Utskottet behandlar till att börja med ett stort antal
motioner med anknytning till frågor som regeringen -- utan att
framlägga förslag till riksdagen -- tagit upp i propositionen i
det inledande avsnittet om skolväsendet. Därefter behandlar
utskottet samtliga anslag i budgetpropositionen som rör
skolväsendet. Sammanlagt behandlas närmare 130 motionsyrkanden.
Regeringens förslag när det gäller medelsanvisningen
tillstyrks till alla delar.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
sysselsättningsskapande åtgärder i gymnasieskolan och i komvux.
Detta innebär för nästa läsår 16 000 platser för ett tredje
gymnasieår i gymnasieskolan, 17 000 platser i komvux för
utbildningar motsvarande ett tredje gymnasieår, 24 000 platser
för övrig gymnasial komvux och 1 500 basårsplatser inom
komvux. För dessa utbildningsåtgärder har sammanlagt beräknats
1 582 200 000 kr under anslaget Bidrag till viss verksamhet
inom det kommunala skolväsendet m.m.
Härutöver behandlas i huvudsak frågor om det inre arbetet i
skolan, bl.a. frågor om elev- och föräldrainflytande och
mobbning, utvecklingen i gymnasieskolan, t.ex. kärnämnenas
omfattning på de yrkesförberedande programmen och rekryteringen
till industriprogrammet. I anslutning till en aviserad
vuxenutbildningsutredning behandlas bl.a. olika
finansieringsfrågor inom vuxenutbildning. Sist tar utskottet
upp lärarutbildning, lärarfortbildning och olika frågor kring
läraryrket, t.ex. lärarcertifikat/lärarlegitimation och
karriärmöjligheter för lärare.
Det finns fem reservationer vad avser olika delar av de
sysselsättningsskapande åtgärderna i gymnasieskolan och komvux.
Regeringens förslag avseende 24 000 platser för övrig
gymnasial komvux och 1 500 basårsplatser i komvux avstyrks av
moderaterna. Enligt moderaterna bör i stället anvisas särskilda
medel till platser för avancerad eftergymnasial
yrkesutbildning. I en annan reservation anser samma reservanter
att medel bör avsättas för fortsatt och ökat nyttjande av
systemet med utbildningscheckar. Folkpartiet anser att de
basårsplatser som är beräknade under högskolornas anslag skall
överföras till komvux och således att alla basårsplatser skall
anordnas av komvux. I en gemensam reservation framhåller
centern och miljöpartiet att medel bör avsättas till ett
ekologiskt basår. I en särskild reservation framhåller
miljöpartiet att utbildningar inriktade på miljöområdet bör
anordnas med medel avseende arbetslöshetsåtgärder.
Sammanlagt har 50 reservationer lämnats vad avser de frågor
som behandlas i betänkandet.
Proposition 1994/95:100 bilaga 9
Statens skolverk
Regeringen har under anslaget A 1 (s. 41--43) föreslagit
1. att riksdagen till Statens skolverk för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 364 409 000 kr.
Statens institut för handikappfrågor i skolan
Regeringen har under anslaget A 2 (s. 43--45) föreslagit
2. att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i
skolan för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
167 407 000 kr.
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp
Regeringen har under anslaget A 3 (s. 46--47) föreslagit
3. att riksdagen till Skolutveckling och produktion av
läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 30 405 000 kr.
Stöd för utveckling av skolväsendet
Regeringen har under anslaget A 4 (s. 47) föreslagit
4. att riksdagen till Stöd för utveckling av skolväsendet
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
106 235 000 kr.
Forskning inom skolväsendet
Regeringen har under anslaget A 5 (s. 48) föreslagit
5. att riksdagen till Forskning inom skolväsendet för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
40 430 000 kr.
Fortbildning m.m.
Regeringen har under anslaget A 6 (s. 48--50) föreslagit
6. att riksdagen till Fortbildning m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 126 571 000 kr.
Genomförande av skolreformer
Regeringen har under anslaget A 7 (s. 50--51) föreslagit
7. att riksdagen till Genomförande av skolreformer för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
156 277 000 kr.
Särskilda insatser på skolområdet
Regeringen har under anslaget A 8 (s. 51--54) föreslagit
9. att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 358 003 000
kr.
Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet
m.m.
Regeringen har under anslaget A 9 (s. 54--57) föreslagit
10. att riksdagen till Bidrag till viss verksamhet inom det
kommunala skolväsendet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 644 605 000 kr.
Sameskolor
Regeringen har under anslaget A 10 (s. 57--59) föreslagit
11. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 48 768 000 kr.
Specialskolor m.m.
Regeringen har under anslaget A 11 (s. 59--61) föreslagit
12. att riksdagen till Specialskolor m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 594 515 000 kr.
Statens skola för vuxna i Härnösand
Regeringen har under anslaget A 12 (s. 62--63) föreslagit
13. att riksdagen till Statens skola för vuxna i Härnösand
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 30 380 000
kr.
Statens skola för vuxna i Norrköping
Regeringen har under anslaget A 13 (s. 63--65) föreslagit
14. att riksdagen till Statens skola för vuxna i Norrköping
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 27 718 000
kr.
Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
Regeringen har under anslaget A 14 (s. 65--67) föreslagit
15. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i
utlandet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag
på 125 916 000 kr.
Bidrag till driften av fristående skolor
Regeringen har under anslaget A 15 (s. 67--69) föreslagit
16. att riksdagen godkänner förslaget till ram för
budgetåret 1995/96 för statsbidragsgrundande årselevplatser vid
fristående kompletterande skolor, riksinternatskolor och
internationella skolor över grundskolenivån,
17. att riksdagen bemyndigar regeringen att, enligt vad som
anförts, i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen
för årselevplatser för budgetåret 1995/96,
18. att riksdagen till Bidrag till driften av fristående
skolor för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
274 625 000 kr.
Motionerna
1994/95:Ub302 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av stöd till naturbruksskolor med skoglig inriktning
för fortbildning och utveckling som kompetens-/kunskapscentra
inom det skogliga området.
1994/95:Ub304 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolstart och tioårig grundskola,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag i enlighet med
vad i motionen anförts om att mobilisera föräldrars och elevers
medverkan i skolan.
1994/95:Ub305 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om högskoleutbildning vid Stenebyskolan.
1994/95:Ub306 av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson (m)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som gör
det möjligt för den som har en tidigare gymnasial utbildning
att komplettera denna med adekvat yrkesutbildning.
1994/95:Ub307 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att se över hur skollagens
intentioner följs när det gäller arbete mot mobbning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att se över hur skolans interna
rättssystem fungerar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortbildning om mobbning.
1994/95:Ub315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att översynen av lärarutbildningen
m.m. bör behandla även lärarnas karriärmöjligheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lektorstjänster,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om självstyrande skolor,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skolråd med beslutanderätt bör
införas,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolplikt från sex års ålder och
tioårig grundskola,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder mot våld och mobbning,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flexibel studietakt och gymnasiebank
inom gymnasieskolan,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att fördjupat samarbete för att finna
former för en gymnasiebank bör behandlas i den aviserade
översynen av vuxenutbildningen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärlingsutbildning,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om entreprenörsutbildning inom ramen för
gymnasieskolans individuella program,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Teknikens hus i Luleå.
1994/95:Ub318 av Agne Hansson m.fl. (c, s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättandet av ett ekologiskt basår vid
naturbruksgymnasier med inriktning mot ekologi och kretslopp.
1994/95:Ub319 av andre vice talman Görel Thurdin (c) vari
yrkas att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i
skolan anslår medel från anslaget A 6 för specialpedagogiska
insatser.
1994/95:Ub322 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att medel till Teknikens hus i Luleå avsätts inom ramen för
Skolverkets anslag för fortbildning av lärare.
1994/95:Ub323 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kartläggning av landets
skolbiblioteksverksamhet.
1994/95:Ub326 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i
uppdrag att utvärdera specialundervisningen i grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den specialpedagogiska utbildningen.
1994/95:Ub330 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortbildning av skolpersonal i samband med
aviserad översyn av lärarutbildningen.
1994/95:Ub331 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om alternativa gymnasiekurser.
1994/95:Ub332 av Ulf Melin och Chris Heister (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en analys av gymnasieskolans
industriprogram,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler så
att mindre och medelstora företag tillsammans kan driva
entreprenadutbildning och friskolor på gymnasienivå inom det
tekniska området.
1994/95:Ub334 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om personalutvecklingsinsatser inom det
specialpedagogiska området.
1994/95:Ub335 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om överföring av forskningsanslag till Statens
institut för handikappfrågor i skolan (SIH).
1994/95:Ub337 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Statens skola för vuxna i Härnösand som
statligt distanscentrum.
1994/95:Ub339 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en fristående utvärderingsmyndighet
och en nationell förvaltningsmyndighet på skolområdet.
1994/95:Ub340 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om olika vägar till läraryrket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skärpta antagningskrav för
läraryrket,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om teknisk utbildning inom
lärarutbildningen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om höjda kunskaps- och kompetenskrav för
gymnasielärare i yrkesämnen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jämnare könsfördelning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärarfortbildning,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om individuell fortbildnings- och
utvecklingsplan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fler karriärvägar,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande
lärarcertifikat i enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av
åtgärder för att få fler lektorer i skolan i enlighet med vad
som anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning/översyn av
lärarutbildningarna.
1994/95:Ub341 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att krafttag måste vidtas för att rekrytera
elever till gymnasieskolans industriprogram.
1994/95:Ub344 av Marie Wilén och Elving Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gymnasieskolans grund- och
påbyggnadsutbildningar för vuxna.
1994/95:Ub349 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett rikstäckande program för effektiva
åtgärder mot mobbning i skolan.
1994/95:Ub352 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Lundsbergs skola som riksinternat.
1994/95:Ub358 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den uppföljning av utvecklingen
inom gymnasieskolan som pågår särskilt följer utvecklingen av
hur eleverna på yrkesprogrammen tillgodogör sig kraven inom
kärnämnena,
2. (delvis) att riksdagen avslår regeringens förslag att
minska den minsta garanterade undervisningstiden på gymnasiet
och således till Särskilda insatser på skolområdet (A 8) för
budgetåret 1995/96 anvisar 62 miljoner kronor utöver
regeringens förslag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att få fler ungdomar att
genomgå gymnasieutbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att industriprogrammet bör byta namn
till t.ex. teknikprogram,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen i övrigt anförts om industriprogrammet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om företagarutbildning på gymnasial
nivå.
1994/95:Ub360 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt särbehandling av Teknikens Hus i
Luleå vad gäller medelstilldelning.
1994/95:Ub362 av Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätten att välja utbildning.
1994/95:Ub364 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att utvärdera den nya
kursutformade gymnasieskolans konsekvenser för segregationen,
6. att riksdagen till anslaget A 4. Stöd för utveckling av
skolväsendet, till försöksverksamhet för att utveckla
programvara enligt vad i motionen anförts, för budgetåret
1995/96 anvisar 10 000 000 kr utöver regeringens förslag
eller således 116 235 000 kr,
8. att riksdagen beslutar återinföra sektorsbidraget till
skolan.
1994/95:Ub366 av Ingegerd Sahlström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om konsulentstöd till handikappade elever
oavsett skolform.
1994/95:Ub368 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurstilldelningssystemet i
grundskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lagfäst rätt till inflytande för
föräldrar/vårdnadshavare i skolan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolråd och andra nya styrelseformer,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att omgående öka inslaget av
informationsteknologi i lärarutbildning och fortbildning för
lärare,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Skolverkets tillsynsfunktion,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hur formerna för elevinflytande kan
utvecklas,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flexibel skolstart och fortsatt
nioårig skolplikt med möjlighet till ett års förlängning.
1994/95:Ub369 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av arbetet för att
utveckla en mer kursutformad gymnasieskola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att utöka elevens
rättigheter till att gälla också val av kurs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om reglerna för lokala grenar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av antalet kärnämnen och
omfattningen i gymnasieskolan.
1994/95:Ub371 av Ann-Marie Fagerström och Monica Widnemark
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om glasutbildningen i Orrefors och
Kosta.
1994/95:Ub378 av Margitta Edgren och Conny Sandholm (fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den
parlamentariska kommissionen om skolans inre arbete får i
uppgift att hantera hur spridning av kunskaperna om läs- och
skrivsvårigheter skall systematiseras till skolornas lärare.
1994/95:Ub382 av Britt Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om högskoleutbildning vid Stenebyskolan.
1994/95:Ub383 av Lennart Brunander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vidareutbildning av lärare i
grundskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att använda utbildningsvikariat för
vidareutbildning av lärare.
1994/95:Ub384 av Carina Moberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolstart vid 6 år och förlängd 10-årig
skolplikt.
1994/95:Ub386 av Marianne Carlström m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om eventuella hinder för
föräldrainflytande inom den allmänna skolan.
1994/95:Ub388 av Kerstin Warnerbring (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resursbehov vid Tomtebodaskolan och
Statens institut för handikappfrågor i skolan för stöd till
elever och utbildning av lärare inom den kommunala
vuxenutbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av
finansieringen av produktionskostnader för läromedel till
synskadade i kommunal vuxenutbildning.
1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att samtliga platser på basåret skall
förläggas till komvux,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen i övrigt anförts om basårsutbildningen,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningskonton.
1994/95:Ub693 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lämplighetsurval vid antagningen till
lärarutbildningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utbildning på IT-området
för blivande lärare,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att praktikdelen i lärarutbildningen
utökas och genomförs kontinuerligt under utbildningstiden,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bättre överensstämmelse mellan
lärarutbildningen och den verkliga skolorganisationen när det
gäller stadieindelningen på grundskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att införa lärarlegitimation,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inrätta tjänster med pedagogiskt
ledar- och utvecklingsansvar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att innehållet i fortbildningen av
lärarna också skall inrymma rent personlighetsutvecklande
inslag vid sidan av fördjupning av ämneskunskaper och pedagogik
och av framåtriktat utvecklingsarbete.
1994/95:Ub706 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
17. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
uppdrag att utvärdera och se över lärarutbildning och
fortbildning.
1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvalificerad eftergymnasial
utbildning i nya former,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av lärarutbildningarna,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande
lärarutbildningen för yrkeslärare i enlighet med vad som
anförts i motionen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av kommunernas ansvar för
kommunal vuxenutbildning,
15. (delvis) att riksdagen avslår regeringens förslag om
arbetsmarknadspolitiskt motiverade utbildningsplatser i
enlighet med vad som anförts i motionen,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om vidgade
möjligheter att lägga ut undervisning på entreprenad i enlighet
med vad som anförts i motionen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningscheckar,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolans inre arbete,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en analys av invandrarelevernas
språkkunskaper och studieresultat,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skolornas pedagogiska frihet och
ansvar,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gymnasieskolans utveckling,
24. att riksdagen hos regeringen begär förslag för att öka
intresset för gymnasiets N- resp. I-program i enlighet med vad
som anförts i motionen,
26. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande
av basår i komvux.
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatorium för program mot mobbning
vid samtliga svenska skolor,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att komma
till rätta med allvarliga brister i tillsynen av skolan enligt
gällande lagstiftning,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en breddning av tillsynen av skolan
till att omfatta större delar av vad skollagen stipulerar,
t.ex. vad gäller mobbning, resurser för barn med specifika läs-
och skrivsvårigheter, elevdemokrati, otillbörlig påverkan
(indoktrinering) och skolhälsovård,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tilläggsdirektiv för kommittén som
följer den pågående utvecklingen i gymnasieskolan,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktning och organisation av
vuxenutbildning och utbildningsinsatser med anledning av den
höga arbetslösheten.
1994/95:Ub906 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att under anslaget A 9. Bidrag
till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m.
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat
anslag med 33 000 000 kr avseende 1 500 basårsplatser i
komvux, 2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 9
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag minskat
anslag med
528 000 000 kr avseende 24 000 extra platser för gymnasial
komvuxutbildning,
3. att riksdagen beslutar att under anslaget A 15. Bidrag
till driften av fristående skolor m.m. anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag ökat anslag med 4 000 000 kr
avseende statsbidrag till riksinternatskolor,
4. att riksdagen beslutar att under littera A. Skolväsendet
anslå 600 000 000 kr avseende platser för avancerad
eftergymnasial yrkesutbildning,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av myndighetsorganisationen
på skolområdet,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om möjligheterna till ytterligare
besparingar på anslaget för genomförande av skolreformer 1998.
1994/95:Ju809 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortbildning för lärare,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om våld och mobbning i skolan.
1994/95:Sf608 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning.
1994/95:So294 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunernas skolplaner och
Skolverkets tillsynsverksamhet,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillsyns- och konsulentverksamheten
vid Statens institut för handikappfrågor i skolan.
1994/95:Kr230 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbete med kultur i skolan.
1994/95:N280 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rekrytering till gymnasieskolans
industriprogram och teoretiska program.
1994/95:A215 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny
form av eftergymnasiala kvalificerade yrkesutbildningar i
enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
möjligheter för flexibel skolgång och utbildningskonton för
kontinuerlig kompetensutveckling i enlighet med vad som anförts
i motionen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningscheckar.
1994/95:A288 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den gymnasiala och den
eftergymnasiala utbildningens utformning för att förhindra
arbetslöshet bland ungdomar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en utveckling av ett
nationellt utvecklingsprogram för gymnasieskolans individuella
program.
1994/95:A415 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om riktade utbildningsprogram inom
komvux.
Utskottet
Utskottet behandlar i detta betänkande till att börja med ett
stort antal motioner med anknytning till frågor som regeringen
-- utan att framlägga förslag till riksdagen -- tagit upp i
propositionen i det inledande avsnittet till littera A.
Skolväsendet. Därefter behandlas samtliga regeringens förslag
till anslag till skolväsendet.
1. Det inre arbetet i skolan m.m.
Regeringen framhåller att den svenska skolan är en skola för
alla. Det är nu tid att mer konsekvent rikta blicken mot det
inre arbetet i skolan och relatera innehåll både till skolans
uppgifter och verksamhetens former. Hur det går för elever i
skolan har bl.a. med deras sociala tillhörighet att göra. Det
är viktigt att diskussionen om skolans inre arbete inbegriper
frågor som gäller undervisningens sätt att fungera i ett
socialt perspektiv. I propositionen aviserar regeringen att en
utredning som skall följa och stimulera skolans inre arbete
kommer att tillsättas. Jämsides med denna utredning avser
regeringen att vidta åtgärder för att underlätta spridandet av
goda och intressanta exempel på hur skolans inre arbete kan
utvecklas. Några områden nämns som särskilt intressanta i denna
etablering av nätverk och exempel: klassers och skolors arbete
med kultur, med integrering av ämnen, med jämställdhet, med
miljöfrågor och med mobbning.
Regeringen informerar om att en särskild utredare inom
Utbildningsdepartementet under hösten har gjort en översyn av
elev- och föräldrainflytandet i skolan. Utredaren skall bl.a.
kartlägga existerande samverkansformer i skolan, redovisa
juridiska begränsningar för samt goda exempel på hur elev- och
föräldrainflytande har realiserats på olika håll. Utredaren har
nyligen överlämnat sin rapport (Ds 1995:5) Där man inte har
något inflytande finns inget personligt ansvar till
Utbildningsdepartementet.
Regeringen har den 9 mars 1995 fastställt direktiv för en
kommitté med uppdrag att belysa det inre arbetet i det
offentliga skolväsendet för barn och ungdom och föreslå
åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen.
Uppdraget skall vara slutfört den 1 november 1997.
I motion 1994/95:Ub901 (m) yrkandena 19 och 21 framhålls
allmänt om skolans inre arbete att skolans arbetsformer
behöver förnyas och utvecklas. Detta är i första hand en fråga
för skolorna själva och för de lärare som undervisar. Med den
decentralisering av ansvaret för skolverksamheten som skett och
det ökade utrymme som de nya läroplanerna ger är motionärerna
övertygade om att positiva förändringar kommer att ske.
Politiker skall inte bestämma hur skolornas vardagsarbete skall
utformas. Det skall som framgår av läroplanerna vara något som
lärare, elever och skolledning arbetar fram. I motionen
framhålls vidare att svensk skola måste ta intryck av modern
forskning om inlärning och ledarskap. Monotoni måste brytas och
eleverna aktiveras. Naturvetenskap och teknik måste tidigt vara
en naturlig del av undervisningen. Progressivt arbete för att
komma till rätta med inlärningsproblem, t.ex. dyslexi, måste
stimuleras. Moderna läromedel och modern informationsteknik
måste komma till användning i det dagliga arbetet i skolan.
Utskottet anser i likhet med regeringen det väsentligt att
det inre arbetet i skolan nu lyfts fram och att
utvecklingsarbetet men också problemen inom skolans område
uppmärksammas. Skolan har under de senaste åren förändrats
radikalt. Det finns inte längre något omfattande och detaljerat
regelsystem som onödigtvis begränsar den lokala friheten att
söka lösningar på problem i skolan och i undervisningen. Det är
alltid rektor, lärare och övrig personal som i samarbete med
elever och föräldrar har det yttersta ansvaret för att
verksamheten i skolorna drivs i enlighet med de nationella mål
som fastställts för verksamheten i skollag, läroplaner etc.
Av direktiven till kommittén om skolans inre arbete framgår
under avsnittet Ändrade förutsättningar följande. "Den tekniska
utvecklingen accelererar. Informationstekniken är på väg att
radikalt förändra innehållet i mångas arbete och skapar
möjligheter till kommunikation över stora avstånd. Arbetslivet
har förändrats därhän att nästan alla har behov av återkommande
förnyelse och fördjupning av sina kunskaper. Skolan måste
arbeta på ett sätt som rustar eleverna för detta."
De förevarande motionsyrkandena anger en inriktning på
utvecklingsarbetet i skolan som utskottet i stora delar kan
instämma i. Som framgår av direktiven bör man kunna utgå från
att kommittén kommer att beakta många av de synpunkter som
motionärerna anför. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motion 1994/95:Ub901 yrkandena 19 och 21.
I motion 1994/95:Ub378 (fp) begärs att utredningen om
skolans inre arbete skall få i uppgift att hantera hur
kunskaperna om läs- och skrivsvårigheter skall systematiseras
och spridas till skolornas lärare.
Utskottet konstaterar att utredningen om skolans inre arbete
enligt sina direktiv inte har som ett av sina primära
arbetsområden att sprida kunskaper om läs- och skrivsvårigheter
till skolornas lärare. Utskottet vill i detta sammanhang erinra
om att Statens skolverk har i uppdrag att utvärdera de samlade
insatserna för att underlätta skolgången för elever med läs-
och skrivsvårigheter. Uppdraget skall redovisas senast den 1
oktober 1995. Utskottet förutsätter att de som arbetar i skolan
kommer att kunna ta del av de kunskaper och de erfarenheter som
då har erhållits. Utskottet vill framhålla att åtgärder för att
komma till rätta med läs- och skrivsvårigheter är av största
vikt för eleverna och därmed grundläggande för arbetet i
skolorna. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1994/95:Ub378.
Specialundervisningen tas upp i motion 1994/95:Ub326 (s)
yrkande 1. Skolverket bör enligt motionären få i uppdrag att
utvärdera specialundervisningen i grundskolan.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att kommuns skyldighet
att ta hänsyn till elever med särskilda behov finns föreskriven
i 1 kap. 2 § och 4 kap. 1 § skollagen och i 5 kap.
grundskoleförordningen. Utskottet vill betona att situationen
för elever med behov av särskilt stöd måste uppmärksammas.
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat denna
fråga, bl.a. i sitt betänkande 1993/94:UbU11 om utvecklingsplan
för skolväsendet. I betänkandet har utskottet i likhet med
regeringen framhållit att det är en viktig uppgift under den
kommande treårsperioden att uppmärksamt följa frågan huruvida
elever med behov av särskilt stöd får det i tillräcklig
omfattning. Vidare noterades med tillfredsställelse från
utskottets sida att regeringen i sammanhanget sade sig följa
utvecklingen när det gäller resursfördelningen i kommunerna.
