Utrikesutskottets betänkande

1994/95:UU16

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa

---

Innehåll

• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga 1
• Innehållsförteckning

1994/95
UU16

Sammanfattning av betänkandet

I detta betänkande behandlas regeringens proposition
1994/95:160 angående Sveriges samarbete med Central- och
Östeuropa samt de motioner som väckts med anledning av
propositionen. I betänkandet behandlas även ett antal motioner
som väckts under allmänna motionstiden 1994/95.

Regeringen föreslår att ett nytt program om totalt fyra
miljarder kronor inrättas för Sveriges samarbete med Central-
och Östeuropa under budgetåren 1995/96--1998. För det förlängda
budgetåret 1995/96 föreslås 1 719 miljoner kronor. I
propositionen föreslås också att den särskilda
exportkreditgarantiramen för Central- och Östeuropa höjs från en
till två miljarder kronor.

Samarbetet, som ytterst syftar till att främja säkerheten,
demokratin och en bärkraftig utveckling i hela Europa,
koncentreras bilateralt till länderna i Sveriges närområde,
medan samarbetet med övriga länder framför allt löper via
multilaterala kanaler, bl.a. inom ramen för EU-samarbetet.
Huvuddelen av de anvisade medlen för bilaterala ändamål går till
olika typer av stöd och projekt som kommer att administreras av
den nya sammanhållna biståndsmyndigheten.

Utskottet framhåller i betänkandet att samarbetet med Central-
och Östeuropa intar en central plats i svensk utrikespolitik.
Det är ett grundläggande svenskt intresse att utvecklingen också
i dessa europeiska stater leder till en fördjupad demokratisk
kultur, ekonomiska och sociala framsteg, förbättrad miljö med
bl.a. effektivare energisystem samt en ökad öppenhet mot
omvärlden. En viktig strävan för Sverige blir att engagera så
många andra stater som möjligt, inte minst inom EU, i
samarbetet. I förlängningen av den önskvärda utvecklingen i
Europa ligger de centraleuropeiska ländernas, inkl. de baltiska
staternas, fulla integration i Europa med medlemskap i EU som
slutgiltigt mål.

Det föreslagna samarbetsprogrammet utgör enligt utskottets
uppfattning ett viktigt steg på vägen mot en mer samlad och
överblickbar organisation och hantering av samarbetet med
Central- och Östeuropa. Det statligt finansierade samarbetet
speglar inte på något fullständigt sätt mångfalden i de
kontakter som håller på att utvecklas med länderna i Central-
och Östeuropa. Samarbetet är inte ett arbetsfält enbart för
centrala myndigheter utan utvecklas på en mängd olika nivåer i
det svenska samhället. I betänkandet betonas den viktiga roll i
samarbetet som spelas av bl.a. enskilda organisationer,
folkrörelser, kommuner och andra regionala organ.

Utskottet tillstyrker på samtliga punkter regeringens förslag
till nytt program för Sveriges samarbete med Central- och
Östeuropa för budgetåren 1995/96--1998. Utskottet anser också
att riksdagen bör godkänna de förslag som framlagts i
propositionen angående bl.a. en utökad exportkreditgarantiram.

Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet,
Miljöpartiet de gröna samt Kristdemokratiska samhällspartiet har
reserverat sig avseende propositionens förslag om
medelsfördelning och begärt ökade medel för framför allt
miljösatsningar i Östersjöregionen. Nämnda partier samt
Folkpartiet liberalerna har också reserverat sig på enskilda
avsnitt i betänkandet. Till betänkandet har även fogats ett
särskilt yttrande.

I bilaga till betänkandet återges yttranden från
jordbruksutskottet resp. näringsutskottet.

Propositionen

Regeringen framlägger i proposition 1994/95:160 följande
förslag under littera G vari yrkas:

1. att riksdagen medger att programmet för samarbete med
Central- och Östeuropa avser budgetåren 1995/96--1998,

2. att riksdagen till Samarbete med Central- och Östeuropa
genom Den nya myndigheten för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 725 000 000 kr,

3. att riksdagen till Samarbete med Central- och Östeuropa
genom Svenska Institutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 75 000 000 kr,

4. att riksdagen till Övriga bidrag till samarbete med
Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 368 199 000 kr,

5. att riksdagen till Avsättning för förlustrisker vad avser
garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
48 000 000 kr,

6. att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i
anledning av statliga garantier till länder i Central- och
Östeuropa för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1995/96 ikläda staten betalningsansvar i form av statsgarantier
för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till
ett belopp om högst 300 000 000 kr,

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten
betalningsansvar i form av statsgarantier för
exportkreditgarantigivning för vissa länder i Central- och
Östeuropa till ett belopp om högst 1 000 000 000 kr utöver
tidigare medgivet belopp,

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1995/96 få göra utfästelser för insatser i Central- och
Östeuropa intill ett belopp om högst 1 621 600 000 kr utöver
anslagna medel för budgetåret 1995/96,

10. att riksdagen medger att högst 100 miljoner kronor av
intäkter från investeringar i u-länder får användas som säkerhet
för upplåning på kapitalmarknaden för vidare utlåning till
projekt i Central- och Östeuropa,

11. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört rörande
avräkning av investeringsgarantier,

12. att riksdagen medger att den medelsreservation som vid
utgången av budgetåret 1994/95 kan finnas kvar på
reservationsanslaget G 1. Sveriges samarbete med länderna i
Central- och Östeuropa får tillföras de nya anslagen under
littera G. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa.

Motionerna

1994/95:U26 av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen till samarbete med Central- och Östeuropa för
budgetåret 1995/96 anvisar en miljard kronor utöver vad
regeringen föreslagit eller således 2 216 miljoner kronor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den nya biståndsmyndigheten ansvarar
för fördelningen av pengarna och att även enskilda
organisationer bör kunna få del av medlen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sveriges stöd för kärnsäkerhet och
strålskydd i Central- och Östeuropa endast får omfatta i dag
befintliga kärnkraftverk.

1994/95:U27 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sambandet mellan övergången till demokrati
och övergången till marknadsekonomi,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det ekonomiska systemskiftets betydelse
för en socialt och ekologiskt hållbar utveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioritering av demokratistöd vid
utdelning av medel för vänortsutbyte och samarbete mellan län
och regioner i Sverige och länder i Öst- och Centraleuropa,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillträde till EU för samtliga europeiska
länder som uppfyller kraven på demokrati och marknadsekonomi,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riskerna med att sprida de svenska
insatserna i Central- och Östeuropa till alltför många länder
och regioner,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samarbete med Ukraina och Vitryssland,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samarbete med Makedonien och Slovenien,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samarbete med reforminriktade regioner i
Ryssland i förhållande till samarbete med den ryska
centralmakten i Moskva,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioritering av demokrati- och
miljösatsningar vid eventuella framtida utökningar av
anslagsramen för samarbete med länderna i Öst- och
Centraleuropa.

1994/95:U28 av Christina Pettersson och Anita Johansson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till regionala
insatser inom ramen för samarbetet med Central- och Östeuropa.

1994/95:U29 av Marianne Carlström m.fl. (s, c, v, mp, kds)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att kooperativa utvecklingsinsatser utgör
en viktig del av det svenska biståndet till Central- och
Östeuropa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fördelningen av de föreslagna budgetmedlen
för demokratisk och social utveckling,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fördelningen av biståndsmedel.

1994/95:U30 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av ett snabbt systemskifte i
Central- och Östeuropa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att begreppet gemensam säkerhet inte som
tidigare får avse accepterande av förtryck och diktatur,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av systemskifte särskilt inom de
sociala sektorerna och inom utbildning och infrastruktur,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att medverka till att bryta
offentliga monopol i de sociala sektorerna och inom utbildning
och infrastruktur,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om satsning på miljö och kärnsäkerhet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samsyn mellan utrikes- och
säkerhetspolitiken och stödet till Central- och Östeuropa,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om organisationen av Sveriges samarbete med
Central- och Östeuropa,
8. att riksdagen beslutar att till samarbete med Central- och
Östeuropa (litt. G) anslå 1 416 000 000 kr för budgetåret
1995/96 i enlighet med vad som anförts i motionen,
9. att riksdagen beslutar att för tekniskt samarbete,
kapacitetsutveckling och näringsutveckling anslå 438 000 000 kr
för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som anförts i
motionen,
10. att riksdagen beslutar att för miljösamarbete anslå
205 000 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som
anförts i motionen,
11. att riksdagen beslutar att för kärnsäkerhet och strålskydd
anvisa 110 000 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad
som anförts i motionen,
12. att riksdagen beslutar att för samarbete med Central- och
Östeuropa genom Svenska institutet anslå 95 000 000 kr för
budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen beslutar att för säkerhetsfrämjande insatser
anvisa 200 000 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad
som anförts i motionen,
14. att riksdagen beslutar att för Främjande av rättsstaten
anvisa 50 000 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad
som anförts i motionen,
15. att riksdagen beslutar att Till regeringens disposition
för samarbete med Central- och Östeuropa anslå 50 199 000 kr för
budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1994/95:U31 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att tyngdpunkten i östbiståndet skall
ligga hos de Baltiska staterna, nordvästra Ryssland och Polen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om valet av huvudområden och vikten av att
hålla fast vid dessa,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till omskolning för militär personal
och alternativ produktion för krigsindustrin,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att jämställdhetspolitiska insatser
prioriteras i östbiståndet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att Sverige i EU verkar för att
de nuvarande Europaavtalen med östländer utvecklas och ges en
allt fastare form,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att stödet till sociala sektorer
prioriterar barn med handikapp och kanaliseras via enskilda
organisationer,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Swedfund AB ges möjlighet att använda
projektintäkter från investeringar i u-länder som säkerhet för
upplåning på kapitalmarknaden för vidare utlåning till projekt i
Central- och Östeuropa,
8. att riksdagen beslutar anslå ytterligare 25 000 000 kr
utöver regeringens förslag för näringslivsinriktat stöd genom
Swedecorp (G 1),
9. att riksdagen beslutar finansiera ovanstående
utgiftshöjning genom att minska anslaget till Svenska institutet
(G 2) med 5 000 000 kr och anslaget Till regeringens disposition
(G 3.3) med 20 000 000 kr,
10. att riksdagen beslutar att Sverige skall stödja
miljöinvesteringar i Polen genom Ecofund och s.k.
debt-for-environment swaps, dvs. skuldavskrivning i utbyte mot
att Polen satsar motsvarande summa i miljöprojekt,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i EU bör verka för att en
förskjutning av EU:s öststöd till Östersjöregionen sker,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige inom EU verkar för ett ökat
stöd till Barentsområdet och Kolahalvön samt att en plan för
miljöåtgärder i denna region utarbetas,
13. att riksdagen för miljöinsatser i Östersjöregionen (G 1)
beslutar anslå 246 000 000 kr utöver regeringens samlade
förslag,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att understödja kommunernas arbete med
vänortsuppbyggnad inkluderande konkret miljöstöd,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att framtida satsningar på
va-infrastruktur i Östersjöområdet i ökad utsträckning inriktas
på kretsloppsbaserade lösningar där urin och fekalier kan bli en
resurs i ett miljöanpassat jordbruk,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen till riksdagen återkommer
med ett förslag till hur Sverige kan bidra till utvecklandet av
en miljöanpassad infrastruktur i de baltiska staterna.

1994/95:U32 av Helena Nilsson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Europaintegrationens betydelse för
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa,
2. att riksdagen beslutar att till Miljöinsatser i Central-
och Östeuropa budgetåret 1995/96 anvisa 245 000 000 kr,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillsättandet av en kommission för att
utarbeta förslag till program för miljöinsatser i Central- och
Östeuropa perioden 1997--1999,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sammanhållande ansvar för
Miljödepartementet när det gäller Sveriges miljöinsatser i
närområdet,
5. att riksdagen beslutar att till NUTEK:s program för ett
miljöanpassat energisystem i Baltikum och det östeuropeiska
närområdet budgetåret 1995/96 anvisa 100 000 000 kr,
6. att riksdagen beslutar att till anslaget G 3.3, Till
regeringens disposition, budgetåret 1995/96 anvisa 33 199 000
kr,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om svenska initiativ så att alla stater i
närområdet ratificerar avtal beträffande ansvar vid
kärnkraftsolyckor,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om svenska initiativ för ökad öppenhet i
Nuclear Safety Accounts arbete,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nej till svenskt stöd för byggande av
kärnreaktorer,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om reformering av EU:s TACIS-program,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om reformering av EU:s PHARE-program,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om EU:s s.k. Cross Border-program,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett EU-program för Östersjöregionen,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om finansieringen av arbetet med den s.k.
Östersjövisionen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en garantiram för miljölån vid Nordiska
Investeringsbanken,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en särskild facilitet för mjuk
finansiering knuten till NIB/NEFCO,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det nordiska samarbetets betydelse för
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förhöjd prioritet åt Barentssamarbetet
inom Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av särskilda medel för
Länsstyrelsens i Norrbottens län arbete med Barentsrådets
regionråd.

1994/95:U33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förutsättningarna för en fungerande
marknadsekonomi i Central- och Östeuropa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Rysslands andel av den totala
exportgarantiramen på 2 miljarder kronor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om partistödet till Central- och Östeuropa,
4. att riksdagen hos regeringen begär ytterligare förslag om
hur Sverige skall kunna bidra till att begränsa forskarflykten
från Central- och Östeuropa till Västeuropa och andra delar av
världen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare
åtgärder för att miljösanera Östersjön.

1994/95:U233 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
14. att riksdagen beslutar att anslag till samarbete med
Central- och Östeuropa utökas med en särskild fond för
miljöinsatser på 1 miljard kronor (G 4).

1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att Öst- och Centraleuropa får
fritt tillträde till marknaderna i EU för sina produkter som ett
led i en kompromisslös, uthållig och ideologiskt central del av
vår liberala Europavision,

1994/95:U703 av Karin Olsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Östersjöinstitutets roll i
Östersjösamarbetet.

1994/95:U705 av Björn Ericson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd för bevarande av den biologiska
mångfalden inom f.d. Sovjetunionen.

1994/95:U801 av Liselotte Wågö och Gullan Lindblad (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att inom ramen för biståndsinsatserna
genom medverkan till lagstiftning motverka barnprostitution i de
baltiska staterna.

1994/95:U802 av Björn von Sydow (s) vari yrkas
1. att riksdagen begär en redovisning av regeringen och
regeringens bedömning i vad mån Ryssland uppfyller Parisstadgans
åtaganden om "Human Rights, Democracy and Rule of Law",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av det svenska biståndet till
Ryssland.

1994/95:U803 av Isa Halvarsson och Elver Jonsson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avskaffande av viseringskrav från de
baltiska staterna.

1994/95:U804 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett bidrag till The Tallinn "M/S Estonia" Foundation.

1994/95:U805 av Eva Goës och Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om European Bank for Reconstruction and
Development (EBRD) och Slovakiens kärnkraftsprojekt,
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av EBRD:s
biståndsprojekt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att satsa på energieffektivisering och
förnybar energi,
4. att riksdagen hos regeringen begär att medel via EBRD för
lån till kärnkraftverket Mochovce inhiberas.

1994/95:U806 av Eva Zetterberg och Karin Olsson (v, s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om hälsobiståndet till Östeuropa och
Baltikum.

1994/95:U807 av Agneta Ringman m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortbildning av folkbildare i
Östersjöområdet.

1994/95:U808 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett fortsatt samarbetsprogram mellan
Sverige och länderna i Central- och Östeuropa,

1994/95:U809 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den allmänna inriktningen på svenskt
östsamarbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödet till forskningsinstitut i
Östeuropa,
3. att rikdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av stöd till demokratins och
rättsstatens institutioner,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödet till vissa typer av folkrörelser
och fackföreningar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sociala insatser i Östeuropa,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de handelsavtal som träffas med de öst-
och centraleuropeiska staterna,
8. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag
om hur svenskt stöd till bevarande av naturområden skall
förstärkas,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att påskynda omställningen av
energisektorn i Östeuropa,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att energistödet skall utformas så att det
stödjer kärnkraftsavvecklingen i Östeuropa,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utveckla samarbetet kring luft- och
vattenvård,
12. att riksdagen beslutar att kommunikationssektorn skall
ingå i det svenska östprogrammet,
13. att riksdagen beslutar att jämställdhetsaspekten skall
ingå i det svenska östprogrammet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förändrade regler för kreditgivning till
Central- och Östeuropa i EBRD,
15. att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och
Östeuropa, bil. 4 G 1, för budgetåret 1995/96 anvisar
150 000 000 kr utöver regeringens förslag.

1994/95:U810 av Lennart Daléus (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inriktningen på det svenska stödet till Östeuropa vad gäller
energiområdet.

1994/95:U811 av Siv Holma m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förutsättningar för ekonomiskt samarbete
och handel med Ryssland i Barentsregionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bevakning av att samarbetet i
Barentsregionen inte skadas av den nya gränssituationen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om medel till Länsstyrelsen i Norrbotten för
genomförande av miljösamarbete i Barentsregionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om internationella insatser för miljön
särskilt vad gäller strålskydd och radioaktivt avfall i
Barentsregionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en gemensam plan för kommunikationerna på
Storkalotten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stimulans av samiskt samarbete på
Storkalotten,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kvinnors liv, arbete och utbildning i
Barentsregionen.

1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige tillsammans med likasinnade
skall fortsätta att verka för frihandel och flera handelsprogram
med Central- och Östeuropa.

1994/95:Ub711 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om biståndsmedel för högre utbildningar till
de baltiska staterna och Polen,

1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att svenskt bistånd till Östeuropa delvis
inriktar sig på att sprida kunskap om växthuseffekten och stödja
utvecklingen av miljöanpassade transportsystem,

1994/95:Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en effektivitetsutredning vad avser
satsningarna i åtgärder för en renare Östersjö,

1994/95:Jo615 av Birgitta Gidblom m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till Barentsregionen.

1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av miljöinsatser i Öst- och
Centraleuropa,

1994/95:Jo664 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär en långsiktig plan för
restaureringen av Östersjön,

1994/95:Jo671 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för ett renare Östersjön.

1994/95:N233 av Elisebeht Markström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av Östersjökontakter.

1994/95:N242 av Ingibjörg Sigurdsdóttir och Lilian Virgin (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om hur Gotland kan ges en roll som
mötesplats i Östersjösamarbetet.

1994/95:N262 av Agneta Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om exportkrediter till Ryssland och övriga
öststater.

1994/95:A470 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om exportgarantier.

Utskottet

1. Inledning

Hösten 1989 skedde genomgripande förändringar av den politiska
situationen i Central- och Östeuropa. Den allt hastigare
utvecklingen mot en återförening av de båda tyska staterna,
besluten om hemtagandet av sovjetiska trupper från
Tjeckoslovakien och Ungern samt den oförutsett snabba
demokratiseringsprocessen bland den dåvarande Warszawapaktens
medlemsländer var dramatiska tecken på att Europa var på väg mot
en kvalitativt ny situation, med helt nya möjligheter till
samarbete mellan Europas stater. De första planerna på ett
svenskt samarbetsprogram för Central- och Östeuropa drogs upp av
regeringen i november--december 1989. Våren 1990 beslutade
riksdagen om ett samarbetsprogram omfattande en miljard kronor
under treårsperioden 1990/91--1992/93 (prop. 1989/90:100, bet.
1989/90:UU15, rskr. 1989/90:223).

Tyngdpunkten i programmet lades på kunskapsöverföring, som
bedömdes ha den största strategiska betydelsen i förhållande
till storleken på de anslagna medlen. Demokratiska reformer,
återupprättande av marknadsekonomi och förbättrad miljö var de
viktigaste målen. En tredjedel av programmet avsåg Polen, där
samhällsomvandlingen kommit längst.

Det bilaterala östsamarbetet kanaliserades via existerande
organ. BITS (Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt
samarbete) gavs i uppdrag att svara för huvuddelen av det
tekniska samarbetet, SWEDFUND (Fonden för industriellt samarbete
med u-länder) och det som sedemera blev Swedecorp (Styrelsen för
internationellt näringslivsbistånd) fick svara för
näringslivssamarbetet, SIDA (Styrelsen för internationell
utveckling) svarade för insatserna genom enskilda organisationer
samt Svenska institutet för expertutbyte, samarbete inom högre
utbildning, forskning och kulturkontakter.

Genom multilaterala organ -- bl.a. genom den för ändamålet
särskilt upprättade Europeiska återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken (EBRD) och samordningsorganet G 24, bestående
av de 24 staterna i Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) -- bidrog Sverige till infrastrukturella
projekt och makroekonomiskt stöd.

De baltiska staternas frigörelse hösten 1991 och
Sovjetunionens upplösning kort därefter skapade nya
förutsättningar och behov. På regeringens förslag beslutade
riksdagen att inrätta en ny treårsram, omfattande en miljard
kronor per år (prop. 1991/92:100, bet. 1991/92:UU16, rskr.
1991/92:233). Det nya programmet inkluderade även det föregående
treårsprogrammets sista år, för vilket en uppräkning av anslaget
ägde rum. Vissa nya initiativ togs, bl.a. avsattes medel, s.k.
suveränitetsstöd, för att bistå Estland, Lettland och Litauen i
deras strävan att befästa sin återvunna självständighet.
Insatserna i nordvästra Ryssland utökades. I utrikesutskottets
betänkande (1991/92:UU16) framhölls som ett svenskt intresse att
utveckla nära förbindelser med samtliga våra grannar runt
Östersjön. Genom det nya treårsprogrammet kom det bilaterala
samarbetet därmed att omfatta hela det geografiska närområdet,
dvs. Polen, de baltiska staterna och nordvästra delen av
Ryssland. Inga väsentliga förändringar ägde rum i övrigt i fråga
om östsamarbetets huvudinriktning och struktur.

Det andra treårsprogrammet löper ut den 30 juni 1995. Under de
fem år som samarbetet med Central- och Östeuropa i nuvarande
former pågått, har 3,6 miljarder kronor anvisats för ändamålet
över Utrikesdepartementets huvudtitel. Sedan budgetåret 1992/93
har medlen redovisats under ett från biståndsanslaget skilt
anslag, littera G. Samarbete med länderna i Central- och
Östeuropa. Betydande belopp har dessutom avsatts för
östsamarbete över andra budgetanslag, främst
Utrikesdepartementets anslag för utvecklingssamarbete, littera
C, i vad avser katastrofbistånd och humanitära insatser, samt
Miljö- och naturresursdepartementets anslag avseende
miljöinsatser i Östersjöregionen och Näringsdepartementets
anslag avseende åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i
bl.a. Baltikum och Östeuropa. Härutöver har vissa andra
departement och myndigheter inom sina respektive
verksamhetsområden finansierat insatser i Central- och Östeuropa
till ett belopp som överstiger 150 miljoner kronor.

I en särskild skrivelse, 1993/94:252 Insatser på miljöområdet
till Central- och Östeuropa, har regeringen tidigare redovisat
det statliga finansiella stöd och övrigt bistånd på miljöområdet
som lämnats till staterna i Central- och Östeuropa under
budgetåren 1990/91--1993/94. Utrikesutskottet ansåg i ett
yttrande över skrivelsen att redovisningen utgjorde ett
värdefullt komplement till den information i dessa frågor som
utskottet annars löpande tillägnar sig (1994/95:UU1y).

Utrikesutskottet noterade i sitt betänkande 1992/93:UU16 att
en fortlöpande utvärdering av samarbetet med Central- och
Östeuropa äger rum, såväl i de verkställande myndigheternas regi
som, då särskilda skäl föreligger, på regeringens uppdrag.
Utskottet ansåg emellertid att även en mer grundläggande
översyn av samarbetet och dess organisation var påkallad.
Som redovisas utförligare i föreliggande proposition, med
bilagor, har en sådan översyn på regeringens uppdrag genomförts
av Kommittén för analys av utvecklingssamarbete (Ds 1994:134).

Regeringen anser att samarbetet med länderna i Central- och
Östeuropa är synnerligen angeläget och önskar intensifiera det.
Enligt regeringen bör utrikespolitiken präglas av ett samlat
agerande för säkerhet och solidaritet. I en sådan politik
utgör det program för samarbete med Central- och Östeuropa som
regeringen föreslår en viktig del. Programmet, som avser
perioden 1 juli 1995--31 december 1998, föreslås omfatta totalt
fyra miljarder kronor (4 010 300 000 kr, inkl. Sveriges andel
av EU-budgetens anslag till samarbete med Central- och
Östeuropa). För 1995/96 föreslås 1 718 700 000 kr. Samtidigt
föreslås den av riksdagen våren 1993 beslutade exportkreditramen
höjas från en till två miljarder kronor.

I propositionen konstateras att den mångfald av relationer som
präglar det europeiska nätverket av kontakter inte på något
fullständigt sätt återspeglas i det föreslagna
samarbetsprogrammet. Företag, organisationer, universitet,
kommuner och många andra aktörer bidrar till att skapa den allt
djupare integration som också är det statligt finansierade
östsamarbetets yttersta mål.

Det samarbetsprogram som föreslås finansieras över
Utrikesdepartementets littera G. Sveriges samarbete med Central-
och Östeuropa, bygger på erfarenheterna av den hittillsvarande
verksamheten. Programmet syftar ytterst till att medverka till
en normalisering av relationerna, så att staterna i Central- och
Östeuropa kan delta fullt ut i det reguljära internationella
samarbetet och utbytet på alla områden. Fyra mål ställs upp
för samarbetet. Detta skall:

främja en säkerhetsgemenskap
fördjupa demokratins kultur
stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling
stödja en miljömässigt hållbar utveckling.

Östersjöregionens betydelse för Sveriges och Europas framtid
skall enligt regeringen utgöra en grundlinje i programmet. I
propositionen föreslås en sammanhållen miljöstrategi i
Östersjöregionen samt inrättandet av en samlad anslagspost för
miljöinsatser.

I propositionen anförs vidare att Sverige särskilt skall
arbeta för Estlands, Lettlands och Litauens fulla integration
i Europa. Sverige stödjer också EU:s strävan att knyta
Ryssland och andra östeuropeiska stater närmare det europeiska
samarbetet.

Biståndet i nuvarande form bör, enligt vad som påpekas i
propositionen, så småningom kunna fasas ut och ersättas av
reguljärt utbyte i andra former. Enligt regeringen råder det
dock stor enighet, såväl nationellt som internationellt, om att
flertalet central- och östeuropeiska länder ännu under lång tid
är i behov av särskilda samarbetsinsatser. Mot bakgrund av att
de berörda staterna i Central- och Östeuropa uppvisar stora
skillnader i fråga om ekonomisk och politisk utveckling, måste
det fortsatta samarbetet fortlöpande anpassas till de ändrade
förutsättningarna och till staternas prioriteringar.

Det samarbetsprogram som regeringen presenterar i
propositionen har även utformats med hänsyn tagen till att
Sverige sedan den 1 januari 1995 är medlem i Europeiska
unionen och därmed deltar i dess omfattande samarbete med
Central- och Östeuropa. I ett särskilt kapitel (kap. 9) i
propositionen redovisas utförligare EU:s olika former av
östsamarbete och Sveriges deltagande i detta. Genom Sveriges
medlemskap i EU uppstår en ny relation mellan det bilaterala och
multilaterala samarbetet med Central- och Östeuropa.

I propositionen har slutligen även beaktats konsekvenserna av
den omorganisation av de svenska biståndsmyndigheternas
verksamhet som regeringen föreslagit i proposition 1994/95:100
bilaga 4. Där föreslår regeringen en sammanslagning av
myndigheterna BITS, Swedecorp, SIDA och SAREC till en ny
sammanhållen biståndsmyndighet. Proposition 1994/95:100 i
berörd del behandlas av utrikesutskottet i betänkande
1994/95:UU15, där förslaget om inrättande av den nya myndigheten
tillstyrks. Den nya myndighetens verksamhet avses inkludera
också samarbetet med staterna i Central- och Östeuropa. Enligt
regeringen kommer detta att leda till en förstärkning av
resurserna och en förbättring av samordningen, vilket möjliggör
en grundligare planering av verksamheten och dess genomförande.
Den nya myndighetens arbete avseende Central- och Östeuropa
diskuteras utförligare i propositionens kapitel 11,
Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96.

I detta betänkande tar utrikesutskottet under skilda avsnitt
upp de olika frågor som aktualiserats genom regeringens
proposition om Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa
samt av motioner som väckts dels under allmänna motionstiden
1994/95, dels med anledning av propositionen. Betänkandet
följer huvudsakligen propositionens disposition.

En sammanställning av i motionerna förekommande
beloppsyrkanden återfinns i bilaga 1 till betänkandet.

Utrikesutskottet har berett jordbruksutskottet samt
näringsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen
jämte motioner i de delar som har samband med respektive
utskotts beredningsområde. Yttrandena (1994/95:JoU4y samt
1994/95:NU5y) återges i bilaga 2 till betänkandet.

2. Samarbetets målsättning och inriktning

2.1 Gemensam säkerhet

Propositionen
(s. 17--24)

Det kalla krigets slut har skapat förutsättningar för en
genuin säkerhetsgemenskap i Europa. Därmed har även villkoren
för svensk säkerhetspolitik ändrats. Det breddade
säkerhetsbegreppet innebär bl.a. att säkerhet inte uppfattas som
bara en fråga om militära medel. Samarbetet med Central- och
Östeuropa syftar till att utveckla den gemensamma säkerheten i
vårt närområde och uppnå stabilitet och säkerhet för oss själva
och våra grannländer i Europa.

I det svenska samarbetet, som bygger på en regional
helhetssyn, intar Östersjöområdet en särställning. I
propositionen påpekas att samlingsbegreppet "Baltikum" kommer
att bli allt mindre relevant i takt med att Estland, Lettland
och Litauen utvecklas och deras särart framträder alltmer.
Sverige måste därför i än högre grad utveckla en politik som är
anpassad till den specifika situationen i varje land. Samtidigt
bör Baltikumpolitiken ses som en del av en Östersjöpolitik, där
också relationerna till andra stater och regioner runt Östersjön
ges självklart utrymme. En central strävan för Sverige blir att
engagera så många andra länder som möjligt, inte minst inom EU,
i samarbetet med de baltiska staterna och att stödja dessa
staters fulla integration i Europa.

Den viktigaste säkerhetspolitiska frågan för såväl Sverige som
Europa torde under överskådlig framtid förbli Rysslands svåra
omdaningsprocess. En utveckling och ökning av det bilaterala
samarbetet med Ryssland förutses kunna lämna viktiga bidrag till
ökat förtroende, utveckling och utbyte, samtidigt som bättre
förutsättningar skapas för landets närmande till de europeiska
institutionerna.

Regeringen föreslår att 100 miljoner kronor anslås för
säkerhetsfrämjande insatser för det förlängda budgetåret
1995/96 och planerar för liknande anslagsnivåer 1997 och 1998.

Den säkerhetspolitiska komponenten är inte minst tydlig i
samarbetet med de baltiska staterna. Suveränitetsstödet, som
har varit en nyckelkomponent i Baltikumpolitiken, syftar till
att befästa den nationella suveräniteten och bygga upp vitala
statsfunktioner i Estland, Lettland och Litauen. Närmare hälften
(48 %) av stödet har gått till kust- och gränsbevakning, polis
och tull. Stödet har också inriktats på säkerhetspolitisk
kompetensuppbyggnad, civilförsvar och räddningstjänst samt
militärt försvar. Insatserna inom ramen för suveränitetsstödet
genomförs av Rikspolisstyrelsen, Generaltullstyrelsen,
Kustbevakningen, Statens räddningsverk, Styrelsen för
psykologiskt försvar, Överstyrelsen för civil beredskap,
Försvarsmakten m.fl. myndigheter. Regeringen har beslutat om
varje enskilt projekt. Avsikten är att säkerhetsfrämjande
insatser även fortsättningsvis skall koncentreras till de
områden som hittills varit aktuella. Även utbildningen av en
baltisk fredsbevarande bataljon (BALTBAT) fortsätter.

Härutöver planeras enligt propositionen insatser för att
främja säkerheten i Östersjöregionen i ett såväl geografiskt som
begreppsmässigt bredare perspektiv. Organiserad brottslighet,
smuggling, illegal invandring m.m. är problem som måste mötas i
samarbete med berörda stater. Gränsöverskridande regionala
projekt kan bidra till att främja samarbetet mellan stater och
folk. I propositionen framhålls som angeläget att stödja
stabilitet och inre säkerhet inte bara i Baltikum utan i hela
närområdet. Långsiktigheten i planering och åtaganden
understryks. Regeringen avser, bl.a. genom en nyligen utsedd
särskild biträdande statssekreterare, att intensifiera de
säkerhetsfrämjande insatserna och metodutvecklingen inom
området.

Sammanfattning av motionerna

I motion U30 ger Moderata samlingspartiet sin syn på det gamla
socialistiska samhällssystemets uppbyggnad och argumenterar, mot
denna bakgrund, för chockterapi. Omvandlingsarbetet i Central-
och Östeuropa handlar enligt motionärerna om att avveckla det
socialistiska samhällssystemet, en process som måste gå så
snabbt som möjligt. Chockterapin, dvs. en snabb introduktion av
marknadsekonomiska system, har entydigt visat sig vara den mest
framgångsrika strategi som valts. Marknadsekonomins snabba
införande har varit viktig av tre skäl, hävdar motionärerna. Den
har inneburit en förankring av den demokratiska processen,
bidragit till att säkerställa samhällskritik och öppenhet samt
varit av avgörande betydelse för välståndsutvecklingen.
Marknadsekonomin är till sin karaktär social, menar Moderaterna.
Kvardröjande sociala problem beror enligt detta synsätt på en
för långsam och ofullständig övergång från det socialistiska
samhällssystemet till det marknadsekonomiska, inte på att
övergången gått för snabbt. Av inte minst sociala skäl behövs
det därför, enligt Moderata samlingspartiet, mer chock och
mindre terapi. I yrkande 1 begärs mot denna bakgrund ett
riksdagens tillkännagivande om vikten av ett snabbt systemskifte
i Central- och Östeuropa.

I den moderata partimotionen anförs vidare att det i
propositionen använda begreppet "gemensam säkerhet" inte får
avse samma sak som det likalydande begrepp, vilket från
europeiskt socialdemokratiskt håll lanserades på slutet av
1970-talet. Skall begreppet nu åter komma i bruk måste det
samtidigt innebära ett avståndstagande till den acceptans för
diktatur i Europa som begreppet, enligt motionärerna, innebar på
1980-talet. Ett tillkännagivande begärs härom (yrkande 2).

Begreppet social marknadsekonomi används i propositionen på
ett sätt som leder tankarna fel, anförs det vidare i motion U30
(m). Enligt motionärerna innebär begreppet att marknadsekonomin
i sig har goda sociala effekter, inte att den skall mjukas upp
med socialdemokratisk politik. I motionen krävs mot denna
bakgrund ett riksdagens tillkännagivande med innebörden att
systemsskifte är särskilt viktigt att åstadkomma inom de sociala
sektorerna, utbildning och infrastruktur (yrkande 3). Behovet av
omvandlingstryck, ökad effektivitet och kvalitet är snarast
störst inom dessa sektorer. Även i Central- och Östeuropa måste
människor få möjlighet att välja sjukvård, omsorg, social
service och utbildning. Därför är det enligt motionen viktigt
att medverka till att bryta de offentliga monopol som kan finnas
kvar inom nämnda sektorer (yrkande 4).

Östsamarbetet är en viktig del av säkerhetspolitiken,
framhålls det vidare i den moderata partimotionen (U30). De nya
organisatoriska formerna för östsamarbetet, som delvis redan
genomförts, har däremot tolkats som ett uttryck för en annan syn
på samarbetets innehåll och natur än vad som nu gäller, anser
motionärerna. Ansvaret för samarbetet med Central- och Östeuropa
borde, liksom tidigare, åvila utrikesministern, med dennes
övergripande ansvar för utrikes- och säkerhetspolitiken i vid
mening. I motionens yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om
samsynen mellan utrikes- och säkerhetspolitiken och stödet till
Central- och Östeuropa. I yrkande 7 efterfrågas ett
tillkännagivande angående samarbetets organisatoriska struktur,
som enligt motionärerna borde stärkas och vidareutvecklas
huvudsakligen utifrån den redan etablerade strukturen. I
motionen kritiseras bl.a. att enheten för östsamarbetet
integrerats med den avdelning inom Utrikesdepartementet som har
sin verksamhet främst inriktad på u-landsarbete.

I Kristdemokratiska samhällspartiets motion U31 framhålls att
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa utgör ett led i
väststaternas stöd för en samhällsomvandling i öst.
Östsamarbetet är en del av vår östpolitik, men östpolitiken bör
också gå hand i hand med vår "Europapolitik". Kristdemokraterna
stöder regeringens linje att tyngdpunkten i östsamarbetet också
fortsättningsvis skall koncentreras till närområdet (de baltiska
staterna, nordvästra Ryssland, Polen), men med viss öppenhet för
samarbete också med andra länder i Central- och Östeuropa. I
yrkande 1 begärs ett tillkännagivande härom. Kristdemokraterna
stöder också propositionens förslag till huvudmål (huvudområden)
för det framtida samarbetet och begär att riksdagen skall ge
regeringen detta till känna samt därvid betona vikten av att
huvudmålen för samarbetet ligger fast (yrkande 2).

I Vänsterpartiets motion U809, från allmänna motionstiden,
anförs att det är ett starkt svenskt säkerhetsintresse att
ytterligare utveckla såväl det bilaterala som det multilaterala
samarbetet med Östeuropa. Hoten i Nordens närområde har inte
längre i första hand militär karaktär, anser motionärerna. I
stället är det politisk instabilitet och etniska och religiösa
konflikter som nu skapar grunden för hotbilden. Främjandet av
den politiska stabiliteten i Östeuropa är således en stark
drivkraft för väst att bidra till återuppbyggnaden i denna del
av världen. Andra enligt motionärerna starka drivkrafter är
Östeuropas potentiellt stora möjligheter att bidra positivt till
världsekonomin samt behovet att lösa miljöproblemen och främja
de mänskliga rättigheterna.

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa bör enligt
motionen utformas så att allvarliga konflikter i närområdet kan
förebyggas och mekanismer etableras för fredlig lösning av
konflikter. Motionärerna menar att det nuvarande svenska
samarbetet visar upp många positiva sidor. Stödformer som t.ex.
syftar till förbättrad kärnsäkerhet, vänortsutbyte eller
jordbruksutveckling bör enligt motionen ges fortsatt prioritet.
Även många av de förslag som presenterats i utredningen om
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa (Ds 1994:134) är
bra, anser Vänsterpartiet. I yrkande 1 i motionen (U809 (v))
begärs ett tillkännagivande om den allmänna inriktningen av
östsamarbetet i enligt med vad som anges i motionen.

I Folkpartiet liberalernas kommittémotion U27 anförs att den
händelseutveckling som vi i dag upplever utgör Europas tredje
stora demokratiseringsvåg under detta sekel. De närmaste åren
kommer att vara avgörande för demokratins framtid i stora delar
av Europa. Därför är få frågor i dag viktigare än den politik
som de "gamla" demokratierna, däribland Sverige, bedriver visavi
de nya demokratierna i Central- och Östeuropa. Demokrati och
ekonomiskt systemskifte hör ihop, menar motionärerna. Det gamla
kommunistiska systemets sammanflätning av politisk och ekonomisk
makt innebär att det politiska systemskiftet inte kan genomföras
om inte också det ekonomiska systemet ändras i grunden. I
motionens yrkande 1 begärs att riksdagen skall ge regeringen
till känna att övergången till demokrati och övergången till
marknadsekonomi är två processer som förutsätter varandra.
Motionärerna menar vidare att den ekonomiska och sociala krisen
i öst i allt väsentligt är en produkt av den sammanfallande
planekonomin. Ett villkor för att få till stånd en såväl socialt
som ekologiskt hållbar ekonomisk utveckling är därför att
övergången till marknadsekonomi fullföljs. Detta bör ges
regeringen till känna (yrkande 2).

