Utbildningsutskottets betänkande
1994/95:UBU08

Betygssystemet i grundskolan


Innehåll

1994/95
UbU8

Sammanfattning

Utskottet avstyrker tolv motionsyrkanden från allmänna
motionstiden i år med förslag om ändringar i nu gällande
riksdagsbeslut om nytt betygssystem för grundskolan. Utskottet
anser att riksdagen skall stå fast vid sitt ställningstagande
för drygt tre månader sedan om betygssystemets utformning.
I fem reservationer föreslår m, c, fp och kds -- var för sig
eller i olika kombinationer -- uttalanden av riksdagen
beträffande utvecklingssamtalen, nationella prov, individuellt
uppföljningsprogram och omdöme i slutbetyget. Vänsterpartiet
förordar i två reservationer en utredning om betygsfri skola
resp. frihet från avgifter vid särskild prövning för att höja
eller komplettera betyg.

Motionerna

1994/95:Ub304 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med
vad i motionen anförts om skriftligt omdöme.
1994/95:Ub310 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om elevers möjlighet att utan avgift
komplettera eller höja redan satta betyg.
1994/95:Ub339 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingssamtal i strukturerade
former,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omdömen för elever som inte kan ges
avgångsbetyg i årskurs 9,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatoriska nationella prov i
årskurs 5,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett individuellt uppföljningsprogram
för elever som inte nått de angivna kunskapsnivåerna i årskurs
5.
1994/95:Ub342 av Helena Frisk m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjlighet till dispens från kraven på betyg
i grundskolan.
1994/95:Ub364 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
7. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en
betygsfri skola enligt vad i motionen anförts.
1994/95:Ub368 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sexgradigt betygssystem fr.o.m.
årskurs 7,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den avlämnande skolan skall ha
skyldighet att utarbeta ett skriftligt omdöme för elever som
inte uppnått fastställd kravnivå i ett ämne när han/hon lämnar
grundskolan.
1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av betyg för elever med
skolsvårigheter,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nationella prov och uppföljning av
studieresultaten.

