Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändring i
bidragsbestämmelserna för fristående skolor godkända för vanlig
skolplikt. I avvaktan på resultatet av den översyn av reglerna
för bidragsgivning som regeringen har beslutat skall kommunerna
vid tilldelningen av bidrag få göra ett avdrag som uppgår till
högst 25 % av den framräknade genomsnittskostnaden (för
närvarande är avdraget 15 %). Mot denna ändring reserverar sig
m, fp, mp och kds.
I enlighet med en överenskommelse mellan Socialdemokraterna
och Centerpartiet tillstyrker utskottet en centermotion med
förslag att riksdagen nu beslutar att införa en bestämmelse i
skollagen som innebär att kommunerna, när de bestämmer
avdragets storlek, skall beakta bland annat om den fristående
skolan har särskilda kostnader på grund av att den drivs i
enskild regi (moms, arbetsgivaravgifter, pensionskostnader
etc.). Vidare skall kommunen ta hänsyn till de kostnader som
hänför sig till att det i den fristående skolan går elever med
behov av särskilda stödinsatser, m.m. Mot ett sådant beslut
reserverar sig m, fp och kds, som menar att det nuvarande
schablonbidraget bör vara kvar och att kommunerna dessutom
skall kunna ta hänsyn till den fristående skolans särskilda
kostnader utan ändring av nuvarande bestämmelser. I en egen
reservation reserverar sig även Vänsterpartiet mot beslutet att
införa bestämmelser om ersättning för särskilda kostnader.
För att en nystartad fristående skola skall ha rätt till
bidrag skall skolan ha ansökt om att bli godkänd före den 1
april kalenderåret innan bidragsåret börjar (för närvarande är
tidpunkten 1 augusti). Moderaterna motsätter sig den ändringen.
Med hänvisning till den pågående utredningen avstyrker
utskottet en rad motioner med synpunkter på kommunernas
inflytande vid godkännandet av fristående skolor, tillsyn,
avgifter etc.
Tolv reservationer finns fogade till betänkandet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:157 Ändring av
bidragsbestämmelserna för fristående skolor godkända för vanlig
skolplikt m.m. föreslagit
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i skollagen (1985:1100).
Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta
betänkande.
Motionerna
Motioner med anledning av propositionen
1994/95:Ub31 av Margitta Edgren och Conny Sandholm (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen avslår propositionens förslag om ändring i
bidragsbestämmelserna för fristående skolor godkända för vanlig
skolplikt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den medborgerliga rättigheten att
starta och driva fristående skola,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fristående skolor i princip skall
vara avgiftsfria,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av den parlamentariska
utredningens arbete och om kommunernas sätt att göra
beräkningar av kostnaderna för den kommunala skolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stöd till barn med särskilda behov.
1994/95:Ub32 av Inga Berggren och Anna Åkerhielm (m) vari
yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen.
1994/95:Ub33 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring av
skollagen i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetsgivaravgifterna för friskolor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sista ansökningsdag för bidrag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om direktiven till utredningen om
fristående skolor på grundskolenivå.
1994/95:Ub34 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i skollagen att
kommunen vid fastställande av avdragets storlek skall beakta de
särskilda kostnader den fristående skolan har till följd av att
den drivs i enskild regi och inte av kommunen,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i skollagen att
kommunerna vid bidragsgivningen till fristående skolor skall
beakta skolans åtagande för elever med särskilda behov,
invandrarundervisning och skolhälsovård.
1994/95:Ub35 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen avslår den i propositionen föreslagna
ändringen i 4 kap. 8 a § skollagen vad gäller den del som berör
storleken av hemkommunens avdrag från den beräknade
genomsnittskostnaden,
2. att riksdagen avslår den i propositionen föreslagna
ändringen i 9 kap. 6 § skollagen vad gäller den del som berör
storleken av kommunens avdrag vid bidrag till fristående skolor
från den framräknade genomsnittskostnaden.
1994/95:Ub36 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1994/95:157.
Motioner från allmänna motionstiden 1995
1994/95:Ub304 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ersättning till de fristående
skolorna.
1994/95:Ub314 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett ökat inflytande för kommunerna vad
gäller godkännande av fristånde skolor.
1994/95:Ub315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om godkännande av fristående skolor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ersättningen till fristående skolor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fristående skolor i princip skall
vara avgiftsfria,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunal tillsyn av alla skolor inom
kommunen.
1994/95:Ub327 av Jeppe Johnsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Skolverket, även i fortsättningen, skall vara den myndighet
som ger tillstånd till friskolor och som granskar deras
verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bidrag till elever med särskilda
behov, behov av hemspråk och svenska 2-undervisning.
1994/95:Ub333 av Eva Arvidsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utgångspunkterna för bidragen till
fristående skolor.
1994/95:Ub339 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om underlag för bedömning av värdet av
det fria skolvalet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Skolverket bör ges tillsynsansvar
vad avser undervisning i skolmässig form inom ramen för 10 kap.
4 § skollagen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skydd av elevers integritet i samband
med Skolverkets tillsyn av fristående skolor.
1994/95:Ub346 av Martin Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bidrag till fristående skolor på
grundskolenivå med politisk och religiös profil.
1994/95:Ub355 av Birthe Sörestedt och Marianne Jönsson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om bidrag, tillstånd och tillsyn
vad gäller fristående skolor.
1994/95:Ub359 av Arne Kjörnsberg (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förändring av det nuvarande offentliga bidraget till
fristående skolor.
1994/95:Ub364 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om elevavgifter,
5. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag
om rättvisa förutsättningar mellan privata och offentliga
skolor enligt vad i motionen anförts.
1994/95:Ub368 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bidragssystemets utformning när det
gäller fristående skolor.
1994/95:Ub379 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommunala bidrag till fristående skolor.
1994/95:Ub380 av Widar Andersson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om statsmaktens framtida förhållande till fristående skolor.
1994/95:Ub386 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunernas inflytande över
tillståndsgivningen för de fristående skolorna.
1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en särskild parlamentarisk beredning
angående de fristående skolorna.
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fristående skolors status och
finansiering.
1994/95:Sf621 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rätten att starta fristående skolor
på språklig och kulturell basis.
1994/95:So209 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rätten att välja skola,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ersättningen till godkända friskolor.
Utskottet
Utskottet behandlar först regeringens förslag till ändring i
9 kap. skollagen (1985:1100) såvitt avser kommunernas bidrag
till fristående skolor och ansökningsdatum för sådant bidrag
jämte de motioner som har avseende på bidragsbestämmelserna.
Efter behandlingen av lagförslaget i sin helhet kommer
utskottet in på ett stort antal motionsyrkanden -- av vilka
flera är väckta under den allmänna motionstiden -- med
övergripande synpunkter på de fristående skolorna och i de
flesta fall föranledda av den i budgetpropositionen aviserade
och sedermera av regeringen beslutade parlamentariska
kommittén, som skall utreda frågor om fristående skolor på
grundskolenivå (dir. 1995:16).
Bidragsnivån
Enligt nu gällande bestämmelser (9 kap. 6 § skollagen)
skall en fristående skola, som är godkänd för elever som har
vanlig skolplikt, tilldelas bidrag för verksamheten av
elevernas hemkommuner. För varje elev skall lämnas ett belopp
som motsvarar den genomsnittliga kostnaden per elev i
hemkommunens grundskola det pågående kalenderåret på det
stadium som eleven tillhör. Vid tilldelningen får kommunen göra
ett avdrag som uppgår till högst 15 % av den framräknade
genomsnittskostnaden. Bestämmelsen har sin grund i riksdagens
beslut våren 1992 om åläggande i lag för kommunerna att använda
en del av sina medel till bidrag till fristående skolor (prop.
1991/92:95, bet. UbU22, rskr. 346).
I avvaktan på resultatet av den parlamentariska kommitténs
arbete, vars förslag enligt direktiven skall gå ut på att
resurser skall fördelas med hänsyn tagen till skolornas och
elevernas skilda behov, föreslår regeringen i nu föreliggande
proposition att en ändring görs i bestämmelserna för nuvarande
resurssystem. Ändringen innebär att kommunen vid tilldelningen
av bidrag får göra ett avdrag som uppgår till högst 25 % av
den framräknade genomsnittskostnaden. Regeringen föreslår
sålunda att bestämmelsen i 9 kap. 6 § om bidragsnivån
ändras i enlighet härmed.
