Utskottet behandlar i betänkandet proposition 1994/95:174
Vissa betygsfrågor m.m.
Möjligheten för elever att under studietiden i gymnasieskolan
genom prövning höja ett minst godkänt betyg, s.k.
konkurrenskomplettering, bör avskaffas, anser utskottet i
likhet med regeringen. Mot detta reserverar sig Moderaterna,
Centerpartiet, Folkpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna.
Utskottet har inte heller något att erinra mot vad regeringen
redovisat om begränsningar i rätten att ta ut avgifter för
prövning av betyg. Elev som inte har uppnått kursplanens mål
för det nionde skolåret i grundskolan och elev i gymnasieskolan
som inte blivit godkänd på en kurs får rätt till avgiftsfri
prövning. I andra fall bör avgiften maximeras. Vänsterpartiet
reserverar sig mot detta och anser att avgifterna bör slopas
helt.
Svenska som andraspråk föreslås bli ett eget ämne i alla
skolformer. Ämnet får en egen kursplan för respektive skolform.
Timplanen för gymnasieskolan föreslås ändras så att svenska som
andraspråk utgör ett kärnämne och ett alternativ till kärnämnet
svenska. Mot detta reserverar sig de tidigare
regeringspartierna (m, c, fp, kds).
Utskottet har inte heller något att erinra mot att begreppen
studieförberedande och yrkesförberedande för program i
gymnasieskolan tas bort. Moderaterna och Folkpartiet reserverar
sig mot detta och pekar bl.a. på att dessa begrepp har ett
informationsvärde för eleverna vid val till gymnasieskolan.
Sammanlagt har fem reservationer fogats till betänkandet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:174 Vissa betygsfrågor
m.m. föreslagit
1 a. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i skollagen (1985:1100),
1 b. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1995:000) om ändring i
skollagen (1985:1100),
2. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
att svenska som andraspråk skall vara ett eget ämne (avsnitt
6).
Lagförslagen återfinns som bilaga 1 resp. bilaga 2 till
detta betänkande.
Motionerna
1994/95:Ub52 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att slopa avgifter vid prövning.
1994/95:Ub53 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om begränsningar i rätten att läsa upp
ett betyg,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till kursplan i
ämnet svenska som andraspråk,
3. att riksdagen avslår regeringens förlag om att svenska
som andraspråk skall utgöra ett kärnämne.
1994/95:Ub54 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition
1994/95:174,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att elever även fortsättningsvis bör
ha rätt att komplettera betyg under gymnasietiden,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om antalet prövningstillfällen under
bestämda perioder samt förläggning av prövningstillfällen till
elevers ferietid,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om begreppen studieförberedande resp.
yrkesförberedande,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning av invandrarelevernas
kunskaper i svenska,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utarbeta ett kommentarmaterial i
svenska som andraspråk för elever med individuellt program,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att erbjuda elever vid nationella
program möjligheter att välja svenska som andraspråk inom ramen
för elevens eget val,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utarbeta en andra nationell kurs
i svenska, inriktad på svenska som främmande språk.
1994/95:Ub55 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avskaffa
möjligheterna för elever att under studietiden i gymnasieskolan
genom prövning höja ett minst godkänt betyg,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att betyg som
tillkommit genom konkurrenskomplettering inte skall räknas in i
slutbetyget från gymnasieskolan,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag att nu införa
kursplaner för svenska som andraspråk i grundskolan och
gymnasieskolan,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om att göra
svenska som andraspråk till kärnämne inom gymnasieskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att villkoren för allmän behörighet
inte bör knytas till svenska som andraspråk,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avskaffa
benämningarna yrkesförberedande och studieförberedande på de
olika nationella programmen inom gymnasieskolan.
1994/95:Ub56 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår förslaget att avskaffa möjligheten
för elever som studerar vid gymnasiet att pröva för ett högre
betyg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hantering av okynneskompletteringar.
1994/95:Ub57 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa
möjligheterna för elever att genom prövning höja betyg under
studietiden,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag att svenska som
andraspråk skall vara ett ämne med egen kursplan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kursplanen i ämnet svenska
tydligt måste ange att invandrarelever har rätt till
undervisning i svenska som andraspråk enligt
grundskoleförordningen.
Utskottet
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition
1994/95:174 om Vissa betygsfrågor m.m. jämte de motioner som
väckts med anledning av den.
I propositionen tar regeringen upp vissa frågor om
begränsning av rätten att genomgå prövning för att höja betyg
under pågående gymnasieskolstudier samt om avgift för prövning.
Vidare föreslås att svenska som andraspråk skall betraktas som
ett eget ämne i alla skolformer. Timplanen för gymnasieskolan
skall ändras så att svenska som andraspråk utgör ett kärnämne
och ett alternativ till kärnämnet svenska. Regeringen tar också
upp frågan om benämningarna "studieförberedande" och
"yrkesförberedande" för program i gymnasieskolan.