Utskottet

I december 1993 godkände riksdagen -- med vissa förändringar
-- de riktlinjer för ett mål- och kunskapsrelaterat
betygssystem för det obligatoriska skolväsendet som den
dåvarande regeringen hade lagt fram (prop. 1992/93:220, bet.
1993/94:UbU1, rskr. 82). På hösten följande år föreslog den då
nytillträdda regeringen ändringar i det beslutet, vilka
godkändes av riksdagen (prop. 1994/95:85, bet. UbU6, rskr.
136). Det nu gällande riksdagsbeslutet innebär i sina huvuddrag
att betyg skall sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i en
tregradig skala: Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl
godkänd (MVG). Om en elev inte når upp till kursplanens krav
för godkänd nivå, får han eller hon inget betyg i ämnet.
Riksdagen slog än en gång fast att utvecklingssamtalen skall
vara den viktigaste formen för kontakterna mellan skolan och
hemmet.
Under den allmänna motionstiden innevarande riksmöte har ett
antal motioner väckts med yrkanden om vissa förändringar i det
senaste, nu gällande riksdagsbeslutet, vilka utskottet i det
följande tar ställning till.
Vänsterpartiet återkommer i motion 1994/95:Ub364 yrkande 7
till sitt förslag att en parlamentarisk utredning skall
tillsättas om konsekvenserna av en helt betygsfri skola.
Motionärerna anför utförligt en rad argument mot användningen
av betyg i skolan och menar att framtidens elever inte behöver
betyg för att utvecklas, erhålla kunskaper och en bred
kompetens. I stället krävs en skola som tar elevers
erfarenheter och färdigheter på allvar utan att försöka fånga
in dem i redan färdiga mallar.
Det är enligt motion 1994/95:Ub342 (s) uppenbart att betygen
lätt styr undervisningens inriktning och begränsar elevernas
vilja att själva söka kunskap. Det är därför angeläget att man
med stor ödmjukhet följer erfarenheterna också av det nya
betygssystemet. Motionärerna ser en allvarlig begränsning i det
absoluta kravet på att det skall ges betyg och föreslår
möjlighet till dispens för försök med en betygsfri
grundskola.
Utskottet anförde vid sin behandling tidigare under
innevarande riksmöte av det då aktuella yrkandet från
Vänsterpartiet bl.a. att varje betygssystem oavsett
utformningen påverkar arbetet i skolan. Efter ett flertal
utredningar och remissomgångar kunde man, menade utskottet,
konstatera att det perfekta betygssystemet sannolikt inte
finns. Utskottet ansåg emellertid att det finns behov av ett
nationellt betygssystem för att ge eleverna intyg på uppnådda
kunskaper efter genomgången grundskoleutbildning. Betygen
spelar också en viss roll som instrument för urval till
gymnasieskolan, fastslogs det.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan. I nu
förevarande sammanhang och med anledning av vad i motion
1994/95:Ub342 anförs om att man bör följa erfarenheterna av det
nya betygssystemet vill utskottet erinra om den kommitté som
regeringen står i begrepp att tillsätta om skolans inre arbete
(jfr prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 26). Det bör enligt utskottet
inte uteslutas att denna kommitté i sitt arbete följer
erfarenheterna av ett mål- och kursrelaterat betygssystem och
iakttar de förändringar i skolmiljön som blir följden av det
nya betygssystemets införande. Utskottet vill även tillägga att
Skolverket inom ramen för sin reguljära uppföljningsverksamhet
kan förväntas uppmärksamma pedagogiska och andra konsekvenser
av det nya betygssystemet.
Riksdagen bör med hänvisning till det anförda avslå
motionerna 1994/95:Ub342 och 1994/95:Ub364 yrkande 7.
Antalet betygssteg och betygstillfällen tas upp i motion
1994/95:Ub368 (kds) yrkande 13, där det föreslås att
betygsskalan skall omfatta sex steg och att betyg skall ges
fr.o.m. årskurs 7. Motionärerna anför att det inte får vara för
glest mellan betygsstegen, om betygssystemet skall medverka
till att motivera eleven till att försöka nå nästa steg.
Informationen, som betygen skall ge, blir också bristfällig, om
antalet steg är alltför litet. Inom ramen för ett mer allmänt
hållet yrkande om betydelsen av betyg för elever med
skolsvårigheter anförs i motion 1994/95:Ub901 (m) yrkande 2 att
betygen genom det minskade antalet steg blir sämre när det
gäller att informera om elevens kunskaper och som pedagogiskt
verktyg.
Som framgår av det föregående har riksdagen tidigare under
innevarande riksmöte på förslag av den nuvarande regeringen
beslutat att betyg skall sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs
8 och att betygsskalan skall vara tregradig. Vid sitt
tillstyrkande av regeringens förslag (bet. 1994/95:UbU6 s. 8)
ansåg utskottet att det inte fanns bärande skäl för att i
grundskolan såvitt avser godkäntnivån och nivåerna ovanför ha
ett större antal betygssteg än de tre som riksdagen ett år
tidigare hade beslutat för gymnasieskolan. Utskottet vidhåller
