Från och med 1 januari 1995 infördes ungdomsintroduktion som en särskild åtgärd för ungdomar mellan 20 och 24 år. Parallellt med denna åtgärd finns ungdomspraktiken kvar för ungdomar under 20 år fram t.o.m. 30 juni 1995. När ungdomspraktiken upphör försvinner den åtgärd som varit mycket viktig för ungdomar med funktionshinder och den åtgärd som för många har förhindrat ett inträde i sjukbidrags- och socialförsäkringssystemet.
Även om kommunerna får ett mer uttalat ansvar för ungdomar under 20 år finns det skäl att Arbetsmarknadsverkets särskilda insatser för unga handikappade fortsätter som tidigare. Det är sedan flera år en väl organiserad verksamhet med goda resultat som bl.a. bygger på en samverkan med såväl skola och annan kommunal verksamhet som andra rehabiliteringsaktörer. Inom ramen för denna skolsamverkan har under de senaste åren ca 350 ungdomar/år kunnat få ungdomspraktik i direkt anslutning till avslutad skolgång.
För att även fortsättningsvis kunna ge dessa ungdomar möjligheter till ett fotfäste på arbetsmarknaden i stället för pension krävs att det finns arbetsmarknadspolitiska åtgärder i samma omfattning som tidigare. Det bör kunna ske inom ramen för den nu införda ungdomsintroduktionen genom att utvidga målgruppen. De funktionshindrade ungdomar som redan omfattas av särskilda regler för förlängd ungdomsintroduktion bör ges möjligheter att få denna åtgärd redan från 17 års ålder.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att målgruppen för ungdomsintroduktionen ändras så att funktionshindrade ungdomar som redan omfattas av särskilda regler om förlängd ungdomsintroduktion också ges möjlighet att få denna åtgärd redan från 17 års ålder.
Stockholm den 25 januari 1995 Arne Kjörnsberg (s)