Utskottet kan konstatera att regeringen tagit upp detta område
i verksamhetsmålen för Statens skolverk (regl.brev för
Skolväsendet 1994/95). Med det här anförda bör riksdagen avslå
motion 1994/95:Ub326 yrkande 1.
Åtgärder mot våld och mobbning i skolan föreslås i flera
motioner. I motion 1994/95:Ju809 (c) yrkandena 5 och 6
framhålls att skolan som ett led i att utveckla det lokala
brottsförebyggande arbetet bör utarbeta sitt eget program mot
mobbning och våld. Fortbildning av lärare måste innehålla
moment om konflikthantering. Även i motionerna 1994/95:Ub315
(fp) yrkande 12, 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 8 och 1994/95:Ub349
(mp) tas frågan upp om åtgärdsprogram i skolorna mot mobbning.
I den förstnämnda motionen sägs att alla skolor bör ha ett
åtgärdsprogram mot mobbning och därmed en handlingsberedskap.
Liknande tankegångar finns i motion 1994/95:Ub905, där det
talas om obligatorium för program mot mobbning vid samtliga
skolor. Enligt den sistnämnda motionen bör det finnas ett
rikstäckande program mot mobbning. Varje skola skall åläggas
att ha ett program mot mobbning, och resultaten skall redovisas
till kommunerna. Skolverket skall sammanställa
kommunrapporterna för en årlig utvärdering. Enligt motion
1994/95:Ub307 (m) yrkandena 1 och 2 finns det anledning att se
över hur skollagens intentioner följs samt hur skolans interna
rättssystem fungerar. I samma motion yrkande 3 framhålls att
det är angeläget att utbildning om mobbning erbjuds som
fortbildning.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att det klart framgår
av de dokument som styr skolans verksamhet, skollag, läroplaner
och kursplaner, att skolan har ett ansvar för att främja
förståelse för andra människor och för att motverka våld,
främlingsfientlighet och rasism. Mobbning och trakasserier får
inte förekomma i skolan. Skollagens 1 kap. 2 § har nyligen
kompletterats med en föreskrift om att den som verkar inom
skolan särskilt skall bemöda sig om att hindra varje försök
från elever att utsätta andra för kränkande behandling. I de
nya läroplanerna, för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94)
och de frivilliga skolformerna (Lpf 94), slås fast att skolan
skall främja förståelse för andra människor och förmåga till
inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning.
Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas.
Inom Skolverket pågår ett arbete -- projektet Att upptäcka
och åtgärda mobbning -- som syftar till att ta fram olika
modeller och metoder för att kunna hantera mobbning. Frågor om
mobbning tillhör också Barnombudsmannens prioriterade områden.
Barnombudsmannen har nyligen av regeringen tilldelats särskilda
medel för samordning och genomförande av en nationell kampanj
mot mobbning.
Utskottet vill framhålla att varje kommun har en lagstadgad
skyldighet att upprätta en skolplan med utgångspunkt i hur man
lokalt avser att arbeta för att nå de nationella mål som har
satts upp för skolan. Som utskottet inledningsvis betonat
framgår det klart av de dokument som styr skolan att skolan har
ett särskilt ansvar för att verka för att våld och mobbning
inte skall förekomma. Utskottet finner det därför naturligt att
dessa frågor behandlas i kommunernas skolplaner och förutsätter
att varje skola i sin arbetsplan har ett åtgärdsprogram mot
mobbning. Skolplanen är dock den enskilda kommunens eget
dokument och upprättas på kommunens ansvar. Staten skall
således inte föreskriva vad som skall tas upp i kommunernas
skolplaner. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
1994/95:307 yrkandena 1, 2 och 3, 1994/95:Ub315 yrkande 12,
1994/95:Ub349, 1994/95:Ub905 yrkande 8 och 1994/95:Ju809
yrkandena 5 och 6.
Elev- och föräldrainflytande i skolan behandlas i flera
motioner. I motionerna 1994/95:Ub304 (c) yrkande 3 och
1994/95:Ub315 (fp) yrkandena 9 och 10 tas frågan upp om
inrättande av skolstyrelser/skolråd. Varje skola bör kunna ha
skolstyrelse/skolråd, som kan överta vissa beslutsbefogenheter.
Detta kräver förändringar i lagstiftningen, påpekas det i
motionerna. Även i motionerna 1994/95:Ub368 (kds) yrkandena 5
och 6 samt 1994/95:Ub386 (s) yrkande 2 behandlas frågan om en
lagfäst rätt till inflytande för föräldrar i skolan. Enligt
motion 1994/95:Ub368 yrkande 11 bör det framgå av kommunens
skolplan och i arbetsplanen för respektive skola hur
elevinflytandet kan stärkas och utvecklas.
Utskottet har vid flera tillfällen markerat betydelsen av att
elev- och föräldrainflytandet ökas. Vid behandlingen av ny
läroplan för grundskolan m.m. begärde riksdagen att frågan om
att stärka elevers och föräldrars inflytande i skolan skulle få
en ordentlig belysning (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1,
rskr. 82). En översyn av elev- och föräldrainflytandet har
under hösten gjorts inom Utbildningsdepartementet. Utredaren
har nyligen överlämnat sin rapport, Där man inte har något
inflytande finns inget personligt ansvar (Ds 1995:5), till
departementet. Utskottet noterar med tillfredsställelse att
regeringen i direktiven till kommittén om skolans inre arbete
angett att dessa frågor skall behandlas med förtur. Kommittén
skall i den del som gäller inflytande för elever och föräldrar
redovisa sina överväganden senast den 1 november 1995 (dir.
1995:19). Utskottet utgår från att regeringen därefter
återkommer till riksdagen i denna fråga. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 3,
1994/95:Ub315 yrkandena 9 och 10, 1994/95:Ub368 yrkandena 5,
6 och 11 och 1994/95:Ub386 yrkande 2.
Kulturen i skolan tas upp i motion 1994/95:Kr230 (c)
yrkande 2. Enligt motionärerna bör skolan på ett mer aktivt
sätt arbeta med kultur. Kulturen bör tas in i skolplanen där
tydliga och konkreta åtgärder skall anges för
kulturverksamheten i skolan.
Utskottet vill när det gäller kultur i skolan hänvisa till
vad utskottet anförde vid behandlingen av förslaget till ny
läroplan för grundskolan m.m. (bet. 1993/94:UbU1 s. 33).
Utskottet framhöll bl.a. att det är viktigt att eleverna får
möjlighet att ta del av skiftande kulturinslag genom att skolan
har en bred samverkan med kulturinstitutioner av olika slag.
Det är också viktigt att eleverna själva deltar i verksamheter
som stärker deras kulturintresse. Beträffande kommunernas
skolplaner vill utskottet hänvisa till vad utskottet i det
föregående anfört om detta kommunens dokument under avsnittet
om mobbning, nämligen att det ankommer på kommunen att upprätta
planen utan centrala föreskrifter om vad som skall tas upp i
den. Med det anförda bör riksdagen avslå motion 1994/95:Kr230
yrkande 2.
I motion 1994/95:Ub323 (s) begärs en kartläggning av
skolbiblioteksverksamheten.
Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte med
anledning av motionsledes framförda förslag utförligt behandlat
frågan om skolbiblioteken (bet. 1994/95:UbU2). Utskottet
betonade därvid skolbibliotekens betydelse i undervisningen och
utgick från att Skolverket inom ramen för sin uppföljande
verksamhet och som tillsynsmyndighet bevakar och ger akt på
skolbibliotekens situation. Utskottet föreslog ingen riksdagens
särskilda åtgärd med anledning av de då föreliggande
motionerna. Utskottet anser att även nu förevarande yrkande bör
avstyrkas.
Invandrarelevernas kunskaper i svenska behandlas i två
motioner, 1994/95:Ub901 (m) yrkande 20 och 1994/95:Sf608 (m)
yrkande 6. Enligt motionärerna måste åtgärder vidtas så att
även elever med annat hemspråk än svenska kan tillgodogöra sig
de kunskaper som krävs för framgångsrika studier och arbete. I
den först nämnda motionen förordas en analys av
invandrarelevernas språkkunskaper och studieresultat.
Utskottet delar såväl motionärernas som regeringens
uppfattning (prop. s. 28) att det är väsentligt att kraftfulla
insatser i svenskundervisningen sätts in på ett tidigt stadium
så att språkfärdighetsnivån höjs och fortsatta studier
underlättas. En rad undersökningar visar ett tydligt samband
mellan studieresultat och språkfärdighet i svenska. Regeringen
avser enligt propositionen att söka bidra till att det
fruktbara idéutbyte mellan lärare och skolor med stor
erfarenhet av invandrarelever som har påbörjats kan utvecklas
vidare och till att goda idéer och exempel sprids.
Utskottet vill för egen del instämma i vad motionärerna anför
om att invandrarelevernas språkkunskaper och studieresultat
måste analyseras och åtgärder vidgas så att även elever med ett
annat hemspråk än svenska kan tillgodogöra sig de kunskaper som
krävs för framgångsrika studier och arbete. Utskottet vill i
det sammanhanget peka på att effekterna av svenskundervisningen
också kommer att behandlas av den av regeringen nyligen
tillsatta invandrarutredningen (dir. 1994:130). Regeringen har
denna dag, 23 mars, avlämnat proposition 1994/95:174 Vissa
betygsfrågor m.m. med bl.a. förslag om åtgärder i syfte att
stärka invandrarnas undervisning i svenska. Med hänvisning till
vad utskottet nu har anfört avstyrker utskottet bifall till
motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 20 och 1994/95:Sf608 yrkande
6.
Utskottet övergår till att behandla vissa resursfrågor.
I motion 1994/95:Ub364 (v) yrkande 8 begärs att
sektorsbidraget till skolan skall återinföras. Detta för
att kunna garantera en likvärdig och sammanhållen skola
tillgänglig för alla.
Utskottet har tidigare behandlat motionsledes framförda
förslag att återinföra sektorsbidraget till skolan (senast i
bet. 1993/94:UbU7 s. 37). Utskottet har för ett år sedan
avstyrkt förslagen. Utskottet, som hänvisar till den anförda
motiveringen, har inte funnit anledning att nu ändra sitt
tidigare ställningstagande, varför även förevarande yrkande
avstyrks.
Enligt motion 1994/95:Ub368 (kds) yrkande 1 bör ett
resurstilldelningssystem tillämpas i grundskolan som ger
alla skolor en basresurs per elev, lika stor för alla elever,
och dessutom en tilläggsresurs, som varierar med de enskilda
elevernas särskilda behov av stöd och hjälp.
Utskottet delar den uppfattning som regeringen framför i
propositionen (s. 27), nämligen att resursfördelningen skall
vara behovsstyrd. Detta vill utskottet för egen del understryka
och erinra om vad som föreskrivs i detta avseende i såväl 1994
års läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) som i
läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). För att
kunna ge elever en likvärdig utbildning måste
resursfördelningen ske utifrån elevernas behov. Utskottet
noterar att regeringen avser att uppdra åt Skolverket att i
utvärderingssammanhang ägna särskild uppmärksamhet åt hur
skolans resurser fördelas. Då utskottet inte är berett att i
enlighet med motionärernas förslag förorda en central reglering
av hur kommunerna fördelar sina resurser utöver vad som
föreskrivs i skollagen och läroplanerna avstyrker utskottet
bifall till yrkandet.
Utskottet övergår till att behandla skolplikten, som tas
upp i flera motioner. Enligt motionerna 1994/95:Ub304 (c)
yrkande 1, 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 11 samt 1994/95:Ub384 (s)
bör grundskolan vara tioårig med skolplikt från sex års ålder.
I motion 1994/95:Ub368 (kds) yrkande 12 anförs att övergången
mellan förskola och skola bör vara individuellt flexibel och
ske successivt. En nioårig skolplikt förordas men med möjlighet
att förlänga ett år för elever som önskar det och som bedöms ha
behov av det.
Frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har
behandlats av utredningen om förlängd skolgång. Utredningens
betänkande, Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola
(SOU 1994:45), har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 1
december 1994. Regeringen meddelar att den under år 1995 kommer
att ta ställning till de frågeställningar som betänkandet och
remissbehandlingen ger upphov till. Det finns enligt utskottet
inte anledning att från riksdagens sida föregripa den beredning
som nu pågår inom regeringskansliet. Utskottet avstyrker därför
motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 1, 1994/95:Ub315 yrkande 11,
1994/95:Ub368 yrkande 12 och 1994/95:Ub384.
2. Utvecklingen i gymnasieskolan m.m.
Regeringen framhåller i propositionen att alla ungdomar i dag
har rätt att få påbörja en treårig gymnasial utbildning och
alla ansvariga på skolans område har en skyldighet att medverka
till att ungdomarna också kan fullfölja sin utbildning. I år
fullföljs gymnasiereformen. Hösten 1995 tas alla elever in i
den nya gymnasieskolan. En parlamentarisk kommitté följer
utvecklingen i gymnasieskolan (U 1994:02). Direktiven har en
särskild tyngdpunkt på frågor som hänger samman med ambitionen
att alla ungdomar skall kunna fullfölja en treårig utbildning
med ett betydande inslag av allmänna ämnen. Enligt de
tilläggsdirektiv som regeringen utfärdade i slutet av november
1994 skall kommittén bl.a. även studera hur undervisningen i
kärnämnen utvecklas samt hur det nya betygssystemet tillämpas i
gymnasieskolan. En viktig fråga vid tillsättandet av kommittén
var behovet av parlamentarisk insyn i utvecklingen av
kursutformningen i gymnasieskolan. Kommittén skall i detta
avseende utnyttja resultatet från den arbetsgrupp inom
Utbildningsdepartementet som har till uppgift att bidra till
utvecklingen av den kursutformade gymnasieskolan.
Den kursutformade gymnasieskolan tas upp i motion
1994/95:Ub369 (m) yrkandena 1 och 2. Vikten av att regeringen
arbetar aktivt för att avveckla regler etc. som motverkar
utvecklingen av en mer kursutformad gymnasieskola framhålls i
yrkande 1. I yrkande 2 framhålls hur viktigt det är att elevens
rättigheter utökas till att gälla också val av kurs. I samma
motion, yrkande 3, efterfrågas tydligare krav för att en
utbildning skall få kallas för lokal gren. I motion
1994/95:Ub901 (m) yrkande 22 framhålls beträffande
gymnasieskolans utveckling att utrymmet för elevernas egna val
i gymnasieskolan måste tas till vara och utvecklas samt att
samarbetet mellan gymnasieskolor, högskolor och näringslivet
måste öka.
Utskottet har ovan redovisat att en parlamentarisk kommitté,
som skall följa den pågående utvecklingen i gymnasieskolan, har
tillsatts och att kommittén nyligen fått tilläggsdirektiv (dir.
1994:128). Kommittén har bl.a. i uppdrag att följa den
kursutformade gymnasieskolan. Kommittén skall dra nytta av
underlag från den arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som
har i uppgift att följa utvecklingen av kursutformningen och
att göra ytterligare analyser kring frågor som hänger samman
med kursutformningen. Arbetsgruppen har gett ut två
delrapporter. Den sista delrapporten Kursutformad
gymnasieskolan för alla? (Ds 1994:139) lämnades i december
1994. I rapporten tas en del aktuella frågeställningar upp om
den kursutformade gymnasieskolan, bl.a. rör det de
organisatoriska problem som finns inom en kursutformad
gymnasieskola, elevers rätt att genomgå kurs i en annan kommun
och lokala grenar. Rapporten remissbehandlas för närvarande.
Arbetsgruppen kommer att lämna sin slutrapport år 1995. Även
inom Svenska kommunförbundet pågår ett arbete kring den
kursutformade gymnasieskolan.
Utskottet kan konstatera att ett omfattande arbete för
närvarande är inriktat på att finna tillfredsställande
lösningar på de problem som kan uppkomma vid införandet av den
kursutformade gymnasieskolan. Enligt utskottets mening bör inte
riksdagen föregripa det pågående utvecklingsarbetet. Riksdagen
bör kunna förutsätta att de synpunkter som motionärerna för
fram beaktas i detta. Utskottet avstyrker därför motionerna
1994/95:Ub369 yrkandena 1, 2 och 3 och 1994/95:Ub901 yrkande
22.
En utvärdering av den nya kursutformade gymnasieskolans
konsekvenser för segregationen bör göras enligt motion
1994/95:Ub364 (v) yrkande 2. Det största problemet med
kursutformningen är segregationen som enligt forskningen
tenderar att öka så fort man differentierar grupper eller ger
elever valfrihet att själv välja t.ex. kurs. I amerikanska
"High Schools" har det visat sig att elever ofta i en
valsituation väljer kurser som ligger under elevens egentliga
kunskapsnivå.
Utskottet hänvisar till vad som i det föregående anförts om
uppföljning av den kursutformade gymnasieskolan. Utskottet vill
därutöver erinra om Skolverkets uppföljnings- och
utvärderingsansvar. Utskottet instämmer självfallet i syftet
med yrkandet, såsom utskottet har uppfattat det, nämligen att
motverka tendenser till segregation genom införandet av den nya
ordningen, om sådana skulle visa sig. Något uttalande av
riksdagen i ämnet finner utskottet inte påkallat, varför
utskottet avstyrker yrkandet.
I flera motioner tas frågan upp om kärnämnena inom de
yrkesförberedande programmen. I motion 1994/95:Ub369 (m)
yrkande 6 krävs en översyn av antalet kärnämnen och
omfattningen inom de yrkesförberedande programmen. I motion
1994/95:Ub358 (kds) yrkande 1 framhålls att kommittén som
följer utvecklingen i gymnasieskolan särskilt bör följa
utvecklingen av hur eleverna på yrkesprogrammen tillgodogör sig
kraven inom kärnämnena. Det kan bli nödvändigt att skapa kurser
i kärnämnen som inte ger allmän behörighet till högskolan men
som gör det möjligt att möta eleverna på rätt nivå och ställa
rimliga krav i förhållande till deras personliga
förutsättningar. I motion 1994/95:Ub331 (fp) förordas en
försöksverksamhet med alternativa kurser (lokala) i matematik,
engelska och svenska, vilka inte behöver ge allmän behörighet
för högskolestudier.
Utskottet vill även när det gäller frågan om kärnämnena på de
yrkesförberedande programmen erinra om det uppdrag som den
parlamentariska kommittén som följer utvecklingen i
gymnasieskolan har. Flera av de områden som det enligt
direktiven åligger kommittén att följa knyter an till
problematiken med kärnämnena på de yrkesförberedande
programmen. Utskottet vill erinra om att kommittén skall följa
bl.a. i vilken utsträckning målet att alla ungdomar skall få en
fullständig gymnasieutbildning nås, effekterna av den höjda
ambitionsnivån inom de yrkesförberedande utbildningarna och hur
undervisningen i kärnämnena utvecklas för att främja elevers
studieresultat. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
1994/95:Ub331, 1994/95:Ub358 yrkande 1 och 1994/95:Ub369
yrkande 6.
I motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 13 framförs att
gymnasieskolan bl.a. skall ge en stark lust att lära, vördnad
inför livet och förståelse för miljöfrågornas betydelse för
livet på jorden samt en brett förankrad insikt om demokratiska
värden och rättvisa i ett internationellt perspektiv.
Kommittén som följer utvecklingen i gymnasieskolan bör
få tilläggsdirektiv för att utvärdera dessa aspekter.
Utskottet vill erinra om att kommittén som följer
utvecklingen i gymnasieskolan enligt sina direktiv i sitt
arbete bl.a. skall dra nytta av underlag från Skolverket.
Kommittén skall således inte ha funktionen av en egen
undersökande organisation i t.ex. utvärderingssammanhang.
Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till Skolverkets roll
som utvärderande myndighet. Utskottet vill även peka på vad
läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) föreskriver
i de av motionärerna aktualiserade frågorna: "Miljöperspektiv i
undervisningen skall ge eleverna insikter så att de kan dels
själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels
skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande
och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur
samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan
anpassas för att skapa en hållbar utveckling."
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub905
yrkande 13.
I motion 1994/95:Ub358 (kds) yrkande 3 framhålls behovet av
åtgärder för att få fler ungdomar att genomgå
gymnasieutbildning. En metod kan vara att arbetsplatsförlägga
mer undervisning i de yrkesförberedande ämnena. I motion
1994/95:Ub315 (fp) yrkande 15 bör de positiva dragen i
lärlingssystemet tas till vara. Genom samverkan med ortens
näringsliv och organisationer bör man kunna organisera ett
lärlingsliknande, arbetsplatsförlagt lokalt program.
Utskottet vill först betona vikten av en nära samverkan
mellan skolan och arbetslivet. Det finns olika former för sådan
samverkan, där den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU)
givetvis är den viktigaste, eftersom den påverkar utbildningen
för alla elever på de yrkesförberedande programmen. Minst 15 %
av den totala undervisningstiden på dessa program skall
arbetsplatsförläggas. Endast yrkesämnen får
arbetsplatsförläggas. Skolan ombesörjer anskaffningen av
APU-platser. Om sådana inte kan anskaffas får utbildningen
förläggas till skolan. Skolan är dock skyldig att vidta
åtgärder för att utbildningen så snart som möjligt åter kan
arbetsplatsförläggas. Utskottet kan konstatera att det inte
finns någon övre gräns för hur stor del av utbildningstiden som
får arbetsplatsförläggas i de föreskrifter som finns om APU (5
kap. 9 § gymnasieförordningen). Det är därför fullt möjligt att
för vissa elever arbetsplatsförlägga en betydande del av
utbildningen i yrkesämnena på ett yrkesförberedande program.
Utskottet har erfarit att det finns problem för skolor att
skaffa APU-platser redan för den omfattning om 15 % som anges
som en lägsta gräns. Utskottet förutsätter emellertid att
näringslivet och offentliga arbetsgivare medverkar till att
platser ställs till förfogande i tillräcklig omfattning.
Utskottet avstyrker bifall till motion 1994/95:Ub358 yrkande 3.
När det gäller motion 1994/95:Ub315 yrkande 15 om
lärlingsutbildning vill utskottet hänvisa till vad utskottet
just har anfört. Det är således fullt möjligt att inom
gymnasieskolans eller den kommunala vuxenutbildningens ram
organisera program i lärlingsliknande form, dvs. med en
omfattande del av utbildningstiden i yrkesämnena
arbetsplatsförlagd. Enligt skollagen finns också möjlighet att
anordna individuella program för elever som vill kombinera
yrkesutbildning i ett anställningsförhållande med studier i
vissa ämnen i gymnasieskolan. Denna form av lärlingsutbildning
infördes den 1 juli 1992. Enligt tilläggsdirektiven till
kommittén som följer utvecklingen i gymnasieskolan skall
kommittén bl.a. följa hur den arbetsplatsförlagda utbildningens
omfattning och kvalitet upprätthålls och hur
lärlingsutbildningen utvecklas genom samverkan mellan å ena
sidan kommuner och å andra sidan företag, organisationer och
offentliga arbetsgivare. Utskottet avstyrker med hänvisning
härtill motion 1994/95:Ub315 yrkande 15.
Enligt motion 1994/95:Ub358 (kds) yrkande 6 bör ytterligare
ett nationellt program inrättas med speciell inriktning på
företagande, t.ex. kombinationen teknik och ekonomi.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Enligt 2 kap. 18 § gymnasieförordningen består ett
specialutformat program av kurser som kan förekomma på
nationella program. Genom den flexibilitet som finns inom ramen
för den nya gymnasieskolan är det således fullt möjligt att
kombinera kurser från olika program. Utskottet vill därutöver
erinra om att det i programmålen för flera av de nationella
programmen i gymnasieskolan, t.ex. hantverksprogrammet, finns
angivna krav på att eleverna efter utbildningen skall ha sådana
grundläggande kunskaper i företagsekonomi, marknadsföring och
lagstiftning som är relevanta för branschen. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub358 yrkande 6.
