Utrikesutskottets betänkande

1994/95:UU15

Internationellt utvecklingssamarbete

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga 1
• Innehållsförteckning

1994/95
UU15

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas den del av regeringens
budgetproposition som avser utvecklingssamarbetet med u-länder
(littera C i bil. 4 till prop. 1994/95:100) samt motioner på
biståndsområdet.

Utskottet framhåller i betänkandet att målet om att anslå en
procent av bruttonationalinkomsten (BNI) till det
internationella utvecklingssamarbetet ligger fast och skall
uppfyllas så snart som ekonomin så tillåter. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om att biståndet bibehålls på
nuvarande nominella nivå, vilket innebär 20 040 miljoner kronor
för det förlängda budgetåret 1995/96 (18 månader). Detta
beräknas motsvara 0,87 % av BNI.

I betänkandet betonar utskottet att den långsiktiga,
fattigdomsorienterade inriktningen av det svenska biståndet
förstärks. Bl.a. framhålls att samarbetet med Världsbanken
inriktas på att få ökat genomslag i verksamheten för bankens
fattigdomsorienterade strategi.

En koncentration sker till det landprogrammerade biståndet.
Samarbetet med Sydafrika, Västbanken/Gaza och Kambodja får
fastare former och kommer fr.o.m. nästa budgetår att finansieras
över egna anslagsposter. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om att inleda förberedelser för att komplettera
katastrofbiståndet till det f.d. Jugoslavien med ett mer
långsiktigt stöd efter kriget.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att de
nuvarande biståndsmyndigheterna SIDA, BITS, Sarec och SwedeCorp
slås samman i en ny, sammanhållen organisation.

Kvinnors rätt och delaktighet i utvecklingsarbetet betonas,
och utskottet noterar att regeringen tillsatt en utredning för
att studera om ett nytt biståndspolitiskt mål, avseende
jämställdhet, skall tillkomma.

En tyngdpunkt i betänkandet ligger på stärkandet av
demokratin. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
försöksverksamhet med en ny form av bistånd till politiska
partier i mottagarländerna men betonar att det bör ske genom
svenska, partianknutna organisationer.

Utskottet framhåller att de enskilda biståndsorganisationernas
verksamhet bör kunna finansieras över fler anslagsposter än vad
som i dag är praxis.

Utskottet tillstyrker på samtliga punkter regeringens förslag
till budget för det internationella utvecklingssamarbetet.
Utskottet anser också att riksdagen bör godkänna de förslag som
framlagts i propositionen angående riktlinjer för
utvecklingssamarbetet, de utfästelser som redovisats samt
bemyndiganden att göra utfästelser, åtaganden och utbetalningar
med de preciseringar som angivits av utskottet.

De förslag avseende medelsfördelning som framförts i motioner
av (m), (c), (fp), (v), (mp) och (kds) finns sammanfattade i
bilaga 1 till detta betänkande. Nämnda partier reserverar sig i
allt väsentligt i enlighet med dessa förslag. Sammanlagt har 162
reservationer och 11 särskilda yttranden fogats till
betänkandet.

TREDJE HUVUDTITELN

Propositionen

1994/95:100 bilaga 4 C 1 vari yrkas
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för bidrag till
internationella biståndsprogram som förordas i propositionen,
2. att riksdagen godkänner de utfästelser som redogjorts för i
propositionen,
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de
utfästelser, åtaganden och utbetalningar som härutöver
förordats,
4. att riksdagen till Bidrag till internationella
biståndsprogram budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag om 4 762 500 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 C 2 vari yrkas
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för
utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten som förordas i
propositionen,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser
och åtaganden som förordas,
3. att riksdagen till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag om 11 586 600 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 C 3 vari yrkas att riksdagen till Den nya
myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö
U-centrum) för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
619 916 000 kr, varav 51 818 000 kr för verksamheten inom
Sandö U-centrum.

1994/95:100 bilaga 4 C 4 vari yrkas
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för bidrag till EG:s
gemensamma bistånd som förordas i propositionen,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser
och åtaganden som förordas,
3. att riksdagen till Bidrag till EG:s gemensamma bistånd för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag om
90 000 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 C 5 vari yrkas att riksdagen godkänner de
riktlinjer för bistånd genom Swedfund International AB som
förordas i det föregående och anvisar ett förslagsanslag om
1 000 kr för budgetåret 1995/96.

1994/95:100 bilaga 4 C 6 vari yrkas att riksdagen godkänner de
riktlinjer för bistånd genom Nordiska afrikainstitutet enligt
propositionen och föreslår att riksdagen till Nordiska
afrikainstitutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
9 083 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 C 7 vari yrkas
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för biståndsgivning
som förordas i propositionen,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser
och åtaganden som förordas,
3. att riksdagen till Övrigt för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag om 73 331 000 kr.

Motionerna

1994/95:U201 av Bertil Persson och Lars-Erik Lövdén (m, s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om WHO-universitetet för
medicinsk-teknisk förvaltning i Malmö.

1994/95:U202 av Inger René och Birgitta Wistrand (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om biståndets inriktning på att stödja
kvinnors rättigheter och kvinnligt företagande.

1994/95:U203 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att biståndspolitikens huvudsakliga
inriktning skall vara att bidra till utrotning av den absoluta
fattigdomen,

2. att riksdagen beslutar att utformningen och ledningen av
det svenska u-landsbiståndet skall ligga hos riksdagen och
regeringen i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att svenskt bistånd inte skall utgå
till statsmakterna i diktaturer eller i länder där regimen
konsekvent bryter mot de mänskliga rättigheterna i enlighet med
vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att svenskt bistånd skall bidra till
skuldlättnader i länder som genomgår systemskifte och som har
ärvt en orimlig skuldbörda,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sveriges medverkan i
skuldavskrivningar sker på sådant sätt att vanstyre,
ansvarslöshet och korruption ej uppmuntras,

6. att riksdagen beslutar att svenskt bistånd inte skall utgå
till länder med mycket hög andel bistånd i relation till
bruttonationalprodukten i enlighet med vad som anförts i
motionen,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att primärhälsovård, inklusive
barnbegränsning, och grundläggande utbildning, särskilt för
kvinnor, skall ha hög angelägenhet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om katastrofbiståndet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att bidra till uppbyggande av rättsstaten
och dess institutioner,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att biståndet genom Världsbanken och
Internationella valutafonden på sikt bör ökas,

12. att riksdagen beslutar att biståndets effekter på
mottagarlandets utveckling bör utvärderas i enlighet med vad som
anförts i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om organisationen av biståndsmyndigheterna,

14. att riksdagen beslutar att ett organ för en oberoende
utvärdering av biståndet bör skapas i enlighet med vad som
anförts i motionen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att frivilligorganisationernas roll i
biståndet successivt bör stärkas,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att alla biståndsprojekt skall upphandlas
och att det skall ske på lika villkor mellan privata och
offentliga organ i Sverige och utomlands,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om biståndsanslagen.

1994/95:U204 av Iréne Vestlund och Per Olof Håkansson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om medel till stöd för återuppbyggnad av
kulturarvet i Bosnien.

1994/95:U205 av Ingrid Näslund m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att enskilda organisationer ges fortsatta
möjligheter att göra biståndsinsatser i Rwanda,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av att utrikespolitiskt
föra upp Rwanda- och Burundikonflikterna på en högre
prioriteringsnivå än vad som anförts i regeringens proposition
1994/95:100,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att företa en svensk eller svensk/norsk
freds- och försoningsinsats på högsta nivå och utveckling av de
demokratiska institutionerna i Rwanda.

1994/95:U206 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om 1-procentsmålet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de enskilda organisationernas betydelse,

3. att riksdagen till enskilda organisationer anslår 150
miljoner kronor utöver regeringens förslag och således anslår
1 000 miljoner kronor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att huvudansvaret för världsbanksfrågorna
återgår till Utrikesdepartementet medan ansvaret för
internationella finansiella frågor fortsatt hanteras i
Finansdepartementet,

5. att riksdagen till stödet för ekonomiska reformer och
skuldlättnader anslår 150 miljoner kronor utöver regeringens
förslag och således anslår 950 miljoner kronor,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en ny biståndsorganisation som delas upp i
två enheter,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att landstrategier bibehålls med
tillhörande planeringsprocess för Sveriges största
biståndsmottagande länder,

8. att riksdagen avslår regeringens begäran att höja
avräkningen från biståndsbudgeten med ytterligare 300 miljoner
kronor för ökade asylkostnader,

9. att riksdagen i övrigt bifaller den fördelning av
biståndsanslaget som föreslås i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om demokrati, mänskliga rättigheter och
bistånd,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kvinnornas roll i biståndspolitiken,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om världshandelns, marknadsekonomins och
rättssamhällets betydelse för ekonomisk utveckling,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöåtgärder som en väsentlig del av
svenskt bistånd,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av ett brett perspektiv på
befolkningsfrågan,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uthållighet beträffande
katastrofbiståndet.

1994/95:U207 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utformningen av det svenska biståndet till
Sydafrika.

1994/95:U208 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att systematiskt undersöka läget
beträffande demokrati och mänskliga rättigheter i
programländerna för svenskt utvecklingsbistånd,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utförlig information om läget
beträffande demokrati och mänskliga rättigheter i
programländerna för svenskt u-landsbistånd,

1994/95:U209 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett kvalitetsprogram för det svenska
biståndet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillsättande av en u-landspolitisk
utredning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en förnyad prövning av de
biståndspolitiska målen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om koncentration av biståndet, ämnesmässigt
och geografiskt,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om "biståndsbombardemanget",

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att bistånd skall ges i former som inte
snedvrider mottagarländernas ekonomier,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bundet bistånd,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioritering av kunskapsöverföring och
investeringar i "det mänskliga kapitalet",

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett genderperspektiv och kvinnornas roll i
biståndet,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om biståndsberoendet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om demokratimålet i det svenska biståndet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av stöd till den typ av verksamhet
och arbetssätt som Worldview Sverige representerar,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om EU och u-länderna,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljö och bistånd,

15. att riksdagen avslår regeringens förslag att höja
avräkningen av asylkostnader med 300 miljoner kronor -- räknat
på 12 månader -- och således låter denna avräkning ligga kvar på
oförändrat nominellt belopp,

16. att riksdagen med avslag på regeringens förslag
fastställer biståndsramen för budgetåret 1995/96 till
20 340 000 kr (räknat på 18 månader),

17. att riksdagen, med avslag på regeringens förslag om
frysning av biståndsramen fram t.o.m. 1998, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om en höjning av
biståndet med 50 miljoner kronor budgetåret 1997 och med
ytterligare 50 miljoner kronor budgetåret 1998,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den nya biståndsmyndigheten,

19. att riksdagen beslutar fastställa det svenska stödet till
UNFPA till 225 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 15
miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,

20. att riksdagen beslutar fastställa det svenska stödet till
UNICEF till 525 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 15
miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,

21. att riksdagen beslutar att fastställa det svenska stödet
till UNHCR till 450 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs.
45 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,

22. att riksdagen beslutar fastställa det svenska stödet till
IPPF till 130,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 22,5
miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,

23. att riksdagen beslutar fastställa ramen för Eritrea till
45 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 15 miljoner
kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,

24. att riksdagen beslutar fastställa ramen för Etiopien till
180 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 15 miljoner
kronor mindre än regeringen föreslagit för 18 månader,

25. att riksdagen beslutar fastställa ramen för Namibia till
127,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 15 miljoner
kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,

26. att riksdagen beslutar fastställa ramen för Sydafrika till
375 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 30 miljoner
kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,

27. att riksdagen beslutar fastställa ramen för Zambia till
202,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 15 miljoner
kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,

28. att riksdagen beslutar fastställa ramen för Zimbabwe till
202,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 22,5 miljoner
kronor mer än regeringen förslagit för 18 månader,

29. att riksdagen beslutar fastställa ramen för Vietnam till
225 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 30 miljoner
kronor mindre än regeringen föreslagit för 18 månader,

30. att riksdagen beslutar att delposten Särskilda
miljöinsatser skall fastställas till 382,5 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96 dvs. 75 miljoner kronor mer än regeringen
föreslagit för 18 månader,

31. att riksdagen beslutar att Särskilda miljöinsatser skall
utgöra en anslagspost och gör de erforderliga justeringar av
andra anslagsposter som detta medför,

32. att riksdagen beslutar att anslagsposten Bistånd genom
folkrörelser och andra enskilda organisationer skall fastställas
till 1 500 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 225
miljoner kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,

33. att riksdagen beslutar att anslagsposten Stöd till
ekonomiska reformer och skuldlättnad skall fastställas till 1
500 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs. 300 miljoner
kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,

34. att riksdagen beslutar att delposten för u-krediter skall
fastställas till 450 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 dvs.
60 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit för 18
månader,

35. att riksdagen beslutar att delposten för biståndskrediter
skall fastställas till 135 miljoner kronor dvs. 60 miljoner
kronor mer än regeringen föreslagit för 18 månader,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om biståndskrediter,

37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Kina-biståndet,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Kuba.

1994/95:U210 av Gustaf von Essen m.fl. (m, c, fp, v, mp, kds)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av humanitärt och
politiskt stöd till Kurdistan Irak.

1994/95:U211 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts i de fyra punkterna om humanitärt bistånd,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts i de fyra punkterna om krediter,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts i de två punkterna om handelspolitiken,

9. att riksdagen begär att regeringen skriver in i
regleringsbreven för SIDA:s MR/demokrati-bistånd om humanitärt
bistånd till Östtimor,

10. att riksdagen beslutar att suspendera allt ekonomiskt
samarbete med den indonesiska regeringen så länge som den
framhärdar med sin olagliga ockupation och sitt förtryck.

1994/95:U212 av Peter Eriksson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en
utredning med uppdrag att lägga fram förslag om bindande
riktlinjer för Sveriges agerande i IMF och Världsbanken där
syftet bör vara att öka den offentliga insynen, skapa en bättre
parlamentarisk kontroll och uppnå en mer pådrivande roll för
Sverige i strävan att förbättra det multilaterala biståndet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Sverige och Sveriges representant i Världsbanken aktivt skall
verka för att banken agerar i enlighet med svenska åtaganden vad
gäller internationella konventioner om klimatförändringar,
biologisk mångfald, Montrealprotokollet m.m.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Världsbanken bör inrätta ett
moratorium vad gäller stöd till stora dammprojekt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att IDA-medel inte skall användas för
stora dammprojekt,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en större del av IDA:s resurser skall
användas för utveckling av mänskliga resurser och att en större
del av lånen inom energisektorn går till energieffektiviseringar
och s.k. icke-konventionell energiproduktion,

6. att riksdagen hos regeringen begär ett utförligt
beslutsunderlag inför påfyllnad av medel till IDA,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall verka aktivt för en mer
sammanhållen skuldsaneringsstrategi,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att öppenheten och den offentliga insynen
måste förbättras väsentligt inom Världsbanken och dess
institutioner,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Sverige kontinuerligt skall offentliggöra de instruktioner som
ges till verkställande styrelsen i Världsbanken och IMF,

10. att riksdagen beslutar inrätta en parlamentariskt
sammansatt grupp för att kontinuerligt följa Världsbankens och
IMF:s arbete,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till Nordiska
rådet för att där inrätta en parlamentarisk grupp för
utarbetande av gemensam hållning och uppföljning av det nordiska
agerandet i Världsbanken och IMF.

1994/95:U213 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att en större del av biståndet
ges till satsningar på kvinnors och barns utbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om initiativ till samråd med olika aktörer i
syfte att avskaffa barnarbete.

1994/95:U214 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om enskilda institutioner och om
inrättandet av en AT-organisation och ett svenskt
Innovationscentrum.

1994/95:U215 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förläggning av ytterligare
utbildningsverksamhet inom biståndsområdet till Sandö U-centrum.

1994/95:U216 av Anders Ygeman (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
världens kris och vår.

1994/95:U217 av Lennart Hedquist m.fl. (m, s, c, fp, v, mp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förläggningen av kurscentrum för
biståndsutbildningen.

1994/95:U218 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om biståndsmyndighetens handläggningstider
m.m. för ungdomsorganisationers biståndsprojekt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om hjälp från biståndsmyndighetens sida för
att underlätta ungdomars insatser i u-länder,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en ungdomssekreterare på
biståndsmyndigheten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ökade stipendier för ungdomars
studier i u-länder.

1994/95:U219 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige och EU skall verka för att de
internationella valutaorganen skall ge Angola tillgång till
kredit,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i FN och i EU skall verka för
aktivt stöd av återuppbyggnaden i Angola,

1994/95:U220 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stärkt social ställning för kvinnor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rätten till abort,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av information om preventivmedel,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om biståndet och befolkningsfrågan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kvinnor och bistånd.

1994/95:U221 av Birger Schlaug (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att EU:s bistånd via Loméavtalet skall bygga på respekt för
mottagarländernas uppfattning då det gäller projekt och program.

1994/95:U222 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om villkoren vid internationella
omförhandlingar av bilaterala lån för de fattigaste länderna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige bör verka för att möjligheten
till reella avskrivningar bör inkluderas vid omförhandling av
Världsbankens fordringar på de fattigaste länderna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till Världsbankens särskilda program
för Afrika, SPA,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en biståndsstrategi för Afrika (avsnitten
2--6),

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bistånd via oberoende fonder som sätts upp
som allmänna stiftelser i något afrikanskt mottagarland,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beredskap för strategiska insatser av
betydelse för demokrati, mänskliga rättigheter och
konfliktlösning i afrikanska stater utanför programlandskretsen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att mekanismer för
erfarenhetsuppbyggnad byggs in i demokratibiståndet till Afrika.

1994/95:U223 av Inger Koch och Ingbritt Irhammar (m, c) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett utökat stöd till FN:s
minröjningsprogram i Afghanistan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till programmen för alternativodling
i Afghanistan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av ett fortsatt stöd till enskilda
organisationers hjälpinsatser i Afghanistan.

1994/95:U224 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bistånd till insatser i Burundi,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av bistånd till Rwanda.

1994/95:U225 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om biståndet till Eritrea.

1994/95:U226 av Eva Zetterberg m.fl. (v, s, c, fp, mp, kds)
vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att FN-kommitténs slutomdömen bör användas
som ett viktigt dokument i olika givarförhandlingar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i den egna biståndsbudgeten
särskilt bidrar till projekt som kommer barnen till del,

4. att riksdagen beslutar att Sverige i EU:s biståndsbudget
driver att medel avsätts till projekt som kommer barnen till
del.

1994/95:U227 av Eva Zetterberg och Bengt Lindqvist (v, s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökat stöd till funktionshindrade i
utvecklingsländer.

1994/95:U228 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att
utforma en svensk biståndslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den utredning som begärts i yrkande 1
skall arbeta för att utforma en lag som ger möjlighet till
naturskydd och ursprungsbefolkningars rättigheter i samma
utsträckning som vad som gäller vid svenska förhållanden och i
lagar avsedda att tillämpas för svenskt naturskydd och etniska
minoriteters/ursprungsbefolkningars rätt.

1994/95:U229 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen bör återkomma till
riksdagen med en redogörelse för situationen i Kina,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen bör presentera en
handlingsplan för stöd till demokratisk utveckling i Kina.

1994/95:U230 av Eva Zetterberg och Johan Lönnroth (v) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av alternativa modeller för
strukturanpassning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avskrivning av de minst utvecklade och
mest skuldtyngda ländernas skulder till Världsbanken och IMF,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om reformer av Världsbanken och IMF,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om överflyttningen av behandlingen av skuld-
och Världsbanksfrågorna till UD,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättandet av en parlamentarisk nämnd för
Världsbanks- och IMF-frågor,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om svenska krav, som Sverige bör ställa i
förhandlingarna om den elfte IDA-påfyllnaden,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den planerade Arundammen i Nepal.

1994/95:U231 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att 1-procentsmålet för biståndet skall
återställas 1998,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om svenskt agerande i FN, Världsbanken och EU
för att få fram nya källor för att finansiera utveckling,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om indikatorer på säkerhetshot, som Sverige
skall använda i biståndssamarbetet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att tillvarata enskilda organisationers
och solidaritetsrörelsers erfarenheter i biståndsutredningar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om subsidiarisering i EU:s biståndsarbete,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Loméavtalet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att stoppa EU:s dumpning av livsmedel till
u-länder,

8. att riksdagen till Internationellt utvecklingssamarbete för
budgetåret 1995/96 anvisar 860 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 20 900 000 000 kr,

9. att riksdagen beslutar avslå regeringens begäran om
avräkning av ytterligare 300 000 000 kr från anslaget för
Internationellt utvecklingssamarbete för avräkning av
asylkostnader,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om svenskt agerande för fria fackföreningar,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till Forum för mänskliga rättigheter
i Stillahavsasien,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förstärkt demokratidialog i samarbetet med
asiatiska länder,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kartläggning av de globala
jordbruksföretagens inverkan på u-landsjordbrukets ekonomiska
villkor,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om svenskt initiativ för att förbättra
migrerande arbetares, speciellt unga kvinnors, situation,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bättre underlag från regeringen för
riksdagens beslut om biståndsanslagen,

21. att riksdagen till Försöksverksamhet med nya former för
ungdomars frivilliga biståndsarbete för budgetåret 1995/96 under
C 2-anslaget Folkrörelser och enskilda organisationer anvisar
5 000 000 kr,

22. att riksdagen till UNDP för budgetåret 1995/96 anvisar
80 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit,

23. att riksdagen till Unicef för budgetåret 1995/96 anvisar
90 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit,

24. att riksdagen till UNHCR för budgetåret 1995/96 anvisar
60 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit,

25. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Angola för
budgetåret 1995/96 anvisar 90 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 300 000 000 kr,

26. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Eritrea för
budetåret 1995/96 anvisar 15 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 45 000 000 kr,

27. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Moçambique
budgetåret 1995/96 anvisar 32 500 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 400 000 000 kr,

28. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Namibia för
budgetåret 1995/96 anvisar 17 500 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 130 000 000 kr,

29. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Sydafrika för
budgetåret 1995/96 anvisar 155 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 500 000 000 kr,

30. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Zimbabwe för
budgetåret 1995/96 anvisar 70 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 250 000 000 kr,

31. att riksdagen till Regionala insatser i Afrika för
budgetåret 1995/96 anvisar 75 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 180 000 000 kr,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av utvecklingssamarbetet med
Bangladesh,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av utvecklingssamarbetet med
Indien,

34. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Indien för
budgetåret 1995/96 anvisar 225 000 000 kr mindre än vad
regeringen föreslagit eller således 225 000 000 kr,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av utvecklingssamarbetet med
Kambodja,

36. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Kambodja för
budgetåret 1995/96 anvisar 30 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 150 000 000 kr,

37. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Laos för
budgetåret 1995/96 anvisar 33 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 168 000 000 kr,

38. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Sri Lanka för
budgetåret 1995/96 anvisar 40 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 100 000 000 kr,

39. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Vietnam för
budgetåret 1995/96 anvisar 75 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 330 000 000 kr,

40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regionalt utvecklingssamarbete i Asien,

41. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av utvecklingssamarbetet med
Kina,

42. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att svenskt bistånd inte skall användas
för Arundammsprojektet i Nepal,

43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av utvecklingssamarbetet med
El Salvador,

44. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av utvecklingssamarbetet med
Latinamerika på fattigdomsbekämpande insatser för
indianbefolkningen,

45. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utvecklingssamarbetet med Paraguay,

46. att riksdagen till Utvecklingssamarbete med Nicaragua för
budgetåret 1995/96 anvisar 115 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 295 000 000 kr,

47. att riksdagen till Bistånd för demokrati, mänskliga
rättigheter och konfliktlösning för budgetåret 1995/96 anvisar
97 500 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
375 000 000 kr,

48. att riksdagen till Tekniskt samarbete och internationella
kurser för budgetåret 1995/96 anvisar 112 500 000 kr utöver
vad regeringen föreslagit eller således 675 000 000 kr,

49. att riksdagen till Näringslivssamarbete med u-länder för
budgetåret 1995/96 anvisar 107 500 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 280 000 000 kr,

50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen på kvinnor av
näringslivssamarbetet med u-länder,

51. att riksdagen till Särskilda miljöinsatser för budgetåret
1995/96 anvisar 82 500 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 390 000 000 kr,

52. att riksdagen till Forskningssamarbete för budgetåret
1995/96 anvisar 38 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 638 000 000 kr,

53. att riksdagen till Särskilda program i
utvecklingssamarbetet för budgetåret 1995/96 anvisar
105 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således
465 000 000 kr,

54. att riksdagen till Katastrof- och återuppbyggnadsbistånd
för budgetåret 1995/96 anvisar 500 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 2 000 000 000 kr,

55. att riksdagen till Ekonomiska reformer och skuldlättnad
för budgetåret 1995/96 anvisar 600 000 000 kr mindre än vad
regeringen föreslagit eller således 600 000 000 kr,

56. att riksdagen avslår regeringens begäran om
510 000 000 kr till u-krediter för budgetåret 1995/96,

57. att riksdagen till U-landsinformation för budgetåret
1995/96 anvisar 13 400 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit eller således 50 000 000 kr,

58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen på u-landsinformationen,

1994/95:U232 av Helena Nilsson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär en årlig rapport om
Världsbanksgruppen och IMF, i enlighet med vad som anförts i
motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att frigöra det svenska biståndet från
anknytningen till strukturanpassningsprogrammen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökat stöd till landsbygdsutveckling,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till anpassad teknik,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till institutioner och organisationer
i u-länder för idéutveckling inom biståndet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ekologisk hänsyn som grund för biståndet,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om demokratiutveckling,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kvinnors roll i biståndet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om demokratistöd till svenska partier,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samarbetet inom EU,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anslagsstruktur och prioriteringsgrunder i
biståndet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om enprocentsmålet,

15. att riksdagen beslutar att till C 1 Bidrag till
internationella biståndsprogram anslå 4 885 000 000 kr,

16. att riksdagen beslutar att till C 2 Utvecklingssamarbete
genom den nya myndigheten anslå 12 064 100 000 kr,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de anslagna medlens närmare fördelning,

18. att riksdagen avslår regeringens begäran om att höja
avräkningen från biståndsanslagen med ytterligare
300 000 000 kr för ökade asylkostnader.

1994/95:U233 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att försöksprojekt om avtal med ett u-land
och ett i-land, om hållbar utveckling enligt den holländska
modellen, prövas i svenskt biståndsarbete,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utvecklingsarbetet skall utformas så,
att det är ett stöd till landets demokratiska process,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att miljökonsekvensbeskrivning skall
föregå beslut om bistånd,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att miljökonsekvensbeskrivning skall
föregå beslut om kreditgivning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att sociala konsekvensanalyser av
biståndsprojekt skall föregå beslut om bistånd,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att stöd till decentraliserade ekologiska
jordbruk i u-länderna prioriteras,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att projekt för hållbar vattenförsörjning
prioriteras,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att projekt med småskalig resurssnål
teknik plus utbildning för detta ändamål prioriteras,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att stöd och bistånd till kvinnor i
utvecklingsländer prioriteras,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige hävdar sin självständighet
gentemot EU i biståndsarbetet,

12. att riksdagen beslutar att reservationsanslaget till
"bidrag till internationella biståndsprogram" (C 1) utökas med
200 miljoner kronor,

13. att riksdagen beslutar att anslag till internationellt
samarbete utökas med en fond för miljöinsatser m.m. i u-länderna
på 1 miljard kronor (C 8),

1994/95:U234 av Barbro Hietala Nordlund och Mariann Ytterberg
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om riksdagens möjligheter att ha
insyn i och påverka Världsbankens politik.

1994/95:U235 av Margitta Edgren och Conny Sandholm (fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att SIDA får i uppdrag
att anpassa regelverket för bistånd så att en förening som ATS
kan erhålla bidrag.

1994/95:U236 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetet för att åter uppnå 1-procentsmålet
beträffande u-landsbiståndet.

1994/95:U237 av Georg Andersson och Pär-Axel Sahlberg (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statligt bistånd till partianknutna organ
för partiuppbyggnad i u-länder och i Central- och Östeuropa.

1994/95:U311 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bättre underlag för beslut vad gäller
internationellt utvecklingssamarbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omdisposition av delanslagen under C 1.
Bidrag till internationella biståndsprogram,

3. att riksdagen beslutar att till utvecklingssamarbete under
C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för
budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag om
9 136 600 000 kr,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om delanslagen under anslaget C 2.
Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en ny central biståndsmyndighet och att
regeringen bör återkomma med förslag till riksdagen om
biståndsadministrationen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den övergripande samordningen av
biståndsinsatser bör ligga på Utrikesdepartementet,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att överväga en särskild enhet för
biståndspolitisk administration i södra Afrika,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett fortsatt övervägande av Nordiska
Afrikainstitutets organisation,

1994/95:U602 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av bistånd till det västsahariska
folket.

1994/95:U606 av Eva Zetterberg och Ragnhild Pohanka (v, mp)
vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avbrytande av det tekniska samarbetet med
Marocko,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bistånd till det västsahariska folket.

1994/95:U611 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förberedelser för en Marshalliknande plan
för återuppbyggnad i f.d. Jugoslavien,

1994/95:U612 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den bör utöka biståndet till Gaza och
Västbanken,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den bör verka för att PLO och andra
biståndsmottagare i området får det bistånd som har blivit
utlovat så snabbt som möjligt,

10. att riksdagen anvisar medel för möten mellan palestinier
och israeler i Sverige,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att den bör verka för möten mellan
palestinier och israeler.

1994/95:U618 av Isa Halvarsson och Barbro Westerholm (fp) vari
yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bistånd till Marocko.

1994/95:U621 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om humanitär hjälp till inbördeskrigets
flyktingar från de kurdiska provinserna i Turkiet,

1994/95:U622 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige bör dra tillbaka sitt bistånd
till utbyggnaden av Bio Biofloden i Chile,

1994/95:U626 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligt utvecklingssamarbete med Kuba.

1994/95:U627 av Björn Samuelson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stöd till oberoende medier och civila
organisationer i Bosnien,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en internationell återuppbyggnadsplan för
det forna Jugoslavien.

1994/95:U629 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om svenska och internationella
biståndsinsatser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödet till palestinska
frivilligorganisationer,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utbildning för frigivna fångar,

1994/95:U631 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om humanitärt bistånd i enlighet med
Europarådets resolution den 28 juni 1991,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bistånd till demokrati, mänskliga
rättigheter och konfliktlösning om 10 000 000 kr till det
östtimoresiska folket,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om u-krediter till Indonesien.

1994/95:U635 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp, c, v, kds) vari
yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av svenskt bistånd till
flyktinglägren i norra Indien, Nepal och Ladakh.

1994/95:U636 av andre vice talman Görel Thurdin m.fl. (c, m,
fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att fastighetsbildning, fysisk
planering och lokala Agenda 21 tas med i biståndsprogrammen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Urban Management Program bör få
fortsatt stöd.

1994/95:U637 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om svenska u-landskrediter till Indonesien,

1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att EU skall bli ledande i att värna
u-ländernas rätt till en ren miljö,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att EU:s bistånd ges på grundval av
kriterier som mänskliga rättigheter, demokrati, marknadsekonomi
och effektivitet i biståndshanteringen,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att EU beviljar utvecklingsländerna en
definitiv och snar skuldsanering utöver den som redan har skett,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige tillsammans med andra
skandinaviska länder och Nederländerna bör förmå övriga
europeiska länder att öka sin biståndsandel av BNP från
nuvarande 0,42 % (1990) till den av FN rekommenderade nivån på
0,70 %,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att EU:s gemensamma jordbrukspolitik inte
får hämma u-ländernas export av livsmedel och jordbruksvaror,

1994/95:Sf611 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att försök med flyktingutbildning inför
återresan till hemlandet ges redan i Sverige,

1994/95:Ub711 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett miljöuniversitet i Malmö,

1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige i internationella organ verkar
för att stoppa s.k. joint implementation och verkar för att
instifta internationella regler om att utländska företag inte
skall kunna flytta sina föroreningar till u-länder,

1994/95:Jo664 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att svenskt agerande skall främja
miljöutvecklingen i tredje världen,

1994/95:A802 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ge kvinnors inflytande över
utvecklingen i tredje världen högre prioritet i biståndet,

Utvecklingssamarbete i en föränderlig värld

Sammanfattning av propositionen (s. 38--42)

Regeringens politik för en sammanhållen utvecklingspolitik för
solidaritet, säkerhet och demokrati anges i propositionen på
följande sätt.

Senare års snabba omvärldsförändringar och växande ömsesidiga
beroenden tydliggör Sveriges regionala och globala gemenskap med
andra nationer. Mer än tidigare krävs en helhetssyn, en
sammanhållen svensk utvecklingspolitik för säkerhet, solidaritet
och demokrati. I dagens värld angår allt alla.

Stormaktsrivaliteten försvårade det internationella samarbetet
på område efter område. Det kalla krigets slut ger nya
möjligheter till global samverkan. Säkerhet kan inte längre
förstås som enbart staters säkerhet utan handlar om människors
livsvillkor i bred mening. Ju mindre det handlar om konflikter
mellan stater, desto mindre kan vi bygga säkerhet med militär
makt.

Kärnan i solidaritetens idé är de fattigas rätt till
människovärde, till frihet från armod och förtryck.
Utvecklingssamarbete handlar ytterst om alla människors lika
värde och om gemensam säkerhet. Säkerhet och solidaritet blir
därmed alltmer sammanflätade begrepp.

En av de stora politiska utmaningarna under kommande år är att
bygga en ny bred uppslutning kring behovet och inriktningen av
internationellt utvecklingssamarbete. Biståndet måste i högre
grad koncentreras till stöd för de fattigaste länderna och för
insatser som inte kan finansieras på annat sätt. Den
långsiktiga, fattigdomsorienterade inriktningen av det svenska
utvecklingssamarbetet skall förstärkas.

I tider av krympande resurser är det särskilt viktigt att
utvecklingssamarbetet bedrivs effektivt och målmedvetet. Den
komplicerade organisationsstrukturen i den nuvarande
biståndsadministrationen har försvårat ett samordnat agerande
för att möta nya utmaningar och prioriteringar. Regeringen har
därför initierat en konsolidering av de fyra
biståndsmyndigheterna i syfte att uppnå ökad effektivitet,
flexibilitet och tydlighet gentemot omvärlden. Därigenom kan ett
effektivare resursutnyttjande och bättre förutsättningar för
uppföljning och utvärdering uppnås.

Den nya biståndsmyndigheten skall ansvara för genomförandet av
det bilaterala samarbetet och delar av det multilaterala. Det
programmerade biståndet skall på sikt koncentreras till färre
länder. Långsiktigheten skall ökas bl.a. genom att
samarbetsavtal med länderna återinförs.

Afrika kommer att förbli den viktigaste kontinenten i det
svenska utvecklingssamarbetet. Regeringen avser att särskilt
uppmärksamma två frågeställningar: demokrati och politisk
utveckling samt säkerhet, utveckling och konfliktlösning, främst
i södra Afrika. Ett analys- och utredningsarbete kring dessa
båda frågor kommer att påbörjas snarast möjligt.

Utvecklingssamarbetet bör i ökad utsträckning inriktas på att
stärka demokratins ofta svaga strukturer och skyddet av de
mänskliga rättigheterna.

Samarbetet med Sydafrika, Kambodja och Västbanken/Gaza kommer
att intensifieras och i ökad utsträckning programmeras.
Biståndet till Kap Verde, Lesotho och senare även Botswana
kommer att övergå till andra mer ändamålsenliga former.

Konflikterna i det f.d. Jugoslavien måste få politiska
lösningar. Sverige vill bidra till framväxten av ett
demokratiskt samhällssystem, till rehabilitering och
återuppbyggnad samt genom stöd underlätta för bosniska
flyktingar som så önskar att återvända hem.

Att stärka kvinnors rättigheter är ett mål i sig och en nyckel
till både högre produktivitet och bättre social standard för
alla. Genom kvinnorna når man också barnen. Den breda syn på
befolkningsrelaterade frågor som framkom på den internationella
befolknings- och utvecklingskonferensen i Kairo i september 1994
är ett viktigt bidrag till möjligheterna att uppnå en hållbar
utveckling. Jämställdhet mellan kvinnor och män är av avgörande
betydelse för en hållbar befolkningsutveckling.

Medlemskapet i EU kommer att innebära nya uppgifter och
dimensioner för svenskt utvecklingssamarbete. Sverige kan i
EU-samarbetet ta till vara andras erfarenheter, men har också
mycket att ge. Det förutsätter att vi utnyttjar vårt medlemskap
aktivt och konstruktivt och i nära samarbete med likasinnade
unionsländer på biståndsområdet. Ett aktivt engagemang i EU
måste gå hand i hand med ett fördjupat globalt samarbete.

Reformarbetet inom det Nordiska FN-projektets ram skall
kraftfullt följas upp. Inom ramen för de förhandlingar som nu
startar om ytterligare påfyllnad av Världsbankens fond för
utlåning på mjuka villkor till de fattigaste länderna (IDA)
skall Sverige tillsammans med bl.a. övriga nordiska länder
aktivt verka för att bankens fattigdomsorienterade strategi får
ökat genomslag i verksamheten.

Beträffande utvecklingen i världen framhålls i propositionen
att levnadsnivåerna i u-länderna aldrig någonsin har stigit så
snabbt som under de senaste trettio åren. Livslängden har ökat
med drygt en tredjedel. Barnadödligheten har halverats och
läskunnigheten bland vuxna har ökat från drygt 40 % till drygt
60 %. Över 80 % av barnen börjar i skolan. Demokratin har
också gjort stora framsteg under det senaste årtiondet. För
första gången lever en övervägande del av världens befolkning i
länder där regeringarna är tillsatta efter fria val. Tillväxten
har i u-länderna som helhet under de senaste åtta åren bara
under ett år varit lägre än 4 %, medan i-länderna som grupp
bara ett år överskridit denna tillväxttakt. Variationen i
utvecklingen mellan olika länder är dock mycket stor.

I krisdrabbade länder har fattigdomen ofta ökat i hela
samhället. I länder med tillväxt är framstegen ojämnt fördelade.
Fattigdomen blir där alltmer koncentrerad till landsbygden,
särskilt dess avlägsna delar, till kvinnor och barn, till
handikappade och till minoriteter.

På längre sikt avtecknar sig väldiga utmaningar. Även om varje
par hädanefter inte får fler än två barn, kommer världens
befolkning år 2050 att uppgå till över tio miljarder människor.
Med all sannolikhet kommer dock antalet att vara långt högre.
Detta ställer frågan om hållbar utveckling i fokus. Även på
kortare sikt är miljöhoten mycket allvarliga i vissa länder.
Tillgången på brukbar mark och användbart vatten är i många
länder redan knapp.

Fattigdomen är mest utbredd i Afrika. Runt 60 % av
människorna i Afrika söder om Sahara lever i djup fattigdom.
Halva befolkningen är analfabeter. Ett av tio födda barn dör
före ett års ålder. Medellivslängden är 51 år. Den ekonomiska
tillväxten har under en längre tid varit alltför låg för att
kompensera befolkningstillväxten. Många länder brottas med tunga
skuldbördor. Samtidigt har länder som genomfört ekonomiska
reformer kunnat uppvisa en högre tillväxt.

I Asien har under trettio år BNP per capita i Ost- och
Sydostasien ökat med över 5 % per år. Denna utveckling har
också omsatts i förbättrade levnadsvillkor. En fjärdedel av
Asiens befolkning lever dock alltjämt i djup fattigdom, främst i
Sydasien. De utgör mer än hälften av jordens fattiga.

I Latinamerika fortsätter de ekonomiska reformer som
initierades i skuldkrisens spår, vilket har lett till kraftigt
ökande privata kapitalflöden och ekonomisk tillväxt.
Utvecklingen skiljer sig dock avsevärt mellan olika länder och
inom länder. 35 % av Latinamerikas befolkning lever i djup
fattigdom, till följd av en extremt ojämlik inkomstfördelning.

När det gäller det internationella biståndet redovisas i
propositionen att det totala nettoresursflödet till u-länderna
enligt DAC ökade från 153 miljarder år 1992 till 160 miljarder
US dollar år 1993, den högsta nivån någonsin. Ökningen förklaras
av en kraftig ökning av privata investeringar och ett
återupptagande av den kommersiella långivningen till främst
Asien, men också Latinamerika. Krisdrabbade, skuldsatta
låginkomstländer erhåller endast en försumbar andel av dessa
flöden. De är fortfarande mycket beroende av bistånd.

DAC-statistiken visar att de totala biståndsflödena minskade
med 10 % år 1993, från 61 miljarder till 55 miljarder
US dollar år 1992. Biståndets andel av de totala resursflödena
till u-länderna fortsätter således att minska. Samtidigt har den
andel som avsätts för långsiktigt utvecklingssamarbete minskat
till förmån för en ökad andel katastrofbistånd. USA, som varit
den störste biståndsgivaren, stod för omkring halva minskningen
i det totala biståndsflödet. Därmed blev Japan den största
givaren med utbetalningar på 11,3 miljarder US dollar. Sverige
innehade nionde plats med 1,75 miljarder dollar.

Biståndets andel av DAC-ländernas bruttonationalinkomst (BNI)
minskade från 0,33 % år 1992 till 0,29 % år 1993. En så låg
notering har inte gjorts mer än en gång (1973) sedan 1950-talet.
Endast Norge, Danmark, Sverige och Nederländerna uppfyllde FN:s
mål att minst 0,7 % av BNI skall avsättas till internationellt
utvecklingssamarbete i de industriellt utvecklade länderna.
Danmark uppnådde den högsta nivån med 1,03 % av BNI, medan
Sverige nådde 0,97 %.

Beträffande det svenska biståndet föreslår regeringen fr.o.m.
budgetåret 1995/96 att resurserna för internationellt
utvecklingssamarbete bibehålls nominellt oförändrade på 13 360
miljoner kronor per år t.o.m. budgetåret 1998. För budgetåret
1995/96 beräknas detta utgöra 0,87 % av BNI. Ambitionen är att
Sverige åter skall uppnå målet 1 % av BNI, när de
statsfinansiella förutsättningarna föreligger. Internationellt
kommer regeringen att med kraft fortsätta verka för uppfyllandet
av FN:s mål att i-länderna skall avsätta minst 0,7 % av BNI
till internationellt utvecklingssamarbete.

I syfte att förstärka fattigdomsinriktningen avser regeringen
att på sikt koncentrera det svenska utvecklingssamarbetet till
färre länder och att förstärka långsiktigheten i samarbetet.
Regeringen avser att även på det internationella planet verka
för ökad fattigdomsorientering.

Kreditvärdiga länder, som uppnått en relativt hög
utvecklingsnivå, bör inte erhålla omfattande gåvobistånd. Härmed
avses framför allt mer utvecklade länder i Ost- och Sydostasien
samt i Latinamerika. På sikt bör det långsiktiga gåvobiståndet
till dessa länder avslutas och samarbetet utvecklas i andra
former.

Fattiga, men kreditvärdiga, länder -- främst de stora
asiatiska länderna -- har under senare år erhållit ett starkt
ökat flöde av privata lån och investeringar. Biståndets relativa
betydelse för resursflödet har således minskat. Biståndet bör i
ökad utsträckning inriktas på överföring av kunskaper och
teknologi samt nyskapande insatser till förmån för socialt
eftersatta grupper. I många fall bör insatser för att stärka en
demokratisk utveckling vara prioriterade.

För fattiga, mindre kreditvärdiga länder ökar däremot behoven
av bistånd. I denna grupp finns flertalet svenska programländer.

Biståndsanslagen m.m.

Sammanfattning av propositionen (s. 73--76)

Det samlade biståndet för budgetåret 1995/96 föreslås uppgå
till 20 040 miljoner kronor, varav 13 360 miljoner kronor
avser juli 1995 t.o.m. juni 1996. Beloppet utgör en oförändrad
nominell nivå på årsbasis i relation till budgetåret 1994/95.
Detta uppskattas motsvara 0,87 % av BNI för budgetåret.
Regeringen avser att fortsatt verka för att Sverige, när
ekonomin så tillåter, åter avsätter en procent av BNI till
internationellt utvecklingssamarbete.

Vidare föreslås ökade avräkningar för kostnader för
flyktingmottagande i Sverige om 300 miljoner kronor per år. I
propositionen erinras om den av statsmakterna fastställda
principen att varje svenskt utgiftsområde som berörs av
EU-samarbetet skall bidra till finansieringen i proportion till
områdets andel av avgiften. Tillämpningen av denna princip på
biståndsramen ger en kostnad om 707 miljoner kronor per år
t.o.m. 1998 för det svenska bidraget till EU:s gemensamma
bistånd som finansieras över EG-kommissionens budget.
Biståndsramens avräkningar för bl.a. administrativa kostnader
och andra utgifter föreslås öka med 20 miljoner kronor
budgetåret 1995/96 och ytterligare 20 miljoner kronor
budgetåret 1998. Således begränsas utrymmet för verksamheten med
1 027 miljoner kronor budgetåret 1995/96 och 1 047 miljoner
kronor budgetåret 1998.

I propositionen redovisas att anslaget på det multilaterala
området har minskat med ca 3 %. Under den kommande
treårsperioden förutses dock betydande förändringar.

Det totala bilaterala biståndet föreslås minska med knappat
11 %. En koncentration sker till det landprogrammerade
samarbetet.

I propositionen föreslås en omstrukturering av anslagen under
littera C.

Reservationsanslaget C 1. Bidrag till internationella
biståndsprogram är oförändrat från föregående år.
Anslagsposterna därunder har dock indelats i tre grupper.
Under anslagsposten C 1.1. FN:s ekonomiska och sociala
verksamhet anvisas medel för basbudgetstöd till FN:s program och
fonder. Under anslagsposten C 1.2. Internationella
finansieringsinstitutioner anvisas medel för förhandlade bidrag
till Världsbanken och andra internationella
finansieringsinstitutioner. Under C 1.3. Övrigt multilateralt
samarbete anvisas bl.a. stöd till verksamhetsområden som inte är
kopplade till särskilda multilaterala organ eller som på annat
sätt skiljer sig från de ovan nämnda.

Reservationsanslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten består av de tidigare sakanslagen C 2.
Utvecklingssamarbete genom Styrelsen för internationell
utveckling (SIDA), C 4. Stöd till ekonomiska reformer och
skuldlättnad, C 5. Utvecklingssamarbete genom Beredningen för
internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), C 7.
U-landsforskning genom Styrelsen för u-landsforskning (SAREC),
C 9. Näringslivsbistånd genom Styrelsen för internationellt
näringslivsbistånd (SwedeCorp) och Swedfund International AB
(med undantag för Swedfund International AB som består som
separat anslag, se nedan). Anslagsposterna har strukturerats så
att de föregående 27 landrelaterade anslagsposterna grupperats
till tre regionala anslagsposter.

Ramanslaget C 3. Den nya myndigheten utgör den nya
myndighetens förvaltningsanslag. Detta består av de tidigare
myndigheternas ramanslag.

Under reservationsanslaget C 4. Bidrag till EG:s gemensamma
bistånd anvisas bidragen till EG:s bistånd genom
Lomékonventionerna. I texterna om anslaget redogörs även för det
mot biståndsramen avräknade biståndet genom EG-kommissionens
gemensamma budget.

Förslagsanslaget C 5. Bidrag till Swedfund International
AB utgörs av den del av det tidigare reservationsanslaget för
bidraget till SwedeCorp och Swedfund International AB som rör
Swedfund International AB.

Ramanslaget C 6. Nordiska afrikainstitutet är oförändrat
från tidigare.

Reservationsanslaget C 7. Övrigt utgörs av verksamhet från
det tidigare anslaget C 13. Projektbistånd till vissa länder,
m.m. förutom anslagsposten C 13.1. Projektbistånd till vissa
länder, som upphör och stödet till organisationer under C 13.4.
Övrigt som överförs till C 2.5. Bistånd genom folkrörelser och
andra enskilda organisationer.

Anslagsbenämningar och anslagsbelopp framgår av följande
tabell (tusen kr):

1995/96 1995/96
12 mån 18 mån

C 1. Bidrag till internationella
biståndsprogram 3 175 000 4 762 500

C 2. Utvecklingssamarbete genom
den nya myndigheten 7 724 400 11 586 600

C 3. Den nya myndigheten och
Sandö U-centrum 413 277 619 916

C 4. Bidrag till EG:s gemensamma
bistånd 60 000 90 000

C 5. Swedfund International AB 1 1

C 6. Nordiska afrikainstitutet 6 055 9 083

C 7. Övrigt 48 887 73 331

Littera C 11 427 620 17 141 431

Avräkningar 1 932 380 2 898 569

EG gemensamma bistånd 707 000 1 060 500

Asylkostnader 965 000 1 447 500

Övriga biståndskostnader
under andra anslag 260 380 390 569

Biståndsramen totalt 13 360 000 20 040 000

Den beräknade utgiftsutvecklingen för Littera C.
Internationellt utvecklingssamarbete t.o.m. 1998 till följd av
tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års
budgetproposition är följande (miljoner kronor):

Utgift Anvisat Förslag varav Beräknad Beräknad
1993/94 1994/95 1995/96 beräknat besparing besparing
jul 95 - 1997* 1998*
jun 96

12 881,8 12 457,2 17 141,4 11 427,6 of -20

* -- Prisnivå 1995/96

Samtliga anslagsförslag i texterna under anslagen nedan avser
18 månader.

Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen

Motionerna

Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokratiska samlingspartiet
och Vänsterpartiet framför motionsvis kritik mot regeringens
ställningstagande beträffande enprocentsmålet. Även Miljöpartiet
kritiserar regeringens ställningstagande, dock utan att framföra
ett formellt yrkande.

Kds uttalar i motion U206 yrkande 1 att en biståndsnivå på en
procent av BNI är rimlig också under nuvarande ekonomiska
åtstramning. Detta är, säger motionärerna, rimligt med tanke på
de stora svårigheter som många av våra samarbetsländer befinner
sig i men även med tanke på att omkring 40 % av biståndet går
tillbaka till Sverige i form av beställningar av varor och
tjänster.

I Centerpartiets kommittémotion U232 framhålls att kortsiktiga
egenintressen lätt får företräde framför långsiktiga gemensamma
intressen. Det är därför särskilt viktigt att värna om
biståndsanslagets nivå. Motionärerna påpekar också att
biståndsmottagarna förutom effekterna av nedskärningen även får
ta konsekvenserna av kronans minskade internationella köpkraft.
Den av regeringen föreslagna minskningen av biståndet är enligt
motionen allvarlig både med hänsyn till konsekvenserna för de
svenska biståndsinsatserna och till vår trovärdighet när vi vill
försöka att få andra länder att ta ett större ansvar för de
globala utvecklingsproblemen (yrkande 14).

I partimotionen U209 från Folkpartiet liberalerna anför
motionärerna att de håller fast vid enprocentsmålet för det
totala svenska u-landsbiståndet. Detta är, sägs det, ett
moraliskt grundat åtagande mot de fattiga länderna som åter bör
uppfyllas snarast möjligt. Något formellt förslag härom har dock
inte väckts.

Vänsterpartiet anser enligt motion U231 yrkande 1 att
enprocentsmålet skall vara återställt till en procent av BNI år
1998.

I motion U236 (s) uttalas att saneringen av svensk ekonomi
kräver drastiska besparingar på olika områden. Det är då viktigt
att bördorna fördelas så rättvist som möjligt. U-ländernas
medborgare som tillhör världens fattigaste har enligt
motionärerna inte utrymme för besparingar. Motionärerna anser
därför att riksdagen årligen bör pröva och avgöra biståndets
storlek utifrån de förutsättningar som då föreligger.

I motion U216 (s) erinras om att en miljard människor kan
betraktas som absolut fattiga. Motionären anför att dagens
världsproblem har lett fram till helt orimliga ekonomiska
strukturer. Det internationella kapitalets makt, den
osolidariska världshandeln, skuldkrisen samt den rika världens
jakt efter mera makt och resurser förstärker hela tiden de
felaktiga strukturerna. Han anser beträffande nivån på det
svenska biståndet att målsättningen bör vara att enprocentsmålet
bör vara uppnått senast år 1998. Vidare menar motionären att det
såväl internationellt som nationellt krävs att en ny ekonomisk
modell utformas som för oss bort från materialism, ekonomism och
miljöproblem.

I motion U203 framhåller Moderata samlingspartiet att svenskt
bistånd måste vara effektivt -- det gagnar mottagarländerna
bäst. Vi måste därför lära oss att utvärdera effekterna i form
av uppnådda resultat, snarare än i förbrukade pengar. Det
svenska enprocentsmålet leder i sammanhanget tankarna fel.
Medelsförbrukningen är inte det primära i sammanhanget, utan den
avveckling av fattigdom som vi bidrar till, säger motionärerna
(yrkande 17).

Den i propositionen föreslagna ökningen av avräkningen av
asylkostnaderna avvisas i motionerna U206 (kds) yrkande 8, U209
(fp) yrkande 15 och U232 (c) yrkande 18. Även Vänsterpartiet
yrkar i motion U231 yrkande 9 avslag på regeringens förslag.

Folkpartiet går i motion U209 emot regeringens förslag om en
nominellt oförändrad nivå för biståndsramen. Motionärerna
föreslår att biståndsramen för budgetåret 1995/96 skall höjas
med totalt 600 miljoner kronor, vari ingår en minskad avräkning
av asylkostnader om 300 miljoner kronor. I motionen förordas
också att biståndsnivån bör höjas framöver under åren 1997 och
1998. I motionen förordas att biståndet skall höjas med 50
miljoner kronor för budgetåret 1997 och med ytterligare 50
miljoner kronor budgetåret 1998 (yrkandena 16 och 17).

I motion U231 föreslår Vänsterpartiet en ökning av
biståndsramen med 860 miljoner kronor för budgetåret 1995/96
(yrkande 8).

Förslag som rör anslagsstrukturen förs fram i motion U233 (mp)
och där föreslås att en särskild fond för miljöinsatser skall
inrättas. Fonden skall via ett särskilt anslag på budgetanslag
inom C-anslaget tillföras 1 miljard kronor. Fonden skall stödja
angelägna projekt bl.a. ekologiskt jordbruk, småskaliga projekt
med resurssnål teknik och stöd till kvinnor (yrkande 13 delvis).

I motion U232 (c) för motionärerna fram kritiska synpunkter på
den roll som landprogrammen haft i biståndsanslagens uppbyggnad.
En given biståndsnivå i ett visst land har, säger motionärerna,
lätt kommit att uppfattas som en rättighet för det landet och en
sänkning som en ovänlig handling från svensk sida. Motionärerna
förordar att anslagsstrukturen skall utgå från anslagens
ämnesvisa ändamål. Ur dessa anslag får sedan medel tas i anspråk
för att skapa landprogram för olika länder (yrkande 13).

Utskottet

Som en följd av de senaste årens betydelsefulla förändringar i
vår omvärld har det svenska utvecklingssamarbetet ställts inför
nya problem och utmaningar. Viss förskjutning av tyngdpunkt och
prioriteringar har skett. Ökad vikt läggs vid förändringar i
utvecklingsländernas samhällsstrukturer. Insatser för
kompetensutveckling -- inte minst på det rättsliga området --
och institutionsuppbyggande ges större utrymme i biståndet.
Jämställdhetsaspekten genomsyrar hela biståndsverksamheten.

Att bekämpa fattigdomen i de fattigaste länderna har varit och
är alltfort det övergripande målet för vårt
utvecklingssamarbete. Med skrämmande tydlighet har framgått att
denna fattigdom ger upphov till konflikter som utgör hot mot
fred och säkerhet. Utvecklingssamarbetet kan därför också ses
som ett viktigt inslag i vår säkerhetspolitik. Det gäller att i
första hand förhindra att väpnade konflikter bryter ut både
mellan och inom stater. Här kan utvecklingssamarbetet spela en
viktig roll. Det krävs dock nytänkande såväl vad gäller
förhållandet mellan katastrofbistånd och övrigt bistånd som
mellan humanitära insatser och insatser för att angripa
grundorsakerna till katastrofer.

Medlemskapet i Europeiska unionen kommer att innebära nya
uppgifter för svenskt utvecklingssamarbete. Medlemskapet ger
Sverige möjlighet att delta i och direkt påverka inriktningen av
ett bistånd som är dubbelt så stort som den svenska
biståndsbudgeten och som täcker ett stort antal områden och mer
än 100 länder. EU:s biståndsmål och prioriteringar stämmer i
betydande utsträckning överens med de svenska.

I propositionen föreslås att resurserna för internationellt
utvecklingssamarbete skall bibehållas nominellt oförändrade på
13 360 miljoner kronor per år t.o.m. budgetåret 1998.
Regeringens förslag är en följd av statsmakternas beslut om
vissa ekonomisk-politiska åtgärder hösten 1994 (prop.
1994/95:25, FiU1, rskr 145 och 146). Biståndet för budgetåret
1995/96 torde därmed motsvara 0,87 % av BNI enligt den
beräkning av BNI som förelåg vid budgetpropositionens
framläggande.

I kostnaderna för det samlade biståndet inräknas även
avräkningar för EG:s gemensamma bistånd, asylkostnader och
biståndskostnader under andra anslag. Den totala biståndsramen
beräknas i propositionen uppgå till 20 040 miljoner kronor för
den 18 månaders period som budgetåret 1995/96 omfattar. Enligt
förslaget i propositionen skall avräkningen för asylkostnader
uppgå till 1 447,5 miljoner kronor vilket på 12 månaders basis
innebär en ökning med 300 miljoner kronor. Avräkningarna för den
del av EU:s bistånd som finansieras över EG-kommissionens budget
uppgår till 1 060,5 miljoner för budgetåret 1995/96.

Enprocentsmålet för biståndet bör enligt motionerna U206
(kds), U209 (fp), U232 (c) och U236 (s) ligga fast. I motion
U231 (v) föreslås att enprocentsmålet skall vara återställt år
1998. Enligt motion U216 (s) bör målsättningen vara att
enprocentsmålet uppnås senast år 1998. Enligt motion U203 (m)
bör målsättningen för biståndet inte formuleras i procenttal.

Även den i propositionen föreslagna höjningen av avräkningen
av asylkostnader avvisas i motionerna U206 (kds), U209 (fp),
U231 (v) och U232 (c).

Motionsyrkanden som i allt väsentligt överensstämmer med de nu
föreliggande tog utskottet ställning till i december 1994 i
samband med behandlingen av regeringens förslag om åtgärder för
att förbättra ekonomin. I sitt yttrande UU3y till
finansutskottet konstaterade utskottet att hänsyn till läget i
den svenska ekonomin och inte minst då det statsfinansiella
läget nödvändiggör kraftfulla besparingsåtgärder på en rad
områden. Vidare anförde utskottet följande.

Regeringens mål är att, så snart Sveriges ekonomi så tillåter,
successivt återgå till ett u-landsbistånd som motsvarar 1 % av
BNI.

Utskottet menar att kunskapen om och stödet för
enprocentsmålet är väl befäst i riksdagen och den allmänna
opinionen. Samtidigt är en återgång till enprocentsnivån också
en internationellt betydelsefull symbolfråga, varför den även av
det skälet bör prioriteras. Det är dock inte möjligt att på
förhand säga när detta låter sig göra.

Utskottet konstaterar att riksdagen inför varje budgetår under
den aktuella perioden bl.a. har att ta ställning till de
anslagsmässiga konsekvenserna av den i den nu aktuella
propositionen föreslagna inriktningen och omfattningen av
utgiftsbegränsningarna, till hur de kommer att fördelas "inom
anslagen för säkerhet" samt till hur de i propositionen
förutskickade effektiviseringsåtgärderna genom samordning
föreslås komma att bli genomförda. Utskottet utgår från att den
i propositionen angivna biståndsramen justeras med hänsyn till
att ett av budgetåren under prioden kommer att uppgå till 18
månader.

Utskottet har under rådande omständigheter ingen invändning
mot att ytterligare avräkning sker med 300 miljoner kronor
avseende asylkostnader.

Utskottet finner inte skäl att med anledning av nu
föreliggande motionsyrkanden ändra uppfattning. Utskottet vill
också framhålla att regeringen i budgetpropositionen klart
uttalar sin avsikt att fortsatt verka för att Sverige, när
ekonomin så tillåter, åter skall avsätta en procent av BNI till
internationellt utvecklingssamarbete. Förslaget i propositionen
om en oförändrad budgetram för biståndet skall enligt utskottets
mening ses som ett led i regeringens strävan att stärka den
svenska ekonomin och därmed kronans värde. Deprecieringen av den
svenska kronan år 1992 innebar att värdet av det svenska
biståndet minskade med ca 20 %.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet
motionerna U203 (m) yrkande 17 (delvis), U206 (kds) yrkande 1,
U209 (fp) yrkande 17 (delvis), U231 (v) yrkande 1 och U232 (c)
yrkande 14. Utskottet finner motionerna U236 (s) och U216 (s)
besvarade med vad som anförts.

Utskottets ovan refererade ställningstagande vid behandlingen
av regeringens förslag till besparingar i proposition 1994/95:25
innebar att en höjning av avräkningen för asylkostnader med 300
miljoner kronor godtogs. Med hänvisning härtill tillstyrker
utskottet det här aktuella förslaget till avräkning och
avstyrker motionerna U206 (kds) yrkande 8, U209 (fp)
yrkande 15, U231 (v) yrkande 9 och U232 yrkande 18.

Regeringens förslag beträffande biståndsramen godtas i motion
U203 (m). Motionärerna diskuterar biståndsanslagen och vill att
riksdagen i ett uttalande till regeringen skall ställa sig bakom
deras synpunkter om att medelsförbrukningen inte är det primära
i biståndssammanhang. Det viktiga är i stället i vad mån
biståndet bidrar till avveckling av fattigdom.

Utskottet vill erinra om att det råder allmän enighet om att
det övergripande målet för det svenska utvecklingssamarbetet är
att höja de fattiga folkens levnadsnivå. I propositionen
framhålls att den långsiktiga fattigdomsorienterade inriktningen
av det svenska utvecklingssamarbetet skall förstärkas. Utskottet
kommer i det följande att ta upp förslag som rör effektivitet
och samordning i biståndet. Utskottet är inte berett att föreslå
någon riksdagens åtgärd med anledning av motion U203 (m)
yrkande 17 (delvis). Motionen i ifrågavarande del avstyrks
sålunda.

I motion U232 (c) kritiseras den roll som landprogrammen haft
i uppbyggnaden av biståndsanslagen. Motionärerna anser att
anslagsstrukturen skall utgå från anslagens ämnesvisa ändamål.

SIDA påpekar i sin anslagsframställning att det
landdestinerade biståndet har sjunkit under senare år, såväl i
absoluta tal som i andel av hela det bilaterala biståndet. SIDA
anser dock att det landdestinerade biståndet är viktigt eftersom
det underlättar för mottagarländerna att planera och ta ansvar
för sin utveckling på längre sikt.

Utskottet delar denna uppfattning och avstyrker motion U232
yrkande 13.

Enligt motion U233 (mp) bör en särskild fond för miljöinsatser
inrättas. Fonden skall via ett särskilt anslag på budgeten
tillföras en miljard kronor.

Projekt på miljöområdet av bl.a. det slag som nämns i motionen
kan få stöd från olika anslag. Utskottet är inte berett att
föreslå att en särskild miljöfond skall inrättas och avstyrker
alltså motion U233 yrkande 13 i berörd del.

Utskottet behandlar i det följande förslagen i propositionen
beträffande biståndsanslagen och därtill anknutna
motionsförslag. Avslutningsvis tar utskottet ställning till
regeringens förslag till den totala biståndsramen och
motionsyrkanden om höjning respektive sänkning av denna.

Utskottet tar i detta sammanhang upp redovisningen i
propositionen av avräkningarna för flyktingmottagande, bidrag
till EU:s gemensamma bistånd och avräkningar för bl.a.
administrativa kostnader och andra utgifter. I propositionen
föreslås att avräkningarna för flyktingmottagande ökar med 300
miljoner kronor.

Utskottet vill framhålla att denna avräkning är en uppskattad
kostnad för utgifter för flyktingmottagning under flyktingarnas
första år enligt DAC:s regler. Den grundar sig sannolikt på de
höga kostnader som den mycket stora asyltillströmningen från
ex-Jugoslavien under år 1993 förde med sig. Eftersom
tillströmningen av asylsökande av olika skäl har minskat
kraftigt innebär detta att anslaget inför nästa budgetår kan
antas rymma ett betydande utrymme som bör kunna räknas biståndet
till godo.

Vidare föreslås i propositionen att 707 miljoner kronor
avsätts för det svenska bidraget till EU:s gemensamma bistånd
som finansieras över EG- kommissionens budget samt att
avräkningar för bl.a. administrativa kostnader och andra
utgifter ökas med 20 miljoner kronor budgetåret 1995/96
(beräknat på 12 månader) och ytterligare 20 miljoner kronor
budgetåret 1998. Avräkningarna under budgetåret 1994/95 uppgår
till 902,8 miljoner kronor. De i propositionen redovisade
förslagen innebär att avräkningar under budgetåret 1995/96 skall
uppgå till 1929,8 miljoner kronor för tolvmånadersperioden 1
juli 1995--30 juni 1996 och till 2 894,7 miljoner kronor för
artonmånadersperioden 1 juli 1995--31 december 1996. I
propositionen har i tabeller på s. 14 respektive s. 76
avräkningar felaktigt redovisats till 1 932 380 000 kr och
2 898 569 000 kr för tolv- respektive artonmånadersperioden.
Till följd av felräkningen har utgiftsutrymmet under Littera C
Internationellt utvecklingssamarbete blivit 3 869 000 kr för
litet.

Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att i
kompletteringspropositionen återkomma och justera detta belopp.

Mål och medel i det svenska utvecklingssamarbetet
Sammanfattning av propositionen (s. 42--48)

Det överordnade målet för det svenska utvecklingssamarbetet är
att höja de fattiga folkens levnadsnivå. I begreppet levnadsnivå
innefattas människors möjligheter att på ett förutsägbart och
säkert sätt livnära sig, att ha god hälsa och tillgång till
utbildning och annan social service.

De av riksdagen fastslagna målen -- svenskt
utvecklingssamarbete skall bidra till resurstillväxt, ekonomisk
och politisk självständighet, ekonomisk och social utjämning,
demokratisk samhällsutveckling samt en framsynt hushållning med
naturresurser och omsorg om miljön -- kompletterar och
förstärker varandra i det övergripande syftet att minska
fattigdomen och skapa rättvisare levnadsvillkor för fattiga
människor.

Misshushållningen med kvinnliga resurser och kvinnors svaga
ställning utgör allvarliga hinder för u-ländernas utveckling.
För att betona dessa frågor i det internationella
utvecklingssamarbetet avser regeringen att tillsammans med
riksdagspartierna se över de biståndspolitiska
målformuleringarna. Utvecklingssamarbetet skall främja ökad
jämställdhet mellan kvinnor och män.

En ökad samsyn på vilka faktorer som är av betydelse för
ekonomisk tillväxt har vuxit fram under det senaste årtiondet,
bl.a. tack vare erfarenheterna från ett antal u-länder, många i
östra Asien, som lyckats i sina utvecklingsansträngningar. För
att uppnå varaktig ekonomisk tillväxt krävs investeringar, en
legitim politisk ledning, effektiv statsförvaltning och ett
fungerande rättssystem.

Erfarenheten visar att nivån på det inhemska sparandet är av
avgörande betydelse för tillväxttakten. I så gott som alla
u-länder är dock det inhemska sparandet otillräckligt för
nödvändiga investeringar. Dessa måste därför delvis finansieras
med utländskt kapital, dvs. privata flöden eller bistånd i form
av gåvor eller förmånliga krediter.

Erfarenheten visar att i de u-länder som lyckats i sina
utvecklingsansträngningar synes höjningen i tillväxttakten i
många fall ha föregåtts av satsningar på breda, grundläggande
utbildnings- och hälsoprogram.

En effektiv användning av resurser kommer oftast till stånd
där marknader tillåts existera utan inblandning från staten. Men
då marknader saknas, eller inte uppfyller sin funktion på ett
effektivt sätt, finns det skäl för staten att intervenera, t.ex.
på miljöområdet.

Länder som uppnått ekonomisk tillväxt har i flertalet fall
stimulerat sin export och i högre omfattning än andra u-länder
fört en relativt sett öppen och liberal utrikeshandelspolitik.
Insatser som ökar u-länders deltagande i världshandeln är därför
viktiga beståndsdelar i en samlad u-landspolitik.
Jordbrukssektorn är den viktigaste sektorn i flertalet u-länder
och den sektor i vilken flest människor är sysselsatta. En
politik måste föras som samtidigt ger jordbruket förutsättningar
att öka sin produktion, som skapar sysselsättning och främjar
miljömässigt hållbara produktionssätt.

Erfarenheten visar att det inte behöver råda motsättning
mellan åtgärder som syftar till att skapa ekonomisk tillväxt och
åtgärder som syftar till att skydda miljön. Ökad integration av
miljöhänsyn i åtgärder som syftar till att åstadkomma ekonomisk
tillväxt är dock påkallad.

Många exempel finns som visar att hög befolkningstillväxt
försämrar möjligheterna att uppnå tillväxt i per capita-termer.
Detta beror inte bara på att tillgängliga resurser måste delas
på fler, utan i många fall även på att befolkningstillväxten i
sig kan ha negativa effekter på miljö och naturresurser.

Fattigdomens spridning och djup i ett land bestäms inte bara
av hur mycket resurser som finns att tillgå per individ i
ekonomin utan också av hur resurserna är fördelade.

Regeringen betonar att utvecklingspolitiken måste utgå från de
förutsättningar som råder i respektive land och anpassas
varefter dessa förändras samt att sammansättningen av åtgärder
på motsvarande sätt måste vara flexibel och förändras i takt med
förutsättningarna.

Regeringen framhåller att stöd till den demokratiska
utvecklingen och skyddet av mänskliga rättigheter är av central
betydelse.

