I budgetpropositionen föreslår regeringen ökade satsningar
på utbildning. Detta är mycket angeläget i den utvecklingsfas
vi befinner oss i och det ställer vi oss självfallet mycket
positiva till. Mycket är bra. Till exempel att kunna göra
avbrott i utbildningen för arbete och sedan garanteras att få
återkomma till utbildningen. Höjda utbildningsbidrag och
slopandet av studiebidraget för reguljär
arbetsmarknadsutbildning är också positivt.
De besparingar inom arbetsmarknadsutbildningen som
föreslås är säkert nödvändiga, men de kommer dock att föra
med sig vissa negativa verkningar.
Ett exempel är förslaget att ta bort det särskilda bidraget
vid arbetsmarknadsutbildning som i praktiken kommer att
slå hårt mot vissa regioner. Det gäller särskilt bidrag till resor
och traktamenten i samband med arbetsmarknadsutbildning,
som regeringen föreslås ska slopas. Långa avstånd mellan
orterna betyder dryga resekostnader för elever som kommer
från andra orter.
I stället föreslår regeringen att bidrag utbetalas till
''absolut nödvändiga kostnader'' i samband med
utbildningen inom ramen för ''otraditionella medel''.
Samtidigt föreslås att ramen för otraditionella medel höjs.
Det medför en viss höjning för en period på 12 månader.
Kalkylerar vi med den normala fördelningen mellan länen
som gäller (för Norrbotten) betyder det i och för sig ett
tillskott. Men i sin helhet blir det en åtstramning som kan
leda till att vissa regioners utveckling bromsas.
Orter som inte har underlag för att ordna egna, lokala
arbetsmarknadsutbildningar kommer att få klara problem.
Rörligheten på arbetsmarknaden motverkas och möjligheten
att ordna utbildningar av strategiskt viktig betydelse för
regionen försvåras.
Regeringen föreslår också en sänkning av lägsta bidraget
som utbetalas vid arbetsmarknadsutbildning. Detta kommer
i första hand att drabba de redan mest utsatta grupperna. Men
det kan också slå orättvist mot egna företagare som upphör
med sin verksamhet, t.ex. jordbrukare och andra
småföretagare som inte anslutit sig till någon
arbetslöshetskassa. Möjligheten att motivera dessa grupper
till studier kommer av allt att döma att bli problematiskt.
Arbetsmarknadsutbildning utomlands föreslås en
ordentlig omläggning. Som nybliven medlem i EU och med
den ökande internationaliseringen i hela vår tillvaro, så
skulle man önska en ökad internationalisering även inom
arbetsmarknadsutbildningen.
Det med tanke på att vi i vår närhet har en
överenskommelse med de nordiska länderna om ett
gemensamt utbildningscentrum, Utbildning Nord i
Övertorneå. Detta är alltså lokaliserat till Sverige, men
bygger på deltagare från våra nordiska grannländer.
Utbildning Nord genomför och planerar ytterligare
utbildningar som kommer att drivas på orter utanför landet.
Vår bedömning är att vi klart försvårar fortlevnaden för
Utbildning Nord genom denna omläggning. Och därmed
försvåras också vårt åtagande att fullfölja
överenskommelsen med de nordiska länderna.
För det andra försvåras utlokaliseringen av tjänsteföretag
från storstäderna. Många av de företag som etablerat sig på
orter runt om i Norrbotten har en internationell prägel eller
internationell marknad som man arbetar mot. Det betyder
också att den personal som anställs bör besitta sådan
kompetens som svarar mot arbetet. Detta medför att i de
flesta fall är utbildning utomlands av stor betydelse.
Exempel på arbetsmarknadsutbildning som bedrivs
utomlands är kurs i glasögonbågstillverkning (Gällivare)
som innehöll viss utbildning i Italien. Orgelbyggarkurs
bedrevs i Luleå och betydde några dagars utbildning i
Danmark. En kurs i boknings- och resetjänst innehöll
utbildningsmoment i London och Helsingfors.
Östhandelsutbildningen i Haparanda betraktas av oss som en
utbildning av strategisk vikt. Den innehåller kursmoment
som bedrivs i Ryssland. Exportsäljare är en annan viktig
arbetsmarknadsutbildning som klart får det svårare genom
förslaget.
I budgetpropositionen talar regeringen om ökad flexibilitet
i utbildningen för att bättre svara mot kraven i arbetslivet och
anpassning av utbildningen till de expanderande företagens
behov. Den kompetensutveckling som vi så väl behöver.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av en fortsatt flexibilitet och
bredd i arbetsmarknadsutbildningen.
Stockholm den 25 januari 1995
Lars U Granberg (s)
Monica Öhman (s)
Leif Marklund (s)
Lennart Klockare (s)
Birgitta Gidblom (s)
Ulf Kero (s)
Eva Persson Sellin (s)