Enligt arbetstidslagen kan en arbetsgivare begära att
arbetstagaren förutom den ordinarie arbetstiden utför arbete
under ytterligare 200 timmar per år i form av övertid eller
mertid.
Det är nödvändigt med flexibilitet i
arbetstidsbestämmelserna. Olika samhällsområden och
arbetsuppgifter kräver från tid till annan möjlighet till
övertidsuttag för att klara de arbetsuppgifter som måste
utföras. Den nuvarande arbetstidslagen kan med hänsyn till
det anses ha den flexibilitet som erfordras när
arbetsmarknaden är i någorlunda balans.
För närvarande råder dock en stor obalans på
arbetsmarknaden. Mer än 600 000 människor står utanför
den ordinarie arbetsmarknaden. Det motsvarar ungefär 10
procent av den arbetsföra befolkningen. Samtidigt
rapporteras om stora övetidsuttag. Dessa övertidsuttag sägs
motsvara ca 50 000 helårsarbeten. Detta i en tid när
massarbetslöshet kan anses råda.
Det är mänskligt och samhällsekonomiskt
otillfredsställande att så stora övertidsuttag sker samtidigt
som så många människor är arbetslösa. En begränsning av
rätten till övertid och mertid bör ske med hänsyn till
nuvarande situation på arbetsmarknaden. En sådan ändring i
arbetstidslagen kan vara av tidsbegränsat slag.
Den nuvarande gränsen på 200 timmar per år bör under
rådande omständigheter halveras. En begränsning av
övertids- och mertidsuttaget skulle ge arbete åt tusentals
människor som idag är arbetslösa.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att begränsa uttaget av
övertid och mertid i rådande arbetsmarknadsläge.
Stockholm den 23 januari 1995
Hans Karlsson (s)
Helena Frisk (s)