1. Komplettering av betyg m.m.
Bemyndigandet i 5 kap. 19 § skollagen
Regeringen föreslår att bemyndigandet i 5 kap. 19 §
skollagen (1985:1100) om rätten att meddela föreskrifter om
vad som krävs för att flytta till högre årskurs och
begränsningar i rätten att gå om årskurser ändras så att
bemyndigandet avser vad som krävs för att få påbörja kurser och
rätten att gå om kurser.
I motion 1994/95:Ub54 (m) yrkande 1 (delvis) yrkas avslag på
regeringens förslag i propositionen, dvs. även förslaget
avseende bemyndigandet i 5 kap 19 §.
Utskottet konstaterar att i den nya gymnasieskolan är ämnen
och ämnesblock indelade i påbyggbara kurser. Betyg sätts på
varje kurs. Den tidigare föreskrivna ordningen med terminsbetyg
har avskaffats. Utskottet anser i likhet med regeringen att en
ändring avseende bemyndigandet i 5 kap. 19 § skollagen bör
göras så att bestämmelsen stämmer överens med den nya
gymnasieskolans organisation. Riksdagen bör därför anta
regeringens förslag till lag om ändring i skollagen avseende 5
kap. 19 § och således avslå det förevarande yrkandet i denna
del.
Komplettering av betyg under studietiden i gymnasieskolan
Enligt riksdagens beslut infördes ett mål- och
kunskapsrelaterat betygssystem i gymnasial utbildning den 1
juli 1994 (prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr.
1993/94:93). I samband med detta beslut aktualiserades frågan
om konkurrenskomplettering av betyg. Regeringen anmälde sin
avsikt att slopa de dåvarande begränsningarna i rätten att
beakta kompletterade betyg, när slutbetyget utfärdas.
Förordningsändringar, som trädde i kraft den 1 juli 1994, har
gjorts i detta avseende.
Regeringen anser att det är angeläget att behålla
möjligheterna att höja betyg, som man har fått i tidigare
studier. De nyligen införda möjligheterna för gymnasieelever
att höja betyg under tiden de går i gymnasieskolan har dock
enligt regeringen lett till vissa problem. Regeringen anser
därför att dessa möjligheter bör begränsas under den tid de är
elever i gymnasieskolan. Det är i dag möjligt att pröva för
högre betyg hur många gånger som helst under gymnasietiden. Det
är också fullt möjligt för en elev att efter fullföljda studier
i en högre kurs utan större svårighet tentera upp betyget i en
lägre kurs i samma ämne. Det finns tendenser till att detta har
satts i system i vissa skolor. Betygssystemet kommer därmed att
urholkas, anför regeringen. Ett ytterligare skäl, som
regeringen anför för en förändring, är pedagogiska nackdelar
med upprepade prövningar under studietiden. Elevernas studier i
andra kurser riskerar att bli lidande och den naturliga rytmen
i studierna störd. Regeringen avser därför att ändra
bestämmelserna så att det för elever som fått minst betyget
Godkänd på en kurs blir tillåtet att pröva för högre betyg
endast efter slutförd gymnasieutbildning, dvs. sedan
slutbetyget utfärdats.
Däremot skall det för elever som inte har blivit godkända på
en kurs även i fortsättningen vara möjligt att redan under
gymnasietiden genom prövning eller genom förnyad genomgång av
kursen kunna få ett minst godkänt betyg.
Regeringen meddelar att det inte är aktuellt att göra några
ändringar i rätten att pröva för elever som går i grundskolan
eller komvux.
Vad regeringen har anfört om begränsningar i rätten att
komplettera betyg under tiden i gymnasieskolan har
föranlett flera motioner med i huvudsak likartat innehåll.
Regeringens förslag i propositionen bör enligt motion
1994/95:Ub54 (m) yrkande 1 (delvis) avslås. I ett
kunskapsrelaterat betygssystem utgör betyget ett "kvitto" på
vissa definierade kunskaper, och det är naturligt att
slutbetyget dokumenterar den verkliga kunskapsnivån, framhålls
det i yrkande 2 i motionen. Motionärerna anser att det är
orimligt att elever som erhållit "Godkänd" skall behöva vänta
till efter gymnasietiden för att kunna betygskomplettera, med
förlängd studietid som följd. I yrkande 3 anförs att kommunerna
bör ges rätt att förlägga tentamenstillfällen till ferietid och
att regler bör anges för antalet tentamenstillfällen under
bestämda perioder. Liknande tankegångar framförs i motion
1994/95:Ub53 (c) yrkande 1. Det nya betygssystemet innebär att
ett betyg skall spegla ett visst pensum av kunskaper eller en
viss nivå. Om en elev efter avslutad kurs ytterligare förkovrar
sig och uppnår kunskaper motsvarande högre betyg bör det vara
naturligt att dessa kunskaper avspeglas i ett högre betyg.