I motion 1994/95:Ub315 (fp) yrkande 16 framhålls att man inom
ramen för gymnasieskolans individuella program bör kunna
finna flexibla kombinationer av utbildningar som stimulerar
och lär inför ett eget företagande. Enligt motion 1994/95:A288
(kds) yrkandena 4 och 5 bör de möjligheter till flexibilitet
och individuell anpassning som finns till följd av
gymnasiereformen utnyttjas. Utrymme för nya former av
projektinriktade utbildningar bör skapas. Regeringen bör driva
ett nationellt utvecklingsarbete för gymnasieskolans
individuella program.
Enligt föreskrifterna i skollagen är kommunerna skyldiga att
erbjuda gymnasieutbildning i form av individuella program eller
specialutformade program till de ungdomar som inte har tagits
in på ett nationellt program. De individuella programmen skall
utgå från den enskilde elevens behov och från lokala
förutsättningar. De individuella programmen syftar bl.a. till
att stimulera eleven att fortsätta på ett nationellt eller
specialutformat program. I skollagens 5 kap. 13 § föreskrivs
att det skall finnas en studieplan för eleverna inom de
individuella programmen. Studieplanen utformas tillsammans med
eleven och skall innehålla uppgifter om utbildningens längd och
utformning, undervisningens innehåll samt vad utbildningen
syftar till. Inom Skolverket pågår under läsåret 1994/95 en
utvärdering av de individuella programmen. Av den förstudie som
genomförts under läsåret 1993/94 framgår att det finns ett
stort utbud av individuella program, vilket motiveras med att
utbildningen i så stor utsträckning som möjligt skall svara mot
elevernas behov. Det finns således inom ramen för de
individuella programmen stora möjligheter att anordna flexibla
lösningar för de enskilda eleverna. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 16 och 1994/95:A288
yrkandena 4 och 5.
Rekryteringen till industriprogrammet behandlas i flera
motioner. I motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 24 och
1994/95:N280 (s) yrkande 1 framförs att översynen av
industriprogrammet bör vidgas till att omfatta även
naturvetenskapsprogrammet. I motion 1994/95:Ub332 (m) yrkande 1
framförs att utgångspunkten för analysarbetet bör vara att ta
reda på olika avnämares krav och önskemål beträffande t.ex.
profilering, kvalitet, innehåll och samverkan med befintlig
verkstadsindustri. Enligt motion 1994/95:Ub341 (fp) bör
Skolverket få i uppdrag att i samarbete med industrins och
arbetstagarorganisationernas organisationer medverka till att
industriprogrammet får rätt inriktning för industrins behov.
Skolverket bör också medverka till att informationen om
industriprogrammet blir relevant. I motion 1994/95:Ub358 (kds)
yrkande 5 anförs beträffande industriprogrammet att
utbildningen i de yrkesförberedande ämnena i ökad utsträckning
bör ske i form av företagsförlagd utbildning eller
lärlingsutbildning.
Utskottet finner det i likhet med regeringen (prop. s. 31)
angeläget att en analys görs av orsakerna till att intresset
för industriprogrammet är så dåligt. Utskottet utgår från att
det i den översyn av industriprogrammet som kommer att ske inom
Utbildningsdepartementet görs en djupgående analys och att man
därvid väger in synpunkter som framförs i motionerna. Det är
naturligtvis viktigt att efterfråga avnämarnas krav och
önskemål på utbildningen. En lika viktig del i analysen bör
dock vara att undersöka om det dåliga intresset från
ungdomarnas sida kan ha sin orsak i hur ungdomar uppfattar
arbetsmiljö och liknande inom industrisektorn, dvs. sådana
orsaker som inte skolan kan råda över. När det gäller det
naturvetenskapliga programmet pågår redan ett omfattande och
långsiktigt arbete inom det s.k. NOT-projektet. Skolverket och
Verket för högskoleservice har ett gemensamt uppdrag att under
en femårsperiod stimulera utvecklingen av och intresset för
naturvetenskap och teknik. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1994/95:Ub332 yrkande 1, 1994/95:Ub341,
1994/95:Ub358 yrkande 5, 1994/95:Ub901 yrkande 24 och
1994/95:N280 yrkande 1.
I motion 1994/95:Ub358 (kds) yrkande 4 anförs att
industriprogrammet bör byta namn till t.ex.
teknikprogrammet.
Utskottet hänvisar till den i det föregående åberopade
översynen av industriprogrammet. Ett eventuellt byte av namn på
programmet torde kunna övervägas i det sammanhanget. Med det
anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub358 yrkande 4.
I motion 1994/95:Ub901 (m) yrkande 16 begärs förslag om
vidgade möjligheter att lägga ut undervisning på
entreprenad. Utvidgningen bör avse fler ämnen och även hela
program. Förslag till regler så att mindre och medelstora
företag tillsammans kan driva entreprenadutbildning och
fristående skolor inom det tekniska området begärs i motion
1994/95:Ub332 (m) yrkande 2.
Enligt lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden i skolan
får kommuner och landsting sluta avtal med en enskild fysisk
eller juridisk person om att denne skall bedriva viss
undervisning i gymnasieskolan. Avtalet får endast avse
undervisning inom ämnesblocken estetiska ämnen, ekonomiska
ämnen, tekniska ämnen och yrkesämnen. Undervisning inom andra
områden än de nu nämnda får inte generellt läggas ut på
entreprenad. För sådan undervisning finns det däremot en
möjlighet för regeringen att, om det finns särskilda skäl i det
enskilda fallet, medge entreprenaddrift. Det finns enligt
utskottets mening inte skäl att ändra de föreskrifter som finns
i dag om undervisning på entreprenad inom skolområdet.
Utskottet avstyrker därför motionerna 1994/95:Ub332 yrkande 2
och 1994/95:Ub901 yrkande 16.
3. Vuxenutbildning
Riksdagen har under 1993/94 års riksmöte beslutat ge
regeringen till känna att en översyn av vuxenutbildningsområdet
är befogad (bet. 1993/94:UbU12, rskr. 399). Regeringen
framhåller nu i propositionen att behovet av vuxenutbildning --
både ur arbetsmarknadssynpunkt och ur den enskildes synpunkt --
och ett livslångt lärande samt förändringarna i samhället
understryker vikten av att en översyn av
vuxenutbildningsområdet sker. Regeringen kommer i början av år
1995 att fastställa direktiv för en vuxenutbildningsutredning.
Översynen skall bl.a. ge underlag för att fastställa
vuxenutbildningens framtida inriktning och omfattning (prop. s.
32).
Finansieringsfrågor och kommunernas alltmer restriktiva
hållning till olika studieönskemål och till att betala
interkommunal ersättning tas upp i flera motioner.
I motionerna 1994/95:A215 (m) yrkande 10 och 1994/95:Ub624
(fp) yrkande 31 begärs förslag om uppbyggnad av personliga
utbildningskonton för finansiering av kompetensutveckling.
Utskottet utgår från att finansieringsfrågor kommer att ingå
i den översyn av vuxenutbildningen som regeringen aviserat.
Utskottet är inte berett att tillmötesgå önskemål från
motionärerna om förslag från regeringen om uppbyggnad av
personliga utbildningskonton. Utskottet avstyrker således
motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 31 och 1994/95:A215 yrkande
10.
I motion 1994/95:Ub901 (m) yrkande 14 framhålls
nödvändigheten av att se över reglerna för kommunernas
ansvar vad gäller att erbjuda vuxna utbildning. I motion
1994/95:Ub306 (m) begärs förslag som gör det möjligt för den
som har en tidigare gymnasial utbildning att komplettera denna
med adekvat yrkesutbildning. I motion 1994/95:Ub362 (s)
framhålls att allt fler elever får problem med sina yrkesval
när den egna kommunen inte vill bekosta utbildningar i andra
kommuner. Enligt motion 1994/95:Ub344 (c) bör skollagen
omprövas så att det klart framgår vem som har
betalningsansvaret för de utbildningar för vilka kommunen inte
är huvudman. Glasutbildningen i Orrefors och Kosta tas upp i
motion 1994/95:Ub371 (s). Det finns stora hinder för ungdomar
som sent bestämmer sig för utbildning inom ett hantverks- eller
konsthantverksyrke. Har de redan en gymnasieutbildning, är
hemkommunerna ovilliga att stå för kostnaderna för ytterligare
en sådan utbildning, heter det i motionen. Det är av stor vikt
att alla hinder för en aktiv rekrytering undanröjs då
glasutbildningen måste bedömas som en riksangelägenhet och som
en nordisk angelägenhet. Möjligheterna till att ta emot
nordiska elever är redan tillgodosedda genom statens försorg.
Det måste enligt motionärerna skapas bättre möjligheter för
svenska elever att genomgå glasutbildning efter
gymnasieutbildning.
Utskottet har tidigare vid flera tillfällen -- bl.a. i bet.
1993/94:UbU7 -- behandlat problemen med att rekrytera till
gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning i komvux,
när hemkommunen är ovillig att betala ersättning till den
anordnande kommunen. Utskottet har därvid ansett att det är
angeläget att problemen snarast får en lösning, inte bara i de
presumtiva elevernas intresse utan också för att förhindra att
utbildningar av riksintresse försvinner av ekonomiska skäl.
Bland annat mot bakgrund härav ser utskottet med
tillfredsställelse på att regeringen nu avser att göra en
översyn av vuxenutbildningen. Utskottet vill dock åter peka på
det angelägna i att utbildningar av riksintresse, t.ex.
glasutbildningen i Orrefors och Kosta, inte försvinner av
ekonomiska skäl. Utskottet vill i detta sammanhang också peka
på att utredningen om kvalificerad eftergymnasial utbildning
(dir. 1994:36) enligt sina direktiv bl.a. skall behandla
tillträdesfrågor när det gäller påbyggnadsutbildningar inom
komvux med anledning av att antagning till en utbildning i en
annan kommun beror på om hemkommunen vill betala. Enligt vad
utskottet har erfarit beräknas denna utredning vara klar under
april 1995. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
1994/95:Ub306, 1994/95:Ub344, 1994/95:Ub362, 1994/95:Ub371 och
1994/95:Ub901 yrkande 14.
Enligt motion 1994/95:Ub315 (fp) yrkandena 13 och 14 bör det
vara möjligt att avbryta gymnasiestudierna och inom ramen för
de tre åren läsa vidare vid t.ex. komvux. De tre åren i
gymnasieskolan, inte minst i de yrkesförberedande programmen,
skulle kunna utnyttjas mer flexibelt, studier och
yrkespraktik varvas och utbildningen organiseras i moduler.
Den som av olika anledningar föredrar kortare studietid i
tonåren skall kunna komma tillbaka och läsa vidare. Ett
fördjupat samarbete mellan ungdomsgymnasiet och komvux för att
finna former för en "gymnasiebank" bör behandlas i den
aviserade översynen av vuxenutbildningen.
Utskottet vill hänvisa till att den kursutformade
gymnasieskolan som nu växer fram ger stora möjligheter till
flexibla studier, när det gäller t.ex. att studera ämnen i
separata kurser (etapper) och få dessa tillgodoräknade senare.
Det finns också möjlighet att genomgå gymnasieskolan både på
kortare och längre tid än de normala tre åren. Vidare finns,
som utskottet tidigare framhållit, möjligheter att inom ramen
för individuella program anordna flexibla lösningar för
eleverna, t.ex. kombinationer av studier och yrkespraktik.
Enligt utskottets uppfattning är syftet med yrkandena i
huvudsak tillgodosett, dels genom den ordning för
gymnasieskolans organisation som nu håller på att växa fram,
dels genom den översyn av vuxenutbildningen som utskottet har
åberopat i det föregående. Något uttalande i frågan anser
utskottet sålunda inte påkallat med anledning av de förevarande
yrkandena, varför de avstyrks.
I motionerna 1994/95:A215 (m) yrkande 9 och 1994/95:Ub901 (m)
yrkande 10 begärs förslag till en ny form av eftergymnasiala
kvalificerade yrkesutbildningar, som skyndsamt bör byggas upp
till en omfattning av, i en första etapp, 20 000
utbildningsplatser. Det har blivit alltmer uppenbart att
formerna för och regelverken kring kvalificerad eftergymnasial
utbildning behöver utvecklas. En särskild utredare fick av den
förra regeringen uppdraget att utreda formerna för en sådan
utbildning. Arbetet pågår, men av propositionen att döma räknar
regeringen inte med att snabbt komma med förslag på denna
punkt. Arbetet med att åstadkomma en form av avancerad
eftergymnasial utbildning som innehåller såväl yrkesutbildning
som teoretiska vidarestudier bör slutföras, hävdar motionären.
En stor del av dessa utbildningar bör ges formen av samverkan
med företagen.
Utskottet hänvisar till vad som i det föregående anförts om
utredningen om kvalificerad eftergymnasial utbildning och att
denna beräknas vara klar under april 1995. Utskottet finner
inte anledning att genom ett riksdagsuttalande föregripa
behandlingen av utredningens förslag inom regeringskansliet.
Utskottet avstyrker därmed motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 10
och 1994/95:A215 yrkande 9.
Enligt motion 1994/95:Ub302 (c) behövs stöd till
naturbruksskolor med skoglig inriktning. Motionärerna
föreslår bl.a. en ettårig påbyggnadsutbildning.
Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till att frågor
om påbyggnadsutbildningar utreds av den i det föregående nämnda
utredningen om kvalificerade eftergymnasiala yrkesutbildningar.
4. Översyn av lärarutbildningen m.m.
Regeringen avser att göra en översyn av lärarutbildningen,
som bl.a. skall ta upp rekryteringen till läraryrket,
lärarutbildningens förhållande till utvecklingen i skolan,
"seminarietraditionen" kontra "universitetstraditionen" och den
didaktiska forskningen (prop. s. 30). Regeringen framhåller att
det är angeläget att se över hur lärarnas kompetens förhåller
sig till de nya kraven bl.a. med utgångspunkt i den förändrade
lärarrollen. Inflytandet över fortbildningens innehåll ligger i
dag mer än tidigare hos kommunen och skolan, som beställer
fortbildning hos en utbildningsanordnare, vanligen en högskola.
Översynen bör studera hur denna förändring har påverkat
fortbildningens innehåll, form och utbredning. Vidare bör inom
ramen för översynen överväganden om fortbildningsverksamheten
kopplas till de överväganden som gäller lärarens nya roll i
skolan. Frågor som rör yrkesverksamma lärares möjligheter att
vidareutbilda sig, att arbeta med didaktisk forskning m.m. bör
enligt regeringen också diskuteras i detta sammanhang.
I motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 11 och 1994/95:Ub340
(m) yrkande 11 framhålls bl.a. att en utredning bör
tillsättas med uppgift att analysera vilka krav som bör
ställas på morgondagens lärare. Den snabba
kunskapsutvecklingen, internationaliseringen m.m. gör att
lärarrollen förändras och detta måste påverka
lärarutbildningen.
Inledningsvis har utskottet redovisat att regeringen avser
att göra en översyn av lärarutbildningen. Regeringen har i
propositionen bl.a. framhållit att det är angeläget att se över
hur lärarnas kompetens förhåller sig till de nya kraven bl.a.
med utgångspunkt i den förändrade lärarrollen. Enligt
utskottets mening torde därmed det krav på analys som framförs
av motionärerna tillgodoses. Utskottet avstyrker därmed
motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 11 och 1994/95:Ub901 yrkande
11.
Enligt motion 1994/95:Ub340 (m) yrkande 1 bör det finnas
olika vägar till läraryrket. Det är av stor vikt att skolan
kan tillföras ny kompetens genom förekomsten av olika vägar
till läraryrket, framhålls det i motionen. En lärarutbildning i
enlighet med den tidigare regeringens förslag (prop.
1991/92:75), där ämneskunskaperna kan studeras separat och
kompletteras med en praktisk-pedagogisk utbildning, är enligt
motionärerna ett utmärkt exempel. Det behövs dock fler
okonventionella lösningar.
Med hänvisning till den översyn av lärarutbildningen som
regeringen avser att göra avstyrker utskottet yrkandet.
Åtgärder för att söka nå en jämnare könsfördelning inom
läraryrket föreslås i motion 1994/95:Ub340 (m) yrkande 5.
Läraryrket och därmed lärarutbildningen måste bli attraktivt
också för manliga studenter.
Utskottet kan av den redovisning som regeringen lämnat i
propositionen konstatera att rekryteringen till
lärarutbildningen kommer att tas upp i översynen av
lärarutbildningen. Utskottet utgår från att frågan om
könsfördelningen inom lärarutbildningen kommer att belysas i
det sammanhanget. Regeringen har nyligen förelagt riksdagen
proposition 1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män
inom utbildningsområdet. Regeringen ställer upp som mål en jämn
fördelning av kvinnliga och manliga studenter på alla
utbildningsområden inom den grundläggande högskoleutbildningen.
Särskilt bör jämställdhetsarbetet intensifieras vad gäller
lärarutbildningarna, heter det i propositionen.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkandet.
I två motioner, 1994/95:Ub340 (m) yrkande 2 och 1994/95:Ub693
(kds) yrkande 1, framförs behovet av någon form av
lämplighetstest i samband med antagning till
lärarutbildning.
Som utskottet nämnt ovan kommer enligt propositionen
rekryteringsfrågor till lärarutbildning att tas upp i översynen
av lärarutbildningen. Utskottet utgår från att
antagningsvillkor kommer att diskuteras i det sammanhanget.
Utskottet vill erinra om att frågan om studerandes lämplighet
för planerad yrkesverksamhet och högskolornas möjligheter att
avråda eller avskilja studerande från vissa utbildningar
tidigare behandlats utförligt av utskottet (bet. 1993/94:UbU16
s. 12 f.). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 2 och 1994/95:Ub693 yrkande 1.
Teknisk utbildning och utbildning inom informationsteknik
(IT) i lärarutbildning tas upp i flera motioner. I motion
1994/95:Ub340 (m) yrkande 3 framhålls att alla lärare behöver
en god teknisk allmänbildning. I motionerna 1994/95:Ub368 (kds)
yrkandena 8 och 1994/95:Ub693 (kds) yrkande 2 framhålls behovet
av IT-utbildning för lärare. Även i motion 1994/95:Ub383 (c)
yrkandena 1 och 2 framhålls att datatekniken och
informationstekniken måste bli en naturlig del i
undervisningen. En ökad vidareutbildning av lärare krävs och i
motionen pekas på att systemet med utbildningsvikariat kan
användas för detta.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt
med en god teknisk utbildning och utbildning inom IT i
lärarutbildning och lärarfortbildning. Utskottet utgår från att
dessa frågor kommer att vara en viktig del i översynen av
lärarutbildningen. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 3, 1994/95:Ub368 yrkande 8,
1994/95:Ub383 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:Ub693 yrkande 2.
Enligt motion 1994/95:Ub693 (kds) yrkandena 3 och 4 bör
praktikdelen i lärarutbildningen utökas och genomföras
kontinuerligt under utbildningstiden. Vidare bör det enligt
motionen vara bättre överensstämmelse mellan lärarutbildningen
och den verkliga skolorganisationen när det gäller
stadieindelningen på grundskolan.
Det ankommer inte på riksdagen att närmare ange hur
lärarutbildningens olika moment skall inordnas i utbildningen
eller närmare bestämma innehållet i desamma. Såväl riksdag som
regering måste kunna utgå från att ansvariga myndigheter ser
till att utbildningen svarar mot de krav och de mål för skolans
verksamhet som statsmakterna ställt upp. Utskottet avstyrker
därför motion 1994/95:Ub693 yrkandena 3 och 4.
I motion 1994/95:Ub326 (s) yrkande 2 anförs att det i
översynen av lärarutbildningen bör riktas särskild
uppmärksamhet på den specialpedagogiska utbildningen.
Utskottet vill vad avser den specialpedagogiska utbildningen
hänvisa till den aviserade översynen av lärarutbildningen.
Utskottet utgår därvid från att den aktuella frågan kommer att
belysas av utredningen. Utskottet avstyrker därför motion
1994/95:Ub326 yrkande 2.
Flera motioner tar upp frågor om lärarnas fortbildning.
Lärarnas fort- och vidareutbildning bör vara en viktig del i
översynen av lärarutbildningen enligt motion 1994/95:Ub330
(fp). En utredning med uppdrag att utvärdera och se över
lärarutbildning och fortbildning begärs i motion 1994/95:Ub706
(v) yrkande 17. I motion 1994/95:Ub340 (m) yrkandena 6 och 7
framhålls att fortbildningen skall ingå som en del av den
utvecklingsstrategi som fastställs för den enskilda skolan. En
individuell utvecklingsplan som redovisar lärarens
fortbildningsbehov skall upprättas årligen för varje lärare.
Enligt motion 1994/95:Ub693 (kds) yrkande 7 skall innehållet i
fortbildningen av lärare också inrymma rent
personlighetsutvecklande inslag.
I den aviserade översynen av lärarutbildningen kommer enligt
vad regeringen redovisat i propositionen fortbildningsfrågor
och frågor som rör yrkesverksamma lärares möjligheter att
vidareutbilda sig att tas upp. Utskottet utgår från att en rad
av de frågor som motionärerna berört därvid kommer att beaktas.
I sammanhanget vill utskottet peka på att flera av de i
motionerna aktualiserade tankegångarna tas upp bland förslagen
i betänkandet Höj Ribban! (SOU 1994:101), vilka nu bereds
vidare inom regeringskansliet. Utskottet avstyrker mot den nu
beskrivna bakgrunden motionerna 1994/95:Ub330, 1994/95:Ub340
yrkandena 6 och 7, 1994/95:Ub693 yrkande 7 och 1994/95:Ub706
yrkande 17.
I två motioner, 1994/95:Ub340 (m) yrkande 9 och 1994/95:Ub693
(kds) yrkande 5, begärs att
lärarcertifikat/lärarlegitimation införs. Enligt den först
nämnda motionen bör lärarcertifikatet tidsbegränsas,
förslagsvis till fem år, och medföra en skyldighet för skolan
att se till att läraren får fortbildning enligt den
individuella utvecklingsplan som uppgjorts. Enligt motionen
från kds bör erfarna lärare tjänstgöra som handledare åt
nyutbildade lärare under deras första tjänstgöringsår. Detta
kan sedan enligt motionärerna leda fram till lärarlegitimation.
Utskottet erinrar om att principer för lärarcertifikat
behandlades i samband med propositionen om lärarutbildning
(prop. 1991/92:75, bet. UbU20, rskr. 282). I propositionen
redovisades huvuddragen i ett system med lärarcertifikat.
Utskottet förutsatte att riksdagen kommer att få ta ställning
till ett förslag efter det att ärendet beretts ytterligare av
regeringen. Regeringen har inte återkommit med förslag i denna
fråga. Utskottet vill även i det här sammanhanget erinra om
förslagen i betänkandet Höj Ribban!, vilka för närvarande
bereds inom regeringskansliet. Mot denna bakgrund avstyrks de
båda förevarande yrkandena.
Lärarnas karriärmöjligheter tas upp i tre motioner. I
motion 1994/95:Ub340 (m) yrkande 8 framhålls att det är
angeläget att fler karriärvägar skapas och att framstående
lärare är kvar som lärare. Duktiga lärare kan leda det
pedagogiska utvecklingsarbetet. I motion 1994/95:Ub315 (fp)
yrkande 1 begärs att översynen av lärarutbildningen även bör
behandla lärarnas karriärmöjligheter. Enligt motion
1994/95:Ub693 (kds) yrkande 6 bör det inrättas tjänster med
pedagogiskt ledar- och utvecklingsansvar.
Frågan om lärarnas karriärmöjligheter berördes i
propositionen om ny läroplan och ett nytt betygssystem för
gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux (prop.