När det gäller det långsiktiga utvecklingssamarbetet i de
fattigaste samarbetsländerna betonar regeringen behovet av att
på djupet belysa fattigdomens orsaker inte bara på landnivå utan
även på målgruppsnivå. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen om arbetet med dessa frågor.

En förutsättning för utvecklingssamarbetet är mottagarlandets
ansvarstagande för den egna utvecklingen. Viktigt är också att
mottagarlandet uppfyller vissa förutsättningar avseende
mänskliga rättigheter, demokrati, ekonomisk politik m.m. och att
givare och mottagare är överens om dessa förutsättningar. Dialog
och förtroende mellan givare och mottagare är därför nödvändigt.
Avvikelser från överenskomna förutsättningar bör tas upp i
dialogen men också, om nödvändigt, påverka utbetalning av
bistånd.

I propositionen framhålls att givarna måste avstå från alltför
mångskiftande och detaljerade krav. Ökad koncentration och
samordning är förutsättningar för att mottagarna skall ha
möjlighet att samarbeta effektivt med givarna. Biståndsformer
som sektorstöd och programbistånd, vilka ofta är mer
lättadministrerade för både givare och mottagare, kräver dock
ökad samverkan och samsyn i analys och uppföljning.

I propositionen uttalas att vad som händer i u-länderna angår
oss direkt. Biståndet bygger på en bred förankring i det svenska
samhället. Solidariteten med fattiga människor är grunden för
bistånd. Biståndets resultat är också en central fråga för
biståndsopinionen. Regeringen och biståndsförvaltningen bör
genom saklig information stimulera intresse och bygga upp insikt
om frågornas natur och vikten av vårt bidrag.

Vidare framhålls att erfarenheter och resurser i hela det
svenska samhället har en mycket viktig uppgift i den snabba
moderniserings- och utvecklingsprocess som pågår i u-länderna,
oavsett om kunskapsöverföringar och samarbete finansieras av
bistånd, tar formen av handel och direktinvesteringar eller av
annat utbyte. Biståndets katalytiska roll ökar. Regeringen
kommer att verka för att den svenska resursbasen utnyttjas i det
internationella utvecklingssamarbetet.

Återflödet till svenskt näringsliv av det stora svenska stödet
till multilaterala organisationer har varit litet.
EU-kommissionens biståndsverksamhet är därtill en helt ny
marknad för svenskt näringsliv. Regeringen kommer att verka för
att förbättra svensk kunskap om och tillträde till dessa
marknader.

Motionerna

I motion U203, yrkande 1, framhåller Moderata samlingspartiet
att det svenska biståndet skall inriktas på att bidra till att
fattigdomen utrotas. Biståndet kan och bör koncentreras till de
strategiskt mest betydelsefulla insatserna. De utvecklade
marknadsekonomierna har ansvar för att stödja och hjälpa
utvecklingen i de fattigare länderna.

I samma motion, yrkande 6, förordar motionärerna att svenskt
bistånd inte bör utgå till länder med mycket hög andel bistånd i
relation till bruttonationalprodukten (BNP). Mycket tyder enligt
motionärerna på att ett land inte bör få mer bistånd än högst ca
10 % av BNP. Vi måste lära oss att utvärdera effekterna i form
av uppnådda resultat, snarare än i förbrukade pengar. Vidare
framhåller de den betydelsefulla roll som Världsbanken och
Internationella valutafonden haft för den ekonomiska
utvecklingen i vissa länder, bl.a. i Asien, genom att ställa
villkor för sin bidragsgivning. Sveriges insatser i form av
gåvobistånd till olika former av produktion bör enligt
motionärerna vara mycket begränsade och skall administreras av
Världsbanken och Internationella valutafonden (yrkande 11).

I motion U206 framhåller Kristdemokratiska samlingspartiet att
u-ländernas möjlighet att delta i världshandeln har avgörande
betydelse för deras förmåga att skapa egna resurser för sin
utveckling och för att komma ur den ekonomiska krisen. Inte
minst viktigt är det, säger motionärerna, att utveckla de
fattiga ländernas förvaltningar och samhällsinstitutioner för
att dessa länder skall kunna utveckla och föra en god ekonomisk
politik (yrkande 12).

Folkpartiet liberalerna anger i motion U209 ett antal
riktlinjer som bör ingå i ett kvalitetsprogram för det svenska
u-landsbiståndet. Biståndet måste bidra till att krympa
byråkratin och effektivisera statsapparaten i många afrikanska
mottagarländer. En viktig uppgift blir att hjälpa dessa stater
att skapa institutionella ramar såsom lagstiftning på det
ekonomiska området. Härigenom skapas förutsättningar för att
marknadsekonomin skall kunna utvecklas. Programstödet måste
kombineras med kunskapsöverföring för att stärka utvecklingen av
marknadsekonomiska institutioner som en ansvarsfull
statsförvaltning i mottagarländerna.

Vidare anser motionärerna att biståndet måste koncentreras
till färre antal stater och till färre antal projekt i
samarbetet med varje enskilt mottagarland (yrkandena 1 och 4).
Motionärerna för fram en rad synpunkter och förslag om
biståndspolitikens utformning (yrkandena 5--7 och 10). Biståndet
bör i större utsträckning än för närvarande ges till hela
program och i mindre utsträckning till enstaka projekt.
Biståndet kan ges i form av betalningsbalansstöd eller
programstöd till hela sektorer som hälsovård eller
primärutbildning. En sådan inriktning på stödet skulle motverka
s.k. biståndsbombardemang, dvs. att mottagarländer med i regel
svaga förvaltningar får ett stort antal biståndsprojekt
finansierade av många givare. Vidare borde enligt motionärerna
en ökad samordning mellan olika givare komma till stånd.
Biståndet bör så långt möjligt ges i former som inte leder till
snedvridning av mottagarländernas ekonomier. Krav bör alltid
ställas på motvärdesbetalningar till u-landets statsbudget från
mottagarna av valuta. Subventioner av produktion skall inte
förekomma. Bindning av bistånd till krav på inköp i Sverige
skall i princip inte förekomma. Motionärerna understryker att
biståndet skall vara hjälp till självhjälp. Det biståndsberoende
som flera afrikanska länder har fastnat i måste bekämpas bl.a.
genom insatser som bidrar till att inhemska resurser
mobiliseras. Principen om hjälp till självhjälp sätter
kunskapsutveckling och kunskapsöverföring i centrum, sägs det.

I motion U233 framhåller Miljöpartiet att det "avtal om
hållbar utveckling" som förekommer i det holländska biståndet
bör prövas i det svenska biståndet. Tanken att ett i-land och
ett u-land gemensamt utvecklar ett samarbete om utveckling och
miljö med kunskap och erfarenhetsutbyte ligger enligt
motionärerna väl i linje med Miljöpartiets utgångspunkter: att
ansvaret för tillståndet i världen är gemensamt liksom även
arbetet med att lösa problemen (yrkande 2).

Ett bättre underlag från regeringen för riksdagens beslut om
biståndsanslagen efterlyses i motionerna U231 (v) yrkande 20 och
U311 (m) yrkande 1. Enligt den sistnämnda motionen är det
oacceptabelt att budgetpropositionen lämnar en så knapphändig
bild av underlaget för äskandena i biståndsbudgeten.
Motionärerna hänvisar till tidigare praxis med en detaljerad
redovisning som lämnades i en bilaga till budgetpropositionen
"Svenskt bistånd". I motion U231 understryks att redogörelserna
i budgetpropositionen är mycket knapphändiga, och det sätts i
fråga om de räcker som beslutsunderlag för riksdagen.

I motion U231 yrkande 2 tar Vänsterpartiet upp frågan om nya
sätt för att finansiera bistånd, bl.a. genom internationella
skatter och avgifter i enlighet med förslag från UNDP.
Motionärerna erinrar också om andra finansieringsförslag som
sänkning av militärutgifter med tre procent eller en skatt på
internationella spekulativa kapitalrörelser. Motionärerna anser
att Sverige bör agera i FN, Världsbanken och Europeiska unionen
för att få fram sådana nya källor för utvecklingsbistånd.
Vidare anser Vänsterpartiet att biståndspolitiken måste ses som
ett viktigt instrument i säkerhetspolitiken. Det är, säger
motionärerna, betydligt billigare än de katastrofinsatser som
blir nödvändiga när de konfliktförebyggande komponenterna i
säkerhetspolitiken negligerats (yrkande 3).

Utskottet

Att höja de fattiga folkens levnadsnivå är det av riksdagen
fastlagda övergripande målet för den svenska biståndspolitiken.
Inom denna ram skall biståndet bidra till resurstillväxt,
ekonomisk och social utjämning, en demokratisk
samhällsutveckling samt en framsynt hushållning med
naturresurser och omsorg om miljön. Dessa mål utgör en enhet. De
förstärker och kompletterar varandra i syfte att åstadkomma en
höjd levnadsstandard och rättvisare levnadsvillkor för fattiga
människor.

Utskottet konstaterar att det råder allmän enighet om dessa
övergripande biståndspolitiska mål. Förslagen i de motioner som
utskottet behandlar i detta sammanhang tar upp vissa aspekter på
den svenska biståndspolitiken. I allt väsentligt föreligger ett
brett samförstånd om inriktningen och genomförandet av
biståndspolitiken.

Utskottet vill särskilt betona den av riksdagen fastlagda
fattigdomsinriktningen av det svenska biståndet. Biståndet måste
koncentreras till stöd till de fattigaste länderna och till
insatser som inte kan finansieras på annat sätt. Inget land har
på ett väsentligt sätt kunnat minska fattigdomen utan en längre
period av ekonomisk tillväxt. En grundläggande förutsättning
härför är att det råder fred. För att uppnå varaktig ekonomisk
tillväxt krävs investeringar samt en politisk ledning som har
legitimitet och som har en kompetent statsförvaltning och ett
trovärdigt regelverk till sitt förfogande. Ett utbyggt och väl
fungerande utbildningsväsende är också en viktig faktor.
Erfarenheter har visat att tillgång till utbildad arbetskraft är
av stor betydelse för tillväxttakten i ekonomin.

Utskotttet anser att en effektiv användning av resurser kan
åstadkommas i en marknadsekonomi med ett utbyggt rättssystem
vilket är en förutsättning för att marknadsekonomin skall kunna
fungera. Men då marknader saknas eller inte uppfyller sin
funktion på ett effektivt sätt finns det skäl för staten att
intervenera. Detta gäller t.ex. inom miljöområdet. Ökad
integration av miljöhänsyn i åtgärder som syftar till att
åstadkomma ekonomisk tillväxt är påkallad.

För att biståndet skall bli verkningsfullt måste det samverka
med mottagarländernas egna ansträngningar. Utskottet delar
regeringens uppfattning att biståndsgivningen skall ta hänsyn
till hur demokratin utvecklas, hur mänskliga rättigheter
respekteras, hur den ekonomiska politiken och marknadsekonomin
fungerar och hur effektivt biståndsresurserna används i
mottagarländerna. Det är härvidlag viktigt med en förtroendefull
dialog mellan givare och mottagare och att båda parter är
överens om dessa förutsättningar. Avvikelse från överenskomna
förutsättningar bör tas upp i dialogen men ockå om nödvändigt
påverka utbetalning av bistånd.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen på
sikt avser att koncentrera det svenska utvecklingsarbetet till
färre länder och att förstärka långsiktigheten i samarbetet.
Kreditvärdiga länder som uppnått en relativt hög utvecklingsnivå
skall inte erhålla omfattande gåvobistånd. För fattiga men
kreditvärdiga länder har biståndets relativa betydelse för
tillgång på kapital minskat. Biståndet till dessa länder bör i
ökad utsträckning inriktas på överföring av kunskaper och
teknologi. Gåvobistånd bör i första hand lämnas till fattiga,
mindre kreditvärdiga länder.

Utskottet vill för sin del understryka att det är viktigt att
biståndet i större utsträckning än vad som för närvarande är
fallet koncentreras till färre antal insatser. Koncentration
till färre antal biståndsprojekt och ökad givarsamordning är
åtgärder som torde underlätta för mottagarländerna att effektivt
kunna självständigt hantera resurser som tillkommer genom
biståndet.

Med anledning av vad som anförs i motion U209 (fp) om att
biståndet i princip skall vara obundet, dvs. att krav på inköp i
Sverige inte skall förekomma, vill utskottet påpeka att det
svenska biståndet baseras på principen om att frihandel och
effektiv konkurrens ger bäst utbyte för de resurser som avsätts.
Den andel av biståndet som formellt är bunden till upphandling i
Sverige är liten. I ett internationellt perspektiv är
bindningsgraden i det svenska biståndet låg. Det kan nämnas att
inom OECD pågår en diskussion som syftar till en överenskommelse
om global avbindning av biståndet.

Utskottet vill understryka att det är angeläget att Sverige
aktivt verkar för att en sådan överenskommelse kan komma till
stånd.

Med det ovan anförda får motionerna U206 (kds) yrkande 12 och
U209 (fp) yrkandena 1, 4--7 och 10 anses besvarade.

I motion U203 (m) för motionärerna fram förslag om åtgärder
som särskilt bör beaktas i biståndspolitiken. Motionärerna vill
att riksdagen skall göra en framställning till regeringen om att
biståndspolitikens huvudsakliga inriktning skall vara att bidra
till utrotning av den absoluta fattigdomen. Detta sker enligt
motionärerna bäst genom att rättsstaten och marknadsekonomin
befästs även i u-länderna (yrkande 1). Vidare föreslås att
riksdagen skall besluta att svenskt bistånd inte skall utgå till
länder med mycket hög andel bistånd i relation till
bruttonationalprodukten. Motionärerna hävdar att vissa länders
ekonomi är så beroende av bistånd att deras tillväxttakt har
skadats (yrkande 6). Ytterligare ett förslag går ut på att
biståndet genom Världsbanken och Internationella valutafonden på
sikt bör ökas (yrkande 11).

Det övergripande målet för svensk biståndspolitik är att höja
de fattiga folkens levnadsnivå och alltså i görligaste mån
minska fattigdomen i u-länderna. Härom råder som utskottet
konstaterat ovan allmän enighet. Utskottet har också
understrukit att insatser för att bygga upp och stärka
rättsstaten samt att utveckla en fungerande marknadsekonomi är
viktiga delar av biståndet.

Det svenska biståndets fattigdomsinriktning har medfört att
det huvudsakligen är inriktat på de fattigaste länderna i
världen. De länder som mottar den största andelen av svenskt
bistånd finns i Afrika söder om Sahara. De har samtliga en
mycket låg BNP, och i det sammanlagda internationella biståndet
(där Sverige endast står för en mindre del) uppgår andelen
bistånd av BNI i några länder till över 30 %. Enligt utskottets
mening skulle en sådan inriktning av svenskt bistånd som
motionärerna förordar stå i strid med det övergripande
fattigdomsinriktade biståndsmålet.

Vad avser förslaget om att biståndet genom Världsbanken och
Internationella valutafonden på sikt bör öka anser sig utskottet
inte ha skäl att föreslå riksdagen att göra ett uttalande till
förmån för en sådan omläggning.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion
U203 yrkandena 1, 6 och 11.

Med anledning av förslaget i motionen U231 (v) om att Sverige
aktivt skall verka i FN, Världsbanken och EU för att skapa nya
källor för att finansiera utvecklingssamarbetet vill utskottet
erinra om att The Commission on Global Governance i sin nyligen
avlämnade rapport Our Global Neighbourhood tar upp denna fråga.
Kommittén föreslår bl.a. att en internationell skatt på
utländska valutatransaktioner och vapenhandel skall undersökas
såsom en möjlighet att få fram resurser för finansiering av
globala ändamål. Andra finansieringsmöjligheter som diskuteras
är en internationell företagsskatt på multinationella företag
samt avgifter på utnyttjande av globala resurser som luftrum,
sjövägar och fiskeområden i oceanerna. Dessa förslag kommer nu
att diskuteras och övervägas på såväl det nationella planet som
internationellt.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet motion U231
yrkande 2 besvarad.

UNDP har i sin rapport för år 1995 bl.a. diskuterat olika
sociala förhållanden som kan leda till konflikter inom regioner
eller enskilda länder. UNDP pekar särskilt på faktorer som
sysselsättning, osäker livsmedelsförsörjning, etniska och
religiösa konflikter, ojämn ekonomisk fördelning, brott mot
mänskliga rättigheter. Dessa faktorer kan utgöra
varningssignaler om kommande konflikter. UNDP menar att det
internationella samhället genom olika insatser bör söka
förhindra att konflikter bryter ut. UNDP menar dock att de
enskilda länderna i första hand ansvarar för att motverka
konflikter.

I motion U231 (v) föreslås att regeringen i biståndssamarbetet
skall använda sig av dessa "indikatorer på säkerhetshot".
Utskottet konstaterar att de svenska biståndsmålen syftar till
att undanröja de sociala och ekonomiska förhållanden som UNDP
har pekat på. Syftet med motion U231 (v) yrkande 3 är alltså i
allt väsentligt tillgodosett.

Motion U231 yrkande 3 får härmed anses besvarad.

I motionerna U231 (v) och U311 (m) kritiseras regeringen för
att inte ha lämnat riksdagen ett tillfredsställande underlag för
beslut när det gäller internationellt utvecklingssamarbete.
Motionärerna erinrar om tidigare praxis då en detaljerad
redovisning lämnades i samband med att budgetpropositionen
lades. Den av motionärerna efterlysta skriften "Svenskt bistånd"
har i början av februari 1995 överlämnats till riksdagen.
Företrädare för Utrikesdepartementet har utlovat att skriften
kommande år kommer att överlämnas samtidigt med
budgetpropositionens framläggande.

Mot här angiven bakgrund anser utskottet motionerna U231 (v)
yrkande 20 och U311 (m) yrkande 1 besvarade.

Förslaget i motion U233 (mp) syftar till att få till stånd ett
försöksprojekt i svenskt biståndsarbete med avtal mellan ett
u-land och ett i-land om hållbar utveckling enligt en modell som
prövats i Holland. De särskilda "avtal om hållbar utveckling"
som Holland hittills träffat med tre u-länder, nämligen Bhutan,
Benin och Costa Rica, syftar till att utveckla ett nära
samarbete på temat utveckling och miljö med de tre länderna.
Avtalen som är långsiktiga löper på minst tio år och förutsätter
konsultationer både på regeringsnivå och mellan företag,
institutioner och folkrörelser i de olika länderna. Avsikten är
ett ömsesidigt utbyte av synpunkter och erfarenheter samt ett
lärande i båda riktningarna. På den holländska sidan innefattas
såväl bistånds- som miljöministerierna i samarbetet. Den
holländske parten svarar för delar av finansieringen av det
projekt som utvecklas. Genom ömsesidigheten i
avtalsuppläggningen är det meningen att representanter från
Benin, Bhutan och Costa Rica löpande skall följa arbetet i
Holland med Agenda 21.

Det holländska experimentet är det hittills enda exemplet där
i- och u-länder samarbetar konkret och reciprokt för att
förverkliga rekommendationerna från Riokonferensen. Enligt vad
utskottet inhämtat uppmärksammas det holländska experimentet
inom biståndsmyndigheten, och man överväger möjligheterna att
inleda en försöksverksamhet grundad på ett avtal enligt den
holländska modellen.

Mot denna bakgrund finner utskottet motion U233 (mp) yrkande 2
besvarad.

De viktiga delfrågorna -- biståndets roll

Sammanfattning av propositionen (s. 48--60)

Under avsnittet Mänskliga rättigheter, demokrati och en
fungerande stat betonas att demokrati och respekt för
mänskliga rättigheter har ett självklart egenvärde. Fred,
demokrati och utveckling är också ömsesidigt beroende.
Utveckling kräver bl.a. säkerhet för människor och företag.
Demokratins samhälle kan bättre än andra ge ökad säkerhet. Fred
är det första villkoret för demokrati.

När det gäller utvecklingen i södra Afrika avser regeringen
att särskilt uppmärksamma två frågor; demokrati och politisk
utveckling samt säkerhet, utveckling och konfliktlösning,
särskilt i södra Afrika.

Utvecklingssamarbetet syftar till att stödja mottagarländernas
demokratiska utveckling. Avbrott i demokratisk utveckling eller
av regeringar utförda eller sanktionerade övergrepp mot
mänskliga rättigheter kan leda till att vissa typer av samarbete
måste upphöra. Främjande av mänskliga rättigheter berör även
reformeringen av statsförvaltningen och stärkandet av det civila
samhället. På båda dessa områden kan biståndet spela en stor
roll.

Grundläggande för demokrati är respekt för mänskliga
rättigheter. Kvinnor och män har lika rätt att vara med och
formulera förutsättningarna för sin egen framtid.

Barnens svåra situation vid kriser och katastrofer kommer att
särskilt beaktas vid den förestående prövningen av svenska och
multilaterala program för katastrofbistånd. Aktivt stöd kommer
att ges till den FN-utredning om barn och väpnade konflikter som
bl.a. syftar till att stärka det folkrättsliga skyddet för barn
i krig och att samordna internationella humanitära aktioner. En
del av stödet till de enskilda organisationerna kanaliseras till
grupper som arbetar för barnets rättigheter, bl.a. för att
förebygga och motverka barnarbete och barnprostitution.

De enskilda organisationernas nyckelroll i uppbyggnaden av ett
demokratiskt samhälle poängteras i propositionen. Stödet genom
de svenska enskilda organisationerna är kanske det enskilt
viktigaste bidraget från Sverige i detta arbete. Även direkt
stöd till inhemska enskilda organisationer i u-länder är
viktigt.

Utvecklingssamarbetet bör generellt främja demokratisering av
stat och samhälle. En fungerande rättsstat är ett villkor både
för skyddet av de mänskliga rättigheterna och för en väl
fungerande marknadsekonomi. Grundläggande utbildning för alla är
en förutsättning såväl för livaktig demokrati som för att
enskilda organisationer skall kunna bli demokratiskt styrda
folkrörelser. Ökat privat och kooperativt företagande ger
alternativ till en dominerande stat. För att öka det folkliga
deltagandet behövs en demokratiskt förankrad lokal förvaltning.

Under avsnittet Satsningar på mänskliga resurser: hälsa och
utbildning uttalas att en långsiktig, självbärande utveckling
förutsätter omfattande investeringar i mänskliga resurser.
Regeringen ser det därför som viktigt att bl.a. de hälsomässiga
effekterna beaktas inom ramen för nationella och lokala
utvecklingsstrategier och att satsningar på de sociala
sektorerna ses i samband med övriga offentligt finansierade
verksamheter. FN:s rapport Human Development Report 1994, liksom
Världsbankens strategier redovisar samma övergripande slutsats.
Frågan har stått i centrum vid världstoppmötet för social
utveckling i Köpenhamn år 1995.

Personer med funktionshinder har samma rättigheter och
skyldigheter som andra medborgare i samhället. På många håll i
världen finns emellertid hinder som gör det omöjligt för
människor med funktionshinder att utöva sina rättigheter.
Handikappfrågorna har länge varit lågprioriterade inom
FN-systemet. Dessa frågor bör ges ökad uppmärksamhet inom ramen
för FN:s ekonomiska och sociala verksamhet. På den svenska
regeringens initiativ inleddes år 1989 inom FN arbete för att få
till stånd internationella regler, Standard rules, om
funktionshindrades rätt till delaktighet och jämlikhet. Dessa
regler finns nu antagna av FN:s generalförsamling. Till reglerna
har knutits ett system för aktiv övervakning och uppföljning av
dem. Sverige har tillsammans med ett antal andra länder gett
ekonomiskt stöd för att finansiera uppföljningsarbetet.

En av de bästa investeringar ett land kan göra är att satsa på
flickors och unga kvinnors utbildning. Sverige och de nordiska
länderna har i samarbetet med Världsbanken aktivt verkat för
program som syftar till att stärka kvinnors ställning. Inom
FN-systemet kommer Unicef under år 1995, efter förslag från
bl.a. Sverige, att se över sin strategi på utbildningsområdet.

Även det bilaterala samarbetet omformas enligt detta synsätt.
Viktigt är att satsningar i ökande utsträckning inriktas på
verksamheter som samarbetslandet på sikt kan driva utan
omfattande utländskt stöd. Alltmer av stödet utgår därför som
sektorsstöd i stället för som projekt: ett fungerande
skolväsende sätts i centrum. En viktig uppgift är även att
främja tillgången på högre utbildad arbetskraft, bl.a. genom att
bistå mottagarländerna i att bygga upp en egen
forskningskapacitet.

Spridningen av hiv/aids är ett växande globalt problem.
Antalet hiv-smittade i världen beräknas öka från nuvarande 16
miljoner till 40 miljoner år 2000. Drygt 90 % av de smittade
finns i utvecklingsländerna. Spridningen av hiv/aids är inte
bara ett medicinskt problem utan också ett ekonomiskt och
socialt.

WHO:s aidsprogram har lett det internationella arbetet mot
aids. I juli 1994 beslöt FN:s ekonomiska och sociala råd
(ECOSOC) att skapa ett integrerat FN-program mot aids. Detta
skall börja verka fr.o.m. 1996. -- -- -- Sverige har varit ett
av de länder som aktivt verkat för att detta program skall komma
till stånd.

Under avsnittet Jämställdhet som mål och medel erinras om
att FN:s konferens för miljö och utveckling år 1992 betonade
kvinnans betydelse för en miljömässigt hållbar utveckling. FN:s
världskonferens om de mänskliga rättigheterna år 1993 lyfte fram
diskriminering av kvinnor som ett av de stora hindren för
varaktig utveckling i u-länderna. FN-konferensen om befolkning
och utveckling år 1994 slog fast att en stärkt ställning för
kvinnorna och ökad utbildning är viktiga faktorer för att minska
befolkningstillväxten.

Jämställdhet utgör en central faktor i analysen av demokrati
och mänskliga rättigheter. Kvinnor och män har lika rätt att
påverka sin egen framtid och få del av de sociala, ekonomiska
och politiska resurserna i samhället. Ett effektivare
utnyttjande av kvinnors potential skulle bidra till en
väsentligt ökad tillväxt i ekonomin som helhet.

För att stärka kvinnornas roll i samhället krävs betydande
attitydförändringar, och ofta en omprövning av urgamla sedvänjor
och ändringar av diskriminerande lagar och regler. Regeringen
anser att det internationella utvecklingssamarbetet skall
inriktas på att eliminera våld och andra övergrepp mot kvinnor,
som t.ex. könsstympning och att kvinnor skall ges lika tillgång
som män till politiska och ekonomiska resurser, utbildning,
arbetsutveckling och sociala tjänster som t.ex. hälsovård. Det
könsrelaterade perspektivet skall genomsyra hela biståndet från
hälso-, jordbruks- och landsbygdsutvecklingsstöd till
infrastruktur och makroekonomiskt stöd. Under år 1995 avser
regeringen att utarbeta en politik som utgår från både kvinnors
och mäns perspektiv i det internationella utvecklingssamarbetet
och en strategi för dess implementering.

Under avsnittet Stöd till ekonomiska reformer och
skuldlättnader framhålls i propositionen att en tung
skuldbörda och avsaknad av en sund makroekonomisk politik bidrar
till att undergräva den ekonomiska och sociala utvecklingen i
många u-länder. Genom det s.k. policybaserade biståndet, framför
allt betalningsbalansstöd, kopplas finansiellt stöd till krav på
såväl politiska som ekonomiska reformer. De ekonomiska
reformprogrammen syftar till att minska de makroekonomiska
obalanserna och genom strukturella och institutionella reformer
skapa ett gynnsamt klimat för investeringar och en grund för
ekonomisk tillväxt och minskad fattigdom. I många
samarbetsländer har genomgripande reformer visat sig vara en
förutsättning för att andra samarbetsprojekt skall kunna
genomföras på ett effektivt sätt.

Vidare betonas vikten av att reformprogrammen inte skall vara
ekonomiskt motiverade utan också vara politiskt, socialt och
miljömässigt hållbara.

Mottagarlandets administrativa kapacitet att genomföra
programmen är ofta svag. Reformprogrammen bör därför ofta
kompletteras med förvaltningsbistånd.

Flertalet av de svenska samarbetsländerna genomför
reformprogram, om än i olika takt. Regeringen anser att stöd
till ekonomiska reformprogram är av central betydelse i
samarbetet med de länder där mottagarlandets regering tar reellt
ansvar för att genomföra programmen. Trovärdigheten i
policybiståndet kan endast bevaras om givarländerna genom ett
samlat agerande inställer stöd i de fall mottagarlandets
ansträngningar att genomföra programmet visar allvarliga
brister. På motsvarande sätt måste beredskap finnas att ge
additionellt stöd med kort varsel om påtagliga ansträngningar
att genomföra programmen kan påvisas.

En viktig och nödvändig del av resursmobiliseringen till dessa
länder bör utgöras av skuldlättnadsåtgärder. Sverige har sedan
flera år internationellt drivit frågan om ytterligare
skuldlättnadsåtgärder för de fattigaste, mest skuldtyngda
länderna som genomför ekonomiska reformprogram. En del av
biståndet används också direkt för att lindra dessa länders
skuldbörda.

Under avsnittet Stöd till jordbruk, infrastruktur och
näringsliv konstateras att ökad produktivitet i jordbruket är
avgörande för fattigdomsbekämpningen i många länder. Den samlade
jordbruksmarken, en ändlig resurs, måste brukas på ett uthålligt
sätt.

Det gäller att göra det möjligt också för småbönderna att
förbättra produktitivet och därmed inkomster. I många fall krävs
ekonomiska reformer. Samtidigt krävs direkt stöd, t.ex. insatser
för att förbättra infrastruktur och rådgivning, utveckling av
system för äganderätter och tillgång till krediter.

Handelshinder i i-länderna gör dessutom att u-landsjordbruken
har svårt att hävda sig. Genom subventioner blir livsmedel på
världsmarknaden alltför billiga och tränger ut u-ländernas
inhemska produktion. Uppgörelsen inom GATT:s
handelsförhandlingar, den s.k. Uruguayrundan, i slutet av år
1993 samt bildandet av WTO innebar steg i rätt riktning i fråga
om begränsning av i-ländernas subventioner liksom
handelsliberaliseringar som ger u-länderna ökat
marknadstillträde.

En effektiv infrastruktur är av central betydelse för
jordbrukets och näringslivets utveckling samt för den enskilda
människans levnadsnivå. Den är en resurskrävande del av varje
lands utveckling, ungefär 20 % av u-ländernas investeringar,
motsvarande 200 miljarder US dollar, går årligen till dessa
ändamål. Framstegen har varit remarkabla, men mycket återstår
att göra.

Infrastruktur är ett område där statens roll håller på att
omprövas. Staten och den privata sektorn bör i allt större
utsträckning komplettera varandra.

Sverige bör såväl multilateralt som bilateralt verka för att
göra infrastruktursektorn mer effektiv, både genom privata och
statliga initiativ. Sverige bör särskilt inrikta sig på insatser
för att stärka underhåll av infrastruktur.

Sedan mitten av 1980-talet har ett nytt synsätt vuxit fram
baserat på vunna erfarenheter. Detta betonar marknadsekonomi och
privatsektorutveckling genom skapande av livskraftiga företag
och utvecklande av inhemska kapitalmarknader. Erfarenheterna
visar på vikten av väl fungerande balans mellan den offentliga
och privata sektorn.

Detta tankesätt ställer krav på såväl givare som mottagare.
Mottagarländernas vilja och förmåga att utveckla den privata
sektorn genom en sund och hållbar politik är avgörande. För
givare innebär utvecklingen också nya utmaningar som kommer att
kräva förändringar i existerande bistånd. Bl.a. måste effekterna
på den privata sektorn av insatser i andra sektorer analyseras.

Under avsnittet Sysselsättning och sociala skyddsnät
finner regeringen det angeläget att ökad uppmärksamhet ägnas åt
hur ökad sysselsättning i u-länder kan främjas och kommer att ge
den nya myndigheten i uppdrag att uppmärksamma denna fråga.
Vidare anser regeringen att lämpliga åtgärder som förstärker
sociala skyddsnät för utsatta grupper i våra samarbetsländer bör
identifieras. FN:s sociala toppmöte 1995 utgör ett viktigt
tillfälle att precisera policyarbetet kring fattigdom,
sysselsättning och social säkerhet.

Bistånd för gemensam säkerhet. Ett av de övergripande
målen med det svenska utvecklingssamarbetet måste vara att
förebygga och förhindra uppkomsten av väpnade konflikter. Slutet
på det kalla kriget har givit oss förutsättningarna för att på
sikt bygga en tryggare värld.

Det gäller att i första hand förhindra att väpnade konflikter
bryter ut både mellan och inom stater. Dessa frågor måste
betonas mer i hela utvecklingssamarbetet. Inte minst viktigt är
demokratisering och skydd av mänskliga rättigheter.

Om konflikten ändå är ett faktum gäller det att ha metoder för
konfliktlösning som svarar mot dagens komplexa katastrofer.
Enbart militära insatser är ingen framkomlig väg. Det finns ett
behov av nytänkande, såväl vad gäller förhållandet mellan
katastrofbistånd och övrigt bistånd som mellan humanitära
insatser och insatser för att angripa grundorsakerna till
katastrofer.

Under det kommande året avser regeringen driva särskilt
följande områden:

konflikthantering och FN:s förmåga att uppnå kortsiktiga och
långsiktiga lösningar på komplexa katastrofer;

reformeringen av FN:s katastrofbistånd i syfte att uppnå
tydliga styrformer, finansieringsformer som möjliggör långsiktig
planering samt en helhetssyn på FN:s katastrofarbete;

sambandet mellan akuta katastrofinsatser, återuppbyggnad och
utveckling;

åtgärder för minröjning. Sverige kommer att fortsätta driva
frågan om internationellt förbud mot s.k. antipersonella
landminor;

fortsatt hög kvalitet på de svenska katastrofinsatserna. Detta
kräver bl.a. utveckling av den svenska resursbasen samt stärkt
bevakning och uppföljning av de insatser som görs inom ramarna
för FN och de olika FN-organ som är verksamma inom
katastrofområdet.

Bland Sveriges viktigaste insatser till stöd för gemensam
säkerhet ingår stöd till fredsprocessen i Mellanöstern och
beredskap för stöd till försoning och återuppbyggnad i f.d.
Jugoslavien. Syftet med stödet är att genom t.ex.
sysselsättningsskapande åtgärder påskynda och sprida de positiva
effekterna av fredsprocessen i Mellanöstern. I f.d. Jugoslavien
är Sverige berett att dels genom stöd till oberoende
organisationer, media m.m. bidra till försoning, dels bidra till
återuppbyggnad av de krigshärjade områdena, särskilt i
Bosnien-Hercegovina, när omständigheterna medger detta.

Befolkningsfrågan efter Kairo. Balansen mellan resurser
och folkmängd är av avgörande betydelse för att uppnå en hållbar
utveckling. Fördelningen av resurser inom och mellan länder är
därför väsentlig. Vid FN:s internationella konferens om
befolkning och utveckling, som hölls i september 1994 i Kairo,
lades fast att befolkningsfrågorna skall ses som en helhet och
bör vara utgångspunkten för individens behov och miljö.

Att stärka kvinnors inflytande och status är en avgörande
faktor, liksom att ändra på traditionella mansroller. Stort
avseende fästs vid individens valfrihet och avsaknaden av tvång.
Tonåringarnas situation och deras behov av stöd uppmärksammas.
Reproduktiv hälsa etablerades som ett samlingsbegrepp för
individens välbefinnande i relation till sexualitet och
reproduktion och inte enbart som ett hälsoproblem. I detta
ligger att människor måste få möjlighet att själva besluta i
frågor som rör sexualitet och fertilitet.

Regeringen avser att verka för att konferensens beslut följs
upp och får genomslag i enlighet med dess breda synsätt.

En hållbar utveckling. Dagens utveckling är inte
långsiktigt hållbar. Det gäller i såväl u-länderna som
i-länderna. Här vilar ett ansvar både på i- och u-länder att
förändra miljöbelastande livsmönster och att finna former för en
hållbar utveckling.

Principen att hållbar utveckling måste bygga på att
utvecklingen är både socialt och miljömässigt hållbar slogs fast
vid FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED).

Regeringen avser att fortsatt verka för att omforma det
svenska och det internationella biståndet så att en hållbar
utveckling främjas. Hållbar utveckling är inte möjlig utan
kraftigt minskad fattigdom, samtidigt som denna fattigdom inte
kan bekämpas långsiktigt om inte förslitningen av
naturresurserna hejdas och miljöbelastningen begränsas.

Biståndet måste koncentreras till insatser som initierar och
påskyndar positiva processer, där inhemska resurser inte räcker
till. Särskilt viktiga aspekter för hållbar utveckling är
stärkande av kvinnans ställning, nya metoder för ett hållbart
jordbruk och långsiktigt säker vattentillgång, säker äganderätt
för småbönder, fungerande marknader, m.m. Detta gäller också
insatser för att bidra till att möta de nya utmaningar som
urbaniseringen och industrialiseringen ställer u-länder inför.
Den svenska resursbasen kommer att utvecklas och utnyttjas i
dessa syften.

Mänskliga rättigheter, demokrati och en fungerande stat

Motionerna

I motion U203 understryker Moderata samlingspartiet att en
grundläggande förutsättning för det svenska biståndssamarbetet
skall vara att mottagarlandets politiska system karakteriseras
av respekt för de mänskliga rättigheterna samt för de
fundamentala friheterna. Dessa omfattar respekt för
medborgerliga fri-och rättigheter. I centrum står det
demokratiska flerpartisystemets fria yttranderätt, fri
åsiktsbildning och fria val liksom ekonomiska rättigheter. För
att statsmakten i ett land skall få svenskt bistånd måste landet
antingen vara en demokrati eller ha en fast och tydlig strävan i
denna riktning. Rättsstaten är central, säger motionärerna. En
fungerande rättsordning är oundgänglig för att medborgare skall
kunna få sina rättigheter skyddade och för att få en
marknadsekonomi att fungera (yrkande 10).

I allt väsentligt sammma åsikter förs fram i den moderata
kommittémotionen U208. Det är angeläget, säger motionärerna, att
regeringen fortlöpande följer utvecklingen vad gäller mänskliga
rättigheter och demokrati i programländerna yrkande 1.
Regeringen bör också årligen i samband med budgetförslaget lämna
riksdagen en utförlig rapport om situationen vad gäller
mänskliga rättigheter och demokrati i mottagarländerna
(yrkande 2).

I motion U206 (kds) framhålls det att respekten för de
mänskliga rättigheterna är en principfråga för det
kristdemokratiska partiet. Det är viktigt att arbetet med att
bredda anslutningen till och efterlevnaden av de av FN antagna
konventionerna om mänskliga rättigheter. Detta kan bl.a. ske i
biståndsdialogen med våra samarbetsländer, säger motionärerna
(yrkande 10).

Folkpartiet understryker i motion U209 att biståndsdialogen
måste vara ett kraftfullt instrument för att främja demokrati
och mänskliga rättigheter. Budskapet skall vara entydigt även
till länder där vi har starka exportintressen, t.ex. Kina. Det
måste stå klart för mottagarländerna att biståndets omfattning
och inriktning kan påverkas av hur demokratifrågan hanteras
(yrkande 11).

I motion U231 understryker Vänsterpartiet att arbetet för de
mänskliga rättigheternas efterlevnad i Asien är särskilt viktigt
med tanke på att de asiatiska "mirakelländerna" så ofta
framhålls som förebild för u-länderna. Men dessa auktoritära
eller diktatoriska stater är absolut inte demokratimönster,
säger motionärerna, som bl.a. pekar på att inga fria
fackföreningar eller strejker tillåts i Singapore. Fria
fackföreningar är en förutsättning för att få slut på barnarbete
och få bort farliga arbetsmiljöer och usla anställningsvillkor.
Denna fråga måste Sverige driva i samarbetet med u-länderna,
anförs i motionen (yrkandena 14 och 16).

Enligt motion U232 (c) yrkande 9 är en fungerande demokrati en
avgörande förutsättning för en långsiktig positiv utveckling.
Utan en fri debatt är det svårt att förhindra ineffektivitet,
korruption och nepotism samt övergrepp mot de mänskliga
rättigheterna. Motionärerna anser att om demokratin skall bli
verklig krävs att den engagerar människorna på den lokala nivån
och att kvinnor ges lika villkor som männen att delta.

I motion U233 (mp)anförs att utvecklingsarbetet skall innebära
ett stöd för den demokratiska processen i mottagarlandet.
Respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet och en
samhällsutveckling under demokratiska former behövs för att
skapa ett stabilt och ekologiskt hållbart samhälle (yrkande 3).

Utskottet

Demokratimålets betydelse i det svenska utvecklingssamarbetet
understryks i både motionerna och i propositionen. Utskottet har
vid flera tillfällen tidigare (se senast bet. 1993/94:UU15)
uttalat att den fulla respekten för de mänskliga rättigheterna
förutsätter ett demokratiskt styrelseskick. Ett öppet och
demokratiskt styrelseskick och respekt för mänskliga rättigheter
gynnar också ekonomisk utveckling samtidigt som brist på social
och ekonomisk utveckling försvårar demokratisering. Fattigdom,
orättvisor och låg utbildningsnivå är en dålig grogrund för
demokratin.

Det råder vidare enighet om behovet av riktade
biståndsinsatser för att främja demokrati och mänskliga
rättigheter. Det kan gälla stöd för att stärka demokratiska
institutioner, uppbyggnad av fungerande rättssystem eller
utbildning. I propositionen påpekas att antalet insatser är
mycket stort och att därför en koncentration på färre och mer
långsiktiga insatser bör eftersträvas. Avbrott i demokratisk
utveckling eller av regeringar utförda eller sanktionerade
övergrepp mot mänskliga rättigheter kan leda till att vissa
typer av samarbete måste upphöra. En öppen och uppriktig
politisk dialog är en naturlig del av utvecklingssamarbetet.

I dialogen med mottagarländerna betonas alltmer demokrati och
mänskliga rättigheter samt att kvinnor och män har lika rätt att
vara med och formulera förutsättningarna för sin egen framtid.

Det kan också nämnas att inom ramen för den särskilda
anslagsposten för demokrati, mänskliga rättigheter och
konfliktlösning görs en större del av insatserna i syfte att
stärka rättsstaten. Under 1993/94 användes ca 30 % av det
tillgängliga biståndet för uppbyggnad av rättsstaten. Insatserna
har därvid till stor del bestått i folkbildning samt i att öka
lagskyddet för olika gruppers rättigheter.

En viktig förutsättning för utveckling och uppbyggnad av
demokratiska samhällen är fria medier. Betydelsen av att fria
medier utvecklas hör nära samman med politisk utveckling,
demokratiskt samhällsbyggande och mänskliga rättigheter. På
massmedieområdet har också visst stöd lämnats till
sammanslutningar av oberoende medier i Afrika, Latinamerika och
Asien.

Med det ovan anförda anser utskottet att motionerna U203 (m)
yrkandena 3 och 10, U206 (kds) yrkande 10, U209 (fp)
yrkande 11, U231 (v) yrkande 16, U232 (c) yrkande 9 och U233
(mp) yrkande 3 är besvarade.

I motion U208 (m) föreslås att läget beträffande demokrati och
mänskliga rättigheter i programländerna systematiskt skall
undersökas. Vidare vill motionärerna att regeringen skall lämna
en utförlig information om läget beträffande demokrati och
mänskliga rättigheter i programländerna.

Med anledning av dessa förslag vill utskottet erinra om sitt
uttalande i sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/94:UU26
vari utskottet bl. a. anförde att omsorgen om och försvaret av
de mänskliga rättigheterna är en central del i svensk
utrikespolitik. Vidare hänvisade utskottet till att
utlandsmyndigheternas löpande rapportering också omfattas av
rapportering om situationen för de mänskliga rättigheterna.
Därutöver sker, anförde utskottet, en årlig och övergripande
redogörelse för dessa frågor.

I propositionen påpekas att den nya biståndsmyndigheten skall
i samarbete med biståndsambassaderna under 1995/96 ta fram en
handlingsplan för hur demokratisk samhällsutveckling och respekt
för mänskliga rättigheter bör stödjas. Som underlag för denna
plan kommer särskilda rapporter att göras om läget i fråga om
demokrati och mänskliga rättigheter i mottagarländerna.
Utskottet utgår från att de nämnda rapporterna i lämplig form
kommer att presenteras för riksdagen.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet motion U208
(m) yrkandena 1 och 2 besvarad.

Frågor rörande kränkningar av de fackliga rättigheterna
behandlade utskottet i sitt ovan nämnda betänkande 1993/94:UU26.
Utskottet framhöll att efterlevnaden av de internationella
konventionerna på arbetsrättens område måste stärkas. Sverige
har, sade utskottet, aktivt medverkat till att FN:s kommission
för de mänskliga rättigheterna sedan ett antal år tillbaka
uppmärksammar den bristande respekten i ett flertal stater vad
avser de fackliga rättigheterna. Utskottet utgick från att
regeringen på det sätt den finner lämpligt kommer att fortsätta
verka för att brott mot de fackliga rättigheterna påtalas och
för att arbetsrättens regler över huvud taget respekteras.
Vad utskottet då anförde äger alltjämt sin giltighet. Utskottet
räknar med att regeringen i biståndsdialogen med programländerna
även tar upp frågan om fackliga rättigheter.

Motion U231 (v) yrkande 14 får därmed anses besvarad.

Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnader

Motionerna

I motion U203 erinrar Moderata samlingspartiet om att vissa
u-länder i låginkomstkategorien, främst de afrikanska, är hårt
skuldtyngda. Dessa skuldbördor hanteras främst genom
biståndssystemet. När det gäller medelinkomstländer är en
statlig skuldsanering enligt motionärerna berättigad för länder
som genomgår systemskifte. I övriga fall är det oftast olämpligt
med skuldlättnader. Risken är, säger motionärerna, att
oansvariga regeringar belönas för sin oansvarighet. Ett av
statsbankrutt framtvingat systemskifte kan ofta vara att föredra
om man därmed lyckas slå sönder en djupt korrupt och
utvecklingsfientlig statsmakt (yrkandena 4 och 5).

Utskottet

Utskottet kommer senare i betänkandet under avsnitten
Världsbanksgruppen och Ekonomiska reformer och skuldlättnader
att närmare behandla frågor rörande skuldsanering och
kreditgivning.

Utskottet vill med anledning av motionärernas synpunkter och
krav erinra om att en viktig och nödvändig del av
resursmobiliseringen till de fattigaste, mest skuldtyngda
länderna utgörs av olika skuldlättnadsinitiativ. Det stöd som
lämnas till skuldlättnad är kopplat till krav på såväl politiska
som ekonomiska reformer. Reformprogrammen syftar till att minska
de makroekonomiska obalanserna och genom strukturella och
institutionella reformer skapa ett gynnsamt klimat för
investeringar och en grund för ekonomisk tillväxt och minskad
fattigdom. I propositionen understryks att trovärdigheten i
biståndet endast kan bevaras om givarländerna genom ett samlat
agerande inställer stödet i de fall mottagarlandets
ansträngningar att genomföra programmet visar allvarliga
brister.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
U203 (m) yrkandena 4 och 5.

Landsbygdsutveckling, infrastruktur och näringsliv

Motionerna

Enligt motion U231 (v) behövs i många utvecklingsländer
ekonomiska reformer och jordreformer. Direkta insatser måste
också till för att ge bönderna tillgång till kreditmarknaden, så
att de kan investera i bättre brukningsteknik. Motionärerna
hävdar att utvecklingen av gentekniken och nya utsäden medför
att bönderna i u-länderna blir alltmer beroende av de globala
jordbruksföretagen. De anser därför att Sverige bör ta initiativ
till en studie av dessa företags inverkan på u-landsjordbrukets
ekonomiska villkor (yrkande 18).

I motion U232 (c) yrkandena 5 och 6 framhålls att
landsbygdsproduktionen är helt avgörande för många av världens
fattigaste länder. Det är också i landsbygdsmiljön som större
delen av världens ekonomiska misär, miljöproblem och sociala
problem finns. Det är därför naturligt att landsbygdens
utveckling måste ställas i centrum för ansträngningarna att
bekämpa fattigdomen och åstadkomma en positiv utveckling, säger
motionärerna. Landsbygdsutveckling berör traditionella områden
som utbildning, sjuk-och hälsovård och infrastruktur. Även
teknikbistånd och näringslivsutveckling ingår. Det är enligt
motionärerna viktigt att främja utvecklingen av enkel
vardagsnära teknik, anpassad till u-ländernas förutsättningar
och behov.

I motion U233 (mp) hävdar motionärerna att en småskalig
resurssnål teknik anpassad till lokala förutsättningar kan
vara minst lika framgångsrik som storskaliga utvecklingsprojekt.
Motionärerna anser också att teknisk utbildning, decentraliserad
skolundervisning, utbildning av lärare och teknisk
yrkesutbildning bör prioriteras i biståndsarbetet (yrkande 9).

I motion U636 (c, m, fp) påpekas att frågor som rör bostäder
och den urbana miljön har en nära koppling till miljöfrågorna.
De har också stor social betydelse. Motionärerna anser att i det
svenska biståndet även bör ingå stöd till områden som
fastighetsbildning, fysisk planering för en god livsmiljö samt
projekt som lokala Agenda 21 (yrkande 3).

Utskottet

Jordbruket är av central betydelse för de fattiga ländernas
ekonomier och för utvecklingsprocessen generellt. Ökad
produktivitet i jordbruket är avgörande för
fattigdomsbekämpningen i många länder.
Det svenska biståndet har sedan länge en klar inriktning på
landsbygdsutveckling. Inom de bilaterala programmen utgör
projekt inom områden som jord- och skogsbruk, markvård,
landsbygdsskolor, primärhälsovård och landsbygdsvägar en stor
andel.

SIDA har sedan länge stött insatser på områden som
jordbruksrådgivning, jordbruksforskning, markvård,
kreditförsörjning och utbildning på alla nivåer. Det stöd som
SIDA lämnar är inriktat på att främja uthålligt utnyttjande av
naturresurserna. SIDA stöder även markvårdsprojekt i många
länder av vilka flera är inriktade på småbrukarnas behov.

SIDA har utarbetat en åtgärdsplan för uthålligt naturbruk som
behandlar miljöperspektivet. Särskilda utredningar görs om
markägande och kreditfrågor.

Beträffande frågan om utveckling av småskalig resurssnål
teknik vill utskottet peka på att SIDA prioriterar program och
andra nationella insatser som syftar till att höja de små
jordbrukens produktivitet. Härvid söker man utveckla metoder
anpassade efter lokala förhållanden och processer inriktade på
hållbar utveckling och minskade kostnader.

I detta sammanhang kan nämnas att SIDA håller på att slutföra
en samlad och åtgärdsinriktad analys av fattigdomsinriktningen i
biståndet. Denna fattigdomsutredning omfattar i stort sett
samtliga SIDA:s verksamhetsområden. Beträffande insatser på
landbrukets och livsmedelsområdet beaktas bl.a. frågor rörande
kommersialisering av jordbruksproduktionen, äganderättsfrågornas
betydelse och produktion/utbud visavi köpkraft/efterfrågan.

Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet att de
synpunkter och förslag som förs fram i här aktuella motioner
uppmärksammas i SIDA:s verksamhet. Utskottet vill -- i likhet
med vad som var fallet föregående år -- understryka vikten av
att vid utformningen och genomförandet av biståndsinsatser den
kunskap och erfarenhet som finns lokalt hos småbrukarna tas till
vara. Det betyder att utvecklingsarbetet måste bedrivas i
närmare samarbete med brukarna som i många fall är kvinnor.
Med det ovan anförda anser utskottet att motion U232 (c)
yrkandena 5 och 6 samt motion U233 (mp) yrkande 9 är besvarade.

Med anledning av förslaget i motion U231 (v) om en
kartläggning av de globala jordbruksföretagens inverkan på
u-landsjordbrukets ekonomiska villkor vill utskottet anföra
följande.

Sverige stöder via SIDA och SAREC bl.a. utsädesindustrier i
Moçambique och Zambia. Dessa företag har arbetsprogram som är
specifika för majoriteten av bönderna, det egna landet och för
regionen där de arbetar. I dessa länder har inte de stora
globala företagen kommit in bl.a. på grund av svårigheter att
konkurrera med den inhemska industrin. Vidare arbetar Sverige
inom området med växtgenetiska resurser och växtförädling
tillsammans med flera samarbetsländer. Stöd till
forskningsinsatser ges genom Consultative Group For
International Agricultural Research. Genom detta arbete som har
varit långsiktigt får u-länderna hjälp med deras egen nationella
forskning och produktion.

Enligt vad utskottet inhämtat har många NGO:er och
internationella organisationer i olika sammanhang påpekat risken
med koncentrationen till ett fåtal företag när det gäller
framtagning av nya utsäden och utveckling av gentekniken. Inom
SIDA har man relativt goda kunskaper om situationen
internationellt.

Med hänvisning till det anförda får motion U231 (v) yrkande 18
anses besvarad.

I motion U636 (c, m, fp) förordas att stöd skall lämnas till
boendefrågor i vid mening.

Otvivelaktigt är det en viktig fråga som motionärerna tagit
upp. I betänkandet Hållbart bistånd (Ds 1994:132) föreslås vissa
insatser rörande de urbana miljöproblemen. Det kan nämnas att
BITS har finansierat kartmaterial från satellitbild samt
utbildat inhemsk personal i bl.a. vissa afrikanska stater och
Filippinerna. Kartering är en förutsättning för att fysisk
planering skall komma till stånd. Utskottet vill även erinra om
att Sverige är en stor bidragsgivare till FN:s boende- och
bebyggelsecenter HABITAT. Enligt propositionen kommer bidraget
till HABITAT för budgetåret 1995/96 uppgå till 7,5 miljoner
kronor. Därutöver kommer HABITAT få ett bidrag på 3 miljoner
kronor avsett för nationella och internationella förberedelser
inför den HABITAT II-konferens som skall äga rum år 1996.
Med det anförda finner utskottet motion U636 (c, m, fp) yrkande
3 besvarad.

Befolkning, sysselsättning och sociala frågor

Motionerna

Insatser för mödra- och barnhälsovård, familjeplanering och
vaccinering kan även med blygsamma resurer ge goda resultat,
hävdas i motion U203 (m) yrkande 8. Motionärerna anför att
staten bör ge stöd men absolut inte monopolisera verksamheten i
egen regi.

Enligt motion U206 (kds) yrkande 14 måste befolkningsfrågan
ses utifrån ett brett perspektiv och utifrån individens behov.
Fattigdomsbekämpning, utbildning, hälsovård och prioritering av
kvinnors utbildning är viktiga delar i insatser som bör stödjas.
Det är viktigt att åtgärderna genomförs inom ramen för en aktiv
dialog med mottagarländerna kring befolkningsfrågans betydelse.
Specifika familjeplaneringsinsatser bör även i fortsättningen
göras och behovet av preventivmedel tillgodoses.

Enligt motion U209 (fp) tyder de samlade erfarenheterna av de
gånga årens internationella biståndsverksamhet på att
investeringar i undervisning och hälsovård har gett goda
resultat. Motionärerna anser att omfattande insatser för en
fungerande primärutbildning och alfabetisering är av central
betydelse. Härvid bör man särskilt uppmärksamma kvinnornas
utbildningsituation (yrkande 8).

I motion U 213 (m) framhålls att den största effekten av
biståndssatsningar uppnås när man prioriterar insatser för barn
och kvinnor (yrkande 1). Motionärerna påpekar vidare att
barnarbete alltid har funnits, men aldrig i sådan omfattning som
nu. Barnarbete är mest utbrett i delar av Asien, Sydamerika och
vissa delar av Afrika. De förordar att regeringen tar initiativ
till överläggningar med importörer i de branscher som är
berörda. Överläggningarna bör syfta till att få fram en
handlingsplan för att kunna förbättra barnens villkor
(yrkande 2).

I motion U220 (fp) uttalas att det är angeläget att satsningar
inom familjeplanering medvetet förs in i bilaterala
förhandlingar så att konkreta projekt kan igångsättas i våra
programländer (yrkande 4). Motionären anser också att det är
viktigt att familjeplanering och preventivmedel görs
tillgängliga för kvinnor världen över. Härigenom kan antalet
aborter komma att minska. Dessutom är det enligt motionären
viktigt att abortlagarna inte görs restriktiva så att illegala
aborter blir den enda möjligheten till familjeplanering.
Enligt motionären krävs det ökade informationsinsatser om
möjligheten att skydda sig mot oönskade graviditeter. I
biståndsverksamheten bör ingå informationsverksamhet bland
ungdomar och kvinnor om att det finns preventivmedel. Det är
angeläget med en kontinuerlig tillgång till sådana (yrkande 3).

Motion U226 (v, s, c, fp, mp, kds) tar upp barnens situation
och de förslag som FN:s kommission för barnens rättigheter lagt
fram. Motionärerna konstaterar att för att FN-kommitténs förslag
skall kunna genomföras i de fattigare länderna behövs dels
kunskapsöverföring, dels resursöverföring. De förordar att
FN-kommitténs slutomdömen skall användas som ett viktigt
dokument i olika givarförhandlingar (yrkande 2).

Vidare menar motionärerna att Sverige bör granska hur
biståndspengar används för att stärka barnens rätt till ett bra
liv. Regeringen borde också överväga att inrätta en särskild
referensgrupp på SIDA med barnexperter och barnorganisationer
(yrkande 3).

I motion U227 (v, s) redovisas att WHO räknar ned att omkring
300 miljoner människor eller 7 % av människorna i u-länderna
har någon form av funktionshinder. Trots detta går endast en
procent av det svenska biståndet till åtgärder som kommer
funktionshindrade till godo. Det svenska biståndet som lämnas
genom SIDA bör i ökad utsträckning uppmärksamma projekt som
kommer funktionshindrade till godo. Vidare bör, säger
motionärerna, Sverige i sitt stöd till de multinationella
organisationerna se till att stödet till funktionshindrade ökas
samt påverka andra länder att ha en motsvarande inriktning.

I motion U231 (v) hävdas att de migrerande arbetarnas
förhållanden ofta är usla och då speciellt unga kvinnors. De
förespeglas arbete i hushåll eller restauranger men hamnar ofta
i prostitution. Motionärerna anser att Sverige i FN bör ta upp
frågan om de migrerande arbetarnas dåliga rättsskydd
(yrkande 19).

I motion Sf611 (kds) föreslår motionärerna att ett antal
flyktingar skall få utbildning i Sverige inom ramen för
u-landsbiståndet redan innan de återvänder till sina hemländer i
stället för att de skickas tillbaka, och först därefter låter
dem komma i åtnjutande av svenskt bistånd. De skäl som anges för
detta förslag är att flyktingarna redan finns i Sverige, vilket
medför kostnader för det svenska samhället hos Statens
invandrarverk och kommunerna. Ytterligare ett skäl är enligt
motionärerna att man kan ifrågasätta om vistelsen i Sverige med
den psykosociala situation flyktingskapet innebär gör
individerna rustade att bidra till återuppbyggandet den dag de
återvänder.

Utskottet

Befolkningsutvecklingen är en av vår tids viktigaste
framtidsfrågor. Tillgängliga prognoser visar i dag på att
världens befolkning redan vid sekelskiftet kommer att uppgå till
drygt 6 miljarder. Fortsatt snabb ökning av världens befolkning
får allvarliga följder på många områden. Miljöförstöring,
okontrollerad urbanisering, tilltagande migration liksom det
starkt ökande trycket på hälso- och sjukvården samt utbildningen
kan nämnas som de mest akuta problemområdena. Om fattigdomen i
världen framgångsrikt skall kunna bekämpas och en hållbar
utveckling säkras är det nödvändigt att ökningen av världens
befolkning inte fortsätter i samma takt som hittills.

Befolkningsfrågan står i centrum för flera internationella
konferenser. Vid FN:s internationella konferens om befolkning
och utveckling som ägde rum i Kairo 1994 lades fast att
befolkningsfrågorna skall ses som en helhet och att
utgångspunkten är individens behov och miljö. "Insatserna görs i
deras egen rätt och inte primärt för att påverka folkmängden."
Vid FN:s sociala toppmöte som har ägt rum i Köpenhamn i mars
1995 behandlades frågor rörande fattigdom, sysselsättning och
social säkerhet liksom även frågan om barn och deras rätt till
utveckling.

FN:s världskvinnokonferens i Peking hösten 1995 har bl.a. till
syfte att skapa ett förnyat politiskt åtagande för att de
åtgärder som togs upp i slutdokumentet för FN:s kvinnokonferens
i Nairobi 1985 skall kunna genomföras före år 2000.
Pekingkonferensen kommer att ägnas följande två huvudfrågor. En
utvärdering av i vilken utsträckning de framåtsyftande
strategierna har genomförts på nationell, regional och
internationell nivå samt antagande av en handlingsplan.

Sverige ger ett omfattande bistånd till insatser på
befolkningsområdet såväl genom multilaterala organisationer som
genom det bilaterala stödet via SIDA. Bland de områden som
prioriteras i SIDA:s arbete och som fortsättningsvis kommer att
ägnas särskild uppmärksamhet märks befolkningsutvecklingen i
världen, kvinnornas situation i u-länder och deras roll i
utvecklingssamarbetet samt en miljömässigt hållbar utveckling,
bl.a. inom ramen för uppföljningen av den s.k. Agenda 21.

Satsning på flickors och unga kvinnors utbildning är,
framhålls i propositionen, en av de bästa investeringar som ett
land kan göra. Såväl inom det multilaterala biståndet via
Världsbanken som i det svenska bilaterala biståndet har det
skett en utveckling mot alltfler utbildningsinsatser riktade
främst till kvinnor och flickor.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen anser
att utbildningsinsatser i ökande utsträckning skall inriktas på
verksamheter som samarbetslandet på sikt kan driva utan
omfattande utländskt stöd. Enligt propositionen utgår alltmer av
stödet som sektorsstöd i stället för som projekt: ett fungerande
skolväsende sätts i centrum. I det svenska utvecklingssamarbetet
är insatser på utbildnings- och hälsoområdena en förutsättning
för att våra insatser på andra områden skall leda till en
långsiktig och stabil utveckling i samarbetsländerna, framhåller
regeringen.

Detta synsätt liksom de satsningar som görs inom utbildnings-
och hälsovård ligger väl i linje med de synpunkter och förslag
som förs fram i motionerna U203 (m) yrkande 8, U206 (kds)
yrkande 14, U209 (fp) yrkande 8, U213 (m) yrkande 1 och U220
(fp) yrkande 4. Utskottet finner sålunda att motionerna i
nämnda delar är besvarade.

Frågor som rör barnens rättigheter har utskottet behandlat vid
flera tillfällen tidigare både i biståndssammanhang och i
samband med motionsförslag om mänskliga rättigheter. Utskottet
har därvid bl.a. framhållit den pådrivande roll som Sverige har
spelat då det gäller FN:s barnkommittés verksamhet. De
initiativ som tagits inom FN efter barnkonventionens tillkomst
vad gäller förverkligandet av de rättigheter som återfinns i
konventionen har huvudsakligen emanerat från Sverige som också
aktivt verkar för att genomförandet av barnkonventionen
granskas. Med hänsyn bl.a. härtill utgår utskottet från att
regeringen i biståndsdialogen med programländerna även tar upp
de förslag som FN:s barnkommitté har lagt fram.

Med anledning av motionsförslag om att projekt som kommer
barnen till del skall prioriteras i biståndsbudgeten vill
utskottet erinra om att Sveriges bistånd i hög grad är inriktat
på primärhälsovård, familjeplanering, nutrition, vatten och
sanitet samt primärskolor och andra utbildningsinsatser. Detta
är insatser som i stor utsträckning har barnen som målgrupp.
Sverige är den största bidragsgivaren till FN:s barnfond Unicef
och finansierar drygt 18 % av fondens basbudget. Förutom
basbudgetstödet lämnas bidrag till Unicef från det bilaterala
stödet via SIDA. För budgetåret 1993/94 uppgick stödet till
Unicef till totalt 883 miljoner kronor.

Unicef har bl.a. stött ett åttiotal utvecklingsländer med att
ta fram nationella handlingsplaner i syfte att tillvarata
barnens rätt i samhället. Av årsredovisningen av "Svenskt
bistånd 1993/94" framgår att en viktig uppgift för
organisationen är att finna nya vägar för att tillgängliga
resurser skall komma nödlidande barn i hela världen till godo.
Ett arbetssätt är, sägs det, att föra fram enkla och billiga
metoder för att radikalt minska dödligheten i diarréer och
barnsjukdomar, såsom mässling. En annan metod är att komplettera
de långsiktiga insatserna med målrelaterade kampanjer. Insatser
för barn i särskilt svåra omständigheter -- barn i väpnade
konflikter, barn som utsätts för övergrepp och gatubarn -- är en
växande verksamhet.

Utskottet delar motionärernas åsikt att det är angeläget att
barnens situation och behov uppmärksammas i
utvecklingssamarbetet. Så sker också i stor utsträckning.
Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att regeringen
avser att i det svenska utvecklingssamarbetet
prioritera insatser på utbildnings- och hälsoområdena. Sådana
kommer i stor utsträckning barn och ungdomar till godo.
Utskottet anser därmed motion U226 (v, s, c, fp, mp, kds)
yrkandena 2 och 3 besvarad.

Med anledning av förslaget i motion U213 (m) om att regeringen
skall ta initiativ till samråd med olika aktörer i syfte att
avskaffa barnarbete vill utskottet anföra följande.

Förslag med samma syfte som det här aktuella har utskottet
behandlat vid två tillfällen under våren 1994 (1993/94:UU15 och
UU26). Utskottet konstaterade därvid att barnarbete är ett
fattigdomsproblem som förekommer i stora delar av världen. Flera
stater har i sina nationella lagar en reglering av barnarbete
och mer eller mindre långtgående förbud mot utnyttjande av
minderåriga i vissa typer av arbetet. Efterlevnaden är
emellertid dålig. För att på sikt komma till rätta med
förekomsten av barnarbete måste en inkomstgenererande verksamhet
knytas ihop med utbildningsinsatser. Med hänsyn till vikten av
att barn och ungdomar -- såväl flickor som pojkar -- får
möjligheter till en ordnad skolgång noterar utskottet därför med
tillfredsställelse att Unicef stödjer projekt i en rad länder
där fattiga barn får både möjlighet att utföra ett arbete under
kontrollerade former och delta i organiserad skolgång.

Vidare framhöll utskottet att det finns anledning att försöka
skapa opinion mot barnarbete, men att Sveriges möjligheter kan
synas begränsade. Utskottet menade att det fanns anledning för
Sverige att aktualisera frågan om barnarbete vid de förestående
konferenserna i Köpenhamn och Peking. Det bör då också vara
möjligt att ta till vara de erfarenheter som den internationella
fackliga rörelsen har av åtgärder mot barnarbete. Utskottet
utgick från att regeringen utnyttjar de möjligheter som erbjuds
för att stävja missbruk av barnarbetskraft, bl.a. genom att
diskutera frågan med näringslivet.

Utskottet vidhåller denna sin uppfattning.

Motion U213 (m) yrkande 2 är därmed besvarad.

Med anledning av förslaget i motion U231 (v) om att Sverige
skall ta initiativ för att förbättra situationen för migrerande
arbetare, speciellt då unga kvinnor, utgår utskottet från att
regeringen på det sätt den finner lämpligt kommer att verka för
att brott mot de fackliga rättigheterna påtalas och för att
arbetsrättens regler över huvud taget respekteras.
Motion U231 (v) yrkande 19 anses därmed besvarad.

Förslaget i motion U227 (v, s) går ut på att funktionshindrade
i utvecklingsländerna skall ges ökat stöd.
I propositionen redovisas att handikappfrågorna länge varit
lågprioriterade inom FN-systemet. Regeringen anser att
handikappfrågorna bör ges ökad uppmärksamhet inom ramen för FN:s
ekonomiska och sociala verksamhet. Enligt vad utskottet inhämtat
har regeringen i december 1994 anslagit 250 000 dollar för att
UNDP:s interregionala handikapprogram skulle kunna fortsätta
sitt arbete. Utan detta tillskott hade programmet måst läggas
ned. Regeringen har vidare lämnat ekonomiskt stöd till det
arbete inom FN med att utarbeta internationella regler. Standard
rules, om funktionshindrades rätt till delaktighet och
jämlikhet. Dessa regler är antagna av FN, och Sverige ger
ekonomiskt stöd till övervakning och uppföljning av dessa
regler.

Av SIDA:s anslagsframställning framgår bl.a. att SIDA inom
ramen för anslagsposten Särskilda program avser att utveckla
metoder för att förebygga funktionsnedsättningar och erbjuda
rehabilitering till personer med funktionshinder. En viktig
uppgift är enligt SIDA att sprida information och kunskaper om
möjligheterna att rehabilitera handikappade samt att därvid
utöva påverkan för att förändra attityder hos ansvariga i
u-länder.

Utskottet utgår från att regeringen kommer att följa upp
handikappfrågorna vid det sociala toppmötet i Köpenhamn.
Med det anförda finner utskottet motion U227 (v, s) besvarad.

I detta sammanhang tar utskottet upp förslaget i motion Sf611
om att viss utbildning av flyktingar i Sverige skall bekostas
med medel från biståndsanslagen.

Med anledning av motionsförslaget vill utskottet erinra om att
utskottet våren 1994 behandlade frågan om utbildning av bosniska
flyktingar i Sverige. I sitt av riksdagen godkända betänkande
1993/94:UU21 redovisade utskottet de förslag som en för UD och
Utbildningsdepartementet gemensam arbetsgrupp lagt fram.
Arbetsgruppen hade undersökt möjligheterna för att bosniska
flyktingar i Sverige skulle kunna bidra vid ett återuppbyggande
av Bosnien/Hercegovina. Utskottet anförde bl.a. följande.