sin uppfattning och föreslår att riksdagen skall hålla fast vid
sitt tidigare ställningstagande såvitt avser antalet betygssteg
och betygstillfällen. Med hänvisning härtill avstyrks de båda
nu förevarande motionsyrkandena.
I motion 1994/95:Ub339 (m) yrkande 2 begärs ett
tillkännagivande av riksdagen om vad motionärerna har anfört om
utvecklingssamtal i strukturerade former. Skolor, som i
utvecklingsarbetet kring samtalen mellan hem och skola finner
att de vill ge skriftlig information, skall inte anses hindrade
från att göra så. Motionärerna hänvisar till
utvecklingssamtalen inom arbetslivet med de noteringar som
samtalen leder fram till. De anser det önskvärt med en liknande
utveckling i skolan.
Utskottet uppehöll sig utförligt vid den nya ordningen med
utvecklingssamtal, när utskottet tidigare under innevarande
riksmöte behandlade regeringens förslag om ändringar i
riksdagsbeslutet om nytt betygssystem. Av vad utskottet då
anförde framgår att samtalen skall vara förberedda mycket
noggrant och att de skall vara väl strukturerade. På utskottets
initiativ gav riksdagen regeringen som sin mening till känna
att utvecklingssamtalen i de fall det visat sig att en elev har
problem av något slag bör mynna ut i ett åtgärdsprogram, vars
karaktär utskottet närmare utvecklade. Utskottet fann det
naturligt att det skriftligen anges vad åtgärdsprogrammet
innehåller, såsom en bekräftelse på vad man är överens om i
fråga om ömsesidiga åtaganden från hemmets och skolans sida
(bet. 1994/95:UbU6 s. 5 f.). Det finns skäl att liksom vid
behandlingen av regeringens förslag i höstas även i det här
sammanhanget erinra om att regeringen i den då aktuella
propositionen åberopade att den tidigare regeringen hade
uppdragit åt Statens skolverk att -- med utgångspunkt i
riksdagens beslut om utvecklingssamtal -- på lämpligt sätt
initiera och stödja utvecklingsarbete i skolan med att förnya
kontaktformerna mellan skola och hem.
Utskottet, som sålunda hänvisar till sin tidigare utförliga
behandling vid två tillfällen av utvecklingssamtalen, kan inte
finna annat än att förevarande yrkande är tillgodosett med vad
riksdagen tidigare har beslutat. Med anledning härav bör det
avslås.
Med ändring av det inledningsvis nämnda riksdagsbeslutet i
december 1993 har riksdagen tidigare under innevarande riksmöte
beslutat att nationella prov i ämnena svenska, engelska och
matematik skall vara obligatoriska endast i årskurs 9.
Enligt motionerna 1994/95::Ub339 (m) yrkande 4 och
1994/95:Ub901 (m) yrkande 18 är det olyckligt att det
tidigare beslutet om nationella prov även i årskurs 5 revs upp.
I den förra motionen anförs att det finns flera skäl att ägna
större intresse åt undervisningens resultat samt att elever och
föräldrar skall ha rätt till information om den enskilde
elevens prestation. Den senare motionens yrkande innefattar ett
förslag att regeringen skall återkomma med en redovisning av
hur den nationella uppföljningen av studieresultaten skall
genomföras, så att eventuella beslut kan fattas i syfte att nå
kursplanernas mål.
Utskottet finner inte anledning att ändra sin uppfattning
från i höstas att nationella prov skall vara obligatoriska
endast i slutet av årskurs 9. Även den här gången hänvisar
utskottet till att det skall finnas tillgång till nationella
prov i svenska, engelska och matematik för årskurs 5 för att
lärarna skall kunna se om eleverna har nått kravnivån i den
årskursen. Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna när det gäller nödvändigheten av att
undervisningen utvärderas. På lokal nivå bör detta kunna
tillgodoses genom den nu nämnda tillgången till prov. Det bör
tilläggas att Skolverkets arbete med ett nationellt provsystem
syftar till att bibehålla en likvärdig utbildning i hela riket
och möjliggöra en mätning av kvalitet och kunskaper såväl i det
offentliga skolväsendet som i fristående skolor.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna i
nu berörda delar.
För elever som inte har nått de mål för årskurs 5 som
kursplanerna anger skall enligt motion 1994/95:Ub339 (m) ett
individuellt uppföljningsprogram göras upp av hem och skola
tillsammans. Ett sådant program skall dels innehålla planer för
skolans extra insatser, dels ange hur eleven och hemmet skall
arbeta för att skolarbetet skall utvecklas positivt (yrkande
5).
Utskottet har i det föregående haft anledning att erinra om
den ordning med åtgärdsprogram för elever med problem av något
slag som riksdagen på utskottets förslag har beslutat tidigare
under innevarande riksmöte. Åtgärdsprogrammet skall i
förekommande fall vara resultatet av utvecklingssamtal. Av vad
utskottet då anförde framgår att programmet bör utarbetas av
skola, elev och föräldrar tillsammans och utgå från elevens
behov. Det skall av programmet framgå vad det är man vill söka