I Vänsterpartiets motion U33, med anledning av proposition
160, anförs att partiet ser positivt på propositionens betoning
av behovet att stödja utvecklingen och fördjupningen av en
demokratisk kultur i Central- och Östeuropa. Däremot ställer sig
motionärerna tveksamma till att en "allmän tro på
'marknadsekonomi' som sådan har något med saken att göra". Det
råder inget tvivel om att den odemokratiska centralstyrda
ekonomin orsakat många av dagens problem i Central- och
Östeuropa, sägs det i motionen. Men marknadsekonomierna kan se
högst olika ut. Marknadsekonomi är enligt motionärerna ett
världssystem, med några lysande fasader av ekonomiska framgångar
och en stor bakgård med snabbt växande problem. Orsaken till
varför det finns skillnader i staters ekonomiska utveckling
beror inte enbart på ekonomiska förhållanden, utan kan också
sökas i historien. En demokratisk politisk utveckling i Central-
och Östeuropa är beroende av den ekonomiska utvecklingen och de
effekter denna har på den sociala utvecklingen -- hur det
ekonomiska resultatet fördelar sig inom befolkningen. I motionen
begärs ett tillkännagivande med innebörden att en fungerande
marknadsekonomi förutsätter en socialt och ekologiskt hållbar
utveckling (yrkande 1).

I motion U27 (fp) tas frågan upp om valet av samarbetsländer.
Motionärerna menar att det knappast vore möjligt att kategoriskt
utesluta alla former av samarbete med regioner och länder som
ligger utanför Sveriges direkta närområde. Det är däremot
angeläget att sådana satsningar, i den mån de sker, verkligen
kan motiveras från den synpunkten som enligt motionärerna måste
vara den övergripande, nämligen att stärka demokratin och
motverka nya former av stormaktspolitik och imperialism.
Prioriteras allt så prioriteras i verkligheten inget. Mot denna
bakgrund bör i ett riksdagens tillkännagivande slås fast att
koncentrationen på Baltikum, Polen och nordvästra Ryssland måste
behållas (yrkande 5). Långsiktiga intressen talar likväl för att
aktiva insatser även bör göras i Ukraina för att stärka de
demokratiska krafterna och den ekonomiska utvecklingen. Vad
gäller Vitryssland anser motionärerna att landets fortsatta
utveckling måste bli styrande för om insatser, av
demokratifrämjande karaktär, skall kunna motiveras (yrkande 6).

En motsvarande argumentering kan och måste, enligt de
folkpartistiska motionärerna, även föras när det gäller f.d.
Jugoslavien. Stöd och samarbete med Makedonien och Slovenien bör
därför ingå i en genomtänkt svensk Central- och
Östeuropapolitik, med målet att stabilisera demokratin och
motverka nya hot mot Europas säkerhet (yrkande 7).

Få ting, sägs det vidare i motion U27 (fp), är under de
närmaste åren av större betydelse för utvecklingen i Europa än
den fortsatta utvecklingen av demokratiserings- och
reformprocessen i Ryssland. Kriget i Tjetjenien kan dock visa
sig vara ett inslag i en process som leder till att
reformprocessens motståndare får en allt starkare ställning i
rysk politik, samtidigt som landet kan dras in i en lång och för
hela samhället nedbrytande konflikt som kan komma att innefatta
hela norra Kaukasus. Skulle reformprocessen i Ryssland upphöra,
eller vändas i sin motsats, kan fortsatt samarbete med den
centrala ryska regeringen och dess administration komma att
framstå som poänglöst eller kontraproduktivt. Mot denna bakgrund
kan samarbetet med Ryssland i stället få koncentreras till
samarbete med de regioner där reforminriktade politiker försöker
driva reformprocessen vidare (i dag t.ex. S:t Petersburg och
Niznij Novgorod). I motionens yrkande 8 begärs ett riksdagens
tillkännagivande med denna innebörd.

Även i motion U33 (v) förs ett relativt utförligt resonemang
om Sveriges samarbetsländer i Central- och Östeuropa. Bl.a.
föreslås att svenska strategier skall utarbetas för S:t
Petersburgs- och Kaliningradområdena samt att regeringen skall
få i uppdrag att föreslå hur stödet till Vitryssland och Ukraina
skall kunna öka. Motionen innehåller dock inga uttryckliga
yrkanden på denna punkt.

I motion U808 (m) anförs att länderna i Central- och Östeuropa
inte är underutvecklade, utan snarare felutvecklade. Att därför
parallellställa -- teoretiskt och praktiskt -- samarbetet med
dessa länder med u-landsbiståndet är felaktigt. I motionen
framhålls att omvandlingen i östra Europa inte enbart förändrat
vår säkerhetspolitiska omvärld, utan även de ekonomiska
realiteterna. Östeuropas ekonomiska potential medför också ökad
konkurrens och krav på anpassning i väst. Ökad frihandel utgör
en viktig förutsättning för ökad välfärd i hela Europa,
framhålls det i motionen. Av särskild vikt för Sverige är att
våra grannar på andra sidan Östersjön kan genomgå en snabb
utveckling såväl ekonomiskt som vad avser mänskliga rättigheter
och demokrati. I motionen påtalas att de avtal av olika karaktär
som redan ingåtts mellan EU och Östersjöns strandstater
väsentligt kommer att intensifiera samarbetet i regionen. Detta
innebär nya och utvidgade möjligheter för Sverige att samarbeta
såväl genom EU som bilateralt med länderna i vårt östra
närområde. I yrkande 1 begärs ett tillkännagivande angående det
fortsatta samarbetsprogrammets betydelse och karaktär i enlighet
med vad som anförs i motionen.

Även i ett flertal andra motioner framhålls vikten av att
integrera staterna i Central- och Östeuropa i det bredare
alleuropeiska samarbetet samt att Sverige har betydande
möjligheter att verka för särskilt de baltiska staternas
framtida inträde i EU. I Centerpartiets kommittémotion U32 sägs
en avgörande fråga vara, att Sverige bidrar till en reformering
av EU:s institutioner för att därmed också möjliggöra en snar
utvidgning av EU i enlighet med de enskilda önskemål som
framförs i de central- och östeuropeiska staterna. Det är enligt
motionärerna angeläget att denna synpunkt framhålls i
förberedelserna inför EU:s regeringskonferens som inleds 1996.
Det är också viktigt att den svenska positionen härvidlag
konkretiseras och förankras såväl inom landet som i övriga
EU-medlemsstater. I motionens yrkande 1 begärs ett
tillkännagivande med denna innebörd.

Enligt motion U27 (fp) bör riksdagen med ett tillkännagivande
klart säga ifrån att ett övergripande mål för svensk
Europapolitik är att samtliga länder som uppfyller kraven på
demokrati och marknadsekonomi skall kunna bli medlemmar i EU
(yrkande 4). Motionärerna ser det också som mycket angeläget att
Ryssland, så långt möjligt, kan integreras i de olika
organisationer för europeisk samverkan, EU inberäknat, som
finns.

Även EU:s roll för skapandet av en friare handel i Europa
framhålls i flera motioner. En friare handel uppfattas som
väsentlig för att påskynda den önskvärda utvecklingen i staterna
i Central- och Östeuropa. I motion U31 (kds) anförs att Sverige
i EU bör verka för att de nuvarande Europaavtalen med öststater
utvecklas och ges en fastare form. Avtalen måste utvidgas med
tiden bl.a. så att de utöver industrivaror även omfattar
jordbruksvaror (yrkande 5). Samma yrkande återkommer i motion
K224 (kds) yrkande 29.

I Folkpartiets motion om Sveriges agerande i EU, U503, påpekas
faran för att staterna i Central- och Östeuropa skall bli för
biståndsberoende. Ländernas egna möjligheter att öka produktion
och sysselsättning för export är av avgörande betydelse för att
de snabbt skall kunna utvecklas och skapa en stabil och hållbar
ekonomisk bas. De central- och östeuropeiska staterna bör därför
ges fritt tillträde till marknaderna i EU (yrkande 4).

I motion U809 (v) yrkande 7 föreslås att handelsavtal som
träffas mellan EU (även EFTA nämns) och central- och
östeuropeiska stater skall innehålla möjligheter till
asymmetriska arrangemang så att svagare länder skall ha
möjlighet att under en övergångstid skydda uppbyggnaden av sin
egen konkurrenskraft. Behovet av ökad handel mellan Sverige/EU
och Central- och Östeuropa framhålls även i Vänsterpartiets
motion i anledning av proposition 160, motion U33, dock utan
särskilt yrkande härom.

Med hänvisning till Sveriges arbete i EU, syftande till att
skyndsamt integrera de baltiska staterna i det europeiska
samarbetet, samt till hur andra nordiska länder, bl.a. Danmark
och Norge, agerat, yrkas i motion U803 (fp) att även Sverige
skall avskaffa visumtvånget för medborgare från de baltiska
staterna.

Utskottets överväganden

Samarbetet med Central- och Östeuropa intar enligt utskottets
uppfattning en central plats i svensk utrikespolitik. Det är ett
grundläggande svenskt intresse att utvecklingen också i dessa
europeiska stater leder till en fördjupad demokratisk kultur,
ekonomiska och sociala framsteg, förbättrad miljö med bl.a.
effektivare energisystem samt en ökad öppenhet mot omvärlden. De
central- och östeuropeiska staternas integration i Europa -- där
också ett framtida medlemskap i EU i de flesta fall utgör en
konkret målsättning -- kan enligt utskottets uppfattning bidra
till ökad politisk och ekonomisk stabilitet på hela den
europeiska kontinenten.

Flera länder i Central- och Östeuropa har kommit långt i den
pågående omvandlingsprocessen. Samarbetet syftar till att på
olika sätt söka befästa denna och bidra till att staterna kan
integreras i ett säkert, demokratiskt samt miljömässigt och
socialt bärkraftigt Europa. En integrering i Europa är inte
möjlig, om det inte finns en grundläggande samstämmighet i fråga
om den ekonomiska utvecklingens villkor. Kommandoekonomin i det
forna Sovjetunionen och i de stater som var politiskt och
ekonomiskt bundna till Sovjetunionen innebar i praktiken att
reguljärt ekonomiskt samarbete med andra stater försvårades.
Därmed skapades också isolering. Övergången till marknadsekonomi
får mot denna bakgrund anses vara en nödvändig förutsättning för
ett vidgat alleuropeiskt samarbete.

För att uppnå samarbetets övriga viktiga mål är emellertid
samtidigt en insikt nödvändig om att även marknadsekonomin som
system innebär begränsningar. Enligt utskottets uppfattning
framgår detta klart i föreliggande proposition. Det föreslagna
samarbetsprogrammet utgör inte ett stöd till en ohämmad
ekonomisk omvandling. Utvecklingen måste -- som framgår av två
av de fyra uppställda målen för samarbetet -- vara såväl socialt
som miljömässigt hållbar. Utskottet noterar att propositionen
också i framställningen om samarbetet med Central- och Östeuropa
i EU betonar att Sverige, också som EU-medlem, avser verka för
en balanserad utveckling, där också miljön och de sociala frågor
ständigt beaktas. Utskottet noterar vidare vikten av att Sverige
långsiktigt kan bidra till att stärka de institutioner och det
regelverk, inom vars ramar varje väl fungerande marknadsekonomi
måste arbeta. Förvaltningsstöd och rådgivning på de
ekonomisk-politiska och juridiska områdena utgör väsentliga
inslag i östsamarbetet.

Utskottet konstaterar att samarbetet med Central- och
Östeuropa är ett mångfasetterat och ofta komplicerat arbetsfält.
De nya förutsättningarna för Sveriges relationer med dessa
stater innebär att kontakterna utvecklas på många olika plan och
i beaktande av ett stort antal aspekter. Enligt utskottets
uppfattning belyses detta förhållande väl i föreliggande
proposition. Ändå speglar denna -- som också framhålls i
propositionen -- inte på något fullständigt sätt mångfalden i de
framväxande relationerna med Central- och Östeuropa.
Propositionen anger endast de ramar och riktlinjer som föreslås
bli gällande för det samarbete som finansieras över
Utrikesdepartementets littera G. Sveriges samarbete med Central-
och Östeuropa. Utskottet konstaterar att Utrikesdepartementet
och andra delar av regeringskansliet härutöver bedriver ett
omfattande östsamarbete som endast i begränsad utsträckning
återspeglas i propositionen.

Utskottet noterar att den översyn som gjorts av det
hittillsvarande östsamarbetet resulterat i bedömningen att
projekten och insatserna i stort sett varit effektiva och
ändamålsenliga. Det finns dock utrymme för förbättringar. I
översynen har bl.a. påtalats splittringen av verksamheten på
många olika aktörer och den därav följande bristen på överblick.
I översynen har också bl.a. framhållits behovet av långsiktighet
och av engagemang i östsamarbetet på lokal nivå. Särskilt
demokratistödet har bedömts vara underdimensionerat.

Det i föreliggande proposition presenterade
samarbetsprogrammet utgör enligt utskottets uppfattning ett
viktigt steg på vägen mot en mer samlad och överblickbar
organisation och hantering av östsamarbetet. Den nya
sammanslagna myndigheten kommer, enligt vad som anges i
propositionen, att inrymma en särskild avdelning för samarbetet
med Central- och Östeuropa, vilket torde understryka strävan att
samordna verksamheten. Den tidigare splittringen -- på flera
olika biståndsmyndigheter -- av östsamarbetsfrågorna
kritiserades hårt från många håll, inte minst från aktörerna på
fältet. Genom att handläggningen av det stora flertalet ärenden
genom omorganisationen koncentreras till en och samma avdelning,
torde såväl samordningen inåt som överskådligheten utåt kunna
förbättras.

Värdefulla insatser i östsamarbetet görs av de svenska
utlandsmyndigheterna i bl.a. de baltiska staterna och i S:t
Petersburg. Utskottet vill framhålla vikten av att dessa
myndigheter även fortsättningsvis står väl rustade inför de
uppgifter som följer av det nya samarbetsprogrammet.

Som påpekas av flera motionärer skiljer sig samarbetet med
Central- och Östeuropa väsentligt från utvecklingssamarbetet med
staterna i Afrika, Asien och Latinamerika. I flertalet central-
och östeuropeiska länder beror problemen -- som också framgått
av utskottets resonemang ovan -- inte på att de saknar ekonomisk
potential, utan på brister hos de förutvarande politiska och
ekonomiska strukturerna. Insatserna i dessa länder får därför
också en speciell karaktär. Demokratiska och ekonomiska reformer
både förutsätter och skapar behov av rådgivning, utbildning och
expertutbyte. Insatser inriktade på kunskaps- och
kompetensutveckling har mot denna bakgrund och i ljuset av de
resurser som står till förfogande bedömts ge den största
effekten. Enligt utskottets uppfattning bör samarbetet med
Central- och Östeuropa därför inte jämföras med eller utgöra en
del av det utvecklingssamarbete som bedrivs med staterna i
Afrika, Asien och Latinamerika. Det är också mot denna bakgrund
som samarbetet budgetmässigt behandlas separat, under littera G,
tredje huvudtiteln (Utrikesdepartementet).

Samtidigt noterar utskottet att regeringen i propositionen
framhåller att samarbetet inte skall uppfattas som ett
arbetsfält enbart för centrala myndigheter. Vikten av enskilda
och lokala initiativ framhävs och stödet via bl.a. folkrörelser
och enskilda organisationer föreslås öka. Likaså noterar
utskottet att insatser i regional och kommunal regi betonas i
propositionen.

Med anledning av att det i några motioner riktas kritik mot
det sätt på vilket regeringen valt att organisera
samarbetsprogrammets handläggning inom Utrikesdepartementet får
utskottet konstatera att detta är en fråga för regeringen och
att den inte bör bli föremål för riksdagens överväganden.
Statsministern ensam utser statsråden och fördelar departement
och ärenden dem emellan.

Utskottet konstaterar att de många krav som tidigare rests
(bl.a. i motion U809 (v) från allmänna motionstiden) på en mer
sammanhållen strategi för östsamarbetet får anses väl
tillgodosedda genom det föreslagna samarbetsprogrammet.
Huvudmålsättningarna för Sveriges samarbete med Central- och
Östeuropa har enligt utskottets uppfattning nu getts klarare
konturer och ett mera preciserat innehåll. Samtidigt återspeglar
de även den kontinuitet som hela tiden präglat det svenska
östsamarbetet.

Utskottet delar inte den syn på omvandlingsprocessens
förutsättningar så som den kommer till uttryck i motionerna U30
(m) och U808 (m). Det socialistiska enpartisystemet som sådant
behöver, till skillnad från vad som hävdas av motionärerna, inte
avvecklas -- det är gjort sedan flera år tillbaka i flertalet
stater i Central- och Östeuropa. Den stora utmaningen som dessa
stater står inför i dag är i stället att bygga upp fungerande
samhällen samt socialt och miljömässigt bärkraftiga ekonomiska
system.

Enligt utskottets synsätt var grundliga och snabba
förändringar i Central- och Östeuropa nödvändiga i
reformprocessens inledningsskede, då det gällde att hindra
företrädare för det gamla systemet att stoppa och vrida tillbaka
klockan. Även flertalet av de äldre politiker som återkommit
till makten, som en följd av utslag i fria val, har insett att
förändringsbehovet inte kan förnekas. Utskottet delar den
grundsyn som också återspeglas i propositionen, nämligen att vad
som nu krävs är genomgripande institutionella reformer. Det är
enligt utskottets uppfattning viktigt att inse att en sådan
genomgripande omställning kan ta lång tid i anspråk. Som också
framhålls i propositionen måste de sociala problem som uppstår
under tiden lösas. I annat fall utsätts även reformprocessen i
övrigt för stora påfrestningar. Utskottet vill i likhet med
regeringen betona vikten av att den sociala dimensionen av den
ekonomiska omvandlingen ägnas ökad uppmärksamhet i det
övergripande syftet att befästa de demokratiska och
marknadsekonomiska landvinningarna.

Utskottet instämmer inte heller i motionärernas (U30 (m) samt
U808 (m)) resonemang om den gemensamma säkerheten. Den situation
som rådde på 1970-talet kan inte likställas med dagens.
Främjandet av gemensam säkerhet i Europa och världen som helhet
måste ha som utgångspunkt den faktiska situationen vid varje
given tidpunkt. Hotet mot den gemensamma säkerheten under
1970-talet och en stor del av 1980-talet utgjordes enligt
utskottets uppfattning främst av den eskalerade kapprustningen
mellan supermakterna. Uppgiften var då att bryta spiralen av
ständigt ökad misstro och inleda en dialog. Genom bl.a. den
europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen, ESK, öppnades
kanaler för påverkan på diktaturerna i Östeuropa och dessa
förmåddes bl.a. att underteckna viktiga dokument om
grundläggande fri- och rättigheter. Det som i motion U30 (m) med
negativa förtecken kallas samexistens blev ingen acceptans av
diktaturerna eller av bristen på mänskliga rättigheter och
demokrati.

Utskottet konstaterar att det nu för första gången finns
reella möjligheter till en säkerhet grundad på en bredare
värdegemenskap. Begreppet gemensam säkerhet får därmed en helt
ny och mer genuin innebörd än tidigare. Enligt utskottets
uppfattning återspeglas det nya säkerhetsbegreppet väl i
föreliggande proposition.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U30 (m)
yrkandena 1--4 och 6--7 samt U808 (m) yrkande 1.

Utskottet delar den i propositionen uttryckta uppfattningen
att samarbetet med Central- och Östeuropa måste präglas av en
helhetsyn. Formuleringen av fyra mål för det fortsatta
samarbetet med Central- och Östeuropa innebär inte -- som antyds
i några motioner -- att det saknas ett inbördes samband mellan
dem. Det framgår av propositionens bakgrundsbeskrivning att
omvandlingen i de central- och östeuropeiska staterna
förutsätter såväl politiska som ekonomiska reformer. Enligt
utskottet framgår även tydligt de nödvändiga kopplingarna till
utvecklingen på områden som social trygghet och miljöskydd.

Som påpekas i propositionen -- och som också utskottet
tidigare noterat -- innebär den pågående omvandlingen i Central-
och Östeuropa att många människor riskerar att få det sämre
under en övergångsperiod. Kan de sociala trygghetsproblemen inte
lösas under denna period, finns risk för att den politiska och
ekonomiska omvandlingen inte erhåller det breda stöd från
befolkningen som är en förutsättning för en framgångsrik
reformprocess. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att
denna dimension -- så som nu görs i propositionen --
uppmärksammas.

I bl.a. motion U27 (fp) framhålls att respekten för de
rättsliga ramar, inom vilka marknadsekonomin måste verka, är
beroende av hur konsekvent de ekonomiska reformerna verkligen
genomförs. Utskottet delar detta synsätt. Reglernas trovärdighet
sätts ur spel om många företag och andra ekonomiska aktörer
sätter sig över dessa regler. Dylika problem löses emellertid
inte enbart med hjälp av fler ekonomiska reformer. Den
bakomliggande lagstiftningen är ofta bristfällig. Insatser för
att bistå de central- och östeuropeiska staterna på det
juridiska området är mot denna bakgrund väsentlig. Utskottet
välkomnar därför att sådana insatser ägnas betydande
uppmärksamhet i föreliggande proposition.

Enligt propositionen bör samarbetsprogrammet bidra till att
främja en säkerhetsgemenskap i Europa. Det hittillsvarande
stödet, främst det s.k. suveränitetsstödet, föreslås vidgas till
en anslagspost för säkerhetsfrämjande insatser till vilken
totalt 100 miljoner kronor anslås för budgetåret 1995/96.
Utskottet, som välkomnar regeringens förslag, anser att insatser
som kan bidra till bl.a. uppbyggnaden av demokratiskt
kontrollerade försvarsmakter är av central betydelse för den
långsiktiga stabiliteten i Europa. Utskottet konstaterar att
Sverige redan lämnat viktiga sådana bidrag, framför allt i de
baltiska staterna. Stödet har bl.a. omfattat ledarskapskurser i
Sverige för estniskt, lettiskt och litauiskt befäl. Som framgår
av propositionen medverkar svensk militär personal även i
utbildningen av den gemensamma baltiska bataljonen för
fredsbevarande insatser (BALTBAT). Stödet till BALTBAT kommer
även i fortsättningen att utgöra ett centralt inslag i det
säkerhetsfrämjande samarbetet. Sverige stöder också omskolningen
av ryska militära befattningshavare. En annan viktig
säkerhetsfrämjande insats utgörs av den regelbundna
kursverksamhet som Sverige erbjuder de i Central- och Österuopa
nyetablerade utrikesministeriernas diplomatiska tjänstemän.

I senare avsnitt i betänkandet behandlar utskottet utförligare
propositionens förslag om demokratistöd, sociala insatser,
miljöstöd m.m.

Med hänvisning till vad som ovan anförts om det föreslagna
samarbetsprogrammets allmänna karaktär och inriktning anser
utskottet att någon vidare riksdagens åtgärd inte synes påkallad
med anledning av motionerna U27 (fp) yrkande 2, U31 (kds)
yrkande 2, U33 (v) yrkande 1 samt U809 (v) yrkande 1. Utskottet
betraktar därmed dessa yrkanden som besvarade. Motion U27 (fp)
yrkande 1 avstyrks.

Mot bakgrund av att det i några motioner görs framställningar
om ökning av samarbetet med vissa stater noterar utskottet att
det i propositionen, trots avsaknaden av landramar -- vilka
enligt utskottet skulle minska flexibiliteten i samarbetet --
ändå görs klara ställningstaganden när det gäller de geografiska
prioriteringarna. Östersjöregionen intar således en särställning
i det svenska samarbetet med Central- och Östeuropa.

Detta hindrar inte att insatser även skall kunna övervägas i
andra regioner, där reformprocessen är av särskilt intresse.
Detta torde särskilt gälla Ryssland, som med hänsyn till landets
storlek och struktur erbjuder särskilda problem. Utskottet
noterar att regeringen aviserar ökat samarbete med Ryssland på
skilda områden. Utskottet välkomnar denna ambition, men
konstaterar samtidigt att möjligheterna att genomföra projekt är
avhängiga också mottagarlandets kapacitet att administrera dem
och tillgodogöra sig resultatet. Vad avser främst
säkerhetsfrämjande insatser torde dessa även alltfort få
samordnas på huvudsakligen nationell nivå. Det innebär, enligt
vad utskottet erfarit, som regel längre föreberedelsetid och
längre tid för att förverkliga projekt. Samtidigt tar det också
längre tid innan effekterna av insatserna kan utläsas.

Utskottet delar uppfattningen, som kommer till uttryck också i
bl.a. motionerna U27 (fp) och U33 (v), att utvecklingen i
särskilt Vitryssland och Ukraina bör ägnas ökad uppmärksamhet.
EU:s erfarenheter kan vara till stor nytta när det gäller att
öka även de bilaterala kontakterna med stater som Ukraina och
Vitryssland. I särskilt Ukraina, där EU har ett betydande
samarbetsprogram, kan insatser för att främja den ekonomiska
utvecklingen och stärka demokratin vara motiverade. Insatser
behöver inte alltid uppgå till betydande belopp för att att vara
meningsfulla. Utskottet anser det lika viktigt att kontakterna
på olika nivåer, inte minst via enskilda organisationer, stärks.

Vidare kan det vara angeläget att utvidga kontaktytorna med de
länder i främst Centraleuropa som inom en inte alltför avlägsen
framtid kan förväntas bli medlemmar i EU. Dessa inkluderar bl.a.
Slovenien, som just inlett förhandlingar med EU om ett
associationsavtal. Utskottet skulle också välkomna ett närmare
samarbete med Makedonien, som är utsatt för svåra ekonomiska och
sociala påfrestningar i samband med de pågående konflikterna i
f.d. Jugoslavien.

Till andra stater i f.d. Jugoslavien ges för närvarande främst
katastrof- och flyktingbistånd via huvudsakligen multilaterala
kanaler. Betydande insatser planeras även för återuppbyggnad
samt för främjande av mänskliga rättigheter och demokrati.
Insatserna har hittills finansierats under littera C.
Internationellt utvecklingssamarbete, tredje huvudtiteln
(Utrikesdepartementet). Utskottet, som i sitt betänkande
1994/95:UU15 behandlat regeringens förslag jämte motioner i
frågan, anser att den hittillsvarande finansieringsordningen för
Jugoslavieninsatser varit ändamålsenlig. Utskottet förutsätter
att regeringen noga följer utvecklingen i f.d. Jugoslavien och
föreslår nya bistånds- och samarbetsinsatser när
omständigheterna så medger.

Utskottet anser -- i ljuset av ovanstående överväganden -- den
grundläggande prioritering riktig som innebär att de bilaterala
insatserna koncentreras till vårt geografiska närområde medan
huvuddelen av samarbetet med länderna utanför detta närområde
äger rum genom medverkan i olika multilaterala organs insatser.
Givetvis måste en regional helhetssyn prägla samarbetets alla
delar.

Med det anförda betraktar utskottet motionerna U27 (fp)
yrkandena 5--8 samt U31 (kds) yrkande 1 som besvarade.

Utrikesutskottet har tidigare i många sammanhang (senast i
bet. 1994/95:UU5 om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen)
påpekat att utökad frihandel är av utomordentlig betydelse i de
central- och östeuropeiska staternas strävan att åstadkomma en
hållbar ekonomisk utveckling. Handel och bistånd, miljö- och
utvecklingsfrämjande insatser måste gå hand i hand med
ansträngningarna att bygga en gemenskap för fred och säkerhet i
hela Europa. EU fyller i detta sammanhang en viktig funktion.
Unionen har som uttrycklig målsättning att bygga broar i Europa
för att därigenom främja fred, demokrati och stabilitet. De s.k.
Europaavtalen, dvs. de associationsavtal som EG-kommissionen har
ingått med länder i Central- och Östeuropa, reglerar inte enbart
handel utan också samarbete, bistånd samt andra områden och har
medlemskap som slutligt mål. Utskottet noterar som särskilt
viktigt i sammanhanget det Europaavtal som i praktiken redan med
framgång färdigförhandlats mellan EG och Estland samt att även
liknande avtal med Lettland och Litauen beräknas kunna
färdigförhandlas under första halvåret 1995. Avtalen bekräftar
enligt utskottets uppfattning den centrala roll som EU spelar
för utvecklingen av ett brett alleuropeiskt samarbete.

Sveriges handelspolitiska agerande inom EU har vid ett flertal
tillfällen behandlats av näringsutskottet, senast i utskottets
yttrande (1994/95:NU1y) till utrikesutskottet angående Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen samt i ett betänkande
(1994/95:NU8) angående Sveriges anslutning till
Världshandelsorganisationen. Näringsutskottet anförde därvid att
det är angeläget att Sverige med kraft fortsätter att driva sin
traditionellt frihandelsvänliga linje. Näringsutskottet
hänvisade också till att regeringen understrukit betydelsen av
frihandel och att den betonat att det är en naturlig uppgift för
Sverige att verka för att EU:s handelspolitik på t.ex. teko- och
jordbruksområdena snarast möjligt frigörs. Vidare hänvisades
till den svenska strävan att, tillsammans med andra
frihandelsinriktade länder, motverka protektionism i alla
former.

I sitt yttrande med anledning av nu föreliggande proposition
(1994/95:NU5y) markerar näringsutskottet på nytt den avgörande
roll som en fri handel har för främjandet av tillväxt och
välfärd. Näringsutskottet anför bl.a. följande:

De central- och östeuropeiska ländernas framåtskridande torde
i hög grad gynnas av att de kan exportera varor från de sektorer
inom näringslivet där de är konkurrenskraftiga. Strävan efter en
öppnare handel, även när det gäller tekovaror och
jordbruksprodukter, måste därför ha en framträdande plats i
Sveriges politik i förhållande till dessa länder. Genom att
handelspolitiken nu utformas gemensamt inom EU är det angeläget
att Sverige inom unionen med kraft fortsätter att driva en
frihandelsvänlig linje. Vad som nu anförts ligger i linje med
vad såväl riksdagen i bred enighet som regeringen tidigare
betonat.

Näringsutskottet anser därför att de berörda motionerna i
huvudsak är tillgodosedda och att något uttalande från
riksdagens sida inte är erforderligt.

Som framgått ovan delar även utrikesutskottet den övergripande
uppfattning som kommer till uttryck i flertalet motioner,
nämligen att EU och de högt industrialiserade länderna i Europa
som helhet bör vara öppna mot omvärlden. Sverige har också
aktivt verkat för att få till stånd en sådan öppenhet bl.a. som
tidigare medlem av EFTA. Som medlem i EU har Sverige lämnat de
frihandelsavtal som EFTA-länderna haft med flera central- och
östeuropeiska stater och gått in i EG:s bredare och mer
ambitiösa Europaavtal med samma länderkrets. Viktiga
liberaliseringar av EU:s handelspolitik har skett inom ramen för
Europaavtalen. Avtalen är asymmetriska på så sätt att de icke
EU-anslutna staterna tillerkänts längre tullavvecklingsperioder
än EU-staterna. Utskottet förutsätter att Sverige som medlem i
EU fortsätter att verka för en liberalisering av
handelspolitiken och för att unionen skall vara öppen och
generös mot omvärlden.

I förlängningen av den önskvärda utvecklingen i Europa ligger
de centraleuropeiska ländernas, inkl. de baltiska staternas,
fulla Europaintegration med medlemskap i EU som slutgiltigt mål.
Det är samtidigt, som påpekas i flera motioner, viktigt att inte
Ryssland och övriga OSS-stater blir isolerade. Sverige måste
medverka till att också dessa staters anknytning till det övriga
Europa blir så stark som möjligt. De bl.a. i propositionen mer
utförligt redovisade s.k. partnerskapsavtalen med EU är av stor
betydelse i detta sammanhang.

Med det anförda betraktar utskottet motionerna U27 (fp)
yrkande 4, U31 (kds) yrkande 5, U32 (c) yrkande 1, U503 (fp)
yrkande 4, U809 (v) yrkande 7 samt K224 (kds) yrkande 29 som
besvarade.

Utskottet har i flera tidigare betänkanden (senast
1994/95:UU3) konstaterat att Sveriges avsikt har varit att verka
för viseringsfrihet för samtliga baltiska stater sedan dessa
åter blev självständiga 1991. I princip råder, enligt vad
utskottet erfarit, även nordisk enighet om denna strävan. Det
har likväl ansetts att beslut i detta avseende är avhängigt de
baltiska staternas anpassning till Genèvekonventionens
asylrättsliga regler, varigenom de även skulle få ställning som
s.k. första asylländer.

Den principiella nordiska samsynen hindrar inte att olika
bedömningar gjorts av den lämpliga tidpunkten för införande av
viseringsfrihet. Så har, som även framgår av motion U803 (fp),
Danmark och Norge redan slutit viseringsfrihetsavtal med Estland
och Litauen. Finland har inlett diskussioner med Estland om
viseringsfrihet. Enligt vad utskottet erfarit förväntar dock
Finland att Estland går med på ett avtal om återtagande av
tredjelandsmedborgare och ett avtal om polissamarbete innan
viseringsfrihet genomförs.

De senaste årens flyktingströmmar över Östersjön, där de
baltiska staterna utgjort transitländer, har hittills motiverat
en försiktig svensk hållning i viseringsfrågan. Tiden för
viseringsfrihet har uppfattats vara mogen då samtliga baltiska
stater, utöver de grundläggande kriterierna avseende
medborgarskapslagstiftning och nationella pass, även kan anses
ha en fungerande migrationspolitik stödd på en väl utbyggd och
fungerande gränskontroll.

Särskilda stödinsatser för att bidra till befästandet av
Estlands, Lettlands och Litauens suveränitet har successivt
utvecklats sedan hösten 1991. De svenska insatserna, som har sin
tyngdpunkt i kunskapsöverföring men även kan omfatta
materielstöd, har bl.a. inneburit stöd till ländernas polis- och
tullväsende, gräns- och kustbevakning, säkerhetspolitisk
kompetensuppbyggnad, räddningstjänst och civilt samt militärt
försvar. Som framgår av föreliggande propositionen kommer det
säkerhetsfrämjande stödet att förbli ett väsentligt inslag i den
svenska politiken visavi vårt östra närområde.

De baltiska staterna har, enligt vad utskottet erfarit, på
senare tid gjort betydande framsteg, såväl vad gäller
upprättandet av en effektiv gränskontroll som när det gäller
utvecklingen av bl.a. nationell medborgarskapslagstiftning. Den
oreglerade invandringen från de baltiska staterna är exempelvis
obetydlig i förhållande till resandeströmmen. Mot denna bakgrund
är det utskottets förhoppning att viseringsfrihet skall kunna
införas för samtliga baltiska stater inom en inte alltför
avlägsen framtid.

Därmed avstyrker utskottet motion U803 (fp).

I kommande avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden som i
större detalj berör enskilda aspekter av samarbetsprogrammets
utformning.

2.2 Demokratins kultur

Propositionen
(s. 25--36)

En välförankrad demokrati är en förutsättning för stabilitet
och säkerhet. Många central- och östeuropeiska länder har redan
nått mycket långt i utvecklingen mot full demokrati och
förhållanden som präglar en rättsstat, bl.a. respekt för
mänskliga rättigheter. Samtidigt uppvisar andra länder, särskilt
Ryssland, fortfarande betydande intern oenighet och oklarhet i
synen på demokratin. Reformkrafterna behöver fortsatt stöd om
demokratin skall stärkas i hela Europa.

I propositionen betonas att demokrati är mer än fria val och
respekt för lag. Det är en kultur som bärs upp av det civila
samhällets alla aktörer och som präglas av omsorg, kompromissens
etik och respekt för minoriteter. Ett flertal multilaterala
demokratifrämjande insatser och initiativ, till vilka Sverige
bidrar, redovisas närmare i propositionen. Som exempel på
bilaterala insatser som möjliggörs genom aktivt deltagande på
alla nivåer i samhällsstrukturen, inkl. den lokala, nämner
regeringen bl.a. vänortssamarbete mellan kommuner. En viktig
roll för att främja demokrati förutses på sikt också komma att
spelas av det nyligen instiftade internationella institutet för
demokrati och fria val (International Institute for Democracy
and Electoral Assistance, IDEA). Den nya biståndsmyndigheten
avses få i uppdrag att ta fram en strategi för hur
demokratistödet skall utformas och genomföras i framtiden.

Regeringen beräknar att totalt drygt 200 miljoner kronor
kommer att användas för demokratirelaterade insatser under
budgetåret 1995/96.

I propositionen framhålls den viktiga roll som regeringen
anser att enskilda organisationer och folkrörelser spelar i
samarbetet med Central- och Östeuropa. Kontakter och stöd genom
sådana organisationer utgör ett av de allra viktigaste
instrumenten för att stödja den framväxande demokratin i
samarbetsländerna. Den nya myndigheten avses överta den
hantering av denna form av stöd som tidigare skötts av SIDA. En
ökning till 85 miljoner kronor -- motsvarande en ökning på ca 10
miljoner kronor på årsbasis -- föreslås för insatser som
genomförs av enskilda organisationer och folkrörelser.

Det är även angeläget att svenska organisationer kan ta till
vara de möjligheter som erbjuds av EU:s olika program på bl.a.
demokratiområdet. I enlighet med de förslag som framlagts i
betänkandet Demokratier kräva dessa partier! (Ds 1994:63) och
proposition 1994/95:100 föreslår regeringen vidare att en
försöksverksamhet inleds för kanalisering av stöd till
partiuppbyggnad via politiska organisationer.

Jämställdhet mellan kvinnor och män är en förutsättning
för demokrati och mänskliga rättigheter. En naturlig del i
samarbetet utgörs av insatser som syftar till att förbättra de
östeuropeiska kvinnornas möjligheter att själva formulera krav
på samhällsutvecklingen.

I Estland och Lettland görs insatser för att öka
språkkunskaperna i den del av befolkningen som inte har
estniska respektive lettiska som modersmål. I propositionen
framhålls att sådana kunskaper ökar möjligheten att utöva
demokratiska rättigheter och att de kan bidra till ökat
förtroende mellan folkgrupper.

Betydelsefull kulturverksamhet och utbyte på högskole- och
forskningsnivå bedrivs bl.a. via Svenska institutet.
Institutet förslås erhålla ett anslag om 75 miljoner kronor
1995/96, vilket innebär en ökning med 7,5 miljoner kronor (varav
5 miljoner kronor för en tolvmånadersperiod). Under perioden
1990/91--1993/94 har sammanlagt ca 16,8 miljoner kronor
anslagits för kultursamarbete. Sedan 1993/94 finansieras även
projekt inom det s.k. Ars Baltica, kulturevenemang där minst
fem Östersjöstater deltar. Forskningssamarbete med Central- och
Östeuropa stöds även via medel som anvisas under andra
departements huvudtitlar, främst Utbildningsdepartementets.
Regeringen avser också att genom Svenska institutet lämna ett
bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för forskningssamarbete
med länderna i Central- och Östeuropa.

Riksdagen beslutade i juni 1993 (prop. 1992/93:150 bil. 7,
bet. 1992/93:UU33, rskr. 1992/93:410) att bidra med 45 miljoner
kronor för budgetåren 1993/94--1995/96 till upprättandet av en
handelshögskola i Riga. I propositionen anförs, bl.a. mot
bakgrund av vad utskottet tidigare framhållit, att den prövning
av verksamheten vid handelshögskolan i Riga som skall göras
inför nästa budgetperiod bör föreslå möjligheter till
besparingar och överväga förutsättningarna för alternativa
finansieringsformer.