1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 93). Regeringen påpekade
i propositionen att lärarnas karriärmöjligheter inom
skolområdet är starkt begränsade. Regeringen framhöll att det
är viktigt att kommunerna erbjuder möjligheter till karriär och
kompetensutveckling. Utskottet delar denna uppfattning. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 1,
1994/95:Ub340 yrkande 8 och 1994/95:Ub693 yrkande 6.
I motionerna 1994/95:Ub340 (m) yrkande 10 och 1994/95:Ub315
(fp) yrkande 2 tas frågan upp om fler tjänster för
forskarutbildade lärare (lektorer) i skolan. Enligt den
först nämnda motionen bör regeringen i samarbete med Svenska
Kommunförbundet utreda orsakerna till att kommunerna respektive
skolorna inte agerar mer kraftfullt för att få fler
forskarutbildade lärare och redovisa resultatet av en sådan
utredning för riksdagen. Enligt den senare motionen bör en
målsättning vara att fler lektorstjänster skall kunna
nyinrättas. Lärare bör uppmuntras till vidareutbildning och
forskarstudier.
Riksdagen har vid upprepade tillfällen behandlat frågan om
fler forskarutbildade lärare, lektorer, i skolan. Det skedde
bl.a. genom ett tillkännagivande till regeringen i december
1990 (bet. 1990/91:UbU4 s. 24 f., rskr. 76), till vilket
utskottet återkom våren 1991 (bet. 1990/91:UbU16 s. 61 f.,
rskr. 356). Utskottet har vidare förutsatt att frågan om
gymnasieutbildningens forskningsanknytning ingår i den statliga
uppföljningen och utvärderingen av skolverksamheten. Våren 1992
hänvisade utskottet till sina tidigare ställningstaganden
rörande vikten av lektorstjänsterna (bet. 1991/92:UbU20 s. 35).
Riksdagen har, efter förslag från regeringen (prop.
1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 93), infört ett tillägg i
skollagens 2 kap. 3 §, enligt vilket kommuner och landsting
åläggs att sträva efter att för undervisning i gymnasieskolan,
gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning använda
lärare som har forskarutbildning. Denna ändring i skollagen
trädde i kraft den 1 juli 1994. Skolverket skall enligt
föreskrifterna i regleringsbrev för innevarande år följa
effekterna av skollagens föreskrift om forskarutbildade lärare
för undervisningen. En första redovisning skall lämnas till
regeringen senast den 1 maj 1996. Utskottet utgår från att
regeringen därefter informerar riksdagen i denna fråga. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 2
och 1994/95:Ub340 yrkande 10.
I motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 12 och 1994/95:Ub340
(m) yrkande 4 begärs förslag från regeringen om höjda kunskaps-
och kompetenskrav för lärare i yrkesämnen i gymnasieskolan.
En allmän översyn av lärarutbildningarna är nödvändig. När det
gäller lärarna i yrkesämnen finns redan ett underlag som gör
det möjligt att ta ett skyndsamt initiativ, Höj ribban! (SOU
1994:101).
Regeringen har i propositionen meddelat att betänkandet Höj
Ribban! Lärarkompetens för yrkesutbildning (SOU 1994:101) har
remissbehandlats och att betänkandet för närvarande bereds i
Utbildningsdepartementet. Utskottet finner inte anledning att
föregripa den beredning som pågår inom regeringskansliet och
avstyrker med hänvisning härtill motionerna 1994/95:Ub340
yrkande 4 och 1994/95:Ub901 yrkande 12.
Utskottet övergår nu till att behandla regeringens förslag
till anslag under littera A, jämte motioner.
5. Statens skolverk
Statens skolverk är central förvaltningsmyndighet för det
offentliga skolväsendet, med undantag av de statliga
specialskolorna, vilka lyder under Statens institut för
handikappfrågor i skolan. I fråga om annan utbildning under
högskolenivå har Skolverket de uppgifter som följer av
författningar eller särskilda bestämmelser.
Skolverkets uppgifter och organisation framgår av
förordningen (1991:1121) med instruktion för Statens skolverk.
Enligt denna åligger det verket att särskilt följa upp och
utvärdera skolan, lägga fram förslag till utveckling av skolan
och medverka till sådan utveckling. Skolverket skall även ha
tillsyn över skolan.
Enligt motionerna 1994/95:Ub339 (m) yrkande 10 och
1994/95:Ub906 (m) yrkande 17 bör riksdagen göra ett
tillkännagivande till regeringen om översyn av
myndighetsorganisationen på skolområdet. Det borde inom
skolområdet finnas en nationell förvaltningsmyndighet och en
fristående utvärderingsmyndighet. Skolverket borde enligt
motionärerna ta över det ansvar som i dag ligger på Statens
institut för handikappfrågor i skolan. Den nuvarande
uppdelningen på de två myndigheterna är omotiverad. En
sammanslagning skulle möjliggöra en effektivisering samtidigt
som den vore en naturlig konsekvens av den integrering av
handikappade elever som eftersträvas. Den statliga tillsynen
och utvärderingen bör frigöras från den centrala myndigheten
och samlas i en fristående utvärderingsmyndighet.
Regeringen informerar i propositionen om att en översyn för
närvarande görs inom Utbildningsdepartementet av arbete, ansvar
och kompetens mellan skolans myndigheter samt mellan dessa och
departementet (s. 43). Denna översyn görs dels med några års
erfarenhet av det nya styrsystemet och den nya
myndighetsstrukturen, dels mot bakgrund av förändrade behov och
krav i ett EU-perspektiv. Mot bakgrund av pågående
översynsarbete anser utskottet att motionerna 1994/95:Ub339
yrkande 10 och 1994/95:Ub906 yrkande 17 bör avslås.
I flera motioner tas Skolverkets roll som
tillsynsmyndighet upp. I motion 1994/95:So294 (c) yrkande 6
framhålls vikten av att kommunernas skolplaner anger tydliga
mål som går att utvärdera vad gäller funktionshindrade elevers
situation samt att en budget kopplas till de olika åtgärderna.
Ett viktigt led i det sammanhanget är att tillsynen fungerar. I
motionen framhålls att det är viktigt att regeringen aktivt
följer hur tillsynen i skolan fungerar. Enligt motion
1994/95:Ub368 (kds) yrkande 9 bör Skolverkets tillsynsfunktion
utvecklas så att mer tid kan satsas på besök från
undervisningsrådens sida även i de kommunala skolorna. I motion
1994/95:Ub905 (mp) yrkande 10 hänvisas till Riksdagens
revisorers granskning av tillsynen i skolan (1993/94:RR11).
Enligt motionärerna måste bristerna omedelbart åtgärdas och
Skolverket få ett mycket tydligt uppdrag med plikt att redovisa
resultaten av vidtagna åtgärder direkt till riksdagen. I
yrkande 11 i samma motion förordas en breddning av tillsynen i
skolan till att omfatta större delar av vad skollagen
stipulerar, t.ex. vad gäller mobbning, resurser för barn med
specifika läs- och skrivsvårigheter, elevdemokrati, otillbörlig
påverkan (indoktrinering) och skolhälsovård.
Regeringen behandlar i propositionen Skolverkets roll som
tillsynsmyndighet. Regeringen konstaterar bl.a. att Skolverket
varit föremål för två utvärderingar. Dels har RRV gjort en
effektivitetsgranskning av Skolverket, dels har Riksdagens
revisorer granskat Skolverkets tillsyn av skolan och lämnat
förslag till riksdagen med anledning av denna granskning.
Utbildningsutskottet tillstyrkte revisorernas förslag om ett
tillkännagivande om utökad och mer aktiv tillsyn av skolan
(bet. 1994/95:UbU1).
Utskottet konstaterar nu med tillfredsställelse att
Skolverkets tillsynsverksamhet under budgetåret 1993/94 ökat i
omfattning från 1,1 % till 3,2 % och att den enligt 1994/95 års
verksamhetsplan kommer att öka till 4,3 %. Utskottet kan också
konstatera att regeringen i regleringsbrev för budgetåret
1994/95 lagt fast att Skolverket skall prioritera insatser för
ökad tillsyn över det offentliga skolväsendet. Detta bör
resultera i att en större andel av Skolverkets resurser än
tidigare kommer att användas för tillsyn. Mot denna bakgrund
avstyrks motionerna 1994/95:Ub368 yrkande 9, 1994/95:Ub905
yrkandena 10 och 11 och 1994/95:So294 yrkande 6.
När det gäller anslaget föreslår regeringen ett ramanslag
till Skolverket nästa budgetår på 364 409 000 kr. Utskottet
anser att riksdagen bör anvisa det begärda anslagsbeloppet.
6. Statens institut för handikappfrågor i skolan
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) skall ge
hjälp och stöd till kommunerna för att underlätta skolgången
för elever med funktionshinder samt ge dessa elever stöd i
skolarbetet. SIH skall ge samma hjälp och stöd till fristående
skolor som står under statlig tillsyn. Vidare skall SIH
utveckla, framställa och distribuera läromedel för synskadade,
rörelsehindrade, hörselskadade/döva och utvecklingsstörda
elever samt informera om lämpliga läromedel som finns på
marknaden. SIH är central förvaltningsmyndighet för
specialskolorna. SIH:s uppgifter och organisation framgår av
förordningen (1991:1081) med instruktion för Statens institut
för handikappfrågor i skolan.
Inom SIH finns en fältorganisation med 23 konsulentkontor för
specialpedagogisk stödverksamhet. SIH har konsulenter för
elever med rörelsehinder, barn med synskada, elever med
synskada, elever med flerhandikapp i särskolan samt dövblinda
vuxna.
I motion 1994/95:So294 (c) yrkande 7 framhålls att det inom
SIH måste skapas en ändamålsenlig organisation med en väl
fungerande konsulentverksamhet inte minst för de
flerhandikappade eleverna, så att alla elever får en lämplig
skolmiljö och en god skolundervisning. I motion 1994/95:Ub366
(s) framhålls att SIH:s konsulentorganisation i sin helhet
borde ställas till alla funktionshindrade elevers förfogande
oavsett skolform. Konsulentstödet till flerhandikappade elever
i särskolan har byggts upp av landstingen. Vid en
kommunalisering av särskolan har det enligt motionären befarats
att en uppsplittring av handikappkonsulenterna på kommunerna
kommer att innebära en uttunning av kompetensen och en
försvagning av hjälpen till eleverna. Farhågorna rörande
handikappkonsulenterna har, sägs det i motionen, redan visat
sig befogade. Tidigare statsbidrag till landstingens
handikappkonsulenter i särskolan borde överföras till SIH. I
motion 1994/95:Ub388 (c) yrkande 1 tas frågor upp om
resursbehov vid Tomtebodaskolan och SIH för stöd till elever
och utbildning av lärare inom den kommunala vuxenutbildningen.
Tomtebodaskolans resurscenter har inget ansvar för
utbildning av synskadade inom den kommunala vuxenutbildningen
eller för utbildning riktad till dess lärare. SIH:s konsulenter
har inte resurser vare sig för att ge eleverna inom den
kommunala vuxenutbildningen det stöd de ofta behöver eller för
att utbilda dess lärare, framhåller motionärerna.
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat frågan om
konsulenter för flerhandikappade elever i särskolan. Frågan har
bl.a. tagits upp i samband med propositionen om särskolans
kommunalisering (prop. 1991/92:94, bet. UbU21 och UbU28) och
vid behandlingen av förra årets budgetproposition (prop.
1993/94:100 bil. 9, bet. UbU7). I sistnämnda betänkande
framhöll utskottet att det är mycket viktigt att de
flerhandikappade elevernas situation inte försämras i samband
med att kommunerna övertar huvudmannaskapet för särskolan.
Vidare delade utskottet den uppfattning som regeringen
uttryckte i propositionen, att SIH skall utgöra ett komplement
till och inte en ersättning för det stöd som skolhuvudmannen
skall erbjuda. En överföring av medel från det statliga
utjämningsbidraget till kommunerna till SIH:s anslag bör därför
inte ske. Vidare pekade utskottet på att de ökade medel -- 6,6
miljoner kronor -- som det budgetåret tillfördes SIH skulle
kunna ge utrymme för SIH att förstärka sina insatser bl.a. för
de flerhandikappade eleverna i särskolan.
SIH erhöll således föregående budgetår en förhållandevis
betydande ökning av sitt anslag för en förstärkning av den
specialpedagogiska stödorganisationen. Utskottet vill också
framhålla att ansvaret för att fördela resurserna mellan de
olika grupperna med behov av stöd ligger hos SIH. Det är
naturligtvis av stor betydelse att SIH använder
konsulentorganisationen flexibelt och vid behov gör nödvändiga
omprioriteringar. Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa
till den översyn som pågår inom Utbildningsdepartementet av
myndighetsorganisationen på skolområdet. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub366 och 1994/95:So294
yrkande 7.
När det gäller motionen om resursbehov vid Tomtebodaskolans
resurscenter och SIH till elever och lärare inom komvux vill
utskottet först erinra om att skolan enligt läroplanen för de
frivilliga skolformerna (Lpf 94) har ett särskilt ansvar för
elever med funktionshinder. SIH:s fältorganisation för
pedagogisk stödverksamhet avser det offentliga skolväsendet,
dvs. även det offentliga skolväsendet för vuxna.
Fältorganisationen består av konsulenter för olika
åldersgrupper och olika slag av handikapp. Såvitt avser vuxna
finns särskilda tjänster för vuxna dövblinda. Inga andra
konsulenter vid SIH är särskilt inriktade på vuxenutbildning.
De övriga konsulenternas antal är dimensionerat utifrån behovet
i grundskolan och gymnasieskolan. SIH:s fältorganisation tas
också till helt övervägande delen i anspråk för grundskolan,
gymnasieskolan och särskolan. Utskottet har erfarit att SIH:s
konsulenter i mån av efterfrågan och tid även stöder och
hjälper elever och lärare inom komvux. Även Tomtebodaskolans
resurscenter är dimensionerat utifrån barns och ungdomars
behov. Utskottet har i det föregående behandlat två motioner, i
vilka behovet av konsulentstöd till elever inom ungdomsskolan
framhållits. Utskottet är inte berett att på bekostnad av ett
minskat stöd till barn och ungdomar generellt utvidga
skyldigheterna för Tomtebodaskolans resurscenter och SIH.
Utskottet vill dock hänvisa till att regeringen avser att
tillsätta en vuxenutbildningsutredning. Utskottet utgår från
att funktionshindrade vuxnas behov av utbildning och stöd i
samband med utbildning berörs i det sammanhanget.
Mot bakgrund av de nu beskrivna förhållandena avstyrker
utskottet bifall till motion 1994/95:Ub388 yrkande 1.
Utskottet föreslår beträffande anslagsbeloppet under
förevarande anslag att riksdagen med bifall till regeringens
förslag anvisar ett ramanslag på 167 407 000 kr.
7. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp
Ur detta anslag betalas dels bidrag enligt förordningen
(1991:978) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel,
dels kostnader för utveckling och produktion av samt
information om läromedel för elever med funktionshinder. Från
anslaget bekostas vidare olika utvecklingsinsatser för elever
med funktionshinder. Anslaget disponeras av SIH.
I motion 1994/95:Ub388 (c) yrkande 2 framhålls behovet av en
översyn av finansieringen av produktionskostnader för
läromedel till synskadade i kommunal vuxenutbildning. För
synskadade är den kommunala vuxenutbildningen en mycket viktig
utbildningsform. Eftersom det bl.a. tar längre tid att
tillgodogöra sig litteratur på punktskrift eller kassett, kan
det vara svårt att hänga med i den studietakt som råder i
gymnasieskolan, anför motionären. Den kommunala
vuxenutbildningen är därför ett alternativ för att komplettera
de ämnen som inte hanns med i gymnasiet. För synskadade elever
inom grundskolan och gymnasieskolan betalar kommunen samma pris
per bok i punktskrift eller på kassett som för motsvarande bok
i vanlig skrift. Resterande kostnad står staten för. Att
producera en punktskriftsbok kostar ca 24 000 kr, uppges det i
motionen.
Utskottet hänvisar till vad som ovan anförts under avsnitt 6.
Statens institut för handikappfrågor i skolan vid behandlingen
av yrkande 1 i motionen. Utskottet utgår från att frågor om
funktionshindrade vuxnas tillgång till vuxenutbildning och stöd
i olika former i samband med genomgång av utbildning berörs i
den utredning om vuxenutbildning som regeringen avser att
tillsätta under våren 1995. Utbildningsutskottet har i yttrande
(1994/95:UbU1y) till socialutskottet nyligen behandlat
utbildningsstödet för vuxna funktionshindrade. Utskottet har
vad gäller läromedelsfrågor anfört följande: "Till skillnad
från vad som gäller för grundskolan och gymnasieskolan är
kommunen inte skyldig att hålla eleverna i komvux med
läromedel, skrivmateriel, verktyg och liknande. Kommunen kan
enligt 11 kap. 5 § skollagen (1985:1100) besluta att sådana
hjälpmedel skall bekostas av eleverna själva."
Vad gäller läromedel till synskadade anförde utskottet
följande: "SIH läromedel i Solna översätter efter beställning
från kommunerna tryckta läromedel till punktskrift eller
kassettboksform. Enheten prioriterar gravt synskadade elever i
grundskolan och gymnasieskolan. Budgetåret 1992/93 mottog
enheten beställningar på punktskriftsöversättningar för 11
elever i komvux. Budgetåret 1993/94 var motsvarande antal
högre, nämligen 14 elever, medan antalet översättningar och
därmed kostnaden var påtagligt lägre än föregående år. Enligt
uppgift från SIH är förutsättningen för att en elev i komvux
skall få all litteratur han eller hon behöver på punktskrift i
de flesta fall att han eller hon får utbildningsbidrag från
länsarbetsnämnden, vilket även finansierar framställningen av
punktskriftsböcker. Det händer att kommuner i andra fall av
ekonomiska skäl begränsar antalet läromedel som översätts till
punktskrift, vilket då sker på kommunens bekostnad. Att eleven
själv bekostar översättningen förekommer enligt SIH inte. Under
1993/94 framställde enheten också kassettböcker för 15 elever i
komvux. SIH läromedel i Solna framställer punktskriftsböcker
och kassettböcker på beställning även från folkhögskolor och
AMU-enheter."
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion
1994/95:Ub388 yrkande 2.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens beräkning av
anslaget och föreslår att riksdagen med bifall till
regeringens förslag till Skolutveckling och produktion av
läromedel för elever med handikapp anvisar ett
reservationsanslag på 30 405 000 kr.
8. Stöd för utveckling av skolväsendet
Ur anslaget bekostas sådana centrala insatser för
utvecklingen av skolan, inklusive bl.a. produktionsstöd till
läromedel, som Skolverket bestämmer. Från anslaget utgår också
vissa specialdestinerade medel för bl.a. utvecklingsinsatser
för finskspråkiga elever, för insatser för skolans
internationalisering samt bidrag till vissa organisationer och
för internationella projekt.
Regeringen föreslår att riksdagen för nästa budgetår till
Stöd för utveckling av skolväsendet anvisar ett
reservationsanslag på 106 235 000 kr.
I motion 1994/95:Ub364 (v) yrkande 6 föreslås att riksdagen
till förevarande anslag anvisar 10 000 000 kr. utöver
regeringens förslag för försöksverksamhet för att utveckla
programvara. I syfte att stimulera elevernas intresse för
matematik, naturvetenskap och teknik bör enligt motionärerna
medel anslås för att utveckla läromedel i dessa ämnen med hjälp
av multi-mediatekniken.
Som utskottet redan har redovisat skall anslaget användas
till sådana centrala utvecklingsinsatser, inklusive
produktionsstöd till läromedel, som Skolverket bestämmer. Det
ankommer således på Skolverket att bedöma vilka insatser som är
strategiska ur ett nationellt perspektiv. Utskottet är inte
berett att mot bakgrund av det statsfinansiella läget föreslå
riksdagen att anslå ytterligare medel utöver regeringens
förslag. Riksdagen bör därför med avslag på motion
1994/95:Ub364 yrkande 6 och i enlighet med regeringens förslag
till anslaget Stöd för utveckling av skolväsendet anvisa
ett reservationsanslag på 106 235 000 kr.
9. Forskning inom skolväsendet
Från anslaget bekostas forskning inom ungdomsskolan och
vuxenutbildningen samt informationsåtgärder i samband härmed.
Skolverket ansvarar för planering, samordning, utvärdering och
spridning av information om verksamheten.
Skolverket arbetar under perioden 1993/94--1995/96 med en
treårsbudget för forskningen inom skolväsendet. Riktlinjerna
för forskningsprogrammet beslutades av riksdagen efter förslag
i den forskningspolitiska propositionen (prop. 1992/93:170,
bet. UbU15, rskr. 388).
Regeringen föreslår att riksdagen för nästa budgetår till
Forskning inom skolväsendet anvisar ett reservationsanslag på
40 430 000 kr.
I motion 1994/95:Ub335 (s) anförs att forskningsmedel bör
överföras till Statens institut för handikappfrågor i skolan
(SIH). Enligt motionärerna har forskningsinsatserna inom det
specialpedagogiska området under senare år blivit kraftigt
eftersatta. SIH är företrätt i Skolverkets forskningsberedning.
Skolverkets bedömningar om angelägna forskningsprojekt är dock
annorlunda än de behov som speglas hos SIH, varför SIH bör
erhålla egna forskningsmedel.
SIH har i sin anslagsframställning för budgetåret 1995/96
berört forskningsfrågorna. SIH framhåller bl.a. att det är
angeläget att forskning med inriktning på handikapp kommer till
stånd men saknar egna medel för att kunna stimulera den. SIH
anför följande: "De medel som finns ingår i Skolverkets anslag
för forskning inom utbildningsområdet. Enligt överenskommelse
skall minst 10 procent av dessa medel ägnas
handikappforskningen. Så har ännu inte skett. Orsaken är dock
inte att Skolverket inte vill följa överenskommelsen. Tvärtom.
Skälen är främst att det är svårt att finna projekt som håller
tillräckligt hög forskningsstandard." Vidare framgår att SIH
tillsammans med Skolverket avser att anordna ett seminarium
kring behovet av forskning och utvecklingsarbete med tyngdpunkt
i utbildning gällande barn, ungdomar och vuxna med
funktionshinder.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att en översyn
pågår inom Utbildningsdepartementet av myndighetsorganisationen
på skolområdet.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till vad som anförts
regeringens förslag beträffande anslagsbeloppet att
riksdagen till Forskning inom skolväsendet anvisar ett
reservationsanslag på 40 430 000 kr. Motion 1994/95:Ub335 bör
sålunda avslås.
10. Fortbildning m.m.
Under anslaget beräknas medel för statlig rektorsutbildning
samt för sådan fortbildning av personal inom skolan som
Skolverket beslutar om. Från anslaget lämnas vidare bidrag till
lärarstipendier och medel för produktion av utbildningsprogram
för fortbildning.
I tre motioner tas medelstilldelningen till Teknikens hus i
Luleå upp. I samtliga motioner, 1994/95:Ub315 (fp) yrkande
17, 1994/95:Ub322 (m) och 1994/95:Ub360 (s), förordas att
Teknikens hus även fortsättningsvis bör särbehandlas och
erhålla öronmärkta medel ur förevarande anslag till sin
verksamhet.
Teknikens hus i Luleå har sedan budgetåret 1991/92 fått
särskilda medel avsatta för sin fortbildningsverksamhet inom
ramen för fortbildningsanslaget. Utskottet delar regeringens
bedömning att verksamheten som bedrivs av Teknikens hus är
viktig och värdefull, men anser i likhet med regeringen att
medlen fortsättningsvis bör ingå i de medel som disponeras av
Skolverket för fortbildningsverksamhet. Utskottet avstyrker
således motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 17, 1994/95:Ub322
och 1994/95:Ub360.