Som en konsekvens av ändringen av bestämmelsen om bidrag till
fristående skolor bör motsvarande bestämmelse i 4 kap. 8 a §
skollagen om ersättning som avser kommuns mottagande av elever
i andra hand från annan kommun också ändras. Regeringen
föreslår att kommunen vid beräkningen av den genomsnittliga
kostnaden per elev även i dessa fall får göra ett avdrag som
uppgår till högst 25 %.
I samband med att den nya läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet (Lpo 94) införs med början läsåret 1995/96,
upphör den nationella regleringen av stadieindelningen i
grundskolan. Regeringen föreslår därför att -- med motsvarande
ändring i de båda nu förevarande lagrummen -- den
genomsnittliga kostnaden i stället skall beräknas på årskurs.
I motionerna 1994/95:Ub31 (fp) yrkande 1, 1994/95:Ub32 (m),
1994/95:Ub33 (m) yrkande 1, 1994/95:Ub35 (mp) och 1994/95:Ub36
(kds) yrkas avslag på förslaget om sänkt bidragsnivå. Bidraget
bör ligga kvar på oförändrade 85 %. Många motionärer anser att
det saknas grund för en sänkt bidragsnivå och att ingen ändring
bör göras förrän utredningens resultat föreligger. I motion
1994/95:Ub33 åberopar motionärerna de olika skattereglerna för
offentlig respektive privat verksamhet.
Under den allmänna motionstiden tidigare under innevarande
riksmöte väcktes motion 1994/95:Ub364 (v) -- således innan
propositionen lades fram -- i vilken det begärs att regeringen
skall återkomma med förslag om rättvisa förutsättningar mellan
privata och offentliga skolor. Motionärerna anser att 85 % är
en alltför högt satt ersättningsnivå och hänvisar till att
fristående skolor inte har samma ansvar när det gäller
skolhälsovård, hemspråksundervisning eller skolskjuts.
Utskottet noterar att den nu föreslagna ändringen av
bidragsbestämmelserna sker i avvaktan på att den i det
föregående nämnda utredningen slutfört sitt arbete. Regeringens
avsikt, enligt propositionen, är att nya regler för
bidragsgivning skall införas fr.o.m. den 1 juli 1996. Syftet
med dessa är, vilket redan har framgått, att resurser skall
fördelas med hänsyn tagen till skolornas och elevernas skilda
behov.
Utskottet vill i likhet med regeringen (prop. s. 7) erinra
om att den förra socialdemokratiska regeringen tillkallade en
särskild utredare med uppgift bl.a. att bedöma effekterna av
det nya bidragssystemet på grundskolans resurstilldelning (dir.
1991:85). I betänkandet Fristående skolor. Bidrag och
elevavgifter (SOU 1992:38) gjordes den bedömningen att en
generell lägsta bidragsnivå inte borde överstiga 75 % av
kommunens genomsnittskostnad, om konkurrensen mellan fristående
skolor och kommunala skolor skulle ske på lika villkor.
Betänkandet behandlades i den borgerliga regeringens
proposition Valfrihet i skolan (prop. 1992/93:230) våren 1993.
Med anledning av propositionen väcktes i kammaren motioner med
förslag om en annan utformning av bidragssystemet med
hänvisning bl.a. till att det hade framförts stark kritik mot
den överkompensation för fristående skolor som det nya
statsbidragssystemet hade medfört. Vid sin beredning av
propositionen konstaterade utskottet, i likhet med vad
regeringen hade anfört i propositionen, att det nya
bidragssystemet för fristående skolor ännu inte hade verkat ett
år (bet. 1992/93:UbU17 s. 13). De då förevarande motionerna
avstyrktes.
Den nuvarande bidragsnivån har snart gällt i tre år och
utskottet kan konstatera att kritik från många håll har
framförts mot bidragets storlek, inte minst mot bakgrund av att
kommunernas ekonomi allmänt har blivit sämre och att de har
tvingats till neddragningar av sin verksamhet. Härvid har även
den kommunala skolverksamheten utsatts för besparingar.
Regeringen konstaterar i sina direktiv till utredningen om
fristående skolor på grundskolenivå att fristående skolor i
vissa fall har blivit överkompenserade i förhållande till de
kommunala skolorna (dir. 1995:16 s. 4). Utskottet har inte
funnit anledning att betvivla att så har varit fallet.
Utskottet behandlar i det följande ett antal motionsyrkanden
med förslag om särskild ersättning till fristående skolor för
extra kostnader. I nu förevarande sammanhang föreslår utskottet
med hänvisning till det ovan anförda att riksdagen godkänner
vad utskottet anfört om möjlighet enligt 9 kap. 6 § att vid
tilldelningen av kommunalt bidrag till fristående skolor göra
ett avdrag som uppgår till högst 25 % av den framräknade
genomsnittliga kostnaden per elev i hemkommunens grundskola.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till motsvarande
ändring i 4 kap. 8 a §.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1994/95:Ub31,
1994/95:Ub32, 1994/94:Ub33, 1994/95:Ub35, 1994/95:Ub36 och
1994/95:Ub364 i nu berörda delar.
Utskottet har inget att erinra mot att orden "det stadium" i
de nu ifrågavarande lagrummen byts ut mot "den årskurs".
Särskild ersättning
Med hänvisning till den frihet som skall gälla för alla att
välja mellan olika kommunala skolor och skolor med annan
huvudman än kommunen måste enligt motion 1994/95:Ub34 (c) de
fristående skolorna ges ekonomiska förutsättningar att verka
utan att ta ut höga avgifter. De fristående skolorna har bl.a.
andra skatteregler, högre kostnader för pensioner, andra
villkor för lokalkostnader m.m. än kommunala skolor. I
praktiken innebär detta att många fristående skolor erhåller
ett stöd som är väsentligt mindre än vad som varit syftet.
Ersättningen till de fristående skolorna måste vidare enligt
motionärernas uppfattning bättre anpassas efter skolornas
skilda åtaganden. Enligt de nuvarande bestämmelserna behöver
inte kommunerna kompensera de fristående skolorna för kostnader
som gäller sådant som skolhälsovård, undervisning för elever
med särskilda behov, hemspråk och skolskjutsar. Det nuvarande
systemet för bidrag till fristående skolor har visat sig vara
för stelt för att motsvara elevernas skilda behov och skolornas
varierande åtaganden. Motionärerna föreslår att riksdagen
beslutar om sådan ändring i skollagen att kommunen vid
fastställande av avdragets storlek skall beakta de särskilda
kostnader den fristående skolan har till följd av att den drivs
i enskild regi och inte av kommunen (yrkande 1). Vidare
föreslås en sådan ändring i skollagen att kommunerna vid
bidragsgivningen skall beakta skolans åtagande för elever med
särskilda behov, invandrarundervisning och skolhälsovård
(yrkande 2). Ett liknande förslag återfinns i Centerpartiets
partimotion från allmänna motionstiden under innevarande
riksmöte 1994/95:Ub304 yrkande 4, där det begärs ett uttalande
av riksdagen om vad i motionen anförts om ersättning till de
fristående skolorna. Dessa har bl.a. andra skatteregler, högre
pensionskostnader och andra villkor för lokalkostnader.
Ersättningen skall också utgå i förhållande till vilket
åtagande skolan har tagit på sig, anser motionärerna.