Åtgärder som nämns i arbetsgruppens rapport, för att
möjliggöra för bosniska flyktingar att delta i
återuppbyggnadsarbetet är att inventera vilka vuxenutbildningar
i Sverige som är lämpade utifrån ett "återvändarperspektiv", att
ta fram speciella arbetsmarknadspolitiska program, att stimulera
olika sammanslutningar (branschorganisationer, fackföreningar
m.fl.) att överföra relevanta kunskaper samt att stödja
föreningar i Sverige som kan få en roll inom ramen för
återuppbyggnads- och återvandringsprogram.

Utskottet utgår från att verksamhet av detta slag kommer att
ske i betydande omfattning och att den skall kunna avse
flyktingar och invandrare från olika delar av det f.d.
Jugoslavien.

Vad avser det här aktuella motionsförslaget utgår utskottet
från att liksom fallet var med flyktingarna från det f.d.
Jugoslavien möjligheterna till utbildning i Sverige för att
underlätta och främja återvandring undersöks.

Som utskottet understrukit i det föregående är det överordnade
målet för det svenska utvecklingssamarbetet att höja de fattiga
folkens levnadsnivå. De resurser härför som det svenska
samhället ställer till förfogande för olika åtgärder bör i
huvudsak användas inom de länder och regioner med vilka Sverige
samarbetar. Med hänvisning till det anförda finner utskottet
motion Sf 611 (kds) yrkande 18 besvarad.

Kvinnor, utveckling och jämställdhet

Motionerna

Kvinnornas roll i biståndet behandlas i flera motioner.
I motion U206 (kds) erinras om de svåra förhållanden under vilka
flertalet kvinnor i utvecklingsländerna lever. Motionärerna
hävdar att Sverige i ökad utsträckning måste uppmärksamma dessa
förhållanden i kontakterna med samarbetsländerna. Stöd och
utbildning för kvinnor leder till förbättrade föhållanden på en
rad områden bl.a. livsmedelsproduktion, hygien, hälsa. Kvinnorna
har en nyckelroll när det gäller att höja de fattigaste
ländernas levnadsnivå, säger motionärerna (yrkande 11).

Enligt motion U209(fp) yrkande 9 måste arbetet med att
integrera kvinnofrågor i biståndet intensifieras. Detta kanske
genom direkt kvinnoinriktade insatser i programländerna samt
genom kvinnors ökande deltagande i planering, genomförande och
utvärdering av enskilda biståndsinsatser. Ett s.k.
genderperspektiv måste anläggas på det svenska biståndet i en
helt annan utsträckning än vad hittills varit fallet.

Synpunkter och förslag som överensstämmer med vad som anförs i
motion U209 framförs även i yrkande 15 i motion A802 från
Folkpartiet. Motionärerna framhåller där att biståndet inte får
medverka till att konservera könsdiskriminering.

I motion U220 (fp) framhålls att alla kvinnor måste få makt
och vinna respekt för sina självklara krav att bestämma över sin
framtid, sin hälsa och att bedöma sina förutsättningar att ta
ansvar för sina barn (yrkande 1). Motionären anser även att
arbetet med att integrera kvinnofrågor i biståndet måste
intensifieras. En ambition bör vara att varje biståndsinsats
föregås av en konsekvensanalys beträffande kvinnornas
levnads-och försörjningsvillkor(yrkande 5).

Även i motionerna U232 (c) yrkande 10 och U233 (mp) yrkande 10
uppmärksammas kvinnornas situation, och motionärerna vill att
insatser särskilt riktade till kvinnor skall prioriteras i det
svenska biståndet.

I motion U202 (m) erinras om att i många länder tillåts inte
kvinnor att äga jord, inneha bankkonton, underteckna kontrakt
eller över huvud delta i den formella beslutsprocessen.
Motionärerna vill att Sverige i beståndsarbetet skall arbeta för
att undanröja hindren för kvinnlig företagsamhet i u-länderna.

Utskottet

Kvinnans roll och betydelse för att få till stånd en varaktig
och miljömässigt hållbar utveckling i u-länderna har poängterats
vid FN-konferenserna för miljö och utveckling år 1992,
världskonferensen om de mänskliga rättigheterna år 1993 och 1994
års konferens om befolkning och utveckling.

Vid befolkningskonferensen slogs fast att en stärkt ställning
för kvinnorna och ökad utbildning är viktiga faktorer för att
minska befolkningstillväxten. Befolkningskonferensen
rekommenderade en rad insatser för att stärka kvinnors
inflytande och status. Stor vikt lades vid individens valfrihet
och avsaknaden av tvång. Av stor betydelse för det fortsatta
arbetet på att förbättra kvinnans situation är FN:s sociala
toppmöte i Köpenhamn i mars 1995 och FN:s världskvinnokonferens
som skall hållas i Peking år 1995. Vid FN:s sociala toppmöte har
den svenska regeringen bland olika prioriterade områden valt
att särskilt verka för jämställdhet mellan män och kvinnor som
en viktig punkt.

Vid kvinnokonferensen avser Sverige att verka för ett förnyat
och förstärkt politiskt åtagande om kvinnors rättigheter och
jämställdhet mellan könen.

Som framhålls i flera motioner finns det strukturella,
kulturella, ekonomiska och religiösa faktorer som hindrar
kvinnor i många u-länder från att ta del av och bidra till
ekonomisk tillväxt. För att stärka kvinnornas ställning i
samhället krävs ofta betydande attitydförändringar och en
omprövning av urgamla sedvänjor.

Sverige är ett av de länder som varit pådrivande för att i
olika sammanhang stärka kvinnans ställning. Detta har skett inte
bara i det svenska biståndsarbetet utan även internationellt. Så
t.ex. har Sverige varit aktivt för att Världsbanken och de
regionala bankerna skall uppmärksamma vikten av att ta till vara
och stärka kvinnans situation i u-världen. Inom Världsbanken och
de regionala utvecklingsbankerna har i dag en strategi
utarbetats som innebär att de sociala aspekterna och speciellt
då kvinnoaspekterna beaktas. Världsbanken har gett en av sina
vice-presidenter policyansvaret för kvinnofrågorna.
Den internationella jordbruksfonden (IFAD), vars verksamhet är
speciellt inriktad på småbrukare i de fattigaste
utvecklingsländerna, har under de senaste tio åren ägnat
uppmärksamhet åt kvinnans situation och utvecklingsmöjligheter.
Enligt vad utskottet inhämtat verkar Sverige aktivt inom
organisationen för att tillvarata de fattiga
landsbygdskvinnornas intressen.

Inom det svenska utvecklingssamarbetet ges stöd riktat till
kvinnliga företagare samt till utbildnings- och hälsoinsatser
för kvinnor.

Sverige är också ett av de länder som har kommit längst med
att integrera ett jämställdhetstänkande i utvecklingssamarbetet.
SIDA avser att i arbetet på att utveckla jämställdhetsaspekten i
biståndet lägga tonvikten alltmer på ämnes- och landspecifik
utbildning samt utveckling av regionala resursbaser.

Regeringen anser att det könsrelaterade perspektivet skall
genomsyra hela biståndet från hälso-, jordbruks- och
landsbygdsutvecklingsstöd till infrastruktur och makroekonomiskt
stöd. I dialogen med mottagarländerna bör kvinnans ställning
lyftas fram som en viktig och central förutsättning för hållbar
utveckling.

Till krav som syftar till att förbättra kvinnors ställning och
levnadsvillkor hör rätten till säker och legal abort. Utskottet
har vid flera tillfällen tidigare (bet. 1993/94:UU3, UU15)
understrukit att människor måste ha tillgång till en kvalitativt
fullgod service för reproduktiv hälsa, inkl. familjeplanering
och rätt till säker och legal abort. Det är också viktigt, sade
utskottet, att informera om skadeverkningar av osäkra och
illegala abortmetoder.

Regeringen aviserar att den under år 1995 skall utarbeta en
politik som utgår från både kvinnors och mäns perspektiv i det
internationella utvecklingssamarbetet och en strategi för hur
denna politik skall genomföras. Utskottet noterar också med
tillfredsställelse att regeringen har tillkallat en särskild
utredare för att utarbeta förslag om hur jämställdhet mellan
kvinnor och män bör uttryckas i de biståndspolitiska målen,
eventuellt genom att ett särskilt biståndsmål upprättas.

Med det ovan anförda anser utskottet motionerna U202 (m), U206
(kds) yrkande 11, U209 (fp) yrkande 9, U220 (fp) yrkandena 1, 2
och 5, U232 (c) yrkande 10, U233 (mp) yrkande 10 och A802
yrkande 15 besvarade med vad utskottet anfört.

Enligt motion U220 (fp) bör i biståndsverksamheten även ingå
information till ungdomar och kvinnor om preventivmedel.
Motionären anser också att det är angeläget att preventivmedel
finns att tillgå. Liknande synpunkter förs fram i motion U206
(kds), dock utan något formellt yrkande.

Vid behandlingen våren 1993 av motionsyrkanden med i huvudsak
samma syfte som det här aktuella hänvisade utskottet
(1993/94:UU15, s. 62) till pågående förberedelsearbete inför
FN-konferenserna om befolkning och sociala frågor samt
kvinnokonferensen och utgick från att Sverige såväl i
förberedelsearbetet som vid konferenserna aktivt kommer att
betona vikten av olika familjeplaneringsåtgärder, bl.a.
tillgängligheten av preventivmedel.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion
U220 yrkande 3 är besvarad.

Hållbar utveckling

Motionerna

I motion U206 (kds) påpekas att förutsättningarna för att
hushålla med naturresurser är sämre i flertalet u-länder än i
industriländerna. Expertis, institutioner och lagstiftning
saknas ofta på miljöområdet. Motionärerna anför att Sverige
måste stödja u-ländernas arbete på att förbättra livsvillkoren
för den fattiga majoriteten. Om så inte sker riskeras en gradvis
nedbrytning av naturresursbasen (yrkande 13).

En rad synpunkter och förslag på hur miljömålet i biståndet
skall kunna uppnås läggs fram i motion U209 (fp) yrkande 14.
Motionärerna som utgår från rapporten Hållbart bistånd hävdar
att stöd till kapacitetsuppbyggnad är ett mycket viktigt område
i varje program för hållbar utveckling. Det innebär stöd till
utvecklandet av miljölagstiftning, till institutioner för
policyutveckling, övervakning och kontroll. Andra viktiga
områden omfattar forskning och utbildning samt stöd till
folkrörelsearbete.

Strävan att åstadkomma en ekologiskt hållbar utveckling måste
ligga till grund för all biståndsverksamhet, sägs i motion U232
(c). Motionärerna anser att insatser för att rädda jordens
förmåga att försörja människor måste ha högsta prioritet. Det
gäller bl.a. att stoppa ökenutbredningen, hejda skogsskövlingen
och att främja ekologiskt hållbara jordbruksmetoder
(yrkande 8).

I motion U233 (mp) föreslås att miljökonsekvensbeskrivningar
alltid skall föregå beslut om bistånd samt beslut om
kreditgivning (yrkandena 4 och 5). Motionärerna föreslår också
att sociala konsekvensanalyser skall föregå beslut om bistånd
(yrkande 6). De anser att speciellt stöd bör riktas till
decentraliserade jordbruk och skogsbruk i småskalig form
(yrkande 7). Vidare påpekar motionärerna att vattensituationen i
världen koninuerligt försämras och att vattenreservoarerna
minskar. De föreslår att projekt för hållbar vattenförsörjning
skall prioriteras (yrkande 8).

I motion Jo664 yrkande 4 framhåller Vänsterpartiet att Sverige
måste driva på det internationella miljöarbetet. Motionärerna
anför att problemen med koldioxidutsläppen liksom freonfrågan
måste lösas internationellt. Det är enligt motionen avgörande
att svenskt agerande främjar miljöhänsynen i tredje världens
länder.

Utskottet

I flera motioner framförs synpunkter och förslag om olika
biståndsinsatser för att tillgodose miljöaspekter i det svenska
biståndet. Det råder en allmän samstämmighet om att dagens
utveckling såväl i u-länderna som i i-länderna inte är
långsiktigt hållbar. Det är nödvändigt att förändra
miljöbelastande livsmönster och att finna former för en hållbar
utveckling.

Den deklaration om miljö och utveckling som antogs vid FN:s
konferens i Rio (UNCED) och det då antagna handlingsprogrammet
Agenda 21 är vägledande för Sveriges insatser på miljöområdet. I
propositionen uttalar regeringen sin avsikt att verka för att
omforma det svenska och det internationella biståndet så att
hållbar utveckling främjas. Biståndet måste koncentreras till
insatser som initierar och påskyndar positiva processer, där
inhemska resurser inte räcker till. Som särskilt viktiga områden
nämns bl.a. stärkande av kvinnans ställning, nya metoder för ett
hållbart jordbruk och långsiktigt säker vattentillgång samt
fungerande marknader.

Som ett led i uppföljningen av UNCED tillsatte den dåvarande
regeringen en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag till hur
UNCED-besluten skall kunna integreras i det svenska
utvecklingssamarbetet. Gruppen har i rapporten Hållbart bistånd
-- det svenska biståndet efter UNCED (Ds 1994:132) presenterat
en rad förslag och rekommendationer. Gruppen anser att en mer
sammanhållen svensk utrikespolitik på bistånds- och
miljöområdena behövs -- inom ramen för en vidgad
säkerhetspolitik.

Vidare rekommenderar gruppen att de principer för hållbar
utveckling som ingår i Riodeklarationen konsekvent skall beaktas
i det svenska biståndet, framför allt försiktighetsprincipen,
principen om att förorenaren betalar och principen om användning
av miljökonsekvensbedömningar.

Särskilda miljödiskussioner med mottagarländerna bilateralt
och regionalt bör initieras.

I rapporten anges följande sektorer som särskilt kritiska och
väsentliga för ett svenskt bistånd för en hållbar utveckling,
nämligen vattentillgång/användning, hållbart jordbruk,
marinmiljö/kustområdet, stadsförvaltning/urbanisering,
energi/transporter. Förslag till insatser på samtliga dessa
områden läggs fram. Gruppen anser också att satsningarna på
miljöekonomi inom biståndet bör öka liksom även stödet till
enskilda organisationer i mottagarländerna som arbetar med
miljöfrågor och hållbar utveckling.

Beträffande det multilaterala samarbetet framhåller gruppen
att Världsbankens under senare år utvecklade policy för hållbar
utveckling är väl avvägd. Sverige rekommenderas därför att
aktivt verka för genomslag för denna politik i bankens hela
verksamhet med särskild tonvikt på genomförandet på fältet. Det
påpekas att på projektnivå är sedan länge
miljökonsekvensbedömningar en etablerad praxis inom banken.
Rapporten som presenterades i november 1994 bereds för
närvarande inom regeringskansliet. Regeringen aviserar att den
kommer att återkomma till riksdagen beträffande det framtida
utvecklingssamarbetet inom miljöområdet.

Utskottet konstaterar att flertalet av de förslag och
synpunkter som förs fram i de här aktuella motionerna behandlas
i rapporten. Utskottet vill också erinra om att regeringen avser
att återkomma till riksdagen i dessa frågor.

Även sociala konsekvensanalyser av biståndsprojekt bör enligt
motion U233 (mp) yrkande 6 föregå beslut om bistånd. Med
anledning av detta förslag vill utskottet framhålla att i
slutdokumentet från det sociala toppmötet i Köpenhamn, till
vilket Sverige anslutit sig, ingår bland de tio huvudpunkterna
bl.a. följande åtaganden. Den ekonomiska, politiska, sociala och
kulturella miljön skall främja människors sociala utveckling.
Vidare åtar sig det internationella samhället att förbättra och
styra ramen kring internationellt, regionalt och lokalt arbete
beträffande frågor om social utveckling i FN:s anda.

I detta sammanhang kan, beträffande det multilaterala
utvecklingssamarbetet, nämnas att det inom Världsbanken finns en
speciell utvärderingsenhet som kontinuerligt genomför
utvärderingar av bankens projekt och program bl.a. ur social
synpunkt.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet motionerna
U206 (kds) yrkande 13, U209 (fp) yrkande 14, U232 (c) yrkande 8,
U233 (mp) yrkandena 4--8 och Jo664 (v) yrkande 4 besvarade med
vad utskottet anfört.

Effektivitet och organisation inom utvecklingssamarbetet

Sammanfattning av propositionen (s. 60--67)

Under avsnittet effektivitet framhålls i propositionen att
kunskapen och insikten om utvecklingssamarbetets förutsättningar
och problem onekligen har förbättrats under senare år. Mycket
återstår dock. För det första måste insikten om att
utvecklingssamarbete är ett långsiktigt samhällsbyggande i en
ofta mycket komplex miljö förstärkas. Som en direkt följd
fordras, för det andra, tillgång till analyser för att rätt
förstå och bedöma dessa skeenden. För det tredje, behövs
tillgång till metoder och personell kompetens för att genomföra
och löpande följa verksamheten.

Regeringen kommer att verka för en ökad effektivitet i
utvecklingssamarbetet, dels i beredning och genomförande av
svenska biståndsinsatser, dels i organisationen av den svenska
biståndsförvaltningen och dels i samarbetet med andra givare,
inom EU och i det multilaterala samarbetet.

Biståndsförvaltningens organisation m.m. En förändring av
organisationen av den svenska biståndsförvaltningen föreslås i
propositionen. Den nuvarande förvaltningsstrukturen innebär att
fyra myndigheter (BITS, SAREC, SIDA och SwedeCorp) och ett
aktiebolag (Swedfund International AB) ansvarar för
genomförandet av det svenska biståndet. För mottagarländerna och
de multilaterala institutionerna har den svenska
biståndsorganisationen kommit att framstå som splittrad och
otydlig. Bristen har kommit att bli än tydligare inför det
svenska EU-medlemskapet.

För att lösa detta problem tillsatte Utrikesdepartementet
hösten 1994 en arbetsgrupp med uppgift att föreslå hur en
konsoliderad biståndsmyndighet skulle kunna skapas.

På grundval av förslag från arbetsgruppen i vilken ingick
bl.a. generaldirektörerna från BITS, SAREC, SIDA och SwedeCorp
föreslår regeringen att BITS, SAREC, SIDA och SwedeCorp
konsolideras till en ny sammanhållen myndighet. I denna bör
också Sandö U-centrum integreras som en separat resultatenhet.

Regeringen delar arbetsgruppens bedömning att en myndighet som
i huvudsak är organiserad enligt arbetsgruppens förslag har goda
förutsättningar att uppfylla kraven på effektivitet,
flexibilitet och tydlighet.

Myndigheten bör, i enlighet med rådande praxis, själv utforma
sin organisation. Det är viktigt att myndigheten får en tydlig
identitet utåt, samtidigt som de olika samarbetsinstrument och
arbetsformer som i dag präglar de olika myndigheterna bevaras i
den nya myndigheten. Myndigheten bör med hänsyn till
verksamhetens stora finansiella omfattning ledas av en styrelse.
Inom myndigheten bör också finnas en särskild styrelse för
forskningsfrågor som inom vissa ramar får beslutsrätt vad gäller
forskningsbiståndet. Fältorganisationen bör vara flexibel och
säkerställa att myndigheten kan utföra de uppgifter som ålagts
den. Ett samlat svenskt agerande i samarbetsländerna säkerställs
genom de integrerade biståndsambassaderna.

Samtidigt som Sandö U-centrum härmed upphör som självständig
myndighet kan verksamheten drivas vidare med samma inriktning
som i dag, men med en närmare knytning till den övriga
biståndsförvaltningen.

I propositionen anges att regeringen avser att tillsätta en
organisationskommitté med uppdrag att förbereda -- och efter
bemyndigande av riksdagen -- genomföra omorganisationen. Denna
kommitté som tillkallades den 19 januari 1995 skall bl.a.
utarbeta en organisationsplan för myndigheten och lämna förslag
till namn på myndigheten. Kommittén skall också vidta de
administrativa och verksamhetsanknutna åtgärder som krävs för
att myndigheten skall kunna fungera fr.o.m. den 1 juli 1995.

EU:s internationella utvecklingssamarbete

Medlemskapet i EU ger tillgång till en ny och mycket viktig
samarbetsform i det svenska utvecklingssamarbetet. Det ger
Sverige möjlighet att delta i och direkt påverka inriktningen av
ett bistånd som till sin volym är mer än dubbelt så stort som
den svenska biståndsbudgeten, som når över hundra länder och som
täcker ett stort antal samarbetsområden.

Genom Maastrichtavtalet har en traktatsmässig grund lagts för
EU:s internationella utvecklingssamarbete. I avtalet slås fast
att fattigdomsbekämpning skall stå i centrum för samarbetet och
att detta skall bidra till:

varaktig ekonomisk och social utveckling i u-länderna,
särskilt i de fattigaste av dessa,

harmonisk och successiv integration av u-länderna i
världsekonomin,

utveckling och konsolidering av demokrati, rättsstat samt
respekt för mänskliga rättigheter,

Dessa mål stämmer väl överens med de svenska biståndspolitiska
målen.

De grundläggande principerna för EU:s utvecklingssamarbete är
att det gemensamma biståndet skall komplettera medlemsländernas
nationella biståndsinsatser. Komplementaritet, konsistens och
samordning skall genomsyra gemenskapens politik gentemot tredje
världen.

Genom Maastrichtavtalet läggs också en grund för en aktiv
samordning av medlemsländernas bistånd.

Maastrichtfördraget väntas inte leda till att en större andel
av medlemsländernas bistånd kommer att kanaliseras genom
kommissionen. Subsidiaritetsprincipen gäller också inom
biståndsområdet.

EU:s bistånd inkluderar såväl finansiellt som tekniskt
bistånd, katastrofbistånd, strukturanpassningsstöd och
forskningsbistånd samt stöd till enskilda organisationer. Det
utgår i allt högre grad som sektors- eller programstöd efter att
ha varit starkt projektinriktat. Livsmedelsbiståndet som
tidigare utgjorde en dominerande del av biståndet och
huvudsakligen bestod av livsmedelsöverskott har relativt sett
minskat i betydelse.

Mänskliga rättigheter och demokrati, krav på att
mottagarlandet för en ansvarsfull ekonomisk politik samt
miljöfrågor, kvinnofrågor och näringslivsfrågor betonas allt mer
i EU-biståndet. Effektivitetsfrågor har i EU-biståndet, liksom i
det svenska biståndet, fått ökad betydelse.

EU:s bistånd fördelar sig på mer än 100 mottagarländer.
Tyngdpunkten ligger på Afrika söder om Sahara. År 1992 gick ca
70 % av EU-biståndet till dessa länder. Listan över EU:s 25
största mottagarländer upptar elva länder som är
huvudmottagarländer också av svenskt bistånd.

Regeringen avser att särskilt prioritera följande frågor

kvalitets- och effektivitetsfrågor i biståndet,

fortsatt utveckling av en långsiktig fattigdomsstrategi,

förstärkt integrering av miljö, respektive
jämställdhetsaspekter,

utveckling av former för att bidra till demokratisering, en
fungerande rättsstat samt respekt för mänskliga rättigheter,

utveckling av former för stöd till en ekonomisk-politiskt
stabil utveckling inkl. stöd till strukturanpassningsprogram och
ekonomisk-politisk dialog,

effektivare samordning och hantering av katastrof- och
konfliktförebyggande insatser,

ökad inriktning på utveckling av mänskliga resurser, inkl.
hälso- och utbildningsstöd, insatser för handikappade samt
insatser på befolkningsområdet,

utveckling av ett starkare samband mellan katastrof- och
livsmedelsbistånd samt långsiktigt utvecklingssamarbete.

Globalt samarbete genom multilaterala institutioner

I propositionen erinras om att Sverige ofta i samarbete med
övriga nordiska länder aktivt verkat för en utformning av de
internationella organisationerna.

Viktiga bidrag har lämnats inom ramen för Nordiska
FN-projektet för att stärka och effektivisera FN:s verksamhet på
utvecklings- och katastrofområdena. Flera av de nordiska
reformförslagen har redan lett till genomgripande förändringar i
medlemsländernas styrning av arbetet i bl.a. FN:s
utvecklingsprogram, UNDP och i FN:s barnfond, Unicef. Även på
katastrofområdet har Sverige drivit fram organisatoriska
förändringar, så att FN snabbare och mer koordinerat skall kunna
gripa sig an det växande antalet katastrofer.

Norden är också representerad i en s.k. Task Force som gör en
översyn av de multilaterala utvecklingsbankernas roll på uppdrag
av Utvecklingskommittén, som är Världsbankens och
Internationella valutafondens gemensamma policyorgan.

Den nordiska samsynen i utvecklingsfrågor och ett målmedvetet
agerande har också spelat en viktig roll för att förändra
Världsbankens verksamhet. Den framtidsdagordning, som banken
presenterade vid sitt 50-årsjubileum under hösten 1994, lägger
fast fattigdomsbekämpning och ökad levnadsstandard genom hållbar
tillväxt och satsningar på mänskliga resurser som central
målsättning. När det gäller effektiviteten i de internationella
organisationernas verksamhet kan enligt propositionen några mer
generella riktlinjer formuleras. Det gäller bl.a. selektivitet
och fokus på organisationens komparativa fördelar, partnerskap
med andra multi- och bilaterala organisationer liksom med
frivilligorganisationer och näringslivet, resultatorientering
med klar koppling mellan analytiska, normativa och operativa
aspekter, flexibilitet och förändringsbenägenhet i förhållande
till omvärldsförändringar, kostnadseffektivitet i den
administrativa och operativa verksamheten, en öppnare
redovisning av förvaltning av resurser.

Ökade krav måste emellertid inte bara ställas på varje enskild
organisation. I växande utsträckning inriktas reformsträvanden
på bredare systemfrågor.

Vidare uttalas att en systemfråga av avgörande betydelse är
marginaliseringen av FN:s långsiktiga utvecklingarbete. I
accelererande takt har främst Världsbanken tagit över uppgifter
från många FN-organisationer.

Den svenska biståndsförvaltningens organisation

Motionerna

I Moderata samlingspartiets partimotion U203 anförs
inledningsvis att ledningen av svenskt u-landsbistånd skall
ligga hos riksdagen. Vidare anför motionärerna att mål och medel
för biståndet fastställs av riksdagen. Målet skall utformas så
att effekterna är mätbara och därmed resultatet möjligt att
utvärdera (yrkande 2). Motionärerna anser att upphandling av
biståndsprojekt skall ske på lika villkor mellan enskilda
organisationer, företag och offentliga organ i och utanför
Sverige. Statlig egenregiverksamhet ute på fältet skall ske
endast efter konkurrensupphandling (yrkande 16).

Regeringens förslag till ny organisation avvisas i motionerna
U203 (m) yrkande 13, U206 (kds) yrkande 6 och U311 (m) yrkande
5.

Enligt motion U203 (m) bör biståndsorganisationen ha en
effektivitetsstimulerande struktur samt vara flexibel.
Motionärerna anför att förslaget om sammanhållen
biståndsorganisation måste motverkas om inte svenskt bistånd
helt skall förstelna. På sikt bör Sverige successivt övergå till
en beställar/utförarmodell. Vidare föreslår motionärerna att
Utrikesdepartementet skall inrikta sig på upphandling och
kontroll av biståndet. Utvärdering är av väsentlig betydelse och
bör ske genom ett av UD och myndigheterna oberoende
utvärderingsorgan. Ambassaderna skall naturligt ansvara för
uppföljningen av insatserna på fältet (yrkandena 12 och 14).
Enligt motion U311 (m) bör regeringen återkomma till riksdagen
med förslag om biståndsadministrationen.

I motion U206 (kds) föreslås en biståndsorganisation bestående
av två myndigheter. En myndighet som skall bestå av nuvarande
BITS, Swedecorp och SIDA:s strukturbyrå skall ansvara för
näringslivs- och infrastrukturfrågor. Den andra myndigheten till
vilken förs övriga delar av SIDA samt SAREC skall ansvara för
det långsiktiga sociala samarbetet och forskningssamarbetet. Den
föreslagna strukturen skulle enligt motionärerna innebära en
förstärkning och koncentration av den svenska
biståndskompetensen. För våra samarbetsländer skulle det svenska
biståndet och dess organisation bli tydligare.

Enligt motion U209 (fp) finns det en hel del risker med en
sammanhållen myndighet. Om den nya myndigheten helt skulle komma
att domineras av SIDA skulle ett värdefullt inslag av mångfald i
biståndet försvinna, säger motionärerna (yrkande 18).

I motion U311 (m) förordar motionärerna att en sammanhållen
enhet för biståndsadministration bör upprättas i södra Afrika.
De anser att i ett läge där den allt större delen av biståndet
upphandlas kan det också vara en fördel med en administration
som ligger nära verksamheten (yrkande 7).

Ansvaret för hanteringen av Världsbanksfrågor tas upp i
motionerna U206 (kds) yrkande 4, U230 (v) yrkande 4 och U311
yrkande 6. I den förstnämnda motionen erinras om att ansvaret
för världsbanksfrågor år 1988 delades upp mellan
Finansdepartementet och Utrikesdepartementet med
Finansdepartementet som huvudansvarig. Erfarenheten av denna
uppdelning har visat att ett samordnat svenskt agerande i
utvecklingspolitiska frågor i Världsbanken har försvårats. Detta
talar för säger motionärerna att den övergripande samordningen
bör återgå till Utrikesdepartementet.

I motion U230 anförs att skuldfrågorna bör återföras till
Utrikesdepartementet och behandlas i samråd med
biståndsmyndigheten. Även Världsbanksfrågorna i övrigt bör
handläggas av UD. Vidare anser motionärerna att riksdagen inte
har någon insyn i hur institutionerna inom Världsbanksgruppen
handlar och beslutar. De föreslår därför att en parlamentarisk
nämnd skall tillsättas för dessa frågor. Nämnden bör behandla
alla viktiga ärenden innan beslut fattas och då speciellt beslut
om kapitalpåfyllnad (yrkande 5).

I motion U311 (m) förordar motionärerna att den övergripande
samordningen bör ligga inom Utrikesdepartementet (yrkande 6).

Utskottet

I propositionen föreslås en omorganisation av den svenska
biståndsförvaltningen. Den hittillsvarande organisationen med
fyra fristående myndigheter har enligt propositionen kommit att
framstå som splittrad och otydlig för mottagarländerna och de
multilaterala institutionerna. Förslaget innebär att de fyra
myndigheter -- BITS, SAREC, SIDA och SwedeCorp -- som för
närvarande ansvarar för genomförandet av det svenska biståndet
förs samman till en myndighet benämnd den nya myndigheten.
Till denna skall även knytas Sandö U-centrum som en separat
resultatenhet. Avsikten är att den nya myndigheten skall inleda
sin verksamhet den 1 juli 1995.

Förslaget avvisas i motionerna U206 (kds), U209 (fp) och U311
(m).

Enligt utskottets mening har vägande skäl anförts för den
föreslagna omorganisationen. Den nya biståndsmyndigheten bör ha
goda förutsättningar att uppfylla de krav statsmakterna ställer
på effektivitet, flexibilitet och tydlighet. Det är viktigt att
myndigheten får en tydlig identitet utåt, samtidigt som de olika
samarbetsinstrument och arbetsformer som i dag präglar de olika
myndigheterna bevaras i den nya myndigheten. Genom den
sammanhållna organisationen bör den nya myndigheten på ett mer
flexibelt sätt än vad hittills varit fallet kunna använda olika
samarbetsinstrument som exempelsvis gåvobistånd, u-krediter och
tekniskt samarbete för att förmedla ett bistånd anpassat efter
behoven i skilda länder och situationer.

Utskottet tillstyrker att en ny sammanhållen biståndsmyndighet
inrättas och de hittillsvarande myndigheterna BITS, SAREC, SIDA
och SwedeCorp läggs ned och inordnas i den nya myndigheten.
Utskottets ställningstagande innebär att motionerna U203 (m)
yrkande 13, U206 (kds) yrkande 6 och U311 (m) yrkande 5
avstyrks.

Enligt motion U209 (fp) finns det vissa nackdelar med en
sammanhållen organisation på biståndsområdet. Det finns enligt
motionärerna viss risk för att mångfalden och flexibiliteten i
biståndet försvinner.

Syftet med att skapa en sammanhållen biståndsmyndighet är
bl.a. att kompetenser och samarbetsinstrument härigenom skall
kunna kombineras på ett flexibelt och effektivt sätt. Utskottet
utgår från att de problem som motionärerna pekar på kommer att
beaktas i pågående arbete med att utforma en ny
myndighetsordning.

Med det anförda finner utskottet motion U209 (fp) yrkande 18
besvarad.

I motion U311 (m) förordas att en särskild enhet för
biståndspolitisk administration skall inrättas i södra Afrika.
En särskild organisationskommitté har tillkallats för att
förbereda och genomföra omorganisationen på biståndsområdet med
sikte på att den nya biståndsmyndigheten skall kunna börja sin
verksamhet den 1 juli 1995. Med hänsyn bl.a. härtill avstyrker
utskottet motion U311 (m) yrkande 7.

Enligt motion U203 skall riksdagen besluta att utformningen
och ledningen av det svenska u-landsbiståndet skall ligga hos
riksdagen och regeringen. Motionärerna anser att riksdagen skall
fastställa mål och medel för biståndet samt att
Utrikesdepartementet skall inrikta sig på upphandling och
kontroll (yrkande 2).

Vidare föreslår motionärerna att biståndets effekter på
mottagarlandets utveckling bör utvärderas genom ett av UD och
myndigheterna oberoende utvärderingsorgan (yrkande 12). I
motionen föreslås därför att ett sådant utvärderingsorgan
inrättas (yrkande 14).

Utskottet konstaterar att det är riksdagen och regeringen som
fastställer mål och medel för det svenska utvecklingssamarbetet.
Av propositionen framgår att en utveckling av systemen för
styrning och uppföljning av utvecklingssamarbete pågår både i
svenska och i internationella biståndsorgan. Samtliga system har
den gemensamma utgångspunkten att styrningen tydligare bör utgå
från de resultat verksamheterna uppnår. Regeringen aviserar att
den kommer att verka för en ökad effektivitet i
utvecklingssamarbetet, dels i beredning och genomförandet av
svenska biståndsinsatser, dels i organisationen av den svenska
biståndsförvaltningen och dels i samarbetet med andra givare,
inom EU och i det multilaterala samarbetet.

Vad avser motionärernas förslag om ett fristående
utvärderingsorgan vill utskottet erinra om att kommittén för
analys av utvecklingssamarbetet lagt fram förslag om inrättande
av en ny fristående analys- och utvärderingsfunktion. På
grundval av detta förslag avser regeringen att tillkalla en
särskild expertgrupp som skall arbeta i form av en kommitté. I
kommittén skall ingå kvalificerad analytisk kompetens från såväl
Sverige som utlandet, inkl. från utvecklingsländer.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion U203
yrkandena 2, 12, 14 och 16.

I motionerna U206 (kds), U230 (v) och U311 (m) ifrågasätts den
gällande ansvarsfördelningen för Världsbanksfrågor mellan
Utrikes- och Finansdepartementet. Motionärerna förordar att
huvudansvaret för Världsbanksfrågor skall återföras till
Utrikesdepartementet.

Enligt gällande departementsförordning (SFS 1994:1676)
ansvarar Finansdepartementet för ärenden som gäller
"Världsbanksgruppen, i den mån sådana ärenden inte hör till
något annat departement". Utrikesdepartementet ansvarar å sin
sida för bankgruppen "såvitt ärenden rör biståndspolitiska
aspekter av Världsbankens agerande i IDA-länder och i
programländer för svenskt bistånd". UD ansvarar alltså i dag för
biståndsfrågorna inom Världsbanksgruppen.

Med anledning av motionsförslagen vill utskottet hänvisa till
att det ankommer på regeringen att ta ställning till hur arbetet
inom regeringens kansli skall organiseras för att regeringen
skall kunna styra landet på ett så effektivt sätt som möjligt.
Varje regering bör -- inom de ekonomiska ramar som riksdagen
fastställer -- få fördela arbetet mellan sina medlemmar och
mellan olika delar av regeringskansliet med hänsyn till den
parlamentariska situationen, regeringens sammansättning, olika
ärendegruppers samband och betydelse osv. Dessa frågor tillhör
alltså exklusivt regeringens kompetensområde (Regeringsformen 7
kap. 1 §).

I detta sammanhang kan nämnas att frågan om
ansvarsfördelningen mellan Finansdepartementet och
Utrikesdepartementet berördes i en interpellationsdebatt den 17
februari om Bretton Woods-institutionerna (prot. 1994/95:62)
Finansministern anförde bl.a. att det kan tyckas som att man
nedvärderar eller underskattar biståndsdimensionen i dessa
frågor genom att ha dem liggande hos Finansdepartementet. Så är
inte fallet. Vidare framhöll finansministern att "vi i
regeringskansliet har en gemensam beredning. Det finns ett
gemensamt, kollektivt ansvar. Det sker icke någon beredning av
frågor som rör Världsbanken i de här dimensionerna utan att UD
är med. Det är självklart. Det är en ordning som har visat sig
fungera bra. Dessutom är Sverige inte ensamt om den. Det är den
vanliga ordningen i världen."

Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att i
ärenden rörande Världsbanken biståndsdimensionen beaktas.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
U206 (kds) yrkande 4, U230 (v) yrkande 4 och U311 (m) yrkande 6.

EU:s internationella utvecklingssamarbete

Motionerna

Enligt motion U209 yrkande 13 bör Sverige verka för att
medlemsländerna fullföljer FN:s rekommendation om att minst 0,7
prcent av BNI skall avsättas till bistånd.

I motion U219 (v) föreslås att Sverige och EU skall verka för
att de internationella valutaorganen skall ge Angola tillgång
till kredit (yrkande 2). Vidare anser motionärerna att Sverige i
EU och FN skall verka för aktivt stöd till återuppbyggnaden i
Angola (yrkande 4).

Loméavtalet behandlas i motion U221 (mp). Motionärerna
förordar att Sverige skall markera att vi i de
meningsmotsättningar som föreligger mellan EU och ACP-länderna
kommer att stödja ACP-länderna.

Enligt motion U226(v) yrkande 4 bör Sverige verka för att i
EU:s biståndsbudget medel avsätts för projekt som kommer barnen
till del.

Enligt motion U231(v) bör EU:s kompetens i enlighet med
subsidiaritetsprincipen begränsas till sådant som bättre kan
genomföras internationellt än nationellt. Något särskilt
EU-bistånd behövs inte utan innebär endast en uppsplittring av
resurserna, säger motionärerna (yrkande 5).

I samma motion anförs att Sverige som inte har ett kolonialt
förflutet måste verka för en fullständig avkolonisering av EU:s
relationer med tredje världen. När det nuvarande Loméavtalet
löper ut år 1999 skall inget nytt tecknas. Alla u-länder skall
behandla lika (yrkande 6). Motionärerna tar även upp
EU:s jordbrukspolitik (yrkande 7).

I motion U232 (c) anförs att det är viktigt att
Sveriges agerande blir en integrerad del av vår biståndspolitik.
Vi bör aktivt verka för att åstadkomma en bättre samordning av
medlemsländernas bilaterala bistånd.

I motion U233 (mp) yrkande 11 anförs med hänvisning till vad
som redovisas i propositionen om svenskt agerande i EU att det
är Miljöpartiets förhoppning att Sverige lyckas med att
bibehålla sin självständighet och handlingsfrihet även när EU:s
politik är mer restriktiv.

I motion K224(kds) yrkande 31 påpekas att EU:s biståndspolitik
i flera avseenden följer samma principer som den svenska. Det
finns således, säger motionärerna, stora möjligheter att från
svensk sida påverka EU:s biståndspolitik så att biståndet ges
enligt samma kriterier som det svenska. Motionärerna framhåller
särskilt att biståndet bör främja mänskliga rättigheter,
demokrati, marknadsekonomi och effektivitet. Vidare anför de att
Sverige måste använda sig av sitt kunnande för att förbättra
EU:s biståndsverksamhet. Motionärerna förordar att Sverige skall
söka förmå EU:s medlemsländer att ge utvecklingsländerna en
definitiv och snar skuldsanering (yrkande 32).

I motionen behandlas även EU:s jordbrukspolitik. Motionärerna
menar att Sverige inom EU måste verka för att EU:s gemensamma
jordbrukspolitik utformas på så sätt att den inte hämmar
u-ländernas export av livsmedel och jordbruksvaror.

I motion U231 (v) hävdas att EU-subsidierna för med sig att
inhemska jordbruksprodukter blir utkonkurrerade. Sverige bör
inom EU verka för att u-länderna blir självförsörjande med
livsmedel och att EU:s dumpning av överskottlivsmedel till
u-länder stoppas. Motionärerna förordar att EU skall bli
ledande i att värna u-ländernas rätt till en ren miljö.

Utskottet

EU:s bistånd finansieras dels över den reguljära budgeten,
dels genom särskilda bidrag till den europeiska
utvecklingsfonden (EDF). Från den senare finansieras det bistånd
som utgår inom ramen för Lomékonventionen. Volymmässigt svarar
det gemensamma EU-biståndet för 12--14 % av EU-staternas
samlade bistånd. Ca 60 % av EG-biståndet utgår inom ramen för
Lomékonventionen till de 70 s.k. ACP-länderna (African,
Caribean, Pacific). Drygt 50 % av biståndet under konventionen
landprogrammeras. 20 % av EU:s biståndsbudget används för
livsmedelsbistånd. Även insatser i Asien, Latinamerika samt
icke-medlemsländer i Medelhavsområdet finansieras från EU:s
reguljära budget.

EU:s biståndssamarbete har traktatfästs genom
Maastrichtfördraget. Härigenom har förutsättningar skapats dels
för ett fördjupat samarbete på den nationella nivån
medlemsstaterna emellan, dels för en ökad roll för EU vad gäller
samordningen av biståndet. Däremot förväntas det inte resultera
i att en ökad andel av medlemsländernas bistånd kommer att
kanaliseras genom EG-kommissionen. Subsidiaritetsprincipen
gäller också inom biståndsområdet. Innebörden av detta är att
det gemensamma EU-biståndet skall utgöra ett komplement till
medlemsländernas egna bistånd. Detta senare bistånd beslutar
självfallet varje land själv om. För svensk del kommer ca 10 %
av biståndsbudgeten att gå till det gemensamma EU-biståndet.

Medlemsstaternas bistånd genom EG-kommissionen uppgick år 1992
till 3 493 miljoner ecu. Kommissionens bistånd har
budgettekniskt sett två former, dels det bistånd som förmedlas
inom ramen för Loméavtalet, dels det bistånd som förmedlas
direkt via kommissionen (s.k. budgeterat bistånd).

De budgetmässiga konsekvenserna av EU-medlemskapet innebär en
årlig kostnad fram till 1998 om 707 miljoner kronor (12 månader)
för EU:s bistånd till Latinamerika, Södra och Östra Medelhavet
och andra icke-ACP-länder. Detta belopp avräknas biståndsramen
och utgör en del av den svenska EU-avgiften till kommissionens
budget. Dessutom belastas biståndsramen med kostnaden för
Lomé-biståndet. Eftersom Sverige endast deltar i den i dagarna
förhandlade 8:e europeiska utvecklingsfonden kommer
utbetalningar först att bli aktuella fr.o.m. 1996 och då i
begränsad utsträckning (ca 90 miljoner kronor). Utbetalningarna
kommer därefter att öka i takt med att verksamheten under Lomé
IV-avtalet fortskrider.

Förslag och synpunkter på hur Sverige skall agera som
medlemsland inom ramen för EU:s utvecklingssamarbete förs fram i
flera motioner.

Enligt motion K224 (kds) bör EU:s bistånd bygga på kriterier
som mänskliga rättigheter, demokrati, marknadsekonomi och
effektivitet. Liknande synpunkter förs fram i motion U209 (fp).
I motion U232 (c) framhålls att Sverige bör verka för att EU:s
bistånd får en klar fattigdomsinriktning och att det bygger på
en ekologisk grundsyn. I motion U233 (mp) önskar motionärerna
att Sverige skall hävda sin självständighet och handlingsfrihet
även i de fall då EU:s biståndpolitik är mer restriktiv.

Som utskottet redovisat i det föregående överensstämmer de
allmänna principerna för EU:s utvecklingsbistånd väl med de
svenska biståndspolitiska målen. I propositionen anges en rad
områden som regeringen avser att prioritera i EU:s samarbete.
Utskottet konstaterar att det råder en stor samstämmighet mellan
regeringens och motionärernas syn på vilka biståndsfrågor som
Sverige bör verka för i EU-sammanhang. Utskottet räknar därför
med att Sverige aktivt kommer att verka för ett bättre och
effektivare EU-bistånd bl.a. genom att förstärka
fattigdomsinriktningen och verka för en förbättrad samordning
och konsistens i EU:s biståndspolitik.

Med det anförda finner utskottet motionerna U209 (fp) yrkande
13 (delvis), K224 (kds) yrkande 31, U232 (c) yrkande 12 och U233
(mp) yrkande 11 besvarade.

Enligt motion U231 (v) bör EU:s kompetens i enlighet med
subsidiaritetsprincipen begränsas till sådana insatser som
bättre kan genomföras internationellt än nationellt.
De grundläggande principerna för EU:s utvecklingssamarbete är
att det gemensamma biståndet skall komplettera medlemsländernas
nationella biståndsinsatser. Maastrichtavtalet innebär ett steg
i riktning mot ett fördjupat samarbete mellan EU:s
medlemsländer. Däremot torde det inte leda till att en större
andel av medlemsländernas bistånd kommer att kanaliseras genom
kommissionen.

Subsidiaritetsprincipen som motionärerna åberopar är alltså
inte relevant för bedömning av vilka biståndsinsatser som skall
göras på det internationella respektive på det nationella
planet.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U231 (v) yrkande 5.

EU:s bistånd till livsmedel och jordbruksprodukter kritiseras
i motionerna U209 (fp), K224 (kds) och U231 (v). Med anledning
av motionerna vill utskottet anföra följande.
EU:s bistånd inriktas på såväl jordbruksutveckling som
livsmedelsbistånd i form av varor. Vidare ställs finansiella
resurser till förfogande för inköp av livsmedel i u-länder.
EU har lagt större tonvikt än Sverige på livsmedelsbistånd,
bl.a. beroende på att Gemenskapen har ett överskott av
jordbruksprodukter. GATT-avtalet kommer att innebära minskade
subventioner av export och överskottsproduktion och därmed en
sundare världsmarknad för jordbruksprodukter. Detta kan innebära
ökade möjligheter för u-ländernas export men kan även medföra
ökade kostnader för de länder som är beroende av
livsmedelsimport.

EU:s biståndsministrar antog i november 1994 en resolution som
innebär att EU:s livsmedelspolitik skall inriktas mot mer
långsiktighet, samordning av insatserna mellan gemenskapen och
medlemsländerna. EU-kommissionen har fått i uppdrag att utarbeta
en rapport för ministerrådet. Denna rapport skall analysera den
gemensamma jordbrukspolitikens och annan gemenskapspolitiks
inverkan på marknader och livsmedelssäkerhet i u-länderna.

Utskottet utgår från att Sverige aktivt kommer att verka för
en förändring av EU:s biståndspolitik när det gäller
livsmedelsbiståndet. Detta bistånd är så utformat att det i viss
mån innebär att EU-ländernas överskottsproduktion på
jordbruksprodukter subventioneras. Det är angeläget att resurser
frigörs för en förstärkning av fattigdomsinriktningen i EU:s
bistånd.

Mot denna bakgrund konstaterar utskottet att de synpunkter som
förts fram i motionerna U209 (fp) yrkande 13 (delvis) och motion
K224 (kds) yrkande 34 i allt väsentligt är tillgodosedda.
Motionerna i här aktuella delar är alltså besvarade.

Utskottet är inte berett att föreslå att riksdagen skall göra
en framställning till regeringen om att EU:s dumpning av
livsmedel i u-länderna skall stoppas. Motion U231 (v) yrkande 7
avstyrks således.

Ett förslag i motion K224 (kds) går ut på att Sverige
tillsammans med andra skandinaviska länder och Nederländerna bör
förmå övriga europeiska länder att öka sin biståndsandel av BNI
från nuvarande 0,42 % (1990) till den av FN rekommenderade
nivån på 0,7 %. Även i motion U209 (fp) framförs förslag av
samma innebörd.

Utskottet har i det föregående konstaterat att internationellt
har bidragen till utvecklingssamarbete gått ned. Utskottet
finner denna utveckling mycket beklaglig och oroväckande. Det är
därför enligt utskottets mening angeläget att regeringen i
kontakter med övriga EU-länder verkar för att dessa ökar sitt
bidrag så att biståndsandelen når upp till den av FN
rekommenderade nivån. Motionerna U209 (fp) yrkande 13 (delvis)
och K224 (kds) yrkande 33 får därmed anses besvarade.

Enligt motion K224 (kds) bör Sverige söka förmå EU:s
medlemsländer att ge utvecklingsländerna en definitiv och snar
skuldsanering.

Utskottet vill erinra om att en stor andel av EU:s samlade
bistånd är avsatt för stöd till ekonomiska reformer och
skuldlättnad. Bland de sakfrågor som enligt regeringens
bedömning Sverige särskilt bör prioritera inom ramen för
EU-samarbetet märks utveckling av former för stöd till en
ekonomisk-politiskt stabil utveckling inkl. stöd till
strukturanpassningsprogram och ekonomisk-politisk dialog.
Utskottet anser sig därför kunna räkna med att Sverige kommer
att verka i den riktning som motionärerna förespråkar. Motion
K224 (kds) yrkande 32 är därmed besvarad.

Beträffande förslaget i motion K224 (kds) att EU skall bli
ledande i att värna u-ländernas rätt till en ren miljö vill
utskottet erinra om att Sverige i EU-samarbetet särskilt avser
att prioritera integrering av miljöaspekter.

Sverige avser också att prioritera en ökad inriktning på
utveckling av mänskliga resurser inklusive hälsovård och
utbildningsstöd. Utskottet utgår från att Sverige i detta
sammanhang särskilt kommer att verka för att medel avsätts för
projekt som kommer barnen till del.

Med det anförda finner utskottet motionerna K224 yrkande 13
och U226 (v, s, c, fp, mp, kds) yrkande 4 besvarade.

Synpunkter och förslag rörande Loméavtalet läggs fram i
motionerna U221 (mp) och U231 (v). Enligt den först nämnda
motionen skall Sverige i förhandlingarna mellan EU och
ACP-länderna stödja dessa länders förhandlingsposition.

Den nu löpande konventionen Lomé IV som avser perioden
1990--1999 är för närvarande föremål för en halvtidsöversyn.
Inom ramen för denna översyn skall också den finansiella ramen
för samarbetet under perioden 1995--1999 fastställas. Enligt vad
utskottet inhämtat har en viktig fråga i översynen varit
utformningen av artikel 5 i konventionen där samarbetets nära
koppling till mänskliga rättigheter understryks. I denna fråga
har enighet nåtts om en text som tillgodoser såväl EU:s som
ACP:s önskemål. I texten nämns bl.a. att demokrati och
upprättandet av en rättsstat skall behandlas som grundläggande
förutsättningar för samarbetet. Möjligheter finns att avbryta
samarbetet vid brott mot dessa förutsättningar. Vidare har det
varit viktigt för EU att i översynen få flexiblare regler för
programmeringen och effektivare genomförandeprocedurer. Vidare
har diskuterats ACP-ländernas önskemål om marknadstillträde för
jordbruksprodukter.

Utskottet utgår från att EU såväl i nu pågående förhandlingar
som när det gäller att genomföra beslutade åtgärder beaktar de
synpunkter och önskemål som framförs av ACP-länderna.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion U221
(mp).

Utskottet är inte berett att föreslå riksdagen att göra de
långtgående uttalanden som föreslås i motion U231 yrkande 6.
Motionen i här aktuell del avstyrks sålunda.

Med anledning av de förslag om olika insatser för att stödja
Angola som förs fram i motion U219 (v) vill utskottet framhålla
att krigssituationen i landet hittills har gjort det nödvändigt
att koncentrera samarbetet till insatser av katastrofkaraktär.
Efterlevnaden av fredsöverenskommelsen kommer att bli avgörande
för utvecklingen i landet.

Enligt vad utskottet inhämtat följer IMF utvecklingen i Angola
och har regelbundet kontakter med myndigheterna.
Förutsättningarna för ett låneavtal med IMF bedöms för
närvarande som dåliga. Den angolanska ekonomin befinner sig i
svår obalans bl.a beroende på omfattande militärutgifter.
Härtill kommer en svag institutionell struktur som bidrar till
svårigheterna att genomföra ett ekonomiskt program. Om
fredsprocessen utvecklas i positiv riktning kan denna situation
förändras relativt snabbt. Den nordiske representanten i IMF har
uttalat att förhandlingar mellan IMF och de angolanska
myndigheterna bör påbörjas så snart som möjligt. Enligt
nuvarande planering skulle sådana förhandlingar kunna inledas
under våren 1995.

Med det anförda anser utskottet motion U219 (v) yrkandena 2
och 4 besvarad.

Utredningar m.m.
Sammanfattning av propositionen (s. 67--73)

I propositionen redovisas en rad förslag från utredningar och
regeringens ställningstagande till förslagen.

I rapporten (Ds 1994:132) Hållbart bistånd -- det svenska
biståndet efter UNCED anges vissa sektorer som särskilt
väsentliga för svenskt utvecklingssamarbete. Det gäller främst
vatten- och matförsörjning respektive miljöproblem förknippade
med urbanisering och den moderna sektorn.

Arbetsgruppen anser att en mer systematisk satsning på
kapacitets- och institutionsutveckling behöver göras. Stödet
till miljöekonomi bör öka för att höja kompetensen i u-länderna.
Stödet till enskilda organisationer som arbetar inom området bör
höjas på sikt. Vidare menar arbetsgruppen att
Sveriges aktiva insatser i det globala miljö- och
utecklingssamarbetet kräver en sektorsövergripande organisation.

Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning att strävan mot
hållbar utveckling på ett mer uttryckligt sätt bör genomsyra
utvecklingssamarbetet. Utredningsförslagen är föremål för
överväganden inom regeringskansliet. Regeringen avser återkomma
till riksdagen i dessa frågor.

I propositionen föreslås utvidgade insatser för demokratisk
uppbyggnad.

Regeringen ansluter sig i huvudsak till utredningsförslagen
och anser att ett stöd till utveckling av partier i såväl
u-länder som i Central- och Östeuropa bör införas. Förslag härom
behandlas i det följande i detta betänkande.

Kommittén för analys av utvecklingssamarbete (KAU) redovisade
sommaren 1994 sina överväganden i frågan om hur övergripande
utvärdering och analys inom biståndsområdet bör bedrivas på
längre sikt. Detta gjordes i betänkandet (SOU 1994:102) Analys
och utvärdering av bistånd. Betänkandet har remissbehandlats.
KAU har låtit genomföra en rad delstudier. Kommittén kommer att
redovisa slutsatser från dessa studier i ett avslutande
betänkande.

Regeringen delar kommitténs uppfattning att det är viktigt att
förbättra det analytiska underlaget för biståndspolitiken och
att öka erfarenhetsåterföringen. Här krävs åtgärder inom bl.a.
regeringskansliet, främst Utrikesdepartementet, och
inom den nya sammanhållna biståndsmyndigheten.

Vidare bör resultaten av olika analys-, utvärderings- och
utredningsinsatser på ett mer systematiskt sätt påverka
utformningen av den operativa verksamheten.

I likhet med kommittén anser regeringen att en ökad tillgång
till fördjupade och från förvaltningen fristående analyser och
överväganden beträffande olika delar av det internationella
utvecklingssamarbetet vore till fördel. Regeringen kommer i
detta syfte att tillkalla en särskild expertgrupp som skall
arbeta i form av en kommitté.

Frågan om att etablera en WHO-anknuten högskola för
medicinsk-teknisk förvaltning i Malmö har diskuterats under de
senaste åren. Som ett led i beredningsprocessen beslöt
regeringen att göra en särskild granskning av projektet.
Resultatet presenterades för regeringen i början av hösten 1994.

Övrigt utrednings- och analysarbete

I propositionen redovisas att följande fyra kommittéer lämnat
förslag rörande det svenska utredningssamarbetet.

Biståndsförvaltningsutredningen har i betänkandet (SOU
1994:19) Rena roller i biståndet behandlat bl.a. regeringens
styrning av förvaltningens verksamhet, kompetensförsörjning och
behovet av en klar uppgiftsfördelning mellan de statliga
biståndsorganen.

Konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i EU har analyserats
ingående under året. I betänkandet (Ds 1994:106) redovisas en
översyn av SAREC:s svenska u-landsforskning.

En översyn av biståndsarbetares sociala villkor har påbörjats
under hösten 1994.

En annan utredning har analyserat krav på innehåll samt
utformning och produktion av statistik rörande det
internationella utvecklingssamarbetet. Förslag om en
informationsstrategi för Utrikesdepartementet och
biståndsmyndigheterna har också lagts fram.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna framför i motion U209 (yrkande 2) att
en ny u-landspolitisk utredning bör tillsättas. Det är nu dags
att prioritera innehåll och kvalitet i biståndet. Motionärerna
föreslår att en parlamentarisk utredning skall få i uppdrag att
se över vår u-lands- och biståndspolitik inför 2000-talet.
I samma motion (yrkande 3) föreslås att det vid en förnyad
prövning bör övervägas att stryka det s.k. oberoendemålet.
Vidare bör jämställdheten mellan könen lyftas fram i
biståndsmålen, enligt motionärerna.

I motion U228 (mp) (yrkandena 1 och 2) framförs att det bör
tillsättas en utredning som utformar en biståndslag som skyddar
naturområden i samma utsträckning som i Sverige. Vänsterpartiet
framhåller i sin partimotion U231 (yrkande 4) att enskilda
organisationers och solidaritetsrörelsers erfarenheter bör
tillvaratas i biståndsutredningar.

Enligt motion U201 (m, s) finns det anledning att påskynda
inrätttande av ett WHO-universitet i Malmö. Medel bör finnas
tillgängliga för snabba svenska initiativ i frågan.
I Folkpartiet liberalernas motion Ub711 (yrkande 7) framhålls
att regeringen aktivt bör engagera sig i att ett
miljöuniversitet etableras i Malmö. Frågan bör enligt
motionärerna tas upp i regeringen inför nästa
forskningsproposition.

Utskottet

I motion U209 (fp) föreslås att en u-landspolitisk utredning
skall tillkallas med uppgift att göra en förnyad prövning av de
biståndspolitiska målen.

Olika delar av biståndet har under senare år granskats och
utvärderats inom ramen för ett flertal separata översyner och
utredningar. Ett tiotal utredningar har under den senaste
femårsperioden lagt fram förslag rörande biståndsverksamheten. I
propositionen redovisas bl.a. utredningsförslag om biståndets
anpassning till hållbar utveckling, utvidgade insatser för
demokratisk uppbyggnad, biståndsförvaltningsutredningens förslag
om SAREC:s svenska u-landsforskning samt regeringens
ställningstaganden till vissa av dessa förslag.
Vid tidigare behandling av motionsförslag om utredning av
biståndsverksamheten senast våren 1994 har utskottet uttalat sig
positivt till att olika aspekter av biståndet ingående
analyseras och granskas. Utskottet ansåg också att det är av
stort värde att efter en längre tidsperiod göra en bredare och
mer övergripande översyn av biståndet.

De skäl för en biståndspolitisk utredning som anförs i motion
U209 (fp) är beaktansvärda. Regeringen har den 9 mars 1995
tillkallat en särskild utredare för att utarbeta ett förslag om
hur jämställdhet mellan kvinnor och män bör uttryckas i de
biståndspolitiska målen, eventuellt genom att ett särskilt
biståndsmål upprättas. Utskottet anser att det är rimligt att
avvakta resultatet av denna översyn innan behovet av en
eventuell samlad biståndspolitisk utredning övervägs. Mot här
angiven bakgrund avstyrker utskottet motion U209 (fp) yrkandena
2 och 3.

Enligt motion U231 (v) bör enskilda organisationers och
solidaritetsrörelsers erfarenheter tas till vara i
biståndsutredningar.

Utskottet utgår från att de kunskaper och erfarenheter från
biståndsområdet som finns inom det svenska samhället tas till
vara inom utredningsarbetet. Något särskilt uttalande från
riksdagens sida härom är inte påkallat. Utskottet avstyrker
alltså motion U231 (v) yrkande 4.

I motion U228 (mp) begärs att en utredning skall tillkallas
med uppdrag att utforma en svensk biståndslag. Motionärerna
anför att denna biståndslag skall ge möjligheter till naturskydd
och säkra ursprungsbefolkningars rättigheter i samma
utsträckning som gäller i Sverige.

Utskottet vill framhålla att Sverige inte ensidigt kan stifta
lag som skall gälla internationellt. En sådan lag som
motionärerna begär är alltså juridiskt omöjlig.
Motion U228 yrkandena 1 och 2 avstyrks alltså.

Enligt motion U201 (m, s) bör etableringen av en WHO-anknuten
högskola för medicinsk-teknisk förvaltning i Malmö påskyndas.
Motionärerna anser att regeringen bör ta upp förhandlingar med i
första hand andra EU-länder om samfinansiering av utbildningen.

I propositionen redovisas att möjligheterna att etablera den
ovan nämnda högskolan har utretts. Mot bakgrund av svårigheterna
att finansiera ett sådant institut avser regeringen att
undersöka andra möjliga modeller bl.a. att institutet får
svenskt huvudmannaskap med internationell förankring genom att
det knyts till WHO som ett samarbetscentrum.

Med hänvisning till vad som ovan anförts räknar utskottet med
att en lösning på frågan om inrättande av en utbildning för
medicinsk-teknisk förvaltning anknuten till WHO kommer att
utarbetas. Med det anförda finner utskottet motion U201 (m, s)
besvarad.

Ett internationellt miljöuniversitet med anknytning till FN
bör enligt motion Ub711 (fp) inrättas i Malmö. Vid behandlingen
våren 1994 av ett motionsförslag med samma syfte som det här
aktuella konstaterade utskottet (1993/94:UU16) att kvalificerad
utbildning inom de aktuella områdena redan bedrivs vid flera av
landets universitet bl.a. Tekniska högskolan i Lund och Lunds
universitet. Möjlighet att delta i denna utbildning för de
aktuella grupperna finns redan, inkl. möjligheten att utforma
särskilda utbildningsprogram för speciella målgrupper. Utskottet
avstyrkte motionen som avslogs av riksdagen.

Utskottet finner inte anledning att med anledning av nu
föreliggande förslag ändra sin tidigare inställning. Utskottet
avstyrker därmed motion Ub711 (fp) yrkande 7.

Utskottet har i det föregående redovisat att regeringen avsåg
att inrätta ett internationellt institut för demokratiska val.
Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att detta institut
är bildat och inom kort kommer att börja sin verksamhet.

Vad gäller regeringens förslag om att införa ett stöd till
utveckling av partier i såväl u-länder som Central- och
Östeuropa tar utskottet ställning till detta förslag senare i
detta betänkande under anslagsposten Bistånd till demokrati,
mänskliga rättigheter och konfliktlösning.

C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram

1993/94 Utgift 3 063 326 000 Reservation 4 878 000 000
1994/95 Anslag 3 295 000 000
1995/96 Förslag 4 762 500 000
varav 3 175 000 000 avser juli 1995--juni 1996

Av reservationen var vid budgetåret 1993/94:s utgång
4 777 000 000 kr intecknade, varav 3 029 000 000 kr i
form av skuldsedlar i Riksbanken.

Merparten av de icke utbetalade budgetmedlen under anslaget
ligger under anslagsposten C 1.2 Internationella
finansieringsinstitutioner. På grund av det budgeteringssystem
som tidigare använts har budgeterade medel ackumulerats. Medel
har budgeterats i form av årsbidrag i enlighet med svenska
förhandlade åtaganden till dessa institutioner. Genom att
budgetering enligt faktiska utbetalningar gradvis
implementerats, kommer de ackumulerade medlen att successivt
reduceras för att var fullt utbetalda ungefär vid sekelskiftet.

De reservationer som finns på anslagsposterna för FN:s
frivilligfinansierade organ har uppstått i avvaktan på
genomförandet av vissa åtgärder.

Anslag och anslagsbelopp

Anslagsbenämningar och anslagsbelopp (i miljoner kronor)

1994/95 1995/96 1995/96
12 mån 18 mån

1. FN:s ekonomiska och
sociala verksamhet 1 856 1 808 2 712
UNDP 610 600 900
UNFPA 140 140 210
Unicef 350 340 510
WFP 270 252 378
UNRWA 146 150 225
UNHCR 275 270 405
ITC 15 12 18
Narkotikabekämpning
gm FN-systemet 50 44 66

2. Internationella
finansieringsinstitutioner 877 901 1 351,5
Världsbanksgruppen 639 636 954
Regionala utvecklingsbanker133 134 201
Övriga utvecklingsfonder 105 131 196,5

3. Övrigt multilateralt
samarbete 562 466 699
Miljöinsatser 150 145 217,5
IPPF 89 72 108
WMU 18 18 27
Multilateral rekrytering 62 48 72
FN:s aktioner för fred och
återuppbyggnad 150 100 150
Övriga insatser 93 83 124,5

C 1. Totalt 3 295 3 175 4 762,5

Multilateralt utvecklingssamarbete samt styrning och
finansiering av multilaterala organ
Sammanfattning av propositionen (s. 76--79)

I propositionen framhålls att Sveriges stöd till FN:s
utvecklingssamarbete liksom till de internationella
finansieringsinstitutionerna är omfattande. Av den totala
biståndsbudgeten avsätts cirka en fjärdedel till multilateralt
utvecklingssamarbete. Regeringens förslag för 1995/96 innebär
att denna fördelning skall bestå.

Kraven på de multilaterala organisationernas aktiva medverkan
ökar kontinuerligt. Samtidigt minskar resurserna. Denna
situation gäller samtliga multilaterala organ, men i synnerhet
FN-systemet.

I detta perspektiv framstår vikten av att medlemsländerna ger
FN-systemet det stöd som det behöver för att kunna fullfölja
sina uppgifter. Sverige är en stor bidragsgivare till FN och har
under lång tid argumenterat för att andra medlemsländer skall ge
ökat stöd i syfte att få en solid finansiell bas med en jämnare
bördefördelning.

Samtidigt som krav ställs på ökat stöd till FN krävs också
ökad effektivitet och mer påvisbara resultat. I det
multilaterala systemet förs dessa krav fram i första hand i
respektive organs styrelse. Kraven på effektivitet från
medlemsländerna måste därför i första hand riktas mot
organisationens styrformer som ett medel att effektivisera
verksamheten.

De styrformer som finns i de internationella
finansieringsinstitutionerna, dvs. främst Världsbanken och de
regionala utvecklingsbankerna, är i huvudsak ändamålsenliga och
funktionella. I finansieringsinstitutionernas styrelser står
verksamheten och dess resultat i centrum. Dessutom förekommer
återkommande kapitalpåfyllnader respektive förhandlingar om
bidrag till institutionernas mjuka fönster, där medlemsländerna
respektive givarna kommer överens om resursvolymen, sina
individuella bidrag och organisationens policyinriktning. I
dessa finansieringsinstitutioner finns det således en tydlig
koppling mellan finansiering och styrning av verksamheten.

Styrsystemen i FN:s operativa organ har inte präglats av samma
effektivitet som i de internationella
finansieringsinstitutionerna.

På grundval av de förslag som de nordiska länderna lagt fram i
Nordiska FN-projektet har generalförsamlingen beslutat om vissa
reformer, bl.a. en förstärkning av FN:s ekonomiska och sociala
råds (ECOSOC) roll. Ett årligt högnivåmöte äger nu rum i ECOSOC
för att ge riktlinjer för FN:s biståndsverksamhet.

En central del i beslutet är bildandet av exekutiva styrelser
för FN:s program och fonder. De nya styrelserna består av 36
medlemmar.

Församlingens beslut innehöll också en överenskommelse om att
förhandlingar skall inledas om ett nytt finansieringssystem för
FN:s biståndsverksamhet. Våren 1994 presenterade
generalsekreteraren en rapport som utgör underlag för dessa
förhandlingar, vilka kommer att pågå till sommaren 1995. De
nordiska länderna har i inledningen av förhandlingarna upprepat
förslagen från Nordiska FN-projektet. Målet är att skapa en
jämnare bördefördelning mellan givare liksom en högre grad av
förutsägbarhet i bidragsgivningen. Den nuvarande formen med
frivilliga bidrag föreslås kompletteras med två nya former. Den
första utgörs av uttaxerade bidrag från samtliga länder där
hänsyn skall tas till betalningsförmågan. Den andra föreslås
vara förhandlade bidrag.

Den pågående reformprocessen är i första hand inriktad på hur
FN:s biståndsverksamhet skall effektiviseras. Parallellt med
denna process har generalförsamlingen börjat en diskussion om en
"Dagordning för utveckling". Generalsekreteraren har utarbetat
ett underlag för denna diskussion som påbörjades under höstens
församlingsmöte. Från svensk sida har betonats att en Dagordning
för utveckling ger stora möjligheter att närmare precisera vad
FN skall prioritera inom det ekonomiska och sociala området. Med
minskade resurser för operativ verksamhet måste FN-systemet
finna klarare avgränsningar och fokus för sin samlade
verksamhet. En tydligare arbetsfördelning bör också göras mellan
FN och utvecklingsbankernas verksamhet. Generalförsamlingen har
tillsatt en arbetsgrupp för att fortsätta diskussionen om en
Dagordning för utveckling.