Motionärerna anser att det däremot kan vara befogat att skärpa
reglerna för att undvika de nackdelar som upprepade prövningar
under terminstid kan ge upphov till. Begränsningar bör införas,
så att eleven har rätt att läsa upp ett betyg bara under
ferietid. Även i motion 1994/95:Ub55 (fp) yrkandena 1 och 2
framhålls att betyget är ett "kvitto" på vissa på förhand
definierade kunskaper i det kunskapsrelaterade betygssystemet.
Den verkliga nivån på kunskaperna skall dokumenteras i
slutbetyget. Motionärerna avvisar förslaget att betyg som har
tillkommit efter prövning för högre betyg än Godkänd inte skall
kunna räknas in i slutbetyget från gymnasieskolan. I motion
1994/95:Ub56 (mp) yrkandena 1 och 2 framhålls att det för
närvarande inte finns tillräckliga garantier för att betyg som
har kompletterats efter avslutade gymnasiestudier likställs med
slutbetyg. Man bör avvakta med att ta bort möjligheten att
komplettera betyg under gymnasietiden tills det finns garantier
för att en senareläggning av kompletteringen inte medför
begränsningar i möjligheterna till högre studier.
Okynnesutnyttjande av rätten till ett obegränsat antal
provtillfällen kan stävjas genom att en övre gräns för antalet
omprövningar tillämpas. I motion 1994/95:Ub57 (kds) yrkande 1
framhålls att alla praktiska problem måste få en lösning.
Motionärerna pekar på att det exempelvis går att reglera hur
många gånger en elev kan pröva för ett högre betyg under
studietiden. Det är inte heller självklart att en elev efter
genomgången fortsättningskurs skall få pröva för högre betyg i
en grundkurs i samma ämne. Problem med konkurrenskomplettering
av betyg bör lösas genom att rutiner för verksamheten läggs
fast och inte genom att begränsningar av det slag som
regeringen föreslår införs.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Utskottet delar regeringens bedömning att möjligheterna för
elever att under studietiden i gymnasieskolan genom prövning
höja ett minst godkänt betyg, s.k. konkurrenskomplettering, bör
avskaffas. Regeringen påpekar att med de regler som finns i dag
är det möjligt att pröva för högre betyg hur många gånger som
helst och att det finns tendenser till att detta har satts i
system i vissa skolor. Kommunerna kan med nuvarande
bestämmelser ta ut en avgift för prövningen, men, som
regeringen påpekar, utgör det inget hinder för elever som har
råd att betala den. Utskottet ser positivt på vad regeringen
anfört om att överväga åtgärder för att göra möjligheterna att
delta i prövningar mer ekonomiskt jämlika, t.ex. genom att
maximera avgiftens storlek. Utskottet kommer i det följande att
behandla frågan om avgift för prövning, men vill i detta
sammanhang peka på risken att antalet prövningar vid en
begränsning av avgiften troligen skulle bli ännu större än i
dag. Utskottet vill också peka på vad regeringen har anfört om
de pedagogiska problemen med en obegränsad möjlighet till
konkurrenskomplettering under studietiden. Elevernas studier i
andra kurser riskerar att bli lidande, och den naturliga rytmen
i studierna störs. Utskottet har alltså inget att erinra mot
att det för elever som fått minst betyget Godkänd på en kurs
blir tillåtet att pröva för högre betyg endast efter det att
slutbetyg har utfärdats.
När det gäller frågan om att betyg som kompletterats efter
avslutade gymnasiestudier skall bedömas likvärdiga med betyg i
slutbetyget från gymnasieskolan vid tillträde till högre
utbildning vill utskottet erinra om att frågor om behörighet
och urval beslutas lokalt av universitet och högskolor. Den
särskilde utredare som tillkallats för att följa upp 1993 års
universitets- och högskolereform (RUT-93) har fått i uppdrag
att lägga fram förslag till förändringar i
högskoleförordningens regler om tillträde till grundläggande
högskoleutbildning.
Utskottet har med det anförda inget att erinra mot vad
regeringen anfört om begränsningar i rätten att komplettera
betyg. Utskottet föreslår således att de förevarande motionerna
avslås.