Moderaterna begär i motion 1994/95:Ub33 yrkande 2 ett uttalande
av riksdagen såvitt avser arbetsgivaravgifterna för fristående
skolor. Motionärerna pekar på att de kommunala skolorna får
kompensation för höjda arbetsgivaravgifter, men inte de
fristående skolorna. I partimotion 1994/95:So209 framhåller
Moderaterna att de fristående skolorna inte har någon
mervärdesskattereduktion och att de inte får del av den
kompensation som regeringen nu ger till kommunala skolor för de
höjda arbetsgivaravgifterna. Om bidragsnivån sänks, kan skolan
tvingas ta ut elevavgifter. Detta minskar valfriheten. Vad i
motionen anförts om ersättningen till godkända fristående
skolor bör enligt motionärerna riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna (yrkande 7). Frågan om extra resurser
till fristående skolor som tar emot elever med särskilda behov,
t.ex. dyslektiker, tas upp i motion 1994/95:Ub31 (fp) yrkande
5. I sin partimotion från allmänna motionstiden 1994/95:Ub315
anför Folkpartiet att extra resurser bör utgå till fristående
skolor med elever i behov av särskilt stöd (yrkande 5). Vidare
bör i den kommunala jämförelsekostnaden ingå momseffekter,
utlovad kommunal kompensation för höjda arbetsgivaravgifter
samt pensionskostnader. Motionärerna utgår från att
ersättningen även i fortsättningen skall vara minst 85 %. I
motion 1994/95:Ub327 (m) yrkande 2 slutligen anförs att en
fristående skola efter förhandlingar med kommunen bör få
ersättning för faktiska merkostnader. Bidrag bör utgå till
elever med särskilda behov och behov av undervisning i hemspråk
och svenska som andraspråk.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Enligt utskottets uppfattning är reglerna för bidrag till
fristående skolor alltför schabloniserade, och utskottet delar
därmed den uppfattning som uttrycks främst i de båda motionerna
från Centerpartiet. Även enligt utskottets bedömning har det
nuvarande systemet för bidrag visat sig alltför stelt för att
kunna motsvara de fristående skolornas olika behov och deras
varierande åtaganden när det gäller elever med behov av
särskilt stöd. Bestämmelsen om ett bidrag på minst 85 % av den
genomsnittliga kostnaden i kommunen har ibland kommit att
betraktas som ett "tak", vilket inneburit att fristående skolor
i vissa fall inte torde ha kompenserats i förhållande till
kommunala skolor. Utskottet har också förståelse för
motionärernas synpunkter beträffande de olika förutsättningarna
för de fristående skolornas verksamhet jämfört med de kommunala
skolorna när det gäller t.ex. momsskyldigheter,
pensionsåtaganden och arbetsgivaravgift. Utskottet vill inte
utesluta att nackdelen med det nuvarande schabloniserade
bidragssystemet kommer att accentueras än mer genom riksdagens
bifall till regeringens förslag om sänkt bidragsnivå, vilket
utskottet i det föregående har tillstyrkt. Utskottet anser
därför att riksdagen utan hinder av den helt nyligen påbörjade
utredningen av bl.a. frågor som rör det offentliga bidraget
till fristående skolor nu bör besluta om sådan ändring av
bidragssystemet att kommunerna åläggs att vid bidragsgivningen
väga in sådana särskilda kostnader hos de fristående skolorna
som utskottet har pekat på.
Utgångspunkten för utskottets förslag i det följande är att
de fristående skolorna av olika skäl inte har samma kostnader
som kommunen har för sina skolor. Kommunen har ett övergripande
ansvar för skolväsendet, både i fråga om planering och i fråga
om skyldigheten att i sina skolor ta emot samtliga skolpliktiga
elever. En fristående skola har å andra sidan kostnader som
inte kommunen har, t.ex. när det gäller momsskyldigheter,
pensionsåtaganden och arbetsgivaravgift. Dessa skillnader bör
kommunen beakta, när avdragets storlek fastställs. Utskottet
föreslår sålunda att det i 9 kap. 6 § första stycket skollagen
införs en bestämmelse att kommunen vid bestämmandet av
avdragets storlek bland annat skall beakta om den fristående
skolan har särskilda kostnader på grund av att skolan drivs av
en enskild fysisk eller juridisk person och inte av kommunen.
Vidare anser utskottet att det bör beaktas om en fristående
skola har tagit emot elever med behov av särskilt stöd. Det kan
t.ex. vara fråga om elever med funktionshinder, elever som
behöver stödundervisning, undervisning i hemspråk eller
undervisning i svenska som andraspråk. Om skolan erbjuder
skolhälsovård bör det också beaktas. Bestämmelser härom bör
också föras in i nämnda paragraf genom en föreskrift om att
kommunen vid bidragsgivningen bl.a. skall beakta om den
fristående skolan har särskilda kostnader på grund av att
skolans åtagande omfattar elever med behov av särskilda
stödinsatser och att skolan erbjuder skolhälsovård.
Den situationen kan inträffa att en fristående skola även med
beaktande av sådana kostnader som har nämnts i det föregående
har lägre kostnader än de som avses kunna bli täckta genom
schablonbidraget (75 % av kommunens framräknade
genomsnittskostnad). Utskottet anser att kommunen vid
prövningen av bidrag skall kunna ta hänsyn till om de särskilda
kostnader som utskottet har behandlat i det föregående ryms
inom schablonbidraget. Någon särskild föreskrift i lag om
sådant hänsynstagande anser utskottet inte vara nödvändig.
Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion
1994/95:Ub34.
Som framgått av utskottets redovisning i det föregående av de
förevarande yrkandena i de övriga motionerna går dessa
sammanfattningsvis ut på att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad i motionerna har anförts om att de
fristående skolorna skall ersättas för dels de merkostnader
jämfört med de kommunala skolorna som följer av att skolorna
drivs med enskild huvudman, dels sådana kostnader som hänför
sig till åtaganden i vad avser elever med behov av särskilt
stöd. Som utskottet ser det är syftet med samtliga motioner i
nu berörda delar tillgodosett med vad utskottet har förordat.
Utskottets ställningstagande innebär sålunda att riksdagen
med bifall till motion 1994/95:Ub34 och med anledning av
motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 5, 1994/95:Ub33 yrkande 2,
1994/95:Ub304 yrkande 4 och 1994/95:Ub315 yrkande 5,
1994/95:Ub327 yrkande 2 och 1994/95:So209 yrkande 7 bör anta
den i bilaga 2 såsom utskottets förslag betecknade lydelsen av
9 kap. 6 § första stycket skollagen.
Lagförslaget i övrigt
Enligt nuvarande bestämmelser skall en ny fristående skola ha
ansökt om att bli godkänd före den 1 augusti året innan
bidragsåret börjar för att ha rätt till bidrag (9 kap. 6 §
andra stycket skollagen). I syfte att ge kommunerna ytterligare
planeringstid anser regeringen att ansökningstiden bör
tidigareläggas och föreslår därför att tidpunkten ändras till
den 1 april kalenderåret innan bidragsåret börjar. Denna
förändring bör även omfatta fristående särskolor samt sådana
fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor som enligt
9 kap. 8 och 8 a §§ skollagen kan förklaras berättigade till
bidrag. Detta medför en motsvarande ändring såvitt avser
ansökningstid i 9 kap. 6 a och 9 §§.
Enligt motion 1994/95:Ub33 (m) yrkande 3 innebär förslaget
ytterligare ett onödigt hinder i möjligheten att starta
fristående skolor. Motionärerna begär ett tillkännagivande till
regeringen om vad i motionen anförts om oförändrad
ansökningstid för bidrag.
Utskottet noterar att den nya tidpunkten enligt de föreslagna
ikraftträdandebestämmelserna skall tillämpas första gången på
ansökningar som avser bidragsåret 1997/98. För att en nystartad
skola skall vara bidragsberättigad fr.o.m. den 1 juli 1997
skall skolan således ha ansökt om att bli godkänd före den 1
april 1996.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning vad gäller
kommunernas planering och tillstyrker därmed bifall till
förslaget om ändrad ansökningstid. Förevarande motionsyrkande
bör avslås.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens lagförslag i
övrigt och föreslår att riksdagen antar det i den mån det inte
har behandlats av utskottet i det föregående.
Frågor i övrigt om fristående skolor på grundskolenivå
Utskottet behandlar i det följande ett antal motioner från
allmänna motionstiden jämte några motioner som väckts med
anledning av den nu föreliggande propositionen, vilka alla tar
sikte på mer övergripande eller principiella frågor om
fristående skolor. Många är föranledda av den kommitté med
uppgift att utreda frågor som rör godkännande, tillsyn, bidrag
och avgifter avseende fristående skolor på grundskolenivå som
regeringen aviserade i budgetpropositionen och som sedermera
har tillsatts (dir. 1995:16). Utredningen skall redovisa sitt
uppdrag senast den 1 november 1995.
I följande motioner yrkas uttalanden av riksdagen om rätten
att starta och välja fristående skolor. Enligt motion
1994/95:So209 (m) är fristående skolor en viktig del i de ökade
möjligheterna för den enskilde individen att råda över
utbildningen. Riksdagen bör, anför motionärerna, som sin mening
ge regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten att
välja skola (yrkande 6). I motion 1994/95:Sf621 (c) yrkande 5
begärs ett tillkännagivande av riksdagen om rätten att starta
fristående skolor på språklig och kulturell basis. Motionärerna
anser det värdefullt med fler etniska skolor både för elever
med flerkulturell bakgrund och som mötesplatser för olika
kulturer. -- Möjligheten att starta och på rättvisa villkor
driva en fristående skola är en medborgerlig rättighet, heter
det i motion 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 4. Förutsättningen
skall vara att skolan ger motsvarande kunskaper och färdigheter
och även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans mål. För
godkännande bör krävas ett elevunderlag om minst 10--15 elever
i en årskurs. Ett likartat yrkande med i huvudsak samma
motivering framförs i motion 1994/95:Ub31 (fp) yrkande 2.
