Arbetsmarknadsläget för arbetshandikappade är nu mer oroande än kanske någonsin. Även om det finns en del ljusningar på arbetsmarknaden, så kommer vi under lång tid framöver att ha en hög allmän arbetslöshet och ett betydande antal arbetslösa i olika temporära åtgärder. Regeringen föreslår också en del breda åtgärder och stimulanser för att få fler arbetslösa i arbete. Det finns dock uppenbara risker för att dessa breda insatser förstärker utslagningen och placerar arbetshandikappade ännu längre bak i arbetslöshetsköerna. Samtidigt har omstruktureringar och rationaliseringar medverkat till att många lämpliga ingångsjobb för arbetshandikappade har försvunnit i arbetslivet under de senaste åren. Kraven på flexibilitet och kompetens i arbetslivet har också förstärkts betydligt. Sammantaget har detta medverkat till en utveckling där arbetshandikappade nu möter allt större svårigheter. 45.000 arbetshandikappade utan arbete är registrerade som arbetssökande vid landets arbetsförmedlingar varje månad. Samtidigt har förtidspensioneringarna ökat under några år för att totalt omfatta drygt 400.000 personer i yrkesverksam ålder.
Mot den här bakgrunden är det svårt att förstå att regeringen nu inför verksamhetsåret 1995/96 inte vill utnyttja Samhalls möjligheter att erbjuda fler arbetstillfällen för arbetshandikappade. Regeringen väljer i stället att enbart ställa ökade och därmed mycket kraftiga ekonomiska resultatförbättringskrav på Samhallkoncernen. Med utgångspunkt från att Samhall redan lever med små ekonomiska marginaler finns det uppenbara risker för att de ökade ekonomiska kraven skapar betydande obalanser i Samhalls måluppfyllelse. Å ena sidan kan dessa krav medverka till att rekryteringen till Samhall påverkas negativt i den betydelsen att grupper med svårare funktionshinder inte ges möjligheter till arbete. Å andra sidan kan även Samhall-företagens incitament för att jobba med de anställdas övergångar till övriga arbetslivet försämras.
Samhall har under 1994 uppvisat en oerhört positiv utveckling vad gäller koncernens samtliga fyra målområden. En kraftigt ökad orderingång och en stabil ekonomi har möjliggjort att Samhall kunnat öka antalet arbetshandikappade anställda med ca 1.000 personer under året. Samhall har nu totalt 29.000 arbetshandikappade anställda. Inte minst har Samhalls satsning på nya verksamheter inom service- och tjänsteområdena bidragit till denna positiva utveckling. 44 % av rekryteringen till Samhall har avsett de prioriterade grupperna att jämföra med målet om minst 40 %. Med tanke på arbetsmarknadsläget är det särskilt anmärkningsvärt att Samhall under 1994 lyckats så väl med övergångarna. Under 1994 är det nästan hela 5 % av de anställda eller närmare 1.400 personer, för vilka Samhall kunnat fungera som ett steg ut i det övriga arbetslivet. Förutom den personliga utveckling detta inneburit för berörda anställda har det också direkt skapat möjlighet för andra arbetslösa arbetshandikappade att få arbete inom Samhall. Även när det gäller ekonomin har Samhall under 1994 kunnat prestera ett resultat som ligger väl i linje med de långsiktiga krav som riksdagen tidigare fastställt.
Vad vi har erfarit har Samhall nu bedömt att man har affärsmässiga förutsättningar att öka antalet arbetstillfällen för arbetshandikappade med storleksordningen 1.500 nya jobb under det förlängda budgetåret 1995/96 (18 månader). Enligt Samhalls redovisning skulle statens marginalutgift för dessa ytterligare arbetstillfällen uppgå till ca 110.000 kr/arbetstillfälle, vilket alltså ligger klart under den genomsnittliga merkostnadsersättningen för ett arbetstillfälle inom Samhall. Det intressanta är också att jämföra denna marginalutgift med alternativen A-kassa och långtidssjukskrivning för den arbetslöse arbetshandikappade. En sådan jämförelse visar att statens och socialförsäkringssektorns nettoutgifter blir ca 60.000 kr lägre vid en Samhallanställning. Enligt min uppfattning finns det såväl arbetsmarknadsersättning till Samhall om 165 miljoner kronor ger 1.500 arbetstillfällen för arbetshandikappade. Samtidigt avlyfts alltså statsbudgeten och socialförsäkringssektorns kostnader innebärande en total nettovinst om ca 90 miljoner kronor. Jag utgår ifrån att en utökning med 1.500 arbetstillfällen inte får fullt genomslag under första året, varför behovet av merkostnadsersättning till Samhall för 1995/96 bör kunna begränsas till 100 miljoner kronor, vilket lämpligen kan omfördelas från medel för arbetsmarknadsinsatser.
Enligt den av den förra regeringen och riksdagen fastställda långsiktiga planeringen för Samhall skulle koncernen förbättra sitt ekonomiska resultat med 187,5 miljoner kronor för det 18 månader långa budgetåret 1995/96. Regeringen föreslår att Samhall åläggs en ytterligare resultatförbättring om 300 miljoner kronor för den nu aktuella perioden. En senareläggning av utbetalningen av merkostnadsersättningen till Samhall och den ökade arbetsgivaravgiften för att finansiera EU- medlemsavgiften förstärker dessutom ytterligare resultatförbättringskraven på Samhall med storleksordningen 100 Mkr. Enligt min uppfattning är en resultatförbättring om totalt 500 miljoner kronor för 18- månadersperioden alltför kraftig för att man samtidigt skall kunna värna om Samhalls verksamhetsidé och ligga på en fortsatt hög nivå vad gäller övergångarna till övriga arbetslivet. Resultatförbättringskravet bör begränsas till 400 Mkr, vilket ändå är en fördubbling jämfört med tidigare krav. Detta kan dock motiveras av att Samhallkoncernen nu har en mycket bra resultatutveckling.
Mot bakgrund av vad jag tidigare framhållit anser vi att Samhalls möjlighet att erbjuda arbetstillfällen för ytterligare 1.500 arbetshandikappade under 18-månadersperioden 1995/96 bör utnyttjas. För att Samhall skall kunna klara detta och samtidigt vidmakthålla balansen i sin måluppfyllelse vad gäller rekrytering och övergångar föreslår jag att Samhall för 1995/96 erhåller 300 miljoner kronor utöver vad regeringen förslagit. Härvid måste då samtidigt, i enlighet med vad jag tidigare redovisat, beaktas att detta leder till besparingar på andra delar av statsbudgeten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts under anslaget B
6. Bidrag till Samhall Aktiebolag utöver vad regeringen föreslagit anslår 300 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Stockholm den 24 januari 1995 Kenth Skårvik (fp)