FN:s ekonomiska och sociala verksamhet
Sammanfattning av propositionen (s. 79--87)

De frivilliga årsbidragen till FN-organen betalas vanligen
under kalenderårets andra hälft. Således skulle i normala fall
under tidsrymden juli 1995 t.o.m. december 1996 två fulla
årsbidrag ha utbetalats till FN-systemet. Eftersom omräkningen
av budgetåret till 18 månader endast tillåter 50 % uppräkning
av medel saknas för kalenderåret 1996 motsvarande ett halvt
årsbidrag till FN-organen, vilket motsvarar ca 850 miljoner
kronor. Då ett sådant utrymme inte går att infoga inom
biståndsramen avser regeringen att mildra effekten av
minskningen för FN-organen genom att fördela bidragsgivningen i
princip jämnt under en treårsperiod. Detta medför bidrag
motsvarande i genomsnitt ca 80 % av dagens volym. FN-bidragen
skall enligt denna modell beräknas så att de faktiska bidragen
under 2,5-årsperioden juli 1995--december 1997 fördelas som
årsbidrag för de tre kalenderåren 1995--1997. Effekten för
FN-organisationerna av denna budgetering framgår av följande
tabell som redovisar en möjlig utveckling av de årliga bidragen
till FN:s program och fonder 1994/95--1997 (miljoner kronor).

1994/95 1995, 1996
budgetår 1997

UNDP 610 492
UNFPA 140 116
UNICEF 350 283
WFP 270 200
UNRWA 146 115
UNHCR 275 220
ITC 15 12
Narkotikabekämpning gm FN 50 35

Regeringen förutser således anslag till FN:s ekonomiska och
sociala verksamhet i fält till totalt 4 419 miljoner kronor för
kalenderåren t.o.m. år 1997, varav 2 712 miljoner kronor
föreslås utbetalas under budgetåret 1995/96.

FN:s utvecklingsprogram (UNDP)

Ordinarie bidrag till UNDP 850 miljoner kronor
FN:s kapitalutvecklingsfond 50 miljoner kronor

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) skall vara FN-systemets
centrala organ för finansiering och samordning av tekniskt
bistånd. UNDP ger råd om och finansierar insatser inom flertalet
samhällssektorer. UNDP har program i 174 länder och territorier.

UNDP:s verksamhet är starkt fattigdomsinriktad genom att 87 %
av dess resurser fördelas till länder med en per capita-inkomst
på högst 750 dollar. Nästan hälften av UNDP:s medel används för
verksamhet i Afrika. Omkring 30 % av UNDP:s resurser går i dag
till miljörelaterad verksamhet. Verksamheten har också i allt
större utsträckning inriktats på kvinnans situation i
mottagarländerna. Vidare arbetar UNDP mycket aktivt för att
stärka samordningen av FN-biståndet på landnivå.

Den femte programperioden kommer att vara slutförd i och med
år 1995 års utgång. Från svensk sida betonas inför nästa
programperiod vikten av att organisationen renodlar sitt arbete
till verksamhet som har strategisk betydelse för en hållbar
mänsklig utveckling. UNDP skall således främst stödja
kompetensutveckling och institutionsbyggande i de fattigaste
länderna.

UNDP:s roll i FN:s katastrofarbete inriktas på
katastrofinsatsernas samordning med åtgärder som leder till
varaktig utveckling samt på återuppbyggnad.

Regeringen arbetar aktivt på frågan om att stärka UNDP:s
samordning av FN-biståndet på landnivå.

UNDP har en viktig uppgift att svara för en analytisk och
tvärfacklig kompetens inom FN:s ekonomiska och sociala
verksamhet. Ett exempel på UNDP:s arbete inom detta område är
årsrapporten om mänsklig utveckling (Human Development Report).

Regeringen verkar för att UNDP skall fortsätta att utveckla
sitt arbete med att stödja mottagarländernas
kapacitetsuppbyggande inom miljöområdet. UNDP är ett av de organ
som genomför projekt finansierade av den globala
miljöfaciliteten (GEF).

UNDP är också verksamt i Central- och Östeuropa. Sverige har i
detta sammanhang betonat att FN-systemets roll måste tydliggöras
i förhållande till bilaterala och andra multilaterala
biståndsgivare.

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) ger finansiellt och
tekniskt bistånd till små eller mindre investeringsprojekt som
gynnar den lokala företagsamheten i de minst utvecklade
länderna. Verksamheten är inriktad på att stödja
marknadsekonomisk utveckling och bedrivs på ett innovativt och
kreativt sätt. Fondens verksamhet är ett viktigt komplement till
UNDP:s tekniska bistånd och till de större projekt som
utvecklingsbankerna stödjer.

Sverige är en av de större bidragsgivarna till UNDP och UNCDF.
Regeringen föreslår att Sveriges bidrag till UNDP för budgetåret
1995/96 uppgår till 850 miljoner kronor och till UNCDF till
50 miljoner kronor.

Motionerna

I motion U231 yrkande 22 föreslår Vänsterpartiet att bidraget
höjs med 80 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Centerpartiet föreslår i motion U232 yrkande 17 (i denna del/1)
en höjning av bidraget med 20 miljoner kronor. En sänkning med
200 miljoner kronor föreslås i Moderata samlingspartiets motion
U311 yrkande 2 (i denna del/1).

Utskottet

UNDP har en viktig roll att spela i arbetet med att stärka och
vidareutveckla FN:s ekonomiska och sociala verksamhet. Utskottet
vill särskilt framhålla UNDP:s inriktning på miljörelaterad
verksamhet och på kvinnornas situation i mottagarländerna.

UNDP har bidragit till att utveckla ett nytt mätinstrument som
kan rangordna länder i ett s.k. mänskligt utvecklingsindex.
Detta index beaktar utöver inkomst per capita även förväntad
livslängd och utbildningsnivå.

Utskottet tillstyrker det i propositionen föreslagna bidraget
till UNDP. Även propositionens förslag beträffande bidraget till
FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) tillstyrks.

Motionerna U231 yrkande 22, U232 yrkande 17 (i denna del/1)
samt U311 yrkande 2 (i denna del/1) avstyrks sålunda av
utskottet.

FN:s befolkningsfond (UNFPA)

FN:s befolkningsfonds (UNFPA) verksamhet syftar till att bygga
upp kunskap och kapacitet inom områden som rör befolkning
inklusive familjeplanering såväl nationellt som regionalt och
globalt. UNFPA skall också sprida kunskap i i- och u-länderna om
sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser av en
obalanserad befolkningsutveckling samt utarbeta strategier för
att bemästra dessa problem.

Sverige kommer att aktivt delta i det fortsatta arbetet som
rör FN-systemets vidare hantering av frågor om befolkning och
utveckling.

Fondens inriktning på familjeplanering bör, enligt svensk
uppfattning, vidgas. Det nya begreppet sexuell och reproduktiv
hälsa bör ersätta begreppet familjeplanering. Stärkande av
kvinnans ställning, omvandlingen av mannens roll samt en ökad
koncentration på ungdomars situation är andra viktiga frågor som
konferensen betonat.

UNFPA har under året fått en ny styrelseform. Den nya
styrelsen för UNFPA har hittills endast haft två möten. Det är
angeläget att den nya styrelseordningen får fullt genomslag även
inom UNFPA.

Regeringen föreslår att 210 miljoner kronor avsätts för bidrag
till UNFPA under budgetåret 1995/96.

Motionerna

I motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/2) föreslås att
bidraget sänks med 30 miljoner jämfört med regeringens förslag.
Folkpartiet liberalerna pläderar för att befolkningsfrågan skall
få en mer framskjuten plats i svensk biståndspolitik och
föreslår mot den bakgrunden i motion U209 yrkande 19 att
bidraget till UNFPA höjs med 15 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag.

Utskottet

UNFPA leder och samordnar FN-systemets insatser på
befolkningsområdet. Fonden bidrog till förberedelserna för den
internationella konferensen om befolkning och utveckling, som
ägde rum i Kairo i september 1994.

Sverige har verkat för att UNFPA skall uppmärksamma
helhetsperspektivet som nu lagts fast i befolkningskonferensens
handlingsprogram. I propositionen anförs att Sverige kommer att
ägna särskild uppmärksamhet åt hur UNFPA på ett effektivt sätt
kan bidra till att följa upp konferensens resultat.

Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag och avstyrker
motionerna U206 yrkande 9 (i denna del/2) och U209 yrkande 19.

FN:s barnfond (Unicef)

Unicef:s verksamhet är inriktad på att förbätta barns, och i
viss mån kvinnors, ställning och livsvillkor. Organisationen är
det ledande multilaterala utvecklingsorganet inom de sociala
sektorerna. Förutom traditionella biståndsinsatser i u-länder
verkar fonden också globalt som opinionsbildare för barnets
rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter och
uppföljningen av barntoppmötet år 1990 har resulterat i att över
130 länder i världen tagit fram nationella handlingsplaner för
att förbättra sina barns livsvillkor. Sverige har varit en
drivande kraft i denna process. Inför FN:s generalförsamling
1995 kommer Unicef att presentera en sammanställning av hur
barnens situation utvecklats i hela världen.

Sverige är sedan femtiotalet en av Unicef:s mest aktiva
samarbetspartner, både när det gäller att driva policyfrågor och
att stödja verksamheten med ett avsevärt finansiellt bidrag.
Unicef kan redovisa mycket goda resultat på kort sikt, men det
är viktigt att långsiktigheten i de operativa insatserna får en
mer framträdande roll i verksamheten. Regeringen lägger stor
vikt vid det pågående arbetet när det gäller implementering av
nya arbetsformer i linje med FN:s reformbeslut.

Regeringen verkar för att fonden skall utveckla en form för
arbetet med komplexa katastrofer som både uppfyller de akuta
behoven och har ett hållbart långsiktigt perspektiv. Regeringen
avser nära följa den nya strategi för utbildning som Unicef
skall utarbeta under 1995. Vidare spelar arbetet med att
implementera barnets rättigheter på alla nivåer en fortsatt
viktig roll.

Det svenska samarbetet med Unicef måste ses som en helhet.
Sveriges totala bidrag över främst anslagen C 1. Bidrag till
internationella biståndsprogram och C 2. Utvecklingssamarbete
genom Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) uppgick
budgetåret 1993/94 till 883 miljoner kronor, en ökning med 118
miljoner från föregående år. Ökningen utgörs av stöd till
extrabudgetära insatser via landprogrammen för svenska
programländer. 1993 stod Sverige för nästan 42 % av Unicef:s
budget för extra programstöd. Därtill betalade Sverige 10 % av
katastrofinsatserna.

Ett multilateralt organ bygger på samverkan och delat ansvar.
Sverige har sedan 1986, med undantag för två år, varit den
största enskilda givaren till Unicef. En betydelsefull och
viktig insats är därutöver det arbete Sverige gör på det
normativa planet. Regeringen kommer att intensifiera arbetet att
få en jämnare bördefördelning i bidragsgivningen till Unicef.
Det svenska basbudgetstödet föreslås uppgå till 510 miljoner
kronor.

Motionerna

I motion U209 yrkande 20 föreslår Folkpartiet liberalerna att
riksdagen fastställer det svenska stödet till Unicef till 15
miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. I motion U231
yrkande 23 från Vänsterpartiet föreslås att stödet skall höjas
med 90 miljoner kronor. Centerpartiet föreslår i motion U232
yrkande 17 (i denna del/2) att bidraget höjs med 15 miljoner
kronor. I motion U311 (m) yrkande 2 (i denna del/2) föreslås en
minskning med 50 miljoner kronor.

Utskottet

Unicef har fått en allt intensivare roll i FN:s
katastrofarbete.

Utskottet vill framhålla att Sverige är en viktig
bidragsgivare till Unicef. Sverige driver flera viktiga frågor
inom Unicef, till exempel uppföljningen av barntoppmötet
inklusive barnens situation i Afrika, jämställdhetsfrågor och
katastrofbistånd.

Insatser för barn i särskilt svåra omständigheter -- barn i
väpnade konflikter, barn som utsätts för övergrepp och gatubarn
-- är en växande verksamhet.

Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag och avstyrker
motionerna U209 (fp) yrkande 20, U231 (v) yrkande 23, U232 (c)
yrkande 17 (i denna del/2) samt U311 (m) yrkande 2 (i denna
del/2).

Världslivsmedelsprogrammet (WFP)

WFP ansvarar för livsmedelsbistånd till FN:s
katastrofverksamhet, till flyktingar under FN:s
flyktingkommissaries mandat och till utvecklingsprojekt där
livsmedel utgör en delkomponent. I dag kanaliseras ca 25 % av
världens totala livsmedelsbistånd genom WFP. WFP:s verksamhet
har ökat kraftigt under senare år, beroende främst på det ökande
antalet katastrofer i världen, men också på att man sedan 1992
övertagit ansvaret för livsmedelsbiståndet till världens
flyktingar från UNHCR. Omsättningen uppgår till ca 1,5 miljarder
US dollar (1993).

Det är av stor vikt att givarna samordnar sina insatser, så
att lokal och regional produktion och handel inte slås ut.

Sverige verkar för att WFP:s andel av världens sammanlagda
livsmedelsbistånd skall bli större, samt för att WFP skall kunna
spela en mer aktiv roll för att lindra verkningarna av
katastrofer av olika slag. WFP:s roll bör stärkas som
policyorgan i frågor om livsmedelssäkerhet.

WFP har en stor och väl fungerande organisation för
transporter och logistik. Flera stora givare väljer att använda
sig av WFP också för sitt bilaterala livsmedelsbistånd, vilket
skapar obalans och ineffektivitet i organisationen. Härigenom
försvåras nämligen samordningen av, och prioriteringen mellan,
olika insatser.

Genom det svenska medlemskapet i EU kommer Sverige även att
bidra till WFP genom det bidrag som lämnas till organisationen
från EU. Detta ger även möjligheter att inom ramen för
EU-samarbetet indirekt påverka WFP:s organisation och arbete.

En ny konvention om livsmedelshjälp träder i kraft i början av
år 1995, i huvudsak baserad på 1986 års konvention. Genom
konventionen har medlemsländerna åtagit sig att ge bidrag som
sammanlagt motsvarar 7,5 miljoner ton spannmål per år i tre år.
Därefter skall den ses över i ljuset av konsekvenserna av
Uruguayrundans slutavtal om multilateral handel för
livsmedelsförsörjningen i världen. Det konventionsbundna svenska
årsbidraget, som motsvarar 40 000 ton vete inklusive kostnader
för administration och frakt, ingår i bidraget till WFP.

Regeringen beräknar att medel för bidrag till WFP om 378
miljoner kronor bör avsättas under budgetåret 1995/96.

Motionerna

En minskning av bidraget med 3 miljoner kronor föreslås av
Kristdemokratiska samhällspartiet i motion U206 yrkande 9 (i
denna del/3). Centerpartiet föreslår en höjning med 27 miljoner
kronor i motion U232 yrkande 17 (i denna del/3).

Utskottet

Som framförs i propositionen bör WFP:s multilaterala karaktär
stärkas och WFP bör tydligare definiera sin verksamhet utifrån
en analys av livsmedelsbiståndets roll för att nå en hållbar
utveckling.

Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag och avstyrker
motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/3) och motion U232
yrkande 17 (i denna del/3).

FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA)

UNRWA har i uppgift att ge utbildning, hälsovård och social
service till palestinska flyktingar på Västbanken och i Gaza
samt i Libanon, Syrien och Jordanien.

Fredsprocessen i Mellanöstern möjliggör en successiv
avveckling av UNRWA. Genom sin unika ställning i regionen spelar
UNRWA en viktig roll i fredsprocessen, dels genom att agera som
"kommunal förvaltning" för främst utbildning och hälsovård, dels
som en av kanalerna för att snabbt förbättra palestiniernas
levnadsvillkor.

UNRWA kommer även i fortsättningen att ha en viktig uppgift
för de palestinska flyktingar som inte befinner sig på
Västbanken eller i Gaza. UNRWA:s roll som
utvecklingsorganisation och inte bara som humanitär organisation
bör lyftas fram i syfte att bryta det beroende av bistånd som
många flyktingar har efter många år av internationell hjälp.

Fredsprocessen mellan Israel och PLO förtjänar ett starkt
stöd. UNRWA är en viktig kanal för Sverige för detta stöd. I
takt med att fredsprocessen fortskrider och det svenska
bilaterala stödet till regionen utökas bör man successivt under
de närmaste åren kunna räkna med en nedtrappning. Regeringen
beräknar att medel för UNRWA bör avsättas med 225 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96.

Motionen

Moderata samlingspartiet föreslår i motion U311 yrkande 2 (i
denna del/3) att bidraget minskas med 75 miljoner kronor jämfört
med regeringens förslag.

Utskottet

Sverige är en av de största bidragsgivarna till UNWRA och
anser att organisationen bedriver bra verksamhet, är
kostnadseffektiv och väl fungerande. UNWRA spelar en viktig roll
i området och kommer att göra så också i ett övergångsskede till
en palestinsk administration.

Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag och avstyrker
motion U311 yrkande 2 (i denna del/3).

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)

UNHCR:s ursprungliga uppgift är att ge skydd och bistånd till
personer som flytt undan förföljelse samt att medverka till
långsiktiga lösningar på flyktingproblem. UNHCR:s ursprungliga
mandat har utvidgats och inkluderar även skydds- och
hjälpbehövande grupper i flyktingarnas ursprungsländer. Genom
denna utveckling har UNHCR blivit ett av de viktigaste
FN-organen inom katastrofområdet.

UNHCR har en central roll inom FN-systemet för att medverka
till att förhindra uppkomsten av flyktingströmmar. Regeringen
avser under det kommande budgetåret framför allt verka för att:

stärka flyktingkommissariens roll vad gäller att bl.a.
medverka till att förebygga uppkomsten av flyktingströmmar,

utveckla UNHCR:s roll i flyktingarnas ursprungsländer,

UNHCR måste ta ett ökat ansvar för att FN uppträder på ett
samordnat och effektivt sätt.

Det ökande antalet katastrofer med mycket stora
flyktingströmmar har inneburit att UNHCR:s verksamhet ökat
mycket snabbt. Under den senaste fyraårsperioden har
omsättningen ökat från 544 miljoner US dollar år 1990 till
1 307 miljoner US dollar år 1993. Operationerna i framför allt
f.d. Jugoslavien och Rwanda har utsatt organisationen för stora
påfrestningar. Det är därför angeläget att finna nya
finansieringsformer, att stärka UNHCR:s administrativa kapacitet
och att finna former för att anpassa organisations-,
programmerings- och personalstrukturen till den existerande
verksamheten. Regeringen avser driva en sådan fortsatt
reformprocess i enlighet med Nordiska FN-projektets förslag.

Regeringen beräknar att kostnaden för det svenska stödet till
UNHCR för budgetåret 1995/96 kommer att uppgå till 405 miljoner
kronor.

Motionerna

I motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/4) föreslår
motionärerna att bidraget höjs med 15 miljoner utöver
regeringens förslag. Folkpartiet liberalerna föreslår i motion
U209 yrkande 21 att bidraget höjs med 45 miljoner kronor. I
motion U231 (v) yrkande 24 föreslås att bidraget höjs med 60
miljoner kronor.

En höjning med 10 miljoner kronor föreslås i motion U232 (c)
yrkande 17 (i denna del/4). Enligt förslaget i motion U311 (m)
yrkande 2 (i denna del/4) skall bidraget höjas med 50 miljoner
kronor.

Utskottet

Sverige har en lång tradition av att räkna flyktingar som har
tvingats lämna sina hem som en särskilt utsatt grupp i tredje
världen. Inom ramen för det multilaterala utvecklingssamarbetet
har detta kommit till uttryck genom såväl omfattande bidrag till
verksamheten som ett aktivt engagemang för att stärka själva
organisationen.

Som framgår av propositionen är det regeringens avsikt att
fortsätta och stärka det svenska samarbetet med UNHCR. Inte
minst från svensk sida har framhållits betydelsen av att UNHCR
ökar sina ansträngningar att förebygga uppkomsten av
flyktingströmmar genom insatser i flyktingarnas ursprungsland.

Det övergripande besparingsbehovet gör det dock motiverat att
minska det svenska årsbidraget till UNHCR. Detta innebär dock
inte med nödvändighet att det samlade svenska bidraget till
UNHCR för budgetåret 1995/96 kommer att minska. Som framgår av
propositionen under anslagsposten C 2.6 Katastrof- och
flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. avser
regeringen verka för ökade möjligheter till återvandring för
flyktingar bl.a. i samarbete med UNHCR. Vidare finns det
möjlighet att bidra till UNHCR:s verksamhet under posten FN:s
aktioner för fred och återuppbyggnad (under C 1.3).

Även med den aktuella neddragningen av det svenska årsbidraget
kommer Sverige att vara en av de allra största bidragsgivarna
till UNHCR. Dessutom är de svenska bidragen till övervägande del
icke-öronmärkta, vilket är av särskilt värde för organisationen.
Under förutsättning att övriga svenska bidrag inte minskar
kommer Sverige även fortsättningsvis att vara bland de sex
största bidragsgivarna. Således kvarstår Sveriges andel av
UNHCR:s sammanlagda budget på omkring 7 % vilket enligt
utskottets bedömning är en rimlig andel.

Mot bakgrund av det anförda godtar utskottet det i
propositionen beräknade bidraget till UNHCR. Utskottet
tillstyrker alltså regeringens medelsförslag och avstyrker
motionerna U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/4), U209 (fp)
yrkande 21, U231 (v) yrkande 24, U232 (c) yrkande 17 (i denna
del/4) samt U311 (m) yrkande 2 (i denna del/4).

UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC)

ITC är FN-systemets operativa organ för handelsfrämjande
åtgärder till förmån för u-länderna. Organisationen erhåller
sina finansiella resurser för den administrativa budgeten från
UNCTAD och GATT och för projektverksamheten från UNDP och
enskilda länder. Sverige har traditionellt varit den största
bilaterala bidragsgivaren.

Verksamheten syftar till att stödja u-länders exportinsatser
och finna lösningar på handelsproblem. U-ländernas behov av
denna typ av bistånd tilltar, bl.a. på grund av de nya
möjligheter som öppnar sig som ett resultat av uppgörelsen inom
GATT:s multilaterala handelsförhandlingar samt de
marknadsekonomiska landvinningarna i det tidigare östblocket.

Sverige inledde under år 1991 en diskussion om ITC:s framtida
struktur och organisation i enlighet med reformtankarna inom det
nordiska FN-projektet. Svenska förslag om att inrätta en
rådgivande kommitté för bättre styrning av verksamheten samt att
skapa en global bidragsfond godtogs i princip.

Sverige avser verka för en förstärkt roll för ITC på det
handelsfrämjande området. Förutsättningen för detta är att
reformprocessen kan slutföras.

Regeringen beräknar medelsbehovet till 18 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96. Utbetalningen av bidrag till ITC skall göras
avhängigt bl.a. av utvecklingen vad gäller de svenska
reformförslagen om förbättrade styrformer och global
bidragsfond.

Motionen

I motion U232 (c) yrkande 17 (i denna del/5) föreslås att
bidraget höjs med 7 miljoner kronor jämfört med regeringens
förslag.

Utskottet

Utskottet finner regeringens förslag till beräkning av det
svenska bidraget väl avvägt. Utskottet delar också regeringens
bedömning att utbetalningen av bidraget får bero på bl.a.
utvecklingen vad gäller de svenska reformförslagen om
förbättrade styrformer och global bidragsfond.

Utskottet tillstyrker alltså regeringens medelsförslag och
avstyrker motion U232 (c) yrkande 17 (i denna del/5).

Narkotikabekämpning genom FN-systemet

FN:s narkotikaprogram (UNDCP) skall samordna den
internationella narkotikabekämpningen, främst inom ramen för
FN:s verksamhet, och svara för uppföljningen av de tre
FN-konventioner som finns inom narkotikaområdet.

Regeringen avser verka för att stärka UNDCP:s roll för att
engagera hela FN-systemet, inklusive de internationella
finansieringsinstitutionerna, i narkotikabekämpningen. Särskilt
viktigt är arbetet att försöka få till stånd integrerade
FN-insatser på landnivå.

Vidare måste UNDCP inrikta sin verksamhet på strategiska
program, som sedan kan tas över av andra FN-organ. Regeringen
anser att en jämnare bördefördelning bör komma till stånd. En
större andel av bidragen bör ges i form av programstöd i stället
för som projektstöd.

Narkotikakommissionen, som är UNDCP:s styrande organ, har
beslutat att genomföra en studie av samordningen av
narkotikafrågorna inom FN-systemet.

WHO:s program mot beroendeframkallande substanser, WHO/PSA,
skall utgöra ett kunskapscentrum med betoning på att samla in,
utveckla och sprida information kring frågor om missbruk av
alkohol, narkotika och tobak. Det ligger väl i linje med den
svenska synen på dessa frågor.

Regeringen beräknar medelsbehovet för bidrag till den
multilaterala narkotikabekämpningen för budgetåret 1995/96 till
66 miljoner kronor för insatser i utvecklingsländer genom UNDCP
och WHO.

Motionerna

Kristdemokratiska samhällspartiet föreslår i motion U206
yrkande 9 (i denna del/6) en minskning av bidraget med 6
miljoner kronor. I motion U232 (c) yrkande 17 (i denna del/6)
föreslås en höjning med 9 miljoner kronor.

Utskottet

Utskottet vill särskilt framhålla att vikten av UNCDP:s roll
stärks i syfte att engagera hela FN-systemet, inklusive de
internationella finansieringsinstitutionerna, i
narkotikabekämpningen.

Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag och avstyrker
motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/6) och motion U232 (c)
yrkande 17 (i denna del/6).

C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner
Sammanfattning av propositionen (s. 87--101)

Budgetering av internationella förhandlade bidrag

Bidragen till Världsbanken och de regionala
utvecklingsbankerna utgörs av åtaganden för perioder om flera
år. Medlemsländerna förhandlar normalt vart tredje år om
storleken av påfyllnad till de olika bankernas
utvecklingsfonder. Resurserna från en sådan påfyllnad används
sedan successivt över en längre period, i Världsbankens fall
ungefär åtta år. Medlemsländerna fastställer vid förhandlingarna
sina respektive bidrag för hela påfyllnadsperioden.

Budgetering av bidragen till Världsbanken har tidigare skett
så att det i varje års budget anslagits en summa motsvarande det
totala svenska årsbidraget. Detta har sedan erlagts i form av en
skuldsedel som deponerats i Riksbanken. Då organisationen begärt
att få tillgång till dessa resurser har medel dragits från
summan på skuldsedeln. Dessa dragningar har gjorts först när
organisationen behöver resurser för utbetalningar till godkända
projekt. Genomgående har dock de anslagna medlen överstigit
bankernas utbetalningar, varför budgetmedel har ackumulerats
under en följd av år. Dessa medel härrör från åtaganden i
tidigare påfyllnader som på detta sätt kommit att byggas upp
under anslaget C 1. Bidrag till internationella
biståndsprogram.

Budgeteringssystemet för det svenska bidraget till
Internationella utvecklingsfonden (IDA) ändrades budgetåret
1991/92. Numera anslås endast ett belopp motsvarande IDA:s
beräknade dragningar på skuldsedlarna under det aktuella
budgetåret. Samtidigt minskar de ackumulerade budgetmedlen i
takt med att dragningar från tidigare påfyllnader fortsätter.

Det nya systemet innebär att anslagen till varje IDA-påfyllnad
fördelas över ett större antal år genom att medel anslås så
länge som IDA:s dragningar från motsvarande skuldsedlar pågår.
Därigenom måste medel anslås för dragningar från flera
påfyllnader samtidigt. På sikt kommer dock de årliga anslagen
och de beräknade dragningarna att ligga på samma nivå.

Regeringen avser införa samma budgeteringssystem för de
regionala utvecklingsfonderna: Asiatiska utvecklingsbanken
(AsDB) och Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF) fr.o.m. nästa
påfyllnad i respektive fond.

Världsbanken (IBRD, IDA och IFC)

Världsbanken utgör i dag den största enskilda källan för
offentligt utvecklingsbistånd och lån till u- och östländer.
Världsbanken består av den internationella återuppbyggnads- och
utvecklingsbanken (IBRD) och den internationella
utvecklingsfonden (IDA). I Världsbanksgruppen ingår även det
internationella finansieringsbolaget (IFC), det multilaterala
investeringsgarantiorganet (MIGA) samt det internationella
centret för biläggande av investeringstvister (ICSID).

Världsbankens övergripande mål är att bistå
utvecklingsländerna att bekämpa fattigdomen och förbättra
levnadsstandarden genom hållbar tillväxt och investeringar i
mänskligt kapital. Sedan slutet på 1980-talet har Världsbanken
förstärkt sin inriktning på fattigdomsbekämpning och långsiktiga
utvecklingsfrågor. Banken ger lån till projekt i den offentliga
sektorn och strukturanpassningsprogram, tillhandahåller
ekonomisk rågivning och experthjälp samt verkar som katalysator
för andra investeringar och som samordnare av multilateralt och
bilateralt bistånd på landnivå.

IBRD ger långfristiga lån på marknadsrelaterade villkor till
låg- och medelinkomstländer. Budgetåret 1993/94 uppgick IBRD:s
nya låneåtaganden till 14,2 miljarder US dollar.

IDA ger lån till de fattigaste u-länderna på särskilt
förmånliga villkor. De nya åtagandena under budgetåret 1993/94
uppgick till 6,6 miljarder US dollar. I samband med den nionde
påfyllnaden fastslogs följande tre riktlinjer som kom att gälla
även för den tionde påfyllnaden: fattigdomsbekämpning, ekonomisk
anpassning och tillväxt samt en miljömässigt hållbar utveckling.
Dessa huvudprioriteringar bör ligga fast även för den elfte
påfyllnaden som kommer att börja förhandlas i början av år 1995.
En av huvudfrågorna under IDA 11 förutses bli hur banken
praktiskt skall gå till väga för att genomföra de riktlinjer för
utlåningen som fastställdes under IDA 9 och 10.

Sverige innehar sedan augusti 1994 exekutivdirektörsposten för
den nordisk/baltiska valgruppen i Världsbanken för en period av
tre år. Sverige har under denna period även det nordiska
samordningsansvaret.

År 1992 genomförde Världsbanken en utvärdering av sin totala
låneportfölj, den s.k. Wapenhansrapporten. Utvärderingen visade
på ett antal brister, t.ex. att många projekt var otillräckligt
förankrade i låntagarländerna och att uppföljningen av
genomförandet inte var tillfredsställande. Detta har lett till
en starkare betoning av behovet av att banken och mottagarlandet
gemensamt utformar projekt samt på att förbättra och stödja
genomförandet av projekt. Regeringen avser att bevaka att
utvärderingens rekommendationer följs upp i bankens arbete.

Världsbankens kritiserade finansiering av ett antal stora
vattenkraftsprojekt där befolkningsomflyttningar varit
nödvändiga har lett till att banken genomfört en översyn av
samtliga berörda projekt för perioden 1986--1993. Översynen
visar bl.a. att bankens riktlinjer för befolkningsomflyttningar
inte helt har kunnat följas.

Från svenskt och nordiskt håll har man i bankens styrelse
sedan länge förespråkat en större öppenhet. Bankens verksamhet
förväntas alltmer fokuseras på hållbar miljö, mänskliga resurser
och den privata sektorns utveckling. Den privata sektorns
centrala roll för ett lands utveckling förutses bli en av
bankens största utmaningar i framtiden då alltmer av
resursöverföringen kommer att bestå av privata kapitalflöden
direkt till den privata sektorn.

IDA finansieras genom bidrag från medlemsländerna. Den
senaste, och tionde, påfyllnaden avser den treårsperiod som
började den 1 juli 1993 och uppgår till ca 18 miljarder
US-dollar. Sverige har utfäst drygt 2,8 miljarder kronor under
tre år. I början av 1995 kommer förhandlingar att påbörjas om
den elfte påfyllnaden för perioden 1996--1999. Förhandlingarna
förutses avslutas före den 30 juni 1996. Givet att IDA:s
inriktning och utformning även framdeles ligger väl i linje med
de svenska biståndspolitiska målen, bör bidragsandelen till IDA
11 fortsatt ligga på en rimlig nivå.

Riksdagen har i några fall beslutat att delar av budgeterade
och outnyttjade skuldsedlar tillfälligt fått användas för andra
angelägna och oförutsedda önskemål (i Central- och Östeuropa och
det forna Jugoslavien och för katastrofinsatser). Under
budgetåren 1990/91, 1991/92 och 1992/93 har 620 miljoner kronor
av tidigare lagda skuldsedlar fram till och med den åttonde
påfyllnaden tillfälligt tagits i anspråk för sådana insatser.
Dessa medel måste successivt budgeteras som återlägg för IDA, så
att täckning finns när dragning på tidigare gjorda åtaganden
skall ske.

Återläggningen måste avslutas senast budgetåret 1999, dvs.
sista året för dragningar på IDA 8. Denna process påbörjades
under budgetåret 1994/95 med en första återläggning på 112
miljoner kronor. Det återstående beloppet kommer att fördelas
under de kommande budgetåren fram t.o.m. budgetåret 1999.

Under budgetåret 1995/96 kommer det tredje årsbidraget till
IDA 10 samt det första årsbidraget till IDA 11 att erläggas.
Dragningarna sker över en åttaårsperiod. För IDA 9 används i
huvudsak tidigare uppbyggda reserver.

IFC bildades år 1956 och har som målsättning att främja
ekonomisk utveckling i u-länder genom att medverka till
upprättande av privata företag och främjande av produktiva
privata investeringar i u-länder. Den allt viktigare roll som
privata investeringar spelar för ländernas utveckling har lett
till att IFC kommit att få en allt större betydelse. Varje
investering måste bidra till utvecklingen av ekonomin i
mottagarlandet samt ge avkastning.

IFC strävar efter att öka sin verksamhet i Afrika, bl.a. genom
de specialverksamheter inom IFC, s.k. faciliteter, som är
riktade mot Afrika.

Antalet specialverksamheter inom IFC ökar. Dessa spelar en
viktig roll för utvecklingen av små och medelstora företag i
u-länder.

IFC är en av de effektivaste kanalerna för multilateralt
bistånd till privatsektorsutveckling. Sverige bör därför
fortsätta att stödja IFC:s verksamhet.

IFC:s aktiekapital är nu uppe i 2,45 miljarder dollar.
Sveriges andel i den allmänna kapitalökningen är 1,17 procent
dvs. 11,7 miljoner dollar. Detta bidrag skall inbetalas under
fem år. Under budgetåret kommer det fjärde årsbidraget att
betalas. En viss reservation finns på anslagsposten.

Regeringen beräknar medelsbehovet för samarbetet enligt ovan
till 7,5 miljoner kronor budgetåret 1995/96.

Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) och Afrikanska
utvecklingsfonden (AfDF)

Afrikanska utvecklingsbankens målsättning är att främja
ekonomisk utveckling och sociala framsteg i medlemsländerna i
Afrika. Fattigdomsbekämpningen utgör en central del i denna
målsättning.

Under 1980-talet ökade bankens utlåning kraftigt och det finns
nu allvarliga kvalitetsbrister i bankens utlåning.

Sverige verkar för kvalitetsförbättring i bankens utlåning i
enlighet med en nyligen redovisad utvärdering liksom för en ökad
reservuppbyggnad och en minskning av låneportföljen i icke
kreditvärdiga länder.

Någon ny ökning av bankens kapital under det närmaste året är
inte aktuell, varför något medelsbehov ej föreligger under denna
delpost.

Den senaste överenskommelsen om en resurspåfyllnad slöts i
februari 1991 och omfattade ca 3,3 miljarder dollar. Samtidigt
fastställdes principerna för verksamhetens inriktning under
1991--1993. Fördelningen av fondens medel mellan olika
låntagarländer baseras på en löpande värdering av ländernas
förmåga att uppnå resultat avseende ekonomisk politik,
resursfördelning och fattigdomsbekämpning samt en miljömässigt
hållbar utveckling.

Kvalitetsproblem i AfDB:s utlåning gäller även för AfDF.
Förhandlingar om en sjunde påfyllnad av AfDF:s resurser inleddes
under våren 1993. Sverige verkar för en förbättrad kvalitet i
AfDF:s verksamhet och åtgärder för att stärka Bankgruppens
finansiella ställning. Den svenska bidragsandelen till AfDF VII
kommer att vara beroende av i vilken mån
påfyllnadsförhandlingarna leder till ett tillfredsställande
resultat i dessa frågor. Förhandlingarna är ännu inte avslutade
och för budgetåret 1995/96 förutses således inget medelsbehov
under denna delpost.

Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) och Asiatiska
utvecklingsfonden (AsDF)

Asiatiska utvecklingsbanken skall främja ekonomisk och social
utveckling i medlemsländerna i Asien och Stillahavsområdet.
Sedan slutet av 1980-talet har verksamheten alltmer kommit att
förändras från mer traditionell projektfinansiering till ett
bredare angreppssätt för att främja fattigdomsbekämpning,
kvinnors roll i utvecklingsprocessen, utveckling av de mänskliga
resurserna och en miljömässigt hållbar utveckling.

I överenskommelsen om en fjärde ökning av bankens kapital
fastslås att minst 40 % av bankens totala utlåningsvolym före
årtiondets slut skall styras till de sociala sektorerna eller
användas för miljöändamål. Bankens främsta interna mål är att
öka kvaliteten på långivningen för att därigenom uppnå största
möjliga utvecklingseffekt.

Sverige ingår i en valgrupp som består av de övriga nordiska
länderna, Nederländerna och Kanada. Valgruppen har under
kapitalökningsförhandlingarna spelat en klart pådrivande roll
för att åstadkomma denna breddning av bankens verksamhet.

Under det kommande budgetåret förväntas den sjunde
förhandlingen om påfyllnad av Asiatiska utvecklingsfondens
resurser ta sin början. Från givarländerna finns inför
förhandlingarna uttalat att banken skall stärka sin profil som
utvecklingsinstitution. Utgångspunkten för det svenska agerandet
bör vara hur banken hittills implementerat det övergripande
fattigdomsmålet och hur denna roll kan stärkas.

I maj 1994 slutfördes förhandlingarna om den fjärde ökningen
av bankens kapital, som därmed fördubblades till 47 miljarder
US-dollar. Av ökningen skall 2 % betalas in och resten utgörs
av garantikapital. Sverige bibehöll sin tidigare kapitalandel på
0,35 %, vilket innebär att ett belopp på 1,7 miljoner US-dollar
skall betalas in under en period på 5--6 år. Det är troligt att
det första bidraget till Asiatiska utvecklingsbanken kommer att
inbetalas under budgetåret. Detta bidrag förväntas rymmas inom
för ändamålet redan avsatta medel. För budgetåret 1995/96
föreligger således inget medelsbehov under denna delpost.

Regeringen beräknar att det fjärde och sista årsbidraget till
Asiatiska utvecklingsfondens sjätte påfyllnad under budgetåret
uppgår till 172,5 miljoner kronor.

Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)

Den interamerikanska utvecklingsbankens verksamhet har under
nästan ett årtionde i stor utsträckning präglats av
målsättningen att främja den pågående strukturanpassningen i
låntagarländerna. Samtidigt skall en betydande del av utlåningen
riktas till de allra fattigaste befolkningsgrupperna, stöd att
stärka kvinnornas roll i utvecklingsprocessen, miljö och
främjande av småföretagande.

Den åttonde ökningen av bankens kapital och påfyllnaden av
fondens resurser (IDB 8) grundar sig fortfarande på samma mål,
men syftar därutöver till att ytterligare fördjupa bankens
fattigdomsorientering.

Bankens interna mål är att förändra sin beredningsprocess så
att den förstärker den strategiska planeringen på landnivå.

Under det kommande budgetåret bör Sverige prioritera
implementeringen av IDB 8, såväl organisatoriskt som på
policyområdet. Särskilt bör bankens val av målgrupper för
projekt uppmärksammas för att garantera att de fattigaste
befolkningsgrupperna nås.

I april 1994 avslutades förhandlingarna om IDB 8. Sverige
ökade därvid sin andel till 0,3 %. Denna förstärkning av
bankens multilaterala karaktär resulterade också i ytterligare
en icke-regional plats i styrelsen. Totalt ökades bankens
kapital med 40 miljarder US-dollar, av vilka 2,5 % skall
betalas in. Det sammanlagda aktiekapitalet uppgår därmed till ca
100 miljarder US-dollar. Åtaganden om totalt 1 miljard US-dollar
till bankens koncessionella fond (FSO) avsedd för de fattigaste
låntagarländerna fastställdes också. För Sveriges vidkommande
innebär förhandlingsresultatet totalt utfästelser om bidrag på
18 miljoner US dollar, vars dragningar fördelas över en
tioårsperiod.

Mot denna bakgrund, och med hänsyn tagen till svenska
åtaganden i tidigare kapitalökningar, uppskattar regeringen
medelsbehovet under budgetåret 1995/96 till 28,5 miljoner
kronor.

Övriga utvecklingsfonder

Nordiska utvecklingsfonden (NDF)

NDF är en nordisk biståndsinstitution för finansiering av
utvecklingsprojekt, som främjar ekonomisk och social utveckling
i u-länder och som är av nordiskt intresse. Särskild vikt läggs
vid projekt med positiva miljöeffekter. Utlåningen sker på
mycket förmånliga villkor, motsvarande dem som erbjuds av IDA.
Fonden ger krediter endast i samfinansiering med andra
finansiärer, främst andra multilaterala
finansieringsinstitutioner.

Fondens grundkapital uppgår till 250 miljoner SDR. Den svenska
andelen uppgår till 37,3 % av det totala kapitalet i enlighet
med etablerad nordisk bördefördelning.

NDF har undertecknat avtal om drygt fyrtio krediter till ett
sammanlagt värde av ca 160 miljoner SDR. Till fonden har
hittills inbetalats 90 miljoner SDR. Den svenska andelen av ännu
inte inbetalt kapital uppgår till 40 miljoner SDR, vilket med
dagens växelkurser motsvarar ca 650 miljoner kronor.

Nordiska Ministerrådet kommer att under 1995 utvärdera NDF:s
verksamhet. Resultatet av utvärderingen kommer att ligga till
grund för det svenska agerandet vid de förhandlingar om
kapitalpåfyllnad av NDF som väntas genomföras under budgetåret.
Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1995/96 till
171 miljoner kronor.

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)

IFAD:s huvudmålsättning är att hjälpa de fattigaste delarna av
befolkningen i de fattigaste länderna att höja sin
levnadsstandard genom bl.a. ökad jordbruksproduktion. IFAD
kännetecknas bl.a. av att fattigdomskriteriet är tydligt
inskrivet i organisationens stadgar samt av den relativt
betydande roll som mottagarländerna har i organisationens
styrning. Verksamheten präglas av småskalighet och innovation.

Det finansiella ansvaret för IFAD har delats mellan OPEC- och
OECD-länderna. OPEC-ländernas försämrade ekonomier har
emellertid medfört att denna form av biståndssamarbete utsatts
för allt större påfrestningar.

Under 1994 har en översyn av struktur-, inflytande- och
resursbehovsfrågorna inom IFAD gjorts och förslag om
genomgripande reformer lagts fram. Förhandlingarna om en fjärde
kapitalpåfyllnad för 1995--1997 har därmed kunnat återupptas och
förutses avslutas i början av år 1995.

IFAD:s inriktning av verksamheten sammanfaller väl med svenska
biståndspolitiska målsättningar. Det råder stor efterfrågan på
organisationens tjänster, och den är välskött och bedriver sin
verksamhet effektivt.

Sverige har engagerat sig starkt i IFAD och spelar en
framträdande roll i processen mot en uppgörelse om reformer och
kapitalpåfyllnad.

Beredskap bör finnas för ett svenskt deltagande i en fjärde
kapitalpåfyllnad. Den svenska andelen av OECD-ländernas samlade
bidrag till påfyllnad bör ligga nära den som gällde för den
tredje påfyllnaden (5,8 %). Med hänsyn till att OECD -- och i
viss mån mottagarländerna -- förutses ta över en del av
OPEC-ländernas finansiella börda i ett reformerat IFAD, kan
OECD-ländernas andel av den fjärde påfyllnaden komma att uppgå
till ungefär 75 %. 600 miljoner US-dollar kvarstår som ett
rimligt antagande angående påfyllnadens totala storlek.

Under dessa förutsättningar kan det första och andra svenska
årsbidraget till den fjärde kapitalpåfyllnaden beräknas till
sammanlagt 130 miljoner kronor. Med hänsyn tagen till en från
budgetåret 1992/93 ingående reservation beräknar regeringen ett
medelsbehov på 25,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Världsbanken och IMF

Motionerna

I motion U232 (c) yrkande 4 framhålls att det svenska
biståndet i ökad utsträckning bör frigöras från anknytningen
till Internationella valutafondens strukturanpassningsprogram.
Vänsterpartiet hävdar i sin motion U230 (yrkande 1) att det är
hög tid att finna andra metoder för strukturanpassning än
Världsbankens och IMF:s för att hantera u-ländernas skulder.
Vidare anförs i motion U230 (v) (yrkande 2) att åtminstone
hälften av de minst utvecklade och mest skuldtyngda ländernas
skulder skall avskrivas redan i år. Enligt motion U212 (mp)
(yrkande 7) bör Sverige aktivt verka för en sammanhållen
skuldsaneringsstrategi.

I motion U232 (c) yrkande 3 föreslås att regeringen varje år
skall överlämna en rapport till riksdagen om Världsbankens och
Internationella valutafondens verksamhet. En parlamentariskt
sammansatt grupp med uppgift att kontinuerligt följa
Världsbankens och IMF:s arbete bör enligt motion U212 (mp)
(yrkande 10) inrättas. Vidare föreslås i samma motion (yrkande
11) att det bör inrättas en parlamentarisk grupp på nordisk nivå
för utarbetande av en gemensam hållning i dessa frågor.

I motion U234 (s) anförs att riksdagen skall ha möjlighet att
ha insyn i och påverka Världsbankens politik. I motion U212 (mp)
(yrkande 9) föreslås att Sverige skall offentliggöra de
instruktioner som ges till verkställande styrelsen i
Världsbanken och IMF.

Enligt motion U230 (v) yrkande 3 måste Världsbanken och IMF
reformeras. Båda institutionerna bör demokratiseras och inordnas
i FN-systemet. Den offentliga insynen i Världsbanken måste
förbättras väsentligt enligt motion U212 (mp) yrkande 8.

I motion U230 (v) yrkande 6 anförs att Sverige i
förhandlingarna om den elfte kapitalpåfyllnaden i IDA bör ställa
krav på fattigdomsbekämpning, ekonomisk anpassning och tillväxt
samt en miljömässigt hållbar utveckling. Miljöpartiet kräver i
motion U212 yrkande 6 ett utförligt beslutsunderlag inför
påfyllnad av medel till IDA. Motionärerna (U212 (mp) yrkande 5)
vill också att en större del av IDA:s resurser skall användas
för utveckling av mänskliga resurser. IDA-medel skall enligt
motionärerna (U212 (mp) yrkande 4) inte användas för stora
dammprojekt. I yrkande 3 i samma motion anförs att Världsbanken
bör inrätta ett moratorium för stora dammprojekt.

Det föreslås i motion U212 (mp) yrkande 2 att Sverige aktivt
skall verka för att Världsbanken agerar i enlighet med svenska
åtaganden vad gäller internationella konventioner om
klimatförändringar m.m.

I motion U212 (yrkande 1) från Miljöpartiet begärs
tillsättande av en utredning om bindande riktlinjer för Sveriges
agerande i IMF och Världsbanken. Bland annat skall syftet vara
att öka den offentliga insynen.

I motion U311 (m) yrkande 2 (i denna del/5) föreslås att de
internationella finansieringsinstitutionerna tillförs
ytterligare 275 miljoner kronor.

Utskottet

Vid konferensen i Bretton Woods i juli 1944 enades de
deltagande 44 länderna om att upprätta Internationella
valutafonden (IMF) och Internationella banken för återuppbyggnad
och utveckling -- Världsbanken. Dessa två institutioner har nu
178 medlemmar.

Medlemsländernas röstandelar i Bretton Woods-institutionerna
är kopplade till de enskilda medlemmarnas insatser. Dessa står i
sin tur i direkt relation till medlemslandets relativa styrka i
världsekonomin. Den högsta beslutanderätten utövas av
guvernörsstyrelsen där varje medlem har en representant.
Sveriges guvernör i Världsbanken är finansministern, och i IMF
är det riksbankschefen. Flertalet beslut är dock delegerade till
en exekutivstyrelse bestående av 24 personer som representerar
olika landgrupperingar. Det är inte ovanligt att både givar- och
mottagarländer gemensamt företräds av en exekutivdirektör. De
nordiska och baltiska länderna representeras gemensamt av en
exekutivdirektör i vardera styrelsen. Tjänsten som
exekutivdirektör roterar mellan länderna i valgruppen.

Världsbankens organisation och arbetssätt kritiseras i flera
motioner. I motion U212 (mp) föreslås att öppenheten och den
offentliga insynen måste förbättras inom Världsbanken och dess
institutioner. I motion U230 (v) redovisas förslag om vissa
ändringar av Världsbankens organisation och finansiering som
lagts fram internationellt.

Sverige och övriga nordiska länder har länge förespråkat
större öppenhet och ökad insyn i banken. Banken har också från
den 1 januari 1994 infört ett nytt handlingsprogram med bl.a.
riktlinjer för information som innebär att betydligt mer
material är tillgängligt för en intresserad allmänhet. Genom
nyupprättade informationskontor och datanätverk är numera bl.a.
projektdokument, utvärderingar och policydokument tillgängliga.
Dessutom är de projektdokument som berör ett låntagarland
tillgängliga vid Världsbankens fältrepresentation i samma land.
Oftast är dokumenten även översatta till hemspråket. Enligt
överenskommelse mellan de nordiska länderna bekantgörs vid
förfrågan även innehållet i de synpunkter som översänds till den
nordisk/baltiska exekutivdirektören. En liknande process mot
ökad öppenhet och ökad publicering av dokument pågår inom IMF,
även om man där inte kommit lika långt som inom Världsbanken.

Inom Världsbanken finns en speciell utvärderingsenhet (OED)
som rapporterar direkt till styrelsen. OED genomför
kontinuerligt utvärderingar av bankens projekt och program,
bl.a. ur social och miljömässig synpunkt. För att ytterligare
försäkra sig om att Världsbankens projekt uppfyller de
långtgående riktlinjer som ställs på projekten upprättades under
år 1994 en oberoende granskningspanel med uppgift att vid behov
specialgranska enskilda projekt eller projektförslag, en åtgärd
banken är ensam om bland utvecklingsinstitutioner i världen.
Anmälningar till panelen kan göras av exekutivdirektörerna, men
också av de befolkningsgrupper som berörs av bankens projekt.
Nyligen mottog panelen sin första begäran om granskning från
berörda befolkningsgrupper beträffande ett projektförslag i
Nepal. De senaste åren har banken genomgått stora förändringar
som har haft betydelse för miljösynen i banken och för
bedömningar av miljöeffekterna av bankens verksamhet. Dessa
förändringar i synen på frågor rörande
miljö/naturresurser/hållbar utveckling har skett på främst
svensk och nordisk tillskyndan.

I en interpellationsdebatt den 17 februari 1995 (prot.
1994/95:62) underströk finansministern att Sverige som litet
land och anhängare av multilateralt samarbete har anledning att
värna om institutionernas styrka, effektivitet och förmåga till
förnyelse. Han sade vidare att "vi som delägare har ett starkt
intresse av att driva på de förändringar som från tid till annan
behöver göras. Vi verkar tillsammans med de nordiska länderna i
en grupp där även de baltiska staterna ingår sedan de blev
medlemmar i banken och fonden. I gruppen finns en bred samsyn i
dessa frågor, vilket ökar våra möjligheter att påverka."

Världsbanken har under många år utsatts för kritik av den
innebörd som de här aktuella motionerna ger uttryck för.
Utskottet konstaterar därför med tillfredsställelse att
Världsbanken under de senaste åren tagit intryck av denna kritik
och gjort väsentliga ändringar för att bl.a. skapa mer insyn i
verksamheten. Mot bakgrund bla av finansministerns uttalanden
förutsätter utskottet att Sverige även fortsättningsvis kommer
att verka för ökad öppenhet i bankens verksamhet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
U212 (mp) yrkande 8 och U230 (v) yrkande 3.

Förslag som syftar till att ge riksdagen större insyn och
ökade möjligheter att påverka Sveriges agerande i Världsbanken
och IMF förs fram i tre motioner.

Enligt motion U212 (mp) skall Sverige kontinuerligt
offentliggöra de instruktioner som ges till verkställande
styrelsen i Världsbanken och IMF. Vidare anser motionärerna att
en parlamentarisk grupp för världsbanksfrågor skall tillsättas i
den svenska riksdagen. De begär också att regeringen skall lägga
fram förslag i Nordiska rådet om inrättande av en parlamentarisk
grupp för världsbanksfrågor. Även i motion U230 (v) föreslås att
en parlamentarisk nämnd skall tillsättas för världsbanksfrågor.

Med anledning av dessa motionsförslag vill
utskottet anföra följande.

Det löpande svenska agerandet i Världsbanken och IMF sker till
största delen i respektive exekutivstyrelse genom den för de
nordiska och baltiska länderna gemensammma exekutivdirektören.
Systemet med gemensam exekutivdirektör innebär att de synpunkter
som förs fram i styrelsen är framförhandlade mellan länderna och
betraktas såsom samlade nordisk/baltiska synpunkter. Att ett
land utformar bindande riktlinjer för exekutivdirektören är
svårgenomförbart eftersom exekutivdirektören representerar flera
länder. Dessutom präglas styrelsens arbete av
samförståndslösningar. Inför utformandet av svenska synpunkter
inhämtar givetvis Finansdepartementet regelbundet synpunkter
från sakkunniga på området -- SIDA, Miljödepartementet och
NGO:er -- för att försäkra sig om att de svenska synpunkterna
överensstämmer med fastställda nationella positioner.

Utskottet instämmer i motionärernas önskemål om att riksdagens
möjligheter att följa Världsbankens verksamhet bör förbättras.
Det finns enligt vad utskottet erfarit ett stort intresse från
parlamentariker att få bättre insyn och påverkansmöjligheter i
Världsbanksfrågor. Enligt utskottets mening är det dock tveksamt
om inrättande av en särskild parlamentarisk nämnd skulle
innebära en effektiv lösning. Utskottet utgår från att
regeringen på lämpligt sätt ger riksdagen regelbunden
information. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna U212 (mp) yrkandena 10 och 11 samt motion U230 (v)
yrkande 5.

I motion U212 (mp) begärs att en utredning skall tillsättas
med uppdrag att lägga fram förslag om bindande riktlinjer för
Sveriges agerande i IMF och Världsbanken. Syftet med utredningen
skall vara att öka den offentliga insynen, skapa en bättre
parlamentarisk kontroll och uppnå en mer pådrivande roll för
Sverige i strävan att förbättra det multilaterala biståndet.

Utskottet anser inte att det finns skäl att tillsätta en
utredning med de uppgifter som motionärerna skisserar. Motion
U212 (mp) yrkande 1 avstyrks alltså.

Med hänvisning till vad som ovan anförts om det löpande
svenska agerandet i Världsbanken och IMF avstyrker utskottet
motion U212 (mp) yrkande 9.

Beträffanden förslaget i motion U234 (s) om närmare samråd
mellan regeringen och riksdagen i Världsbanksfrågor liksom
förslaget i motion U232 (c) om att riksdagen skall få en årlig
rapport om Världsbanksgruppen och IMF utgår utskottet från att
dessa förslag kommer att bli föremål för överväganden inom
regeringskansliet. Motion U234 (s) och U232 (c) yrkande 3 får
härmed anses besvarade.

I motion U212 (mp) framförs vissa önskemål om att Sverige i
Världsbanken skall verka för att banken skall agera i enlighet
med svenska åtaganden i fråga om internationella
miljökonventioner.

Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har
redovisat om de förändringar som vidtagits i Bankens verksamhet
och med hänsyn till Sveriges agerande allmänt i miljöfrågor
utgår utskottet från att de synpunkter som motionärerna framfört
blir beaktade.

Motion U212 (mp) yrkande 2 är därmed besvarad.

Utskottet är inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd
med anledning av förslaget i motion U212 (mp) om fördelning av
IDA:s resurser samt att en större del av lånen inom
energisektorn skall gå till energieffektiviseringar m.m.
Motionen i här aktuell del (yrkande 5) avstyrks alltså.

Med anledning av de synpunkter och förslag rörande
strukturanpassningsprogrammen som läggs fram i motionerna U230
(v) och U232 (c) vill utskottet erinra om att dessa
program ytterst syftar till att uppnå makroekonomisk balans och
att skapa förutsättningar för en långsiktig tillväxt. Programmen
utarbetas av det enskilda landet i nära samarbete med IMF och
Världsbanken.

Strukturanpassningsprogrammen är ett medel att nå hållbar
utveckling. Programmen har under senare år kommit att innefatta
flera olika former av sociala insatser. Dessa syftar till att
lindra de kortsiktiga påfrestningar som t.ex. en prisreform
medför.

Strukturanpassningsåtgärder som genomförs i syfte att
förbättra ekonomins funktionssätt och lägga grunden för en
varaktig tillväxt kan medföra kostnader på kort sikt i form av
fallande import och konsumtion. Genom betalningsbalansstöd kan
import och konsumtion jämnas ut över tiden. Härigenom får landet
ökade möjligheter att genomföra nödvändiga åtgärder under
ordnade former och på ett sätt som minskar påfrestningen på
utsatta grupper. Sveriges stöd till ekonomiska reformprogram
innebär att vi kan påverka programmens utformning i önskvärd
riktning.

Det är enligt utskottets mening viktigt att
strukturanpassningsprogrammen kombineras med en satsning på
sociala sektorer såsom hälsovård och utbildning (särskilt på
basnivå). Det är också nödvändigt att det sociala området
prioriteras i ländernas egna statsutgifter. Reformprogram av
strukturanpassningstyp kan givetvis inte genomföras utan att
vara förankrade i respektive mottagarland. Effekterna på olika
grupper av olika ekonomisk-politiska åtgärder bör noga följas då
det kan bli nödvändigt med riktade subventioner för särskilt
utsatta grupper.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
U230 (v) yrkande 1 och U232 (c) yrkande 4.

Beträffande förslagen i motionerna U212 (mp) och U230 (v) om
skuldsanering vill utskottet understryka att Sverige sedan länge
förespråkat en mer sammanhängande och långsiktig skuldstrategi.
Sverige har också spelat en pådrivande roll för att få till
stånd mer långtgående skuldlättnad för de fattigaste,
skuldtyngda länderna. Ett exempel härpå är det internationella
seminariet om extern finansiering för de fattigaste länderna som
Sverige tillsammans med Schweiz arrangerade i maj 1994. Vid
seminariet där kreditor- och givarländer samt multilaterala
institutioner deltog behandlades olika typer av skulder och man
diskuterade åtgärder för att åstadkomma långsiktigt hållbara
lösningar.

I propositionen redovisas att Sverige kommer att fortsatt
aktivt driva frågan om ytterligare skuldlättnadsåtgärder i olika
fora, med utgångspunkt bl.a. från de slutsatser som drogs vid
skuldseminariet om behovet av en samordnad strategi för att
hantera olika länders skuldproblem. Utgångspunkten bör, sägs
det, vara att åstadkomma en hållbar skuldsituation med avseende
på bilaterala, multilaterala och kommersiella skulder och
medverka till nödvändiga ekonomisk-politiska reformer.

Det kan vidare nämnas att Parisklubben, där de bilaterala,
offentliga kreditorernas fordringar omförhandlas, nyligen har
enats om ökade avskrivning, upp till 2/3, och mer heltäckande
överenskommelser i form av reduktion av hela skuldstocken för de
fattigaste länderna.

Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet motionerna U212
(mp) yrkande 7 och U230 (v) yrkande 2.

I motion U230 (v) anges vissa krav som regeringen bör föra
fram vid förhandlingarna om den elfte påfyllnaden till IDA:s
budget. De av motionärerna angivna kraven motsvarar helt de
riktlinjer för IDA:s verksamhet som lades fast vid den tionde
påfyllnaden.

I propositionen framhålls att dess riktlinjer bör ligga fast
även för den elfte påfyllnaden. Någon särskild framställning
från riksdagens sida är alltså inte påkallad.

Motion 230 (v) i här aktuell del avstyrks.

Förslaget i motion U212 (mp) yrkande 6 om att riksdagen skall
föreläggas ett utförligt beslutsunderlag inför påfyllnad av
medel till IDA avstyrks likaledes.

Enligt motion U212 (mp) bör Världsbanken upphöra med att
stödja stora dammprojekt. Motionärerna anser också att sådana
projekt inte skall finansieras med IDA-medel.

Enligt vad utskottet inhämtat ingår i Världsbankens nyligen
antagna handlingsprogram att föreskriva sådana regler vid
projektens utformning att dessa kan ge största möjliga nytta och
ha så få negativa effekter som möjligt på miljö, lokal kultur
och samhälle. Sverige har i samarbete med övriga nordiska länder
varit mycket aktivt och drivande vad gäller utformningen av
bankens nya handlingsprogram. Detta överensstämmer i stort med
den svenska synen på utvecklingssamarbete. Utskottet vill även
erinra om att den nyligen inrättade oberoende inspektionspanelen
gör det möjligt att granska eventuella misstankar om brott mot
handlingsprogrammet har förekommit vid projektförberedelserna.

Det bör även nämnas att projekt som genomförs i
utvecklingsländer med privat finansiering och utan inblandning
av Världsbanken oftast inte är underställda samma långtgående
villkor som i dag är knutna till lån från Världsbanken vad
gäller hänsyn till miljö, ersättning vid tvångsförflyttning,
fattigdomsinriktning, påverkan på lokal kultur.

Utskottet behandlar i det följande motionsförslag som avser
vissa specifika vattenkraftsutbyggnader.

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att motion
U212 (mp) i här aktuell del inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

I motion U311 (m) föreslås att de internationella
finansieringsinstitutionerna skall tillföras ytterligare 275
miljoner kronor. Med anledning av detta förslag vill utskottet
erinra om att bidragen till Världsbanken och de regionala
utvecklingsbankerna utgörs av åtaganden för perioder om flera
år. Medlemsländerna förhandlar normalt vart tredje år om
storleken av påfyllnad till de olika bankernas
utvecklingsfonder. Resurserna från en sådan påfyllnad används
sedan successivt över en längre period.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
U311 (m) yrkande 2 (delvis/5).

C 1.3 Övrigt multilateralt samarbete
Sammanfattning av propositionen (s. 95--101)

Miljöinsatser

Uppföljningen av FN:s konferens om miljö och utveckling
(UNCED) är en väsentlig komponent i det internationella
utvecklingssamarbetet.

En av regeringen tillsatt arbetsgrupp har granskat hur
besluten vid UNCED och andra globala miljöfrågor kan integreras
i det svenska utvecklingssamarbetet. Arbetsgruppen har nyligen
lämnat sitt förslag. Regeringen avser att noga värdera dessa
planer. Syftet är att utveckla principer, riktlinjer och
arbetsmetoder för ett mer integrerat och fokuserat perspektiv på
hållbar utveckling. Regeringen avser återkomma till riksdagen om
arbetet med dessa frågor.

De mål som antagits av riksdagen om en framsynt hushållning
med naturresurser och omsorg om miljön är grundpelare i
regeringens arbete med dessa frågor. Miljöhänsyn måste
integreras i all utvecklingsverksamhet. Därutöver fordras vissa
riktade bidrag till särskilda miljöfonder och -program, vilka
finansieras under denna anslagspost.

Den globala miljöfaciliteten (GEF), som administreras
gemensamt av UNDP, UNEP och Världsbanken, vars verksamhet
nyligen omstrukturerats och permanentats, finansierar insatser
inom områdena globala klimatförändringar, biologisk mångfald,
skydd av internationellt vatten samt uttunning av ozonskiktet.
GEF är också interimistisk finansiell mekanism för de globala
konventionerna om klimatförändringar och biologisk mångfald, som
tillkom som ett resultat av UNCED-processen. Förhandlingar pågår
om GEF:s roll i uppföljningen av dessa konventioner. Den
påfyllnadsförhandling som resulterat i en fond på sammanlagt
2 miljarder US dollar för perioden 1994--97 innebär för Sverige
en andel om 2,88 %, vilket motsvarar 450 miljoner kronor. För
perioden 1995/96 kommer ca hälften av det svenska bidraget att
utbetalas.

I propositionen redovisas att en konvention mot ökenspridning
nyligen framförhandlats. Regeringen aviserar att förslag om
ratificering av konventionen kommer att läggas fram under våren
1995. Den beräknas kunna träda i kraft under 1997. Under
interimsperioden kommer förhandlingar att göras, som bl.a. skall
ta ställning till finansieringen av de åtaganden som är
förbundna med konventionen. Under det närmaste året kommer
således behovet av finansiering främst att gälla
interimsåtaganden. Ett särskilt initiativ gäller omedelbara
åtgärder i Afrika.

Montrealprotokollet är ett avtal som förbinder dess parter att
genomföra en avveckling av ozonnedbrytande ämnen. Protokollets
multilaterala fond finansierar u-ländernas deltagande i
avvecklingsprogrammet. Under året utökades fondens budget från
160 miljoner US dollar till 240 miljoner US dollar. Sveriges
andel till fonden bibehölls vilket innebär att det svenska
åtagandet för närvarande utgör 1,9 miljoner US-dollar per år.

En internationell utvärdering av Montrealprotokollets
verksamhet har inletts.

SIDA har under flera år haft i uppdrag att handha
genomförandet av vissa multilaterala miljöinsatser inom ramen
för denna delpost. Inriktningen har varit långsiktiga insatser
som kräver kontinuitet och som ligger i linje med
UNCED-besluten. Den föreslagna minskningen på delposten påverkar
även denna del.

Regeringen föreslår ett bidrag med 217,5 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96.

Motionerna

Kristdemokraterna föreslår i motion U206 yrkande 9 (i denna
del/7) att bidraget höjs med 7,5 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag. I motion U232 (c) yrkande 17 (i denna
del/7) föreslås också att bidraget höjs med 7,5 miljoner kronor.

I motion T225 (mp) yrkande 16 anför motionärerna att Sverige
bör verka i internationella organ för att i-länder inte skall
kunna exportera sina utsläpp till u-länder.

Utskottet

I motion T225 (mp) yrkande 16 anförs att Sverige bör verka för
internationella regler om att utländska företag inte skall kunna
flytta sin föroreningar till u-länder. Utskottet vill erinra om
att denna fråga behandlades av utskottet våren 1994 (bet.
1993/94:UU22). Utskottet konstaterade därvid att det var
glädjande att parterna i Baselkonventionen lyckats enas om ett
totalförbud mot export av giftigt avfall från industriländerna
till utvecklingsländerna och länderna i Östeuropa. Utskottet
redovisade att frågan om den formella ändringen i själva
Baselkonventionen kommer konventionsstaterna att diskutera på
det tredje konventionsstatsmötet.

Detta möte kommer att äga rum i Spanien (antagligen i Madrid)
18--22 september. Utskottet har inhämtat att Sverige --
tillsammans med Danmark -- agerar inom EU för att hela EU inför
detta möte skall ställa sig bakom att totalförbudet blir
juridiskt bindande.

Utskottet vill understryka att det är av stor vikt att Sverige
fortsätter att verka för att ett totalförbud mot export av
giftigt avfall också efterlevs i praktiken. Den rika världen har
även i detta avseende ett moraliskt ansvar inför de fattigare
länderna.
I motion T225 (mp) nämns vidare s.k. joint implementation.

Utskottet vill här påpeka att i samband med FN:s konferens om
miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 undertecknades en
ramkonvention om klimatförändringar. Konventionen innebär att de
industrialiserade länderna som ett första steg åtar sig att till
år 2000 försöka stabilisera utsläppen av koldioxid och andra
växthusgaser på 1990 års nivå.

Enligt klimatkonventionen skall åtagandena mot
klimatförändringar kunna vidtas gemensamt av konventionens
parter, s.k. joint implementation. Möjligheten till gemensamt
genomförande har tagits in i klimatkonventionen för att möta
kraven på kostnadseffektivitet.

Marginalkostnaderna för att minska koldioxidutsläppen i
Sverige är höga, medan de i flera av våra grannländer och i
utvecklingsländerna är låga. Detta innebär att det är
samhällsekonomiskt mer lönsamt för Sverige att göra insatser där
kostnaderna är lägst.

Med det anförda anser utskottet motion T225 (mp) yrkande 16
besvarad.

Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag och avstyrker
motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/7) och motion U232 (c)
yrkande 17 (i denna del/7).

Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF)

Det övergripande målet för IPPF är att främja ett ansvarsfullt
föräldraskap. IPPF:s strategiska plan för nittiotalet ("Vision
2000"), som antogs för två år sedan, framhåller den mänskliga
rättigheten för alla kvinnor, män och ungdomar att fritt
bestämma över sin sexuella och reproduktiva hälsa. Man betonar
också federationens roll som ledare inom området genom sin
starka fältnärvaro.

Organisationen har dock haft svårt att föra ut planens budskap
till sina relativt självständiga medlemsorganisationer.

Sverige är fortfarande en av de största bidragsgivarna till
IPPF. En mer balanserad bördefördelning är angelägen att uppnå.

Regeringen föreslår ett bidrag till IPPF om 108 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96.

Motionerna

I motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/8) föreslås en
minskning av bidraget med 3 miljoner kronor. Folkpartiet
liberalerna föreslår i motion U209 yrkande 22 en höjning med
22,5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Centerpartiet föreslår i motion U232 yrkande 17 (i denna del/8)
en höjning med 27 miljoner kronor.

Utskottet

Sverige är fortfarande en av de största bidragsgivarna till
IPPF. Organisationens mål är viktiga, och utskottet delar
regeringens uppfattning att en mer balanserad bördefördelning är
angelägen att uppnå.

Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag och avstyrker
motionerna U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/8), U209 (fp)
yrkande 22 och U232 yrkande 17 (i denna del/8).

Internationella sjöfartsuniversitetet (WMU)

WMU, som är beläget i Malmö, drivs i den internationella
sjöfartsorganisationens (IMO) regi. Varje årskurs består av ca
100 studenter som till 90--95 % kommer från utvecklingsländer.