Avgift för prövning
Regeringen upplyser i propositionen (s. 11) om att den
överväger att begränsa rätten för skolhuvudmännen att ta ut
avgifter för prövning av elever. Elever som inte har
uppnått kursplanens mål för det nionde skolåret i grundskolan
och elever som inte har blivit godkända på en kurs i
gymnasieskolan bör ha rätt till avgiftsfri prövning. Regeringen
överväger även i andra fall åtgärder för att göra möjligheterna
att delta i prövningar mer ekonomiskt jämlika, t.ex. genom att
maximera avgiftens storlek. I samband därmed kommer också att
övervägas hur kommunerna skall få begränsa antalet
prövningstillfällen, heter det i propositionen.
I motion 1994/95:Ub52 (v) framhåller motionärerna att det är
bra att regeringen överväger att begränsa rätten att
avgiftsbelägga prövningar. Det är dock inte tillräckligt.
Avgifter vid prövningar bör enligt motionärerna slopas helt.
Utskottet har i det föregående berört vad regeringen
redovisat om begränsningar i rätten att ta ut avgifter för
prövningar. Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen
anfört i frågan. Utskottet är dock inte berett att i likhet med
motionärerna förorda att avgifterna slopas helt. Huvudmännen
har kostnader för att anordna prövningar. Utskottet anser det
rimligt att de ges möjlighet att ta ut avgifter för vissa
prövningar. Utskottet anser i likhet med regeringen att elev
som inte har blivit godkänd på en kurs i gymnasieskolan bör ges
rätt till avgiftsfri prövning. När det gäller elever i
grundskolan som inte har uppnått kursplanens mål för det nionde
skolåret har riksdagen redan uttalat sig för avgiftsfri
prövning (bet. 1994/95:UbU6 s. 12, rskr. 136). Med hänvisning
till vad utskottet har anfört bör motionen avslås.
2. Begreppen studieförberedande och yrkesförberedande
Regeringen anser att begreppen studieförberedande och
yrkesförberedande avseende gymnasieskolans program inte
längre bör användas. Benämningarna är en kvarleva från det
gamla linjegymnasiet och stämmer inte med den nya
gymnasieskolan, där samtliga program innehåller både
studieförberedande och yrkesinriktade inslag.
I två motioner, 1994/95:Ub54 (m) yrkande 4 och 1994/95:Ub55
(fp) yrkande 6, tas frågan upp om begreppen studieförberedande
respektive yrkesförberedande. I den först nämnda motionen
framhålls att det kommer att bli svårt att kortfattat beskriva
skillnaden mellan olika program, om beteckningarna tas bort.
Förslaget innebär en ökad risk för att elever väljer fel i
förhållande till sina önskemål vad gäller vidare studier. Man
kan få intrycket av att ordet yrke är fult, heter det i
motionen. I den senare motionen framhålls att förslaget
visserligen är av kosmetisk karaktär, men att det finns risk
för att de yrkesförberedande utbildningarna på detta sätt
nedvärderas. Det finns enligt motionärerna ingen anledning att
ändra benämningarna.
Utskottet konstaterar att samtliga nationella och
specialutformade program innehåller en kärna av
studieförberedande ämnen. Vidare ger alla nationella och
specialutformade program allmän behörighet till
högskolestudier, och de är i den meningen alla
studieförberedande. Den nya kursutformade gymnasieskolan ger
stora möjligheter att kombinera olika delar av nationella
program till ett specialutformat program. Det är enligt
utskottet inte längre ändamålsenligt att karakterisera ett
bestämt program som antingen studieförberedande eller
yrkesförberedande.
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är angeläget
att man inte genom missvisande benämningar på gymnasieskolans
program snävar in rekryteringsunderlaget till högre studier och
försvårar rekryteringen till högskolan. Utskottet har därför
inget att erinra mot vad regeringen anfört som skäl för att ta
bort begreppen studieförberedande och yrkesförberedande i
gymnasieskolan. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna
1994/95:Ub54 yrkande 4 och 1994/95:Ub55 yrkande 6.
3. Svenska som andraspråk
Regeringen föreslår att svenska som andraspråk skall
betraktas som eget ämne i alla skolformer. Ämnet bör få en egen
kursplan för respektive skolform med en tydlig beskrivning av
ämnets syfte, karaktär och struktur samt mål. Regeringen
föreslår vidare att timplanen för gymnasieskolan skall ändras,
så att svenska som andraspråk utgör ett kärnämne och ett
alternativ till kärnämnet svenska. Timplanen för gymnasieskolan
är fastställd av riksdagen och återfinns som bilaga 2 till
skollagen. Den föreslagna ändringen bör träda i kraft den 1
juli 1995. Beträffande övriga timplaner för frivilliga
skolformer ankommer det på regeringen att göra de ändringar som
behövs.