åstadkomma. Riksdagens beslut om utvecklingssamtal innebär att
skolan regelbundet under hela grundskoletiden skall informera
elev och föräldrar om elevens skolgång. I de fall man lokalt
beslutar att nyttja centralt tillhandahållna ämnesprov i
årskurs 5 ger utvecklingssamtalen efter ett sådant genomgånget
prov självfallet mycket viktig information om elevens situation
och en naturlig grund för ett eventuellt åtgärdsprogram. Enligt
utskottets uppfattning ligger denna ordning helt i linje med
motionärernas yrkande om uppföljningsprogram. Med hänvisning
härtill bör yrkandet avslås av riksdagen.
I tre motioner förs fram förslag till ändringar i riksdagens
beslut om rätt för elev att i slutbetyget få ett omdöme i
ämne där eleven inte har erhållit betyg på grund av att han
eller hon inte lyckats uppnå kursplanens kravnivå. Enligt
motion 1994/95:Ub339 (m) yrkande 3 skall skolorna vara skyldiga
att utarbeta ett omdöme i varje ämne där en elev inte ges
betyg. Ett väl genomarbetat omdöme från grundskolan är av stor
betydelse för den gymnasieskola som direkt eller efter en tid
skall utarbeta ett individuellt program tillsammans med eleven.
Även i motionerna 1994/95:Ub304 (c) yrkande 5 och 1994/95:Ub368
(kds) yrkande 14 förordas en liknande skyldighet för den
avlämnande skolan. Emellertid skall enligt den förra motionen
skolan dock inte lämna sådant omdöme, om eleven inte önskar få
det. I den senare motionen anförs att det är viktigt att
dokumentationen finns tillgänglig, om den skulle efterfrågas av
eleven vid ett senare tillfälle.
Utskottet anser inte att riksdagen skall ändra sitt beslut
sistlidna december i vad gäller elevs möjlighet till omdöme i
slutbetyget, när denne inte erhållit betyg i ämne. Därmed
avstyrker utskottet bifall till förevarande motionsyrkanden.
Vänsterpartiet återkommer i motion 1994/95:Ub310 även till
frågan om avgifter vid komplettering. Riksdagen bör,
föreslås det i motionen, som sin mening ge regeringen till
känna vad motionärerna anfört om elevers möjlighet att utan
avgift komplettera eller höja redan satta betyg. Alla elever
skall ha samma möjligheter att komplettera och förbättra sina
betyg oavsett föräldrarnas ekonomiska ställning.
Med anledning av ett yrkande från Vänsterpartiet har
riksdagen tidigare under innevarande riksmöte begärt att
regeringen skall föranstalta om sådana ändringar i berörda
författningar att avgift för sådan prövning som avser s.k.
behörighetskomplettering i grundskolan inte skall kunna tas ut.
När det gäller s.k. konkurrenskomplettering (höjning av
visst/vissa betyg) ville inte utskottet förorda centrala
bestämmelser om att sådan prövning skall vara kostnadsfri.
Riksdagen borde kunna utgå från att sådana avgifter är skäliga.
Till skillnad från det i höstas aktuella yrkandet tar
förevarande yrkande sikte på hela ungdomsskolan. Frågan om
avgifter för särskilt anordnad prövning har därmed fått en
större räckvidd.
Utskottet har erfarit att man inom regeringskansliet för
närvarande ser över nu gällande ordning för särskild prövning
såvitt avser gymnasieskolan och att förslag bereds inom
regeringskansliet. Även frågan om frihet från avgift vid s.k.
konkurrenskomplettering i grundskolan är föremål för
överväganden. Mot bakgrund härav föreslår utskottet att
riksdagen i avvaktan på förslag från regeringen nu avslår
motion 1994/95:Ub310.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande betygsfri skola
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub342 och
1994/95:Ub364 yrkande 7,
res. 1 (v)
2. beträffande antalet betygssteg och betygstillfällen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub368 yrkande 13 och
1994/95:Ub901 yrkande 2,
3. beträffande utvecklingssamtalen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub339 yrkande 2,
res. 2 (m)
4. beträffande nationella prov
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub339 yrkande 4 och
1994/95:Ub901 yrkande 18,
res. 3 (m)
5. beträffande individuellt uppföljningsprogram
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub339 yrkande 5,
res. 4 (m, kds)
6. beträffande omdöme i slutbetyget
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 5,
1994/95:Ub339 yrkande 3 och 1994/95:Ub368 yrkande 14,
res. 5 (m)
res. 6 (c, fp, kds)
7. beträffande avgifter vid komplettering
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub310.
res. 7 (v)
Stockholm den 9 mars 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit:
Jan Björkman (s),
Beatrice Ask (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Berit Löfstedt (s),
Eva Johansson (s),
Rune Rydén (m),
Ingegerd Wärnersson (s),
Andreas Carlgren (c),
Agneta Lundberg (s),
Ulf Melin (m),
Torgny Danielsson (s),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp),
Inger Davidson (kds),
Majléne Westerlund Panke (s)
och
Conny Sandholm (fp).