Universitetet kompletterar de regionala utbildningscentra som
finns i en rad länder. Sverige skall enligt avtal bidra med en
tredjedel av den budget som fastställs. För budgetåret 1995/96
förutser regeringen ett bidrag om 27 miljoner kronor.

Multilateral rekrytering

Medel under anslagsposten utnyttjas främst för rekrytering,
utbildning och finansiering av biträdande experter inom
internationella organisationer, särskilt FN-systemet. Under
budgetåret 1994/95 finansierar Sverige ett 90-tal multilaterala
biträdande experter.

Under budgetåret 1993/94 har SIDA i samråd med
Utrikesdepartementet utvärderat programmet. Utvärderingen visar
bl.a. att hälften av deltagarna i programmet haft åtminstone
ytterligare ett uppdrag inom det internationella biståndet och
mer än hälften är intresserade av att få sådana uppdrag i
framtiden. Cirka 10 % av de tidigare biträdande experterna har
enligt utredningen fått fast anställning inom FN-organisationer.
Det är dock oklart hur effektivt programmet varit för att bidra
till ett ökat antal svenskar i internationell tjänst. Det är
väsentligt att finna former för rekrytering och för att på ett
bättre sätt utnyttja nationella och internationella
erfarenheter.

Regeringens bedömning är att programmet i nuvarande skede är i
behov av konsolidering och en betydligt klarare målsättning än
tidigare. Regeringen avser att tillsammans med den nya
biståndsmyndigheten utveckla nya riktlinjer för programmet.

Från anslagsposten tas medel för förstärkning av SIDA:s
kapacitet att rekrytera svenskar till tjänstgöring på hög- och
mellannivå i internationella organisationer.

För budgetåret 1995/96 förutser regeringen ett anslag för ovan
redovisade ändamål på 72 miljoner kronor.

FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad

De senaste årens utveckling i länder som f.d. Jugoslavien,
Somalia och Rwanda har visat på behovet av att utveckla
effektivare metoder för att förebygga, förhindra och lösa
konflikter samt att i alla led främja varaktig fred och
långsiktig utveckling. Framgångsrik konflikthantering kräver
samordning av insatser av såväl politisk och militär som civil
och humanitär natur.

Det svenska stödet till FN:s aktioner för fred och
återuppbyggnad skall även fortsättningsvis syfta till att
framhäva och stärka de civila och humanitära aspekterna av de
fredsbevarande operationerna i utvecklingsländerna. Under
budgetåret 1995/96 bör ökad uppmärksamhet ägnas åt att utveckla
FN:s organisation och arbetsmetoder i syfte att på såväl kort
som lång sikt främja effektivare samverkan mellan FN:s civila,
humanitära och fredsbevarande insatser. Särskilt avseende bör
fästas vid att utveckla och förbättra FN:s förmåga att
förebygga, förhindra och lösa konflikter samt organisationens
möjligheter att främja övergången till varaktig fred och
långsiktig utveckling. Vidare bör särskilt avseende fästas vid
FN:s organisation och arbetsmetoder i framför allt s.k. komplexa
katastrofer.

Användande av medel under denna anslagspost får ske i de
länder vilka enligt OECD:s biståndskommitté (DAC) definieras som
u-länder. Anslagsposten kan vidare utnyttjas för insatser av
utvecklingskaraktär (organisations- och metodutveckling etc.)
inom FN och andra organisationer, som bidrar till att utveckla
FN:s konflikthanteringsförmåga. Insatser för konfliktlösning,
demokratistöd, humanitär hjälp och återuppbyggnad bör i ökad
utsträckning finansieras under anslaget C 2.

För budgetåret 1995/96 beräknar regeringen ett belopp om 150
miljoner kronor för denna anslagspost.

Motionen

En höjning av bidraget med 67,5 miljoner kronor föreslås i
motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/9).

Utskottet

Katastroferna i världen har under den senaste femårsperioden
blivit såväl fler som mer komplexa till sin karaktär.
Grundorsakerna går ofta att finna i bl.a. underutveckling,
social orättvisa och politisk instabilitet vilket lett fram till
väpnade konflikter. Krig i kombination med torka och svält har
skapat situationer som kräver lösningar som går bortom
traditionellt humanitära katastrofinsatser.

Inom det internationella samfundet har FN en naturlig roll som
samordnare av insatser som syftar till att såväl förhindra
katastrofer och lösa konflikter som att bidra till att skapa
långsiktigt hållbar fred. För detta krävs såväl omfattande
humanitära insatser som insatser av politisk och fredsbevarande
karaktär.

Sverige har en lång tradition av att delta i FN:s
fredsbevarande operationer. Dessa har visat sig vara ett av de
viktigaste instrumenten FN har till sitt förfogande för att
hantera konflikter. Inte desto mindre har de senaste årens
komplexa katastrofer visat på behovet av att ytterligare
utveckla FN:s fredsbevarande operationer och stärka FN:s
konflikthanteringsförmåga. Som framgår av propositionen är det
regeringens mening att detta bl.a. kan göras genom att utveckla
de civila och humanitära aspekterna av FN:s fredsbevarande
operationer. Vidare avser regeringen att verka för ett stärkande
av FN:s preventiva roll genom att förbättra FN:s förmåga att
förebygga och förhindra konflikter. Detta måste ske i nära
samarbete med relevanta FN-organ och FN:s avdelning för
humanitära frågor (DHA).

Sedan anslagets inrättande budgetåret 1992/93 har det visat
sig vara ett ändamålsenligt sätt att främja en utveckling mot
ökad integrering av FN:s civila och militära insatser. Bl.a. har
Sverige bidragit med ett stort antal civilpoliser till FN:s
operationer i Moçambique, Somalia, El Salvador m.fl. länder,
bidrag till fredsprocesser i bl.a. Moçambique samt även vid ett
tillfälle med ett fältsjukhus (Somalia).

Inom ramen för den av regeringen föreslagna storleken på
anslaget kommer även fortsättningsvis denna typ av insatser att
rymmas. Några stora insatser liknande det svenska fältsjukhuset
i Somalia under 1993 är inte sannolika med tanke på Sveriges
åtagande i f.d. Jugoslavien (NORDBAT). Även vad gäller
civilpoliser är tillgången begränsad, och ingen förändring som
skulle innebära möjlighet till väsentligt fler insatser från
svensk sida än tidigare kan förväntas. Insatser för att stärka
och utveckla FN:s konflikthanteringsförmåga är av sådan karaktär
att de väl torde rymmas inom den föreslagna ramen för anslaget.

Mot bakgrund av det anförda och det ansträngda budgetläget är
det utskottets uppfattning att en minskning av anslaget är väl
motiverad. Som framgått finns det ingen risk att de insatser som
är påkallade inte skall kunna genomföras av budgetskäl. Vidare
är det i flertalet fall då det gäller insatser för att främja
fred och återuppbyggnad möjligt att finansiera dessa över
anslagen Fredsbevarande verksamhet (B 9) samt Katastrof- och
flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. (C 2.6).

Utskottet tillstyrker alltså regeringens medelsförslag och
avstyrker motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/9).

Övriga insatser

Under delposten finansieras bidrag till ett stort antal
organisationer, program, seminarier och andra internationella
aktiviteter som främjar internationell samverkan och utveckling.

Extra insatser genom internationella organisationer kan av en
rad olika skäl visa sig vara angelägna under pågående budgetår.

Regeringen uppskattar att samarbetet för övriga multilaterala
insatser förutsätter en resursram om 124,5 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96. Denna ram kommer bl.a. att nyttjas till
följande insatser:

Internationella rödakorskommittén (ICRC)

Sverige bidrar till ICRS:s operationella verksamhet med
katastrofbistånd. Regeringen förutser ett fortsatt årligt
bidrag till organisationens administrativa budget på 8 miljoner
kronor.

FN:s boende- och bebyggelsecenter (Habitat)

Genom Habitat ges stöd till teknisk biståndsverksamhet i
boende- och bebyggelsefrågor i u-länder. Detta inkluderar den
globala strategi man driver om tak över huvudet för alla till år
2000 (Global Strategy for Shelter) och uppföljning av
boendefrågor i UNCED:s Agenda 21. Sverige ger stöd till den
reguljära tekniska biståndsverksamheten inom Habitat med 5
miljoner kronor för budgetåret 1994/95.

Sverige driver ett aktivt förarbete inför Habitat
II-konferensen år 1996 genom den förberedelsegrupp som bildats.
Sverige bör ha beredskap att, tillsammans med andra givare,
ytterligare stödja förberedelsearbetet inför konferensen 1996
samt kunna stödja vissa mindre insatser för att följa upp
konferensens resultat.

FN:s fjärde kvinnokonferens

Regeringen har tidigare betonat betydelsen av FN:s fjärde
kvinnokonferens i Peking år 1995. Visst stöd över
biståndsbudgeten har tidigare utgått till förberedelsearbetet i
utvecklingsländer, men Sverige bör ha beredskap att dels ge
ytterligare bidrag till de svenska förberedelserna, dels för
uppföljande insatser.

FN:s utvecklingsfond för kvinnor (Unifem)

Unifem är en av de minsta fonderna i FN-systemet, men med ett
mycket starkt mandat. Fonden verkar organisatoriskt som en
självständig enhet i samarbete med UNDP.

Unifem arbetar med en rad experimentella insatser inom ett
brett verksamhetsfält såsom kvinnans rätt, tillgång till
krediter, teknik och vetenskap, rätten att välja när och hur
många barn kvinnan vill föda.

Sverige har sedan fondens tillkomst stött verksamheten med ett
årligt bidrag till basbudgeten.

Regeringen beräknar ett stöd om 8 miljoner kronor att fördelas
dels som basbudgetstöd, dels som riktat stöd att användas av
organisationen i syfte att utvärdera dess katalytiska påverkan
på de operativa utvecklingsorganen.

Internationella programmet för kommunikationsutveckling (IPDC)

Unesco:s biståndsprogram för kommunikationsutveckling har till
uppgift att genom mediautveckling i u-länderna främja
läskunnighet, vetenskapligt och kulturellt informationsutbyte
samt kunskapsöverföring. Under de senaste åren har verksamheten
aktiverats och koncentrerats på ett sätt som väl stämmer överens
med svenskt synsätt. Regeringen beräknar ett bidrag om 3
miljoner kronor.

Internationella juteorganisationen (IJO)

Avtalet om den gemensamma fonden för råvaror upprättades år
1980, men trädde i kraft först år 1989. Sverige har utfäst sig
att lämna ett bidrag om 24 miljoner kronor. Hittills har 16
miljoner kronor anvisats. Regeringen bedömer att resterande 8
miljoner kronor bör anvisas budgetåret 1997.

Tekniskt bistånd genom UNCTAD

Regeringen räknar med en ram om 3 miljoner kronor för fortsatt
svenskt stöd till UNCTAD:s program på detta område.

Fonden för kapacitetsuppbyggnad i Afrika (ACBF)

ACBF upprättades genom en överenskommelse mellan Världsbanken,
Afrikanska utvecklingsbanken, UNDP samt enskilda givarländer.
Fondens syfte är att förstärka de afrikanska staternas kapacitet
vad gäller ekonomisk analys och ekonomiskt-politiskt
beslutsfattande.

Sverige har utfäst bidrag till ACBF om totalt 33 miljoner
kronor, vilket anslagits i fyra lika poster under åren
1991/92--1994/95. Ytterligare bidrag till ACBF kommer att vara
beroende av hur tillfredsställande tidigare års bidrag till
fonden utnyttjats.

Motionen

I motion U636 (c, m, fp) yrkande 4 förordas att det stöd som
lämnats till Habitat för Urban Management Programme även
fortsättningsvis bör ges.

Utskottet

Urban Management Programme (UMP) drivs gemensamt av
Världsbanken, UNDP och Habitat och är inriktat på slumområdena i
världens städer. Regeringen har tidigare fattat beslut om att i
ett inledningsskede ge ett tidsbegränsat stöd till UMP. Syftet
med denna typ av stöd är alltid att verksamheten efter ett
inledande skede skall komma att finansieras över reguljär
budget. UMP är inget undantag. I proposition 1993/94:100, bilaga
4, angavs att regeringen förutsåg ett avslutande stöd till UMP
budgetåret 1994/95. Utskottet hade inga invändningar
(1993/94:UU15). Programmet har fått 3 miljoner kronor i stöd
under tre budgetår, sammanlagt 9 miljoner kronor. Att nu avsluta
stödet är ett fullföljande av tidigare fattade beslut.

Det är i sammanhanget värt att notera att man i årets
statsbudget tvingats göra betydande budgetnedskärningar. I det
läget finns inget utrymme att ompröva det tidigare beslutet om
UMP. Stödet till Habitat kvarstår emellertid oförändrat på 7,5
miljoner kronor (18 månader) och är ett uttryck bl.a. för en
prioritering av stödet till organisationen inför den nära
förestående Habitat II-konferensen.

Utskottet tillstyrker regeringens medelsförslag.

Med hänvisning till det ovan anförda avslås motion U636 (c, m,
fp) yrkande 4.

Medelsanvisningen under anslaget C 1.

Riktlinjer för bidrag till internationella biståndsprogram,
bemyndiganden för regeringen m.m.

Motionerna

Förslaget i motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis/10) innebär
att anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram
skall beräknas till 4 810 500 000 kr.

I motion U232 (c) yrkande 15 föreslås att anslaget C 1.
Bidrag till internationella biståndsprogram skall uppgå till
4 885 000 000 kr.

I motion U233 (mp) yrkande 12 föreslås att anslaget till
Bidrag till internationella biståndsprogram skall utökas med 200
miljoner kronor.

Utskottet

Regeringen föreslår till Bidrag till internationella
biståndsprogram ett anslag för budgetåret 1995/96 (18 månader)
på 4 762 500 kr. Förslaget innebär att anslaget minskar med
120 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår
(räknat på 12 månader).

Centerpartiet föreslår i motion U232 yrkande 15 en höjning av
anslaget i förhållande till regeringens förslag med 122,5
miljoner kronor till totalt 4 885 000 kr. Folkpartiets
förslag i motion U209 under olika anslagsposter vilka behandlas
i det föregående innebär en höjning av anslaget med 107,5
miljoner kronor till totalt 4 860 000 kr. Vänsterpartiets
förslag i motion U231 under olika i det föregående behandlade
anslagsposter innebär en höjning av anslaget med 230 miljoner
kronor till totalt 4 992 500 kr. Miljöpartiet föreslår i
motion U233 yrkande 12 att anslaget skall höjas med 200 miljoner
kronor. Förslagen i motion U206 yrkande 9 (delvis 10) från kds
innebär en höjning med 48 miljoner kronor till totalt
4 810 500 kr.

I konsekvens med vad som föreslagits i det föregående
beträffande de olika delanslagen inom C 1 tillstyrker utskottet
regeringens förslag till medelsanvisning.
Motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis/10), U 209 (fp) i
berörda delar, U231 (v) i berörda delar, U232 (c) yrkande 15
samt U233 (mp) yrkande 12 avstyrks sålunda.

Med anledning av vad utskottet tidigare anfört tillstyrker
utskottet regeringens förslag till riktlinjer för bidrag till
internationella biståndsprogram.

Utskottet tillstyrker även de utfästelser som görs i
propositionen. Dessa utfästelser är kopplade till utfästelser
för följande internationella finansieringsinstitutioner: IDA,
IFC, AfDB, AsDF, IDB samt NDF.

Utskottet tillstyrker likaledas att regeringen bemyndigas att
göra de utfästelser, åtaganden och utbetalningar som därutöver
förordats. Förutom IDA 11 beräknas avtal ingås för nya
påfyllnader i Afrikanska utvecklingsbanken och i Asiatiska
utvecklingsbanken. Några utbetalningar beräknas dock inte göras
under nästa budgetperiod. Däremot beräknas en första mindre
utbetalning göras för IDA 11. Vidare beräknas ett medelsbehov om
25,5 miljoner kronor för en fjärde kapitalpåfyllnad i IFAD.

C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten
(prop. s. 102--105)

1993/94 Utgift 9 218 000 000 Reservation 3 409 462 851
1994/95 Anslag 8 665 000 000
1995/96 Förslag 11 586 600 000
varav 7 724 400 000 beräknat för juli 1995--juni 1996

Av reservationen hänförs 2 146 miljoner kronor till det
tidigare anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA. Hela
detta belopp utom 209 miljoner kronor är intecknat genom
utfästelser och avtal för olika projekt.

Det tidigare anslaget C 3. Andra biståndsprogram uppvisar en
reservation på 1 673 miljoner kronor. 891 miljoner kronor av
detta belopp hänförs till verksamheten inom SAREC, BITS och
SwedeCorp. I stort sett hela detta belopp är intecknat genom
gjorda utfästelser och åtaganden. Ca 800 miljoner kronor hänförs
till stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad. Stora delar
av detta anslag väntas förbrukas under budgetåret 1994/95.

Regeringen avser att stärka fattigdomsinriktningen av det
svenska utvecklingssamarbetet. För budgetåret 1995/96 innebär de
nödvändiga omprioriteringarna betydande nedskärningar av det
bilaterala biståndet. Inom det reducerade anslaget har i första
hand eftersträvats att bevara landprogrammens ställning.

Det ligger emellertid också i Sveriges intresse att bedriva
utvecklingssamarbete med ett stort antal länder.

Denna ökande mångfald ställer stora krav på överblick och
samordning, på tydlig ansvarsfördelning och på klara
prioriteringar.

Den viktigaste åtgärden är bildandet av en sammanslagen
biståndsmyndighet, nedan kallad den nya myndigheten, som under
en samlad ledningsfunktion och med god strategi- och
analyskapacitet kan ansvara för genomförandet av hela det
bilaterala biståndet och delar av det multilaterala.

Regeringen avser också att utveckla det planeringssystem för
det bilaterala utvecklingssamarbetet, som riksdagen beslutade om
under år 1993. Huvudinriktningen skall vara att stärka
landprogrammens ställning, dvs. det programmerade,
fattigdomsinriktade biståndet till ett mindre antal
mottagarländer, och således minska biståndet till dessa länder
via andra anslagsposter. Samarbetsavtalen återinförs. Därigenom
ökas långsiktigheten i biståndet och mottagarländerna ges större
möjligheter att planera och ta ansvar för sin utveckling.

Den mest krävande biståndsformen är det programmerade
bilaterala gåvobiståndet som f.n. lämnas till ett tjugotal
länder. Regeringen kommer att under de kommande åren minska
antalet mottagarländer för denna typ av bistånd. I år föreslås
att biståndet till Kap Verde och Lesotho övergår i andra former.
I ett något längre perspektiv förutses även biståndet till
Botswana och ytterligare några länder övergå i andra former.

I syfte att öka flexibiliteten föreslår regeringen följande
förändringar i anslagsstrukturen. Landprogrammen för länderna i
Afrika, Asien och Latinamerika förs samman till var sin
anslagspost, vari de enskilda landprogrammen utgör delposter.
Anslagsposten för utvecklingssamarbete med Latinamerika inrymmer
därtill insatser som under budgetåret 1994/95 finansieras över
anslagsposten demokrati och mänskliga rättigheter.
Utvecklingssamarbetet med Sydafrika, Västbanken/Gaza och
Kambodja bryts ur anslagsposterna för Demokrati och mänskliga
rättigheter respektive Katastrofer och återuppbyggnad och görs
till särskilda landprogram.

Den tidigare anslagsposten Bistånd till demokrati och
mänskliga rättigheter benämns i fortsättningen Bistånd till
demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning och
inrymmer vissa insatser i syfte att främja fred och försoning,
vilka tidigare finansierats över katastrofanslaget.

De två tidigare anslagsposterna Rekrytering och utbildning av
fältpersonal samt Vissa landprogramkostnader har slagits samman
till en, Kostnader för fältpersonal.

Enligt nu gällande bestämmelser (regeringsbeslut 940623) äger
SIDA rätt att, om ej annat angivits, utan regeringens
godkännande fatta beslut om biståndsinsats till en kostnad om
högst 15 miljoner kronor. SIDA har i sin anslagsframställning
föreslagit att verket i stället ges rätt att besluta om insatser
oavsett belopp om dessa insatser ligger inom ramen för
regeringens riktlinjer och det finansiella utrymmet. Regeringen
instämmer i att en sådan ordning ligger i linje med principerna
om mål- och resultatstyrning i biståndet, och kommer i
regleringsbrevet för budgetåret 1995/96 att upphäva
15-miljonersregeln för de länder för vilka landstrategi
beslutats av regeringen samt för vissa andra anslagsposter.
Regeringen avser också att öka långsiktigheten i biståndet genom
att bemyndiga biståndsmyndigheten att utfästa fem gånger det
årliga landprogrammet i de fall där landstrategi föreligger. För
övriga landprogram och anslagsposter gäller normalt tre gånger
årsbeloppet.

Biståndsmyndigheten kommer också att ges rätt att överskrida
enskilda landprogram eller anslagsposter med högst 5 % under
förutsättning att anslaget inte överskrids. Regeringen föreslår
följande struktur inom anslaget och beräknar medelsbehovet till
följande belopp (miljoner kronor):

1994/95 1995/96 1995/96
Anvisat Förslag Förslag
12 mån 18 mån

1. Afrika 1 795 1 650 2 475
Angola 60 140 210
Botswana 55 40 60
Eritrea 30 20 30
Etiopien 130 130 195
Guinea-Bissau 0 35 52,5
Kenya 80 65 97,5
Moçambique 245 245 367,5
Namibia 85 75 112,5
Sydafrika 220 230 345
Tanzania 295 260 390
Uganda 95 95 142,5
Zambia 135 125 187,5
Zimbabwe 135 120 180
Övriga länder 65 0 0
Regionala insatser 165 70 105
2. Asien 989 935 1 402,5
Bangladesh 130 120 180
Indien 305 300 450
Kambodja 100 80 120
Laos 100 90 135
Sri Lanka 50 40 60
Vietnam 180 170 255
Västbanken/Gaza 104 120 180
Reg insatser 20 15 22,5
3. Latinamerika 540 500 750
Centralamerika &
Karibien 260 260 390
Nicaragua 155 120 180
Sydamerika 125 120 180
4. Demokrati, MR &
konfl.lösn. 206 185 277,5
5. Tekn. samarb.
& kapac.utv. 1 430 1 335 2 002,5
Tekn. samarb. & int.
kurser 335 375 562,5
Näringslivssamarbete 135 115 172,5
Särskilda miljöinsatser 230 205 307,5
Forskningssamarbete 425 400 600
Särskilda program 305 240 360
6. Katastrofer & återuppb. 1 140 1 000 1 500
7. Folkrörelser & ensk.org. 1 000 850 1 275
8. Eko, reformer & skuldl. 1 000 800 1 200
9. Krediter för utveckling 480 390*) 585
U-krediter 430 340 510
Biståndskrediter 50 50 75
10. Kostnader för fältpers. 60 55 82,5
11. Information 25 24,4 36,6

Summa C 2 8 665 7 724,4 11 586,6

*) I propositionen anges 395, vilket torde vara en felsummering.

Det bör uppmärksammas att i tabellen ovan för budgetåret
1994/95 har hänsyn tagits till de anslagspostförändringar som
föreslagits tidigare.

Motionerna

I ett antal motioner förekommer beloppsyrkanden vilka
presenteras i tabellarisk form. Utskottet väljer att i det
följande endast särbehehandla de delar av dylika yrkanden som
avviker från propositionens förslag.

Prioriteringar m.m.

I partimotionen U206 (kds) yrkande 7 sägs att åtgärder under
de senaste åren vidtagits för att förbättra styrnings- och
samarbetsformer i biståndet. Landstrategier skall upprättas för
alla större mottagarländer. I planeringsprocessen skall
synpunkter inhämtas från såväl svenska företag och enskilda
organisationer som från det mottagande landets regering.
Landstrategierna bygger på att mottagarländerna känner ansvar
för och själva prioriterar verksamheten. Både redovisningen av
och målen för olika insatser kan därmed göras tydligare. I
propositionen förekommer termen landstrategi, men inget sägs om
att regeringen tänker fullfölja den strategi som den borgerliga
regeringen angivit. Dock föreslås att samarbetsavtal återinförs,
vilket innebär risker bl.a. för att mottagarländerna i framtiden
återigen kommer att uppfatta att svenskt bistånd erhålls med
automatik.

Motionärerna förespråkar att landstrategier med tillhörande
planeringsprocess bibehålls, utgörande regeringens
styrinstrument gällande det bilaterala utvecklingssamarbetet med
Sveriges tjugo största biståndsmottagande länder, dock med
exkluderande av samarbetsavtal.

I motion U222 (fp) yrkande 4 krävs ett tillkännagivande om en
biståndsstrategi för Afrika. Denna redovisas i motionens avsnitt
2--6 och innehåller i huvudsak följande element.

Beträffande skuldkrisen framhålls att, oavsett vilket mått som
används, är skuldsituationen omöjlig att hantera för flera av de
fattigaste länderna. Sverige måste verka för att generösare
villkor för omförhandlingar av bilaterala lån införs för dessa
länder. Strävan bör vara att lån helt avskrivs för de fattigaste
länderna i Afrika. Sverige bör också verka för att reella
avskrivningar inkluderas vid omförhandlingen av Världsbankens
fordringar.

Sverige bör fortsatt stödja SPA (Special Program for
Assistance to Africa) och verka för att programmet intensifierar
sitt arbete med att finansiera skulder till Världsbanken samt
återköp av kommersiella krediter. Motionärerna anser att ett
omfattande stöd bör ges även till den tredje fasen av SPA.

Anslaget för stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnader
bör inte minska utan uppgå till 1 500 miljoner kronor, vilket
motsvarar anslaget för budgetåret 1994/95. (Beloppsyrkandet görs
i Folkpartiets partimotion.) Förutsättningar bör därmed skapas
för att bibehålla den indikativa utfästelse som gjorts angående
svenskt stöd till SPA-samarbetets tredje fas. Motionärerna
påpekar att det inte framgår av regeringens budget hur stort
anslag detta skulle kräva, men de utgår ifrån att denna fråga
närmare kan belysas under utskottsbehandlingen.

I ett avsnitt om strukturanpassning mot fattigdom framhåller
motionärerna att en koncentration av det svenska biståndet till
Afrika söder om Sahara är viktig för att bibehålla och förstärka
biståndets fattigdomsinriktning. För att skapa förutsättningar
att vända den negativa utvecklingen för de fattiga krävs att
förändringen av mottagarländernas ekonomiska politik fortsätter.
Bl.a. är det angeläget att komplettera stödet till
makroekonomiska reformer med insatser beträffande utbildning och
hälsovård. Också jordbrukssektorn bör sättas i fokus för
utvecklingsansträngningarna och ges ökat utrymme i det samlade
svenska biståndet till Afrika. Biståndet till jordbrukssektorn
bör bl.a. inriktas på att underlätta genomförandet av
jordreformer och tydliga ägande- och nyttjanderättsförhållanden.
Även överföring av kunskaper om sambandet mellan å ena sidan
jordbruket och å andra sidan miljö- och markvårdsinsatser bör
prioriteras. Vikten av ett genderperspektiv på detta område
betonas.

Beträffande demokrati och effektiva statsinstitutioner
framhålls i motionen att det måste vara en huvuduppgift för
svenskt bistånd att på alla sätt säkra de demokratiska
landvinningar som gjorts; den demokratiseringsvåg som sköljt
över Afrika är både glädjande och hoppingivande. Men mer både
kan och måste göras. Demokratimålet måste få en central roll i
det svenska Afrikabiståndet.

En viktig uppgift är att göra biståndsdialogen i alla dess
former till ett verkningsfullt instrument för att främja
demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Särskilt
angeläget är att lyfta fram demokratins betydelse för
konfliktlösning i fredliga former. Bistånd kan t.ex. handla om
stöd till uppbyggandet av demokratiska institutioner och de
regelsystem som demokratin förutsätter. Men väl så viktigt är
det bistånd som syftar till att skapa öppenhet och bekämpa
korruption.

Att forma en demokratisk kultur är en mycket långsiktig
process. Den viktigaste kanalen är enskilda organisationer.
Direktstöd till NGO:er som är verksamma i mottagarlandet kan
vara av särskilt stort värde.

Bistånd som främjar framväxten av fria massmedia kan få stort
värde i många u-länder. Motionärerna förordar en starkare
betoning av detta i det svenska demokratibiståndet till Afrika.

Den lokala befolkningen bör aktivt engageras i och ges
möjligheter att påverka och ta ansvar för biståndsprojekten. Ett
annat sätt att främja pluralism vore att ge bistånd via
speciella, oberoende fonder, som sätts upp som allmänna
stiftelser i mottagarländerna. Motionärerna föreslår att denna
idé prövas i något av de afrikanska mottagarländerna.

Motionärerna framhåller också att demokratibistånd skall kunna
ges till en bredare krets än till programländerna.

I motionen framhålls också vikten av en utvecklingsbefrämjande
ekonomisk miljö. Statens roll sätts härvid i fokus. I många
mottagarländer är legitimitetsbristen stor, liksom bristen på
effektivitet hos de offentliga institutionerna. Om en större del
av de ekonomiska besluten fattas i en konkurrensbaserad sektor
minskar emellertid vinsterna av korruption. I detta perspektiv
får utvecklingsbiståndet en ny uppgift: att hjälpa staten att
skapa institutionella ramar för att marknaden skall kunna bygga
upp landets ekonomi. Motionärerna menar därför att
förvaltningsbiståndet måste ha en central roll i det svenska
Afrikabiståndet.

Det påpekas i motionen, att de studier som bedrivits på
uppdrag av Kommittén för analys av utvecklingssamarbete har
varit av stort värde genom att de skapat förståelse för
sambandet mellan den ekonomiska politik som förs och resultatet
av de biståndsinsatser som genomförs. Vad några av SAU:s
(Sekretariatets för Analys och Utvecklingssamarbete) studier
förefaller visa är att några av våra viktigaste mottagarländer
under lång tid bedrivit en ekonomisk politik som skapat en
utvecklingshämmande miljö.

Motionärerna delar därför regeringens uppfattning att SAU:s
arbete bör drivas vidare, och de finner det angeläget att en ny
kommitté skyndsamt tillkallas för att på detta sätt skapa
underlag för en fördjupad biståndspolitisk debatt.

Den sista delen av motionen som täcks av yrkandet 4 rör
bistånd för strukturförändring. Motionärerna menar att det ovan
redovisade synsättet på staten redan i viss mån påverkat det
svenska biståndet. En viktig lärdom är att biståndsmedel i
största möjliga utsträckning skall överföras i enkla och
administrativt okomplicerade former. Mottagarländernas kapacitet
som kompetenta motparter till multilaterala institutioner och
bilaterala givare bör förstärkas. Detta är i sig ett lämpligt
område för kunskapsöverföring inom ramen för det svenska
biståndet. Motionärerna vill vidare att avvecklingsperspektivet
ständigt skall hållas levande, och de anser att den utveckling
bort från biståndsformer som snedvrider mottagarländernas
ekonomier, vilken nu pågår, måste drivas vidare.

Inom ramen för den biståndsstrategi som yrkande 4 handlar om
faller också yrkandena 1--2 och 5--7. Ett tillkännagivande om
vad avser villkoren vid internationella omförhandlingar av
bilaterala lån för de fattigaste länderna krävs i yrkande 1.
Sverige bör, enligt yrkande 2, verka för möjligheten till att
reella avskrivningar inkluderas vid omförhandling av
Världsbankens fordringar på de fattigaste länderna. Riksdagen
bör, enligt yrkande 3, ge regeringen till känna vad som anförts
om stöd till Världsbankens särskilda program för Afrika. I
yrkande 5 krävs ett tillkännagivande om bistånd via oberoende
fonder som sätts upp som allmänna stiftelser i något afrikanskt
mottagarland. Yrkande 6 rör ovan nämnda förslag om beredskap för
strategiska insatser av betydelse för demokrati, mänskliga
rättigheter och konfliktlösning i afrikanska stater utanför
programlandskretsen. Motionärerna kräver också, i yrkande 7, att
riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
om vikten av att mekanismer för erfarenhetsuppbyggnad byggs in i
demokratibiståndet till Afrika.

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 1) föreslås att
särskilda landprogram för Sydafrika, Västbanken/Gaza samt
Kambodja inte inrättas. Insatser i dessa länder/områden bör som
hittills finansieras genom funktionella anslag och inte genom
landramar.

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 2) föreslås
också att 50 miljoner kronor anslås som en särskild anslagspost
för "programavveckling".

Utskottet

I motion U206 (kds) yrkande 7 förespråkas att landstrategier
med tillhörande planeringsprocess bibehålls, dock utan att
samarbetsavtal sluts med mottagarländerna.

Som framgår av propositionen anser regeringen, i likhet med
motionärerna, att det planeringssystem för det bilaterala
utvecklingssystemet som riksdagen beslöt om under år 1993 skall
bibehållas och utvecklas. I motsats till motionärernas önskemål
avser regeringen emellertid återinföra samarbetsavtalen.
Utskottet delar regeringens uppfattning att långsiktigheten i
biståndet därigenom ökas och att mottagarländerna får ökade
möjligheter att planera och ta ansvar för sin utveckling.

Därmed avstyrks motion U206 (kds) yrkande 7.

Motion U222 (fp) behandlar i yrkandena 1--7 olika aspekter av
en biståndsstrategi för Afrika. Härvid berörs bl.a. skuldkrisen,
strukturanpassning mot fattigdom, demokrati och effektiva
statsinstitutioner, en utvecklingsbefrämjande ekonomisk miljö
och bistånd för strukturförändring.

Många av de satsningar som förordas i motionen är redan
föremål för svenska biståndsinsatser, antingen bilateralt eller
genom multilaterala organisationer. Utskottet vill i detta
sammanhang peka på att det svenska deltagandet i EU:s
biståndsverksamhet kan förväntas ge ytterligare en dimension
till regeringens konsekventa och aktiva satsning på de
afrikanska mottagarländerna, inte minst de i Södra Afrika.

Utskottet konstaterar att Sverige sedan länge spelat en
pådrivande roll för att få till stånd en mera långtgående
skuldlättnad för det fattigaste länderna. Vikten av
internationellt samordnade aktioner har därvid betonats, liksom
betydelsen av makroekonomisk anpassning och strukturreformer för
att bidra till en hållbar ekonomisk utveckling. Sverige har fått
gehör för sina synpunkter i Parisklubben, som nyligen enats om
ökade avskrivningar (upp till 2/3) och mera heltäckande
överenskommelser i form av reduktion av hela skuldstocken för de
fattigaste länderna. Sverige arrangerade också, tillsammans med
Schweiz, i maj 1994 ett internationellt seminarium om extern
finansiering för de fattigaste länderna med tonvikt på
skuldfrågorna i syfte att åstadkomma långsiktigt hållbara
lösningar.

För skuldtyngda låginkomstländer utgör skulderna till
multilaterala institutioner knappt en fjärdedel av deras
skuldstock, och därav är ca 70 % lån på mycket mjuka villkor
(främst från IDA och regionalbankernas mjuka fönster). De
multilaterala nettotransfereringarna till dessa länder har
förblivit positiva och för flertalet utgör de multilaterala
skulderna inget större problem. För vissa är dock skuldtjänsten
betungande.

Åtgärder för att lindra skuldtjänsten till multilaterala
institutioner måste finansieras utifrån för att inte leda till
försämrade lånemöjligheter och ökade lånekostnader för andra
låntagare, t.ex. fattiga länder som inte behövt omförhandla sina
skulder. Institutionernas utlåning på mjuka villkor finansieras
också genom särskilda bidrag från medlemsländer. Det finns dock
enligt utskottet anledning att se närmare på hur
institutionernas utlåning påverkar främst de fattiga ländernas
skuldtjänst på längre sikt. Detta kommer också att behandlas i
såväl Världsbanken som IMF under våren 1995.

Inom Världsbanken finns ett arrangemang för att underlätta
återbetalning av gamla lån på marknadsmässiga villkor, som
Sverige lämnar särskilda bidrag till. Sverige bidrar också till
reduktion av kommersiella skulder genom finansiering av s.k.
återköp. Dessa och andra åtgärder, bl.a. extra räntelättnader i
bilaterala avtal med vissa länder utöver den skuldminskning som
beviljats i Parisklubben, finansieras under anslagsposten Stöd
till ekonomiska reformer och skuldlättnad.

Vad gäller strategiska insatser av betydelse för demokrati,
mänskliga rättigheter och konfliktlösning och mekanismer för
erfarenhetsuppbyggnad inom demokratibiståndet ligger
motionärernas förslag, som antytts ovan, mycket nära de
synpunkter som framförs i budgetpropositionen. Biståndsgivning
över anslagsposten Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter
och konfliktlösning är inte begränsat till programlandskretsen.
Stöd har lämnats till framför allt länderna på Afrikas horn,
Rwanda och Burundi men även till en särskild enhet inom OAU.
Vidare har bidrag lämnats till utbildningsinsatser för främjande
av medvetandegörande av medborgare i det franskspråkiga Afrika.
Utskottet vill i sammanhanget peka på de insatser som gjorts av
nordiska parlamentariker i Burundi. Även i andra sammanhang
förkommer ett nordiskt sammarbete i dessa frågor.

Den fråga motionärerna reser gäller en potentiell konflikt
mellan ambitionen att koncentrera biståndet av kapacitetsskäl
och strävan att kunna göra strategiska demokratiinsatser i
länder där den aktuella händelseutvecklingen gör det starkt
motiverat. Enligt utskottets mening finns det i regeringens
budgetförslag utrymme för akutinsatser av den typ som
motionärerna åsyftar.

I motionen understryks att en medveten erfarenhetsuppbyggnad
måste bli en integrerad del av det svenska demokratibiståndet
till Afrika. Detta bistånd är en förhållandevis ny verksamhet
där det är naturligt att man nu måste pröva sig fram. Utskottet
vill mot denna bakgrund framhålla vikten av att mekanismer som
kan bidra till ett successivt lärande byggs in i det svenska
demokratibiståndet. Regeringens förslag om bistånd via
partianknutna organisationer, som behandlas senare i detta
betänkande, är att se som ett led i denna strävan.

Med det anförda anser utskottet motion U222 (fp) yrkandena
1--7 besvarad.

Utskottet delar regeringens uppfattning om anslagsstruktur
avseende Sydafrika, Västbanken/Gaza samt Kambodja.

Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 1).

Utskottet ser inget skäl till att anslå en särskild
anslagspost för "programavveckling".

Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 2).

I ett antal motioner behandlas bistånd genom folkrörelser och
enskilda organisationer. Denna typ av bistånd finansieras
primärt över anslagsposten C 2.7. I samband med föreliggande
diskussion av frågor om prioriteringar inom anslaget C 2 vill
emellertid utskottet som sin bestämda mening anföra att
folkrörelser och enskilda organisationer även kan beviljas medel
från anslagsposterna C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga
rättigheter och konfliktlösning, C 2.5 Tekniskt samarbete och
kapacitetsutveckling (delposterna Särskilda miljöinsatser och
Särskilda program) samt C 2.6 Katastrof- och flyktingbistånd
samt stöd till återuppbyggnad m.m. då fråga är om projekt vars
inriktning kan motivera detta.

C 2.1 Afrika

Angola

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 11) föreslås att
225 miljoner kronor anslås.

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 25 föreslås att
300 miljoner kronor anvisas.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Angola.

Därmed avstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 11) och
motion U231 (v) yrkande 25.

Botswana

Motionen

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 3) föreslås att
40 miljoner kronor anvisas.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Botswana.

Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 3).

Eritrea

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 12) föreslås att
60 miljoner kronor anslås.

I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 23 hemställs att
45 miljoner kronor anvisas.

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 26 föreslås att 45
miljoner kronor anvisas.

Motion U225 (v) behandlar frågan om bistånd till Eritrea.
Motionärerna anser att det finns förutsättningar för ett brett
biståndssamarbete bl.a. för att bekämpa fattigdomen, främja
demokratin, stärka kvinnans ställning, reparera miljöskadorna,
ge skolutbildning, återuppbygga städerna och förbättra
kommunikationerna. Vid den kommande utformningen av
Eritreabiståndet bör, enligt motionärerna, huvudinriktningen
vara långsiktighet och fattigdomsbekämpning. Det bör också vara
utformat så att det främjar stabilitet i regionen. Detta bör
regeringen beakta vid utarbetandet av det nya landprogrammet.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Eritrea.

Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 12),
U209 (fp) yrkande 23 och U231 (v) yrkande 26.

Sverige har genom åren lämnat ett omfattande humanitärt stöd
till Eritrea och eritreaner på flykt i grannländer, bl.a. genom
repatrieringsprogrammet Proferi. Detta stöd bör bl.a. ses i
perspektiv av främjande av stabilitet i regionen. Enligt vad
utskottet inhämtat har regeringen, bl.a. genom enskilda
organisationer och FN-systemet, för avsikt att fortsätta stödja
återuppbyggnaden av Eritrea. Enligt utskottet finns det vid
samarbetet med Eritrea dock skäl att väga in den eritreanska
regeringens syn på återtagande av egna medborgare och den brist
på respekt för internationell rätt man därvid visat.

Med det anförda anser utskottet motion U225 (v) besvarad.

Etiopien

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 13) föreslås att
210 miljoner kronor anslås.

I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 24 hemställs att
180 miljoner kronor anvisas.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Etiopien.

Därmed avstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 13) och
U209 (fp) yrkande 24.

Guinea-Bissau

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 14) föreslås att
15 miljoner kronor anslås.

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 4) föreslås att
inga medel skall anslås.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Guinea-Bissau.

Därmed avstyrks motionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 14) och
motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 4).

Kenya

Motionen

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 5) föreslås att
65 miljoner kronor anvisas.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Kenya.

Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 5).

Moçambique

Motionerna

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 27 föreslås att 400
miljoner kronor anvisas.

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 6) föreslås att
245 miljoner kronor anvisas.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Moçambique.

Därmed avstyrks motion U231 (v) yrkande 27 och motion U311 (m)
yrkande 4 (delvis 6).

Namibia

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 15) föreslås att
105 miljoner kronor anslås.

I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 25 hemställs att
127,5 miljoner kronor anvisas.

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 28 föreslås att 130
miljoner kronor anvisas.

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 7) föreslås att
75 miljoner kronor anvisas.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Namibia.

Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 15),
U209 (fp) yrkande 25, U231 (v) yrkande 28 och U311 yrkande 4
(delvis 7).

Sydafrika

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 16) föreslås att
360 miljoner kronor anslås.

I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 26 hemställs att
375 miljoner kronor anvisas.

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 29 föreslås att 500
miljoner kronor anvisas.

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 8) föreslås att
215 miljoner kronor anvisas.

I kommittémotionen U207 (v) sägs att Vänsterpartiet helt delar
regeringens uppfattning om inriktningen av biståndet till
Sydafrika. Vid genomförandet av biståndsinsatserna vill
motionärerna att de synpunkter som framförs i motionen tas till
vara.

Motionärerna framhåller bl.a. att demokratiseringen inte är
fullbordad. Svenskt bistånd skall även i fortsättningen till
stor del ges till de breda folkrörelserna. På grund av risken
för våld är stödet till oberoende människorättsorganisationer
(bl.a. den oberoende kommissionen för mänskliga rättigheter) och
fredsövervakning särskilt viktigt. Också stöd till en
reformering och demokratisering av statsapparaten, t.ex.
polisen, är av stor betydelse.

Ett annat område som lyfts fram i motionen är stöd till
verksamheter med inriktning på barns hälsa, utbildning och skydd
samt till att även i övrigt förbättra deras levnadsvillkor.
Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet

I propositionen anförs att utvecklingssamarbetet med Sydafrika
skall inriktas på att stödja en fortsatt demokratisk utveckling
och bidra till landets sociala reformarbete.

Utskottet finner det mycket glädjande att det i rådande
budgetläge finns utrymme för en ökning av anslaget till
Sydafrika.

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Sydafrika.

Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 16),
U209 (fp) yrkande 26, U231 (v) yrkande 29 samt U311 (m) yrkande
4 (delvis 8).

De förslag som framförs i motion U207 (v) ligger i allt
väsentligt inom ramen för den syn på biståndet till Sydafrika
som framförs i propositionen. Enligt den avsiktsförklaring
mellan Sverige och Sydafrika som undertecknades i november 1994
i Stockholm skall följande områden prioriteras: främjande av
demokrati och mänskliga rättigheter, främjande av jämställdhet,
stöd till ett gott regeringsutövande, stöd till nyckelinsatser
för att underlätta ekonomisk utveckling samt bidrag till ett
rättvisare undervisningsväsen. Samarbetet skall huvudsakligen
ske inom ramen för Sydafrikas eget utvecklingsprogram. På
väsentliga områden kanaliseras stödet via svenska, enskilda
organisationer. Biståndet till demokratiutveckling går i många
fall till organisationer i Sydafrika som varit aktiva i kampen
mot apartheid. Fortsatt stöd till sydafrikanska, enskilda
organisationer och insatser för att medverka till en omdaning av
statsförvaltningen är viktiga beståndsdelar i det avtal om
biståndssamarbete som statsministern undertecknade vid sitt
besök i Sydafrika i februari 1995.

Enligt utskottets uppfattning är det av särskild betydelse,
inte bara för Sydafrika utan för stabiliteten i hela regionen,
att den demokratiska utvecklingen i landet fullbordas och att
rättssamhället befästs.

Med det anförda anser utskottet motion U207 (v) besvarad.

Tanzania

Motionen

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 9) föreslås att
inga medel anvisas.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Tanzania.

Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 9).

Zambia

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 17) föreslås att
195 miljoner kronor anslås.

I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 27 hemställs att
202,5 miljoner kronor anvisas.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Zambia.

Därmed avstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 17) och
motion U209 (fp) yrkande 27.

Zimbabwe

Motionerna

I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 28 hemställs att
202,5 miljoner kronor anvisas.

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 30 föreslås att 250
miljoner kronor anvisas.

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 10) föreslås att
120 miljoner kronor anvisas.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Zimbabwe.

Därmed avstyrks motionerna U209 (fp) yrkande 28, U231 (v)
yrkande 30 samt U311 (m) yrkande 4 (delvis 10).

Regionala insatser i Afrika

Motionerna

I Vänsterpartiets partimotion U231 (v) yrkande 31 föreslås att
180 miljoner kronor anvisas.

I kommittémotionen U232 (c) yrkande 17 (delvis 9) föreslås en
uppräkning med 100 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag.

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 11) föreslås att
50 miljoner kronor anvisas.

I motion U606 (v, mp) yrkande 6 påpekas att Rädda Barnen, som
hittills kanaliserat huvuddelen av det svenska biståndet till
flyktinglägren för västsaharierna, nu avvecklar denna
verksamhet. Motionärerna anser det angeläget att biståndet ändå
fortsätter utan uppehåll.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Regionala insatser i Afrika.

Därmed avstyrks motionerna U231 (v) yrkande 31, U232 (c)
yrkande 17 (delvis 9) samt U311 (m) yrkande 4 (delvis 11).

I motion U606 (v, mp) yrkande 6 krävs att biståndet till
flyktinglägren för västsaharierna fortsätter utan uppehåll.

Som nämns i motionen beslöt Rädda Barnen, som sedan mitten av
1980-talet i samarbete med Röda Halvmånen distribuerat svensk
hjälp i flyktinglägret utanför Tindouf, under 1992 att utarbeta
en plan för utfasning av sin verksamhet. Motivet var att detta
stöd inte ligger inom organisationens vanliga arbetsområde. Från
svensk sida har man ingen avsikt att dra ned eller avbryta
biståndet. Man har därför aktivt sökt finna en annan kanal för
det svenska biståndet. Enligt vad utskottet erfarit har nu en
annan svensk organisation (Caritas) förklarat sig intresserad av
att ta över efter Rädda Barnen. Ett avtal har träffats mellan de
båda organisationerna och överlämning av verksamheten pågår.

Med det anförda anser utskottet motion U606 (v, mp) yrkande 6
besvarad.

C 2.2 Asien

Bangladesh

Motionen

Vänstern anför i sin partimotion, U231 (v) yrkande 32, att
biståndet till Bangladesh i ökad utsträckning bör koncentreras
på MR-insatser och insatser för att stödja de fattiga.

Utskottet

Som anförs i propositionen har det svenska biståndet till
Bangladesh fokuserats på fattigdomsbekämpning. Detta gäller
särskilt på landsbygden. Kvinnor är målgrupp i flertalet
insatser. Stödet till inhemska och svenska enskilda
organisationer -- dels inom ramen för dessa insatser, dels
direkt -- är dessutom ett viktigt bidrag till uppbyggnaden av
ett mer demokratiskt samhälle.

Utskottet noterar i sammanhanget att situationen för de
mänskliga rättigheterna har förbättrats sedan den demokratiska
regeringens tillträde 1991, även om den omdiskuterade
säkerhetslagstiftningen ännu inte har upphävts. Pressen är i
stort sett fri, medan regeringen däremot har stort inflytande
över televisionen. Svårigheter för oliktänkande består
emellertid, vilket bl.a. illustreras av det internationellt
mycket uppmärksammade fallet med författaren Taslima Nasrin. En
första grupp av chakma-flyktingar återvände från Indien i början
av 1994. Demokratiseringen och ekonomiska reformer har skapat
förbättrade förutsättningar för effektivt bistånd till
Bangladesh. Mycket återstår emellertid att göra, inte minst på
landsbygden. Exempelvis förekommer, enligt Amnesty
International, att byråden dömer till stening och piskning,
vilket speciellt drabbar fattiga kvinnor. Några
regeringsingripanden förekommer ej i fall som dessa.

Med det anförda anser utskottet motion U231 (v), yrkande 32,
besvarad.

Indien

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 18), föreslås att
435 miljoner kronor anslås.

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 34 föreslås att 225
miljoner kronor anvisas.

I samma motion (U231 (v) yrkande 33) anförs att regeringen vid
utarbetandet av sin landstrategi för Indien måste beakta landets
militära satsningar, det svåra MR-läget och den stora
förseningen av Uri-projektet i Kashmir.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Indien.

Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 18)
och U231 (v) yrkande 34.

Som framgår av propositionen skall en landstrategi för Indien
utarbetas under budgetåret 1995/96. Regeringen har funnit det
motiverat att inleda landstrategisamarbetet med en särskild
utredning. Utskottet ser ingen anledning att föregripa vad som
därvid kan framkomma.

Med anledning av vad som anförs i motion U231 (v) yrkande 33
finns det emellertid anledning att påpeka att anslagen till det
indiska försvaret sedan flera år minskat. Det i motionen nämnda
vattenkraftverket i Uri, Kashmir, beräknas bli färdigställt
under år 1997.

Med det anförda anser utskottet motion U231 (v) yrkande 33
besvarad.

Kambodja

Motionerna

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 36 föreslås att 150
miljoner kronor anvisas. Biståndet bör, enligt yrkande 35, mer
än nu inriktas på landsbygdsutveckling, demobilisering av
soldater och minröjning, samt på MR- och kvinnoorganisationer.

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 12) föreslås att
80 miljoner kronor anvisas.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Kambodja.

Därmed avstyrks motionerna U231 (v) yrkande 36 och U311 (m)
yrkande 4 (delvis 12).

Som framgår av propositionen har det svenska stödet till
Kambodja i ökad utsträckning kunnat bli mer långsiktigt, och
regeringen anser att landet därmed bör upptas som programland.
Fortsatt svenskt bistånd bör, enligt propositionen, gå till
undervisningssektorn samt insatser som stärker landets
förvaltning och till energiområdet. Det är också viktigt att
fortsätta insatser för att förbättra läget vad gäller mänskliga
rättigheter och till att stabilisera demokratin. Regeringen
anser också att stöd till det kambodjanska minröjningsprogrammet
är angeläget. Enligt utskottets uppfattning föreligger en
betydande överensstämmelse mellan regeringens avsikter och de
syften motionärerna eftersträvar.

Med det anförda anser utskottet motion U231 (v) yrkande 35
besvarad.

Laos

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 19) föreslås att
120 miljoner kronor anslås.

I Vänsterpartiets partimotion U231 (v) yrkande 37 föreslås att
168 miljoner kronor anvisas.

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 13) föreslås att
50 miljoner kronor anvisas.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Laos.

Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 19),
U231 (v) yrkande 37 och U311 (m) yrkande 4 (delvis 13).

Sri Lanka

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 20) föreslås att
90 miljoner kronor anslås.

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 38 föreslås att
100 miljoner kronor anvisas.

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 14) föreslås att
40 miljoner kronor anvisas.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Sri Lanka.

Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 20),
U231 (v) yrkande 38 och U311 (m) yrkande 4 (delvis 14).

Vietnam

Motionerna

I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 29 hemställs att
225 miljoner kronor anvisas.

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 39 föreslås att 330
miljoner kronor anvisas.

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 15) föreslås att
inga medel anvisas. Vietnam bör avvecklas som programland.

Utskottet

Det svenska biståndet till Vietnam bidrar till reformeringen
av förvaltningen i syfte att bland annat införa rättsstatliga
principer. Som sägs i propositionen bör vid bedömningen av det
svenska biståndets fortsatta inriktning stor vikt läggas vid den
ekonomiska reformprocessen, utbyggnad av sociala sektorer samt
tydliga förbättringar vad gäller demokrati och mänskliga
rättigheter.

Utskottet delar inte uppfattningen att Vietnam bör avvecklas
som programland.

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Vietnam.

Därmed avstyrks motionerna U209 (fp) yrkande 29, U231 (v)
yrkande 39 och U311 (m) yrkande 4 (delvis 15).

Västbanken och Gaza

Motionerna

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 16) föreslås att
120 miljoner kronor anvisas.

Situationen på Västbanken och i Gaza behandlas i motion U612
(mp). I yrkande 7 krävs att det svenska biståndet till området
utökas. Regeringen bör också verka för att PLO och andra
biståndsmottagare i området så snabbt som möjligt får det
bistånd som har utlovats (yrkande 8). Riksdagen bör anvisa medel
för möten mellan palestinier och israeler i Sverige (yrkande
10), och regeringen bör verka för möten mellan palestinier och
israeler både i Sverige och på andra håll i världen (yrkande
11).

Också i motion U629 (s) framhålls vikten av att biståndet till
området kommer fram snabbt. Sverige har en central roll, både
som biståndsgivare och som samordnare, vilken måste utnyttjas
för att medverka till att uppbyggnaden av främst Gaza omedelbart
tar fart (yrkande 2). Inte minst bör palestinska NGO:er
utnyttjas vad avser uppbyggandet av ett demokratiskt och civilt
samhälle. Stödet till sådana organisationer, via svenska
enskilda organisationer, bör öka i omfattning (yrkande 3).
Sverige bör vidare medverka till utbildning av de personer som
frigivits ur israelisk fångenskap (yrkande 4).

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Västbanken och Gaza.

Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 16).

Det svenska biståndet uppgår under innevarande år till närmare
300 miljoner kronor. Detta är i det närmaste en ökning med 50 %
jämfört med föregående år. Utskottet noterar att det är
regeringens uttalade avsikt att bl.a. genom omfattande
biståndsverksamhet bidra till att stödja fredsprocessen.

Det svenska biståndet har en förhållandevis hög
utbetalningstakt. Utskottet utgår från att detta förhållande
blir bestående och att Sverige verkar för att förmå övriga
givare att öka utbetalningstakten i sitt bistånd. Utskottet
noterar dock i sammanhanget att mottagningskapaciteten f.n. är
begränsad och att strukturer måste byggas upp för att
biståndsmedlen med säkerhet skall komma tilltänkta projekt till
del.

Enligt vad utskottet erfarit stöds kontaktskapande åtgärder
(möten mellan palestinier och israeler) redan i dagsläget med
svenska biståndsmedel, detsamma gäller samhällsbyggande på
Västbanken och i Gaza. Bistånd till och genom palestinska
enskilda organisationer är en mycket viktig del av stödet till
fredsprocessen. Svenskt bistånd kanaliseras till relativt stor
del på detta sätt. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen
fortsätta och, om möjligt, öka detta stöd. Utskottet ser också
behovet av stöd till utbildning av frigivna palestinska fångar
som angeläget.

Med det anförda anser utskottet motion U612 (mp) yrkandena
7--8 och 10--11 samt motion U629 (s) yrkandena 2--4 besvarade.

Regionala insatser i Asien

Motionerna

Situationen i Afghanistan behandlas i motion U223 (m, c). Ett
av de svåraste problemen efter kriget är de kvarliggande
minorna. Det är viktigt att Sverige stöder FN:s
minröjningsinsatser och agerar för att världssamfundet skall
göra en starkare satsning (yrkande 1). Opiumproduktionen är ett
annat problem. Därför behövs stöd till de
frivilligorganisationer som driver program för att få bönderna
att övergå till odling av andra grödor (yrkande 2). De
utländska frivilligorganisationerna spelar en central roll för
återuppbyggnaden efter kriget. Det är därför av stor vikt att de
ges ett fortsatt stöd (yrkande 3).

I motion U231 (v) yrkande 40 krävs att, om nuvarande
förhållanden består, anslaget till Mekong-kommittén bör omprövas
av miljöskäl. Andra intressanta regionala samarbetsprojekt,
vilka kan bidra till stabilitet och demokratisering i regionen,
finns framför allt i Myanmar (Burma).

I nämnda motion krävs i yrkande 42 att svenskt bistånd ej
skall användas för Arun-dammen i Nepal. Samma krav framförs i
motion U230 (v) yrkande 7.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Regionala insatser i Asien.

Det svenska biståndet till Afghanistan kanaliseras till en
tredjedel via enskilda organisationer och till två tredjedelar
via olika FN-organ. Den största enskilda kanalen är Svenska
Afghanistankommittén. I praktiken är de enskilda
organisationernas andel av det svenska biståndet långt större
eftersom FN-organen ofta anlitar de enskilda organisationerna
för programmens genomförande.

Utskottet konstaterar att repatrieringsprogrammen, minröjning
av prioriterade områden samt rehabilitering av jordbruket i
Afghanistan är strategiska områden för det svenska biståndet.

Sverige bidrar med en stor andel av budgeten för UNOCHA:s
minröjningsprogram. Utskottet noterar att UNOCHA under 1994
kunnat öka takten i programmet till följd av förbättrad
finansiering och nya metoder.

Sverige stöder också CDAP (Comprehensive Disabled Afghans
Project), ett program för rehabilitering av handikappade under
UNDP:s ledning. Rädda Barnen och Svenska Afghanistankommittén
har en framträdande roll i projektet.

Afghanistankommittén har med goda resultat också gjort
insatser inom bl.a. jordbruk och landsbygdsteknisk utveckling.
Utskottet utgår från att frågan om övergång från opiumodling
till odling av andra grödor beaktas vid uppläggning och
genomförande av program på jordbrukets område. Detta är av
särskild betydelse med tanke på att opiumodlingens tyngdpunkt
numera förskjutits från den s.k. Gyllene triangeln till
Afghanistan.

Med det anförda anser utskottet motion U223 (m, c) yrkandena
1--3 besvarade.

De fyra länder som berörs av Mekongsamarbetet -- Kambodja,
Laos, Thailand och Vietnam -- har nyligen kommit fram till en
överenskommelse om hur samarbetet skall utformas i framtiden.
Överenskommelsen beräknas bli undertecknad i april i år.
Tyngdpunkten för det svenska stödet till Mekongkommittén ligger
just på miljöområdet.

Enligt vad utskottet erfarit genomför SIDA f.n. en inventering
av regionala institutioner i Asien som kan vara lämpliga
mottagare för ett eventuellt framtida svenskt stöd.

Med det anförda anser utskottet motion U231 (v) yrkande 40
besvarad.

Nepal är ett av världens allra fattigaste länder, och
vattenkraft är dess enda stora naturtillgång. Efterfrågan på
elkraft ökar starkt både i Nepal och dess grannländer. Samtidigt
hotar den omfattande skogsavverkningen för brännved åt den
ökande befolkningen att leda till en miljökatastrof. Det är mot
denna bakgrund som Nepals regering har valt att i samarbete med
bl.a. Världsbanken initiera Arun III-projektet. Trots en
fördubbling av Nepals elproduktion medför inte själva
kraftverket och dammen några tvångsförflyttningar, och dess
påverkan på miljön, belyst i tre separata
miljökonsekvensbedömningar, anses enligt Världsbanken och
svenska experter, vara relativt liten. Enligt vad utskottet
erfarit har den av BITS anlitade miljöexperteren funnit att
projektets eventuella negativa effekter är små i relation till
dess positiva utvecklingseffekt.

På begäran av nepalesiska NGO:er har en Världsbankens
inspektionspanel nu engagerats för att granska projektet.
Inspektionspanelen, som inrättades i juni 1994, har till uppgift
att utreda eventuella misstankar om att bankstaben i sin
verksamhet brutit mot bankens regler och riktlinjer. Beslut i
Världsbankens styrelse om hela projektet torde komma att anstå
till dess inspektionsprocessen är avslutad. Dammprojektet kommer
att följas upp med ett miljöåtgärdsprogram, som kommer att
fortsätta långt efter det att kraftverksbygget slutförts.

Med det anförda anser utskottet motionerna U231 (v) yrkande
42 och U230 (v) yrkande 7 besvarade.

C 2.3 Latinamerika

Motionerna

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 17) föreslås att
250 miljoner kronor anvisas vad gäller hela Latinamerika.

I Latinamerika bör Sverige, enligt motion U231 (v) yrkande 44
koncentrera biståndet till fattigdomsbekämpande åtgärder direkt
riktade till indianbefolkningen i exempelvis Guatemala, Bolivia
och Peru.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Latinamerika.

Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 17).

Profilen på det svenska biståndet till Latinamerika är att
stödja de inledda reformprocesserna, vilka syftar till att
säkerställa demokratins landvinningar och inrikta utvecklingen
på ekonomisk och social rättvisa. Inom denna ram har Sverige
sedan många år prioriterat just den typ av fattigdomsinriktat
bistånd till indianbefolkningen som omnämns i motion U231 (v),
yrkande 44. Så ges exempelvis i Bolivia stöd till tvåspråkig
undervisning, kvinnor och hälsa samt integrerad
fattigdomsbekämpning. Det övergripande målet är att minska
fattigdomen, och stödet är riktat till de mest utsatta delarna
av den indianska befolkningsmajoriteten med särskild tonvikt på
mödrar och barn.

Med det anförda anser utskottet motion U231 (v) yrkande 44
besvarad.

Centralamerika och Karibien

Motionerna

I motion U209 (fp) yrkande 38 framhålls att bistånd till de
demokratiskt sinnade krafterna på Cuba -- i opposition mot det
nuvarande förtrycket -- bör förmedlas. Det förutsätts att
regeringen använder de möjligheter och kanaler som kan stå till
buds för detta ändamål.

I motion U626 (v) yrkande 3 krävs ett tillkännagivande om
möjligt utvecklingssamarbete med Cuba. Motionärerna anser att
den demokratiska reformprocessen kan stödjas genom kubaners
deltagande i kurser. Det teknisk-vetenskapliga samarbetet med
Cuba bör återupptas. Forskningssamarbete med inriktning på
jordbruk och industri kan bidra till landets utveckling.
Kulturutbyte är viktigt som ett bidrag till demokratisk
utveckling. Enskilda organisationer kan komma att spela en
större roll som förmedlare av bistånd till Cuba.

Vänsterpartiet kräver i motion U231 (v) yrkande 43 att Sverige
ställer krav på den salvadoranska regeringen att fullfölja
jordreformen och om möjligt koncentrera en stor del av biståndet
till denna reform.

Utskottet

Utskottet delar uppfattningen att en hållbar utveckling i Cuba
förutsätter demokrati och respekt för de mänskliga
rättigheterna. Utskottet anförde föregående år (bet.
1993/94:UU15), att några hinder mot humanitära insatser som
främjar systemöppning, demokrati och mänskliga rättigheter ej
föreligger. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Genom
multilaterala kanaler -- EU och FN -- är Sverige redan delaktigt
i viktiga insatser på området.

I november 1991 beslöts att utvecklingssamarbetet med Cuba
skulle upphöra i takt med att då gällande avtal utlöpte. Främst
rörde det sig om kurs- och stipendieverksamhet, som från svensk
sida drevs i BITS regi. Samtidigt avvecklades ett
svensk-kubanskt samarbete inom bl.a. cancer- och
diabetesforskning, vilket finansierades av Sarec.

Genom beslut av regeringen i februari 1995 har emellertid
möjlighet öppnats för att återuppta stipendieutbyte och
forskningssamarbete med Cuba. Kubanska medborgare får därigenom
på nytt möjlighet att delta i kurser för utländska forskare, och
kulturarbetare skall kunna söka stipendier i Sverige. Samtidigt
fullföljs det tidigare avbrutna forskningssamarbetet med Cuba.

Med det anförda anser utskottet motionerna U209 (fp) yrkande
38 och U626 (v) yrkande 3 besvarade.

Jord- och äganderättsfrågor är ett av de övergripande problem
som hindrar social och ekonomisk utveckling i Latinamerika.
Sverige betonar detta i förhandlingar med flera länder som
mottar svenskt bistånd, däribland El Salvador. I flertalet fall
är det emellertid inte i första hand en fråga om brist på
biståndsmedel utan frånvaron av lagstiftning och politisk vilja
som utgör hinder för genomförande av jordreformer.

Med det anförda anser utskottet motion U231 (v) yrkande 43
besvarad.

Nicaragua

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 21) föreslås att
225 miljoner kronor anslås.

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 46 föreslås att 295
miljoner kronor anvisas.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Nicaragua.

Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 21)
och U231 (v) yrkande 46.

Sydamerika

Motionerna

I motion U231 (v) yrkande 45 anförs att en konsekvent
fattigdomsinriktning borde innebära prioritet för Paraguay, ett
ekonomiskt svagt land som är inne i en period av mycket känslig
politisk utveckling.

Sverige bör, enligt motion U622 (mp) yrkande 7 dra tillbaka
sitt bistånd till utbyggnaden av Bio Bio-floden i Chile.
Projektet har inte föregåtts av en utredning av
miljökonsekvenserna eller följderna för den indianska
lokalbefolkningen. Projektet medför, enligt motionärerna,
betydande skador på miljön och medför försämrade
levnadsbetingelser för över en miljon människor.

Utskottet

Paraguay erhåller bistånd genom såväl SIDA, Sarec som BITS. I
Paraguay är det främst de enskilda organisationerna som svarar
för den svenska biståndsnärvaron.

I propositionen anförs att den tidigare aviserade
ambitionshöjningen avseende biståndet till Paraguay av
resursskäl ej bör genomföras. Utskottet delar denna
prioritering.

Därmed avstyrks motion U231 (v), yrkande 45.

BITS har beviljat en u-kredit på 225 miljoner kronor för
finansiering av svenska turbiner till kraftverket Pangue i Bio
Bio-floden. International Finance Corporation (IFC), som ingår i
världsbanksgruppen, är huvudfinansiär av projektet. I motsats
till vad som hävdas i motionen har flera
miljökonsekvensutredningar genomförts av IFC. Utifrån dessa
studier har slutsatsen dragits att miljökonsekvenserna kan
accepteras. På BITS uppdrag har projektet också granskats av en
svensk konsult. Såväl IFC som BITS har som villkor för sin
medverkan i finansieringen krävt att en åtgärdsplan utarbetas
för att minimera de negativa miljökonsekvenserna.

Därmed avstyrks motion U622 (mp), yrkande 7.

C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och
konfliktlösning
(prop. s. 126 f.)

Biståndet under denna anslagspost har som mål att främja
utvecklingen av ett demokratiskt samhällsskick och ökad respekt
för de medborgerliga fri- och rättigheterna. Under budgetåret
1993/94 har bistånd utgått till ca 570 insatser.

Biståndet till stöd för demokratisk samhällsutveckling svarar
för över 40 % av insatserna.

Under budgetåret 1995/96 föreslås, som tidigare nämnts i
propositionssammanfattningen, biståndet till Centralamerika och
Sydamerika, Sydafrika och Västbanken/Gaza överföras till land-
och regionprogram.

De ändrade förutsättningarna i många länder leder till att en
ökande andel av insatserna i framtiden bör göras inom den
offentliga sektorn i syfte att t.ex. stärka rättsväsendet. En
större koncentration av biståndet till vissa huvudområden bör
eftersträvas. Den nya biståndsmyndigheten skall i samarbete med
biståndsambassaderna i Afrika, Asien och Latinamerika under
budgetåret 1995/96 ta fram en handlingsplan för hur demokratisk
samhällsutveckling och respekt för mänskliga rättigheter bör
stödjas. Ökad vikt skall ges till insatser för barn och kvinnor.

Stöd till partier i u-länder och Central- och Östeuropa genom
partianknutna organisationer i Sverige kommer att införas.
Utrymme bör också reserveras inom anslagsposten för stöd till
det internationella institutet för demokrati och val.

Inom ramen för anslagsposten bör särskild prioritet ges till
insatser som förebygger konflikter samt främjar fred och
försoning. Vissa insatser för konfliktlösning och försoning har
överförts från anslagsposten Katastrofer och återuppbyggnad m.m.

Fortsatt stöd förutses till det forna Jugoslavien för insatser
som avser demokratisk utveckling, försoning och respekt för
mänskliga rättigheter. Möjligheten till humanitära insatser
avseende Östtimor bör särskilt beaktas.

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 22) föreslås att
300 miljoner kronor anslås.

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 47 föreslås att 375
miljoner kronor anvisas.

I kommittémotionen U232 (c) yrkande 17 (delvis 10) föreslås en
uppräkning med 47,5 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag.

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 18) föreslås att
302,5 miljoner kronor anvisas.

Folkpartiet anser (motion U209 (fp) yrkande 37) att regeringen
bör återkomma till riksdagen med en tydligare redovisning av sin
syn på biståndssamarbetet med Kina. En utgångspunkt bör då vara
att mer omfattande biståndsinsatser inte bör förekomma förrän
situationen vad gäller mänskliga rättigheter tydligt
förbättrats.