Utskottet finner med anledning av motionerna skäl att först
erinra om att det redan i FN:s allmänna förklaring om de
mänskliga rättigheterna anges att rätten att välja den
undervisning som skall ges åt barnen tillkommer i främsta
rummet barnens föräldrar (art. 26 mom. 3). Det bör vidare
konstateras att föräldrars rätt att välja en icke offentlig
skola för sina barn följer av internationella konventioner som
Sverige har tillträtt. Utskottet inskränker sig i detta
sammanhang till att påminna om artikel 13 moment 3 i FN:s
internationella konvention om ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter, enligt vilken konventionsstaterna
förpliktar sig att respektera föräldrars frihet att dels för
sina barn välja andra skolor än dem som inrättats av offentlig
myndighet, såvida läroplanerna täcker vad som från det
offentligas sida må ha föreskrivits eller godkänts som
minimistandard, dels tillförsäkra sina barn den religiösa och
moraliska fostran som står i överensstämmelse med föräldrarnas
övertygelse. Enligt moment 4 får inget i artikeln tolkas såsom
medförande inskränkning i den enskildes eller organisationers
rätt att grunda och driva undervisningsanstalter, under
förutsättning att vissa i artikeln uppställda principer iakttas
(om överensstämmelse med art. 26 i den allmänna förklaringen om
de mänskliga rättigheterna) och att undervisningen står i
överensstämmelse med vad som från det offentligas sida angetts
som minimistandard.
Enligt gällande bestämmelser i skollagen kan det vid sidan av
de skolformer som anordnas av det allmänna finnas skolor som
anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer (1 kap.
3 §). Enligt 9 kap. 1 § får skolplikten fullgöras i en
fristående skola, om skolan är godkänd för ändamålet.
Godkännande för vanlig skolplikt skall meddelas, om skolans
utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå
väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som
grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen
svarar mot grundskolans allmänna mål (9 kap. 2 §).
Utskottet vill i likhet med vad regeringen gör i sina
direktiv för den nu påbörjade utredningen om fristående skolor
erinra om att den lagfästa rätten att välja skola i kommunen
infördes våren 1991 (prop. 1990/91:115, bet. UbU17, rskr. 357).
Mot bakgrund av vad motionärerna anför om medborgerlig
rättighet att starta och driva en fristående skola vill
utskottet erinra om den allmänna principen att näringsfrihet
råder i den mån stadganden om förbud eller tillstånd saknas.
Rätten att bedriva näring i form av undervisningsverksamhet
måste självfallet utövas inom ramen för allmänna rättsregler
och de regler som gäller för näringsverksamhet i allmänhet
eller speciellt för undervisningsverksamhet.
Utskottet instämmer i vad somliga motionärer anför om krav på
visst antal elever för godkännande av en fristående skola. Dock
är utskottet inte berett att i detta sammanhang ange ett
bestämt antal. Det bör ankomma på den myndighet som har att
meddela godkännande att pröva huruvida verksamheten bedrivs
under skolliknande former. Det förefaller utskottet naturligt
att utredningen överväger frågan närmare. Något uttalande härom
anser utskottet inte vara påkallat.
Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att de nu
förevarande yrkandena är tillgodosedda med nu gällande ordning
såvitt avser rätt att välja skola och möjlighet att starta och
driva en fristående skola. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 2, 1994/95:Ub315
yrkande 4 i denna del, 1994/95:Sf621 yrkande 5 och
1994/95:So209 yrkande 6.
I motion 1994/95:Ub901 (m) yrkande 3 -- väckt under den
allmänna motionstiden -- reses invändningar mot att en
utredning tillsätts. Motionärerna finner den onödig. Ett
tillkännagivande till regeringen om underlag för bedömning av
värdet av det fria skolvalet begärs i motion 1994/95:Ub339 (m)
yrkande 7 -- även den väckt under den allmänna motionstiden. I
motionen anförs att Skolverket avser att belysa
elevrekryteringen till fristående skolor m.m. och i vilken
utsträckning valfriheten bidrar till förändringar. Projektet
som avslutas i december 1996 måste rimligen, anser
motionärerna, påverka den beredning om fristående skolor som
regeringen avser att tillsätta. Samma motionärer återkommer i
motion 1994/95:Ub33 (m) yrkande 4 med synpunkter på direktiven
till utredningen. Att kommittén skall överväga hur kommunernas
inflytande vid tillståndsgivningen kan stärkas respektive lämna
förslag till ett delat tillsynsansvar mellan Skolverket och
kommuner är enligt motionärerna styrande direktiv och bör utgå.
Enligt vad utskottet har erfarit har utredningen nyligen
påbörjat sitt arbete. Av det föregående har framgått att det nu
föreligger några års erfarenheter av gällande regelsystem för
fristående skolor. Utskottet är med hänvisning härtill överens
med regeringen om att det finns skäl att genomföra den aktuella
utredningen. Utskottet avstyrker därmed motionerna
1994/95:Ub901 och 1994/95:Ub339 i nu berörda delar. Då det
ankommer på regeringen att besluta om direktiv för sina
utredningar, bör riksdagen avslå även yrkandet i motion
1994/95:Ub33 att viss del av direktiven skall utgå.
Utskottet behandlar i det följande ett antal motioner med
förslag om allmänna utgångspunkter för utredningens arbete.
Enligt motion 1994/95:Ub31 (fp) yrkande 4 bör utredningen ha
inriktningen att fristående skolor skall få finnas och att det
gäller att hitta ett långsiktigt hållbart finansieringssystem.
Motionärerna anser att utgångspunkten för ett sådant system
borde vara en reell kostnadsneutralitet mellan de
kommunala och de fristående skolorna och att jämförelsen av
skolorna bör omfatta alla relevanta delar av de totala
kostnaderna. Motionärerna anför att de fristående skolorna,
trots att lagstiftningen sökt garantera dem rimliga resurser,
utsatts för ett betydande kommunalt godtycke genom att
kommunerna har stora möjligheter att redovisa sina kostnader så
att bidragen till de fristående skolorna minimeras. Liknande
tankegångar återkommer i flera motioner från den allmänna
motionstiden. Det är enligt motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande
12 viktigt att de fristående skolorna får samma ekonomiska
möjligheter som kommunala skolor. De fristående skolorna bör
garanteras medel enligt samma resursfördelningsprinciper som
gäller för skolor i kommunens egen regi. Motionärerna hänvisar
till att den fristående skolans verksamhet utgör ett viktigt
bidrag till det pedagogiska arbetet inom kommunen. De
fristående skolornas mål och verksamhet bör därför tas med i
den kommunala skolplanen. Även i motion 1994/95:Ub368 (kds)
yrkande 15 hävdas att resurstilldelningen till de fristående
skolorna i princip bör ha samma utformning som för den
offentliga skolan, en basresurs och en tilläggsresurs utifrån
elevernas behov. Hänsyn bör tas till om det finns kostnader för
t.ex. skolhälsovård, pensioner, skatter och lokaler. Om
resurstilldelningen inte är likvärdig, leder det till att
fristående skolor tvingas ta ut avgifter eller läggas ned.
I motion 1994/95:Ub333 (s) föreslås att fördelningen av
resurserna skall ske efter elevernas behov. Det skall finnas
möjlighet för kommunerna att planera sin ekonomi. Om det ges
offentliga bidrag, skall inga elevavgifter tas ut. Den
fristående skolan skall vara öppen för alla, och den skall
delta i kommunens utvärderingar av skolorna. Enligt motion
1994/95:Ub355 (s) måste bidrag grundas på behov, efter en lokal
bedömning av den enskilda skolans utbildningsåtagande jämfört
med kommunens egna skolor. Kommunernas ansvar för fördelningen
måste öka. Kommunerna bör få rätt och skyldighet att inspektera
fristående skola. Rätten att ta ut avgifter måste upphävas, och
motionärerna ställer krav på en allsidig och saklig
undervisning.
Utvärdering, kontroll, finansiering och det allmänna
regelverket bör utformas så att godkända skolor kan arbeta
efter helt lika villkor och möjligheter oavsett huvudman för
skolan, hävdas det i motion 1994/95:Ub380 (s). Religiösa
respektive politiska skolor bör enligt motion 1994/95:Ub346 (s)
inte få skattefinansierade bidrag för grundskoleundervisning.