Medel för handelshögskolan i Riga (7 030 000 kr) har
inkluderats i det belopp om ca 133 miljoner kronor som i
propositionen föreslås ställas till regeringens disposition.
Regeringen anser att det även under det kommande budgetåret är
angeläget att kunna agera flexibelt, varför vissa medel bör
finnas till regeringens disposition för att utnyttjas vid
förändrade behov och oförutsedda insatser. I beredningen av
östsamarbetet görs värdefulla insatser av bl.a. utsänd personal
på utlandsmyndigheterna. Mot denna bakgrund avser regeringen att
också täcka vissa andra administrativa kostnader i samband med
samarbetsinsatser i Central- och Östeuropa.

Sammanfattning av motionerna

Ett av många problem i länderna i det forna Sovjetunionen,
framhålls det i motion U809 (v) är att en fungerande
marknadsekonomi ännu inte utvecklats. Eftersom
samhällsinstitutioner inte utvecklats, relevant lagstiftning
inte finns eller följs har många av de nya länderna hamnat i ett
slags rövarkapitalism, med bl.a. ökad kriminalitet som följd. I
motionen framhålls vidare att det i det f.d. Sovjetunionen finns
många tekniskt mycket välutbildade människor. För att ta till
vara och utveckla denna befintliga kompetens bör Sverige studera
möjligheten att föra över medel direkt till viktiga
forskningsinstitut. Det är även angeläget att länderna får stöd
för att ställa om rustningsindustrin till civil produktion
(yrkande 2).

I motion U31 (kds) yrkande 3 föreslås att möjligheterna bör
undersökas för stöd, gärna inom EU:s ram, för omskolning av
militär personal och till alternativ produktion för
krigsindustrin.

Även i Vänsterpartiets motion med anledning av propositionen
U33 tas frågan upp om behovet av stöd till forskning och
forskarutbildning. I yrkande 4 föreslås att regeringen skall ges
i uppdrag att presentera ytterligare förslag om hur Sverige
skall kunna bidra till att begränsa forskarflykten från Central-
och Östeuropa till Västeuropa och andra delar av världen.

Motionärerna bakom motion U809 (v) menar att det mot den
bakgrund som tecknas i motionen också är angeläget att
kraftfullt stödja demokratins och rättsstatens institutioner
(yrkande 3). Folkligt deltagande i det politiska
beslutsfattandet är av grundläggande betydelse för demokratins
framväxt. Därför bör Sveriges samarbete med Central- och
Östeuropa även inbegripa stöd till demokratiskt sinnade
folkrörelser inom miljö och facklig verksamhet, anförs det i
motionen (U809 (v)), yrkande 4.

I motion U30 (m) föreslås att ett nytt anslag, Främjande av
rättsstaten, inrättas i syfte att systematiskt stödja
uppbyggnaden och stärkandet av rättsstatens institutioner.
Förslaget behandlas i betänkandets avsnitt om anslagsfrågor.

Kvinnans situation och sociala roll har enligt motion U809 (v)
hittills haft en underordnad betydelse i utformningen av
samarbetsprojekt, trots att kvinnor ofta drabbas hårdast både av
miljöproblem och ekonomiska bekymmer. Därför föreslås införandet
av ett jämställdhetsmål i östsamarbetet (yrkande 13).

Även enligt motion U31 (kds) yrkande 4 bör
jämställdhetspolitiska insatser prioriteras i östsamarbetet.

I motion U802 (s) uttrycks oro över utvecklingen av
statsskicket och de mänskliga fri- och rättigheterna i Ryssland.
Motionären påpekar att Ryssland visserligen ännu inte är medlem
i Europarådet, men att den ryska staten redan via OSSE:s s.k.
Parisstadga åtagit sig att utveckla och garantera demokratin och
därmed de demokratiska fri- och rättigheterna. I motionens
yrkande 1 begärs en redovisning och bedömning av regeringen om i
vad mån Ryssland kan anses uppfylla Parisstadgans åtaganden
enligt stadgans första paragraf om mänskliga rättigheter,
demokrati och en fungerande rättsstat. I yrkande 2 begärs en
ökning av demokratibiståndet till Ryssland samt att detta skall
inriktas på att trygga samhällsförhållandena i enlighet med
Parisstadgans krav.

Enligt motion U27 (fp) förutsätter ett framgångsrikt
reformarbete att en fungerande demokrati kan växa fram också på
lokal nivå, där det gamla systemets företrädare annars ofta kan
behålla sina positioner. Satsningar som syftar till att bygga
upp demokratins formella och reella förutsättningar, regionalt
och lokalt, bör därför -- enligt motionärerna -- tillmätas en
särskild betydelse när statliga medel ställs till förfogande för
vänortsutbyte och regionalt utvecklingssamarbete mellan svenska
län, regioner och kommuner samt deras motsvarigheter i de nya
demokratierna. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande med denna
innebörd.

I motion U31 (kds) yrkande 14 föreslås stöd till kommunernas
arbete med vänortsuppbyggnad, inkluderande konkret miljöstöd.
Kommunförbundet uppfattas av motionärerna som den lämpliga
sammanhållande organisationen för kommunernas vänortsarbete.

Den av regeringen föreslagna försöksverksamheten med
demokratifrämjande stöd via partianknutna organ tas upp i
Vänsterpartiets motion U33. Partiet accepterar
försöksverksamheten men ifrågasätter, på principiella och andra
grunder, om förslaget är tillräckligt genomtänkt. Är det möjligt
eller ens riktigt att försöka "exportera" politiska fenomen och
företeelser från ett land till ett annat? frågar motionärerna.
Förslaget kan enligt dem också innebära att svenska politiska
förhållanden oundvikligen får för stor påverkan på förhållandena
i andra stater. Motionärernas synpunkter härvidlag föreslås
riksdagen ge regeringen till känna (yrkande 3).

I motion U801 (m) hänvisas till alarmerande rapporter om
förekomsten av barnprostitution i Estland liksom i de andra
baltiska staterna. Sexuella övergrepp mot barn är inte
straffbart i Estland, anges det i motionen. Även barnpornografi
förekommer. Enligt uppgift finns t.ex. i Estland ingen
lagstiftning som kan förhindra att barnpornografi framställd där
exporteras till bl.a. Sverige. Förutom att barnprostitution
utgör fysiskt och psykiskt våld mot barn bidrar övergreppen
också till ökad spridning av hiv.

Motionärerna önskar mot denna bakgrund att Sverige ekonomiskt
skall stödja de frivilligorganisationer som redan i dag verkar
mot barnprostitution i Estland. Vidare yrkas i motionen att
biståndet för demokratiutveckling skall inriktas på arbetet med
att få till stånd lagstiftning som gör det möjligt att straffa
svenska medborgare som begår övergrepp mot estniska barn och
ungdomar, samt även inriktas på annan lagstiftning för att
motverka barnprostitution generellt i de baltiska staterna.

Även i motion U809 (v) (utan specifikt yrkande) påtalas
barnprostitution och barnsexturism i Baltikum som problem, vilka
fordrar svenskt stöd och kompetens.

I motion U29 (s, c, v, mp, kds) framhålls den roll
kooperationen kan spela i demokratiutvecklingen i Central- och
Östeuropa. Stöd från den kooperativa rörelsen i Västeuropa
uppfattas av motionärerna som väsentligt för att kooperationen,
som ofta förlorade i självständighet och trovärdighet i
kommuniststyrda stater, åter skall förknippas med demokrati,
ansvar, etik och moral i dessa stater. Motionärerna omtalar
också att ett svenskt nätverk, med bl.a. KF, Folksam, HSB och
Fonus, bildats i syfte att utveckla kooperationen i Central- och
Östeuropa. Mot den i motionen tecknade bakgrunden hemställs om
ett riksdagens tillkännagivande om vikten av kooperativa
utvecklingsinsatser i det svenska samarbetet med Central- och
Östeuropa (yrkande 1). Motionärerna önskar att ökade medel skall
ställas till förfogande inom östsamarbete för demokratisk och
social utveckling samt hemställer om ett särskilt ramanslag för
dylik, kooperativ verksamhet (yrkandena 2 och 3).

Folkbildningens betydelse i biståndssammanhang uppmärksammas i
motion U807 (s). Med exempel hämtade från verksamheten vid
Ölands folkhögskola anförs att folkhögskolans kompetens särskilt
bör tas till vara vad gäller utbildning av folkbildare i länder
som befinner sig i en demokratiseringsprocess. I motionen yrkas
att denna form av utbildningsinsats skall utgöra en större del
av biståndet till våra bilaterala samarbetsländer i Östeuropa.

I motion Ub711 (fp) om utbildning och forskning i Skåne sägs
att de baltiska staterna samt Polen har stora behov av att
grundutbilda ungdomar och fortbilda äldre personer. Skånska
utbildningsinstitutioner skulle enligt motionärerna kunna spela
en roll i detta sammanhang. Delar av biståndet till de baltiska
staterna och Polen föreslås därför kanaliseras till skånska
skolor och universitet. Biståndsmedel föreslås också kunna
användas för att lärare från dessa institutioner skall kunna
hjälpa till att bygga upp institutioner i de aktuella länderna
(yrkande 6).

I motion U804 (fp) begärs ett riksdagens tillkännagivande med
innebörden att svenska staten bör avstå från momsintäkterna av
försäljningen av den i november 1994 utgivna CD-inspelningen med
Göteborgs symfoniker av Mahlers åttonde symfoni. Ett belopp
motsvarande dessa intäkter föreslås ges till den fond som
inrättats för de estniska barn som blivit föräldralösa till
följd av förlisningen av M/S Estonia. Ca 60 kr per försåld skiva
går redan, tack vare ideella insatser i samband med produktionen
av CD-skivan, direkt till denna fond.

I motion U30 (m) framhålls -- dock utan särskilt yrkande --
betydelsen av att näringslivets intresse upprättshålls för
handelshögskolan i Riga. En angelägen förstärkning av
näringslivsintresset för skolan får enligt motionärerna inte tas
till intäkt för en minskning av det offentliga åtagandet för
verksamhetens fortsättning.

Utskottets överväganden

Som redovisas i propositionen uppvisar utvecklingen i Central-
och Östeuropa, trots allvarliga brister och problem, många
positiva drag. Det förblir en angelägen uppgift att ta fasta på
dessa positiva tendenser och försöka stärka dem med hjälp av
olika slag av samarbetsinsatser, vilka tillsammans kan bidra
till att fördjupa demokratins kultur i Europa. Stödet till de
demokratiska omvandlingsprocesserna och till byggandet av
rättsstatens institutioner i Central- och Östeuropa har haft och
kommer, som framgår av propositionen, fortsätta att ha en
central plats i det svenska östsamarbetet. Insatser görs och
planeras inom skilda områden och på många olika nivåer i
samhället. Inom det bilaterala samarbetets ram ges exempelvis
förvaltningsstöd genom statliga myndigheter, stöd till
folkrörelser och enskilda organisationer och som bidrag till
regionalt och lokalt förankrat samarbete via länsstyrelser och
kommuner.

Som framgår vidare av propositionen avser regeringen särskilt
uppmärksamma behovet av stöd till hela rättsprocessen i de
berörda staterna -- dvs. till polis, åklagare, domstolar,
kriminalvård och lagstiftning. Utskottet har erfarit att
domstolsverkets avtal med Estland och Lettland, som syftar till
kunskapsöverföring inom vissa områden av respektive lands
rättsväsende, nyligen har utsträckts till åklagarväsendets och
kriminalvårdens områden. Enligt propositionen avser regeringen
även undersöka möjligheterna att stödja utbildningen av jurister
i Lettland. Utskottet välkomnar dessa satsningar.

Internationellt deltar Sverige aktivt i en rad insatser,
främst inom Europarådets ram. Utskottet noterar exempelvis detta
organs särskilda program för lokal demokrati (LODE) och
utbildning för tjänstemän avseende frågor som demokrati,
mänskliga rättigheter och rättsstatens grundvalar (Themis).
Programmen beskrivs utförligare i propositionen. Vidare kan
noteras att de överläggningar som äger rum inom Östersjörådets
demokratigrupp är av vikt för den fortlöpande dialogen i dessa
frågor.

De i propositionen i större detalj redovisade
samarbetsformerna och programmen är inte minst viktiga för att
öka förutsättningar för demokratins utveckling i Ryssland. Såsom
bl.a. påpekas i motion U802 (s) är Ryssland ännu inte bundet av
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna. Eftersom Ryssland är kandidatland till
Europarådet är rådet dock mycket aktivt i att söka påverka
förhållandena avseende demokrati, respekt för mänskliga
rättigheter och rättsstatens principer i Ryssland. Enligt vad
utskottet erfarit har Europarådsexpertis besökt landet och, som
en del av ansökningsproceduren, lämnat synpunkter på rådande
förhållanden. Ryska parlamentariker deltar som observatörer i
den parlamentariska församlingens arbete. Speciella
biståndsprogram har bl.a. skapats av Europarådet för att möta
behovet av hjälp i det forna Sovjetunionen. Programmen
innefattar bl.a. seminarier om lagstiftningsarbete och om lokal
demokrati.

Utskottet konstaterar att Sverige hittills bidragit med drygt
fyra miljoner kronor till Europarådets program och också bidrar,
inom ramen för bl.a. OECD:s och FN:s utvecklingsprogram (UNDP),
till andra multilaterala verksamheter och program som syftar
till att utbilda Ryssland m.fl. stater i Östeuropa i
rättsstatens grundvalar och uppbyggnaden av institutioner för
pluralistiska samhällen. Det är enligt utskottet angeläget att
detta stöd fortsätter.

Utskottet noterar att utrikesminister Hjelm-Wallén, som svar
på en interpellation i kammaren den 9 mars 1995, konstaterat att
det aktuella ryska agerandet i Tjetjenien är oförenligt med ett
medlemskap i en organisation med de grundläggande värderingar
som Europarådet representerar. Regeringen anser det därför
välmotiverat att Europarådets parlamentariska församling
beslutat att tills vidare suspendera behandlingen av Rysslands
ansökan om medlemskap i rådet. I sitt interpellationssvar
framhöll utrikesministern vidare följande:

Suspenderingen av själva ansökningsproceduren får dock inte
leda till en isolering av Ryssland. Stödet till
demokratiseringsprocessen måste tvärtom intensifieras. Ett
avbrott skulle drabba just det vi vill främja --
demokratiseringen av Ryssland. I förlängningen av denna analys
ligger också att vi bör undvika regelrätta sanktioner. Kontakter
med demokratiska krafter i Ryssland ger entydigt vid handen att
sådana snarare skulle förstärka de negativa tendenserna i
Ryssland.

Mot bakgrund av Tjetjenien-konflikten är ett undertecknande av
EU:s interimsavtal med Ryssland för närvarande inte heller
aktuellt. Utrikesministern framhöll i sitt anförande att det
råder enighet om detta ställningstagande i EU:s medlemskrets.

Utskottet delar regeringens överväganden i dessa avseenden.

Inom OSSE, i vars arbete Ryssland deltar, har medlemsstaterna
gjort en rad relativt långtgående politiska åtaganden bl.a. vad
avser demokrati och mänskliga rättigheter. Eferlevnaden av dessa
åtaganden övervakas kontinuerligt inom ramen för OSSE:s
verksamhet. Tjetjenien-kriget har föranlett OSSE att sända en
speciell OSSE-mission till området. Missionen har påtalat att en
lång rad OSSE-åtaganden liksom andra internationella
förpliktelser har kränkts i Tjetjenien. Allvarliga brott mot
mänskliga rättigheter har konstaterats, liksom en
oproportionerlig våldsanvändning av de ryska militära styrkorna.
OSSE kommer även fortsättningsvis att nära följa
händelseutvecklingen i Kaukasus. Enligt vad utskottet inhämtat
övervägs inom OSSE:s permanenta råd bl.a. förslag om att vidta
rättsliga åtgärder mot dem som begått brott mot de mänskliga
rättigheterna i Tjetjenien. En annan möjlighet som övervägs är
att OSSE:s Warszawakontor för mänskliga rättigheter och
demokrati (ODIHR) engageras i demokratiutvecklingen i
Tjetjenien. I det mer långsiktiga perspektivet arbetar OSSE även
för att kunna ta aktiv del i uppbyggnaden av demokratiska
institutioner och ett fungerande rättssamhälle i Ryssland.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla som särskilt angeläget
att de kommande nationella och lokala valen i Ryssland kan
genomföras under fullt demokratiska former. Utskottet noterar
med tillfredsställelse regeringens avsikt att undersöka det
närmare behovet av stöd till genomförandet av dessa val.
Utskottet utgår från att det nya institutet för demokrati och
fria val (IDEA) kan komma att spela en viktig roll härvidlag.

Med det anförda betraktar utskottet motionerna U802 (s)
yrkande 2 samt U809 (v) yrkande 3 som besvarade.

Regeringen har i föreliggande proposition redovisat sin syn på
bl.a. demokratiutvecklingen i Ryssland. I främst den
utrikespolitiska deklarationen av den 22 februari 1995 samt i
utrikesministerns ovan nämnda interpellationssvar i kammaren den
9 mars har regeringen gett sin syn också på den senaste tidens
händelseutveckling med avseende på bl.a. Tjetjenien-kriget och
dess konsekvenser för den fortsatta utvecklingen i Ryssland.
Någon särskild redovisning av det slag som begärs i motion U802
(s) yrkande 1 anser utskottet mot denna bakgrund inte motiverad,
varför yrkandet avstyrks.

Utskottet delar den oro som uttrycks i flera motioner
beträffande de eventuella följderna av att forskare i f.d.
Sovjetunionen inte längre ges möjlighet att arbeta på acceptabla
ekonomiska villkor. Detta problem har uppmärksammats
internationellt och Sverige deltar aktivt, enligt vad utskottet
erfarit, i arbetet på att finna lösningar. Ett av de större
internationella initiativen har gällt etableringen av
internationella kärnforskningscentra i Moskva och Kiev, där f.d.
sovjetiska experter på massförstörelsevapen ges möjlighet att
använda sina kunskaper för civila ändamål. Som framgår av
propositionen har Sverige utfäst bidrag om ca 44 miljoner kronor
till de två institutionerna.

Utskottet får i sammanhanget även erinra om det samarbete
mellan svenska och ryska universitet som bedrivs med bidrag ur
Svenska institutets anslag. Bland de sektorer man arbetar inom
kan nämnas offentlig förvaltning, strålningsvetenskap och
ekonomi. Som framgår av propositionen finansieras
forskningssamarbete mellan svenska institutioner och deras
motsvarigheter i Ryssland och andra i OSS ingående stater även
över Utbildningsdepartementets budget. Medlen, som administreras
av Kungliga Vetenskapsakademien, har hittills, enligt vad
utskottet inhämtat, till ca 80 % utgått för samarbete med ryska
forskningsinstitutioner.

Den mer specifika fråga som aktualiseras i motionerna U31
(kds) samt U809 (v) -- konvertering av militär industri till
civil produktion -- innebär givetvis en mycket stor
strukturomvandling som i varje berört land förutsätter betydande
politisk enighet och övergripande samsyn om färdriktningen.
Därtill torde krävas att potentiella investerare inom
näringslivet i Västeuropa aktivt intresserar sig för uppgiften
att restrukturera militärindustrierna i öst.

Utskottet konstaterar att de internationella
finansieringsinstitutionerna och flera västländer har sökt
främja de första faserna i denna omställning. Sådana strategiska
insatser, som också syftar till att vinna ytterligare
erfarenheter, har fått bidrag även från Sverige i samarbete med
EBRD. Bilateralt har Swedecorp engagerat sig i
konverteringsfrågorna genom att bidra till en kartläggning av
svenska små och medelstora företags möjligheter till samverkan
med ryska företag inom det militärindustriella komplexet.

Vad gäller omskolning av rysk militär personal konstaterar
utskottet att sådana insatser redan görs med finansiering från
BITS. Insatserna har hittills framför allt avsett utbildning för
ryska militärer i bl.a. lantmäteri- och bankverksamhet.

Med det ovan anförda betraktar utskottet motionerna U31 (kds)
yrkande 3, U33 (v) yrkande 4 samt U809 (v) yrkande 2 som
besvarade.

I några motioner hemställs om stöd till olika former av
utbytesverksamhet, bl.a. via vänortssamarbete, och till det
samarbete som bedrivs genom bl.a. folkrörelser, län och
kommuner.

Utskottet konstaterar att folkrörelser och andra enskilda
organisationer, liksom landsting och kommuner spelar en viktig
roll i kunskapsutvecklingen och erfarenhetsutbytet med Central-
och Östeuropa. Hanteringen av stödet genom enskilda
organisationer har, som framgår av propositionen, hittills
skötts av SIDA som för ändamålet träffat s.k. ram- eller
projektavtal med bl.a. fackföreningar, ungdomsorganisationer,
biståndsorgan som Rädda Barnen, nykterhetsrörelsen m.fl. organ.
I en under 1993 utförd utvärdering av bidragen till enskilda
organisationers samarbete med Central- och Östeuropa har detta
stöd befunnits fungera väl.

Som framgår av propositionen bedrivs sedan många år ett aktivt
vänortssamarbete mellan kommuner i Sverige och deras
motsvarigheter i staterna på andra sidan Östersjön. Kommunerna
kan genom Svenska Kommunförbundet erhålla medel för fördjupat
vänortssamarbete. Verksamheten har hittills belastat BITS
anslag. Utskottets uppfattning är att de svenska kommunerna kan
vara till stor nytta när det gäller att överföra erfarenhet och
kunskap av kommunal verksamhet. Samtidigt kan vänortssamarbetet
ge möjlighet till utökade näringslivskontakter. Utskottet
noterar att kommunerna med stöd av lagen (1994:693) om rätt för
kommuner, landsting och kyrkliga kommuner att lämna
internationell katastrofhjälp och annat bistånd, efter
regeringens tillstånd getts utökade befogenheter att stödja ett
land med t.ex. utrustning, rådgivning eller utbildning.

Även svenska länsstyrelser är aktiva i östsamarbetet. Som
framgår av propositionen har sammanlagt 9 miljoner kronor
anvisats för en försöksverksamhet med regionalt samarbete mellan
länsstyrelser och regionala organ i Östersjö- och
Barentsregionerna. Även dessa medel disponeras av BITS, som
också fått regeringens uppdrag att utvärdera verksamheten.

Som påpekas i motion U29 (s, c, v, mp, kds) har värdefulla
insatser i Central- och Östeuropa även gjorts av kooperationen.
Exempelvis har LRF via ramavtal med SIDA genomfört insatser i de
baltiska staterna. KF Project Center, för att nämna ytterligare
ett exempel, har med finansiering från BITS genomfört insatser i
främst Estland och Polen.

Utskottet delar motionärernas positiva syn på kooperationens
roll och betydelse i ett pluralistiskt samhälle. I länderna i
Central- och Östeuropa kan kooperationen vara särskilt
betydelsefull som demokratisk rörelse och för att stärka det
folkliga deltagandet i marknadsekonomins utveckling. Det är
också mot denna bakgrund som en framgångsrik konsument-,
social-, bostads- och försäkringskooperation nu växer fram som
viktiga beståndsdelar i länder som bl.a. Polen, Tjeckien och
Ungern.

Utskottet delar således regeringens uppfattning att enskilda
organisationer, folkrörelser, kommuner och andra regionala organ
har en viktig roll att spela i samarbetet med Central- och
Östeuropa. Utskottet välkomnar därför att stödet via enskilda
organisationer och folkrörelser föreslås öka -- med ca 10
miljoner kronor på årsbasis eller ca 20 % -- till 85 miljoner
kronor under budgetåret 1995/96. Utskottet anser inte att det
finns skäl att inrätta ett särskilt anslag för kooperativ
verksamhet.

Med det anförda anser utskottet att syftet med motionerna U27
(fp) yrkande 3, U29 (s, c, v, mp, kds) yrkande 1, U31 (kds)
yrkande 14 samt U809 (v) yrkande 4 tillgodosetts. Utskottet
betraktar därför nämnda yrkanden som besvarade. Motion U29 (s,
c, v, mp, kds) yrkandena 2--3 avstyrks.

Utskottet får bl.a. med anledning av motionerna U807 (s) samt
Ub711 (fp) erinra om att huvuddelen av medlen för östsamarbete
kanaliseras via de myndigheter som handhar de verkställande
uppgifterna. Myndigheterna initierar själva eller insamlar
projektförslag och bedömer dessa i enlighet med sina allmänna
instruktioner och regleringsbrevets anvisningar.

Utskottet har tidigare framhållit vikten av att östsamarbetet
utformas på ett sådant sätt att det motsvarar mottagarländernas
behov och egna prioriteringar. Det hindrar inte att det också
kan behövas insatser som är av intresse för såväl
mottagarländerna som Sverige. Utskottet vidhåller denna syn. De
prioriteringar som förordas i flertalet motioner avviker enligt
utskottets uppfattning inte i något väsentligt avseende från de
grundläggande målsättningarna för det svenska samarbetet med
Central- och Östeuropa. Detta gäller även de särskilda
insatsområden som tas upp i flera motioner.

Folkrörelsernas bildande verksamhet gör dem -- så som
framhålls i bl.a. motion U807 (s) -- till viktiga instrument för
spridningen av demokratiska värden. Prövning av ansökningar om
bidrag via folkrörelser och enskilda organisationer har hittills
gjorts av SIDA och kommer den 1 juli 1995 att övertas av den nya
sammanslagna biståndsmyndigheten.

Därmed betraktar utskottet motion U807 (s) som besvarad.

Med anledning av motion Ub711 (fp) konstaterar utskottet att
huvuddelen av det utbildnings- och forskningssamarbete som redan
bedrivs handläggs av Svenska institutet. Högskolesamarbete
utgör, enligt vad utskottet erfarit, omkring 35 % av de
sammanlagda medel som SI erhåller för samarbetsinsatser med
Central- och Östeuropa. Genom detta stöd har ett drygt
trettiotal svenska universitet och högskolor etablerat samarbete
med systeruniversitet i Central- och Östeuropa. För innevarande
budgetår har såväl högskolan som landstingets högskola i
Kristianstad tilldelats medel för samarbetsprojekt med högskolor
i Litauen. Därtill har Lunds universitet beviljats medel för
fyra projekt i Litauen, Polen och nordvästra Ryssland för
sammanlagt drygt 1,7 miljoner kronor.

Utskottet delar den i propositionen uttryckta uppfattningen om
vikten av att också genom högskolesamarbete och
forskningssamverkan bidra till att fördjupa demokratins kultur
och noterar därför med tillfredsställelse den föreslagna
anslagsökningen för dylikt samarbete.

Med det anförda avstyrks motion Ub711 (fp) yrkande 6.

Med anledning av att frågan om handelshögskolans i Riga
framtida finansiering aktualiseras i motion U30 (m) får
utskottet erinra om att medel för handelshögskolan finns
anvisade under innevarande budgetår för perioden
1994/95--1995/96. För de resterande sex månaderna av det
förlängda budgetåret 1995/96 har beräknats 7 030 000 kr under
anslagsposten till regeringens disposition. Som framgår av
propositionen, likaväl som den ursprungliga propositionen i
ärendet (1992/93:150), kommer en analys av verksamheten vid
skolan att göras i samband med budgetarbetet hösten 1995.
Analysen skall utgöra underlag för beslut om storleken av den
fortsatta finansieringen av verksamheten och om eventuella
förändringar under den återstående verksamhetsperioden. Med
hänsyn till att bl.a. kostnaden per elev vid handelshögskolan i
Riga är mycket hög, ca 200 000 kr, har utskottet tidigare
framhållit (bet. 1992/93:33) att regeringen förutsätts
tillvarata alla möjligheter att pressa kostnaderna för
verksamheten. Utskottet noterar att ekonomutbildning i Baltikum
är värdefull och anser motionärernas farhågor obefogade.

Den av regeringen föreslagna försöksverksamheten angående stöd
via partianknutna organ har behandlats mer utförligt av
utskottet i betänkandet 1994/95:UU15 om internationellt
utvecklingssamarbete. I ljuset av den tvekan angående partiernas
roll i demokratistödet som kommer till uttryck i motion U33 (v)
får utskottet konstatera att de politiska organisationernas
specifika fördel är att de är de enda som kan förmedla
erfarenhet av praktisk politisk verksamhet. Avsikten är alltså
inte -- som antyds i motionen -- att exportera en svensk modell
för partistrukturen, utan att överföra grundläggande och
allmängiltiga kunskaper om arbetsuppgifter och arbetssätt.
Utskottet vill också framhålla, som även görs i propositionen,
att initiativet att kanalisera stöd via partianknutna organ är
att betrakta som en försöksverksamhet, som efter rimlig tid --
exempelvis en mandatperiod -- kommer att utvärderas.

Någon riksdagens vidare åtgärd, så som önskas i motion U33 (v)
yrkande 3, synes därför inte påkallad. Yrkandet betraktas därför
som besvarat.

Utskottet tillstyrker därmed att viss del -- enligt
propositionen 4,5 miljoner kronor -- av stödet via enskilda
organisationer under anslaget G 1. avsätts för sådan
försöksverksamhet i enlighet med regeringens förslag.

Med anledning av förslagen om att prioritera
jämställdhetspolitiska insatser och införa ett särskilt
jämställdhetsmål i östsamarbetet vill utskottet framhålla som
angeläget att alla delar av samarbetet med Central- och
Östeuropa präglas av en medvetenhet om hur kvinnors och mäns
ekonomiska och sociala liv påverkas av den pågående
omvandlingsprocessen. Samtidigt bör särskilda insatser för att
t.ex. öka kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden i de berörda
staterna även fortsättningsvis prioriteras. Utskottet
konstaterar att det också i propositionen betonas att ett
könsrelaterat perspektiv bär anläggas på hela östsamarbetet --
från demokratistöd till näringslivssamarbete och stöd till den
finansiella sektorn -- samt att insatser bl.a. skall uppmuntra
till forskning om omvandlingsprocessens olika påverkan på
kvinnor och män.

Utskottet anser därmed motionärernas syften väl tillgodosedda
och betraktar motionerna U31 (kds) yrkande 4 samt U809 (v)
yrkande 13 som besvarade.

Med anledning av motion U804 (fp), som hemställer om bidrag
till fonden Tallinn "M/S Estonia", konstaterar utskottet att
regeringen den 24 oktober 1994 beslutade om 1 miljon kronor för
stöd till de estniska offren för Estoniakatastrofen. 500 000 kr
har kanaliserats via SIDA till Röda korset för akuta insatser,
medan 500 000 kr har gått till nämnda fond för insatser på
längre sikt. Enligt vad utskottet inhämtat avser det svenska
bidraget till fonden särskilt utbildningsinsatser bland de mest
behövande efterlevande barnen och ungdomarna.

Syftet med motion U804 (fp) får mot denna bakgrund anses
tillgodosett varför något särskilt riksdagens tillkännagivande
ej synes påkallat. Motion U804 (fp) avstyrks.

Med anledning av motion U801 (m), angående problemet med
barnprostitution i de baltiska staterna, konstaterar utskottet
att Sverige, bl.a. via Rädda Barnen, lämnar betydande stöd till
projekt inriktade på barn och ungdomar i Estland, Lettland och
Litauen. Syftet med Rädda Barnens program är, enligt vad
utskottet inhämtat, att stödja framväxten av starka,
självständiga och demokratiska organisationer som driver frågor
om barns rättigheter i enligt med FN:s barnkonvention. En viktig
del av arbetet går ut på att utveckla metoder för socialt arbete
och förmedla kunskap om frivilliga organisationers möjligheter
att arbeta för att förebygga social utslagning av barn och
utveckla alternativ till institutionsvård. Utskottet anser denna
typ av förebyggande verksamhet angelägen för att komma till
rätta med det speciella problem som aktualiseras i motion U801
(m). Vidare är insatser till stöd för hela rättsprocessen
viktiga. Sådana insatser -- till bl.a. polis, åklagarväsende,
domstolar, kriminalvård och för utvecklingen av kompetens på
lagstiftningsområdet -- genomförs redan, som framgått tidigare,
och avses prioriteras ytterligare under kommande budgetår.

Utskottet vill samtidigt erinra om att Sverige i augusti 1996
kommer att stå som värd för en världskongress med syftet att
åstadkomma en gemensam handlingsplan och internationell strategi
för att finna vägar till ett slut på den omfattande kommersiella
sexuella exploateringen av barn i världen. Initiativet till
världskongressen har tagits av ECPAT, Internationella kampanjen
mot barnprostitution i Asien. Regeringen tillsatte, enligt vad
utskottet erfarit, i januari 1995 en nationalkommitté, under
Lisbet Palmes ordförandeskap, som har till uppgift att förbereda
kongressen.

Utskottet anser det av största vikt att frågan om sexuell
exploatering av barn sätts högt på den internationella
dagordningen och välkomnar därför regeringens beslut att stå som
värd för kongressen.

Med det anförda betraktar utskottet motion U801 (m) som
besvarad.

Utskottet konstaterar att synpunkterna i här berörd del av
motion U809 (v) också får anses tillgodosedda med vad utskottet
anfört.

2.3 En socialt hållbar ekonomisk omvandling

Propositionen
(s. 37--58)

De olika reformstrategier som valts och ländernas vitt skilda
utgångslägen har inneburit att de senaste årens utveckling sett
mycket olika ut i staterna i Central- och Östeuropa. De baltiska
staterna och flera centraleuropeiska länder har för närvarande
positiv tillväxt, medan staterna i framför allt Oberoende
Staters Samvälde (OSS) alltjämt befinner sig i ekonomisk
nedgång. Ökad uppmärksamhet bör enligt propositionen ägnas den
sociala osäkerhet som kan bli följden av bl.a. en omfattande
arbetslöshet. Endast väl avvägda reformer kan möjliggöra en
ekonomisk omvandling som är såväl socialt som miljömässigt
hållbar.

Huvuddelen av det svenska samarbetet är ägnat att stödja de
central- och östeuropeiska staternas omvandling och utveckling
och deras integration i Europa som helhet. Det innebär stöd till
byggandet av marknadsekonomiska institutioner, främjandet av
handel och näringsliv samt av investeringar. Även inom den
sociala sektorn, liksom på arbetsmarknadsområdet, är behoven
omfattande. Stödformerna utgörs av kunskaps- och
kapacitetsutveckling samt finansiellt stöd.

I propositionen redogörs mer utförligt för grunderna för en
framgångsrik stabiliseringspolitik och staternas
strukturomvandlingsprocesser. Näringslivsutveckling, som
Sverige stöder såväl bilateralt som multilateralt, framhålls i
sammanhanget som särskilt viktig. Den nya biståndsmyndigheten
föreslås fortsatt stödja näringslivsutveckling i de former som
Swedecorp och BITS hittills administrerat. Swedfund
International AB, som har till uppgift att stimulera till
samverkan mellan svenska företag och företag i de central- och
östeuropeiska staterna genom riskkapitalsatsningar i
samriskföretag, föreslås få disponera högst 100 miljoner kronor
av projektintäkter från investeringar i u-länder som säkerhet
för upplåning på kapitalmarknaden för vidare utlåning till
projekt i Central- och Östeuropa. Representanter för svenskt
näringsliv inbjuds att delta i ett svenskt samrådsforum för
östsamarbete. Inom Utrikesdepartementet finns sedan 1994 en
näringslivssamordnare med uppgift att främja kontakterna mellan
regering och näringsliv. Även Exportrådets roll i sammanhanget
framhävs i propositionen.

Staterna i Central- och Östeuropa kommer även i framtiden att
vara i behov av finansiellt stöd för att påskynda
reformprocessen. Detta kan bland annat avse betalningsbalansstöd
eller ett mer strukturellt inriktat stöd kopplat till utlåning
från internationella organisationer. Mot bakgrund av de central-
och östeuropeiska ekonomiernas framtida integration i Europa bör
stödet utformas så mottagarländernas strävan mot öppenhet och
konkurrensneutralitet underlättas. Det betonas i propositionen
att samarbetsformerna därför bör anknyta till normala
marknadsekonomiska förbindelser samt att stöd, när så är
lämpligt, bör kunna utgå som krediter eller som riskkapital. Den
nya biståndsmyndigheten avses få i uppdrag att närmare utreda
behov, möjligheter och risker med att utnyttja
kreditinstrumentet i samarbetet.

För budgetåret 1995/96 beräknas garantier för finansiellt
stöd inte bli så omfattande som tidigare med hänsyn till att
Sveriges bilaterala insatser i form av betalningsbalansstöd
kommer att ersättas med deltagande i EU/EG:s gemensamma
utlåning. Vissa insatser kan ändå bli aktuella, t.ex.
infrastrukturprojekt som samfinansieras med internationella
institutioner. De statliga garantiåtagandena för budgetåret
1995/96 föreslås mot denna bakgrund uppgå till 300 miljoner
kronor.

För att täcka eventuella förluster, som kan uppstå med
anledning av de statliga garantierna för finansiellt stöd, måste
riskavsättningar göras. Ett riktmärke för hur stora de
totala avsättningarna bör vara är de 10 % av totala utestående
krediter som tillämpas av EU/EG för liknande åtaganden. Staten
har hittills, och inom ramen för riksdagens medgivanden, åtagit
sig betalningsansvar för sammanlagt 1 576 miljoner kronor och
gjort avsättningar på sammanlagt 195 miljoner kronor. Regeringen
föreslår att differensen mellan de 195 miljoner kronor som finns
avsatta och avsättningens optimala storlek (med tillämpning av
10-procentsregeln), 158 miljoner kronor, dvs. 37 miljoner
kronor, utnyttjas på så sätt att 15 miljoner reserveras som
avsättning avseende betalningsansvar för finansiellt stöd för
budgetåret 1995/96 medan återstoden (22 miljoner kronor)
reserveras som avsättning för förlustrisker för den
föreslagna exportkreditramen (se nedan).

På regeringens förslag beslutade riksdagen våren 1993 (prop.
1992/93:100 bil. 4, bet. 1992/93:UU16, rskr. 1992/93:263) att
inrätta en särskild exportkreditgarantiram om 1 miljard
kronor för de baltiska länderna och Ryssland. Syftet var att
möjliggöra garantigivning till de aktuella staterna i en
situation där EKN på grund av riskläget inte hade möjlighet att
lämna garantier inom sin normala verksamhet. I propositionen
redovisas utförligare de riktlinjer enligt vilka
Exportkreditnämnden (EKN) har haft att administrera verksamheten
och hur denna hittills har utvecklats. Svensk handel med
Central- och Östeuropa expanderar snabbt. För att ytterligare
främja export och investeringar föreslår regeringen att
exportkreditgarantiramen nu ökas från en till två miljarder
kronor, samt att ramen, på vissa villkor, också öppnas för
begränsade exportaffärer och investeringar i Ukraina,
Vitryssland och Kazakstan.

EKN har i skrivelse från oktober 1994 tagit upp frågan om
avräkning av investeringsgarantier mot den särskilda ramen,
beroende på om garantin omfattar täckning av den s.k.
transfereringsrisken eller ej. Regeringen anser, vad gäller de
länder som omfattas av den särskilda ramen, att
investeringsgaranti, inklusive eventuell transfereringsrisk,
skall avräknas mot EKN:s ordinarie investeringsgarantiram i de
fall där EKN bedömer att risken är godtagbar mot bakgrund av de
riktlinjer som finns för EKN:s normala prövning av
investeringsgarantier. I de fall där EKN gör bedömningen att
garantin kan ges enligt riktlinjer som gäller för den särskilda
ramen bör hela garantin avräknas mot den särskilda ramen. I
propositionen hemställs om riksdagens godkännande av vad
regeringen anfört i detta avseende.

