Det är ingen nyhet att ungdomar med funktionshinder har
problem att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
Den beslutade ungdomsintroduktionen skall vara förenad
med vägledning och en individuell utvecklingsplan. Företag
ges möjlighet att utan egen kostnad introducera ungdomar i
arbete under fyra månader. Förutsättningen är att
arbetsgivaren förbinder sig att anställa den unge under sex
månader efter praktikens slut. Detta gäller dock ej lika för
alla.
Det beslut som senast är taget av Sveriges Riksdag lyder
som följer: ''för arbetshandikappade ungdomar bör
arbetsförmedlingen vid behov få förlänga praktikperioden''.
Alltså en fortsatt ''bidragsanställning''.
Det får inte vara så att ungdomar med funktionshinder får
sämre möjligheter än andra att komma in i arbetslivet. Vad
man nu gjort är att skapa nya särlösningar som underblåser
fördomar om att funktionshinder är detsamma som
arbetshandikapp. Den arbetsgivare som tar emot en
ungdomspraktikant räknar naturligtvis med att praktikanten
skall göra en arbetsinsats. Att göra de undantag för
provanställning som nu är beslutade, gagnar endast
arbetsgivare som vill utnyttja ungdomar som gratis
arbetskraft.
Bland funktionshindrade ungdomar diskuteras synen på
anställningsförhållanden ofta och livligt. Precis som inom
andra delar av samhället finns naturligtvis delade
uppfattningar vad gäller synen på anställningsförhållanden
och bidrags- eller icke bidragsfinansiering.
Dock har man i sitt senaste ställningstagande kommit fram
till att man som grupp skall sträva efter så lika villkor som
möjligt och man är medveten om vilka konsekvenser det kan
komma att få. I denna diskussion har man också konkreta
förslag till åtgärder som på andra sätt skulle underlätta för
den funktionshindrade att ta sig in på den reguljära
arbetsmarknaden. Två av de pådrivande organisationerna
bakom detta ställningstagande är DUNS (De unga
neurologiskt handikappade i Sverige) och ALLAN-gruppen
(en sammanslutning av flertalet organisationer för unga
handikappade i Sverige).
Den uppfattning som ger till uttryck att arbetsgivare inte
kommer att ta emot ''arbetshandikappade'' ungdomar om de
förbinds att anställa dem i 6 månader delas ej av den i detta
fall berörda gruppen, vilket i sig är en mycket viktig
synpunkt.
Arbetsgivarens intresse beror på den introduktion som
arbetsförmedlingens personal ger och de olika stödåtgärder
som ungdomar med funktionshinder kan erhålla. Om dessa
insatser fungerar bra behöver inte ett funktionshinder vara
liktydigt med ett arbetshandikapp.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den nya
ungdomsintroduktionen med fortsatt provanställning skall
vara en möjlighet för alla ungdomar,
2. att riksdagen för en kontinuerlig och öppen debatt med
företrädare för berörda grupper inför förändringar av
ungdomsintroduktionen.
Stockholm den 24 januari 1995
Carina Moberg (s)
Lena Sandlin (s)