Mänskliga rättigheter i Kina tas också upp i motionen U229
(fp). I yrkande 1 krävs att regeringen återkommer med en
redogörelse för situationen i Kina. Regeringen bör också, enligt
yrkande 2, presentera en handlingsplan för stöd till en
demokratisk utveckling i Kina.

Mot bakgrund av en skildring av kurdernas situation i Irak
yrkas i motion U210 (m, c, fp) att det humanitära stödet och
hjälpen till "Kurdistan Irak" skall fortsätta. Sveriges regering
skall här och i EU verka aktivt för ett politiskt stöd för att
rädda och utveckla demokratin i den kurdiska skyddszonen i Irak.

I motion U231 (v) yrkande 15 krävs stöd för det Forum för de
mänskliga rättigheterna i Stillahavsasien som nyligen bildats i
Soeul.

Enligt motion U211 (mp) yrkande 5 bör Sverige, i enlighet med
en rekommendation från Europarådet, ge humanitärt bistånd till
det östtimoresiska folket med 10 miljoner kronor. Det bör
kanaliseras via oberoende organisationer till projekt i kyrkans
regi. Sverige bör vidare under anslaget demokrati och mänskliga
rättigheter ge stöd till det MR-arbete som den östtimoresiska
frihetsrörelsen CNRM utför. Sverige bör även under detta anslag
ge stöd till utbildning och sociala projekt som genomförs av den
lokala kyrkan på Östtimor. Slutligen, sägs det i yrkandet, bör
Sverige under anslaget särskilda program ge stöd till
kulturarbete som bedrivs på Östtimor.

I samma motion (U211 (mp) yrkande 7) anförs dels att
regeringen bör följa Europarådets rekommendation (res. 966 av
den 28 juni 1991) att "uppmana länder som har ekonomiska band
med Indonesien att utöva påtryckningar på Indonesien att stoppa
alla kränkningar av mänskliga rättigheter och all tillägnelse av
Östtimors naturresurser och tillgångar", dels att regeringen
snarast begär omförhandling av avtalet om skydd och främjande av
investeringar mellan Sverige och Indonesien i syfte att undanta
Östtimor.

Yrkande 9 i samma motion (U211 [mp]) innehåller krav på "att
riksdagen begär att regeringen skriver in i regleringsbreven för
SIDA:s MR/demokrati-bistånd om humanitärt bistånd till
Östtimor". Motionärerna kräver också, i enlighet med
Europaparlamentets resolution av den 17 november 1994 om
Östtimor, att riksdagen beslutar att suspendera allt ekonomiskt
samarbete med den indonesiska regeringen så länge som den
framhärdar med sin olagliga ockupation och sitt förtryck
(yrkande 10).

Under rubriken Humanitärt- och MR-bistånd till oberoende
krafter i Östtimor krävs i motion U631 (c) yrkande 7 att
Sverige, i enlighet med en rekommendation i Europarådets
resolution den 28 juni 1991, skall ge humanitärt bistånd till
det timoresiska folket. Detta humanitära bistånd bör kanaliseras
via oberoende kanaler till projekt i kyrkans regi.

I samma motion [(U631 (c) yrkande 8)] hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att 10 miljoner kronor
bör anslås från anslagsposten Demokrati, mänskliga rättigheter
och konfliktlösning till det östtimoresiska folket.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag
avseende medel till Bistånd till demokrati, mänskliga
rättigheter och konfliktlösning.

Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 22),
U231 (v) yrkande 47, U232 (c) yrkande 17 (delvis 10) och U311
(m) yrkande 4 (delvis 18).

I motionerna U209 (fp) yrkande 37 och U229 (fp) yrkandena
1--2 behandlas ur olika aspekter frågan om demokrati i Kina samt
biståndssamarbetet med detta land.

Från svensk sida följer man mycket noga utvecklingen vad avser
situationen beträffande mänskliga rättigheter i Kina. Ett
uttryck för detta är att regeringen våren 1994 sände en
delegation till Kina för att studera läget rörande de mänskliga
rättigheterna. Härvid besöktes bl.a. Tibet. Regeringens
uppfattning om MR-situationen i Kina har i olika sammanhang
redovisats för riksdagen.

Biståndet till Kina är av begränsad omfattning. För det senast
utgångna budgetåret uppgick det totalt till 51,5 miljoner
kronor. Biståndsinsatserna möjliggör för Sverige att både genom
kontakter och biståndsprojektens inriktning verka för en
förbättring av MR-läget i Kina. Som framgår av
budgetpropositionen anser regeringen att frågor rörande
mänskliga rättigheter och demokrati särskilt bör beaktas vid
biståndssamarbetet mellan Sverige och Kina. Även i multilaterala
sammanhang intar Sverige denna hållning. Således förbereds
exempelvis ett människorätts- och demokratibistånd till Kina i
samarbete med UNDP.

Med det anförda anser utskottet motionerna U209 (fp) yrkande
37 och U229 (fp) yrkandena 1--2 besvarade.

Sverige ger idag humanitärt bistånd till kurderna i norra
Irak, såväl genom FN som genom enskilda organisationer. Enligt
vad utskottet inhämtat är det regeringens uppfattning att
fortsätta med denna hjälp så länge skäl därtill föreligger.
Enligt utskottets uppfattning bör även möjligheterna att agera i
denna fråga inom EU:s ram beaktas.

Utvecklingen mot demokrati i norra Irak är sedan i maj 1994
avbruten till följd av blodiga sammanstötningar kurderna
emellan, vilket lett till en de facto-fragmentarisering av
området. Fastän ledarna för de två kurdiska partierna i området,
KDP och PUK, har insikt om behovet av att sluta fred förefaller
de inte kunna genomdriva sina ambitioner på de nivåer (klan- och
stamnivå) där oroligheterna förekommer. Trots detta finns det
anledning för det internationella samfundet att även
fortsättningsvis försöka påverka och bidra till stabilisering
och demokratiutveckling.

Med det anförda anser utskottet motion U210 (m, c, fp)
besvarad.

Frågan om stöd för Forum för de mänskliga rättigheterna i
Stillahavsasien bör, enligt utskottets mening, prövas i
vederbörlig ordning av berört biståndsorgan då ansökan
föreligger.

Med det anförda anser utskottet motion U231 (v) yrkande 15
besvarad.

Ett flertal motioner rör bistånd till Indonesien, och särskilt
då till Östtimor.

Vad avser den i motionerna nämnda rekommendationen från
Europarådet har utskottet tidigare i flera olika betänkanden
konstaterat att rekommendationer från Europarådets (rådgivande)
parlamentariska församling inte är folkrättsligt bindande.
Utskottet utgår emellertid från att de synpunkter som framförs i
församlingens resolutioner tas in i beslutsunderlaget inför
svenska ställningstaganden.

Vad gäller stöd till olika, i motionerna nämnda organisationer
ankommer det, oavsett från vilken anslagspost det rör sig om, på
berörd biståndsmyndighet att i vederbörlig ordning pröva inkomna
ansökningar.

Med det anförda anser utskottet motionerna U211 (mp) yrkandena
5, 7 (delvis) och 9 samt U631 (c) yrkandena 7 och 8 besvarade.

I motion U211 (mp) yrkande 10 krävs att riksdagen beslutar
suspendera allt ekonomiskt samarbete med den indonesiska
regeringen så länge som den framhärdar med sin olagliga
ockupation och sitt förtryck.

Utskottet har tidigare i liknande sammanhang anfört att
avbrytande av förbindelser inte är ett effektivt medel att
förbättra MR-situationen.

Därmed avstyrks motion U211 (mp) yrkande 10.

Utskottet ser inte omförhandlingar av investeringsskyddsavtal
som ett lämpligt påtryckningsmedel för främjande av mänskliga
rättigheter.

Därmed avstyrks motion U211 (mp) yrkande 7 i berörd del.

Beträffande förslaget att införa ett stöd till utveckling av
partier i såväl u-länder som Central- och Östeuropa vill
utskottet anföra följande.

Ett viktigt mål för det svenska utvecklingssamarbetet är bidra
till en demokratisk samhällsutveckling.

Utskottet delar regeringens uppfattning att existensen av väl
fungerande politiska partier är av avgörande betydelse för ett
demokratiskt politiskt system. Partier är viktiga förmedlare av
medborgarnas önskemål. Samtidigt kan fungerande partier skapa
ökad legitimitet för hela systemet och därmed öka demokratins
möjligheter att utvecklas.

Samarbete mellan syster- och broderpartier över gränserna kan
vara ett viktigt bidrag till utvecklingen av demokratins kultur.
Det är viktigt att stödet utformas så att det inte uppfattas som
ett otillbörligt ingrepp i ländernas interna demokratiska
processer. Stödet bör inriktas på mer långsiktiga insatser som
till exempel utbildning. Därigenom minimeras risken att stödet
kan komma att ses som ett direkt materiellt bidrag till
politiska aktiviteter av typen valkampanjer.

Utskottet noterar att det i detta skede handlar om att
regeringen i samråd med riksdagspartierna skall fastställa
formerna för en tidsbegränsad försöksverksamhet. Utskottet har
inget att invända mot att möjligheten även öppnas för partinära
organ att erhålla bidrag för bredare demokratifrämjande
verksamhet från anslagsposten Bistånd genom folkrörelser och
enskilda organisationer. De allmänna villkoren om bl. a.
egeninsats skall därvid gälla.

Av proposition 1994/95:160 Sveriges samarbete med Central- och
Östeuropa framgår att regeringen anser att för
demokratifrämjande insatser genom partianknutna organ bör
avsättas 15 miljoner kronor under 1995/96. I proposition
1994/95:160 framgår vidare att av dessa bör 4,5 miljoner kronor
belasta littera G och 10,5 miljoner kronor littera C. Utskottet
har inget att invända mot att anslagsposten Bistånd till
demokrati, mänskliga rättigheter och konfliktlösning belastas
för detta ändamål i enlighet med regeringens förslag.

C 2.5 Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling
(prop. s. 127)

Under denna anslagspost redovisas verksamheter som hittills
finansierats från skilda sakanslag för BITS, SAREC, SIDA och
SwedeCorp.

Den framtida utformningen av verksamheterna inom den nya
myndigheten bör ta tillvara synergieffekter, vilket kan leda
till en annorlunda uppdelning. Strävan bör därtill vara att så
långt lämpligt integrera verksamheterna i landprogrammen, i
linje med regeringens allmänna strävan att förstärka dessas
ställning.

Motionen

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 19) föreslås att
1 602,5 miljoner kronor anvisas. Någon närmare fördelning anges
ej.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag
avseende medel till Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling.

Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 19).

Tekniskt samarbete och internationella kurser
(prop. s. 127 f.)

Regeringen föreslår att 562,5 miljoner kronor anvisas för
tekniskt samarbete och internationella kurser för budgetåret
1995/96. Vidare föreslår regeringen att den nya myndigheten
bemyndigas att utfästa tre gånger budgetårets anslag för
tekniskt samarbete och internationella kurser.

Motionen

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 48 föreslås att 675
miljoner kronor anvisas.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag
avseende medel till Tekniskt samarbete och internationella
kurser.

Därmed avstyrks motion U231 (v) yrkande 48.

Näringslivssamarbete
(prop. s. 128--130)

Verksamheten inom näringslivsbiståndet befinner sig
fortfarande i ett uppbyggnadsskede, varför det är svårt att göra
någon helhetsbedömning av dess utvecklingseffekter. SwedeCorp
arbetar på att utveckla en modell.

SwedeCorp förordar att regeringen fastställer den föreslagna
verksamhetsindelningen och inriktningen på det svenska
näringslivsbiståndet. De föreslagna verksamhetsmålen är:

förbättra kompetensen i näringslivet;
främja bra affärer och uthålliga affärsallianser;
underlätta företagens kapitalförsörjning.

Regeringen tillstyrker SwedeCorps förslag till
verksamhetsindelning och inriktning på näringslivsbiståndet.

Den nya myndigheten bör bemyndigas att göra utfästelser som
motsvarar tre gånger de vid varje tillfälle tillgängliga medlen.

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 23) föreslås att
187,5 miljoner kronor anslås.

I Vänsterpartiets partimotion U231 (v) yrkande 49 föreslås att
280 miljoner kronor anvisas. Näringslivssamarbetet bör, enligt
yrkande 50, i ökad utsträckning omfatta kvinnor.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag
avseende medel till Näringslivssamarbete.

Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 23)
och U231 (v) yrkande 49.

Enligt utskottets uppfattning bör de av utskottet tidigare i
detta betänkande redovisade synpunkterna rörande
kvinnoperspektivet i biståndet vara tillämpliga vad avser
bistånd över anslagsposten Näringslivssamarbete.

Med det anförda anser utskottet motion U231 (v) yrkande 50
besvarad.

Särskilda miljöinsatser
(prop. s. 130 f.)

Insatserna koncentreras till tre områden: kapacitetsutveckling
i mottagarländerna, uthålligt utnyttjande av naturresurser samt
integration av miljöaspekter i biståndsinsatser med annan
huvudsaklig inriktning.

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 24) föreslås att
345 miljoner kronor anslås.

I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 30 hemställs att
382,5 miljoner kronor anvisas.

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 51 föreslås att 390
miljoner kronor anvisas.

I kommittémotionen U232 (c) yrkande 17 (delvis 11) föreslås en
uppräkning med 80 miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag.

Miljöpartiet (motion U233 (mp) yrkande 13) anser inte att det
är rimligt att den del av världen som inte kan spara skall
drabbas av svenskt sparande. Därför yrkar Miljöpartiet att
biståndsanslaget ökas med en (1) miljard kronor, som avsätts
till en fond för miljöinsatser i u-länderna.

Vidare hemställs i motion U209 (fp) yrkande 31 att "Särskilda
miljöinsatser" skall utgöra en anslagspost och att de
erforderliga justeringar av andra anslagsposter som detta medför
skall göras.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag
avseende medel till Särskilda miljöinsatser.

Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 24),
U209 (fp) yrkande 30, U231 (v) yrkande 51, U232 (c) yrkande 17
(delvis 11) och U233 (mp) yrkande 13 i berörd del.

Utskottet delar ej Folkpartiets uppfattning att Särskilda
miljöinsatser skall utgöra en egen anslagspost. Ett av de
biståndspolitiska målen är att främja en framsynt hushållning
med naturresurser och omsorg om miljön. Detta innebär att
miljöhänsyn har en hög prioritet och att det genomsyrar allt
svenskt biståndssamarbete.

Därmed avstyrks motion U209 (fp) yrkande 31.

Forskningssamarbete
(prop. s. 131 f.)

De övergripande målen för forskningssamarbetet är att stärka
u-ländernas forskningskapacitet och främja utvecklingsinriktad
forskning.

Regeringen föreslår att den nya myndigheten ges till uppgift
att stärka u-ländernas kapacitet för forskning och att främja
sådan forskning som kan bidra till en utveckling i enlighet med
målen för den svenska biståndspolitiken.

Regeringen ställer sig bakom den allmänna inriktningen av
forskningssamarbetet som SAREC anger och föreslår att den nya
myndigheten ges i uppgift att stärka u-ländernas kapacitet för
forskning och att främja sådan forskning som kan bidra till en
utveckling i enlighet med målen för det svenska
utvecklingssamarbetet. Inom myndigheten bör ett särskilt
beslutsorgan inom vissa ramar ges beslutsrätt vad gäller
forskningsbiståndet.

Motionerna

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 52 föreslås att 638
miljoner kronor anvisas.

I kommittémotionen U232 (c) yrkande 17 (delvis 12) föreslås en
uppräkning med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag.

Motionärerna [motion U232 (c), yrkande 7] föreslår också att
stöd lämnas till institutioner och organisationer i u-länder för
idéutveckling inom biståndet.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag
avseende medel till Forskningssamarbete.

Därmed avstyrks motionerna U231 (v) yrkande 52 och U232 (c)
yrkande 17 (delvis 12).

Det övergripande målet för forskningssamarbetet är att stärka
u-ländernas forskningskapacitet och främja utvecklingsinriktad
forskning. Från anslagsposten finansieras stöd till
forskningssamarbete bl.a. med u-länder och mellan u-länder. Inom
ramen för det bilaterala forskningssamarbetet bidrar Sverige
huvudsakligen till uppbyggnaden av forskningskapacitet i
samarbetslandet. Flera av de internationella program som stöds
av Sverige har som mål att producera forskningsresultat inom för
u-länderna centrala områden.

I propositionen föreslås att den nya myndigheten ges till
uppgift att stärka u-ländernas kapacitet för forskning och att
främja sådan forskning som kan bidra till en utveckling i
enlighet med målen för den svenska biståndspolitiken.

De synpunkter som framförs i motion U232 (c) yrkande 7 torde
sålunda i allt väsentligt redan vara tillgodosedda.

Med det anförda anser utskottet motion U232 (c) yrkande 7
besvarad.

Särskilda program
(prop. s. 132 f.)

Insatserna inom Särskilda program skall bidra till att öka
effektiviteten i det svenska utvecklingssamarbetet.

Verksamheten bör även fortsättningsvis bedrivas inom tre
huvudområden.

Huvuddelen bör utgöras av s.k. Ämnesinriktad verksamhet.

Den andra delen bör avse Försöksverksamhet och
metodutveckling.

Det tredje verksamhetsområdet bör utgöras av
Insatsförberedelser och resultatvärdering.

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 25) föreslås att
390 miljoner kronor anslås.

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 53 föreslås att 465
miljoner kronor anvisas.

I kommittémotionen U232 (c) yrkande 17 (delvis 13) föreslås en
uppräkning med 100 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag
avseende medel till Särskilda program.

Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 25),
U231 (v), yrkande 53 och U232 (c) yrkande 17 (delvis 13).

C 2.6 Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till
återuppbyggnad m.m.
(prop. s. 133 f.)

Katastrofbiståndet utgår främst för insatser i ett femtontal
s.k. komplexa katastrofer, varav flertalet är följden av
inbördeskrig. I de komplexa katastroferna samverkar ofta rena
katastrofinsatser med t.ex. insatser för att främja
efterlevnaden av mänskliga rättigheter, försoningsinsatser,
politisk och diplomatisk medling och i flera fall militära
insatser.

Sverige kommer i internationella fora att verka för att FN
förbättrar sina möjligheter att tidigt identifiera uppkommande
konflikter och -- ännu viktigare -- även inleda förebyggande
åtgärder.

Regeringen kommer att fortsätta att stödja det reformarbete
som pågår inom FN för att förbättra samordningen mellan
katastrofhjälpen och de politiska och de militära insatserna i
dessa komplexa katastrofer. Regeringen avser också att fortsatt
stödja Department of Humanitarian Affairs (DHA), som har till
uppgift att inom FN koordinera de olika FN-organens
katastrofhjälp.

Ett nätverk för svenska katastrofhjälpsorganisationer har
nyligen bildats, bl.a. med syftet att kunna erbjuda FN-organ
svensk personal, antingen enstaka personer eller grupper.
Regeringen kommer att stödja nätverket.

Katastrofhjälpen bör även fortsättningsvis prioritera röjning
av landminor.

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 26) föreslås att
1 710 miljoner kronor anslås.

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 54 föreslås att
2 000 miljoner kronor anvisas.

I partimotionen U203 (m) yrkande 9 framhålls att
katastrofbistånd inte får bli långvarigt, eftersom det skulle
riskera att de egna produktiva resurserna slås ut. Det
livsmedelsbistånd som ofta är nödvändigt i samband med en
katastrof bör inte pågå längre än en skördeperiod. I princip bör
det omfatta den bortfallna skörden och nästa säsongs utsäde.

Kds betonar i sin partimotion [U206 (kds) yrkande 15] vikten
av uthållighet i katastrofbiståndet. Genom att ge denna typ av
bistånd en långsiktig inriktning kan det också kopplas ihop med
ett förebyggande arbete. Detta kan exempelvis ske genom
etablerande av varningssystem och cyklonskydd.

Mot bakgrund av en beskrivning av det internationella
regelverket och olika organisationers verksamhet för att skydda
kulturarvet yrkas i motion U204 (s) att särskilda medel avsätts
till stöd för återuppbyggnad av kulturarvet inom ramen för det
svenska biståndet till försoning och återuppbyggnad i Bosnien.

I motion U611 (mp) yrkande 6 framförs att det behövs
internationella åtgärder för att förbereda återuppbyggandet av
det forna Jugoslavien. Upprättandet av en Marshall-liknande plan
bör förberedas.

Mot bakgrund av en analys av kriget i det forna Jugoslavien
krävs i motion U627 (v) stöd till oberoende medier, stöd till
folkligt förankrade fredsorganisationer och ett omfattande
humanitärt stöd till Bosnien (yrkande 1). På längre sikt måste
en internationell återuppbyggnadsplan, en Marshallplan, för det
forna Jugoslavien utformas (yrkande 2).

I motion U205 (kds) förespråkas en svensk-norsk hjälpinsats i
Rwanda. Motionärerna pekar på att enskilda organisationer med
väl underbyggda projektplaner nekats ytterligare medel från
SIDA. Det är oroande att bidragen till de enskilda
organisationerna skärs ner ytterligare i årets budget.
Motionärerna anser att enskilda organisationer bör ges fortsatta
möjligheter att göra biståndsinsatser i Rwanda (yrkande 1). Det
är viktigt att det internationella samhället inte förlorar
intresset för Rwanda. Svenska insatser förekommer på olika
områden. Motionärerna menar dock att tillräckligt inte görs och
att Rwanda- och Burundikonflikterna bör föras upp på en högre
prioriteringsnivå från svensk sida (yrkande 2). Den nordiska
närvaron i Rwanda går mycket långt tillbaka i tiden, och båda
länderna åtnjuter stort förtroende. I yrkande 3 föreslås att en
svensk eller svensk/norsk freds- och försoningsinsats på högsta
nivå företas.

I motion U224 (fp) redovisas utvecklingen i Rwanda och
Burundi. Motionären anser, i motsats till vad som sägs i
budgetpropositionen, att långsiktiga åtgärder i fråga om Burundi
inte bör uteslutas. Sverige har sedan 1993 medverkat i och stött
demokratiseringsarbetet i landet. Detta arbete bör fortsätta --
dels genom SIDA, dels genom enskilda organisationer -- och
anpassas till dagens behov av bistånd (yrkande 1). I fråga om
Rwanda är det angeläget att FN tar ett aktivt och övergripande
ansvar i nuläget. Det stora behovet av humanitär hjälp och
katastrofbistånd måste tillgodoses. Övervakning av de mänskliga
fri- och rättigheterna är också en prioriterad uppgift
(yrkande 2).

I motion U602 (c) yrkande 3 konstateras att västsaharierna är
i stort behov av svenska biståndsinsatser, och motionärerna
anser att katastrofbistånd bör utgå.

I motion U621 (v) yrkande 2 påtalas behovet av humanitär hjälp
till inbördeskrigets flyktingar från de kurdiska provinserna i
Turkiet. Internationella organisationer måste ta ansvar för
dessa flyktingar.

I motion U635 (mp, c, v, kds) yrkande 6 krävs svenskt bistånd
till lägren för tibetanska flyktingar i norra Indien, Nepal och
Ladakh.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag
avseende medel till Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd
till återuppbyggnad m.m.

Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 26)
och U231 (v) yrkande 54.

Enligt utskottets uppfattning ligger det i katastrofbiståndets
natur att dess utsträckning i tiden och dess omfattning skall
vara avpassad till den aktuella katastrofens karaktär.
Insatserna skall vara av övergående natur. Bistånd över detta
anslag kan användas till såväl naturkatastrofer som samhälleliga
katastrofer, exempelvis inbördeskrig. Utskottet delar
uppfattningen som framförs i motion U203 (m), yrkande 9, att
insatserna inte bör vara utformade så att områdets egna,
produktiva resurser slås ut. Däremot menar utskottet att det
inte finns anledning att i förväg ange kriterier för hur länge
en katastrofinsats bör pågå.

I likhet med vad som anförs i propositionen anser utskottet
att det finns anledning att verka för att FN förbättrar sina
möjligheter att tidigt identifiera uppkommande konflikter och
att inleda katastrofförebyggande åtgärder.

Med det anförda anser utskottet motionerna U203 (m)
yrkande 9 och U206 (kds) yrkande 15 besvarade.

I flera motioner väcks förslag om åtgärder för återuppbyggnad
av det forna Jugoslavien. Utskottet har tidigare (bet.
1993/94:UU21) bl.a. anfört att det är angeläget att det
internationella samfundet säkerställer förmågan att på ett
adekvat sätt kunna bidra vid det omfattande
återuppbyggnadsarbete som måste inledas så snart striderna
upphört. Förberedelserna för återuppbyggnadsinsatser bör
prioriteras inte minst av det skälet att de i sig kan ha en
förtroendeskapande effekt i den pågående konflikten. Sverige
har, enligt vad utskottet anförde i ovan åberopande betänkande,
en viktig uppgift i förberedelsearbetet för återuppbyggnaden i
det f.d. Jugoslavien och bör därför spela en aktiv roll i
internationella fora.

Som framgår av propositionen anser regeringen att de
humanitära insatserna genom katastrof- och flyktingbiståndet på
sikt måste ersättas med insatser av återuppbyggnadskaraktär.
Enligt vad utskottet erfarit förbereder regeringen en strategi
för stöd till fred och återuppbyggnad på Balkan, vilken under de
närmaste åren främst kommer att inriktas på insatser i
Bosnien-Hercegovina. Sedan några månader genomförs, i första
hand genom svenska enskilda organisationer, omfattande stöd till
oberoende media, civila organisationer och lokala initiativ för
fred och försoning -- inte bara i Bosnien utan även på andra
håll i det f.d. Jugoslavien.

Med det anförda anser utskottet motionerna U204 (s), U611 (mp)
yrkande 6 samt U627 (v) yrkandena 1 och 2 besvarade.

Också den komplexa katastrofen i Rwanda är föremål för
yrkanden i ett antal motioner.

Rwanda har fått del av ett omfattande humanitärt stöd från
Sverige. Cirka en fjärdedel av 1994/95 års anslag för
katastrofbistånd har förmedlats till Rwanda och rwandesiska
flyktingar.

Enligt vad utskottet erfarit kommer det fortsatta svenska
stödet till Rwanda och Burundi att inriktas bl.a. på
försoningsfrämjande och konfliktförebyggande insatser. SIDA har
avsatt medel för främst humanitärt stöd till bosättningar för
återvändande, återuppbyggnad av förvaltningen, omhändertagande
av ensamma barn samt återuppbyggnad av radiolänksystemet i
Rwanda. Stöd till Rwandatribunalen övervägs. SIDA planerar
vidare ett treårigt program i Burundi omfattande främst
försoningsfrämjande och konfliktförebyggande insatser men även
humanitärt stöd. Nordiska och andra parlamentariker utför ett
förtroendeskapande arbete både i Rwanda och i Burundi. Vissa av
dessa insatser stöds av SIDA.

Sverige deltar i arbetet inom den av USA initierade vängruppen
för Rwanda samt har också bidragit finansiellt till den
regionala flyktingkonferens som hölls i februari 1995 i Burundi
i regi av OAU och UNHCR.

Utskottet bedömer de företagna åtgärderna som lämpliga och väl
avvägda.

Budgetåren 1993/94 och 1994/95 har Pingstmissionens
U-landshjälp (PMU), utöver rambidraget, för sitt arbete i Rwanda
och Burundi tilldelats ca 50 miljoner kronor ur anslaget för
katastrofbistånd. Vad gäller stöd till olika, i motionerna
nämnda organisationer ankommer det, som utskottet tidigare
anfört, på berörd biståndsmyndighet att i vederbörlig ordning
pröva inkomna ansökningar.

Med det anförda anser utskottet motionerna U205 (kds)
yrkandena 1--3 och U224 (fp) yrkandena 1--2 besvarade.

Utskottet har på annan plats i detta betänkande utförligt
redogjort för det svenska biståndet till västsahariska
flyktingar. Med anledning av motion U602 (c), yrkande 3, har
utskottet inhämtat att delar av detta bistånd utgår från
katastrofanslaget. Under innevarande budgetår beräknas 3, 4
miljoner kronor av katastrofmedel användas för insatser bland
västsahariska flyktingbarn.

Med det anförda anser utskottet motion U602 (c) yrkande 3
besvarad.

Enligt vad utskottet inhämtat ger Sverige redan humanitär
hjälp till kurdiska flyktingar i Turkiet. Denna lämnas genom FN
och enskilda organisationer.

Med det anförda anser utskottet motion U621 (v) yrkande 2
besvarad.

Sverige ger sedan ett flertal år stöd till exiltibetaner i
Indien och Nepal. Enligt vad utskottet kunnat utröna är dock
ingen svensk organisation för närvarande engagerad i hjälparbete
i Ladakh.
Biståndet till exiltibetanerna kanaliseras genom ett antal
enskilda organisationer, främst Individuell Människohjälp,
Svenska Tibetkommittén och Svensk-tibetanska skol- och
kulturföreningen.

Biståndet är huvudsakligen inriktat på skolor, undervisning,
hälso- och sjukvård, fadderskapsprojekt och byggande av barnhem
samt stöd för spridning av den tibetanska kulturen.

Med det anförda anser utskottet motion U635 (mp, c, v, kds)
yrkande 6 besvarad.

C 2.7 Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda
organisationer
(prop. s. 135--137)

Över denna anslagspost finansieras mer än 600 utvecklings- och
informationsprojekt samt ca 675 volontärer. Mer än 300 enskilda
organisationer får statligt stöd till utvecklingssamarbete.

Partianknutna organisationer i Sverige bör ges möjlighet att
erhålla bidrag för insatser i u-länder på samma villkor som
andra svenska folkrörelser och enskilda organisationer.

Regeringen vill understryka ungdomars särskilda roll som
bärare av information och engagemang i frågor som rör demokrati,
miljö, överlevnad och utveckling. Därför bör biståndsmyndigheten
kunna medge en lägre egeninsats för ungdomsorganisationer.

Ungdomsutbytesprogrammet World Youth of Sweden (WYS) har
pågått i form av en försöksverksamhet under två år.

Regeringen ser positivt på denna verksamhet och anser att den
bör fortsätta. Regeringen kommer att ge den nya
biståndsmyndigheten i uppdrag att bedöma bidragets storlek och
ingå avtal med SIU om detta.

Svenska Unicefkommittén kommer att under innevarande budgetår
få en förändrad associationsform. Arbetet med detta pågår. Mot
bakgrund av den förändrade associationsform som förestår kan
anslagsbehovet ännu ej beräknas. Regeringen avser återkomma till
riksdagen i denna fråga.

Med Sveriges inträde i EU öppnas möjligheter att erhålla stöd
från EU:s biståndsbudget. EU:s krav på egeninsats är normalt
50 %, men reglerna tillåter att upp till 35 procentenheter av
denna finansieras av annan givare. Regeringen ser det som
angeläget att svenska organisationer tar till vara möjligheterna
till finansiering av insatser genom EU. Den nya myndigheten
kommer att ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för hur sådana
insatser skall samordnas.

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 27) föreslås att
1 500 miljoner kronor anslås. I samma motion, yrkande 3,
föreslås att 1 000 miljoner kronor anslås. [Anm. Det sistnämnda
yrkandet torde vara räknat på 12-månadersbasis.]

I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 32 hemställs att
1 500 miljoner kronor anvisas.

I kommittémotionen U232 (c) yrkande 17 (delvis 14) föreslås en
uppräkning med 225 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag.

Vänsterpartiet föreslår i motion U231 (v) yrkande 21 att 5
miljoner kronor anslås till Försöksverksamhet med nya former för
ungdomars frivilliga biståndsarbete under C 2-anslaget
Folkrörelser och enskilda organisationer.

I motion U218 (v) föreslås att det på den nya
biståndsmyndigheten skall finnas ett slags ungdomssekreterare,
som skall vara behjälplig med att hitta lämpliga projekt, att
skriva bidragsansökningar och anvisa vart man kan vända sig
(yrkande 3). Viktigt i sammanhanget är att handläggningstiderna
kortas ner (yrkande 1). Ungdomsarbete med u-länder har ett värde
som bidrag till demokratisering. Kontakter och samarbete med
u-ländernas ungdomar måste stimuleras och stödjas (yrkande 2).
Det är viktigt att fler svenskar skaffar sig kunskaper om
förhållandena i u-länderna och om biståndsarbetet. Inom ramen
för anslaget för information om u-länderna bör därför större
utrymme ges för stipendier till u-landsstudier, både för
ungdomsorganisationer och studenter (Minor Field Studies)
(yrkande 4).

I den moderata partimotionen U203 (m) yrkande 15 anförs att
ideella organisationer, såväl svenska som internationella, bör,
efter hand och på lika villkor, överta uppgifter som i dag
utförs av SIDA. Upphandling skall ske på lika villkor mellan
enskilda organisationer, företag och offentliga organ i och
utanför Sverige. Statlig egenregiverksamhet på fältet skall
endast ske efter konkurrensupphandling.

Kristdemokraterna menar [motion U206 (kds) yrkande 2] att de
enskilda organisationerna utgör en betydelsefull bas både för
det svenska biståndet och för biståndsviljan, samtidigt som
deras verksamhet befrämjar demokrati och respekt för de
mänskliga rättigheterna i de länder där de verkar. Genom sin
lokala förankring och sitt ofta breda kontaktnät når de enskilda
organisationerna de absolut mest fattiga och utsatta grupperna,
vilket inga andra biståndsformer förmår.

I motion U232 (c) yrkande 11 anförs att politiska partier
eller deras närstående organ kan överföra värdefull kunskap om
demokrati och dess utveckling. Organ med anknytning till
politiska partier torde ha värdefull kunskap att överföra till
samarbetsorgan i u-länderna. Motionärerna stöder därför
regeringens förslag om att möjliggöra sådana insatser.

Frågan om statligt bistånd till partianknutna organ och för
partiuppbyggnad i u-länder och i Central- och Östeuropa tas upp
i motion U237 (s). Motionärerna menar att propositionens
skrivningar behöver förtydligas i vissa avseenden. De förordar
att nu gällande villkor för bistånd över anslaget C 2.7 tills
vidare behålls oförändrade. Minskningen av anslaget och de nya
verksamheter som föreslås över anslaget ger ett skäl till att
inte vidga anslaget till politiskt stöd och partiuppbyggnad. I
stället föreslås att införandet av bistånd till partiuppbyggnad
tills vidare begränsas till de i propositionen föreslagna 10
miljoner kronor som avsätts från anslaget C 2.4 och littera G
och som fördelas baserat på partiernas mandattal.

Folkpartiet pekar i motion U209 (fp) yrkande 12 på vikten av
stöd till den typ av verksamhet och arbetssätt som Worldview
Sweden representerar. Denna organisation syftar till att genom
god kommunikation mellan olika regioner i världen, bl.a. genom
utbildning via radio, förbättra livsvillkoren för u-ländernas
medborgare.

I motion U214 (s) förespråkar motionärerna att en
AT-organisation och ett svenskt innovationscentrum till förmån
för biståndsverksamheten inrättas. Idén med AT (Appropriate
Technology) är att utnyttja kunnandet hos personer med lång
erfarenhet av teknikutveckling och innovation för att bistå
u-länderna. Praktiskt går det till så att ett s.k.
innovationscentrum inrättas som kontaktyta mellan exempelvis
forskning och biståndsorganisationer. AT skall medverka till
bl.a. metodikutveckling och erfarenhetsuppbyggnad på
biståndsområdet. Gällande regler medger ej bidrag till denna typ
av organisationer. Motionärerna menar att ett uttalande från
riksdagen erfordras om en AT-organisation och ett svenskt
innovationscentrum skall kunna bli verklighet. Även i motion
U235 (fp) begärs att SIDA får i uppdrag att anpassa regelverket
för bistånd så att en förening som ATS kan erhålla bidrag.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Bistånd genom folkrörelser och andra
enskilda organisationer.

Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkandena 3 och 9
(delvis 27), U209 (fp) yrkande 32 och U232 (c) yrkande 17
(delvis 14).

Utskottet delar inte den uppfattning som framförs i motion
U231 (v) yrkande 21 att riksdagen skall föreskriva att 5
miljoner kronor skall anslås till Försöksverksamhet med nya
former för ungdomars frivilliga biståndsarbete.

Därmed avstyrks motion U231 (v) yrkande 21.

Enligt vad utskottet erfarit har SIDA under de senaste
månaderna haft ett antal möten med Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer (LSU), vars medlemsorganisationer
representerar ca 1 miljon medlemmar. I samtalen har också
deltagit tjänstemän och sakkunniga från UD:s IU-avdelning. Denna
dialog kommer att fortsätta.

Dialogen har redan resulterat i vissa konkreta åtgärder.
Sålunda har SIDA utsett en särskild ungdomshandläggare. Antalet
stipendier för Minor Field Studies kommer att öka, och
ungdomsorganisationer kommer att få möjligheter till minskad
egeninsats för biståndsprojekt. Under våren 1995 kommer en
rundabordskonferens om ungdomar och biståndet att genomföras.

Utskottet, som ser positivt på den pågående dialogen och de
resultat den redan givit, anser att riksdagen ej bör ha några
synpunkter på över vilket anslag verksamheten finansieras.

Med det anförda anser utskottet motion U218 (v) yrkandena
1--4 besvarad.

Enligt utskottets uppfattning finns det inte anledning att,
som antyds i motion U203 (m) yrkande 15 i mera omfattande
utsträckning överföra uppgifter från SIDA till ideella
organisationer. Detta utesluter inte att marginella förändringar
ibland kan vara motiverade. Konkurrensupphandling är ett
betydelsefullt sätt att uppnå en effektiv medelsanvändning.
Denna aspekt måste emellertid i biståndssammanhang ofta vägas
mot andra faktorer. Utskottet delar därför inte motionärernas
uppfattning att statlig egenregiverksamhet på fältet endast
skall ske efter konkurrensupphandling.

Därmed avstyrks motion U203 (m) yrkande 15.

Utskottet delar i allt väsentligt den positiva uppfattning om
enskilda organisationers betydelse som framförs i motion U206
(kds) yrkande 2.

Med det anförda anser utskottet motion U206 (kds) yrkande 2
besvarad.

I propositionen anförs att partianknutna organisationer bör
ges möjlighet att erhålla bidrag för insatser i u-länder på
samma villkor som andra svenska folkrörelser och enskilda
organisationer. Utskottet har inhämtat att partierna i sig inte
skall erhålla bidrag för insatser i u-länder utan möjligheten
gäller organisationer knutna till partier.

Utskottet vill betona att reglerna för vilka som kan motta
bistånd i mottagarländerna och reglerna för biståndsprojektens
inriktning inte förändras i och med detta. För en redovisning av
utskottets syn på bistånd genom och till partier hänvisas till
vad utskottet anfört ovan under C 2.4 Bistånd till demokrati,
mänskliga rättigheter och konfliktlösning.

Med det anförda anser utskottet motion U232 (c) yrkande 11 och
motion U237 (s) besvarade.

Den typ av verksamhet som Worldview Sweden representerar
syftar till att genom god kommunikation mellan olika regioner i
världen, bl.a. genom utbildning via radio, förbättra
livsvillkoren för u-ländernas medborgare. Utskottet ser värdet
av detta arbetssätt men ser inget skäl till någon riksdagens
åtgärd i anledning av motion U209 (fp) yrkande 12. Det bör
ankomma på berörd biståndsmyndighet att, då ansökan inkommit,
bedöma ett visst projekt mot bakgrund av tillgängliga medel och
i jämförelse med konkurrerande projektansökningar.

Med det anförda anser utskottet motion U209 (fp) yrkande 12
besvarad.

Utskottet hade under föregående år anledning att ta ställning
till ett förslag om inrättande av ett s.k. innovationscentrum.
Utskottet anförde då bl.a. (bet. 1993/94:UU15) att det,
generellt sett, är positivt när kunnande inom olika sektorer av
det svenska samhället är möjligt att utnyttja i
utvecklingssamarbetet. Utskottet anförde vidare att det i första
hand bör ankomma på berörda biståndsorganisationer att ta
ställning till uppkommande, konkreta förslag med den nämnda
inriktningen.

Förslaget om ett s.k. innovationscentrum återkommer i år i
motionerna U214 (s) och U235 (fp). Motionärerna begär bl.a. att
SIDA får i uppdrag att anpassa gällande regelverk så att en
förening som ATS kan erhålla bidrag.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen ej tillmötesgå
motionärerna på denna punkt. Utskottet utgår emellertid från att
biståndsmyndigheterna fortlöpande överväger möjligheterna att i
utvecklingssamarbetet utnyttja existerande kunnande inom olika
sektorer av det svenska samhället och att myndigheterna själva
tar de initiativ till förändring som bedöms erforderliga med
anledning härav.

Med det anförda anser utskottet motionerna U214 (s) och U235
(fp) besvarade.

C 2.8 Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad
(prop. s. 138--140)

Ett viktigt sätt för Sverige att främja reformerna är genom
s.k. betalningsbalansstöd, vilket antingen kan ta formen av
obundet stöd till import eller skuldlättnad, som indirekt frigör
medel för import.

En stor del av betalningsbalansstödet samordnas med
Världsbankens särskilda program för Afrika.

Regeringen anser att obundet importstöd till marknadsbaserade
valutafördelningssystem även fortsättningsvis bör utgå till
länder inom och utanför SPA, vilka genomför ekonomiska
reformprogram.

Regeringen anser att SPA-samarbetet bör drivas vidare, och den
har gjort en indikativ utfästelse om 2 400 miljoner kronor
under SPA-samarbetets tredje fas som sträcker sig över perioden
1994--1996. Mot bakgrund av det strama budgetläget i Sverige,
vilket tvingat fram besparingar även på biståndsområdet,
förutser regeringen ett behov att revidera denna utfästelse.

Regeringen anser att det är angeläget att bibehålla ett
omfattande betalningsbalansstöd. Stöd skall kunna utgå till
länder som för en utvecklingsfrämjande politik i riktning mot
marknadsekonomi och demokrati och som leder till en ansvarsfull
social och ekologisk utveckling.

Regeringen föreslår att 1 200 miljoner kronor anslås till stöd
för ekonomiska reformer och skuldlättnad för budgetåret 1995/96.
Beredningen skall fortsatt bedrivas i enlighet med gällande
riktlinjer för denna typ av beredning. Stödet skall utformas i
enlighet med de riktlinjer som har utarbetats av DAC, SPA och
SIDA. Regeringen anser det angeläget att samråd sker mellan SIDA
och departementet. Den nya myndigheten bör även göra egna
utvärderingar av betalningsbalansstödet till mottagarländerna.

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 28) föreslås att
1 425 miljoner kronor anslås. I samma motion, yrkande 5,
föreslås att 950 miljoner kronor anslås. [Anm. det sistnämnda
yrkandet torde vara räknat på 12-månadersbasis.]

I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 33 hemställs att
1 500 miljoner kronor anvisas.

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 55 föreslås att 600
miljoner kronor anvisas.

I kommittémotionen U232 (c) yrkande 17 (delvis 15) föreslås en
minskning med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag. Nedskärningen bör enligt motionärerna ej gå ut över
insatser för skuldlättnad.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Stöd till ekonomiska reformer och
skuldlättnad.

Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkandena 5 och 9
(delvis 28), U209 (fp) yrkande 33, U231 (v) yrkande 55 och U232
(c) yrkande 17 (delvis 15).

C 2.9 Krediter för utveckling

Motionen

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 20) föreslås att
395 miljoner kronor anvisas. Någon närmare fördelning av
beloppet anges ej.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Krediter för utveckling.

Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 20).

U-krediter
(prop. s. 140 f.)

BITS föreslår att 500 miljoner kronor anvisas för
gåvoelementet i u-krediter för 18-månadersperioden 1995/96.
Förslaget innebär en minskning jämfört med innevarande budgetår.
En förklaring till minskningen är att förutsättningarna för
u-kreditfinansiering har förändrats genom den s.k.
Helsingforsöverenskommelsen om användningen av bundna krediter.
Äskandet skall enligt BITS ses i sammanhang med förslaget om
ökad medelstilldelning för biståndskrediter.

U-krediter är ett effektivt instrument för att finansiera
angelägna utvecklingsprojekt i mottagarländerna. De
teknisk-ekonomiska resultaten är mycket goda och
utvecklingseffekterna betydande. U-krediter bör därför också
fortsättningsvis ingå som ett viktigt samarbetsinstrument i det
svenska biståndet.

Regeringen föreslår att 510 miljoner kronor anvisas för
gåvoelement i u-krediter för budgetåret 1995/96 samt att den nya
biståndsmyndigheten bemyndigas göra utfästelser för u-krediter
med ett belopp om högst tre gånger de tillgängliga medlen.

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 29) föreslås att
525 miljoner kronor anslås.

I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 34 hemställs att
450 miljoner kronor anvisas.

I Vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 56 föreslås att
riksdagen avslår regeringens begäran om 510 miljoner kronor till
u-krediter för budgetåret 1995/96.

I samma motion, yrkande 41, krävs att inga u-krediter ges
annat än för miljöprojekt. Bistånd i övrigt bör endast ges om
det bidrar till förbättrade MR-förhållanden, minskade klyftor
och renare miljö.

I motion U606 (v, mp) yrkande 4 krävs att BITS tekniska
samarbete med Marocko bör avbrytas.

I motion U618 (fp) yrkande 3 krävs att Sverige bör avstå från
att ge bistånd till Marocko så länge Västsahara-konfliken pågår
och innan folkomröstningen genomförts.

I motion U211 (mp) yrkande 6 krävs att Sverige under anslaget
Demokrati och mänskliga rättigheter ger ett kraftigt utökat stöd
till arbete som utförs av indonesiska MR-organisationer, att
regeringen ej bifaller nya u-krediter till Indonesien, att
regeringen i Nordiska ministerrådet verkar för att Nordiska
investeringsbankens (NIB:s) och Nordiska utvecklingsfondens
kreditgivning till Indonesien stoppas till dess Indonesien visar
respekt för såväl FN:s resolutioner om Östtimors rätt till
självbestämmande som grundläggande mänskliga rättigheter samt
att regeringen bör använda Sveriges närvaro i Consultative Group
for Indonesia för att ta upp Indonesiens kränkningar av
mänskliga rättigheter på Östtimor och verka för att den
internationella kreditgivningen kopplas till Indonesiens
efterlevande av FN:s resolutioner om Östtimor.

I motion U631 (c) yrkande 9 hänvisas till EU-parlamentets
resolution vari EU uppmanas att suspendera ekonomiskt samarbete
med den indonesiska regeringen så länge som den framhärdar med
sin olagliga ockupation och sitt förtryck. Mot bakgrund av att
MR-situationen i området inte förbättrats bör Sverige ställa sig
bakom EU:s resolution vad avser u-krediter till Indonesien.

I motion U637 (fp) yrkande 3 krävs, mot bakgrund av den
rådande situationen i Indonesien, att svenska u-krediter inte i
någon form används för projekt i Indonesien.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till u-krediter.

Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 29),
U209 (fp) yrkande 34 och U231 (v) yrkande 56.

Genom u-krediter finansieras projekt som prioriteras av
låntagarlandet, som bedöms få betydande utvecklingseffekter för
landet och där svenska varor och tjänster är konkurrenskraftiga.
Detta utgör inget hinder för att dylika krediter skall kunna
lämnas till miljöprojekt. Utskottet kan däremot ej ställa sig
bakom förslaget att u-krediter enbart skall kunna lämnas för
miljöprojekt.

Därmed avstyrks motion U231 (v) yrkande 41.

Utskottet förutsätter att regeringen, såväl inom ramen för
FN:s arbete som genom bilaterala kontakter, fortsätter att
aktivt stödja fredsprocessen i Västra Sahara samt att verka för
genomförandet av folkomröstningen och för respekt för de
mänskliga rättigheterna i Marocko.

U-krediter till Marocko har kunnat beviljas sedan början av
1980-talet. I linje med tidigare deklarerade ställningstaganden
är det utskottets bedömning att fredsprocessen inte är betjänt
av att generella biståndsinsatser, exempelvis i form av
u-krediter, till Marocko avbryts. Det är i stället genom dialog
med parterna som Sverige bäst kan verka för att konflikten skall
få sin lösning. Det är också genom dialog som Sverige bäst
verkar för att respekten för de mänskliga rättigheterna
förbättras i Marocko.

Därmed avstyrks motionerna U606 (v, mp) yrkande 4 och U618
(fp) yrkande 3.

Som utskottet tidigare anfört ankommer det på berörd
biståndsmyndighet att pröva eventuellt inkommen ansökan om stöd
till enskilda organisationers verksamhet.

Med det anförda anser utskottet motion U211 (mp) yrkande 6 (i
berörd del) besvarad.

Sverige bidrar till multilateralt bistånd till Indonesien. På
nordisk nivå tar sig detta uttryck i att Nordiska
utvecklingsfonden (NDF) finansierar projekt av nordiskt intresse
där också Nordiska investeringsbanken deltar med lån på
kommersiella villkor. Både NIB och NDF följer samma policy som
gäller för andra multilaterala organ. För NDF tillkommer bl.a.
att det skall röra sig om angelägna projekt som främjar
ekonomisk och social utveckling i u-länder. Några restriktioner
för utlåning till Indonesien finns ej.

Från och med innevarande budgetår kan u-krediter lämnas till
Indonesien. Varje enskilt ärende skall dock underställas
regeringen. Några u-krediter har inte beviljats.

Enligt utskottets uppfattning bör regeringens prövning även
fortsättningsvis präglas av restriktivitet och ske med hänsyn
tagen till utvecklingen av MR-situationen i Indonesien,
inklusive Östtimor. Utskottet utgår från att regeringen i såväl
bilaterala som multilaterala kontakterna med Indonesien kommer
att verka för att demokrati och mänskliga rättigheter skall
respekteras. Utskottet utgår vidare från att de
opinionsyttringar som EU-parlamentets resolutioner innebär vägs
in vid regeringens bedömning av eventuellt uppkommande
u-kreditärenden. Utskottet anser att u-krediter kan beviljas
Indonesien under dessa förutsättningar.

Med det anförda anser utskottet motion U631 (c) yrkande 9
besvarad. Motionerna U211 (mp) yrkande 6 (i berörd del) och U637
(fp) yrkande 3 avstyrks.

Biståndskrediter
(prop. s. 141 f.)

Biståndskrediter är ett komplement till u-kreditsystemet.
Krediterna lämnas på mycket förmånliga villkor och normalt i
obunden form.

Regeringen föreslår att 75 miljoner kronor anvisas för
biståndskrediter under budgetåret 1995/96 samt att den nya
myndigheten bemyndigas att göra utfästelser om biståndskrediter
med ett belopp om högst två gånger de vid varje tillfälle
tillgängliga medlen.

Regeringen avser att under budgetåret uppdra åt den nya
myndigheten att närmare analysera förutsättningarna för att
medel som avsatts under vissa andra anslagsposter skall kunna
utgå i form av krediter.

Motionen

I Folkpartiets partimotion U209 (fp), yrkande 35, hemställs
att 135 miljoner kronor anvisas. Motionärerna konstaterar vidare
(yrkande 36) att regeringen avser att pröva om medel som avsatts
under andra anslagsposter skall kunna utgå i form av krediter.
De tolkar detta som att det är obundna krediter som avses,
vilket de välkomnar. Enligt deras uppfattning bör stor
återhållsamhet dock råda vad gäller kreditgivning till de
fattigaste länderna, detta för att inte öka dessa länders redan
tunga skuldbörda.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till biståndskrediter.

Därmed avstyrks motion U209 (fp) yrkande 35.

Biståndskrediter ges till låginkomstländer med liten eller
medelstor skuldbörda. Krediterna lämnas på mycket mjuka villkor
(ca 80 % utgör gåvoelement) och huvudsakligen i obunden form.

Systemet med biståndskrediter infördes fr.o.m. budgetåret
1994/95 för en försöksperiod av två år, varefter systemet kommer
att utvärderas.

Med det anförda anser utskottet motion U209 (fp) yrkande 36
besvarad.

C 2.10 Kostnader för fältpersonal
(prop. s. 142)

Anslagsposten används i huvudsak för att rekrytera och utbilda
fältpersonal i syfte att komplettera mottagarlandets egna
resurser.

En successiv föryngring och breddning av kåren av
biståndsarbetare är både nödvändig och angelägen. Därför bör
programmen för biträdande bilaterala experter och mindre
fältstudier expanderas. Det är särskilt viktigt att fler kvinnor
engageras som fältarbetare.

Motionen

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 21) föreslås att
54,1 miljoner kronor anvisas.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Kostnader för fältpersonal.

Därmed avstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 21).

C 2.11 Information
(prop. s. 142 f.)

Den nya myndigheten kommer att få det övergripande ansvaret
för information om u-länder och det svenska
utvecklingssamarbetet. Att informera om andra länder och andra
länders kulturer är ett viktigt led i det arbete som bedrivs för
att motverka de tendenser till främlingsfientlighet och rasism
som finns i vårt samhälle. För att nå långsiktiga effekter bör
informationsverksamheten huvudsakligen inriktas mot ungdomar.

Som aviserades i förra årets proposition har en kartläggning
och analys av den statliga biståndsinformationen gjorts.

Efter presentationen av denna utvärdering har regeringen
initierat en sammanslagning av biståndsmyndigheterna, vilket
underlättar genomförandet av en mer samlad informationsstrategi
på biståndsområdet. Roll- och ansvarsfördelning mellan
Utrikesdepartementet och den nya myndigheten bör dock klargöras.
Den nya myndigheten bör ta ett större ansvar för att informera
om multilateralt utvecklingssamarbete.

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 30) föreslås att
37,5 miljoner kronor anslås.

I vänsterns partimotion U231 (v) yrkande 57 föreslås att
50 miljoner kronor anvisas. Biståndsmyndigheten bör få en del,
högst hälften, för att informera om sitt biståndsarbete. Stöd
från detta anslag bör också ges till frivilligorganisationer,
oberoende tidskrifter, forskare och fristående institut
(yrkande 58).

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 4 (delvis 22) föreslås att
inga medel anvisas. Anslaget föreslås avvecklas.

Utskottet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag
avseende medel till Information.

Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 30),
U231 (v) yrkande 57 och U311 (m) yrkande 4 (delvis 22).

Utskottet anser att det ej ankommer på riksdagen att ha några
synpunkter på medlens närmare fördelning.

Därmed avstyrks motion U231 (v) yrkande 58.

C 2. Anslag m.m.
(prop. s. 143 f.)

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för utvecklingssamarbete genom den
nya myndigheten som förordas i det föregående,

2. bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden
som förordas,

3. till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag om
11 586 600 000 kr.

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 31) föreslås att
12 450 miljoner kronor anslås.

Folkpartiet föreslår i motion U209 (fp) i berörda delar att
12 239,1 miljoner kronor anslås.

I Vänsterpartiets motion U231 (v) i berörda delar krävs att
12 056 miljoner kronor beviljas.

I Centerns partimotion U232 (c) yrkande 16 föreslås att
12 064,1 miljoner kronor anslås.

Miljöpartiet anser i motion U233 (mp) i berörda delar att
12 586,6 miljoner kronor beviljas.

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 3 föreslås att 9 136,6
miljoner kronor anvisas.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medel
för anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten.

Därmed avstyrks motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 31),
U209 (fp) i berörda delar, U231 (v) i berörda delar, U232 (c)
yrkande 16, U233 (mp) i berörda delar och U311 (m) yrkande 3.

Utskottet tillstyrker de riktlinjer för utvecklingssamarbete
genom den nya myndigheten som förordas i propositionen.

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen lämnar
bemyndigande att göra de utfästelser och åtaganden som förordas
avseende anslaget C 2.

Enligt utskottets uppfattning åsyftas därmed följande:

Den generella regeln är att den nya myndigheten föreslås kunna
göra utfästelser om högst tre gånger anslaget. Utbetalningar
under ett budgetår får överstiga anslaget och eventuella
reservationer med högst 5 % under förutsättning att anslaget ej
överskrids. Närmare regler framgår av följande tabell.
Landramarna redovisas i tabellen i klump under respektive
anslagspost eftersom samma regler gäller för alla.

Anslagspost Regel

C 2.1 Afrika A
C 2.2 Asien A
C 2.3 Latinamerika A
C 2.4 Demokrati m.m. B
C 2.5 Tekniskt samarbete m.m. C
C 2.6 Katastrofer m.m. B
C 2.7. Folkrörelser m.m. B
C 2.8 Ekonomiska reformer B
C 2.9 Krediter för utveckling D

Regel A

Utfästelse får göras med upp till fem gånger landramen i de
fall regeringen för ifrågavarande land fastställt en
landstrategi. I andra fall får utfästelse göras med upp till tre
gånger landramen.

Regel B

Utfästelse får göras upp till tre gånger innevarande års
anslag för anslagsposten.

Regel C

För näringslivssamarbete får utfästelse göras med upp till tre
gånger tillgängliga medel. För övriga delposter inom
anslagsposten C 2.5 gäller regel B.

Regel D

Utfästelser får göras upp till tre gånger de tillgängliga
medlen avseende delposten U-krediter och två gånger avseende
delposten Biståndskrediter.

Den nya myndigheten ges bemyndigande att besluta om insats
oavsett belopp (i dag gäller gränsen 15 miljoner kronor).

Utskottet tillstyrker att ovan redovisade bemyndiganden
avseende utfästelser och åtaganden ges.

C 3. Den nya myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning i
Sandö (Sandö u-centrum)
(prop. s. 144--150)

1993/94 Utgift 371 200 000 Reservation 41 197 000
1994/95 Anslag 424 200 000
1995/96 Förslag 619 916 000
varav 413 277 000 beräknat för juli 1995--juni 1996

Översiktlig struktur

Redovisningen av myndigheternas verksamhet under föregående
och innevarande budgetår sker samlat med hänsyn till de
förändringar av förvaltningens struktur som regeringen föreslår.

Den nuvarande statliga biståndsförvaltningen består under
regeringen (Utrikesdepartementet) av följande fyra
förvaltningsmyndigheter, de s.k. biståndsmyndigheterna:
Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), Beredningen för
internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), Styrelsen
för internationellt näringslivsbistånd (SwedeCorp), Styrelsen
för u-landsforskning (SAREC).

Till "biståndsfamiljen" räknas även Styrelsen för
u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum bedriver
utbildningsverksamhet med anknytning till svenskt
utvecklingssamarbete).

Organisatoriskt föreslås Sandö U-centrum ingå som en separat
resultatenhet i den nya myndigheten. Sandö U-centrum upphör
därmed som självständig myndighet, samtidigt som den verksamhet
som i dag bedrivs i Sandö fortsätter.

Den nya myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på
utgifter på statlig konsumtion. Dessutom föreslår regeringen ett
utökat krav om en procentenhet på myndigheten, förutom Sandö
U-centrum, till följd av de effektivitetsvinster som förväntas
till följd av myndigheternas sammanslagning. Budgetåret 1995/96
har anslaget således minskats med 26,423 miljoner kronor. År
1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 11 % (totalt ca 44
miljoner kronor)

Regeringen anser att den nya myndigheten i sin
anslagsframställan skall se över det långsiktiga personalbehovet
och därvid bl.a. inkomma med förslag om att föra över samtliga
sakanslagsfinansierade tjänster som inte till innehållet är
klart tidsbegränsade.

SIDA föreslår i sin anslagsframställan att de resurser
(3 miljoner kronor per år) som de tre senaste budgetåren
ställts till myndighetens förfogande för kompetensutveckling
permanent tillförs förvaltningsanslaget. BITS har under liknande
villkor disponerat 1 miljon kronor per år i samma syfte.
Regeringen finner det lämpligt att i enlighet med SIDA:s förslag
permanent tillföra basen för den nya myndigheten 4 miljoner
kronor. Därvid avser regeringen att myndigheten fortlöpande
skall bedriva aktiv kompetensutveckling av personalen.

Regeringen anser att den nya myndigheten bör få tillgodogöra
sig de tidigare myndigheternas anslagssparande, inte minst mot
bakgrund av att omorganisationen kommer att medföra vissa
kostnader av engångskaraktär.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Den nya myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning i
Sandö (Sandö U-centrum) för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 619 916 000 kr, varav 51 818 000 kr för
verksamheten inom Sandö U-centrum.

Motionerna

I partimotionen U206 (kds) yrkande 9 (delvis 32) föreslås att
458,6 miljoner kronor anslås till SIDA och 109,6 miljoner kronor
till SFID. Förslaget till anslag till Sandö U-centrum
överensstämmer med regeringens.

I motion U215 (s) yrkas att den resurs Sandö U-centrum utgör
tas till vara och utvecklas genom att verksamheterna inom SIDA
och Sandö U-centrum samordnas och renodlas, genom att UD:s
språkutbildning på handläggarnivå koncentreras till Sandö och
genom att övrig statlig, integrerad språk- och kulturutbildning
inom biståndets ram i möjligaste mån förläggs till Sandö.

Behovet av SIDA:s kursgård i Uppsala har, enligt vad som sägs
i motion U217 (m, s, c, fp, v, mp), kommit att ifrågasättas i
samband med omorganisationen på biståndssidan. Motionärerna
anser att det vore ändamålsenligt att satsa på den verksamhet
som redan finns uppbyggd och då ytterligare utveckla samarbetet
mellan de institutioner och organisationer som på olika sätt har
anknytning till biståndet och som i mycket hög grad är
lokaliserade till just Uppsala.

Utskottet

Utskottet har tidigare i detta betänkande tagit ställning till
frågan om den nya myndigheten samt anslagsstruktur m.m.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till
medelsanvisning avseende anslaget C 3, Den nya myndigheten och
Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum).

Därmed avstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 32).

Utnyttjandet av Sandö U-centrum behandlas i motion U215 (s).
Som anfördes redan i föregående års betänkande (1993/94:UU15)
ser utskottet positivt på om ytterligare utbildningsverksamhet
kan förläggas dit. Genom den föreslagna omorganisationen på
biståndsområdet kommer verksamheten inom det nuvarande SIDA och
Sandö att samordnas. Det kommer att ankomma på den nya
myndigheten att bestämma om organisationen av
utbildningsfrågorna och att själv försöka utveckla och bredda
verksamheten.

Utskottet konstaterar att UD:s utbildningssektion gör sina
kursbeställningar på marknadsmässiga grunder. De skräddarsydda
utbildningarna på Sandö U-centrum har då visat sig för dyra. De
övriga språkkurserna har varit för långa för UD.

Med det anförda anser utskottet motionen U215 (s) besvarad.

I motion U217 (m, s, c, fp, v, mp) förespråkas en satsning på
SIDA:s kursgård i Uppsala. I enlighet med vad som anförts ovan
är det utskottets uppfattning att det måste ankomma på den nya
myndigheten att bestämma hur utbildningsverksamheten skall
organiseras.

Med det anförda anser utskottet motionen U217 (m, s, c, fp, v,
mp) besvarad.

C 4. Bidrag till EG:s gemensamma bistånd
(prop. s. 150--152)

Nytt anslag (förslag) 90 000 000
varav 60 000 000 beräknat för juli 1995--juni 1996

EU-länderna svarar tillsammans för över hälften av världens
samlade bistånd. Ca 12--14 % av medlemsländernas
biståndsbudgetar kanaliseras genom EG:s gemensamma
biståndsprogram. År 1993 uppgick utbetalningarna genom
gemenskapens program till sammanlagt 3 164 miljoner ecu (drygt
28 miljarder kronor).

Biståndet genom EG finansieras dels över den reguljära
budgeten, dels genom särskilda bidrag till europeiska
utvecklingsfonden (EDF).

Från EG:s reguljära budget finansieras livsmedelsbistånd,
katastrofhjälp, stöd genom enskilda organisationer och
samarbetet med Asien och Latinamerika (ALA-länderna) samt
icke-medlemsländer i Medelhavsområdet. År 1993 utbetalades
sammanlagt 1,8 miljarder ecu för bistånd över den reguljära
budgeten.

Stödet inriktas på de fattigaste länderna och de fattigaste
delarna av befolkningen samt på regioner eller länder med
betydande kommersiell potential. Tio procent av resurserna har
avsatts för miljöinsatser, särskilt bevarandet av Amazonas
regnskogar.

Samarbetet med Medelhavsländerna har formen av handelsavtal
som medger fritt tillträde för industriprodukter och finansiella
protokoll omfattande en femårsperiod för finansiering av
utvecklingsprojekt.

Sverige skall genom medlemskapet fr.o.m. den 1 januari 1995
bidra till det biståndssamarbete som finansieras över den
reguljära budgeten. För budgetåret 1995/96 beräknas det svenska
bidraget till 707 miljoner kronor. Finansiering sker genom
avräkning mot biståndsramen.

Inom ramen för den s.k. Lomékonventionen samarbetar EG med 70
länder i Afrika, Karibien och Stilla Havsområdet. Samarbetet
finansieras utanför den reguljära budgeten genom särskilda
bidrag till Europeiska utvecklingsfonden (EDF).

Ungefär hälften av biståndet inom ramen för Lomésamarbetet är
landprogrammerat genom femåriga landramar. Utöver detta utgår
stöd genom icke-landprogrammerat strukturanpassnings- och
importstöd, samarbete genom enskilda organisationer samt
katastrofbistånd. Bistånd utgår också inom ramen för STABEX och
Sysmin för att utjämna fluktuationer i exportintäkter inom
jordbruks- och gruvnäringarna.

Den nu löpande Lomékonventionen (Lomé IV) avser perioden
1990--1999.

Förhandlingar om den finansiella ramen (EDF VIII) för
samarbetet under den andra hälften av Lomé IV inleddes i januari
1995. Sverige skall genom medlemskapet bidra till finansieringen
av EDF VIII. Storleken på det svenska bidraget fastställs i de
ovan nämnda förhandlingarna. EDF VIII skall träda i kraft den
1 mars 1995.

Regeringen beräknar för budgetåret 1995/96 ett medelsbehov om
90 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för bidrag till EG:s gemensamma
bistånd som förordas i det föregående,

2. bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden
som förordas,

3. till Bidrag till EG:s gemensamma bistånd för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag om 90 000 000 kr.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till
medelsanvisning avseende anslaget C 4. Bidrag till EG:s
gemensamma bistånd. Utskottet tillstyrker de riktlinjer för
bidrag till EG:s gemensamma bistånd som förordas i detta avsnitt
av propositionen. Utskottet tillstyrker också att regeringen
bemyndigas att göra de utfästelser och åtaganden som kommer att
följa av förhandlingarna om den finansiella ramen (EDF VIII) för
samarbetet under den andra hälften av Lomé IV.

C 5. Swedfund International AB
(prop. s. 152 f.)

1993/94 Utgift 25 000 000 Reservation 0
1994/95 Anslag 0
1995/96 Förslag 1
varav 1 beräknat för juli 1995--juni 1996

Swedfund International AB skall bidra till utvecklingen av
bärkraftiga företag i samarbetsländerna genom
riskkapitalsatsningar, främst i samarbete med svenskt
näringsliv.

Swedfunds u-landsverksamhet uppvisar ett positivt
rörelseresultat för budgetåret 1993/94. Regeringen har tidigare
gjort bedömningen att ett realistiskt resultatmål för
verksamheten är att projektintäkterna skall täcka 40 % av
projektkostnaderna över en rullande treårsperiod. För budgetåret
1993/94 motsvarar projektintäkterna 31 % av projektkostnaderna.

Swedfunds resultat visar att verksamheten bedrivs på ett sätt
som förenar bistånd med affärsmässighet. Det uppsatta
resultatmålet bör kunna nås.

Regeringen delar Swedfunds bedömning att ingen
kapitalpåfyllnad behövs för u-landsverksamheten under kommande
budgetår.

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner de riktlinjer för bistånd genom Swedfund
International AB som förordas i det föregående och anvisar ett
förslagsanslag om 1 000 kr för budgetåret 1995/96.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till
medelsanvisning avseende anslaget C 5. Swedfund International
AB. Vidare tillstyrker utskottet de riktlinjer för bistånd genom
Swedfund International AB som förordas i propositionen.

C 6. Nordiska afrikainstitutet
(prop. s. 153 f.)

1993/94 Utgift 9 129 471 Reservation -52 070
1994/95 Anslag 6 100 000
1995/96 Förslag 9 083 000
varav 6 055 000 beräknat för juli 1995--juni 1996

Den negativa reservationen uppstod till följd av att
regeringen medgivit överskridande av anslaget på grund av
chefbyte.

De mål och riktlinjer för Nordiska afrikainstitutets
verksamhet som regeringen redovisade i 1993 års
budgetproposition utgör utgångspunkt för institutets enkla
anslagsframställning.

De riktlinjer för institutets verksamhet som redovisades i
förra årets budgetproposition bör äga fortsatt giltighet.

Ny lagstiftning på stiftelseområdet i förening med regeringens
principer för en effektiv statligt finansierad verksamhet gör
att den föreslagna stiftelseformen förefaller mindre lämplig i
detta fall. Regeringen anser att frågan därför bör beredas
ytterligare. Målsättningen att stärka det gemensamma nordiska
ansvarstagandet bör härvid alltjämt gälla. En fördjupad
diskussion med övriga nordiska länder behöver därför ske.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen under budgetåret
1995/96 om förändringen blir av sådan art att riksdagens
medgivande fordras.

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner riktlinjer för bistånd genom Nordiska
afrikainstitutet enligt ovan och föreslår att riksdagen till
Nordiska afrikainstitutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 9 083 000 kr.

Motionerna

I kommittémotionen U311 (m) yrkande 8 föreslås att man vid de
fortsatta övervägandena om institutets organisationsform bör
beakta möjligheten av ett närmare samarbete eller integration
med Uppsala universitet. Därigenom skulle institutets roll som
en kvalificerad vetenskaplig institution klarare markeras.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till
medelsanvisning avseende anslaget C 6. Nordiska
afrikainstitutet. Vidare tillstyrker utskottet de riktlinjer för
bistånd genom Nordiska afrikainstitutet som förordas i
propositionen.

