I proposition 1994/95:24 begär regeringen
(Utrikesdepartementet) att riksdagen godkänner regeringens
förordnande om tillämpning av 3--5 §§, 7 a §, 7 c § och 8 §
lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner i fråga om
Haiti.
Utskottet
Bakgrund
Haitis demokratiskt tillsatte president Jean-Bertrand Aristide
störtades den 30 september 1991 genom en militärkupp och
tvingades i landsflykt. FN:s generalförsamling fördömde i en
resolution, med bl.a. Sverige som medförslagsställare, den
illegala regimen och krävde att president Aristide återinsattes.
Generalförsamlingen uppdrog åt generalsekreteraren att i
samarbete med Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS) vidta
nödvändiga åtgärder för att lösa krisen i Haiti.
Generalförsamlingens vädjan till medlemsstaterna om stöd för
åtgärder att på olika sätt isolera den illegala regimen i Haiti
medförde bl.a. att EG, Frankrike och USA omedelbart hävde
pågående ekonomiska biståndsprogram med Haiti.
Ett handelsembargo, initierat av OAS, infördes mot Haiti, och
förhandlingar inleddes mellan militärregimen i Haiti och en
OAS-mission. Syftet var att nå en överenskommelse om Aristides
återinträde som president. De uppställda villkoren nåddes
emellertid inte. Den 16 juni 1993 antog FN:s säkerhetsråd en
resolution, nr 841 (1993), om ekonomiska sanktioner mot Haiti.
Dessa begränsade sig till vapen och olja samt frysning av
haitiska tillgångar utomlands.
Med anledning av denna resolution förordnade regeringen den 24
juni 1993 att 3--5 §§, 7 a § och 8 § i sanktionslagen skulle
tillämpas i fråga om Haiti. Samtidigt meddelade regeringen också
närmare föreskrifter om tillämpningen av sanktionerna (se prop.
1993/94:34, bet. 1993/94:UU9, rskr. 1993/94:32).
I september 1993 inrättades genom ett enhälligt beslut i
säkerhetsrådet, resolution nr 867 (1993), en ny FN-mission --
United Nations Mission in Haiti (UNMIH) -- för en period av sex
månader, bestående av 567 polismonitorer och en militär
byggnadsenhet på 700 man. När den första större
UNMIH-kontingenten skulle landstiga i Haiti hindrades den av
våldsamma protester i hamnen i Port-au-Prince. Skulden för det
inträffade lades i en rapport från FN:s generalsekreterare helt
på den haitiska militären och polisen, som inte underordnat sig
den civila regeringens kontroll.
I syfte att öka pressen på militärregimen att vidta åtgärder
för att bryta det politiska dödläget antog säkerhetsrådet den 6
maj 1994 resolution nr 917 (1994) om utökade sanktioner mot
Haiti innebärande ett totalt handelsembargo. I resolutionen
fastslås på nytt att målet för det internationella samfundet
alltjämt är återupprättandet av demokrati i Haiti och att den
lagligt valde presidenten, Jean-Bertrand Aristide, omgående
måste återfå sitt ämbete. Resolutionen återfinns i proposition
1994/95:24 på engelska och svenska (s. 10--19).
Med anledning av säkerhetsrådets resolution nr 917 (1994)
förordnade regeringen den 26 maj 1994 att 3--5 §§, 7 a §, 7 c §
och 8 § skall tillämpas i fråga om Haiti, förordning (1994:417)
om tillämpning i fråga om Haiti av lagen (1971:176) om vissa
internationella sanktioner. Samtidigt beslöt regeringen närmare
föreskrifter genom förordningen (1994:418) om vissa sanktioner
mot Haiti. Förordningarna återfinns som bilaga 3 resp. bilaga 4
i proposition 1994/95:24 (s. 20--23). Förordningen (1994:417)
omfattar säkerhetsrådets resolution av den 16 juni 1993 nr 841
(1993) och säkerhetsrådets resolution av den 6 maj 1994 nr 917
(1994). Förordningarna trädde i kraft den 30 maj 1994.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar att FN:s säkerhetsråd enligt kapitel VII
i FN:s stadga kan anta resolutioner om icke-militära sanktioner
för att upprätthålla internationell fred och säkerhet.
Resolutionerna kan ges i form av bindande beslut eller
rekommendationer. En medlemsstat är enligt FN-stadgan skyldig
att godta och verkställa rådets bindande beslut om sådana
sanktioner. En rekommendation av säkerhetsrådet är däremot en
uppmaning till medlemsstaterna utan beslutets bindande kraft.
Enligt 1 § i sanktionslagen får regeringen, i den mån det
påkallas med anledning av beslut som fattats eller
rekommendation som har antagits av FN:s säkerhetsråd, förordna
att vissa i lagen närmare angivna åtgärder (bestämmelserna 3--8
§§) skall vidtas mot stat eller område som gjorts till föremål
för icke-militära sanktioner. I samma paragraf, tredje stycket,
stadgas att regeringens förordnande att tillämpa lagen skall
underställas riksdagens prövning inom en månad från
förordnandet. Om riksmöte inte pågår skall förordnandet
underställas inom en månad från början av nästkommande riksmöte.
Det måste därefter godkännas av riksdagen inom två månader från
det underställningen skedde, vid äventyr att förordnandet annars
förfaller.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens i proposition
1994/95:24 framförda förslag och tillstyrker därför att
riksdagen godkänner regeringens förordnande om tillämpning av
3--5 §§, 7 a §, 7 c § och 8 § i sanktionslagen med anledning
av resolution nr 917 (1994) som antogs av FN:s säkerhetsråd den
6 maj 1994.
Utskottet noterar att FN:s säkerhetsråd den 29 september 1994
antog resolution nr 944 (1994) i vilken stadgas att de i
resolutionerna nr 841 (1993), nr 873 (1993) och nr 917 (1994)
beslutade sanktionerna mot Haiti skall upphöra dagen efter den
dag president Jean-Bertrand Aristide återvänt till Haiti.
President Aristide återvände till Haiti den 15 oktober 1994.
Utskottet konstaterar att regeringens förordnande av den 26 maj
1994 därmed upphävdes den 16 oktober 1994.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande regeringens proposition 1994/95:24
att riksdagen godkänner regeringens förordnande om tillämpning
av 3--5 §§, 7 a §, 7 c § och 8 § lagen (1971:176) om vissa
internationella sanktioner i fråga om Haiti med anledning av
FN:s säkerhetsråds resolution nr 917 (1994) av den 6 maj 1994.
Stockholm den 27 oktober 1994
På utrikesutskottets vägnar
Maj-Lis Lööw
I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Margaretha af
Ugglas (m), Maj Britt Theorin (s), Axel Andersson (s), Göran
Lennmarker (m), Helena Nilsson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp),
Berndt Ekholm (s), Eva Zetterberg (v), Anneli Hulthén (s), Per
Gahrton (mp), Lena Klevenås (s), Urban Ahlin (s), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Tommy Waidelich (s), Charlotte
Cederschiöld (m) och Tuve Skånberg (kds).