Reservationer

1. Betygsfri skola (mom. 1)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3
börjar med "Utskottet anförde" och slutar med "yrkande 7" bort
ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till de invändningar mot förekomsten
av betyg i skolan som anförs i Vänsterpartiets partimotion och
tillstyrker därmed yrkandet i motionen om en parlamentarisk
utredning om konsekvenserna av en helt betygsfri skola. Det är
nämligen viktigt att försöka förutsäga de behov och nya
situationer som kan uppstå om några år och därmed kunna möta en
ny tids krav på utbildning och antagning till högre studier.
När det gäller motion 1994/95:Ub342 delar utskottet
motionärernas skepsis -- som utskottet har uppfattat det -- mot
förekomsten av betyg i grundskolan, men är dock inte berett att
tillstyrka förslaget om försöksverksamhet. Det kan inte
uteslutas att sådan verksamhet medför problem vid urval till
utbildningar i gymnasieskolan med begränsat antal platser.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
1. beträffande betygsfri skola
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub364 yrkande 7
och med avslag på motion 1994/95:Ub342 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. Utvecklingssamtalen (mom. 3)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4
börjar med "Utskottet uppehöll" och slutar med "det avslås"
bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motionen om ett uttalande
av riksdagen om utvecklingssamtalen. Det är -- vilket
understryks av motionärerna -- viktigt att man i
utvecklingsarbetet kring samtalen ute i skolorna känner sig
oförhindrad att ge skriftlig information i anslutning till
utvecklingssamtalen. För att nå de långsiktigt viktiga
nationella målen för skolan är det nödvändigt att varje elev
kontinuerligt informeras om hur läraren bedömer att elevens
arbete fortskrider. En kontinuerlig uppföljning av elevens
arbete sker självfallet i samband med de väl strukturerade
utvecklingssamtal som skall genomföras. Liksom motionärerna
vill utskottet hänvisa till utvecklingssamtalen i arbetslivet,
vilka ofta bygger på en genomtänkt struktur och efter vilka
båda parter kan ta med sig de noteringar som samtalet lett fram
till.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
3. beträffande utvecklingssamtalen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub339 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
3. Nationella prov (mom. 4)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att större intresse
måste ägnas åt undervisningens resultat. Elever och föräldrar
har rätt att få säker information härom. För att möjliggöra
detta måste skolan förfoga över sådana instrument att klara
besked kan ges. Utskottet instämmer sålunda i motionärernas
förslag att nationella prov i svenska, engelska och matematik
skall vara obligatoriska i årskurs 5. De enskilda skolornas
resultat skall vara offentliga. Därmed skapas ett gediget
underlag för diskussion om undervisningens kvalitet och
studieresultat. Vidare bör regeringen i enlighet med vad som
förordas i motion 1994/95:Ub901 återkomma till riksdagen med en
redovisning av hur den nationella uppföljningen av
studieresultat skall genomföras.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna
1994/95:Ub339 yrkande 4 och 1994/95:Ub901 yrkande 18.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
4. beträffande nationella prov
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub339
yrkande 4 och 1994/95:Ub901 yrkande 18 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
4. Individuellt uppföljningsprogram (mom. 5)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "Utskottet har" och slutar med "av riksdagen" bort
ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motionen att ett särskilt
uppföljningsprogram skall göras upp av hem och skola
tillsammans för de elever som i årskurs 5 inte har nått fram
till de mål som anges i kursplanerna. Programmet skall
innehålla planer för skolans extra insatser och ange hur eleven
och hemmet skall arbeta för att skolarbetet skall utvecklas
positivt.
Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till
yrkande 5 i motion 1994/95:Ub339 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
5. beträffande individuellt uppföljningsprogram
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub339 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
5. Omdöme i slutbetyget (mom. 6)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "förevarande
motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen med ändring av sitt beslut
från i höstas skall besluta att skolorna skall vara skyldiga