Riskavsättningar måste göras även för att täcka eventuella
förluster som kan uppstå med anledning av
exportkreditgarantiramen. För den föreslagna utökningen av ramen
bedöms att ytterligare avsättningar bör göras om sammanlagt 100
miljoner kronor under den kommande treårsperioden. För
budgetåret 1995/96 föreslår regeringen att 48 miljoner kronor
anvisas för avsättningar samt att ovan nämnda belopp om 22
miljoner kronor av medel som tidigare reserverats som avsättning
för finansiellt stöd nu också kan disponeras. För vardera
budgetåret 1997 och 1998 avses avsättningar göras om 15 miljoner
kronor.

Kostnader i samband med eventuella förluster i anledning av de
statliga garantierna till stater i Central- och Östeuropa
föreslås belasta i första hand anslag under littera G och i
andra hand täckas genom omfördelningar inom statsbudgeten.

Multilaterala organ som Världsbanken, Internationella
valutafonden, EBRD, Europeiska investeringsbanken (EIB), OECD
samt Förenta nationerna och dess fackorgan spelar en viktig roll
vid utformningen och genomförandet av reformer i Central- och
Östeuropa. Multilaterala och bilaterala insatser kan utformas så
att de samverkar och ömsesidigt förstärker varandra. De tre
institutioner -- Världsbanken, EIB och EBRD -- som i framtiden
väntas stå för huvuddelen av utlåningen till Central- och
Östeuropa kan genom sina omfattande finansiella resurser
engagera sig i stora investeringar, t.ex. av infrastrukturell
art, som enskilda länder inte själva klarar av. Samfinansiering,
då bilaterala insatser knyts till multilaterala, kan dessutom
vara ett effektivt sätt att påverka de internationella organen
i, enligt svensk bedömning, önskvärd riktning. I propositionen
beskrivs utförligare de aktuella institutionernas verksamhet,
aktuella projekt och Sveriges deltagande i dessa. Ett planerat
projekt som redovisas utförligt är den riskkapitalfond för
nordvästra Ryssland som Sverige, Finland och Norge avser skapa
tillsammans med EBRD.

Mot bakgrund av betydelsen av finansiell stabilitet för
möjligheten att framgångsrikt genomföra reformer avsattes 300
miljoner kronor i budgeten för 1992/93 för bidrag till
stabiliseringsfonder för de baltiska valutorna. Emellertid
visade det sig svårt att nå tillräcklig internationell
anslutning för att skapa sådana fonder, varför andra former av
insatser för att främja finansiell stabilitet har övervägts. I
propositionen föreslås att huvuddelen av medlen tas i anspråk
för att stödja banksektorn i de baltiska staterna. Återstoden
föreslås utgöra eventuellt bidrag till det s.k. Baltiska
investeringsprogrammet. Programmet, som gäller för en
treårsperiod fram till halvårsskiftet 1995 och som beskrivs
utförligare i propositionen, har som syfte att främja
investeringar i små och medelstora företag i Estland, Lettland
och Litauen. Nordiska ministerrådet skall efter utvärdering och
samråd med de baltiska staterna fatta beslut om programmets
framtid.

Sammanfattning av motionerna

I motion U806 (v, s) framförs en del generella synpunkter på
Sveriges förutsättningar att bidra till utvecklingen i våra
närmaste grannländer i Östeuropa och på det hittillsvarande
samarbetet. Sveriges geografiska läge i kombination med folkligt
engagemang skapar goda sådana förutsättningar, anser
motionärerna, även om resultaten inte stått i proportion till
insatserna. Motionärerna vill prioritera kunskapsutbyte, bl.a. i
form av samhällsinriktad forskning. De hittillsvarande svenska
prioriteringarna på hälsoområdet, dvs. stöd till långsiktiga
preventiva insatser för folkhälsan, uppskattas av motionärerna.
Hälsoprojekt av olika slag kan via kunskaps- och personalutbyte
leda till strukturella förändringar i demokratisk riktning i de
berörda samhällena. Som ett exempel härpå anges det stöd till
särskilt Litauen som utgått från Blekinges internationella
hälsohögskola. Riksdagen föreslås i motionen ställa sig bakom
ett uttalande om att liknande initiativ bör uppmuntras och
spridas till andra delar av Sverige.

Även i motion U809 (v) yrkande 6 begärs en ökad satsning på
insatser inom det sociala området eller inom sjuk- och
hälsovården samt omsorgen om handikappade.

Kristdemokratiska samhällspartiet, som i motion U31 ställer
sig bakom de åtgärdsförslag inom den sociala sektorn som
föreslås i propositionen, begär i yrkande 6 ett riksdagens
tillkännagivande om att stödet till sociala sektorer skall
prioritera barn med handikapp samt att dessa insatser i största
möjliga mån skall kanaliseras via enskilda organisationer.

I motion U809 (v) hävdas att det stöd regeringarna i väst
utlovat i krediter till Central- och Östeuropa inte utnyttjas
fullt ut därför att bara en bråkdel av stödet i praktiken varit
tillgängligt. Orsaken skulle vara att krav ofta ställs på att
krediterna skall ges på kommersiella grunder. Motionärerna
hänvisar också till det förhållande att högst 40 % av EBRD:s
(Europeiska utvecklingsbanken) utlåning och investeringar enligt
stadgarna får gå till den statliga sektorn. I motionens yrkande
14 begärs att Sverige skall verka för en förändring av EBRD:s
kreditvillkor.

I motion U33 (v) behandlas den av regeringen föreslagna
utökade exportkreditgarantiramen. Motionärerna invänder mot att
garantierna -- mot bakgrund av riskläget i Ryssland -- skall
användas mer restriktivt vad gäller utbytet med Ryssland. Det är
enligt Vänsterpartiet helt omotiverat att låsa fast Rysslands
andel till en fjärdedel av den totala garantiramen, varför ett
tillkännagivande begärs härom (yrkande 2).

I motion N262 (s) anförs att en mängd svenska företag har
produkter som på ett effektivt sätt kan hjälpa länderna i öst
att få i gång sin industri och handel. Motionärerna nämner som
exempel företagen Hägglund Drives och Sunds Defibrator. För att
kunna exportera till Ryssland är dessa företag i behov av att få
exportkreditgarantier. Motionärerna anser därför att reglerna
behöver ändras för att sådana skall kunna beviljas.

Likartade synpunkter framförs i motion A470 (s) yrkande 9 där
också samma företag nämns.

I partimotionen U31 (kds) yrkas att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna att Swedfund AB ges möjlighet att
använda projektintäkter från investeringar i u-länder som
säkerhet för upplåning på kapitalmarknaden för vidare utlåning
till projekt i Central- och Östeuropa (yrkande 7).

Utskottets överväganden

Som påpekas i propositionen innebär den ekonomiska
omvandlingen i många stater i Central- och Östeuropa ofta svåra
sociala påfrestningar, exempelvis i form av inflation och
arbetslöshet. Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att
de svenska samarbetsinsatserna kan bidra till att lindra dessa
påfrestningar och leda till att omvandlingen blir socialt
acceptabel och hållbar. Samtidigt kan naturligtvis behoven inom
den sociala sektorn bättre tillgodoses om den ekonomiska
tillväxten kommer i gång och statsfinanserna stärks. Utskottet
välkomnar mot denna bakgrund propositionens förslag om bl.a.
stöd till de finansiella sektorerna i de baltiska staterna, den
föreslagna utvidgade exportkreditgarantiramen samt den uttalade
avsikten att stärka vissa former av insatser inom såväl
arbetsmarknadspolitiken som över hela det sociala området.

De samarbetsinsatser som förordas i motionerna U31 (kds)
(yrkande 6), U806 (v, s) och U809 (v) (yrkande 6) är, som också
framgår av propositionen, föremål för svenskt engagemang. Flera
departement, myndigheter och organisationer deltar i samarbetet.

Utbildningsstöd till den sociala sektorn ges främst via SIDA
och den av SIDA finansierade Hälso- och sjukvårdens
Östeuropakommitté (ÖEK). De av ÖEK stödda projekten avser bl.a.
baltiska läkares, tandläkares och sjuksköterskors auskultation i
Sverige, utbildningsinsatser i de baltiska länderna, Polen, S:t
Petersburg, samt etableringen av s.k. modellinstitutioner i
dessa länder. Till de prioriterade områdena hör mödra- och
barnhälsovård, inklusive familjeplanering, psykiatri,
handikappvård och förstärkning av infrastrukturen. Enligt
propositionen skall den nya biståndsmyndigheten se över formerna
för ett fortsatt stöd till ÖEK. Utskottet noterar vidare de
värdefulla insatser inom hälsosektorn som hittills kanaliserats
via BITS och den viktiga kompetensutveckling på området som kan
ske inom ramen för SI:s program för expertutbyte samt
högskolesamarbete via bl.a. Kungliga Vetenskapsakademien och
EU:s s.k. fjärde ramprogram för forskning och utveckling.

Den allmänna inriktningen av det svenska stödet -- med dess
prioritering i första hand av kunskaps- och kompetensutveckling
till stöd för en fortsatt och fördjupad demokratisering och en
socialt och miljömässigt hållbar omvandling -- innebär
ofrånkomligen att utrymmet för insatser på andra områden blir
begränsat. Med hänsyn till att behoven vida överskrider de
statsfinansiella medel som är tillgängliga för samarbetsprojekt
med Central- och Östeuropa nödgas utskottet, liksom tidigare år,
dra slutsatsen att en viss koncentration av insatserna är
nödvändig. Utskottet noterar att det även i propositionen anförs
att det inte är möjligt att utifrån finansiera social verksamhet
i de aktuella länderna, utan att det är erfarenhetsutbyte och
kapacitetsutveckling som måste vara de centrala medlen. Vid
sidan av samarbete mellan myndigheter och institutioner vill
utskottet liksom tidigare dock peka på att hälso- och
sjukvårdsområdet också är väl lämpat för insatser genom
frivilliga organisationer. Utskottet anser insatser, som på
detta sätt kan komma till stånd, värdefulla.

Med det anförda anser utskottet att motionärernas syften
tillgodosetts och betraktar därför motionerna U31 (kds) yrkande
6, U806 (v, s) samt U809 (v) yrkande 6 som besvarade.

Utskottet delar uppfattningen i motion U809 (v), att EBRD:s
40-procentsregel potentiellt skulle kunna hämma bankens
verksamhet i vissa låntagarländer. Enligt vad utskottet inhämtat
har detta dock inte hittills varit fallet. Det beror bl.a. på
att begreppet privat sektor har getts en förhållandevis vid
tolkning i EBRD. Projekt i företag som formellt är statsägda men
där det finns en konkret plan för privatisering och där den
dagliga verksamheten är frikopplad från den statliga ägaren
klassificeras i kategorin privat sektor. Utskottet noterar att
Sverige i banken aktivt stött denna flexibla tolkning av
begreppet.

Enligt stadgan har EBRD att tillämpa sunda bankmässiga
principer i hela sin verksamhet. Subventionerad långivning, som
förordas i motion U809 (v), är inte förenligt med detta. En
sådan skulle dessutom kräva omfattande tillskott av gåvomedel
från ägarländerna. Utskottet noterar att EBRD:s insatser, när
det är lämpligt, kan kompletteras med t.ex. bilateral
finansiering på gåvovillkor.

Därmed avstyrker utskottet motion U809 (v) yrkande 14.

Frågan om utformningen av de statliga kreditgarantierna för
export till Ryssland och de baltiska staterna bör, som påpekas
av näringsutskottet, ses mot bakgrund av de allmänna regler som
gäller för exportkreditgarantier. I näringsutskottets yttrande
(1994/95:NU5y), som återfinns i bilaga 2 till detta
betänkande, lämnas därför en översiktlig beskrivning av detta
system.

Näringsutskottet anser det angeläget att främja ett utvidgat
handelsutbyte med Ryssland och de baltiska staterna och
tillstyrker därför regeringens förslag om en fördubbling av den
särskilda exportkreditgarantiramen till 2 miljarder kronor.
Enligt näringsutskottets uppfattning får därmed motionerna N262
(s) och A470 (s) anses tillgodosedda.

Utrikesutskottet delar näringsutskottets uppfattning om vikten
av att främja ett ökat handelsutbyte med de baltiska staterna
och Ryssland. Det kan även konstateras att svenska företag med
affärsintressen i Ryssland redan -- tack vare den befintliga
exportkreditgarantiramen -- får anses ha blivit relativt väl
tillgodosedda ur kreditgarantisynpunkt. Som framgår närmare av
propositionen avser omkring 200 av de totalt knappt 700 bifallna
engagemangen inom den hittillsvarande miljardramen affärer med
Ryssland. Än viktigare är att en stor andel av engagemangen --
126 av 196 -- lett till garantiförbindelser. Med den utökade
ramen torde förutsättningarna för ökat handelsutbyte med
Ryssland förbättras ytterligare.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna N262 (s) samt
A470 (s) yrkande 9.

I motion U33 (v) hävdas att begränsningen av Rysslands andel
av exportkreditgarantiramen är uttryck för en restriktiv
behandling som strider mot ambitionerna med Östeuropapolitiken.
Svårigheterna i Ryssland borde enligt motionärerna motivera att
mer än en fjärdedel av ramen kunde användas för affärer med
Ryssland.

Näringsutskottet konstaterar i sitt yttrande att den särskilda
exportkreditramen medger ett större risktagande än vad som är
möjligt inom EKN:s normala garantigivning. De av riksdagen
fastlagda riktlinjerna innebär emellertid att risktagandet även
i affärer med de baltiska staterna och Ryssland måste begränsas
samtidigt som strävan är att garantierna skall bidra till
mottagarlandets ekonomiska utveckling. Enligt näringsutskottets
uppfattning är det viktigt att beakta att det föreligger
betydande skillnader i de olika ländernas utveckling. Estland
har nått långt i sitt ekonomiska reformprogram, och ekonomin
stabiliseras efter hand. Detta har lett till att EKN sedan
slutet av år 1993 kunnat bevilja korta garantier för affärer med
Estland inom den ordinarie ramen. I december 1994 togs
motsvarande steg beträffande Lettland och Litauen. Estland kunde
samtidigt placeras i en lägre premieklass. Vid samma tidpunkt
öppnades EKN:s medellånga och långa garantigivning i viss
utsträckning för de tre baltiska länderna.

Näringsutskottet konstaterar att utvecklingen i Ryssland är
mer bekymmersam än i de baltiska länderna när det gäller
ekonomisk stabilitet och kreditvärdighet. Näringsutskottet anser
därför, i likhet med regeringen och EKN, att det är rimligt att
detta återspeglas i en viss återhållsamhet med garantigivningen.
Samtidigt är det angeläget att noggrant följa utvecklingen och
ha hög beredskap för omprövning i den takt som förbättringar kan
noteras. Med hänvisning till vad som nu sagts avstyrker
näringsutskottet motion U33 (v) i denna del.

Utrikesutskottet konstaterar för sin del att Ryssland sedan
1992 -- enligt vad utskottet erfarit -- inte till fullo
honorerat amorteringar och ränteförfall på utlandsskulden. Den
politiska och ekonomiska osäkerheten i Ryssland -- liksom de
institutionella brister och svårförutsägbara ändringar i de
regelverk som reglerar bl.a. valutatransfereringar,
exportlicenser och tullar -- bidrar, enligt utskottets
bedömning, ytterligare till att motivera en begränsning av det
risktagande som är förenat med den statliga garantigivning som
finansieras med skattemedel.

Utrikesutskottet delar således näringsutskottets bedömning och
vill i likhet med detta utskott betona vikten av att
utvecklingen i Ryssland, också vad avser förlustrisken,
fortlöpande blir föremål för noggranna överväganden.

Med det anförda avstyrks motion U33 (v) yrkande 2.

Näringsutskottet berör i sitt yttrande även regeringens
förslag beträffande avräkning av investeringsgarantier.
Näringsutskottet anför följande:

Innebörden av regeringens förslag beträffande avräkning av
investeringsgarantier är att vissa garantier lämnade till
Öst- och Centraleuropa skall kunna avräknas från EKN:s ordinarie
ram för investeringsgarantier. Regeringen föreslår i
budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 4 s. 171) en
oförändrad nivå på denna ram om 2 miljarder kronor. Detta
förslag behandlar utskottet senare under våren 1995 (bet.
1994/95:NU22). Vid utgången av februari 1995 uppgick
garantiåtagandena inom investeringsgarantiramen till ca
350 miljoner kronor. Enligt vad näringsutskottet erfarit finns
det därmed utrymme inom denna ram för garantier till östländerna
utan att det inverkar på möjligheterna att få garantier för
investeringar i andra länder.

Näringsutskottet tillstyrker mot denna bakgrund vad regeringen
anfört om avräkning av investeringsgarantier. Näringsutskottet
tillstyrker även övriga förslag i propositionen som rör
exportkrediter.

Med hänvisning till det ovan sagda tillstyrker
utrikesutskottet förslaget att regeringen bemyndigas att under
budgetåret 1995/96 ikläda staten betalningsansvar till ett
belopp om högst 300 miljoner kronor avseende statsgarantier för
finansiellt stöd till stater i Central- och Östeuropa, samt till
ett belopp om högst 1 miljard kronor, utöver tidigare godkänt
belopp, avseende exportkreditgarantigivning för vissa av dessa
stater.

Utskottet konstaterar att motion U31 (kds) yrkande 7 till
fullo överensstämmer med vad regeringen hemställler angående
Swedfund AB:s möjlighet att använda projektintäkter. Därför
synes någon särskild riksdagens åtgärd, i enlighet med
motionärernas önskemål, inte påkallad.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag om att högst
100 miljoner kronor av intäkter från investeringar i u-länder
får användas som säkerhet för upplåning på kapitalmarknaden för
vidare utlåning till projekt i Central- och Östeuropa.

Med hänvisning till vad som ovan anförts av näringsutskottet
tillstyrker utskottet också godkännande av regeringens förslag
angående avräkning av investeringsgarantier.

2.4 Miljö och kärnsäkerhet

Propositionen
(s. 59--67)

En av målsättningarna för det svenska samarbetet med Central-
och Östeuropa har från första början varit att stödja åtgärder
för att förbättra miljön. Åtgärderna har främst syftat till att
höja kärnsäkerheten, främja vattenreningen och motverka
luftföroreningar. En viktig komponent i samarbetet har utgjorts
av förvaltningsstöd och kunskapsuppbyggnad. Miljösamarbetet har
också varit prioriterat i det regionala och internationella
samarbetet.

Omkring en miljard kronor har anvisats för miljöinsatser i
Central- och Östeuropa under åren 1990/91--1994/95. De största
insatserna har utformats inom ramen för det av
Helsingforskommissionen (HELCOM) utarbetade åtgärdsprogrammet
för Östersjön. Det svenska stödet till programmets
genomförande uppgår hittills till ca 400 miljoner kronor. Även
det nordiska finansieringsbolaget för
miljöinvesteringar (NEFCO), som bidrar med finansiering
av företag som tillverkar miljöutrustning och tillhandahåller
miljötjänster i Central- och Östeuropa, spelar i sammanhanget en
viktig roll.

I propositionen föreslås en sammanhållen miljöstrategi i
Östersjöregionen. Miljösamarbetet föreslås finansieras över en
anslagspost, vilken skall disponeras av den nya
biståndsmyndigheten. En särskild samrådsgrupp med representanter
för de berörda departementen kommer att tillsättas för arbetet
med policy- och anslagsfrågorna. Därutöver bereds ytterligare
multilaterala insatser på miljöområdet.

Avloppsreningsanläggningar, energiinriktat stöd samt insatser
på kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet, i främst Statens
kärnkraftinspektions (SKI) och Statens strålskyddsinstituts
(SSI) regi, avses ges fortsatt prioritet. Ytterligare samordning
vad gäller kärnsäkerhetsprogrammen kan bli möjlig inom ramen för
G 24-samarbetet och EU:s olika program. Totalt 169 250 000 kr
föreslås bli anvisade för miljöinsatser. Därav beräknas
13 500 000 kr anvisas Statens naturvårdsverk för
kunskapsuppbyggnad ooch förvaltningsstöd.

I propositionen framhålls att möjligheterna att klara
investeringar för miljöinsatser enbart med internationella
krediter är begränsade. Den nya myndigheten kommer mot denna
bakgrund att få i uppdrag att bereda investeringsprojekt inom
Östersjöprogrammet i samfinansiering med de internationella
bankerna och andra givarländer.

För kärnsäkerhets- och strålskyddsinsatser föreslås 83
miljoner kronor. EBRD:s kärnsäkerhetsfond utgör enligt vad
som anges i propositionen ett i sammanhanget kompletterande
finansieringsinstrument som har lett till att väsentliga
säkerhetsinvesteringar kunnat göras i bl.a. kärnkraftverken i
Litauen och Bulgarien. Jämte de medel som föreslås bli anvisade
för regeringens disposition för eventuellt fortsatt bidrag till
fonden kan totalt 128 miljoner kronor komma att satsas för
kärnsäkerhets- och strålskyddsfrämjande insatser.

Sammanfattning av motionerna

I den centerpartistiska kommittémotionen U32 kritiseras
framför allt de miljöpolitiska avsnitten i regeringens
proposition. De föreslagna insatserna på miljöområdet bedöms som
underdimensionerade i relation till de behov som finns. En
väsentlig resurförstärkning föreslås för kommande budgetår. I
motionen yrkas på avslag av regeringens förslag om treårsram för
miljöinsatser samt att riksdagen ger regeringen till känna att
en kommission bör tillsättas för utarbetande av förslag till ett
nytt treårsprogram för miljöinsatser i Central- och Östeuropa
för perioden 1997--1999 (yrkande 3). Direktiven bör enligt
motionärerna bl.a. ange att kommissionen för dessa budgetår
skall anvisa innehållet i ett program för miljöinsatser om minst
400 miljoner kronor per budgetår.

Motionärerna bakom motion U32 (c) invänder vidare mot
regeringens avsikt att från och med den 1 juli 1995 finansiera
miljöinsatserna i Central- och Östeuropa över ett sammanhållet
anslag under Utrikesdepartementets huvudtitel. I stället
förordas att Miljödepartementet får det sammanhållande ansvaret
för Sveriges miljöinsatser i närområdet (yrkande 4). I motionens
yrkande 15 föreslås ett tillkännagivande om att Nordiska
Investeringsbanken (NIB) skall ges en av ägarstaterna garanterad
ram för lån till miljöinsatser i närområdet på minst 100 ecu.
Enligt motionen är detta också innebörden i ett förslag som en
särskild s.k. ad hoc-grupp för miljöinsatser i Nordens närområde
nyligen överlämnat till Nordiska ministerrådet.

Ett annat av ad hoc-gruppens förslag, som motionärerna gör
till sitt, är att en särskild facilitet omfattande 100 miljoner
DKK skall inrättas för att möjliggöra s.k. mjuk (förmånlig)
finansiering av miljöinsatser i närområdet. Sverige bör verka
för att faciliteten, som förutses knytas till NIB/NEFCO,
inrättas på minst den föreslagna nivån senast den första januari
1996 (yrkande 16).

I Miljöpartiets motion U26 anförs att den politiska
omvälvningen i Central- och Östeuropa, den socioekonomiska
utvecklingen med social instabilitet som följd samt den
omfattande miljöförstöringen hotar en fredlig utveckling och en
varaktig säkerhet. Det är därför nödvändigt med en stabil
utveckling av regionens ekonomi, samtidigt som de ekologiska
ramarna inte rubbas. Miljöföroreningarna kräver snabba insatser
vad gäller avloppsreningsverk, jordbruksmetoder och tekniska
lösningar för industrier, så att nedsmutsning och övergödning av
Östersjön kan stoppas. Alla dessa åtgärder kräver stora
ekonomiska insatser, varför motionärerna föreslår att anslaget
till samarbete med Central- och Östeuropa utökas med en särskild
fond för miljöinsatser på en miljard kronor. Förslaget behandlas
i betänkandets avsnitt 3 Anslagsfrågor.

I Moderata samlingspartiets motion U30 framförs uppfattningen
att regeringens förslag innebär näst intill en halvering av
satsningen på miljövård. Detta trots att propositionen, enligt
motionärerna, andas en föreställning om att de nuvarande
insatserna i allt väsentligt skall fortsätta. Moderaterna anser
att miljöinsatserna, som har ett värde såväl för Sverige som för
mottagarlandet, även fortsättningsvis bör kanaliseras i särskild
form och via kompetenta myndigheter. Mot denna bakgrund föreslås
förutom ökade insatser även en fortsatt organisation av
miljöbiståndet via miljömyndigheter (yrkande 5).

I motion U810 (c) om stödet på energiområdet till Östeuropa
generellt begärs ett tillkännagivande med innebörden att
fortsatt stöd på detta område inte skall utgöra "alibi" för
fortsatt kärnkraftsanvändning utan främja förnybara energikällor
och effektivare energianvändning.

I motionerna U26 (mp) yrkande 3 samt U809 (v) yrkandena 9 och
10 begärs tillkännagivanden med likartat innehåll. I motion U809
(v) föreslås också att regeringen skall få i uppdrag att göra en
miljökonsekvensbeskrivning av rysk uranbrytning och
uranhantering.

I motion U32 (c) yrkande 7 begärs att regeringen skall ta
förnyade initiativ för att påskynda staters ratificering av
avtal beträffande ansvar vid kärnkraftsolyckor. Enligt
motionärerna har internationella insatser för att främja
säkerheten vid kärnkraftverk i bl.a. Litauen försvårats av att
västeuropeisk kärnkraftsindustri vägrar att bistå med viktig
utrustning så länge berörda stater inte ratificerat de s.k.
Wien- och Pariskonventionerna.

Mot bakgrund av att Sverige m.fl. stater arbetar inom ramen
för det s.k. Nuclear Safety Account (NSA) för att förbättra
säkerheten i kärnkraftverk, begärs i samma motions (U32) yrkande
8 att riksdagen som sin mening skall ge till känna att
regeringen bör ta initiativ för att förbättra öppenheten i NSA:s
verksamhet. Det är enligt motionärerna angeläget att den
medborgerliga insynen i NSA ökar.

I motion U705 (s) anförs att stora, hittills orörda
naturområden i det tidigare Sovjetunionen nu hotas av en snabb
och ofta naturvårdsmässigt obetänksam exploatering. Mot bakgrund
av den kompetens som svenska biologer har om floran och faunan i
vårt eget och angränsade klimatområden bör frågan utredas, anser
motionärerna, på vilket sätt Sverige bäst skulle kunna stödja
bevarande av den biologiska mångfalden inom f.d. Sovjetunionen.
I motionen framhålls bl.a. att delar av den här aktuella
biologiska mångfalden är av särskilt intresse som genreserver
för framtida förädlingsarbete.

Även i motion U809 (v) framhålls liknande synpunkter. I
yrkande 8 föreslås att regeringen återkommer med förslag till
hur det svenska stödet till bevarandet av naturområden skall
förstärkas.

I motion Jo628 (fp) yrkande 7 föreslås ett riksdagens
tillkännagivande med innebörden att stödet till länderna i
Central- och Östeuropa bör inriktas på vattenrening,
kärnsäkerhet samt rökgasrening och energieffektivisering. I
motionen beskrivs den allvarliga miljösituationen i de berörda
länderna mer utförligt. Kalla krigets hot mot fred och säkerhet
har ersatts av hotet från den instabilitet som skapats av
tomrummet efter kommunismens kollaps. I detta sammanhang utgör
också miljöförstöringen ett hot mot säkerheten, menar
motionärerna, och de ger exempel på flera verkliga eller
potentiella konflikter och hot som bottnar i bl.a. kampen om
naturresurser.

Även i motion U809 (v) framhålls vikten av samarbete inom
vattenreningssektorn. Enligt yrkande 11 bör samarbetet vad
gäller luft- och vattenvård utvecklas och regeringen undersöka
möjligheterna att öka krediterna för projekt på dessa områden.

I motion U33 instämmer Vänsterpartiet med regeringens
uppfattning om behovet av att prioritera Östersjön. Men då går
det inte att vara nöjd, anser motionärerna, med att Sverige
hittills bidragit med 400 miljoner kronor till Östersjöns
sanering, när behovet av insatser beräknas till ca 150
miljarder. Regeringen bör därför återkomma med förslag till
riksdagen om hur Sveriges insatser för Östersjön drastiskt skall
stärkas (yrkande 5).

I Vänsterpartiets motion om miljöpolitiken, Jo664, begärs att
regeringen skyndsamt skall lägga fram en långsiktig plan för hur
restaureringen av Östersjön skall påskyndas och finansieras
(yrkande 5).

Även i motion U31 (kds) anförs att ökade resurser bör anslås
till åtgärdsprogrammet för Östersjön. I motionen refereras bl.a.
till den revidering av åtgärdsprogrammet som genomfördes våren
1992 vilken innebar en skärpning för det fortsatta miljöarbetet.
Länderna förband sig då att arbeta i enlighet med
försiktighetsprincipen och att använda sig av den mest
miljövänliga tekniken. Det reviderade åtgärdsprogrammet omfattar
också kust- och avvattningsområdet kring Östersjön. Motionärerna
anser att det mot denna bakgrund är oacceptabelt att kraftigt
dra ner anslaget till miljöinsatser i Östersjöregionen. I
stället bör ökade resurser anslås till åtgärdsprogrammet. De
satsningar som Sverige hittills medverkat till i
Östersjöstaterna har varit framgångsrika. Satsningar för att
förbättra vatten- och avloppssystemen föreslås i ökad
utsträckning inriktas på kretsloppsbaserade lösningar där urin
och fekalier kan få bli en resurs i ett miljöanpassat jordbruk
(yrkande 15). Motionens anslagsyrkanden behandlas senare i
betänkandet (avsnitt 3 Anslagsfrågor).

I Kristdemokraternas partimotion om miljöpolitiken, Jo604,
begärs ett tillkännagivande om behovet av en
effektivitetsutredning för att klargöra hur största möjliga
nytta per satsad krona i förbättrad Östersjömiljö kan uppnås
(yrkande 12).

Även i motion Jo671 (s) framhålls att varje insats i Östersjön
måste göras så kostnadseffektiv som möjligt. Ett omfattande
program för en socialt och miljömässigt hållbar utveckling krävs
för att återställa Östersjön i ekologisk balans. Insatser krävs
från samtliga Östersjöstater. Motionärerna, som även anför att
Kalmar län kan göra väsentliga insatser i sammanhanget, begär
att synpunkterna i motionen skall bli föremål för ett riksdagens
tillkännagivande.

Enligt motion U31 (kds) finns också möjlighet att stödja
miljöinvesteringar i Polen genom Ecofund och s.k.
debt-for-environment swaps, dvs. skuldavskrivning mot att Polen
satsar motsvarande summa i lokal valuta på miljöprojekt.
Motionärerna vill att riksdagen skall besluta att Sverige skall
stödja denna typ av miljöinvesteringar i Polen (yrkande 10).

I motion T225 (mp) föreslås att biståndet till Östeuropa
delvis inriktas på att sprida kunskap om växthuseffekten och på
att stödja utvecklingen av miljöanpassade transportsystem
(yrkande 17).

Även enligt motion U809 (v) bör satsningar inom
kommunikationssektorn bli del av det svenska samarbetsprogrammet
med länderna i Central- och Östeuropa (yrkande 12).

Vikten av stöd till uppbyggnaden av miljöanpassade
transportsystem framhålls även i motion U31 (kds). Regeringen
bör enligt motionärerna uppmanas att återkomma till riksdagen
med konkreta förslag avseende utvecklingen av en miljöanpassad
infrastruktur i de baltiska staterna (yrkande 16).

I motion U805 (mp) anförs att Slovakien under 1997 avser att
öppna kärnkraftverket Mochovce, om lån beviljas härför av den
europeiska utvecklingsbanken, EBRD. Motionärerna anser att ett
sådant beslut skulle kunna ha prejudicerande karaktär, eftersom
varken EBRD eller någon annan utvecklingsbank tidigare gett
bidrag eller lån för färdigställande av kärnkraftverk. I yrkande
1 begärs att detta synsätt skall framföras av riksdagen i ett
tillkännagivande. I yrkande 2 begärs att regeringen skall göra
en översyn av EBRD:s biståndsprojekt. Det är enligt motionärerna
angeläget att lån från EBRD, liksom från andra
utvecklingsfonder, bidrar till utvecklingen av förnyelsebar
energi och metoder för energibesparingar. Detta bör riksdagen ge
regeringen till känna (yrkande 3). I yrkande 4 anförs att
riksdagen hos regeringen skall begära att medel via EBRD för lån
till kärnkraftverket Mochovce inhiberas.

Inte heller enligt motion U32 (c) yrkande 9 får Sverige -- med
hänvisning till det slovakiska kärnkraftverket -- i något
sammanhang bidra till att kärnkraftverk som inte skulle ges
drifttillstånd i väst kan göras startklara i Central- och
Östeuropa.

Utskottets överväganden

Som framhålls i propositionen har miljöfrågorna alltsedan
östsamarbetets början haft högsta prioritet. Speciellt BITS men
också SIDA har kanaliserat betydande stöd till miljöinriktade
insatser och projekt i särskilt Baltikum och andra delar av
Central- och Östeuropa. Insatsernas karaktär och utformning,
såväl bilateralt som multilateralt, beskrivs utförligare i
propositionen. Som tidigare framgått har regeringen i skrivelse
till riksdagen (1993/94:252) dessutom särskilt redovisat
hittillsvarande insatser inom miljöområdet i Central- och
Östeuropa. Utskottet noterar likaså att regeringen i proposition
1994/95:100 bil. 4 närmare redogjort för sin syn på begreppet en
hållbar utveckling.

Utskottet noterar att jordbruksutskottet i sitt yttrande
(1994/95:JoU4y) i allt väsentligt ansluter sig till regeringens
överväganden om åtgärder för att stödja en miljömässigt hållbar
utveckling. Jordbruksutskottet anför bl.a. följande:

Som regeringen anför bör målet för miljöinsatser i Central-
och Östeuropa vara att stödja miljösamarbete och åtgärder för
att bevara och förbättra miljön, särskilt i och kring Östersjön.
Förvaltningsstöd, institutionsuppbyggnad och katalytiskt stöd
till investeringar på koncessionella villkor inom ramen för
Östersjöprogrammet är centrala inslag i öststödet. Härmed avses
enligt utskottets terminologi bl.a. stöd eller långivning på
förmånliga villkor som kan ge positiva sidoeffekter, t.ex. i
fråga om möjligheter till kompletterande insatser från olika
finansieringskällor.

Utrikesutskottet finner -- i likhet med jordbruksutskottet --
att många av de i motionerna framförda yrkandena avseende
miljöinsatser av olika slag ligger väl i linje med det
presenterade samarbetsprogrammets inriktning och syften. Liksom
t.ex. motionärerna bakom motion Jo628 (fp) anser utskottet att
den närmast katastrofala miljösituationen i många regioner och
stater i Central- och Östeuropa kan uppfattas som ett hot mot
vår gemensamma säkerhet. Det hindrar inte att miljöproblemens
olika gränsöverskridande eller lokala karaktär ofta kräver
varierande angreppssätt. Som betonas i propositionen gör också
skillnaden i politisk och ekonomisk utveckling i
samarbetsländerna att förutsättningarna för insatser och
samarbete på miljöområdet är mycket olika.

I motion U32 (c) föreslås tillsättandet av en kommission med
direktiv att lägga fram förslag om ett nytt treårsprogram för
1997--1999 samt att anvisa minst 400 miljoner kronor per
budgetår för miljöinsatser. Med anledning av detta yrkande får
utskottet anföra följande:

De ca 210 miljoner kronor som redan anvisats för miljöinsatser
innebär enligt utskottets uppfattning en klar markering av den
betydelse som tillmäts dessa insatser. De motsvarar enligt
utskottets bedömning den optimala användning som
mottagningskapacitet, finansieringssituation och statsfinanser
för närvarande medger. Vissa variationer i anslagstilldelningen
för miljöinsatser har skett över tiden även föregående år.
Utskottet konstaterar att Sverige likväl legat och alltjämt
ligger på en hög nivå vad avser miljöinsatser jämfört med andra
stater runt Östersjön. Miljöinsatsernas relativa andel i
samarbetet kan även i framtiden komma att variera år från år,
beroende bl.a. på hur snabbt den institutionella uppbyggnaden
kan ske i våra samarbetsländer. Enligt vad utskottet inhämtat
kommer den nya sammanslagna biståndsmyndigheten att förfoga
över tillräckliga resurser för att optimalt kunna ta till vara
de möjligheter till insatser på miljöområdet som erbjuds
framöver. Att i dagens situation binda sig för en fördelning på
sektorer som inte överensstämmer med vad som kan komma att
användas under ett budgetår bidrar enligt utskottets uppfattning
inte till den önskvärda flexibilitet som också bör prägla
samarbetet.

Fördelningen av ansvaret för miljösamarbetet inom
regeringskansliet -- en fråga som också tas upp i motion U32 (c)
-- berörs i jordbruksutskottets yttrande. Jordbruksutskottet
anför följande:

När det gäller departementsansvaret för miljösamarbetet
erinrar utskottet om att riksdagen i 7 kap. 1 § regeringsformen
föreskrivit att det är regeringen som fördelar ärenden mellan
departementen. Närmare bestämmelser finns i
departementsförordningen. I Holmberg-Stjernquists kommentar till
grundlagarna understryks att departementsförordningen är
regeringens ensak.

Vidare bör framhållas att utskottet nyligen i betänkandet
1994/95:JoU14 avstyrkt motioner om att medel för miljöinsatser i
Central- och Östeuropa skall anvisas under fjortonde huvudtiteln
(Miljödepartementet). Riksdagen förväntas fatta beslut i detta
ärende den 6 april 1995.

Utöver den formella bedömning som innefattas i det anförda
vill utskottet tillägga att det är omfattningen och inriktningen
av de föreslagna miljöinsatserna som bör vara det huvudsakliga
ämnet för riksdagens ställningstagande. Syftet med regeringens
förslag är att samordna och koncentrera samarbetet med Central-
och Östeuropa på olika områden. Enligt utskottets mening är det
därvid inte ett förstahandsintresse vilket departement som har
det formella ansvaret för insatserna eller under vilken
huvudtitel medel för samarbetet anvisas. Av propositionen
framgår att regeringen förutsätter en nära samverkan mellan
berörda departement och myndigheter i fråga om miljöstödet (s.
61). Regeringen avser därför att för policy- och anslagsfrågor
tillsätta en särskild beredningsgrupp.

Med hänvisning till det anförda anser jordbruksutskottet att
motionerna U30 (m) yrkande 5 och U32 (c) yrkandena 3 och 4 bör
avstyrkas.

Utrikesutskottet, som delar jordbruksutskottets bedömningar i
denna fråga, tillstyrker därmed föreslaget om en sammanhållen
miljöstrategi och finansieringen av miljösamarbetet över en
sammanhållen anslagspost. Motionerna U30 (m) yrkande 5 samt U32
(c) yrkandena 3 och 4 avstyrks.

Med anledning av motion U31 (kds) yrkande 10 angående
miljösatsningar i Polen får utskottet konstatera att Polen
alltjämt står inför stora uppgifter på inte minst miljöområdet.
I regeringens kontakter med polska representanter ges detta
område, enligt vad utskottet inhämtat, även fortsatt hög
prioritet. Polen har även framgångsrikt byggt upp nationella
miljöfinansieringsprogram, varav den i motionen nämnda
internationella miljöfonden (Ecofund) är en.

