Förutsättningen för att omvandla dåliga arbetsmiljöer och
att utveckla svenskt näringsliv heter kompetensutveckling.
Näringslivets vinster är mycket större än
investeringsvolymerna. Det krävs nu vinstavsättningar för att
alla löntagare skall kunna erhålla kompetensutveckling.
Vänsterpartiet gör detta i form av Framtidsfondssystem.
Vinstavsättningar skall tillföras fonden där löntagarnas
inflytande skall vara starkt.
Utgångspunkter
En av dagens största fördelningspolitiska frågor är rätten
till kompetensutveckling. Större resurser än någonsin läggs
ned på personalutbildning. Dessa satsningar når dock enbart
1/3 av de anställda. De med de sämsta lönerna och minsta
arbetsinnehållet satsas det också minst på. För individen
innebär detta en permanent tillvaro i arbeten med låg lön och
större hälsorisker. Ställningen på arbetsmarknaden försvagas
också då kraven på utbildning blir allt större.
Ökad kompetens ger flexibilitet att fritt välja arbete i
framtiden. För nationen innebär en svag kompetenspolitik
sämre näringsstruktur, minskad utvecklingskraft och
produktivitet, högre kostnader för socialförsäkringar och
sjukvård. Svenskt arbets- och näringsliv behöver satsa mer
på utbildning för alla och ny arbetsorganisation för att kunna
möta framtidens krav.
Fördelningspolitik handlar inte enbart om fördelning av
pengar. Rätten till kompetensutveckling är minst lika viktig.
Den handlar om möjligheten att tillvarata den nya
informationsteknologins framsteg liksom annan ny teknik.
Det handlar om demokrati och jämlikhet, det vill säga
arbetarrörelsens klassiska kamp för människans frigörelse
från alla former av förtryck och underordning.
Motsättningen mellan arbete och kapital har här idag ett av
sina viktigaste frontavsnitt.
I frågan om kvinnors underordning är
kompetensutveckling central. Kvinnor har sämre löner, mer
arbetsskador och mindre inflytande i alla maktcentra. Därför
är kvinnors rätt till kompetensutveckling en hävstång i
kampen för jämställdhet.
Erfarenheter
Den 1 juli 1995 läggs Arbetslivsfonden (ALF) ner. Den
kom till genom tillfälliga vinstavsättningar när ekonomin var
överhettad. De positiva erfarenheterna som måste tas tillvara
är bland annat att ett yttre omvandlingstryck i form av
kompetent personal på ALF kan driva på utvecklingen i de
enskilda företagen. Genom krav på egeninsatser ökas också
kraven och kvaliteten på de projekt som sätts i gång.
Genom att påvisa det positiva sambandet mellan
kompetensutveckling och förbättrad arbetsorganisation å ena
sidan med bättre produktivitetsutveckling å andra sidan ökar
viljan i arbetsgivarnas långsiktiga satsning på personalen.
Hög effektivitet nås inte genom kontroll och övervakning,
utan genom kunniga och motiverade löntagare. Detta måste
dock vara en mycket långsiktig satsning och inte starkt
konjunkturberoende.
Fonder som arbetar utifrån en målstyrning ger också en
ökad möjlighet att utveckla kompetensarbetet utifrån de
erfarenheter som fås under arbetets gång. En alltför
detaljerad reglering är ett hinder.
I det fortsatta arbetet måste också vissa problem
uppmärksammas. ALF:s medel gick i början till största delen
till de större företagen. Dels har de störst kunskap om
arbetsorganisationens problem, dels de största resurserna att
formulera bra ansökningar. De mindre företagen måste i
större utsträckning nås via uppsökande verksamhet.
Resultatet av samhälleliga satsningar på
kompetensutveckling skall inte vara beroende på hur bra
man är att skriva ansökningsblanketter. En större
koncentration bör också ske där problemen är som störst.
Detta gäller både enskilda arbetsplatser och individer som ej
erhållit kompetensutveckling.
I detta sammanhang bör det också uppmärksammas att
arbetsmarknaden är i stor förändring. Allt fler får tillfälliga
anställningar eller på annat sätt en lösare kontakt på
arbetsmarknaden. Det är svårt att via arbetslivsanknutna
satsningar nå dessa grupper. Här måste samhället i andra
former satsa hårt på en återkommande vuxenutbildning till
de grupper som är i störst behov.
Läget i dag
Enligt finansplanen beräknas industrins driftöverskott
1995 uppgå till 118 miljarder kr; detta skall jämföras med
industrins totala investeringar på 54 miljarder kr. Den
vinstökning som kommit de senaste åren beror till stor del
på försvagningen av kronan. Överskotten bland de privata
företagen är lika uppenbara som underskotten i statens
finanser.