I motion U311 (m) yrkande 8 föreslås att ett närmare samarbete
eller integration med Uppsala universitet bör övervägas.

Nordiska afrikainstitutet är en forskningsinstitution som
också har en särskild roll i biståndssammanhang. Detta kommer
inte minst till uttryck i stipendieprogramverksamheten
(resestipendier för fältarbeten i Afrika och gästforskarprogram
för afrikanska forskare) samt genom institutets uppdrag att
informera om aktuella afrikanska förhållanden.

Regeringen gav den 7 oktober 1993 Nordiska afrikainstitutet i
uppdrag att göra en översyn av dess organisationsform. I den
redovisning som institutet den 22 augusti 1994 lämnade till
regeringen föreslogs att Nordiska afrikainstitutet skulle
omvandlas från svensk statlig myndighet till stiftelse. Enligt
vad utskottet inhämtat anser regeringen att frågan om ny
organisationsform kräver en ytterligare prövning med den
särskilda målsättningen att stärka det gemensamma nordiska
ansvarstagandet. Utskottet utgår från att detta görs allsidigt
och i samråd med övriga nordiska länder.

Med det anförda anser utskottet motion U311 (m) yrkande 8
besvarad.

C 7. Övrigt
(prop. s. 154--156)

1993/94 Utgift 14 500 000 Reservation 171 300 000
1994/95 Anslag 66 900 000
1995/96 Förslag 73 331 000
varav 48 887 000 beräknat för juli 1995--juni 1996

Under budgetåret 1995/96 kommer den största delen av
reservationen att ha förbrukats.

För utredningar m.m. (C 7.1) uppskattas behovet till 37,5
miljoner kronor.

Regeringen föreslår att till gäststipendie- och
utbytesverksamhet genom Stiftelsen Svenska institutet (C 7.2)
och till administrationskostnader i samband med mottagande i
Sverige av FN-stipendiater anvisa 15 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96.

Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond (DHF) bedriver sedan
ett stort antal år en verksamhet med mycket högt internationellt
anseende. Under de senaste åren har en stor del av DHF:s
verksamhet inriktats på behoven av ett reformerat FN-system. I
perspektivet av ett aktivt svenskt engagemang i dessa frågor är
DHF:s insatser och kompetens av stort värde. Ett bidrag om 6,15
miljoner kronor föreslås för budgetåret 1995/96.

Under anslagsposten medges fortsatt utrymme för att möta
angelägna behov som uppstår under pågående budgetår.

För verksamheten enligt ovan uppskattas kostnaden för
budgetåret till 20 831 miljoner kronor (C 7.3).

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för biståndsgivning som förordas i
det föregående,

2. bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och åtaganden
som förordas,

3. till Övrigt för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag om 73 331 000 kr.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till
medelsanvisning avseende anslaget C 7 Övrigt.

Utskottet tillstyrker de riktlinjer för bistånd över denna
anslagspost som förordas i propositionen.

Regeringen förordar i aktuellt avsnitt inga utfästelser eller
åtaganden, varför behov av riksdagsbeslut ej synes föreligga.

Därmed anser utskottet propositionens yrkande 2 under anslaget
C 7 besvarat.

Biståndsramen

Motionerna

Kristdemokratiska samhällspartiet anser, enligt motion U206
(kds) yrkande 9 (delvis 33) att den totala biståndsramen skall
uppgå till 20 490 miljoner kronor.

I Folkpartiets partimotion U209 (fp) yrkande 16 föreslås att
biståndsramen för budgetåret 1995/96 (18 månader) skall uppgå
till 20 340 miljoner kronor.

Vänsterpartiet föreslår i motion U231 (v) yrkande 8 att
riksdagen till Internationellt utvecklingssamarbete för
budgetåret 1995/96 anvisar 20 900 miljoner kronor.

Utskottet

Utskottets ställningstaganden i det föregående omfattar vad
som förordas i budgetpropositionen, bilaga 4, under rubriken C.
Internationellt utvecklingssamarbete (se bil. 1).

Utskottet tillstyrker sålunda budgetpropositionens förslag
till medelsram vad avser internationellt utvecklingssamarbete
(littera C, bil. 4 till prop. 1994/95:100).

I konsekvens härmed avstyrker utskottet motionerna U206 (kds)
yrkande 9 (delvis 33), U209 (fp) yrkande 16 och U231 (v)
yrkande 8.

Hemställan

Utskottet hemställer

Allmänna riktlinjer för biståndet

1. beträffande enprocentsmålet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U203 yrkande 17 i
berörd del, 1994/95:U206 yrkande 1, 1994/95:U209 yrkande 17 i
berörd del, 1994/95:U231 yrkande 1 och 1994/95:U232 yrkande 14
samt finner motionerna 1994/95:U216 och 1994/95:U236 besvarade
med vad utskottet anfört,
res. 1 (m)
res. 2 (c)
res. 3 (fp)
res. 4 (v, mp)
res. 5 (kds)

2. beträffande höjning av avräkning av asylkostnaderna
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 8,
1994/95:U209 yrkande 15, 1994/95:U231 yrkande 9 och motion
1994/95:U232 yrkande 18 godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 6 (c, fp, v, mp)
res. 7 (kds)

3. beträffande biståndsanslagens struktur
att riksdagen avslår motion 1994/95:U203 yrkande 17 i berörd
del,
res. 8 (m)

4. beträffande landprogrammen
att riksdagen avslår motion 1994/95:U232 yrkande 13,
res. 9 (m, c)

5. beträffande fond för miljöinsatser
att riksdagen avslår motion 1994/95:U233 yrkande 13 i berörd
del,
res. 10 (mp)

6. beträffande övergripande biståndspolitiska mål
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U206 yrkande 12 och
motion 1994/95:U209 yrkandena 1, 4--7 och 10 besvarade med vad
utskottet anfört,

7. beträffande biståndspolitikens inriktning
att riksdagen avslår motion 1994/95:U203 yrkandena 1, 6 och
11,
res. 11 (m)

8. beträffande nya finansieringskällor
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 2 besvarad
med vad utskottet anfört,

9. beträffande indikatorer på säkerhetshot
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 3 besvarad
med vad utskottet anfört,

10. beträffande beslutsunderlag
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U231 yrkande 20
och 1994/95:U311 yrkande 1 besvarade med vad utskottet anfört,

11. beträffande avtal om hållbar utveckling
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U233 yrkande 2 besvarad
med vad utskottet anfört,

12. beträffande demokrati och mänskliga rättigheter
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U203 yrkandena 3
och 10, 1994/95:U206 yrkande 10, 1994/95:U209 yrkande 11,
1994/95:U231 yrkande 16, 1994/95:U232 yrkande 9 och motion
1994/95:U233 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,

13. beträffande information om mänskliga rättigheter
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U208 yrkandena 1 och 2
besvarad med vad utskottet anfört,

14. beträffande fackliga rättigheter
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 14
besvarad med vad utskottet anfört,

15. beträffande ekonomiska reformprogram
att riksdagen avslår motion 1994/95:U203 yrkandena 4 och 5,
res. 12 (m)

16. beträffande stöd till landsbygdsutveckling m.m.
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U232 yrkandena 5 och 6
samt motion 1994/95:U233 yrkande 9 besvarade med vad utskottet
anfört,

17. beträffande kartläggning av globala jordbruksföretags
verksamhet
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 18
besvarad med vad utskottet anfört,

18. beträffande urbana miljöproblem
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U636 yrkande 3 besvarad
med vad utskottet anfört,

19. beträffande insatser på befolkningsområdet
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U203 yrkande 8,
1994/95:U206 yrkande 14, 1994/95:U213 yrkande 1 och motion
1994/95:U220 yrkande 4 besvarade med vad utskottet anfört,

20. beträffande barnens rättigheter
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U226 yrkandena 2 och 3
besvarade med vad utskottet anfört,

21. beträffande barnarbete
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U213 yrkande 2
besvarad med vad utskottet anfört,

22. beträffande migrerande arbetare
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 19
besvarad med vad utskottet anfört,

23. beträffande stöd till funktionshindrade
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U227 besvarad med vad
utskottet anfört,

24. beträffande utbildning av flyktingar
att riksdagen förklarar motion 1994/95:Sf611 yrkande 18
besvarad med vad utskottet anfört,

25. beträffande jämställdhet och kvinnors rättigheter
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U202, 1994/95:U206
yrkande 11, 1994/95:U209 yrkande 9, 1994/95:U220 yrkande 1, 2
och 5, 1994/95:U232 yrkande 10, 1994/95:U233 yrkande 10 och
motion 1994/95:A802 yrkande 15 besvarade med vad utskottet
anfört,

26. beträffande information om preventivmedel
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U220 yrkande 3 besvarad
med vad utskottet anfört,

27. beträffande miljöaspekter i det svenska biståndet m.m.
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U206 yrkande 13,
1994/95:U209 yrkande 14, 1994/95:U232 yrkande 8, 1994/95:U233
yrkandena 4--8 och motion 1994/95:Jo664 yrkande 4 besvarade med
vad utskottet anfört,

28. beträffande ändrad myndighetsstruktur
att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och med
avslag på motionerna 1994/95:U203 yrkande 13, 1994/95:U206
yrkande 6 och 1994/95:U311 yrkande 5 godkänner
dels att en ny myndighet för biståndspolitiska frågor (Den
nya myndigheten) inrättas den 1 juli 1995,
dels att Beredningen för internationellt
tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), Styrelsen för
u-landsforskning (SAREC), Styrelsen för internationell
utveckling (SIDA) och Styrelsen för internationellt
näringslivsbistånd (SwedeCorp) avvecklas vid utgången av juni
1995,
dels att Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö
U-centrum) upphör som självständig myndighet vid utgången av
juni 1995 för att ingå som en separat resultatenhet i den nya
myndigheten,
res. 13 (m)
res. 14 (kds)

29. beträffande nackdelar med en sammanhållen
biståndsmyndighet
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U209 yrkande 18
besvarad med vad utskottet anfört,

30. beträffande särskild biståndspolitisk enhet i Södra
Afrika
att riksdagen avslår motion 1994/95:U311 yrkande 7,
res. 15 (m)

31. beträffande utformning och ledning av biståndet
att riksdagen avslår motion 1994/95:U203 yrkandena 2, 12, 14
och 16,
res. 16 (m) - delvis

32. beträffande ansvarsfördelning inom regeringskansliet för
världsbanksfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U206 yrkande 4,
1994/95:U230 yrkande 4 samt motion 1994/95:U311 yrkande 6,
res. 16 (m) - delvis
res. 17 (v)
res. 18 (kds)

33. beträffande Sveriges agerande i EU:s
biståndsverksamhet
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U209 yrkande 13 i
berörd del, 1994/95:U232 yrkande 12, 1994/95:U233 yrkande 11,
1994/95:K224 yrkande 31 i berörd del besvarade med vad utskottet
anfört,

34. beträffande begränsning av EU:s kompetens
att riksdagen avslår motion 1994/95:U231 yrkande 5,

35. beträffande EU:s livsmedelsbistånd
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U231 yrkande 7
förklarar motionerna 1994/95:U209 yrkande 13 i berörd del och
1994/95:K224 yrkande 34 besvarade med vad utskottet anfört,

36. beträffande ökning av EU-ländernas biståndsandel av
BNI
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U209 yrkande 13 i
berörd del och 1994/95:K224 yrkande 33 besvarade med vad
utskottet anfört,

37. beträffande skuldsanering
att riksdagen förklarar motion 1994/95:K224 yrkande 32
besvarad med vad utskottet anfört,

38. beträffande miljöaspekter i EU-biståndet
att riksdagen förklarar motion 1994/95:K224 yrkande 13
besvarad med vad utskottet anfört,

39. beträffande utveckling av mänskliga resurser
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U226 yrkande 4 och
1994/95:K224 yrkande 31 i berörd del besvarade med vad utskottet
anfört,

40. beträffande förhandlingar mellan EU och ACP-länderna
att riksdagen avslår motion 1994/95:U221,
res. 19 (mp)

41. beträffande Loméavtalet
att riksdagen avslår motion 1994/95:U231 yrkande 6,
res. 20 (v)

42. beträffande stöd till Angola
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U219 yrkandena 2 och 4
besvarad med vad utskottet anfört,

43. beträffande biståndspolitisk utredning
att riksdagen avslår motion 1994/95:U209 yrkandena 2 och 3,
res. 21 (fp)

44. beträffande representation i biståndsutredningar
att riksdagen avslår motion 1994/95:U231 yrkande 4,

45. beträffande biståndslag
att riksdagen avslår motion 1994/95:U228 yrkandena 1 och 2,

46. beträffande WHO-anknuten högskola
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U201 besvarad med vad
utskottet anfört,

47. beträffande internationellt miljöinstitut
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub711 yrkande 7,

C 1. Multilateralt bistånd

48. beträffande bidrag till UNDP
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U231 yrkande
22, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (1), 1994/95:U311
yrkande 2 i berörd del (1) godkänner budgetpropositionens
förslag,
res. 22 (m)
res. 23 (c)
res. 24 (v)

49. beträffande bidrag till UNFPA
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (2) och 1994/95:U209 yrkande 19 godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 25 (fp)
res. 26 (kds)

50. beträffande bidrag till Unicef
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U209 yrkande
20, 1994/95:U231 yrkande 23, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd
del (2) och 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (2) godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 27 (m) - villk. 22
res. 28 (c)
res. 29 (fp)
res. 30 (v)

51. beträffande bidrag till WFP
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (3) och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (3)
godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 31 (c)
res. 32 (kds)

52. beträffande bidrag till UNRWA
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 2 i
berörd del (3) godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 33 (m) - villk. 22

53. beträffande bidrag till UNHCR
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (4), 1994/95:U209 yrkande 21, 1994/95:U231 yrkande
24, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (4), 1994/95:U311
yrkande 2 i berörd del (4) godkänner budgetpropositionens
förslag,
res. 34 (m) - villk. 22
res. 35 (c)
res. 36 (fp, mp)
res. 37 (v)
res. 38 (kds)

54. beträffande bidrag till ITC
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U232 yrkande 17 i
berörd del (5) godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 39 (c)

55. beträffande bidrag till Narkotikabekämpning genom
FN-systemet
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (6) och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (6)
godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 40 (c)
res. 41 (kds)

56. beträffande Världsbankens organisation m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U212 yrkande 8 och
1994/95:U230 yrkande 3,
res. 42 (v, mp)

57. beträffande en särskild parlamentarisk nämnd för
världsbanksfrågor m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U212 yrkandena 10 och
11 samt 1994/95:U230 yrkande 5,
res. 43 (v, mp)

58. beträffande utredning om riktlinjer för Sveriges
agerande i Världsbanken och IMF
att riksdagen avslår motion 1994/95:U212 yrkandena 1 och 9,
res. 44 (v, mp)

59. beträffande årlig rapport om Världsbanksgruppen och
IMF
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U232 yrkande 3 och
1994/95:U234 besvarade med vad utskottet anfört,

60. beträffande Världsbankens agerande i miljöfrågor
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U212 yrkande 2 besvarad
med vad utskottet anfört,

61. beträffande fördelning av IDA:s resurser m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:U212 yrkande 5,

62. beträffande strukturanpassningsprogrammen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U230 yrkande 1 och
1994/95:U232 yrkande 4,
res. 45 (c, v, mp)

63. beträffande skuldsanering
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U212 yrkande 7 och
1994/95:U230 yrkande 2,
res. 46 (v, mp)

64. beträffande påfyllnad till IDA:s budget
att riksdagen avslår motion 1994/95:U212 yrkande 6 och
1994/95:U230 yrkande 6,
res. 47 (v, mp)

65. beträffande Världsbankens stöd till dammprojekt
att riksdagen avslår motion 1994/95:U212 yrkandena 3 och 4,
res. 48 (v, mp)

66. beträffande bidrag till internationella
finansieringsinstitutioner
att riksdagen avslår motion 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd
del (5),
res. 49 (m) - villk. 22

67. beträffande export av giftigt avfall
att riksdagen förklarar motion 1994/95:T225 yrkande 16
besvarad med vad utskottet anfört,

68. beträffande bidrag till miljöinsatser
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (7) och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (7)
godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 50 (c, kds)

69. beträffande bidrag till IPPF
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (8), 1994/95:U209 yrkande 22 och 1994/95:U232
yrkande 17 i berörd del (8) godkänner budgetpropositionens
förslag,
res. 51 (c)
res. 52 (fp, mp)
res. 53 (kds)

70. beträffande bidrag till FN:s aktioner för fred och
återuppbyggnad
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (9) godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 54 (kds)

71. beträffande stöd till Urban Management Programme
att riksdagen avslår motion 1994/95:U636 yrkande 4,

72. beträffande riktlinjer för multilateralt
utvecklingssamarbete C 1)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner de
riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete som förordas i
budgetpropositionen,

73. beträffande godkännande av gjorda utfästelser (C 1)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner de
gjorda utfästelser som angivits i budgetpropositionen,

74. beträffande bemyndiganden att göra utfästelser m.m.
(C 1)
att riksdagen med anledning av budgetpropositionen bemyndigar
regeringen att göra de utfästelser, åtaganden och utbetalningar
som utöver gjorda utfästelser angivits av utskottet,

75. beträffande anslag till Bidrag till internationella
biståndsprogram (C 1)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med
avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (10),
1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar,
1994/95:U232 yrkande 15 och 1994/95:U233 yrkande 12 till
Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret
1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 4 762 500 000 kr,
res. 55 (c)
res. 56 (fp)
res. 57 (v)
res. 58 (mp)
res. 59 (kds)

C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten
76. beträffande landstrategier och samarbetsavtal
att riksdagen avslår motion 1994/95:U206 yrkande 7,

77. beträffande biståndsstrategi för Afrika
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U222 yrkandena 1--7
besvarad med vad utskottet anfört,

78. beträffande anslagsstruktur för Sydafrika,
Västbanken/Gaza och Kambodja
att riksdagen avslår motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd
del (1),
res. 60 (m)

79. beträffande särskild anslagspost för programavveckling
att riksdagen avslår motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd
del (2),
res. 61 (m)

80. beträffande medelsram för Angola
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (11) och 1994/95:U231 yrkande 25 godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 62 (v)
res. 63 (kds)

81. beträffande medelsram för Botswana
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (3) godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 64 (m)

82. beträffande medelsram för Eritrea
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (12), 1994/95:U209 yrkande 23 och 1994/95:U231
yrkande 26 godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 65 (fp, v)
res. 66 (kds)

83. beträffande utarbetande av nytt landprogram för
Eritrea
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U225 besvarad med vad
utskottet anfört,

84. beträffande medelsram för Etiopien
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (13) och 1994/95:U209 yrkande 24 godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 67 (fp)
res. 68 (kds)

85. beträffande medelsram för Guinea-Bissau
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (14) och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (4)
godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 69 (m) - villk. 64
res. 70 (kds)

86. beträffande medelsram för Kenya
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (5) godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 71 (m) - villk. 64

87. beträffande medelsram för Moçambique
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U231 yrkande 27
och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (6) godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 72 (m) - villk. 64
res. 73 (v)

88. beträffande medelsram för Namibia
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (15), 1994/95:U209 yrkande 25, 1994/95:U231 yrkande
28 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (7) godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 74 (m) - villk. 64
res. 75 (fp)
res. 76 (v)
res. 77 (kds)

89. beträffande medelsram för Sydafrika
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (16), 1994/95:U209 yrkande 26, 1994/95:U231 yrkande
29, 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (8) godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 78 (m) - villk. 64
res. 79 (fp)
res. 80 (v)
res. 81 (kds)

90. beträffande inriktningen av biståndet till Sydafrika
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U207 besvarad med vad
utskottet anfört,

91. beträffande medelsram för Tanzania
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (9) godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 82 (m) - villk. 64

92. beträffande medelsram för Zambia
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (17) och 1994/95:U209 yrkande 27 godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 83 (fp)
res. 84 (kds)

93. beträffande medelsram för Zimbabwe
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U209 yrkande
28, 1994/95:U231 yrkande 30, 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del
(10) godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 85 (m) - villk. 64
res. 86 (fp)
res. 87 (v)

94. beträffande medelsram för Regionala insatser i Afrika
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U231 yrkande
31, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (9), 1994/95:U311
yrkande 4 i berörd del (11) godkänner budgetpropositionens
förslag,
res. 88 (m) - villk. 64
res. 89 (c)
res. 90 (v)

95. beträffande bistånd till flyktingläger för
västsaharier
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U606 yrkande 6 besvarad
med vad utskottet anfört,

96. beträffande inriktning av bistånd till Bangladesh
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 32
besvarad med vad utskottet anfört,

97. beträffande medelsram för Indien
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (18) och 1994/95:U231 yrkande 34 godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 91 (v)
res. 92 (kds)

98. beträffande landstrategi för Indien
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 33
besvarad med vad utskottet anfört,

99. beträffande medelsram för Kambodja
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U231 yrkande 36
och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (12) godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 93 (m) - villk. 64
res. 94 (v)

100. beträffande inriktningen av biståndet till Kambodja
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 35
besvarad med vad utskottet anfört,

101. beträffande medelsram för Laos
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (19), 1994/95:U231 yrkande 37, och 1994/95:U311
yrkande 4 i berörd del (13) godkänner budgetpropositionens
förslag,
res. 95 (m) - villk. 64
res. 96 (v)
res. 97 (kds)

102. beträffande medelram för Sri Lanka
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (20), 1994/95:U231 yrkande 38 och 1994/95:U311
yrkande 4 i berörd del (14) godkänner budgetpropositionens
förslag,
res. 98 (m) - villk. 64
res. 99 (v)
res. 100 (kds)

103. beträffande medelsram för Vietnam
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U209 yrkande
29, 1994/95:U231 yrkande 39 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd
del (15) godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 101 (m) - villk. 64
res. 102 (fp)
res. 103 (v)

104. beträffande medelsram för Västbanken och Gaza
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (16) godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 104 (m) - villk. 64

105. beträffande inriktning av biståndet till Västbanken och
Gaza
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U612 yrkandena 7--8
och 10--11 samt motion 1994/95:U629 yrkandena 2--4 besvarade
med vad utskottet anfört,

106. beträffande stöd till Afghanistan
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U223 yrkandena 1--3
besvarad med vad utskottet anfört,

107. beträffande bidrag till Mekong-kommittén
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 40
besvarad med vad utskottet anfört,

108. beträffande kraftverksbygge i Nepal
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U231 yrkande 42 och
1994/95:U230 yrkande 7 besvarade med vad utskottet anfört,

109. beträffande medelsram för Latinamerika
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (17) godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 105 (m) - villk. 64

110. beträffande åtgärder för indianbefolkningen i
Latinamerika
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 44
besvarad med vad utskottet anfört,

111. beträffande visst utvecklingssamarbete med Kuba
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U209 yrkande 38 och
1994/95:U626 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,

112. beträffande bistånd till El Salvador
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 43
besvarad med vad utskottet anfört,

113. beträffande medelsram för Nicaragua
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (21) och 1994/95:U231 yrkande 46 godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 106 (v)
res. 107 (kds)

114. beträffande bistånd till Paraguay
att riksdagen avslår motion 1994/95:U231 yrkande 45,

115. beträffande utbyggnad av Bio-Bio-floden
att riksdagen avslår motion 1994/95:U622 yrkande 7,
res. 108 (v, mp)

116. beträffande medelsram för Bistånd till demokrati,
mänskliga rättigheter och konfliktlösning
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (22), 1994/95:U231 yrkande 47, 1994/95:U232 yrkande
17 i berörd del (10) och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del
(18) godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 109 (m) - villk. 64
res. 110 (c)
res. 111 (v)
res. 112 (kds)

117. beträffande bistånd till Kina
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U209 yrkande 37 och
1994/95:U229 yrkandena 1--2 besvarade med vad utskottet anfört,

118. beträffande stöd till kurder i norra Irak
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U210 besvarad med vad
utskottet anfört,

119. beträffande stöd till Forum för mänskliga rättigheter
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 15
besvarad med vad utskottet anfört,

120. beträffande bistånd till Indonesien
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U211 yrkandena 5, 7 i
berörd del och 9 samt motion U631 yrkandena 7 och 8 besvarade
med vad utskottet anfört,
res. 113 (v, mp)

121. beträffande ekonomiskt samarbete med Indonesien
att riksdagen avslår motion 1994/95:U211 yrkande 10,
res. 114 (v, mp)

122. beträffande omförhandlingar av
investeringsskyddsavtal
att riksdagen avslår motion 1994/95:U211 yrkande 7 i berörd
del,
res. 115 (v, mp)

123. beträffande medelsram för Tekniskt samarbete och
kapacitetsutveckling
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (19) godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 116 (m) - villk. 64

124. beträffande medelsram för Tekniskt samarbete och
internationella kurser
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U231 yrkande 48
godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 117 (v)

125. beträffande medelsram för Näringslivssamarbete
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (23) och 1994/95:U231 yrkande 49 godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 118 (v)
res. 119 (kds)

126. beträffande näringslivsbistånd till kvinnor
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U231 yrkande 50
besvarad med vad utskottet anfört,

127. beträffande medelsram för Särskilda miljöinsatser
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (24), 1994/95:U209 yrkande 30, 1994/95:U231 yrkande
51, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (11) och 1994/95:U233
yrkande 13 i berörd del godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 120 (c)
res. 121 (fp)
res. 122 (v)
res. 123 (mp) - villk. 10
res. 124 (kds)

128. beträffande inrättande av anslagspost för Särskilda
miljönsatser
att riksdagen avslår motion 1994/95:U209 yrkande 31,

129. beträffande medelsram för Forskningssamarbete
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U231 yrkande 52
och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (12) godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 125 (c)
res. 126 (v)

130. beträffande inriktning av nya myndighetens
forskningsverksamhet
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U232 yrkande 7 besvarad
med vad utskottet anfört,

131. beträffande medelsram för Särskilda program
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (25), 1994/95:U231 yrkande 53 och 1994/95:U232
yrkande 17 i berörd del (13) godkänner budgetpropositionens
förslag,
res. 127 (c)
res. 128 (v)
res. 129 (kds)

132. beträffande medelsram för Katastrof- och
flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (26) och 1994/95:U231 yrkande 54 godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 130 (v)
res. 131 (kds)

133. beträffande katastrofförebyggande åtgärder
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U203 yrkande 9 och
1994/95:U206 yrkande 15 besvarade med vad utskottet anfört,

134. beträffande återuppbyggnad i forna Jugoslavien
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U204, 1994/95:U611
yrkande 6 och 1994/95:U627 yrkandena 1 och 2 besvarade med vad
utskottet anfört,

135. beträffande bistånd till Rwanda och Burundi
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U205 yrkandena 1--3
och 1994/95:U224 yrkandena 1--2 besvarade med vad utskottet
anfört,

136. beträffande katastrofinsatser för västsahariska
flyktingbarn
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U602 yrkande 3
besvarad med vad utskottet anfört,

137. beträffande stöd till kurdiska flyktingar i Turkiet
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U621 yrkande 2
besvarad med vad utskottet anfört,

138. beträffande stöd till exiltibetaner
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U635 yrkande 6
besvarad med vad utskottet anfört,

139. beträffande medelsram för Bistånd genom folkrörelser
och andra enskilda organisationer
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkandena
3 och 9 i berörd del (27), 1994/95:U209 yrkande 32 och
1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (14) godkänner
budgetpropositionens förslag,
res. 132 (c, fp)
res. 133 (mp)
res. 134 (kds)

140. beträffande ungdomars frivilliga biståndsarbete
att riksdagen avslår motion 1994/95:U231 yrkande 21,
res. 135 (v)

141. beträffande stöd till ungdomsverksamhet
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U218 yrkandena 1--4
besvarad med vad utskottet anfört,

142. beträffande konkurrensupphandling
att riksdagen avslår motion 1994/95:U203 yrkande 15,
res. 136 (m)

143. beträffande enskilda organisationers betydelse
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U206 yrkande 2 besvarad
med vad utskottet anfört,

144. beträffande bidrag till partianknutna organisationer
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U232 yrkande 11 och
1994/95:U237 besvarade med vad utskottet anfört,

145. beträffande bidrag till Worldview Sweden
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U209 yrkande 12
besvarad med vad utskottet anfört,

146. beträffande inrättande av ett Innovationscentrum
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U214 och
1994/95:U235 besvarade med vad utskottet anfört,

147. beträffande medelsram för Stöd till ekonomiska reformer
och skuldlättnad
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 5
och 9 i berörd del (28), 1994/95:U209 yrkande 33, 1994/95:U231
yrkande 55 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (15)
godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 137 (c)
res. 138 (fp)
res. 139 (v)
res. 140 (kds)

148. beträffande medelsram för Krediter för utveckling
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (20) godkänner propositionens förslag,
res. 141 (m) - villk. 64

149. beträffande medelsram för U-krediter
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (29), 1994/95:U209 yrkande 34, 1994/95:U231 yrkande
56 godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 142 (fp)
res. 143 (v)
res. 144 (kds)

150. beträffande U-krediter till miljöprojekt
att riksdagen avslår motion 1994/95:U231 yrkande 41,

151. beträffande bistånd till Marocko
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U606 yrkande 4 och
1994/95:U618 yrkande 3,
res. 145 (v, mp)

152. beträffande stöd till vissa indonesiska
MR-organisationer
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U211 yrkande 6 i berörd
del besvarad med vad utskottet anfört,
res. 146 (v, mp)

153. beträffande U-krediter till Indonesien
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U211 yrkande 6
i berörd del och 1994/95:U637 yrkande 3 förklarar motion
1994/95:U631 yrkande 9 besvarad med vad utskottet anfört,
res. 147 (v, mp)

154. beträffande medelsram för Biståndskrediter
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U209 yrkande 35
godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 148 (fp) - villk. 142

155. beträffande kreditgivning till de fattigaste
länderna
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U209 yrkande 36
besvarad med vad utskottet anfört,

156. beträffande medelsram för Kostnader för fältpersonal
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (21) godkänner budgetpropositionens förslag,
res. 149 (m) - villk. 64

157. beträffande medelsram för Information
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (30), 1994/95:U231 yrkande 57 och 1994/95:U311
yrkande 4 i berörd del (22) godkänner budgetpropositionens
förslag,
res. 150 (m) - villk. 64
res. 151 (v)
res. 152 (kds)

158. beträffande fördelning av informationsmedel
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U231 yrkande 58
godkänner budgetpropositionens förslag,

159. beträffande riktlinjer för utvecklingssamarbete genom
den nya myndigheten (C 2)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner
budgetpropositionens förslag,

160. beträffande bemyndiganden för regeringen (C 2)
att riksdagen med anledning av budgetpropositionen godkänner
budgetpropositionens förslag i enlighet med vad utskottet
anfört,

161. beträffande anslag till Utvecklingssamarbete genom den
nya myndigheten (C 2)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med
avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (31),
1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar,
1994/95:U232 yrkande 16, 1994/95:U233 i berörda delar och
1994/95:U311 yrkande 3 till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 11 586 600 000 kr,
res. 153 (m) - villk. 64
res. 154 (c)
res. 155 (fp)
res. 156 (v)
res. 157 (mp)
res. 158 (kds)

C 3. Den nya myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning i
Sandö (Sandö U-centrum)

162. beträffande anslag till Den nya myndigheten och
Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum)
(C 3)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med
avslag på motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (32) till
Den nya myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning i
Sandö (Sandö U-centrum) för budgetåret 1995/96 under tredje
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 619 916 000 kr, varav
51 818 000 kr för verksamheten inom Sandö U-centrum,
res. 159 (kds) - villk. 14

163. beträffande utnyttjande av utbildningsresurser vid
Sandö U-centrum
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U215 besvarad med vad
utskottet anfört,

164. beträffande SIDA:s kursgård i Uppsala
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U217 besvarad med vad
utskottet anfört,

C 4. Bidrag till EG:s gemensamma budget

165. beträffande riktlinjer för bidrag till EG:s gemensamma
bistånd (C 4)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner i
budgetpropositionen förordade riktlinjer för EG:s gemensamma
bistånd,

166. beträffande bemyndiganden för regeringen (C 4)
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen bemyndigar
regeringen att göra i budgetpropositionen förordade utfästelser
och åtaganden,

167. beträffande anslag till Bidrag till EG:s gemensamma
bistånd (C 4)
att riksdagen till Bidrag till EG:s gemensamma bistånd för
budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 90 000 000 kr,

C 5. Swedfund International AB
168. beträffande riktlinjer för Swedfund International AB
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner i
budgetpropositionen förordade riktlinjer för bistånd genom
Swedfund International AB,

169. beträffande anslag till Swedfund International AB
(C 5)
att riksdagen till Swedfund International AB för
budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr,

C 6. Nordiska afrikainstitutet
170. beträffande riktlinjer för Nordiska afrikainstitutet
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner i
budgetpropositionen förordade riktlinjer för bistånd genom
Nordiska afrikainstitutet,

171. beträffande anslag till Nordiska afrikainstitutet (C
6)
att riksdagen till Nordiska afrikainstitutet för
budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 9 083 000 kr,

172. beträffande samarbete med Uppsala universitet
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U311 yrkande 8 besvarad
med vad utskottet anfört,

C 7. Övrigt
173. beträffande riktlinjer för bidragsgivning under C 7.
Övrigt
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner i
budgetpropositionen förordade riktlinjer,

174. beträffande utfästelser och åtaganden under C 7.
Övrigt
att riksdagen förklarar budgetpropositionens yrkande 2 om
utfästelser och åtaganden under anslaget C 7. Övrigt som
besvarat med vad utskottet anfört,

175. beträffande anslag till Övrigt (C 7)
att riksdagen till Övrigt för budgetåret 1995/96 under
tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
73 331 000 kr,

Biståndsramen
176. beträffande total medelsram för biståndet
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 9
i berörd del (33), 1994/95:U209 yrkande 16 och 1994/95:U231
yrkande 8 godkänner vad som förordas i budgetpropositionen under
rubriken C. Internationellt utvecklingssamarbete.
res. 160 (fp)
res. 161 (v)
res. 162 (kds)

Stockholm den 16 mars 1995

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran
Lennmarker (m), Nils T Svensson (s), Kristina Svensson (s),
Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Anneli Hulthén (s), Helena
Nilsson (c), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp),
Urban Ahlin (s), Eva Zetterberg (v), Arne Mellqvist (s), Lars
Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kds),
Agneta Brendt (s).

Reservationer

1. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen börjar med
"Motionsyrkanden som i" och slutar med "vad som anförts" bort ha
följande lydelse:

Riksdagen styr den statliga verksamheten genom att ange mål
och anvisa medel. Det är härvid angeläget att ha sådana
målformuleringar som gör det möjligt att mäta rätt saker.
Procentmål innebär att måluppfyllelse nåtts när anslagna medel
förbrukats. Så kan vi inte fortsätta.

Procentmål förvillar dessutom bilden. Anslagen blir beroende
av inflation, kronfall, konjunkturcykler och allt annat som
påverkar BNI. I fast dollarkurs har det svenska biståndet på
drygt 20 år halverats. Vi kan på detta sätt lura oss själva, men
inte mottagarländerna.

Det viktiga är och förblir effektiviteten i biståndet. Det är
nödvändigt att snarast övergå till effektivitetsmål; effekterna
skall kunna mätas i form av uppnådda resultat snarare än
förbrukade pengar. Måluppfyllelse skall innebära påtagliga och
mätbara steg i riktning mot minskad fattigdom, förbättrad
utbildning och folkhälsa, stärkt demokrati och respekt för
mänskliga rättigheter.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion
U203 yrkande 17 (delvis). Därmed avstyrker utskottet motionerna
U206 (kds), U209 (fp) yrkande 17 (delvis), U216 (s), U231 (v)
yrkande 1 och U236 (s).

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

1. beträffande enprocentsmålet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U203 yrkande 17 i
berörd del samt med avslag på motionerna 1994/95:U206 yrkande 1,
1994/95:U209 yrkande 17 i berörd del, 1994/95:U216, 1994/95:U231
yrkande 1, 1994/95:U232 yrkande 14 och 1994/95:U236 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under
Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen börjar med
"Motionsyrkanden som i" och slutar med "vad som anförts" bort
ha följande lydelse:

Riksdagens beslut att 1 % av BNI skall gå till bistånd har en
stark förankring hos svenska folket. Att knyta biståndet till
BNI innebär att när det går bra för Sverige så höjs biståndet
och när exempelvis den svenska kronan deprecieras urholkas det.
Det statsfinansiella läget hösten 1992 innebar en nedskärning av
biståndet, som den dåvarande fyrklöverregeringen så snabbt som
möjligt började återställa med 400 miljoner kronor 1994/95 trots
ansträngt budgetläge. Förslaget i årets budetpropositionen att
frysa biståndsramen under fyra år kan innebära att andelen av
BNI kan sjunka ner mot 0,7 %. Det är inte acceptabelt.

Utskottet avstyrker alltså regeringens förslag och tillstyrker
motion U232 yrkande 14 i vad avser enprocentsmålet och
biståndsram för budgetåret 1995/96.

Med det anförda finner utskottet att motionerna U206 (kds)
yrkande 1, U209 (fp) yrkande 17 i berörd del, U216 (s), U231 (v)
yrkande 1 och U236 i allt väsentligt är tillgodosedda.
Motion U203 yrkande 17 delvis avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

1. beträffande enprocentsmålet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 14,
med anledning av motionerna 1994/95:U206 yrkande 1, 1994/95:U209
yrkande 17 i berörd del, 1994/95:U216, 1994/95:U231 yrkande 1,
och 1994/95:U236 samt med avslag på motion 1994/95:U203 yrkande
17 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen börjar
med "Motionsyrkanden som i" och slutar med "vad som anförts"
bort ha följande lydelse:

Utskottet avvisar förslaget i budgetpropositionen om en
nominell frysning av biståndsanslagen fram till 1998.

Inför budgetåret 1994/95 föreslog den dåvarande regeringen en
nominell höjning med sammanlagt 400 miljoner kronor, trots att
det statsfinansiella läget var mycket ansträngt och i övrigt
föranledde kraftfulla budgetförstärkningar. Utskottet menar att
den inriktningen bör vara vägledande även framöver. Den gör det
också möjligt att åter nå upp till enprocentsmålet tidigare än
med regeringens politik. Utskottet anser att en sådan återgång
till enprocentsmålet är mycket angelägen med hänsyn till de
stora behoven i u-länderna och Sveriges tidigare utfästelser.
Tanken bakom enprocentsmålet är att Sverige ikläder sig ett
långsiktigt och stabilt åtagande gentemot världens fattiga folk
och att biståndet därmed skall utgöra en fredad sektor även
under svåra ekonomiska tider i Sverige.

I motion U209 (fp) betonas bl.a. att enprocentsmålet är ett
moraliskt grundat åtagande. Motionärerna framhåller att målet
inte är att förbruka pengar utan att nå resultat och att
kvalitet alltid måste gå före kvantitet i samarbetet med det
enskilda landet och i utformningen av den enskilda insatsen.

Utskottet vill ansluta sig till den syn på enprocentsmålet och
på biståndets volymfrågor som motion U209 ger uttryck för. Mot
denna bakgrund avstyrker utskottet regeringens förslag till
frysning av biståndsramen och tillstyrker motion U209 (fp)
yrkande 17 (delvis). Utskottet finner motionerna U206 (kds)
yrkande 1, U231 (v) yrkande 1 och U232 (c) yrkande 14 i allt
väsentligt tillgodosedda med vad utskottet anfört liksom även
motionerna U236 (s) och U216 (s). Motion U203 yrkande 17 delvis
avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

1. beträffande enprocentsmålet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 17 i
berörd del, med anledning av motionerna 1994/95:U206 yrkande 1,
1994/95:U216, 1994/95:U231 yrkande 1, 1994/95:U232 yrkande 14
och 1994/95:U236 samt med avslag på motion 1994/95:U203
yrkande 17 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

4. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Enprocentsmålet, totalanslaget och
anslagsstrukturen börjar med "Motionsyrkanden som i" och
slutar med "vad som anförts" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att de skäl som anges i motionerna för att
vidhålla enprocentsmålet väger tungt. Vi är klart medvetna om
Sveriges dåliga finanser och anser det vara av största vikt att
vidta åtgärder som minskar budgetunderskottet. Nedskärningar
skall dock inte ske på biståndet. Under den borgerliga
regeringsperioden sänktes biståndsanslaget.
Denna sänkning skedde i samråd med det socialdemokratiska
partiet. Den höjning på 400 miljoner som vidtogs under
budgetåret 1994/95 har inte återställt nivån på biståndet.
Sverige har i internationella sammanhang, nu senast på FN:s
toppmöte i Köpenhamn, hävdat betydelsen av att alla västländer
skall uppfylla FN:s mål med 0,7 % av BNI till bistånd. Sverige
ligger, trots frysningen, över 0,7-procentsmålet. Men för att
vara trovärdig i dessa sammanhang är det angeläget att ge rätt
signaler. Enprocentsmålet måste uppfyllas under denna
mandatperiod.

Vad utskottet här anfört med anledning av motion U231 (v)
yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med det anförda anser utskottet att motionerna U206 (kds)
yrkande 1, U209 (fp) yrkande 17 (delvis), U216 (s) U232 (c)
yrkande 14 och U236 (s) i huvudsak är tillgodosedda. Motion U203
yrkande 17 delvis avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

1. beträffande enprocentsmålet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 1,
med anledning av motionerna 1994/95:U206 yrkande 1, 1994/95:U209
yrkande 17 i berörd del, 1994/95:U216, 1994/95:U232 yrkande 14
och 1994/95:U236 samt med avslag på motion 1994/95:U203 yrkande
17 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen börjar
med "Motionsyrkanden som i" och slutar med "vad som anförts"
bort ha följande lydelse:

Den kraftiga nedskärningen av biståndet är beklaglig.
Utskottet anser att en biståndsnivå på 1 % av BNI är rimlig
också i tider av ekonomisk åtstramning, främst med tanke på de
stora svårigheter som många av våra samarbetsländer befinner sig
i men också med tanke på att omkring 40 % av biståndet går
tillbaka till Sverige i form av beställningar av varor och
tjänster.

Med den frysning av den nominella nivån till 13 360 miljoner
per år under hela perioden fram till 1998, som regeringen
föreslagit, ter sig möjligheten för en återgång till
enprocentsnivån inom en överskådlig framtid orealistisk. Om vi
får en tillväxt på ett par procent om året, hamnar vi på en
biståndsnivå som kan komma att understiga 0,7 % av BNI. Detta
anser utskottet helt oacceptabelt. Det är inte rimligt att de
fattigaste och mest utsatta människorna i tredje världen skall
vara med och betala budgetunderskottet. Utskottet avvisar
frysningen av det nominella värdet som undergräver
trovärdigheten för enprocentsmålet.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion
U206 (kds). Utskottet anser att motionerna U209 (fp)yrkande 17 i
berörd del, U216 (s), U231 (v) yrkande 1, U232 (c) yrkande 14
och U236 (s) i allt väsentligt är tillgodosedda med vad
utskottet anfört. Motion U203 yrkande 17 delvis avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

1. beträffande enprocentsmålet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 1,
med anledning av motionerna 1994/95:U209 yrkande 17 i berörd
del, 1994/95:U216, 1994/95:U231 yrkande 1, 1994/95:U232 yrkande
14 och 1994/95:U236 samt med avslag på motion 1994/95:U203
yrkande 17 i berörd del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

6. Höjning av avräkning av asylkostnaderna (mom. 2)

Helena Nilsson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva Zetterberg
(v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen börjar
med "Utskottets ovan refererade" och slutar med "U232 yrkande
18" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att den ökade avräkning för
asylkostnader som regeringen föreslår i praktiken innebär en
sänkning av biståndet med 300 miljoner kronor. Utskottet anser
för sin del inte att en sådan sänkning är motiverad eller
acceptabel. Den resursknapphet för u-landsbiståndet som
regeringens politik innebär leder bl.a. till betydande
konsekvenser för stödet till ekonomiska reformer och
skuldlättnadsåtgärder och för möjligheterna att bedriva ett
ambitiöst miljöbistånd. Utskottet kan inte godta ett sådant
förslag.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet det här aktuella
förslaget och tillstyrker motionerna U209 (fp) yrkande 15,
motion U206 (kds) yrkande 8, motion U231 (v) yrkande 9 och
motion U232 (c) yrkande 18.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

2. beträffande höjning av avräkning av asylkostnaderna
att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag
och med bifall till motionerna 1994/95:U206 yrkande 8,
1994/95:U209 yrkande 15, 1994/95:U231 yrkande 9 och 1994/95:U232
yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

7. Höjning av avräkning av asylkostnaderna (mom. 2)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen börjar
med "Utskottets ovan refererade" och slutar med "U232 yrkande
18" bort ha följande lydelse:

Utskottet vänder sig mot att biståndsbudgeten skall belastas
med ytterligare 300 miljoner kronor per år för täckande av
asylkostnader. Någon ökad invandring från tredje världen som
står i proportion till totalt 965 miljoner existerar inte. I
stället minskar invandringen kraftigt. När avräkningarna
introducerades byggde dessa på beräkningar och OECD/DAC:s
definitioner av vad som får räknas som bistånd. Inför budgetåret
1993/94 ansågs andelen flyktingar från tredje land uppgå till ca
7 % och motivera avräkningar på högst 140--200 miljoner, enligt
en partimotion från Socialdemokraterna vid den tidpunkten.
Utskottet konstaterar att anledningen till att nu höja
avräkningen av asylkostnader kan knappast vara de flyktingar
från ex-Jugoslavien som kom 1993, eftersom avräkningen skall
motsvara en beräkning av en uppskattad kostnad för utgifter för
flyktingmottagning under flyktingarnas första år enligt DAC:s
regler. Mot denna bakgrund anser utskottet att en höjning av
avräkningen för asylkostnader i nuläget är i högsta grad
förvånansvärd och helt oacceptabel.
Eftersom tillströmningen av asylsökanden av olika skäl har
minskat kraftigt, vill utskottet framhålla att det inom detta
anslag finns ett betydande utrymme som redan 1995/96 bör kunna
räknas biståndet till godo. Därmed skulle exempelvis den
aviserade sänkningen av biståndet genom folkrörelser och
enskilda organisationer och även stöd till ekonomiska reformer
och skuldlättnad kunna undvikas.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion
U232 yrkande 18. Utskottet finner därmed motionerna U206 yrkande
8, U209 yrkande 15 och U231 yrkande 9 i allt väsentligt
tillgodosedda.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

2. beträffande höjning av avräkning av asylkostnaderna
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 8
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U209 yrkande 15, 1994/95:U231 yrkande 9 och
1994/95:U232 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

8. Biståndsanslagens struktur (mom. 3)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen börjar
med "Utskottet vill erinra" och slutar med "del avstyrks
sålunda" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det övergripande
målet för det svenska utvecklingssamarbetet är att bekämpa
fattigdomen i världen. Det finns välgrundad anledning att se
optimistiskt på möjligheterna att skapa välstånd i alla jordens
länder. Genom att dra lärdom av erfarenheterna från de länder
som lyckats väl kan fatttigdomsbekämpningen effektiviseras och
påskyndas. Det svenska biståndet bör inriktas på att stödja
framväxten av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter,
rättssamhälle och marknadsekonomi. Målen bör formuleras så att
man mäter rätt saker.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion U203 yrkande 17
delvis.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

3. beträffande biståndsanslagens struktur
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U203 yrkande 17 i
berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

9. Landprogrammen (mom. 4)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson, Lars Hjertén
(alla m) och Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen börjar
med "SIDA påpekar i" och slutar med "avstyrker motion U232
yrkande 13" bort ha följande lydelse:

Fler och fler övergripande områden som demokrati, jämställdhet
och miljö får bistånd. Det är ett steg i rätt riktning. Detta
kan på sikt innebära att landprogrammen helt underordnas de
övergripande målen.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion
U232 (c) yrkande 13.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

4. beträffande landprogrammen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Fond för miljöinsatser (mom. 5)

Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Enprocentsmålet, totalanslaget och
anslagsstrukturen börjar med "Projekt på miljöområdet" och
slutar med "motion U233 yrkande 13 i berörd del" bort ha
följande lydelse:

Regeringens minskning av biståndsanslaget har drabbat svenskt
biståndsarbete hårt. Målet att 1 % av BNI skall gå till
bistånd och internationellt utvecklingsarbete kan inte
uppfyllas. Det är inte rimligt att den delen av världen som
inte kan spara skall drabbas av svenskt sparande. Vi anser att
speciella biståndsområden där problemen ökar, och där insatserna
gör störst nytta, måste få extra stöd och prioriteras.
Vi föreslår därför att en särskild miljöfond på 1 miljard
kronor skall inrättas. Stödet kan utdelas till olika
verksamheter, som direkt eller indirekt har med skapandet av en
uthållig miljö eller miljöproblem att göra. Angelägna projekt
som har med vattenförsörjning, ekologiskt jordbruk, småskalig
resurssnål teknik samt stöd till kvinnor och kvinnors arbete bör
prioriteras. Stödet skall kunna utdelas snabbt och flexibelt och
också kunna ges till redan etablerade projekt och projekt i
kris.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion U233 yrkande 13
(delvis).

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

5. beträffande fond för miljöinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U233 yrkande 13 i
berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

11. Biståndspolitikens inriktning (mom. 7)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Mål och medel i det svenska utvecklingssamarbetet börjar med
"Det övergripande målet" och slutar med "U203 yrkandena 1, 6 och
11" bort ha följande lydelse:

Den största insats Sverige kan göra för de fattiga länderna är
att med frihandel öppna våra marknader för deras produkter.
Biståndet kan och bör enligt utskottet koncentreras till de mest
strategiska insatserna för fattigdomens utrotande.

Svenskt bistånd bör bl.a. därför inte utgå till länder med
mycket högt bistånd i relation till bruttonationalprodukten.
Detta riskerar alltid att slå ut den inhemska produktionen av
livsmedel, varor och tjänster, och därmed leda landet in i ett
förlamande biståndsberoende. Mycket tyder på att ett land inte
utöver katastrofbistånd bör få mer bistånd än högst 10 % av BNP.
Bistånd bör vara "oljan i motorn -- inte bensinen i tanken".

Utskottet vill också framhålla den betydelsefulla roll som
Världsbanken och Internationella valutafonden har för den
ekonomiska utvecklingen i u-länderna -- bl.a. genom att kräva
utveckling som motprestation för stöd, en politik som drivits
fram av yngre ekonomer från de fattigaste u-länderna. Utskottet
menar därför att insatserna via Världsbanken och IMF successivt
bör ökas och att Sveriges, i sig alltmer begränsade, insatser
dels i form av gåvobistånd till olika former av produktion, dels
i finansiellt stöd skall kanaliseras denna väg.

Utskottet tillstyrker motion U203 yrkandena 1, 6 och 11.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

7. beträffande biståndspolitikens inriktning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U203 yrkandena 1,
6 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

12. Ekonomiska reformprogram (mom. 15)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad börjar med
"Utskottet vill med" och slutar med "U203 (m) yrkandena 4 och 5"
bort ha följande lydelse:

Detta är ett högt prioriterat område. Skuldavskrivningar är
ett effektivt och nödvändigt instrument för att hjälpa länder
som genomgår systemskifte och har ärvt en orimlig skuldbörda.
Det är dock viktigt att skuldavskrivningar sker på ett sådant
sätt att vanstyre, ansvarslöshet och korruption inte uppmuntras.

Skuldbördan för en rad små fattiga länder i Afrika söder om
Sahara handlar i absoluta tal om relativt små belopp. Inte desto
mindre är skuldbördan här ett stort problem, som dock torde
kunna lösas via det ordinarie biståndssystemet.

Gruppen högt skuldsatta länder handlar om 21
medelinkomstländer där majoriteten har betydande naturresurser.
Inte minst oljeinkomsterna har inneburit en tidigare
kreditvärdighet som givit dem möjlighet till orimlig
skuldsättning.
Enligt utskottet är en skuldsanering berättigad för länder som
genomgår systemskifte. I övriga fall är det oftast olämpligt med
skuldlättnader. Dessa kan bidra till att konservera regimer som
är ett hot för sitt lands utveckling och som genom det nya
låneutrymme som uppstår kan sitta kvar. Risken är att oansvariga
regeringar belönas för sin oansvarighet. Ett av statsbankrutt
framtvingat systemskifte kan ofta vara att föredra, om man
därmed lyckas slå sönder en djupt korrupt och
utvecklingsfientlig statsmakt.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion
U203 yrkandena 4 och 5.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

15. beträffande ekonomiska reformprogram
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U203 yrkandena 4
och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

13. Ändrad myndighetsstruktur (mom. 28)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Den svenska biståndsförvaltningens organisation börjar med
"Enligt utskottets mening" och slutar med "yrkande 5 avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion U203 om att
tillskapandet av ett nytt SUPER-SIDA vore en olycklig förändring
av den svenska biståndsorganisationen. Tvärtom bör alltmer av de
statliga egenregiinsatserna upphöra. Utskottet menar att
riksdagen bör fastställa mål och medel för biståndet.
Nuvarande myndighetsstruktur bör successivt ersättas med ett
system där UD upphandlar biståndsprojekten från NGO:er, kyrkor
och företag, samtidigt som statlig egenregiverksamhet upphör.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
motionerna U203 yrkande 13 och U311 yrkande 5. Motion U206
yrkande 6 avstyrks.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

28. beträffande ändrad myndighetsstruktur

att riksdagen med avslag på budgetpropositionen och motion
1994/95:U206 yrkande 6 samt med bifall till motionerna
1994/95:U203 yrkande 13 och 1994/95:U311 yrkande 5

dels inte godkänner att en ny myndighet på biståndsområdet
inrättas från den 1 juli 1995

dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om en successiv avveckling av nuvarande
myndighetsstruktur,

14. Ändrad myndighetsstruktur (mom. 28)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Den svenska biståndsförvaltningens organisation börjar med
"Enligt utskottets mening" och slutar med "yrkande 18 besvarad"
bort ha följande lydelse:

För att så effektivt som möjligt förverkliga målsättningen med
Sveriges utvecklingssamarbete krävs en tydlig och klar
organisatorisk ansvars- och rollfördelning. Utskottet avvisar
det "stor-SIDA" som föreslås i propositionen.

Utskottet vill i stället se en uppdelning i två myndigheter.
En myndighet, SFID, Swedish Fund for International Development,
bestående av BITS, Swedecorp och SIDA:s infrastrukturbyrå,
föreslås ta hand om näringslivs- och infrastrukturfrågor. Den
andra myndigheten, övriga SIDA plus SAREC, bör ansvara för det
långsiktiga sociala samarbetet och forskningssamarbetet. Denna
struktur skulle koncentrera och stärka den svenska
biståndskompetensen och tydliggöra dess organisation för våra
samarbetsländer.

I det föreslagna "stor-SIDA" riskerar BITS och Swedecorp att
få minskad betydelse, något som neddragningar i i den föreslagna
budgeten tyder på. Detta är olyckligt med tanke på vikten av att
skapa ett bärkraftigt näringsliv i våra samarbetsländer.

Utskottet tillstyrker alltså motion U206 (kds) yrkande 6.
Motionerna U203 (m) yrkande 13 och U311 (m) yrkande 8 avstyrks.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

28. beträffande ändrad myndighetsstruktur

att riksdagen med anledning av budgetpropositionen, med bifall
till motion 1994/95:U206 yrkande 6 och med avslag på motionerna
1994/95:U203 yrkande 13 och 1994/95:U311 yrkande 5

dels godkänner att två myndigheter på biståndsområdet
inrättas,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

15. Särskild biståndspolitisk enhet i Södra Afrika (mom. 30)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Den svenska biståndsförvaltningens organisation börjar med
"En särskild organisationskommitté" och slutar med "motion U311
(m) yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till att ökningen av fattigdomen främst sker i
Afrika söder om Sahara är det en fördel om en viss
administration upprättas just där. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett förslag om biståndsadministrationen i
överensstämmelse med utskottets uppfattning. Utskottet
tillstyrker således motion U311 yrkande 7.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

30. beträffande särskild biståndspolitisk enhet i Södra
Afrika
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Utformning och ledning av biståndet (mom. 31 och 32)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Den svenska biståndsförvaltningens organisation börjar med
"Utskottet konstaterar att" och slutar med "och motion U311
yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Utrikesdepartementet, med dess fältorganisation i form av
ambassader, bör successivt ta över huvudansvaret för det svenska
biståndet. Biståndsinsatserna bör på sikt i huvudsak upphandlas
-- av frivilligorganisationer, NGO:er, kyrkor, företag och
offentliga myndigheter, i görlig mån dessutom i konkurrens.
Härigenom uppnås den flexibilitet som är nödvändig i en värld
med snabbt föränderliga insatsbehov, samtidigt som en onödig och
stelbent statlig basorganisation uppbyggd för gårdagens behov
kan avvecklas. UD och ambassaderna bör ha den direkta tillsynen
av verksamheten, men därutöver bör ett fristående
utvärderingsinstitut tillskapas för att successivt förbättra och
utveckla effektiviteten i biståndet.

I motionerna U206 (kds), U230 (v) och U311 (m) ifrågasätts den
gällande ansvarsfördelningen för världsbanksfrågor mellan
Utrikes- och Finansdepartementen. Motionärerna förordar att
huvudansvaret för världsbanksfrågor skall återföras till
Utrikesdepartementet.

Enligt gällande departementsförordning (SFS 1994:1676)
ansvarar Finansdepartementet för ärenden som gäller
"Världsbanksgruppen, i den mån sådana ärenden inte hör till
något annat departement". Utrikesdepartementet ansvarar å sin
sida för bankgruppen "Såvitt ärenden rör biståndspolitiska
aspekter av Världsbankens agerande i IDA-länder och i
programländer för svenskt bistånd". UD ansvarar alltså i dag för
biståndsfrågorna inom Världsbanksgruppen.

Med hänsyn till de i det föregående angivna uppgifter som
enligt utskottets mening UD bör ansvara för är det rimligt att
UD även har huvudansvaret för frågor rörande Världsbanken.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet i
motionerna U203 (m) yrkandena 2, 12, 14 och 16 och U311 (m)
yrkande 6. Motionerna U206 (kds) yrkande 4 och U230 (v) yrkande
4 är i allt väsentligt tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Utskottet tillstyrker motionerna U203 (m) yrkandena 2, 12, 14
och 16
och U311 (m) yrkande 6.

dels att momenten 31 och 32 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:

31. beträffande utformning och ledning av biståndet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U203 yrkandena 2,
12, 14 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
32. beträffande ansvarsfördelning inom regeringskansliet för
världsbanksfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 6
och med anledning av motionerna 1994/95:U206 yrkande 4 och
1994/95:U230 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

17. Ansvarsfördelning inom regeringskansliet för
världsbanksfrågor (mom. 32)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Den svenska biståndsförvaltningens organisation börjar med
"Med anledning av" och slutar med "U311 (m) yrkande 6" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den syn på frågan om hur världsbanksfrågorna
bör hanteras inom regeringspartiet som förs fram i motion U231
(v). I denna diskuterades i första hand inte huruvida
uppdelningen av behandlingen av världbanksärendena varit
organisatoriskt effektiv eller ej (även om detta också
behandlas) utan om riksdagens insyn i hur arbetet med Bretton
Woods-institutionerna fungerar ur andra aspekter. Utskottet
anser att detta är en principfråga om hur demokratin
skall fungera.

Utskottet menar att dessa viktiga frågor bör hanteras av den
instans som bäst kan bistånds- och skuldfrågorna. Den
kompetensen finns på UD. UD bör därför ha hela ansvaret för
världsbanksfrågor så som föreslås i motion U230 yrkande 4.
Motionerna U206 (kds) yrkande 4 och U311 (m) yrkande 6 får
härmed anses besvarade.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

32. beträffande ansvarsfördelning inom regeringskansliet för
världsbanksfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U230 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt förklarar motionerna 1994/95:U206 yrkande 4 och
1994/95:U311 yrkande 6 besvarade,

18. Ansvarsfördelningen inom regeringskansliet för
världsbanksfrågor (mom. 32)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Den svenska biståndsförvaltningens organisation börjar med
"Med anledning av" och slutar med "U311 (m) yrkande 6" bort ha
följande lydelse:

Ansvaret för världsbanksfrågor, som tidigare legat på UD:s
biståndsenhet, delades år 1988 upp mellan Finans- och
Utrikesdepartementen. Erfarenheterna visar att detta var ett
olyckligt beslut. Utskottet anser att ansvaret för
världsbanksfrågor bör styras dels av den fokusering Världsbanken
har i sin verksamhet, dels av vem som har det finansiella
budgetansvaret för banken inom regeringskansliet. Tyngdpunkten
bör läggas vid de utvecklingspolitiska aspekterna i bankens
verksamhet.

Ett samordnat svenskt agerande i utvecklingspolitiska frågor i
Världsbanken har försvårats genom uppdelningen av ansvaret. Mot
denna bakgrund anser utskottet att huvudansvaret för
världsbanksfrågor skall återgå till Utrikesdepartementet medan
ansvaret för internationella finansiella frågor fortsatt skall
hanteras i Finansdepartementet.

Motion U206 (kds) yrkande 4 tillstyrks. Motionerna U230
yrkande 4 och U311 yrkande 6 anses härmed besvarade.

dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

32. beträffande ansvarsfördelningen inom regeringskansliet
för världsbanksfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt förklarar motionerna 1994/95:U230 yrkande 4 och
1994/95:U311 yrkande 6 besvarade,

19. Förhandlingar mellan EU och ACP-länderna (mom. 40)

Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
EU:s internationella utvecklingssamarbete börjar med
"Utskottet utgår från" och slutar med "motion U221 (mp)" bort
ha följande lydelse:

Förhandlingarna mellan EU och ACP-länderna har avslöjat
skillnader mellan givares och mottagares uppfattning om
Lomékonventionens grundtankar om partnerskap. EU önskar få ett
fastare grepp om vissa biståndsprocedurer, ta ledningen när det
gäller granskningen av projektförslag och ha kontroll över vem
som skall utföra förstudier till projekten. Man vill också ha
rätt att göra utvärderingar själv. Konventionen löper på tio år.
EU har nu förordat att mottagarlandet får en bindande landram
för enbart de tre första åren. Den kvarvarande delen av
femårsramen beviljas efter tre år endast om man anser projektets
utförande och medelsanvändningen tillfredsställande. Om
biståndet fungerar bra får man efter denna tid ut resten av
medlen. Diskussionen omfattar bl.a. också frågor om handel och
skuldlättnader.
I det svenska biståndet till utvecklingsländer poängteras
alltid vikten av dialog mellan givare och mottagare och att båda
är överens om givna förutsättningar.
När nu Sverige har möjlighet att påverka EU i EU:s
biståndsarbete, finns det all anledning att göra det, och inte
bara utgå från att man från EU:s sida "beaktar" ländernas
synpunkter.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U221 (mp).