att utarbeta ett omdöme i varje ämne där en elev inte har fått
något betyg. Utskottet anser att det är skolans uppgift att
aktivt redovisa sin bedömning av elevens studieresultat i
förhållande till undervisningens mål. Ett sådant ansvar
markerar den betydelse som måste läggas vid att eftersträva
bästa möjliga studieresultat för varje elev, med det är också
en markering av skolans skyldighet att i varje enskilt fall
noga redovisa sina skäl till varför betyg inte getts. Även
annat som har betydelse för elevens fortsatta skolgång bör där
anges. För den gymnasieskola som direkt eller efter en tid
skall utarbeta ett individuellt program tillsammans med eleven
är det av stor betydelse att ett väl genomarbetat omdöme från
grundskolan finns tillgängligt.
Vad utskottet anfört om omdöme i slutbetyget bör riksdagen
med bifall till motion 1994/95:Ub339 yrkande 3 och med
anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 5 och
1994/95:Ub368 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
6. beträffande omdöme i slutbetyget
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub339 yrkande 3
och med anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 5 och
1994/95:Ub368 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,
6. Omdöme i slutbetyget (mom. 6)
Andreas Carlgren (c), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm
(fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "förevarande
motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som förordas i de nu
förevarande motionerna att den avlämnande grundskolan skall ha
skyldighet utarbeta ett skriftligt omdöme för de elever som
inte har nått upp till kravnivån för årskurs 9. Om elev inte
önskar erhålla ett sådant omdöme, skall det emellertid inte
lämnas ut till denne. Omdömet skall sålunda inte anges på
betygsdokumentet, men finnas tillgängligt på skolan.
Vad utskottet har anfört om omdöme för elev som i årskurs 9
inte har fått betyg i ämne där han eller hon inte nått upp till
kravnivån för betyget godkänd bör riksdagen med anledning av
förevarande motioner som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
6. beträffande omdöme i slutbetyget
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub304
yrkande 5, 1994/95:Ub339 yrkande 3 och 1994/95:Ub368 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
7. Avgifter vid komplettering (mom. 7)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Utskottet har" och slutar med "motion
1994/95:Ub310" bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att det enligt motionen varierar mellan
kommunerna när det gäller avgifter för särskild prövning för
komplettering av betyg. Utskottet instämmer i vad motionärerna
anför om att detta är orättvist. Skolan bör uppmuntra eleverna
till att fördjupa sina kunskaper och till att fortsätta sina
studier. Elevernas ambitioner i detta avseende skall ses som
något positivt. Vidare bör alla elever ha samma möjligheter att
komplettera och förbättra sina betyg oavsett föräldrarnas
ekonomiska ställning. Utskottet har erfarit att det inom
regeringskansliet görs överväganden beträffande de avgifter som
nu är i fråga. Regeringen bör enligt utskottet föranstalta om
sådana ändringar i berörda författningar att alla elever får
möjlighet att utan avgift komplettera eller höja redan satta
betyg. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Utskottet tillstyrker härmed yrkandet.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
7. beträffande avgifter vid komplettering
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub310 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Särskilda yttranden
1. Antalet betygssteg och betygstillfällen (mom. 2)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför:
Vår grundläggande inställning är den att riksdagens beslut i
december 1993 borde ha legat fast. Detta framgår av den
gemensamma borgerliga reservationen som finns fogad till
utskottets betänkande i december 1994 vid behandlingen av den
nytillträdda regeringens proposition om ändringar i det då ett
år gamla riksdagsbeslutet om ett nytt betygssystem och i vilken
vi hemställde om avslag på propositionen (bet. 1994/95:UbU6
res. 2). Vi förordar ett betygssystem innebärande dels en
sexgradig betygsskala, dels att betyg skall ges fr.o.m.
vårterminen i årskurs 7. Dessutom anser vi att skriftligt
omdöme skall ges fr.o.m. årskurs 5. Emellertid avstår vi från
att ånyo upprepa vårt yrkande. Det behövs arbetsro i skolan och
inte ständiga signaler om förändringar i fråga om betygen,
innan fattade beslut ens hunnit verkställas. Denna bedömning
grundar vi på respekt för det viktiga arbete införande av nya
betyg innebär i skolorna.

