Utbildningsutskottets betänkande
1994/95:UBU15

Anslag till högre utbildning och forskning, m.m.

Innehåll

1994/95
UbU15

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande samtliga anslag i
budgetpropositionen som rör universitet och högskolor under
Utbildningsdepartementet samt nationella och internationella
forskningsresurser. I betänkandet behandlar utskottet också
proposition 1994/95:139 Särskilda utbildningssatsningar inom
högskolan. De delar av budgetpropositionen som gäller förslag
om en ny högskola i södra delen av Stockholms län, utvidgning
av rätten att inrätta professurer samt studiefinansieringen för
doktorander behandlas i utskottets betänkanden 1994/95:UbU11,
1994/95:UbU12 resp. 1994/95:UbU13.
I betänkandet behandlas ca 250 motionsyrkanden. Regeringens
förslag tillstyrks till alla delar, dock med tillkännagivanden
vad gäller tre punkter. Regeringens samtliga förslag om
medelsanvisning tillstyrks.
Inledningsvis behandlar utskottet ett stort antal motioner
som inte direkt avser anslagen eller regeringens förslag i
övrigt. Det gäller frågor om informationsteknik,
distansutbildning, kompetensutveckling, fortsatt satsning på
mindre och medelstora högskolor, studentinflytande etc.
Därefter behandlar utskottet regeringens förslag i
budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139 om särskilda
resurser och åtgärder för att öka omfattningen av den
grundläggande högskoleutbildningen och som finansieras genom
överföring av medel från arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om 9 000 platser i
naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, ettårig
språkutbildning för 1 000 studerande på heltid under en period
av två år samt utökningar inom humanistiska,
samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar, ettårig
aspirantutbildning för arbetslösa invandrare med akademisk
utbildning, sommaruniversitet, tekniskt/naturvetenskapligt
basår samt studiefinansiering för ytterligare 300--500
doktorander. Regeringen föreslår att antagningen till
NT-platserna skall äga rum hösten 1995 och hösten 1996, medan
utskottet anser att det bör finnas ytterligare ett
antagningstillfälle under 1997. Utskottet anser att det är
angeläget att utbildningsanordnarna kan ta hänsyn till
sökandetrycket och vid behov ta i anspråk de planerade
utbildningsplatserna under en längre tid. Detta ger också fler
studerande möjligheter att fullfölja en behörighetsgivande
förutbildning.
Moderaterna reserverar sig mot regeringens förslag om
arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningsplatser i
naturvetenskap, teknik och språk. Centerpartiet, Folkpartiet
och Kristdemokraterna reserverar sig till förmån för en annan
dimensionering än den av regeringen föreslagna. Vad gäller de
övriga föreslagna särskilda åtgärderna finns nio reservationer.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till besparingar
inom grundutbildningen om 340 miljoner kronor för det förlängda
budgetåret 1995/96 och om ca 160 miljoner kronor inom
fakultetsanslagen. Detta innebär bl.a. att ersättningsbeloppen
för helårsstudenter och helårsprestationer reduceras med 3,2 %.
Mot de föreslagna besparingarna inom grundutbildningen
reserverar sig Moderaterna. När det gäller besparingarna på
fakultetsanslagen reserverar sig Moderaterna och
Vänsterpartiet. Folkpartiet tillstyrker den totala
besparingsramen men anser att besparingarna även bör gälla
grundutbildningen inom de konstnärliga och idrottsliga
utbildningarna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag -- med ändring av
tidigare riksdagsbeslut -- att kvalitetspremie inom
grundutbildningen och prestationsrelaterade fakultetsanslag
inte skall införas. Mot detta reserverar sig Moderaterna,
Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till besparingar
avseende resurser för forskningsråden och övrig
forskningsverksamhet om ca 238 miljoner kronor för det
förlängda budgetåret 1995/96. Utskottet tillstyrker också
regeringens förslag till inriktning av besparingsåtgärder för
budgetåren 1997 och 1998 avseende ytterligare 19 resp. 76
miljoner kronor. Mot besparingsförslagen reserverar sig
Moderaterna och Vänsterpartiet.
Sammanlagt har 61 reservationer och fem särskilda yttranden
fogats till betänkandet.

Propositionerna

Proposition 1994/95:100 bilaga 9
Inledande avsnitt (litt. C)
Regeringen har i inledande avsnitt under littera C
(s. 78--132) föreslagit
1. att riksdagen godkänner inriktningen av de
besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen
förordar,
2. att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om
omfattning och principer för fördelning av särskilda resurser
under flera år framåt för grundutbildningen,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att fördela
resurserna avseende Vissa särskilda åtgärder läsåret 1995/96
inom den högre utbildningen,
8. att riksdagen med ändring av tidigare riksdagsbeslut
(bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) godkänner att varje
lärosätes arbete med kvalitetsutvecklingsprogram och
Kanslersämbetets bedömning av detta arbete inte skall kopplas
till resurstilldelningssystemet för grundläggande
högskoleutbildning (avsnitt 4.6.2),
9. att riksdagen med ändring av tidigare riksdagsbeslut
(bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) godkänner att
principerna för prestationsrelaterade fakultetsanslag inte
införs fr.o.m. budgetåret 1995/96 (avsnitt 4.6.3.),
10. att riksdagen godkänner de förändringar som förordats
beträffande resurstilldelningen till grundläggande
högskoleutbildning som en konsekvens av övergången till
kalenderbudgetår (avsnitt 4.6.4),
11. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom varje
lärosätes anslag för grundläggande högskoleutbildning avseende
budgetåret 1995/96 fastställa storleken av ett engångsbelopp
(avsnitt 5.1),
12. att riksdagen godkänner de belopp för ersättning för
helårsstudenter och helårsprestationer som regeringen ovan har
förordat för de olika utbildningsområdena under budgetåret
1995/96 (avsnitt 5.2).
Inledande avsnitt (litt. D)
Regeringen har i inledande avsnitt under littera D
(s. 268--274) föreslagit
1. att riksdagen godkänner inriktningen av de
besparingsåtgärder inom nationella och internationella
forskningsresurser för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen
förordar.
Anslag till universitet och högskolor m.m. (litt. C)
Regeringen har under anslagen C 1--C 50 och C 55--C 56
(s. 133--267) föreslagit
Uppsala universitet (C 1--C 2)
13. att riksdagen till Uppsala universitet: Grundutbildning
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
1 092 632 000 kr,
14. att riksdagen till Uppsala universitet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 1 349 219 000 kr.
Lunds universitet (C 3--C 4)
15. att riksdagen till Lunds universitet: Grundutbildning
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
1 810 729 000 kr,
16. att riksdagen till Lunds universitet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 1 394 255 000 kr.
Göteborgs universitet (C 5--C 6)
17. att riksdagen till Göteborgs universitet:
Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 1 315 255 000 kr,
18. att riksdagen till Göteborgs universitet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 1 078 541 000 kr.
Stockholms universitet (C 7--C 8)
19. att riksdagen till Stockholms universitet:
Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 903 440 000 kr,
20. att riksdagen till Stockholms universitet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 1 096 034 000 kr.
Umeå universitet (C 9--C 10)
21. att riksdagen till Umeå universitet: Grundutbildning för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
913 782 000 kr,
22. att riksdagen till Umeå universitet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 742 419 000 kr.
Linköpings universitet (C 11--C 12)
23. att riksdagen till Linköpings universitet:
Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 793 665 000 kr,
24. att riksdagen till Linköpings universitet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 487 320 000 kr.
Karolinska institutet (C 13--C 14)
25. att riksdagen till Karolinska institutet:
Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 475 139 000 kr,
26. att riksdagen till Karolinska institutet: Forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 759 358 000 kr.
Kungl. Tekniska högskolan (C 15--C 16)
27. att riksdagen till Kungl. Tekniska högskolan:
Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 865 903 000 kr,
28. att riksdagen till Kungl. Tekniska högskolan: Forskning
och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 732 139 000 kr.
Högskolan i Luleå (C 17--C 18)
29. att riksdagen till Högskolan i Luleå: Grundutbildning
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
447 371 000 kr,
30. att riksdagen till Högskolan i Luleå: Forskning och
forskarutbildning m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 245 733 000 kr.
Danshögskolan (C 19)
31. att riksdagen till Danshögskolan: Grundutbildning för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
28 772 000 kr.
Dramatiska institutet (C 20)
32. att riksdagen till Dramatiska institutet:
Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 69 030 000 kr.
Högskolan i Borås (C 21)
33. att riksdagen till Högskolan i Borås: Grundutbildning
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
149 867 000 kr.
Högskolan i Falun/Borlänge (C 22)
34. att riksdagen till Högskolan i Falun/Borlänge:
Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 195 708 000 kr.
Högskolan i Gävle/Sandviken (C 23)
35. att riksdagen till Högskolan i Gävle/Sandviken:
Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 184 156 000 kr.
Högskolan i Halmstad (C 24)
36. att riksdagen till Högskolan i Halmstad: Grundutbildning
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
101 473 000 kr.
Högskolan i Kalmar (C 25)
37. att riksdagen till Högskolan i Kalmar: Grundutbildning
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
213 480 000 kr.
Högskolan i Karlskrona/Ronneby (C 26)
38. att riksdagen till Högskolan i Karlskrona/Ronneby:
Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 91 239 000 kr.
Högskolan i Karlstad (C 27)
39. att riksdagen till Högskolan i Karlstad: Grundutbildning
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
316 277 000 kr.
Högskolan i Kristianstad (C 28)
40. att riksdagen till Högskolan i Kristianstad:
Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 146 903 000 kr.
Högskolan i Skövde (C 29)
41. att riksdagen till Högskolan i Skövde: Grundutbildning
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
99 470 000 kr.
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla (C 30)
42. att riksdagen till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:
Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 79 887 000 kr.
Högskolan i Växjö (C 31)
43. att riksdagen till Högskolan i Växjö: Grundutbildning
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
239 515 000 kr.
Högskolan i Örebro (C 32)
44. att riksdagen till Högskolan i Örebro: Grundutbildning
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
292 925 000 kr.
Högskoleutbildning på Gotland (C 33)
45. att riksdagen till Högskoleutbildning på Gotland:
Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 26 042 000 kr.
Idrottshögskolan i Stockholm (C 34)
46. att riksdagen till Idrottshögskolan i Stockholm:
Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 50 534 000 kr.
Konstfack (C 35)
47. att riksdagen till Konstfack: Grundutbildning för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
139 021 000 kr.
Kungl. Konsthögskolan (C 36)
48. att riksdagen till Kungl. Konsthögskolan:
Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 67 054 000 kr.
Lärarhögskolan i Stockholm (C 37)
49. att riksdagen till Lärarhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 405 816 000 kr.
Mitthögskolan (C 38)
50. att riksdagen till Mitthögskolan: Grundutbildning för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
365 090 000 kr.
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (C 39)
51. att riksdagen till Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 116 559 000 kr.
Mälardalens högskola (C 40)
52. att riksdagen till Mälardalens högskola: Grundutbildning
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
219 484 000 kr.
Operahögskolan i Stockholm (C 41)
53. att riksdagen till Operahögskolan i Stockholm:
Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 19 890 000 kr.
Teaterhögskolan i Stockholm (C 42)
54. att riksdagen till Teaterhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 32 854 000 kr.
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. (C 43)
55. att riksdagen som bidrag till Enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 1 939 114 000 kr.
Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan (C 44)
56. att riksdagen till Utvecklingsverksamhet och
internationell samverkan för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 90 390 000 kr.
Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor
(C 45)
57. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom
universitet och högskolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 735 340 000 kr.
Övriga utgifter inom grundutbildning (C 46)
58. att riksdagen till Övriga utgifter inom grundutbildning
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
1 449 053 000 kr.
Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning (C 47)
59. att riksdagen till Övriga utgifter inom forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 212 067 000 kr.
Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor (C 48)
60. att riksdagen till Konstnärligt utvecklingsarbete vid
vissa högskolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 18 802 000 kr.
Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor (C 49)
61. att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 232 700 000 kr.
Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning
(C 50)
62. att riksdagen som bidrag till Vissa ersättningar för
klinisk utbildning och forskning för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 2 296 979 000 kr.
Chalmers tekniska högskola (C 55)
67. att riksdagen till Kostnader för Chalmers tekniska
högskolas avvecklingsorganisation för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Högskolan i Jönköping (C 56)
68. att riksdagen till Kostnader för Högskolans i Jönköping
avvecklingsorganisation för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
Anslag till Nationella och internationella forskningsresurser
(litt. D) och till Övriga ändamål (litt. F)
Regeringen har under anslagen D 1--D 11, D 13--D 14,
D 16--D 22 och F 2 (s. 275--299 samt 321--322) föreslagit
Forskningsrådsnämnden (D 1--D 2)
2. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 131 465 000 kr,
3. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 14 159 000 kr.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
(D 3--D 4)
4. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 341 100 000 kr,
5. att riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 15 351 000 kr.
Medicinska forskningsrådet (D 5--D 6)
6. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet: Forskning
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
552 004 000 kr,
7. att riksdagen till Medicinska forskningsrådet:
Förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
20 302 000 kr.
Naturvetenskapliga forskningsrådet (D 7--D 8)
8. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag
på 900 017 000 kr,
9. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
27 644 000 kr.
Teknikvetenskapliga forskningsrådet (D 9--D 10)
10. att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag
på 463 978 000 kr,
11. att riksdagen till Teknikvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
13 533 000 kr.
Rymdforskning (D 11)
12. att riksdagen till Rymdforskning för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 65 125 000 kr.
Kungl. biblioteket (D 13)
14. att riksdagen till Kungl. biblioteket för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 263 754 000 kr.
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (D 14)
15. att riksdagen till Statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
11 971 000 kr.
Institutet för rymdfysik (D 16)
17. att riksdagen till Institutet för rymdfysik för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 57 600 000 kr.
Polarforskningssekretariatet (D 17)
18. att riksdagen bemyndigar regeringen att genom
tillfälliga omdispositioner av nationella och internationella
forskningsresurser täcka de eventuellt ökade kostnader som
uppstår under budgetåret 1995/96 och som motsvaras av minskade
kostnader under budgetåret 1997,
19. att riksdagen till Polarforskningssekretariatet för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 31 710 000 kr.
Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige
och EU (D 18)
20. att riksdagen till Rådet för forsknings- och
utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 901 000 kr.
Europeisk forskningssamverkan (D 19)
21. att riksdagen till Europeisk forskningssamverkan för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 642 533 000 kr.
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (D 20)
22. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 61 554 000 kr.
Vissa bidrag till forskningsverksamhet (D 21)
23. att riksdagen till Vissa bidrag till
forskningsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 78 799 000 kr.
Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning (D 22)
24. att riksdagen till Medel för dyrbar vetenskaplig
utrustning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 158 390 000 kr.
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område
(F 2)
2. att riksdagen till Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 25 231 000 kr.
Proposition 1994/95:139
Regeringen har i propositionen föreslagit
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att fördela särskilda
resurser för grundläggande högskoleutbildning enligt de
riktlinjer som förordats av regeringen i proposition
1994/95:100 bilaga 9 och i denna proposition samt godkänner av
regeringen angivna riktlinjer för fördelning av motsvarande
medel som riksdagen anvisar under åren 1997--2002.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1995
1994/95:Ub304 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fortsätta IT-kommissionens
arbete.
1994/95:Ub315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en IT-satsning i skolan.
1994/95:Ub601 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utgångspunkter inför beredningen av
nästa forskningspolitiska beslut,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av de minsta högskolorna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kapaciteten inom
utbildningssystemet skall ökas vid de mindre och medelstora
högskolorna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utveckla högskoleutbildningen på
Gotland,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett enhetligt högskolesystem,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingen av nya universitet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskningsanknytning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utredning av ett samlat anslag för
grundutbildning och forskning,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en eller två fakultetshögskolor.
1994/95:Ub602 av Leif Carlson och Nils Fredrik Aurelius (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad frihet för högskolestyrelserna
att själva utforma sin organisation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kriterierna för utseende av ledamöter
i högskolestyrelserna.
1994/95:Ub604 av Marianne Andersson och Elving Andersson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökade resurser till Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla.
1994/95:Ub611 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att inom anslagets ram ställa medel till förfogande för en
vidareutveckling av det s.k. Ystadsprojektet.
1994/95:Ub612 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen anslår 5 000 000 kr till Kvinnohälsan vid
Karolinska sjukhuset enligt vad i motionen anförts om att
garantera denna verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Medicinska forskningsrådet.
1994/95:Ub613 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en skyndsam översyn av
meritvärderingen av studieomdömen från folkhögskolan vid
antagning till universitet och högskola.
1994/95:Ub614 av Bertil Persson och Nils T Svensson (m, s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ett nytt skånskt universitet i
Malmö.
1994/95:Ub615 av Leif Carlson och Margareta E Nordenvall (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om minskning av intagningen till
läkarutbildning.
1994/95:Ub616 av Annika Jonsell och Gun Hellsvik (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar avveckla kårobligatoriet i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Ub617 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stimulansåtgärder för högskoleutbildningen
i Skaraborg.
1994/95:Ub621 av Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regeringen drar tillbaka förslaget om
att de universitet och högskolor som anordnar grundutbildning
för tandläkare måste utöka programmen med en tionde termin
redan hösten 1995.
1994/95:Ub623 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurstilldelning till Mälardalens
högskola,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om aspirantutbildning vid Mälardalens
högskola.
1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att 20 000 sommaruniversitetsplatser
skall inrättas sommaren 1995 resp. 1996,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare 4 000 platser inom
humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare 1 500 årsstudieplatser
inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning fr.o.m. hösten
1995,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avveckla
kvalitetspremien,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsningar på att utveckla
högskolelärarnas kompetenshöjning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppbyggnaden av fasta
forskningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om planering för ytterligare fyra
universitet till år 2010,
15. att riksdagen beslutar att per capita-besparingen också
skall gälla de konstnärliga och idrottsliga utbildningarna,
16. att riksdagen beslutar att höja per capita-ersättningen
i enlighet med vad i motionen anförts,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om 300 nya doktorandtjänster,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det resultatrelaterade
fakultetsanslaget inte skall avskaffas,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av strukturen inom
universitetens forskningsorganisation,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en utvärdering bör göras av hur
forskningsråden har tagit sitt ansvar för
forskningsinformation,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärarutbildningarnas forskning,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att någon förändring av
antagningssystemet inte bör ske,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det angelägna i att pröva
distansundervisningens möjligheter mot bakgrund av ny teknik.
1994/95:Ub625 av Agne Hansson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en omfördelning av resurser till de
små högskolorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utveckla högskoleutbildningen på
Gotland.
1994/95:Ub626 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Mitthögskolan bör ges resurser
och möjlighet att organisera egna fakulteter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Mitthögskolans behov av
biblioteksresurser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om önskemålet om ett distansinstitut i
Härnösand.
1994/95:Ub627 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utbildning av lantmäteriingenjörer vid Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla.
1994/95:Ub628 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning i syfte att etablera ett
miljöuniversitet i Norrköping (inom ramen för Universitetet i
Linköping),
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en etablering av en Östersjöakademi i
Norrköping,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det eventuella samlade
universitetet i Östgötaregionen får namnet Universitetet i
Linköping/Norrköping.
1994/95:Ub629 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om medel för kvinnliga forskare vid Högskolan
i Halmstad.
1994/95:Ub630 av Margit Gennser (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad farmaceutisk utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ytterligare minst en
utbildningsort för den farmaceutiska utbildningen för att
framför allt kunna vidga forskningskapaciteten inom det
farmaceutiska området,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nya tvärvetenskapliga kombinationer
inom den farmaceutiska utbildningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samarbete inom den farmaceutiska
utbildningen och forskningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att engelska delvis bör användas som
undervisningsspråk.
1994/95:Ub633 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upptagande av förhandlingar mellan
staten och Göteborgs stad avseende nytt avtal från och med
1996-07-01,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om öronmärkta medel för
miljöforskningsinformation som går direkt till Botaniska
Trädgården i Göteborg.
1994/95:Ub637 av Ulla Löfgren (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en omfördelning av fakultetsanslagen och en fortsatt
uppbyggnad av universiteten i Umeå och Linköping.
1994/95:Ub638 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inrätta en modifierad variant av
yrkesteknisk högskoleutbildning vid Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla.
1994/95:Ub639 av Sven-Erik Österberg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn av den framtida
finansieringen av lokala högskoleutbildningar.
1994/95:Ub641 av Anna Åkerhielm och Gun Hellsvik (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett "handikappuniversitet" vid Lunds
universitet.
1994/95:Ub642 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om civilingenjörsutbildning vid Mitthögskolan.
1994/95:Ub643 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om prioriterade frågor för Mitthögskolan.
1994/95:Ub645 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar ge Högskolan i Borås examensrätt för
grundskoleutbildning 1--7, 140 poäng och rätt att ge riktad
grundskollärarutbildning.
1994/95:Ub646 av Lennart Brunander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa ett idrottens forskarråd,
2. att riksdagen beslutar ge Idrottshögskolan i Stockholm
fasta forskningsresurser fr.o.m. budgetåret 1995/96,
3. att riksdagen beslutar att Idrottshögskolan i Stockholm
ges rätt att utdela akademiska examina (kandidat-, magister-
och doktorsexamina).
1994/95:Ub647 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om översyn av läkarutbildningsavtalet och om fastställande av
nya ersättningar till universitetssjukhusen för läkarutbildning
och viss forskningsverksamhet.
1994/95:Ub648 av Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kompetensutveckling efter grundexamen.
1994/95:Ub649 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari
yrkas att riksdagen till anslag C 39. Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar
10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller således
126 559 000 kr.
1994/95:Ub650 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om forskarutbildning och examinationsrätt i
forskarutbildningar vid Högskolan i Karlstad.
1994/95:Ub658 av Gullan Lindblad m.fl. (m, c, fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Högskolan i Karlstad bör ges i uppdrag att genomföra
civilingenjörsutbildningar inom kemi/kemiteknik och datateknik
med datologisk inriktning.
1994/95:Ub659 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om etablering av ett svensk-litauiskt
utbildningscentrum vid Högskolan i Kristianstad.
1994/95:Ub660 av Marie Wilén och Ingrid Skeppstedt (c) vari
yrkas
1. att riksdagen till Mälardalens högskola för budgetåret
1995/96 anvisar 12 miljoner kronor till forskningsstödjande
åtgärder genom omfördelning av Utbildningsdepartementets anslag
C 49,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fullständig civilingenjörsutbildning
förlagd till Västerås,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om medel till Mälardalens högskola för
distansutbildning, aspirantutbildning och sommarhögskola,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om borttagande av kravet om knytning
till fakultet för fördelning av särskilda medel till
konstnärligt perspektiv.
1994/95:Ub662 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förstärkning av forskningsrådens resurser
genom en omfördelning av forskningsmedel från
sektorsforskningen.
1994/95:Ub663 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Högskolan i Gävle/Sandviken.
1994/95:Ub664 av Ulla Rudin och Börje Nilsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att mål och medel för
utbildningssystemet bör återinföras till riksdag och regering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av anslagssystemet till
högskolorna och universiteten.
1994/95:Ub665 av förste vice talman Anders Björck och Göte
Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om etablerandet av
en civilingenjörsutbildning vid Stiftelsen Högskolan i
Jönköping.
1994/95:Ub666 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utöka lärarutbildningen vid Högskolan i
Jönköping så att den också omfattar utbildning av
grundskollärare för årskurserna 4--9.
1994/95:Ub669 av Rolf Åbjörnsson (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en fortsatt uppbyggnad av Umeå universitet
genom en förstärkning av universitetets fakultetsanslag inom
ramen för det totala anslaget.
1994/95:Ub671 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av forskningsresurser vid
Högskolan i Växjö,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Högskolan i Växjö erhåller egen
fakultetsorganisation och därmed upphöjs till universitet.
1994/95:Ub672 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om resurstilldelning för decentraliserad
högskoleutbildning.
1994/95:Ub673 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en omfördelning av statens ersättningar
till sjukvårdshuvudmännen för läkarutbildningen.
1994/95:Ub674 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Mitthögskolan.
1994/95:Ub675 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett fullskaleförsök med elektronisk
informationslagring och sökning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fasta forskningsresurser för
etablering av ett skogsindustriellt kompetenscentrum vid
Mitthögskolan.
1994/95:Ub680 av Maggi Mikaelsson (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de statliga driftersättningarna bör
omfördelas.
1994/95:Ub681 av Elver Jonsson och Kenth Skårvik (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omfördelning av medel för den högre
utbildningen så att utvecklingen av Högskolan i
Trollhättan/Udddevalla kan säkerställas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om insatser som säkerställer och
utvecklar högskolan i Fyrstadsområdet.
1994/95:Ub682 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsningar på distansutbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förstärkning av etablerad
distansutbildning.
1994/95:Ub683 av Lars Hedfors och Monica Widnemark (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gällande resurser för forskning och
forskningsstödjande åtgärder till högskolorna.
1994/95:Ub686 av Annika Nilsson och Thomas Östros (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kårobligatoriet.
1994/95:Ub689 av Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
förutsättningarna för att bygga ut Linköpings universitet
företrädesvis i Norrköping.
1994/95:Ub690 av Agneta Ringman m.fl. (s, v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ändring i högskoleförordningen
beträffande rektors ställning i högskolestyrelserna.
1994/95:Ub691 av Erling Bager m.fl. (fp, m, c, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inrätta en konstnärlig fakultet
vid Göteborgs universitet.
1994/95:Ub694 av Arne Kjörnsberg och Berndt Ekholm (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om grundskollärarutbildning för
årskurserna 1--7 vid Högskolan i Borås.
1994/95:Ub696 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kvalitetspremien som planerat bör
införas i grundutbildningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att 3 000 permanenta nybörjarplatser
inom naturvetenskap och teknik bör skapas under budgetperioden,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att permanenta 3 000 platser inom de
samhällsvetenskapliga, humanistiska och juridiska områdena,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att 20 000 sommaruniversitetsplatser
bör skapas både sommaren 1995 och sommaren 1996,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvalificerad utbildning för
invandrare,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om antagningen till högskolan,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av studenternas
rättssäkerhet,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att prestationsrelaterade
fakultetsanslag bör införas som planerat,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fasta forskningsresurser till fler
högskolor,
17. att högskolor med egna professurer även skall ges rätt
att examinera doktorander.
1994/95:Ub697 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt utbyggnad av Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelning av ytterligare resurser
till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla nästa budgetår,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelning av medel för
forskningsstödjande verksamhet vid Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla.
1994/95:Ub701 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att prövning av examensrätt för
Kungälvs Waldorfseminarium påskyndas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ett bidrag betalas ut till
Kungälvs Waldorfseminarium dock senast vid godkännande av
examensrätt.
1994/95:Ub702 av Eva Persson Sellin m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en utveckling av Högskolan
i Luleå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av endera fakultetsanslag
eller medel för forskningsstödjande åtgärder för lärarna
utanför det tekniska utbildningsområdet vid Högskolan i Luleå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ekonomiska medel till
Högskolan i Luleå.
1994/95:Ub703 av Lars G Linder m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av utveckling av Mälardalens
högskola.
1994/95:Ub704 av Anita Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att inom ramen för den framtida
utvecklingen av högskole- och vuxenutbildning stimulera
utvecklingen av s.k. lärcentrum.
1994/95:Ub705 av Mona Berglund Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare satsning på
högskoleutbildning i Västsverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av ett nytt
fördelningssystem för statliga högskoleresurser.
1994/95:Ub706 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en avgiftsfri utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studentutbyte med tredje världen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad intagning,
4. att riksdagen till anslag C 46. Övriga utgifter inom
grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 113 500 000 kr
mindre än vad regeringen föreslår, 232 500 000 kr mindre för
färre högskoleplatser under budgetåret men 119 000 000 kr mer
för sommaruniversitet/sommarhögskola eller således
1 335 553 000 kr,
5. att riksdagen till anslag C 47. Övriga utgifter inom
forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 till
studiefinansiering av 300 nya doktorandtjänster anvisar
90 000 000 kr mer än vad regeringen föreslår eller således
302 067 000 kr,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att också ämneslärare i naturvetenskap och teknik skall
omfattas av de 9 000 nya högskoleplatser i naturvetenskap och
teknik som regeringen föreslår,
10. att riksdagen till anslagen till fakulteterna för
budgetåret 1995/96 anvisar 157 000 000 kr mer än vad
regeringen föreslår,
11. att riksdagen till anslagen till forskningsråden för
budgetåret 1995/96 anvisar 88 000 000 kr mer än vad
regeringen föreslår,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvalitetsutveckling,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studentinflytande,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts under avsnittet livslångt lärande.
1994/95:Ub708 av Roy Ottosson och Gunnar Goude (mp) vari
yrkas att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen
beslutar att ett nytt universitet skall inrättas och
lokaliseras till Sundsvall.
1994/95:Ub711 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Skåne som en spjutspets i
IT-satsningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om/ mot generella besparingar på
lokalanslaget till högskolorna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om besked om etapp tre i planeringen av
BMC vid universitetet i Lund,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansiering av Konsthögskolan i
Skåne,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Högskolan i Kristianstad.
1994/95:Ub713 av Lars Bäckström (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Högskolan i Trollhättan/Uddevalla,
2. att riksdagen till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla för
budgetåret 1995/96 anvisar 6 000 000 kr utöver regeringens
förslag eller således 85 887 000 kr.
1994/95:Ub714 av Thomas Östros m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den sociala snedrekryteringen till högre
utbildning.
1994/95:Ub715 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att de fyra norra länens universitet och högskolor bör
tilldelas ett särskilt anslag för decentraliserad utbildning
för läsåret 1995/96.
1994/95:Ub716 av Christer Skoog m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt utbyggnad av Högskolan i
Karlskrona/Ronneby,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en analys av
resurstilldelningen till inredning och utrustning.
1994/95:Ub718 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelningen av nätverksmedel.
1994/95:Ub720 av Stig Bertilsson och Kent Olsson (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt utbyggnad av Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelning av medel för
forskningsstödjande verksamhet vid Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla.
1994/95:Ub723 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om läkarutbildningsplatser i Umeå.
1994/95:Ub725 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s, m, fp, kds)
vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning om utbyggnad av Linköpings universitet särskilt i
Norrköping.
1994/95:Ub727 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utöka utbildningsuppdraget inom
läkarutbildningen i Göteborg till 145 studenter per år.
1994/95:Ub728 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Högskolan i Skövde.
1994/95:Ub729 av Göran Hägglund (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbyggnad av ingenjörsutbildningen i
Jönköping.
1994/95:Ub731 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att stimulera nyskapande
forskning.
1994/95:Ub732 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökning med 500 helårsplatser vid
Högskolan i Skövde,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökning av egna medel för
forskningsstödjande åtgärder,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökning av anslaget till lokalhyror
vid Högskolan i Skövde.
1994/95:Ub733 av Ingrid Skeppstedt och Marie Wilén (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett Centrum för välfärdsforskning
inom Mälardalens högskola.
1994/95:Ub734 av Margareta Israelsson och Mariann Ytterberg
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om barn- och ungdomspedagogisk
examen vid Mälardalens högskola.
1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den fortsatta förnyelsen av
utbildningsväsendet,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag avseende
slopande av kvalitetspremien i systemet för resurstilldelning
till universitet och högskolor,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om neddragning
av anslaget för grundutbildningsrådet,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om minskad per
capita-ersättning i grundutbildningen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av långsiktighet i
forskningspolitiken,
9. att riksdagen avslår regeringens förslag om besparingarna
på fakultetsanslagen och forskningsråden,
15. (delvis) att riksdagen avslår regeringens förslag om
arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningsplatser i
enlighet med vad som anförts i motionen,
23. att riksdagen hos regeringen begär förslag på insatser
för att påskynda arbetet med ny informationsteknologi i
skolväsendet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Ub903 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett
program för en bred användning av informationsteknologin i
enlighet med de rekommendationer som presenterades i "Vingar åt
människans förmåga",
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett
program för informationsteknologins användning i skolan och den
högre utbildningen i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett
system för öppen högre distansundervisning i enlighet med vad
som anförts i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av åtgärder i syfte att
främja en ökad kunskapsöverföring mellan universitet, högskolor
och företag.
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
21. (delvis) att riksdagen beslutar anslå 187 500 000 kr
för att fullfölja övergången från utbildningsbidrag till
doktorandtjänster och att utöka antalet doktorandtjänster i
forskarutbildningen,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bristande balans mellan
grundforskning och sektorsforskning med hänsyn till samhällets
behov av forskningsresurser,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förslag till överföring av medel från
sektorsforskning till statliga forskningsråd,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vidgat ansvar för
Forskningsrådsnämnden vad gäller övergripande samordning av
anslag till tvärvetenskaplig forskning från olika
forskningsråd,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingen av verksamheten vid
Teknikvetenskapliga forskningsrådet och speciellt behovet av
ökad samverkan med forskning inom övriga forskningsråds
verksamhetsfält,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en utredning av den
samlade sektorsforskningen i landet med syftet att utarbeta
förslag till en genomgripande effektivisering och samordning.
1994/95:Ub906 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar att under littera C. Universitet
och högskolor m.m. anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag ökat anslag med 340 000 000 kr avseende avvisade
besparingar inom grundutbildningen och 157 000 000 kr
avseende avvisade besparingar på fakultetsanslagen,
7. att riksdagen beslutar att införa kvalitetspremie resp.
prestationsinriktade fakultetsanslag i enlighet med tidigare
beslut,
8. att riksdagen beslutar att under anslaget C 46. Övriga
utgifter inom grundutbildning anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag minskat anslag med 762 500 000 kr
avseende särskilda utbildningssatsningar,
9. att riksdagen beslutar att under littera D. Nationella
och internationella forskningsresurser anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag ökat anslag med 230 000 000 kr,
avseende avvisade besparingar i anslag för forskningsråd och
övrig forskningsverksamhet.
1994/95:Ub907 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen till fakultetsanslagen för budgetåret
1995/96 anvisar 100 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit,
2. att riksdagen till D. Nationella och internationella
forskningsresurser för budgetåret 1995/96 anvisar 50 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit,
4. att riksdagen till Övriga utgifter inom forskning och
forskarutbildning, C 47, för budgetåret 1995/96 anslår 50
miljoner kronor utöver regeringens förslag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nytt anslag för att stödja
utvecklingen vid de minsta högskolorna och för detta anvisar 50
miljoner kronor,
6. att riksdagen till C 49. Forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1995/96 anvisar
100 miljoner kronor utöver regeringens förslag,
7. att riksdagen till per capita-ersättningar för budgetåret
1995/96 anvisar 190 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvalitetspremie,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prestationsrelaterade
fakultetsanslag,
15. att riksdagen anvisar 6 000 färre utbildningsplatser
inom det naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdet än
vad regeringen föreslagit,
16. att riksdagen anvisar 6 000 studieplatser inom det
humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningsområdet
utöver vad regeringen föreslagit,
19. att riksdagen till C 46. Övriga utgifter inom
grundutbildning, anslagspost 5, för budgetåret 1995/96 anvisar
95 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit i enlighet
med vad i motionen anförts,
20. att riksdagen till anslaget för Europeisk
forskningssamverkan, D 19, anvisar 50 miljoner kronor mindre
än vad regeringen föreslagit i enlighet med vad i motionen
anförts.
1994/95:K810 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildnings- och
utrustningssatsningar i skolorna.
1994/95:K811 av Mats Odell (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning och fortbildning i
informationsteknologi.
1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
14. att riksdagen till Övriga utgifter inom grundutbildning
(C 46) anvisar 140 miljoner kronor mindre än vad regeringen
föreslagit för budgetåret 1995/96.
1994/95:Sf611 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att invandrare med akademisk eller
annan yrkesutbildning skall erbjudas att få sin utbildning från
hemlandet kompletterad i Sverige.
1994/95:Sf636 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om korta individuella
kompletteringsutbildningar.
1994/95:Kr412 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utveckling av Idrottshögskolan.
1994/95:Kr413 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att pröva att omvandla Centrum för
idrottsforskning till ett fristående forskningsråd,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fasta forskningsresurser knyts
till Idrottshögskolan samt om möjlighet att utdela sedvanliga
akademiska examina.
1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson (m) vari
yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om idrottsforskningen.
1994/95:T236 av Martin Nilsson och Anders Ygeman (s) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslutning till Internet för skolor
och bibliotek,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheter till införskaffandet av
datautrustning och informationsteknologi till Sveriges
studenter och skolelever.
1994/95:A215 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen hos regeringen begär en plan för den
långsiktiga kunskaps- och kompetensutvecklingen i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1994/95:A286 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
15. att riksdagen avslår regeringens förslag om införande av
en ettårig aspirantutbildning.
1994/95:A446 av Eva Persson Sellin och Jörgen Persson (s)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt satsning på Mitthögskolan,
Umeå universitet och Högskolan i Luleå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att forskningsresurser satsas på
högskola och universitet.
1994/95:A466 av Patrik Norinder (m) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingen av distansutbildning.


Motioner med anledning av proposition 1994/95:139


1994/95:Ub15 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelning av högskoleplatser.


1994/95:Ub16 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att, inom föreslagen ram, anvisa
medel för ytterligare platser inom humaniora, samhällsvetenskap
och juridik till Högskolan i Halmstad,
2. att riksdagen beslutar att, inom föreslagen ram, anvisa
medel till platser för aspirantutbildning för invandrare med
akademisk utbildning till Högskolan i Halmstad.


1994/95:Ub17 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utbildningsplatserna kan övergå
till andra studerande än dem som uppbär vuxenstudiestöd,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärarutbildningarna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flera antagningstillfällen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppföljning och utvärdering,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om positiv särbehandling av
underrepresenterat kön.


1994/95:Ub18 av tredje vice talman Christer Eirefelt (fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att omfördela ytterligare 590 platser
inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik till Högskolan i
Halmstad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att omfördela 90
aspirantutbildningsplatser till Högskolan i Halmstad.


1994/95:Ub19 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurstilldelning till grundläggande
högskoleutbildning,
4. att riksdagen beslutar att antalet basårsplatser skall
vara 1 500, i enlighet med vad som anförts i motionen.


1994/95:Ub20 av andre vice talman Görel Thurdin och Erik
Arthur Egervärn (c) vari yrkas
1. att riksdagen för Mitthögskolan beslutar fördela resurser
för 300 platser inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och
juridiska utbildningar utöver regeringens förslag,
2. att riksdagen för Mitthögskolan beslutar fördela resurser
för språkplatser till Mitthögskolan i enlighet med vad i
motionen anförts.


1994/95:Ub21 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar om fördelning av resurser för 3
000 utbildningsplatser inom de naturvetenskapliga och tekniska
utbildningsområdena i enlighet med de principer som i motionen
angetts,
4. att riksdagen beslutar om fördelning av resurser för 6
000 utbildningsplatser inom de humanistiska och
samhällsvetenskapliga utbildningsområdena i enlighet med de
principer som i motionen angetts,
5. att riksdagen beslutar om fördelning av resurser för 1
000 språkplatser och fördelning av resurser för särskilda
åtgärder i enlighet med de principer som i motionen angetts,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sommaruniversitet/sommarhögskola.


1994/95:Ub22 av Margitta Edgren och Conny Sandholm (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen avslår propositionens förslag att inrätta
9 000 platser inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare 1 500 årsstudieplatser
inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning fr.o.m. hösten
1995,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om 4 000 platser inom humanistisk,
samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning även för vt 1996
och ht 1996,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att 20 000 sommaruniversitetsplatser
skall inrättas sommaren 1995 resp. 1996,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om basårsutbildningen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om aspirantutbildning och
collegeår/basår för invandrarstudenter.


1994/95:Ub23 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att, inom föreslagen ram, tilldela
Mitthögskolan 30 platser ht 1995, 10 platser vt 1996 och 30
platser ht 1996 av språkutbildningsplatserna.


1994/95:Ub24 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringens förslag om
tillfälliga utbildningssatsningar bör omvandlas till en
permanent utbyggnad av högskolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sommaruniversitetsplatser.


1994/95:Ub25 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
platstilldelning till Stiftelsen Högskolan i Jönköping.


1994/95:Ub26 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om NT-området vid Högskolan i Karlstad.


1994/95:Ub27 av Marie Wilén och Ingrid Skeppstedt (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att till Mälardalens högskola
anvisa resurser för 450 platser till sommarhögskola 1995.


1994/95:Ub28 av Marianne Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en noggrann genomgång av varje
högskolas förutsättningar, behov och förmåga vid fördelning av
de nya högskoleplatserna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fler platser inom samhällsvetenskap
och humaniora till Högskolan i Trollhättan/Uddevalla,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fort- och vidareutbildningen vid
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.


1994/95:Ub29 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar fördela de nya platserna inom humaniora,
samhällsvetenskap och juridik så att Högskolan i Borås
tilldelas 250 nya platser.


1994/95:Ub30 av Arne Kjörnsberg och Berndt Ekholm (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökat antal utbildningsplatser till
Högskolan i Borås.


Utskottet
Inledning


Utskottet behandlar i detta betänkande samtliga regeringens
förslag i budgetpropositionen om anslag till högre utbildning
och forskning för det förlängda budgetåret 1995/96 (perioden 1
juli 1995--31 december 1996). Regeringens förslag innefattar
bl.a. en rad särskilda åtgärder för att temporärt öka
omfattningen av den grundläggande högskoleutbildningen, vilka
finansieras genom överföring av medel för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. I proposition 1994/95:139,
som förelades riksdagen i februari, återkom regeringen med mer
preciserade förslag om användningen av dessa senare medel.
Utskottet behandlar även denna proposition i betänkandet. De
delar av budgetpropositionen som gäller förslag om en ny
högskola i södra delen av Stockholms län, utvidgning av rätten
att inrätta professurer samt studiefinansieringen för
doktorander behandlas i utskottets betänkanden 1994/95:UbU11,
1994/95:UbU12 resp. 1994/95:UbU13.


I betänkandet behandlas också ett stort antal motioner som
inte direkt avser anslagen eller regeringens förslag i övrigt.
Det gäller frågor om informationsteknik, distansutbildning,
kompetensutveckling, förslag till uttalanden av riksdagen om
fortsatta satsningar på de mindre och medelstora högskolorna
etc. Dessa förslag tas upp, innan utskottet kommer in på
regeringens förslag om särskilda åtgärder och i motioner
framförda synpunkter på dessa. Därefter tar utskottet ställning
till de föreslagna besparingarna, vissa andra förslag med
anknytning till anslagen samt slutligen alla anslagen under
littera C Universitet och högskolor m.m.


I den senare delen av betänkandet behandlas regeringens
förslag under littera D Nationella och internationella
forskningsresurser samt anslaget Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område under littera F. Inledningsvis
tas regeringens förslag till besparingar inom området upp,
därefter mer allmänt hållna motioner som rör t.ex.
forskningspolitiken. Slutligen behandlas anslagen.