Motionärerna tvivlar på att sådana skolor klarar att uppfylla
ett av målen för grundskolan, en gemensam kunskapsbas. I motion
1994/95:Ub359 (s) slutligen hävdas att "skolpengen" måste
slopas nu, den leder till en medveten uppdelning av barnen och
en urvalsskola.
Mot bakgrund av vad som anförs i motionerna vill utskottet
anlägga följande principiella synpunkter på frågan om stödet
till fristående skolor. Dessa utgör enligt utskottet ett
viktigt inslag i den öppenhet och den valfrihet som skall
känneteckna skolväsendet. Den mångfald som följer härav måste
få utvecklas inom ett sammanhållet skolväsende, med likvärdiga
villkor och utan inslag av segregation.
Som framgått av det föregående har det nuvarande
bidragssystemet visat sig alltför osmidigt. Utskottet anser
därför att det bör förändras. Utgångspunkten bör vara att
elever får rätt till likvärdiga förutsättningar för sin
utbildning, oavsett om de har valt att gå i en kommunal eller i
en fristående skola. Utskottet finner regeringens initiativ
till en utredning om villkoren för de fristående skolorna
motiverat. Enligt utskottet vore det av värde såväl för den
kommunala skolverksamheten som för de fristående skolorna, om
beslut om långsiktiga och stabila spelregler kan fattas i stor
politisk enighet.
Utskottet, som inte anser det påkallat att riksdagen uttalar
sig särskilt i frågan, menar att stödet till de fristående
skolorna skall skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för
kommunala och fristående skolor och därmed göra avgifter
onödiga. Detta är en förutsättning för att alla föräldrar och
elever skall ha valfrihet, inte bara ekonomiskt starka grupper.
Utskottet räknar med att det kommer att utgå ersättning till de
fristående skolorna i förhållande till elevernas behov och
skolornas åtagande. De fristående skolorna måste få möjlighet
att arbeta efter stabila och förutsägbara villkor, varför det
är nödvändigt att kommunernas skyldigheter regleras i lag.
Beträffande de av regeringen beslutade direktiven för
kommittén vill utskottet peka på att denna skall lämna förslag
till regler för bidragsgivning. Ett mål för denna skall vara
att resurserna fördelas med hänsyn tagen till skolornas och
elevernas skilda behov och skolornas varierande åtaganden.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt ett motionsledes
framlagt förslag om komplettering av regeringens förslag till
lagändring vad avser bidragsnivån för fristående skolor. Vid
riksdagens bifall härtill kommer redan från den 1 juli i år
kommunerna att åläggas att beakta fristående skolors behov av
särskild ersättning för extra kostnader jämte schablonbidraget,
om sådana föreligger. Detta innebär att fördelningen av
resurser för de fristående skolorna då kommer att ske i
huvudsaklig överensstämmelse med de fördelningsprinciper som
bör gälla kommunens egna skolor, nämligen att resurserna
fördelas efter behov. Utskottet anser att motionärernas
önskemål såvitt avser hänsynstagande till särskilda
kostnader för den fristående skolan därmed och med vad
utskottet för egen del har anfört om sin principiella syn på
stödet framdeles till skolorna i huvudsak är tillgodosedda.
Regeringen har i direktiven uppmärksammat bidragssystemets
återverkan på kommunernas ekonomi. Kommunernas roll vid
godkännande av fristående skolor bör enligt regeringen stärkas.
Vidare anförs i direktiven att kommittén skall överväga om
kriterierna för godkännande av fristående skolor kan behöva
ändras. Bakgrunden till sådana överväganden är bl.a., anför
regeringen, att det beträffande ett fåtal av de konfessionella
skolorna har ifrågasatts om de verkligen uppfyller skollagens
och läroplanens krav på allsidighet och saklighet i
undervisningen.
Enligt utskottet finns det anledning att utgå från att
samtliga de synpunkter som motionärerna har framfört i de nu
förevarande motionerna samt vad utskottet ovan i det här
sammanhanget har anfört som sin syn på stödet till fristående
skolor kommer att beaktas av utredningen. Något uttalande av
riksdagen med anledning av motionerna anser utskottet inte vara
påkallat, varför dessa i nu berörda delar bör avslås.
I några motioner, samtliga från den allmänna motionstiden,
berörs frågan om tillståndsgivningen. Skolverket bör enligt
motionerna 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 4 i denna del och
1994/95:Ub327 (m) yrkande 1 även i fortsättningen vara den
myndighet som ger tillstånd till fristående skolor. Enligt
motionerna 1994/95:Ub314 (s), 1994/95:Ub386 (s) yrkande 1 och
1994/95:Ub379 (s) bör kommunernas inflytande vid etablering av
fristående skolor bli större. Bedömningar av de lokala
förhållandena bör tillföras vid prövningen av ett godkännande.
Enligt den sist nämnda motionen bör etablering ske endast efter
medgivande av berörd kommun.
Som redan framgått anför regeringen i direktiven till
kommittén att kommunernas roll vid godkännande av fristående
skolor bör stärkas. Kommittén skall dock utgå från att
Skolverket är den myndighet som avgör om en skola uppfyller
kriterierna för fullgörande av skolplikt.
Då motionernas yrkanden i huvudsak är tillgodosedda med vad
regeringen anfört i direktiven till kommittén avstyrker
utskottet desamma.
I motionerna 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 6 och 1994/95:Ub31
(fp) yrkande 3 föreslås att riksdagen skall uttala sig för att
fristående skolor i princip skall vara avgiftsfria. Ett
likartat yrkande framförs i motion 1994/95:Ub364 (v) i vilken
motionärerna förordar att skolor som tar ut terminsavgift inte
skall vara berättigade till statliga eller kommunala bidrag
(yrkande 4).
Utskottet vill än en gång erinra om vad som står i direktiven
till kommittén. Enligt regeringen kan fristående skolors rätt
att ta ut elevavgifter riskera att öka segregationen i
skolorna. Kommittén skall överväga om fristående skolor, som
erhåller med kommunala skolor likvärdiga bidrag, även
fortsättningsvis skall ha rätt att ta ut elevavgifter.
Emellertid menar regeringen att sådana obetydliga kostnader som
enligt skollagen eleverna själva får bestrida i kommunala
skolor också bör få förekomma i fristående skolor.
Utskottet anser med hänvisning till vad som framgår av
direktiven att riksdagen genom ett uttalande i frågan inte bör
föregripa utredningens arbete. De förevarande motionerna bör
därför avslås.
Frågan om tillsyn tas upp i ett par motioner. Det skall
finnas kommunal tillsyn av alla skolor inom kommunen, anser
motionärerna i motion 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 7. Samma
regelverk skall gälla för både kommunala och fristående skolor.
Skolverket bör ha den övergripande tillsynen över båda
skolformerna, menar motionärerna.
Enligt motion 1994/95:Ub339 (m) har vid några tillfällen
verksamheten vid fristående skola blandats ihop med sådan
verksamhet som avses i 10 kap. 4 § skollagen enligt vilken
bestämmelse ett skolpliktigt barn kan medges att fullgöra
skolplikten på annat sätt än som anges i skollagen i övrigt.
Motionärerna anför att det på flera håll förekommer att den
senare verksamheten organiseras i skolmässig form. Det är inte
möjligt att bedöma i vilken utsträckning kommunerna aktivt tar
sitt ansvar för tillsynen i dessa fall. Skolverket bör ges
uppgiften att utöva tillsyn över sådan verksamhet (yrkande 8).
I samma motion föreslås också ett uttalande av riksdagen om
skydd för elevers integritet i samband med Skolverkets tillsyn
av fristående skolor. Dessa elever har inte samma skydd som
eleverna i den kommunala skolan, när uppgifter från en
fristående skola förs över till Skolverket i samband med
tillsyn. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag om hur
detta missförhållande skall kunna rättas till (yrkande 9).
Beträffande de båda först nämnda yrkandena vill utskottet
anföra följande.
Enligt gällande bestämmelser står de fristående skolorna
under tillsyn av Skolverket (9 kap. 11 § skollagen).
Regeringen erinrar i direktiven till kommittén om att det
tidigare fanns bestämmelser om kommunens tillsynsansvar.
Regeringen anser det viktigt att också kommunen har ett ansvar
för tillsynen av de fristående skolorna. Kommittén skall lämna
förslag till hur ett delat tillsynsansvar mellan Skolverket och
kommunen skall se ut, heter det i direktiven.
