Arbetsmarknadsläget för arbetshandikappade är nu mer
oroande än kanske någonsin. Även om det finns en del
ljusningar på arbetsmarknaden, så kommer vi under lång tid
framöver att ha en hög allmän arbetslöshet och ett betydande
antal arbetslösa i olika temporära åtgärder. Regeringen
föreslår också en del breda åtgärder och stimulanser för att
få fler arbetslösa i arbete. Det finns dock uppenbara risker för
att dessa breda insatser förstärker utslagningen och placerar
arbetshandikappade ännu längre bak i arbetslöshetsköerna.
Samtidigt har omstruktureringar och rationaliseringar
medverkat till att många lämpliga ingångsjobb för
arbetshandikappade har försvunnit i arbetslivet under de
senaste åren. Kraven på flexibilitet och kompetens i
arbetslivet har också förstärkts betydligt. Sammantaget har
detta medverkat till en utveckling där arbetshandikappade nu
möter allt större svårigheter. 45.000 arbetshandikappade
utan arbete är registrerade som arbetssökande vid landets
arbetsförmedlingar varje månad. Samtidigt har
förtidspensioneringarna ökat under några år för att totalt
omfatta drygt 400.000 personer i yrkesverksam ålder.
Mot den här bakgrunden är det svårt att förstå att
regeringen nu inför verksamhetsåret 1995/96 inte vill
utnyttja Samhalls möjligheter att erbjuda fler arbetstillfällen
för arbetshandikappade. Regeringen väljer i stället att enbart
ställa ökade och därmed mycket kraftiga ekonomiska
resultatförbättringskrav på Samhallkoncernen. Med
utgångspunkt från att Samhall redan lever med små
ekonomiska marginaler finns det uppenbara risker för att de
ökade ekonomiska kraven skapar betydande obalanser i
Samhalls måluppfyllelse. Å ena sidan kan dessa krav
medverka till att rekryteringen till Samhall påverkas negativt
i den betydelsen att grupper med svårare funktionshinder
inte ges möjligheter till arbete. Å andra sidan kan även
Samhall-företagens incitament för att jobba med de
anställdas övergångar till övriga arbetslivet försämras.
Samhall har under 1994 uppvisat en oerhört positiv
utveckling vad gäller koncernens samtliga fyra målområden.
En kraftigt ökad orderingång och en stabil ekonomi har
möjliggjort att Samhall kunnat öka antalet
arbetshandikappade anställda med ca 1.000 personer under
året. Samhall har nu totalt 29.000 arbetshandikappade
anställda. Inte minst har Samhalls satsning på nya
verksamheter inom service- och tjänsteområdena bidragit till
denna positiva utveckling. 44 % av rekryteringen till Samhall
har avsett de prioriterade grupperna att jämföra med målet
om minst 40 %. Med tanke på arbetsmarknadsläget är det
särskilt anmärkningsvärt att Samhall under 1994 lyckats så
väl med övergångarna. Under 1994 är det nästan hela 5 % av
de anställda eller närmare 1.400 personer, för vilka Samhall
kunnat fungera som ett steg ut i det övriga arbetslivet.
Förutom den personliga utveckling detta inneburit för
berörda anställda har det också direkt skapat möjlighet för
andra arbetslösa arbetshandikappade att få arbete inom
Samhall. Även när det gäller ekonomin har Samhall under
1994 kunnat prestera ett resultat som ligger väl i linje med
de långsiktiga krav som riksdagen tidigare fastställt.
Vad vi har erfarit har Samhall nu bedömt att man har
affärsmässiga förutsättningar att öka antalet arbetstillfällen
för arbetshandikappade med storleksordningen 1.500 nya
jobb under det förlängda budgetåret 1995/96 (18 månader).
Enligt Samhalls redovisning skulle statens marginalutgift för
dessa ytterligare arbetstillfällen uppgå till ca 110.000
kr/arbetstillfälle, vilket alltså ligger klart under den
genomsnittliga merkostnadsersättningen för ett
arbetstillfälle inom Samhall. Det intressanta är också att
jämföra denna marginalutgift med alternativen A-kassa och
långtidssjukskrivning för den arbetslöse
arbetshandikappade. En sådan jämförelse visar att statens
och socialförsäkringssektorns nettoutgifter blir ca 60.000 kr
lägre vid en Samhallanställning. Enligt min uppfattning finns
det såväl arbetsmarknadsersättning till Samhall om 165
miljoner kronor ger 1.500 arbetstillfällen för
arbetshandikappade. Samtidigt avlyfts alltså statsbudgeten
och socialförsäkringssektorns kostnader innebärande en
total nettovinst om ca 90 miljoner kronor. Jag utgår ifrån att
en utökning med 1.500 arbetstillfällen inte får fullt
genomslag under första året, varför behovet av
merkostnadsersättning till Samhall för 1995/96 bör kunna
begränsas till 100 miljoner kronor, vilket lämpligen kan
omfördelas från medel för arbetsmarknadsinsatser.
Enligt den av den förra regeringen och riksdagen
fastställda långsiktiga planeringen för Samhall skulle
koncernen förbättra sitt ekonomiska resultat med 187,5
miljoner kronor för det 18 månader långa budgetåret
1995/96. Regeringen föreslår att Samhall åläggs en
ytterligare resultatförbättring om 300 miljoner kronor för
den nu aktuella perioden. En senareläggning av
utbetalningen av merkostnadsersättningen till Samhall och
den ökade arbetsgivaravgiften för att finansiera EU-
medlemsavgiften förstärker dessutom ytterligare
resultatförbättringskraven på Samhall med
storleksordningen 100 Mkr. Enligt min uppfattning är en
resultatförbättring om totalt 500 miljoner kronor för 18-
månadersperioden alltför kraftig för att man samtidigt skall
kunna värna om Samhalls verksamhetsidé och ligga på en
fortsatt hög nivå vad gäller övergångarna till övriga
arbetslivet. Resultatförbättringskravet bör begränsas till 400
Mkr, vilket ändå är en fördubbling jämfört med tidigare krav.
Detta kan dock motiveras av att Samhallkoncernen nu har en
mycket bra resultatutveckling.
Mot bakgrund av vad jag tidigare framhållit anser vi att
Samhalls möjlighet att erbjuda arbetstillfällen för ytterligare
1.500 arbetshandikappade under 18-månadersperioden
1995/96 bör utnyttjas. För att Samhall skall kunna klara detta
och samtidigt vidmakthålla balansen i sin måluppfyllelse vad
gäller rekrytering och övergångar föreslår jag att Samhall för
1995/96 erhåller 300 miljoner kronor utöver vad regeringen
förslagit. Härvid måste då samtidigt, i enlighet med vad jag
tidigare redovisat, beaktas att detta leder till besparingar på
andra delar av statsbudgeten.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts under
anslaget B
6. Bidrag till Samhall Aktiebolag utöver vad regeringen
föreslagit anslår 300 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.