1. Informationsteknik och distansutbildning


Moderata samlingspartiet föreslår i motion 1994/95:Ub903
yrkandena 1 och 2 att riksdagen hos regeringen skall begära
förslag till dels ett program för en bred användning av
informationsteknik i enlighet med de rekommendationer som
presenterades i Vingar åt människans förmåga (SOU 1994:118),
dels ett program för informationsteknikens användning i skolan
och den högre utbildningen. Motionärerna anför att Sverige
måste ha de högsta ambitioner när det gäller att dra nytta av
den nya tekniken för varje människas och hela samhällets
utveckling. Senast år 2010 måste Sverige, enligt motionärerna,
tillhöra den globala utvecklingens absoluta spjutspetsar när
det gäller varje del av utnyttjandet av informationstekniken.
För skola och högre utbildning betonar motionärerna bl.a.
vikten av att bygga ut skoldatanätet, förnya skolans
undervisningsmiljö och utveckla villkoren för
distansutbildning.


I samma motion yrkande 7 begärs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
åtgärder i syfte att främja en ökad kunskapsöverföring mellan
universitet, högskolor och företag. Motionärerna betonar att
universitet och högskolor bör ställa sina kunskaper inom
informationsteknik till förfogande för företagen. De bör vidare
ha de högsta ambitioner i fråga om deltagande i EU-nät för
europeiska forskningsinstitutioner.


Utskottet vill med anledning av yrkandena anföra följande.


Direktiv för Kommissionen för att främja en bred användning
av informationsteknik fastställdes vid regeringssammanträde den
19 januari 1995. Dessa innebär att kommissionen skall vara
rådgivande till regeringen i övergripande och strategiska
frågor inom informationsteknikens område. Den skall vidare vara
pådrivande och kunskapsspridande i fråga om
informationsteknikens möjligheter i samhällsutvecklingen.
Kommissionen skall bl.a. lämna förslag till åtgärder som
främjar användningen av informationsteknik med särskild
inriktning på företagande och arbetsliv samt utbildning och
kompetensutveckling. Vidare har ett Ungdomens IT-råd inrättats
med uppgift att främja barns och ungdomars användning av
informationsteknik.


Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av
satsningar på informationsteknikens område. I direktiven till
IT-kommissionen anförs att regeringen har ett särskilt ansvar
för att utvecklingen inom informationstekniken tas till vara
som en positiv kraft i samhällsutvecklingen. Regeringen avser
att ge åtgärder som främjar en bred användning av
informationsteknik hög prioritet. Till kommissionens uppgifter
hör att initiera pilotprojekt, lämna nya förslag till
användning av de medel som förvaltas av Stiftelsen för
kunskaps- och kompetensutveckling, föreslå åtgärder och
samverka med myndigheter och organisationer samt ha kontakt med
det arbete som kommer att bedrivas med att ta fram program inom
ramen för EU:s strukturfonder.


IT-kommissionen skall bl.a. presentera förslag som rör
utveckling av företagandet och företagandets villkor samt
analysera behovet av tillämpad forskning och utveckling kring
olika typer av IT-användning såsom distansarbete, industriell
design, nya samverkansformer mellan företag samt
programvaruteknik. Vidare betonas i direktiven att kommissionen
skall uppmärksamma utvecklingen inom EU.


Inte heller beträffande kunskapsöverföring mellan
universitet, högskolor och företag såvitt avser IT har
utskottet någon annan uppfattning än motionärerna. Utskottet
har i andra sammanhang gett uttryck för hur viktigt
kunskapsutbytet är mellan universitet, högskolor och företag
(bet. 1993/94:UbU12 s. 22). Det bör dock i första hand ankomma
på dessa att ta initiativ som främjar såväl universitet och
högskolor som näringslivet i detta hänseende.


Utskottet som inte har något att erinra mot syftet med
förevarande yrkanden anser inte att riksdagen nu behöver uttala
sig i frågan. Riksdagen bör med hänvisning till det anförda
sålunda avslå motion 1994/95:Ub903 yrkandena 1, 2 och 7.


I motion 1994/95:Ub711 (fp) yrkande 1 söker motionärerna
riksdagens stöd för ett program för bredare spridning och
användning av modern informationsteknik i Skåne, som har
utarbetats av båda länsstyrelserna, Lunds universitet och IDEON
center.


Utskottet välkomnar lokala och regionala initiativ i syfte
att öka användningen av IT. Utskottet hänvisar till vad ovan
anförts om betydelsen av IT-satsningar. Någon särskild åtgärd
från riksdagens sida med anledning av motionen anser utskottet
inte påkallad, varför motionen bör avslås.


Ett led i folkbildningen för IT, dvs. att skapa allmän
tillgång till informationsteknik, kan vara att installera
datorer på alla allmänna bibliotek, framhålls det i motion
1994/95:T236 (s) yrkande 2. Detta skulle ge många människor
möjlighet att komma i kontakt med och kunna hantera
informationstekniken. Senast 1998 bör, enligt motionärerna,
varje skola och bibliotek vara anslutet till Internet.


I regeringens direktiv till IT-kommissionen anförs att det är
viktigt att skapa förutsättningar för en likvärdig tillgång
till informationsteknik och att det är angeläget att
säkerställa likvärdiga villkor över hela landet när det gäller
tillgång till modern data- och telekommunikation. Vidare
framhålls att en ökad tillgänglighet till databaser och datanät
är väsentlig inom folkbiblioteken.


Med hänvisning till vad regeringen anför i direktiven
avstyrker utskottet yrkandet.


I samma motion, 1994/95:T236 (s), yrkande 4 anförs att varje
klassrum bör vara utrustat med dator och att det bör utredas om
staten via CSN kan ge möjlighet till ett lån för inköp av
datorutrustning.


Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå
åtgärder i enlighet med motionärernas förslag, varför yrkandet
bör avslås.


IT i skolan


I den moderata partimotionen 1994/95:Ub901 yrkande 23
framförs att riksdagen hos regeringen bör begära förslag om
insatser för att påskynda arbetet med ny informationsteknik i
skolväsendet. Motionärerna anför bl.a. att den borgerliga
regeringens IT-kommission föreslog en nationell aktion och en
satsning motsvarande nästan 500 miljoner kronor för att driva
på utvecklingen i det svenska skolväsendet. Även Centerpartiets
motion 1994/95:Ub304 yrkande 6 förespråkar en fortsättning av
IT-kommissionens arbete för att ge skolan förutsättningar för
att utveckla datoranvändningen.


Folkpartiet betonar i motion 1994/95:K810 yrkande 2 vikten av
utbildnings- och utrustningssatsningar i skolorna. Motionärerna
anför att Skolverket bör verka för att resurser avsätts för
lärarutbildning på alla nivåer avseende kvalificerad användning
av informationsteknik i undervisningen, att satsning på
undervisningsmedel bör genomföras och att internationella
pedagogiska erfarenheter bör samlas in. I motion 1994/95:Ub315
(fp) yrkande 3 vidareutvecklas vad en IT-satsning i skolan bör
innehålla. Den bör sikta på att alla elever skall ha tillgång
till datorer, att flickorna bör arbeta med datorer i särskilda
grupper, att lärarna bör få fortbildning och att kommunerna bör
ta upp satsningen på informationsteknik i sina skolplaner.
Behovet av fortbildning för lärarna tas också upp i motion
1994/95:K811 (kds) yrkande 1. Motionären anser att varje skola
och kommun bör upprätta en strategi för hur datorer skall
utnyttjas i undervisningen.


Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.


Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av
IT-satsningar inom utbildningsväsendet. Skolan spelar en
avgörande roll när det gäller att skapa förutsättningar för en
likvärdig tillgång till informationsteknik. Regeringen har i
augusti 1992 uppdragit åt Skolverket att ansvara för
utvecklingen och genomförandet av den nationella datapolitiken
på skolområdet. Det innefattar både det nationella
utvecklingsarbetet och det internationella samarbetet. I
uppdraget har regeringen uppmärksammat såväl elevernas som
lärarnas datoranvändning, dataläromedel, nordiskt samarbete
samt uppföljning och utvärdering. I april 1994 har regeringen
uppdragit åt Skolverket att svara för utveckling och drift av
det svenska skoldatanätet och att medverka i arbetet med att
utveckla det nordiska skoldatanätet, som skall vara anslutet
till Internet.


Utskottet vill också erinra om den översyn av
lärarutbildningen och fortbildningsverksamheten som regeringen
aviserar i årets budgetproposition (s. 30). Utskottet utgår
från att även IT-frågorna kommer att ägnas stor uppmärksamhet.
I sammanhanget vill utskottet även påminna om den kommitté om
det inre arbetet i skolan (dir. 1995:19) som nyligen har
startat sitt arbete. Det bör kunna förutsättas att kommittén
iakttar utvecklingen och stöttar skolans personal när det
gäller krav på skolan som följer av att somliga elever redan
tidigt har skaffat sig mer omfattande kunskaper i IT än sina
kamrater och lärare.


Med hänvisning till vad som anförts ovan föreslår utskottet
att motionsyrkandena om IT i skolan avslås, nämligen
1994/95:Ub304 yrkande 6, 1994/95:Ub315 yrkande 3, 1994/95:Ub901
yrkande 23, 1994/95:K810 yrkande 2 samt 1994/95:K811 yrkande 1.


Distansutbildning


Regeringen avser att tillsätta en kommitté med uppgift att
analysera, stödja och utvärdera förslag som föreligger inom
distansutbildningsområdet (budgetprop. s. 100). I uppdraget
skall ingå att finna olika metoder för distansutbildning samt
att bedriva försöksverksamhet. Målet för kommittén är att finna
en samlad strategi för distansutbildning i landet inom
högskoleområdet och vuxenutbildning i övrigt. Möjligheterna bör
också prövas att skapa förutsättningar för "ett öppet svenskt
folkuniversitet" med ett brett utbildningsutbud som når många
människor.


Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till ett system
för öppen högre distansutbildning, anser Moderaterna i sin
partimotion 1994/95:Ub903 yrkande 3. De föreslår att det öppna
universitetet skall bildas. Denna organisations uppgift skall
vara att koordinera universitetens och högskolornas
informationstekniskt baserade distansutbud.


I Folkpartiets motion 1994/95:Ub624 yrkande 32 framhåller
motionärerna det angelägna i att pröva distansundervisningens
möjligheter mot bakgrund av ny teknik. Fler kurser inom
högskolan bör ges med hjälp av informationstekniken och detta
bör följas upp av den aviserade kommittén. Likaså betonas i
motion 1994/95:A466 (m) yrkande 11 att utveckling av
distansutbildning med hjälp av informationsteknik är angelägen.
I motion 1994/95:Ub682 (s) yrkande 1 hävdar motionärerna att
det nu är tid att snabbt få i gång verksamhet inom
distansområdet och att den planerade kommitténs arbete inte får
försena genomförandet. Frågan om bildandet av ett öppet svenskt
folkuniversitet tas också upp i motionen. Motionärerna betonar
att distansutbildning hos de traditionella
utbildningsanordnarna ger högre genomströmning och bättre
kvalitet. De anser därför att man bör utnyttja befintliga
resurser i form av den erfarenhet och kompetens som finns vid
de universitet och högskolor som har arbetat med
distansutbildningsfrågor sedan 1970-talet (yrkande 2).


Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka att det
är angeläget att utveckla distansutbildningen med hjälp av
informationsteknik. Via datanätverk och andra former av
kommunikationsteknik kan geografiska, sociala och kulturella
gränser överskridas. Utskottet utgår från att den av regeringen
planerade distansutbildningskommittén inte enbart kommer att
uppmärksamma de möjligheter som finns med modern teknik utan
även ägna stor uppmärksamhet åt metodiska och pedagogiska
frågor inom distansområdet. Utskottet förutsätter vidare att
kommitténs arbete inte får medföra att angelägna satsningar
inom området försenas. Utskottet utgår även från att kommittén
kommer att beakta och värdera de erfarenheter av
distansutbildning som finns vid svenska universitet och
högskolor.


Med hänvisning till det ovan anförda och till att regeringen
kommer att tillsätta en kommitté för distansutbildning
avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 32,
1994/95:Ub682, 1994/95:Ub903 yrkande 3 och 1994/95:A466 yrkande
11.


I tre motioner behandlas frågor om stöd i olika former för
studiecentra eller lärcentra. Enligt motion 1994/95:Ub672
(fp) bör medel omfördelas till Umeå universitet, högskolan i
Luleå och Mitthögskolan för decentraliserad utbildning vid
studiecentra inom regionen. Behovet av en översyn av den
framtida finansieringen av lokala högskoleutbildningar
aktualiseras i motion 1994/95:Ub639 (s). Det är orimligt, menar
motionären, att glesbygdskommunerna får stå för kostnaderna för
lärcentra, medan högskolekommunerna inte har motsvarande
kostnader. I motion 1994/95:Ub704 (s) framhåller motionärerna
behovet av att inom ramen för den framtida utvecklingen av
högskole- och vuxenutbildning stimulera utvecklingen av s.k.
lärcentra och hänvisar till satsningar i Södermanlands och
Västmanlands län.


Utskottet har inget att erinra mot vad i motionerna anförs om
betydelsen av studiecentra eller lärcentra inom
vuxenutbildningen. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till
det som anförs i budgetpropositionen om lokala kunskapscentra
(s. 99). En viktig funktion för dem, menar regeringen, är att
stimulera rekryteringen till högre utbildning och bidra till
ökad samverkan med näringslivet och med den gemensamma sektorn
i den återkommande utbildningen. En slutrapport är under
utarbetande från en särskild arbetsgrupp med uppgift att
stimulera utvecklingen av kunskapscentra. När denna föreligger
avser regeringen att överväga behovet av åtgärder.


Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna
1994/95:Ub639, 1994/95:Ub672 och 1994/95:Ub704.


Regeringen bör återkomma med förslag om ett
distansinstitut i Härnösand, föreslås i motion
1994/95:Ub626 (c) yrkande 3. Bakgrunden är riksdagens beslut
våren 1991 om Härnösand som lokaliseringsort för ett eventuellt
framtida resurscentrum för distansutbildning.


Utskottet behandlade frågan om ett distansinstitut senast
under föregående riksmöte (bet. 1993/94:UbU14 s. 5 f.).
Utskottet erinrade om att en särskild utredare i betänkandet
Kunskapens krona (SOU 1993:23) föreslagit ett fristående
institut med uppgift att främja en vidgad användning av
distansmetoder inom all utbildning oberoende av
utbildningsgivare och utbildningsnivå och noterade att
regeringen inte fört fram förslaget till riksdagen. Utskottet
anförde att erfarenhetsutbyte och kompetensspridning mellan
många aktörer ger goda förutsättningar för en utveckling av
distansutbildningen.


Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte (bet.
1994/95:UbU10 s. 44) med hänvisning till kommande
beredningsarbete avstyrkt en motion som gäller Statens skola
för vuxna i Härnösand som statligt distanscentrum.


Enligt utskottets mening är det nu viktigt att finna en
samlad strategi för distansutbildningen i landet både inom
högskoleområdet och inom vuxenutbildningen i övrigt. De
organisatoriska frågorna måste behandlas utifrån ett
helhetsperspektiv på distansutbildning. Med hänvisning till det
anförda och mot bakgrund av att regeringen skall tillsätta en
distansutbildningskommitté bör yrkandet avslås.


2. Utveckling av universitet och högskolor, m.m.


Kompetensutveckling, m.m.


En systematisk kunskapsuppbyggnad är viktig för Sveriges
utveckling på sikt. Det betonar Moderaterna i sin partimotion
1994/95:A215 och föreslår i yrkande 8 att riksdagen hos
regeringen skall begära en plan för den långsiktiga kunskaps-
och kompetensutvecklingen. Den förra regeringen initierade
ett brett kompetensprojekt benämnt Agenda 2000 -- kunskap och
kompetens för nästa århundrade. I den etappredovisning som
gjordes i augusti 1994 angavs långsiktiga, angelägna mål, som
krävde förstärkning inom fem områden. Det gällde längre
akademiska utbildningar, eftergymnasial utbildning av
teoretisk/praktisk karaktär, vuxenutbildning i kärnämnen,
forskarutbildning samt kontinuerlig kompetensutveckling. Som
konkreta mål angavs bl.a. att 25 % av arbetskraften senast år
2020 skall ha en utbildning motsvarande minst tre års högre
utbildning och att 25 % skall ha en kortare eftergymnasial
utbildning, att antalet doktorsexamina skall fördubblas under
1990-talet och att antalet vetenskapligt meriterade anställda i
näringslivet under samma period skall mer än fördubblas. Även i
sin partimotion 1994/95:Ub901 yrkande 1 understryker
Moderaterna att en konsekvent och långsiktig utbildnings- och
forskningspolitik krävs för den fortsatta förnyelsen av
utbildningsväsendet. Kvaliteten måste hävdas på alla nivåer.


Även utskottet vill understryka vikten av långsiktig
kunskapsuppbyggnad. I budgetpropositionen betonas behovet av en
bred medborgerlig bildning och utbildning som avgörande för
demokratin och för våra gemensamma ansträngningar att stärka
produktionsförmågan och minska arbetslösheten.
Utbildningssamhällets alla resurser måste mobiliseras för att
åstadkomma ett nödvändigt nationellt kunskapslyft. Regeringens
utbildningspolitik syftar till att öka människors möjligheter
till utbildning. För varje människa, anför regeringen, ger
utbildning ökade möjligheter att påverka den egna
livssituationen, såväl i som utanför arbetslivet. Det är en
process som frilägger nya sammanhang, ökar valfriheten och ger
nya livsperspektiv.


De flesta delarna av utbildningssystemet berörs av satsningar
i årets budgetproposition, i vissa fall med långsiktiga
effekter. Utskottet kommer i det följande att ta ställning till
en rad förslag såväl framförda motionsledes som framlagda av
regeringen, vilka tar sikte på utbyggnad av den högre
utbildningen. Motsvarande förslag avseende ungdomsskolan och
den kommunala vuxenutbildningen har utskottet behandlat i sitt
betänkande 1994/95:UbU10. Utskottet anser att syftet med
motionärernas önskemål om långsiktig kunskaps- och
kompetensutveckling blir tillgodosett genom de åtgärder som
regeringen har att vidta efter riksdagens beslut i de frågor
som i nu berört sammanhang är aktuella. Utskottet, som än en
gång vill betona vikten av allmän kompetensutveckling, anser
att riksdagen bör kunna utgå från att regeringen, när den
finner det påkallat, lägger fram förslag för riksdagen som
ytterligare främjar kompetensuppbyggnaden i vårt land. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1994/95:Ub901 yrkande 1 och 1994/95:A215 yrkande 8.


I motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 16 anför motionärerna att
möjligheterna till livslångt lärande bör tillgodoses genom
att högskolorna erbjuder ett flexibelt och brett utbud av
distans-, deltids- och kvällskurser som ger den studerande
möjlighet att kombinera studier med yrkesutövning och familj.
Resurstilldelningssystemet missgynnar dock distansutbildning
och kvällskurser, påpekas i motionen. Detta, framhålls i motion
1994/95:Ub648 (v), har i sin tur minskat möjligheterna till
kvalificerad fortbildning och kompetensutveckling efter
grundexamen.


Utskottet vill för sin del också understryka behovet av
åtgärder för att möjliggöra ett livslångt lärande. Dessa kan
avse såväl innehållet och studieformerna som
resurstilldelningssystemet.


Regeringen erinrar i budgetpropositionen (s. 114) om det
speciella ansvar som varje lärosäte har för att tillgodose
behovet av återkommande utbildning, vare sig den sker på
kvällstid eller i form av distansundervisning. Utskottet vill i
sammanhanget också hänvisa till den aviserade
distansutbildningskommittén, som bl.a. skall få i uppdrag att
finna olika metoder för distansutbildning. Vidare har
regeringen i tilläggsdirektiv till utredaren som följer upp
1993 års universitets- och högskolereform angett att
konsekvenserna av resurstilldelningssystemet för vuxen- och
deltidsstuderande skall belysas.


Utskottet, som i det föregående utförligt har behandlat
frågor om distansutbildning (s. 31 f.), finner att de av
motionärerna framförda önskemålen i huvudsak tillgodoses genom
de åtgärder som regeringen har informerat riksdagen om, varför
motionerna 1994/95:Ub648 och 1994/95:Ub706 yrkande 16 avstyrks.


Vänsterpartiet framhåller i sin partimotion 1994/95:Ub706
yrkande 1 att all utbildning skall vara avgiftsfri. En
avgiftsfri högskola, betonar man, verkar i riktning mot
minskad social snedrekrytering. En samrådsgrupp bör enligt
motion 1994/95:Ub714 (s) tillsättas för att ta fram förslag
till åtgärder i hela utbildningssystemet med syfte att motverka
snedrekrytering till högre utbildning.


Utskottet vill med anledning av motionerna peka på att
regeringen med olika åtgärder avser att motverka socialt sned
rekrytering i alla delar av utbildningsväsendet (budgetprop.
s. 97). Studiestödskommittén har fått i uppdrag att utveckla
ett studiestödssystem som präglas av insatser mot social
snedrekrytering (dir. 1994:148). Fler utbildningsplatser,
geografisk spridning av den högre utbildningen samt
överskådliga och enhetliga tillträdesbestämmelser och
antagningssystem är, som regeringen anför, exempel på olika
faktorer som är av betydelse för en breddad rekrytering.


Frågan om avgifter i högskoleutbildningen har tidigare
behandlats av utskottet (bet. 1992/93:UbU3 s. 17). Utskottet
anförde att de statliga universiteten och högskolorna inte utan
bemyndigande i instruktion eller liknande författning får ta ut
avgifter för sin verksamhet. Något sådant bemyndigande för
högskolornas reguljära utbildning var inte då och är för
närvarande inte heller aktuellt. Även i budgetpropositionen
(s. 79) understryks att utbildning som anordnas eller
finansieras av staten även fortsättningsvis skall vara
avgiftsfri. Det bör enligt utskottet vara en självklarhet att
avgifter inte tas ut för undervisningen.


Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 1 och
1994/95:Ub714.


Studentutbytet med tredje världen bör få hög prioritet,
framhålls i motion 1994/95:Ub706 yrkande 2. Motionärerna
instämmer i regeringens uttalande att Europasamarbetet inte får
utvecklas på bekostnad av annan internationell utblick och
samverkan.


Även utskottet vill för egen del instämma i vad såväl
motionärerna som regeringen anfört om samverkan med länder
utanför Europa (budgetprop. s. 81 f.). Högskolan skall aktivt
främja kunskapen om utvecklingsländerna, där mer än 80 % av
mänskligheten lever. Utskottet vill också hänvisa till att den
av regeringen föreslagna nya högskolemyndigheten förutsätts hos
sig samla centrala myndighetsuppgifter som är till stöd för och
främjar universitets och högskolors internationella kontakter
samt rörlighet och utbyte för studenter, lärare och forskare
(prop. 1994/95:165 s. 24). Utskottet har erfarit att den
internationella avdelningen inom nuvarande Verket för
högskoleservice (VHS) tagit initiativ för att utveckla utbytet
med tredje världen. Det bör kunna förutsättas att detta arbete
kommer att drivas vidare i den nya myndigheten och att ett
fruktbart samarbete kan utvecklas med den nya planerade
biståndsmyndigheten (prop. 1994/95:100 bil. 4, bet. UU15, rskr.
242).


Med hänvisning till det anförda avstyrks yrkande 2 i motion
1994/95:Ub706.


Fortsatt satsning på mindre och medelstora högskolor


Regeringen avser att långsiktigt ge de mindre och medelstora
högskolorna förutsättningar att utveckla sin roll inom
grundutbildning och forskning/forskarutbildning (budgetprop.
s. 102 f.). Detta bör ske genom en ökning av antalet
studenter och bättre resurser för forskning. De medel som
avsätts för forskningsstödjande åtgärder vid mindre och
medelstora högskolor är avsedda att bidra till att öka
omfattningen av den forskning som finns vid högskolorna, öka
andelen forskarutbildade lärare samt andelen studerande som går
vidare till forskarutbildning. Permanenta forskningsresurser
skall successivt tillföras, säger regeringen.


Centerpartiet betonar i sin partimotion 1994/95:Ub601
yrkandena 1, 2, 3, 5, 8 och 12 en fortsatt satsning på mindre
och medelstora högskolor. Flera viktiga principgenombrott har
skett. Efter kvalitetsprövning kan högskolorna utfärda
magisterexamen. I samband med den senaste forskningspolitiska
propositionen tillfördes 100 miljoner kronor utöver tidigare
anslag och genom den regionalpolitiska propositionen engångsvis
30 miljoner kronor. I proposition 1993/94:177 Utbildning och
forskning -- kvalitet och konkurrenskraft slog den dåvarande
regeringen fast att den högre utbildningen måste fortsätta att
växa och att de nuvarande universiteten växt färdigt. Det
innebär, framhåller motionärerna, att den framtida expansionen
i stort sett helt och hållet måste ske vid de mindre och
medelstora högskolorna. Centerpartiet betonar att dessa
utgångspunkter bör vara vägledande inför nästa
forskningspolitiska beslut. Vidare måste, enligt Centerpartiets
uppfattning, de minsta högskolorna lyftas till en nivå som ger
en god grund för att också långsiktigt uppfylla
kvalitetskraven. Därför måste de allra minsta högskolorna få en
procentuellt större tilldelning av antalet platser. Vidare
måste alla högskolor ha förutsättningar att ge utbildning och
tillhandahålla kvalificerad forskning av nationell standard och
kvalitet. Högre examina bör anknyta till en aktiv
forskningsmiljö. Därför föreslås att den högskola som medges
rätten att utfärda magisterexamen också bör vara berättigad
till fasta forskningsresurser. Vidare bör de högskolor som så
önskar kunna bygga upp en egen fakultetsorganisation inom en
eller flera fakulteter. Regeringen bör återkomma med förslag
som möjliggör en eller två fakultetshögskolor. I motion
1994/95:Ub907 (c) yrkande 5 understryks satsningar på de minsta
högskolorna. Ett riksdagsuttalande om ett nytt anslag på 50
miljoner kronor föreslås för att stödja utvecklingen vid dessa.
Motion 1994/95:Ub625 (c) yrkande 1 ansluter till partimotionen
och en omfördelning av resurser till de små högskolorna
föreslås.


Folkpartiet hävdar i sin motion 1994/95:Ub624 yrkande 8 att
den fortsatta uppbyggnaden, när det gäller fasta
forskningsresurser, bör ske i sådan takt att uppsatta
kvalitetskrav uppfylls. Utgångspunkten måste vara att
forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna skall
bedrivas med samma krav på kvalitet som gäller för annan
forskning. Även i motion 1994/95:Ub696 (kds) yrkande 16
framhålls att den fortsatta uppbyggnaden av
forskningsorganisationer med fasta resurser bör ske i en takt
som garanterar att kvaliteten upprätthålls. Kristdemokraterna
anser att regeringen inför nästa treåriga budgetperiod bör
återkomma till riksdagen med en plan som tar sikte på att ge
någon eller några högskolor fasta forskningsresurser.


En fortsatt utbyggnad av Umeå universitet och Linköpings
universitet bör prioriteras före en satsning på de mindre och
medelstora högskolorna, anges det i motion 1994/95:Ub637 (m).
En förstärkning av de mindre och medelstora högskolorna skulle
innebära en uttunning av landets kompetens i stället för den
kraftsamling av resurser som behövs, hävdar motionären.


Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.


Utskottet vill inledningsvis hänvisa till regeringens
uttalanden och förslag i budgetpropositionen med syfte att
fortsatt stärka de mindre och medelstora högskolorna.
Regeringen anser att forskningen och forskarutbildningen vid de
mindre och medelstora högskolorna bör stärkas (budgetprop.
s. 84). Det främsta argumentet för detta är att
grundutbildningen skall vara likvärdig i alla delar av
högskolan och vila på vetenskaplig grund. Ett annat skäl är att
rekryteringen till forskarutbildningen bör ökas bland de
studerande vid högskolorna. Regeringen föreslår vidare att
professurer får inrättas vid de mindre och medelstora
högskolorna samt att anslaget till forskningsstödjande åtgärder
förstärks. Vad gäller den grundläggande högskoleutbildningen
påpekar regeringen att närmare hälften av de för vårterminen
1995 beslutade nya platserna förts till de mindre och
medelstora högskolorna och att ett förhållandevis stort antal
av de nya platser som föreslås i propositionen bör förläggas
till dessa högskolor.


Utskottet vill för egen del understryka vikten av att stora
satsningar sker på de mindre och medelstora högskolorna och
framhåller betydelsen av regeringens åtgärder för att stärka
den vetenskapliga kompetensen vid de mindre och medelstora
högskolorna. Samtidigt är det enligt utskottets mening
angeläget att den fortsatta utbyggnaden sker i sådan takt att
kraven på god kvalitet kan upprätthållas.


Utskottet är inte berett att ställa sig bakom förslaget att
sammankoppla rätten att utfärda magisterexamen med fasta
forskningsresurser. Frågan behandlades under föregående
riksmöte, varvid ett liknande förslag avstyrktes (bet.
1993/94:UbU12 s. 49). Utskottet anförde att en sammankoppling
av det slag som föreslagits i motionen kunde leda till att de
mindre och medelstora högskolorna tilldelades examensrätt för
magisterexamen i betydligt mindre utsträckning och med längre
tidsutdräkt än vad som hittills skett. Utskottet vill vidare
erinra om att riksdagen har anvisat medel till en rad
forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelstora
högskolorna, såsom medel för samarbete i nätverk mellan
universitet och högskolor, medel för forskarutbildning av icke
disputerade lärare och medel för forskningssamverkan med
industri, näringsliv och samhälle. Dessa medel är
betydelsefulla när det gäller att stärka de mindre och
medelstora högskolornas forskningsmiljöer.


Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet
motionerna 1994/95:Ub601 yrkandena 1, 2, 3, 5, 8 och 12,
1994/95:Ub624 yrkande 8, 1994/95:Ub625 yrkande 1,
1994/95:Ub637, 1994/95:Ub696 yrkande 16 och 1994/95:Ub907
yrkande 5.


I motion 1994/95:Ub696 (kds) yrkande 17 föreslås att
högskolor med egna professurer även skall ges rätt att
examinera doktorer. I motion 1994/95:Ub650 (s) anförs att
högskolan i Karlstad i framtida forskarutbildningar bör få
examinationsrätt för att därigenom kunna skapa långsiktigt
förbättrade förutsättningar för såväl forskning som
grundutbildning.


Med hänvisning till den långsiktiga uppbyggnad av
forskningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna som
regeringen förespråkar och som utskottet inte har något att
erinra mot anser utskottet att det nu saknas förutsättningar
att ge examinationsrätt i forskarutbildning till de mindre och
medelstora högskolorna. Motionerna 1994/95:Ub650 och
1994/95:Ub696 yrkande 17 bör därför avslås.


I motion 1994/95:Ub660 (c) yrkande 4 förespråkar motionärerna
att mindre och medelstora högskolor, t.ex. Mälardalens
högskola, bör få del av de särskilda medel som regeringen
föreslår skall kunna utgå till kulturarbetare för konstnärlig
verksamhet vid företrädesvis naturvetenskaplig, teknisk och
medicinsk fakultet. Motionärerna föreslår därför att kravet på
knytning till fakultet skall tas bort.


Utskottet har uppfattat vad regeringen anfört i frågan på
sådant sätt att den planerade verksamheten inom de av
regeringen angivna vetenskapsområdena (fakulteterna) inte bara
skall avse lärosäte till vilket fakultet är knuten utan även
andra högskolor inom berörd fakultets verksamhetsområde. De
mindre och medelstora högskolorna förutsätts alltså av
utskottet kunna få del av de föreslagna medlen för konstnärlig
verksamhet. Med detta klarläggande av regeringens avsikt med
medlen avstyrks yrkandet.


Nya universitet


I Centerpartiets motion 1994/95:Ub601 yrkande 6 anförs att
Sverige långsiktigt måste höja nivån när det gäller andelen
högskole- och universitetsutbildade. Målet måste därför vara
att utveckla de f.d. universitetsfilialerna, dvs. högskolorna i
Växjö, Karlstad och Örebro samt Mitthögskolan till nya
universitet. Det är nu rimligt, anser motionärerna, att bygga
ut minst en högskola och ge denna status av universitet.


Folkpartiet uttrycker liknande tankegångar i motion
1994/95:Ub624 yrkande 9. Motionärerna föreslår att en utredning
tillsätts för att analysera frågorna kring den framtida
utvecklingen av högre utbildning och forskning till år 2010 med
inriktning mot fler nya specialiserade universitet. De anser
att målet skall vara att stimulera en successiv utveckling av
några av de medelstora högskolorna, vilket skulle kunna
innebära att vi om 15 år har ytterligare fyra
forskningsanknutna högskolor med fast fakultetsorganisation
inom ett eller flera områden. Man borde vidare vidga
perspektivet och bygga vidare på tankar om en mer
internationell rekrytering av lärare och en utbildning med fler
virtuella inslag (IT). Studenter kommer inom en inte alltför
avlägsen framtid att kunna följa seminarier som äger rum på
universitet runt om i världen från sina egna datorer.


I tre motioner förs konkreta yrkanden fram om inrättande av
universitet. I motion 1994/95:Ub671 (c) yrkandena 1 och 2
betonas behovet av fasta forskningsresurser vid högskolan i
Växjö. Motionären föreslår att högskolan skall få egen
fakultetsorganisation och upphöjas till universitet. Ett nytt
skånskt universitet i Malmö föreslås i motion 1994/95:Ub614 (m,
s). I motion 1994/95:Ub708 (mp) slutligen föreslår motionärerna
att ett nytt universitet skall inrättas och lokaliseras till
Sundsvall. Detta universitet skulle med fördel kunna ges en
profil med inriktning på miljö och information.


Utskottet vill erinra om de förslag till förbättrade
förutsättningar för forskning som regeringen för fram i årets
budgetproposition. Förutom en förstärkning av medel för
forskningsstödjande åtgärder nästa budgetår aviserar regeringen
att permanenta forskningsresurser successivt skall tillföras.
Regeringen föreslår vidare att högskolorna skall få möjlighet
att hos central myndighet inom högskoleområdet ansöka om rätten
att inrätta professurer. Detta förslag har utskottet helt
nyligen tillstyrkt (bet. 1994/95:UbU12). Dessutom avser
regeringen att se över förutsättningarna för fördelning av den
s.k. rörliga resursen, dvs. fakultetsmedel för lektorers
forskning i tjänsten.


De planerade förstärkningarna i syfte att främja forskningen
vid de mindre och medelstora högskolorna tillmötesgår delvis
syftet med de förevarande yrkandena. Något ytterligare steg i
riktning mot att inrätta nya universitet är utskottet inte
berett att ta. Motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 6,
1994/95:Ub614, 1994/95:Ub624 yrkande 9, 1994/95:Ub671 och
1994/95:Ub708 bör därför avslås.


Vissa andra satsningar


I två motioner framförs synpunkter på vissa regionala
högskolesatsningar. I motion 1994/95:A446 (s) yrkandena 1 och
2 betonas att satsningarna på nya högskoleutbildningar och
forskningsresurser måste styras till eftersatta regioner.
Motionärerna anför att den regionalpolitiska satsning som gett
bäst resultat för Norrbotten är högskolan i Luleå och för
Västerbotten Umeå universitet. Alla regioner bör ges likvärdiga
förutsättningar, framhålls det i motion 1994/95:Ub705 (s)
yrkande 1. Motionärerna anser att en ytterligare satsning på
högskoleutbildning bör ske i Västsverige.


Utskottet vill erinra om de stora satsningar på de mindre och
medelstora högskolorna som föreslås i budgetpropositionen och i
proposition 1994/95:139 Särskilda utbildningssatsningar inom
högskolan och som gäller både flera utbildningsplatser och
ökade resurser för forskning. Mot denna bakgrund avstyrks
motionerna 1994/95:Ub705 yrkande 1 och 1994/95:A446 yrkandena 1
och 2.


Lärarutbildning och forskning aktualiseras i motion
1994/95:Ub624 (fp) yrkande 26. Motionärerna anser att
regeringen i forskningspropositionen skall ange vägar att öka
lärarutbildningarnas eget ansvar för forskning och utveckling.
De pekar på att Skolverket har haft resurser för pedagogisk
forskning för att öka kunskaperna om svenskt
utbildningsväsendes förutsättningar och resultat, men att
lärarutbildningarna inte haft eget forskningsansvar.


Utskottet vill med anledning av motionen peka på att frågan
om lärarutbildning och forskning kommer att behandlas i den
översyn av lärarutbildningen som regeringen aviserar i
budgetpropositionen (s. 30). En arbetsgrupp skall göra en
inventering av aktuella frågeställningar rörande lärarnas
utbildning. Den kommer att behandla grundutbildning,
fortbildning och vidareutbildning samt forskning och
forskarutbildning på området. Utskottet finner inte anledning
att föregripa det utredningsarbete som skall ske på området och
avstyrker därför motionen.


Högskolestyrelserna


I 2 kap. högskolelagen anges vilka som skall ingå i
styrelsen för en högskola. Där anges att rektor skall ingå.
Regeringen utser flertalet av styrelsens övriga ledamöter.
Därvid bör regeringen välja personer med bakgrund i sådan
verksamhet som är av betydelse för högskolans utbildnings-
eller forskningsuppdrag. Regeringen anger i propositionen att
den anser att politiska företrädare för nationella, regionala
eller lokala intressen bör ingå i styrelserna (s. 81).
Regeringen har därför för avsikt att komplettera styrelserna
med denna typ av allmänföreträdare.


I motion 1994/95:Ub602 (m) yrkandena 1 och 2 anförs att
styrelsernas möjligheter att besluta inom den egna
organisationen bör ytterligare stärkas, att det förhållandet
att en person är politisk företrädare inte är tillräckligt skäl
för styrelseuppdrag och att det bör ankomma på varje styrelse
att avgöra om rektor skall vara ordförande. En ändring av
högskoleförordningen beträffande rektors ställning i
högskolestyrelserna föreslås i motion 1994/95:Ub690 (s, v).
Motionärerna anser att rektor varken skall vara ordförande
eller ingå i styrelsen.


Utskottet konstaterar att regeringen inte har framlagt något
förslag om ändring av högskolelagen såvitt avser
högskolestyrelsernas sammansättning. Då det ankommer på
regeringen att tillämpa gällande lagstiftning bör varken
förevarande motionsyrkanden eller vad regeringen har anfört i
frågan föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionerna
1994/95:Ub602 och 1994/95:Ub690 bör avslås.


Antagningen


När det gäller tillträde till högre utbildning anför
regeringen (budgetprop. s. 98) att den har givit den särskilde
utredaren som har att följa upp 1993 års universitets- och
högskolereform (RUT 93) tilläggsdirektiv att komma med förslag
till en nationell ordning som är överblickbar och garanterar
rättssäkerhet i antagningsprocessen (dir. 1994:126). RUT 93
kommer att redovisa sitt uppdrag om tillträdesfrågorna i en
rapport sommaren 1995. Fyra delområden kommer att behandlas:
reglerna för behörighet, urvalsregler och urvalsmetoder,
antagningsprocessen som system samt informationen om
antagningen.


I Folkpartiets motion 1994/95:Ub624 yrkande 28 betonas att
någon förändring av högskolans antagningssystem inte bör
ske. Högskolorna måste själva få en chans att utveckla
antagningssystemen på ett för studenterna tydligt och
rättssäkert sätt, innan friheten i antagningssystemet döms ut
generellt. Motionärerna är övertygade om att det går att
kombinera ett system som ger rättssäkerhet åt studenterna och
samtidigt ger utrymme för enskilda högskolor att profilera sig
genom antagningssystemet.


I motion 1994/95:Ub613 (v) föreslås en skyndsam översyn av
meritvärderingen av studieomdömen från folkhögskolan vid
antagning till universitet och högskola. Kristdemokraterna
understryker i sin motion 1994/95:Ub696 yrkande 9 att staten
bör följa konsekvenserna av det lokala antagningssystemet och
utvärdera resultatet. Motionärerna ser med oro på de signaler
regeringen givit om att den önskar återinföra regleringar.


Utskottet vill understryka vikten av att högskolans
antagningssystem är överblickbart och garanterar de sökandes
rättssäkerhet. Enligt utskottets mening har den nuvarande
ordningen för tillträde till den högre utbildningen givit
sådana erfarenheter att det fanns skäl för regeringen att ge
ifrågavarande uppdrag till den särskilde högskoleutredaren.
Såvitt avser önskemål om översyn och utvärdering av
antagningssystemet anser utskottet att motionerna i dessa delar
är tillgodosedda. Med hänvisning till det anförda avstyrks
motionerna 1994/95:Ub613, 1994/95:Ub624 yrkande 28 och
1994/95:Ub696 yrkande 9.


Studentinflytande


Det är viktigt, anför regeringen (budgetprop. s. 101), att
stärka studenternas möjligheter till inflytande genom
representation i beslutande organ. Regeringen avser att ändra
högskoleförordningen så att studenterna garanteras minst två
representanter i universitetens och högskolornas styrelser och
i alla övriga organ som behandlar utbildningsfrågor.
Studenterna bör också involveras i förändrings- och
utvecklingsarbete.


I Vänsterpartiets motion 1994/95Ub:706 yrkande 14 understryks
vikten av studentinflytande. Motionärerna menar att studenterna
måste ges möjlighet att aktivt delta i
kvalitetsutvecklingsarbetet och att deras erfarenheter bättre
måste tillvaratas vid planering, genomförande och utvärdering.
Vidare bör frågan om studentinflytande även inom EU
uppmärksammas.


Utskottet vill peka på att regeringen i budgetpropositionen
uppehåller sig utförligt vid frågan om studenternas betydelse
för utbildningens förnyelse. Regeringen framhåller att varje
enskild student bör uppmuntras att delta i förändrings- och
utvecklingsarbetet. Vad regeringen anför ligger -- som
utskottet ser det -- helt i linje med vad motionärerna för
fram. Det bör kunna förutsättas att högskolorna själva finner
ändamålsenliga former för studentinflytandet på nivåer som inte
berörs av centralt fastlagda regler.


Beträffande samarbete på utbildningsområdet inom EU bör det
ankomma på regeringen att ta de initiativ som den finner
påkallade. Regering och riksdag bör emellertid kunna utgå från
att även studenternas egna organisationer samarbetar över
nationsgränserna för att finna former för ökat
studentinflytande.


Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1994/95:Ub706
yrkande 14.


En översyn av studenternas rättssäkerhet föreslås i
motion 1994/95:Ub696 (kds) yrkande 12. Motionärerna anser att
rättssäkerheten behöver stärkas inom flera områden till exempel
när det gäller antagningsfrågor, examinationsfrågor, rätten att
tentera och förekomsten av olika avgifter inom högskolan.


Utskottet konstaterar att regeringen på flera ställen i
budgetpropositionen kommer in på frågan om studenternas
inflytande på olika nivåer. Av det föregående har det framgått
att regeringen avser att ändra högskoleförordningen i syfte att
stärka studenternas ställning inom högskolans beslutande organ.
Regeringen framhåller (budgetprop. s. 80) att det statliga
ansvaret över högskolan handlar om att garantera god kvalitet i
undervisning, upprätthålla rättssäkerhet samt främja inflytande
och insyn.


Utskottet har i det föregående haft anledning att behandla
frågor om antagning och avgifter. I det nu aktuella
sammanhanget vill utskottet tillägga att strävandena efter
öppenhet och insyn enligt utskottets uppfattning medverkar till
att stärka studenternas rättssäkerhet. Insyn i högskolans
verksamhet minskar riskerna för rättsövergrepp. Utskottet
förutsätter att frågor om studenternas rättssäkerhet kommer att
uppmärksammas i den uppföljning av högskolereformen som nu
sker.


Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande
12 i motion 1994/95:Ub696.


Två motioner 1994/95:Ub616 (m) och 1994/95:Ub686 (s)
behandlar frågan om kårobligatoriet. I den förra motionen
föreslås att riksdagen skall avveckla kårobligatoriet med
hänvisning till att studentkårsverksamheten måste bygga på
enskilda människors engagemang och intresse. I den senare
motionen framförs att det är fel att tvinga någon till
medlemskap i någon organisation. Som en förberedelse för en
avveckling bör en sammanställning göras av det arbete som skett
i studentkårerna.


Riksdagen har tidigare under innevarande riksmöte beslutat
att kårobligatoriet skall bibehållas (prop. 1994/95:96, bet.
1994/95:UbU5, rskr. 1994/95:135). Utskottet finner inte skäl
för riksdagen att ändra sitt beslut, varför motionerna bör
avslås.


Vissa utbildningar


I motion 1994/95:Ub630 (m) föreslås en utökning av den
farmaceutiska utbildningen. Motionären anser att ytterligare
minst en utbildningsort behövs, framför allt för att vidga
forskningskapaciteten inom det farmaceutiska området. I
sammanhanget nämns både Göteborg och Lund och samarbete med
Köpenhamn. Motionären betonar vikten av nya tvärvetenskapliga
kombinationer och nya former för samarbete inom farmaceutisk
utbildning och forskning och föreslår att engelska delvis bör
användas som undervisningsspråk.


Farmaceutisk utbildning och forskning finns för närvarande
endast vid Uppsala universitet. Utskottet anser att frågor om
utökad utbildnings- och forskningskapacitet i första hand bör
prövas av regeringen inför nästkommande planeringsperiod.
Utskottet avstyrker motionen.


I motion 1994/95:Ub621 (v) föreslås att regeringen skall dra
tillbaka förslaget om att de universitet och högskolor som
anordnar grundutbildning för tandläkare måste utöka programmen
med en tionde termin redan hösten 1995. Bakgrunden är den
förändring som 1994 beslutades om tandläkarutbildningen.
Beslutet innebar en förlängning från nio till tio terminer med
samtidig avveckling av den ettåriga allmäntjänstgöringen.
Motionären anser att landstingen bör erbjuda AT-platser till de
studenter som påbörjat en tandläkarutbildning till vilken
AT-tjänstgöring var knuten.


Utskottet vill med anledning av motionen erinra om vad
regeringen anfört i frågan (budgetprop. s. 121).


Regeringens utgångspunkt vid förlängningen av
tandläkarutbildningen var att reformen skulle omfatta de
studenter som antogs till utbildningen fr.o.m. höstterminen
1994 och att de studenter som antagits enligt äldre
studieordning skulle ha rätt att fullfölja sin utbildning med
allmäntjänstgöring. Landstingsförbundet har i skrivelse den 22
september 1994 informerat regeringen om att förbundet avser att
rekommendera sina medlemmar att till februari 1995 ställa
tillräckligt antal AT-platser till förfogande för dem som då
examineras från de odontologiska fakulteterna. Därefter upphör
förbundets centrala rekommendation. Detta innebär, anför
regeringen, att de universitet och högskolor som anordnar
tandläkarutbildning redan under hösten 1995 måste anordna en
tionde termin för de studerande som annars skulle ha avlagt
tandläkarexamen enligt den gamla studieordningen. Detta
förutsätts ske inom ramen för det befintliga
utbildningsuppdraget.


Utskottet ansluter sig till den lösning som regeringen
förordar och avstyrker motionen.


Ett "handikappuniversitet" vid Lunds universitet föreslås
i motion 1994/95:Ub641 (m). Ett sådant universitet skulle vara
en utveckling av dagens centrumbildning för handikappteknik vid
Lunds tekniska högskola, där tekniska och sociala discipliner
samt vårddiscipliner samverkar. Motionärerna påpekar att
kopplingen till modern dator- och informationsteknik är viktig.
Ett handikappuniversitet skulle innebära en koncentration av
resurser som redan finns spridda i Skåne men också göra det
möjligt för handikappade i hela landet att få tillgång till
högre utbildning genom modern teknik.


Utskottet vill med anledning av motionen understryka
betydelsen av forskning, utveckling och utbildning på
handikappområdet. Något särskilt uttalande av riksdagen om
särskilda åtgärder i Lund är utskottet inte berett att föreslå.
Det bör i första hand ankomma på lärosätena själva att
föranstalta om centrumbildningar för att ta till vara kunskaper
på berörda områden och utnyttja tillgängliga resurser så
effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motionen.


3. Särskilda resurser samt vissa särskilda åtgärder, m.m.


Regeringen föreslår att medel skall föras över från
arbetsmarknadspolitiska åtgärder till universitet och högskolor
för att erbjuda fler studerande plats. Satsningen innebär
möjligheter till utbildning för redan yrkesverksamma med minst
fem års arbetslivserfarenhet. Regeringen hänvisar till bristen
på naturvetare och tekniker i näringslivet, särskilt i
exportindustrin. De nya platserna skall i första hand gälla
utbildningar inom naturvetenskap och teknik. I
storleksordningen ytterligare 9 000 studerande skall kunna
erbjudas plats i sådana utbildningar under det förlängda
budgetåret. Vidare föreslås en satsning på ettårig
språkutbildning för 1 000 studerande på heltid under två år.


Med hänvisning till bl.a. sysselsättningsläget föreslår
regeringen ytterligare särskilda åtgärder under läsåret
1995/96. Dessa avser utökningar inom humanistiska,
samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar, ettårig
aspirantutbildning för arbetslösa invandrare med akademisk
utbildning, sommaruniversitet, tekniskt/naturvetenskapligt
basår samt studiefinansiering för ytterligare 300--500
doktorander. (Det senare förslaget behandlar utskottet under
anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och
forskarutbildning.)


I proposition 1994/95:139 redovisar regeringen sitt förslag
till fördelning av de nya platserna på universitet och
högskolor.


Nya platser i naturvetenskap, teknik och språk


Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen
avser nya platser i naturvetenskap, teknik och språk.
Regeringen anger att de 9 000 platserna i naturvetenskap och
teknik skall avse minst treårig utbildning. Antagning bör ske
hösten 1995 och hösten 1996. Med ändring av vad regeringen
förordade i budgetpropositionen har regeringen i proposition
1994/95:139 föreslagit att platserna skall avse studerande med
särskilt vuxenstudiestöd. Medel för ändamålet har förts upp
under ett nytt anslag, E 9. Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar. Studerande som saknar den särskilda behörigheten
skall ges möjlighet att genomgå en behörighetsgivande
förutbildning på högst ett år. De föreslagna resurserna för
språkutbildning avser 1 000 studerande på heltid varje år i
två år. Resurserna bör fördelas så att 500 kan påbörja
utbildning hösten 1995 och ytterligare 500 våren 1996
respektive hösten 1996.


I Moderaternas partimotion 1994/95:Ub901 yrkande 15 (delvis)
föreslås riksdagen avslå regeringens förslag om
arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningsplatser. I motion
1994/95:Ub19 (m) yrkande 2 (delvis) vidareutvecklas
Moderaternas uppfattning. Motionärerna betonar att de
utmaningar Sverige står inför kräver en konsekvent och
långsiktig utbildnings- och forskningspolitik. Svårigheterna
att utnyttja högskolor och universitet för kortsiktigt inriktad
arbetsmarknadspolitik skall inte underskattas. Det gäller i
synnerhet naturvetenskaplig och teknisk utbildning som har
speciella krav, inte bara avseende utbildade lärare, utan också
vad gäller utrustning, lokaler m.m. Det finns en risk, påpekar
motionärerna, att politiska projekt av denna kortsiktiga
karaktär leder till att universitetetens och högskolornas
långsiktiga uppgifter åsidosätts. Såväl de 9 000 extra
NT-platserna som de nya platserna i språk avstyrks.


I Centerns motioner 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 samt
1994/95:Ub21 yrkandena 3, 4 och 5 anförs att en långsiktig
ökning av antalet studerande inom naturvetenskaplig och teknisk
utbildning är angelägen. Det är inte realistiskt att med
bibehållen kvalitet skapa så många nya platser på så kort tid
som regeringen föreslår. I stället föreslår motionärerna att
riksdagen beslutar om fördelning av resurser för 3 000
utbildningsplatser inom naturvetenskap och teknik och
ytterligare 6 000 platser inom det humanistiska och
samhällsvetenskapliga området. Platserna skall huvudsakligen gå
till mindre och medelstora högskolor. Behovet att utöka antalet
platser vid de minsta högskolorna skall särskilt beaktas. Samma
principer bör gälla även vid fördelningen av de föreslagna nya
platserna i språk.


Även Folkpartiet argumenterar för en successiv utbyggnad av
antalet platser inom naturvetenskap och teknik, dels från
rekryteringssynpunkt, dels för att skapa rimliga
förutsättningar vid universitet och högskolor. I motionerna
1994/95:Ub624 yrkande 3 och 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2
föreslås att regeringens förslag om 9 000 NT-platser skall
avslås och att i stället ytterligare 1 500 permanenta
årsstudieplatser inom naturvetenskaplig och teknisk utbildning
skall inrättas fr.o.m. hösten 1995.


Vänsterpartiet föreslår i motion 1994/95:Ub706 yrkande 3
(delvis) att 3 000 platser av de föreslagna NT-platserna skall
permanentas; detta som ett led i en långsiktig strategi för
utbyggnad av den högre utbildningen. Om de nya platserna inte
kan fyllas med studenter som är berättigade till studiestöd bör
de kunna övergå till andra studerande föreslås det i motion
1994/95:Ub17 (v) yrkande 3. Även Kristdemokraterna förespråkar
en permanent utbyggnad av högskolan framför tillfälliga
utbildningssatsningar. I motionerna 1994/95:Ub696 yrkande 5 och
1994/95:Ub24 yrkande 3 (delvis) föreslås 3 000 permanenta
nybörjarplatser inom naturvetenskap och teknik.


Utskottet, som i det följande återkommer till frågan om
målgrupper och antagningstillfällen, delar regeringens
bedömning att det behövs särskilda insatser för att öka antalet
naturvetenskapligt och tekniskt utbildade. Det är nödvändigt
inte minst för att långsiktigt öka tillväxtförmågan, särskilt
bland de små och medelstora företagen. Likaså är en förstärkt
språkutbildning angelägen. Som regeringen framhåller behöver
många kvalificerade språkkunskaper i det dagliga arbetslivet.


Regeringens förslag om förstärkningar inom den högre
utbildningen innebär att behovet av resurser för reguljära
arbetsmarknadsinsatser minskar i motsvarande mån. När det
gäller fördelningen av resurser anför regeringen att särskild
hänsyn bör tas till de mindre och medelstora högskolornas
önskemål om dimensioneringsökning för att stärka deras
utbildningsutbud. Regeringen förutsätter att denna kraftiga
ökning av studerandeantalet skall motivera näringsliv och
gemensam sektor att ge de anställda ledighet och anställa
vikarier i stället så att de kan utnyttja det ökade
utbildningsutbudet redan hösten 1995. Utskottet återkommer i
det följande till regeringens förslag om fördelningen av
platserna mellan högskolorna.


Beträffande frågan om tillfälliga eller permanenta
utbildningsplatser vill utskottet peka på att den treåriga
NT-utbildningen innebär en flerårig satsning och att resurser
beräknats för åren 1997--2002. I övrigt bör, enligt utskottets
mening, frågor om förändrad reguljär dimensionering prövas
inför nästa treårsperiod, dvs. fr.o.m. 1997.


Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
förevarande motioner i nu berörda delar.


När det gäller målgrupper såvitt avser de särskilda
resurserna för utbildning i naturvetenskap och teknik anser
Vänsterpartiet i motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 6 och
1994/95:Ub17 yrkande 4 att möjligheterna bör gälla även
studerande inom grundskollärarutbildning med inriktning mot
årskurserna 4--9 i ämnena matematik och naturorienterande ämnen
samt gymnasielärarutbildning i ämnena teknik och
naturvetenskap.


Utskottet konstaterar att regeringen i proposition
1994/95:139 förtydligat målgrupperna. Regeringen anser att
resurserna skall avse även utbildning som leder fram till en
grundskollärarexamen med inriktning mot årskurserna 4--9 och
med ämneskunskaper i matematiska och naturorienterande ämnen.
Utskottet utgår från att NT-platserna också kan gälla
ämnesstudierna för dem som väljer att först läsa ett
naturvetenskapligt utbildningsprogram med viss ämneskombination
och därefter praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng för att
bli gymnasielärare. Som utskottet har uppfattat yrkandena är de
tillgodosedda med vad regeringen har förordat och det som
utskottet anfört, varför de avstyrks.


Vänsterpartiet föreslår i motion 1994/95:Ub17 yrkande 5
fler antagningstillfällen för de extra platserna i
naturvetenskap och teknik. Antagningen föreslås vara 3 500
ht 1995, 3 500 ht 1996 och 2 000 ht 1997. En lugnare
expansion ökar förutsättningarna för att inte kvaliteten skall
bli lidande, menar motionärerna.


Utskottet noterar att regeringen har ändrat tidpunkten för de
båda antagningstillfällena från hösten 1995 och våren 1996 i
budgetpropositionen till hösten 1995 respektive hösten 1996
enligt proposition 1994/95:139. Utskottet har inget att erinra
mot förändringen. Härigenom möjliggörs en lugnare takt i
expansionen. Utskottet vill emellertid ta ytterligare ett steg
i den riktningen och anser att det bör finnas ytterligare ett
antagningstillfälle under år 1997. Det är angeläget att
utbildningsanordnarna kan ta hänsyn till sökandetrycket och vid
behov ta i anspråk de planerade utbildningsplatserna under en
längre tid. Detta ger också fler studerande möjligheter att
fullfölja en behörighetsgivande förutbildning. Inte minst med
tanke på vikten av att intressera fler kvinnor för
naturvetenskaplig och teknisk utbildning anser utskottet detta
angeläget. Den av regeringen föreslagna omfattningen, 9 000
platser, bör vara riktmärke för den sammanlagda antagningen
till utbildningen.


Med anledning av motionen föreslår utskottet att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om antagningstillfällen för de extra platserna i naturvetenskap
och teknik.


Vänsterpartiet föreslår vidare i motion 1994/95:Ub17 yrkande
7 att underrepresenterat kön skall positivt särbehandlas i
urvalet vid antagning till de extra platserna i naturvetenskap
och teknik. Det är angeläget att ansträngningar görs för att
rekrytera kvinnor till de föreslagna utbildningsplatserna.


Utskottet delar motionärernas uppfattning. Regeringen
framhåller i proposition 1994/95:139 att det är särskilt
angeläget att rekrytera kvinnor till ifrågavarande
utbildningsplatser, eftersom andelen kvinnor i här aktuella
arbetslivssektorer är alltför liten. I propositionen om
jämställdhet mellan kvinnor och män inom utbildningsområdet
(prop. 1994/95:164) understryks att de nya NT-platserna och det
därmed förknippade förmånliga studiestödet innebär möjligheter
för kvinnor.


Utskottet erinrar om vad i högskoleförordningen (1993:100)
anförs om urvalsgrunder. Där föreskrivs att vid i övrigt
likvärdiga meriter får urval också ske med hänsyn till kön i
syfte att förbättra rekryteringen av studenter från kraftigt
underrepresenterat kön (8 kap. 8 § i lydelse 1994:37).
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till yrkande 7 i
motion 1994/95:Ub17 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om underrepresenterat kön vid urval bland
sökande.


I motion 1994/95:Ub17 (v) yrkande 6 understryks behovet av
uppföljning och utvärdering av regeringens satsning på
naturvetenskap, teknik och språk. Att regeringen tilldelar
universiteten och högskolorna resurser för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder i denna omfattning är unikt,
anför motionärerna. Det är därför betydelsefullt med
kontinuerlig uppföljning och utvärdering.


Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.


Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att
regeringens förslag om överföring av resurser för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder -- vilket utskottet i det
föregående har tillstyrkt -- är ovanligt omfattande. För
högskolan sker en stor expansion under en begränsad tidsperiod.
Som regeringen påpekar kommer situationen under de närmaste
åren att innebära påfrestningar för universitet och högskolor.
Samtidigt är det, menar regeringen, än mer angeläget att
vidareutveckla det goda kvalitetsarbete som nu påbörjats inom
högskolan.


Mot denna bakgrund anser även utskottet att det är av
betydelse att de nu aktuella åtgärderna följs upp och
utvärderas. Betydande medel ställs till förfogande för
satsningen. Det är enligt utskottet av intresse att veta t.ex.
hur högskolan klarar expansionen, i vilken omfattning kvinnor
rekryteras till NT-utbildningen och i vilken utsträckning
näringslivet och den gemensamma sektorn ger de anställda
ledighet för studier och anställer vikarier i stället.


Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om uppföljning och utvärdering av satsningen
på utbildning i naturvetenskap, teknik och språk.


Resurser för humanistiska, samhällsvetenskapliga och
juridiska utbildningar


Bland de särskilda åtgärder som regeringen med hänvisning
till bl.a. sysselsättningsläget föreslår ingår en utökning av
antalet utbildningsplatser inom humanistiska,
samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar. Riksdagen
har i december med anledning av propositionen Vissa
ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (prop. 1994/95:25, bet.
1994/95:FiU1, rskr. 1994/95:145) beslutat anvisa resurser
motsvarande ca 4 000 studenter som studerar på heltid under
våren 1995. Regeringen föreslår nu att motsvarande antal
studenter bereds plats även under hösten 1995. Härutöver
föreslås resurser motsvarande 3 500 studenter som studerar på
heltid under hösten 1995 och våren 1996.


Moderaterna avstyrker i motion 1994/95:Ub19 yrkande 2
(delvis) de tillkommande 3 500 platserna inom humanistiska,
samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar, men anser att
de 4 000 tillfälliga platserna under våren 1995 bör finnas
kvar under läsåret 1995/96. Folkpartiet anför i motionerna
1994/95:Ub624 yrkande 2 och 1994/95:Ub22 yrkande 4 att de 4 000
studenter som påbörjar sina studier våren 1995 bör kunna
fortsätta sina studier inte bara hösten 1995 utan även våren
och hösten 1996 i syfte att nå en högskoleexamen.


I motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 3 (delvis) föreslås att av
de föreslagna platserna inom humanistiska,
samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar skall 2 000
platser permanentas. Kristdemokraterna förespråkar en varaktig
utbyggnad framför tillfälliga utbildningssatsningar och
föreslår i motionerna 1994/95:Ub696 yrkande 6 och 1994/95:Ub24
yrkande 3 (delvis) att 3 000 platser skall permanentas av dem
som riksdagen beslutade om i höstas.


Utskottet finner inte anledning att ändra det förslag till
dimensionering av de i förevarande sammanhang aktuella
utbildningsplatserna inom humanistiska, samhällsvetenskapliga
och juridiska utbildningar som regeringen lagt fram. Frågan om
permanent utbyggnad av utbildningarna bör prövas i vanlig
ordning inför nästa planeringsperiod. Utskottet avstyrker
därför de förevarande motionerna.


Aspirantutbildning


Regeringen föreslår en ettårig aspirantutbildning --
utbildning varvad med praktik i näringsliv eller i gemensam
sektor -- för arbetslösa akademiker, i första hand arbetslösa
invandrare med akademisk utbildning. Utbildningen (40 poäng)
bör vara inriktad på att ge fördjupade kunskaper i ämnen som är
av värde för de arbetsplatser som respektive högskola
förutsätts samarbeta med. Regeringen föreslår resurser för ca
1 500 studerande på heltid under hösten 1995 och våren 1996.
Åtgärden syftar till att underlätta arbetslösa akademikers
inträde på arbetsmarknaden samtidigt som deras kompetens tas
till vara.


Enligt motion 1994/95:A286 (fp) yrkande 15 bör regeringens
förslag om aspirantutbildning avslås. Motionärerna anser
åtgärden vara en kostsam och onödig hantering. Att behålla
akademikerpraktiken är enklare och billigare och den kan
användas i hela landet. Ett collegeår/basår för invandrare som
alternativ föreslås i motion 1994/95:Ub22 (fp) yrkande 7.
Förslaget om aspirantutbildning som skall ge högskolepoäng
trots att den knappast ligger på akademisk nivå tillbakavisas.
Ett collegeår i modulsystem med bland annat utbildning i
svenska, engelska och kulturkunskap bör prövas.


Den föreslagna aspirantutbildningen bör utvärderas efter ett
år med syfte att avgöra om den i någon form kan göras permanent
föreslås i motion 1994/95:Ub696 (kds) yrkande 8. I motion
1994/95:Sf611 (kds) yrkande 20 anförs att invandrare med
akademisk eller annan yrkesutbildning snarast efter ankomsten
till Sverige bör få sin utbildning jämförd med motsvarande
svensk. Därefter skall invandraren erbjudas kompletterande
utbildning. I motion 1994/95:Sf636 (mp) yrkande 7 påpekas att
det är orimligt att invandrare som har utländsk utbildning
ibland tvingas göra om hela utbildningen. Korta, individuella,
anpassade kompletteringsutbildningar är ett bra sätt att
tillvarata invandrarnas utbildning, yrkeserfarenhet och
språkkunskaper, menar motionärerna.


Utskottet finner det motiverat att en satsning görs på
utbildning varvad med praktik i första hand för arbetslösa
invandrare i enlighet med regeringens förslag. Utskottet utgår
från att utbildningen utformas flexibelt och med möjligheter
att ta till vara deltagarnas kunskaper och erfarenheter. Inte
heller när det gäller den föreslagna omfattningen av
utbildningen har utskottet något att erinra mot vad regeringen
anfört. Utskottet utgår vidare från att uppföljning och
utvärdering av verksamheten kommer till stånd. Syftet med
motionärernas förslag i denna del är i huvudsak därmed
tillgodosett.


Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet
förevarande motioner.


Sommaruniversitet


Regeringen anser att universitet och högskolor bör utnyttja
befintliga resurser bättre genom att erbjuda utbildning under
större del av året. Erfarenheterna av
sommaruniversitet/sommarhögskola, en verksamhet som
introducerades föregående år, har genomgående varit goda.
Regeringen föreslår resurser för 25 000 studerande att tas i
anspråk somrarna 1995 och 1996.


Folkpartiet anser i motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 1 och
1994/95:Ub22 yrkande 5 att verksamheten bör permanentas och att
20 000 sommaruniversitetsplatser skall inrättas sommaren 1995
resp. 1996. Kristdemokraterna har likalydande önskemål i
motionerna 1994/95:Ub696 yrkande 7 och 1994/95:Ub24 yrkande 4.
Medel bör omfördelas, skriver motionärerna, så att resurser kan
reserveras för 20 000 sommaruniversitetsplatser per år.
Vänsterpartiet föreslår i motion 1994/95:Ub706 yrkande 4
(delvis) 25 000 platser både 1995 och 1996. I motion
1994/95:Ub21 (c) yrkande 6 anförs att regeringen bör återkomma
med redovisning av hur platser för
sommaruniversitet/sommarhögskola skall säkerställas även för
sommaren 1996.


Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller
omfattningen av verksamheten med
sommaruniversitet/sommarhögskola. Utifrån det första årets
erfarenheter kan universitet och högskolor inom den resursram
som regeringen nu föreslagit planera för kurser under två
somrar. Det framgår av proposition 1994/95:139 att regeringen
under hand har inhämtat uppgifter från universitet och
högskolor om vad de själva bedömer möjligt och realistiskt
avseende omfattningen. Utskottet förutsätter att regeringen
senare återkommer beträffande dimensioneringen framdeles av
fortsatt verksamhet. Utskottet avstyrker motionerna.


Basår


Basåret syftar till att ge ungdomar med
samhällsvetenskaplig eller ekonomisk gymnasieutbildning
möjlighet att skaffa sig behörighet till tekniska och
naturvetenskapliga utbildningar vid universitet och högskolor.
Regeringen föreslår i proposition 1994/95:139 att 1 200
studerande bereds möjlighet att genomgå basår i högskolan
läsåret 1995/96. Regeringen föreslår dessutom att 1 500
basårsplatser inrättas inom den kommunala vuxenutbildningen.
(Det senare förslaget behandlar utskottet i betänkande
1994/95:UbU10.)


I motion 1994/95:Ub19 (m) yrkande 4 föreslås att antalet
basårsplatser skall vara 1 500, samma antal som regeringen
föreslog i budgetpropositionen. I motion 1994/95:Ub22 (fp)
yrkande 6 hänvisar motionärerna till Folkpartiets partimotion
(1994/95:Ub624 yrkande 12) där det föreslogs att alla
basårsplatser skulle ligga inom den kommunala
vuxenutbildningen.


Som framgår av motion 1994/95:Ub19 föreslog regeringen i
budgetpropositionen att totalt 1 500 studerande skulle beredas
möjlighet att genomgå basår i högskolan läsåret 1995/96.
Regeringen har sedermera reducerat antalet i sitt förslag, nu
grundat på universitetens och högskolornas egna bedömningar.
Riksdagen har tidigare i vår, med avslag på Folkpartiets
förslag att alla basårsplatser skall ligga i komvux, godkänt
regeringens förslag om basårsplatser inom såväl komvux som
högskolan (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU10, rskr. 256).
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna
1994/95:Ub19 yrkande 4 och 1994/95:Ub22 yrkande 6.


Fördelning av platser på universitet och högskolor, m.m.


Regeringen begär i proposition 1994/95:139 riksdagens
bemyndigande att -- inom ramen för de särskilda resurserna
under flera år framåt -- fördela 9 000 platser i
naturvetenskap och teknik samt 1 000 språkplatser på
universitet och högskolor. Vidare redovisar regeringen i
propositionen hur den avser att fördela platserna för de
särskilda åtgärderna nästa budgetår i form av platser inom
humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar
samt platser för basår, sommaruniversitet/sommarhögskola och
aspirantutbildning.


I ett stort antal motioner förs yrkanden fram beträffande
ändrat antal platser vid flera högskolor jämfört med
regeringens förslag.


Högskolan i Borås föreslås i motionerna 1994/95:Ub29 (c) och
1994/95:Ub30 (s) få 250 nya platser i humaniora,
samhällsvetenskap och juridik. Likaså föreslås högskolan i
Halmstad i motion 1994/95:Ub18 (fp) yrkande 1 få 500 platser
inom samma utbildningsområden. I motion 1994/95:Ub16 (s)
yrkande 1 föreslås också fler platser inom dessa områden.
Högskolan i Halmstad bör dessutom få platser för
aspirantutbildning avsedd i första hand för invandrare enligt
motion 1994/95:Ub18 (fp) yrkande 2 och 1994/95:Ub16 (s) yrkande
2.


Högskolan i Karlskrona/Ronneby bör tilldelas 300 av de nya
platserna föreslås det i motion 1994/95:Ub716 (s) yrkande 1.
För högskolan i Karlstad är det angeläget enligt motion
1994/95:Ub26 (c) att NT-platser placeras på
grundskollärarutbildningen med inriktning mot åk 1--7 inom
naturorienterande ämnen. Högskolan i Kristianstad bör få
platser inom teknik och naturvetenskap, humaniora och
samhällsvetenskap samt aspirantutbildning både 1995 och 1996
föreslås det i motion 1994/95:Ub15 (c).


I motionerna 1994/95:Ub732 (c) yrkande 1 och 1994/95:Ub728
(s) (delvis) föreslås att högskolan i Skövde får 500
helårsplatser. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla uppmärksammas
i motionerna 1994/95:Ub28 (c) yrkandena 1, 2 och 3 samt
1994/95:Ub697 (s) yrkande 2. Det framförs yrkanden om 300
platser och resurser för fortbildning och vidareutbildning.


Motionerna 1994/95:Ub20 (c) yrkandena 1 och 2 samt
1994/95:Ub23 (s) handlar om Mitthögskolan. Motionärerna
föreslår 300 platser utöver regeringens förslag inom
humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningar
samt språkplatser under tre terminer. I motion 1994/95:Ub623
(m) yrkandena 2 och 3 föreslås att Mälardalens högskola skall
få en betydande del av föreslagna nya utbildningsplatser. I
motionerna 1994/95:Ub660 (c) yrkande 3 och 1994/95:Ub27 (c)
anförs att högskolan bör få medel för bland annat
aspirantutbildning och sommarhögskola.


I motion 1994/95:Ub25 (m) påpekas att Stiftelsen högskolan i
Jönköping på grund av missförstånd inte fått NT-platser hösten
1996 och att högskolan har god beredskap att ta emot studenter
inom flera utbildningsområden.


Utskottet har inget att erinra mot den angivna fördelningen
mellan universitet och högskolor och tillstyrker att platserna
fördelas mellan lärosätena i huvudsaklig överensstämmelse med
den. Beträffande de 9 000 platserna inom naturvetenskaplig och
teknisk utbildning har utskottet i det föregående (s. 47)
förordat tre antagningstillfällen. Detta föranleder på den
punkten ändringar av sammanställningen på s. 9 i proposition
1994/95:139. Det bör ankomma på regeringen att göra sådana
justeringar. Utskottet föreslår således riksdagen att bemyndiga
regeringen att med beaktande av vad utskottet har anfört
fördela särskilda resurser för grundläggande högskoleutbildning
och att godkänna angivna riktlinjer för fördelning av medel.
Utskottet avstyrker med det anförda samtliga förevarande
motioner.


I det här sammanhanget behandlar utskottet motion
1994/95:Ub615 (m) i vilken frågan tas upp om läkarutbildningens
dimensionering. Motionärerna anför att farhågorna om ett
väsentligt läkaröverskott har besannats, varför det är
angeläget att under en period minska antagningen till
läkarutbildningen påtagligt. En halvering av antalet
utbildningsplatser genom att antagning sker endast en gång per
år bör göras snarast, anser motionärerna. Medel bör omfördelas
från anslagen för grundutbildning till
forskning/forskarutbildning och fortbildning.


Utskottet erinrar om att utbildningen av läkare behandlades i
den senaste kompletteringspropositionen (prop. 1993/94:150).
Riksdagen beslutade om en nedskärning av resurser motsvarande
120 nybörjarplatser (bet. 1993/94:FiU20 s. 97, rskr.
453--458). Utskottet avstyrker förslaget i motionen om
ytterligare minskning av läkarutbildningen.


4. Övergripande anslagsfrågor


Besparingsåtgärder


Mot bakgrund av det svåra statsfinansiella läge som Sverige
befinner sig i föreslår regeringen besparingar inom
högskolan, liksom på andra statligt finansierade områden. För
den grundläggande högskoleutbildningen innebär dessa att
ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer
reduceras med 3,2 %. Sammanlagt uppgår besparingarna inom
grundutbildningen till 340 miljoner kronor för budgetåret
1995/96. Per capita-ersättningarna minskas inom alla områden
utom de konstnärliga och idrottsliga. Regeringens föreslagna
justeringar av per capita-ersättningarna framgår av
sammanställningen på s. 125 i budgetpropositionen.


Moderaterna avvisar i sin partimotion 1994/95:Ub901 yrkande 6
regeringens förslag om minskad per capita-ersättning i
grundutbildningen. Motionärerna betonar att de förändringar som
har genomförts i resurstilldelningssystemet bland annat har
syftat till att ge läroanstalterna goda
planeringsförutsättningar, samtidigt som de stimulerar till god
hushållning med resurser. En konsekvens av att det nya systemet
är prestationsinriktat har blivit en kraftig
rationaliseringseffekt. Att ovanpå denna åtstramning lägga en
nedskärning, vilket regeringen förordar, innebär ett slag mot
kvaliteten i utbildningen. I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 6
(delvis) föreslås att riksdagen anvisar 340 miljoner kronor för
att täcka de av regeringen föreslagna besparingarna inom
grundutbildningen.


Centern anser att regeringens nedskärning av per
capita-ersättningen är för stor. I motion 1994/95:Ub907 (c)
yrkande 7 föreslås att riksdagen anvisar 190 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit.


Folkpartiet föreslår i motion 1994/95:Ub624 yrkandena 15 och
16 att per capita-besparingen inom grundutbildningen även skall
gälla de konstnärliga och idrottsliga utbildningarna. Den
totala besparingen bör dock inte öka varför motsvarande höjning
av per capita-ersättningen inom övriga områden bör göras.


Utskottet delar regeringens uppfattning att även högskolan
bör ta del i de besparingar som är nödvändiga för staten och
tillstyrker därmed budgetpropositionen i nu berörd del. De
samlade anslagen till grundutbildningen kommer emellertid inte
att minska, eftersom universitetens och högskolornas uppdrag
samtidigt utökas genom de särskilda åtgärder som utskottet i
det föregående har tillstyrkt och för vilka medel har beräknats
genom överföring av resurser från arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Utskottet återkommer i det följande till
medelsberäkningarna.


Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624
yrkandena 15 och 16, 1994/95:Ub901 yrkande 6 delvis,
1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 7
delvis, godkänner de av regeringen förordade beloppen för
ersättning till helårsstudenter och helårsprestationer under
budgetåret 1995/96.


De föreslagna besparingarna på fakultetsanslagen uppgår
till ca 2 % eller ca 160 miljoner kronor. Minskningar sker på
alla fakultetsanslag.


Moderaterna yrkar i motion 1994/95:Ub901 yrkande 9 (delvis)
att riksdagen skall avslå regeringens förslag om besparingar på
fakultetsanslagen. Motionärerna anför att de förstärkningar som
riksdagen beslutade om för forskningens del åren 1993 och 1994,
främst genom tillkomsten av forskningsstiftelserna, förutsätter
att den basorganisation som fakulteterna utgör kan fungera väl.
Fakultetsanslagen finansierar främst grundforskning och
forskarutbildning, vilket är det fundament som krävs för
strategisk och sektoriell forskning samt industriell forskning
och utveckling. I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 6 (delvis)
föreslås att riksdagen skall anvisa 157 miljoner kronor för att
täcka de av regeringen föreslagna besparingarna på
fakultetsanslagen.


Centern föreslår i motion 1994/95:Ub907 yrkande 1 att 100
miljoner kronor skall anvisas utöver vad regeringen föreslagit,
medan Vänsterpartiet i motion 1994/95:Ub706 yrkande 10 föreslår
en utökning med 157 miljoner kronor. Vänsterpartiet påpekar
risken med en förskjutning av balansen bort från grundforskning
och kan därför inte acceptera en nedskärning av
fakultetsanslagen. Forskningen, anför motionärerna, är en
strategiskt viktig resurs som utgör en förutsättning för såväl
samhällsutvecklingen i stort som industriell förnyelse och
tillväxt.


Med hänvisning till det statsfinansiella läget föreslår
utskottet med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10, 1994/95:Ub901 yrkande 9,
1994/95:Ub906 yrkande 6 och 1994/95:Ub907 yrkande 1, samtliga
yrkanden delvis, att riksdagen godkänner av regeringen
föreslagna besparingar på fakultetsanslagen.


Beträffande fortsatta besparingsåtgärder beräknar
regeringen den samlade besparingen t.o.m. budgetåret 1998 till
640 miljoner kronor vad gäller grundutbildningen och ca 200
miljoner kronor vad gäller fakultetsanslagen. Vidare anser
regeringen att en besparing om 35 miljoner kronor bör göras
budgetåret 1998 på den verksamhet som bedrivs av Rådet för
grundläggande högskoleutbildning.


I sin partimotion 1994/95:Ub901 yrkande 5 motsätter sig
moderaterna neddragningen avseende den verksamhet som bedrivs
av Rådet för grundläggande högskoleutbildning.
Grundutbildningsrådets verksamhet fyller en utomordentligt
viktig roll i arbetet för att utveckla grundutbildningen och
höja dess kvalitet. Det har lämnat viktiga bidrag för att höja
grundutbildningens status, betonar motionärerna.


Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört
om nödvändiga besparingar inom högskolan föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10,
1994/95:Ub901 yrkandena 6 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 6 och
1994/95:Ub907 yrkandena 1 och 7, samtliga yrkanden delvis, samt
motion 1994/95:Ub901 yrkande 5 godkänner inriktningen av de
besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen
förordar.


Kvalitetspremie


Regeringen föreslår att den s.k. kvalitetspremien inte
skall införas i resurstilldelningssystemet för den
grundläggande högskoleutbildningen och att riksdagen således
skall ändra sitt tidigare beslut i frågan (bet. 1993/94:UbU12,
rskr. 1993/94:399). Kvalitetspremien skulle omfatta 5 % av de
totala resurserna för grundutbildning och utbetalas i efterhand
till lärosätena i relation till Kanslersämbetets bedömning av
deras arbete med kvalitetsutveckling.


Enligt regeringens mening främjas det interna
kvalitetsarbetet bäst om det sker utan koppling till
resurstilldelningssystemet. Däremot är det enligt regeringens
mening självklart att de bedömningar av programmen för
kvalitetsutveckling som görs av Kanslersämbetet -- eller
motsvarande funktion -- inom ramen för den nationella
utvärderingen kommer att ingå i det underlag som statsmakterna
har att utgå från, när beslut skall fattas om nya
utbildningsuppdrag inför en ny treårsperiod.


I flera motioner föreslås att kvalitetspremien skall införas
i enlighet med tidigare beslut. I Moderaternas motioner
1994/95:Ub901 yrkande 4 och 1994/95:Ub906 yrkande 7 (delvis)
anförs att regeringen nonchalerar kvaliteten genom förslaget
att avveckla kvalitetspremien. Centern framhåller i motion
1994/95:Ub907 yrkande 8 att kvalitetspremien är viktig för att
främja ett medvetet och långsiktigt arbete med
utbildningskvalitet. Folkpartiet menar i motion 1994/95:Ub624
yrkande 5 att premien är ett bra sätt att stimulera universitet
och högskolor att själva ta ansvar för att utveckla kvaliteten
på utbildningen, medan Kristdemokraterna i motion 1994/95:Ub696
yrkande 4 betonar att resurstilldelningssystemet bidrar till
kvalitetsutveckling och att premien bör utgöra en del av detta
system.


Utskottet vill understryka vikten av ett systematiskt arbete
med kvalitetsfrågorna inom den grundläggande
högskoleutbildningen. Inte bara när det gäller att utforma
särskilda program utan också i vardagsarbetet vid varje
lärosäte måste omsorgen om verksamhetens kvalitet beaktas.
Utskottet anser inte att denna verksamhet skulle främjas genom
en ordning där kvalitetsarbete bedöms och belönas i anslutning
till det nationella resurstilldelningssystemet. Utskottet
tillstyrker alltså regeringens förslag. Utskottet vill i
sammanhanget hänvisa till tilläggsdirektiven till utredningen
om uppföljning av 1993 års universitets- och högskolereform
(dir. 1995:28) där utredaren bland annat fått i uppdrag att
analysera hur resurstilldelningssystemet påverkar kvaliteten i
utbildningen.


Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna
1994/95:Ub624 yrkande 5, 1994/95:Ub696 yrkande 4, 1994/95:Ub901
yrkande 4, 1994/95:Ub906 yrkande 7 (delvis) och 1994/95:Ub907
yrkande 8. Riksdagen bör godkänna att varje lärosätes arbete
med kvalitetsutvecklingsprogram och Kanslersämbetets bedömning
av detta arbete inte skall kopplas till
resurstilldelningssystemet för grundutbildningen.


I motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 13 anförs att en noggrann
uppföljning av kvalitetsarbetet på central nivå är
nödvändig.


Utskottet har redan i det föregående haft anledning att
erinra om den uppföljning som görs av 1993 års universitets-
och högskolereform (dir. 1993:143, 1994:126 och 1995:28). I
uppdraget ingår bland annat att granska hur målen för reformen
har förverkligats vid universitet och högskolor under den
första treårsperioden. Utskottet vill med anledning av motionen
även hänvisa till det förslag om inrättande av ett högskoleverk
som regeringen nyligen har lagt fram för riksdagen (prop.
1994/95:165) och som utskottet kommer att behandla i annat
sammanhang (bet. 1994/95:UbU17). Det nuvarande Kanslersämbetets
uppgifter kommer enligt förslaget att tas över av den nya
myndigheten. Regeringen redovisar i propositionen utförligt det
planerade högskoleverkets åligganden när det gäller att främja
förnyelse och utvecklingsarbete inom högskolan i syfte att
åstadkomma en ständig kvalitets- och effektivitetshöjning.
Verket skall svara för kvalitetsbedömning av utbildningar och
stödja utvecklingen med avseende på kvalitet och pedagogik. Som
utskottet ser det är yrkandet tillgodosett med vad utskottet nu
har redovisat i ärendet, varför det avstyrks.


Prestationsrelaterade fakultetsanslag


De principer för prestationsrelaterade fakultetsanslag
som riksdagen tidigare har godkänt (bet. 1993/94:UbU12, rskr.
1993/94:399) innebär att 5 % av fakultetsanslagen skall
omfördelas mellan berörda lärosäten i förhållande till antalet
avlagda forskarexamina. Regeringen anser att de beslutade
principerna kommer att få negativa effekter på flera av de
fakulteter som tillkommit på senare år och föreslår därför att
de inte införs.


I flera motioner yrkas att de prestationsrelaterade
fakultetsanslagen skall införas som planerat. I motion
1994/95:Ub906 (m) yrkande 7 (delvis) anförs att regeringens
förslag att riva upp beslutet innebär att en viktig stimulans
för god kvalitet och fler forskarexamina går förlorad. I motion
1994/95:Ub907 (c) yrkande 9 betonas att de gällande
spelreglerna ger goda drivkrafter för att höja effektiviteten i
forskarutbildningen och i avhandlingsarbetet. Detta understryks
även i motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 21. I motionen
framhålls också det incitament för att främja rekryteringen av
underrepresenterat kön som ligger i principerna. I motion
1994/95:Ub696 (kds) yrkande 15 påpekas de effekter på
förbättrad handledning och kortare tid för avhandlingsarbete
som ligger i en ordning med prestationsrelaterade
fakultetsanslag.


Utskottet gör samma bedömning som regeringen när det gäller
de befarade effekterna av prestationsrelaterade fakultetsanslag
enligt riksdagens tidigare beslut. Utskottet hänvisar vidare
till regeringens avsikt att noga överväga alternativa
möjligheter att tilldela resurser för forskning och
forskarutbildning på ett sådant sätt att det bidrar till den
önskvärda ökningen av antalet avlagda forskarexamina
(budgetprop. s. 114).


Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 21, 1994/95:Ub696 yrkande 15,
1994/95:Ub906 yrkande 7 (delvis) och 1994/95:Ub907 yrkande 9.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att principerna för
prestationsrelaterade fakultetsanslag inte införs fr.o.m.
budgetåret 1995/96.


Översyn m.m. samt vissa budgettekniska frågor


Centerpartiet föreslår i motion 1994/95:Ub601 yrkande 9 en
utredning om ett samlat anslag för grundutbildning och
forskning. Motionärerna förespråkar ett enhetligt anslag där
forskningsanslagen differentieras beroende på vilka
examensrättigheter högskolan har.