Företagens historiska kontrakt med samhället blir allt
svagare. De vinstrika företagen lämnar samhällets problem
allt längre bakom sig. Denna ojämlika makt- och
resursfördelning är en tidsinställd bomb i det moderna
samhället. Denna utvecklingstendens som stärkts alltmer är
ett hot mot den demokratiska välfärdsstaten. Det finns
mycket starka skäl för att företagens vinster används till att
bättre fördela kompetensutveckling i arbetslivet.
Finansieringen av en Framtidsfond bör därför ske via
årliga vinstavsättningar. Ett grundavdrag kan ev. göras så att
mindre företag med dålig lönsamhet ej omfattas av
vinstdelningen.
Dessa vinstavsättningar bör vara permanenta. Utveckling
av arbetsorganisation och de anställdas kompetens liksom
avveckling av dåliga arbetsmiljöer måste vara ett långsiktigt
arbete och inte beroende av tillfälliga
konjunktursvängningar. Tudelningen av ekonomin med en
explosionsartad ökning av exportföretagens vinster
nödvändiggör snabbhet och handlingskraft.
Snart kommer en avtalsrörelse som utan skarpa förslag om
vinstdelning kan leda till en stark splittring av Sverige och
löntagarkollektivet. Höga vinster måste användas till att
förbättra verkligheten för dem med tunga och slitsamma jobb
och tillika låga löner. Att skjuta problemen framför sig är
ingen lösning, det blir då bara värre.
Mål
Målen för fondens arbete bör vara:
1. Att satsa på kompetensutveckling och utvecklande av
arbetsorganisation på ett integrerat sätt för att förbättra
arbetsmiljöer och produktivitet. Satsningarna skall gälla
sådant som ej kan räknas till ordinarie personalpolitik eller
arbetsmiljökrav enligt gällande lag.
2. Att de med de största behoven målmedvetet skall
prioriteras. De som ej eller i ringa grad erhållit
kompetensutveckling måste nås. Kvinnors arbetsplatser
samt kvinnor på mansdominerade arbetsplatser skall ha
särskilda program.
3. Mindre företag skall i ökad utsträckning uppsökas.
Olika myndigheter som riktar sig till företag i
arbetslivsfrågor måste samverka bättre. Detta dels för att
uppnå bättre resultat där de största problemen finns, dels för
att underlätta småföretagarnas kontakter med arbetslivets
myndigheter.
4. Uppsökande verksamhet skall regionalt riktas till
arbetsplatser med de största problemen. Varje år skall de 100
värsta arbetsplatserna omvandlas. Samverkan skall ske med
alla regionala arbetslivsmyndigheter.
5. På alla nivåer skall löntagarinflytandet vara starkt.
Riktlinjer för fondens arbete
Vinstavsättningar skall göras varje år. En mindre del av
denna avsättning stannar lokalt. Arbetsgivare och den lokala
fackföreningen gör program för medlens användning. För att
få ett yttre omvandlingstryck och nya impulser skall ett
sådant program godkännas av den regionala fonden. De
lokala parterna skall vara överens om programmet. Kan man
ej komma överens inom budgetåret går medlen vidare till den
regionala fonden.
Merparten av vinstavsättningarna tillfaller en regional
fond. I den regionala fondstyrelsen skall bland annat
arbetsmarknadens parter och olika arbetslivs- och
arbetsmarknadsorgan ingå. Den regionala fonden skall rikta
sig till alla arbetsplatser, även kommunala och statliga.
Fonden skall dels behandla programansökningar, dels
ansvara för uppsökande verksamhet. Den skall också
utvärdera arbetsplatsprogrammens resultat. För att erhålla
medel från den regionala fonden krävs en egenfinansiering
av arbetsgivaren.
En mindre del av medlen skall gå till en nationell fond.
Den skall vara till för olika branschprogram och annat
nationellt utvecklingsarbete som direkt kan användas på
olika arbetsplatser. Det kan vara metodutveckling,
handikappanpassad arbetsorganisation, kvinnoanpassad
arbetsutveckling. Forskningsvärldens erfarenheter skall
också tas tillvara för detta arbetsplatsinriktade
utvecklingsarbete.
I väntan på att ett vinstdelningssystem tagits fram föreslår
Vänsterpartiet att bolagsskatten höjs från 28 till 30 procent.
Den bedöms ge 2,1 miljarder kr, se vidare Vänsterpartiets
skattemotion. En del av Arbetslivsfondens överskott vid
avvecklingen den 1 juli 1995 skall användas så att
Framtidsfonden snabbt kan komma igång.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till system av
Framtidsfonder enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Framtidsfondens finansiering,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att överföra medel från
Arbetslivsfondens överskott till Framtidsfonden.
Stockholm den 22 januari 1995
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Björn Samuelson (v)
Eva Zetterberg (v)