Utskottet noterar att det ur skuldsynpunkt -- enligt den
bedömning som görs i Finansdepartementet -- saknas anledning
för Sverige att medverka i denna fond. Om man av andra skäl
skulle lämna ett direkt bidrag till fonden måste detta vägas mot
andra svenska miljöinsatser i Polen. Regeringen har, enligt vad
utskottet erfarit, hittills inte funnit skäl för en sådan
omallokering av medlen.

Utskottet noterar vidare att inte heller jordbruksutskottet är
berett att gå motionärernas önskemål till mötes.
Jordbruksutskottet konstaterar att finansieringen av
miljöinsatser via Ecofund kan innebära svårigheter från den
synpunkten att investeringar under genomförandefasen ej kan
påverkas av andra länder som deltar i samarbetet. Möjligheten
att tillämpa skuldavskrivningar i utbyte mot miljöinvesteringar
begränsas vidare -- enligt jordbruksutskottet -- av det faktum
att de privata långivare som kan vara engagerade i verksamheten
måste ersättas i särskild ordning.

Därmed avstyrker utrikesutskottet, i likhet med
jordbruksutskottet, motion U31 (kds) yrkande 10.

Utskottet noterar att regeringen mot bakgrund av det växande
investeringsbehovet i Central- och Östeuropa ansett det
befogat att på miljöområdet ge möjlighet till investeringsstöd
på förmånliga, s.k. koncessionella, villkor. För budgetåret
1995/96 avses avsättas 120 miljoner kronor för sådana
investeringar, i första hand inom ramen för det av
Östersjöstaterna gemensamt antagna Östersjöprogrammet. Prioritet
skall ges åt anläggningar för avloppsrening, men även
luftreningsåtgärder skall kunna komma till stånd om sådana
insatser kan möjliggöras via bl.a. samfinansiering. Enligt vad
utskottet erfarit kan även insatser i mindre
avloppsreningsanläggningar bli aktuella om
kostnadseffektivitetsskäl och samfinansieringsmöjligheter skulle
motivera detta. Ett betydande engagemang från
finansieringsinstitutioner som bl.a. Världsbanken och EBRD utgör
en viktig förutsättning för ett framgångsrikt miljöarbete, inte
minst i Östersjöregionen.

Jordbruksutskottet anför följande i anslutning till några av
de här aktuella motionsyrkandena:

Som framgår av propositionen har inom HELCOM utarbetats ett
åtgärdsprogram för Östersjön som är gemensamt för alla länder i
tillrinningsområdet. I programmet beskrivs vilka åtgärder som
bör vidtas under kommande 20-årsperiod för att återställa
Östersjöns ekologiska balans. Utskottet ansluter sig till
synpunkterna i Vänsterpartiets motioner så till vida att det är
angeläget att åtgärdsprogrammet för Östersjön konkretiseras
ytterligare och påskyndas så långt det är möjligt. Det är
viktigt att riksdagen fortlöpande får information om hur arbetet
fortskrider och ges tillfälle att påverka miljöinsatserna.
Särskilt finansieringsfrågorna bör ägnas stor uppmärksamhet. En
plan för finansieringen av hela åtgärdsprogrammet kan dock inte
framläggas ensidigt av Sverige utan måste givetvis grundas på
internationellt samarbete. Vid nästa europeiska miljökonferens i
Sofia i oktober 1995 kommer miljöfrågorna i Central- och
Östeuropa att vara ett centralt tema liksom finansieringen av
miljöåtgärder och investeringar. Det bör i första hand ankomma
på regeringen att avgöra under vilka former den fortsatta
verksamheten bör redovisas för riksdagen.

Med det anförda anser jordbruksutskottet att de aktuella
motionsyrkandena till stor del tillgodosetts. Utrikesutskottet,
som delar jordbruksutskottets bedömning härvidlag, betraktar
därmed motionerna U33 (v) yrkande 5, U809 (v) yrkande 11 samt
Jo664 (v) yrkande 5 som besvarade.

Utskottet noterar att jordbruksutskottet ser positivt på
förslagen i motion U32 (c) om en garantiram för miljölån vid
Nordiska Investeringsbanken och om en särskild facilitet för
s.k. mjuk finansiering. En arbetsgrupp under Nordiska
ministerrådet har nyligen avslutat en studie om effektivisering
och samordning av de nordiska ländernas miljöinsatser i Central-
och Östeuropa. Arbetsgruppens förslag bereds nu i
regeringskansliet. I propositionen anförs härvidlag bl.a. att
ett nordiskt stöd skulle kunna lämnas som gemensam
gåvofinansiering eller som garantier för utvidgad långivning
till miljöprojekt från Nordiska Investeringsbanken.

I likhet med jordbruksutskottet utgår utrikesutskottet från
att de aktuella förslagen i motion U32 (c) beaktas och övervägs
i det fortsatta beredningsarbetet. Med det anförda betraktas
motion U32 (c) yrkandena 15--16 som besvarade.

Utrikesutskottet noterar att jordbruksutskottet delar den i
motion U31 (kds) uttryckta uppfattningen att satsningarna på
avloppsrening m.m. i största möjliga utsträckning bör inriktas
på kretsloppsbaserade lösningar (yrkande 15). Varken
utrikesutskottet eller jordbruksutskottet ser någon motsättning
mellan propositionen och motionen i denna del, varför motion U31
(kds) yrkande 15 betraktas som besvarat.

I anslutning till motion Jo604 (kds) yrkande 12 erinrar
jordbruksutskottet om att Sekretariatet för analys av
utvecklingssamarbete genomfört en studie av Sveriges samarbete
med Öst- och Centraleuropa (Ds 1994:134). Ett huvudsyfte med
studien har varit att analysera ändamålsenligheten och
kostnadseffektiviteten i detta samarbete. Studien ingår -- som
framgått tidigare i detta betänkande -- som en del i det
bakgrundsmaterial som proposition 160 bygger på. I propositionen
understryks också det angelägna i att det svenska stödet går
till insatser som är kostnadseffektiva. Enligt
jordbruksutskottet bör motionen således inte föranleda någon
vidare åtgärd.

Utrikesutskottet, som delar jordbruksutskottets bedömning i
denna fråga, avstyrker därmed Jo604 (kds) yrkande 12.

Som framgår av redovisningen ovan ligger förslagen i
propositionen väl i linje med det synsätt på miljöfrågorna som
också anläggs i motion Jo628 (fp) samt med de önskemål om
åtgärder för ett renare Östersjön som begärs i motion Jo671 (s).
Motionerna Jo628 (fp) yrkande 7 samt Jo671 (s) betraktas därmed
som besvarade med vad utskottet anfört.

Utskottet konstaterar -- mot bakgrund av vad som anförts i ett
flertal motioner, bl.a. U26 (mp), U809 (v), U810 (c) -- att en
realistisk utgångspunkt för de internationella insatserna på
kärnsäkerhetsområdet i exempelvis Litauen måste vara att de
aktuella kärnkraftsreaktorerna för närvarande spelar en
betydande roll i elförsörjningen och att de därför kan behöva
drivas under flera år framöver. Det står samtidigt klart att
inga insatser, varken från svenskt eller internationellt håll,
görs i central- och östeuropeiska kärnkraftverk med avsikt att
förlänga deras tekniska livslängd. Syftet är uteslutande att
åstadkomma en så säker driftssituation som möjligt under den
överblickbara tid som dessa verk måste drivas på grund av
energisituationen i berörda stater.

Parallellt med säkerhetssatsningar i kärnkraftverk är det mot
denna bakgrund -- som också framhålls i flera motioner --
angeläget att hjälpa staterna i Central- och Östeuropa att
planera för och utveckla alternativ, säker och miljöanpassad
energiproduktion och framför allt att åstadkomma en effektivare
och resurssnålare energianvändning. De genom internationell
samverkan ökade möjligheterna, t.ex. inom ramen för bl.a. EBRD:s
kärnsäkerhetsfond, att ställa gemensamma krav på
mottagarländernas energihushållning och uppbyggnad av effektiva
säkerhetsmyndigheter m.m. kan i sammanhanget noteras som
värdefulla. Utskottet noterar vidare att regeringen, i syfte att
öka genomslagskraften av de svenska insatserna, avser ge den nya
myndigheten i uppdrag att tillsammans med NUTEK utarbeta förslag
till hur de två myndigheterna kan samverka avseende
energiinsatser i Central- och Östeuropa.

Utskottet konstaterar att Sverige i organ som bl.a.
Internationella atomenergiorganet (IAEA) samt inom OECD:s
kärnenergibyrå (NEA) driver frågan om mer bindande miljökrav i
samband med uranbrytning.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U26 (mp)
yrkande 3, U809 (v) yrkandena 9--10 samt U810 (c).

När det gäller den i motion U32 (c) omnämnda speciella
problematiken i samarbetet avseende Ignalinareaktorerna i
Litauen, som sammanhänger med nödvändigheten av att ratificera
vissa internationella konventioner gällande kärnsäkerhet, har
utskottet erfarit att regeringen aktivt driver frågan. I mitten
av mars besökte en svensk regeringsdelegation Vitryssland för
samtal i ärendet. Enligt information från Utrikesdepartementet
gav dessa samtal god grund för att hoppas att Vitryssland snart
kommer att ansluta sig till de här aktuella internationella
avtalen.

Beträffande Nuclear Safety Account, som också aktualiseras i
motion U32 (c), får utskottet konstatera att samma principer vad
gäller öppenhet och insyn vid upphandlingsförfaranden gäller för
verksamheten såväl i EBRD som vad avser bankens särskilda
kärnsäkerhetsprogram, NSA. Beslut i NSA fattas dock med
konsensus, vilket bidrar till att de ofta svåra och långa
förhandlingar med mottagarlandet som föregår beslut om
eventuella insatser med nödvändighet måste präglas av viss
förtrolighet. Enligt vad utskottet inhämtat innebär dock detta,
enligt regeringens bedömning, ingen risk för att kommersiella
intressen i stället för säkerhetsintressen blir avgörande i
beredningen av och beslut om projekt.

Med det anförda betraktar utskottet motion U32 (c) yrkandena
7--8 som besvarade.

Vad gäller EBRD-lån till kärnkraftverk, som aktualiseras i
motionerna U805 (mp) samt U32 (c) får utskottet inledningsvis
konstatera att EBRD lämnar lån på kommersiella villkor.
Verksamheten kan således inte rubriceras som bistånd. Varje
enskilt projekt behandlas i EBRD:s styrelse, där Sverige, Island
och Estland har en gemensam representant. Vid styrelsemötena
framförs medlemsstaternas synpunkter på projekten. EBRD:s
lånepolicy är således kontinuerligt föremål för översyn av
medlemsstaterna.

I syfte att mjuka upp EBRD:s lånevillkor kan medlemsstaterna
lämna bistånd genom att fondera medel i EBRD. På det sättet har
ett flertal givarländer, däribland Sverige, lämnat bistånd till
EBRD:s tekniska biståndsfonder.

Mochovceprojektet, som tas upp i motionerna, innebär, enligt
vad utskottet inhämtat, en planerad uppgradering av två
reaktorer som byggts med rysk teknologi under 1970-talet och som
inte tidigare varit i drift. Villkoren i korthet för en
eventuell medverkan av EBRD i projektet är att högriskreaktorer
i Slovakien stängs, att de uppgraderade reaktorerna uppnår
västlig säkerhetsstandard och att projektet uppfyller samma
kriterier som de som skall gälla för all långivning inom EBRD
till projekt, nämligen att projektet verkligen är det mest
ekonomiskt fördelaktiga av möjliga alternativ.

EBRD:s medverkan i Mochovceprojektet bereds, enligt vad
utskottet erfarit, på basis av ett omfattande
utredningsmaterial. Materialet har granskats av experter på SKI,
SSI och Vattenfall. Sveriges representant i banken deltar aktivt
i detta arbete och har pekat på ett antal oklarheter i de
rapporter som presenterats. I underlaget vägs också in
diskussioner med enskilda organisationer m.fl. intressenter i
projektet. Från svensk sida kommer beslut i själva låneärendet,
enligt vad utskottet erfarit, att fattas först när
beredningsarbetet slutförts.

Utskottet anser det angeläget att en noggrann granskning görs
av såväl miljö- och säkerhetskraven som av projektets ekonomiska
förutsättningar i stort. Utskottet förutsätter att regeringen
aktivt bevakar ärendets fortsatta beredning.

Någon vidare riksdagens åtgärd anser utskottet inte vara
påkallad i anledning av de här aktuella yrkandena varför
utskottet avstyrker motionerna U32 (c) yrkande 9 samt U805 (mp)
yrkandena 1--4.

Utskottet konstaterar att svenskt stöd redan utgår till
naturvårdsprojekt som ligger i linje med de önskemål som
framförs i motionerna U705 (s) samt U809 (v). I propositionen
framhålls också som angeläget att åtgärder i ökad utsträckning
avser bevarande av den biologiska mångfalden. En bas för
samarbetet på detta område utgör de bilaterala avtal som Sverige
ingått med Estland, Lettland, Litauen och Ryssland på
miljöområdet. Många av insatserna är i formen stöd till
förvaltningsuppbyggnad samt kunskapsutveckling och har hittills
till största delen finansierats via BITS. Statens naturvårdsverk
disponerar kompletterande medel för insatser i främst Lettland,
Estland samt i Novogorod- och Pskovregionerna i Ryssland. Enligt
vad utskottet erfarit arbetar även Internationella
naturvårdsunionen med ett Östeuropaprojekt.

Därmed får motionerna U705 (s) och U809 (v) yrkande 8 anses
besvarade.

Med anledning av motionerna U31 (kds) (yrkande 16), U809 (v)
(yrkande 12) samt T225 (mp) (yrkande 17) får utskottet
konstatera att ett långsiktigt arbete pågår med att öka
kunskapen om hur underhåll och investeringar kan göras för att
effektivisera, öka säkerheten och miljöanpassa transportsystemen
i Central- och Östeuropa. Särskilt kan noteras det samarbete om
trafik, miljö, infrastruktur och trafiksäkerhet som
transportministrarna i Östersjöregionen inledde 1991 inom ramen
för den s.k. Baltic Sea Conference of Ministers of Transport.

Konferensen har resulterat i bildandet av flera arbetsgrupper,
varav en av Sverige ledd grupp om trafik och miljöfrågor.
Arbetsgruppen har, enligt vad utskottet inhämtat, haft till
uppgift att analysera de miljöproblem som härrör från
transporter och med utgångspunkt från befintlig nationell
lagstiftning och internationella överenskommelser ange de
åtgärder som är nödvändiga för att uppnå ett miljöanpassat
transportsystem. Uppföljningskonferenser på ministernivå har ägt
rum 1994 och planeras för 1996.

Vidare är, enligt vad utskottet erfarit, såväl Vägverket,
Sjöfartverket som Luftfartsverket engagerade i insatser som
bl.a. syftar till förbättrad miljöhänsyn vid uppbyggnaden av en
effektivare kollektivtrafik i särskilt Estland, Lettland och
Litauen. Insatserna har hittills finansierats via BITS.
Härutöver har 15 miljoner kronor reserverats för ytterligare
insatser på kollektivtrafikens område i Baltikum. Utskottet
anser det angeläget att de svenska erfarenheterna inom
trafikplanering tas till vara. Det svenska arbete som bedrivs
och planeras på området ligger enligt utskottets uppfattning väl
i linje med de önskemål som framställs i de aktuella motionerna,
varför något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida inte
är erforderligt.

Utskottet noterar att jordbruksutskottets bedömning i frågan
om stöd till miljöanpassad infrastruktur sammanfaller med här
ovan redovisade synpunkter.

Med det anförda betraktar utskottet motionerna U31 (kds)
yrkande 16, U809 (v) yrkande 12 samt T225 (mp) yrkande 17 som
besvarade.

2.5 Regionalt och multilateralt samarbete

Propositionen
(s. 82--93)

Svenska insatser till länderna utanför närområdet kanaliseras
dels via EU:s olika program, dels via multilaterala organ som
t.ex. Internationella valutafonden, Världsbanken, EBRD, OECD,
Europarådet och G 24-gruppen. Det är också främst genom dessa
institutioner som Sverige bidrar till det makroekonomiska stöd
och de infrastrukturella investeringar som måste ges för att
säkra den mera långsiktiga samhällsuppbyggnaden i de central-
och östeuropeiska staterna.

Ett nära samarbete med multilaterala organ ger ett ökat
kunnande om den politiska och ekonomiska omvandlingsprocessens
villkor. Samfinansiering med multilaterala organ ger ofta
bilaterala insatser ökad genomslagskraft. Det är enligt
regeringen värdefullt att Sverige även håller viss beredskap för
att medverka i internationella initiativ vid sidan av dem som
finansieras med ordinarie bidrag. EU:s program PHARE för
Centraleuropa, inklusive de baltiska staterna, samt TACIS, för
OSS-staterna samt Mongoliet, Europeiska investeringsbanken samt
Sveriges deltagande i dessa verksamheter beskrivs utförligare i
propositionen.

Det regionala samarbetet bedöms av regeringen komma att bli
alltmer betydelsfullt. Propositionen redovisar det regionala
samarbete som äger rum inom Östersjörådet samt inom ramen
för det s.k. Barentsprogrammet samt andra helt eller delvis
nordiska samverkansformer. Inom ramen för verksamheten inom
Nordiska ministerrådet har bl.a. ett nytt närområdesprogram
initierats. Det innebär förutom fortsättning av aktiviteter i de
baltiska staterna även en generell utökning av verksamheten i
nordvästra Ryssland, bl.a. i form av utbytes- och
stipendieprogram, samt upprättandet av ett informationskontor
i S:t Petersburg.

Sammanfattning av motionerna

I motion U32 (c) berörs relativt ingående EU:s olika program
för östsamarbete. Det svenska EU-medlemskapet måste utnyttjas
för att öka EU:s insatser i Nordens närområden. En sådan
utvidgning är enligt motionärerna naturlig med tanke på de nya
resurser som bland andra Sverige tillför gemenskapen. I yrkande
10 hemställs att regeringen skall verka för att EU-programmet
TACIS skall ges förstärkta resurser och delvis förnyat innehåll.
Den nordvästra delen av Ryssland bör inkluderas i TACIS
verksamhet. Även miljöinsatserna inom TACIS bör prioriteras,
anser motionärerna.

Även PHARE-programmet behöver reformeras, anses det i motion
U32 (c). De reformer som föreslås är huvudsakligen av samma
karatär som när det gäller TACIS-programmet (yrkande 11). Vidare
föreslås i motionen att EU:s resurser för s.k. cross
border-samarbete (gränsöverskridande samarbete) i ökad
utsträckning skall komma Östersjöregionen, inte minst de
baltiska staterna, till del (yrkande 12). Sverige skall vara
pådrivande för framtagandet av ett Östersjöprogram inom EU
(yrkande 13). I yrkande 14 begärs även ett riksdagens
tillkännagivande angående anslag till arbetet med
Östersjövisionen. Motionärerna vill att medel för visionsarbetet
skall belasta anslaget G. Samarbete med Central- och Östeuropa.

Även i motion U31 (kds) yrkande 11 begärs att Sverige i EU
skall verka för att en förskjutning av EU:s öststöd till
Östersjöregionen äger rum.

Nordisk samverkan har enligt motion U32 (c) en strategisk roll
att spela i närområdessamarbetet. Det är angeläget att i ökad
utsträckning avväga de bilaterala insatserna mot insatser i
nordiskt sammanhang. I motionen nämns exempel på nordiska
institutioner, bl.a. Nordiska hälsohögskolan, som sägs ha goda
förutsättningar att spela en nyckelroll i samarbetet i
närområdet. De synpunkter som i denna fråga framförs i motionen
föreslås bli föremål för ett riksdagens tillkännagivande
(yrkande 17).

Motion U811 (v) behandlar samarbetet generellt inom
Barentsregionen. I motionen framhävs betydelsen av att det
handelsutbyte som nu utvecklas i denna region karaktäriseras av
ömsesidighet. Utvecklingen av ett allsidigt näringsliv på den
ryska sidan måste vara ett gemensamt ansvar, understryker
motionärerna. I motionen framhålls vidare att de ryska
intressena i regionen är av skilda slag. Å ena sidan finns bl.a.
kortsiktiga ryska intressen som kan komma att utnyttjas för
exploatering av den känsliga arktiska miljön, å andra sidan
bl.a. miljöintressen som kan ha svårt för att komma till tals.
I motionens yrkande 1 begärs att riksdagen skall uttala sig om
förutsättningarna för handel och samarbete med Ryssland i
Barentsregionen i enlighet med vad som anförs i motionen.

Motionärerna (U811 (v)) menar att Ryssland under överskådlig
tid kommer att stå utanför EU. Norges beslut att ställa sig
utanför EU har vidare medfört att en lång yttre gräns till EU
skär genom Barentsregionen. I yrkande 2 begärs att regeringen
skall bevaka att Barentssamarbetet inte skadas av den nya
gränssituationen i regionen.

Mot bakgrund av de allvarliga miljöproblemen i Barentsregionen
föreslår motionärerna att 3 miljoner kronor ur anslaget G 1
ställs till Länsstyrelsens i Norrbotten förfogande för
förstärkning av miljösamarbetet i Barentsregionen (yrkande 3).
Vidare begärs (yrkande 4) att Sverige i olika internationella
fora skall verka för en stor samlad internationell insats för
att lösa problemen med strålskydd och kärnkraftssäkerhet i
regionen. Dessa problem, framhålls det i motionen, är på lång
sikt av sådan omfattning att samordning måste ske av resurser
från såväl Ryssland som EU, USA och Japan.

För att utbyte skall kunna utvecklas mellan de områden som
ingår i Barentsregionen måste, anges det vidare i motion U811
(v), en hållbar infrastruktur byggas upp. I motionens yrkande 5
föreslås att en gemensam plan utarbetas för hur
kommunikationerna i Barentsregionen skall förbättras. I yrkande
7 begärs att Sverige på olika sätt skall medverka till att
stimulera samiskt samarbete i Barentsregionen. I yrkande 8
föreslås att Sverige skall ta initiativ till en särskild
arbetsgrupp om kvinnors liv, arbete och utbildning inom ramen
för Barentssamarbetet samt därtill verka för jämn
könsrepresentation i enlighet med vad som är svensk officiell
politik. Villkoren för såväl kvinnor som män i Barentsregionen
måste förändras så att regionen förblir en befolkad och vital
del av Europa. I motionen anges att antalet kvinnor i regionen,
relativt sett, minskar för närvarande, samtidigt som den
kvarvarande befolkningens medelålder ökar.

Även enligt motion U32 (c) yrkande 18 är det viktigt att
Barentssamarbetet ges förhöjd prioritet inom ramen för Sveriges
samarbetsprogram med staterna i Central- och Östeuropa. I
yrkande 19 begärs ett riksdagens tillkännagivande angående
behovet av särskilda medel för Länsstyrelsens i Norrbottens län
arbete med Barentsrådets regionråd. Motionärerna förordar att
Länsstyrelsen tilldelas 10 miljoner kronor för
projektfinansiering.

Även enligt motion U31 (kds) yrkande 12 är det angeläget att
Sverige i EU verkar för ett ökat stöd till Barentsområdet och
Kolahalvön samt att en plan för miljöåtgärder i denna region
utarbetas.

Liknande synpunkter om behovet av ökat stöd till
Barentsregionen, bl.a. för miljösatsningar, framförs även i
motion Jo615 (s) från allmänna motionstiden.

I motion U703 (s) framhålls Östersjöinstitutets betydelse för
främjandet av kontakterna mellan regioner och stater runt
Östersjön, särskilt norra Polen, Litauen och Kaliningradområdet.
I motionen redovisas bakgrunden till institutets tillkomst samt
hittillsvarande och planerade verksamhet. Motionärerna anser
bl.a. att institutet skulle kunna spela en viktig roll för att
informera om och stimulera till utnyttjande av EU:s olika
program avseende Östersjöregionen. Mot denna bakgrund yrkas att
Östersjöinstitutet skall få en permanent status som medger en
säkrare planläggning av verksamheten.

Östersjöinstitutets roll tas också upp i motion U28 (s).
Motionärerna anser det angeläget att stöd utgår till den typ av
regionalt samarbete som institutet representerar.

I motion N233 (s) påpekas att det lokalt och regionalt har
tagits flera initiativ för att förbättra kontakterna över
Östersjön. Östersjökontoret i Oxelösund nämns som ett exempel. I
den framtida utvecklingen av kontakterna är det enligt
motionärerna viktigt att de lokala och regionala organisationer
som bildats utnyttjas i samarbetet.

I motion N242 (s) påtalas den roll som Gotland kan spela i ett
förstärkt Östersjösamarbete. I motionen nämns olika faktorer som
gör Gotland väl lämpat att vara en mötesplats för samarbete. Hur
denna roll kan förstärkas bör dock utredas närmare, anser
motionärerna.

Utskottets överväganden

Som påpekas i bl.a. motion U32 (c) har EU:s båda
samarbetsprogram med Central- och Östeuropa, PHARE och TACIS,
hittills haft tyngdpunkten förlagd till de delar av Central- och
Östeuropa, inklusive Ryssland, som inte i första hand omfattas
av bilaterala insatser inom ramen för det svenska
samarbetsprogrammet. EU-kommissionen har emellertid själv
konstaterat att Sveriges och Finlands medlemskap i EU gör det
naturligt att ägna ökad uppmärksamhet åt utvecklingen i
Östersjöregionen. Under 1994 gjorde EU, enligt sin metod att
förflytta tyngdpunkten i det ryska programmet mellan olika
regioner, särskilda avsättningar för sydvästra Ryssland och för
Kaliningradområdet. För innevarande år förbereds, enligt vad
utskottet inhämtat, ett särskilt program för nordvästra
Ryssland, inklusive Murmansk, Archangelsk och Karelen.
Programmet kommer att presenteras under de närmaste månaderna.
Utskottet noterar att det likväl knappast är realistiskt att
räkna med en kraftig förskjutning av PHARE- och
TACIS-programmens prioriteringar, men Sveriges avsikt är -- som
också framgår av propositionen -- att verka för förstärkta
EU-insatser i de baltiska staterna och nordvästra Ryssland.

Vad gäller regionalt Östersjösamarbete, det s.k. cross
border-samarbetet, noterar utskottet att Sverige i de
diskussioner som förts betonat vikten av att även behoven i
regioner som Pskov och Novgorod belyses. Utskottet utgår från
att de viktiga erfarenheter som för närvarande görs inom EU vad
gäller samarbetet inom Östersjöregionen kommer att utgöra en god
grund för det fortsatta samarbetet i regionen.

I sammanhanget får utskottet erinra om att regeringen i
skrivelse 1994/95:167 förelagt riksdagen den föreslagna svenska
strategin på miljöområdet inför EU:s regeringskonferens 1996.
Den svenska strategin lägger vikten vid fyra områden: kampen mot
försurningen och växthuseffekten, kemikaliekontrollen,
avfallshanteringen och den biologiska mångfalden, såväl på
jordbrukets område som inom naturvården. I skrivelsen framhålls
att EU:s stöd till Central- och Östeuropa till stor del bör gå
till miljöinsatser och kärnsäkerhetsfrämjande åtgärder.

Utskottet konstaterar att den s.k. Östersjövisionen
huvudsakligen bedrivs som ett övergripande politiskt samarbete
mellan fackdepartement. Det är således inte omedelbart
projektinriktat. I den mån samrådet genererar projektförslag
kanaliseras dessa på sedvanligt sätt genom mottagarländernas
kontinuerliga dialog med samarbetsmyndigheterna. Ett
framgångsrikt projekt av detta slag, vilket rör ett av
Östersjövisionens delområden, är det som avser fysisk planering
och fastighetsregistrering i samarbete med BITS och
Lantmäteriverket.

Utskottet konstaterar att det förblir önskvärt att hålla isär
det normala samråd som äger rum mellan fackdepartement i
grannländer och det statligt finansierade samarbete som äger rum
inom ramen för Utrikesdepartementets littera G. Sveriges
samarbete med Central- och Östeuropa. En självständig och
oberoende prövning av konkreta projektförslag utgör enligt
utskottets uppfattning en av förutsättningarna för en
kostnadseffektiv verksamhet.

Någon vidare riksdagens åtgärd med anledning av motionerna U31
(kds) yrkande 11 samt U32 (c) yrkandena 10--14 anser utskottet
inte påkallad, varför nämnda yrkanden betraktas som besvarade.

Utskottet delar den positiva syn på det nordiska samarbetets
förutsättningar som framkommer i motion U32 (c). Som anförs i
motionen finns åtskilliga på nordisk bas etablerade
institutioner, bl.a. Nordiska Hälsohögskolan och Nordiska
Genbanken, som kan vara effektiva instrument i det regionala
samarbetet i närområdet. Konkreta projektförslag som kan
engagera dylika institutioner och vilka föreslås bli
finansierade inom ramen för littera G bör dock inte bedömas av
riksdagen utan av den ansvariga biståndsmyndigheten. Utskottet
vill samtidigt erinra om att ett särskilt närområdesprogram har
utarbetats under det Nordiska ministerrådets egid. Programmet är
en fortsättning på det tidigare s.k. Baltikumprogrammet och
innebär bl.a. en generell utökning av närområdesaktiviteterna
till nordvästra Ryssland. Som framgår av propositionen har
13 750 000 kr av Sveriges bidrag till programmet finansierats
via anslag för östsamarbetet.

Vad avser det nordiska miljösamarbetet, som också lyfts fram i
motion U32 (c), noterar utskottet att detta är föremål för flera
olika studier och utredningar. Som också noterats tidigare i
betänkandet finns exempelvis beredskap för ett fortsatt svenskt
deltagande i finansieringen av NEFCO. Det hittillsvarande
baltiska investeringsprogrammet, BIP, skall utvärderas
innevarande år. För det fall de nordiska länderna kommer överens
om att lägga upp ett nytt investeringsprogram för Baltikum finns
svensk beredskap för deltagande även i detta fall. Beträffande
andra förslag till nordiska särarrangemang på främst
miljöområdet är det angeläget att behov och instrument,
exempelvis gåvor och garantiramar, noga övervägs innan beslut
fattas. Den statsfinansiella situationen gör det enligt
utskottets uppfattning nödvändigt att dylika projekt och program
i första hand finansieras genom en eventuell omallokering inom
ramen för anslagsposten för miljöinsatser.

Med det anförda betraktar utskottet motion U32 (c) yrkande 17
som besvarat.

Utskottet delar i huvudsak den uppfattning avseende
Barentssamarbetets inriktning som kommer till uttryck i de
aktuella motionerna. Det ligger -- som t.ex. påpekas i motion
U811 (v) -- i alla de berörda ländernas intresse att ett
allsidigt näringsliv utvecklas i regionen och att dess
handelsutbyte karaktäriseras av ömsesidighet. Ett nära samarbete
inom EU och med EBRD och Världsbanken kan bidra till att
förbättra näringslivsutvecklingen i regionen. Enligt utskottet
utgör den tidigare omnämnda riskkapitalfond som Sverige, Finland
och Norge tillsammans med EBRD håller på att upprätta ett
viktigt initiativ i sammanhanget. Det är självfallet också
viktigt att regionens rika naturtillgångar inte exploateras på
ett kortsynt sätt som kan skada den känsliga arktiska miljön.

Som också framgår av propositionen har Barentssamarbetet på
senare år fått en fastare struktur och klarare målsättningar.
Vid en konferens i Kirkenes i januari 1993 antogs en deklaration
som bl.a. framhåller vikten av att arbeta för en hållbar
utveckling i regionen. Undertecknare var de fem nordiska
länderna och Ryssland samt EG-kommissionen, vilka därmed
konstituerade sig som det euroarktiska Barentsrådet. Samtidigt
och på samma plats konstituerade sig huvudmännen för regionens
län såsom regionråd. I regionrådet ingår även företrädare för
regionens urbefolkningar.

Som även framgår närmare av propositionen har
Barentssamarbetet tillkommit i förväntan om att det skall bidra
till stabilitet och framåtskridande både inom regionen och i
Europa som helhet och knyta det nordliga Europa närmare samman
med den övriga kontinenten. Samarbetet bör enligt utskottet även
uppfattas som ett stöd för reformprocessen i Ryssland. Strävan
är att genom en utveckling av de olika samarbetsområdena främja
demokratisering, ekonomiska reformer och framväxt av lokala
institutioner i regionens ryska del.

Kirkenesdeklarationen understryker nödvändigheten av att
skydda regionens känsliga miljö och att allt samarbete bedrivs
under hänsynstagande till en sund miljö och hållbar
utveckling. Att lösa regionens miljöproblem är en central
uppgift i samarbetet, särskilt eftersom kostnaderna härför torde
kräva en bredare internationell medverkan. Sverige medverkar
även aktivt i de arktiska staternas strategi för skydd av den
arktiska miljön, den s.k. Rovaniemiprocessen. Vad gäller bl.a.
strålskyddsfrämjande insatser noterar utskottet att de nordiska
staterna, på svenskt initiativ, har vänt sig till det
internationella atomenergiorganet, IAEA, med begäran om att IAEA
skall initiera ett ökat internationellt samarbete i fråga om
radioaktivt avfall, särskilt i Barentsregionen.

Utskottet noterar att jordbruksutskottet, i sitt yttrande
(1994/95:JoU4y) i anslutning till motion Jo615 (s), understrukit
det angelägna i att de miljöfrågor som aktualiseras av
motionärerna noga övervägs av regeringen.

De nordiska regeringarna är, enligt vad utskottet erfarit,
eniga om behovet av att också av konjunkturskäl för närvarande
prioritera infrastrukturinvesteringar. Flera utredningar pågår
för närvarande av möjligheten att påskynda sådana investeringar
som kan vara av gemensamt nordiskt intresse. Vid Barentsrådets
andra möte, som ägde rum i Tromsö den 14--15 september 1994,
framhölls från svensk sida bl.a. vikten av att i detta
sammanhang även prioritera genomförandet av en transportanalys
för regionen. Eftersom investeringar i infrastruktur som regel
är mycket kostnadskrävande förblir emellertid även
internationella åtaganden -- främst via Världsbanken, EBRD samt
EU -- väsentliga. Utskottet noterar att Sverige som medlem i EU
verkar för att innehållet i EU:s TACIS-program även skall komma
Barentsregionen till godo.

Som framgår av propositionen har regionrådet för
Barentssamarbetet beslutat att anta ett Barentsprogram till en
kostnad av 151 miljoner norska kronor för tidsperioden
1994--1999. Programmet omfattar 74 projekt och är utarbetat av
10 arbetsgrupper med representanter för berörda stater.
Finansieringen av aktuella projekt sker olika i de nordiska
länderna. I Sverige finansieras projekten via medel anvisade
under littera G. Samarbete med Central- och Östeuropa.
Projektmedel får därför sökas enligt de riktlinjer för
samarbetet som beslutas av riksdag och regering. Som noteras i
propositionen har Länsstyrelsen i Norrbotten föreslagit att
denna får disponera vissa anvisade medel för mindre projekt och
förstudier.

Utskottet finner, i likhet med regeringen och samtliga här
aktuella motioner, Barentssamarbetet angeläget. Utskottet utgår
från att regeringen deltar aktivt i samarbetets olika former och
även beaktar följderna för samarbetet av Sveriges och Finlands
EU-medlemskap. Utskottet gör bedömningen att Sverige genom
EU-medlemskapet får ökade möjligheter att påverka inriktningen
av insatserna i nordvästra Ryssland. Utskottet noterar att
ansökningar om projektmedel enligt regeringens bedömning kommer
att underlättas genom inrättandet av den nya
biståndsmyndigheten.

Vad avser samiskt samarbete i Barentsregionen har utskottet
erfarit att ett steg i riktning mot ökat sådant samarbete bl.a.
tagits genom BITS-finansierade projekt som bedrivs av Ammarnäs
sameförening tillsammans med AmuGruppen Västra Västerbotten.
Projekten rör utbildningsinsatser i samehantverk för ryska samer
samt inrättandet av ett hantverksutbildningscentrum i den
samiska centralorten Lovozero på Kolahalvön. Syftet är att väcka
till liv de samiska traditioner och kunskaper som under
sovjetepoken gått förlorade i Ryssland. Insatserna förväntas
även bidra till ekonomisk och kulturell utveckling i ett
eftersatt område och leda till kontakter för kommande samarbete
mellan samebefolkningarna i Sverige och Ryssland. Utskottet vill
även erinra om det arbete som bedrivs inom ramen för bl.a.
Nordiska Samiskinstitutets (NSI) verksamhet. NSI finansieras
över Nordiska ministerrådets budget (drygt 6 miljoner DKK 1993).
Ett av NSI:s aktuella forsknings- och utvecklingsprojekt rör
samernas situation i Barentsregionen.

Utskottet fäster, liksom motionärerna bakom motion U811 (v),
största vikt vid att jämställdhetsfrågorna beaktas i de
internationella samarbetsorganen. Som tidigare framgått i detta
betänkande avser östsamarbetet bl.a. att stödja insatser som kan
förbättra de central- och östeuropeiska kvinnornas möjligheter
att själva formulera sina krav på samhällsutvecklingen. Även
samarbetet som helhet bör genomsyras av en medvetenhet om att
kvinnors och mäns ekonomiska och sociala roller är föränderliga.
Sammansättningen av arbetsgrupper m.m. under regionrådet är dock
uteslutande rådets ansvar. Utskottet utgår från att regeringen
verkar för att villkoren för kvinnor och män i Barentsregionen
uppmärksammas generellt inom ramen för samarbetet i regionen.

Med det anförda får motionerna U31 (kds) yrkande 12, U32 (c)
yrkandena 18--19, U811 (v) yrkandena 1--5 och 7--8 samt Jo615
(s) anses besvarade.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
bl.a. motion U703 (s), nämligen att ett fristående nationellt
organ behövs för främjande av kontakter med länderna runt
Östersjön. Östersjöinstitutet spelar just denna roll. Som
motionärerna påpekar har institutet bl.a. tagit initiativ till
en rad betydande projekt, seminarier, konferenser, och diverse
informationsaktiviteter. Institutets verksamhet beskrivs
utförligare i propositionen (liksom i motionen).

Östersjöinstitutets målsättning att fungera som ett
nationellt, fristående, självständigt forum och samarbetsorgan
för olika Östersjöprojekt ligger enligt utskottets uppfattning
väl i linje med den svenska målsättningen när det gäller
Östersjöområdets vidare utveckling. Genom bl.a. institutets
verksamhet finns enligt utskottets bedömning goda
förutsätttningar att väl utnyttja den regionala potential som nu
växer fram i Östersjöområdet.

Det regionala samarbetets betydelse ur näringslivssynpunkt
berörs i näringsutskottets yttrande (1994/95:NU5y).
Näringsutskottet anför bl.a. följande:

Enligt uppgift har företrädare för regeringen under våren 1995
haft kontakter med representanter för näringslivet för att bl.a.
kartlägga de problem som företagen möter vid etableringar i de
baltiska staterna och i västra Ryssland. Vad som framkommit i
dessa sammanhang avses komma att beaktas vid den närmare
utformningen av insatserna för de aktuella länderna för att
därigenom bl.a. underlätta etableringen av svenska företag där.

Vad som sägs i propositionen om vikten av regionalt samarbete
ligger väl i linje med de synpunkter som framförs i de berörda
motionerna. Enligt näringsutskottets uppfattning får det
ankomma på regeringen och ansvariga myndigheter att närmare
avgöra hur det regionala samarbetet kan främjas. Det är härvid
viktigt att beakta näringslivets intressen. Utskottet vill också
erinra om de möjligheter som finns inom ramen för EU:s regionala
verksamhet.

Med hänvisning till det anförda anser näringsutskottet att de
aktuella motionerna tillgodosetts.

