Propositionen behandlar införlivandet av direktiv 77/187/EEG i svensk lagstiftning avseende övergång av företag eller verksamheter enligt direktiv 75/129.
Direktivet gör undantag för bl.a. sjögående fartyg, men enligt förslaget skall detta undantag inte gälla i Sverige. Svensk lagstiftning skulle därmed komma att skilja sig från övriga länders. De ensidiga svenska reglerna får mycket besynnerliga konsekvenser i sin praktiska tillämpning.
Som exempel kan nämnas att skeppet OLIVER under nästa år skall överföras från Nederländerna till Sverige. Skeppet kan förväntas fortsätta på samma långsiktiga fraktavtal mellan Sverige och kontinenthamnar, kravet på bevarad identitet i verksamheten blir därför helt uppfyllt.
Enligt det svenska undantaget kommer den holländska besättningen att bibehålla sina befattningar, oaktat svenska nationella regler om t.ex. behörighet ställer andra krav.
Vidare kommer holländskt avtal att gälla, med helt andra bestämmelser om löner, skatter och sociala villkor. Det holländska avtalet kan visserligen upphävas genom svensk förhandling, men endast till den del som det svenska avtalet är bättre för löntagaren. I annat fall gäller direktivets bestämmelser fullt ut.
Inom ett och samma företag kan därför helt olika avtalsregler komma att tillämpas, något som helt strider mot svensk praxis.
Vid försäljning från Sverige till annat land kommer motsvarande problem inte att uppstå eftersom direktivet då inte gäller och svensk lagstiftning inte binder den utländska köparen.
Ett införande av denna undantagsregel skulle innebära stora tillämpningsproblem för svenska rederier och det skulle motverka sitt syfte att skapa bättre anställningstrygghet för de anställda. Undantagsbestämmelsen bör därför ej genomföras.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag att inte göra undantag rörande sjögående fartyg i EG-direktiven om övergång av verksamheter och kollektiva uppsägningar.
Stockholm den 21 november 1994 Tom Heyman (m)