När det gäller den av motionärerna åberopade särskilda
utbildningsformen enligt 10 kap. 4 § skollagen utgår
utskottet från att kommittén överväger förslag till sådana
åtgärder att skollagens bestämmelser om fristående skolor
(9 kap.) inte kringgås genom att verksamhet i skolliknande
former bedrivs i kraft av ifrågavarande lagrum. Utskottet
erinrar om att det är kommunen som skall se till att
skolpliktiga elever som är bosatta i kommunen får föreskriven
utbildning. Frågor om skolpliktens fullgörande enligt 10 kap.
4 § skollagen skall prövas av styrelsen för den skola där
barnet annars skulle ha fullgjort sin skolplikt (5 § samma
kapitel).
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1994/95:Ub315 yrkande 7 och 1994/95:Ub339 yrkande 8.
När det slutligen gäller yrkande 9 i sistnämnda motion vill
utskottet fästa uppmärksamheten på att frågan om sekretess i nu
berört avseende har tagits upp av Skolverket i
anslagsframställningen för budgetåret 1995/96. Skolverket
föreslår att regeringen tar initiativ till exempelvis ett
tillägg till 7 kap. 9 § sekretesslagen, så att
integritetskänsliga uppgifter rörande enskilda elever kan
hemlighållas hos verket. Utskottet har inhämtat att det inom
regeringskansliet pågår beredning av ärendet. Vidare har
utskottet erfarit att det har inkommit en skrivelse om
sekretess vid fristående skolor till regeringen från
Waldorfskolefederationen. Utskottet anser mot bakgrund av de nu
redovisade förhållandena att förevarande yrkande inte påkallar
någon riksdagens särskilda åtgärd, varför detsamma avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande bidragsnivån
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del
och med avslag på motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 1,
1994/95:Ub32, 1994/95:Ub33 yrkande 1, 1994/95:Ub35,
1994/95:Ub36 delvis och 1994/95:Ub364 yrkande 5 dels
godkänner vad utskottet har anfört, dels antar regeringens
förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) såvitt
avser 4 kap. 8 a §,
res. 1 (m, fp, mp, kds)
2. beträffande ersättning för särskilda kostnader, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub34, med
anledning av regeringens förslag och motionerna 1994/95:Ub31
yrkande 5, 1994/95:Ub33 yrkande 2, 1994/95:Ub304 yrkande 4,
1994/95:Ub315 yrkande 5, 1994/95:Ub327 yrkande 2 och
1994/95:So209 yrkande 7 samt med avslag på motion 1994/95:Ub36
(delvis) antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen såvitt avser 9 kap. 6 § första stycket med den
ändringen att stycket erhåller i bilaga 2 som Utskottets
förslag betecknade lydelse,
res. 2 (m, fp, mp, kds) - villk. 1
res. 3 (v)
3. beträffande ansökningstiden
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub33 yrkande 3
och 1994/95:Ub36 (delvis) antar 9 kap. 6 § andra stycket,
6 a och 9 §§ i regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen,
res. 4 (m)
4. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen i den mån det inte omfattas av vad utskottet
hemställt under momenten 1--3,
res. 5 (m) - villk. 4
5. beträffande rätten att välja och att starta fristående
skolor
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 2,
1994/95:Ub315 yrkande 4 i denna del, 1994/95:Sf621 yrkande 5
och 1994/95:So209 yrkande 6,
res. 6 (m)
res. 7 (fp)
6. beträffande invändningar mot utredningen, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub33 yrkande 4,
1994/95:Ub339 yrkande 7 och 1994/95:Ub901 yrkande 3,
res. 8 (m)
7. beträffande allmänna utgångspunkter för
utredningsarbetet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 4,
1994/95:Ub333, 1994/95:Ub346, 1994/95:Ub355, 1994/95:Ub359,
1994/95:Ub368 yrkande 15, 1994/95:Ub380 och 1994/95:Ub905
yrkande 12,
8. beträffande tillståndsgivningen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub314, 1994/95:Ub315
yrkande 4 i denna del, 1994/95:Ub327 yrkande 1, 1994/95:Ub379
och 1994/95:Ub386 yrkande 1,
res. 9 (m)
9. beträffande avgifter
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 3,
1994/95:Ub315 yrkande 6 och 1994/95:Ub364 yrkande 4,
res. 10 (fp, v)
10. beträffande tillsyn
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 7 och
1994/95:Ub339 yrkande 8,
res. 11 (m, kds)
res. 12 (fp)
11. beträffande sekretess
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub339 yrkande 9.
Stockholm den 11 maj 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit:
Jan Björkman (s),
Beatrice Ask (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Berit Löfstedt (s),
Eva Johansson (s),
Rune Rydén (m),
Ingegerd Wärnersson (s),
Andreas Carlgren (c),
Agneta Lundberg (s),
Ulf Melin (m),
Torgny Danielsson (s),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Tomas Eneroth (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp),
Inger Davidson (kds) och
Conny Sandholm (fp).
Reservationer
1. Bidragsnivån (mom. 1)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson
(kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6
börjar med "Utskottet vill" och på s. 7 slutar med "berörda
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen skall avslå regeringens förslag
om sådan ändring i skollagen att kommunen vid tilldelningen av
bidrag till fristående skolor skall kunna göra ett avdrag som
uppgår till 25 %. Utskottet finner det liksom motionärerna
anmärkningsvärt att regeringen samtidigt som den beslutar om en
utredning av bl.a. bidragssystemet för fristående skolor
förelägger riksdagen förslag om en sänkning av bidragsnivån
från 85 % till 75 %. Regeringen har varken redovisat någon
aktuell översikt av de fristående skolornas ekonomi eller
redovisat något underlag för nedskärningen. Mot bakgrund av
bristerna i beslutsunderlaget och med vetskap om att ett
utredningsförslag är att förvänta redan i slutet av innevarande
år borde regeringen naturligtvis ha väntat med förslag om gräns
för lägsta bidrag. Med sitt agerande föregriper regeringen
utredningens resultat.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet vid sin
behandling av motionsledes framförda förslag våren 1993 om
ändrat bidragssystem för fristående skolor åberopade de
särskilda direktiven för Statens skolverks fördjupade
anslagsframställning för budgetåren 1994/95--1996/97, där det
hade angivits att det är nödvändigt att kostnadsutvecklingen
redan från början av det nya bidragssystemet ägnas skärpt
uppmärksamhet. De ekonomiska konsekvenserna av ökad valfrihet
för kommunen och fristående skolor på grundskolenivå, liksom
skolornas avgiftsuttag och effekterna av det beslutade systemet
för resurstilldelningen skulle följas (bet. 1992/93:UbU17 s.
13). När frågan genom förslag i motioner återkom till utskottet
våren 1994, konstaterade utskottet att det enligt Skolverket
ännu inte hade varit möjligt att utläsa några tydliga effekter
av reformen för kommunernas del annat än det ökade antalet
fristående skolor (bet. 1993/94:UbU6 s. 5 f.). Enligt
utskottets uppfattning var det för tidigt att dra säkra
slutsatser av den nuvarande bidragsnivån när det gäller
kommunens skolorganisation, de fristående skolornas ekonomi
etc. Utskottet fann det viktigt att regeringen följde
utvecklingen med stor uppmärksamhet.
De viktigaste förutsättningarna när det gäller att driva en
verksamhet är att spelreglerna är rättvisa, lätt överblickbara
och långsiktiga. Utskottet tvingas nu att konstatera att dessa
förutsättningar inte gäller för fristående skolor i Sverige.
Utan att presentera något underlag för sitt förslag föreslår
regeringen en sänkning av bidragsnivån med tio procentenheter
att gälla redan för tiden från den 1 juli 1995. Konsekvenserna
av detta snabbt framarbetade förslag kan bli katastrofala
framför allt för många nystartade fristående skolor.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
regeringens förslag såvitt avser kommunernas möjlighet till
avdrag vid beräkningen av bidraget till de fristående skolorna.
Utskottet avstyrker även motsvarande bestämmelse om bidragsnivå
i 4 kap. 8 a § skollagen.
Utskottet föreslår alltså att riksdagen med bifall till
motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 1, 1994/95:Ub32, 1994/95:Ub33
yrkande 1, 1994/95:Ub35 och 1994/95:Ub36 i denna del avslår
regeringens förslag i nu berörda delar samt motion
1994/95:Ub364 yrkande 5.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
1. beträffande bidragsnivån
att riksdagen dels med bifall till regeringens förslag
beslutar att orden "det stadium" i 4 kap. 8 a § och 9 kap.