I flera motioner har frågan om svenska som andraspråk som
ett eget ämne tagits upp. I motion 1994/95:54 (m) yrkande 1
(delvis) yrkas avslag på regeringens förslag. I yrkande 5 i
motionen begärs en utredning av invandrarelevernas kunskaper i
svenska. Motionärerna erinrar om sin principiella uppfattning
att målet vad gäller undervisning i svenska måste gälla alla
elever oavsett bakgrund. Undervisningen måste utgå från elevers
skiftande behov och förutsättningar, vilket ställer krav på
variation vad gäller pedagogik samt i uppläggning och
organisation av undervisningen, men inte krav på en egen
kursplan. I yrkande 6 i motionen anförs att kunskaper i svenska
motsvarande betyget Godkänd är behörighetskrav för studier på
nationella program fr.o.m. läsåret 1998/99. Elever som saknar
tillräckliga kunskaper i svenska skall ges individuellt
studieprogram. Undervisning i svenska som andraspråk kan där
vara en viktig del. Skolverket bör ges i uppdrag att utarbeta
ett kommentarmaterial till stöd för denna undervisning. Även i
motion 1994/95:Ub53 (c) yrkas avslag på regeringens förslag.
Med den nya strukturen för kursplaner, där dessa skall ange mål
och riktlinjer för undervisningen men inte hur undervisningen
skall organiseras, blir det svårt att göra en separat kursplan
för svenska som andraspråk (yrkande 2). Motionärerna anser
också att det är för tidigt att dra de slutsatser som
regeringen gör, eftersom de nya läroplanerna nyligen har
införts. I motion 1994/95:Ub55 (fp) yrkas också avslag på
regeringens förslag. Motionärerna pekar på att de nya
kursplanerna anger mål som skall uppnås och att de inte styr
hur undervisningen bedrivs. Den nya läroplanen för grundskolan
stärkte skolans och kommunens ansvar för att alla elever skall
föras fram till godkända kunskaper i svenska (yrkande 3). Även
i motion 1994/95:Ub57 (kds) yrkande 2 föreslås att riksdagen
avslår förslaget om att svenska som andraspråk skall vara ett
eget ämne med egen kursplan. Kursplanen bör vara gemensam,
eftersom målen för undervisningen i svenska och svenska som
andraspråk bör vara samma. Motionärerna framhåller vidare att
kursplanen i ämnet svenska tydligt måste ange att
invandrarelever har rätt till undervisning i svenska som
andraspråk enligt grundskoleförordningen (yrkande 3).
Mot bakgrund av vad i propositionen anförs om signaler om att
språkfärdighetsnivån hos många barn och ungdomar i
invandrartäta områden är oroväckande låg och tenderar att
sjunka anser utskottet det angeläget att kraftfulla insatser
görs vad gäller svenskundervisningen för invandrareleverna på
alla stadier och nivåer. Utskottet delar regeringens
uppfattning att det därvid är betydelsefullt att se svenska som
andraspråk som ett eget ämne. Att läsa svenska när man har ett
annat modersmål är, påpekar regeringen, något helt annat än att
läsa modersmålssvenska. Utskottet gör samma bedömning. Genom en
egen kursplan i ämnet ges bättre förutsättningar för lärarna
att ge en undervisning i svenska som är direkt anpassad efter
elevernas behov. Därmed ökar också elevernas möjligheter att
uppnå en god språkfärdighet i svenska.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1994/95:Ub53
yrkande 2, 1994/95:Ub54 yrkandena 1 (delvis), 5 och 6,
1994/95:Ub55 yrkande 3 och 1994/95:Ub57 yrkandena 2 och 3 och
föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om svenska
som andraspråk såsom eget ämne i alla skolformer.
Förslaget om att timplanen i gymnasieskolan skall ändras så
att svenska som andraspråk utgör ett kärnämne och ett
alternativ till kärnämnet svenska har också tagits upp i flera
motioner. I motion 1994/95:Ub54 (m) yrkande 1 yrkas avslag på
förslaget. Regeringens förslag att göra svenska som andraspråk
till kärnämne i gymnasiet riskerar att permanenta de stora
problem med svenska språket som många invandrarelever har.
Motionärena begär i yrkande 7 att riksdagen skall uttala sig
för att svenska som andraspråk erbjuds som ett alternativ inom
elevernas egna val. Skolverket bör ges i uppdrag att utarbeta
kursplaner för svenska som tillvalsämne. Skolverket bör också
få i uppdrag att utarbeta en variant på den nationella kursen i
svenska som eleverna kan välja och kommunerna skall erbjuda. En
sådan variant av kursen bör inriktas på svenska som främmande
språk, anser motionärerna i yrkande 8. Även i motionerna
1994/95:Ub53 (c) yrkande 3 och 1994/95:Ub55 (fp) yrkande 4
avstyrks förslaget om svenska som andraspråk som kärnämne. I
yrkande 5 i den sistnämnda motionen framhålls att villkoren för
allmän behörighet till högskolestudier inte bör knytas till
svenska som andraspråk. Allmän behörighet måste ha samma
innebörd för studerande med invandrarbakgrund som för andra
studerande. Motionärerna pekar också på att det finns en risk
att det för vissa högskoleutbildningar införs krav på särskild
behörighet i svenska och att elever med svenska som andraspråk
då kommer att behöva komplettera svenska vid komvux.
