med anledning av prop. 1994/95:137 Stöd för nyanställningar
I budgetpropositionen 1994/95:100 aviserade regeringen
olika åtgärder för att bekämpa arbetslösheten. En av
åtgärderna var ett nyanställningsstöd till en kostnad av 7
miljarder kronor.
Regeringen återkommer nu i särskild proposition med
förslaget om införande av ett nytt stöd för nyanställningar.
Vi har emellertid erfarit att regeringen innan motionstiden
utgått träffat uppgörelse med Miljöpartiet de Gröna som
innebär att det ursprungliga förslaget i propositionen har
förändrats. I denna motion tar vi dock ställning till de
ursprungliga förslagen i den till riksdagen avlämnade
propositionen.
Stödet föreslås utgå i form av ett avdrag motsvarande hela
arbetsgivaravgiften för den nyanställde, dock högst 6 000 kr
per månad och person. Det motsvarar en reduktion av hela
avgiften för en heltidsanställd med en månadslön upp till ca
18 000 kr.
Avdraget bör, enligt förslaget i propositionen, få göras för
anställningar som kommer till stånd under perioden den 1
januari -- den 15 maj 1995. Avdragsperioden föreslås bli
maximalt tolv månader. Ett villkor för stödet är att den som
anställs bör ha varit registrerat arbetslös hos
arbetsförmedlingen eller deltagit i arbetsmarknadspolitisk
åtgärd under minst 4 veckor under perioden november --
december 1994. Ett annat villkor är att avdraget medges
endast om anställningen är tills vidare och omfattar minst 17
timmar per vecka.
Centerpartiet har redan i en partimotion, 1994/95:A244,
om arbetsmarknadspolitiken yrkat avslag på detta förslag. Vi
upprepar nu vårt yrkande i denna motion.
Ett kortsiktigt generellt stöd av denna karaktär påverkar
inte det långsiktiga beslutsfattandet i företagen.
Nyanställningsstödet, lämpligen benämnt NYS, ger ingen
säker sysselsättningseffekt utöver den som ändå skulle
förverkligas.
Förslaget om nyanställningsstöd har utarbetats av en
särskild utredare med uppdrag att föreslå åtgärder för att
främja nyanställningar. Det rör sig emellertid inte om en
utredning utan om ett framskrivet beslutsförslag. Förslaget
har inte varit föremål för sedvanlig remiss. I stället har
synpunkter på förslaget inhämtats vid ett av
Arbetsmarknadsdepartementet anordnat s.k. remissmöte
med företrädare för närmast berörda myndigheter samt
parter på arbetsmarknaden.
Flertalet av dem som deltog vid detta remissmöte var
direkt avvisande till förslaget. AMS, RSV,
Arbetsgivarverket, LO och Företagarnas riksorganisation var
övervägande kritiskt inställda till förslaget. Endast TCO
hade en positiv inställning.
Regeringen bedömer att 110 000 personer kan beröras av
åtgärden. Vår bedömning är att merparten av dessa nya
anställningar i huvudsak kommer till stånd utan detta stöd.
Åtgärden blir främst en subvention på 7 miljarder kronor till
redan starka och expansiva företag, exempelvis inom
exportindustrin, som ändå kommer att nyanställa.
Vi noterar att vår kritik mot stödet och dess effekt delas
av AMS, LO, SACO, TCO, Arbetsgivarverket, Företagarnas
Riksorganisation samt SAF. Det framgår av propositionens
redovisning av remissinstansernas uppfattning vid det s.k.
remissmötet.
Småföretagsinriktning
Centerns uppfattning är att nya jobb inte stimuleras fram
genom den typ av åtgärd som föreslås i propositionen. De
nya jobben måste framför allt växa fram i de mindre och
medelstora företagen. Dessa företag är mer betjänta av
långsiktiga och stabila spelregler, generellt lägre
arbetsgivaravgifter och åtgärder som ger arbetsmarknaden
större flexibilitet.
De åtgärder som fyrklöverregeringen genomförde innebar
bl.a bättre villkor för provanställningar, 12 månaders
visstidsanställning vid arbetstoppar och ändrade
turordningsregler. Tillsammans med en mer flexibel
arbetsrätt och införandet av en allmän
arbetslöshetsförsäkring med återkvalificeringskrav gav det
långsiktigt de rätta incitamenten för att skapa nya och
varaktiga arbetstillfällen och därmed en bättre utveckling för
svensk ekonomi och arbetsmarknad.