Utskottet hänvisar till regeringens uttalande i
budgetpropositionen (s. 115) om att frågan om en mer gemensam
anslagsform för grundutbildning och forskning/forskarutbildning
bör aktualiseras i samband med överväganden om tilldelning av
resurser för forskning/forskarutbildning på ett sådant sätt att
det bidrar till ökat antal avlagda forskarexamina. I uppdraget
till den särskilde utredaren för uppföljning av 1993 års
universitets- och högskolereform ingår bland annat att
analysera formerna för resurstilldelning till forskning och
forskarutbildning och dess relation till den grundläggande
högre utbildningen (dir. 1995:28).


Med hänvisning till pågående översyn och till vad regeringen
har anfört avstyrks yrkandet.


I motion 1994/95:Ub664 (s) yrkandena 1 och 2 föreslås en
översyn av anslagssystemet till universitet och högskolor.
Motionärerna påpekar bland annat att hänsyn inte togs till
tidigare stödåtgärder i form av regionalpolitiskt stöd, när det
nya resurstilldelningssystemet infördes. Mål och medel för
utbildningssystemet bör återföras till riksdagen, anser
motionärerna. I motion 1994/95:Ub705 (s) yrkande 2 framförs att
ett nytt fördelningssystem för statliga högskoleresurser bör
utvecklas. Motionärerna hänvisar till ett nyligen avgivet
betänkande från Beredningen för statsbidrag och utjämning i
kommunsektorn (SOU 1994:144). Beredningen föreslår ett system
som avser att ge kommuner och landsting ekonomiska
förutsättningar att bedriva sin verksamhet på likvärdiga
villkor. Det är nödvändigt, framhåller motionärerna, att
statliga fördelningssystem bygger på likställighetsprincipen.
De anser att ett nytt fördelningssystem på sikt bör utvecklas
som bygger på samma standardkostnadsresonemang som nu föreslås
för den kommunala sektorn.


Ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande
högskoleutbildning infördes fr.o.m. budgetåret 1993/94 efter
ett omfattande beredningsarbete (prop. 1992/93:169, bet. UbU14,
rskr. 363). Effekterna av det nya systemet skall analyseras av
Utredningen om uppföljning av 1993 års universitets- och
högskolereform. I tilläggsdirektiv (1995:28) anges bland annat
att utredaren skall analysera hur det förändrade
resurstilldelningssystemet påverkat universitet och högskolor.
Vidare skall formerna för resurstilldelning till forskning och
forskarutbildning och dess relation till grundläggande högre
utbildning analyseras.


Med hänvisning till det pågående arbetet med uppföljning och
analys av resurstilldelningssystemet avstyrker utskottet
motionerna 1994/95:Ub664 och 1994/95:Ub705 yrkande 2.


Ersättning för lokalhyror ingår fr.o.m. budgetåret
1994/95 i anslagen till grundutbildning resp. forskning och
forskarutbildning. Inför nästa budgetår har anslagen justerats
med hänsyn till att de allmänna  hyresnivåerna förväntas sjunka
fr.o.m. den 1 januari 1996. Investeringar i inredning och
utrustning lånefinansieras sedan budgetåret 1994/95. Riksdagen
har bemyndigat regeringen (prop. 1993/94:100 bil. 9, bet.
1993/94:UbU8, rskr. 1993/94:287) att i regleringsbrevet
budgetåret 1994/95 göra tekniska justeringar av anslagen och
ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer. Som
kompensation för amorteringar och räntor har nära 400 miljoner
kronor lagts in i anslagsbaserna.


I motion 1994/95:Ub711 (fp) yrkande 2 gör motionärerna
invändningar mot regeringens förslag om generella besparingar
på lokalanslaget till universitet och högskolor. De betonar att
besparingar på lokaler måste genomföras utifrån befintlig
standard på varje enskild högskola. I motion 1994/95:Ub716 (s)
yrkande 2 föreslås att den schablonmodell som används för
tilldelning av medel till inredning och utrustning skall
analyseras så att inte högskolor med stora investeringar bakom
sig under uppbyggnadsåren missgynnas.


Som utskottet anförde i betänkande 1993/94:UbU8 (s. 24)
innebär det nya systemet för ersättning för lokalhyror i
princip att det vid anslagsberäkningen inte längre tas hänsyn
till om en högskola har stora eller små lokaler eller om de är
dyra eller billiga. Högskolorna har själva ansvaret att hålla
sig med lämpliga och tillräckliga lokaler för den verksamhet
som de beslutar att bedriva, att sluta avtal om hyran och att
avväga kostnaderna för lokaler mot andra kostnader för
verksamheten, allt inom de ekonomiska ramar som anslagen till
grundutbildning och forskning och forskarutbildning ger. Vissa
övergångsregler tillämpas under budgetåren 1994/95 och 1995/96.


När det gäller kostnader för anläggningstillgångar, dvs.
inredning och utrustning, har vissa universitet och högskolor
till följd av övergången till lånefinansiering under några år
fått extremt höga kostnader. Regeringen har i vissa fall
anvisat särskilda medel som ingår i anslagsbeloppen till
berörda universitet och högskolor.


När det gäller motionsyrkandena om generella besparingar på
lokalanslag respektive hänsyn till nya högskolor med stora
investeringar bakom sig hänvisar utskottet till de principer
som riksdagen nyligen fastställt och som redovisats ovan.
Grundprincipen har varit att utforma generella
beräkningsmodeller i kombination med särskilda medel under en
övergångsperiod.


Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet riksdagen
att avslå motionerna 1994/95:Ub711 yrkande 2 och 1994/95:Ub716
yrkande 2.


Inför övergången till kalenderbudgetår föreslår
regeringen en övergångslösning som sammanfattningsvis innebär
att varje lärosätes anslagsbelopp för grundutbildning består
dels av ett takbelopp för perioden den 1 juli 1995--30 juni
1996 (och eventuell särskild ersättning för särskilda
åtaganden), dels av ett takbelopp för de studenter och
prestationer som kan hänföras till det andra kalenderhalvåret
1996 samt ett engångsbelopp. Tillsammans motsvarar de två
sistnämnda beloppen halva det takbelopp som skulle ha gällt för
hela budgetåret 1996/97, om nuvarande budgetårsindelning hade
behållits. Engångsbeloppet hänför sig till att högskolornas
intäktsgrundande prestationer inte är jämnt fördelade över
året. Speciellt uttalad är snedfördelningen vad gäller hösten,
vars sluttentamina inte infaller förrän efter
kalenderårsskiftet. De helårsprestationer och helårsstudenter
som tillhör 1996 års hösttermins januaridel kommer att räknas
av mot anslaget för kalenderbudgetåret 1997.


Utskottet föreslår riksdagen att godkänna de förändringar som
förordats av regeringen beträffande resurstilldelningen till
grundläggande högskoleutbildning som en konsekvens av
övergången till kalenderbudgetår.


Som framgått innebär den anslagstekniska lösning som
regeringen förordar fastställande av ett engångsbelopp inom
varje lärosätes grundutbildningsanslag inom det förlängda
budgetåret för 1995/96. Utskottet föreslår riksdagen att
bemyndiga regeringen att fastställa dessa belopp.


5. Anslag till universitet och högskolor, m.m.


Utskottet behandlar i det följande regeringens förslag till
anslag till universitet och högskolor. Anslagsberäkningarna
utgår från den beslutade planeringen för treårsperioden
1993/94--1995/96. För de konstnärliga och idrottsliga
högskoleutbildningarna tillämpas fr.o.m. budgetåret 1995/96
samma principer som för övrig grundläggande högskoleutbildning.


Ersättning för lokalhyror ingår fr.o.m. budgetåret 1994/95 i
anslagen till grundutbildning resp. forskning och
forskarutbildning. Särskilda övergångsregler tillämpas. Med
anledning av de ändrade formerna för ersättning för lokalhyror
föreslår regeringen för flera universitet och högskolor en
tillfällig anslagsökning 1995/96. Medel för lokalkostnader som
överförts från vissa lärosätens anslag till Medicinska
forskningsrådet i 1994 års budgetarbete har på rådets initiativ
återförts till berörda universitet och högskolor. Inredning och
utrustning lånefinansieras sedan budgetåret 1994/95. Högskolor
med nyligen anskaffade anläggningstillgångar får under några år
extremt höga kostnader. Särskilda medel kan därvid anvisas och
ingår också i anslagsbeloppen.


I ett stort antal motioner förs en rad önskemål fram av
främst lokal karaktär, vilka tar sikte på utbyggnad av enstaka
universitet och högskolor. De avser förändring och utveckling
inom grundutbildningen, satsning på centrumbildningar och
förstärkning inom forskningsorganisationen vid respektive
universitet/högskola. Utskottet behandlar först dessa frågor.
Därefter tar utskottet ställning till regeringens förslag om
anslag till universiteten och högskolorna.


I motioner framförda förslag om utbyggnad av vissa
universitet och högskolor m.m.


Ett flertal motioner rör utbyggnad av universitet och
högskolor. I motion 1994/95:Ub711 (fp) yrkandena 3 och 4 tar
motionärerna upp två frågor som rör Lunds universitet. Det
påpekas dels att besked saknas om hur staten ser på sista
etappen i planeringen för nya lokaler för Biomedicinskt
centrum, dels att staten bör ta ansvar för den nya
konsthögskolan i Malmö.


I två motioner, 1994/95:Ub725 (s, m, fp, kds) och
1994/95:Ub689 (v) förespråkas en utbyggnad av Linköpings
universitet särskilt i Norrköping. I den förra motionen
understryks att en mycket stor andel av Sveriges högre
utbildning och forskning ligger i Stockholm/Uppsala-regionen. I
den senare motionen hänvisas till universitetets resurser när
det gäller aktuell forskning med inriktning mot Östeuropa och
Östersjön, utbyggnad av teknisk och naturvetenskaplig
grundutbildning och planer på ett "öppet svenskt
folkuniversitet". I motion 1994/95:Ub628 (kds) yrkande 4
föreslås att ett eventuellt samlat universitet i
östgötaregionen byter namn till universitetet i
Linköping/Norrköping.


Behovet av utveckling vid högskolan i Luleå tas upp i motion
1994/95:Ub702 (s) yrkande 1. Motionärerna framhåller att
högskolan har stor betydelse inte bara för teknikutvecklingen
inom industrin och vidareutbildning av arbetskraften utan också
för länets ungdomar. Befolkningstillväxten i Gävleregionen kan
till betydande del tillskrivas expansionen vid högskolan i
Gävle/Sandviken, och goda resultat vid högskolan framhålls i
motion 1994/95:Ub663 (s). Motionärerna anser att lokalanslaget
inte bör nedjusteras och att forskningsanslaget bör höjas
parallellt med den expansion som sker av grundutbildningen.


Tre motioner behandlar högskolan i Skövde. I motionerna
1994/95:Ub732 (c) yrkande 3 och 1994/95:Ub728 (s) (delvis)
föreslås en tillfällig ökning av anslaget för lokalhyror även
efter 1 juli 1996. I motion 1994/95:Ub617 (kds) förespråkas
olika stimulansåtgärder för högskoleutbildningen i Skaraborg.
Genom samverkan skulle de olika högskolorna ytterligare kunna
växa och bidra till länets utveckling.


Högskolan i Trollhättan/Uddevalla uppmärksammas i flera
motioner. Ökade resurser, fortsatt utbyggnad och omfördelning
av medel för att säkerställa utvecklingen vid högskolan
föreslås i motionerna 1994/95:Ub604 (c), 1994/95:Ub681 (fp),
1994/95:Ub697 (s) yrkande 1, 1994/95:Ub713 (v) yrkande 1 och
1994/95:Ub720 (m) yrkande 1. Motionärerna betonar att
utbildning och kompetensutveckling är bland de mest angelägna
åtgärderna i det arbete som sker i Fyrstadsregionen för att
skapa ny sysselsättning. Högskolan är en av de viktigaste
resurserna för att ge regionen utvecklingskraft.


Högskoleutbildningen på Gotland bör utvecklas anförs det i
motionerna 1994/95:Ub601 (c) yrkande 4 och 1994/95:Ub625 (c)
yrkande 2. Motionärerna betonar att utbildningen bör
vidareutvecklas med resurser som ger möjlighet att bredda
utbildningsutbudet och i riktning mot en mer självständig
högskoleorganisation.


Mitthögskolan bör få ökade resurser för utbildning, bibliotek
och forskningsinsatser anges i motionerna 1994/95:Ub626 (c)
yrkande 2, 1994/95:Ub643 (s), 1994/95:Ub674 (c) och
1994/95:Ub675 (fp) yrkande 1. Extra resurser för
distansutbildning är också angelägna.


I motion 1994/95:Ub703 (s) understryks behovet av utveckling
vid Mälardalens högskola. Regeringen bör aktivt stödja det
lokala och regionala arbetet för att utveckla högskolan, anför
motionärerna.


Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.


Utskottet erinrar om de särskilda utbildningssatsningar inom
högskolan som regeringen föreslagit i budgetpropositionen och i
proposition 1994/95:139 och som utskottet i det föregående
behandlat. De utökningar inom flera utbildningsområden som där
föreslås kommer framför allt att stärka de mindre och
medelstora högskolornas utbildningsutbud. När det gäller
högskolans roll för att stimulera sysselsättningen och
utvecklingen i en region är dessa satsningar också viktiga. Den
särskilda satsningen på NT-platser är nödvändig för att öka
antalet naturvetenskapligt och tekniskt utbildade och därmed
långsiktigt öka tillväxtförmågan särskilt bland de små och
medelstora företagen. En annan central fråga i sammanhanget,
som också uppmärksammas av regeringen, är forskningen och
samverkansmöjligheter mellan forskare och företag. När det
gäller förslag om tillkännagivanden om ändrade anslag hänvisar
utskottet till den fördjupade anslagsprövningen inför nästa
planeringsperiod och de utbildningsuppdrag som skall
fastställas för tiden fr.o.m. den 1 januari 1997. Beträffande
högskoleutbildning på Gotland vill utskottet peka på att
regeringen kommer att överväga frågan om utbildningens
organisatoriska tillhörighet (budgetprop. s. 223).


Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet samtliga
nu behandlade motioner i berörda delar.


I motioner framförda förslag om utbildningsprogram vid vissa
universitet och högskolor


Högskolan i Karlstad, Mitthögskolan och Mälardalens högskola
bör ges i uppdrag att genomföra civilingenjörsutbildning
föreslås i tre motioner. I Karlstad bör
civilingenjörsutbildning anordnas i kemi/kemiteknik och i
datateknik med datologisk inriktning enligt motion
1994/95:Ub658 (m, c, fp). Högskolan ger i dag, i samarbete med
Chalmers tekniska högskola, utbildning under de tre första åren
inom kemi--teknikprogrammet. Vid Mitthögskolan finns möjlighet
att läsa de två första åren på farkost-, kemi- och
maskinteknikutbildningarna i samarbete med KTH, och högskolan
föreslås i motion 1994/95:Ub642 (s) få fullständig
civilingenjörsutbildning. Även Mälardalens högskola bör få
fullständiga civilingenjörsprogram enligt motion 1994/95:Ub660
(c) yrkande 2. Studenterna kan i dag läsa de två första åren av
civilingenjörsprogrammen i elektronik och i maskinteknik i
Västerås. Utbildningen ges i samarbete med KTH.


Vid högskolan i Trollhättan/Uddevalla bör en modifierad
variant av yrkesteknisk högskoleutbildning inrättas, föreslås
det i motion 1994/95:Ub638 (c, m, fp). Motionärerna föreslår en
YTH-utbildning för små och medelstora företag i form av
fristående kurser på halvfart. I motion 1994/95:Ub627 (m) läggs
fram förslag om en treårig lantmäteriingenjörsutbildning vid
samma högskola, en specialutbildning med tyngdpunkt på
fastighetsrätt.


En utökning av läkarutbildningen föreslås i två motioner.
Enligt motion 1994/95:Ub727 (s) bör utbildningsuppdraget inom
läkarutbildningen i Göteborg utökas med 40 platser till 145
studenter per år. Det är viktigt, påpekar motionärerna, att den
medicinska fakulteten får tillräckliga resurser för
grundutbildningen både med tanke på sjukvårdens kvalitet och
utvecklingsmöjligheter och forsknings- och utvecklingsarbetet
inom den biomedicinska industrin. Även vid Umeå universitet bör
enligt motion 1994/95:Ub723 (s) antalet läkarutbildningsplatser
ökas för att motsvara 130 utexaminerade läkare per år i början
av 2000-talet. Motionärerna pekar på bristen på läkare i
Norrlandslänen och inlandskommunerna.


I motionerna 1994/95:Ub645 (c) och 1994/95:Ub694 (s) föreslås
att grundskollärarutbildning för årskurserna 1--7 skall
inrättas vid högskolan i Borås. Motionärerna hänvisar bl.a.
till behovet i Västsverige av lärare för grundskolan och att
det finns god tillgång på praktikplatser. I motion
1994/95:Ub734 (s) påpekas att Mälardalens högskola har stor
efterfrågan på fortbildning inom pedagogik och barn- och
ungdomsvetenskap. Högskolan bör därför få utfärda barn- och
ungdomspedagogisk examen även om förskollärar- och
fritidspedagogutbildningarna lagts ned.


Utskottet utgår från att sådana förslag som förts fram i de
ovan redovisade motionerna beaktas av regeringen vid
beredningen av förslag om nya utbildningsuppdrag från den 1
januari 1997. Utskottet avstyrker därmed uttalanden av
riksdagen om ändrade utbildningsuppdrag i nu förevarande
sammanhang. Beträffande läkarutbildning vill utskottet erinra
om den omprövning av läkarutbildningens dimensionering som
gjordes våren 1994 i samband med kompletteringspropositionen
(prop. 1993/94:150) och riksdagens beslut om nedskärning
motsvarande 120 nybörjarplatser. Utskottet föreslår att
samtliga förevarande motionsyrkanden avslås.


I motioner framförda förslag om centrumbildningar vid vissa
universitet och högskolor


Flera motioner innehåller förslag om satsningar på
centrumbildningar för angelägna utbildnings- och
forskningsområden. I motion 1994/95:Ub628 (kds) yrkandena 2 och
3 föreslås en utredning med syfte att etablera ett
miljöuniversitet i Norrköping inom ramen för Linköpings
universitet. Dessutom aktualiseras etablering av en
Östersjöakademi i Norrköping, kopplad till Linköpings
universitet, med syfte att effektivisera användningen av
ekonomiska resurser för forskning, utveckling och utbildning på
Östersjöområdet.


Ett svensk-litauiskt utbildningscentrum vid Högskolan i
Kristianstad föreslås i motion 1994/95:Ub659 (c). Det finns
specifik kompetens för sådan verksamhet vid högskolan. Vidare
anförs i motion 1994/95:Ub711 (fp) yrkande 8 beträffande samma
högskola att en särskild satsning bör göras inom jordbruks- och
livsmedelssektorn samt på plast- och kemikalieindustrisidan för
att skärpa den skånska näringslivsprofilen. I motion
1994/95:Ub611 (kds) förespråkas medel inom anslagets ram för en
vidareutveckling av det s.k. Ystadsprojektet, där ett
omfattande forskningsarbete om det medeltida samhället i södra
Skåne genomförts.


Fasta forskningsresurser krävs för etablering av ett
skogsindustriellt kompetenscentrum vid Mitthögskolan enligt
motion 1994/95:Ub675 (fp) yrkande 2. En modell för
forskningssamverkan mellan högskola och företag inom det
skogsindustriella området har tillämpats under en dryg
fyraårsperiod i Sundsvall--Timrå-regionen. Verksamheten saknar
långsiktig finansiering.


Centrum för välfärdsforskning bör knytas till Mälardalens
högskola enligt förslag i motion 1994/95:Ub733 (c). Uppgifterna
för detta centrum är att i ett lokalt och regionalt perspektiv
främja utveckling och spridning av kunskap på området.


Utskottet noterar med intresse motionärernas förslag om
satsningar som innebär samverkan över traditionella
disciplingränser och nätverkssamarbete mellan universitet,
högskolor och andra organ i samhället. Utskottet erinrar om att
det står universiteten fritt att själva organisera sin
verksamhet och därvid besluta om inrättande av centrum. Något
uttalande av riksdagen finner utskottet inte vara påkallat.
Frågan om fasta forskningsresurser till mindre och medelstora
högskolor avser regeringen att återkomma till inför nästa
planeringsperiod (budgetprop. s. 103). Med det anförda
avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.


I motioner framförda förslag om forskningsförstärkning vid
vissa universitet och högskolor


I motion 1994/95:Ub691 (fp, m, c, kds) föreslås att en
konstnärlig fakultet inrättas vid Göteborgs universitet.
Motionärerna redovisar att en organisation för konstnärlig
kunskapsutveckling byggts upp inom den humanistiska fakulteten.


Umeå universitet bör få en förstärkning av fakultetsanslaget
inom ramen för det totala anslaget, föreslås det i motion
1994/95:Ub669 (kds). Högskolan i Luleå bör få
samhällsvetenskapligt fakultetsanslag enligt motion
1994/95:Ub702 (s) yrkande 3. Högskolans avsikt, anför
motionärerna, är inte att etablera en traditionell
samhällsvetenskaplig fakultet utan snarare en
forskningsverksamhet uppbyggd främst kring tema och inte
discipliner. Mitthögskolan bör ges resurser och möjlighet att
organisera egna fakulteter enligt förslag i motion
1994/95:Ub626 (c) yrkande 1. Motionären pekar på att grunden
har lagts till ett nätverksuniversitet genom samarbete med
bl.a. Umeå universitet och KTH i Stockholm.


Idrottshögskolan i Stockholm uppmärksammas i flera motioner.
Högskolan skall få fasta forskningsresurser och rätt att
utfärda akademiska examina, dvs. kandidat-, magister- och
doktorsexamina, föreslås det i motionerna 1994/95:Ub646 (c)
yrkandena 2 och 3, 1994/95:Kr412 (c) yrkande 5, 1994/95:Kr413
(kds) yrkande 10 och 1994/95:Kr414 (m) yrkande 3. Det är
viktigt att högskolan blir ett nationellt centrum för
idrottslig kunskapsutveckling, understryker motionärerna.


Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.


Utskottet behandlade frågan om konstnärlig fakultet vid
Göteborgs universitet i sitt betänkande 1993/94:UbU16.
Utskottet fann då inte anledning att föreslå en ändring i
organisationen för det konstnärliga utvecklingsarbetet. I
forskningspropositionen våren 1993 konstaterade regeringen att
fakultetsnämnderna har det vetenskapliga ansvaret för all
forskarutbildning inom sina respektive områden. De konstnärliga
utbildningarna saknar visserligen egna fakulteter, men en
fakultetsnämnd kan i samarbete med en konstnärlig högskola
eller utbildning ansvara för planering och genomförande av
forskning och forskarutbildning inom eller i anslutning till
ett konstnärligt område.


Frågan om förstärkning och utbyggnad av
fakultetsorganisationen och fasta forskningsresurser vid mindre
och medelstora högskolor kommer att beredas inför nästa
forskningsproposition (budgetprop. s. 103). Utskottet utgår
från att även Idrottshögskolans ställning i nu berört avseende
behandlas i det sammanhanget. Frågan om vilka examina som får
avläggas vid skilda universitet och högskolor regleras i
högskoleförordningen (1993:100). Regeringen har nyligen fattat
beslut om en översyn av forskningsfinansieringens struktur
(dir. 1995:41).


Motionerna avstyrks med hänvisning till vad utskottet nu har
anfört.


Uppsala universitet


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden  föreslår regeringen under anslaget Uppsala
universitet: Grundutbildning ett belopp på
1 092 632 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer
medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i
budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 återkommer
till förslaget om särskilda medel för nästa budgetår,
tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det
föreslagna beloppet.


Anslagsbeloppet under Uppsala universitet: Forskning och
forskarutbildning har i propositionen beräknats med
utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för
treårsperioden och med hänsyn till följande förändringar. För
ökade hyreskostnader under perioden juli--december 1996 har ett
tillskott om 5,1 miljoner kronor beräknats. Av medel för
lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska
forskningsrådet från universitetet har 1 747 000 kr
återförts. Vidare förordar regeringen att Kollegiet för
samhällsforskning, SCASS, ges status som nationell inrättning
samt knyts till HSFR i stället för att som tidigare beslutats
(prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388)
överföras till Uppsala universitet. Regeringen föreslår ett
reservationsanslag på 1 349 219 000 kr.


Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna
beloppet.


Lunds universitet


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Lunds
universitet: Grundutbildning ett belopp på
1 810 729 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer
medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i
budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 återkommer
till förslaget om särskilda medel för nästa budgetår,
tillstyrker att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det
föreslagna beloppet.


Anslagsbeloppet under Lunds universitet: Forskning och
forskarutbildning har i propositionen beräknats med
utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för
treårsperioden och med hänsyn till följande förändringar. I
ersättning för lokalhyror har tillskott om sammanlagt 11,7
miljoner kronor beräknats för tiden juli 1995--december 1996.
Av medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska
forskningsrådet har 2 494 000 kr återförts till
universitetet. För nya lokaler för Biomedicinskt centrum har
9,7 miljoner kronor beräknats för det förlängda budgetåret.
Regeringen föreslår ett reservationsanslag på
1 394 255 000 kr.


Utskottet tillstyrker att regeringen anvisar det föreslagna
beloppet.


Göteborgs universitet


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Göteborgs
universitet: Grundutbildning ett belopp på
1 315 255 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer
medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i
budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 återkommer
till förslaget om särskilda medel för nästa budgetår,
tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna beloppet.


Botaniska trädgården i Göteborg får statliga anslag som
endast motsvarar en fjärdedel av driftbudgeten, medan övriga
universitetsträdgårdar i Sverige bekostas helt av staten,
påpekas det i motion 1994/95:Ub633 (fp). Innan nuvarande avtal
går ut den 30 juni 1996 bör förhandlingar tas upp om en mer
rättvis fördelning av statsbidragen, anser motionärerna. De
föreslår också att de medel för miljöforskningsinformation som
går via Göteborgs universitet skall vara öronmärkta och utdelas
direkt till Botaniska trädgården.


Utskottet har behandlat frågan vid ett flertal tillfällen. I
betänkande 1993/94:UbU8 påpekade utskottet att Göteborgs
kommun, som är huvudman för trädgården, i förhandlingarna inför
en eventuell ny avtalsperiod kan ta upp frågan om statens
bidrag till finansieringen. Utskottet har inte ändrat
uppfattning i ärendet och föreslår att motionen avslås.


Anslagsbeloppet under Göteborgs universitet: Forskning och
forskarutbildning har i propositionen beräknats med
utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för
treårsperioden och med hänsyn till följande förändringar. I
ersättning för lokalhyror utgör sammanlagt 29,8 miljoner kronor
ett tillskott för ökade hyreskostnader. Av medel för lokalhyror
som tidigare överförts till Medicinska forskningsrådet har
2 510 000 kr återförts till universitetet. Regeringen
föreslår ett reservationsanslag på 1 078 541 000 kr.


Utskottet föreslår att riksdagen anvisar föreslaget belopp.


Stockholms universitet


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Stockholms
universitet: Grundutbildning ett belopp på 903 440 000 kr
för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel för de särskilda
åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i
proposition 1994/95:139. I anslutning till sitt förslag om en
ny högskola i södra delen av Stockholms län anför regeringen
att resurser för 500 studenter (motsvarande 250
helårsstudenter) bör överföras från Stockholms universitets
anslag för grundutbildning (budgetprop. s. 96).


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på angivet belopp.
Förslaget om ny högskola behandlas i utskottets betänkande
1994/95:UbU11.


Anslagsbeloppet under Stockholms universitet: Forskning och
forskarutbildning har i propositionen beräknats med
utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för
treårsperioden och med hänsyn till följande förändringar. För
verksamheten vid Manne Siegbahninstitutet har överförts
8 097 000 kr från matematisk-naturvetenskaplig fakultet till
Naturvetenskapliga forskningsrådet avseende en period om 18
månader. Av beloppet som beräknats för
matematisk-naturvetenskaplig fakultet utgör 909 000 kr medel
som överförs från Miljödepartementet för finansiering av
anläggningstillgångar för förvaltningsändamål vid Institutet
för tillämpad miljöforskning. En teknisk justering av anslaget
för matematisk-naturvetenskaplig fakultet har genomförts. I
ersättning för lokalhyror ingår 25 miljoner kronor som ett
tillskott för ökade hyreskostnader. Regeringen föreslår ett
reservationsanslag på 1 096 034 000 kr.


Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och
föreslår att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det av
regeringen föreslagna beloppet.


Umeå universitet


Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden utgör
bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden.
Regeringen aviserar att den kommer att tillmötesgå
universitetets begäran om höjning av antalet
ersättningsberättigande helårsprestationer inom
utbildningsområdet Övrigt. Regeringen föreslår under anslaget
Umeå universitet: Grundutbildning ett reservationsanslag på
913 782 000 kr. Därtill kommer medel för de särskilda
åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i
proposition 1994/95:139.


De fyra norra länens universitet och högskolor bör få ett
särskilt anslag för decentraliserad utbildning för läsåret
1995/96 enligt förslag i motion 1994/95:Ub715 (c). Detta
regionala stöd bör tilldelas Umeå universitet att fördelas i
samråd med Högskolan i Luleå och Mitthögskolan för att
balansera resurstilldelningssystemets effekter på den
decentraliserade utbildningen i Norrland. De utlokaliserade
kurserna har ofta små studerandegrupper vilket gör att
ersättningen blir lägre än kostnaderna, påpekas det i motionen.


Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden om
resurstilldelningssystemets inverkan på utbudet av
decentraliserad utbildning, senast i betänkande 1993/94:UbU8.
Utskottet vill mot bakgrund av vad som sägs i motionen hänvisa
till uppföljningen av 1993 års universitets- och
högskolereform. Det anges i direktiven (dir. 1995:28) att
utredaren bl.a. skall belysa konsekvenserna av det förändrade
resurstilldelningssystemet framför allt med avseende på de
vuxen- och deltidsstuderandes möjligheter att studera vid
universitet och högskolor. Med hänvisning till denna
uppföljning avstyrks motionen.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
att riksdagen anvisar det av regeringen föreslagna anslaget
till grundutbildning vid Umeå universitet för budgetåret
1995/96.


Anslagsbeloppet under Umeå universitet: Forskning och
forskarutbildning har i propositionen beräknats med
utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för
treårsperioden. Regeringen föreslår ett reservationsanslag på
742 419 000 kr.


Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det av regeringen begärda beloppet.


Linköpings universitet


Mot bakgrund av det utbildningsuppdrag för den pågående
treårsperioden som regeringen fastställt föreslår regeringen
till Linköpings universitet: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 ett anslagsbelopp på 793 665 000 kr. Till detta
kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår
i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
att riksdagen anvisar det av regeringen begärda beloppet.


Anslagsbeloppet under Linköpings universitet: Forskning och
forskarutbildning har beräknats med utgångspunkt i de
riktlinjer som riksdagen beslutat för treårsperioden och med
hänsyn till följande förändringar. Som tillskott för ökade
hyreskostnader beräknas sammanlagt 55,4 miljoner kronor. Av
medel för lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska
forskningsrådet har 827 000 kr återförts till universitetet.
Regeringen föreslår ett reservationsanslag på
487 320 000 kr.


Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det föreslagna
beloppet.


Karolinska institutet


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Karolinska
institutet: Grundutbildning ett reservationsanslag på
475 139 000 kr.


Utskottet tillstyrker regeringens förslag.


Anslagsbeloppet under Karolinska institutet: Forskning och
forskarutbildning har beräknats med utgångspunkt i de
riktlinjer som riksdagen beslutat för treårsperioden och med
hänsyn till följande förändringar. Som tillskott för ökade
hyreskostnader har 21,3 miljoner kronor beräknats. Av medel för
lokalhyror som tidigare överförts till Medicinska
forskningsrådet har 4 998 000 kr återförts till KI.
Regeringen föreslår ett reservationsanslag på
759 358 000 kr.


Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det av regeringen begärda beloppet.


Centrum för idrottsforskning bör omvandlas till ett
fristående Idrottens forskningsråd, föreslås i motionerna
1994/95:Ub646 (c) yrkande 1 och 1994/95:Kr413 (kds) yrkande 9.
Med hänvisning till önskemål inom idrottsrörelsen föreslår
motionärerna att centrum skall frigöras från Karolinska
institutets huvudmannaskap och omvandlas till ett
forskningsråd.


Utskottet noterar att Centrum för idrottsforskning nyligen
har omstrukturerats genom att Karolinska institutet övertagit
huvudmannaskapet, i nära samarbete med Idrottshögskolan. Enligt
Förordning om Centrum för idrottsforskning (SFS 1993:921, ändr.
1994:1172) ingår i styrelsen företrädare för universiteten,
Lärarhögskolan och Idrottshögskolan i Stockholm. Karolinska
institutet utser tre ledamöter varav två på förslag från
Riksidrottsförbundet. Till styrelsen finns knutet ett
vetenskapligt råd, där två ledamöter utses av Medicinska
forskningsrådet, en av Forskningsrådsnämnden och en av
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.


Utskottet konstaterar att idrottsrörelsen är representerad i
styrelsen. Frågan om ändrad organisation för Centrum för
idrottsforskning bör kunna tas upp i anslutning till den
översyn av forskningsfinansieringens struktur som regeringen
nyligen har beslutat (dir. 1995:41). Med det anförda avstyrks
motionerna.


Kungl. Tekniska högskolan


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Kungl.
Tekniska högskolan: Grundutbildning ett belopp på
865 903 000 kr. Därtill kommer medel för de särskilda
åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i
proposition 1994/95:139.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det begärda
beloppet.


Anslagsbeloppet under Kungl. Tekniska högskolan: Forskning
och forskarutbildning har i propositionen beräknats med
utgångspunkt i de riktlinjer som riksdagen beslutat för
treårsperioden och med följande förändring. Som tillskott för
ökade hyreskostnader har beräknats 22 miljoner kronor.
Regeringen föreslår ett reservationsanslag på
732 139 000 kr.


Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda
anslaget.


Högskolan i Luleå


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i
Luleå: Grundutbildning ett reservationsanslag på
447 371 000 kr. Därtill kommer medel för de särskilda
åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i
proposition 1994/95:139.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda åtaganden för nästa budgetår,
tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda anslaget.


Anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå: Forskning och
forskarutbildning har beräknats med utgångspunkt i de
riktlinjer som riksdagen beslutat för treårsperioden.
Regeringen föreslår ett reservationsanslag på
245 733 000 kr.


Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda
anslaget.


Danshögskolan


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget
Danshögskolan: Grundutbildning ett reservationsanslag på
28 772 000 kr för budgetåret 1995/96.


Utskottet tillstyrker regeringens förslag.


Dramatiska institutet


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Dramatiska
institutet: Grundutbildning ett reservationsanslag på
69 030 000 kr för budgetåret 1995/96.


Utskottet tillstyrker regeringens förslag.


Högskolan i Borås


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i
Borås: Grundutbildning ett reservationsanslag på
149 867 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel
för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i
budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med
anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror utgör
4 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig
ökning för perioden juli 1995--juni 1996.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
att riksdagen anvisar det föreslagna beloppet.


Högskolan i Falun/Borlänge


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i
Falun/Borlänge: Grundutbildning ett reservationsanslag på
195 708 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel
för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i
budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med
anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror utgör
1 miljon kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning
för perioden juli 1995--juni 1996. Av anslaget utgör 2,9
miljoner kronor en tillfällig ökning med anledning av ändrade
former för finansiering av anläggningstillgångar för
förvaltningsändamål.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
att riksdagen anvisar det av regeringen begärda beloppet.


Högskolan i Gävle/Sandviken


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i
Gävle/Sandviken: Grundutbildning ett reservationsanslag på
184 156 000 kr för budgetåret 1995/96. Regeringen aviserar
att man i utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret
kommer att tillmötesgå högskolans begäran om höjning av antalet
ersättningsberättigande helårsprestationer inom
undervisningsområdet, i första hand för att möjliggöra den
intressanta utbildningen av förskollärare med teknisk
inriktning. Till detta kommer medel för de särskilda åtaganden
som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i proposition
1994/95:139.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
att riksdagen anvisar det föreslagna beloppet.


Högskolan i Halmstad


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i
Halmstad: Grundutbildning ett reservationsanslag på
101 473 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel
för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i
budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Av det
beräknade anslaget utgör 1,5 miljoner kronor en tillfällig
ökning med anledning av ändrade former för finansiering av
anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
regeringens förslag.


Högskolan i Kalmar


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i
Kalmar: Grundutbildning ett reservationsanslag på
213 480 000 kr för budgetåret 1995/96. Regeringen avser att
i utbildningsuppdraget för det förlängda budgetåret tillmötesgå
högskolans begäran om höjning av antalet
ersättningsberättigande helårsprestationer inom
undervisningsområdet för att möjliggöra grundskollärar-
(årskurserna 4--9) och gymnasielärarutbildning. Till detta
kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår
i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.


Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror
är det beräknade anslaget och takbeloppet för perioden juli
1995--juni 1996 lägre än vad en tillämpning av angivna
ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer
skulle ge. Av det beräknade anslaget utgör 0,2 miljoner kronor
en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för
finansiering av anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det av
regeringen föreslagna beloppet.


Högskolan i Karlskrona/Ronneby


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i
Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning ett reservationsanslag på
91 239 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel
för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i
budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Av det
beräknade anslaget utgör 4,8 miljoner kronor en tillfällig
ökning med anledning av ändrade former för finansiering av
anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
regeringens förslag.


Högskolan i Karlstad


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i
Karlstad: Grundutbildning ett reservationsanslag på
316 277 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel
för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i
budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med
anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror är
det beräknade anslaget för perioden juli 1995--juni 1996
reducerat med 6 miljoner kronor jämfört med vad en tillämpning
av angivna belopp för helårsstudenter och helårsprestationer
skulle ge.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna
beloppet.


Högskolan i Kristianstad


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i
Kristianstad: Grundutbildning ett reservationsanslag på
146 903 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel
för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i
budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
regeringens förslag.


Högskolan i Skövde


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i
Skövde: Grundutbildning ett reservationsanslag på
99 470 000 kr för budgetåret 1995/96. I utbildningsuppdraget
för det förlängda budgetåret kommer bl.a. justering av högsta
antalet helårsprestationer att göras. Till detta kommer medel
för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i
budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med
anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror utgör
4 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig
ökning för perioden juli 1995--juni 1996. Av det beräknade
anslaget utgör 1,9 miljoner kronor en tillfällig ökning med
anledning av ändrade former för finansiering av
anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna
beloppet.


Högskolan i Trollhättan/Uddevalla


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning ett reservationsanslag
på 79 887 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer
medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i
budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med
anledning av ändrade former för finansiering av kostnader för
anläggningstillgångar för förvaltningsändamål utgör 0,5
miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig ökning.


I motion 1994/95:Ub713 (v) yrkande 2 föreslås riksdagen
anvisa 6 000 000 kr utöver regeringens förslag för 200 fasta
utbildningsplatser.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, avstyrker
motionen och tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.


Högskolan i Växjö


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Högskolan i
Växjö: Grundutbildning ett reservationsanslag på
239 515 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel
för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i
budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med
anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror är
det beräknade anslaget och takbeloppet för perioden juli
1995--juni 1996 0,5 miljoner kronor lägre än vad en tillämpning
av angivna belopp för helårsstudenter och helårsprestationer
skulle ge. Av det beräknade anslaget utgör 2,6 miljoner kronor
en tillfällig ökning med anledning av ändrade former för
finansiering av anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna
beloppet.


Högskolan i Örebro


Det utbildningsuppdrag som gäller för treårsperioden utgör
bas för planeringen av verksamheten under resten av perioden.
Regeringen kommer i utbildningsuppdraget för det förlängda
budgetåret 1995/96 att tillmötesgå högskolans begäran om
höjning av antalet ersättningsberättigande helårsprestationer
inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. Regeringen
föreslår under anslaget Högskolan i Örebro: Grundutbildning
ett reservationsanslag på 292 925 000 kr. Till detta kommer
medel för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i
budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
regeringens förslag.


Högskoleutbildning på Gotland


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget
Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning ett
reservationsanslag på 26 042 000 kr för budgetåret 1995/96.
Därtill kommer medel för de särskilda åtaganden som regeringen
föreslår i budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139.
Av det beräknade anslaget utgör 350 000 kr en tillfällig
ökning med anledning av ändrade former för finansiering av
anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
regeringens förslag.


Idrottshögskolan i Stockholm


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget
Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning ett
reservationsanslag på 50 534 000 kr för budgetåret 1995/96.


Utskottet tillstyrker regeringens förslag.


Konstfack


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Konstfack:
Grundutbildning ett reservationsanslag på 139 021 000 kr
för budgetåret 1995/96.


Utskottet tillstyrker regeringens förslag.


Kungl. Konsthögskolan


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Kungl.
Konsthögskolan: Grundutbildning ett reservationsanslag på
67 054 000 kr för budgetåret 1995/96. I anslaget har 8,3
miljoner kronor beräknats för ökade hyreskostnader.


Utskottet tillstyrker regeringens förslag.


Lärarhögskolan i Stockholm


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget
Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ett
reservationsanslag på 405 816 000 kr för budgetåret 1995/96.
Regeringen aviserar att utbildningsuppdraget kommer att ändras
så att ett större antal ersättningsgrundande prestationer inom
utbildningsområdet Övrigt medges. Till detta kommer medel för
de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i
budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Med
anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror utgör
22,3 miljoner kronor av det beräknade anslaget en tillfällig
ökning. Regeringen har beräknat en ersättning om 1,8 miljoner
kronor för att fullfölja den pågående försöksverksamheten med
grundskollärarutbildning för döva och hörselskadade samt
utvecklingsarbete för denna utbildning och utbildning för
teckenspråk.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
att riksdagen anvisar det av regeringen begärda beloppet.


Mitthögskolan


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget
Mitthögskolan: Grundutbildning ett reservationsanslag på
365 090 000 kr för budgetåret 1995/96. Därtill kommer medel
för de särskilda åtaganden som regeringen föreslår i
budgetpropositionen och i proposition 1994/95:139. Av det
beräknade anslaget utgör 4,1 miljoner kronor en tillfällig
ökning med anledning av ändrade former för finansiering av
anläggningstillgångar för förvaltningsändamål.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna
beloppet.


Kungl. Musikhögskolan i Stockholm


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Kungl.
Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ett
reservationsanslag på 116 559 000 kr för budgetåret 1995/96.


Ytterligare 10 miljoner kronor föreslås till Musikhögskolan i
Stockholm i motion 1994/95:Ub649 (v). Motionärerna påpekar att
musikutbildning är betydligt dyrare än nästan all annan
utbildning på grund av den höga graden av individualisering och
kontinuerlig handledning, vilket medför höga lärar- och
lokalkostnader. Trots detta får utbildningen enligt regeringens
förslag den lägsta per capita-tilldelningen av de konstnärliga
högskolorna. Musikhögskolan bör anvisas 126 559 000 kr.