Utrikesutskottet får för sin del framhålla att det självfallet
ligger i svenskt intresse att främja och stödja, politiskt och
på andra sätt, olika samarbetsformer i regionen. Utskottet
konstaterar att Sverige som ordförande (fr.o.m. maj 1995) i
Östersjörådet kan bidra till detta genom bl.a. ett nära samråd
och samarbete med andra stater och institutioner som är
engagerade i Östersjöområdets utveckling. Utskottet förutsätter
att ordförandeskapets möjligheter tas till vara och att bl.a.
Östersjöinstitutets, liksom andra, mer lokalt och regionalt
förankrade organs, verksamhet och potential för det vidare
samarbetet utnyttjas i detta sammanhang.

Vad gäller just Östersjöinstitutet framgår det av
propositionen att de överväganden som för närvarande görs inom
institutet angående de framtida verksamhets- och
finansieringsformerna kommer att ligga till grund för kommande
ställningstaganden om fortsatt stöd till institutet.

Därmed betraktar utskottet motionerna U28 (s), U703 (s), N233
(s) samt N242 (s) som besvarade.

3. Anslagsfrågor

Propositionen
(s. 94--108)

För samarbetsprogrammet med Central- och Östeuropa förelår
regeringen att sammanlagt totalt 4 010 300 kr anvisas för
budgetåren 1995/96--1998. Av detta belopp avser 1 718 700 000
kr det förlängda budgetåret 1995/96 och 1 145 800 000 kr vardera
budgetåren 1997 och 1998. Som en följd av att vissa insatser
kommer att kanaliseras via EU avräknas 502 500 000 kr för
budgetåret 1995/96.

Under littera G. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa
föreslår regeringen att 1 216 200 000 kr anvisas för
budgetåret 1995/96 (18 månader). Detta motsvarar på en
12-månadersperiod 810 800 000 kr. Sistnämnda belopp består av
1 000 000 000 kr minus avdrag för EU-medlemskapet med
335 000 000 kr, men ökat med 145 800 000 kr som under
innevarande budgetår finns anvisade under fjortonde huvudtiteln
(Miljödepartementet), anslaget A 8. Miljöinsatser i
Östersjöregionen.

En del av insatserna som finansieras inom anslaget är av
flerårig karaktär. Regeringen ber därför om riksdagens
bemyndigande att inom ramen för ett fortsatt
samarbetsprogram för Central- och Östeuropa få göra utfästelser
under budgetåret 1995/96 om högst 1 621 600 000 kr utöver
anslagna medel för budgetåret 1995/96.

Sammantaget fördelar sig det föreslagna programmet för
Central- och Östeuropa på följande poster:

G 1. Den nya myndigheten 725 000 000 kr
varav
- tekn. samarbete och kapacitetsutv. 312 750 000
- näringslivsutveckling 75 000 000
- enskilda organisationer 85 000 000
- miljö 169 250 000
- kärnsäkerhet och strålskydd 83 000 000

G 2. Svenska institutet 75 000 000

G 3. Övriga bidrag 368 199 000
varav
- säkerhetsfrämjande insatser 100 000 000
- multilateralt stöd 135 000 000
- till regeringens disposition 133 199 000

G 4. Avsättning för förlustrisker vad
avser garantier för finansiellt
stöd och exportkreditgarantier 48 000 000

G 5. Täckande av eventuella förluster
av statliga garantier till länder
i Central- och Östeuropa 1 000
_________________________________________________________

Summa 1 216 200 000 kr

Avräkning bidrag till EU:s budget 502 500 000

Totalt 1995/96 1 718 700 000

Anslag 1997 1 145 800 000

Anslag 1998 1 145 800 000

TOTALT 1995/96--1998 4 010 300 000

Regeringen föreslår att utgående reservationer för budgetåret
1994/95 för de tidigare anslagen G 1--G 4 under tredje
huvudtiteln överförs till det nya anslaget G 1.

Sammanfattning av motionerna

Den anslagsfördelning som, mot bakgrund av vad som tidigare
framkommit om motionens innehåll, förordas i Moderata
samlingspartiets motion U30 yrkandena 8--15 ser ut på följande
sätt:

Tekn. samarbete, kapacitetsutveckling
samt näringslivsutveckling (nytt anslag) 438 000 000
Enskilda organisationer (=reg. förslag) 85 000 000
Miljö 205 000 000
Kärnsäkerhet och strålskydd 110 000 000

Svenska institutet 95 000 000

Säkerhetsfrämjande insatser 200 000 000
Multilateralt stöd (=reg. förslag) 135 000 000
Till regeringens disposition 50 199 000

Främjande av rättsstaten (nytt anslag) 50 000 000

Avsättning för förlustrisker vad avser
garantier för finansiellt stöd och
exportkreditgarantier (=reg. förslag) 48 000 000

Täckande av eventuella förluster
av statliga garantier till länder
i Central- och Östeuropa (=reg. förslag) 1 000
_______________________________________________________________

SUMMA 1 416 200 000 kr

I kds-motionen U31 yrkande 8 föreslås att det
näringslivsinriktade stödet anvisas 25 miljoner kronor utöver
vad regeringen har föreslagit. Höjningen av det
näringslivsinriktade stödet föreslås finansieras genom en
minskning av anslaget till Svenska institutet med 5 miljoner
kronor samt en minskning av anslagsposten Till regeringens
disposition med 20 miljoner kronor (yrkande 9).

Vänsterpartiet ställer sig sammantaget -- under förutsättning
att miljöhänsynen även fortsättningsvis tillgodoses -- i motion
U809 bakom förslaget om samordning av östbiståndet inom
Utrikesdepartementet. Med hänvisning till kostnaden för att
rädda Östersjön yrkar dock Vänsterpartiet på en höjning av
anslaget G 1 med 150 miljoner kronor (yrkande 15). Yrkandet
anknyter till det tidigare redovisade förslaget (i motion U33
(v)) om att regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen
om hur Sveriges insatser för Östersjön drastiskt skall stärkas.

I motion U31 (kds) yrkande 13 begärs att riksdagen, med hänsyn
till behovet av miljöinsatser i Östersjön, anslår 246 miljoner
kronor utöver regeringens samlade förslag.

I motion U32 (c) yrkande 2 krävs avslag på propositionen i
motsvarande del och föreslås att anslagsposten Miljöinsatser i
Central- och Östeuropa anvisas 245 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96.

I motion U233 (mp) påpekas att miljösituationen i Östeuropa är
allvarlig samt att åtgärdstakten är låg. Snabba insatser behövs,
som vanligen är för kostnadskrävande för att mottagarländerna
själva skall kunna stå för dem. Motionärerna föreslår därför att
anslaget till samarbete med Central- och Östeuropa utökas med en
särskild fond för miljöinsatser på 1 miljard kronor (yrkande
14).

Samma förslag (som i motion U233 (mp)) ställs i motion U26
(mp) yrkande 1. I sistnämnda motion hemställs också att de i
yrkande 1 begärda medlen skall administreras av den nya
biståndsmyndigheten samt att enskilda organisationer bör få
möjlighet att ansöka om medel ur fonden (yrkande 2).

I motion U32 (c) berörs även finansieringen av NUTEK:s
fortsatta program för ett miljöanpassat energisystem i Baltikum.
Det är enligt motionärerna angeläget att NUTEK förfogar över
resurser för fortsatt verksamhet i rimlig omfattning. Mot denna
bakgrund föreslås att riksdagen anvisar 100 miljoner kronor till
NUTEK:s program för ett miljöanpassat energisystem i Baltikum
och det östeuropeiska närområdet (yrkande 5). Anslagsposten
G 3.3., Till regeringens disposition, föreslås -- under
förutsättning av bifall till yrkande 5 -- minskas med
motsvarande belopp (yrkande 6).

I motion U27 (fp) framställs inga förslag om annan
medelsfördelning än den regeringen förordar. Däremot begärs ett
riksdagens tillkännagivande med innebörden att om möjligheter
bedöms föreligga längre fram att utöka ramen, så bör, vid sidan
av ytterligare insatser för att stärka den demokratiska
kulturen, miljösatsningar då få högsta prioritet (yrkande 9).

En sammanställning i tabellform av samtliga beloppsyrkanden
återges i bilaga 1 till betänkandet.

Utskottets överväganden

Som framgått ovan i betänkandet delar utskottet det engagemang
om ett kraftfullt stöd till staterna i Central- och Östeuropa
som kommer till uttryck i flertalet motioner. I några motioner
förordas därtill en ökning, antingen omedelbart eller på sikt,
av Östeuropastödet.

Enligt utskottets uppfattning avgörs storleken på anslagen
under littera G. Samarbete med Central- och Östeuropa inte
endast av våra egna ekonomiska förutsättningar utan är också
avhängig utvecklingen i de aktuella mottagarländerna. Det
yttersta målet för vårt samarbete är att bidra till att inlemma
dessa länder i det normala internationella samarbetet.
Insatserna och projekten bör anpassas till varje lands behov vid
varje tidpunkt. Samtidigt bör de vara tillräckligt långsiktiga
för att effekterna skall kunna avläsas. Hänsyn måste också tas
till mottagarländernas kapacitet att tillgodogöra sig
insatserna. Denna avhänger i sin tur av hur reformarbetet i
varje enskilt land fortskrider och vilka konsekvenser
omvandlingsprocessen för med sig.

Utskottet konstaterar att främjande av demokratins och
rättsstatens institutioner finansieras med medel från flera
olika anslagsposter, inte minst anslagsposterna för enskilda
organisationer samt multilateralt stöd. Utskottet anser därför,
med hänvisning till förslaget i motion U30 (m) yrkande 14 samt i
ljuset av samarbetets övergripande mål och medel, att den av
regeringen föreslagna strukturen för anslaget G. Samarbete med
Central- och Östeuropa, är ändamålsenlig.

Mot bakgrund av förslagen om ökat näringslivsstöd i bl.a.
motion U31 (kds) får utskottet konstatera att propositionens
anslagsförslag bygger på uppfattningen att det statsfinansiella
läget inte tillåter någon uppräkning av samarbetsanslaget som
helhet. Denna regeringens bedömning delas av utskottet.
Förstärkningar har likväl föreslagits på vissa
verksamhetsområden, där särskilda skäl ansetts tala för sådana;
bl.a. gäller detta demokratistödet. Näringslivsstödet är, på
årsbasis räknat, oförändrat. Enligt utskottets uppfattning bör
detta faktum tolkas som en markering av den vikt som tillmäts
denna form av samarbete.

Flera motionärer vill se en reducering av anslaget till
regeringens disposition till förmån för insatser under någon
annan anslagspost. Utskottet får därför konstatera att de
beräknande medlen för denna anslagspost är lägre än innevarande
budgetår, om hänsyn tas till att budgetåret 1995/96 är förlängt
till 18 månader samt att ett beräknat bidrag om ca 45 miljoner
kronor till EBRD:s kärnsäkerhetsfond ingår i denna anslagspost.
Utskottet delar regeringens bedömning att en fortsatt snabb
utveckling i vissa stater i Central- och Östeuropa gör det
önskvärt att även fortsättningsvis ha en relativt hög grad av
flexibilitet i medelsanvändningen.

Utvecklingen i de olika staterna i Central- och Östeuropa är
långt ifrån enhetlig. Takten i de politiska och ekonomiska
förändringar som inleddes mot slutet av 1980-talet varierar från
land till land och över tiden. Samtidigt måste de
omvandlingsprocesser som nu pågår ses i ett längre perspektiv.
Utvecklingen i Central- och Östeuropa har varit och förblir
svårförutsebar. Det är därför angeläget att östsamarbetet
kontinuerligt kan anpassas till ändrade förutsättningar och
behov. Erfarenheterna från de föregående samarbetsprogrammen
visar, enligt utskottets uppfattning, att en period om tre
budgetår är en rimlig planeringstid. Den ger myndigheter och
organisationer möjlighet att arbeta kontinuerligt med vissa
projekt som förutsätter utfästelser för mer än ett år i taget.
Samtidigt innebär en sådan period att riksdag och regering inte
binds upp vid alltför långsiktiga åtaganden. Det är viktigt att
samarbetet med Central- och Östeuropa präglas av såväl
kontinuitet som flexibilitet.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U30 (m)
yrkandena 8--9 och 11--15 samt U31 (kds) yrkande 8. Som
konsekvens av utskottets ställningstagande avstyrks även motion
U31 (kds) yrkande 9.

Utskottet konstaterar att förbättring av miljön har varit --
och förblir -- ett av huvudmålen för Sveriges samarbete med
Central- och Östeuropa alltsedan omvandlingen inleddes. Av den
disponibla ramen på drygt 1,2 miljarder kronor för det
bilaterala samarbetet med Central- och Östeuropa för budgetåret
1995/96 har, som framgått tidigare, ca 210 miljoner reserverats
för miljöinsatser, dvs. ca 17 %. Summan inkluderar, förutom
anslagsposten för miljöinsatser på närmare 170 miljoner kronor,
även, som tidigare nämnts, ett för NEFCO reserverat bidrag på ca
40 miljoner kronor. Lägger man härtill insatser på
kärnsäkerhetens och strålskyddets områden, som till stor del får
anses ha miljösaneringskaraktär i vid bemärkelse, blir siffran
340 miljoner kronor, eller drygt 28 % (inkl. ett eventuellt
fortsatt bidrag till EBRD:s kärnsäkerhetsfond). Utskottet anser
att dessa betydande belopp utgör en tydlig markering av den vikt
som såväl riksdag som regering fäster vid miljösamarbetets
betydelse i samarbetsprogrammet.

Utskottet anser det angeläget att de svenska medlen utnyttjas
effektivt och att de kan bidra till att miljöåtgärder som
finansieras av flera stater och internationella organ samverkar
maximalt. En avvägning i samarbetet måste alltid ske mellan
behov, mottagningsförmåga, internationell samverkan samt
internationella och nationella finansieringsmöjligheter.
Utskottet gör bedömningen, mot denna bakgrund, att befintliga
och i propositionen föreslagna insatsformer medger det flexibla
och effektiva utnyttjande som eftersträvas i samarbetet.

Med anledning av de särskilda önskemålen i motionerna U31
(kds) yrkande 13 samt U809 (v) yrkande 15 om ytterligare medel
för insatser för att rädda Östersjön, får utskottet konstatera
att det rådande statsfinansiella läget dessvärre sätter gränser
för vad som är möjligt att genomföra under en begränsad
tidsperiod. Samordning av insatser för Östersjön äger exempelvis
rum inom ramen för både det nordiska samarbetet och det s.k.
HELCOM-samarbetet, där också strävan är att ta till vara
samverkanseffekterna på ett optimalt sätt. Utskottet utgår från
att Sverige i EU verkar för att miljöinsatser i ökad
utsträckning övervägs inom EU:s stödprogram samt att
möjligheterna till samverkan mellan EU:s program och bl.a. de
svenska bilaterala insatserna på miljöområdet utnyttjas
maximalt.

Med hänsyn till att flera anslag i regeringens
budgetproposition för budgetåret 1995/96 blivit föremål för
mycket kännbara nedskärningar anser utskottet det
tillfredsställande att anslaget till Sveriges samarbete med
Central- och Östeuropa förblir på den i propositionen föreslagna
nivån.

Utskottet noterar att även jordbruksutskottet, av bl.a.
statsfinansiella skäl och med hänvisning till de
effektivitetsvinster som propositionen kan medföra, tillstyrker
regeringens förslag att anvisa 169 250 000 kr för
miljöinsatser under budgetperioden 1995/96. I enlighet härmed
avstyrker utskottet förslagen i motionerna U26 (mp) yrkande 1,
U30 (m) yrkande 10, U31 (kds) yrkande 13, U32 (c) yrkande 2,
U233 (mp) yrkande 14 samt U809 (v) yrkande 15.

Som en konsekvens av utskottets ställningstagande avstyrks
även motion U26 (mp) yrkande 2.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
motion U27 (fp) yrkande 7, nämligen att miljösatsningar och
ytterligare insatser för att stärka demokratin bör få hög
prioritet i det framtida samarbetet. Enligt utskottets
uppfattning är motionen i denna del väl förenlig med den
allmänna inriktningen i det föreslagna samarbetsprogrammet,
varför någon riksdagens vidare åtgärd inte synes påkallad.
Utskottet noterar att jordbruksutskottet delar denna bedömning.

Med det anförda betraktas motion U27 (fp) yrkande 9 som
besvarat.

I motion U32 (c) påtalas -- som också framgått tidigare i
betänkandet -- vikten av att upprätthålla ett program för ett
miljöanpassat energisystem. Utskottet delar denna uppfattning
liksom motionärernas positiva syn på NUTEK:s energisamarbete.
Som framgått tidigare är avsikten att den nya myndigheten skall
få i uppdrag att tillsammans med NUTEK utarbeta ett förslag till
hur energiinsatser kan samordnas i framtiden. Den nya
myndigheten kommer att förfoga över resurser som är avsedda
också för energiinsatser, vilkas genomförande bl.a. förutses ske
via NUTEK. Enligt utskottets uppfattning bör behoven och
mottagningsförmågan -- frågor som kommer att klargöras i
samrådet mellan den nya myndigheten och NUTEK -- styra
allokeringen av medel under kommande budgetår.

Med det anförda avstyrks motion U32 (c) yrkande 5.

Som en konsekvens av utskottets ställningstagande avstyrks
även motion U32 (c) yrkande 6.

Med hänvisning till vad som anförts ovan i detta betänkande
tillstyrker utskottet således förslaget att det nya programmet
för samarbete med Central- och Östeuropa får omfatta budgetåren
1995/96, 1997 och 1998 samt den i propositionen föreslagna
allmänna utformningen av samarbetet och samarbetsnivån.

Utskottet tillstyrker också förslaget att regeringen inom
ramen för ett fortsatt samarbetsprogram för Central- och
Östeuropa bemyndigas få göra utfästelser under budgetåret
1995/96 intill ett belopp om högst 1 621 600 000 kr utöver
anslagna medel för nämnda budgetår.

Vidare tillstyrker utskottet att den medelsreservation som vid
utgången av innevarande budgetår (1994/95) kan finnas kvar på
reservationsanslaget G 1. Sveriges samarbete med länderna i
Central- och Östeuropa får tillföras de nya anslagen under
littera G. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande snabbt systemskifte m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U30 yrkandena 1--4 och
6--7 samt 1994/95:U808 yrkande 1,

res. 1 (m)

2. beträffande samarbetsprogrammets allmänna karaktär och
inriktning i övrigt
att riksdagen avslår motion 1994/95:U27 yrkande 1 samt
förklarar motionerna 1994/95:U27 yrkande 2, 1994/95:U31 yrkande
2, 1994/95:U33 yrkande 1 samt 1994/95:U809 yrkande 1 besvarade
med vad utskottet anfört,

res. 2 (fp)

3. beträffande länderval
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U27 yrkandena 5--8
samt 1994/95:U31 yrkande 1 besvarade med vad utskottet anfört,

4. beträffande Europaintegrationens betydelse
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U27 yrkande 4,
1994/95:U31 yrkande 5, 1994/95:U32 yrkande 1, 1994/95:U503
yrkande 4, 1994/95:U809 yrkande 7 samt 1994/95:K224 yrkande 29
besvarade med vad utskottet anfört,

5. beträffande viseringsfrihet
att riksdagen avslår motion 1994/95:U803,

6. beträffande demokratistöd och utvecklingen i Ryssland
att riksdagen avslår motion 1994/95:U802 yrkande 1 samt
förklarar motionerna 1994/95:U802 yrkande 2 samt 1994/95:U809
yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,

7. beträffande stöd till forskningsinstitut m.m.
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U31 yrkande 3,
1994/95:U33 yrkande 4 samt 1994/95:U809 yrkande 2 som besvarade
med vad utskottet anfört,

8. beträffande stöd via enskilda organisationer,
folkrörelser m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:U29 yrkandena 2--3 samt
förklarar motionerna 1994/95:U27 yrkande 3, 1994/95:U29 yrkande
1, 1994/95:U31 yrkande 14 samt 1994/95:U809 yrkande 4 besvarade
med vad utskottet anfört,

9. beträffande fortbildning av folkbildare
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U807 besvarad med vad
utskottet anfört,

10. beträffande stöd via skånska utbildningsinstitutioner
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub711 yrkande 6,

11. beträffande stöd via partianknutna organ
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U33 yrkande 3 besvarat
med vad utskottet anfört,

12. beträffande jämställdhetsaspekten i östsamarbetet
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U31 yrkande 4 samt
1994/95:U809 yrkande 13 som besvarade,

13. beträffande stöd till Estoniafonden
att riksdagen avslår motion 1994/95:U804,

14. beträffande barnprostitution
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U801 besvarad med vad
utskottet anfört,

15. beträffande hälso- och sjukvårdsstöd
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U31 yrkande 6,
1994/95:U806 samt 1994/95:U809 yrkande 6 besvarade med vad
utskottet anfört,

16. beträffande principer för EBRD:s utlåning
att riksdagen avslår motion 1994/95:U809 yrkande 14,

17. beträffande ändring av regler för exportkrediter
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N262 samt
1994/95:A470 yrkande 9,

18. beträffande Rysslands andel av
exportkreditgarantiramen
att riksdagen avslår motion 1994/95:U33 yrkande 2,

res. 3 (v)

19. beträffande bemyndigande om betalningsansvar i form av
statsgarantier för finansiellt stöd
att riksdagen med bifall till propositionen bemyndigar
regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda staten
betalningsansvar i form av statsgarantier för finansiellt stöd
till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst
300 000 000 kr,

20. beträffande bemyndigande om betalningsansvar i form av
statsgarantier för exportkreditgivning
att riksdagen med bifall till propositionen bemyndigar
regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av
statsgarantier för exportkreditgarantigivning för vissa länder i
Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 1 000 000 000 kr
utöver tidigare medgivet belopp,

21. beträffande intäkter från investeringar i u-länder
att riksdagen med bifall till propositionen och med anledning
av motion 1994/95:U31 yrkande 7 godkänner att högst 100 miljoner
av intäkter från investeringar i u-länder får användas som
säkerhet för upplåning på kapitalmarknaden för vidare utlåning
till projekt i Central- och Östeuropa,

22. beträffande avräkning av investeringsgarantier
att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om
avräkning av investeringsgarantier,

23. beträffande miljösamarbetets organisation m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U30 yrkande 5 samt
1994/95:U32 yrkandena 3--4,

res. 4 (m)
res. 5 (c) - delvis

24. beträffande skuldavskrivning till Polen
att riksdagen avslår motion 1994/95:U31 yrkande 10,

res. 6 (kds)

25. beträffande miljöinvesteringar för Östersjöns rening
m.m.
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U33 yrkande 5,
1994/95:U809 yrkande 11 samt 1994/95:Jo664 yrkande 5 besvarade
med vad utskottet anfört,

26. beträffande miljöinsatser via Nordiska
investeringsbanken
att förklarar motion 1994/95:U32 yrkandena 15--16 besvarade
med vad utskottet anfört,

27. beträffande avloppsrening m.m.
att förklarar motion 1994/95:U31 yrkande 15 besvarat med vad
utskottet anfört,

28. beträffande effektivitetsutredning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo604 yrkande 12,

29. beträffande miljösamarbetets allmänna inriktning i
övrigt
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:Jo628 yrkande 7
samt 1994/95:Jo671 besvarade med vad utskottet anfört,

30. beträffande kärnsäkerhets- och energistöd
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U26 yrkande 3,
1994/95:U809 yrkandena 9--10 samt 1994/95:U810,

res. 7 (c, v, mp)

31. beträffande kärnsäkerhetskonventioner m.m.
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U32 yrkandena 7--8
besvarade med vad utskottet anfört,

32. beträffande stöd till färdigställande av kärnkraftverk
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U32 yrkande 9 samt
1994/95:U805 yrkandena 1--4,

res. 8 (c, v, mp, kds)

33. beträffande stöd till naturvårdsprojekt
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U705 samt
1994/95:U809 yrkande 8 besvarade med vad utskottet anfört,

34. beträffande stöd till transportsektorn
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U31 yrkande 16,
1994/95:U809 yrkande 12 samt 1994/95:T225 yrkande 17 besvarade
med vad utskottet anfört,

35. beträffande EU:s stöd till Central- och Östeuropa m.m.
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U31 yrkande 11 samt
1994/95:U32 yrkandena 10--14 besvarade med vad utskottet anfört,

36. beträffande nordiskt samarbete
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U32 yrkande 17 som
besvarat,

37. beträffande samarbete i Barentsregionen
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U31 yrkande 12,
1994/95:U32 yrkandena 18--19, 1994/95:U811 yrkandena 1--5 och
7--8 samt 1994/95:Jo615 besvarade med vad utskottet anfört,

38. beträffande Östersjöinstitutet m.m
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U28, 1994/95:U703,
1994/95:N233 samt 1994/95:N242 besvarade med vad utskottet
anfört,

39. beträffande program för samarbete med Central- och
Östeuropa
att riksdagen med bifall till propositionen godkänner att
programmet för samarbete med Central- och Östeuropa får avse
budgetåren 1995/96--1998,

40. beträffande anslag för främjande av rättsstaten
att riksdagen avslår motion 1994/95:U30 yrkande 14.

res. 9 (m) - delvis

41. beträffande prioriterade områden i det framtida
samarbetet
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U27 yrkande 9 besvarad
med vad utskottet anfört,

42. beträffande anslaget G 1. Samarbete med Central- och
Östeuropa genom Den nya myndigheten
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1994/95:U30 yrkandena 9--11, 1994/95:U31 yrkande 8
samt 1994/95:U32 yrkande 5 till Samarbete med Central- och
Östeuropa genom Den nya myndigheten för budgetåret 1995/96
under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
725 000 000 kr,

res. 9 (m) - delvis
res. 10 (c) - delvis
res. 11 (kds) - delvis

43. beträffande anslaget G 2. Samarbete med Central- och
Östeuropa genom Svenska institutet
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1994/95:U30 yrkande 12 och 1994/95:U31 yrkande 9 i
berörd del till Samarbete med Central- och Östeuropa genom
Svenska institutet för budgetåret 1995/96 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 75 000 000 kr,

res. 9 (m) - delvis
res. 11 (kds) - delvis

44. beträffande anslaget G 3. Övriga bidrag till samarbete
med Central- och Östeuropa
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1994/95:U30 yrkandena 13 och 15, 1994/95:U31 yrkande
9 i berörd del samt 1994/95:U32 yrkande 6 till Övriga bidrag
till samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret
1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 368 199 000 kr,

res. 9 (m) - delvis
res. 10 (c) - delvis
res. 11 (kds) - delvis

45. beträffande anslaget G 4. Avsättning för förlustrisker
vad avser garantier för finansiellt stöd och
exportkreditgarantier
att riksdagen med bifall till propositionen till Avsättning
för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och
exportkreditgarantier för budgetåret 1995/96 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 48 000 000 kr,

46. beträffande anslaget G 5. Täckande av eventuella
förluster i anledning av statliga garantier till länder i
Central- och Östeuropa
att riksdagen med bifall till propositionen till Täckande av
eventuella förluster i anledning av statliga garantier till
länder i Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96 under
tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

47. beträffande total medelsram för östsamarbetet
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U26 yrkandena
1--2, 1994/95:U30 yrkande 8, 1994/95:U31 yrkande 13, 1994/95:U32
yrkande 2, 1994/95:U233 yrkande 14 samt 1994/95:U809 yrkande 15
godkänner vad som förordas i propositionen,

res. 5 (c) - delvis
res. 9 (m) - delvis
res. 12 (v)
res. 13 (mp)
res. 14 (kds)

48. beträffande bemyndigande om utfästelser
att riksdagen med bifall till propositionen bemyndigar
regeringen att under budgetåret 1995/96 få göra utfästelser för
insatser i Central- och Östeuropa intill ett belopp om högst 1
621 600 000 kr utöver anslagna medel för budgetåret 1995/96,

49. beträffande medelsreservation
att riksdagen godkänner att den medelsreservation som vid
utgången av budgetåret 1994/95 kan finnas kvar på
reservationsanslaget G 1. Sveriges samarbete med länderna i
Central- och Östeuropa får tillföras de nya anslagen under
littera G. Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa.

Stockholm den 6 april 1995
På utrikesutskottets vägnar
Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran
Lennmarker (m), Nils T Svensson (s), Kristina Svensson (s),
Inger Koch (m), Anneli Hulthén (s), Helena Nilsson (c), Lena
Klevenås (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp),
Urban Ahlin (s), Eva Zetterberg (v), Arne Mellqvist (s), Lars
Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds)
och Elisebeht Markström (s).

Reservationer

1. Snabbt systemskifte m.m. (mom. 1)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21
börjar med "För att uppnå" och på s. 24 slutar med "U808 (m)
yrkande 1" bort ha följande lydelse:

För att nå resultat är det viktigt att handla skyndsamt.
Övergången till marknadsekonomi från socialistisk planekonomi
måste, enligt utskottets uppfattning, ske så snabbt som möjligt.
Detta gynnar medborgarna och är därför mest humant. Det var den
förste demokratiske finansministern i Polen som myntade
begreppet chockterapi. Med detta menas att man måste göra rent
hus med gamla kommunistiska strukturer en gång för alla. Genom
att utan dröjsmål införa marknadsekonomi blir många människor,
inte sällan en majoritet, snabbt delaktiga av ett ägande.
Ägandets betydelse för en demokratisk förankring kan inte
överskattas.

Privatiseringarna i Ryssland har bidragit till att
samhällskritik och öppenhet har bestått, trots motstånd från
gamla kommunister och extrema nationalister, vilka velat
återinföra censur och kontroll av olika slag.

Det råder heller inget tvivel om att marknadsekonomin på ett
avgörande sätt bidragit till att förhindra akut livsmedelsbrist.
Trots att situationen ingalunda är problemfri har de
svältkatastrofer som förutspåddes i slutet av 1980-talet
uteblivit.

Det är i de stater som gått långsamt fram med utveckling mot
marknadsekonomi som problemen är störst. De har ofta kvar större
eller mindre rester av planhushållning, vilket inte går att
förena med enskilt ägande och privat företagsamhet. Därför
hamnar dessa länder på efterkälken.

Inom den sociala sektorn är ett systemskifte, enligt
utskottets uppfattning, väl så viktigt som inom övriga
samhällsområden. I det socialistiska systemet var tryggheten
kopplad till arbetsplatsen. Oberoende sociala skyddsnät, såsom
socialförsäkringar, existerade inte. Själva grundtesen inom
socialism och planhushållning har varit att ekonomin skall
organiseras på sociala grunder och inte på effektivitet. Det som
var tänkt att bli ett socialt trygghetsnät för varje anställd
blev emellertid i praktiken en social katastrof för enskilda och
samhälle.

I propositionen sägs att alltför litet har gjorts av sociala
insatser efter systemskiftet. Enligt utskottets uppfattning är
detta inte korrekt. Jättelika belopp har lagts på subventioner
till statliga företag och institutioner också under
övergångsperioden utan påtagliga positiva resultat. De stora,
kvardröjande sociala problemen har givetvis sin grund i den
ekonomiska kollapsen, men de har försvårats av att man inte
infört marknadsekonomins sociala skyddsnät i form av
socialförsäkringar såsom folkpension, sjukförsäkring,
arbetslöshetsförsäkring m.m.

Gemensam säkerhet är nu något helt annat än vad man avsåg med
begreppet i slutet av 1970-talet, när det lanserades från
europeiskt socialdemokratiskt håll. Det dåvarande begreppet
gemensam säkerhet utgick från att det skulle råda en samexistens
mellan ett demokratiskt väst och ett öst under diktatur, trots
att diktaturen i Östeuropa bröt mot såväl FN:s som Europarådets
definition av mänskliga rättigheter och demokrati.

Det gäller nu att integrera dessa länder i ett demokratiskt
Europa, som präglas av gemensam säkerhet, vilket också framhålls
i propositionen. Denna säkerhet måste bygga på frihetens och
demokratins grund. Den måste vidare vara förankrad i FN-stadgan,
OSSE:s Parischarter och Europarådets deklaration om mänskliga
rättigheter.

Samarbetet med Central- och Östeuropa är en viktig del av
svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Dessa länder är snarare
fel- än underutvecklade. Det är därför förvånande att
samarbetsprogrammet av regeringen förts över från
utrikesministern till biståndsministern och att ansvaret lagts
på den nya biståndsmyndigheten, "Super-SIDA", som är
expertmyndighet för långsiktigt samarbete med
utvecklingsländerna, främst i Afrika.

Ansvaret för samarbetet med Central- och Östeuropa borde,
enligt utskottet, åvila utrikesministern med dennes
övergripande ansvar för utrikes- och säkerhetspolitiken. Den
kunskapsutbyggnad som framför allt skett inom BITS borde ha
vidareutvecklats, antingen genom att en starkare östavdelning
byggts upp inom BITS ram eller att en särskild självständig
myndighet fått växa fram därur.

Därmed tillstyrker utskottet motionerna U30 (m) yrkandena 1--4
och 6--7 samt U808 (m) yrkande 1.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

1. beträffande snabbt systemskifte m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U30 yrkandena
1--4 och 6--7 samt 1994/95:U808 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Samarbetsprogrammets allmänna karaktär och inriktning i
övrigt (mom. 2)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 23 som
börjar med "För att uppnå" och slutar med "ständigt beaktas"
bort ha följande lydelse:

Marknadsekonomin löser förvisso inte alla problem. Men den
avgörande synpunkten när situationen i de tidigare socialistiska
planekonomierna i Öst- och Centraleuropa analyseras är att det
tidigare ekonomiska systemet är oförenligt såväl med en
genomgripande demokratisering av samhället som med strävan till
en socialt och ekologiskt hållbar utveckling. Detta system måste
därför i sin helhet överges. Det är också angeläget att denna
process går skyndsamt. Kvardröjande rester av planekonomi och av
de, ofta i praktiken ärftliga, privilegier som detta system gav
en liten elitgrupp i samhället (den s.k. nomenklaturan) kan i
själva verket allvarligt försvåra den övergripande
omvandlingsprocessen och snedvrida dess resultat. Det gamla
ekonomiska systemet innebar inte heller att några sociala eller
miljömässiga mål styrde den ekonomiska utvecklingen, utan
tvärtom att såväl människor som miljö hänsynslöst underordnades
den primitiva syn på ekonomisk utveckling som var den officiellt
proklamerade i dessa länder. När vi från t.ex. svensk sida
strävar efter att främja en social och ekologiskt hållbar
utveckling i Öst- och Centraleuropa så innebär detta därför inte
en begränsning vad gäller strävan till ekonomiskt systemskifte.
Det ekonomiska systemskiftet är inte nog för att dessa mål skall
kunna uppfyllas, men utan ekonomiskt systemskifte kan målen inte
uppnås alls. Denna insikt måste vägleda också Sveriges insatser
som EU-medlem.

dels att den del av utskottets betänkande på s. 24 som
börjar med "Utskottet delar inte" och slutar med
"institutionella reformer" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den analys av omvandlingsprocessens
förutsättningar som utvecklas i motion U27 (fp). Det
socialistiska systemet är i huvudsak avvecklat i flera av
staterna i Öst- och Centraleuropa, men attityder från tiden med
planekonomi och privilegiesystem finns alltjämt kvar i viss
utsträckning. I andra länder har omvandlingsprocessen bara
börjat eller stannat av. Den stora utmaningen består därför dels
i att medverka till att övergången till demokrati och
marknadsekonomi fullföljs, dels i att bidra till att ett
fungerande civilt samhälle kan växa fram för att understödja det
övergripande systemskiftet.

I vissa länder betyder detta att grundläggande institutionella
reformer, som på andra håll genomfördes genast efter de
kommunistiska regimernas fall, alltjämt måste ges högsta
prioritet. I andra länder handlar det mera om att stabilisera de
förändringar som genomförts. De politiker med rötter i det gamla
systemet som i flera länder återkommit till makten torde i
allmänhet inse behovet av en fortsatt reformpolitik -- men
befinner sig samtidigt ofta under tryck från element ur de gamla
makteliterna som i första hand ser till egna särintressen.

dels att den del av utskottets betänkande på s. 25 som
börjar med "Med hänvisning till" och slutar med "yrkande 1
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
U27 (fp) yrkande 1 samt med anledning av motionerna U27 (fp)
yrkande 2, U31 (kds) yrkande 2, U33 (v) yrkande 1 samt U809 (v)
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

2. beträffande samarbetsprogrammets allmänna karaktär och
inriktning i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U27 yrkande 1
samt med anledning av motionerna 1994/95:U27 yrkande 2,
1994/95:U31 yrkande 2, 1994/95:U33 yrkande 1 samt 1994/95:U809
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Rysslands andel av exportkreditgarantiramen (mom. 18)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 48 som
börjar med "Utrikesutskottet konstaterar för" och slutar med
"U33 (v) yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utrikesutskottet delar näringsutskottets oro över de tänkbara
förlustriskerna vid investeringar i Ryssland. Enligt
utrikesutskottets uppfattning finns det dock såväl
samhällsekonomiska som säkerhetspolitiska motiv för det
statliga stödet till exportbefrämjande verksamhet. Det handlar
dels om att möjliggöra för svenska företag att etablera sig på
svårtillgängliga men expansiva marknader, dels om att bidra
till stabilitet i regioner med allvarliga sociala och ekonomiska
problem.

Utskottet anser det rimligt att staten under en
övergångsperiod tar på sig en större del av risktagandet i ett
utvidgat ekonomiskt utbyte med dessa regioner. Varje enskilt
projekt som blir föremål för stöd i form av särskilda
exportkreditgarantier måste naturligtvis genomgå en grannlaga
riskbedömning. Men utskottet anser det inte vara befogat att på
förhand sätta ett tak för Rysslands andel till 1/4 av den totala
garantiramen. De utländska investeringarna i Ryssland har
hittills varit relativt små totalt sett. Sverige borde
emellertid ligga långt framme när det gäller ekonomiskt utbyte
med Ryssland. För detta talar såväl säkerhetspolitiska som
samhällsekonomiska intressen. Utvecklingen i Ryssland innehåller
många faror. Samtidigt kan Ryssland bli en av de mest expansiva
marknaderna framöver. Den svenska handelspolitiken bör enligt
utskottets uppfattning i största möjliga utsträckning bidra till
att eliminera hoten och befrämja utvecklingen i Ryssland.

Utskottet tillstyrker därmed motion U33 (v) yrkande 2.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

18. beträffande Rysslands andel av
exportkreditgarantiramen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U33 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Miljösamarbetets organisation m.m. (mom. 23)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 54 som
börjar med "Med anledning av" och slutar med "bör prägla
samarbetet" bort utgå.

dels att den del av utskottets betänkande på s. 55 som
börjar med "Utrikesutskottet, som delar" och slutar med
"yrkandena 3 och 4 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utrikesutskottet, som inte delar jordbruksutskottets
bedömningar i denna fråga, får för sin del anföra följande:

En betydande del av stödet till Central- och Östeuropa har
avsett stöd till miljöinsatser och till kärnsäkerhet. Detta av
två skäl.

För det första måste det parallellt med systemskiftet också
ske direkta insatser av miljövårdande karaktär. Föroreningarna
är av den enorma omfattningen att direkta reningsinsatser
behöver stimuleras.

För det andra blir även miljön i Sverige bättre om utsläppen i
Östersjön blir mindre och om utsläppen i luften minskas.