Centern har presenterat och utvecklat dessa förslag i vår
motion om arbetsmarknadspolitiken, 1994/95:A244. Med
våra förslag kan arbetsmarknaden få långsiktiga spelregler
som ger incitament till nyanställningar samtidigt som
resurser frigörs för riktade insatser mot långtidsarbetslösa.
Enligt centerns mening bör arbetsmarknadens parter göra
stora ansträngningar för att minska övertidsuttaget. För
närvarande utgör övertidsuttaget ca 4,5 % av den totala
arbetstiden. Jämfört med tidigare motsvarande
konjunkturläge innebär detta att övertidsuttaget är ca 1 %
högre. Teoretiskt skulle en minskning av övertiden över alla
yrkesområden med 1 % innebära ca 40 000 nya
arbetstillfällen, inom industrin skulle det innebära ca 8 000.
En mer realistisk bedömning är att ca 20 000
arbetstillfällen kan komma till stånd genom att minska
övertidsuttaget med 1 %. Det framstår som angeläget att
arbetsmarknadens parter här tar sitt ansvar.
Skatteväxling för nya jobb
Centern avvisar förslaget om generellt stöd för
nyanställningar. Vi har däremot andra förslag och vill uppnå
resultat. Vi föreslår bl.a. sänkta arbetsgivaravgifter utformat
så att det främjar de mindre företagen. Centern förordar en
skatteväxling med sänkt skatt på arbete och höjd skatt på
miljöstörande verksamhet och uttag av ändliga resurser. I
centerns partimotion om skatteväxling har vi föreslagit en
skatteväxling om 5 miljarder kronor för budgetåret 1994/95
med start från den 1 januari 1996. Sänkningen av
arbetsgivaravgifterna uppgår till totalt 7 miljarder kronor
eftersom vi anser att de 2 miljarder kronor som regeringen
aviserat för åtgärder inom småföretagssektorn väl kan ingå i
en skatteväxlingsreform. Vi är beredda att använda en del av
de 7 miljarder kronor som i propositionen avses för
nyanställningsstöd som ett första steg mot en mer
genomgripande reform om skatteväxling.
Målet för den ekonomiska politiken måste vara att skapa
en hållbar ekonomisk utveckling med god sysselsättning och
tryggad välfärd.
Sverige behöver fler företag och företagare. Det är framför
allt i de mindre företagen som behovet av arbetskraft och nya
arbetstillfällen finns. Många av dessa företag har sin
verksamhet inom tjänstesektorn. Inom tjänstesektorn är den
höga beskattningen på arbetskraft en hämsko för utveckling
och ökad sysselsättning. En generellt lägre skatt på arbete
skulle ge incitament till nyanställningar.
Personligt rekryteringsstöd (PR)
Utöver behovet av generella åtgärder måste
arbetsmarknadspolitiken inriktas på att ge särskilt utsatta
grupper stöd och möjligheter att återinträda i arbete.
I Centerns motion om arbetsmarknadspolitiken,
1994/95:A244, föreslås ett system med personligt
rekryteringsstöd (PR). Detta stöd skall riktas mot människor
med långa arbetslöshetsperioder. Stödet skall ges till dem
som varit inskrivna på arbetsförmedlingen under två år och
är i en andra a-kasseperiod. Stödet skall knytas direkt till
personen och utgå under 6 månader så snart personen erhållit
anställning med avtalsenliga villkor. Detta system skulle ge
äldre personer med långa arbetslöshetsperioder möjligheter
att finna vägar tillbaka till arbete.
Värna jobben i lantbruket och livsmedelsindustrin
Regeringens politik -- inte minst inom det ekonomisk-
politiska, närings- och arbetsmarknadspolitiska området -- är
i flera avseenden motsägelsefull. Det nu aktuella förslaget
om nyanställningsstöd står i bjärt kontrast till förslaget i
budgetpropositionen att avveckla det statliga stödet till
lantbrukets avbytartjänst. I det ena fallet vill regeringen
stimulera nyanställningar och i det andra fallet avveckla
redan existerande arbetstillfällen.