2. Antalet betygssteg och betygstillfällen (mom. 2)
Andreas Carlgren (c) och Conny Sandholm (fp) anför:
Vår grundläggande uppfattning när det gäller antalet
betygssteg och betygstillfällen framgår av reservationerna 4
och 6 som finns fogade till utskottets betänkande 1994/95:UbU6
med anledning av den nytillträdda regeringens proposition med
förslag om vissa förändringar i riksdagsbeslutet i december
1993 om ett nytt betygssystem för grundskolan. Betygsskalan
borde alltså innehålla sex steg fram till och med höstterminen
i årskurs 9, av vilka det lägsta skulle ange Ännu ej godkänd.
Slutbetyget bör ges i en femgradig skala för nivåerna godkänd
och därovan. Betyg anser vi borde sättas fr.o.m. höstterminen i
årskurs 7. Vi avstår emellertid från att reservera oss, då vi
anser att skolan nu bör få arbetsro och slippa nya signaler om
förändringar i fråga om betygen.

3. Antalet betygssteg och betygstillfällen (mom. 2)
Inger Davidson (kds) anför:
Min grundläggande uppfattning i fråga om antalet betygssteg
framgår av den gemensamma borgerliga reservationen 2 som finns
fogad till utskottets betänkande 1994/95:UbU6, av vilken det
framgår att betygsskalan borde innehålla sex steg (A--F), där F
anger otillräckliga kunskaper. Beträffande antalet
betygstillfällen hade jag velat förorda en ordning med betyg
fr.o.m. årskurs 7 i enlighet med reservation 6 i nämnda
betänkande. Jag avstår från att reservera mig mot bakgrund av
att jag anser att skolan nu behöver få arbetsro och slippa nya
signaler om ändrade regler för betyg.
4. Nationella prov (mom. 4)
Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anför:
Vår grundläggande uppfattning när det gäller de nationella
proven framgår av den gemensamma reservationen 7 som vi lät
foga till utskottets betänkande 1994/95:UbU6 i december förra
året med anledning av det då aktuella förslaget från
regeringen. Vi hävdade att nationella prov i basämnena borde
vara obligatoriska ungefär i mitten av grundskoletiden.
Eftersom timplanerna medger stor frihet att fördela timmarna är
det inte möjligt att ge sådana prov för alla elever i årskurs
5. Det borde ankomma på lärarna att bedöma när eleverna skall
genomgå det obligatoriska provet utifrån den timplan skolan
arbetar med. Emellertid avstår vi från att nu än en gång
reservera oss, då vi bedömer att vi ej heller nu kommer att
vinna majoritet för vår uppfattning.