Regeringen framhåller att det ankommer på Skolverket att
genom fortbildning stödja skolans utveckling i riktning mot de
nationella mål som staten lagt fast i skollag, läroplaner och
kursplaner. Ansvaret för att skolans personal får adekvat och
planerad kompetensutveckling är dock helt och hållet kommunalt.
I utvecklingsplanen för skolväsendet (regeringens skrivelse
1993/94:183) betonades att en förutsättning för statens
engagemang är att fortbildningen ses som en del i den
utvecklingsstrategi som fastställs för den enskilda skolan. Av
statsfinansiella skäl föreslås att anslaget minskas med 19,5
miljoner kronor, vilket innebär att merparten av de särskilda
medel som avsatts för ledarskapsutveckling dras in. Regeringen
föreslår att riksdagen till Fortbildning m.m. anvisar ett
reservationsanslag på 126 571 000 kr.
I två motioner, 1994/95:Ub319 (c) och 1994/95:Ub334 (s),
framförs att Statens institut för handikappfrågor i skolan
(SIH) bör tillföras egna medel från förevarande anslag för att
anordna personalutveckling för skolans personal inom det
specialpedagogiska område där SIH verkar. I den först nämnda
motionen har ifrågavarande anslagsbehov beräknats till ca 1
miljon kronor.
Utskottet anser det angeläget att de statliga medlen för
fortbildning inom skolområdet är samlade under ett anslag. Det
är viktigt med en enhetlig syn från statens sida när det gäller
prioriteringar av angelägna fortbildningsbehov. Utskottet utgår
från att de båda myndigheterna samarbetar, t.ex. när det gäller
vilka områden som skall prioriteras inom den tillgängliga ramen
för nationella fortbildningsmedel. Utskottet vill i detta
sammanhang också hänvisa till den översyn som pågår inom
Utbildningsdepartementet av myndighetsstrukturen på
skolområdet.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen i enlighet
med regeringens förslag till anslagsbelopp, med avslag på
motionerna 1994/95:Ub319 och 1994/95:Ub334, till Fortbildning
m.m. anvisar ett reservationsanslag på 126 571 000 kr.
11. Genomförande av skolreformer
Anslaget skall användas för information och fortbildning om
nya läroplaner och betygssystem för skolväsendet. Statens
skolverk disponerar medel för nationella insatser. Härutöver
finns medel till regeringens disposition. Anslaget skall vidare
användas för insatser i samband med införandet av den nya
gymnasieskolan.
Regeringen framhåller att arbetet med att informera om de nya
läroplanerna, kursplanerna och betygssystemen pågår under
innevarande budgetår och till viss del beräknas fortsätta även
nästa budgetår. Med hänsyn till det statsfinansiella läget och
till den information och fortbildning som redan skett samt till
att de nya programmen i gymnasieskolan till stor del är under
införande föreslår regeringen en viss minskning av
anslaget. Utskottet föreslår att riksdagen, som regeringen
begärt, till Genomförande av skolreformer anvisar ett
reservationsanslag på 156 277 000 kr.
I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 18 föreslås att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att ytterligare
besparingar kan göras på anslaget budgetåret 1998.
Motionärerna framhåller att arbetet med att informera om de nya
läroplanerna m.m. pågår under 1994/95. Därefter beräknas större
delen av implementeringen vara genomförd. Anslaget kan minskas
med ytterligare 10 miljoner kronor år 1998.
Enligt utskottets mening finns det inte anledning för
riksdagen att föregripa den budgetberedning som
regeringskansliet kommer att göra inför år 1998. Utskottet
avstyrker därför motion 1994/95:Ub906 yrkande 18.
12. Särskilda insatser på skolområdet
Ur anslaget betalas kostnader enligt förordningen (1991:931)
om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet. Det
gäller insatser av regional art som kommunerna gör för elever
med handikapp eller andra särskilda behov i grundskolan eller
gymnasieskolan, elever med flera handikapp i särskolan och
elever i grundskolan som får särskild undervisning på sjukhus
eller motsvarande. Under anslaget beräknas också medel för
tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och
Umeå kommuner för den riksrekryterande gymnasieutbildningen för
svårt rörelsehindrade samt medel till Örebro kommun för den
riksrekryterande gymnasieutbildningen för döva och
hörselskadade. Ur anslaget bekostas också statsbidrag till
Södermanlands, Västmanlands och Örebro läns landsting för viss
riksrekryterande utbildning för utvecklingsstörda elever.
Regeringen har under detta anslag föreslagit en ändring av
bestämmelserna i skollagen om rätt till Rh-anpassad utbildning
i gymnasieskolan. Regeringen har också lagt fram förslag till
andra ändringar i skollagen i inledningen till littera A. Bl.a.
har förslag lagts fram om ändring i gymnasieskolans timplaner.
Under detta anslag har regeringen samlat samtliga förslag till
ändringar i skollagen och föreslagit att riksdagen skall anta
ett inom Utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100). Utskottet har behandlat
förslaget till skollagsändringar i sitt betänkande
1994/95:UbU9.
Regeringen föreslår att riksdagen till Särskilda insatser på
skolområdet anvisar ett förslagsanslag på 358 003 000 kr.
I motion 1994/95:Ub358 (kds) yrkande 2 delvis hemställs att
riksdagen avslår regeringens förslag att minska den minsta
garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan och till
anslaget Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret
1995/96 anvisar 62 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Utskottet har som nämnts ovan redan behandlat regeringens
förslag till skollagsändringar (bet. 1994/95:UbU9). Utskottet
har därvid delvis behandlat motion 1994/95:Ub358 yrkande 2 och
avstyrkt bifall till den. Utskottet avstyrker motionen även i
nu förevarande del. Utskottet vill därutöver framhålla att
regeringen i budgetpropositionen redovisat de förändringar som
förslagen på skolområdet medför, när det gäller den statliga
ersättningen till kommunerna under budgetperioden. En minskning
av den garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan har
kostnadsberäknats till 62 miljoner kronor I propositionen har
angivits att de tekniska frågorna behandlas av
Finansdepartementet, som avser att återkomma till dessa vid
senare tillfälle. Utskottet har inhämtat att förändringarna
avseende det kommunala utjämningsbidraget kommer att behandlas
i kompletteringspropositionen.
Utskottet föreslår riksdagen att, med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motion 1994/95:Ub358 yrkande 2
delvis, till Särskilda insatser på skolområdet anvisa
358 003 000 kr.
13. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m.
Från anslaget utbetalas särskilt verksamhetsstöd till bl.a.
vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar, bidrag till
kostnader för gymnasiala utbildningar som övervägs att
överföras till annan utbildningsform samt bidrag till kostnader
för IB-utbildning, m.m.
Innevarande budgetår har från anslaget utbetalats särskilt
statsbidrag till kommuner och landsting för särskilda
utbildningsinsatser i gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen (komvux).
Regeringen konstaterar att verksamheten med
sysselsättningsskapande åtgärder i gymnasieskolan och komvux
verkar ha avsedd effekt. Den fortsatt höga arbetslösheten bland
ungdomar är särskilt allvarlig. Omvandlingen av gymnasieskolan
till att genomgående omfatta treåriga program är snart
genomförd. Innevarande läsår kommer emellertid ett antal elever
att lämna gymnasieskolan från tvååriga linjer. Det är lika
viktigt, anför regeringen, för denna årskull som för tidigare
årskullar att få den fördjupning och breddning som ett tredje
gymnasieår ger. Det finns också många något äldre ungdomar som
inte gått ett tredje gymnasieår. För deras del finns det enligt
regeringen anledning att erbjuda ett tredje år anordnat inom
komvux. Vad beträffar övrig komvuxutbildning bör enligt
regeringen som hittills språk, svenska såväl som främmande
språk, och naturvetenskapliga och tekniska ämnen prioriteras.
Den ökning av komvux som genomfördes inför vårterminen bör
också fullföljas.
För att öka andelen naturvetenskapligt/tekniskt utbildade
personer finns inom högskolan det s.k. basåret som ger
behörighet för naturvetenskapliga och tekniska studier i
högskolan. Hittillsvarande satsning inom högskolan bör
behållas, enligt regeringen, men en utvidgning av verksamheten
med basår bör förläggas till komvux, så att den geografiska
spridningen kan förbättras.
Regeringen har beräknat medel under detta anslag för dels
16 000 platser för ett tredje gymnasieår i gymnasieskolan,
dels 17 000 platser inom komvux för utbildningar motsvarande
ett tredje gymnasieår och 24 000 platser för övrig gymnasial
komvux och dels slutligen 1 500 basårsplatser inom komvux.
Sammanlagt har regeringen under anslaget beräknat
1 582 200 000 kr för dessa utbildningsåtgärder. För att
uppnå flexibilitet bör Skolverket kunna göra omfördelningar
mellan utbildningsplatserna i gymnasieskolan och inom komvux,
framhåller regeringen.
I motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 15 delvis och
yrkande 26 och 1994/95:Ub906 (m) yrkandena 1 och 2 avstyrks
regeringens förslag vad avser 1 500 basårsplatser inom komvux
och 24 000 extra platser för gymnasial komvuxutbildning. I den
sist nämnda motionen har därvid beräknats ett i förhållande
till regeringens förslag minskat anslag på sammanlagt 561
miljoner kronor. I den först nämnda motionen framhålls att
komvux är ett bra utbildningsalternativ för många. Syftet med
nya platser är att de skall tillkomma utöver det ordinarie
komvuxutbudet, inte att de skall underlätta en minskning av
kommunens åtagande. Vad gäller basårsplatserna framhåller
motionärerna att det är tveksamt att lägga ansvaret för basåret
på två huvudmän. Komvux kan inte heller erbjuda den garanterade
plats vid högskolan som basåret hittills givit. Vad gäller den
geografiska spridningen framhålls att högskolorna redan kan
köpa basårsutbildning från olika håll. I motion 1994/95:Ub906
yrkande 4 föreslås att riksdagen skall besluta att under
littera A anslå 600 miljoner kronor till platser för
kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning.
Utskottet vill inledningsvis framhålla vikten av att
utbildningsåtgärder används i så stor omfattning som det är
möjligt för att bekämpa arbetslösheten. Särskilt viktigt är det
naturligtvis att i detta läge använda utbildningsåtgärder för
att ge ungdomar en möjlighet till kompetenshöjning. När det
gäller de av regeringen föreslagna 24 000 extra platserna i
komvux vill utskottet understryka det grundansvar kommunerna
har för att tillgodose behoven av vuxenutbildning. Utskottet
vill i likhet med regeringen och motionärerna markera att de
statliga bidragen skall användas för utbildningsplatser utöver
det ordinarie utbudet inom komvux.
Beträffande regeringens förslag att även förlägga s.k.
basårsplatser inom komvux delar utskottet regeringens bedömning
att utökningen av dessa platser med 1 500 bör kunna göras inom
komvux. Därigenom kan som regeringen framhåller en bättre
geografisk spridning åstadkommas. Utskottet finner det
angeläget att framhålla att basårsutbildning oberoende av om
den anordnas av högskolan eller komvux skall ges samma innehåll
och samma behörighet till naturvetenskapliga/tekniska studier.
Utskottet förutsätter att en nära samverkan mellan komvux och
universiteten och högskolorna etableras vad gäller denna
utbildning. Utskottet utgår därvid från att möjligheterna
övervägs att erbjuda eleverna som genomgår utbildningen i den
kommunala vuxenutbildningens regi garanti till en plats vid
högskoleutbildning, motsvarande den ordning som tillämpas vid
universitet och högskolor.
Utskottet vill när det gäller förslaget i motion
1994/95:Ub906 yrkande 4 att anslå 600 miljoner kronor till
kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning framhålla att
utredningen som har att se över frågan om ifrågavarande
utbildning kommer att lämna sina förslag till
Utbildningsdepartementet först under april 1995. Utskottet
finner det rimligt att regeringskansliet i sedvanlig ordning
ges möjlighet att först bereda frågan, innan riksdagen tar
ställning i frågan.
Med det anförda tillstyrker utskottet att riksdagen, med
avslag på motionerna 1994/95:Ub901 yrkandena 15 delvis och 26
samt 1994/95:Ub906 yrkandena 1, 2 och 4, anvisar det av
regeringen begärda beloppet till förslagsanslaget Bidrag till
viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. på
1 644 605 000 kr.
I motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkandena 12 och 14 anförs att
samtliga platser på basåret bör förläggas till komvux och
således att basårsplatserna vid högskolan bör flyttas till
komvux. All basårsutbildning bör genomföras inom komvux,
eftersom den är en komplettering av gymnasieutbildningen. I
motionen framhålls också att garantin att få en plats vid
tekniska högskolan för dem som genomfört basåret bör finnas
kvar.
Utskottet vill hänvisa till vad utskottet i det föregående
har anfört om basårsplatserna och nära samverkan mellan komvux
och universitet och högskolor. Enligt utskottets mening kan det
ur elevernas synvinkel vara en fördel att utbildningen erbjuds
av två olika anordnare. Tillgängligheten blir större och därmed
möjligheterna för eleverna att genomföra sådan utbildning. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1994/95:Ub624
yrkandena 12 och 14.
I motion 1994/95:Ub318 (c, s) anförs att ett ekologiskt
basår med inriktning mot ekologi och kretslopp bör inrättas
vid naturbruksgymnasier. Ett sådant basår skall enligt
motionärerna leda till vidare studier i högskolan eller ge
yrkesutbildning. Av de i propositionen föreslagna
basårsplatserna bör 200 avsättas för ett ekologiskt basår.
Utskottet anser det väsentligt att andelen högskolestuderande
ökas inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena. Den
basårsutbildning som finns inom högskolan och som i
propositionen föreslås kunna anordnas även inom komvux syftar
till att ge behörighet för sådana studier. Utskottet är inte
berett att tillmötesgå motionärerna och avsätta basårsplatser
för ett ekologiskt basår. Utskottet avstyrker således motion
1994/95:Ub318.
I motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 17 och 1994/95:A215
(m) yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om att medel bör
anslås till utbildningscheckar. Utbildningscheck kan
utnyttjas av den enskilde för köp av utbildning hos den
utbildningsanordnare denne har störst förtroende för. Flera
utbildningsanordnare får härigenom också möjlighet att
konkurrera om att erbjuda goda utbildningar.
Enligt 11 kap. 6 § skollagen kan kommuner och landsting
uppdra åt andra att anordna komvux. Utskottet konstaterar att
det redan finns möjlighet att för utbildning inom komvux lägga
ut undervisning på andra anordnare. Detta görs också i många
kommuner. Utskottet vill erinra om att medel för
utbildningscheckar är anvisade under innevarande budgetår.
Enligt vad utskottet erfarit har medlen inte utnyttjats fullt
ut. Skolverket har innevarande budgetår kunnat omfördela medel
från utbildningscheckar till komvux. Utskottet avstyrker
motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 17 och 1994/95:A215 yrkande
13.
Enligt motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande 34 bör en stor del
av utbildningsinsatserna med anledning av den höga
arbetslösheten inriktas på miljöfrågor, miljöteknik,
ekologiskt jordbruk, miljöanpassad energiproduktion etc.
Utskottet delar de prioriteringar som regeringen har
redovisat i propositionen avseende utbildningsinsatser med
anledning av arbetslösheten. Utskottet är således inte berett
att tillstyrka den inriktning som förordas i motion
1994/95:Ub905 yrkande 34.
I motion 1994/95:A415 (kds) yrkande 1 framhålls att
arbetsmarknadsåtgärder skall riktas mer till utbildning -- och
då inte minst till de grupper som i dag är lågutbildade -- för
att nödvändig kompetens skall finnas när ekonomin växer.
Särskilda utbildningsprogram bör riktas till den stora
grupp som saknar gymnasiekompetens. Komvux är en viktig faktor
i detta och den verksamheten bör därför utvecklas ytterligare.
Utskottet vill i detta sammanhang hänvisa till den omfattande
satsning som regeringen föreslår i propositionen vad avser
extra utbildningsplatser inom komvux med anledning av
arbetslösheten. Som utskottet tidigare redovisat föreslår
regeringen 17 000 platser avseende utbildning motsvarande ett
tredje gymnasieår för vuxna och 24 000 platser för övrig
komvuxutbildning. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1994/95:A415 yrkande 1.
14. Sameskolor
Utbildningen vid sameskolan har som övergripande mål att ge
samers barn en utbildning med samisk inriktning som i övrigt
motsvarar utbildningen t.o.m. årskurs 6 i grundskolan. Vid
sameskolan sker undervisning på svenska och samiska. Ämnet
samiska förekommer i samtliga årskurser. Sameskolorna leds av
en styrelse, vars kansli är förlagt till Jokkmokk. Verksamheten
regleras i skollagen (1985:1100) och i sameskolförordningen
(1967:216). Från anslaget utgår även bidrag till Samernas
folkhögskola.
Regeringen beräknar under anslaget Sameskolor ett
ramanslag på 48 768 000 kr. Utskottet föreslår att det
begärda beloppet anvisas av riksdagen.
15. Specialskolor m.m.
Utbildningen vid specialskolan har som övergripande mål att
ge barn och ungdomar med synskada, dövhet, hörselskada eller
talskada en till varje elevs förutsättningar anpassad
utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning
som ges i grundskolan.
Verksamheten regleras i skollagen (1985:1100), i
specialskolförordningen (1965:478) samt i förordningen
(1988:1384) med instruktion för Tomtebodaskolans resurscenter.
För verksamheten gäller även förordningen (SKOLFS 1991:37) om
utveckling av verksamheten vid specialskolan m.m. och
förordningen (SKOLFS 1994:16) om ersättning för elever i
specialskolan och sameskolan.
Regeringen beräknar under anslaget Specialskolor m.m. ett
ramanslag på 594 515 000 kr för nästa budgetår. Utskottet
föreslår att det begärda beloppet anvisas av riksdagen.
16. Statens skolor för vuxna
De grundläggande bestämmelserna om statens skolor för vuxna
(SSV) finns i lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna och
förordningen (1992:601) om statens skolor för vuxna.
Det övergripande målet för SSV är att komplettera den
kommunala vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning av i
huvudsak samma slag i form av distansutbildning.
Anslagen till SSV tillförs inkomster vid uppdragsutbildning
enligt förordningen (1986:64) om uppdragsutbildning vid statens
skolor för vuxna samt avgifter för studiematerial och andra
hjälpmedel samt ansökningsavgifter enligt 6 § andra stycket och
7 § lagen (1991:1108) om statens skolor för vuxna.
I motion 1994/95:Ub337 (s) begärs ett tillkännagivande från
riksdagen om Statens skola för vuxna i Härnösand (SSVH) som
statligt distanscentrum. SSVH bör, framförs det i motionen,
få utveckla distansutbildningsområdet. Man bör bygga vidare på
den kompetens som redan finns vid SSVH. SSVH bör som
distanscentrum ges förutsättningar för att ta ansvaret för de
svenska utlandsskolorna.
Regeringen har i propositionen (s. 100) meddelat sin avsikt
att tillsätta en kommitté med uppgift att finna olika metoder
för distansutbildning samt bedriva försöksverksamhet. Målet för
kommittén skall vara att finna en samlad strategi för
distansutbildning i landet inom högskoleområdet och
vuxenutbildning i övrigt. Möjligheterna bör också prövas, sägs
det i propositionen, att skapa förutsättningar för "ett öppet
svenskt folkuniversitet" med ett brett utbildningsutbud som når
många människor. Utskottet finner inte anledning att föregripa
det beredningsarbete som kommer att ske inom
distansutbildningsområdet och avstyrker således motion
1994/95:Ub337.
Beträffande det av regeringen begärda anslagsbeloppet under
anslaget till Statens skola för vuxna i Härnösand
tillstyrker utskottet att riksdagen anvisar ett ramanslag på
30 380 000 kr.
Utskottet har ej heller något att invända mot den i
propositionen redovisade medelsberäkningen under anslaget
till Statens skola för vuxna i Norrköping och föreslår
att riksdagen med bifall till regeringens förslag anvisar ett
ramanslag på 27 718 000 kr.
17. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.
Från anslaget utbetalas statsbidrag enligt förordningen
(1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska
barn och ungdomar. Statsbidrag lämnas till huvudmannen för en
svensk utlandsskola, distansundervisning, kompletterande svensk
undervisning och svensk undervisning vid utländsk skola
(internationell skola).
Bidrag lämnas även till Riksföreningen Sverigekontakt.
Överenskommelse har den 15 september 1982 träffats mellan
Finland, Norge och Sverige om samarbete på
utlandsundervisningens område (ändrad 1991-06-20).
Regeringen tar i propositionen upp Europaskolorna.
Europaskolorna är offentliga institutioner för utbildning för
barn till EU-tjänstemän. De kontrolleras gemensamt av
regeringarna i medlemsländerna. Hittills har nio sådana skolor
inrättats i olika medlemsländer. Skolornas ändamål är att barn
till EU:s tjänstemän skall utbildas tillsammans. I mån av plats
kan även andra barn tas in mot en avgift.
Skolorna har en gemensam läroplan och avslutas med The
European baccalaureate (EB-examen). Undervisningen skall ske på
något av medlemsländernas språk och kan i vissa ämnen ske i
sammansatta klasser med elever från olika länder. På orter där
det finns många EU-anställda från samma land bildar
medlemslandet en egen sektion och anställer då egna lärare.
Regeringen anser att Sverige bör utnyttja den möjlighet som
Europaskolorna erbjuder till skolgång för EU-tjänstemäns barn
och kommer inom kort att lämna in en ansökan härom. En svensk
sektion bör enligt regeringen bildas i Bryssel för primary
school (6--11 år) läsåret 1995/96. Därefter bör en successiv
uppbyggnad ske. Läsåret 1996/97 kan det även bli aktuellt med
en svensk sektion i Luxemburg.
Enligt regeringen finns för närvarande ingen uppgift om hur
många lärare som kommer att behöva anställas nästa läsår.
Dessutom kan vid uppbyggandet av en svensk sektion vissa medel
behövas för utrustning m.m. Regeringen har därför under detta
anslag beräknat 7,5 miljoner kronor för de kostnader som bl.a.
kan uppstå om svensk sektion bildas. Regeringen avser att
senare återkomma till riksdagen såvitt gäller frågan om
godkännande av 1994 års konvention om Europaskolorna
(Convention defining the Statute of the European Schools).
Utskottet har inget att invända mot medelsberäkningen och
föreslår att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. anvisar ett
förslagsanslag på 125 916 000 kr.
18. Bidrag till driften av fristående skolor
Från anslaget lämnas statsbidrag till driften av fristående
skolor i följande fall, nämligen internationella skolor,
kompletterande skolor, fristående särskolor och
riksinternatskolor. Vidare utgår särskilt statsbidrag till
kostnader för undervisningsinsatser vid Frälsningsarméns
internatskola Sundsgården, Ekerö.
I två motioner, 1994/95:Ub305 (m) och 1994/95:Ub382 (s),
begärs ett tillkännagivande om högskoleutbildning vid
Stenebyskolan. Stenebyskolan är sedan år 1991 en fristående
kompletterande skola med utbildningar inom områdena textil,
möbel och smide. Stenebyskolans utbildningar bör enligt
motionärerna vara "översättningsbara" internationellt, och
detta förutsätter att utbildningen definieras som
högskoleutbildning. Stiftelsen Stenebyskolan vill finna någon
form av knytning till Göteborgs universitet och Högskolan för
design och konsthantverk (HDK) för skolans yrkesinriktade
utbildningar. Utbildningarna skulle klassas som
högskoleutbildningar och leda till kandidatexamen. HDK skulle
ansvara för examination.
Utskottet erinrar om att det ankommer på respektive
universitet och högskola att avgöra om förläggning av
högskoleutbildning. Det är således Göteborgs universitet som
beslutar om en eventuell förläggning av utbildning till
Stenebyskolan. Enligt förordning med instruktion för
Kanslersämbetet (1993:886) har kanslersämbetet bl.a. till
uppgift att pröva förutsättningarna för universitets och
högskolors rätt att utfärda examina på olika nivåer. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub305 och
1994/95:Ub382.