6 § första stycket skollagen (1985:1100) skall ersättas med
"den årskurs", dels med bifall till motionerna 1994/95:Ub31
yrkande 1, 1994/95:Ub32, 1994/95:Ub33 yrkande 1, 1994/95:Ub35
och 1994/95:Ub36 i denna del i övrigt avslår regeringens
förslag till ändring i 4 kap. 8 a § och 9 kap. 6 § första
stycket skollagen (1985:1100) samt motion 1994/95:Ub364 yrkande
5,
2. Ersättning för särskilda kostnader, m.m. (mom. 2)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson
(kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8
börjar med "Enligt utskottets" och på s. 10 slutar med
"stycket skollagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag
om sänkt nivå för kommunernas bidrag till de fristående
skolorna. Det finns enligt utskottet anledning att stryka under
att den i skollagen föreskrivna möjligheten för kommunerna att
vid beräkningen av bidraget göra ett avdrag som uppgår till
högst 15 % anger den lägsta nivå som bör komma i fråga för
bidrag till den fristående skolan. Lagen föreskriver som
generell regel att det för varje elev skall lämnas ett belopp
som motsvarar den genomsnittliga kostnaden per elev i
hemkommunens grundskola. Tyvärr, tillåter sig utskottet att
konstatera, har bestämmelsen om ett bidrag på 85 % av den
genomsnittliga kostnaden i kommunen kommit att betraktas som
ett "tak".
Utskottet delar flera av motionärernas uppfattning att
kommunen vid bidragsgivningen bör ta hänsyn till de kostnader
som hänför sig till att den fristående skolan tagit emot elever
som har behov av särskilt stöd och vars kostnader för detta
inte kan täckas med hjälp av schablonbidraget på 85 %. Det kan
t.ex. gälla elever som är dyslektiker, elever med behov av
särskilt stöd och elever som behöver undervisning i hemspråk.
Vidare bör kommunen -- också i enlighet med vad som anförs i
motionerna -- kompensera fristående skolor för de
arbetsgivaravgifter som de kommunala skolorna erhåller
kompensation för. Detsamma bör gälla de fristående skolornas
kostnader för moms. Utskottet är inte berett att nu föreslå
sådan lagstiftning att kommunerna utöver bidraget på 85 % av
genomsnittskostnaden åläggs att beakta de nu ifrågavarande
kostnaderna. Utskottet förutsätter att kommunerna och de
fristående skolorna kommer överens om sådana bidrag. Emellertid
är det angeläget att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen
på området och återkommer till riksdagen med förslag om
lagstiftning om det visar sig nödvändigt. Vad utskottet har
anfört om särskild ersättning för extra kostnader bör riksdagen
med bifall till motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 5, 1994/95:Ub33
yrkande 2, 1994/95:Ub304 yrkande 4, 1994/95:Ub315 yrkande 5,
1994/95:Ub327 yrkande 2 och 1994/95:So209 yrkande 7 och med
avslag på motion 1994/95:Ub34 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande särskild ersättning för extra kostnader,
m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub31 yrkande
5, 1994/95:Ub33 yrkande 2, 1994/95:Ub304 yrkande 4,
1994/95:Ub315 yrkande 5, 1994/95:Ub327 yrkande 2 och
1994/95:So209 yrkande 7 och med avslag på motion 1994/95:Ub34
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
3. Ersättning för särskilda kostnader (mom. 2)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8
börjar med "Enligt utskottets" och på s. 10 slutar med
"stycket skollagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag
om sådan ändring i bestämmelserna om bidrag till de fristående
skolorna att kommunerna får möjlighet att vid tilldelningen av
bidrag göra ett avdrag som uppgår till högst 25 % av den
framräknade genomsnittskostnaden. Utskottet anser inte att
riksdagen genom ett omedelbart beslut i enlighet med förslaget
i motion 1994/95:Ub34 skall lagfästa en skyldighet för
kommunerna att beakta bl.a. de särskilda kostnader som kan
förekomma vid fristående skolor och som åberopas såväl i den
motionen som i de övriga motionerna. Utskottet finner ett
sådant beslut onödigt. Det skulle också -- som utskottet ser
det -- innebära att riksdagen binder upp den inledningsvis
omnämnda kommitténs arbete. Det bör ankomma på den att
förutsättningslöst pröva frågan om det framtida
bidragssystemets utformning.
Utskottet har inget att erinra mot syftet med motionerna.
Emellertid är det utskottets uppfattning att kommunerna inom
ramen för gällande bestämmelser själva bör avgöra huruvida
bidrag skall utgå utöver de 75 % som vid riksdagens bifall
till regeringens förslag normalt blir den nedre gränsen för
kommunalt bidrag. Utskottet förutsätter att kommunen och den
fristående skolan kommer överens om ett större bidrag i de fall
det befinns motiverat.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 5, 1994/95:Ub33 yrkande 2,
1994/95:Ub34, 1994/95:Ub36, 1994/95:Ub304 yrkande 4,
1994/95:Ub315 yrkande 5, 1994/95:Ub327 yrkande 2 och
1994/95:So209 yrkande 7.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande ersättning för särskilda kostnader
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub31 yrkande
5, 1994/95:Ub33 yrkande 2, 1994/95:Ub34, 1994/95:Ub36,
1994/95:Ub304 yrkande 4, 1994/95:Ub315 yrkande 5, 1994/95:Ub327
yrkande 2 och 1994/95:So209 yrkande 7 antar 9 kap. 6 § första
stycket i regeringens förslag till lag om ändring i skollagen,
4. Ansökningstiden (mom. 3)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet noterar" och slutar med "bör avslås" bort
ha följande lydelse:
Utskottet finner i likhet med motionärerna att det finns
anledning att ifrågasätta förändringen av reglerna beträffande
ansökningstid i 9 kap. 6 § andra stycket, 6 a § första
stycket och 9 § tredje stycket. Utskottet uppfattar
regeringens förslag som ytterligare ett onödigt hinder i vägen
för att starta en fristående skola. Utskottet föreslår därför
att riksdagen med anledning av förevarande motion avslår
regeringens förslag i nu berörda delar.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
3. beträffande ansökningstiden
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub36 delvis och
med anledning av motion 1994/95:Ub33 yrkande 3 avslår
regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser 9 kap. 6 § andra stycket, 6 a och 9 §§,
5. Lagförslaget i övrigt (mom. 4)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och
4
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet har" och slutar med "det föregående" bort
ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag i
övrigt i den mån det inte har berörts av utskottets
ställningstagande i det föregående samt beslutar om de
ändringar av ingressen och ikraftträdandebestämmelserna som
föranleds av vad utskottet har föreslagit i det föregående.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
4. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
skollagen i den mån det inte har berörts under momenten 1 och 3
samt beslutar om sådan ändring i ingressen och
ikraftträdandebestämmelserna som föranleds av vad utskottet har
föreslagit under dessa moment,
6. Rätten att välja och att starta fristående skolor
(mom. 5)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 6" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det finns skäl för riksdagen att -- i
enlighet med vad som föreslås i motion 1994/95:So209 -- uttala
sig för rätten att välja skola. Utskottet hänvisar till den
utförliga motiveringen för ett sådant uttalande som återfinns i
motionen. Utskottet vill i sammanhanget erinra om vad i
motionen anförs om att rätten att välja skola gäller såväl
valet mellan kommunala skolor med olika karaktär och inriktning
som valet mellan kommunala skolor och fristående skolor. Det
fria valet mellan många olika skolor skapar utveckling och
dynamik. De fristående skolorna är enligt utskottets
uppfattning en viktig del i de ökade möjligheterna för den
enskilde att råda över utbildningen. Genom den borgerliga
regeringens reform när det gäller de fristående skolorna har
alla givits rätt och möjlighet att välja skola. Reformen
innebär också att lärare nu kan välja mellan olika arbetsgivare
eller att själva starta en fristående skola. Utskottet befarar
hos den nuvarande regeringen ett synsätt som inte visar tilltro
till eller respekt för vanliga människors förmåga och rätt att
själva bestämma över sina egna liv.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen med bifall till motion 1994/95:So209 yrkande 6 och
med anledning av motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 2,
1994/95:Ub315 yrkande 4 och 1994/95:Sf621 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
rätten att välja skola.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
5. beträffande rätten att välja och att starta fristående
skolor,
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:So209 yrkande 6
och med anledning av motionerna 1994/95:Ub31 yrkande 2,
1994/95:Ub315 yrkande 4 delvis och 1994/95:Sf621 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört
om rätten att välja skola,
7. Rätten att välja och att starta fristående skolor
(mom. 5)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 6" bort ha
följande lydelse:
Utskottet finner i likhet med vad som anförs i motionerna
från Folkpartiet att de fristående skolorna berikar den svenska
skolan genom att de medverkar till ökad valfrihet och mångfald.