Utskottet delar regeringens uppfattning att ämnet svenska som
andraspråk bör utgöra ett alternativ till ämnet svenska för
elever som har ett annat modersmål än svenska. Dessa elever har
inte samma grund för studierna i svenska som barn och ungdomar
som är födda i Sverige och som har språkets grundläggande
struktur med sig redan från skolstarten. Det är enligt
utskottets mening viktigt att ämnet svenska som andraspråk
finns som eget fullvärdigt ämne även i gymnasieskolan och att
ämnet även fullt ut ges status som eget ämne, dvs. såsom ett
alternativ till kärnämnet svenska.
Skolverket har fått regeringens uppdrag att bl.a. inkomma med
förslag till kursplaner för ämnet svenska som andraspråk i
gymnasieskolan. Det är enligt utskottets mening rimligt att
kursplanerna föreligger, innan ställning tas till om kärnämnet
svenska som andraspråk kan utgöra grund för allmän behörighet.
Utskottet utgår dock från att den i kursplanerna angivna
kunskapsnivån i svenska som andraspråk kommer att formuleras så
att ämnet kan ligga till grund för allmän behörighet till
högskolestudier.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag att ämnet
svenska som andraspråk bör vara ett kärnämne och ett alternativ
till kärnämnet svenska i de frivilliga skolformerna och
föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub53
yrkande 3, 1994/95:Ub54 yrkandena 1 (delvis), 7 och 8 och
1994/95:Ub55 yrkandena 4 och 5 antar regeringens förslag till
ändring i bilaga 2 till skollagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bemyndigandet i 5 kap. 19 § skollagen
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Ub54 yrkande 1
(delvis) antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen (1985:1100) såvitt avser 5 kap. 19 §,
2. beträffande komplettering av betyg
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub53 yrkande 1,
1994/95:Ub54 yrkandena 1 (delvis), 2 och 3, 1994/95:Ub55
yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub56 yrkandena 1 och 2 och
1994/95:Ub57 yrkande 1,
res. 1 (m, c, fp, mp, kds)
3. beträffande avgift för prövning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub52,
res. 2 (v)
4. beträffande begreppen studieförberedande och
yrkesförberedande
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub54 yrkande 4 och
1994/95:Ub55 yrkande 6,
res. 3 (m, fp)
5. beträffande svenska som andraspråk
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub53 yrkande
2, 1994/95:Ub54 yrkandena 1 (delvis), 5 och 6, 1994/95:Ub55
yrkande 3 och 1994/95:Ub57 yrkandena 2 och 3 godkänner det som
regeringen förordat om att svenska som andraspråk skall vara
ett eget ämne i alla skolformer,
res. 4 (m, c, fp, kds)
6. beträffande svenska som andraspråk såsom kärnämne
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub53 yrkande
3, 1994/95:Ub54 yrkandena 1 (delvis), 7 och 8, 1994/95:Ub55
yrkandena 4 och 5 antar bilaga 2 till skollagen i regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (1995:356) om ändring i
skollagen.
res. 5 (m, c, fp, kds) - villk. 4
Stockholm den 11 maj 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit:
Jan Björkman (s),
Beatrice Ask (m),
Berit Löfstedt (s),
Eva Johansson (s),
Rune Rydén (m),
Ingegerd Wärnersson (s),
Andreas Carlgren (c),
Agneta Lundberg (s),
Ulf Melin (m),
Torgny Danielsson (s),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Tomas Eneroth (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp),
Inger Davidson (kds),
Majléne Westerlund Panke (s) och
Conny Sandholm (fp).
Reservationer
1. Komplettering av betyg (mom. 2)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp),
Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motionerna avslås"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att i ett kunskapsrelaterat
betygssystem utgör betyget ett "kvitto" på vissa definierade
kunskaper. Om en elev efter avslutad kurs ytterligare förkovrar
sig och uppnår kunskaper motsvarande högre betyg bör dessa
kunskaper enligt utskottets mening avspeglas i ett högre betyg
och den verkliga betygsnivån dokumenteras i slutbetyget. Det är
inte rimligt att eleverna skall behöva vänta med att pröva för
högre betyg till efter gymnasietiden. Detta skulle innebära att
elevernas studietid förlängs.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att frågor om
behörighet och urval till högre utbildning beslutas lokalt av
universitet och högskolor. Det finns för närvarande inga
garantier för att betyg som kompletterats efter avslutade
gymnasiestudier likställs med slutbetyg.