Regeringen föreslår att totalramen för
statsbidragsgrundande årselevplatser vid fristående
kompletterande skolor, internationella skolor över
grundskolenivå och riksinternatskolor fastställs till 3 428
för budgetåret 1995/96. Regeringen begär samtidigt ett
bemyndigande av riksdagen att få utöka den fastställda
ramen, om det visar sig att viss utbildning inom
gymnasieskolans tidigare s.k. lilla ram i fortsättningen bör
organiseras i form av fristående kompletterande skola.
Utskottet anser att riksdagen bör godkänna förslaget om antal
bidragsgrundande årselevplatser vid angivna skolor samt lämna
begärt bemyndigande att utöka ramen.
Beträffande anslagsbeloppet föreslår regeringen att
riksdagen till Bidrag till driften av fristående skolor anvisar
ett förslagsanslag på 274 625 000 kr.
I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 3 hemställs att riksdagen
beslutar att under anslaget Bidrag till driften av fristående
skolor anvisa ett i förhållande till regeringens förslag ökat
anslag med 4 000 000 kr avseende statsbidrag till
riksinternatskolor. I motionen framhålls att Lundsbergs
skola bör ges bidrag för sin internatverksamhet för 1995/96
enligt reglerna för riksinternaten. Frågan om Lundsbergs skola
tas upp även i motion 1994/95:Ub352 (s). I denna motion begärs
ett tillkännagivande till regeringen om att Lundsbergs skola i
bidragshänseende bör likställas med de övriga två
riksinternatskolorna i Gränna och Sigtuna.
En riksinternatskola är enligt skollagen (1985:1100) inte en
fristående skola utan en egen utbildningsform. På framställning
av huvudmannen kan regeringen ge en internatskola ställning som
riksinternatskola. Verksamheten vid en riksinternatskola är
starkare reglerad än vid en fristående grundskola eller
gymnasieskola, bl.a. finns bestämmelser om styrelse,
skolledning, intagning, intagningsnämnd och statsbidrag.
Regeringen anser att en översyn av reglerna för
riksinternatskolorna bör göras (prop. s. 68). Översynen skall
ha som syfte att regleringen för riksinternatskolorna skall
anpassas till vad som gäller för fristående skolor. Med hänsyn
till dels att skolorna kan behöva omställningstid för denna
förändring, dels att nuvarande förordnandeperiod för
styrelserna löper ut den 30 juni 1996 bör enligt regeringen en
förändring ske först fr.o.m. den 1 juli 1996. Regeringen avser
att återkomma till riksdagen i denna fråga.
Lundsbergs skola fick av regeringen i maj 1994 ställning som
riksinternatskola fr.o.m. den 1 juli 1994. Regeringen har för
Lundsbergs skola, med hänvisning till översynen av
riksinternatskolorna, inte beräknat något resurstillskott för
elevhemsverksamheten och bidrag för utlandssvenskars barn för
budgetåret 1995/96.
Med hänvisning till den ovan nämnda översynen avstyrker
utskottet motion 1994/95:Ub352 om ett uttalande av riksdagen
beträffande Lundsbergs skola som riksinternat.
Utskottet har erfarit att kostnaden för staten för bidrag
till Lundsbergs skola för elevhemsverksamheten och för
utlandssvenskars barn för läsåret 1995/96 skulle uppgå till ca
5 miljoner kronor. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget
och till att översynen beräknas vara slutförd till den 1 juli
1996 avstyrker utskottet motionen om ytterligare medel för
budgetåret 1995/96.
Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion
1994/95:Ub906 yrkande 3 anvisar det av regeringen begärda
beloppet till Bidrag till driften av fristående skolor och
anvisar ett förslagsanslag på 274 625 000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande allmänt om det inre arbetet i skolan
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub901 yrkandena 19 och
21,
res. 1 (m)
2. beträffande kommittén om det inre arbetet i skolan
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub378,
3. beträffande utvärdering av specialundervisningen i
grundskolan
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub326 yrkande 1,
4. beträffande våld och mobbning i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub307 yrkandena 1--3,
1994/95:Ub315 yrkande 12, 1994/95:Ub349, 1994/95:Ub905 yrkande
8 och 1994/95:Ju809 yrkandena 5 och 6,
5. beträffande elev- och föräldrainflytande i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 3,
1994/95:Ub315 yrkandena 9 och 10, 1994/95:Ub368 yrkandena 5, 6
och 11 samt 1994/95:Ub386 yrkande 2,
res. 2 (fp, kds)
res. 3 (c)
6. beträffande kulturverksamhet i skolan
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr230 yrkande 2,
res. 4 (c)
7. beträffande skolbiblioteken
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub323,
8. beträffande invandrarelevernas kunskaper i svenska
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 20 och
1994/95:Sf608 yrkande 6,
res. 5 (m, kds)
9. beträffande återinförande av sektorsbidraget
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub364 yrkande 8,
res. 6 (v)
10. beträffande resurstilldelningssystem för grundskolan
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub368 yrkande 1,
11. beträffande skolplikten
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 1,
1994/95:Ub315 yrkande 11, 1994/95:Ub368 yrkande 12 och
1994/95:Ub384,
res. 7 (c, fp)
res. 8 (kds)
12. beträffande kursutformad gymnasieskola, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub369 yrkandena 1--3
och 1994/95:Ub901 yrkande 22,
res. 9 (m)
13. beträffande utvärdering av en kursutformad
gymnasieskola
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub364 yrkande 2,
res. 10 (v)
14. beträffande kärnämnena
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub331, 1994/95:Ub358
yrkande 1 och 1994/95:Ub369 yrkande 6,
res. 11 (m, kds)
15. beträffande tilläggsdirektiv för
Gymnasieskolkommittén
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub905 yrkande 13,
res. 12 (mp)
16. beträffande åtgärder för att förmå ungdomar att genomgå
gymnasieutbildning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub358 yrkande 3,
res. 13 (m, kds)
17. beträffande lärlingsutbildningen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub315 yrkande 15,
res. 14 (m, c, fp)
18. beträffande företagarutbildning som nationellt
program
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub358 yrkande 6,
res. 15 (c, kds)
19. beträffande gymnasieskolans individuella program
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 16 och
1994/95:A288 yrkandena 4 och 5,
20. beträffande rekryteringen till industriprogrammet,
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub332 yrkande 1,
1994/95:Ub341, 1994/95:Ub358 yrkande 5, 1994/95:Ub901 yrkande
24 och 1994/95:N280 yrkande 1,
res. 16 (m, c, fp, kds)
21. beträffande namnbyte för industriprogrammet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub358 yrkande 4,
22. beträffande undervisning på entreprenad, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub332 yrkande 2 och
1994/95:Ub901 yrkande 16,
res. 17 (m)
23. beträffande utbildningskonton
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 31 och
1994/95:A215 yrkande 10,
res. 18 (m, fp, kds)
24. beträffande kommunernas ansvar för vuxenutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub306, 1994/95:Ub344,
1994/95:Ub362, 1994/95:Ub371 och 1994/95:Ub901 yrkande 14,
res. 19 (m, fp)
25. beträffande flexibel studietakt
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub315 yrkandena 13 och
14,
res. 20 (fp, kds)
26. beträffande ny form av kvalificerad eftergymnasial
utbildning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 10 och
1994/95:A215 yrkande 9,
res. 21 (m)
27. beträffande naturbruksskolor
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub302,
28. beträffande översyn av lärarutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 11 och
1994/95:Ub901 yrkande 11,
res. 22 (m)
29. beträffande olika vägar till läraryrket
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub:340 yrkande 1,
res. 23 (m, fp)
30. beträffande jämnare könsfördelning vid
lärarutbildning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub340 yrkande 5,
res. 24 (m)
31. beträffande antagning till lärarutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 2 och
1994/95:Ub693 yrkande 1,
res. 25 (m, kds)
32. beträffande teknisk utbildning och informationsteknik
inom lärarutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 3,
1994/95:Ub368 yrkande 8, 1994/95:Ub383 yrkandena 1 och 2 samt
1994/95:Ub693 yrkande 2 ,
res. 26 (m, c, kds)
33. beträffande praktikdelen m.m. i lärarutbildningen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub693 yrkandena 3 och 4,
res. 27 (kds)
34. beträffande den specialpedagogiska utbildningen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub326 yrkande 2,
35. beträffande lärarnas fortbildning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub330, 1994/95:Ub340
yrkandena 6 och 7, 1994/95:Ub693 yrkande 7 och 1994/95:Ub706
yrkande 17,
36. beträffande lärarcertifikat/lärarlegitimation
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 9 och
1994/95:Ub693 yrkande 5,
res. 32 (m)
res. 33 (kds)
37. beträffande karriärvägar för lärare
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 1,
1994/95:Ub340 yrkande 8 och 1994/95:Ub693 yrkande 6,
res. 34 (m, fp, kds)
38. beträffande forskarutbildade lärare
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 2 och
1994/95:Ub340 yrkande 10,
res. 35 (m)
39. beträffande utbildningen av lärare i yrkesämnen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 4 och
1994/95:Ub901 yrkande 12,
res. 36 (m)
40. beträffande översyn av myndighetsorganisationen på
skolområdet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub339 yrkande 10 och
1994/95:Ub906 yrkande 17,
res. 37 (m)
41. beträffande Skolverkets roll som tillsynsmyndighet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub368 yrkande 9,
1994/95:Ub905 yrkandena 10 och 11 samt 1994/95:So294 yrkande 6,
res. 38 (c)
42. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolverk
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Statens skolverk för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 364 409 000 kr,
43. beträffande konsulentorganisationen vid Statens
institut för handikappfrågor i skolan
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub366 och
1994/95:So294 yrkande 7,
45. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för
handikappfrågor i skolan
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Statens institut för handikappfrågor i skolan för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 167 407 000 kr,
46. beträffande läromedel till synskadade i kommunal
vuxenutbildning
att riksdagen avslår motion 1994:Ub388 yrkande 2,
47. beträffande anslagsbeloppet under Skolutveckling och
produktion av läromedel för elever med handikapp
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 30 405 000 kr,
48. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling
av skolväsendet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Ub364 yrkande 6 till Stöd för
utveckling av skolväsendet för budgetåret 1995/96 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
106 235 000 kr,
res. 40 (v)
49. beträffande anslagsbeloppet under Forskning inom
skolväsendet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Ub335 till Forskning inom
skolväsendet för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 40 430 000 kr,
50. beträffande Teknikens hus i Luleå
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 17,
1994/95:Ub322 och 1994/95:Ub360,
res. 41 (c, fp)
51. beträffande anslagsbeloppet under Fortbildning m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Ub319 och 1994/95:Ub334 till
Fortbildning m.m. för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
126 571 000 kr,
52. beträffande anslagsbeloppet under Genomförande av
skolreformer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Genomförande av skolreformer för budgetåret 1995/96 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
156 277 000 kr,
53. beträffande ytterligare besparingar under anslaget
Genomförande av skolreformer
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub906 yrkande 18,
res. 42 (m, fp)
54. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser på
skolområdet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Ub358 yrkande 2 (delvis) till
Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
358 003 000 kr,
55. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till viss
verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Ub901 yrkandena 15 delvis och 26
samt 1994/95:Ub906 yrkandena 1, 2 och 4 till Bidrag till viss
verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1 644 605 000 kr,
res. 43 (m)
56. beträffande basårsplatserna
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub624 yrkandena 12 och
14,
res. 44 (m) - motiv - villk. 43
res. 45 (fp)
57. beträffande ekologiskt basår
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub318,
res. 46 (c, mp)
58. beträffande utbildningscheckar
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub901 yrkande 17 och
1994/95:A215 yrkande 13,
res. 47 (m)
59. beträffande utbildningsinsatser inriktade på
miljöområdet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub905 yrkande 34,
res. 48 (mp)
60. beträffande särskilda utbildningsprogram inom den
kommunala vuxenutbildningen
att riksdagen avslår motion 1994/95:A415 yrkande 1,
61. beträffande anslagsbeloppet under Sameskolor
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Sameskolor för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 48 768 000 kr,
62. beträffande anslagsbeloppet under Specialskolor m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Specialskolor m.m. för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 594 515 000 kr,
63. beträffande Statens skola för vuxna i Härnösand som
statligt centrum för distansutbildning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub337,
64. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för
vuxna i Härnösand
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Statens skolor för vuxna i Härnösand för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
30 380 000 kr,
65. beträffande anslagsbeloppet under Statens skolor för
vuxna i Norrköping
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Statens skolor för vuxna i Norrköping för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
27 718 000 kr,
66. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till svensk
undervisning i utlandet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 125 916 000 kr,
67. beträffande Stenebyskolan
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub305 och
1994/95:Ub382,
68. beträffande totalram
att riksdagen godkänner regeringens förslag till ram för
budgetåret 1995/96 för statsbidragsgrundande årselevplatser
vid fristående kompletterande skolor, riksinternatskolor och
internationella skolor över grundskolenivån,
69. beträffande bemyndigande
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar
regeringen att, i enlighet med vad som anförts i propositionen,
i vissa fall utöka den av riksdagen fastställda ramen för
årselevplatser för budgetåret 1995/96,
70. beträffande likställighet mellan Lundsbergs skola och
övriga riksinternatskolor
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub352,
res. 49 (c, kds)
71. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften
av fristående skolor
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Ub906 yrkande 3 till Bidrag till
driften av fristående skolor för budgetåret 1995/96 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
274 625 000 kr.
res. 50 (m, fp)
Stockholm den 23 mars 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit:
Jan Björkman (s),
Beatrice Ask (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Berit Löfstedt (s),
Eva Johansson (s),
Rune Rydén (m),
Ingegerd Wärnersson (s),
Agneta Lundberg (s),
Ulf Melin (m),
Torgny Danielsson (s),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Tomas Eneroth (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp),
Inger Davidson (kds),
Marie Wilén (c) och
Conny Sandholm (fp).
Reservationer
1. Allmänt om det inre arbetet i skolan (mom. 1)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "och 21." bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill inledningsvis framhålla att skolans
arbetsformer behöver förnyas och utvecklas. Utskottet vill dock
betona att detta i första hand är en fråga för skolorna själva
och de lärare som undervisar. Politiker skall inte bestämma hur
skolornas vardagsarbete skall utformas. Med den
decentralisering av ansvaret för skolverksamheten som skett och
det ökade utrymme för egna pedagogiska bedömningar som de nya
läroplanerna ger är utskottet övertygat om att positiva
förändringar kommer att ske. Utskottet vill också peka på den
snabba utvecklingen som, när det gäller nya fristående skolor,
varav många med alternativ pedagogik som profil, enligt
utskottets mening kommer att bidra till en vitalisering av det
pedagogiska förnyelsearbetet.
Utskottet vill vidare framhålla att svensk skola måste ta
intryck av modern forskning om inlärning och ledarskap.
Monotoni måste brytas och eleverna aktiveras. Naturvetenskap
och teknik måste tidigt vara en naturlig del av undervisningen.
Moderna läromedel och modern informationsteknik måste komma
till användning i det dagliga arbetet. Med det anförda
instämmer utskottet i vad motionärerna har anfört och föreslår
att riksdagen med bifall till förevarande yrkanden som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
1. beträffande allmänt om det inre arbetet i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub901 yrkandena
19 och 21 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,
2. Elev- och föräldrainflytande i skolan (mom. 5)
Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2." bort ha
följande lydelse:
Utskottet har vid flera tillfällen markerat betydelsen av att
elev- och föräldrainflytandet ökas. En översyn av elev- och
föräldrainflytandet har under hösten gjorts inom
Utbildningsdepartementet. Utredaren har nyligen överlämnat sin
rapport, Där man inte har något inflytande finns inget
personligt ansvar (Ds 1995:5). Utskottet anser det angeläget
att föräldrar snarast får en lagfäst rätt till inflytande i
skolan. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med
förslag till en sådan lagstiftning. Enligt utskottets mening
bör i det sammanhanget frågan om inrättande av
skolstyrelse/skolråd vid de enskilda skolorna övervägas. Vad
utskottet nu har anfört om elev- och föräldrainflytande bör
riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub315 yrkandena 9
och 10, 1994/95:Ub368 yrkandena 5, 6 och 11 samt med anledning
av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 3 och 1994/95:Ub386 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
5. beträffande elev- och föräldrainflytande i skolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub315
yrkandena 9 och 10 och 1994/95:Ub368 yrkandena 5, 6 och 11 samt
med anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 3 och
1994/95:Ub386 yrkande 2, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,
3. Elev- och föräldrainflytande i skolan (mom. 5)
Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 2." bort ha
följande lydelse:
Utskottet har vid flera tillfällen markerat betydelsen av att
elev- och föräldrainflytandet ökas. En översyn av elev- och
föräldrainflytandet har under hösten gjorts inom
Utbildningsdepartementet. Utredaren har nyligen överlämnat sin
rapport, Där man inte har något inflytande finns inget
personligt ansvar (Ds 1995:5). Utskottet anser det angeläget
att föräldrar snarast får en lagfäst rätt till inflytande i
skolan. Kommunerna skall ha en lagstadgad skyldighet att
delegera vissa beslut till skolstyrelser som inrättas vid varje
skola. I skolstyrelserna skall föräldrar och elever ha
majoritet. Utskottet anser att det bör fastställas i lag vilka
beslut kommunerna skall delegera till skolstyrelserna.
Kommunerna skall därutöver kunna besluta om en längre gående
delegation. Hur verksamheten skall organiseras skall beslutas
lokalt. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med
förslag till en sådan lagstiftning. Vad utskottet nu har anfört
om elev- och föräldrainflytande bör riksdagen med bifall till
motion 1994/95:Ub304 yrkande 3 och med anledning av
motionerna 1994/95:Ub315 yrkandena 9 och 10, 1994/95:Ub368
yrkandena 5, 6 och 11 samt 1994/95:Ub386 yrkande 2, som sin
mening ger regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
5. beträffande elev- och föräldrainflytande i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub304 yrkande 3
och med anledning av motionerna 1994/95:Ub315 yrkandena 9 och
10, 1994/95:368 yrkandena 5, 6 och 11 samt 1994/95:Ub386
yrkande 2, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,
4. Kulturverksamhet i skolan (mom. 6)
Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 2." bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att skolan på ett
mer aktivt sätt bör arbeta med kultur t.ex. genom
projektverksamhet, samarbete med lokala och regionala
kulturinstitutioner och genom att engagera kulturskapare i
skolans verksamhet. Kulturen bör tas in i skolplanen där
tydliga mål och konkreta åtgärder skall anges för
kulturverksamheten i skolan. Med det anförda tillstyrker
utskottet förevarande yrkande om ett uttalande av riksdagen i
frågan.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
6. beträffande kulturverksamhet i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr230 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
5. Invandrarelevernas kunskaper i svenska (mom. 8)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Utskottet delar" och på s. 18 slutar med "yrkande
6." bort ha följande lydelse:
Barns och ungdomars språkutveckling är en komplex fråga, och
enkla lösningar när det gäller invandrarelevernas kunskaper i
svenska är svåra att finna. Enligt utskottets mening finns det
anledning att särskilt arbeta med frågan om invandrarelevernas
kunskaper ur ett utbildningsperspektiv. Utskottet anser därför
att en särskild arbetsgrupp med representanter från
storstadsområdena med omfattande erfarenhet av problem med
invandrarelevernas kunskaper i svenska bör tillsättas med
uppgift att snabbt komma med förslag till åtgärder. Detta bör
riksdagen med bifall till de båda motionerna i motsvarande
delar som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
8. beträffande invandrarelevernas kunskaper i svenska
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901
yrkande 20 och 1994/95:Sf608 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
6. Återinförande av sektorsbidraget (mom. 9)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande avstyrks."
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det viktigt att kunna garantera en likvärdig
och sammanhållen skola tillgänglig för alla.
Resurstilldelningen till skolan är därvid av grundläggande
betydelse. Enligt utskottets mening bör riksdagen därför med
anledning av yrkandet som sin mening ge regeringen till känna
att sektorsbidraget till skolan skall återinföras.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
9. beträffande återinförande av sektorsbidraget
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub364 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
7. Skolplikten (mom. 11)
Marie Wilén (c) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Frågor om" och på s. 19 slutar med "och
1994/95:Ub384." bort ha följande lydelse:
Frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har
behandlats av utredningen om förlängd skolgång. Utredningens
betänkande, Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola
(SOU 1994:45), har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 1
december 1994. Regeringen meddelar att den under år 1995 kommer
att ta ställning till de frågeställningar som betänkandet ger
upphov till. Utskottet vill inför den fortsatta beredningen
inom regeringskansliet framhålla att genom att integrera
förskolans 6-årsgrupp i grundskolan ges möjligheter att
utveckla samarbetet mellan skola och förskola. Det är i dag
olämpligt att minska stoffet i grundskolan, vilket skulle bli
resultatet av en nioårig grundskola, där alla barn möter
ämnesinnehållet ett år tidigare än i dag. Gymnasieskolan
behöver en gedigen grund, och en sådan kan ges av en tioårig
grundskola med ett välavvägt innehåll. Vad utskottet anfört om
skolplikt från sex års ålder och tioårig grundskola bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
11. beträffande skolplikten
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub304
yrkande 1 och 1994/95:Ub315 yrkande 11 samt med anledning av
motionerna 1994/95:Ub368 yrkande 12 och 1994/95:Ub384 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
8. Skolplikten (mom. 11)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Frågor om" och på s. 19 slutar med "och
1994/95:Ub384." bort ha följande lydelse:
Frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har
behandlats av utredningen om förlängd skolgång. Utredningens
betänkande, Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola
(SOU 1994:45), har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 1
december 1994. Regeringen meddelar att den under år 1995 kommer
att ta ställning till de frågeställningar som betänkandet ger
upphov till. Utskottet vill inför den fortsatta beredningen
inom regeringskansliet framhålla att övergången mellan förskola
och skola bör vara individuellt flexibel och ske successivt.