Utskottet erinrar om att samma principer gäller för de
konstnärliga och idrottsliga utbildningarna som för övrig
grundläggande högskoleutbildning fr.o.m. budgetåret 1995/96.
Utskottet har tillstyrkt principerna för resurstilldelning
(bet. 1993/94:UbU12 s. 58) och i det föregående tillstyrkt de
av regeringen föreslagna per capita-ersättningarna för de
konstnärliga utbildningarna. Dessa senare har undantagits från
besparingar. Utskottet finner inte anledning att föreslå någon
särskild ordning för Musikhögskolan i Stockholm.


Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker att riksdagen
anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna beloppet.


Mälardalens högskola


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget Mälardalens
högskola: Grundutbildning ett reservationsanslag på
219 484 000 kr för budgetåret 1995/96. Regeringen kommer
inte att tillmötesgå högskolans begäran att utvidga
utbildningsuppdraget genom att medge ersättning inom det
konstnärliga området. Dock tillkommer medel för de särskilda
åtaganden som regeringen föreslår i budgetpropositionen och i
proposition 1994/95:139.


Med anledning av ändrade former för ersättning för lokalhyror
är det beräknade anslaget och takbeloppet för perioden juli
1995--juni 1996 5 miljoner kronor lägre än vad en tillämpning
av angivna belopp för helårsstudenter och helårsprestationer
skulle ge.


Utskottet, som i det följande under anslaget C 46 behandlar
förslaget om särskilda medel för nästa budgetår, tillstyrker
att riksdagen anvisar ett reservationsanslag på det föreslagna
beloppet.


Operahögskolan i Stockholm


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget
Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning ett
reservationsanslag på 19 890 000 kr för budgetåret 1995/96.


Utskottet tillstyrker regeringens förslag.


Teaterhögskolan i Stockholm


Med utgångspunkt i det utbildningsuppdrag som gäller för
treårsperioden föreslår regeringen under anslaget
Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning ett
reservationsanslag på 32 854 000 kr för budgetåret 1995/96.


Utskottet tillstyrker regeringens förslag.


Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.


Under anslaget (C 43) beräknas medel för bidrag till enskilda
utbildningsanordnare, bl.a. med anledning av avtal om villkor
för statsbidrag som staten ingått med de flesta av
utbildningsanordnarna. Med specificerade anslagsposter
redovisas Chalmers tekniska högskola AB, Handelshögskolan i
Stockholm, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Teologiska
Högskolan i Stockholm, Örebromissionen/Örebro Missionsskola,
Evangeliska Fosterlands Stiftelsen/Johannelunds Teologiska
Institut, Stiftelsen Edsbergs musikinstitut, Stockholms
Musikpedagogiska Institut, Ericastiftelsen samt Stiftelsen
Stora Sköndal.


Från anslaget utgår vidare statsbidrag till kommuner och
landsting för grundläggande högskoleutbildning.


Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen som bidrag till
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 939 114 000 kr.


Frågan om examensrätt och bidrag till Kungälvs
Waldorfseminarium tas upp i motion 1994/95:Ub701 (mp).
Motionärerna påpekar att waldorflärarutbildning krävs för att
få undervisa utifrån waldorfpedagogisk metodik. Denna
utbildning finns inte att tillgå inom den statliga
lärarutbildningen, hävdar de, utan måste sökas via de
fristående waldorfseminarierna inom eller utom landet.
Seminariet i Kungälv ansökte i maj 1993 hos regeringen om
examensrätt. Ansökan är ännu ej prövad, varför motionärerna
begär ett uttalande om att prövningen skall påskyndas (yrkande
1). Innan ett positivt beslut om examensrätt föreligger, har
seminariet ingen möjlighet att få en ansökan om statsbidrag
prövad. Eftersom handläggningen dragit ut på tiden behöver
skolan för innevarande läsår ett bidrag på 600 000 kr så att
befintlig lärarutbildning kan fullföljas (yrkande 2).


Utskottet har inhämtat att Kanslersämbetet den 22 februari
1995 och således efter det att motionen väcktes överlämnat
rapporten Prövning av lärarutbildningar vid Waldorfseminariet i
Kungälv till Utbildningsdepartementet. I rapporten avstyrks att
Waldorfseminariet ges examensrätt enligt högskoleförordningen
för de prövade utbildningarna. Samtidigt görs den bedömningen
att waldorflärarutbildningen med inriktning mot årskurserna
1--7 och eurytmilärarutbildningen vid seminariet bör lämpa sig
för att inordnas i den sektor för kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning som för närvarande utreds inom
Utbildningsdepartementet. -- Utredningen om kvalificerad
eftergymnasial yrkesutbildning har den 3 april 1995 avgett sitt
betänkande Yrkeshögskolan --  kvalificerad eftergymnasial
yrkesutbildning (SOU 1995:38).


Utskottet har även inhämtat att det hos Kanslersämbetet pågår
ytterligare prövningar av waldorfutbildningar, bl.a. vissa
utbildningar vid Rudolf Steinerhögskolan i Järna.


Enligt de upplysningar som lämnats till utskottet är
omfattningen av waldorflärarutbildning vid statliga
lärarhögskolor för närvarande liten. I Stockholm har
Lärarhögskolan nu en kurs på 1--2 poäng med alternativ
pedagogik. Hösten 1996 planeras vid samma högskola ett
fördjupningsalternativ på 5 poäng i waldorfpedagogik.


Utskottet har erfarit att Waldorfseminariet i Kungälv
tidigare, i oktober 1991, av regeringen beviljats ett
engångsbelopp, ett s.k. överlevnadsbidrag, på 500 000 kr.
Sedermera har införts en ordning som innebär att det för
statsbidrag krävs examensrätt (jfr proposition 1992/93:1).


Utskottet anser inte att riksdagen skall ifrågasätta den
bedömning som Kanslersämbetet gjort av Waldorfseminariets
lärarutbildningar, nämligen att de inte uppfyller
kvalitetskraven för erhållande av examensrätt.


Mot bakgrund av de redovisade förhållandena avstyrker
utskottet motion 1994/95:Ub701 yrkandena 1 och 2.


Utskottet har inte något att invända mot regeringens
medelsberäkning under förevarande anslag utan föreslår att
riksdagen för nästa budgetår anvisar begärt reservationsanslag
på 1 939 114 000 kr som bidrag till enskilda och kommunala
högskoleutbildningar m.m.


Förslag rörande utbildningar vid Stiftelsen Högskolan i
Jönköping lämnas i några motioner. Sålunda förordas i motion
1994/95:Ub665 (m) att en civilingenjörsutbildning etableras vid
stiftelsehögskolan, i samverkan med teknisk högskola eller
universitet, för att säkerställa näringslivets i länet tillgång
till välutbildade tekniker. Enligt motion 1994/95:Ub729 (kds)
bör en utbyggnad av ingenjörsutbildningen i Jönköping planeras
inför nästa treåriga budgetperiod. Lärarutbildningen vid
Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping bör
enligt motion 1994/95:Ub666 (fp) utökas till att även omfatta
utbildning av grundskollärare med inriktning mot årskurserna
4--9.


Utskottet konstaterar att enligt förordningen (1993:956) om
tillstånd att utfärda vissa examina har Stiftelsen Högskolan i
Jönköping -- för Internationella Handelshögskolan i Jönköping
AB, Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping
AB och Ingenjörshögskolan i Jönköping AB -- examensrätt för
magisterexamen i företagsekonomi och pedagogik, kandidatexamen,
högskoleexamen, barn- och ungdomspedagogisk examen,
grundskollärarexamen 1--7, ingenjörsexamen och yrkesteknisk
examen.


Vidare erinrar utskottet om att frågor rörande examensrätt
avgörs av regeringen efter ansökan från utbildningsanordnaren
och prövning genom Kanslersämbetet. Stiftelsehögskolan har
ansökt om och Kanslersämbetet tillstyrkt att examensrätt ges
för grundskollärarexamen med inriktning mot undervisning i
årskurserna 4--9. Regeringen har i regeringsbeslut den 6 april
1995 ändrat den nämnda förordningen (1993:956) i enlighet
härmed.


Utskottet anser med det anförda att riksdagen bör avslå
motionerna 1994/95:Ub665, 1994/95:Ub666 och 1994/95:Ub729.


Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan


Medel beräknas under detta anslag (C 44) för
utvecklingsverksamhet och internationell samverkan med
anledning av Sveriges inträde i den europeiska unionen m.m. En
redovisning lämnas i propositionen för Sveriges deltagande i
utbildningsprogrammen Tempus, Sokrates och Leonardo och för hur
deltagandet skall finansieras. Enligt regeringen finns det
vidare behov av vissa resurser till en programorganisation med
uppgift bl.a. att svara för information till målgrupperna för
EU:s utbildningsprogram.


Utskottet föreslår att riksdagen, i enlighet med regeringens
begäran, under anslaget för nästa budgetår anvisar ett
reservationsanslag på 90 390 000 kr.


Utskottet vill i sammanhanget fästa uppmärksamheten på att
regeringen i proposition 1994/95:164 -- om jämställdhet mellan
kvinnor och män inom utbildningsområdet -- av medlen under
detta anslag för budgetåret 1995/96 beräknat dels 21 miljoner
kronor till post-doktorala stipendier för svenska kvinnliga
forskares vistelser vid utländska forskningsinstitutioner, dels
11,25 miljoner kronor till forskningsråden för gästprofessurer
för kvinnliga forskare. Utskottet kommer att behandla nämnda
proposition i sitt betänkande 1994/95:UbU18.


Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.


Anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. avser enligt propositionen verksamhet inom
högskoleområdet för vilken medel inte har ställts till
förfogande under annat anslag. Anslaget innefattar även bidrag
till Stiftelsen Svenska institutet och Svenska studenthemmet i
Paris.


Regeringen begär ett reservationsanslag på 735 340 000 kr
för budgetåret 1995/96 att fördelas mellan anslagsposterna
Stiftelsen Svenska institutet (6 685 000 kr), Svenska
studenthemmet i Paris (1 178 000 kr), Kompetenshöjning av
högskolans lärare (138 386 000 kr, varav beräknas
118 552 000 kr för perioden juli 1995--juni 1996),
Finansiering av lånekostnader m.m. (309 762 000 kr) samt Till
regeringens disposition (279 329 000 kr).


I ett par inledande avsnitt i budgetpropositionen (s. 89 och
106) redogör regeringen för den särskilda satsning som bör
göras på forskarutbildningen. I syfte att erbjuda ytterligare
300--500 doktorander studiefinansiering föreslås resurser under
anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning och
forskarutbildning för de tolv första månaderna av budgetåret
1995/96 (se nedan). Fr.o.m. den 1 juli 1996 bör verksamheten
enligt regeringen kunna finansieras genom utnyttjande av de
särskilda medel som för närvarande används för
forskarutbildning av obehöriga lärare, dvs. medlen för
kompetenshöjning av högskolans lärare under förevarande
anslag. Medlen bör tillföras universitet och högskolor med
fakultetsorganisation.


Invändningar mot förslaget att använda ifrågavarande medel
till studiefinansiering för doktorander anförs i motion
1994/95:Ub624 (fp) yrkande 6. Medlen är enligt motionärerna
särskilt viktiga för att höja den vetenskapliga kompetensen hos
icke disputerade lärare vid de nya högskolor som saknar
fakultetsanslag. Riksdagen bör därför uttala sig för att denna
form av satsning på kompetenshöjning av högskolans lärare måste
fullföljas.


Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att de
särskilda resurser som ställts till förfogande för att under en
övergångsperiod göra det möjligt för icke disputerade
högskolelärare att avlägga doktorsexamen fortsättningsvis skall
användas till studiefinansiering för doktorander. Här kan
nämnas att utskottet i det följande kommer att behandla ett
förslag i propositionen om förstärkning av anslaget för
forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor (C 49), bl.a. för att öka andelen forskarutbildade
lärare vid dessa högskolor. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1994/95:Ub624 yrkande 6.


Utskottet föreslår att riksdagen till Vissa särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m. anvisar ett
reservationsanslag på 735 340 000 kr för nästa budgetår i
enlighet med regeringens förslag.


Övriga utgifter inom grundutbildning


Anslaget (C 46) avser övrig grundläggande högskoleutbildning
som inte ingår i resp. universitets eller högskolas anslag för
grundutbildning.


I propositionen föreslås att riksdagen för nästa budgetår
anvisar ett reservationsanslag på 1 449 053 000 kr, fördelat
på fem anslagsposter. Sålunda beräknas till distansutbildning
69 655 000 kr och till behörighetsgivande förutbildning, s.k.
basår, 58 898 000 kr.


Vidare beräknas under anslagsposten Vissa särskilda åtgärder
435 500 000 kr (för 12 månader). Enligt de förslag till vissa
särskilda åtgärder läsåret 1995/96 inom den högre utbildningen
som regeringen lagt fram i ett inledande avsnitt av
propositionen, skall medlen bl.a. användas till en ettårig
aspirantutbildning för i första hand invandrare med akademisk
utbildning. De skall också utnyttjas för verksamhet med
sommaruniversitet/sommarhögskola för totalt 25 000 studerande
sommaren 1995. Enligt proposition 1994/95:139 bör resurserna
kunna tas i anspråk även under sommaren 1996.


För Särskilda utbildningssatsningar finns upptagen en
anslagspost på 762 500 000 kr. Dessa medel avses finansiera
de 10 000 nya högskoleplatser som skall tilldelas redan
yrkesverksamma inom i första hand de naturvetenskapliga och
tekniska utbildningarna, i enlighet med regeringens förslag
tidigare i budgetpropositionen.


Slutligen har till regeringens disposition avsatts
122 500 000 kr. Det anges i propositionen att i detta belopp
ingår medel för bl.a. en ny högskola på Södertörn.


I motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 15 i denna del och
1994/95:Ub906 (m) yrkande 8 ställer sig motionärerna avvisande
till regeringens förslag om arbetsmarknadspolitiskt motiverade
högskoleplatser, såsom de 10 000 platserna för utbildning i
naturvetenskap/teknik och språk för äldre studerande. Det nu
aktuella anslaget bör därför, enligt den senare motionen,
minskas med 762 500 000 kr, dvs. med hela anslagsposten för
Särskilda utbildningssatsningar.


Anslaget bör enligt motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 19
minskas med 95 miljoner kronor. Motionärerna avslår förslaget
om medel till regeringens disposition, förutom de medel som är
beräknade för en ny högskola på Södertörn.


Enligt motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 4 i denna del bör
riksdagen under förevarande anslag anvisa 1 335 553 000 kr
för budgetåret 1995/96. Detta anslagsbelopp är 113 500 000 kr
lägre än vad regeringen föreslår. Motionärerna har därvid
beräknat 232 500 000 kr mindre för färre högskoleplatser
under budgetåret, eftersom de anser att antagningen till de nya
platserna skall ske successivt, samt 119 miljoner kronor mer
för verksamhet vid sommaruniversitet/sommarhögskola även
sommaren 1996.


I motion 1994/95:Fi216 (kds) yrkande 14 föreslås att
riksdagen anvisar 140 miljoner kronor mindre än vad regeringen
har föreslagit under anslaget för nästa budgetår. Motionärernas
förslag är en följd av deras yrkanden om permanentning av
3 000 nya högskoleplatser inom naturvetenskap och teknik,
vilket innebär färre högskoleplatser under budgetåret, och om
platser vid sommaruniversitet/sommarhögskola ett år till.


Utskottet har i det föregående tillstyrkt att riksdagen
godkänner vad regeringen förordat om omfattning och fördelning
av resurser för särskilda utbildningssatsningar inom
grundutbildningen. Likaledes har utskottet tillstyrkt att
regeringen bemyndigas fördela resurser avseende Vissa särskilda
åtgärder läsåret 1995/96 inom den högre utbildningen.
Inrättandet av Södertörns högskola har utskottet tillstyrkt i
sitt betänkande 1994/95:UbU11. När det gäller övriga medel till
regeringens disposition är det enligt utskottet rimligt att
vissa medel finns beräknade för oförutsedda utgifter,
korrigeringar av felräkningar etc. med hänsyn till att det
totala anslaget till grundutbildning vid landets universitet
och högskolor uppgår till 13,4 miljarder kronor för budgetåret
1995/96.


Med hänvisning till utskottets redovisade ställningstaganden
anser utskottet att riksdagen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 4 i
denna del, 1994/95:Ub901 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ub906
yrkande 8, 1994/95:Ub907 yrkande 19 och 1994/95:Fi216 yrkande
14 bör anvisa det av regeringen begärda anslagsbeloppet på
1 449 053 000 kr till Övriga utgifter inom grundutbildning
för budgetåret 1995/96.


Övriga utgifter inom forskning och forskarutbildning


Under detta anslag (C 47) har medel beräknats för forskning
och forskarutbildning som inte ingår i resp. universitets eller
högskolas anslag för forskning och forskarutbildning.


Sammantaget begär regeringen ett reservationsanslag på
212 067 000 kr för budgetåret 1995/96. Därav har
175 067 000 kr beräknats för bilateralt forskningssamarbete,
Fora för kvinnliga forskare, kontaktsekretariat,
kontaktforskare, forskningsinformation, internationalisering,
jämställdhet, m.m.
Resterande 37 miljoner kronor avser studiefinansiering under
ett år (juli 1995--juni 1996) för 300--500 doktorander.
Regeringen har i ett inledande avsnitt av budgetpropositionen
begärt bemyndigande att fördela dessa resurser.


I motion 1994/95:Ub629 (s) framhålls kvinnoforskningen vid
Högskolan i Halmstad. Motionärerna begär ett uttalande av
riksdagen om att denna forskning bör förstärkas och att
högskolan bör få del av de medel som under anslaget avsatts för
fora för kvinnliga forskare.


Utskottet hänvisar till att medlen som anvisats till fora för
kvinnliga forskare för innevarande budgetår fördelats av
regeringen i regleringsbrevet till de olika universiteten samt
till högskolorna i Luleå och Örebro. Utskottet anser att det är
angeläget att verksamheten vid fora för kvinnliga forskare
utvecklas. Förslag om ytterligare medel till denna verksamhet
bör dock bedömas i samband med behandlingen av nästa
forskningsproposition. Motionen bör sålunda avslås av
riksdagen.


Ökade resurser till studiefinansiering för doktorander
föreslås i flera motioner. Enligt motion 1994/95:Ub907 (c)
yrkande 4 bör anslaget ökas med 50 miljoner kronor för att den
pågående omvandlingen av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster skall kunna fortsätta och fler
doktorandtjänster inrättas. I motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande
20 begärs ett tillkännagivande om att resurser för ytterligare
300 doktorandtjänster bör anslås. För studiefinansiering av 300
nya doktorandtjänster utöver de 300--500 som regeringen
föreslagit bör riksdagen enligt motion 1994/95:Ub706 (v)
yrkande 5 öka anslaget med 90 miljoner kronor och således
anvisa 302 067 000 kr. I motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 21
i denna del föreslås att riksdagen i syfte att fullfölja
övergången från utbildningsbidrag till doktorandtjänster och
utöka antalet doktorandtjänster i forskarutbildningen skall
anslå 187 500 000 kr utöver regeringens förslag.


Utskottet har tidigare i sitt betänkande 1994/95:UbU13
tillstyrkt regeringens förslag när det gäller utbildningsbidrag
och doktorandtjänster. I konsekvens härmed tillstyrker
utskottet nu regeringens förslag om medelsanvisning och
avstyrker motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 20, 1994/95:Ub706
yrkande 5, 1994/95:Ub905 yrkande 21 i denna del och
1994/95:Ub907 yrkande 4. Riksdagen bör således till Övriga
utgifter inom forskning och forskarutbildning anvisa ett
reservationsanslag på 212 067 000 kr för nästa budgetår.


Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor


Under anslaget (C 48) beräknas medel för konstnärligt
utvecklingsarbete vid Danshögskolan, Dramatiska institutet,
Konstfack, Kungl. Konsthögskolan, Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm, Operahögskolan i Stockholm och Teaterhögskolan i
Stockholm.


Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs som en konstnärlig
motsvarighet till forskningen vid fakulteterna. I propositionen
anges att de riktlinjer för verksamheten och resurserna som
riksdagen beslutade med anledning av forskningspropositionen
våren 1993 för treårsperioden 1993/94--1995/96 bör ligga fast.


Medel för konstnärligt utvecklingsarbete beräknas även under
anslagen till Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå
universitet samt Högskolan i Luleå.


Utskottet, som inte har något att erinra mot regeringens
beräkning av anslagsbeloppet, föreslår att riksdagen till
Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
18 802 000 kr.


Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor


För Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor (C 49) föreslås i propositionen ett
reservationsanslag på 232 700 000 kr för budgetåret 1995/96.
I anslagsbeloppet ingår en anslagspost på 132 572 000 kr till
regeringens disposition; i övrigt är anslaget fördelat till 15
mindre och medelstora högskolor.


Av anslagsposten Till regeringens disposition utgörs
huvudparten av medel som regeringen fördelar dels för forskning
i nätverk med universitet och högskolor med fasta
forskningsresurser, dels för forskningssamverkan med
näringslivet, enligt riksdagens forskningspolitiska beslut
våren 1993 (proposition 1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388).


Därutöver har anslaget i nu föreliggande budgetproposition
förstärkts med 10 miljoner kronor för att bidra till att öka
omfattningen av den forskning som finns vid de mindre och
medelstora högskolorna, öka andelen forskarutbildade lärare vid
dessa högskolor samt öka andelen studerande som går vidare till
forskarutbildning. Regeringen anför att det är viktigt att
resurserna för forskningsstödjande åtgärder successivt ökas.


I flera motioner pläderas för en ökad tilldelning av medel
till viss högskola för forskningsstödjande åtgärder. Sålunda
anförs i motion 1994/95:Ub732 (c) yrkande 2 att Högskolan i
Skövde bör få ökade medel. Enligt motionerna 1994/95:Ub720 (m)
yrkande 2 och 1994/95:Ub697 (s) yrkande 3 bör 1 miljon kronor
av den förstärkning om 10 miljoner kronor som regeringen
beräknat under anslaget tillföras Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla. I motion 1994/95:Ub683 (s) hävdas att ca
52 miljoner kronor ur posten Till regeringens disposition
skulle kunna fördelas till mindre och medelstora högskolor av
Högskolans i Växjö storlek. Mälardalens högskola bör enligt
motion 1994/95:Ub660 (c) yrkande 1 tilldelas 12 miljoner kronor
till forskningsstödjande åtgärder i stället för föreslagna 4,9
miljoner kronor. Motionärerna anser att tillskottet kan tas
från anslagsposten Till regeringens disposition.


Enligt vad utskottet inhämtat finns de extra medlen om 10
miljoner kronor ofördelade under anslagsposten Till regeringens
disposition. Övriga medel under denna post är som ovan
redovisats uppbundna genom tidigare riksdagsbeslut. Utskottet
anser inte att riksdagen skall föregripa regeringens beslut om
fördelning av de extra medlen genom att uttala sig till förmån
för en viss högskola. Utskottet avstyrker därför motionerna
1994/95:Ub660 yrkande 1, 1994/95:Ub683, 1994/95:Ub697 yrkande
3, 1994/95:Ub720 yrkande 2 och 1994/95:Ub732 yrkande 2.


Högskolan i Luleå bör också tilldelas medel för
forskningsstödjande åtgärder, anförs det i motion
1994/95:Ub702 (s) yrkande 2. Lärarna inom högskolans
utbildningar utanför det tekniska utbildningsområdet är de enda
i landet som inte endera har fakultetsanslag eller omfattas av
anslaget för forskningsstödjande åtgärder. Medlen som bör
tilldelas högskolan för budgetåret 1995/96 kan enligt
motionärerna belasta anslagsposten Till regeringens
disposition.


Utskottet konstaterar att Högskolan i Luleå, som har en
teknisk fakultet, inte räknas till de mindre och medelstora
högskolorna. Dock har utskottet i yttrande i maj 1994
(1993/94:UbU4y s. 5) till arbetsmarknadsutskottet ansett att
det finns anledning att se över hur även de icke tekniska
utbildningarna vid Högskolan i Luleå skall kunna få del av
forskningsstödjande resurser, i likhet med vad som gäller för
högskolor utan fasta forskningsresurser. Frågan bör dock
bedömas i ett bredare perspektiv i 1996 års forskningspolitiska
proposition. Med hänvisning härtill avstyrks motion
1994/95:Ub702 yrkande 2.


Frågan om fördelningen av nätverksmedel till mindre och
medelstora högskolor tas upp i motion 1994/95:Ub718 (s). Dessa
medel bör -- om de permanentas vid ingången
i nästa treårsperiod -- fördelas profilerat och inte efter
matematiska likhetsprinciper.


Utskottet noterar, vilket motionären åberopat, att regeringen
i propositionen säger sig ha för avsikt att fr.o.m. ingången av
nästa treåriga planeringsperiod göra nuvarande resurser för
forskning i nätverk och forskningssamverkan med näringslivet
permanenta för forskning och forskarutbildning vid de mindre
och medelstora högskolorna. Utskottet anser att regeringens
förslag i nästa forskningspolitiska proposition bör avvaktas,
varför motionen avstyrks.


Regeringen har, som nämnts, under förevarande anslag begärt
ett anslagsbelopp på 232 700 000 kr.


Enligt motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 6 bör riksdagen
förstärka anslaget och anvisa 100 miljoner kronor utöver
regeringens förslag som ett steg i arbetet på att nå målet att
de mindre och medelstora högskolorna får fasta
forskningsresurser.


Utskottet ställer sig bakom regeringens medelsberäkning med
en viss förstärkning av anslaget till forskningsstödjande
åtgärder. Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet
hänvisa till att regeringen i budgetpropositionen förutskickar
att permanenta forskningsresurser successivt skall tillföras de
mindre och medelstora högskolorna. Enligt utskottets mening bör
riksdagen nu anvisa begärt belopp på 232 700 000 kr och avslå
motion 1994/95:Ub907 yrkande 6.


Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning


Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting/kommuner
enligt avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m.
samt om samarbete om tandläkarutbildning och forskning m.m.


Utskottet, som inte har något att erinra mot
medelsberäkningen i propositionen, tillstyrker att riksdagen
till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och forskning
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
2 296 979 000 kr.


En översyn av läkarutbildningsavtalet i syfte att
fastställa nya ersättningar till universitetssjukhusen för
läkarutbildning och viss forskningsverksamhet förordas i
motionerna 1994/95:Ub647 (c), 1994/95:Ub673 (fp) och
1994/95:Ub680 (v). En obalans i tilldelningen av statlig
driftersättning har successivt uppstått, framhåller
motionärerna. Därför bör en omfördelning göras så att
ersättningen till resp. sjukvårdshuvudman utgår i proportion
till storleken på fakultetsanslaget och till volymen på
grundutbildningen av läkare.


Utskottet har erfarit att de av motionärerna påtalade
problemen är uppmärksammade inom Utbildningsdepartementet.
Läkarutbildningsavtalet från år 1989 är resultatet av
förhandlingar som hade pågått under lång tid. Frågan är
komplicerad och kan inte lösas utan nya förhandlingar. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna.


Kostnader för Chalmers tekniska högskolas
avvecklingsorganisation


På detta anslag bokförs avvecklingskostnader m.m. för den
statliga myndigheten Chalmers tekniska högskola som den 1 juli
1994 övergått i stiftelseform.  Eventuell behållning på
räntekontot från myndigheten efter avvecklingen förs över till
Chalmers tekniska högskola AB. Likaledes amorterar bolaget
eventuellt underskott på räntekontot.


Anslaget disponeras av den särskilde utredare som utsetts för
uppgiften att avveckla myndigheten. Utredaren skall
slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 1995.


Utskottet anser att riksdagen, som regeringen föreslagit,
till kostnader för avvecklingsorganisationen bör anvisa ett
förslagsanslag för nästa budgetår på 1 000 kr.


Kostnader för Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation


På detta anslag bokförs avvecklingskostnader m.m. för den
statliga myndigheten Högskolan i Jönköping som den 1 juli 1994
övergått i stiftelseform. Eventuell behållning på räntekontot
från myndigheten efter avvecklingen förs över till Stiftelsen
Högskolan i Jönköping. Likaledes amorterar stiftelsen
eventuellt underskott på räntekontot.


Anslaget disponeras av den särskilde utredare som utsetts för
uppgiften att avveckla myndigheten. Utredaren skall
slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 1995.


Utskottet anser att riksdagen, som regeringen föreslagit,
till kostnader för avvecklingsorganisationen bör anvisa ett
förslagsanslag för nästa budgetår på 1 000 kr.


6. Nationella och internationella forskningsresurser


Vissa allmänna frågor


I ett inledande avsnitt till littera D. Nationella och
internationella forskningsresurser framhåller regeringen att
forskningsfrågorna skall ges hög prioritet i regeringens
arbete. Det stora budgetunderskottet gör det dock omöjligt att
upprätthålla en oförändrad nivå på forskningsresurserna.
Samtliga samhällssektorer måste medverka i saneringen av
statsfinanserna, framhåller regeringen. Regeringen lägger fram
förslag som innebär begränsningar av resurserna för
forskningsråden och övrig forskningsverksamhet under denna
littera om ca 238 miljoner kronor varav ca 160 miljoner kronor
avser budgetårets första tolv månader. Detta innebär en
besparing med ca 6,1 % för budgetåret 1995/96. För budgetåren
1997 och 1998 avser regeringen att spara ytterligare 19 resp.
76 miljoner kronor på samma områden. Regeringen hemställer att
riksdagen godkänner inriktningen av besparingsåtgärderna för
budgetåren 1997 och 1998.


Utgångspunkten för regeringens förslag till fördelning av
resurserna till forskningen är att forskningssystemet skall
utsättas för minsta möjliga påfrestningar och att
utgiftsminskningarna inte drastiskt skall förändra
möjligheterna att bedriva forskning av hög kvalitet. I
nuvarande statsfinansiella läge anser regeringen det vara
omöjligt att ett samhällsområde tillförs resurser av den
storleksordning som medlen till forskningsstiftelserna innebär
utan att justeringar av de ordinarie forskningsanslagen
genomförs. Regeringen aviserar att ytterligare besparingar
därför kommer att ske främst under budgetåren 1997 och 1998
(budgetpropositionen s. 273). Regeringen framhåller att det är
angeläget att de skilda finansiärerna av den svenska
forskningen inleder ett nära samarbete, så att balansen i det
svenska forskningssystemet kan upprätthållas i största möjliga
utsträckning trots de ofrånkomliga besparingarna och så att
Sveriges samlade resurser för forskning och utveckling används
effektivt. Regeringen redovisar att den inlett diskussioner med
stiftelserna bl.a. vad gäller stiftelsernas samverkan med
övriga forskningsfinansierande organ. Regeringen avser att
redovisa de budgetmässiga konsekvenserna för ordinarie
forskningsanslag för riksdagen i april 1995.


Regeringen meddelar också sin avsikt att se över den totala
forskningsfinansieringsstrukturen. Regeringen har genom beslut
den 23 mars 1995 givit en särskild utredare i uppdrag att
genomföra en översyn av strukturen för forskningsfinansieringen
(dir. 1995:41).


Regeringens förslag till besparingar på nu ifrågavarande
område tas upp i flera motioner. I motion 1994/95:Ub901 (m)
yrkandena 8 och 9 (delvis) framhålls behovet av långsiktighet i
forskningspolitiken och att staten måste ge stabila ekonomiska
och organisatoriska ramvillkor. De nödvändiga besparingarna
måste genomföras på ett strukturellt riktigt sätt. Regeringens
förslag bör avslås. Motionärerna förordar i stället att en
ytterligare besparing -- utöver regeringens förslag -- görs
inom området för arbetsmiljö och arbetslivsforskning. Enligt
motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 9 bör riksdagen besluta att
under littera D. Nationella och internationella
forskningsresurser anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag ökat anslag med 230 miljoner kronor för forskningsråd
och övrig forskningsverksamhet. I motion 1994/95:Ub907 (c)
yrkande 2 begärs att riksdagen anvisar 50 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit. Enligt motion 1994/95:Ub706
(v) yrkande 11 bör riksdagen till forskningsråden anvisa 88
miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. Motionärerna
anser att det är olämpligt att nu initiera ett omfattande
besparingsprogram, eftersom regeringen aviserar att under våren
ta initiativ till en översyn av den totala
forskningsfinansieringen.


Utskottet anser att det statsfinansiella läget gör det
nödvändigt att besparingar görs även inom den statliga
forskningsverksamheten och har därmed ingen annan uppfattning
än regeringen i frågan. Utskottet tillstyrker således
regeringens förslag avseende utgiftsbegränsningar för
forskningsråden och övrig forskningsverksamhet under littera D.
Nationella och internationella forskningsresurser för
budgetåret 1996/97. Utskottet gör samma bedömning som
regeringen, nämligen att det stora budgetunderskottet gör det
omöjligt att upprätthålla en oförändrad nivå på
forskningsresurserna. Utskottet återkommer i det följande till
regeringens beräkning av nu berörda anslag. Motionerna
1994/95:Ub706 yrkande 11, 1995/96:Ub901 yrkandena 8 och 9
(delvis), 1995/96:Ub906 yrkande 9 och 1995/96:Ub907 yrkande 2
bör enligt utskottets mening avslås i den del de avser
resurserna för budgetåret 1995/96.


Utskottet har inte heller anledning att inta någon annan
ståndpunkt än regeringen vad avser inriktningen av
besparingsåtgärderna för budgetåren 1997 och 1998.
Utskottet avstyrker således även de ovan redovisade
motionsyrkandena i de delar de avser resurserna för budgetåren
1997 och 1998. Riksdagen bör godkänna regeringens förslag till
inriktning av besparingsåtgärderna för dessa budgetår.


Enligt motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 23 bör det i samband
med översynen av forskningsfinansieringen göras en översyn av
den befintliga strukturen inom universitetens
forskningsorganisation. Dagens forskning är ofta
gränsöverskridande, inte bara över disciplingränserna utan även
över fakultetsgränserna. De goda erfarenheter som man har haft
vid Linköpings universitet när det gäller temaorganisation har,
framhåller motionärerna, inte influerat till förändringar på
övriga universitet.


Utskottet anser i likhet med regeringen det angeläget att en
översyn görs av strukturen för forskningsfinansieringen. Som
redan framhållits har regeringen beslutat om direktiv för en
sådan översyn (dir. 1995:41). Enligt direktiven skall en
särskild utredare genomföra en översyn av det svenska systemet
för tilldelning av resurser till forskning, balansen mellan
medel från olika forskningsfinansiärer och relationerna mellan
forskningsfinansiärer å den ena sidan och universitet och
högskolor å den andra. Uppdraget skall slutredovisas senast den
1 mars 1996.


När det gäller motionärernas yrkande om en översyn av den
befintliga strukturen inom universitetens
forskningsorganisation vill utskottet hänvisa till att
utredaren enligt sina direktiv bl.a. skall redovisa de
eventuella problem som finns i det nuvarande svenska
forskningsfinansieringssystemet och hur detta system för
resurstilldelning påverkar utförandenivån, särskilt universitet
och högskolor. En övergripande fråga som utredaren därvid skall
belysa är hur finansieringssystemet i sin nuvarande utformning
kan bidra till en fortlöpande profilering och förnyelse av
forskningen och dess inriktning. Enligt utskottet är syftet med
yrkandet i huvudsak tillgodosett med vad utskottet redovisat,
varför det avstyrks.


I motion 1994/95:Ub731 (s) framhålls att det är viktigt att
eventuella besparingar i det statliga systemet för
forskningsfinansiering ej tillåts drabba den fria, innovativa
inomvetenskapligt motiverade forskningen. Om en indragning ändå
måste göras bör enligt motionärerna tre åtgärder vidtas för att
stimulera nyskapande forskning. Indragningarna bör i första
hand drabba sektorsorganen. Stiftelserna bör erbjudas att
överta finansieringsansvaret för vissa projekt från bl.a.
forskningsråden. De statliga sektorsorganen bör få direktiv att
även stödja fri, innovativ inomvetenskapligt motiverad
forskning eller medel överförda från dessa organ till
forskningsråden. Enligt motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 29
bör en utredning och en utvärdering av hela
sektorsforskningen göras och förslag tas fram för en
genomgripande effektivisering av forskningen inom olika
områden. I samma motion yrkande 25 anförs att det är en
bristande balans mellan grundforskning och sektorsforskning med
hänsyn till samhällets behov av forskningsresurser. Enligt
yrkande 26 samma motion och i motion 1994/95:Ub662 (mp) bör en
översyn göras av landets samlade resurser för
sektorsforskningen med målet att föra över 10 % av dessa medel
till forskningsråden.


Avvägningen mellan å ena sidan anslag till grundforskning vid
främst universitet och högskolor och annan inomvetenskapligt
motiverad forskning och å andra sidan resurserna från olika
statliga forskningsfinansiärer är en principiellt viktig
forskningspolitisk fråga. Den bör i första hand övervägas och
beredas inför regeringens regelbundet återkommande
forskningspolitiska propositioner.


Utskottet har ovan redovisat att regeringen nyligen beslutat
om direktiv till en översyn av strukturen för
forskningsfinansiering och att översynen bl.a. avser balansen
mellan medel från olika forskningsfinansiärer. Av direktiven
framgår att utredaren översiktligt skall beskriva hur
resurserna för forskning för olika syften och på olika
kunskapsområden har utvecklats över den senaste
tjugoårsperioden. Utredaren skall vidare belysa fördelningen av
medel mellan olika forskningsfinansiärer samt
fakultetsanslagen. Eventuella balansförskjutningar mellan
inomvetenskapligt motiverad och målinriktad forskning, liksom
orsakerna härtill, skall belysas.


Mot bakgrund av det nu påbörjade beredningsarbetet, som skall
vara avslutat senast den 1 mars 1996, bör riksdagen kunna utgå
från att de av motionärerna anförda synpunkterna kommer att
beaktas av regeringen i nästa forskningspolitiska proposition.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna
1994/95:Ub662, 1994/95:Ub731 och 1994/95:Ub905 yrkandena 25, 26
och 29.


I motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkandena 27 och 28 behandlas
forskningsrådens ansvar för gränsöverskridande
tvärvetenskaplig forskning. Forskningsrådsnämnden (FRN) bör
ta ett betydligt större ansvar för samordning och finansiering
av tvärvetenskapliga projekt. FRN bör få ett ökat ansvar för
samordning av forskning inom olika sektorsorgan och inom
näringslivet. Möjligheterna att knyta Teknikvetenskapliga
forskningsrådets (TFR) projekt till övriga projekt är av
speciell betydelse, enligt motionärerna. Teknikutveckling i
nära anslutning till framsteg inom andra forskningsdiscipliner
kan väsentligt underlättas genom TFR.


Utskottet vill peka på att det ligger ett särskilt ansvar på
forskningsråden att ge stöd till gränsöverskridande forskning
vare sig det gäller samverkan mellan discipliner inom ett råds
ansvarsområde eller samverkan över rådsgränserna. FRN har ett
särskilt ansvar för gränsöverskridande forskning inom områden
som är angelägna från samhällets synpunkt. Utskottet anser i
likhet med regeringen det angeläget att ett tvärvetenskapligt
synsätt gynnas inom svensk forskning (budgetpropositionen s.
270). Särskilt den spontana samverkan bör underlättas,
framhåller regeringen. Forskningsråden bör lägga särskild vikt
vid att inom sina verksamhetsfält skapa strukturer som i det
normala prioriteringsarbetet kan bedöma den inomvetenskapliga
kvaliteten i projekten men även den extra dimension som ett
tvärvetenskapligt arbete kan tillföra. Forskningsråden och FRN
bör tillsammans arbeta för att forskningsråden i det ordinarie
arbetet skall stödja forskning som spänner över olika
forskningsråds områden. Särskild tonvikt bör enligt regeringen
läggas vid att underlätta möten mellan forskning inom
humaniora-samhällskunskap och teknik-naturvetenskap. Regeringen
informerar i propositionen om att den avser att ge ett särskilt
uppdrag till forskningsråden och FRN att gemensamt föreslå
lämpliga åtgärder för nämnda ändamål.


Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen har anfört
i frågan och förutsätter att eventuella förslag om ändrad
rådsorganisation eller förändringar i principiellt avseende när
det gäller rådens arbete kommer att föreläggas riksdagen i
nästa forskningspolitiska proposition. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub905 yrkandena 27 och 28.


Enligt motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 25 bör en
utvärdering göras av hur forskningsråden har tagit sitt
ansvar för forskningsinformationen. Universitet
och högskolor har ett grundläggande ansvar för att sprida
information om den forskning som bedrivs på respektive
högskola. FRN har ansvar för nationella informationsinsatser.
Dessutom har varje forskningsråd ansvar för att informera om de
forskningsresultat som genom rådets anslag kommer fram. Enligt
motionärerna finns i dag vissa problem när det gäller vem som
egentligen har ansvar för vad, varför en utvärdering bör göras.
Den bör ingå i nästa forskningsproposition.


Utskottet vill med anledning av motionen fästa uppmärksamhet
på vad regeringen anför i frågan.


Regeringen framhåller (budgetpropositionen s. 270) att den
vill främja forskningsinformationen. Såväl universitet som
högskolor har som en av sina huvuduppgifter att sprida
information om forskning. FRN har ett särskilt ansvar för dessa
frågor. Regeringen framhåller att dialogen mellan forskarna och
andra medborgargrupper är av stort demokratiskt värde.
Regeringen betonar att denna dialog måste bygga på ömsesidig
respekt och engagemang och att forskningens roll bör diskuteras
i ett vidare kulturellt perspektiv. I det perspektivet spelar
också media en viktig roll. Enligt regeringen bör FRN genom en
särskild arbetsgrupp medverka till att skapa broar mellan
kultur och vetenskap och bidra till ett brett samhälleligt
engagemang och förståelse för forskningens villkor och
resultat.


Enligt vad utskottet erfarit har en sådan arbetsgrupp nu
tillsatts av FRN. Utskottet vill i detta sammanhang också
erinra om att FRN, forskningsråden och Rymdstyrelsen som mål
för verksamheten bl.a. har att förbättra informationen om
forskning och forskningsresultat (jfr regleringsbrev för
budgetåret 1994/95). Utskottet har tidigare, bl.a. i samband
med den senaste forskningspolitiska propositionen (proposition
1992/93:170, bet. UbU15, rskr. 388), behandlat frågor om
forskningsinformationen. Utskottet utgår från att regeringen
noga följer hur såväl universitet och högskolor som FRN och
forskningsråden uppfyller sitt ansvar för
forskningsinformationen. Utskottet förutsätter att regeringen
återkommer till riksdagen i denna fråga i nästa
forskningspolitiska proposition. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 1994/95:Ub624 yrkande 25.


Forskningsrådsnämnden


De övergripande målet för Forskningsrådsnämnden (FRN) är att
initiera och stödja forskning inom områden som är angelägna
från samhällets synpunkt med särskilt beaktande av tvär- och
mångvetenskaplig forskning. Vidare skall FRN verka för att
information sprids, främja samordning och samarbete mellan
övriga forskningsråd samt medverka med andra myndigheter och
organ inom forskningens område. FRN har bl.a. ett särskilt
ansvar för kvinno- och jämställdhetsforskning.


Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS), som har byggts upp
i samarbete mellan FRN och Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR), föreslås få ställning som nationell
inrättning. Medel från detta anslag har förts över till
anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Forskning.