Avbytarverksamheten ger lantbrukare social trygghet och
ger avbytare arbetstillfällen. Avbytarverksamheten bidrar till
att stärka de ekonomiska förutsättningarna för lantbruket och
landsbygden. Centern anser att arbetsmarknadspolitiken
måste inriktas så att de arbetstillfällen som finns på
landsbygen värnas och upprätthållas. Regeringens förslag
om att avveckla avbytarverksamheten skapar 1 700
arbetslösa på landsbygden. Centern anser att lantbruks- och
livsmedelssektorn med rättvisa villkor kan ge 10 000 nya
jobb. Vi har i en annan motion tidigare lagt fram förslag om
detta, men finner anledning att även nu framföra detta.
Regionalpolitik
För att undvika en situation med koncentration och
överhettning i vissa områden måste misstagen från 1980-
talet undvikas. Sveriges ekonomi är beroende av hållbar
utveckling och tillväxt i alla landets delar. Regeringens
nedprioritering av regionalpolitiken tillsammans med
satsningar på flyttbidrag verkar i motsatt riktning.
Om inte regionalpolitiken återställs sänks
sysselsättningsgraden i utsatta regioner. Utbudet av
arbetstillfällen är redan begränsade. Nedskärningar i de
regionalpolitiska anslagen liksom regeringens
omprioriteringar i återflödet från EU:s strukturfonder hotar
en strukturomvandling i dessa områden.
Centern har i tidigare motioner avvisat regeringens
omprioriteringar av EU:s strukturfonder. Sveriges ambition
i medlemskapsförhandlingarna var att säkerställa den
nationella regionalpolitikens inriktning och omfattning, samt
att skapa goda möjligheter för återflödet från
strukturfonderna att förstärka de nationella ambitionerna.
Svenska folket tog ställning till det framförhandlade
avtalet och röstade för ett svenskt medlemskap. Att i det läget
ändra på inriktningen på avtalet och inte utnyttja det
framförhandlade avtalet fullt ut är ett svek mot svenska
folket och principiellt tvivelaktigt ur ett demokratiskt
perspektiv.
Den socialdemokratiska regeringen har ett
koncentrationsperspektiv på regionalpolitiken. Genom
flyttbidragen skall s.k. nyckelpersoner rekryteras till
tillväxtområden. Strukturomvandling på landsbygden
förutsätter goda möjligheter för företagande och för
nyetablering av företag. För att klara detta är det viktigt att
s.k. nyckelpersoner har möjlighet att stanna kvar utanför
storstadsområden. Regeringens förslag om flyttbidrag
riskerar att ytterligare urholka möjligheterna till
strukturomvandling i stora delar av vårt land. Samtidigt
riskerar regeringen att mönstret från 80-talet med
överhettning och spekulationsekonomi i storstadsregionerna
återupprepas.
Fyrklöverregeringens satsningar på regional utveckling
saknar motstycke. 1994 års regionalpolitiska beslut innebar
ett helhetsgrepp på regionalpolitiken. Genom satsningar på
infrastruktur, ny informationsteknik, satsningar på de mindre
och medelstora högskolorna lades en plattform för regional
utveckling. Detta resulterar nu bl.a. i att befolkningen på
landsbygden ökar för första gången på 1900-talet. Den
socialdemokratiska regeringen hotar nu med regional
avveckling i stället för utveckling.
De regionalpolitiska anslagen ger möjlighet till
företagsstöd, landsbygdsutveckling och transportstöd etc.
Regeringens urholkning av regionalpolitiken är direkt
kontraproduktiv. Offensiva regionalpolitiska insatser är både
effektivare och billigare än arbetsmarknadspolitiska insatser.
Centern anser att det regionalpolitiska stödet bör räknas upp
med 751 miljoner kronor.
Därutöver anser vi att 800 miljoner kronor engångsvis
under budgetåret 1995/96 bör anvisas för småföretagarstöd
och landsbygdsutveckling på motsvarande sätt som skett för
innevarande budgetår. Medlen anvisas med en motsvarande
minskning av AMS resurser.
Genom det tidigare beslutet, som tillkom på centerns
initiativ, har närmare 10 000 nya arbetstillfällen skapats inom
mindre företag, servicesektorn och olika
kombinationsnäringar på landsbygden och i mindre orter.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:137 om stöd för
nyanställningar.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder mot arbetslösheten.
Stockholm den 6 februari 1995
Elving Andersson (c)
Börje Hörnlund (c)
Sven Bergström (c)
Helena Nilsson (c)
Sivert Carlsson (c)