Skolplikten bör även fortsättningsvis vara nioårig, men det
skall finnas möjlighet att förlänga skolgången med ett år för
elever som önskar det och bedöms ha behov av det. Vad utskottet
anfört om flexibel skolstart och fortsatt nioårig skolplikt med
möjlighet till ett års förlängning bör riksdagen med bifall
till motion 1994/95:Ub368 yrkande 12 och med anledning av
motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 1, 1994/95:Ub315 yrkande 11
och 1994/95:Ub384 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
11. beträffande skolplikten
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub368 yrkande 12
och med anledning av motionerna 1994/95:Ub304 yrkande 1,
1994/95:Ub315 yrkande 11 och 1994/95:Ub384 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
9. Kursutformad gymnasieskola, m.m. (mom. 12)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet kan" och slutar med "yrkande 22." bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill framhålla vikten av att utrymmet för elevernas
egna val i gymnasieskolan tas till vara och utvecklas. Den
programbaserade gymnasieskolan är det första steget mot en
kursutformad gymnasieskola. Den kursutformade gymnasieskolan
har många fördelar jämfört med en organisation byggd på fasta
linjer eller program. Att utveckla gymnasieskolans
kursutformning handlar i mycket hög grad om att hitta praktiska
lösningar. Utskottet vill för sin del inte föregripa
behandlingen inom regeringskansliet av rapporten, Kursutformad
gymnasieskola för alla? (Ds 1994:139). Utskottet vill dock
markera vikten av att regeringen arbetar aktivt för att
avveckla regler etc. som motverkar den utveckling som
gymnasiereformen lagt grunden till. Detta bör riksdagen med
bifall till motionerna 1994/95:Ub369 yrkandena 1--3 och
1994/95:Ub901 yrkande 22 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande kursutformad gymnasieskola, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub369
yrkandena 1--3 och 1994/95:Ub901 yrkande 22 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
10. Utvärdering av en kursutformad gymnasieskola (mom. 13)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet hänvisar " och slutar med "avstyrker
yrkandet." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill påpeka att det finns en risk att segregationen
ökar inom en kursutformad gymnasieskola. Enligt forskningen
tenderar segregationen att öka, om man differentierar grupper
eller ger elever valfrihet att själva välja t.ex. kurs. I
amerikanska High Schools har det visat sig att elever ofta i en
valsituation väljer kurser som ligger under elevens egentliga
kunskapsnivå. Det är enligt utskottet viktigt att bekämpa
segregation, klasskillnader och könsskillnader i
undervisningssystemet. Det finns enligt utskottet anledning att
utvärdera den kursutformade gymnasieskolans konsekvenser för
segregationen. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall
till motion 1994/95:Ub364 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
13. beträffande utvärdering av en kursutformad
gymnasieskola
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub364 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
11. Kärnämnena (mom. 14)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet vill" och på s. 21 slutar med "yrkande
6." bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av att det från många håll framförts kritik mot
den gemensamma kärnan av ämnen inom de yrkesförberedande
programmen anser utskottet att en särskild översyn i denna del
bör göras. Effekterna av den höjda ambitionsnivån inom de
yrkesförberedande utbildningarna bör följas noga. Principen att
alla nationella program i gymnasieskolan skall vara direkt
högskoleförberedande och ge allmän behörighet till högskolan
kan därvid ifrågasättas. Det kan bli nödvändigt att skapa
kurser i kärnämnen som visserligen inte ger allmän behörighet
till högskolan, men som gör det möjligt att möta eleverna på
rätt nivå och ställa rimliga krav i förhållande till elevernas
personliga förutsättningar. Utskottet vill betona att sådana
förändringar inte behöver innebära sänkta ambitioner vad gäller
undervisningens kvalitet. Vad utskottet nu har anfört bör
riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub331,
1994/95:Ub358 yrkande 1 och 1994/95:Ub369 yrkande 6 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14. beträffande kärnämnena
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub331,
1994/95:Ub358 yrkande 1 och 1994/95:Ub369 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
12. Tilläggsdirektiv för Gymnasieskolkommittén (mom. 15)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 13." bort
ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla vikten av att elever som lämnar
gymnasieskolan har med sig en stark lust att lära, en vördnad
för livet och förståelse för miljöfrågornas betydelse för livet
på jorden samt en brett förankrad insikt om demokratiska värden
och rättvisa i ett internationellt perspektiv. Det är angeläget
att dessa aspekter på skolans uppgifter uppmärksammas.
Kommittén som följer utvecklingen i gymnasieskolan bör enligt
utskottets mening få i uppgift att även följa utvecklingen i
gymnasieskolan såvitt avser angivna områden. Därmed tillstyrker
utskottet yrkandet om tilläggsdirektiv.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
15. beträffande tilläggsdiektiv för Gymnasieskolkommittén
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub905 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
13. Åtgärder för att förmå ungdomar att genomgå
gymnasieutbildning (mom. 16)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Utskottet vill" och på s. 22 slutar med "yrkande
3." bort ha följande lydelse:
Den nuvarande tendensen att kommuner i alltför hög grad
endast erbjuder utbildning på de teoretiska programmen måste
brytas. Det missgynnar elever som önskar en mer yrkesinriktad
utbildning och särskilt dem som inte är så starkt
studiemotiverade. Utskottet vill i detta sammanhang betona
vikten av att kommuner där få elever fortsätter till
gymnasieskolan intensifierar ansträngningarna att få fler
ungdomar att skaffa sig gymnasieutbildning. En metod kan vara
att förlägga mer av utbildningen i yrkesförberedande ämnen till
näringslivet i form av arbetsplatsförlagd utbildning. Vad
utskottet har anfört om åtgärder i nu berört hänseende bör
riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub358 yrkande 3 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
16. beträffande åtgärder för att förmå ungdomar att genomgå
gymnasieutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub358 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
14. Lärlingsutbildningen (mom. 17)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Marie Wilén (c) och Conny Sandholm
(fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "När det" och slutar med "yrkande 15." bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att de positiva dragen i lärlingssystemet bör
tas till vara inom den nya gymnasieskolans och komvux ram. Det
ger stora möjligheter till positiv samverkan mellan företagare
på skolorten och den kommunala gymnasieskolan. Samverkan med
ortens näringsliv och organisationer kan ske i form av
medverkan och direkt samarbete om program, utbildningar och
kurser. Utskottet vill framhålla att man på detta vis även kan
organisera ett lärlingsliknande, arbetsplatsförlagt lokalt
program. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen detta till
känna och därjämte bifalla yrkande 15 i motion 1994/95:Ub315.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
17. beträffande lärlingsutbildningen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub315 yrkande 15
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
15. Företagarutbildning som nationellt program (mom. 18)
Inger Davidson (kds) och Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 6." bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill understryka behovet av företagarutbildning på
gymnasial nivå, där eleverna kan förberedas för att verka inom
små företag och som egna förtagare. I dag finns några gymnasier
med företagarinriktning, de flesta på det samhällsvetenskapliga
programmet, men även några på yrkesförberedande utbildningar.
Trots detta finner utskottet att ytterligare ett nationellt
program bör inrättas med speciell inriktning på företagande.
Inrättande av ett nationellt företagarprogram i gymnasieskolan
skulle kunna få till effekt att företagargymnasier inrättas på
olika håll i landet, vilket enligt utskottet vore
positivt. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med
förslag till ett sådant nationellt program. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1994/95:Ub358 yrkande 6 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
18. beträffande företagarutbildning som nationellt
program
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub358 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
16. Rekryteringen till industriprogrammet, m.m. (mom. 20)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds), Marie Wilén (c)
och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "yrkande 1." bort
ha följande lydelse:
Utskottet finner det i likhet med regeringen (prop. s. 31)
angeläget att en analys görs av orsakerna till att intresset
för industriprogrammet är så dåligt. Utskottet anser dock att
arbetet bör utvidgas till att omfatta även
naturvetenskapsprogrammet. Vidare vill utskottet framhålla att
kommunerna måste uppmärksammas på möjligheterna att inom ramen
för lokala specialutformade program finna nya former för att
varva teori och praktik. Utskottet vill också framhålla vikten
av att skola och näringsliv ytterligare utvecklar samarbete,
dels för att ge gymnasieskolans utbildning för industrins behov
relevant innehåll, dels för att förbättra informationen om
utbildningen. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av förevarande yrkanden som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
20. beträffande rekryteringen till industriprogrammet,
m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub332
yrkande 1, 1994/95:Ub341, 1994/95:Ub358 yrkande 5,
1994/95:Ub901 yrkande 24 och 1994/95:N280 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Undervisning på entreprenad, m.m. (mom. 22)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Enligt lagen" och slutar med "yrkande 16." bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill peka på nödvändigheten av ett ökat samarbete
mellan gymnasieskolor, högskolor och universitet samt konkret
samarbete mellan gymnasieskolor och arbetslivet. Enligt lagen
(1993:802) om entreprenadförhållanden i skolan får kommuner
sluta avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att
denne skall bedriva viss undervisning i gymnasieskolan. Avtalet
får endast avse undervisning inom ämnesblocken estetiska ämnen,
ekonomiska ämnen, tekniska ämnen och yrkesämnen. Undervisning
inom andra områden än de nu nämnda får inte generellt läggas ut
på entreprenad. Om det finns särskilda skäl i det enskilda
fallet får regeringen medge att även annan undervisning får
läggas ut på entreprenad. Utskottet anser att möjligheterna för
kommunerna att -- utan särskilt medgivande från regeringen --
lägga ut undervisning på entreprenad bör utvidgas till att
gälla fler ämnen och även hela program. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag till sådana ändringar i
den ovan nämnda lagen om entreprenadförhållanden i skolan.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1994/95:Ub901 yrkande 16 och med anledning av
1994/95:Ub332 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
22. beträffande undervisning på entreprenad, m.m.
att riksdagen med bifall till 1994/95:Ub901 yrkande 16 och
med anledning av motion 1994/95:Ub332 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
18. Utbildningskonton (mom. 23)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny
Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Utskottet utgår" och slutar med "yrkande 10." bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att någon form av
personliga utbildningskonton bör inrättas. Den enskilde skall
själv ha rätt att disponerna ett sådant konto. Detta skulle ge
den enskilde en möjlighet att öka sin egen kompetens utan att
vara beroende av en arbetsgivares välvilja. En kontinuerlig
kompetensutveckling blir alltmer angelägen på framtidens
rörliga arbetsmarknad. Uppbyggnad av individuella
utbildningskonton kan ske enligt olika modeller. En modell
skulle t.ex. kunna vara enskilda avsättningar, tillsammans med
förmånliga skattevillkor. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till hur man skall kunna inrätta en form
av individuella utbildningskonton. Med det anförda tillstyrker
utskottet motionerna 1994/95:Ub624 yrkande 31 och 1994/95:A215
yrkande 10.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
23. beträffande utbildningskonton
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub624
yrkande 31 och 1994/95:A215 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
19. Kommunernas ansvar för vuxenutbildning (mom. 24)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 14." bort ha
följande lydelse:
Den snabba utvecklingen gör att många vuxna behöver
komplettera sin utbildning för att klara arbetsmarknadens krav
eller för att skaffa sig de förkunskaper som akademiska studier
kräver. Ansvaret för komvux är kommunernas. Deras skyldigheter
att erbjuda vuxenutbildning gäller de mest grundläggande
utbildningarna, medan möjligheterna att ämneskomplettera eller
gå en gymnasial vuxenutbildning är en fråga för hemkommunens
inställning och budget. Under senare år har kommunerna tvingats
att inta en mer restriktiv hållning till olika studieönskemål
och till att betala interkommunal ersättning. Utskottet anser
inte att det är rimligt att kommunerna skall vara skyldiga att
erbjuda den som så önskar kostnadsfri vuxenutbildning. En stor
del av vuxnas behov av vidareutbildning kan ges av andra.
Enligt utskottets mening är det dock mot bakgrund av den
generella nivåhöjning som behövs när det gäller kunskaper
nödvändigt att se över reglerna för kommunernas ansvar. Detta
kan enligt utskottets mening ske inom ramen för den av
regeringen planerade översynen av vuxenutbildningen. Vad
utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall till motion
1994/95:Ub901 yrkande 14 och med anledning av de övriga i nu
förevarande sammanhang aktuella motionerna som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
24. beträffande kommunernas ansvar för vuxenutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub901 yrkande 14
och med anledning av motionerna 1994/95:Ub306, 1994/95:Ub344,
1994/95:Ub362 och 1994/95:Ub371 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,
20. Flexibel studietakt (mom. 25)
Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "de avstyrks." bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning och vill framhålla
vikten av att de tre åren i gymnasieskolan, inte minst inom de
yrkesförberedande programmen, kan utnyttjas mer flexibelt.
Studier och yrkespraktik skall kunna varvas och utbildningen
organiseras i moduler. Den som av olika anledningar föredrar
kortare studietid i tonåren skall kunna komma tillbaka och läsa
vidare. Ett fördjupat samarbete mellan gymnasieskolan och
komvux för att finna former för en "gymnasiebank" och därmed
möjligheter för friare studietakt bör behandlas i den aviserade
översynen av vuxenutbildningen. Riksdagen bör göra ett
uttalande härom och därmed bifalla yrkandena 13 och 14 i motion
1994/95:Ub315.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
25. beträffande flexibel studietakt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub315 yrkandena
13 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,
21. Ny form av kvalificerad eftergymnasial utbildning (mom.
26)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Utskottet hänvisar" och slutar med "yrkande 9."
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är
angeläget att en ny form av eftergymnasiala kvalificerade
yrkesutbildningar skyndsamt byggs upp. En särskild utredare
fick av den förra regeringen uppdraget att utreda formerna för
en sådan utbildning. Det är av stor vikt att arbetet med att
åstadkomma en form av avancerad eftergymnasial utbildning som
innehåller såväl yrkesutbildning som teoretiska vidarestudier
förverkligas. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till
riksdagen med förslag i denna fråga. Utskottet tillstyrker
därmed yrkandena.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
26. beträffande ny form av kvalificerad eftergymnasial
utbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901
yrkande 10 och 1994/95:A215 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Översyn av lärarutbildningen (mom. 28)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Inledningsvis har" och slutar med "yrkande 11."
bort ha följande lydelse:
Den kunskap som skolan förmedlar skall vara grunden för
Sveriges utveckling till en ledande industrination och är en
förutsättning för social och ekonomisk välfärd och hög
sysselsättning. Lärarna spelar därvid en nyckelroll. Utskottet
noterar att regeringen avser att göra en översyn av
lärarutbildningen. Enligt utskottets mening bör en särskild
utredning tillsättas med uppgift att analysera vilka krav som
bör ställas på kunskap och kompetens hos morgondagens lärare.
Områden som särskilt bör belysas är:
-- hur undervisningssituationen i skolan kan komma att
utvecklas mot bakgrund av förändringarna i omvärlden,
informationsteknologins utveckling och det ökade
kunskapsflödet,
-- vilka krav på kunskap och kompetens som kommer att
ställas på morgondagens lärare, såväl när det gäller
generell kompetens som de specifika kompetenser som
kan behövas för olika skolformer,
-- vilka åtgärder som kan vidtas för att öppna läraryrket
för flera än dem som redan i ungdomsåren valt lärarbanan.
Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till förevarande
motioner i motsvarande delar.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
28. beträffande översyn av lärarutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub340
yrkande 11 och 1994/95:Ub901 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
23. Olika vägar till läraryrket (mom. 29)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "utskottet
yrkandet." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning och anser det av
stor vikt att ny kompetens kan tillföras skolan genom olika
vägar till läraryrket. Skolan måste i detta hänseende bli mer
öppen. Utskottet vill i detta sammanhang peka på förslagen i
den föregående regeringens förslag om lärarutbildningen (prop.
1991/92:75), enligt vilka ämneskunskaperna studeras separat och
kompletteras med en praktisk-pedagogisk utbildning. Riksdagen
anslöt sig till förslagen (bet. 1991/92:UbU20, rskr. 282) Det
behövs dock fler okonventionella lösningar inom detta område.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet här har anfört om olika vägar till läraryrket och
därmed bifalla motion 1994/95:Ub340 yrkande 1.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
29. beträffande olika vägar till läraryrket
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub340 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
24. Jämnare könsfördelning vid lärarutbildning (mom. 30)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Utskottet kan" och på s. 28 slutar med "utskottet
yrkandet." bort ha följande lydelse:
Andelen manliga lärare minskar. Enligt Statistiska
centralbyrån (SCB) var 64 % av samtliga lärare i grund- och
gymnasieskolan kvinnor år 1993. Den könsmässiga
snedrekryteringen är ännu större i lärarutbildningen. Av dem
som antogs till lärarutbildningen för åk 1--7 utgjorde den
kvinnliga andelen 80 %. Denna utveckling får negativa
konsekvenser för både skolan och dess elever. Utskottet finner
det angeläget att framhålla vikten av att eleverna har både
kvinnliga och manliga förebilder i skolan. Läraryrket och
därmed lärarutbildningen måste bli mer attraktivt också för
manliga studenter. Utskottet kan av den redovisning som
regeringen lämnat i propositionen konstatera att rekryteringen
kommer att tas upp i översynen av lärarutbildningen. Utskottet
vill för sin del framhålla vikten av att frågan om
könsfördelningen i lärarutbildningen i det sammanhanget får en
bred belysning och tillstyrker därmed bifall till yrkandet.
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
30. beträffande jämnare könsfördelning vid
lärarutbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub340 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
25. Antagning till lärarutbildning (mom. 31)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Som utskottet" och slutar med "yrkande 1." bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att frågan om studerandes lämplighet
för planerad yrkesverksamhet och högskolornas möjligheter att
avråda och avskilja studerande från vissa utbildningar tidigare
behandlats utförligt av utskottet (bet. 1993/94:UbU16 s. 12
ff.). Utskottet anser dock att frågan om någon form av
antagnings-, anlags- eller lämplighetstest till
lärarutbildningarna bör belysas. Enligt utskottets mening bör
detta ske inom ramen för den översyn av lärarutbildningen som
regeringen har aviserat i propositionen. Riksdagen bör som sin
mening ge regeringen detta till känna.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
31. beträffande antagning till lärarutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub340
yrkande 2 och 1994/95:Ub693 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
26. Teknisk utbildning och informationsteknik inom
lärarutbildningen (mom. 32)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Marie Wilén
(c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 2." bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt
att med en god teknisk utbildning och utbildning inom IT i
lärarutbildning och lärarfortbildning. Alla lärare behöver ha
en teknisk allmänbildning och insikt om teknikens betydelse och
användbarhet i vardagslivet. En ökad verklighetsanknytning kan
stimulera till nya arbetssätt i undervisningen. Detta är
speciellt viktigt för lärare på grundskolans lägre stadier
eftersom man redan i tidig ålder måste väcka och kunna
vidmakthålla barnens intresse.
Utskottet vill framhålla vikten av att utbildningen inom IT i
lärarutbildningen och lärarfortbildningen intensifieras
omgående. Risken är annars stor att eleverna kommer att ha både
större kunskaper och större färdigheter än lärarna i fråga om
datorhantering. Det är enligt utskottets mening särskilt
viktigt för de elever som inte har tillgång till dator hemma
att skolan snabbt kommer i gång med datorbaserad utbildning.
Vad utskottet nu har anfört bör beaktas i den av regeringen
aviserade översynen av lärarutbildningen. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
32. beträffande teknisk utbildning och informationsteknik
inom lärarutbildningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub340
yrkande 3, 1994/95:Ub368 yrkande 8, 1994/95:Ub383 yrkandena 1
och 2 samt 1994/95:Ub693 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
27. Praktikdelen m.m. i lärarutbildningen (mom. 33)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Det ankommer" och på s. 29 slutar med "och 4." bort
ha följande lydelse:
Det ankommer inte på riksdagen att närmare ange hur
lärarutbildningens olika moment skall inordnas i utbildningen
eller närmare bestämma innehållet i desamma. Utskottet vill
dock framhålla vissa synpunkter på bl.a. praktikdelen i
lärarutbildningen. Lärare som undervisar på de olika
lärarutbildningarna har lämnat den skola de utbildar lärare för
och har därför ofta inte aktuell kunskap om dagens skola. Det
finns därför enligt utskottets mening anledning att framhålla
vikten av att praktikdelen i undervisningen utökas och
genomförs kontinuerligt under utbildningstiden. Dagens skola
stämmer inte med de nya grundskollärarnas ämnes- och
årskurskompetens. Bättre överensstämmelse mellan
lärarutbildningen och den verkliga skolorganisationen bör
eftersträvas. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
33. beträffande praktikdelen m.m. i lärarutbildningen
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub693 yrkandena
3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
28. Lärarnas fortbildning (mom. 35)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "I den" och slutar med "yrkande 17." bort ha
följande lydelse:
Kommunerna har numera det fulla arbetsgivaransvaret för
lärare och övrig skolpersonal. Det innebär bl.a. ett mer
entydigt ansvar för kommunerna att prioritera
fortbildningsinsatserna. Den statliga detaljregleringen
beträffande angelägna fortbildningsbehov har upphört. Staten
har dock fortfarande intresse av att utöva inflytande på
fortbildningen.
Enligt utskottets mening måste det väsentliga vid planering
och utvärdering vara att fortbildning relateras till resultatet
av skolarbetet och därmed leder till bättre
undervisningsresultat. Fortbildningen måste ingå som en del av
den utvecklingsstrategi som fastställs för den enskilda skolan.
Varje lärare har skilda behov av fortbildning och
kompetensutveckling för att utöva läraryrket. Årligen bör efter
utvecklingssamtal en individuell utvecklingsplan, i vilken
fortbildningsbehoven redovisas, upprättas för varje lärare. Vad
utskottet har anfört om lärarnas fortbildning bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
35. beträffande lärarnas fortbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub340 yrkandena
6 och 7 och med anledning av motionerna 1994/95:Ub330,
1994/95:Ub693 yrkande 7 och 1994/95:Ub706 yrkande 17 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
29. Lärarnas fortbildning (mom. 35)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "I den" och slutar med "yrkande 17." bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att fortbildning är en nyckelfråga
för svensk utbildning. En kontinuerlig, väl strukturerad
fortbildning är en viktig del i en skolverksamhet av hög
kvalitet. Utskottet ser med tillfredsställelse på att skolans
inre arbete nu sätts i fokus på sätt som regeringen anger i
propositionen. Det måste dock innefatta lärarnas möjlighet att
genom fort- och vidareutbildning motsvara de krav som ställs.
Utskottet anser att lärarnas fort- och vidareutbildning måste
vara en viktig del i den översyn av lärarutbildningen som
regeringen aviserat i propositionen. Vad utskottet nu anfört om
lärarnas fortbildning bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
35. beträffande lärarnas fortbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub330 och med
anledning av motionerna 1994/95:Ub340 yrkandena 6 och 7,
1994/95:Ub693 yrkande 7 och 1994/95:Ub706 yrkande 17 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
30. Lärarnas fortbildning (mom. 35)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "I den" och slutar med "yrkande 17." bort ha
följande lydelse:
Skolan har under relativt kort tid genomgått stora
organisatoriska förändringar. Personalens kreativitet och
energi måste nu inriktas mot att utveckla skolans inre arbete.
För att kunna möta dessa krav finns enligt utskottets mening
behov av att förstärka och höja kvaliteten i
lärarfortbildningen. En särskild utredning bör därför
tillsättas med uppdrag att utvärdera och se över både
lärarutbildningen och lärarfortbildningen. Vad utskottet nu
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706
yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
35. beträffande lärarnas fortbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 17
och med anledning av motionerna 1994/95:Ub330, 1994/95:Ub340
yrkandena 6 och 7 och 1994/95:Ub693 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
31. Lärarnas fortbildning (mom. 35)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "I den" och slutar med "yrkande 17." bort ha
följande lydelse:
Med tanke på förändringshastigheten i samhället och den
ständigt förändrade lärarrollen är fortbildningen mycket
viktig. Utskottet vill peka på vikten av att kommuner och
styrelser för fristående skolor avsätter tillräckliga resurser
för kontinuerlig fortbildning av lärarna. Lärarnas behov av
fortbildning, inte bara i de traditionella skolämnena utan
också i uppgiften att medverka i elevernas hela
personlighetsutveckling måste tillgodoses. Fortbildning skall
inrymma också rent personlighetsutvecklande inslag vid sidan av
fördjupning av ämneskunskaper och pedagogik och av
utvecklingsarbete. Vad utskottet anfört om lärarnas
fortbildning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
35. beträffande lärarnas fortbildning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub693 yrkande 7
och med anledning av motionerna 1994/95:Ub330, 1994/95:Ub340
yrkandena 6 och 7 och 1994/95:Ub706 yrkande 17 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
32. Lärarcertifikat/lärarlegitimation (mom. 36)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 30 slutar med
"förevarande yrkandena." bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en ordning med
någon form av lärarcertifikat bör införas. Ett lärarcertifikat
bör innehålla flera delar, examensbevis från föreskriven
lärarutbildning, genomgången fortbildning och eventuell
yrkespraktik. Lärarcertifikatet bör tidsbegränsas och medföra
en skyldighet för skolan att se till att läraren under perioden
får fort- och vidareutbildning enligt en individuell
utvecklingsplan som bör göras för varje lärare. Läraren skall
vara skyldig att genomgå erforderlig fortbildning. Utskottet
vill framhålla att med införande av lärarcertifikat skapas ett
system för kontinuerlig kvalitetskontroll och kompetenshöjning
samtidigt som läraryrkets status höjs. Regeringen bör utreda
frågan om lärarcertifikat närmare och återkomma till riksdagen
med förslag. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1994/95:Ub340 yrkande 9 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
36. beträffande lärarcertifikat/lärarlegitimation
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub340 yrkande 9
och med anledning av motion 1994/95:Ub693 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
33. Lärarcertifikat/lärarlegitimation (mom. 36)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 30 slutar med
"förevarande yrkandena." bort ha följande lydelse:
Utskottet vill peka på att nyutbildade lärare ofta lämnas att
på egen hand klara av sitt krävande arbete. Enligt utskottets
mening bör erfarna lärare tjänstgöra som rådgivare och
handledare åt nyutbildade lärare under deras första
tjänstgöringsår. Detta skulle sedan leda fram till någon form
av lärarlegitimation, vilket sannolikt skulle höja yrkets
status. Vad utskottet nu har anfört om lärarlegitimation bör
riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub693 yrkande 5 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
36. beträffande lärarcertifikat/lärarlegitimation
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub693 yrkande 5
och med anledning av motion 1994/95:Ub340 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
34. Karriärvägar för lärare (mom. 37)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny
Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30
börjar med "Frågan om" och slutar med "yrkande 6." bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill framhålla vikten av att kommunerna erbjuder
möjligheter till karriär och kompetensutveckling för lärarna.
