Utskottet behandlar i detta betänkande dels redogörelse
1993/94:ER1 från Sveriges delegation vid Europarådets
parlamentariska (rådgivande) församling för tiden den 4 maj 1992
till den 1 oktober 1993, dels regeringens skrivelse 1993/94:248
med redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1993. Utskottet föreslår att riksdagen
lägger redogörelsen från Europarådsdelegationen och regeringens
skrivelse till handlingarna.
Redogörelsen
Europarådets parlamentariska (rådgivande) församlings 44:e
session var fördelad på sju delsessioner, vilka hölls i
Strasbourg utom den andra delsessionen (sommarsessionen 1992)
som hölls i Budapest. Till ny president i församlingen valdes
vid den första delsessionen ledaren för Spaniens delegation till
församlingen, Miguel Ángel Martínez.
Under sessionen utökades antalet medlemsstater från 25 till
32. De stater som invaldes var Bulgarien, Litauen, Slovenien,
Estland, Tjeckien, Slovakien och Rumänien.
Vad gäller politiska frågor debatterades ESK:s arbete inför
ESK-toppmötet i Helsingfors den 9--11 juli 1992. Vidare
debatterades bl.a. situationen i det tidigare Jugoslavien,
formandet av det framtida Europa, frågan om de nationella
parlamenten och Europas nya struktur, de politiska
konsekvenserna av Maastrichtfördraget samt kampen mot
internationell terrorism i Europa. Förutom det politiska området
berörde församlingens arbete alla de sektorer som täcks av dess
utskott. Bl.a debatterades uppföljningen av 1988 års europeiska
kampanj för främjandet av Nord--Syds ömsesidiga beroende och
solidaritet, OECD:s verksamhet år 1991 och den europeiska
ekonomiska och monetära unionen. Vidare diskuterades behovet av
en stärkt infrastruktur i Östersjöregionen och Europeiska
återuppbyggnads- och utvecklingsbankens (EBRD) framsteg och
prioriteringar. På de sociala och juridiska områdena
diskuterades bl.a. socialpolitik för handikappade och äldre och
ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen om de mänskliga
rättigheterna rörande nationella minoriteters rättigheter.
Europarådets planerade toppmöte i Wien (den 8--9 oktober 1993)
debatterades under den sjätte delsessionen, vilken ägde rum den
29 juni--den 2 juli 1993.
Skrivelsen
Även i Europarådets ministerkommitté ägnades i hög
utsträckning arbetet åt såväl förberedelser inför det första
toppmötet i Europarådets regi som uppföljning av de beslut som
fattades vid mötet.
Toppmötet hölls som ovan nämnts i Wien den 8--9 oktober 1993
under ordförandeskap av Österrikes förbundskansler Franz
Vranitzky. Den svenska delegationen leddes av statsminister Carl
Bildt. De samlade stats- och regeringscheferna antog en politisk
deklaration och en deklaration och handlingsplan för att bekämpa
rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans.
Staterna uppmanades att förstärka nationell lagstiftning och
internationella instrument på området. Man åtog sig också att
bekämpa ideologier och handlingar som kan leda till rashat, våld
och diskriminering samt att uppmana människor att engagera sig i
kampen mot rasism. För att följa åtagandena i deklarationen
instruerades ministerkommittén att utveckla och verkställa en
handlingsplan. Planen kom att innefatta tillskapandet av en
ungdomskampanj och upprättandet av en expertkommitté. Kommittén
fick till uppgift att bl.a. granska medlemsstaternas
lagstiftning, politik och andra åtgärder för att bekämpa rasism
och främlingsfientlighet. Ministerkommittén fick instruktion att
utan dröjsmål arbeta fram en ramkonvention till skydd för
nationella minoriteter och att påbörja arbetet med ett
tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen om de
mänskliga rättigheterna, vilket skall reglera individuella
kulturella rättigheter.
Ministerkommittén höll under år 1993 två ordinarie möten.
Ministrarnas ställföreträdare sammanträdde nio gånger för att
behandla allmänna frågor och frågor rörande de mänskliga
rättigheterna samt en gång för att fatta beslut om 1994 års
budget. Därtill höll ställföreträdarna ett antal extra
endagsmöten. Vid två tillfällen i januari samlades
ställföreträdarna för att huvudsakligen dryfta Tjeckien och
Slovakien. Under året arrangerades sex ordinarie
fackministerkonferenser: en ungdomsministerkonferens den 13--15
april i Wien, en konferens för ministrar med ansvar för
regionala och kommunala frågor den 15--16 september i Haag, en
ministerkonferens om jämställdhetsfrågor den 21--22 oktober i
Rom, en arbetsmarknadsministerkonferens den 28--29 oktober på
Malta och en migrationsministerkonferens den 18--19 november i
Aten.
Europarådets ordinarie budget uppgick under år 1993 till ca
744 miljoner franska franc. Sveriges totala bidrag till
organisationen (inkl. bidrag till vissa underordnade
verksamheter) uppgick under kalenderåret till knappt 34
miljoner kronor.