Regeringen har till Forskningsrådsnämnden: Forskning och
forskningsinformation beräknat ett reservationsanslag på
131 465 000 kr för nästa budgetår.


Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.


Till Forskningsrådsnämnden: Förvaltning föreslås ett
ramanslag på 14 159 000 kr.


Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.


Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet


De övergripande målen för Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR) är att inom det kulturvetenskapliga
forskningsområdet främja och stödja vetenskapligt betydelsefull
forskning samt verka för att information om forskning och
forskningsresultat sprids. Rådet skall samverka med andra
myndigheter och organ inom forskningens område.


Regeringen redovisar att ytterligare medel har beräknats
under detta anslag för kriminalvetenskaplig forskning. Medlen
har överförts från Justitiedepartementets huvudtitel. Som
utskottet tidigare redovisat har regeringen förordat att
Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS) ges status som
nationell inrättning samt knyts till HSFR. Regeringen
framhåller vidare att HSFR som en del i sin verksamhet skall
fördela medel till laboratoriet för keramisk forskning och
laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds
universitet samt miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå
universitet.


Regeringen har beräknat ett reservationsanslag på
341 100 000 kr till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning för nästa budgetår.


Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen och
tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda beloppet.


Utskottet tillstyrker även det av regeringen begärda beloppet
till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning innebärande ett ramanslag på 15 351 000 kr.


Medicinska forskningsrådet


De övergripande målen för Medicinska forskningsrådet (MFR) är
att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja vetenskapligt
betydelsefull forskning, verka för att information om forskning
sprids samt samverka med andra myndigheter och organ inom
forskningens område.


Regeringen har föreslagit att riksdagen till Medicinska
forskningsrådet: Forskning anvisar ett reservationsanslag på
552 004 000 kr.


I motion 1994/95:Ub612 yrkandena 1 och 2 behandlas frågor om
forskning vad gäller kvinnors hälsa. I yrkande 2 framhålls
att kvinnors hälsa inte är ett eget prioriteringsområde inom
MFR utan hamnar under prioriteringsområdet kirurgi. I andra
länder har man uppmärksammat obalansen inom den medicinska
forskningen och gjort strukturförändringar. Kvinnors hälsa bör
bli ett eget prioriteringsområde, och särskilda medel för
projekt rörande kvinnors hälsa bör öronmärkas. Enligt yrkande 1
bör riksdagen anslå 5 miljoner kronor till Kvinnohälsan vid
Karolinska sjukhuset för att verksamheten skall kunna breddas
och garanteras.


Utskottet vill inledningsvis peka på att regeringen den 26
januari 1995 har tillkallat en särskild utredare (dir. 1995:8)
för att föreslå åtgärder som främjar kvinno- och
jämställdhetsforskning (genusforskning). Utredaren skall
särskilt undersöka hur uppgifterna att utreda, skapa opinion
och dela ut bidrag för att främja kvinno- och
jämställdhetsforskning bäst kan utformas. Utredaren skall
förutsättningslöst pröva om syftet kan uppnås genom att redan
befintliga myndigheter ges uppdrag eller om det på nationell
nivå bör inrättas ett särskilt forskningsstödjande organ med
ett sådant ansvar.


Regeringen har i propositionen om jämställdhet mellan kvinnor
och män (proposition 1994/95:164) bl.a. betonat
forskningsrådens och FRN:s ansvar för jämställdheten.
Regeringen avser att i instruktionerna för FRN och
forskningsråden inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde
införa att dessa inom sina respektive verksamhetsområden
särskilt skall främja jämställdhet mellan kvinnor och män.
Propositionen kommer att senare i vår behandlas av utskottet.


Utskottet kan i detta sammanhang konstatera att omfattande
åtgärder föreslås för att främja kvinno- och
jämställdhetsforskning. Utskottet utgår från att den av
motionärerna aktualiserade frågan tas upp av den i det
föregående nämnda utredningen. Vidare anser utskottet att det
bör ankomma på MFR att inom ramen för tillgängliga medel göra
de prioriteringar som rådet bedömer som angelägna. Utskottet är
inte berett att i detta sammanhang tillstyrka ett
tillkännagivande av riksdagen i frågan. Utskottet avstyrker
även förslaget i motionen om att tillföra MFR ytterligare
medel. Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör
riksdagen avslå motion 1994/95:Ub612 yrkandena 1 och 2 och
anvisa det av regeringen begärda beloppet.


Till Medicinska forskningsrådet: Förvaltning föreslås i
propositionen ett ramanslag på 20 302 000 kr, vilket
utskottet tillstyrker.


Naturvetenskapliga forskningsrådet


De övergripande målen för Naturvetenskapliga forskningsrådet
(NFR) är att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja
vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att
information om forskning sprids samt samverka med andra
myndigheter och organ inom forskningens område.


NFR har givits ansvaret för de nationella
forskningsanläggningarna The Svedberg-laboratoriet i Uppsala,
MAX-laboratoriet i Lund och Onsala rymdobservatorium
(proposition 1992/93:170 och proposition 1993/94:100, bil. 9).
I enlighet med förslag i nämnda propositioner bör nu även Manne
Siegbahn-laboratoriet vid Stockholms universitet och Kungl.
Tekniska högskolan ges status av nationell anläggning,
framhåller regeringen. Medel överförs från anslagen för
Stockholms universitet och Kungl. Tekniska högskolan till detta
anslag. Anslaget har också förstärkts med 1 miljon kronor för
detta ändamål. Vissa anslagsjusteringar föreslås beträffande de
nationella anläggningarnas finansiering. Vidare har NFR under
två år i särskild ordning erhållit medel för åtgärder som
främjar den svenska industriella och teknologiska fördelen av
svensk medverkan i internationella forskningsanläggningar,
främst CERN. Regeringen förordar att NFR anvisas 1,5 miljoner
kronor för att utveckla denna verksamhet.


Regeringen föreslår att riksdagen till Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning anvisar ett reservationsanslag på
900 017 000 kr för nästa budgetår.


Utskottet har inget att erinra mot beräkningen av anslaget
och föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.


Utskottet tillstyker även regeringens förslag till
medelsberäkning av ett ramanslag på 27 644 000 kr till
Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning.


Teknikvetenskapliga forskningsrådet


De övergripande målen för Teknikvetenskapliga forskningsrådet
(TFR) är att inom sitt verksamhetsområde främja och stödja
vetenskapligt betydelsefull forskning, verka för att
information om forskning sprids samt samverka med andra
myndigheter och organ inom forskningens område.


Medel för Rådet för högpresterande datorsystem (HPD-rådet)
anvisas inom detta anslag. TFR ansvarar för HPD-rådets
administration.


Regeringen föreslår en konsolidering av resurserna för den
beräkningsintensiva forskningen. Avancerad forskning inom flera
områden, t.ex. läkemedelsdesign, klimatsimuleringar,
strömningsmekanik, nya material och molekylärbiologi, kräver
tillgång till högpresterande datorer. Regeringen framhåller att
behoven under lång tid har varit eftersatta och investeringarna
i högpresterande datorer har varit otillräckliga. Regeringen
föreslår att ett årligt belopp om 45 miljoner kronor avsätts
för att konsolidera försörjningen av högpresterande datorsystem
för forskning. Sammanlagt har för HPD-rådets verksamhet
beräknats 65 625 000 kr under anslaget.


Regeringen föreslår att riksdagen till Teknikvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning anvisar ett reservationsanslag på
463 978 000 kr.


Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen och
föreslår att riksdagen anvisar det begärda beloppet.


Utskottet tillstyrker även medelsberäkningen av ramanslaget
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning på
13 533 000 kr.


Rymdforskning


Från anslaget betalas kostnader för forskning inom
Rymdstyrelsens verksamhetsområde. Rymdstyrelsen är central
förvaltningsmyndighet för frågor som gäller den svenska rymd-
och fjärranalysverksamheten, särskilt för forskning och
utveckling.


Regeringen föreslår att till Rymdforskning för nästa
budgetår anvisas ett reservationsanslag på 65 125 000 kr.


Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och
tillstyrker således att riksdagen anvisar det begärda beloppet.


Kungl. biblioteket


De övergripande målen för Kungl. biblioteket (KB) är att
som nationalbibliotek främja svensk informationsförsörjning
genom att samla, bevara, beskriva och tillhandahålla det
svenska trycket och förvärva utländsk litteratur, framställa
nationalbibliografiska produkter samt stödja svenskt
biblioteksväsen med centrala insatser.


Regeringen föreslår att KB tillförs 15 miljoner kronor som en
särskild resurs för subventionering av expeditionskostnader i
samband med nettoutlåning av fjärrlån mellan
forskningsbibliotek. Regeringen informerar om att KB kommer att
ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för utbetalningen av
medlen.


Regeringen föreslår att Kungl. biblioteket anvisas ett
ramanslag på 263 754 000 kr för nästa budgetår.


Utskottet tillstyrker medelsberäkningen och föreslår att
riksdagen anvisar det begärda beloppet.


Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek


Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek (SPPB) har ett
nationellt ansvar för referens- och beståndsservicen inom
ämnesområdena psykologi och pedagogik.


Regeringen föreslår att riksdagen till SPPB för nästa
budgetår anvisar ett ramanslag på 11 971 000 kr.


Utskottet föreslår att riksdagen anvisar medel i enlighet med
regeringens förslag.


Institutet för rymdfysik


Från anslaget betalas kostnader för att skapa förutsättningar
för och bedriva forskning inom området rymdfysik. Det
övergripande målet för Institutet för rymdfysik (IRF) är att
inom sitt verksamhetsområde bedriva effektiv verksamhet på hög
internationell nivå.


I propositionen föreslås att IRF anvisas ett ramanslag på
57 600 000 kr för budgetåret 1995/96.


Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.


Polarforskningssekretariatet


De övergripande målen för Polarforskningssekretariatet (PFS)
är att främja och samordna svensk polarforskning på en hög
internationell nivå. Från anslaget betalas kostnader för
planering, genomförande och främjande av svensk polarforskning
i Antarktis och Arktis. Verksamheten präglas av en mycket ojämn
kostnadsfördelning över tiden till följd av stor belastning vid
genomförandet av expeditioner.


Regeringen föreslår att riksdagen till
Polarforskningssekretariatet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 31 710 000 kr. Regeringen begär samtidigt
riksdagens bemyndigande att genom tillfälliga
omdispositioner av nationella och internationella
forskningsresurser täcka de eventuellt ökade kostnader som
uppstår under budgetåret 1995/96 och som motsvaras av minskade
kostnader under budgetåret 1997.


Utskottet anser att riksdagen bör anvisa föreslagna medel och
lämna begärt bemyndigande.


Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige
och EU


Från anslaget betalas kostnader för den verksamhet som Rådet
för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU
(EU/FoU-rådet) bedriver. EU/FoU-rådet har till uppgift att
svara för samordning inom landet av det samarbete mellan
Sverige och Europeiska unionen, EU, som avser forskning och
teknisk utveckling. Rådet skall vara nationellt kontaktorgan
för samarbetet. Rådet inrättades år 1992 som ett samarbetsorgan
för berörda forskningsfinansierande myndigheter och
forskningsråd, och finansieringen delas fr.o.m. budgetåret
1994/95 mellan Näringsdepartementets och
Utbildningsdepartementets huvudtitlar.


Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på
11 901 000 kr för nästa budgetår.


Riksdagen bör enligt utskottet anvisa det begärda beloppet.


Europeisk forskningssamverkan


Anslaget skall täcka kostnader för svenskt deltagande i sådan
europeisk forskningssamverkan som regleras genom
regeringsavtal. Inom anslaget har inte, så som för innevarande
budgetår, medel beräknats för programavgifter för EU:s
forskningsprogram inklusive kostnader för Joint Research
Centre. Dessa kostnader täcks i stället genom Sveriges
medlemsavgift till EU.


Regeringen har genom beslut den 16 juni 1994 utsett bl.a.
NFR, MFR, HSFR och FRN till huvudansvariga myndigheter för
angivna särprogram inom EU:s FoU-samarbete. Samtidigt angavs
myndigheternas uppgifter angående bl.a. stöd och service till
forskare som deltar i eller förbereder deltagande i samarbetet.
Regeringen redovisar att medel har beräknats under detta anslag
för sådan verksamhet.


Regeringen har beräknat ett ramanslag på 642 533 000 kr
till Europeisk forskningssamverkan för nästa budgetår. I
detta belopp ingår särskilda medel till regeringens disposition
på 182 133 000 kr.


I motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 20 föreslås att riksdagen
till anslaget Europeisk forskningssamverkan anvisar 50 miljoner
kronor mindre än vad regeringen föreslagit. I motionen
framhålls att regeringen föreslår att drygt 240 miljoner kronor
skall anslås till regeringens disposition för europeisk
forskningssamverkan, utan närmare precisering av hur dessa
medel skall fördelas. Enligt motionärerna döljer sig här bl.a.
medel till fusionsforskning som Centerpartiet tidigare motsatt
sig. Regeringen bör ge en redovisning av hur medlen kommer att
fördelas, innan riksdagen anvisar dessa.


Som redan har framgått har under detta anslag beräknats
särskilda medel till regeringens disposition på drygt 182
miljoner kronor och således inte 240 miljoner kronor som uppges
i motionen. Utskottet har inhämtat att dessa medel har
beräknats bl.a. med hänsyn till att det är oklart i vilken
utsträckning det kommer att krävas inhemsk kompletterande
finansiering av deltagande i EU-projekten. Vidare ingår i
beloppet en kostnadsnivåuppräkning för rymdsamarbetet, medel
för att stimulera deltagande i EU-samarbetet, medel för att
kompensera att bidrag till internationella organisationer
blivit dyrare än beräknat och vissa medel för utrednings- och
analysarbete. Några medel för fusionsforskning har inte
beräknats i beloppet till regeringens disposition. Mot bakgrund
av det nu redovisade beräkningsunderlaget avstyrker utskottet
motion 1994/95:Ub907 yrkande 20. Riksdagen bör sålunda med
avslag på motionen anvisa det av regeringen begärda beloppet.


Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål


Från anslaget betalas kostnader för forskarstipendier och
bilateralt forskningssamarbete. Vidare betalas vissa kostnader
för infrastrukturella åtgärder, särskilda undersökningar inom
FoU-området samt lokalkostnader för Nordiska institutet för
samhällsplanering. Innevarande budgetår betalades från detta
anslag verksamheten för Rådet för högpresterande datorsystem
(HPDR). Kostnaden för HPDR:s verksamhet har för budgetåret
1995/96 beräknats inom Teknikvetenskapliga forskningsrådets
anslag vilket utskottet har behandlat i det föregående.


I propositionen föreslås att riksdagen till Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 61 554 000 kr.


Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.


Vissa bidrag till forskningsverksamhet


Under detta anslag upptas specificerat bidragen till
Vetenskapsakademien, Svenska institutet i Rom, Svenska
institutet i Athen, Svenska forskningsinstitutet i Istanbul,
Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte samt Institutet
för framtidsstudier.


Regeringen redovisar bl.a. att medel har överförts från
Utrikesdepartementets huvudtitel till detta anslag avseende
Svenska forskningsinstitutets lokaler i Istanbul. Regeringen
föreslår att riksdagen till Vissa bidrag för
forskningsändamål anvisar ett reservationsanslag på
78 799 000 kr.


Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar det begärda
beloppet.


Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning


Medlen under detta anslag disponeras och fördelas av
Forskningsrådsnämnden (FRN) för dyrbar vetenskaplig utrustning.
FRN skall i samverkan med andra forskningsfinansiärer fördela
medel för vetenskaplig utrustning som kostar mer än 2 miljoner
kronor.


Utskottet föreslår att riksdagen, i enlighet med regeringens
förslag, till Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
158 390 000 kr.


7. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område


Under anslaget F 2. Utvecklingsarbete inom
Utbildningsdepartementets område beräknas medel till
tillfälliga förstärkningar för myndigheternas arbete med
utvecklings- och rationaliseringsfrågor.


Regeringen föreslår ett anslagsbelopp på 25 231 000 kr för
budgetåret 1995/96.


Utskottet tillstyrker att riksdagen anvisar ett
reservationsanslag på det föreslagna beloppet.


Hemställan
Utskottet hemställer


Informationsteknik och distansutbildning


1. beträffande program för bred användning av
informationsteknik
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub903 yrkandena 1, 2 och
7,


res. 1 (m)


2. beträffande användning av informationsteknik i Skåne
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub711 yrkande 1,


3. beträffande allmän tillgång till informationsteknik
att riksdagen avslår motion 1994/95:T236 yrkande 2,


4. beträffande inköp av datorutrustning
att riksdagen avslår motion 1994/95:T236 yrkande 4,


5. beträffande informationsteknik i skolväsendet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 6,
1994/95:Ub315 yrkande 3, 1994/95:Ub901 yrkande 23,
1994/95:K810 yrkande 2 och 1994/95:K811 yrkande 1,


res. 2 (m)
res. 3 (c, fp, kds)


6. beträffande distansutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 32,
1994/95:Ub682, 1994/95:Ub903 yrkande 3 och 1994/95:A466 yrkande
11,


7. beträffande studiecentra/lärcentra
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub639, 1994/95:Ub672
och 1994/95:Ub704,


8. beträffande distansinstitut
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub626 yrkande 3,


Utveckling av universitet och högskolor, m.m.


9. beträffande plan för långsiktig kunskaps- och
kompetensutveckling
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 1 och
1994/95:A215 yrkande 8,


res. 4 (m)


10. beträffande livslångt lärande
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub648 och
1994/95:Ub706 yrkande 16,


11. beträffande åtgärder mot social snedrekrytering
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 1 och
1994/95:Ub714,


12. beträffande studentutbyte med tredje världen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub706 yrkande 2,


13. beträffande satsning på de mindre och medelstora
högskolorna
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub601 yrkandena 1--3,
5, 8 och 12, 1994/95:Ub624 yrkande 8, 1994/95:Ub625 yrkande 1,
1994/95:Ub637, 1994/95:Ub696 yrkande 16 och 1994/95:Ub907
yrkande 5,


res. 5 (m, fp)
res. 6 (c)
res. 7 (kds)


14. beträffande rätt för mindre och medelstora högskolor
att examinera doktorer
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub650 och
1994/95:Ub696 yrkande 17,


res. 8 (kds)


15. beträffande konstnärlig verksamhet vid vissa högskolor


att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub660 yrkande 4,


16. beträffande nya universitet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 6,
1994/95:Ub614, 1994/95:Ub624 yrkande 9, 1994/95:Ub671 och
1994/95:Ub708,


res. 9 (c)
res. 10 (fp)


17. beträffande vissa regionala högskolesatsningar
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub705 yrkande 1 och
1994/95:A446 yrkandena 1 och 2,


18. beträffande lärarutbildning och forskning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub624 yrkande 26,


res. 11 (fp)


19. beträffande högskolestyrelserna
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub602 och
1994/95:Ub690,


20. beträffande högskolans antagningssystem
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub613, 1994/95:Ub624
yrkande 28 och 1994/95:Ub696 yrkande 9,


res. 12 (m, fp, kds)
res. 13 (v)


21. beträffande studenternas inflytande
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub706 yrkande 14,


res. 14 (v)


22. beträffande studenternas rättssäkerhet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub696 yrkande 12,


res. 15 (kds)


23. beträffande kårobligatoriet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub616 och
1994/95:Ub686,


24. beträffande den farmaceutiska utbildningen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub630,


25. beträffande tandläkarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub621,


26. beträffande centrum för handikappteknik
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub641,


Särskilda resurser samt vissa särskilda åtgärder m.m.


27. beträffande särskilda resurser under flera år för
grundutbildningen
att riksdagen -- utom såvitt avser målgrupper och
antagningstillfällen för utbildning i naturvetenskap och teknik
-- med bifall till propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139
i motsvarande delar samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub17
yrkande 3, 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub21
yrkandena 3, 4 och 5, 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2,
1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 3,
1994/95:Ub696 yrkande 5, 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis,
1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15
och 16 godkänner det som regeringen förordar om omfattning och
principer,


res. 16 (m)
res. 17 (c)
res. 18 (fp)
res. 19 (v)
res. 20 (kds)


28. beträffande målgrupper såvitt avser de särskilda
resurserna för utbildning i naturvetenskap och teknik
att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:100 och
1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag på motionerna
1994/95:Ub17 yrkande 4 och 1994/95:Ub706 yrkande 6 godkänner
regeringens förslag,


res. 21 (v)


29. beträffande antagningstillfällen för de extra platserna
i naturvetenskap och teknik
att riksdagen med anledning av propositionerna 1994/95:100
och 1994/95:139 samt motion 1994/95:Ub17 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,


30. beträffande särbehandling av underrepresenterat kön vid
antagning till de extra platserna i naturvetenskap och teknik
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub17 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,


31. beträffande uppföljning och utvärdering
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub17 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,


32. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser
resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk
utbildning
att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:100 och
1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag på motionerna
1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub22 yrkande 4,
1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 2,
1994/95:Ub696 yrkande 6 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 (delvis)
godkänner regeringens förslag,


res. 22 (m)
res. 23 (fp)
res. 24 (v)
res. 25 (kds)


33. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser
resurser för aspirantutbildning
att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:100 och
1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag på motionerna
1994/95:Ub22 yrkande 7, 1994/95:Ub696 yrkande 8,
1994/95:Sf611 yrkande 20, 1994/95:Sf636 yrkande 7 och
1994/95:A286 yrkande 15 godkänner regeringens förslag,


res. 26 (mp, kds)
res. 27 (fp)


34. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser
resurser för sommaruniversitet
att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:100 och
1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag på motionerna
1994/95:Ub21 yrkande 6, 1994/95:Ub22 yrkande 5, 1994/95:Ub24
yrkande 4, 1994/95:Ub624 yrkande 1, 1994/95:Ub696 yrkande 7 och
1994/95:Ub706 yrkande 4 (delvis) godkänner regeringens förslag,


res. 28 (c, fp, v, kds)


35. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser
resurser för basår
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:139 och med
anledning av proposition 1994/95:100 samt med avslag på
motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 4 och 1994/95:Ub22 yrkande 6
godkänner regeringens förslag,


res. 29 (m)
res. 30 (fp, mp)


36. beträffande fördelning av platser mellan högskolorna
och fördelning av motsvarande medel framdeles
att riksdagen med bifall till propositionerna 1994/95:100 och
1994/95:139 i motsvarande delar bemyndigar regeringen att, med
den ändring som föranleds av bifall till utskottets förslag vid
moment 29 om antagningstillfällen, fördela särskilda resurser
för grundläggande högskoleutbildning i enlighet med regeringens
förslag samt godkänner av regeringen angivna riktlinjer för
fördelning av motsvarande medel som riksdagen anvisar under
1997--2002 och därjämte avslår motionerna 1994/95:Ub15,
1994/95:Ub16, 1994/95:Ub18, 1994/95:Ub20, 1994/95:Ub23,
1994/95:Ub25, 1994/95:Ub26, 1994/95:Ub27, 1994/95:Ub28,
1994/95:Ub29, 1994/95:Ub30, 1994/95:Ub623 yrkandena 2 och 3,
1994/95:Ub660 yrkande 3, 1994/95:Ub697 yrkande 2,
1994/95:Ub716 yrkande 1, 1994/95:Ub728 delvis och
1994/95:Ub732 yrkande 1,


37. beträffande minskad antagning till läkarutbildning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub615,


Övergripande anslagsfrågor


38. beträffande besparingsåtgärder inom grundutbildningen
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med
avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkandena 15 och 16,
1994/95:Ub901 yrkande 6 delvis, 1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis
och 1994/95:Ub907 yrkande 7 (delvis) godkänner de belopp för
ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer som
regeringen har förordat för de olika utbildningsområdena under
budgetåret 1995/96,


res. 31 (m)
res. 32 (fp)


39. beträffande besparingar på fakultetsanslagen
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med
avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10, 1994/95:Ub901
yrkande 9, 1994/95:Ub906 yrkande 6 och 1994/95:Ub907 yrkande 1,
samtliga yrkanden delvis, godkänner vad utskottet har anfört,


res. 33 (m, v)


40. beträffande fortsatta besparingsåtgärder
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med
avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10, 1994/95:Ub901
yrkandena 6 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 6 och 1994/95:Ub907
yrkandena 1 och 7, samtliga yrkanden delvis, samt motion
1994/95:Ub901 yrkande 5 godkänner inriktningen av de
besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen
förordar,


res. 34 (m) - villk. 31, 33
res. 35 (v) - villk. 33


41. beträffande kvalitetspremien
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100, med
ändring av sitt tidigare beslut (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 399)
och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 5,
1994/95:Ub696 yrkande 4, 1994/95:Ub901 yrkande 4, 1994/95:Ub906
yrkande 7 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 8 godkänner att
varje lärosätes arbete med kvalitetsutvecklingsprogram och
Kanslersämbetets bedömning av detta arbete inte skall kopplas
till resurstilldelningssystemet för grundläggande
högskoleutbildning,


res. 36 (m, c, fp, kds)


42. beträffande uppföljning av kvalitetsutvecklingen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub706 yrkande 13,


43. beträffande prestationsrelaterade fakultetsanslag
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100, med
ändring av sitt tidigare beslut (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 399)
och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 21,
1994/95:Ub696 yrkande 15, 1994/95:Ub906 yrkande 7 delvis och
1994/95:Ub907 yrkande 9 godkänner att principerna för
prestationsrelaterade fakultetsanslag inte införs fr.o.m.
budgetåret 1995/96,


res. 37 (m, c, fp, kds)


44. beträffande gemensamma anslag för grundutbildning och
forskning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub601 yrkande 9,


res. 38 (c)


45. beträffande översyn av anslagssystemet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub664 och
1994/95:Ub705 yrkande 2,


46. beträffande ersättningen för lokalhyror, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub711 yrkande 2 och
1994/95:Ub716 yrkande 2,


res. 39 (fp)


47. beträffande övergången till kalenderbudgetår
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100
godkänner de förändringar som förordats av regeringen
beträffande resurstilldelningen till grundläggande
högskoleutbildning som en konsekvens av övergången till
kalenderbudgetår,


48. beträffande engångsbelopp
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100
bemyndigar regeringen att inom varje lärosätes anslag för
grundläggande högskoleutbildning avseende budgetåret 1995/96
fastställa storleken av ett engångsbelopp,


49. beträffande förslag om utbyggnad av vissa universitet
och högskolor
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 4,
1994/95:Ub604, 1994/95:Ub617, 1994/95:Ub625 yrkande 2,
1994/95:Ub626 yrkande 2, 1994/95:Ub628 yrkande 4,
1994/95:Ub643, 1994/95:Ub663, 1994/95:Ub674, 1994/95:Ub675
yrkande 1, 1994/95:Ub681, 1994/95:Ub689, 1994/95:Ub697 yrkande
1, 1994/95:Ub702 yrkande 1, 1994/95:Ub703, 1994/95:Ub711
yrkandena 3 och 4, 1994/95:Ub713 yrkande 1, 1994/95:Ub720
yrkande 1, 1994/95:Ub725, 1994/95:Ub728 delvis och
1994/95:Ub732 yrkande 3,


50. beträffande förslag om utbildningsprogram m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub627, 1994/95:Ub638,
1994/95:Ub642, 1994/95:Ub645, 1994/95:Ub658, 1994/95:Ub660
yrkande 2, 1994/95:Ub694, 1994/95:Ub723, 1994/95:Ub727 och
1994/95:Ub734,


51. beträffande förslag om centrumbildningar
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub611, 1994/95:Ub628
yrkandena 2 och 3, 1994/95:Ub659, 1994/95:Ub675 yrkande 2,
1994/95:Ub711 yrkande 8 och 1994/95:Ub733,


52. beträffande förslag om ökad forskning vid vissa
lärosäten, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub626 yrkande 1,
1994/95:Ub646 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Ub669, 1994/95:Ub691,
1994/95:Ub702 yrkande 3, 1994/95:Kr412 yrkande 5, 1994/95:Kr413
yrkande 10 och 1994/95:Kr414 yrkande 3,


Anslag till universitet och högskolor med
fakultetsorganisation (C 1--C 18)


53. beträffande anslagsbeloppet under Uppsala universitet:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Uppsala universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
1 092 632 000 kr,


54. beträffande anslagsbeloppet under Uppsala universitet:
Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 1 349 219 000 kr,


55. beträffande anslagsbeloppet under Lunds universitet:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Lunds universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
1 810 729 000 kr,


56. beträffande anslagsbeloppet under Lunds universitet:
Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 1 394 255 000 kr,


57. beträffande anslagsbeloppet under Göteborgs
universitet: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Göteborgs universitet: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 1 315 255 000 kr,


58. beträffande Botaniska trädgården i Göteborg
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub633,


59. beträffande anslagsbeloppet under Göteborgs
universitet: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 1 078 541 000 kr,


60. beträffande anslagsbeloppet under Stockholms
universitet: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Stockholms universitet: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 903 440 000 kr,


61. beträffande anslagsbeloppet under Stockholms
universitet: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 1 096 034 000 kr,


62. beträffande medel för decentraliserad utbildning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub715,


63. beträffande anslagsbeloppet under Umeå universitet:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Umeå universitet: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
913 782 000 kr,


64. beträffande anslagsbeloppet under Umeå universitet:
Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 742 419 000 kr,


65. beträffande anslagsbeloppet under Linköpings
universitet: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Linköpings universitet: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 793 665 000 kr,


66. beträffande anslagsbeloppet under Linköpings
universitet: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 487 320 000 kr,


67. beträffande anslagsbeloppet under Karolinska
institutet: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Karolinska institutet: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 475 139 000 kr,


68. beträffande anslagsbeloppet under Karolinska
institutet: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning
för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 759 358 000 kr,


69. beträffande Centrum för idrottsforskning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub646 yrkande 1 och
1994/95:Kr413 yrkande 9,


70. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Tekniska
högskolan: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 865 903 000 kr,


71. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Tekniska
högskolan: Forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning
för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 732 139 000 kr,


72. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Högskolan i Luleå: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
447 371 000 kr,


73. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Luleå:
Forskning och forskarutbildning m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Högskolan i Luleå: Forskning och forskarutbildning m.m. för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 245 733 000 kr,


Anslag till övriga högskolor (C 19--C 42)


74. beträffande anslagsbeloppet under Danshögskolan:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Danshögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
28 772 000 kr,


75. beträffande anslagsbeloppet under Dramatiska
institutet: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Dramatiska institutet: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 69 030 000 kr,


76. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Borås:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Högskolan i Borås: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
149 867 000 kr,


77. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Falun/Borlänge: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Högskolan i Falun/Borlänge: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 195 708 000 kr,


78. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Gävle/Sandviken: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Högskolan i Gävle/Sandviken: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 184 156 000 kr,


79. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Halmstad:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Högskolan i Halmstad: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 101 473 000 kr,


80. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Kalmar:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Högskolan i Kalmar: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
213 480 000 kr,


81. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbildning för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 91 239 000 kr,


82. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Karlstad:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Högskolan i Karlstad: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 316 277 000 kr,


83. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Kristianstad: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 146 903 000 kr,


84. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Skövde:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Högskolan i Skövde: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
99 470 000 kr,


85. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med
avslag på motion 1994/95:Ub713 yrkande 2 till Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
79 887 000 kr,


86. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Växjö:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Högskolan i Växjö: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
239 515 000 kr,


87. beträffande anslagsbeloppet under Högskolan i Örebro:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Högskolan i Örebro: Grundutbildning för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
292 925 000 kr,


88. beträffande anslagsbeloppet under Högskoleutbildning på
Gotland: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Högskoleutbildning på Gotland: Grundutbildning för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 26 042 000 kr,


89. beträffande anslagsbeloppet under Idrottshögskolan i
Stockholm: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbildning för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 50 534 000 kr,


90. beträffande anslagsbeloppet under Konstfack:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Konstfack: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
139 021 000 kr,


91. beträffande anslagsbeloppet under Kungl.
Konsthögskolan: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 67 054 000 kr,


92. beträffande anslagsbeloppet under Lärarhögskolan i
Stockholm: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 405 816 000 kr,


93. beträffande anslagsbeloppet under Mitthögskolan:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Mitthögskolan: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
365 090 000 kr,


94. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Musikhögskolan
i Stockholm: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med
avslag på motion 1994/95:Ub649 till Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm: Grundutbildning för budgetåret 1995/96 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
116 559 000 kr,


res. 40 (v)


95. beträffande anslagsbeloppet under Mälardalens högskola:
Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Mälardalens högskola: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 219 484 000 kr,


96. beträffande anslagsbeloppet under Operahögskolan i
Stockholm: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 19 890 000 kr,


97. beträffande anslagsbeloppet under Teaterhögskolan i
Stockholm: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 32 854 000 kr,


Övriga anslag under littera C (C 43--C 50, C 55--C 56)


98. beträffande bidrag m.m. till Kungälvs
Waldorfseminarium
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub701 yrkandena 1 och 2,


res. 41 (c, mp, kds)


99. beträffande anslagsbeloppet under Enskilda och
kommunala högskoleutbildningar m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 som
bidrag till Enskilda och kommunala högskoleutbildningar
m.m. för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 1 939 114 000 kr,


100. beträffande vissa utbildningar vid Stiftelsen
Högskolan i Jönköping
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub665, 1994/95:Ub666
och 1994/95:Ub729,


101. beträffande anslagsbeloppet under
Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 90 390 000 kr,


102. beträffande medel för kompetenshöjning av högskolans
lärare
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub624 yrkande 6,


res. 42 (fp)


103. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda
utgifter inom universitet och högskolor m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m. för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 735 340 000 kr,


104. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom
grundutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med
avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 4 i denna del,
1994/95:Ub901 yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ub906 yrkande 8,
1994/95:Ub907 yrkande 19 och 1994/95:Fi216 yrkande 14 till
Övriga utgifter inom grundutbildning för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
1 449 053 000 kr,


res. 43 (m) - villk. 16
res. 44 (c)
res. 45 (v) - villk. 19
res. 46 (kds) - villk. 20


105. beträffande medel för kvinnliga forskare vid Högskolan
i Halmstad
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub629,


106. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom
forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med
avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 20, 1994/95:Ub706
yrkande 5, 1994/95:Ub905 yrkande 21 i denna del och
1994/95:Ub907 yrkande 4 till Övriga utgifter inom forskning
och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 212 067 000 kr,


res. 47 (c)
res. 48 (fp)
res. 49 (v)
res. 50 (mp)


107. beträffande anslagsbeloppet under Konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 18 802 000 kr,


108. beträffande fördelningen av medel för
forskningsstödjande åtgärder till vissa högskolor
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub660 yrkande 1,
1994/95:Ub683, 1994/95:Ub697 yrkande 3, 1994/95:Ub720 yrkande 2
och 1994/95:Ub732 yrkande 2,


109. beträffande medel för forskningsstödjande åtgärder
m.m. till Högskolan i Luleå
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub702 yrkande 2,


110. beträffande fördelningen av nätverksmedel
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub718,


111. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsstödjande
åtgärder vid mindre och medelstora högskolor
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med
avslag på motion 1994/95:Ub907 yrkande 6 till
Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 232 700 000 kr,


res. 51 (c)


112. beträffande anslagsbeloppet under Vissa ersättningar
för klinisk utbildning och forskning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 som
bidrag till Vissa ersättningar för klinisk utbildning och
forskning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 2 296 979 000 kr,


113. beträffande översyn av läkarutbildningsavtalet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub647, 1994/95:Ub673
och 1994/95:Ub680,


res. 52 (c)


114. beträffande anslagsbeloppet under Kostnader för
Chalmers tekniska högskolas avvecklingsorganisation
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Kostnader för Chalmers tekniska högskolas
avvecklingsorganisation för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,


115. beträffande anslagsbeloppet under Kostnader för
Högskolans i Jönköping avvecklingsorganisation
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Kostnader för Högskolans i Jönköping
avvecklingsorganisation för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,


Anslag till Nationella och internationella forskningsresurser
(D 1--D 11, D 13--D 14, D 16--D 22) och till Övriga ändamål
(F 2)


116. beträffande besparingar inom nationella och
internationella forskningsresurser för budgetåret 1995/96
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande
11, 1994/95:Ub901 yrkandena 8 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 9
och 1994/95:Ub907 yrkande 2, samtliga yrkanden delvis,
godkänner vad utskottet har anfört,


res. 53 (m)
res. 54 (v)


117. beträffande fortsatta besparingsåtgärder
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande
11, 1994/95:Ub901 yrkandena 8 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 9
och 1994/95:Ub907 yrkande 2, samtliga yrkanden delvis,
godkänner vad regeringen förordat i proposition 1994/95:100 om
inriktningen av besparingsåtgärder inom nationella och
internationella forskningsresurser för budgetåren 1997 och
1998,


res. 55 (m) - villk. 53
res. 56 (v) - villk. 54


118. beträffande översyn av strukturen inom universitetens
forskningsorganisation
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub624 yrkande 23,


res. 57 (fp)


119. beträffande sektorsforskningen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub662, 1994/95:Ub731
och 1994/95:Ub905 yrkandena 25, 26 och 29,


res. 58 (v, mp)


120. beträffande tvärvetenskaplig forskning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub905 yrkandena 27 och
28,


res. 59 (mp)


121. beträffande forskningsrådens ansvar för
forskningsinformationen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub624 yrkande 25,


res. 60 (m, fp)


122. beträffande anslagsbeloppet under
Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Forskningsrådsnämnden: Forskning och forskningsinformation
för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 131 465 000 kr,


123. beträffande anslagsbeloppet under
Forskningsrådsnämnden: Förvaltning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Forskningsrådsnämnden: Förvaltning för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 14 159 000
kr,


124. beträffande anslagsbeloppet under
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Forskning
för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 341 100 000 kr,


125. beträffande anslagsbeloppet under
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning


att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet:
Förvaltning för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 15 351 000 kr,


126. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska
forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med
avslag på motion 1994/95:Ub612 yrkandena 1 och 2 till
Medicinska forskningsrådet: Forskning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 552 004 000 kr,


res. 61 (v)


127. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska
forskningsrådet: Förvaltning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Medicinska forskningsrådet: Förvaltning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
20 302 000 kr,


128. beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 900 017 000 kr,


129. beträffande anslagsbeloppet under Naturvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 27 644 000 kr,


130. beträffande anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga
forskningsrådet: Forskning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forskning för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 463 978 000 kr,


131. beträffande anslagsbeloppet under Teknikvetenskapliga
forskningsrådet: Förvaltning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 13 533 000 kr,


132. beträffande anslagsbeloppet under Rymdforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Rymdforskning för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 65 125 000 kr,


133. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. biblioteket


att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Kungl. biblioteket för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 263 754 000 kr,


134. beträffande anslagsbeloppet under Statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
11 971 000 kr,


135. beträffande anslagsbeloppet under Institutet för
rymdfysik
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Institutet för rymdfysik för budgetåret 1995/96 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 57 600 000 kr,


136. beträffande anslagsbeloppet under
Polarforskningssekretariatet
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Polarforskningssekretariatet för budgetåret 1995/96 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 31 710 000 kr,


137. beträffande bemyndigande i fråga om polarforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100
bemyndigar regeringen att genom tillfälliga omdispositioner av
nationella och internationella forskningsresurser täcka de
eventuellt ökade kostnader som uppstår under budgetåret 1995/96
och som motsvaras av minskade kostnader under budgetåret 1997,


138. beträffande anslagsbeloppet under Rådet för
forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och EU
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige
och EU för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 11 901 000 kr,


139. beträffande anslagsbeloppet under Europeisk
forskningssamverkan
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med
avslag på motion 1994/95:Ub907 yrkande 20 till Europeisk
forskningssamverkan för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 642 533 000 kr,


140. beträffande anslagsbeloppet under Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 61 554 000 kr,


141. beträffande anslagsbeloppet under Vissa bidrag till
forskningsverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 78 799 000 kr,


142. beträffande anslagsbeloppet under Medel för dyrbar
vetenskaplig utrustning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 158 390 000 kr,


143. beträffande anslagsbeloppet under Utvecklingsarbete
inom Utbildningsdepartementets område
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets område för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 25 231 000 kr.


Stockholm den 4 maj 1995


På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman


I beslutet har deltagit:
Jan Björkman (s),
Beatrice Ask (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Eva Johansson (s),
Rune Rydén (m),
Ingegerd Wärnersson (s),
Andreas Carlgren (c),
Agneta Lundberg (s),
Ulf Melin (m),
Torgny Danielsson (s),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Tomas Eneroth (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp),
Inger Davidson (kds),
Majléne Westerlund Panke (s) och
Conny Sandholm (fp).


Reservationer
1. Program för bred användning av informationsteknik
(mom. 1)


Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Direktiv för" och slutar med "och 7" bort ha
följande lydelse:


Utskottet delar motionärernas uppfattning att riksdagen hos
regeringen bör begära förslag till dels ett program för en bred
användning av informationsteknik i enlighet med de
rekommendationer som den förra regeringens IT-kommitté
presenterade i Vingar åt människans förmåga (SOU 1994:118),
dels ett program för informationsteknikens användning i skolan
och den högre utbildningen. Sverige måste ha de högsta
ambitioner när det gäller att dra nytta av den nya tekniken för
varje människas och hela samhällets utveckling. Senast år 2010
bör Sverige tillhöra IT-utvecklingens absoluta världsledning
när det gäller varje del av utnyttjandet av
informationstekniken. För skola och högre utbildning är det
enligt utskottets mening viktigt att bl.a. bygga ut
skoldatanätet, förnya skolans undervisningsmiljö och utveckla
villkoren för distansutbildning.


Utskottet instämmer även i motionärernas uppfattning om
vikten av åtgärder i syfte att främja en ökad
överföring av kunskap och informationsteknik mellan
universitet, högskolor och företag. Av största vikt är också
att revidera datalagstiftningen, så att den inte hindrar en
sund utveckling av informationstekniken. Man bör också ha de
högsta ambitioner i fråga om deltagande i EU-nät för europeiska
forskningsinstitutioner.


Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till förevarande yrkanden som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört om program för bred användning
av informationsteknik.


dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


1. beträffande program för bred användning av
informationsteknik
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub903 yrkandena
1, 2 och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,


2. Informationsteknik i skolväsendet (mom. 5)


Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:


Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av
IT-satsningar inom utbildningsväsendet. Att eleverna i skolan
redan från början får en god grund och vana vid den nya
tekniken är centralt, liksom att skolorna utnyttjar de
pedagogiska möjligheter och fördelar som den nya tekniken ger.
Det är viktigt att datorer kommer till användning som verktyg i
skolarbetet på i princip samma sätt som de används i
arbetslivet och i samhällslivet i övrigt.


Utskottet vill också -- (=utskottet) -- kamrater och lärare.


Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1994/95:Ub901 yrkande 23 och med anledning av motionerna
1994/95:Ub304 yrkande 6, 1994/95:Ub315 yrkande 3, 1994/95:K810
yrkande 2 och 1994/95:K811 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om
informationsteknik i skolväsendet,


dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


5. beträffande informationsteknik i skolväsendet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub901 yrkande 23
och med anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 6,
1994/95:Ub315 yrkande 3, 1994/95:K810 yrkande 2 och
1994/95:K811 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,


3. Informationsteknik i skolväsendet (mom. 5)


Andreas Carlgren (c), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm
(fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:


Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av
IT-satsningar inom utbildningsväsendet. Att eleverna i skolan
redan från början får en god grund och vana vid den nya
tekniken är centralt, liksom att skolorna utnyttjar de
pedagogiska möjligheter och fördelar som den nya tekniken ger.
Det är viktigt att datorer kommer till användning som verktyg i
skolarbetet, på i princip samma sätt som de används i
arbetslivet och i samhällslivet i övrigt. Skolverket bör verka
för att resurser avsätts för lärarutbildning på alla nivåer
avseende kvalificerad användning av informationsteknik i
undervisningen, att satsning på undervisningsmaterial genomförs
och att internationella pedagogiska erfarenheter samlas in. Det
är enligt utskottets mening angeläget att alla elever får
tillgång till datorer och att flickor får möjlighet att arbeta
med datorer. Utskottet anser det rimligt att varje skola och
kommun upprättar en strategi för hur datorer skall utnyttjas i
undervisningen.


Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1994/95:Ub304 yrkande 6, 1994/95:Ub315 yrkande 3, 1994/95:K810
yrkande 2 och 1994/95:K811 yrkande 1 samt med anledning av
motion 1994/95:Ub901 yrkande 23 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört om informationsteknik i
skolväsendet.


dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


5. beträffande informationsteknik i skolväsendet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub304
yrkande 6, 1994/95:Ub315 yrkande 3, 1994/95:K810 yrkande 2 och
1994/95:K811 yrkande 1 samt med anledning av motion
1994/95:Ub901 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,


4. Plan för långsiktig kunskaps- och kompetensutveckling
(mom. 9)


Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34
börjar med "Även utskottet" och slutar med "yrkande 8" bort ha
följande lydelse:


Utskottet anser att en systematisk kunskapsuppbyggnad är
viktig för Sveriges utveckling på sikt. Den kan, rätt utformad,
också bli en del av en aktiv arbetsmarknadspolitik. Riksdagen
bör hos regeringen begära en plan för den långsiktiga kunskaps-
och kompetensutvecklingen. Utskottet delar de bedömningar som
redovisades av kompetensprojektet Agenda 2000 -- kunskap och
kompetens för nästa århundrade i augusti 1994 beträffande
långsiktiga angelägna mål. Det krävs förstärkning inom fem
områden. Det gäller längre akademiska utbildningar,
eftergymnasial utbildning av teoretisk/praktisk karaktär,
vuxenutbildning i kärnämnen, forskarutbildning och kontinuerlig
kompetensutveckling. Det är angeläget att arbetskraftens
utbildningsnivå höjs och att antalet doktorsexamina ökar liksom
antalet vetenskapligt meriterade anställda i näringslivet.
Utskottet vill även understryka att en konsekvent och
långsiktig utbildnings- och forskningspolitik krävs för den
fortsatta förnyelsen av utbildningsväsendet. Kvaliteten måste
hävdas på alla nivåer.


Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1994/95:Ub901 yrkande 1 och 1994/95:A215 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om plan
för långsiktig kunskaps- och kompetensutveckling.


dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


9. beträffande plan för långsiktig kunskaps- och
kompetensutveckling
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901
yrkande 1 och 1994/95:A215 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,


5. Satsning på de mindre och medelstora högskolorna
(mom. 13)


Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m),  Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37
börjar med "Utskottet vill" och på s. 38 slutar med "yrkande 5"
bort ha följande lydelse:


Den forskning som bedrivs vid de mindre och medelstora
högskolorna är enligt utskottets mening av betydelse för att
stödja grundutbildningen. Den föreslagna förstärkningen av
forskningsstödjande åtgärder vid dessa högskolor är därför
angelägen. Riksdagen har tidigare anvisat dels medel för
samarbete i nätverk mellan universitet och högskolor (40
miljoner kronor per år under budgetåren 1993/94--1995/96 har
anvisats för detta), dels medel för forskningssamverkan mellan
universitet/högskolor, industri, näringsliv och samhälle. De
positiva erfarenheterna från detta samarbete bör naturligtvis
tas till vara inför en fortsatt uppbyggnad av fasta
forskningsresurser vid de mindre och medelstora högskolorna.
Enligt utskottets mening är det emellertid mycket angeläget att
denna uppbyggnad sker i sådan takt att uppsatta kvalitetskrav
uppfylls. Forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna
skall bedrivas med samma krav på kvalitet som gäller för annan
forskning. Regeringens förslag framdeles om fortsatt satsning
på dessa högskolor måste utgå från detta.


Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1994/95:Ub624 yrkande 8 och med avslag på motionerna
1994/95:Ub601 yrkandena 1--3, 5, 8 och 12, 1994/95:Ub625
yrkande 1, 1994/95:Ub637, 1994/95:Ub696 yrkande 16 och
1994/95:Ub907 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört om krav vid fortsatt satsning på
de mindre och medelstora högskolorna.


dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


13. beträffande satsning på de mindre och medelstora
högskolorna
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 8
och med avslag på motionerna 1994/95:Ub601 yrkandena 1--3, 5, 8
och 12, 1994/95:Ub625 yrkande 1, 1994/95:Ub637, 1994/95:Ub696
yrkande 16 och 1994/95:Ub907 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,


6. Satsning på de mindre och medelstora högskolorna
(mom. 13)


Andreas Carlgren (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37
börjar med "Utskottet vill" och på s. 38 slutar med "yrkande 5"
bort ha följande lydelse:


En fortsatt satsning på de mindre och medelstora högskolorna
är enligt utskottets mening angelägen. Man bör kunna utgå från
att de mindre och medelstora högskolorna får del av de medel
som förts över av löntagarfondsmedel till en stiftelse med
ändamålet att stödja forskning i samarbete med näringslivet.
Den framtida expansionen inom den högre utbildningen måste i
stort sett ske vid de mindre och medelstora högskolorna. Dessa
utgångspunkter bör vara vägledande inför nästa
forskningspolitiska beslut.


Vid den fortsatta utbyggnaden av den högre utbildningen bör
alla högskolor och universitet ha både ett nationellt ansvar
och ett ansvar för den regionala utvecklingen. Med
forskningssatsningar på de mindre och medelstora högskolorna
kommer deras betydelse för det regionala näringslivet att öka
ytterligare. De minsta och senast tillkomna högskolorna bör
lyftas till en nivå som ger en god grund för att också
långsiktigt uppfylla kvalitetskraven. Därför måste de allra
minsta högskolorna få en procentuellt större tilldelning av
antalet platser för grundläggande högskoleutbildning. Utskottet
anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna
vad utskottet nu anfört om att stödja utvecklingen vid de
minsta högskolorna. Ett nytt anslag benämnt Stöd till de minsta
högskolorna bör föras upp på statsbudgeten och 50 miljoner
kronor anvisas för ändamålet.


Alla högskolor måste ha förutsättningar att ge utbildning och
tillhandahålla forskning av nationell standard och kvalitet.
Bevarandet av ett nationellt högskolesystem är en förutsättning
för kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning i hela landet.
Högre examina bör anknyta till en aktiv forskningsmiljö. Därför
bör den högskola som medges rätten att utfärda magisterexamen
också vara berättigad till forskningsresurser. Vidare bör de
högskolor som så önskar kunna bygga upp en egen
fakultetsorganisation inom en eller flera fakulteter.
Regeringen bör därför återkomma med förslag som möjliggör en
eller två fakultetshögskolor.


Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1994/95:Ub601 yrkandena 1--3, 5, 8 och 12 och 1994/95:Ub907
yrkande 5 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 8,
1994/95:Ub625 yrkande 1, 1994/95:Ub637 och 1994/95:Ub696
yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om satsning på mindre och medelstora
högskolor samt anvisar 50 miljoner kronor i enlighet med vad
utskottet har förordat.


dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


13. beträffande satsning på de mindre och medelstora
högskolorna
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub601
yrkandena 1--3, 5, 8 och 12 och 1994/95:Ub907 yrkande 5 och med
avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 8, 1994/95:Ub625
yrkande 1, 1994/95:Ub637 och 1994/95:Ub696 yrkande 16 dels som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
dels under ett nytt anslag till Stöd till de minsta
högskolorna för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln
anvisar 50 000 000 kr,


7. Satsning på de mindre och medelstora högskolorna
(mom. 13)


Inger Davidson (kds) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37
börjar med "Utskottet vill" och på s. 38 slutar med "yrkande 5"
bort ha följande lydelse:


Den högre utbildningen genomgår nu en kraftig kvantitativ
expansion. För att upprätthålla kvaliteten och stärka
forskningsanknytningen anser utskottet att det behövs fler
knutpunkter i universitets- och högskolenätverket som har fasta
forskningsresurser. Utskottet anser att någon eller några av de
medelstora högskolorna bör erhålla sådana fasta
forskningsresurser. Uppbyggnaden av forskningsorganisationer
med fasta resurser bör ske i en takt som garanterar att
kvaliteten upprätthålls. Utskottet anser därför att regeringen
inför nästa treåriga budgetperiod bör återkomma till riksdagen
med en plan som tar sikte på att ge någon eller några högskolor
fasta forskningsresurser. Utskottet föreslår med bifall till
motion 1994/95:Ub696 yrkande 16 att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om satsning
på mindre och medelstora högskolor. Samtidigt avstyrks
motionerna 1994/95:Ub601 yrkandena 1--3, 5, 8 och 12,
1994/95:Ub624 yrkande 8, 1994/95:Ub625 yrkande 1, 1994/95:Ub637
och 1994/95:Ub907 yrkande 5.


dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


13. beträffande satsning på de mindre och medelstora
högskolorna
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub696 yrkande 16
och med avslag på motionerna 1994/95:Ub601 yrkandena 1--3, 5, 8
och 12, 1994/95:Ub624 yrkande 8, 1994/95:Ub625 yrkande 1,
1994/95:Ub637 och 1994/95:Ub907 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,


8. Rätt för mindre och medelstora högskolor att examinera
doktorer (mom. 14)


Inger Davidson (kds) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "därför avslås" bort
ha följande lydelse:


Mot bakgrund av regeringens förslag att ge mindre och
medelstora högskolor rätt att inrätta professurer efter
prövning hos Kanslersämbetet/den av regeringen föreslagna nya
myndigheten på högskoleområdet anser utskottet det naturligt
att dessa högskolor även ges rätt att utfärda doktorsexamen.
Förslaget att högskolan i Karlstad skall få examinationsrätt i
forskarutbildning tillgodoses härigenom. Utskottet föreslår
sålunda att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub696
yrkande 17 och med anledning av motion 1994/95:Ub650 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
rätt att examinera doktorer.


dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


14. beträffande rätt för mindre och medelstora högskolor
att examinera doktorer
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub696 yrkande 17
och med anledning av motion 1994/95:Ub650 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,


9. Nya universitet (mom. 16)


Andreas Carlgren (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "därför avslås" bort
ha följande lydelse:


Utskottet anser att Sverige långsiktigt måste höja nivån när
det gäller andelen universitets- och högskoleutbildade. Som ett
led i denna strävan bör de tidigare universitetsfilialerna,
dvs. högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro samt
Mitthögskolan byggas ut till nya universitet. Utskottet anser
det rimligt att nu ge minst en högskola denna status av
universitet. Detta kan ske i samarbete med angränsande
högskolor eller som nätverksuniversitet. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub601 yrkande 6 och
med anledning av motionerna 1994/95:Ub614, 1994/95:Ub624
yrkande 9, 1994/95:Ub671 och 1994/95:Ub708 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om nya
universitet.


dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


16. beträffande nya universitet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub601 yrkande 6
och med anledning av motionerna 1994/95:Ub614, 1994/95:Ub624
yrkande 9, 1994/95:Ub671 och 1994/95:Ub708 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,


10. Nya universitet (mom. 16)


Conny Sandholm (fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "avslås" bort ha
följande lydelse:


Enligt utskottet måste utbyggnaden av den högre utbildningen
ske inom ramen för en kvalificerad vetenskaplig miljö.
Utskottet anser att en utredning bör tillsättas för att
analysera frågorna kring den framtida utvecklingen av högre
utbildning och forskning till år 2010 med inriktning mot fler
nya specialiserade universitet. Målet bör vara att stimulera en
successiv utveckling av några av de medelstora högskolorna,
vilket skulle kunna innebära att det om femton år finns
ytterligare fyra forskningsanknutna högskolor med fast
fakultetsorganisation inom ett eller flera områden.
Möjligheterna till en mer internationell rekrytering av lärare
bör prövas liksom förutsättningarna att i större utsträckning
använda den nya informationstekniken inom utbildningen.
Studenter kommer inom en inte alltför avlägsen framtid att
kunna följa seminarier som äger rum på universitet runt om i
världen från sina egna datorer. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 9 och
med anledning av motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 6,
1994/95:Ub614, 1994/95:Ub671 och 1994/95:Ub708 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om nya
universitet.


dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


16. beträffande nya universitet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 9
och med anledning av motionerna 1994/95:Ub601 yrkande 6,
1994/95:Ub614, 1994/95:Ub671 och 1994/95:Ub708 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,


11. Lärarutbildning och forskning (mom. 18)


Conny Sandholm (fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "därför motionen"
bort ha följande lydelse:


Frågan om lärarutbildning och forskning kommer visserligen
att behandlas i den översyn av lärarutbildningen som regeringen
aviserar i budgetpropositionen (s. 30). Utskottet vill
emellertid understryka vikten av att dessa frågor också
behandlas i beredningsarbetet inför nästa
forskningsproposition. Utskottet anser det angeläget att vägar
därvid anvisas för att öka lärarutbildningarnas eget ansvar för
forskning och utveckling. Utskottet tillstyrker med hänvisning
härtill motion 1994/95:Ub624 yrkande 26 och föreslår att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om forskning och lärarutbildning.


dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


18. beträffande lärarutbildning och forskning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 26
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,


12. Högskolans antagningssystem (mom. 20)


Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny
Sandholm (fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 9" bort ha
följande lydelse:


Utskottet anser det vara högskolornas uppgift att utveckla
antagningssystemet på ett för studenterna tydligt och
rättssäkert sätt, samtidigt som utrymme ges för högskolorna att
profilera sig genom antagningssystemet. Regeringen bör följa
utvecklingen av den lokala antagningen och utvärdera
resultatet. Riksdagen bör tillbakavisa regeringens signaler om
centrala regleringar. Sådana bör undvikas. Utskottet föreslår
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624 yrkande
28 och 1994/95:Ub696 yrkande 9 och med avslag på motion
1994/95:Ub613 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om högskolans antagningssystem.


dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


20. beträffande högskolans antagningssystem
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624
yrkande 28 och 1994/95:Ub696 yrkande 9 och med avslag på motion
1994/95:Ub613 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,


13. Högskolans antagningssystem (mom. 20)


Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 9" bort ha
följande lydelse:


Utskottet delar motionärernas uppfattning att
antagningsreglerna måste vara överblickbara och väl kända för
alla sökande. Det är angeläget med en översyn av
meritvärderingen av studieomdömen från folkhögskolan inom ramen
för det uppdrag som givits till utredningen RUT 93 att följa
upp tillträdesfrågorna. Syftet med denna översyn av
antagningsreglerna bör vara att åstadkomma större rättvisa och
bättre samordning. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall
till motion 1994/95:Ub613 och med avslag på motionerna
1994/95:Ub624 yrkande 28 och 1994/95:Ub696 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
högskolans antagningssystem.


dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


20. beträffande högskolans antagningssystem
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub613 och med
avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 28 och 1994/95:Ub696
yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,


14. Studenternas inflytande (mom. 21)


Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 14" bort ha
följande lydelse:


Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av
studentinflytande. Regeringens förslag att ändra
högskoleförordningen så att studeranderepresentation garanteras
i styrelser och organ som behandlar utbildningsfrågor ligger i
linje med vad motionärerna för fram. Utskottet anser för egen
del dessutom att studenterna måste ges möjlighet att aktivt
delta i kvalitetsutvecklingsarbetet och att deras erfarenheter
måste bättre tas till vara vid planering, genomförande och
utvärdering. Möjligheterna till studentinflytande inom EU bör
också uppmärksammas. Det är angeläget att regeringen tar
initiativ som främjar studenternas möjligheter att delta i
sådana sammanhang. Utskottet föreslår med hänvisning till det
anförda att riksdagen med bifall till motionen som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
studenternas inflytande.


dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


21. beträffande studenternas inflytande
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,


15. Studenternas rättssäkerhet (mom. 22)


Inger Davidson (kds) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Utskottet har" och slutar med "motion
1994/95:Ub696" bort ha följande lydelse:


Utskottet har i det föregående haft anledning att behandla
frågor om antagning och avgifter. När det gäller rättssäkerhet
generellt är det angeläget att studenter har möjlighet att få
sin sak prövad. Det finns möjlighet att hos Överklagandenämnden
för högskolan överklaga lokala beslut som gäller behörighet för
att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning,
tillgodoräknande av kurs samt begäran att få ut examensbevis
eller utbildningsbevis. Dessa bestämmelser innebär en
begränsning jämfört med tidigare gällande ordning. Utredningen
om en samvetsklausul i högskoleutbildningen (SOU 1994:84)
menade att studenter bör ges rätt att hos Överklagandenämnden
för högskolan särskilt överklaga beslut om deltagande i
obligatoriska utbildningsmoment. Utskottet anser att en översyn
av frågor som rör studenternas rättssäkerhet är angelägen och
föreslår att riksdagen med bifall till motionen ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört i ämnet.


dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


22. beträffande studenternas rättssäkerhet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub696 yrkande 12
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,


16. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen
(mom. 27)


Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "berörda delar" bort
ha följande lydelse:


Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag
om arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningsplatser i
naturvetenskap, teknik och språk. De utmaningar som Sverige
står inför kräver en konsekvent och långsiktig utbildnings- och
forskningspolitik. När regeringen föreslår att också
universiteten och högskolorna skall bli en del av
arbetsmarknadspolitiska satsningar och när medvetna
kvalitetssänkande överinskrivningar föreslås, strider detta mot
långsiktiga kunskapsintressen. Svårigheterna att utnyttja
högskolor och universitet för kortsiktigt inriktad
arbetsmarknadspolitik skall inte underskattas. Detta gäller i
synnerhet naturvetenskaplig och teknisk utbildning som har
speciella krav, inte bara avseende utbildade lärare, utan också
vad gäller utrustning, lokaler m.m. Det finns en risk att
projekt av denna kortsiktiga karaktär leder till att
universitetens och högskolornas långsiktiga uppgifter
åsidosätts.


Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis och 1994/95:Ub901 yrkande 15
delvis och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och
1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub17
yrkande 3, 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5, 1994/95:Ub22 yrkandena
1 och 2, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande
3, 1994/95:Ub696 yrkande 5, 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis och
1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört om särskilda resurser för
grundutbildningen.


dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


27. beträffande särskilda resurser under flera år för
grundutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub19 yrkande
2 delvis och 1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och med avslag på
propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar
samt motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub21 yrkandena
3--5, 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub24 yrkande 3
delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub696 yrkande 5,
1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15
och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,


17. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen
(mom. 27)


Andreas Carlgren (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "berörda delar" bort
ha följande lydelse:


Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs
särskilda insatser för att öka antalet naturvetenskapligt och
tekniskt utbildade. En långsiktig ökning av antalet studerande
inom dessa utbildningsområden är angelägen. Utskottet anser
emellertid att det inte är realistiskt att med bibehållen
kvalitet skapa så många nya platser på så kort tid som
regeringen föreslår. I stället bör riksdagen besluta om
fördelning av resurser för 3 000 utbildningsplatser inom
naturvetenskap och teknik och ytterligare 6 000 platser inom
det humanistiska och samhällsvetenskapliga området. Platserna
skall huvudsakligen gå till de mindre och medelstora
högskolorna. Ett större uppdrag inom grundutbildningen
tillsammans med ett ökat ansvar för den kontinuerliga
kompetensutvecklingen i landet skulle ge de mindre och
medelstora högskolorna en allt viktigare roll. Särskilt bör
behovet att utöka antalet platser vid de minsta högskolorna
beaktas. De ovan redovisade principerna bör gälla även vid
fördelningen av de föreslagna nya platserna i språk.


Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1994/95:Ub21 yrkandena 3--5 och 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och
16 och med anledning av propositionerna 1994/95:100 och
1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub17
yrkande 3, 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub24 yrkande
3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub696 yrkande 5 och
1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis samt med avslag på motionerna
1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis och 1994/95:Ub901 yrkande 15 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om särskilda resurser för
grundutbildningen.


dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


27. beträffande särskilda resurser under flera år för
grundutbildningen
att riksdagen  -- utom såvitt avser målgrupper och
antagningstillfällen för utbildning i naturvetenskap och teknik
-- med bifall till motionerna 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5 och
1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 och med anledning av
propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar
samt motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub22 yrkandena
1 och 2, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande
3, 1994/95:Ub696 yrkande 5 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis
samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis
och 1994/95:Ub901 yrkande 15 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,


18. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen
(mom. 27)


Conny Sandholm (fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "berörda delar" bort
ha följande lydelse:


Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs
särskilda insatser för att öka antalet naturvetenskapligt och
tekniskt utbildade. Det är av stor vikt att andelen
utexaminerade ingenjörer i Sverige kan ökas. Tillflödet av
tekniker och naturvetare är fortfarande alltför lågt i landet
jämfört med de flesta andra OECD-länder. För att främja en god
rekrytering bör antalet platser emellertid ökas successivt.
Utskottet avstyrker därför regeringens förslag om en satsning
på 9 000 NT-platser och förordar i stället att 1 500
permanenta sådana utbildningsplatser inrättas fr.o.m. hösten
1995. Detta skapar en rimlig möjlighet till utbyggnad av
ifrågavarande utbildningar och ger högskolorna möjlighet att
behålla kvaliteten på utbildningarna, framför allt med avseende
på tillgång till kvalificerade lärare, storlek på
föreläsningsgrupper och tillgång och möjlighet till
laborationsövningar.


Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till
motionerna 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:Ub624
yrkande 3 och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och
1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub17
yrkande 3, 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub21
yrkandena 3--5, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub696
yrkande 5, 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub901
yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
särskilda resurser för grundutbildningen.


dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


27. beträffande särskilda resurser under flera år för
grundutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub22
yrkandena 1 och 2 och 1994/95:Ub624 yrkande 3 och med avslag på
propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar
samt motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub19 yrkande 2
delvis, 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5, 1994/95:Ub24 yrkande 3
delvis, 1994/95:Ub696 yrkande 5, 1994/95:Ub706 yrkande 3
delvis, 1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907
yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,


19. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen
(mom. 27)


Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "berörda delar" bort
ha följande lydelse:


Utskottet anser att en långsiktig strategi för utbyggnad av
den högre utbildningen är angelägen. Satsningen bör särskilt
riktas mot de små och medelstora högskolorna. Därigenom vidgas
basen för kunskapssamhället. Utskottet anser att 3 000 av de
föreslagna NT-platserna skall permanentas.


Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis, med anledning av
propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar
och med avslag på motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3,
1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5,
1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis,
1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub696 yrkande 5,
1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15
och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört om särskilda resurser för grundutbildningen.


dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


27. beträffande särskilda resurser under flera år för
grundutbildningen
att riksdagen -- utom såvitt avser målgrupper och
antagningstillfällen för utbildning i naturvetenskap och teknik
-- med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis, med
anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i
motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:Ub17
yrkande 3, 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub21
yrkandena 3--5, 1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub24
yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub696
yrkande 5, 1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907
yrkandena 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,


20. Särskilda resurser under flera år för grundutbildningen
(mom. 27)


Inger Davidson (kds) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "berörda delar" bort
ha följande lydelse:


Utskottet delar regeringens bedömning att det behövs
särskilda insatser för att öka antalet naturvetenskapligt och
tekniskt utbildade. En permanent utbyggnad bör dock ersätta den
tillfälliga utbildningssatsning som regeringen föreslår.
Utskottet föreslår därför att 3 000 permanenta nybörjarplatser
inom naturvetenskap och teknik inrättas fr.o.m. hösten 1995.
Detta utgör en mer ansvarsfull och långsikig inriktning som är
nödvändig för att upprätthålla hög kvalitet inom den högre
utbildningen. Det leder dessutom till ett bättre
resursutnyttjande.


Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis och 1994/95:Ub696 yrkande 5, med
avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i
motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3,
1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5,
1994/95:Ub22 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Ub624 yrkande 3,
1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis
och 1994/95:Ub907 yrkandena 15 och 16 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om särskilda
resurser för grundutbildningen.


dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


27. beträffande särskilda resurser under flera år för
grundutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub24 yrkande
3 delvis och 1994/95:Ub696 yrkande 5, med avslag på
propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar
samt motionerna 1994/95:Ub17 yrkande 3, 1994/95:Ub19 yrkande 2
delvis, 1994/95:Ub21 yrkandena 3--5, 1994/95:Ub22 yrkandena 1
och 2, 1994/95:Ub624 yrkande 3, 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis,
1994/95:Ub901 yrkande 15 delvis och 1994/95:Ub907 yrkandena 15
och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,


21. Målgrupper såvitt avser de särskilda resurserna för
utbildning i naturvetenskap och teknik (mom. 28)


Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46
börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 47 slutar med "de
avstyrks" bort ha följande lydelse:


Utskottet konstaterar att regeringen i proposition
1994/95:139 förtydligat målgrupperna. Regeringen anser att
resurserna skall avse även utbildning som leder fram till en
grundskollärarexamen med inriktning mot årskurserna 4--9 och
med ämneskunskaper i matematiska och naturorienterande ämnen.
Utskottet anser det angeläget att NT-platserna också kan gälla
den sammanhållna utbildning som leder till gymnasielärarexamen
med inriktning på teknik och naturvetenskapliga ämnen.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1994/95:Ub17 yrkande 4 och 1994/95:Ub706 yrkande 6 och med
anledning av regeringens förslag i propositionerna 1994/95:100
och 1994/95:139 i motsvarande delar som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om målgrupper
för de särskilda resurserna för utbildning i naturvetenskap och
teknik.


dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


28. beträffande målgrupper såvitt avser de särskilda
resurserna för utbildning i naturvetenskap och teknik
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub17 yrkande
4 och 1994/95:Ub706 yrkande 6 och med anledning av
propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,


22. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för
humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning
(mom. 32)


Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förevarande
motionerna" bort ha följande lydelse:


Utskottet anser att de 4 000 tillfälliga platserna våren 1995
inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska
utbildningar bör finnas kvar under läsåret 1995/96. Däremot
finns det enligt utskottets mening inte anledning att
ytterligare utöka platsantalet med de av regeringen föreslagna
3 500 platserna.


Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis och med avslag på propositionerna
1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna
1994/95:Ub22 yrkande 4, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis,
1994/95:Ub624 yrkande 2, 1994/95:Ub696 yrkande 6 och
1994/95:Ub706 yrkande 3 (delvis) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört om resurser för
humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning.


dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


32. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser
resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk
utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub19 yrkande 2
delvis och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och
1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub22
yrkande 4, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande
2, 1994/95:Ub696 yrkande 6 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,


23. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för
humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning
(mom. 32)


Conny Sandholm (fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förevarande
motionerna" bort ha följande lydelse:


Utskottet anser att de 4 000 tillfälliga platserna våren 1995
inom humanistiska, samhällsvetenskapliga och juridiska
utbildningar bör finnas kvar under det förlängda budgetåret
1995/96 så att de studenter som påbörjar sina studier våren
1995 kan fortsätta studierna t.o.m. hösten 1996 i syfte att nå
en högskoleexamen.


Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1994/95:Ub22 yrkande 4 och 1994/95:Ub624 yrkande 2 och med
anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i
motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:Ub19
yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub696
yrkande 6 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 (delvis) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om resurser
för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning.


dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


32. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser
resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk
utbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub22 yrkande
4 och 1994/95:Ub624 yrkande 2, med anledning av propositionerna
1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar och med avslag
på motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub24
yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub696 yrkande 6 och 1994/95:Ub706
yrkande 3 delvis som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,


24. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för
humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning
(mom. 32)


Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förevarande
motionerna" bort ha följande lydelse:


Utskottet anser att en långsiktig strategi för utbyggnad av
den högre utbildningen är angelägen. Satsningen bör särskilt
riktas mot de små och medelstora högskolorna. Därigenom vidgas
basen för kunskapssamhället. Utskottet anser att av de
föreslagna tillfälliga utbildningsplatserna inom humanistisk,
samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning bör 2 000 platser
permanentas. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
motion 1994/95:Ub706 yrkande 3 delvis och med anledning av
propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar
samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis,
1994/95:Ub22 yrkande 4, 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis,
1994/95:Ub624 yrkande 2 och 1994/95:Ub696 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk
utbildning.


dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


32. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser
resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk
utbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 3
delvis och med anledning av propositionerna 1994/95:100 och
1994/95:139 i motsvarande delar samt med avslag på motionerna
1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub22 yrkande 4,
1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis, 1994/95:Ub624 yrkande 2 och
1994/95:Ub696 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,


25. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för
humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning
(mom. 32)


Inger Davidson (kds) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förevarande
motionerna" bort ha följande lydelse:


Humanistiska ämnen är fundamentala som kulturbärare i
samhället. Utskottet anser det angeläget att uppvärdera och
stärka humanioras villkor i den svenska högskolan. Regeringens
förslag om utbildningssatsningar inom humaniora och
samhällsvetenskap är av alltför kortsiktig natur. Utskottet
anser att resurser för 3 000 utbildningsplatser bör anvisas för
en permanent utbyggnad. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motionerna 1994/95:Ub24 yrkande 3 delvis och
1994/95:Ub696 yrkande 6 och med avslag på propositionerna
1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna
1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub22 yrkande 4,
1994/95:Ub624 yrkande 2 och 1994/95:Ub706 yrkande 3 (delvis)
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och
juridisk utbildning.


dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


32. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser
resurser för humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk
utbildning


att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub24 yrkande
3 delvis och 1994/95:Ub696 yrkande 6 och med avslag på
propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar
samt motionerna 1994/95:Ub19 yrkande 2 delvis, 1994/95:Ub22
yrkande 4, 1994/95:Ub624 yrkande 2 och 1994/95:Ub706 yrkande 3
(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,


26. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för
aspirantutbildning (mom. 33)


Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson (kds) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förevarande
motioner" bort ha följande lydelse:


Utskottet anser att invandrare som har en akademisk
utbildning eller annan form av yrkesutbildning snarast efter
ankomsten till Sverige skall erbjudas att få sin utbildning
jämförd med motsvarande svenska utbildning. Därefter skall
hon/han erbjudas att delta i kompletterande utbildning. Korta,
individuella, anpassade kompletteringsutbildningar är ett bra
sätt att ta till vara invandrarnas utbildning, yrkeserfarenhet
och språkkunskaper. Det är angeläget att den föreslagna
aspirantutbildningen utvärderas efter ett år så att det finns
underlag för att avgöra om den bör bli permanent. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub696
yrkande 8, 1994/95:Sf611 yrkande 20 och 1994/95:Sf636 yrkande
7, med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139
i motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:Ub22
yrkande 7 och 1994/95:A286 yrkande 15 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om
aspirantutbildning.


dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


33. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser
resurser för aspirantutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub696
yrkande 8, 1994/95:Sf611 yrkande 20 och 1994/95:Sf636 yrkande
7, med anledning av propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139
i motsvarande delar och med avslag på motionerna 1994/95:Ub22
yrkande 7 och 1994/95:A286 yrkande 15 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
27. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för
aspirantutbildning (mom. 33)


Conny Sandholm (fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "förevarande
motioner" bort ha följande lydelse:


Utskottet anser att regeringens förslag om aspirantutbildning
bör avslås. Den skulle bli en kostsam och onödig hantering för
de högskolor som skall ansvara för utbildningen. Dessutom är
det enligt utskottets mening tveksamt om den föreslagna
aspirantutbildningen i alla delar ligger på högskolenivå. Att
behålla akademikerpraktiken är enklare och billigare och den
har den fördelen att den kan användas i hela landet. Utskottet
anser att de förslag som förts fram om collegeår/basår för
invandrare är ett intressant alternativ. Ett collegeår uppbyggt
i modulsystem och med bl.a. utbildning i svenska, engelska och
kulturkunskap bör prövas.


Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1994/95:Ub22 yrkande 7 och 1994/95:A286 yrkande 15 och med
avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i
motsvarande delar samt motionerna 1994/95:Ub696 yrkande 8,
1994/95:Sf611 yrkande 20 och 1994/95:Sf636 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
aspirantutbildning.


dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


33. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser
resurser för aspirantutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub22 yrkande
7 och 1994/95:A286 yrkande 15 och med avslag på propositionerna
1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar samt motionerna
1994/95:Ub696 yrkande 8, 1994/95:Sf611 yrkande 20 och
1994/95:Sf636 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,




28. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för
sommaruniversitet (mom. 34)


Andreas Carlgren (c), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "avstyrker
motionerna" bort ha följande lydelse:


Utskottet delar regeringens uppfattning om de goda
erfarenheterna av verksamheten med
sommaruniversitet/sommarhögskola. Verksamheten bör därför
permanentas och resurser motsvarande 20 000 platser anvisas
både sommaren 1995 och sommaren 1996. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub21 yrkande 6,
1994/95:Ub22 yrkande 5, 1994/95:Ub24 yrkande 4, 1994/95:Ub624
yrkande 1, 1994/95:Ub696 yrkande 7 och 1994/95:Ub706 yrkande 4
delvis och med anledning av propositionerna 1994/95:100 och
1994/95:139 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört om sommaruniversitet.


dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


34. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser
resurser för sommaruniversitet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub21 yrkande
6, 1994/95:Ub22 yrkande 5, 1994/95:Ub24 yrkande 4,
1994/95:Ub624 yrkande 1, 1994/95:Ub696 yrkande 7 och
1994/95:Ub706 yrkande 4 delvis och med anledning av
propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i motsvarande delar
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,


29. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för basår
(mom. 35)


Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51
börjar med "Som framgår" och slutar med "yrkande 6" bort ha
följande lydelse:


Utskottet anser att antalet basårsplatser bör vara 1 500 i
enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till
proposition 1994/95:100 i motsvarande del och motion
1994/95:Ub19 yrkande 4, med anledning av proposition
1994/95:139 i motsvarande del och med avslag på motion
1994/95:Ub22 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört om basår.


dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


35. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser
resurser för basår
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 i
motsvarande del och motion 1994/95:Ub19 yrkande 4, med
anledning av proposition 1994/95:139 i motsvarande del och med
avslag på motion 1994/95:Ub22 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,


30. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för basår
(mom. 35)


Gunnar Goude (mp) och Conny Sandholm (fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51
börjar med "Som framgår" och slutar med "yrkande 6" bort ha
följande lydelse:


Utskottet anser att alla basårsplatser bör ligga inom den
kommunala vuxenutbildningen, eftersom basårsutbildningen utgör
en komplettering till utbildningen i gymnasieskolan. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub22
yrkande 6 och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och
1994/95:139 i motsvarande delar samt motion 1994/95:Ub19
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om basår.


dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


35. beträffande vissa särskilda åtgärder såvitt avser
resurser för basår
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub22 yrkande 6
och med avslag på propositionerna 1994/95:100 och 1994/95:139 i
motsvarande delar samt motion 1994/95:Ub19 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,


31. Besparingsåtgärder inom grundutbildningen (mom. 38)


Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "budgetåret
1995/96" bort ha följande lydelse:


Utskottet avstyrker regeringens förslag om minskad per
capita-ersättning i grundutbildningen och instämmer i de
motiveringar för avslag som anförs i Moderaternas båda
motioner. De förändringar som har genomförts i
resurstilldelningssystemet har bl.a. syftat till att ge
läroanstalterna goda planeringsförutsättningar, samtidigt som
de stimulerar till god hushållning med resurser. En konsekvens
av att det nya systemet är prestationsinriktat har blivit en
kraftig rationaliseringseffekt. Att utöver denna åtstramning
förorda en nedskärning av ersättningen, vilket regeringen gör,
innebär ett slag mot kvaliteten i utbildningen.


Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen anvisar 340 miljoner kronor för att täcka de av
regeringen föreslagna besparingarna inom grundutbildningen.
Riksdagen bör med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkande
6 delvis och 1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis och med avslag på
proposition 1994/95:100 i motsvarande del samt motionerna
1994/95:Ub624 yrkandena 15 och 16 och 1994/95:Ub907 yrkande 7
(delvis) föra upp ett nytt anslag på statsbudgeten benämnt
Förstärkning av per capita-ersättningen och under anslaget
anvisa 340 miljoner kronor.


dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


38. beträffande besparingsåtgärder inom grundutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901
yrkande 6 delvis och 1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis och med
avslag på proposition 1994/95:100 i motsvarande del samt
motionerna 1994/95:Ub624 yrkandena 15 och 16 och 1994/95:Ub907
yrkande 7 (delvis) under ett nytt anslag till Förstärkning av
per capita-ersättningen för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar 340 000 000 kr,


32. Besparingsåtgärder inom grundutbildningen (mom. 38)


Conny Sandholm (fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "budgetåret
1995/96" bort ha följande lydelse:


Utskottet delar regeringens uppfattning om besparingar inom
den högre utbildningen. Utskottet anser dock att samma
besparing på per capita-ersättningen bör gälla inom all
grundläggande högskoleutbildning. Utskottet tillstyrker den
totala besparingsramen men anser att besparingarna även bör
gälla de konstnärliga och idrottsliga utbildningarna. Därmed
kan besparingarna på övrig grundutbildning göras något mindre.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkandena 15 och
16 och med avslag på proposition 1994/95:100 i motsvarande del
samt motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 6 delvis, 1994/95:Ub906
yrkande 6 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 7 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om besparingsåtgärder inom grundutbildningen.


dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


38. beträffande besparingsåtgärder inom grundutbildningen


att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkandena
15 och 16 och med avslag på proposition 1994/95:100 i
motsvarande del samt motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 6 delvis,
1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis och 1994/95:Ub907 yrkande 7 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,


33. Besparingar på fakultetsanslagen (mom. 39)


Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Britt-Marie
Danestig-Olofsson (v) och Hans Hjortzberg-Nordlund (m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "på
fakultetsanslagen" bort ha följande lydelse:


Utskottet föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag
om besparingar på fakultetsanslagen. Utskottet vill framhålla
risken för en förskjutning av balansen bort från grundforskning
och kan därför inte acceptera en nedskärning av
fakultetsanslagen. Dessa finansierar främst grundforskning och
forskarutbildning, vilket är det fundament som krävs för
strategisk och sektoriell forskning samt industriell forskning
och utveckling. Riksdagen bör sålunda i enlighet med vad
Moderaterna och Vänsterpartiet förordar i sina motioner anvisa
157 miljoner kronor för att täcka de av regeringen föreslagna
besparingarna på fakultetsanslagen.


Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10
delvis, 1994/95:Ub901 yrkande 9 delvis och 1994/95:Ub906
yrkande 6 delvis och med avslag på proposition 1994/95:100
delvis samt motion 1994/95:Ub907 yrkande 1 (delvis) under ett
nytt anslag på statsbudgeten anvisar 157 miljoner kronor till
Förstärkning av fakultetsanslagen.


dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


39. beträffande besparingar på fakultetsanslagen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub706
yrkande 10 delvis, 1994/95:Ub901 yrkande 9 delvis och
1994/95:Ub906 yrkande 6 delvis och med avslag på proposition
1994/95:100 samt motion 1994/95:Ub907 yrkande 1 (delvis) under
ett nytt anslag till Förstärkning av fakultetsanslagen för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar
157 000 000 kr,


34. Fortsatta besparingsåtgärder (mom. 40)


Under förutsättning av bifall till reservationerna 31 och 33


Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "regeringen
förordar" bort ha följande lydelse:


Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag
till besparingar inom grundutbildningen och på
fakultetsanslagen. Utskottet avstyrker även den av regeringen
föreslagna neddragningen på den verksamhet som bedrivs av Rådet
för grundläggande högskoleutbildning. Utskottet har föreslagit
att särskilda medel anvisas för att kompensera besparingarna.
Detta ger en annan bas för regeringens beräkningar av anslagen
de närmast följande åren. Detta bör riksdagen med avslag på
regeringens förslag om inriktningen på fortsatta
besparingsåtgärder och med bifall till motionerna 1994/95:Ub901
yrkandena 6 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 6, samtliga yrkanden
delvis, och motion 1994/95:Ub901 yrkande 5 som sin mening ge
regeringen till känna. Övriga förevarande motionsyrkanden
avstyrks.


dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


40. beträffande fortsatta besparingsåtgärder
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901
yrkandena 6 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 6, samtliga yrkanden
delvis, och motion 1994/95:Ub901 yrkande 5, med anledning av
motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 10 och 1994/95:Ub907 yrkandena
1 och 7, samtliga yrkanden delvis, samt med avslag på
proposition 1994/95:100 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om inriktningen
av besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998,


35. Fortsatta besparingsåtgärder (mom. 40)


Under förutsättning av bifall till reservation 33


Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "regeringen
förordar" bort ha följande lydelse:


Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag
om besparing på fakultetsanslagen och anslutit sig till
Vänsterpartiets förslag om särskilda medel för att kompensera
denna besparing nästa budgetår. Detta ger en annan utgångspunkt
för regeringens beräkningar av fakultetsanslagen de närmast
följande budgetåren. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1994/95:Ub706 yrkande 10 i denna del, med anledning av
proposition 1994/95:100 i denna del och med avslag på
motionerna 1994/95:Ub906 yrkande 6, 1994/95:Ub901 yrkandena 6
och 9 i motsvarande delar och 1994/95:Ub907 yrkandena 1 och 7,
samtliga yrkanden i motsvarande delar, samt motion
1994/95:Ub901 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till
känna.


dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


40. beträffande fortsatta besparingsåtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande
10 i denna del, med anledning av proposition 1994/95:100 i
denna del och med avslag på motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 5
samt yrkandena 6 och 9 i motsvarande delar, 1994/95:Ub906
yrkande 6 och 1994/95:Ub907 yrkandena 1 och 7 i motsvarande
delar, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om inriktningen av besparingsåtgärder för budgetåren
1997 och 1998,


36. Kvalitetspremien (mom. 41)


Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds)
och Conny Sandholm (fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "för
grundutbildningen" bort ha följande lydelse:


Utskottet anser i likhet med motionärerna att
kvalitetspremien skall införas i enlighet med riksdagens
tidigare beslut. Regeringens förslag ger intryck av att man
nonchalerar kvaliteten. Enligt utskottets bedömning är
kvalitetspremien viktig för att främja ett medvetet och
långsiktigt arbete med utbildningens kvalitet. Med hänvisning
härtill bör riksdagen avslå regeringens förslag att inte koppla
lärosätenas arbete med kvalitetsutvecklingsprogram och
bedömningen av detta till resurstilldelningssystemet. Detta
bör riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624 yrkande
5, 1994/95:Ub696 yrkande 4, 1994/95:Ub901 yrkande 4 och
1994/95:Ub907 yrkande 8 samt med anledning av motion
1994/95:Ub906 yrkande 7 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna.


dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


41. beträffande kvalitetspremien
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624
yrkande 5, 1994/95:Ub696 yrkande 4, 1994/95:Ub901 yrkande 4 och
1994/95:Ub907 yrkande 8, med anledning av motion 1994/95:Ub906
yrkande 7 i denna del och med avslag på proposition 1994/95:100
i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,


37. Prestationsrelaterade fakultetsanslag (mom. 43)


Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds)
och Conny Sandholm (fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56
börjar med "Utskottet gör" och på s. 57 slutar med "budgetåret
1995/96" bort ha följande lydelse:


Utskottet anser i likhet med motionärerna att förslaget att
riva upp riksdagens beslut om prestationsrelaterade
fakultetsanslag innebär att en viktig stimulans för god
kvalitet och ökat antal forskarexamina försvinner. De införda
reglerna är en god drivkraft för att höja effektiviteten i
forskarutbildningen. I den nya ordningen ligger också, vilket
utskottet vill lyfta fram, ett incitament för att främja
rekryteringen av underrepresenterat kön till
forskarutbildningen och därmed -- i de allra flesta fall --
ökade möjligheter för kvinnor till akademisk karriär.


Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 21,
1994/95:Ub696 yrkande 15 och 1994/95:Ub907 yrkande 9 samt med
anledning av motion 1994/95:Ub906 yrkande 7 (delvis) avslår
förevarande förslag av regeringen.


dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


43. beträffande prestationsrelaterade fakultetsanslag
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624
yrkande 21, 1994/95:Ub696 yrkande 15 och 1994/95:Ub907 yrkande
9 samt med anledning av motion 1994/95:Ub906 yrkande 7 (delvis)
avslår proposition 1994/95:100 i motsvarande del,


38. Gemensamma anslag för grundutbildning och forskning
(mom. 44)


Andreas Carlgren (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57
börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "avstyrks
yrkandet" bort ha följande lydelse:


Utskottet vill liksom motionärerna förespråka ett enhetligt
anslag för grundläggande utbildning och forskning. Medlen för
forskning bör differentieras beroende på vilka
examensrättigheter högskolan har. Utskottet ansluter sig till
Centerpartiets modell, där de högskolor som erhåller
examensrätt för magisterexamen ges fasta forskningsresurser och
varigenom det borde vara självklart att de även får rätt att
inrätta professurer i enlighet med regeringens förslag, vilket
kan ses som ett första steg mot införande av modellen. Ett
system med samlat anslag för grundutbildning och forskning bör
utredas skyndsamt och med den inriktning som anges i motionen,
anser utskottet. Detta bör riksdagen med bifall till motionen
som sin mening ge regeringen till känna.


dels att moment 44 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


44. beträffande gemensamma anslag för grundutbildning och
forskning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub601 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,


39. Ersättningen för lokalhyror, m.m. (mom. 46)


Conny Sandholm (fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58
börjar med "Som utskottet" och slutar med "yrkande 2" bort ha
följande lydelse:


Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1994/95:Ub711 om ett
uttalande av riksdagen om vad motionärerna anfört om generella
besparingar på lokalanslaget till högskolorna. Besparingar
måste enligt utskottet genomföras utifrån den befintliga
standarden på varje enskild högskola. Regeringen bör återkomma
med en analys av vad den nya ordningen innebär för lärosätena
och ett klarläggande av konsekvenserna för ersättningen till
högskoleenheterna för lokalhyror. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub711 yrkande 2 och
med anledning av motion 1994/95:Ub716 yrkande 2 som sin mening
ge regeringen till känna.


dels att moment 46 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


46. beträffande ersättningen för lokalhyror, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub711 yrkande 2
och med anledning av motion 1994/95:Ub716 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,


40. Anslagsbeloppet under Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning (mom. 94)


Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 75
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "föreslagna
beloppet" bort ha följande lydelse:


Med hänvisning till vad i motionen anförs om att
musikutbildningen är dyrare än nästan all annan utbildning
tillstyrker utskottet motionen och föreslår att riksdagen under
förevarande anslag anvisar ett jämfört med regeringens förslag
med 10 miljoner kronor höjt anslag.


dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


94. beträffande anslagsbeloppet under Kungl. Musikhögskolan
i Stockholm: Grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub649 och med
anledning av proposition 1994/95:100 till Kungl.
Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 126 559 000 kr,


41. Bidrag m.m. till Kungälvs Waldorfseminarium (mom. 98)


Andreas Carlgren (c), Gunnar Goude (mp) och Inger Davidson
(kds) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77
börjar med "Utskottet har erfarit" och slutar med "yrkandena 1
och 2" bort ha följande lydelse:


Utskottet anser att det är viktigt att kvalitetskraven för
examensrätt upprätthålls och att utbildningar bedrivs utifrån
en hållbar ekonomisk plan. Utskottet vill dock framhålla att
det är angeläget att Waldorfseminariet i Kungälv får ekonomiska
möjligheter att fullfölja de utbildningar som pågår innevarande
läsår. Regeringen bör därför föranstalta om att ett bidrag på
600 000 kr utanordnas för seminariet, under förutsättning att
seminariet presenterar en godtagbar plan för att uppnå
Kanslersämbetets kvalitetskrav för examensrätt. Vad utskottet
nu anfört bör riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub701
yrkandena 1 och 2 som sin mening ge regeringen till känna.


dels att moment 98 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


98. beträffande bidrag m.m. till Kungälvs
Waldorfseminarium
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub701 yrkandena
1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,


42. Medel för kompetenshöjning av högskolans lärare
(mom. 102)


Conny Sandholm (fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79
börjar med "Utskottet ställer sig" och slutar med "yrkande 6"
bort ha följande lydelse:


Utskottet kan inte acceptera att de resurser som finns
anvisade för kompetenshöjning av högskolans lärare fr.o.m. den
1 juli 1996 skall användas till studiefinansiering för
doktorander och föras över till universitet och högskolor med
fakultetsorganisation. Medlen är, som motionärerna påpekar,
särskilt viktiga för att höja den vetenskapliga kompetensen hos
icke disputerade lärare vid de nya högskolor som saknar
fakultetsanslag. Utskottet anser att riksdagen med bifall till
motion 1994/95:Ub624 yrkande 6 bör göra ett uttalande om att
satsningen på kompetenshöjning av högskolans lärare skall
fortsätta.


dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


102. beträffande medel för kompetenshöjning av högskolans
lärare
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,


43. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom
grundutbildning (mom. 104)


Under förutsättning av bifall till reservation 16


Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81
börjar med "Utskottet har i" och slutar med "budgetåret
1995/96" bort ha följande lydelse:


Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag
att i särskild ordning inrätta 10 000 nya högskoleplatser för
utbildning i naturvetenskap/teknik och språk. Därför bör
anslaget minskas med 762 500 000 kr, dvs. med hela
anslagsposten för Särskilda utbildningssatsningar. Riksdagen
bör således med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 15
i denna del och 1994/95:Ub906 yrkande 8, med anledning av
regeringens förslag och med avslag på övriga motioner som rör
anslagsbeloppet anvisa 686 553 000 kr under anslaget för
budgetåret 1995/96.


dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


104. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom
grundutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901
yrkande 15 i denna del och 1994/95:Ub906 yrkande 8, med
anledning av proposition 1994/95:100 samt med avslag på
motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 4 i denna del, 1994/95:Ub907
yrkande 19 och 1994/95:Fi216 yrkande 14 till Övriga utgifter
inom grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 686 553 000 kr,


44. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom
grundutbildning (mom. 104)


Andreas Carlgren (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81
börjar med "Utskottet har i" och slutar med "budgetåret
1995/96" bort ha följande lydelse:


Utskottet delar motionärernas uppfattning att en minskning av
anslaget bör göras med 95 miljoner kronor på anslagsposten Till
regeringens disposition. Under denna anslagspost bör endast
upptas beräknade medel för den nya högskolan på Södertörn.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1994/95:Ub907 yrkande 19, med anledning av regeringens förslag
och med avslag på övriga motionsyrkanden som rör
anslagsbeloppet anvisar 1 354 053 000 kr för nästa budgetår.


dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


104. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom
grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub907 yrkande
19, med anledning av proposition 1994/95:100 samt med avslag på
motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 4 i denna del, 1994/95:Ub901
yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ub906 yrkande 8 och
1994/95:Fi216 yrkande 14 till Övriga utgifter inom
grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 354 053 000
kr,


45. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom
grundutbildning (mom. 104)


Under förutsättning av bifall till reservation 19


Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81
börjar med "Utskottet har i" och slutar med "budgetåret
1995/96" bort ha följande lydelse:


Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om
ändringar i regeringens förslag, vilka innebär dels en
successiv antagning till NT-utbildningarna och därmed färre nya
högskoleplatser under budgetåret, dels verksamhet vid
sommaruniversitet/sommarhögskola även sommaren 1996. I
konsekvens härmed bör riksdagen med bifall till motion
1994/95:Ub706 yrkande 4 i denna del, med anledning av
regeringens förslag och med avslag på övriga motionsyrkanden
som rör anslagsbeloppet minska anslaget med 113 500 000 kr
och således anvisa 1 335 553 000 kr för nästa budgetår.


dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


104. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom
grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 4
i denna del, med anledning av proposition 1994/95:100 samt med
avslag på motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 15 i denna del,
1994/95:Ub906 yrkande 8, 1994/95:Ub907 yrkande 19 och
1994/95:Fi216 yrkande 14 till Övriga utgifter inom
grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 335 553 000
kr,


46. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom
grundutbildning (mom. 104)


Under förutsättning av bifall till reservation 20


Inger Davidson (kds) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81
börjar med "Utskottet har i" och på slutar med "budgetåret
1995/96" bort ha följande lydelse:


Utskottet har i det föregående tillstyrkt motionsyrkanden om
ändringar i regeringens förslag, vilka innebär 3 000
permanenta nya högskoleplatser inom naturvetenskap och teknik
samt platser vid sommaruniversitet/sommarhögskola även sommaren
1996. Detta innebär färre utbildningsplatser under budgetåret,
varför anslaget bör minskas med 140 miljoner kronor. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi216
yrkande 14, med anledning av regeringens förslag och med avslag
på övriga motionsyrkanden som rör anslagsbeloppet anvisar
1 309 053 000 kr under anslaget för nästa budgetår.


dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


104. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom
grundutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi216 yrkande
14, med anledning av proposition 1994/95:100 samt med avslag på
motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 4 i denna del, 1994/95:Ub901
yrkande 15 i denna del, 1994/95:Ub906 yrkande 8 och
1994/95:Ub907 yrkande 19 till Övriga utgifter inom
grundutbildning för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 309 053 000
kr,


47. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning och
forskarutbildning (mom. 106)


Andreas Carlgren (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82
börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "nästa
budgetår" bort ha följande lydelse:


Utskottet anser att riksdagen bör öka anslaget med 50
miljoner kronor för att den pågående omvandlingen av
utbildningsbidrag till doktorandtjänster skall kunna fortsätta
och fler doktorandtjänster inrättas. Riksdagen bör således med
bifall till motion 1994/95:Ub907 yrkande 4, med anledning av
regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub624
yrkande 20, 1994/95:Ub706 yrkande 5 och 1994/95:Ub905 yrkande
21 i denna del under anslaget anvisa 262 067 000 kr för nästa
budgetår.


dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


106. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom
forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub907 yrkande 4,
med anledning av proposition 1994/95:100 samt med avslag på
motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 20, 1994/95:Ub706 yrkande 5
och 1994/95:Ub905 yrkande 21 i denna del till Övriga utgifter
inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
262 067 000 kr,




48. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning och
forskarutbildning (mom. 106)


Conny Sandholm (fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82
börjar med "Utskottet har tidigare" och slutar med "nästa
budgetår" bort ha följande lydelse:


Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att det är
viktigt att stora ansträngningar görs för att öka andelen
personer med doktorsexamen i Sverige. Medel bör därför anslås
för ytterligare 300 doktorandtjänster. Vad utskottet här anfört
bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 20
som sin mening ge regeringen till känna. Riksdagen bör nu
därjämte -- i avvaktan på att regeringen återkommer med förslag
om ytterligare medel -- anvisa begärt anslagsbelopp.


dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


106. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom
forskning och forskarutbildning
att riksdagen dels med bifall till proposition
1994/95:100 och med avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande
5, 1994/95:Ub905 yrkande 21 i denna del och 1994/95:Ub907
yrkande 4 till Övriga utgifter inom forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1995/96 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
212 067 000 kr, dels med bifall till motion 1994/95:Ub624
yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,


49. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning och
forskarutbildning (mom. 106)


Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82
börjar med "Utskottet har tidigare" och på slutar med "nästa
budgetår" bort ha följande lydelse:


Utskottet anser att riksdagen bör öka anslaget med 90
miljoner kronor för att ge möjlighet till studiefinansiering av
300 nya doktorandtjänster. Riksdagen bör således med bifall
till motion 1994/95:Ub706 yrkande 5, med anledning av
regeringens förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Ub624
yrkande 20, 1994/95:Ub905 yrkande 21 i denna del och
1994/95:Ub907 yrkande 4 under anslaget anvisa 302 067 000 kr
för nästa budgetår.


dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


106. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom
forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 5,
med anledning av proposition 1994/95:100 samt med avslag på
motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 20, 1994/95:Ub905 yrkande 21 i
denna del och 1994/95:Ub907 yrkande 4 till Övriga utgifter
inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
302 067 000 kr,


50. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning och
forskarutbildning (mom. 106)


Gunnar Goude (mp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 82
börjar med "Utskottet har tidigare" och på slutar med "nästa
budgetår" bort ha följande lydelse:


Utskottet anser att riksdagen i syfte att fullfölja
övergången från utbildningsbidrag till doktorandtjänster och
utöka antalet doktorandtjänster i forskarutbildningen skall
anslå 187 500 000 kr utöver regeringens förslag. Riksdagen
bör således med bifall till motion 1994/95:Ub905 yrkande 21 i
denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 20, 1994/95:Ub706 yrkande 5
och 1994/95:Ub907 yrkande 4 under anslaget anvisa 399 567 000
kr för nästa budgetår.


dels att moment 106 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


106. beträffande anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom
forskning och forskarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub905 yrkande 21
i denna del, med anledning av proposition 1994/95:100 och med
avslag på motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 20, 1994/95:Ub706
yrkande 5 och 1994/95:Ub907 yrkande 4 till Övriga utgifter
inom forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
399 567 000 kr,


51. Anslagsbeloppet under Forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor (mom. 111)


Andreas Carlgren (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84
börjar med "Utskottet ställer sig" och slutar med "yrkande 6"
bort ha följande lydelse:


Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är
angeläget att öka forskningen vid de mindre och medelstora
högskolorna. Målsättningen bör vara att dessa högskolor skall
få fasta forskningsresurser. Som ett steg i arbetet på att nå
målet bör anslaget för nästa budgetår förstärkas med 100
miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet
föreslår att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub907
yrkande 6 och med anledning av regeringens förslag anvisar ett
reservationsanslag på 332 700 000 kr.


dels att moment 111 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


111. beträffande anslagsbeloppet under Forskningsstödjande
åtgärder vid mindre och medelstora högskolor
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub907 yrkande 6
och med anledning av proposition 1994/95:100 till
Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 332 700 000 kr,


52. Översyn av läkarutbildningsavtalet (mom. 113)


Andreas Carlgren (c) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84
börjar med "Utskottet har erfarit" och på s. 85 slutar med
"utskottet motionerna" bort ha följande lydelse:


Utskottet kan konstatera att en obalans i tilldelningen av
statlig driftersättning till universitetssjukhusen för
läkarutbildning och viss forskningsverksamhet successivt har
uppstått. Utskottet anser därför att en översyn nu bör göras av
det fr.o.m. december 1989 gällande avtalet mellan staten och
vissa sjukvårdshuvudmän om samarbete om läkarutbildning och
forskning m.m. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1994/95:Ub647 samt med anledning av motionerna 1994/95:Ub673
och 1994/95:Ub680 som sin mening ge regeringen till känna.


dels att moment 113 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


113. beträffande översyn av läkarutbildningsavtalet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub647 samt med
anledning av motionerna 1994/95:Ub673 och 1994/95:Ub680 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,


53. Besparingar inom Nationella och internationella
forskningsresurser för budgetåret 1995/96 (mom. 116)


Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86
börjar med "Utskottet anser" och på s. 87 slutar med
"budgetåret 1995/96" bort ha följande lydelse:


Utskottet vill framhålla forskningens betydelse såväl för att
värna grunderna för ett öppet och dynamiskt samhälle som för
att främja framåtskridandet i en tid när kunskaper blivit ett
allt viktigare konkurrensmedel. Forskningsprojekt kräver
fleråriga planeringshorisonter. Det är statens uppgift att ge
stabila ekonomiska och organisatoriska ramvillkor.
Forskningsrådens roll som garanter för det fria
kunskapssökandet, den grundläggande forskning som ligger bakom
epokgörande upptäckter i vårt samhälle, måste enligt utskottet
värnas.


De nödvändiga besparingarna måste göras på ett strukturellt
riktigt sätt. Utskottet vill peka på möjligheten att göra
ytterligare besparingar inom området för arbetsmiljö och
arbetslivsforskning. Utskottet är inte berett att bifalla
regeringens förslag till besparingar på området Nationella och
internationella forskningsresurser. Ett nytt anslag på 230
miljoner kronor, benämnt Bidrag till forskningsråd och övrig
forskningsverksamhet, bör föras upp under åttonde huvudtiteln
för budgetåret 1995/96. Det ankommer på regeringen att fördela
medlen mellan anslagen under på området. Motion 1994/95:Ub906
yrkande 9 delvis tillstyrks således av utskottet.


dels att moment 116 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


116. beträffande besparingar inom Nationella och
internationella forskningsresurser för budgetåret 1995/96
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 och
med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 9 och med
anledning av motion 1994/95:Ub901 yrkandena 8 och 9 samt med
avslag på motionerna 1994/95:Ub706 yrkande 11 och 1994/95:Ub907
yrkande 2, samtliga yrkanden delvis, till ett nytt
anslag benämnt Bidrag till forskningsråd och övrig
forskningsverksamhet, under åttonde huvudtiteln för
budgetåret 1995/96 anvisar 230 000 000 kr,


54. Besparingar inom Nationella och internationella
forskningsresurser för budgetåret 1995/96 (mom. 116)


Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86
börjar med "Utskottet anser" och på s. 87 slutar med
"budgetåret 1995/96" bort ha följande lydelse:


Utskottet är inte berett att nu acceptera en nedskärning av
anslagen till forskningsråden, eftersom det är osäkert vilka
stiftelsemedel som framgent kan samordnas med de offentliga
satsningarna. Utskottet vill också peka på att regeringen
tillsatt en utredning för att se över den totala
forskningsfinansieringsstrukturen. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet regeringens besparingsförslag på området Nationella
och internationella forskningsresurser. Ett nytt anslag på 88
miljoner kronor, benämnt Bidrag till forskningsråd och övrig
forskningsverksamhet, bör föras upp under åttonde huvudtiteln
för budgetåret 1995/96. Det ankommer på regeringen att fördela
medlen mellan anslagen under littera D. Motion 1994/95:Ub706
yrkande 11 delvis tillstyrks således av utskottet.


dels att moment 116 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


116. beträffande besparingar inom Nationella och
internationella forskningsresurser för budgetåret 1995/96
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 och
med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 11 och med avslag
på motionerna 1994/95:Ub901 yrkandena 8 och 9, 1994/95:Ub906
yrkande 9 samt 1994/95:Ub907 yrkande 2, samtliga yrkanden
delvis, till ett nytt anslag benämnt Bidrag till
forskningsråd och övrig forskningsverksamhet, under
åttonde huvudtiteln för budgetåret 1995/96 anvisar 88 000 000
kr,


55. Fortsatta besparingsåtgärder (mom. 117)


Under förutsättning av bifall till reservation 53


Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87
börjar med "Utskottet har" och slutar med "dessa budgetår" bort
ha följande lydelse:


Utskottet har i det föregående tillstyrkt motion
1994/95:Ub906 yrkande 9 delvis, vilket innebär att regeringens
förslag till besparingar avseende budgetåret 1995/96 har
minskats med 230 miljoner kronor. Regeringen bör beakta de
konsekvenser detta får för förslaget avseende inriktningen av
besparingarna för budgetåren 1997 och 1998. Riksdagen bör med
avslag på budgetpropositionen i motsvarande del som sin mening
ge regeringen detta till känna.


dels att moment 117 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


117. beträffande fortsatta besparingsåtgärder
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub901
yrkandena 8 och 9 och 1994/95:Ub906 yrkande 9 samt med avslag
på proposition 1994/95:100 och motionerna 1994/95:Ub706 yrkande
11, 1994/95:Ub907 yrkande 2, samtliga yrkanden delvis, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
inriktningen av besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och
1998,


56. Fortsatta besparingsåtgärder (mom. 117)


Under förutsättning av bifall till reservation 54


Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87
börjar med "Utskottet har" och slutar med "dessa budgetår" bort
ha följande lydelse:


Utskottet har i det föregående tillstyrkt motion
1994/95:Ub706 yrkande 11 delvis, vilket innebär att regeringens
förslag till besparingar avseende budgetåret 1995/96 har
minskats med 88 miljoner kronor. Regeringen bör beakta de
konsekvenser detta får för förslaget avseende inriktningen av
besparingarna för budgetåren 1997 och 1998. Riksdagen bör som
sin mening ge regeringen detta till känna.


dels att moment 117 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


117. beträffande fortsatta besparingsåtgärder
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 och
motion 1994/95:Ub706 yrkande 11 samt med avslag på motionerna,
1994/95:Ub901 yrkandena 8 och 9, 1994/95:Ub906 yrkande 9 och
1994/95:Ub907 yrkande 2, samtliga yrkanden delvis, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
inriktningen av besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och
1998,


57. Översyn av strukturen inom universitetens
forskningsorganisation (mom. 118)


Conny Sandholm (fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "det avstyrks" bort
ha följande lydelse:


Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.


Dagens forskning är ofta gränsöverskridande, inte bara över
disciplingränserna utan även över fakultetsgränserna. Detta
gäller en rad forskningsområden och berör samtliga fakulteter.
Några större förändringar av fakultetsorganisationen har
emellertid inte skett under de senaste 300 åren. Inte heller
verkar de förändringar som sker både i samhället och av
forskningen påverka fakultetsorganisationen att pröva nya
former. Så har t.ex. de goda erfarenheter som man har haft vid
Linköpings universitet när det gäller temaorganisation inte
influerat till förändringar på övriga universitet. Utskottet
anser att en översyn bör göras av den befintliga strukturen
inom universitetens forskningsorganisation i samband med
översynen av forskningsfinansieringsstrukturen. Detta bör
riksdagen med bifall till yrkandet som sin mening ge regeringen
till känna.


dels att moment 118 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


118. beträffande översyn av strukturen inom universitetens
forskningsorganisation
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 23
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,


58. Sektorsforskningen m.m. (mom. 119)


Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) och Gunnar Goude (mp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88
börjar med "Avvägningen mellan" och slutar med "26 och 29" bort
ha följande lydelse:


Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna att
departement, statliga verk, statliga stiftelser och fonder
årligen delar ut forskningsmedel för olika typer av tillämpad
forskning som mångdubbelt överstiger de resurser som den fria
forskningen och forskarutbildningen vid universiteten förfogar
över via forskningsråden. För att svensk forskning skall kunna
hävda sig i den växande internationella konkurrensen behöver
forskningsråden en kraftig förstärkning av resurserna. En
utredning bör göras om landets samlade resurser för tillämpad
forskning eller sektorsforskning i syfte att föra över ca tio
procent av dessa medel till forskningsråden. Förslag bör därvid
tas fram för en genomgripande effektivisering av forskningen på
alla olika områden. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen
med bifall till motionerna 1994/95:Ub662 och 1994/95:Ub905
yrkandena 25, 26 och 29 och med anledning av motion
1994/95:Ub731 som sin mening ge regeringen till känna.


dels att moment 119 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


119. beträffande sektorsforskningen m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub662 och
1994/95:Ub905 yrkandena 25, 26 och 29 och med anledning av
motion 1994/95:Ub731 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört om utredning av sektorsforskningen,


59. Tvärvetenskaplig forskning (mom. 120)


Gunnar Goude (mp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 89
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "27 och 28" bort ha
följande lydelse:


Utskottet konstaterar att forskningsråden genom sitt ökade
ansvar för svensk forskning också får ett större ansvar för att
tillgodose tvärvetenskaplig forskning. Den samverkan som redan
finns mellan råden bör enligt utskottet utvecklas ytterligare.
FRN bör därvid ta ett betydligt större ansvar för samordning av
finansieringen av tvärvetenskapliga projekt. Möjligheterna att
knyta TFR:s projekt till projekt vid övriga forskningsråd är
här av speciell betydelse. Teknikutveckling i nära anslutning
till framsteg inom andra forskningsdiscipliner kan väsentligen
underlättas genom TFR. TFR:s tvärvetenskapliga funktion bör
således enligt utskottet stärkas. Vad utskottet nu har anfört
om tvärvetenskaplig forskning bör riksdagen med bifall till
motion 1994/95:Ub905 yrkandena 27 och 28 som sin mening ge
regeringen till känna.


dels att moment 120 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


120. beträffande tvärvetenskaplig forskning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub905 yrkandena
27 och 28 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om tvärvetenskaplig forskning,


60. Forskningsrådens ansvar för forskningsinformationen
(mom. 121)


Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 89
börjar med "Utskottet vill" och på s. 90 slutar med "yrkande
25" bort ha följande lydelse:


Mot bakgrund av motionen finns det enligt utskottet skäl att
erinra om att de resultat som forskningen leder till skapar
grund för utveckling i samhället. Information om forskning
bidrar också till en breddad dialog mellan forskare och
människor utanför forskningsvärlden. Varje högskola och
universitet har eget ansvar för forskningsinformationen inom
sitt område. FRN har ansvar för nationella
informationsinsatser. Dessutom har varje forskningsråd ansvar
för att informera om de forskningsresultat som genom rådets
anslag kommer fram.


Utskottet anser att en utvärdering av hur forskningsråden
tagit sitt ansvar för forskningsinformationen bör redovisas i
nästa forskningsproposition. Utskottet föreslår att riksdagen
med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 25 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
forskningsinformation.


dels att moment 121 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


121. beträffande forskningsrådens ansvar för
forskningsinformationen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkande 25
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,


61. Anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrådet:
Forskning (mom. 126)


Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser


dels att den del av utskottets yttrande som på s. 91
börjar med "Utskottet vill" och på s. 92 slutar med "begärda
beloppet" bort ha följande lydelse:


Utskottet vill med anledning av motionen peka på följande.
Medicinska forskningsrådet beviljar i dag medel till olika
medicinska forskningsprojekt. Varje ansökan hänvisas till olika
prioriteringsgrupper för bedömning. Kvinnors hälsa är inget
eget prioriteringsområde utan hamnar under prioriteringsområdet
kirurgi. I andra länder har man uppmärksammat obalansen inom
den medicinska forskningen och gjort strukturförändringar.
Kvinnors hälsa bör enligt utskottets mening bli ett eget
prioriteringsområde och särskilda medel för projekt rörande
kvinnors hälsa bör öronmärkas. Vad utskottet nu har anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub612 yrkande 2 som
sin mening ge regeringen till känna.


I dag finansieras Kvinnohälsan vid Karolinska sjukhuset via
traditionella forskningsanslag som MFR, Riksföreningen mot
cancer, WHO, Riksbankens jubileumsfond och Karolinska
institutet. Utskottet anser att MFR årligen bör anslå 5
miljoner kronor för att garantera Kvinnohälsans fortsatta
verksamhet. Riksdagen bör med bifall till motion 1994/95:Ub612
yrkande 1 för detta ändamål anvisa ytterligare 5 miljoner
kronor till MFR. Således bör riksdagen till Medicinska
forskningsrådet: Forskning anvisa ett reservationsanslag på
557 004 000 kr.


dels att moment 126 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:


126. beträffande anslagsbeloppet under Medicinska
forskningsrådet: Forskning
att riksdagen dels med bifall till motion 1994/95:Ub612
yrkande 1 och med anledning av proposition 1994/95:100 till
Medicinska forskningsrådet: Forskning för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 557 004 000 kr, dels med bifall
till motion 1994/95:Ub612 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om
prioriteringsområde,


Särskilda yttranden


1. Högskolestyrelserna (mom. 19)


Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför:


Mot bakgrund av vad regeringen anför i ärendet vill vi
markera vårt instämmande med de synpunkter som i motion
1994/95:Ub602 framförs beträffande kriterier för att utse
ledamöter i högskolestyrelserna. Det är viktigt att det i
styrelsen ingår personer som har bakgrund, kunskaper och
intresse som är av betydelse för en högskolas verksamhet.
Sådana personer kan mycket väl vara politiska företrädare för
nationella, regionala eller lokala intressen. Men det
förhållandet att en person är politiker är i sig inte
tillräckligt skäl för ett styrelseuppdrag, utan det är
personens övriga kvalifikationer som skall vara avgörande.


Med det anförda vill vi distansera oss från vad som
förefaller vara regeringens uppfattning, nämligen att politiker
i första hand skall företräda nationella, regionala eller
lokala intressen i högskolestyrelsen. Då det ankommer på
regeringen att tillämpa bestämmelserna i högskolelagen, avstår
vi från att föreslå något uttalande av riksdagen i frågan.


2. Kårobligatoriet (mom. 23)


Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anför:


Riksdagen har tidigare under innevarande riksmöte beslutat
ändra sitt beslut från våren 1993 att avveckla kårobligatoriet.
Vi är angelägna att markera vår principiella inställning i
frågan, nämligen att kårobligatoriet bör avvecklas. Mot
bakgrund av att riksdagen så sent som i höstas godkände vad den
nytillträdda regeringen i en särskild proposition anfört om att
obligatoriet för studenter att tillhöra särskilda
studentsammanslutningar bibehålls, avstår vi från att yrka om
förändring av detta riksdagens beslut.


3. Tandläkarutbildningen (mom. 25)


Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf
Melin (m), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson
(kds) och Conny Sandholm (fp) anför:


På grund av att landstingen från mars 1995 av
Landstingsförbundet har rekommenderats att inte längre ställa
platser till förfogande för odontologisk AT-tjänstgöring kommer
två kurser att utexamineras samtidigt. Den ena har den
AT-tjänstgöring som är rekommenderad för erhållande av tjänst.
Studenterna här har dessutom på grund av sin tjänstgöring
kvalificerat sig för arbetslöshetsunderstöd om sådant skulle
behövas. Den andra gruppen har ingetdera. Detta strider mot de
krav på rättssäkerhet som studenter har anledning att ställa.
Under pågående utbildning får inte förutsättningarna ändras på
för studenten avgörande sätt. Med tanke på arbetsförhållandena
på tandläkarnas arbetsmarknad föreligger här onekligen en stor
orättvisa. Det finns redan ett beslut på att en tionde termin
kommer att inrättas i stället för AT-tjänstgöringen. Vi befarar
dock att övergången inte kommer att lösas utan men för
studenterna.


4. Bidrag m.m. till Kungälvs Waldorfseminarium (mom. 98)


Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anför:


Tillkomsten av fristående skolor är en förutsättning för att
möjliggöra mångfald och valfrihet inom skolan. På samma sätt är
utbildning av kvalificerade och kompetenta lärare också
förutsättningen för dessa skolors tillblivelse och
fortbestånd.


Mot denna bakgrund är det beklagligt att, trots regeringens
tidigare positiva beslut om extra resurstillskott,
Waldorfseminariet i Kungälv nu inte kan uppfylla de kvalitativa
och innehållsmässiga krav som ställs på dess lärarutbildning.
Utan garantier och en plan för åtgärder för att klara kraven
kan vi dock inte medverka till ytterligare ekonomiskt stöd. Vi
förutsätter emellertid att regeringen i samråd med skolan
finner möjligheter att lösa skolans problem.


5. Sektorsforskningen m.m. (mom. 119)


Gunnar Goude (mp) anför:


Jag har tillsammans med Vänsterpartiets representant i
utskottet i reservation 58 föreslagit att riksdagen skall
uttala sig för en utredning om resurserna till
sektorsforskningen. Här vill jag ytterligare något utveckla
mina synpunkter utan att begära riksdagens godkännande av dem.


I syfte att få ett effektivare utnyttjande av landets samlade
forskningsresurser borde det göras en koppling mellan volymen
tillämpad forskning och grundforskning genom att en viss del av
de medel som går ut till tillämpad forskning avsätts för
grundforskning. God tillämpad forskning och hög standard i
forskarutbildningen förutsätter hög kvalitet och tillräcklig
omfattning i grundforskningen. För närvarande råder det en viss
snedhet i fördelningen av resurser mellan dessa verksamheter.
En generell överföring i form av ett grundforskningsavdrag på
alla anslag till tillämpad forskning förefaller vara en enkel
och effektiv styrmetod. Den är följsam, emedan förändringar i
den tillämpade forskningens volym direkt följs av en
motsvarande förändring i grundforskningsvolymen. Att avdragen
slår lika över alla fonder, stiftelser, sektorsråd, statliga
verk och departement som stöder eller bedriver egen forskning
etc. är att föredra framför det krångel som ett system med
olika former av avdrag för olika instanser skulle innebära. Låt
oss anta att den totala omfattningen av den tillämpade
forskningen i dagsläget är ca 40 miljarder kronor. En
grundforskningsavgift om 5 % på dessa bidrag motsvarar vad
samtliga forskningsråd i dag förfogar över tillsammans.
Grundforskningen finansieras i dag via två kanaler:


1. Genom fakultetsanslag (vid universitet och högskolor) som
huvudsakligen täcker kostnader för tjänster (professurer,
lektorat och forskningsassistenttjänster samt
doktorandtjänster) samt vissa baskostnader.


2. Genom anslag från forskningsråd till forskningsprojekt vid
universitet och högskolor.


Grundforskningsavdraget skall användas för att förstärka
fakultetsanslagen och forskningsrådens resurser. En lämplig
fördelning torde vara ungefär två tredjedelar till
forskningsråden och en tredjedel till fakultetsanslagen. Detta
skulle innebära en förstärkning av forskningsråden med ca 1,3
miljarder kronor och fakultetsanslagen med ca 0,7 miljarder
kronor.


För att få ett smidigt system bör alla forskningsanslag från
de statliga forskningsråden (FRN, HSFR, MFR, NFR, SJFR och TFR)
betraktas som anslag för grundforskning, medan alla övriga
anslag (inkl. internt använda medel för forskning, t.ex. vid
statliga verk och myndigheter) bör betraktas som medel för
tillämpad forskning och därmed vara avdragspliktiga.


Jag förutsätter att de tekniska detaljerna kring genomförande
av grundforskningsavdrag (GFA) och fördelningsprinciper för
fördelning på forskningsråd och fakulteter snabbutreds av
regeringen, så att en proposition kan föreligga under
innevarande år.




Översikt över motionernas behandling


Bilaga


Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionerna 2
Motionerna 10
Utskottet 27
Inledning 27
1. Informationsteknik och distansutbildning 28
IT i skolan 30
Distansutbildning 31
2. Utveckling av universitet och högskolor, m.m. 33
Kompetensutveckling, m.m. 33
Fortsatt satsning på mindre och medelstora
högskolor 36
Nya universitet 38
Vissa andra satsningar 39
Högskolestyrelserna 40
Antagningen 41
Studentinflytande 41
Vissa utbildningar 43
3. Särskilda resurser samt vissa särskilda åtgärder,
m.m. 44
Nya platser i naturvetenskap, teknik och språk 45
Resurser för humanistiska, samhällsvetenskapliga och
juridiska utbildningar 48
Aspirantutbildning 49
Sommaruniversitet 50
Basår 50
Fördelning av platser på universitet och högskolor,
m.m. 51
4. Övergripande anslagsfrågor 53
Besparingsåtgärder 53
Kvalitetspremie 55
Prestationsrelaterade fakultetsanslag 56
Översyn m.m. samt vissa budgettekniska frågor 57
5. Anslag till universitet och högskolor, m.m. 59
I motioner framförda förslag om utbyggnad av vissa
universitet och högskolor m.m. 60
I motioner framförda förslag om utbildningsprogram vid
vissa universitet och högskolor 61
I motioner framförda förslag om centrumbildningar vid
vissa universitet och högskolor 62
I motioner framförda förslag om forskningsförstärkning
vid vissa universitet och högskolor 63
Uppsala universitet 64
Lunds universitet 65
Göteborgs universitet 65
Stockholms universitet 66
Umeå universitet 66
Linköpings universitet 67
Karolinska institutet 68
Kungl. Tekniska högskolan 68
Högskolan i Luleå 69
Danshögskolan 69
Dramatiska institutet 69
Högskolan i Borås 69
Högskolan i Falun/Borlänge 70
Högskolan i Gävle/Sandviken 70
Högskolan i Halmstad 70
Högskolan i Kalmar 71
Högskolan i Karlskrona/Ronneby 71
Högskolan i Karlstad 71
Högskolan i Kristianstad 72
Högskolan i Skövde 72
Högskolan i Trollhättan/Uddevalla 72
Högskolan i Växjö 73
Högskolan i Örebro 73
Högskoleutbildning på Gotland 73
Idrottshögskolan i Stockholm 74
Konstfack 74
Kungl. Konsthögskolan 74
Lärarhögskolan i Stockholm 74
Mitthögskolan 75
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 75
Mälardalens högskola 75
Operahögskolan i Stockholm 76
Teaterhögskolan i Stockholm 76
Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m. 76
Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan 78
Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor
m.m. 79
Övriga utgifter inom grundutbildning 80
Övriga utgifter inom forskning och
forskarutbildning 81
Konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 82
Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor 82
Vissa ersättningar för klinisk utbildning och
forskning 84
Kostnader för Chalmers tekniska högskolas
avvecklingsorganisation 85
Kostnader för Högskolans i Jönköping
avvecklingsorganisation 85
6. Nationella och internationella forskningsresurser 85
Vissa allmänna frågor 85
Forskningsrådsnämnden 90
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet 90
Medicinska forskningsrådet 91
Naturvetenskapliga forskningsrådet 92
Teknikvetenskapliga forskningsrådet 93
Rymdforskning 93
Kungl. biblioteket 93
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 94
Institutet för rymdfysik 94
Polarforskningssekretariatet 94
Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete mellan
Sverige och EU 94
Europeisk forskningssamverkan 95
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål 96
Vissa bidrag till forskningsverksamhet 96
Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning 96
7. Utvecklingsarbete inom Utbildningsdepartementets
område 96
Hemställan 97
Reservationer 114
1. Program för bred användning av informationsteknik
(m) 114
2. Informationsteknik i skolväsendet (m) 114
3. Informationsteknik i skolväsendet (c, fp, kds) 115
4. Plan för långsiktig kunskaps- och kompetensutveckling
(m) 116
5. Satsning på de mindre och medelstora högskolorna (m,
fp) 116
6. Satsning på de mindre och medelstora högskolorna
(c) 117
7. Satsning på de mindre och medelstora högskolorna
(kds) 118
8. Rätt för mindre och medelstora högskolor att examinera
doktorer (kds) 119
9. Nya universitet (c) 120
10. Nya universitet (fp) 120
11. Lärarutbildning och forskning (fp) 121
12. Högskolans antagningssystem (m, fp, kds) 121
13. Högskolans antagningssystem (v) 122
14. Studenternas inflytande (v) 122
15. Studenternas rättssäkerhet (kds) 123
16. Särskilda resurser under flera år för
grundutbildningen (m) 123
17. Särskilda resurser under flera år för
grundutbildningen (c) 124
18. Särskilda resurser under flera år för
grundutbildningen (fp) 125
19. Särskilda resurser under flera år för
grundutbildningen (v) 126
20. Särskilda resurser under flera år för
grundutbildningen (kds) 127
21. Målgrupper såvitt avser de särskilda resurserna för
utbildning i naturvetenskap och teknik (v) 128
22. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för
humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning
(m) 128
23. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för
humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning
(fp) 129
24. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för
humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning (v)
130
25. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för
humanistisk, samhällsvetenskaplig och juridisk utbildning
(kds) 130
26. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för
aspirantutbildning (mp, kds) 131
27. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för
aspirantutbildning (fp) 132
28. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för
sommaruniversitet (c, fp, v, kds) 132
29. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för
basår (m) 133
30. Vissa särskilda åtgärder såvitt avser resurser för
basår (fp, mp) 133
31. Besparingsåtgärder inom grundutbildningen (m) 134
32. Besparingsåtgärder inom grundutbildningen (fp) 135
33. Besparingar på fakultetsanslagen (m, v) 135
34. Fortsatta besparingsåtgärder (m) 136
35. Fortsatta besparingsåtgärder (v) 137
36. Kvalitetspremien (m, c, fp, kds) 137
37. Prestationsrelaterade fakultetsanslag (m, c, fp,
kds) 138
38. Gemensamma anslag för grundutbildning och forskning
(c) 139
39. Ersättningen för lokalhyror, m.m. (fp) 139
40. Anslagsbeloppet under Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm: Grundutbildning (v) 140
41. Bidrag m.m. till Kungälvs Waldorfseminarium (c,
mp, kds) 140
42. Medel för kompetenshöjning av högskolans lärare
(fp) 141
43. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom
grundutbildning (m) 141
44. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom
grundutbildning (c) 142
45. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom
grundutbildning (v) 142
46. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom
grundutbildning (kds) 143
47. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning
och forskarutbildning (c) 144
48. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning
och forskarutbildning (fp) 144
49. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning
och forskarutbildning (v) 145
50. Anslagsbeloppet under Övriga utgifter inom forskning
och forskarutbildning (mp) 145
51. Anslagsbeloppet under Forskningsstödjande åtgärder
vid mindre och medelstora högskolor (c) 146
52. Översyn av läkarutbildningsavtalet (c) 146
53. Besparingar inom Nationella och internationella
forskningsresurser för budgetåret 1995/96 (m) 147
54. Besparingar inom Nationella och internationella
forskningsresurser för budgetåret 1995/96 (v) 148
55. Fortsatta besparingsåtgärder (m) 148
56. Fortsatta besparingsåtgärder (v) 149
57. Översyn av strukturen inom universitetens
forskningsorganisation (fp) 149
58. Sektorsforskningen m.m. (v, mp) 150
59. Tvärvetenskaplig forskning (mp) 151
60. Forskningsrådens ansvar för forskningsinformationen
(m, fp) 151
61. Anslagsbeloppet under Medicinska forskningsrådet:
Forskning (v) 152
Särskilda yttranden 153
1. Högskolestyrelserna (m) 153
2. Kårobligatoriet (m, fp) 153
3. Tandläkarutbildningen (m, c, fp, v, mp, kds) 153
4. Bidrag m.m. till Kungälvs Waldorfseminarium (m,
fp) 154
5. Sektorsforskningen m.m. (mp) 154
Översikt över motionernas behandling 156