En lärare som har skaffat sig högre kompetens eller visat
pedagogisk skicklighet bör ges möjlighet till avancemang utan
att behöva bli skolledare inom skolan. Skickliga pedagoger kan
leda det pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan och även på
andra skolor. Utskottet vill också peka på att i den nya
gymnasieskolan behövs programansvariga lärare för att hålla
samman ett program både innehållsmässigt och ämnesövergripande
samt organisatoriskt och pedagogiskt. Till en tjänst med
pedagogiskt ledar- och utvecklingsansvar kan kopplas ett
särskilt ansvar för att stötta andra lärare i deras lärarroll.
Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
37. beträffande karriärvägar för lärare
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub315
yrkande 1, 1994/95:Ub340 yrkande 8 och 1994/95:Ub693 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
35. Forskarutbildade lärare (mom. 38)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30
börjar med "Riksdagen har" och på s. 31 slutar med "yrkande
10." bort ha följande lydelse:
Riksdagen har vid upprepade tillfällen behandlat frågan om
fler forskarutbildade lärare i gymnasieskolan utan att någon
markant förändring skett. Utskottet finner att det nu är hög
tid att frågan djupgående analyseras. Regeringen bör i
samarbete med Svenska kommunförbundet utreda orsakerna till att
kommunerna och skolorna inte agerar mer kraftfullt för att få
fler forskarutbildade lärare. Resultatet bör redovisas för
riksdagen. Vad utskottet har anfört om åtgärder för att få fler
forskarutbildade lärare bör riksdagen med bifall till
motionerna 1994/95:Ub315 yrkande 2 och 1994/95:Ub340 yrkande 10
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
38. beträffande forskarutbildade lärare
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub315
yrkande 2 och 1994/95:Ub340 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
36. Utbildningen av lärare i yrkesämnen (mom. 39)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Regeringen har" och slutar med "yrkande 12." bort
ha följande lydelse:
Utskottet noterar att regeringen i propositionen meddelar att
den avser att ta initiativ till en översyn av
lärarutbildningen. Utskottet vill dock peka på att det, när det
gäller lärare i yrkesämnen, redan finns ett färdigt underlag --
betänkandet Höj Ribban! Lärarkompetens för yrkesutbildning (SOU
1994:101) -- varför detta område bör kunna behandlas skyndsamt.
Utskottet vill i sammanhanget framhålla följande.
Under de senaste åren har kraven på de anställdas kompetens
ökat kraftigt i arbetslivet, inte minst i fråga om den
teoretiska kompetensen. Detta beror bl.a. på den tekniska
utvecklingen. Innehållet i arbetet och en förändrad
arbetsorganisation med arbetslag kräver högre och bredare
kompetens. Av bl.a. denna anledning har yrkesutbildningen i den
reformerade gymnasieskolan betydligt större teoretiskt inslag i
yrkesämnena än tidigare. Mot denna bakgrund är det nödvändigt
att höja kraven på teoretisk kompetens för blivande lärare i
yrkesämnen. I betänkandet Höj Ribban! finns förslag om höjda
krav på teoretisk utbildning för antagning till
lärarutbildning. Mot denna bakgrund bör riksdagen med bifall
till motionerna 1994/95:Ub340 yrkande 4 och 1994/95:Ub901
yrkande 12 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet har anfört om utbildningen av lärare i yrkesämnen.
dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
39. beträffande utbildningen av lärare i yrkesämnen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub340
yrkande 4 och 1994/95:Ub901 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
37. Översyn av myndighetsorganisationen på skolområdet (mom.
40)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Regeringen informerar" och på s. 32 slutar med "bör
avslås." bort ha följande lydelse:
Regeringen informerar i propositionen om att en översyn för
närvarande görs inom Utbildningsdepartementet av relationerna
såvitt avser arbete, ansvar och kompetens mellan skolans
myndigheter samt mellan dessa och och departementet (s. 43).
Denna översyn görs dels med några års erfarenhet av det nya
styrsystemet och den nya myndighetsstrukturen, dels mot
bakgrund av förändrade behov och krav i ett EU-perspektiv.
Enligt utskottets mening borde en sammanslagning av de båda
myndigheterna på skolområdet möjliggöra en effektivisering,
samtidigt som den vore en naturlig konsekvens av den
integrering av handikappade elever i skolan som eftersträvas.
Riksdagens revisorer tog i sin granskningsrapport
(1993/94:RR11) bl.a. upp frågan om undervisningsrådens olika
roller. Att ett undervisningsråd vid ett tillfälle medverkar i
ett pedagogiskt projekt i kommunen och vid ett annat har den
grannlaga uppgiften att granska kommunens verksamhet eller
bereda ett akut tillsynsärende skapar risker för olyckliga
målkonflikter. Utskottet vill -- mot bakgrund av den ökade
betydelsen som tillsynsfrågorna måste få i det decentraliserade
styrsystemet och hittills gjorda erfarenheter -- framhålla att
tillsynen borde ske fristående från myndighetens övriga
uppgifter. Utskottet anser att en sådan organisatorisk
förändring skyndsamt bör utredas.
Vad utskottet har anfört om myndighetsorganisationen på
skolområdet bör riksdagen med bifall till motionerna
1994/95:Ub339 yrkande 10 och 1994/95:Ub906 yrkande 17 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
40. beträffande översyn av myndighetsorganisationen på
skolområdet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub339
yrkande 10 och 1994/95:Ub906 yrkande 17 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
38. Skolverkets roll som tillsynsmyndighet (mom. 41)
Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "yrkande 6."
bort ha följande lydelse:
Kommunerna har numera ansvaret för att verksamheten i skolan
bedrivs enligt de mål som staten anger i skollag, läroplaner
etc. Utskottet vill framhålla vikten av att elevernas
individuella behov sätts i centrum vid planering av utbildning
för funktionshindrade. Det är viktigt att kommunernas
skolplaner på det här området anger tydliga mål som går att
uppnå och utvärdera och att en budget kopplas till de olika
åtgärderna. En viktig förutsättning i den decentralisering och
mål- och resultatstyrning som skett inom skolan är att
tillsynen fungerar. Utskottet kan konstatera att regeringen i
regleringsbrev för budgetåret 1994/95 lagt fast att
Skolverket skall prioritera insatser för en ökad tillsyn över
det offentliga skolväsendet. Utskottet finner det emellertid
angeläget att regeringen aktivt följer hur tillsynen i skolan
fungerar. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen med bifall
till motion 1994/95:So294 yrkande 6 och med anledning av
motionerna 1994/95:Ub368 yrkande 9 samt 1994/95:Ub905 yrkandena
10 och 11 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
41. beträffande Skolverkets roll som tillsynsmyndighet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:So294 yrkande 6
och med anledning av motionerna 1994/95:Ub368 yrkande 9 samt
1994/95:Ub905 yrkandena 10 och 11 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,
39. Konsulentorganisationen vid Statens institut för
handikappfrågor i skolan (mom. 43)
Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33
börjar med "Utskottet har" och på s. 34 slutar med "yrkande 7."
bort ha följande lydelse:
Utskottet har vid flera tillfällen behandlat frågan om
konsulentorganisationen vid SIH bl.a. i samband med
behandlingen av förra årets budgetproposition (prop.
1993/94:100 bil. 9, bet. UbU7). SIH erhöll därvid en ökning med
6,6 miljoner kronor av sitt anslag för en förstärkning av den
specialpedagogiska stödorganisationen. Utskottet vill framhålla
vikten av att det skapas en väl fungerande konsulentverksamhet
inte minst för flerhandikappade elever, så att alla elever får
en lämplig skolmiljö och en god skolundervisning. Vad utskottet
nu anfört om konsulentorganisationen bör riksdagen med bifall
till motion 1994/95:So294 yrkande 7 och med anledning av motion
1994/95:Ub366 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
43. beträffande konsulentorganisationen vid Statens
institut för handikappfrågor i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:So294 yrkande 7
och med anledning av motion 1994/95:Ub366 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
40. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av skolväsendet
(mom. 48)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med "Som utskottet" och slutar med "på 106 235 000
kr." bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det angeläget att stimulera elevernas
intresse för matematik, naturvetenskap och teknik. Särskilda
medel bör anslås för att utveckla läromedel i dessa ämnen.
Eftersom stoffet ofta upplevs som mycket abstrakt skulle
elevernas inlärning väsentligt kunna förbättras genom
visualisering. Utskottet anser därför att riksdagen med bifall
till motion 1994/95:Ub364 yrkande 6 bör anslå 10 000 000 kr
till försöksverksamhet för att snabbare kunna utveckla sådan
programvara.
dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
48. beträffande anslagsbeloppet under Stöd för utveckling
av skolväsendet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1994/95:Ub364 yrkande 6 till Stöd för
utveckling av skolväsendet för budgetåret 1995/96 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
116 235 000 kr,
41. Teknikens hus i Luleå (mom. 50)
Marie Wilén (c) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37
börjar med "Teknikens hus" och på s. 38 slutar med "och
1994/95:Ub360." bort ha följande lydelse:
Teknikens hus i Luleå har sedan budgetåret 1991/92 fått
särskilda medel avsatta för sin fortbildningsverksamhet inom
ramen för fortbildningsanslaget. Utskottet anser att
verksamheten som bedrivs av Teknikens hus är mycket värdefull.
Teknikens hus har lyckats med att med genomtänkt metodik
använda vardagens teknik för att väcka nyfikenhet och tekniskt
intresse. Utskottet anser i likhet med motionärerna att
Teknikens hus även fortsättningsvis bör särbehandlas och
erhålla öronmärkta medel ur anslaget. Utskottet anser således
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub315 yrkande 17
och med anledning av motionerna 1994/95:Ub322 och 1994/95:Ub360
bör ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om
medelstilldelning till Teknikens hus i Luleå.
dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
50. beträffande Teknikens hus i Luleå
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub315 yrkande 17
och med anledning av motionerna 1994/95:Ub322 samt
1994/95:Ub360 ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
42. Ytterligare besparingar under anslaget Genomförande av
skolreformer (mom. 53)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 18."
bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att arbetet med att informera om de nya
läroplanerna, kursplanerna och betygssystemen pågår under
innevarande år. Därefter beräknas större delen av
implementeringen vara genomförd. Enligt utskottets mening bör
därför anslaget minskas med ytterligare 10 miljoner kronor år
1998. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1994/95:Ub906 yrkande 18 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
53. beträffande ytterligare besparingar under anslaget
Genomförande av skolreformer
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 18
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
43. Anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet inom
det kommunala skolväsendet m.m. (mom. 55)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Utskottet vill" och på s. 42 slutar med
"1 644 605 000 kr." bort ha följande lydelse:
Även utskottet vill erinra om att den förra regeringen
uppdrog åt en särskild utredare att ta fram underlag för beslut
om avancerad eftergymnasial yrkesutbildning. Utskottet delar
motionärernas uppfattning om en felaktig prioritering av
regeringen mot bakgrund av att förslag om sådan utbildning
saknas i propositionen. I stället förordas av regeringen en rad
mycket kortsiktiga utbildningsinsatser, motiverade av
arbetsmarknadspolitiska skäl. Såvitt avser nu förevarande
anslag avstyrker utskottet såväl förslaget att medel för
basårsplatser skall anvisas för att sådana skall kunna anordnas
inom den kommunala vuxenutbildningen som förslaget om medel för
24 000 extra platser inom den kommunala vuxenutbildningen. Som
motivering för sitt ställningstagande hänvisar utskottet till
motionärernas motivering för avslag på regeringens förslag.
Utskottet förordar i stället att särskilda medel anvisas
under en speciell anslagspost avseende platser inom avancerad
eftergymnasial yrkesutbildning som innehåller såväl
yrkesutbildning som teoretiska vidarestudier. I en första etapp
bör 20 000 utbildningsplatser kunna åstadkommas. För ändamålet
bör riksdagen nu anvisa 600 miljoner kronor. En stor del av nu
ifrågavarande utbildningar bör ges i samverkan med företagen. I
de fall där företag engageras bör det normalt kunna förutsättas
att dessa också tar ett ekonomiskt ansvar efter de riktlinjer
som anges i motion 1994/95:Ub901. Reglerna för utbildningen bör
vara sådana att de passar företag och utbildningsanordnare av
varierande inriktning och storlek.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att medel
inte beräknas för basårsplatser inom komvux och för extra
platser inom komvux (- 592 200 000 kr). I stället bör en
anslagspost föras upp under anslaget avseende avancerad
eftergymnasial yrkesutbildning i samverkan med företag
(+ 600 000 000 kr). Riksdagen bör sålunda med bifall till
motionerna 1994/95:Ub901 yrkandena 15 i denna del och 26 och
1994/95:Ub906 yrkande 4 samt med anledning av motion
1994/95:Ub906 yrkandena 1 och 2 till Bidrag till viss
verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. anvisa
1 652 405 000 kr.
dels att moment 55 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
55. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till viss
verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901
yrkandena 15 i denna del och 26 samt 1994/95:Ub906 yrkande 4,
med anledning av motion 1994/95:Ub906 yrkandena 1 och 2 och med
avslag på regeringens förslag dels till Bidrag till viss
verksamhet inom det kommunala skolväsendet m.m. för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1 652 405 000 kr, dels som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om särskild
anslagspost,
44. Basårsplatserna (mom. 56, motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 43
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "och 14." bort ha
följande lydelse:
Utskottet har i det föregående utvecklat sin syn på basåret
och därvid förordat en ordning som innebär att basårsplatser
endast skall anordnas inom högskolan. Utskottet avstyrker
därmed yrkandena 12 och 14 i motion 1994/95:Ub624.
45. Basårsplatserna (mom. 56)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "och 14." bort ha
följande lydelse:
Utskottet finner det i likhet med motionärerna ändamålsenligt
att föra över samtliga basårsplatser till den kommunala
vuxenutbildningen. Det bör vara möjligt att genom nära
samverkan med kommunerna och högskolorna så långt som möjligt
garantera en högskoleplats åt de som genomgått basåret.
Utskottet tillstyrker sålunda bifall till yrkandena 12 och 14 i
motion 1994/95:Ub624.
dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
56. beträffande basårsplatserna
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub624 yrkandena
12 och 14 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,
46. Ekologiskt basår (mom. 57)
Gunnar Goude (mp) och Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motion
1994/95:Ub318." bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget om inrättande av ett
ekologiskt basår. Det finns ett stort behov av ökad kunskap i
ekologi vid övergången in i kretsloppssamhället, en övergång
som är nödvändig och som redan har påbörjats. Utskottet finner
det olyckligt att resurser motsvarande basår motsvarande
utbildningen i den grupp av ämnen som finns representerade vid
naturbruksgymnasierna inte finns avsatta i propositionen.
Riksdagen bör bifalla motion 1994/95:Ub318 och som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om ekologiskt
basår.
dels att moment 57 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
57. beträffande ekologiskt basår
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub318 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
47. Utbildningscheckar (mom. 58)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Enligt 11 kap." och på s. 43 slutar med "yrkande
13." bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker motionärernas förslag att medel bör
avsättas för fortsatt och ökat nyttjande av systemet med
utbildningscheckar. Regeringen bör föranstalta om sådana
åtgärder att detta sker.
Vad utskottet har anfört om medel för utbildningscheckar bör
riksdagen med bifall till de båda förevarande motionsyrkandena
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
58. beträffande utbildningscheckar
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901
yrkande 17 och 1994/95:A215 yrkande 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
48. Utbildningsinsatser inriktade på miljöområdet (mom. 59)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "yrkande 34." bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens allmänna inställning när det
gäller arbetslöshetsåtgärder i form av utbildningsinsatser.
Utskottet vill stryka under att den ökade utbildningsresursen
innebär en unik möjlighet att skapa ett kunnande i landet som
gynnar omställningen av det svenska samhällets långsiktiga
hållbarhet. En sådan utveckling skulle gynnas om regeringen
överförde en större andel av resurserna direkt till redan
befintliga utbildningsenheter. En stor del av
utbildningsinsatserna bör inriktas på miljöfrågor i enlighet
med vad motionärerna förordar. Utskottet anser att utbildningar
med denna inriktning bör prioriteras, så att Sverige står väl
rustat att möta framtidens stora problem. Riksdagen bör få
tillfälle att deltaga i planeringen av vuxenutbildningen, så
snart en utvärdering av redan vidtagna åtgärder föreligger.
Vad utskottet har anfört om utbildningsinsatser med
inriktning på miljöområdet bör riksdagen med bifall till motion
1994/95:Ub905 yrkande 34 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 59 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
59. beträffande utbildningsinsatser inriktade på
miljöområdet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub905 yrkande 34
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
49. Tillkännagivande om likställighet mellan Lundsbergs skola
och övriga riksinternatskolor (mom. 70)
Inger Davidson (kds) och Marie Wilén (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "som riksinternat."
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagen utan hinder av den förestående
översynen av den nuvarande ordningen med riksinternatskolor bör
uttala sig för att Lundsbergs skola framdeles skall jämställas
med de två övriga riksinternatskolorna i bidragshänseende.
Utskottet tillstyrker där med bifall till motion 1994/95:Ub352.
dels att moment 70 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
70. beträffande tillkännagivande om likställighet mellan
Lundsbergs skola och övriga riksinternatskolor
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub352 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
50. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av fristående
skolor (mom. 71)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47
börjar med "Utskottet har" och slutar med "274 625 000 kr."
bort ha följande lydelse:
Utskottet erinrar om att regeringen förra året beslutade att
ge Lundsbergs skola ställning som riksinternatskola.
Riksinternatskolorna regleras mer än fristående skolor och får
utöver ett riktat statsbidrag även bidrag till
internatverksamheten. Lundsbergs skola kunde inte räkna med
detta senare bidrag för innevarande budgetår. Utskottet anser
till skillnad från regeringen att den aviserade översynen av
ordningen med riksinternatskolor inte skall hindra att
Lundsbergs skola erhåller medel i enlighet med motionärernas
förslag. Riksdagen bör sålunda med bifall till motion
1994/95:Ub906 yrkande 3 öka anslaget i jämförelse med
regeringens förslag med 4 miljoner kronor.
dels att moment 71 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
71. beträffande anslagsbeloppet under Bidrag till driften
av fristående skolor
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 3
och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till
driften av fristående skolor för budgetåret 1995/96 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
278 625 000 kr.
Översikt av utskottets behandling av motionerna
Bilaga
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Proposition 1994/95:100 bilaga 9 2
Motionerna 4
Utskottet 13
1. Det inre arbetet i skolan m.m. 13
2. Utvecklingen i gymnasieskolan m.m. 19
3. Vuxenutbildning 24
4. Översyn av lärarutbildningen m.m. 27
5. Statens skolverk 31
6. Statens institut för handikappfrågor i skolan 33
7. Skolutveckling och produktion av läromedel för
elever med handikapp 35
8. Stöd för utveckling av skolväsendet 36
9. Forskning inom skolväsendet 36
10. Fortbildning m.m. 37
11. Genomförande av skolreformer 38
12. Särskilda insatser på skolområdet 39
13. Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet m.m. 40
14. Sameskolor 43
15. Specialskolor m.m. 43
16. Statens skolor för vuxna 44
17. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. 45
18. Bidrag till driften av fristående skolor 45
Hemställan 47
Reservationer 53
1. Allmänt om det inre arbetet i skolan (m) 53
2. Elev- och föräldrainflytande i skolan (kds, fp) 54
3. Elev- och föräldrainflytande i skolan (c) 55
4. Kulturverksamhet i skolan (c) 55
5. Invandrarelevernas kunskaper i svenska (m, kds) 56
6. Återinförande av sektorsbidraget (v) 56
7. Skolplikten (c, fp) 57
8. Skolplikten (kds) 57
9. Kursutformad gymnasieskola, m.m. (m) 58
10. Utvärdering av en kursutformad gymnasieskola (v) 58
11. Kärnämnena (m, kds) 59
12. Tilläggsdirektiv för Gymnasieskolkommittén (mp) 59
13. Åtgärder för att förmå ungdomar att genomgå
gymnasieutbildning (m, kds) 60
14. Lärlingsutbildningen (m, c, fp) 60
15. Företagarutbildning som nationellt program
(kds, c). 61
16. Rekryteringen till industriprogrammet, m.m.
(m, kds, c, fp) 61
17. Undervisning på entreprenad, m.m. (m) 62
18. Utbildningskonton (m, kds, fp) 63
19. Kommunernas ansvar för vuxenutbildning (m, fp) 63
20. Flexibel studietakt (kds, fp) 64
21. Ny form av kvalificerad eftergymnasial utbildning
(m) 64
22. Översyn av lärarutbildningen (m) 65
23. Olika vägar till läraryrket (m, fp) 65
24. Jämnare könsfördelning vid lärarutbildning (m) 66
25. Antagning till lärarutbildning (m, kds) 67
26. Teknisk utbildning och informationsteknik inom
lärarutbildningen (m, c, kds) 67
27. Praktikdelen m.m. i lärarutbildningen (kds) 68
28. Lärarnas fortbildning (m) 68
29. Lärarnas fortbildning (fp) 69
30. Lärarnas fortbildning (v) 69
31. Lärarnas fortbildning (kds) 70
32. Lärarcertifikat/lärarlegitimation (m) 70
33. Lärarcertifikat/lärarlegitimation (kds) 71
34. Karriärvägar för lärare (m, fp, kds) 71
35. Forskarutbildade lärare (m) 72
36. Utbildningen av lärare i yrkesämnen (m) 72
37. Översyn av myndighetsorganisationen på skolområdet
(m) 73
38. Skolverkets roll som tillsynsmyndighet (c) 74
39. Konsulentorganisationen vid Statens institut för
handikappfrågor i skolan (c) 74
40. Anslagsbeloppet under Stöd för utveckling av
skolväsendet (v) 75
41. Teknikens hus i Luleå (c, fp) 75
42. Ytterligare besparingar under anslaget Genomförande
av skolreformer (m, fp) 76
43. Anslagsbeloppet under Bidrag till viss verksamhet
inom det kommunala skolväsendet m.m. (m) 76
44. Basårsplatserna (m) 77
45. Basårsplatserna (fp) 78
46. Ekologiskt basår (c, mp) 78
47. Utbildningscheckar (m) 79
48. Utbildningsinsatser inriktade på miljöområdet
(mp) 79
49. Tillkännagivande om likställighet mellan Lunds-
bergs skola och övriga riksinternatskolor
(c, kds) 80
50. Anslagsbeloppet under Bidrag till driften av
fristående skolor (m, fp) 80
Bilaga
Översikt av utskottets behandling av motionerna 81