Det 92:a ministerkommittémötet ägde rum den 14 maj under
ordförandeskap av den brittiske utrikesministern Douglas Hurd.
Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Margaretha af
Ugglas. Förutom förberedelserna inför toppmötet i Wien, som
nämnts ovan, diskuterade ministrarna reformeringen av
övervakningsorganen för konventionen om de mänskliga
rättigheterna. Ministrarna underströk att det med hänsyn till
domstolens och kommissionens ökande arbetsbörda var angeläget
med en snabb lösning. Ministrarna upprepade sitt intresse för
det arbete som pågick till skydd för minoriteter. När det gällde
läget i Ryssland beslöt ministrarna att via Europarådets
stödprogram prioritera uppbyggnaden av det ryska rättsväsendet,
den konstitutionella rätten och de mänskliga rättigheterna.
Ministrarna fördömde alla former av våld och etnisk rensning i
det tidigare Jugoslavien och uppmanade samtliga parter att
snarast underteckna och tillämpa Vance-Owen-planen.
Det 93:e ministerkommittémötet ägde rum den 4 november 1993
under ordförandeskap av den österrikiske utrikesministern Alois
Mock. Den svenska delegationen leddes av kabinettssekreteraren
Lars-Åke Nilsson. Vid mötet diskuterade ministrarna främst
utvärdering och uppföljning av toppmötet i Wien samt
relationerna till kandidatstaterna. Ministrarna instruerade en
expertkommitté att till den 30 juni 1994 arbeta fram en
ramkonvention om minoriteters rättigheter samt påbörja arbetet
med ett tilläggsprotokoll om kulturella rättigheter. Detta
arbete skulle vara avslutat den 31 december 1994. Vidare
instruerades ställföreträdarna att arbeta fram en detaljerad
handlingsplan för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet,
antisemitism och intolerans. En första rapport härom skulle
studeras vid mötet i maj 1994. Europarådets generalsekreterare
och ställföreträdarna instruerades också att söka ett fastare
samarbete med såväl EU som ESK.
Regeringens skrivelse innehåller också en redogörelse för
verksamheten i Europarådets nio huvudsektorer, vilken till del
bedrivits i olika kommittéer och expertgrupper.
Utskottet
Utskottet har tagit del av redogörelsen från Sveriges
delegation vid Europarådets parlamentariska (rådgivande)
församling och regeringens skrivelse. Utskottet konstaterar att
Europarådet behandlat en rad ämnen av central politisk,
ekonomisk, social, kulturell och rättslig betydelse. Frågor
rörande skyddet av de mänskliga rättigheterna samt Europarådets
roll i formandet av det nya Europa är av stor vikt. I detta
sammanhang konstaterar utskottet med tillfredsställelse att de
nya medlemsstaterna, framför allt våra närmaste grannar Estland
och Litauen, kommit så långt i sin demokratiska utveckling att
de upptagits som medlemmar i Europarådet. Det är utskottets
förhoppning att Lettland snart kommer att bli medlem liksom att
Ryssland inom kort skall uppfylla kriterierna för
medlemskap i Europarådet. Den demokratiska utvecklingen i
Central- och Östeuropa kräver emellertid fortsatt stöd.
Utskottet anser det betydelsefullt att Europarådet med kraft
tagit ställning mot de grova kränkningarna av de mänskliga
rättigheterna i det tidigare Jugoslavien. Framför allt gäller
detta brotten mot kvinnans och barnets rättigheter.
Utskottet konstaterar i detta sammanhang att Europarådet vid
sitt första toppmöte ägnat frågan om kampen mot rasism och
främlingsfientlighet extra uppmärksamhet. Frågekomplexet gäller
också minoriteters rättigheter liksom zigenarnas rättigheter.
Utskottet anförde senast i betänkande 1993/94:UU26 vikten av att
stävja en oroande utveckling på detta område. Utskottet anser
att Europarådet har en central roll att spela och välkomnar
därför arbetet med en ramkonvention och ett tilläggsprotokoll om
kulturella rättigheter. Utskottet anser att detta arbete borde
kunna utgöra en grund för de pågående strävandena inom FN:s ram.
Utskottet föreslår att redogörelsen från
Europarådsdelegationen och regeringens skrivelse läggs till
handlingarna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Europarådsdelegationens redogörelse
att riksdagen lägger redogörelsen till riksdagen 1993/94:ER1
från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska
(rådgivande) församling till handlingarna,
2. beträffande regeringens skrivelse
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:248 med
redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under år 1993 till handlingarna.
Stockholm den 25 oktober 1994
På utrikesutskottets vägnar
Maj-Lis Lööw
I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Göran
Lennmarker (m), Viola Furubjelke (s), Helena Nilsson (c),
Kristina Svensson (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Berndt Ekholm
(s), Eva Zetterberg (v), Per Gahrton (mp), Lena Klevenås (s),
Urban Ahlin (s), Tuve Skånberg (kds) och Percy Liedholm (m).