Mot den nu angivna bakgrunden anser utskottet att
möjligheterna för eleverna att under studietiden i
gymnasieskolan höja betyg, s.k. konkurrenskomplettering, bör
finnas kvar.
De pedagogiska problem och problem av annan art som
regeringen menar att man iakttagit anser utskottet hänför sig
till frågor av praktisk art, som det går att lösa på annat sätt
än genom att införa begränsningar i elevernas rätt att höja
sina betyg under gymnasietiden. Enligt utskottets mening bör
prövningstillfällena kunna förläggas till elevernas ferietid.
Utskottet vill också peka på möjligheten att reglera antalet
gånger som en elev får pröva för högre betyg.
Vad utskottet har anfört om elevers rätt att komplettera
betyg under gymnasietiden bör riksdagen med bifall till
förevarande motioner i berörda delar som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande komplettering av betyg
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub53 yrkande
1, 1994/95:Ub54 yrkandena 1 (delvis), 2 och 3, 1994/95:Ub55
yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub56 yrkandena 1 och 2 och
1994/95:Ub57 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,
2. Avgift för prövning (mom. 3)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Utskottet har" och slutar med "motionen avslås"
bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen avser
att ge rätt till avgiftsfri prövning för elever som inte har
uppnått kursplanens mål för det nionde skolåret i grundskolan
och för elever som inte har blivit godkända på en kurs i
gymnasieskolan. Regeringen informerar om att den även i andra
fall överväger åtgärder för att göra möjligheterna att delta i
prövningar mer ekonomiskt jämlika, genom att t.ex. maximera
avgiftens storlek.
Utskottet vill emellertid ta ytterligare ett steg och
instämmer därmed i vad motionärerna har anfört om att avgifter
för prövningar bör slopas helt. Skolan bör uppmuntra eleverna
till att fördjupa sina kunskaper och till att fortsätta sina
studier. Elever som har ambitioner att förbättra sina kunskaper
och som vill satsa på vidare studier skall inte mötas av
ekonomiska hinder. Enligt utskottets mening är det principiellt
viktigt att alla elever oavsett ekonomisk ställning har samma
möjligheter.
Vad utskottet har anfört om avgiftsfria prövningar bör
riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub52 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
3. beträffande avgift för prövning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub52 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
slopande av avgift för prövning,
3. Begreppen studieförberedande och yrkesförberedande
(mom. 4)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 8 slutar med
"yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att alla nationella och
specialutformade program innehåller en kärna av
studieförberedande ämnen och alla programmen ger också allmän
behörighet till högskolestudier. De nationella programmen är
dock konstruerade så att vissa program är inriktade på att i
första hand vara studieförberedande, medan andra program lägger
större vikt vid förberedelser inom särskilda yrkesområden.
Elever som har genomgått program som i första hand är
yrkesförberedande måste komplettera sina kunskaper för att
klara studierna vid många av högskoleutbildningarna. Det finns
enligt utskottets mening en ökad risk för att elever väljer fel
i förhållande till sina önskemål vad gäller vidare studier, om
benämningarna studieförberedande resp. yrkesförberedande tas
bort.
Utskottet vill också peka på att det finns en risk för att de
yrkesförberedande utbildningarna nedvärderas, om begreppen
studieförberedande och yrkesförberedande tas bort ur
gymnasieförordningen. Det är enligt utskottets mening viktigt
att det klart framgår att dessa utbildningar förutom den
allmänna behörigheten till högskolestudier ger en yrkesinriktad
gymnasieutbildning. Det finns enligt utskottet inte någon
anledning att ta bort benämningarna studieförberedande resp.
yrkesförberedande. Utskottet föreslår därför att riksdagen med
bifall till motionerna 1994/95:Ub54 yrkande 4 och 1994/95:Ub55
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om begreppen studieförberedande och
yrkesförberedande.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
4. beträffande begreppen studieförberedande och
yrkesförberedande
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub54 yrkande
4 och 1994/95:Ub55 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,
4. Svenska som andraspråk (mom. 5)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds)
och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9
börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "alla skolformer" bort
ha följande lydelse:
Språkfärdighetsnivån hos många barn och ungdomar i
invandrartäta områden är oroväckande låg och tenderar att
sjunka. Utskottet anser det därför angeläget att kraftfulla
insatser görs i svenskundervisningen.
Utskottet erinrar om att enligt de nya läroplanerna, Lpo 94
och Lpf 94, skall kursplanerna ange mål och riktlinjer för
undervisningen, men inte hur undervisningen skall organiseras.