Det är därför förvånande att regeringen nu föreslår näst
intill en halvering av satsningen på miljövård. Något motiv för
denna kraftiga neddragning föreligger inte. Tvärtom ger
propositionen en föreställning om att de nuvarande insatserna i
allt väsentligt skall fortsätta. Miljöinsatserna bör enligt
utskottet även i fortsättningen kanaliseras i särskild form och
via kompetenta myndigheter. Förutom ökade insatser föreslås
därför en fortsatt organisation av miljöbiståndet via
miljömyndigheter.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna U30 (m) yrkande 5 och U32 (c) yrkandena 3--4 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

23. beträffande miljösamarbetets organisation m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U30 yrkande
5 samt 1994/95:U32 yrkandena 3--4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

5. Miljösamarbetets organisation m.m. (mom. 23, 47)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 54 som
börjar med "Med anledning av" och slutar med "bör prägla
samarbetet" bort utgå.

dels att den del av utskottets betänkande på s. 55 som
börjar med "Utrikesutskottet, som delar" och slutar med
"yrkandena 3 och 4 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utrikesutskottet, som inte delar jordbruksutskottets
bedömningar i denna fråga, får för sin del anföra följande:

Enligt 7 kap. 1 § regeringsformen är det visserligen
regeringen som i första hand avgör hur ärenden fördelas inom
departementsorganisationen. Med hänsyn till att riksdagen
tidigare beslutat om både högre anslag och en annan
departementstillhörighet för miljösamarbete med Central- och
Östeuropa än vad som nu föreslås framstår det som naturligt att
riksdagen har en åsikt i frågan. Utskottet delar uppfattningen i
motion U32 (c) att propositionen leder till en avsevärd och
oacceptabel neddragning av tidigare gjorda insatser. Utskottet
ser det som en absolut miniminivå att anslaget för miljöinsatser
uppgår till 245 miljoner kronor enligt vad som yrkas i motionen
(U32). Anslaget bör betecknas Miljöinsatser i Östersjöregionen
och anvisas under fjortonde huvudtiteln. Det sammanhållande
ansvaret bör således åvila Miljödepartementet.

Vidare tillstyrker utskottet motionärernas (U32 (c)) förslag
att regeringen anmodas tillsätta en kommission med direktiv att
lägga fram förslag om ett nytt treårsprogram. Direktiven bör
ange att kommissionen för budgetåren 1997--1999 anvisar
innehållet i ett program för miljöinsatser om minst
400 miljoner kronor per budgetår. Det bör ankomma på
kommissionen, som bör ges en parlamentarisk förankring, att
föreslå finansiering av insatserna. Kommissionen bör särskilt
beakta hur det svenska miljöbiståndet skall utformas för att
åstadkomma maximal utväxling av insatserna i form av optimal
samfinansiering med mottagarstaterna, de internationella
finansieringsinstitutionerna och andra givarstater.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna U30 (m) yrkande 5 och U32 (c) yrkandena 3--4 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att den del av utskottets betänkande på s. 73 som
börjar med "Utskottet anser att" och slutar med "eftersträvas i
samarbetet" bort utgå.

dels att den del av utskottets betänkande på s. 73 som
börjar med "Med hänsyn till" och slutar med "U809 (v) yrkande
15" bort ha följande lydelse:

Som tidigare framgått i betänkandet delar utskottet de
synpunkter som framförts i motion U32 (c). Utskottet tillstyrker
således motion U32 (c) yrkande 2. Genom utskottets
ställningstagande får också motionerna U26 (mp) yrkande 1, U30
(m) yrkande 10, U31 (kds) yrkande 13, U233 (mp) yrkande 14 samt
U809 (v) yrkande 15 anses tillgodosedda till viss del.

dels att momenten 23 och 47 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

23. beträffande miljösamarbetets organisation m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U30 yrkande
5 samt 1994/95:U32 yrkandena 3--4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

47. beträffande total medelsram för östsamarbetet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U32 yrkande 2
samt med anledning av motionerna 1994/95:U26 yrkandena 1--2,
1994/95:U30 yrkande 8, 1994/95:U31 yrkande 13, 1994/95:U233
yrkande 14 samt 1994/95:U809 yrkande 15 och med avslag på
propositionen till Miljöinsatser i Central- och Östeuropa
för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar
245 000 000 kr,

6. Skuldavskrivning till Polen (mom. 24)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 55
börjar med "Polen har även" och på s. 56 slutar med "U31 (kds)
yrkande 10" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill, i likhet med motion U31 (kds), peka på de
möjligheter som finns att stödja miljöinvesteringar i Polen
genom Ecofund genom s.k. debt-for-environment swaps, dvs.
skuldavskrivning mot att Polen satsar motsvarande summa i lokal
valuta på miljöprojekt. Till dags dato har USA, Schweiz och
Frankrike satsat en del av sitt stöd till miljöprojekt i Polen
genom denna fond. Fondens fyra målområden är följande:

reducera gränsöverskridande luftföroreningar
reducera gränsöverskridande vattenföroreningar
reducera mängden växthusgaser
skydda biodiversitet.

Centralt är att de länder som går in i ett bilateralt
samarbete med Polen för att stödja miljöinvesteringar via
Ecofund skall ha ett direkt utbyte av gjorda investeringar genom
minskad miljöbelastning inom det egna mark- och vattenområdet.
En positiv aspekt med Ecofunds arbete är förankringen i kommuner
och enskilda företag som står för huvuddelen av
finansieringskostnaden (70 %).

En satsning i Ecofund får vägas mot andra svenska
miljöinsatser i Polen såsom miljöutbildning, utredningsstöd,
förvaltningsuppbyggnad m.m. Det är dock utskottets uppfattning
att ett stöd till Ecofund är ändamålsenligt med tanke på de
specifika miljöproblem som kan få sin lösning via fonden. Det
gäller inte minst de omfattande utsläppen av avloppsvatten från
samhällen och industri i norra Polen vilka utgör en kraftig
belastning på Östersjöns miljö. Här krävs snabba åtgärder.
Utskottet kan också konstatera att huvuddelen av det
investeringsstöd som hittills gått till Polen har satsats just
på avloppsrening.

Därmed tillstyrker utskottet motion U31 (kds) yrkande 10.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

24. beträffande skuldavskrivning till Polen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U31 yrkande 10
beslutar att Sverige skall stödja miljöinvesteringar i Polen
genom Ecofund och s.k. debt-for-environment swaps, dvs.
skuldavskrivning i utbyte mot att Polen satsar motsvarande summa
i miljöprojekt,

7. Kärnsäkerhets- och energistöd (mom. 30)

Helena Nilsson (c), Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke
Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 57
börjar med "Syftet är uteslutande" och på s. 58 slutar med "samt
U810 (c)" bort ha följande lydelse:

Tvärtom skall hjälp till kärnsäkerhetsåtgärder bedrivas
samtidigt med hjälp till avveckling av kärnkraft. De svenska
insatserna får inte, varken direkt eller indirekt, bidra till en
utvidgning av kärnkraftsenergiproduktion eller nya
kärnkraftverk.

Det utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna U26 (mp) yrkande 3, U809 (v) yrkandena 9--10 samt
U810 (c) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

30. beträffande kärnsäkerhets- och energistöd
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U26 yrkande
3, 1994/95:U809 yrkandena 9--10 samt 1994/95:U810 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Stöd till färdigställande av kärnkraftverk (mom. 32)

Helena Nilsson (c), Eva Zetterberg (v), Bodil Francke Ohlsson
(mp) och Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 59 som
börjar med "Mochovceprojektet, som tas" och slutar med "U805
(mp) yrkandena 1--4" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att europeisk enighet saknas för en
strategisk plan att avveckla kärnkraft och för att satsa på
alternativa energier. Man är däremot mer enig om nödvändigheten
av att göra insatser för kärnsäkerhet i mindre tillförlitliga
och säkra kärnkraftverk.

EBRD och Euratom överväger för närvarande att bevilja medel
för upprustning av kärnkraftverket Mochovce i Slovakien. Det
måste betraktas som en nystart, eftersom de där befintliga
reaktorerna ännu inte varit i gång. Utskottet anser att Sverige,
genom sin representant i banken, bör försöka stoppa detta lån
och nystarten av Mochovce. Utskottet konstaterar att den svenska
målsättningen vad gäller kärnkraftsproduktion innebär avveckling
av kärnkraft till förmån för alternativa energier och
eleffektiviseringar.

Det anförda bör med anledning av motionerna U32 (c) yrkande 9
samt U805 (mp) yrkandena 1--4 riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

32. beträffande stöd till färdigställande av kärnkraftverk
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U32 yrkande
9 samt 1994/95:U805 yrkandena 1--4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

9. Anslag för främjande av rättsstaten m.m.
(mom. 40, 42, 43, 44, 47)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 71
börjar med "Enligt utskottets uppfattning" och på s. 73 slutar
med "U809 (v) yrkande 15" bort ha följande lydelse:

För innevarande budgetår (1994/95) uppgår anslagen för
samarbete med Central- och Östeuropa till 1 276 miljoner kronor.
Beräknat för en tolvmånadersperiod föreslår regeringen en
neddragning med 465 miljoner kronor av Sveriges bilaterala
samarbete. Med en avräkning av bidraget via EU:s budget blir den
sammanlagda neddragningen ca 130 miljoner kronor. Regeringen har
alltså valt att minska de samlade satsningarna med ca 10 % och
de bilaterala med drygt en tredjedel.

Med tanke på samarbetsprogrammets centrala betydelse för
Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik är det enligt utskottets
uppfattning angeläget att den totala nivån på samarbetet hålls
uppe. Därför bör för budgetåret 1995/96 anslås 1 416 miljoner
kronor, vilket är 200 miljoner kronor mer än regeringen
föreslår.

För tekniskt samarbete, kapacitetsutveckling och
näringslivsutveckling föreslås 438 miljoner kronor. Anslaget bör
disponeras av nämnda förstärkta BITS eller en självständig ny
myndighet.

Enligt utskottets uppfattning måste Sverige fortsätta
miljösatsningarna i våra nära grannländer. En del går via EU:s
budget men utskottet kan inte acceptera en så kraftig
neddragning av anslaget som regeringen föreslår. För nästa
budgetår bör 205 miljoner kronor anslås för detta ändamål.

Kärnsäkerhet och strålskydd är centrala delar i Sveriges
bistånd till samarbetsländerna. Det behov som Statens
kärnkraftinspektion (SKI) anger för olika insatser och kontroll
bör tillgodoses. Detsamma gäller Statens strålskyddsinstitut
(SSI) och dess projekt Strålskydd Öst. Sammanlagt bör till
Kärnsäkerhet och strålskydd anslås 110 miljoner kronor.

Till Svenska institutet bör anslås 95 miljoner kronor,
inklusive tillkommande kostnader för handelshögskolan i Riga.

Säkerhetsfrämjande åtgärder är en central del av det svenska
samarbetet främst med Baltikum. För att fortsätta uppbyggnaden
av detta bör anslås 200 miljoner kronor. Detta är en fördubbling
jämfört med regeringens förslag. Ett särskilt skäl för denna
rejäla satsning utgör den omständigheten att den speciella
profil med inriktning mot Baltikum som Sverige har något
uttunnas när det gäller det stöd som går via EU. Detta går
nämligen till samtliga länder i Central- och Östeuropa.

Ett nytt anslag Främjande av rättsstaten bör inrättas i syfte
att systematiskt stödja uppbyggnad och stärkande av rättsstatens
institutioner. De central- och östeuropeiska staterna bär på ett
arv av brutalitet och brist på rättssäkerhet. I dag återspeglas
detta i en omfattande kriminalitet som en logisk fortsättning på
rättslösheten. 50 miljoner kronor bör anslås till Främjande av
rättsstaten.

Regeringen har reserverat medel till NSA (EBRD:s
kärnsäkerhetsfond). Med hänsyn till detta och behovet av viss
ytterligare flexibilitet föreslår utskottet att anslaget Till
regeringens disposition blir 50 199 000 kr.

När det gäller övriga anslagsposter -- stöd genom enskilda
organisationer, multilaterialt stöd samt anslagen G 4 och G 5
-- föreslår utskottet ingen ändring i regeringens förslag.

Det utskottet ovan anfört bör riksdagen med bifall till motion
U30 (m) yrkandena 8--15 samt med anledning av motionerna U26
(mp) yrkande 1, U31 (kds) yrkandena 8--9 och 13, U32 (c) yrkande
2, U233 (mp) yrkande 14 samt U809 (v) yrkande 15 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att momenten 40, 42, 43, 44 och 47 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:

40. beträffande anslag för främjande av rättsstaten
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U30 yrkande 14
till anslag för främjande av rättsstaten för budgetåret
1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 50 000 000 kr,

42. beträffande anslaget G 1. Samarbete med Central- och
Östeuropa genom Den nya myndigheten
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U30 yrkandena
9--11 samt med anledning av propositionen och motionerna
1994/95:U31 yrkande 8 och 1994/95:U32 yrkande 5 till Samarbete
med Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten för
budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 838 000 000 kr,

43. beträffande anslaget G 2. Samarbete med Central- och
Östeuropa genom Svenska institutet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U30 yrkande 12
samt med anledning av propositionen och med avslag på motion
1994/95:U31 yrkande 9 i berörd del till Samarbete med Central-
och Östeuropa genom Svenska institutet för budgetåret 1995/96
under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
95 000 000 kr,

44. beträffande anslaget G 3. Övriga bidrag till samarbete
med Central- och Östeuropa
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U30 yrkandena 13
och 15 samt med anledning av propositionen och motionerna
1994/95:U31 yrkande 9 i berörd del och 1994/95:U32 yrkande 6
till Övriga bidrag till samarbete med Central- och Östeuropa
för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 385 199 000 kr,

47. beträffande total medelsram för östsamarbetet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U30 yrkande 8
samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U26
yrkandena 1--2, 1994/95:U31 yrkande 13, 1994/95:U32 yrkande 2,
1994/95:U233 yrkande 14 samt 1994/95:U809 yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa genom
Den nya myndigheten m.m. (mom. 42, 44)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 74 som
börjar med "Som framgått tidigare" och slutar med "U32 (c)
yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med motion U32 (c), att det är
angeläget att tillföra NUTEK:s program för ett miljöanpassat
energisystem förstärkta resurser redan nu i stället för att som
regeringen förordar vänta till kommande budgetår.

Därmed tillstyrker utskottet motion U32 (c) yrkande 5. Som en
konsekvens av utskottets ställningstagande tillstyrks även
motion U32 (c) yrkande 6.

dels att momenten 42 och 44 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

42. beträffande anslaget G 1. Samarbete med Central- och
Östeuropa genom Den nya myndigheten
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U32 yrkande 5
samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U30
yrkandena 9--11 och 1994/95:U31 yrkande 8 till Samarbete med
Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten för
budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 900 750 000 kr,

44. beträffande anslaget G 3. Övriga bidrag till samarbete
med Central- och Östeuropa
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U32 yrkande 6
samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U30
yrkandena 13 och 15 samt 1994/95:U31 yrkande 9 i berörd del till
Övriga bidrag till samarbete med Central- och Östeuropa för
budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 268 199 000 kr,

11. Anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa genom
Den nya myndigheten m.m. (mom. 42, 43, 44)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 72 som
börjar med "Mot bakgrund av" och slutar med "U31 (kds) yrkande
9" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den roll Swedecorp kan spela vad gäller
ledarutbildning och kunskapsöverföring till näringsliv och
näringslivsorganisationer är av fundamental betydelse, särskilt
med tanke på att ett fungerande näringsliv kan verka
stabiliserande också i en demokratisk process. Genom samarbetet
med svenskt näringsliv har Swedecorp under en följd av år kunnat
bidra till att skapa bärkraftiga och ändamålsenliga företag i
samarbetsländerna.

Mot denna bakgrund anser utskottet att stödet till
näringslivsutveckling bör höjas med 25 miljoner utöver vad
regeringen föreslagit och således uppgå till 100 miljoner
kronor.

Utskottet föreslår att 70 miljoner anslås till Svenska
institutet som en konsekvens av en ökad satsning på stödet till
näringslivsutveckling.

Utskottet anser att en reducering av anslaget till regeringens
disposition med 20 miljoner kan göras till förmån för en ökning
av stödet till näringslivsutveckling. Enligt utskottets
bedömning är detta en rimlig avvägning, som medger den
flexibilitet som kan vara nödvändig med tanke på den snabba
utvecklingen i vissa stater i Öst- och Centraleuropa.

Det utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion U31
(kds) yrkandena 8--9 samt med anledning av motion U30 (m)
yrkandena 8--9, 11 samt 15 som sin mening ge regeringen till
känna. Utskottet avstyrker motion U30 (m) yrkandena 12--14.

dels att momenten 42, 43 och 44 i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

42. beträffande anslaget G 1. Samarbete med Central- och
Östeuropa genom Den nya myndigheten
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U31 yrkande 8
samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U30
yrkandena 9--11 och 1994/95:U32 yrkande 5 till Samarbete med
Central- och Östeuropa genom Den nya myndigheten för
budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 931 000 000 kr,

43. beträffande anslaget G 2. Samarbete med Central- och
Östeuropa genom Svenska institutet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U31 yrkande 9 i
berörd del samt med anledning av propositionen och med avslag på
motion 1994/95:U30 yrkande 12 till Samarbete med Central- och
Östeuropa genom Svenska institutet för budgetåret 1995/96
under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
70 000 000 kr,

44. beträffande anslaget G 3. Övriga bidrag till samarbete
med Central- och Östeuropa
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U31 yrkande 9 i
berörd del samt med anledning av propositionen och motionerna
1994/95:U30 yrkande 15 och 1994/95:U32 yrkande 6 samt med avslag
på motion 1994/95:U30 yrkande 13 till Övriga bidrag till
samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret 1995/96
under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
348 199 000 kr,

12. Total medelsram för östsamarbetet (mom. 47)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 73 som
börjar med "Med anledning av" och slutar med "U809 (v) yrkande
15" bort ha följande lydelse:

Utrikesutskottet delar således regeringens uppfattning om det
angelägna i ett brett samarbete med Central- och Östeuropa.
Utskottet ställer sig bakom en samordning av östbiståndet inom
Utrikesdepartementet. De medel som regeringen anslagit är dock
långt ifrån tillräckliga, för att exempelvis på ett effektivt
sätt rena Östersjön. Utskottet föreslår att regeringen får
återkomma med förslag om hur ytterligare medel skall avsättas.
Som en första åtgärd bör nu 150 miljoner kronor, utöver
regeringens förslag, tillföras östbiståndet.

Det utskottet ovan anfört bör riksdagen med bifall till motion
U809 (v) yrkande 15 samt med anledning av motionerna U26 (mp)
yrkande 1, U30 (m) yrkande 10, U31 (kds) yrkande 13, U32 (c)
yrkande 2 samt U233 (mp) yrkande 14 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

47. beträffande total medelsram för östsamarbetet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U809 yrkande 15
samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U26
yrkandena 1--2, 1994/95:U30 yrkande 8, 1994/95:U31 yrkande 13,
1994/95:U32 yrkande 2 samt 1994/95:U233 yrkande 14 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Total medelsram för östsamarbetet (mom. 47)

Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 72
börjar med "Utskottet konstaterar att" och på s. 73 slutar med
"U26 (mp) yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Miljösituationen i Östeuropa är enligt alla bedömare
katastrofal, och det behövs snabba insatser, som är för
kostnadskrävande för att länderna själva skall kunna klara dem.
Bland annat krävs omedelbara åtgärder för att rädda Östersjön,
stoppa industriföroreningarna, miljöanpassa transportsystemet.
Kärnsäkerhet, strålskydd och kärnkraftsavveckling med start för
alternativ energiproduktion är också förebyggande miljöåtgärder.

Utskottet konstaterar att den militära hotbilden mot Sverige i
dag är svagare, medan hotbilden från miljöföroreningar är stark.
Utskottet anser därför, i enlighet med förslagen i motionerna
U26 (mp) samt U233 (mp), att en miljard kronor bör avsättas till
en miljöfond för Östeuropa. Medlen bör enligt utskottets
uppfattning komma från besparingar i försvarsutgifterna och
användas till förebyggande miljöinsatser och reparationer och
återställande av skadad natur och miljö i Central- och
Östeuropa.

Det utskottet ovan anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna U26 (mp) yrkandena 1--2 och U233 (mp) yrkande 14 samt
med anledning av motionerna U30 (m) yrkande 10, U31 (kds)
yrkande 13, U32 (c) yrkande 2 samt U809 (v) yrkande 15 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

47. beträffande total medelsram för östsamarbetet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U26 yrkandena
1--2 och 1994/95:U233 yrkande 14 samt med anledning av
propositionen och motionerna 1994/95:U30 yrkande 8, 1994/95:U31
yrkande 13, 1994/95:U32 yrkande 2 samt 1994/95:U809 yrkande 15
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Total medelsram för östsamarbetet (mom. 47)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 72
börjar med "Utskottet konstaterar att" och på s. 73 slutar med
"U809 (v) yrkande 15" bort ha följande lydelse:

Ett av de fyra huvudmålen för det framtida samarbetet med
Central- och Östeuropa är att stödja en miljömässigt hållbar
utveckling. I propositionen föreslås en sammanhållen
miljöstrategi i Östersjöregionen vilket välkomnas. Utskottet
vill erinra om att Östersjöns miljö lyftes upp som en
prioriterad fråga i regeringsdeklarationen där följande står att
läsa: "Sverige skall vara pådrivande i det internationella
miljöarbetet. Projektet att återställa Östersjön i ekologisk
balans, som jag initierade 1990, kommer att drivas med förnyad
kraft."

Det åtgärdsprogram för Östersjöns miljö som utarbetats inom
HELCOM-samarbetet är mycket angeläget. Programmet, som
innehåller avsnitt om utbildning, information,
institutionsuppbyggnad samt en listning av de 132 allvarligaste
punktkällorna kring vårt innanhav som måste åtgärdas, beräknas
kosta 150 miljarder kronor. Regeringens förslag att sänka
miljöbiståndet med närmare 50 miljoner kronor jämfört med
föregående budgetår är därför fullständigt oacceptabelt. Det
skulle innebära att i princip inga nysatsningar skulle kunna
göras inom miljösamarbetet inom Östersjöregionen då merparten av
miljöbiståndet på den nivå regeringen föreslår är bunden i
projekt initierade av den f.d. regeringen. I stället bör ökade
resurser anslås till åtgärdsprogrammet för Östersjön. Ytterst
handlar det om om vi är beredda att betala priset för
miljöförstöringen eller om vi tänker lämna över denna nota till
våra barn. En nota som i värsta fall också inkluderar skador som
är irreparabla.

Mot denna bakgrund anser utskottet att 246 miljoner kronor
utöver det regeringen anslår i budgeten skall satsas på detta
område.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
U31 (kds) yrkande 13 samt med anledning av motionerna U26 (mp)
yrkande 1, U30 (m) yrkande 10, U32 (c) yrkande 2, U233 (mp)
yrkande 14 samt U809 (v) yrkande 15 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 47 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

47. beträffande total medelsram för östsamarbetet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U31 yrkande 13
samt med anledning av propositionen och motionerna 1994/95:U26
yrkandena 1--2, 1994/95:U30 yrkande 8, 1994/95:U32 yrkande 2,
1994/95:U233 yrkande 14 samt 1994/95:U809 yrkande 15 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Gemensam säkerhet

Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:

Den verklighetsbeskrivning som ges i utskottets kommentar till
de moderata motionerna vad avser s.k. gemensam säkerhet är
enligt Folkpartiets mening diskutabel. Det är visserligen sant
att Helsingforsavtalets stadganden om mänskliga rättigheter
öppnade en möjlighet för påverkan på diktaturerna i Östeuropa
och gav den demokratiska oppositionen i dessa länder en starkare
ställning än tidigare. Men det är också sant att åtskilliga
regeringar i de dåvarande demokratierna i det längsta värderade
stabiliteten i Östeuropa högre än de demokratiska ideal som de
själva ansåg omistliga på hemmaplan. Denna prioritering av
stabilitet före demokrati vilade dessutom på den felaktiga
föreställningen att de östeuropeiska regimerna trots allt hade
någon form av folklig legitimitet och att systemskillnaderna
mellan väst och öst i grunden skulle förbli bestående. Många
regeringar i väst klamrade sig därför i det längsta fast vid
politiker som Gierek och Gorbatjov och höll in i det sista
demokratiska rörelser som Solidaritet och de baltiska
folkfronterna på armlängds avstånd.

Denna hållning till regimerna i öst kan inte ensidigt
förknippas med socialdemokratiska partier och politiker i väst
utan fanns under 70- och 80-talen i de flesta europeiska
politiska partier. Såväl reservationen (m) som utskottets
majoritetstext är därför otillfredsställande, men eftersom
frågan inte berörts i Folkpartiet liberalernas egen motion
avstår vi från att göra en egen reservation på denna punkt.

Sammanställning av i motionerna förekommande beloppsyrkanden

Bilaga 1

Jordbruksutskottets yttrande

1994/95:JoU4y

Bilaga 2

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har den 7 mars 1995 beslutat bereda
jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1994/95:160 om Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa
jämte motioner.

Jordbruksutskottets yttrande avser i huvudsak de delar av
avsnitt 7 i propositionen som berör miljöinsatser i Central-
och Östeuropa jämte hithörande anslagsfrågor. Utskottet
överlämnar till utrikesutskottet några motionsyrkanden från
allmänna motionstiden om miljöinsatser i Östersjön och
Barentsregionen. Såvitt avser följdmotionerna yttrar sig
jordbruksutskottet över motionerna U26, U27, U30, U31, U32 och
U33 i nedan angivna delar.

Propositionen

I propositionen föreslås ett nytt program för Sveriges
samarbete med Central- och Östeuropa, omfattande budgetåren
1995/96, 1997 och 1998. För denna period föreslår regeringen att
totalt fyra miljarder kronor ställs till förfogande. I
propositionen redovisas bl.a. regeringens överväganden om det
fortsatta östsamarbetets inriktning och utformning. Till grund
härför ligger den översyn som Kommittén för analys av
utvecklingssamarbete utfört i enlighet med riksdagens önskemål
(Ds 1994:134, Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa).

Regeringen ställer upp fyra mål för samarbetet:

främja en säkerhetsgemenskap
fördjupa demokratins kultur
stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling
stödja en miljömässigt hållbar utveckling.

I avsnitt 7 (s. 59 f.) redovisar regeringen utförligt målet
avseende en miljömässigt hållbar utveckling. Målet för
miljöinsatser i Central- och Östeuropa skall vara att stödja
miljösamarbete och åtgärder för att bevara och förbättra miljön,
särskilt i och kring Östersjön.

Förvaltningsstöd, institutionsuppbyggnad och katalytiskt stöd
till investeringar på koncessionella villkor inom ramen för
Östersjöprogrammet är centrala inslag i öststödet.

Kärnsäkerhetshöjande åtgärder i Litauen, kärnämneskontroll och
strålskyddssamarbete är ett väsentligt svenskt intresse.
Insatser på dessa områden skall fortsätta på en hög nivå.

I avsnitt 11 Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96 föreslår
regeringen ett nytt anslag till Samarbete med Central- och
Östeuropa under tredje huvudtiteln (G 1). Av totala anslaget,
725 miljoner kronor, skall 169 250 000 kr avse
miljöinsatser.

Motionerna

Motioner med anledning av propositionen

1994/95:U26 av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen till samarbete med Central- och Östeuropa för
budgetåret 1995/96 anvisar en miljard kronor utöver vad
regeringen föreslagit eller således 2 216 miljoner kronor,

1994/95:U27 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioritering av demokrati- och
miljösatsningar vid eventuella framtida utökningar av
anslagsramen för samarbete med länderna i Öst- och
Centraleuropa.

1994/95:U30 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om satsning på miljö och kärnsäkerhet,

10. att riksdagen beslutar att för miljösamarbete anslå
205 000 000 kr för budgetåret 1995/96 i enlighet med vad som
anförts i motionen,

1994/95:U31 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

10. att riksdagen beslutar att Sverige skall stödja
miljöinvesteringar i Polen genom Ecofund och s.k.
debt-for-environment swaps, dvs. skuldavskrivning i utbyte mot
att Polen satsar motsvarande summa i miljöprojekt,

13. att riksdagen för miljöinsatser i Östersjöregionen (G 1)
beslutar anslå 246 000 000 kr utöver regeringens samlade
förslag,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att framtida satsningar på
va-infrastruktur i Östersjöområdet i ökad utsträckning inriktas
på kretsloppsbaserade lösningar där urin och fekalier kan bli en
resurs i ett miljöanpassat jordbruk,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen till riksdagen återkommer
med ett förslag till hur Sverige kan bidra till utvecklandet av
en miljöanpassad infrastruktur i de baltiska staterna.

1994/95:U32 av Helena Nilsson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar att till Miljöinsatser i Central-
och Östeuropa budgetåret 1995/96 anvisa 245 000 000 kr,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillsättandet av en kommission för att
utarbeta förslag till program för miljöinsatser i Central- och
Östeuropa perioden 1997--1999,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sammanhållande ansvar för
Miljödepartementet när det gäller Sveriges miljöinsatser i
närområdet,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en garantiram för miljölån vid Nordiska
investeringsbanken,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en särskild facilitet för mjuk
finansiering knuten till NIB/NEFCO,

1994/95:U33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ytterligare
åtgärder för att miljösanera Östersjön.

Motioner som överlämnas av jordbruksutskottet

1994/95:Jo604 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en effektivitetsutredning vad avser
satsningarna i åtgärder för en renare Östersjö,

1994/95:Jo615 av Birgitta Gidblom m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till Barentsregionen.

1994/95:Jo664 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär en långsiktig plan för
restaureringen av Östersjön,

1994/95:Jo671 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för ett renare Östersjön.

Utskottet

Inledning

Utskottet erinrar om att regeringen under fjolåret i skrivelse
1993/94:252 redovisade det statliga finansiella stöd och övrigt
bistånd på miljöområdet som hade lämnats till länderna i
Central- och Östeuropa budgetåren 1990/91--1993/94. Skrivelsen
behandlades i utskottets betänkande 1994/95:JoU4.
Utrikesutskottet avgav yttrande över skrivelsen.

Anslag till miljöinsatser i Östersjöregionen har tidigare
anvisats under fjortonde huvudtiteln. För innevarande budgetår
har anvisats ett reservationsanslag på 191 800 000 kr
(1993/94:JoU15). Anslaget är uppdelat på fem anslagsposter,
varav åtgärdsprogrammet för Östersjön omfattar den största om
126 300 000 kr.

I årets budgetbetänkande angående fjortonde huvudtiteln
behandlar utskottet bl.a. motioner med yrkanden att anslaget
till miljöinsatser i Central- och Östeuropa även i
fortsättningen skall föras upp under denna huvudtitel
(1994/95:JoU14). Utskottet avstyrker dessa motioner.

En miljömässigt hållbar utveckling

Propositionen

Regeringen anför i avsnitt 7 (s. 59 f.) att miljösituationen i
Central- och Östeuropa i många avseenden kan karaktäriseras som
i det närmaste katastrofal. På grund av planekonomins systemfel
har år av misshushållning resulterat i en omfattande utarmning
av den fysiska miljön. Samtidigt bör dock noteras att många
viktiga naturområden och våtmarker förblivit orörda, till gagn
för djurliv och flora.

Miljöfrågorna har från första början getts högsta prioritet i
Sveriges östsamarbete. Sverige var pådrivande i att lyfta fram
betydelsen av åtgärder för att förhindra ytterligare
miljöförstöring. Sveriges och Polens statsministrar var
tillsammans initiativtagare till konferensen i Ronneby år 1990
som har resulterat i ett åtgärdsprogram för Östersjön. På ett
tidigt stadium uppmärksammades också de internationella
finansieringsinstitutionerna såsom Världsbanken, EBRD, NIB och
EIB på Östersjöregionens behov av miljöinsatser.

De ovannämnda institutionerna deltog som aktiva
samarbetspartners i en resursmobiliseringskonferens i Gdansk i
Polen där samtliga bilaterala och multilaterala insatser
redovisades. En deklaration antogs där länderna runt Östersjön
rekommenderas att bl.a. använda avgifter för att begränsa
miljöskadliga utsläpp. Vidare skall enligt deklarationen olika
finansieringslösningar användas på effektivast möjliga sätt, och
gåvor och annat finansiellt stöd skall ställas till förfogande
för bl.a. projektförberedelser.

Inom ramen för den s.k. Environment for Europe-processen hålls
regelbundna miljöministerkonferenser. Vid dessa konferenser har
miljöfrågorna i Central- och Östeuropa alltmer kommit i fokus.
Vid den senaste ministerkonferensen i april 1993 antogs
principerna för ett miljöaktionsprogram för Central- och
Östeuropa. Programmet innehåller riktlinjer för politiska
reformer, institutionella åtgärder och miljöinvesteringar. Nästa
europeiska miljöministerkonferens kommer att äga rum i Sofia i
oktober 1995. Vid konferensen kommer miljöfrågorna i Central-
och Östeuropa att vara ett centralt tema liksom finansieringen
av miljöåtgärder och investeringar.

Åtgärder i Central- och Östeuropa måste enligt regeringen
riktas såväl mot lokala hälsorelaterade problem som mot
gränsöverskridande föroreningar. En stor del av det svenska
stödet går nu till investeringsinsatser. I de berörda länderna
finns betydande områden med höga naturvårdsvärden även i ett
europeiskt perspektiv. Det är angeläget att åtgärder i stor
utsträckning även avser bevarande av den biologiska mångfalden.

För miljö- och kärnsäkerhetsinsatser i Central- och Östeuropa
har anvisats ungefär en miljard kronor under åren
1990/91--1994/95. Ett flertal myndigheter och institutioner i
Sverige har inom sitt kompetensområde erhållit särskilda medel
för miljöstöd. Hit hör t.ex. NUTEK, Statens kärnkraftinspektion,
Statens strålskyddsinstitut, Sveriges lantbruksuniversitet och
Statens naturvårdsverk.

Av de medel BITS disponerar för stöd till Central- och
Östeuropa för samtliga sektorer beräknas att medel i
storleksordningen 150 miljoner kronor använts för miljöinsatser
eller insatser som har en påtagligt positiv miljöeffekt.
Härutöver har BITS erhållit 55 miljoner kronor för insatser
inom åtgärdsprogrammet i Östersjön. För investeringar i de
värsta föroreningskällorna i åtgärdsprogrammet för Östersjön har
anslagits ca 210 miljoner kronor som disponerats av
Miljödepartementet.

Från och med den 1 juli 1995 kommer, enligt regeringens
förslag, miljöinsatserna att finansieras över ett sammanhållet
anslag. Eftersom miljöstödet kräver nära samverkan med
departement och myndigheter kommer regeringen att tillsätta en
särskild beredningsgrupp för policy- och anslagsfrågor.

Under rubriken Förvaltningsstöd och kunskapsuppbyggnad
anför regeringen bl.a. att svenska myndigheter har en lång och
bred erfarenhet av miljöarbete och därmed goda förutsättningar
för att kunna göra en betydande insats i samarbetsländerna vad
gäller kunskapsöverföring och tekniskt samarbete. En stor del av
denna verksamhet har finansierats via BITS. Som komplement till
detta stöd har Statens naturvårdsverk disponerat medel för
bilateralt förvaltningsstöd och kunskapsöverföring.

Under rubriken Åtgärdsprogrammet för Östersjön anför
regeringen bl.a. följande.

De största insatserna vad gäller miljöstöd går till
åtgärdsprogrammet för Östersjön. Inom ramen för
Helsingforskommissionen (HELCOM) har ett åtgärdsprogram
utarbetats gemensamt av alla länder i tillrinningsområdet i nära
samarbete med Världsbanken, Europeiska investeringsbanken och
Nordiska investeringsbanken.

I programmet beskrivs vilka åtgärder som bör vidtas under
kommande 20-årsperiod för att återställa Östersjöns ekologiska
balans. Utöver de 132 konkreta utsläppskällor som identifierats
beskriver programmet också behoven av lagar och regleringar,
miljömedvetenhet hos befolkningen samt kunskapsöverföring inom
bl.a. dessa områden till länderna i öst. Utsläppskällorna som
tas upp i programmet är de objekt som bedöms bör åtgärdas först.
De består framför allt av kommunala avlopp, industrier och
jordbruk.

De totala kostnaderna för programmet har beräknats till
18 miljarder ecu (ca 150 miljarder kronor), där cirka hälften
är kostnader för att åtgärda utsläppskällorna och resten en
uppskattning av kostnaden för kunskapsuppbyggnad, stärkande av
institutionella åtgärder samt ökad miljökunskap. Största delen
av kostnaderna är lokala kostnader, dvs. sådana som betalas med
inhemska medel.

Det svenska stödet till åtgärdsprogrammets genomförande i
länderna runt Östersjön uppgår hittills till ca 400 miljoner
kronor. Det innebär att Sverige kunnat bidra till väsentliga
insatser för miljön i dessa länder.

I propositionen redovisas i detta avsnitt även vissa fakta och
utredningar kring det nordiska finansieringsbolaget för
miljöinvesteringar -- NEFCO. De nordiska miljöministrarna har
förordat att fortsätta inbetalningarna till NEFCO på samma nivå
som hittills under perioden 1996--2001 för att öka
grundkapitalet till 80 miljoner ecu.

Förvaltningsstödet förutsätter ett långsiktigt engagemang i
direkta institutionella kontakter med berörda miljöministerier
och mångåriga insatser. Utvecklingen i framför allt de baltiska
staterna och Polen innebär att dessa har kommit in i en fas där
behoven av investeringar ökar. I översynen konstateras att
samarbetsländerna inom överskådlig tid inte torde ha
tillräckliga resurser för att själva klara finansieringen och
att möjligheterna att klara investeringarna enbart med krediter
från internationella finansiella institutioner är begränsade.
Det är regeringens mening att det på miljöområdet är motiverat
att hålla beredskap för att med medel på koncessionella villkor
ge katalytiskt stöd till investeringar. De erfarenheter som
härvid gjorts och de former som redan har utvecklats från
samfinansieringar inom ramen för Östersjöprogrammet skall ligga
till grund för det uppdrag som den nya myndigheten kommer att
erhålla för stöd på detta område.

På detta område är ett utvidgat nordiskt samarbete för att
genomföra miljösatsningar i närområdet av särskilt intresse. På
initiativ av de nordiska miljö- och finansministrarna genomför
en arbetsgrupp under Nordiska ministerrådet en studie om
effektivisering och samordning av de nordiska ländernas
miljöinsatser i Central- och Östeuropa. Ett nordiskt stöd skulle
kunna lämnas som gemensam gåvofinansiering eller som garantier
för utvidgad långivning till miljöprojekt från Nordiska
investeringsbanken. Ett eventuellt svenskt bidrag till sådana
gemensamma satsningar förutses finansieras genom omallokeringar
inom den föreslagna posten för miljöinsatser.

När det gäller insatsområden anser regeringen att stöd till
avloppsreningsanläggningar även fortsättningsvis skall ges
prioritet i samarbetet. Av de 132 föroreningskällorna i
Östersjöprogrammet är ett femtiotal avloppsreningsanläggningar.
Dessa reningsverk kan svårligen finansieras med enbart
kommersiell finansiering, varför svenskt stöd kan vara det
tillskott som möjliggör att investeringen kan komma till stånd.
Det är angeläget att det svenska stödet går till insatser som är
kostnadseffektiva. Prioriteringen av avloppsreningsanläggningar
skall dock inte hindra att andra kostnadseffektiva och väl
motiverade insatser för Östersjön kan göras för att förbättra
miljön.

För miljöinsatser föreslås ett belopp på 169 250 000 kr.
Därutöver finns medel reserverade för ett eventuellt bidrag till
NEFCO.

Motionerna

Några huvudfrågor i de följdmotioner som väckts är
omfattningen av det svenska miljöstödet och hur miljösamarbetet
skall administreras. Enligt motion U26 (mp) yrkande 1 krävs
betydligt större insatser för miljöinvesteringar i Central- och
Östeuropa. Utöver vad regeringen föreslagit bör 1 miljard
kronor anvisas och avsättas till en fond för sådana
investeringar.