Att tillåta människor att starta fristående skolor är inte
detsamma som att nedvärdera den kommunala skolan. I stället bör
det enligt utskottet vara så att de fristående skolornas
verksamhet blir en stimulans för den kommunala skolans
organisatoriska utveckling och pedagogiska förnyelse. Utskottet
vill i likhet med motionärerna uttrycka oro med anledning av
kritiska uttalanden om skolpengen och stödet till de fristående
skolorna som har gjorts av talesmän från regeringspartiet.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet förslagen i
motionerna 1994/95:Ub31 och 1994/95:Ub315 att riksdagen skall
göra ett uttalande om att möjligheten att starta och på
rättvisa villkor driva en fristående skola är en medborgerlig
rättighet. Förutsättningen skall naturligtvis vara att skolans
utbildning svarar mot de kunskaper och färdigheter som
grundskolan förmedlar och att skolan även i övrigt väsentligen
svarar mot grundskolans mål. Med ett sådant uttalande
tillgodoses i stor utsträckning yrkandena i de övriga nu
aktuella motionerna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
5. beträffande rätten att välja och att starta fristående
skolor
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub31 yrkande
2 och 1994/95:Ub315 yrkande 4 i denna del samt med anledning av
motionerna 1994/95:Sf621 yrkande 5 och 1994/95:So209 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
8. Invändningar mot utredningen, m.m. (mom. 6)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Enligt vad" och på s. 13 slutar med "skall utgå"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i de båda nu
förevarande motionerna från den allmänna motionstiden att det
finns skäl att ifrågasätta nödvändigheten av att tillsätta en
parlamentarisk utredning om de fristående skolorna. Utskottet
kan inte befria sig från intrycket av att regeringen har tagit
initiativet i syfte att klara ut interna bekymmer när det
gäller synen på de fristående skolorna. Vidare vill utskottet
-- vilket även motionärerna gör -- peka på att Skolverket avser
att belysa elevrekryteringen till fristående skolor,
möjligheterna att nyttja valfriheten, vilka variationer som
finns och varför och i vilken utsträckning valfriheten bidrar
till förändringar. Projektet kommer att avslutas i december
1996. Utskottet anser att detta underlag behövs som
komplettering till uppgifter om olika skolors studieresultat,
innan några slutsatser om större förändringar vad gäller
reglerna kring rätten att välja skola kan dras. Detta måste
rimligen påverka den nu aktuella beredningen av frågor rörande
fristående skolor.
Nu föreligger direktiven till utredningen. Utskottet
konstaterar att kommittén skall överväga hur kommunernas
inflytande vid tillståndsgivningen kan stärkas samt lämna
förslag till ett delat tillsynsansvar mellan Skolverket och
kommunen. Sådana direktiv är styrande och bör enligt utskottet
utgå.
Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen med bifall
till motion 1994/95:Ub33 yrkande 4 och med anledning av
motionerna 1994/95:Ub339 yrkande 7 och 1994/95:Ub901 yrkande 3
som sin mening skall ge regeringen till känna vad utskottet har
anfört om tveksamhet till den nu aktuella utredningen och vad
utskottet anfört om styrande direktiv.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
6. beträffande invändningar mot utredningen, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub33 yrkande 4
och med anledning av motionerna 1994/95:Ub339 yrkande 7 och
1994/95:Ub901 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,
9. Tillståndsgivningen (mom. 8)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Som redan" och slutar med "utskottet desamma" bort
ha följande lydelse:
Utskottet är av den uppfattningen att Skolverket -- inte
minst av rättssäkerhetsskäl -- bör besluta om godkännande av
fristående skolor. Även fortsättningsvis bör ett sådant
godkännande vara enda förutsättningen för fristående skolors
rätt till bidrag. Med det anförda ansluter sig utskottet till
vad i motionerna 1994/95:Ub315 och 1994/95:Ub327 anförs om att
Skolverket bör vara den enda tillståndsmyndigheten för
fristående skolor. Detta bör riksdagen med avslag på motionerna
1994/95:Ub314, 1994/95:Ub379 och 1994/95:Ub386 yrkande 1 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
8. beträffande tillståndsgivningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub315
yrkande 4 i denna del och 1994/95:Ub327 yrkande 1 samt med
avslag på motionerna 1994/95:Ub314, 1994/95:Ub379 och
1994/95:Ub386 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,
10. Avgifter (mom. 9)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) och Conny Sandholm (fp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "därför avslås" bort
ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslagen i de förevarande motionerna
att riksdagen skall uttala sig för att fristående skolor i
princip skall vara avgiftsfria. Skolor som tar ut
terminsavgifter skall sålunda inte vara berättigade till
offentliga bidrag. Med en sådan ordning åstadkoms en reell
möjlighet till val för alla föräldrar och barn mellan en
kommunal skola och en fristående skola.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
9. beträffande avgifter
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub31 yrkande
3, 1994/95:Ub315 yrkande 6 och 1994/95:Ub364 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
11. Tillsyn (mom. 10)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Enligt gällande" och slutar med "yrkande 8" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att det inte bör göras någon förändring i vad
avser Skolverkets ansvar för tillsynen av de fristående
skolorna. Mot bakgrund av vad som anförs i motion 1994/95:Ub339
beträffande verksamhet enligt 10 kap. 4 § skollagen bör
riksdagen med bifall till förevarande yrkande i motionen som
sin mening ge regeringen till känna att Skolverket bör ges
tillsynsansvar över sådan verksamhet som i realiteten sker i
skolmässiga former. Yrkande 7 i motion 1994/95:Ub315 bör
avslås.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
10. beträffande tillsyn
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub339 yrkande 8
och med avslag på motion 1994/95:Ub315 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
12. Tillsyn (mom. 10)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Enligt gällande" och slutar med "yrkande 8" bort ha
följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget om ett uttalande av riksdagen
om att samma regelverk vad gäller tillsynen bör gälla både för
kommunala skolor och fristående skolor. Det nuvarande
tillsynsansvaret hos Skolverket bör alltså föras över till
kommunerna. Skolverket skall ha den övergripande tillsynen över
båda skolformerna. Motion 1994/95:Ub339 yrkande 8 avstyrks
därmed.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
10. beträffande tillsyn
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub315 yrkande 7
och med avslag på motion 1994/95:Ub339 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
Regeringens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Bilaga 1
Utskottets förslag till lydelse av 9 kap. 6 § första
stycket skollagen (1985:1100)
Bilaga 2
Regeringens förslag Utskottets förslag
9 kap.
6 §3
En fristående skola, som En fristående skola, som
är godkänd för elever är godkänd för elever
som har vanlig skolplikt, som har vanlig skolplikt,
skall tilldelas bidrag för skall tilldelas bidrag för
verksamheten av elevernas verksamheten av elevernas
hemkommuner. För varje elev hemkommuner. För varje elev
skall lämnas ett belopp som skall lämnas ett belopp som
motsvarar den genomsnittliga motsvarar den genomsnittliga
kostnaden per elev i kostnaden per elev i
hemkommunens grundskola det hemkommunens grundskola det
pågående kalenderåret pågående kalenderåret
på den årskurs som på den årskurs som
eleven tillhör. Vid eleven tillhör. Vid
tilldelningen får kommunen tilldelningen får kommunen
göra ett avdrag som göra ett avdrag som
uppgår till högst 25 uppgår till högst 25
procent av den framräknade procent av den framräknade
genomsnittskostnaden. genomsnittskostnaden. När
kommunen bestämmer
avdragets storlek skall den
beakta bland annat om den
fristående skolan har
Regeringen eller den myndighet särskilda kostnader på
regeringen bestämmer får grund av
medge ett större avdrag, om
det finns särskilda 1. att skolan drivs av en
skäl. enskild fysisk eller juridisk
person och inte av kommunen,
2. att skolans åtagande
omfattar elever med behov av
särskilda stödinsatser,
3. att skolan erbjuder
skolhälsovård.
Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer får
medge ett större avdrag
än 25 procent, om det finns
särskilda skäl.