Utskottet vill också framhålla att den nya läroplanen för
grundskolan stärkte skolans och kommunernas ansvar för att alla
elever i grundskolan skall föras fram till godkända kunskaper i
svenska. Riksdagen har beslutat om behörighetskrav i svenska
motsvarande betyget Godkänd för studier på alla nationella
program fr.o.m. läsåret 1998/99 (bet. 1993/94:UbU2 s. 28).
Eleverna och deras föräldrar skall kunna kräva att skolan tar
sitt ansvar och ger dem den undervisning som erfordras. Den
undervisning som lärarna i svenska som andraspråk bedriver är
därvid av central betydelse. Den nya läroplanen för grundskolan
(Lpo 94) införs fr.o.m. den 1 juli 1995. Enligt utskottets
mening finns det därför inte underlag för att dra de slutsatser
som regeringen gör. Utskottet anser således i likhet med
motionärerna att det skall vara en kursplan i ämnet svenska.
Samma mål för undervisningen skall gälla för alla elever. Det
finns enligt utskottet anledning att noga följa effekterna av
de nya kursplanerna i ämnet svenska. Som utskottet tidigare har
påpekat gäller som behörighetskrav för studier på nationella
program fr.o.m. läsåret 1998/99 betyget Godkänd i svenska.
Elever som saknar tillräckliga kunskaper i svenska skall ges
individuellt studieprogram där undervisning i svenska som
andraspråk kan vara en viktig del. Det vore naturligt att
Skolverket får i uppdrag att utarbeta kommentarmaterial till
stöd för undervisningen.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör riksdagen
med bifall till motionerna 1994/95:Ub53 yrkande 2, 1994/95:Ub54
yrkandena 1 (delvis) och 6, 1994/95:Ub55 yrkande 3 och
1994/95:Ub57 yrkandena 2 och 3, med anledning av motion
1994/95:Ub54 yrkande 5 och med avslag på regeringens förslag i
nu berört hänseende som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet har anfört om svenska som andraspråk.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
5. beträffande svenska som andraspråk
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub53 yrkande
2, 1994/95:Ub54 yrkandena 1 (delvis) och 6, 1994/95:Ub55
yrkande 3 och 1994/95:Ub57 yrkandena 2 och 3, med anledning av
motion 1994/95:Ub54 yrkande 5 och med avslag på regeringens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
5. Svenska som andraspråk såsom kärnämne (mom. 6)
Vid avslag på reservation 4
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds)
och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9
börjar med "Utskottet delar" och på s. 10 slutar med "till
skollagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att regeringens
förslag att göra svenska som andraspråk i gymnasieskolan till
kärnämne riskerar att permanenta de stora problem med svenska
språket som många invandrarelever har. Inte minst av betygsskäl
kan dessa elever lockas att delta i undervisningen i svenska
som andraspråk, trots att de kan klara och skulle utvecklas av
att läsa svenska. Enligt utskottets mening bör svenska som
andraspråk i stället erbjudas som ett alternativ inom ramen för
elevernas egna val. Därigenom skapas möjligheter för elever med
annat hemspråk än svenska att få den särskilda stimulans i
språkinlärningen som de kan behöva. Utskottet anser att också
en andra variant på den nationella kursen i svenska som
eleverna kan välja och kommuner och landsting skall erbjuda
(prop. 1992/93:250 s. 50) bör utarbetas för att stödja
invandrarelevernas förkovran i att tala och skriva svenska.
Skolverket bör av regeringen få i uppdrag att utarbeta
kursplaner för dels svenska som tillvalsämne, dels en variant
av den nationella kursen i svenska.
Utskottet vill när det gäller frågan om allmän behörighet
framhålla att den måste ha samma innebörd för studerande med
invandrarbakgrund som för andra högskolestuderande.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda
regeringens förslag att göra svenska som andraspråk till eget
ämne och till kärnämne i gymnasieskolan och tillstyrker därmed
motionerna 1994/95:Ub53 yrkande 3, 1994/95:Ub54 yrkandena 1
(delvis), 7 och 8 och 1994/95:Ub55 yrkandena 4 och 5.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
6. beträffande svenska som andraspråk såsom kärnämne
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub53 yrkande
3, 1994/95:Ub54 yrkandena 1 (delvis), 7 och 8, 1994/95:Ub55
yrkandena 4 och 5 och med avslag på regeringens förslag om
ändring i lagen (1995:356) om ändring i skollagen som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
Regeringens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Bilaga 1
1 Lagen omtryckt 1991:1111.
2 Senaste lydelse 1992:232.
Regeringens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1995:356) om ändring i skollagen
(1985:1100)
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1995:356) om
ändring i skollagen (1985:1100)3 skall ha följande
lydelse.