I motion U27 (fp) anförs synpunkter på en ekologiskt hållbar
utveckling i samarbetsländerna. Riksdagen bör enligt motionen
göra ett uttalande med avseende på något längre sikt, nämligen
att miljösatsningar -- vid sidan av ytterligare insatser för att
stärka den demokratiska kulturen -- bör få högsta prioritet om
det finns möjligheter att höja ramen längre fram (yrkande 9).

Anslagshöjningar föreslås även i motionerna U30 (m), U31 (kds)
och U32 (c). Enligt motion U30 bör 205 miljoner kronor anvisas
för miljösamarbetet. Även i fortsättningen bör miljöbiståndet
kanaliseras i särskild form och organiseras av
miljömyndigheterna (yrkandena 5 och 10). I motion U31 föreslås
att miljöinvesteringar i Polen stöds genom Ecofund och s.k. debt
swaps (skuldavskrivning mot miljöinvesteringar), att 246
miljoner kronor anslås utöver regeringens förslag för
miljöinsatser, att satsningar på va-infrastruktur i
Östersjöområdet inriktas på kretsloppsbaserade lösningar och att
regeringen återkommer med förslag om hur Sverige kan bidra till
en miljöanpassad infrastruktur (yrkandena 10, 13, 15 och 16). I
motion U32 yrkas att riksdagen med avslag på propositionen i
motsvarande delar anvisar 245 miljoner kronor för miljöinsatser
under Miljödepartementets budget och att en kommission tillsätts
för att utarbeta ett förslag till program för miljöinsatser
(yrkandena 2 och 3). Programmet skall omfatta tiden 1997--1999
och omfatta minst 400 miljoner kronor per budgetår.
Kommissionen, som bör ges parlamentarisk förankring, bör även
föreslå finansiering av insatserna. Enligt yrkande 4 i motionen
bör Miljödepartementet ha det sammanhållande ansvaret. I
yrkandena 15 och 16 hänvisas till en nyligen avlämnad rapport
till Nordiska ministerrådet och föreslås att Nordiska
investeringsbanken ges en av ägarstaterna garanterad ram för lån
till miljöinsatser på minst 100 miljoner kronor. En särskild
facilitet för mjukgörande av finansiering av miljöinsatser i
närområdet, knuten till NIB/NEFCO, bör inrättas senast den 1
januari 1996.
I motion U33 (v) yrkande 5 anförs att Sveriges hittillsvarande
bidrag till miljösaneringen av Östersjön m.m. är helt
otillräckligt, mot bakgrund av att kostnaderna beräknats till ca
150 miljarder kronor. Regeringen bör återkomma med förslag om
hur Sveriges insats för Östersjön drastiskt skall stärkas. I
motion Jo664 från samma parti yrkas att regeringen skyndsamt
lägger fram en långsiktig plan för hur restaureringen av
Östersjön skall påskyndas och finansieras (yrkande 5).

Enligt motion Jo604 yrkande 12 (kds) finns det skäl att utreda
den ekonomiska effektiviteten i satsningarna på en bättre
Östersjömiljö. Det kan t.ex. ifrågasättas om satsningarna på
traditionell va-teknik i de baltiska staterna är lämpliga. Det
som behövs är i stället en direkt satsning på kretsloppsbaserade
toalettsystem m.m.

I motion Jo615 (s) behandlas olika miljöproblem i
Barentsregionen. Motionärerna tar bl.a. upp den stora
koncentrationen av kärnreaktorer på Kolahalvön, utsläppen från
nickelverken, dumpningen av radioaktivt avfall och
provsprängningarna på Novaja Semlja. Det är viktigt att Sverige
tillsammans med Norges, Finlands och Rysslands regeringar
upprättar ett gemensamt miljöprogram för Kolahalvön och att en
del av det svenska stödet till Östeuropa går till
miljösatsningar på Kolahalvön.

I motion Jo671 (s) anförs att hela Östersjöområdet måste ses i
ett helhetsperspektiv. Ett omfattande program för en socialt och
miljömässigt hållbar utveckling krävs för att återställa
Östersjön i ekologisk balans. Kraftfulla insatser bör göras för
att vända den allvarliga miljösituationen, bl.a. med bundet
bistånd. Motionärerna framhåller också att Kalmar med sitt
strategiska läge i Östersjön kan göra väsentliga insatser.

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig i allt väsentligt till regeringens
överväganden i avsnitt 7 om åtgärder för att stödja en
miljömässigt hållbar utveckling. Som regeringen anför bör målet
för miljöinsatser i Central- och Östeuropa vara att stödja
miljösamarbete och åtgärder för att bevara och förbättra miljön,
särskilt i och kring Östersjön. Förvaltningsstöd,
institutionsuppbyggnad och katalytiskt stöd till investeringar
på koncessionella villkor inom ramen för Östersjöprogrammet är
centrala inslag i öststödet. Härmed avses enligt utskottets
terminologi bl.a. stöd eller långivning på förmånliga villkor
som kan ge positiva sidoeffekter, t.ex. i fråga om möjligheter
till kompletterande insatser från olika finansieringskällor.

Från de synpunkter utskottet har att företräda finns det
anledning att instämma i de bedömningar som görs i motion U27
yrkande 9. Utskottet delar motionärernas slutsats att
miljösatsningar och ytterligare insatser för att stärka den
demokratiska utvecklingen bör få hög prioritet i det framtida
samarbetet. Motionen är i denna del, enligt utskottets
uppfattning, väl förenlig med den allmänna inriktningen av
propositionen och bör kunna anses tillgodosedd med vad utskottet
anfört.

När det gäller departementsansvaret för miljösamarbetet
erinrar utskottet om att riksdagen i 7 kap. 1 §
regeringsformen föreskrivit att det är regeringen som fördelar
ärenden mellan departementen. Närmare bestämmelser finns i
departementsförordningen. I Holmberg--Stjernquists kommentar
till grundlagarna understryks att departementsförordningen är
regeringens ensak.

Vidare bör framhållas att utskottet nyligen i betänkandet
1994/95:JoU14 avstyrkt motioner om att medel för miljöinsatser i
Central- och Östeuropa skall anvisas under fjortonde huvudtiteln
(Miljödepartementet). Riksdagen förväntas fatta beslut i detta
ärende den 6 april 1995.

Utöver den formella bedömning som innefattas i det anförda
vill utskottet tillägga att det är omfattningen och inriktningen
av de föreslagna miljöinsatserna som bör vara det huvudsakliga
ämnet för riksdagens ställningstagande. Syftet med regeringens
förslag är att samordna och koncentrera samarbetet med Central-
och Östeuropa på olika områden. Enligt utskottets mening är det
därvid inte ett förstahandsintresse vilket departement som har
det formella ansvaret för insatserna eller under vilken
huvudtitel medel för samarbetet anvisas. Av propositionen
framgår att regeringen förutsätter en nära samverkan mellan
berörda departement och myndigheter i fråga om miljöstödet
(s. 61). Regeringen avser därför att för policy- och
anslagsfrågor tillsätta en särskild beredningsgrupp. Med
hänvisning till det anförda bör motionerna U30 yrkande 5 och U32
yrkandena 3 och 4 avstyrkas.

Av bl.a. statsfinansiella skäl och med hänvisning till de
effektivitetsvinster som propositionen kan medföra tillstyrker
utskottet att 169 250 000 kr anvisas för miljöinsatser under
budgetperioden 1995/96. I enlighet härmed avstyrks motionerna
U26 yrkande 1, U30 yrkande 10, U31 yrkande 13 och U32 yrkande 2.

Utskottet ser positivt på förslagen i motion U32 om en
garantiram för miljölån vid Nordiska Investeringsbanken och om
en särskild facilitet för s.k. mjuk finansiering. En arbetsgrupp
under Nordiska ministerrådet har nyligen avslutat en studie om
effektivisering och samordning av de nordiska ländernas
miljöinsatser i Central- och Östeuropa (jfr prop. s. 64).
Arbetsgruppens förslag bereds nu i regeringskansliet. I
propositionen anförs härvidlag bl.a. att ett nordiskt stöd
skulle kunna lämnas som gemensam gåvofinansiering eller som
garantier för utvidgad långivning till miljöprojekt från
Nordiska Investeringsbanken. Utskottet utgår från att förslagen
i motion U32 yrkandena 15 och 16 beaktas och övervägs i det
fortsatta beredningsarbetet.

Som framgår av propositionen har inom HELCOM utarbetats ett
åtgärdsprogram för Östersjön som är gemensamt för alla länder i
tillrinningsområdet. I programmet beskrivs vilka åtgärder som
bör vidtas under kommande 20-årsperiod för att återställa
Östersjöns ekologiska balans. Utskottet ansluter sig till
synpunkterna i Vänsterpartiets motioner så till vida att det är
angeläget att åtgärdsprogrammet för Östersjön konkretiseras
ytterligare och påskyndas så långt det är möjligt. Det är
viktigt att riksdagen fortlöpande får information om hur arbetet
fortskrider och ges tillfälle att påverka miljöinsatserna.
Särskilt finansieringsfrågorna bör ägnas stor uppmärksamhet. En
plan för finansieringen av hela åtgärdsprogrammet kan dock inte
framläggas ensidigt av Sverige utan måste givetvis grundas på
internationellt samarbete. Vid nästa europeiska miljökonferens i
Sofia i oktober 1995 kommer miljöfrågorna i Central- och
Östeuropa att vara ett centralt tema liksom finansieringen av
miljöåtgärder och investeringar. Det bör i första hand ankomma
på regeringen att avgöra under vilka former den fortsatta
verksamheten bör redovisas för riksdagen.

Med det anförda bör motionerna U33 yrkande 5 och Jo664 yrkande
5 anses till stor del tillgodosedda.

Utskottet är inte berett att tillstyrka motion U31 yrkande 10
angående särskilda åtgärder med avseende på Polen. Att
finansiera miljöinsatser via Ecofund kan innebära svårigheter
från den synpunkten att investeringarna under genomförandefasen
ej kan påverkas av andra länder som deltar i samarbetet.
Möjligheten att tillämpa skuldavskrivningar i utbyte mot
miljöinvesteringar är vidare begränsad av det faktum att de
privata långivare som kan vara engagerade i verksamheten måste
ersättas i särskild ordning. Däremot delar utskottet
motionärernas uppfattning att satsningarna på avloppsrening m.m.
i största möjliga utsträckning bör inriktas på
kretsloppsbaserade lösningar (yrkande 15). Utskottet ser ingen
motsättning mellan propositionen och motionen i denna del.
Frågan om stöd till en miljöanpassad infrastruktur, bl.a. på
trafikområdet, behandlades redan i skrivelse 1993/94:252
(1994/95:JoU4). Inom ramen för samarbetet om trafik och miljö i
Östersjöregionen avsattes 15 miljoner kronor för finansiering av
svenska punktinsatser. Tre arbetsgrupper har arbetat med
trafiksäkerhet, infrastruktur resp. trafik och miljö. I likhet
med motionärerna anser utskottet det viktigt att infrastrukturen
i de berörda länderna redan från början ges en miljöanpassad
inriktning. Härmed kan yrkande 16 i motionen anses besvarat.

Övriga fristående motioner, som väcktes innan propositionen
framlades, är i stor utsträckning tillgodosedda med de förslag
regeringen presenterar. I anslutning till motion Jo604 (kds)
yrkande 12 erinrar utskottet om att Sekretariatet för analys av
utvecklingssamarbete genomfört en studie av Sveriges samarbete
med Öst- och Centraleuropa (Ds 1994:134). Ett huvudsyfte med
studien har varit att analysera ändamålsenligheten och
kostnadseffektiviteten i detta samarbete. Betänkandet ingår som
en del i det bakgrundsmaterial som proposition 160 bygger på. I
propositionen understryks också det angelägna i att det svenska
stödet går till insatser som är kostnadseffektiva. Motionen bör
således inte föranleda någon vidare åtgärd.

Till den del motion Jo615 (s) faller inom utskottets
beredningsområde vill utskottet understryka det angelägna i att
de miljöfrågor som tas upp i motionen noga övervägs av
regeringen. I propositionen (s. 92--93) redovisas bl.a. att de
fem nordiska länderna, Ryssland och EG-kommissionen undertecknat
en deklaration om samarbete i vad som kommit att kallas den
euroarktiska Barentsregionen. Med deklarationen bildades det
euroarktiska Barentsrådet. Samtidigt bildades ett regionalt
Barentsråd. Det regionala rådet har antagit ett Barentsprogram
till en kostnad av 151 miljoner norska kronor. I likhet med
regeringen finner utskottet Barentssamarbetet angeläget. I
övrigt går utskottet inte närmare in på dessa frågor, bl.a. med
hänsyn till att utrikesutskottet planerar att behandla liknande
motioner i sitt betänkande med anledning av proposition 160.

Som framgår av redovisningen ovan ligger förslagen i
propositionen väl i linje med motion Jo671. Utskottet utgår från
att motionärernas synpunkter kommer att beaktas i det fortsatta
arbetet och föreslår att motionen lämnas utan vidare åtgärd.

Stockholm den 28 mars 1995

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka
Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Kaj Larsson
(s), Leif Marklund (s), Ingemar Josefsson (s), Carl G Nilsson
(m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi
Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun
Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s) och
Ola Sundell (m).

Avvikande meningar

1. Anslag till miljösamarbete m.m.

Göte Jonsson, Carl G Nilsson, Eva Björne och Ola Sundell (alla
m) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken
Utskottets överväganden som börjar med "Utöver den formella" och
slutar med "U32 yrkande 2" bort ha följande lydelse:

En betydande del av stödet till Central- och Östeuropa har
avsett stöd till miljöinsatser och till kärnsäkerhet. Detta av
två skäl. Först och främst måste det parallellt med
systemskiftet också ske direkta insatser av miljövårdande
karaktär. Föroreningarna inom det berörda området är av den
enorma omfattningen att direkta reningsinsatser behöver
stimuleras. Det andra skälet är att också miljön i Sverige blir
bättre om utsläppen i Östersjön blir mindre och om utsläppen i
luften minskas. Utskottet kan därför inte acceptera regeringens
förslag, som i det närmaste innebär en halvering av den
nuvarande satsningen på miljövård. Utskottet tillstyrker
förslaget i motion U30 yrkande 10 att anslaget till
miljöinsatser bestäms till 205 miljoner kronor. Vidare anser
utskottet, i enlighet med yrkande 5 i motionen, att
miljöinsatserna även fortsättningsvis bör kanaliseras i särskild
form och via kompetenta myndigheter. Just dess dubbelsidiga
värde motiverar insatser utöver vad som strikt kan betecknas som
ett stöd till Central- och Östeuropa. Förutom ökande insatser
bör därför miljöbiståndet även framgent organiseras av
miljömyndigheterna. Riksdagen bör göra ett uttalande i enlighet
med motion U30 yrkande 5. Övriga motioner avstyrks i den mån de
ej tillgodoses genom detta ställningstagande.

2. Anslag till miljösamarbete m.m.

Lennart Daléus och Lennart Brunander (c) anser dels att
den del av utskottets yttrande under rubriken Utskottets
överväganden som börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med
"olika finansieringskällor" bort utgå, dels att den del av
utskottets yttrande under rubriken Utskottets överväganden som
börjar med "När det gäller" och slutar med "U32 yrkande 2" bort
ha följande lydelse:

Enligt 7 kap. 1 § regeringsformen är det visserligen
regeringen som i första hand avgör hur ärenden fördelas inom
departementsorganisationen. Med hänsyn till att riksdagen
tidigare beslutat om både högre anslag och en annan
departementstillhörighet för miljösamarbete med Central- och
Östeuropa än vad som nu föreslås framstår det som naturligt att
riksdagen har en åsikt i frågan. Utskottet delar uppfattningen i
motion U32 att propositionen leder till en avsevärd och
oacceptabel neddragning av tidigare gjorda insatser. Utskottet
ser det som en absolut miniminivå att anslaget för miljöinsatser
uppgår till 245 miljoner kronor enligt yrkande 2 i motion U32.
Anslaget bör betecknas Miljöinsatser i Östersjöregionen och
anvisas under fjortonde huvudtiteln. Det sammanhållande ansvaret
bör således åvila Miljödepartementet. Vidare tillstyrker
utskottet motionärernas förslag att regeringen anmodas tillsätta
en kommission med direktiv att lägga fram förslag om ett nytt
treårsprogram. Direktiven bör ange att kommissionen för
budgetåren 1997--1999 anvisar innehållet i ett program för
miljöinsatser om minst 400 miljoner kronor per budgetår. Det
bör ankomma på kommissionen, som bör ges en parlamentarisk
förankring, att föreslå finansiering av insatserna. Kommissionen
bör särskilt beakta hur det svenska miljöbiståndet skall
utformas för att åstadkomma maximal utväxling av insatserna i
form av optimal samfinansiering med mottagarstaterna, de
internationella finansieringsinstitutionerna och andra
givarstater. Utskottet tillstyrker således även yrkandena 3 och
4 i motion U32. Övriga motioner avstyrks i den mån de ej
tillgodoses genom detta ställningstagande.

3. Anslag till miljösamarbete m.m.

Maggi Mikaelsson (v) anser att den del av utskottets yttrande
under rubriken Utskottets överväganden som börjar med "Med det
anförda" och slutar med "till stor del tillgodosedda" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar emellertid Vänsterpartiets uppfattning i
motion U33 att Östersjön måste prioriteras i miljöarbetet. Mot
bakgrund av att åtgärdsprogrammet för Östersjöns sanering
kostnadsberäknats till ca 150 miljarder kronor är de svenska
insatserna hittills starkt otillfredsställande och
otillräckliga. Det är ett grundläggande intresse för både
Sverige och dess omvärld att Östersjön -- ett unikt
bräckvattenhav med en lång kustlinje och en lång historia av
nedsmutsning -- blir föremål för kraftfulla insatser. Regeringen
bör, som föreslås i motion U33 yrkande 5, återkomma med förslag
om hur Sveriges insatser för Östersjön drastiskt skall stärkas.
Övriga motioner avstyrks i den mån de ej tillgodoses genom detta
ställningstagande.

4. Anslag till miljösamarbete m.m.

Gudrun Lindvall (mp) anser att den del av utskottets yttrande
under rubriken Utskottets överväganden som börjar med "Av bl.a.
statsfinansiella" och slutar med "U32 yrkande 2" bort ha
följande lydelse:

Som anförs i motion U26 griper arbetet och insatserna för en
bättre miljö in i många verksamhetsfält. Bland annat krävs
omedelbara åtgärder för att stoppa nedsmutsningen och
övergödningen av Östersjön. Med hjälp av avloppsreningsverk, ett
renare och mer resurssnålt jordbruk samt tekniska lösningar för
industrier kan stora värden räddas. Också åtgärder för
kärnsäkerhet och strålskydd är förebyggande miljöåtgärder.

Dessa omfattande åtgärder kräver stora ekonomiska insatser.
Utskottet ansluter sig till Miljöpartiets budgetförslag, som
bl.a. innebär att en miljard kronor avsätts till en särskild
fond för olika slags miljöinvesteringar i Central- och
Östeuropa. Det är en ringa kostnad jämfört med de värden som
står på spel. Den nya biståndsmyndigheten bör ansvara för
fördelningen av medlen, som också bör stå till förfogande för
enskilda organisationer. Riksdagen bör således, i enlighet med
yrkande 1 i motion U26, anslå ytterligare en miljard kronor för
samarbete med Central- och Östeuropa, jämfört med regeringens
förslag. Övriga motioner avstyrks i den mån de ej tillgodoses
genom detta ställningstagande.

Näringsutskottets yttrande

1994/95:NU5y

Bilaga 2

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att
yttra sig över proposition 1994/95:160 om Sveriges samarbete med
Central- och Östeuropa jämte motioner i de delar som berör
näringsutskottets beredningsområde.

Till näringsutskottet har tidigare hänvisats fem motioner från
allmänna motionstiden med yrkanden angående frihandel med
Central- och Östeuropa, statliga krediter för export till bl.a.
Ryssland samt samarbete mellan regioner vid Östersjön. Yrkandena
har en nära koppling till de frågor som nu är aktuella. De
berörda motionerna är 1994/95:K224 (kds) (yrkande 29),
1994/95:N233 (s), 1994/95:N242 (s), 1994/95:N262 (s) och
1994/95:A470 (s) (yrkande 9). De fem motionerna överlämnas i
angivna delar till utrikesutskottet -- under förutsättning av
dess medgivande -- med det yttrande som här följer.

Näringsutskottet

Inledning

I propositionen föreslås ett nytt program för Sveriges
samarbete med Central- och Östeuropa omfattande budgetåren
1995/96, 1997 och 1998. Regeringen redovisar sina överväganden
rörande det fortsatta östsamarbetets inriktning. I propositionen
anges också övergripande riktlinjer för den nya
biståndsmyndighet som enligt tidigare förslag skall bildas och
inom vilken en särskild avdelning skall inrättas med ett samlat
ansvar för samarbetet med Central- och Östeuropa. Vidare lämnas
en redogörelse för regeringens syn på Sveriges roll i Europeiska
unionens (EU) program för samarbete med Central- och Östeuropa.

Näringsutskottet begränsar sitt yttrande till frågor rörande
handelspolitik, exportkreditgarantier och regionalt
näringslivssamarbete.

Handelspolitik

I propositionen anförs att liberalisering av utrikeshandeln är
en viktig del av reformpolitiken i östländerna. Avregleringen av
utrikeshandeln har kommit långt i många länder bl.a. som en
följd av strävandena att bygga ut förbindelserna med Västeuropa.
Enligt vad som sägs i propositionen är tillträde till
marknaderna i Västeuropa och stabila handelspolitiska
arrangemang med EU av avgörande betydelse för utvecklingen av de
aktuella ländernas export. Det konstateras att EU:s
handelspolitik med begränsningar inom jordbruks- och
tekoområdena, där länderna inom Central- och Östeuropa har goda
möjligheter att hävda sig, har förhindrat en kraftigare ökning
av handeln. Viktiga liberaliseringar av EU:s handelspolitik har
emellertid skett inom ramen för de s.k. Europaavtalen, dvs. de
associationsavtal som EU slutit med flertalet länder i Central-
och Östeuropa. Sverige kommer att verka för en fortsatt
utveckling i denna riktning, sägs det i propositionen. Det
anförs vidare att de central- och östeuropeiska ländernas väg
till medlemskap i EU måste underlättas genom bl.a. en mer öppen
handelspolitik.

I motionerna 1994/95:K224 (kds) och 1994/95:U31 (kds)
understryks att Sverige måste fortsätta att verka för frihandel
och flera handelsprogram med Central- och Östeuropa. Det
framhålls att upprättandet av Europaavtalen är viktiga steg för
att de olika länderna skall kunna närma sig övriga Europa. Dessa
avtal måste emellertid, enligt motionärerna, med tiden utvidgas
bl.a. så att de utöver industrivaror även omfattar
jordbruksvaror.

Sedan Sverige valt EU-medlemskap är handelspolitiken en
angelägenhet för gemenskapen, konstateras det i motion
1994/95:U32 (c). Det är viktigt att Sverige i EU arbetar för en
sådan politik att staterna i Central- och Östeuropa kan delta i
utbytet på samma villkor som de stater som redan är medlemmar,
hävdar motionärerna.

Även i motionerna 1994/95:U30 (m) och 1994/95:U33 (v)
poängteras betydelsen för de central- och östeuropeiska länderna
av ökad frihandel, dock utan att några yrkanden framställs.

I motion 1994/95:U30 (m) anförs att Sverige inom EU måste
arbeta med all kraft för att kvarvarande handelshinder tas bort
så snart som möjligt. Det kommer visserligen att medföra
påfrestningar också på Sveriges och övriga Västeuropas
näringsliv, bl.a. eftersom de central- och östeuropeiska
länderna är konkurrenskraftiga inom de sektorer som är
"känsliga". Motionärerna understryker att import från Central-
och Östeuropa måste accepteras även på jordbruksområdet.

Det saknas en vision för hur Västeuropa skall öppna sig för de
produkter som Central- och Östeuropa kan konkurrera med, hävdas
det i motion 1994/95:U33 (v). Försäljning av bl.a.
jordbruksprodukter, stålvaror och malm kan ge östländerna de
exportintäkter de är i så stort behov av. Att öppna gränserna,
dvs. avskaffa tullbarriärer, importkvoter och andra
handelshinder, skulle vara oändligt mycket viktigare än de
insatser som diskuteras i propositionen, anför motionärerna. De
anser att regeringen bör ges i uppdrag dels att inom EU verka
för att dessa handelshinder undanröjs, dels att redovisa vilka
krav Sverige skall driva i EU för att stimulera handel mellan
Sverige/EU och Öst- och Centraleuropa.

Näringsutskottet har under hösten 1994 vid två tillfällen
behandlat frågor om Sveriges handelspolitiska agerande inom EU,
nämligen dels i ett yttrande (1994/95:NU1y) till
utrikesutskottet angående Sveriges medlemskap i EU, dels i ett
betänkande (1994/95:NU8) om Sveriges anslutning till
Världshandelsorganisationen. Utskottet anförde därvid att det är
angeläget att Sverige med kraft fortsätter att driva sin
traditionellt frihandelsvänliga linje. Utskottet hänvisade också
till att regeringen understrukit betydelsen av frihandel och att
den betonat att det är en naturlig uppgift för Sverige att verka
för att EU:s handelspolitik på t.ex. teko- och jordbruksområdena
snarast möjligt frigörs samt att Sverige tillsammans med andra
frihandelsinriktade länder bör motverka protektionism i alla
former.

Näringsutskottet vill nu på nytt markera den avgörande
roll som en fri handel har för främjandet av tillväxt och
välfärd. De central- och östeuropeiska ländernas framåtskridande
torde i hög grad gynnas av att de kan exportera varor från de
sektorer inom näringslivet där de är konkurrenskraftiga. Strävan
efter en öppnare handel, även när det gäller tekovaror och
jordbruksprodukter, måste därför ha en framträdande plats i
Sveriges politik i förhållande till dessa länder. Genom att
handelspolitiken utformas gemensamt inom EU är det angeläget att
Sverige inom unionen med kraft fortsätter att driva en
frihandelsvänlig linje. Vad som nu anförts ligger i linje med
vad såväl riksdagen i bred enighet som regeringen tidigare
betonat. Utskottet anser därför att de berörda motionerna i
huvudsak är tillgodosedda och att något uttalande från
riksdagens sida inte är erforderligt. Motionerna avstyrks därför
i aktuella delar.

Exportkreditgarantier

Frågan om utformningen av de statliga kreditgarantierna för
export till Ryssland och de baltiska staterna bör ses mot
bakgrund av de allmänna regler som gäller för
exportkreditgarantier. Näringsutskottet lämnar därför
inledningsvis en översiktlig beskrivning av detta system.

Exportkreditnämnden (EKN) är en statlig myndighet vars uppgift
är att främja svensk export genom utfärdande av garantier.
Garantin är en försäkring som skyddar exportörer mot vissa
förlustrisker i exportaffärer. Garantin kan även användas som
säkerhet för lån hos kreditinstitut. För garantin betalas en
premie, som skall avspegla risken och vars storlek beror på
bl.a. vilket land garantin avser, kundens betalningsförmåga och
garantins längd. EKN gör löpande bedömningar av olika länders
betalningsförmåga och delar därefter in länderna i olika
riskklasser. För affärer med länder som anses ha mycket osäker
betalningsförmåga lämnas inga garantier. Enligt de riktlinjer
som riksdagen har angett för garantigivningen skall den gå ihop
ekonomiskt; för de långa garantierna -- över ett år -- gäller
detta krav på sikt. Riksdagen fastställer årligen ramar för
EKN:s garantigivning. För närvarande gäller att EKN kan lämna
garantier uppgående till totalt 92 miljarder kronor.

Våren 1993 inrättades en särskild exportkreditgarantiram på
1 miljard kronor för de baltiska länderna och Ryssland,
eftersom EKN på grund av risknivån inte kunde bevilja garantier
inom sin normala verksamhet (prop. 1992/93:100 bil. 4 s. 230,
bet. UU16). Även den särskilda ramen administreras av EKN.
Riksdagen har avsatt 300 miljoner kronor till täckande av
förlustrisker.

I propositionen anförs att den särskilda exportkreditramen
bedöms bli fullt utnyttjad relativt snart, och regeringen
föreslår därför en utvidgning av ramen med 1 miljard kronor.
Utökningen av ramen bedöms medföra behov av avsättningar för
förlusttäckning på sammanlagt 100 miljoner kronor under de
kommande tre åren. För budgetåret 1995/96 föreslås 70 miljoner
kronor, varav 22 miljoner kronor täcks genom omdisponering av
reserverade medel.

EKN har mot bakgrund av en högre risknivå beslutat iaktta
restriktivitet med garantigivning till Ryssland. Om inte
riskläget förbättras bör, enligt regeringen, de totala
förbindelserna avseende Ryssland uppgå till högst en fjärdedel
av ramen.

Den föreslagna utökningen av ramen gör det vidare, enligt
regeringen, möjligt för EKN att restriktivt pröva enstaka
exportaffärer till Ukraina, Vitryssland och Kazakstan, som
tidigare varit stängda för garantigivning.

Regeringen föreslår att vissa garantier till de länder som
omfattas av den särskilda ramen skall kunna avräknas mot EKN:s
ordinarie ram för investeringsgarantier. Förutsättningen är att
EKN bedömer att risken är godtagbar mot bakgrund av de
riktlinjer som finns för den normala prövningen av
investeringsgarantier.

I motion 1994/95:N262 (s) sägs att en mängd svenska företag
har produkter som på ett effektivt sätt kan hjälpa länderna i
öst att få i gång sin industri och handel. Motionärerna nämner
som exempel företagen Hägglunds Drives AB och Sunds Defibrator
Industries AB. För att kunna exportera till Ryssland är dessa
företag i behov av att få exportkreditgarantier. Enligt
motionärerna behöver reglerna ändras för att sådana garantier
skall kunna beviljas.

Även i motion 1994/95:A470 (s) påpekas att Hägglunds Drives
och Sunds Defibrator är beroende av statliga garantier för att
kunna exportera till Ryssland.

Näringsutskottet behandlade våren 1994 ett yrkande
av samma innebörd som de som nu finns i motionerna 1994/95:N262
(s) och 1994/95:A470 (s). Utskottet (bet. 1993/94:NU14 s. 7)
erinrade därvid om den särskilda garantiramen för Ryssland och
de baltiska staterna och avstyrkte motionen. Riksdagen följde
utskottet.

Näringsutskottet anser att det är angeläget att främja ett
utvidgat handelsutbyte med Ryssland och de baltiska staterna och
tillstyrker därför förslaget om en fördubbling av
exportkreditramen till 2 miljarder kronor. Enligt utskottets
uppfattning får de nu berörda motionerna därmed anses vara
tillgodosedda. De avstyrks således av utskottet.

Begränsningen av Rysslands andel av exportkreditramen är
uttryck för en restriktiv behandling och strider mot
ambitionerna med Östeuropapolitiken, hävdas det i motion
1994/95:U33 (v). Motionärerna anser att svårigheterna i Ryssland
motiverar att mer än en fjärdedel av ramen skall kunna användas
för affärer med Ryssland.

Som tidigare framgått medger den särskilda exportkreditramen
ett större risktagande än vad som är möjligt inom EKN:s normala
garantigivning. De av riksdagen fastlagda riktlinjerna innebär
emellertid att risktagandet även i affärer med de baltiska
staterna och Ryssland måste begränsas samtidigt som strävan är
att garantierna skall bidra till mottagarlandets ekonomiska
utveckling. Enligt näringsutskottets uppfattning är det
viktigt att beakta att det föreligger betydande skillnader i de
olika ländernas utveckling. Estland har nått långt i sitt
ekonomiska reformprogam, och ekonomin stabiliseras efter hand.
Detta har lett till att EKN sedan slutet av år 1993 kunnat
bevilja korta garantier för affärer med Estland inom den
ordinarie ramen. I december 1994 togs motsvarande steg
beträffande Lettland och Litauen. Estland kunde samtidigt
placeras i en lägre premieklass. Vid samma tidpunkt öppnades
EKN:s medellånga och långa garantigivning i viss utsträckning
för de tre baltiska länderna.

Utvecklingen i Ryssland är mer bekymmersam än i de baltiska
länderna när det gäller ekonomisk stabilitet och
kreditvärdighet. Näringsutskottet anser därför, i likhet med
regeringen och EKN, att det är rimligt att detta återspeglas i
en viss återhållsamhet med garantigivningen. Samtidigt är det
angeläget att noggrant följa utvecklingen och ha hög beredskap
för omprövning i den takt som förbättringar kan noteras. Med
hänvisning till vad som nu sagts avstyrker utskottet motion
1994/95:U33 (v) i denna del.

Innebörden av regeringens förslag beträffande avräkning av
investeringsgarantier är att vissa garantier lämnade till Öst-
och Centraleuropa skall kunna avräknas från EKN:s ordinarie ram
för investeringsgarantier. Regeringen föreslår i
budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 4 s. 171) en
oförändrad nivå på denna ram om 2 miljarder kronor. Detta
förslag behandlar utskottet senare under våren 1995 (bet.
1994/95:NU22). Vid utgången av februari 1995 uppgick
garantiåtagandena inom investeringsgarantiramen till ca 350
miljoner kronor. Enligt vad näringsutskottet erfarit finns det
därmed utrymme inom denna ram för garantier till östländerna
utan att det inverkar på möjligheterna att få garantier för
investeringar i andra länder.

Näringsutskottet tillstyrker mot denna bakgrund vad
regeringen anfört om avräkning av investeringsgarantier.
Utskottet tillstyrker även övriga förslag i propositionen som
rör exportkrediter.

Regionalt samarbete

Av propositionen framgår att regeringen bedömer att det
regionala samarbetet kommer att bli alltmer betydelsefullt när
det gäller kontakterna med Central- och Östeuropa. Regeringen
ämnar bidra till gränsöverskridande regionalt samarbete genom EU
och genom att främja det regionala samarbetet inom det s.k.
Östersjörådet. Vidare kommer genomförandet av Barentsprogrammet
och av olika nordiska närområdesaktiviteter att stödjas.

Inom EU:s regionalpolitiska verksamhet finns, enligt vad som
sägs i propositionen, särskilda strukturprogram som syftar till
att underlätta ökade kontakter mellan regioner och enskilda
kommuner. Dessa kan numera användas även för samarbete med
Central- och Östeuropa.

I motion 1994/95:N233 (s) hänvisas till att det i
budgetpropositionen (bil. 13 s. 16) anges att regeringen har för
avsikt att under våren 1995 ta initiativ till en samlad
diskussion om hur tillväxten i länderna kring Östersjön kan
stimuleras. Lokalt och regionalt har det tagits flera initiativ
för att förbättra kontakterna över Östersjön. I motionen nämns
Östersjökontoret i Oxelösund som ett sådant exempel. I den
framtida utvecklingen av kontakterna är det viktigt att främst
utnyttja de lokala och regionala organisationer som bildats för
ändamålet, anförs det i motionen.

Även i motion 1994/95:N242 (s) hänvisas till det nämnda
uttalandet i budgetpropositionen. Motionärerna markerar den roll
som Gotland kan spela i ett förstärkt Östersjösamarbete.
Motionärerna nämner olika faktorer som gör Gotland väl lämpat
att vara en mötesplats för samarbete. Hur denna roll kan
förstärkas bör dock utredas närmare, heter det i motionen.

I motion 1994/95:U28 (s) påpekas att det inom olika delar av
landet pågår en rad aktiviteter för att bygga ut samarbetet över
Östersjön. I Karlskrona finns ett Östersjöinstitut som får visst
statligt stöd. Enligt motionärerna är det angeläget att detta
stöd utvidgas till ett antal centra i kustområdet.

Enligt uppgift har företrädare för regeringen under våren 1995
haft kontakter med representanter för näringslivet för att bl.a.
kartlägga de problem som företagen möter vid etableringar i de
baltiska staterna och i västra Ryssland. Vad som framkommit i
dessa sammanhang avses komma att beaktas vid den närmare
utformningen av insatserna för de aktuella länderna för att
därigenom bl.a. underlätta etableringen av svenska företag där.

Vad som sägs i propositionen om vikten av regionalt samarbete
ligger väl i linje med de synpunkter som framförs i de berörda
motionerna. Enligt näringsutskottets uppfattning får det
ankomma på regeringen och ansvariga myndigheter att närmare
avgöra hur det regionala samarbetet kan främjas. Det är härvid
viktigt att beakta näringslivets intressen. Utskottet vill också
erinra om de möjligheter som finns inom ramen för EU:s regionala
verksamhet. Med hänvisning till vad som nu anförts får de
aktuella motionerna anses vara tillgodosedda. De avstyrks därför
av utskottet.

Stockholm den 30 mars 1995

På näringsutskottets vägnar

Christer Eirefelt

I beslutet har deltagit: Christer Eirefelt (fp), Bo
Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Mats Lindberg (s), Bo
Bernhardsson (s), Mikael Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s),
Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Chris Heister (m),
Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola
Karlsson (m), Eva Goës (mp) och Laila Bäck (s).

Innehållsförteckning

Sammanfattning av betänkandet 1
Propositionen 2
Motionerna 3
Utskottet 11
1. Inledning 11
2. Samarbetets målsättning och inriktning 15
2.1 Gemensam säkerhet 15
Propositionen 15
Sammanfattning av motionerna 16
Utskottets överväganden 21
2.2 Demokratins kultur 29
Propositionen 29
Sammanfattning av motionerna 31
Utskottets överväganden 34
2.3 En socialt hållbar ekonomisk omvandling 41
Propositionen 41
Sammanfattning av motionerna 44
Utskottets överväganden 45
2.4 Miljö och kärnsäkerhet 49
Propositionen 49
Sammanfattning av motionerna 50
Utskottets överväganden 53
2.5 Regionalt och multilateralt samarbete 60
Propositionen 60
Sammanfattning av motionerna 61
Utskottets överväganden 63
3. Anslagsfrågor 68
Propositionen 68
Sammanfattning av motionerna 70
Utskottets överväganden 71
Hemställan 74
Reservationer 79
1. Snabbt systemskifte m.m. (mom. 1) 79
2. Samarbetsprogrammets allmänna karaktär och inriktning i
övrigt (mom. 2) 81
3. Rysslands andel av exportkreditgarantiramen
(mom. 18) 82
4. Miljösamarbetets organisation m.m. (mom. 23) 83
5. Miljösamarbetets organisation m.m. (mom. 23, 47) 84
6. Skuldavskrivning till Polen (mom. 24) 85
7. Kärnsäkerhets- och energistöd (mom. 30) 86
8. Stöd till färdigställande av kärnkraftverk (mom.
32) 86
9. Anslag för främjande av rättsstaten m.m. (mom. 40,
42, 43, 44, 47) 87
10. Anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa
genom Den nya myndigheten m.m. (mom. 42, 44) 89
11. Anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa
genom Den nya myndigheten m.m. (mom. 42, 43, 44) 90
12. Total medelsram för östsamarbetet (mom. 47) 91
13. Total medelsram för östsamarbetet (mom. 47) 92
14. Total medelsram för östsamarbetet (mom. 47) 92
Särskilt yttrande 93
Gemensam säkerhet 93
Bilaga 1: Sammanställning av i motionerna förekommande
beloppsyrkanden 95
Bilaga 2: Jordbruksutskottets yttrande 1994/95:JoU4y 96
Näringsutskottets yttrande 1994/95:NU5y 109