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

40. beträffande förhandlingar mellan EU och ACP-länderna
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U221 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Loméavtalet (mom. 41)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
EU:s internationella utvecklingssamarbete börjar med
"Utskottet är inte" och slutar med "del avstyrks sålunda" bort
ha följande lydelse:

Inom EU finns det s.k. Loméavtalet som skapar en särskild
relation mellan EU och vissa u-länder, ACP-länderna, som i stor
utsträckning utgörs av f.d. kolonier.
Utskottet utgår från att EU såväl i nu pågående förhandlingar
som när det gäller att genomföra beslutade åtgärder beaktar de
synpunkter och önskemål som framförs av ACP-länderna.
Principellt är det dock, enligt utskottets mening, inte
rimligt med denna typ av avtal mellan vissa u-länder och EU. Ett
svenskt mål i EU-sammanhang bör vara att Loméavtalet helt skall
upphöra.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet motion U231 yrkande
6.

dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

41. beträffande Loméavtalet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Biståndspolitisk utredning (mom. 43)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Utredningar m.m. börjar med "De skäl för" och slutar med
"yrkandena 2 och 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill således förorda att en bred u-landspolitisk
utredning tillsätts i enlighet med det förslag som framförs i
motion U209 (fp). Motionärerna lyfter fram flera aspekter på den
svenska biståndspolitiken som en utredning lämpligen bör
behandla. En av dessa är frågan om hur biståndet bäst kan främja
en demokratisk samhällsutveckling i mottagarländerna.
Utredningen bör emellertid få en bred inriktning och behandla
Sveriges samlade relationer med u-länderna. En genomgående tanke
i motionärernas förslag om en ny utredning är att innehåll och
kvalitet nu skall prioriteras i det biståndspolitiska
förändringsarbetet. Utskottet vill ansluta sig till detta
synsätt.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U209 (fp)
yrkande 2 och anser yrkande 3 besvarat.

dels att moment 43 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

43. beträffande biståndspolitisk utredning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt förklarar motion 1994/95:U209 yrkande 3 besvarad med vad
utskottet anfört,

22. Bidrag till UNDP (mom. 48)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
FN:s utvecklingsprogram UNDP börjar med "Utskottet
tillstyrker det" och slutar med "sålunda av utskottet" bort ha
följande lydelse:

UNDP:s verksamhet behöver utvärderas och omstruktureras och
har för närvarande lägre prioritet varför anslaget bör minskas
med 200 miljoner kronor utöver regeringens neddragning.
Utskottet tillstyrker sålunda motion U311 (m) yrkande 2 (i
denna del/1) och avstyrker motionerna U231 yrkande 22 och U232
yrkande 17 (i denna del/1).

dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

48. beträffande bidrag till UNDP
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 2 i
berörd del (1) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U231 yrkande 22 och 1994/95:U232
yrkande 17 i berörd del (1) som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

23. Bidrag till UNDP (mom. 48)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
FN:s utvecklingsprogram (UNDP) börjar med "Utskottet
tillstyrker det" och slutar med "sålunda av utskottet" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att 920 miljoner bör anslås till UNDP för
budgetåret 1995/96. Sålunda tillstyrks motion U232 (c) yrkande
17 (i denna del/1) medan motionerna U231 yrkande 22 och
1994/95:U311 yrkande 2 (i denna del/1) avstyrks.

dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

48. beträffande bidrag till UNDP
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i
berörd del (1) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag, motionerna 1994/95:U231 yrkande 22 och 1994/95:U311
yrkande 2 i berörd del (1) som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

24. Bidrag till UNDP (mom. 48)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
FN:s utvecklingsprogram (UNDP) börjar med "Utskottet
tillstyrker det" och slutar med "sålunda av utskottet" bort ha
följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion U231 (v) yrkande 22
att bidraget till UNDP för budgetåret 1995/96 höjs med 80
miljoner kronor utöver regeringens förslag. Sålunda avstyrks
motionerna U232 yrkande 17 (i denna del/1) och U311 yrkande 2 (i
denna del/1).

dels att moment 48 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

48. beträffande bidrag till UNDP
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 22
samt med anledning av budgetpropositionens förslag, motionerna
1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (1) och 1994/95:U311
yrkande 2 i berörd del (1) som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

25. Bidrag till UNFPA (mom. 49)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
FN:s befolkningsfond (UNFPA) börjar med "Utskottet
tillstyrker regeringens" och slutar med "och U209 yrkande 19"
bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion U209 (fp) yrkande 19
att bidraget till UNFPA höjs med 15 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag för budgetåret 1995/96, dvs. till 225
miljoner kronor. Motion U206 yrkande 9 (i denna del/2) avstyrks.

dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

49. beträffande bidrag till UNFPA
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 19
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion
1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (2) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Bidrag till UNFPA (mom. 49)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
FN:s befolkningsfond (UNFPA) börjar med "Utskottet
tillstyrker regeringens" och slutar med "och U209 yrkande 19"
bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion U206 (kds) yrkande 9
(i denna del/2) att 180 miljoner kronor avsätts för bidrag till
UNFPA under budgetåret 1995/96. Motion U209 yrkande 19 avstyrks.

dels att moment 49 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

49. beträffande bidrag till UNFPA
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (2) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motion 1994/95:U209 yrkande 19 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. Bidrag till Unicef (mom. 50)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
FN:s barnfond (Unicef) börjar med "Utskottet tillstyrker
regeringens" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/2)" bort ha
följande lydelse:

Unicef med sin stela organisation har jämförelsevis lägre
prioritet och anslaget bör minskas med ytterligare 50 miljoner
kronor utöver regeringens förslag, i väntan på resultatet av den
pågående omprövningen.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelstilldelningen i
motion U311 yrkande 2 (i denna del/2) och föreslår sålunda att
460 miljoner kronor anslås i bidrag till Unicef för budgetåret
1995/96. Motionerna U209 yrkande 20, U231 yrkande 23 och U232
yrkande 17 (i denna del/2) avstyrks sålunda.

dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

50. beträffande bidrag till Unicef
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 2 i
berörd del (2) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag, motionerna 1994/95:U209 yrkande 20, 1994/95:U231
yrkande 23 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (2) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

28. Bidrag till Unicef (mom. 50)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
FN:s barnfond (Unicef) börjar med "Utskottet tillstyrker
regeringens" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/2)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelstilldelningen i
motion U232 yrkande 17 (i denna del/2) och föreslår sålunda att
525 miljoner kronor anslås i bidrag till Unicef för budgetåret
1995/96. Motionerna U209 yrkande 20, U231 yrkande 23 samt U311
yrkande 2 (i denna del/2) avstyrks sålunda.

dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

50. beträffande bidrag till Unicef
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i
berörd del (2) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag, motionerna 1994/95:U209 yrkande 20, 1994/95:U231
yrkande 23 och 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (2) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. Bidrag till Unicef (mom. 50)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
FN:s barnfond (Unicef) börjar med "Utskottet tillstyrker
regeringens" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/2)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelstilldelningen i
motion U209 (fp) yrkande 20. Sålunda bör 525 miljoner kronor
anslås budgetåret 1995/96. Motionerna U232 yrkande 17 (i denna
del/2), U231 yrkande 23 och 1994/95:U311 yrkande 2 (i denna
del/2) avstyrks.

dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

50. beträffande bidrag till Unicef
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 20
samt med anledning av budgetpropositionens förslag, motionerna
1994/95:U231 yrkande 23 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del
(2) och U311 yrkande 2 i berörd del (2) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Bidrag till Unicef (mom. 50)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
FN:s barnfond (Unicef) börjar med "Utskottet tillstyrker
regeringens" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/2)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet föreslår att 600 miljoner kronor anslås och
tillstyrker sålunda motion U231 (v) yrkande 23. Motionerna U209
yrkande 20, U232 yrkande 17 (i denna del/2) och U311 yrkande 2
(i denna del/2) avstyrks.

dels att moment 50 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

50. beträffande bidrag till Unicef

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 23
samt med anledning av budgetpropositionens förslag, motionerna
1994/95:U209 yrkande 20, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del
(2) och 1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (2) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Bidrag till WFP (mom. 51)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Världslivsmedelsprogrammet (WFP) börjar med "Utskottet
tillstyrker regeringens" och slutar med "yrkande 17 (i denna
del/3)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att medel för bidrag till WFP om 405 miljoner
kronor bör avsättas under budgetåret 1995/96. Sålunda tillstyrks
motion U232 (c) yrkande 17 (i denna del/3). Motion U206 yrkande
9 (i denna del/3) avstyrks.

dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

51. beträffande bidrag till WFP
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i
berörd del (3) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (3) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32. Bidrag till WFP (mom. 51)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Världslivsmedelsprogrammet (WFP) börjar med "Utskottet
tillstyrker regeringens" och slutar med "yrkande 17 (i denna
del/3)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att medel för bidrag till WFP om 375 miljoner
kronor bör avsättas under budgetåret 1995/96. Sålunda tillstyrks
motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/3). Motion U232 yrkande
17 (i denna del/3) avstyrks.

dels att moment 51 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

51. beträffande Bidrag till WFP
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (3) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (3) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA)
(mom. 52)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA)
börjar med "Sverige är en" och slutar med "yrkande 2 (i denna
del/3)" bort ha följande lydelse:

Genom det palestinska självstyret i Gaza och Jeriko, vilka
omfattar cirka hälften av befolkningen på de ockuperade
områdena, bör bidraget till UNRWA successivt kunna minska och
anslaget reduceras med 75 miljoner kronor i jämförelse med
regeringens förslag. De internationella biståndsutfästelserna
till de palestinska områdena är synnerligen omfattande, och
möjligheterna att under kontrollerade former absorbera biståndet
begränsade, liksom riskerna är stora att ett permanent
biståndsberoende utvecklas.
Utskottet föreslår att medel för UNRWA bör avsättas med 150
miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Sålunda tillstyrks
motion 1994/95:U311 (m) yrkande 2 (i denna del/3).

dels att moment 52 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

52. beträffande FN:s hjälporganisation för
Palestinaflyktingar (UNRWA)
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 2 i
berörd del (3) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

34. Bidrag till UNHCR (mom. 53)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) börjar med "Som framgår av
propositionen" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/4)" bort
ha följande lydelse:

UNHCR bedriver enligt utskottets mening en mycket viktig
verksamhet bland världens flyktingar. Flyktingsituationen
motiverar ett klart högre anslag än vad regeringen anvisat, och
anslaget bör ökas med 50 miljoner kronor.
Utskottet föreslår att bidraget till UNHCR för budgetåret
1995/96 uppgår till 455 miljoner kronor. Motion U311 (m) yrkande
2 (i denna del/4) tillstyrks sålunda. Motionerna U206 yrkande 9
(i denna del/4), U209 yrkande 21, U231 yrkande 24 och U232
yrkande 17 (i denna del/4) avstyrks av utskottet.

dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

53. beträffande bidrag till UNHCR
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 2 i
berörd del (4) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (4),
1994/95:U209 yrkande 21, 1994/95:U231 yrkande 24 och
1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (4) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. Bidrag till UNHCR (mom. 53)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) börjar med "Som framgår av
propositionen" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/4)" bort
ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att bidraget till UNHCR för budgetåret
1995/96 uppgår till 415 miljoner kronor. Motion U232 (c) yrkande
17 (i denna del/4) tillstyrks sålunda. Motionerna U206 yrkande 9
i berörd del (4), U209 yrkande 21, U231 yrkande 24 och U311
yrkande 2 i berörd del (4) avstyrks av utskottet.

dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

53. beträffande bidrag till UNHCR
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i
berörd del (4) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (4),
1994/95:U209 yrkande 21, 1994/95:U231 yrkande 24 och
1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (4) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

36. Bidrag till UNHCR (mom. 53)

Karl-Göran Biörsmark (fp) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) börjar med "Som framgår av
propositionen" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/4)" bort
ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att bidraget till UNHCR för budgetåret
1995/96 uppgår till 450 miljoner kronor. Motion U209 (fp)
yrkande 21 tillstyrks sålunda. Motionerna U206 yrkande 9 (i
denna del/4), U231 yrkande 24, U232 yrkande 17 (i denna del/4)
och U311 yrkande 2 (i denna del/4) avstyrks av utskottet.

dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

53. beträffande bidrag till UNHCR
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 21
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (4), 1994/95:U231
yrkande 24, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (4) och
1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (4) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. Bidrag till UNHCR (mom. 53)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) börjar med "Som framgår av
propositionen" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/4)" bort
ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att bidraget till UNHCR för budgetåret
1995/96 uppgår till 465 miljoner kronor. Motion U231 (v) yrkande
24 tillstyrks sålunda. Motionerna U206 yrkande 9 (i denna
del/4), U209 yrkande 21, U232 yrkande 17 (i denna del/4) och
U311 yrkande 2 (i denna del/4) avstyrks av utskottet.

dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

53. beträffande bidrag till UNHCR
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 24
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (4), 1994/95:U209
yrkande 21, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (4) och
1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (4) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

38. Bidrag till UNHCR (mom. 53)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) börjar med "Som framgår av
propositionen" och slutar med "yrkande 2 (i denna del/4)" bort
ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att bidraget till UNHCR för budgetåret
1995/96 uppgår till 420 miljoner kronor. Motion U206 (kds)
yrkande 9 (i denna del/4) tillstyrks sålunda. Motionerna U209
yrkande 21, U231 yrkande 24, U232 yrkande 17 (i denna del/4) och
U311 yrkande 2 (i berörd del/4) avstyrks av utskottet.

dels att moment 53 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

53. beträffande bidrag till UNHCR
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (4) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 21, 1994/95:U231
yrkande 24, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (4) och
1994/95:U311 yrkande 2 i berörd del (4) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

39. Bidrag till ITC (mom. 54)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) börjar
med "Utskottet finner regeringens" och slutar med "(i denna
del/5)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att bidraget till ITC bör höjas med 7 miljoner
kronor jämfört med regeringens förslag. Sålunda bör 25 miljoner
kronor anslås under budgetåret 1995/96.
Utskottet tillstyrker sålunda motion U232 yrkande 17 (i denna
del/5).

dels att moment 54 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

54. beträffande bidrag till ITC
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i
berörd del (5) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

40. Bidrag till Narkotikabekämpning genom FN-systemet (mom.
55)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Narkotikabekämpning genom FN-systemet börjar med "Utskottet
tillstyrker regeringens" och slutar med "yrkande 17 (i denna
del/6)" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker medelsförslaget i U232 (c) yrkande 17 (i
denna del/6) och avstyrker U206 yrkande 9 (i denna del/6).

dels att moment 55 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

55. beträffande bidrag till Narkotikabekämpning genom
FN-systemet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i
berörd del (6) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (6) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

41. Bidrag till Narkotikabekämpning genom FN-systemet (mom.
55)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Narkotikabekämpning genom FN-systemet börjar med "Utskottet
tillstyrker regeringens" och slutar med "yrkande 17 (i denna
del/6)" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker medelsförslaget i U206 yrkande 9 (i
denna del/6) och avstyrker U232 (c) yrkande 17 (i denna del/6).

dels att moment 55 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

55. beträffande bidrag till Narkotikabekämpning genom
FN-systemet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (6) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motion 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (6) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

42. Världsbankens organisation m.m. (mom. 56)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Internationella finansieringsinstitutioner börjar med "I en
interpellationsdebatt" och slutar med "U230 (v) yrkande 3" bort
ha följande lydelse:

En växande kritik mot Världsbankens hanterande av
biståndsprojekt har fått banken att göra en översyn av hur
bankens riktlinjer i praktiken följs. Storskaliga projekt, t.ex.
dammbyggen för vattenkraft, har fått förödande ekologiska
konsekvenser. Förflyttningar av hela byar har gett stora sociala
problem både på landsbygden och i de orter de hemlösa har varit
tvungna att flytta till. Bankens interna utredning,
Vapenhansrapporten, har visat på brister i bankens agerande.
Bankens arbetssätt börjar nu reformeras. Sverige liksom andra
länder lämnar bidrag till Världsbanken, och de nordiska länderna
har en gemensam representant i styrelsen.
Det är därför självklart att deltagande länder bör ställa krav
på bankens riktlinjer och arbetssätt. Krav på att
miljökonsekvens- och sociala konsekvensutredningar inte bara
utförs utan blir utslagsgivande och styrande vid projektens
utformning. Krav på utlåningsvillkor och skuldsanering.
De finansierande länderna har ofta hårda miljöregler och en
klart uttalad policy i sitt biståndsarbete.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionerna
U212 (mp) yrkande 8 och U230 yrkande 3.

dels att moment 56 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

56. beträffande Världsbankens organisation m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U212 yrkande
8 och 1994/95:U230 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

43. En särskild parlamentarisk nämnd för världsbanksfrågor
m.m. (mom. 57)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner börjar med
"Det löpande svenska" och slutar med "U230 (v) yrkande 5" bort
ha följande lydelse:

Riksdagen anvisar stora bidragssummor till Bretton
Woods-institutionerna. För den demokratiska kontrollen av hur
dessa medel används är det viktigt att en parlamentarisk nämnd
inrättas. Denna nämnd bör behandla alla viktiga ärenden innan
beslut fattas. Det gäller särskilt beslut om kapitalpåfyllnad,
t.ex. innan en IDA-påfyllnad företas. Till nämnden bör en
referensgrupp av enskilda organisationer knytas.
Mot här angiven bakgrund anser utskottet att frågan om
parlamentarisk nämnd bör prövas i enlighet med vad som anförs i
motion U212 (mp) yrkandena 9, 10 och 11 samt motion U230 (v)
yrkande 5.

dels att moment 57 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

57. beträffande en särskild parlamentarisk nämnd för
världsbanksfrågor m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U212
yrkandena 9, 10 och 11 samt 1994/95:U230 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

44. Utredning om riktlinjer för Sveriges agerande i
Världsbanken och IMF (mom. 58)
Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner börjar med
"Utskottet anser inte" och slutar med "U212 (mp) yrkande 9" bort
ha följande lydelse:

Det är viktigt att Sveriges biståndspolitiska riktlinjer och
mål också utgör Sveriges linje i den gemensamma internationella
biståndspolitiken. För att öka den offentliga insynen, skapa en
bättre parlamentarisk kontroll för att kunna påverka och
förbättra det multilaterala biståndet, bör en utredning
tillsättas. Denna utredning bör få i uppdrag att lägga fram
förslag om bindande riktlinjer för Sveriges agerande i
Världsbanken och IMF. Samtliga instruktioner som ges till
verkställande styrelsen i banken och IMF skall offentliggöras.
Medlemsländerna bör ha full insyn i verksamheten.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion
U212 (mp) yrkandena 1 och 9.

dels att moment 58 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

58. beträffande utredning om riktlinjer för Sveriges
agerande i Världsbanken och IMF
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U212 yrkandena 1
och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

45. Strukturanpassningsprogrammen (mom. 62)

Helena Nilsson (c), Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke
Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner börjar med
"Det är enligt" och slutar med "U232 (c) yrkande 4" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att det är hög tid att finna andra metoder för
att komma till rätta med u-ländernas ekonomiska problem än de
som används vid befintliga strukturanpassningsprogram av
Världsbanken och IMF.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna U230 yrkande
1 och U232 (c) yrkande 4.

dels att moment 62 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

62. beträffande strukturanpassningsprogrammen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U230 yrkande
1 och 1994/95:U232 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

46. Skuldsanering (mom. 63)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner börjar med
"Beträffande förslagen i" och slutar med "U230 (v) yrkande 2"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att Sverige dessutom aktivt bör verka för att
även multilaterala skulder avskrivs. För flera länder, framför
allt i Afrika, är det helt otillräckligt med skuldlättnader. I
desssa fall är det nödvändigt med total avskrivning för att
landet i fråga skall kunna göra nödvändiga satsningar på t.ex.
utbildning och hälsovård.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
motionerna U212 (mp) yrkande 7 och U230 (v) yrkande 2.

dels att moment 63 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

63. beträffande skuldsanering
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U212 yrkande
7 och 1994/95:U230 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

47. Påfyllnad av IDA:s budget (mom. 64)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner börjar med
"De av motionärerna" och slutar med "IDA avstyrks likaledes"
bort ha följande lydelse:

I förhandlingarna om den elfte IDA-påfyllnaden finns det
möjligheter att påverka inriktningen av fondens verksamhet så
att målet fattigdomsbekämpning uppfylles. En större del av lånen
inom energisektorn bör gå till energieffektiviseringar och inte
till konventionell energiproduktion eller stora dammbyggen.
Vidare är det nödvändigt att IDA lämnar ett utförligt
beslutsunderlag inför påfyllnaden.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna U212 yrkande
6 och U230 yrkande 6.

dels att moment 64 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

64. beträffande påfyllnad av IDA:s budget
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U212 yrkande
6 och 1994/95:U230 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

48. Världsbankens stöd till dammprojekt (mom. 65)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner börjar med
"Enligt vad utskottet" och slutar med "någon riksdagens åtgärd"
bort ha följande lydelse:

De stora dammbyggena har medfört konsekvenser vad gäller
miljöpåverkan och sociala följdproblem som inte kan försvaras.
En paus i projekterandet och byggandet skulle ge möjlighet
till utvärdering och granskning av resultaten och bedömning av
konsekvensanalysernas förutsägelser, och i vad mån man tagit
hänsyn till dem. Världsbanken bör därför inrätta ett moratorium
vad gäller stöd till stora dammbyggen.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U212 (mp)
yrkandena 3 och 4.

dels att moment 65 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

65. beträffande Världsbankens stöd till dammprojekt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U212 yrkandena 3
och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

49. Bidrag till internationella finansieringsinstitutioner
(mom. 66)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner börjar med
"I motion U311 (m) föreslås" och slutar med "avstyrker utskottet
motion U311 (m) yrkande 2 (delvis/5)" bort ha följande lydelse:

De internationella finansieringsinstitutionerna inom
Världsbanksgruppen och IMF har -- enligt utskottets mening -- en
nyckelroll när det gäller att stödja och underlätta
systemskiften liksom att ta initiativ till att genomföra
åtgärder för skuldlättnader. Denna verksamhet bör tillföras
ytterligare 275 miljoner kronor, i första hand till
Internationella finansieringsbolaget (IFC) och Internationella
utvecklingsfonden (IDA).
Utskottet föreslår sålunda att 1 626,5 miljoner kronor
anvisas till internationella finansieringsinstitutioner för
budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U311 yrkande 2 (delvis/5).

dels att moment 66 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

66. beträffande bidrag till internationella
finansieringsinstitutioner
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 2 i
berörd del (5) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

50. Bidrag till miljöinsatser (mom. 68)

Helena Nilsson (c) och Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Miljöinsatser börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens
medelsförslag" och slutar med "yrkande 17 (i denna del/7)" bort
ha följande lydelse:

Utskottet föreslår ett bidrag med 225 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96 till miljöinsatser under denna post. Sålunda
tillstyrks motionerna U232 (c) yrkande 17 (i denna del/7) och
U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/7).

dels att moment 68 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

68. beträffande bidrag till miljöinsatser
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U206 yrkande
9 i berörd del (7) och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (7)
samt med anledning av budgetpropositionens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

51. Bidrag till IPPF (mom. 69)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF) börjar
med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "yrkande
17 (i denna del/8)" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget om medelstilldelning i motion
U232 (c) yrkande 17 (i denna del/8). Sålunda avstyrks motionerna
U206 yrkande 9 (i denna del/8) och U209 yrkande 22.

dels att moment 69 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

69. beträffande bidrag till IPPF
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i
berörd del (8) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (8)
och 1994/95:U209 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

52. Bidrag till IPPF (mom. 69)

Karl-Göran Biörsmark (fp) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Internationella familjeplaneringsfederationen börjar med
"Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "yrkande 17
(i denna del/8)" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget om medelstilldelning i motion
U209 (fp) yrkande 22. Sålunda avstyrks motionerna U206 yrkande 9
(i denna del/8) och U232 yrkande 17 (i denna del/8).

dels att moment 69 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

69. beträffande bidrag till IPPF
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 22
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (8) och
1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (8) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

53. Bidrag till IPPF (mom. 69)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF) börjar
med "Utskottet tillstyrker regeringens" och slutar med "yrkande
17 (i denna del/8)" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget om medelstilldelning i motion
U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/8). Sålunda avstyrks
motionerna U209 yrkande 22 och U232 yrkande 17 (i denna del/8).

dels att moment 69 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

69. beträffande bidrag till IPPF
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (8) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 22 och 1994/95:U232
yrkande 17 i berörd del (8) som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

54. Bidrag till FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad
(mom. 70)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad börjar med
"Sverige har en lång tradition" och slutar med "yrkande 9 (i
denna del/9)" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelstilldelningen i
motion U206 (kds) yrkande 9 (i denna del/9).

dels att moment 70 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

70. beträffande bidrag till FN:s aktioner för fred och
återuppbyggnad
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (9) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

55. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram
(C 1) (mom. 75)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Medelsanvisningen under anslaget C 1 börjar med "I
konsekvens med" och slutar med "en fjärde kapitalpåfyllnad i
IFAD" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförts under delanslagen under C 1 bör
4 885 000 000 kr anvisas. Sålunda tillstyrks motion U232 (c)
yrkande 15. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis/10), U209 i berörd
del, U231 i berörd del och U233 yrkande 12 avstyrks. De
utfästelser som följer av vad som ovan beslutats tillstyrks.

dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

75. beträffande anslag till Bidrag till internationella
biståndsprogram (C 1)
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 15
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (10),
1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar och
1994/95:U233 yrkande 12 till Bidrag till internationella
biståndsprogram för budgetåret 1995/96 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
4 885 000 000 kr,

56. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram
(C 1) (mom. 75)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Medelsanvisningen under anslaget C1 börjar med "I konsekvens
med" och slutar med "en fjärde kapitalpåfyllnad i IFAD" bort ha
följande lydelse:

I enlighet med vad som anförts tillstyrks motion U209 (fp) i
berörda delar. Sålunda bör under delanslagen under C 1 4 860 000
000 kr anvisas. De utfästelser som följer av vad som ovan
beslutats tillstyrks. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis/10),
U231 i berörda delar, U232 (c) yrkande 15 och U233 yrkande 12
avstyrks.

dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

75. beträffande anslag till Bidrag till internationella
biståndsprogram (C 1)
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 i berörd del
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (10),
1994/95:U209 i berörda delar, 1994/94:U231 i berörda delar,
1994/95:U232 yrkande 15 och 1994/95:U233 yrkande 12 till
Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret
1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 4 860 000 000 kr,

57. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram
(C 1) (mom. 75)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Medelsanvisningen under anslaget C 1 börjar med "I
konsekvens med" och slutar med "en fjärde kapitalpåfyllnad i
IFAD" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförts under delanslagen under C 1 bör
4 992 500 000 kr anvisas. Sålunda tillstyrks U231 (v) i berörda
delar. De utfästelser som följer av vad som ovan beslutats
tillstyrks. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis/10), U209 i
berörda delar, U232 yrkande 15 och U233 yrkande 12 avstyrks.

dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

75. beträffande anslag till Bidrag till internationella
biståndsprogram (C 1)
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 i berörda
delar samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (10),
1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U232 yrkande 15 och
1994/95:U233 yrkande 12 till Bidrag till internationella
biståndsprogram för budgetåret 1995/96 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
4 992 500 000 kr,

58. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram
(C 1) (mom. 75)

Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Medelsanvisningen under anslaget C 1 börjar med "I
konsekvens med" och slutar med "en fjärde kapitalpåfyllnad i
IFAD" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförts under delanslagen under C 1 och
med anledning av motion U233 yrkande 12 (mp) bör 4 830 000 000
kr anvisas. De utfästelser som följer av vad som ovan beslutats
tillstyrks. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis/10), U209 i
berörda delar, U231 i berörda delar och U232 yrkande 15
avstyrks.

dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

75. beträffande anslag till Bidrag till internationella
biståndsprogram (C 1)
att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag
och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (10),
1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar,
1994/95:U232 yrkande 15 och 1994/95:U233 yrkande 12 till
Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret
1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 4 830 000 kr,

59. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram
(C 1) (mom. 75)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Medelsanvisningen under anslaget C 1 börjar med "I
konsekvens med" och slutar med "en fjärde kapitalpåfyllnad i
IFAD" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförts under delanslagen under C 1 bör
4 810 500 000 kr anvisas. Sålunda tillstyrks motion U206
(kds) yrkande 9 (delvis 10). Motionerna U209 i berörda delar,
U231 i berörda delar, U232 yrkande 15 och U233 yrkande 12
avstyrks. De utfästelser som följer av vad som ovan beslutats
tillstyrks.

dels att moment 75 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

75. beträffande anslag till Bidrag till internationella
biståndsprogram (C 1)
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (10) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U209 i berörda delar,
1994/95:U231 i berörda delar, 1994/95:U232 yrkande 15 och
1994/95:U233 yrkande 12 till Bidrag till internationella
biståndsprogram för budgetåret 1995/96 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
4 810 500 000 kr,

60. Anslagsstruktur för Sydafrika, Västbanken/Gaza och
Kambodja (mom. 78)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Prioriteringar m.m. börjar med "Utskottet delar regeringens"
och slutar med "yrkande 4 (delvis 1)" bort ha följande lydelse:

Utskottet menar att beteckningen "utvecklingssamarbete genom
den nya myndigheten" bör ändras till "bilateralt
utvecklingssamarbete".
Det nya planeringssystemet för det bilaterala
utvecklingssamarbetet bör vidareutvecklas och återgå till
samarbetsavtal, och landprogram bör avvisas. I samband med
övergång till ett projektinriktat bistånd bör antalet s.k.
programländer successivt minskas -- inte ökas. U-världen har
under senare år genomgått en revolution såväl vad gäller
utveckling mot demokrati som mot marknadsekonomi. Detta får
naturligtvis konsekvenser för det svenska biståndet. Utskottet
anser det således inte motiverat att göra särskilda landprogram
för Sydafrika, Västbanken/Gaza och Kambodja.

Därmed tillstyrks motion 1994/95:311 yrkande 4 i berörd del
(1).

dels att moment 78 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

78. beträffande anslagsstruktur för Sydafrika,
Västbanken/Gaza och Kambodja
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (1) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

61. Särskild anslagspost för programavveckling (mom. 79)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Prioriteringar m.m. börjar med "Utskottet ser inget" och
slutar med "yrkande 4 (delvis 2)" bort ha följande lydelse:

I samband med övergång till ett projektinriktat bistånd bör
antalet s.k. programländer successivt minskas -- inte ökas. I
samband med dessa förändringar anvisas 50 miljoner kronor för
kostnader i samband med programavvecklingar.

Därmed tillstyrks motion U311 yrkande 4 i berörd del (2).

dels att moment 79 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

79. beträffande särskild anslagspost för programavveckling
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (2) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

62. Medelsram för Angola (mom. 80)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Angola börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "(v)
yrkande 25" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 300 miljoner kronor anvisas till Angola
för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 25. Motion U206 (kds)
yrkande 9 (delvis 11) avstyrks.

dels att moment 80 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

80. beträffande medelsram för Angola
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 25
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion
1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (11) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

63. Medelsram för Angola (mom. 80)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Angola börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "(v)
yrkande 25" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 225 miljoner kronor anvisas till Angola
för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U206 yrkande 9 i berörd del (11).
Motion U231 yrkande 25 avstyrks.

dels att moment 80 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

80. beträffande medelsram för Angola
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (11) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motion 1994/95:U231 yrkande 25 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

64. Medelsram för Botswana (mom. 81)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Botswana börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 3)" bort ha följande lydelse:

På grund av en påtagligt förbättrad ekonomi är det dags att
påbörja en ordnad nedtrappning av biståndet till Botswana.
Utskottet föreslår att 40 miljoner kronor anvisas till
Botswana för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U311 yrkande 4 (delvis 3).

dels att moment 81 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

81. beträffande medelsram för Botswana
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (3) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

65. Medelsram för Eritrea (mom. 82)

Karl-Göran Biörsmark (fp) och Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Eritrea börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "(v)
yrkande 26" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 45 miljoner kronor anvisas till Eritrea
för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motionerna U209 (fp) yrkande 23 och U231 (v)
yrkande 26. Motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 12) avstyrks.

dels att moment 82 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

82. beträffande medelsram för Eritrea
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U209 yrkande
23 och 1994/95:U231 yrkande 26 samt med anledning av
budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (12) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

66. Medelsram för Eritrea (mom. 82)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Eritrea börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "(v)
yrkande 26" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 60 miljoner kronor anvisas till Eritrea
för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 12).
Motionerna U209 yrkande 23 och U231 yrkande 26 avstyrks.

dels att moment 82 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

82. beträffande medelsram för Eritrea
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (12) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 23 och 1994/95:U231
yrkande 26 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

67. Medelsram för Etiopien (mom. 84)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Eritrea börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"(fp) yrkande 24" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 180 miljoner kronor anvisas till
Etiopien för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U209 (fp) yrkande 24. Motion U206
yrkande 9 (delvis 13) avstyrks.

dels att moment 84 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

84. beträffande medelsram för Etiopien
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 24
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion
1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (13) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

68. Medelsram för Etiopien (mom. 84)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Etiopien börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"(fp) yrkande 24" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 210 miljoner kronor anvisas till
Etiopien för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 13).
Motion U209 yrkande 24 avstyrks.

dels att moment 84 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

84. beträffande medelsram för Etiopien
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (13) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motion 1994/95:U209 yrkande 24 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

69. Medelsram för Guinea-Bissau (mom. 85)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Guinea-Bissau börjar med "Utskottet har ingen" och slutar
med "yrkande 4 (delvis 4)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att inget bistånd återupptas till
Guinea-Bissau för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 4). Motion
U206 yrkande 9 (delvis 14) avstyrks.

dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

85. beträffande medelsram för Guinea-Bissau
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (4) avslår budgetpropositionens förslag och motion
1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (14) och som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

70. Medelsram för Guinea-Bissau (mom. 85)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Guinea-Bissau börjar med "Utskottet har ingen" och slutar
med "yrkande 4 (delvis 4)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 15 miljoner kronor anvisas till
Guinea-Bissau för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 14).
Motion U311 yrkande 4 (delvis 4) avstyrks.

dels att moment 85 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

85. beträffande medelsram för Guinea-Bissau
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (14) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och med avslag på motion 1994/95:U311 yrkande 4 (delvis
4) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

71. Medelsram för Kenya (mom. 86)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Kenya börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 5)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att med hänsyn till korruptionsproblemen
endast 65 miljoner kronor anvisas till Kenya för budgetåret
1995/96.
Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 5).

dels att moment 86 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

86. beträffande medelsram för Kenya
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (5) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

72. Medelsram för Moçambique (mom. 87)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Moçambique börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 6)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att med hänsyn till det höga
biståndsberoendet endast 245 miljoner kronor anvisas till
Moçambique för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 6). Motion
U231 yrkande 27 avstyrks.

dels att moment 87 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

87. beträffande medelsram för Moçambique
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (6) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motion 1994/95:U231 yrkande 27 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

73. Medelsram för Moçambique (mom. 87)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Moçambique börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 6)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 400 miljoner kronor anvisas till
Moçambique för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 27. Motion U311
yrkande 4 (delvis 6) avstyrks.

dels att moment 87 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

87. beträffande medelsram för Moçambique
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 27
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion
1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (6) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

74. Medelsram för Namibia (mom. 88)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Namibia börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 7)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att på grund av förbättrad ekonomi endast
75 miljoner kronor anvisas till Namibia för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 7).
Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 15), U209 yrkande 25 och U231
yrkande 28 avstyrks.

dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

88. beträffande medelsram för Namibia
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (7) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (15),
1994/95:U209 yrkande 25 och 1994/95:U231 yrkande 28 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

75. Medelsram för Namibia (mom. 88)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Namibia börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 7)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 127,5 miljoner kronor anvisas till
Namibia för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U209 yrkande 25. Motionerna U206
yrkande 9 (delvis 15), U231 yrkande 28 och U311 yrkande 4
(delvis 7) avstyrks.

dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

88. beträffande medelsram för Namibia
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 25
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (15),
1994/95:U231 yrkande 28 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del
(7) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

76. Medelsram för Namibia (mom. 88)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Namibia börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 7)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 130 miljoner kronor anvisas till
Namibia för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 28. Motionerna U206
yrkande 9 (delvis 15), U209 yrkande 25 och U311 yrkande 4
(delvis 7) avstyrks.

dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

88. beträffande medelsram för Namibia
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 28
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (15),
1994/95:U209 yrkande 25 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del
(7) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

77. Medelsram för Namibia (mom. 88)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Namibia börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 7)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 105 miljoner kronor anvisas till
Namibia för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U206 yrkande 9 (delvis 15).
Motionerna U209 yrkande 25, U231 yrkande 28 och U311 yrkande 4
(delvis 7) avstyrks.

dels att moment 88 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

88. beträffande medelsram för Namibia
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (15) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 25, 1994/95:U231
yrkande 28 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (7) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

78. Medelsram för Sydafrika (mom. 89)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Sydafrika börjar med "I propositionen anförs" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 8)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 215 miljoner kronor -- utan särskilt
landprogram -- anvisas till Sydafrika för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis).
Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 16), U209 yrkande 26 samt U231
yrkande 29 avstyrks.

dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

89. beträffande medelsram för Sydafrika
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (8) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (16),
1994/95:U209 yrkande 26 och 1994/95:U231 yrkande 29 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

79. Medelsram för Sydafrika (mom. 89)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Sydafrika börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 8)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 375 miljoner kronor anvisas till
Sydafrika för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U209 (fp) yrkande 26. Motionerna U206
yrkande 9 (delvis 16), U231 yrkande 29 samt U311 yrkande 4
(delvis 8) avstyrks.

dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

89. beträffande medelsram för Sydafrika
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 26
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (16),
1994/95:U231 yrkande 29 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del
(8) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

80. Medelsram för Sydafrika (mom. 89)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Sydafrika börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 8)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 500 miljoner kronor anvisas till
Sydafrika för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v). Motionerna U206 yrkande 9
(delvis 16), U209 yrkande 26 och U311 yrkande 4 (delvis 8)
avstyrks.

dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

89. beträffande medelsram för Sydafrika
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 29
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (16),
1994/95:U209 yrkande 26 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del
(8) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

81. Medelsram för Sydafrika (mom. 89)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Sydafrika börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 8)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 360 miljoner kronor anvisas till
Sydafrika för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 16).
Motionerna U209 yrkande 26, U231 yrkande 29 samt U311 yrkande 4
(delvis 8) avstyrks.

dels att moment 89 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

89. beträffande medelsram för Sydafrika
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (16) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 26, 1994/95:U231
yrkande 29 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (8) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

82. Medelsram för Tanzania (mom. 91)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Tanzania börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 9)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att inga medel anvisas för budgetåret
1995/96 till Tanzania vars fattiga befolkning så hårt har
drabbats av en utvecklingsfientlig politik.
Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 9).

dels att moment 91 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

91. beträffande medelsram för Tanzania
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (9) avslår budgetpropositionens förslag och som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

83. Medelsram för Zambia (mom. 92)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Zambia börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "(fp)
yrkande 27" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 202,5 miljoner kronor anvisas till
Zambia för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U209 (fp) yrkande 27. Motion U206
yrkande 9 (delvis 17) avstyrks.

dels att moment 92 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

92. beträffande medelsram för Zambia
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 27
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion
1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (17) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

84. Medelsram för Zambia (mom. 92)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Zambia börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "(fp)
yrkande 27" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 195 miljoner kronor anvisas till Zambia
för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 17).
Motion U209 yrkande 27 avstyrks.

dels att moment 92 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

92. beträffande medelsram för Zambia
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (17) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motion 1994/95:U209 yrkande 27 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

85. Medelsram för Zimbabwe (mom. 93)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Zimbabwe börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 10)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att endast 120 miljoner kronor anvisas till
den misskötta statliga ekonomin i Zimbabwe för budgetåret
1995/96.
Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 10).
Motionerna U209 yrkande 28 och U231 yrkande 30 avstyrks.

dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

93. beträffande medelsram för Zimbabwe
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (10) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 28 och 1994/95:U231
yrkande 30 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

86. Medelsram för Zimbabwe (mom. 93)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Zimbabwe börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 10)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 202,5 miljoner kronor anvisas till
Zimbabwe för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U209 (fp) yrkande 28. Motionerna U231
yrkande 20 och U311 yrkande 4 (delvis 10) avstyrks.

dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

93. beträffande medelsram för Zimbabwe
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 28
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U231 yrkande 30 och 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (10) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

87. Medelsram för Zimbabwe (mom. 93)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Zimbabwe börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 10)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 250 miljoner kronor anvisas till
Zimbabwe för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 30. Motionerna U209
yrkande 28 och U311 yrkande 4 (delvis 10) avstyrks.

dels att moment 93 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

93. beträffande medelsram för Zimbabwe
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 30
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U209 yrkande 28 och 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (10) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

88. Medelsram för Regionala insatser i Afrika
(mom. 94)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Regionala insatser i Afrika börjar med "Utskottet har ingen"
och slutar med "samt U311 (m) yrkande 4 (delvis 11)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet föreslår att 50 miljoner kronor anvisas till
Regionala insatser i Afrika för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 11).
Motionerna U231 yrkande 31 och U232 yrkande 17 (delvis 9)
avstyrks.

dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

94. beträffande medelsram för Regionala insatser i Afrika
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (11) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U231 yrkande 31 och 1994/95:U232
yrkande 17 i berörd del (9) som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

89. Medelsram för Regionala insatser i Afrika
(mom. 94)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Regionala insatser i Afrika börjar med "Utskottet har ingen"
och slutar med "samt U311 (m) yrkande 4 (delvis 11)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet föreslår att 205 miljoner kronor anvisas till
Regionala insatser i Afrika för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U232 (c) yrkande 17 (delvis 9).
Motionerna U231 yrkande 31 och U311 yrkande 4 (delvis 11)
avstyrks.

dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

94. beträffande medelsram för Regionala insatser i Afrika
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i
berörd del (9) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U231 yrkande 31 och 1994/95:U311
yrkande 4 i berörd del (11) som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

90. Medelsram för Regionala insatser i Afrika
(mom. 94)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Regionala insatser i Afrika börjar med "Utskottet har ingen"
och slutar med "samt U311 (m) yrkande 4 (delvis 11)" bort ha
följande lydelse:

Utskottet föreslår att 180 miljoner kronor anvisas till
Regionala insatser i Afrika för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 31. Motionerna U232
yrkande 17 (delvis 9) och U311 yrkande 4 (delvis 11) avstyrks.

dels att moment 94 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

94. beträffande medelsram för Regionala insatser i Afrika
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 31
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (9) och
1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (11) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

91. Medelsram för Indien (mom. 97)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Indien börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "U231
(v) yrkande 34" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 225 miljoner kronor anvisas till Indien
för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 34. Motion U206
yrkande 9 (delvis 18) avstyrks.

dels att moment 97 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

97. beträffande medelsram för Indien
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 34
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion
1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (18) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

92. Medelsram för Indien (mom. 97)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Indien börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med "U231
(v) yrkande 34" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 435 miljoner kronor anvisas till Indien
för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 18).
Motion U231 yrkande 34 avstyrks.

dels att moment 97 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

97. beträffande medelsram för Indien
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (18) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motion 1994/95:U231 yrkande 34 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

93. Medelsram för Kambodja (mom. 99)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Kambodja börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 12)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 80 miljoner kronor -- utan särskilt
landprogram -- anvisas till Kambodja för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 12).
Motion U231 yrkande 36 avstyrks.

dels att moment 99 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

99. beträffande medelsram för Kambodja
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (12) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motion 1994/95:U231 yrkande 36 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

94. Medelsram för Kambodja (mom. 99)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Kambodja börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 12)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 150 miljoner kronor anvisas till
Kambodja för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 36. Motion U311
yrkande 4 (delvis 12) avstyrks.

dels att moment 99 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

99. beträffande medelsram för Kambodja
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 36
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion
1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (12) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

95. Medelsram för Laos (mom. 101)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Laos börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 13)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att endast 50 miljoner kronor anvisas till
kommunistdiktaturen Laos för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 13).
Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 19) och U231 yrkande 37
avstyrks.

dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

101. beträffande medelsram för Laos
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (13) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (19)
och 1994/95:U231 yrkande 37 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

96. Medelsram för Laos (mom. 101)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Laos börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 13)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 168 miljoner kronor anvisas till Laos
för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 37. Motionerna U206
yrkande 9 (delvis 19) och U311 yrkande 4 (delvis 13) avstyrks.

dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

101. beträffande medelsram för Laos
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 37
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (19) och
1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (13) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

97. Medelsram för Laos (mom. 101)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Laos börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 13)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 120 miljoner kronor anvisas till Laos
för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 19).
Motionerna U231 yrkande 37 och U311 yrkande 4 (delvis 13)
avstyrks.

dels att moment 101 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

101. beträffande medelsram för Laos
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (19) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U231 yrkande 37 och 1994/95:U311
yrkande 4 i berörd del (13) som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

98. Medelsram för Sri Lanka (mom. 102)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Sri Lanka börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 14)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 40 miljoner kronor anvisas för
budgetåret 1995/96 till Sri Lanka, som bör skyddas från att
hamna i biståndsberoende.
Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 14).
Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 20) och U231 yrkande 38
avstyrks.

dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

102. beträffande medelsram för Sri Lanka
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (14) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (20)
och 1994/95:U231 yrkande 38 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

99. Medelsram för Sri Lanka (mom. 102)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Sri Lanka börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 14)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 100 miljoner kronor anvisas till Sri
Lanka för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 38. Motionerna U206
yrkande 9 (delvis 20) och U311 yrkande 4 (delvis 14) avstyrks.

dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

102. beträffande medelsram för Sri Lanka
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 38
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (20) och
1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (14) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

100. Medelsram för Sri Lanka (mom. 102)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Sri Lanka börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 14)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 90 miljoner kronor anvisas till Sri
Lanka för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 20).
Motionerna U231 yrkande 38 och U311 yrkande 4 (delvis 14)
avstyrks.

dels att moment 102 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

102. beträffande medelsram för Sri Lanka
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (20) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U231 yrkande 38 och 1994/95:U311
yrkande 4 i berörd del (14) som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

101. Medelsram för Vietnam (mom. 103)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Vietnam börjar med "Det svenska biståndet" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 15)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att inga medel anvisas till
kommunistdiktaturen Vietnam för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 15).
Motionerna U209 yrkande 29 och U231 yrkande 39 avstyrks.

dels att moment 103 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

103. beträffande medelsram för Vietnam
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (15) avslår budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U209 yrkande 29 och 1994/95:U231 yrkande 39
och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

102. Medelsram för Vietnam (mom. 103)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Vietnam börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 15)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 225 miljoner kronor anvisas till
Vietnam för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U209 (fp) yrkande 29. Motionerna U231
yrkande 39 och U311 yrkande 4 (delvis 15) avstyrks.

dels att moment 103 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

103. beträffande medelsram för Vietnam
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 29
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motion 1994/95:U231 yrkande 39 och med avslag på motion
1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (15) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

103. Medelsram för Vietnam (mom. 103)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Vietnam börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 4 (delvis 15)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 330 miljoner kronor anvisas till
Vietnam för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 39. Motionerna U209
yrkande 29 och U311 yrkande 4 (delvis 15) avstyrks.

dels att moment 103 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

103. beträffande medelsram för Vietnam
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 39
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motion 1994/95:U209 yrkande 29 och med avslag på motion
1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (15) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

104. Medelsram för Västbanken och Gaza
(mom. 104)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Västbanken och Gaza börjar med "Utskottet har ingen" och
slutar med "yrkande 4 (delvis 16)" bort ha följande lydelse:

Den utlovade internationella biståndsvolymen till
Västbanken/Gaza är mycket hög i proportion till befolkningen. På
Västbanken råder en närmast boom-liknande utveckling medan
fattigdomen ökar i Gaza. Avsaknaden av en tydlig
demokratiutveckling inger oro. Det är angeläget att vara nogrann
med biståndsflödet.
Utskottet föreslår att 120 miljoner kronor anvisas till
Västbanken och Gaza för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 16).

dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

104. beträffande medelsram för Västbanken och Gaza
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (16) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

105. Medelsram för Latinamerika (mom. 109)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.3 Latinamerika börjar med "Utskottet har ingen" och
slutar med "yrkande 4 (delvis 17)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 250 miljoner kronor anvisas till
Latinamerika för budgetåret 1995/96. I Latinamerika finns numera
enpartidiktatur kvar enbart på Cuba. Latinamerika har utvecklats
till en magnet för internationellt kapital. Den positiva
utvecklingen emot allt mer omfattande frihandel och stabilare
valutor motiverar en successiv reduktion av biståndet.
Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 17).

dels att moment 104 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

104. beträffande medelsram för Latinamerika
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (17) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

106. Medelsram för Nicaragua (mom. 113)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Nicaragua börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"U231 (v) yrkande 46" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 295 miljoner kronor anvisas till
Nicaragua för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 46. Motion U206
yrkande 9 (delvis 21) avstyrks.

dels att moment 113 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

113. beträffande medelsram för Nicaragua
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 46
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion
1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (21) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

107. Medelsram för Nicaragua (mom. 113)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Nicaragua börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"U231 (v) yrkande 46" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 225 miljoner kronor anvisas till
Nicaragua för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 21).
Motion U231 yrkande 46 avstyrks.

dels att moment 113 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

113. beträffande medelsram för Nicaragua
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (21) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motion 1994/95:U231 yrkande 46 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

108. Utbyggnad av Bio-Bio-floden (mom. 115)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Sydamerika börjar med "BITS har beviljat" och slutar med "U622
(mp), yrkande 7" bort ha följande lydelse:

BITS har beviljat en u-kredit på 225 miljoner kronor för
finansiering av svenska turbiner till kraftverket Pangue i
Bio-Bio-floden. IFC, som ingår i världsbanksgruppen, är
huvudfinansiär av projektet. För att kartlägga effekterna på
folk och miljö lät IFC göra en miljökonsekvensutredning av
projektet. BITS lät sedan analysera utredningen med hjälp av
konsultbyrån Sweco. Trots att konsulterna påpekade brister i
underlaget och erkände negativa miljökonsekvenser, ansåg de inte
att det fanns skäl för BITS att avstå från dammbygget. Dammen
kommer att lägga Bio-Bio-dalen under vatten och tvinga
befolkningen som bott i dalen sedan urminnes tider att flytta,
med försörjningssvårigheter och sociala problem som följd.
Biståndsverksamhet av det här slaget kräver en omprövning.

Därmed tillstyrker utskottet motion U622 yrkande 7.

dels att moment 115 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

115. beträffande Utbyggnad av Bio-Bio-floden
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U622 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

109. Medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga
rättigheter och konfliktlösning (mom. 116)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och
konfliktlösning börjar med "Utskottet har inget" och slutar
med "yrkande 4 (delvis 18)" bort ha följande lydelse:

Utskottet prioriterar området demokrati, mänskliga rättigheter
och konfliktlösning högre än regeringen. Framsteg på dessa
områden är själva förutsättningen för en hållbar social
utveckling. Utskottet anser därför i likhet med motion U311 att
anslaget bör räknas upp med 25 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 18).
Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 22), U231 yrkande 47 och U232
yrkande 9 (delvis 10) avstyrks.

dels att moment 116 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

116. beträffande medelsram för Bistånd till demokrati,
mänskliga rättigheter och konfliktlösning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (18) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (22),
1994/95:U231 yrkande 47 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del
(10) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

110. Medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga
rättigheter och konfliktlösning (mom. 116)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och
konfliktlösning börjar med "Utskottet har inget" och slutar
med "yrkande 4 (delvis 18)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 325 miljoner kronor anvisas till
Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och
konfliktlösning för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U232 (c) yrkande 17 (delvis 10).
Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 22), U231 yrkande 47 och U311
yrkande 4 (delvis 18) avstyrks.

dels att moment 116 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

116. beträffande medelsram för Bistånd till demokrati,
mänskliga rättigheter och konfliktlösning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i
berörd del (10) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (22),
1994/95:U231 yrkande 47 och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del
(18) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

111. Medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga
rättigheter och konfliktlösning (mom. 116)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och
konfliktlösning börjar med "Utskottet har inget" och slutar
med "yrkande 4 (delvis 18)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 375 miljoner kronor anvisas till
Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och
konfliktlösning för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 47. Motionerna U206
yrkande 9 (delvis 22), U232 yrkande 17 (delvis (10) och U311
yrkande 4 (delvis 18) avstyrks.

dels att moment 116 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

116. beträffande medelsram för Bistånd till demokrati,
mänskliga rättigheter och konfliktlösning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 47
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (22),
1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (10) och 1994/95:U311
yrkande 4 i berörd del (18) som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

112. Medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga
rättigheter och konfliktlösning (mom. 116)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och
konfliktlösning börjar med "Utskottet har inget" och slutar
med "yrkande 4 (delvis 18)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 300 miljoner kronor anvisas till
Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och
konfliktlösning för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 22).
Motionerna U231 yrkande 47, U232 yrkande 17 (delvis 10) och U311
yrkande 4 (delvis 18) avstyrks.

dels att moment 116 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

116. beträffande medelsram för Bistånd till demokrati,
mänskliga rättigheter och konfliktlösning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (22) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U231 yrkande 47, 1994/95:U232
yrkande 17 i berörd del (10) och 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd
del (18) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

113. Bistånd till Indonesien (mom. 120)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och
konfliktlösning börjar med "Vad avser den" och slutar med
"yrkandena 7 och 8, besvarade" bort ha följande lydelse:

Indonesiens kränkande av mänskliga rättigheter och brutala
övergrepp mot politiskt oliktänkande fortsätter. Amnesty
International rapporterar om fängslanden utan rättegång,
tortyr, avrättningar och försvinnanden i Östtimor. Med hänsyn
till den försämrade MR-situationen i Indonesien, kan ett bistånd
till regeringen inte komma i fråga. Svenskt bistånds viktigaste
roll i Indonesien för tillfället är att stärka de krafter som
försvarar demokrati och mänskliga rättigheter. Ansökningar om
detta bör prövas av berörd biståndsmyndighet.

Därmed tillstyrks motion U211 (mp) yrkandena 5 och 7 (delvis).
Motionerna U211 (mp) yrkande 9 och U631 yrkandena 7 och 8 får
anses besvarade med vad utskottet anfört.

dels att moment 120 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

120. beträffande bistånd till Indonesien
att riksdagen dels med bifall till motion 1994/95:U211
yrkandena 5 och 7 i berörd del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
dels förklarar motionerna 1994/95:U211 yrkande 9 och
1994/95:U631 yrkandena 7 och 8 besvarde med vad utskottet
anfört,

114. Ekonomiskt samarbete med Indonesien
(mom. 121)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och
konfliktlösning börjar med "I motion U211 (mp)" och slutar med
"U211 (mp) yrkande 10" bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i motion U211 (mp) yrkande 10
anser utskottet att allt ekonomiskt samarbete med den
indonesiska regeringen bör suspenderas så länge som den
framhärdar med sin olagliga ockupation och sitt förtryck.

Därmed tillstyrks motion U211 (mp) yrkande 10.

dels att moment 121 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

121. beträffande Ekonomiskt samarbete med Indonesien
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U211 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

115. Omförhandlingar av investeringsskyddsavtal (mom. 122)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och
konfliktlösning börjar med "Utskottet ser inte" och slutar
med "yrkande 7 i berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion U211 (mp) yrkande 7 i berörd del
framförda uppfattningen att regeringen snarast bör begära
omförhandling av avtalet om skydd och främjande av investeringar
mellan Sverige och Indonesien i syfte att undanta Östtimor.

Därmed tillstyrks motion U211 (mp) yrkande 7 i berörd del.

dels att moment 122 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

122. beträffande omförhandlingar av
investeringsskyddsavtal
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U211 yrkande 7 i
berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

116. Medelsram för Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling
(mom. 123)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.5 Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling börjar med
"Utskottet har inget" och slutar med "yrkande 4 (delvis 19)"
bort ha följande lydelse:

Inom denna anslagspost har sammanförts verksamheter som
finansierats via skilda sakanslag från BITS, SAREC, SIDA och
Swedecorp. Posterna har sammanförts eftersom verksamheterna
innehållsmässigt har betydande likheter.

Denna verksamhet är enligt utskottets mening ett område, där
man i ett ekonomiskt ansträngt läge har stor anledning att
noggrant granska. BITS får enligt propositionen ett med 115
miljoner kronor ökat anslag till tekniskt samarbete inklusive
internationella kurser. Utskottet menar att man genom ökad
samfinansiering bör kunna klara sig på ett 95 miljoner kronor
lägre belopp.

SAREC:s påbörjade arbete med att rationalisera och koncentrera
verksamheten ligger väl i linje med vår uppfattning, att
Sveriges insatser på utbildningsområdet i u-länderna bör
inriktas främst på basal utbildning, främst för flickor. När det
gäller högre utbildning bör våra insatser främst inriktas på
stipendier, för att möjliggöra även för andra än de besuttnas
och nomenklaturans barn, att få tillgång till den högre
utbildning som traditionellt skapar privilegier i u-länderna.
Beloppet här bör därför reduceras med 200 miljoner kronor.
Utskottet föreslår att 1 602,5 miljoner kronor anvisas till
Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling för budgetåret
1995/96. Därmed tillstyrker utskottet motion U311 yrkande 4
(delvis 19).

dels att moment 123 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

123. beträffande medelsram för Tekniskt samarbete och
kapacitetsutveckling
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (19) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

117. Medelsram för Tekniskt samarbete och internationella
kurser (mom. 124)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Tekniskt samarbete och internationella kurser börjar med
"Utskottet har inget" och slutar med "U231 (v), yrkande 48" bort
ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 675 miljoner kronor anvisas till
Tekniskt samarbete och internationella kurser för budgetåret
1995/96. Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 48.

dels att moment 124 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

124. beträffande medelsram för Tekniskt samarbete och
internationella kurser
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 48
samt med anledning av budgetpropositionens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

118. Medelsram för Näringslivssamarbete (mom. 125)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Näringslivssamarbete börjar med "Utskottet har inget" och
slutar med "U231 (v), yrkande 49" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 280 miljoner kronor anvisas till
näringslivssamarbete för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 49. Motion U206
yrkande 9 (delvis 23) avstyrks.

dels att moment 125 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

125. beträffande medelsram för Näringslivssamarbete
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 49
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion
1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (23) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

119. Medelsram för Näringslivssamarbete (mom. 125)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Näringslivssamarbete börjar med "Utskottet har inget" och
slutar med "U231 (v), yrkande 49" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 187,5 miljoner kronor anvisas till
näringslivssamarbete för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 23).
Motion U231 yrkande 49 avstyrks.

dels att moment 125 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

125. beträffande medelsram för Näringsslivssamarbete
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (23) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motion 1994/95:U231 yrkande 49 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

120. Medelsram för Särskilda miljöinsatser
(mom. 127)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Särskilda miljöinsatser börjar med "Utskottet har inget" och
slutar med "yrkande 13 i berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 387,5 miljoner kronor anvisas till
Särskilda miljöinsatser för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U232 (c) yrkande 17 (delvis 11).
Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 24), U209 yrkande 30, U231
yrkande 51 och U233 yrkande 13 (delvis) avstyrks.

dels att moment 127 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

127. beträffande medelsram för Särskilda miljöinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i
berörd del (11) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (24),
1994/95:U209 yrkande 30, 1994/95:U231 yrkande 51 samt
1994/95:U233 yrkande 13 i berörd del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

121. Medelsram för Särskilda miljöinsatser
(mom. 127)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Särskilda miljöinsatser börjar med "Utskottet har inget" och
slutar med "yrkande 13 i berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 382,5 miljoner kronor anvisas till
Särskilda miljöinsatser för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U209 (fp) yrkande 30. Motionerna U206
yrkande 9 (delvis 24), U231 yrkande 51, U232 yrkande 17 (delvis
11) och U233 yrkande 13 (delvis) avstyrks.

dels att moment 127 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

127. beträffande medelsram för Särskilda miljöinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 30
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (24),
1994/95:U231 yrkande 51, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del
(11) samt 1994/95:U233 yrkande 13 i berörd del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

122. Medelsram för Särskilda miljöinsatser
(mom. 127)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Särskilda miljöinsatser börjar med "Utskottet har inget" och
slutar med "yrkande 13 i berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 390 miljoner kronor anvisas till
Särskilda miljöinsatser för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 51. Motionerna U206
yrkande 9 (delvis 24), U209 yrkande 30, U232 yrkande 17 (delvis
11) och U233 yrkande 13 (delvis) avstyrks.

dels att moment 127 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

127. beträffande medelsram för Särskilda miljöinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 51
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (24),
1994/95:U209 yrkande 30, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del
(11) samt 1994/95:U233 yrkande 13 i berörd del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

123. Medelsram för Särskilda miljöinsatser
(mom. 127)

Under förutsättning av bifall till reservation 10

Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Särskilda miljöinsatser börjar med "Utskottet har inget" och
slutar med "yrkande 13 i berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår -- utöver propositionens förslag -- att
1 000 miljoner kronor anvisas till en fond för miljöinsatser i
u-länderna budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U233 (mp) yrkande 13 (delvis).
Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 24), U209 yrkande 30, U231
yrkande 51 och U232 yrkande 17 (delvis 11) avstyrks.

dels att moment 127 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

127. beträffande medelsram för Särskilda miljöinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U233 yrkande 13 i
berörd del samt med anledning av budgetpropositionens förslag
och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (24),
1994/95:U209 yrkande 30, 1994/95:U231 yrkande 51 samt
1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (11) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

124. Medelsram för Särskilda miljöinsatser
(mom. 127)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Särskilda miljöinsatser börjar med "Utskottet har inget" och
slutar med "yrkande 13 i berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 345 miljoner kronor anvisas till
Särskilda miljöinsatser för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 24).
Motionerna U209 yrkande 30, U231 yrkande 51, U232 yrkande 17
(delvis 11) och U233 yrkande 13 (delvis) avstyrks.

dels att moment 127 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

127. beträffande medelsram för Särskilda miljöinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (24) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 30, 1994/95:U231
yrkande 51, 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (11) samt
1994/95:U233 yrkande 13 i berörd del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

125. Medelsram för Forskningssamarbete (mom. 129)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Forskningssamarbete börjar med "Utskottet har inget" och
slutar med "yrkande 17 (delvis 12)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 625 miljoner kronor anvisas till
Forskningssamarbete för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U232 yrkande 17 (delvis 12). Motion
U231 yrkande 52 avstyrks.

dels att moment 129 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

129. beträffande medelsram för Forskningssamarbete
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i
berörd del (12) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motion 1994/95:U231 yrkande 52 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

126. Medelsram för Forskningssamarbete (mom. 129)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Forskningssamarbete börjar med "Utskottet har inget" och
slutar med "yrkande 17 (delvis 12)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 638 miljoner kronor anvisas till
Forskningssamarbete för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 52. Motion U232
yrkande 17 (delvis 12) avstyrks.

dels att moment 129 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

129. beträffande medelsram för Forskningssamarbete
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 52
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och motion
1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (12) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

127. Medelsram för Särskilda program (mom. 131)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Särskilda program börjar med "Utskottet har inget" och
slutar med "yrkande 17 (delvis 13)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 460 miljoner kronor anvisas till
Särskilda program för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U232 (c) yrkande 17 (delvis 13).
Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 25) och U231 yrkande 53
avstyrks.

dels att moment 131 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

131. beträffande medelsram för Särskilda program
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i
berörd del (13) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (25)
och 1994/95:U231 yrkande 53 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

128. Medelsram för Särskilda program (mom. 131)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Särskilda program börjar med "Utskottet har inget" och
slutar med "yrkande 17 (delvis 13)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 465 miljoner kronor anvisas till
Särskilda program för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 53. U206 yrkande 9
(delvis 25) och U232 yrkande 17 (delvis 13) avstyrks.

dels att moment 131 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

131. beträffande medelsram för Särskilda program
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 53
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (25) och
1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del (13) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

129. Medelsram för Särskilda program (mom. 131)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Särskilda program börjar med "Utskottet har inget" och
slutar med "yrkande 17 (delvis 13)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 390 miljoner kronor anvisas till
Särskilda program för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U206 yrkande 9 (delvis 25).
Motionerna U231 yrkande 53 och U232 yrkande 17 (delvis 13).

dels att moment 131 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

131. beträffande medelsram för Särskilda program
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (25) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U231 yrkande 53 och 1994/95:U232
yrkande 17 i berörd del (13) som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

130. Medelsram för Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd
till återuppbyggnad m.m. (mom. 132)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.6 Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till
återuppbyggnad m.m. börjar med "Utskottet har inget" och
slutar med "U231 (v), yrkande 54" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår med anledning av motion U231 (v) yrkande 54
att 2 607,6 miljoner kronor anvisas till Katastrof- och
flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. för
budgetåret 1995/96. Motion U206 yrkande 9 (delvis 26) avstyrks.

dels att moment 132 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

132. beträffande medelsram för Katastrof- och
flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m.
att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag
och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (26) och
1994/95:U231 yrkande 54 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

131. Medelsram för Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd
till återuppbyggnad m.m. (mom. 132)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.6 Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till
återuppbyggnad m.m. börjar med "Utskottet har inget" och
slutar med "U231 (v), yrkande 54" bort ha följande lydelse:

De senaste åren har präglats av ett stort antal katastrofer
som blivit alltmer komplicerade och kräver allt större resurser.

Alltför ofta sätts hjälpen in för sent och många människor
hinner dö i krig och av svält.
Utskottet anser att vi måste göra allt för att förebygga
katastrofer. Vi måste satsa på förebyggande arbete både när det
gäller hälsa, utbildning, miljö, fredsförebyggande åtgärder och
även förvarningssystem inom FN:s ram.
En annan viktig aspekt av katastrofbiståndet är uthålligheten.
Att återuppbygga ett land kräver ofta lika mycket resurser som i
det akuta katastrofläget.
Strategier bör utarbetas både nationellt och i samarbete med
andra länder för hur vi skall kunna bli bättre på att undvika de
katastrofer som bygger på den mänskliga faktorn. Det är av
högsta prioritet att stärka FN-organet DHA (Department of
Humanitarian Affairs) i dess roll som koordinator.
Utskottet vill med tanke på katastrofbiståndets stora
betydelse satsa ca 200 miljoner kronor mer än vad regeringen
föreslår på denna anslagspost.
Utskottet föreslår med anledning av motion U206 (kds) yrkande
9 (delvis 26) att 1 707 miljoner kronor anvisas till Katastrof-
och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m. för
budgetåret 1995/96. Motion U231 yrkande 54 avstyrks.

dels att moment 132 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

132. beträffande medelsram för Katastrof- och
flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad m.m.
att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag
och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (26)
1994/95:U231 yrkande 54 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

132. Medelsram för Bistånd genom folkrörelser och andra
enskilda organisationer (mom. 139)

Helena Nilsson (c) och Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.7 Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda
organisationer börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 17 (delvis 14)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att bistånd genom folkrörelser och andra
enskilda organisationer spelar en stor och viktig roll i det
svenska biståndet. I årets budgetproposition föreslås en
nedskärning med 225 miljoner kronor för 18 månader. Denna
förändring innebär stora svårigheter med planering och
genomförande av biståndsprojekt för berörda organisationer.
I motionerna U209 (fp) yrkande 32 och U232 (c) yrkande 17
(delvis 14) föreslås en ökning med 225 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag. Av detta belopp har dock
redan 3 miljoner kronor reserverats för information och studier
om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling (jämför
utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU14). Således finns det
kvar 222 miljoner kronor att anslå.

Utskottet bifaller en ökning med 222 miljoner kronor med
anledning av motionerna U206 yrkande 3 och yrkande 9 (delvis
27), U209 yrkande 32 och U232 yrkande 17 (delvis 14).

dels att moment 139 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

139. beträffande medelsram för Bistånd genom folkrörelser
och andra enskilda organisationer
att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag
och motionerna 1994/95:U206 yrkande 3 och yrkande 9 i berörd del
(27), 1994/95:U209 yrkande 32 och 1994/95:U232 yrkande 17 i
berörd del (14) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

133. Medelsram för Bistånd genom folkrörelser och andra
enskilda organisationer (mom. 139)

Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.7 Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda
organisationer börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 17 (delvis 14)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 1 404,5 miljoner kronor anvisas till
bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer för
budgetåret 1995/96.
Därmed avstyrks motionerna U206 yrkandena 3 och 9 (delvis 27),
U209 yrkande 32 och U232 yrkande 17 (delvis 14).

dels att moment 139 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

139. beträffande medelsram för Bistånd genom folkrörelser
och andra enskilda organisationer
att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag
och motionerna 1994/95:U206 yrkande 3 och yrkande 9 i berörd del
(27), 1994/95:U209 yrkande 32 och 1994/95:U232 yrkande 17 i
berörd del (14) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

134. Medelsram för Bistånd genom folkrörelser och andra
enskilda organisationer (mom. 139)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.7 Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda
organisationer börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"yrkande 17 (delvis 14)" bort ha följande lydelse:

De enskilda organisationernas kompetens och erfarenhet är väl
dokumenterad. Genom sin lokala förankring och sitt ofta breda
kontaktnät når de enskilda organisationerna de absolut
fattigaste och mest utsatta grupperna.
Den folkliga förankringen i Sverige får inte heller
underskattas. Den starka solidariteten och biståndsviljan hos
det svenska folket har till stor del, enligt vårt sätt att se,
sin grund i dessa organisationers ideella och ofta frivilliga
arbete. Samtidigt främjar de enskilda organisationerna demokrati
och respekt för mänskliga rättigheter i de länder de verkar.
För de flesta av SIDA:s ramorganisationer, t.ex. Röda korset
och PMU, gäller att de ofta har kapacitet att ansvara för större
belopp än vad budgetbegränsningarna medger.
Mot denna bakgrund anser vi det inkonsekvent att sänka
biståndsramen för de enskilda organisationerna med 150 miljoner
kronor till 850 miljoner kronor för ett år. Vi anser därför en
oförändrad anslagsnivå befogad, vilket blir 1 500 miljoner
kronor på 18 månader.
Därmed tillstyrks motionerna U206 yrkandena 3 och 9 (delvis
27), U209 yrkande 32 och U232 yrkande 17 (delvis 14).

dels att moment 139 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

139. beträffande medelsram för Bistånd genom folkrörelser
och andra enskilda organisationer
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U206 yrkande
9 i berörd del (27), 1994/95:U209 yrkande 32 och 1994/95:U232
yrkande 17 i berörd del (14) och med anledning av
budgetpropositionens förslag och motion 1994/95:U206 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

135. Ungdomars frivilliga biståndsarbete (mom. 140)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.7 Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda
organisationer börjar med "Utskottet delar inte" och slutar
med "U231 (v), yrkande 21" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion U231 (v)
yrkande 21, att riksdagen skall föreskriva att 5 miljoner kronor
skall anslås till ungdomars frivilliga biståndsarbete.

Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 21.

dels att moment 140 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

140. beträffande Ungdomars frivilliga biståndsarbete
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 21
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

136. Konkurrensupphandling (mom. 142)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.7 Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda
organisationer börjar med "Enligt utskottets uppfattning" och
slutar med "U203 (m), yrkande 15" bort ha följande lydelse:

Enskilda organisationer har en stor fördel genom att de kan
arbeta i länder med odemokratiska regeringar utan att ge stöd
till statsmakten. Utskottet delar uppfattningen i motion U203
(m) om att ideella organisationer, såväl svenska som
internationella, bör, efter hand och på lika villkor, överta
uppgifter som i dag utförs av SIDA i egen regi. Sådan verksamhet
på området bör i framtiden endast ske efter
konkurrensupphandling, med lika villkor för enskilda
organisationer, företag och offentliga organ i och utanför
Sverige. Riksdagen bör ge regeringen i uppgift att snarast
återkomma med förslag i denna riktning.

Därmed tillstyrks motion U203 (m) yrkande 15.

dels att moment 142 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

142. beträffande konkurrensupphandling
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U203 yrkande 15
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

137. Medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och
skuldlättnad (mom. 147)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad börjar med
"Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 17 (delvis 15)"
bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 1 100 miljoner kronor anvisas till Stöd
till ekonomiska reformer och skuldlättnad för budgetåret
1995/96.
Därmed tillstyrks motion U232 (c) yrkande 17 (delvis 15).
Motionerna U206 yrkandena 5 och 9 (delvis 28), U209 yrkande 33
och U231 yrkande 55 avstyrks.

dels att moment 147 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

147. beträffande medelsram för Stöd till ekonomiska reformer
och skuldlättnad
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U232 yrkande 17 i
berörd del (15) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkandena 5 och 9 i berörd
del (28), 1994/95:U209 yrkande 33 och 1994/95:U231 yrkande 55
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

138. Medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och
skuldlättnad
(mom. 147)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad börjar med
"Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 17 (delvis 15)"
bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 1 500 miljoner kronor anvisas till
Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad för budgetåret
1995/96.
Därmed tillstyrks motion U209 (fp) yrkande 33. Motionerna U206
yrkandena 5 och 9 (delvis 28), U231 yrkande 55 och U232 yrkande
17 (delvis 15) avstyrks.

dels att moment 147 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

147. beträffande medelsram för Stöd till ekonomiska reformer
och skuldlättnad
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 33
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkandena 5 och 9 i berörd del (28),
1994/95:U231 yrkande 55 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del
(15) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

139. Medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och
skuldlättnad
(mom. 147)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad börjar med
"Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 17 (delvis 15)"
bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 600 miljoner kronor anvisas till Stöd
till ekonomiska reformer och skuldlättnad för budgetåret
1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 55. Motionerna U206
yrkandena 5 och 9 (delvis 28), U209 yrkande 33 och U232 yrkande
17 (delvis 15) avstyrks.

dels att moment 147 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

147. beträffande medelsram för Stöd till ekonomiska reformer
och skuldlättnad
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 55
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkandena 5 och 9 i berörd del (28),
1994/95:U209 yrkande 33 och 1994/95:U232 yrkande 17 i berörd del
(15) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

140. Medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och
skuldlättnad
(mom. 147)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad börjar med
"Utskottet har ingen" och slutar med "yrkande 17 (delvis 15)"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att bistå de fattigaste
länderna med betalningsbalansstöd och skuldlättnadsåtgärder för
att stödja reformer som möjliggör ekonomisk tillväxt.
Den internationella skuldkrisen har haft en förödande effekt
på ett stort antal u-länder. Skuldbördan inte minst för de
afrikanska länderna söder om Sahara är mycket tung. Många av
dessa länder kan inte förväntas klara av att betala sina
skulder. Om inte fler internationella initiativ tas för att
lätta på skuldbördan, kommer givare att under lång tid bli
tvungna att finansiera skuldtjänstbetalningar i dessa länder i
stället för ett bärkraftigt näringsliv.
Sverige har under lång tid varit ett föredöme genom att skriva
av de bilaterala fordringarna gentemot u-länderna och verka
pådrivande när det gäller initiativ beträffande de multilaterala
skulderna.
Utskottet anser att Sverige mycket aktivt bör driva frågan om
skuldlättnad på det internationella planet och menar att den
sänkning som regeringen föreslår i propositionen
beträffande anslaget till ekonomiska reformer och skuldlättnad
bör avslås.
Utskottet föreslår att 1 425 miljoner kronor anvisas till Stöd
till ekonomiska reformer och skuldlättnad för budgetåret
1995/96.
Därmed tillstyrks motion U206 yrkande 9 (delvis 28). Motion
U206 yrkande 5 är därmed tillgodosedd. Motionerna U209 yrkande
33, U231 yrkande 55 och U232 yrkande 17 (delvis 15) avstyrks.

dels att moment 147 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

147. beträffande medelsram för Stöd till ekonomiska reformer
och skuldlättnad
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (28) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U206 yrkande 5, 1994/95:U209
yrkande 33, 1994/95:U231 yrkande 55 och 1994/95:U232 yrkande 17
i berörd del (15) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

141. Medelsram för Krediter för utveckling
(mom. 148)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.9 Krediter för utveckling börjar med "Utskottet har
ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 20)" bort ha följande
lydelse:

Med hänsyn till det stora kapitalflödet till u-länderna -- ca
4 ggr större än biståndet -- är det angeläget att krediter för
utveckling används restriktivt. Länder som redan får stora
kapitaltillflöden, liksom länder som redan skaffat sig stora
skuldbördor bör normalt inte komma i fråga. Det är också
angeläget att finna andra former för finansiering av svenska
företags exportrisker till u-länder än biståndsanslagets
u-krediters gåvoelement. Utskottet föreslår i ett första skede
att en besparing på 190 miljoner kronor varav 150 miljoner
kronor på u-krediterna görs.
Utskottet föreslår att 395 miljoner kronor anvisas till
Krediter för utveckling för budgetåret 1995/96. Därmed
tillstyrks motion U311 yrkande 4 (delvis 20).

dels att moment 148 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

148. beträffande medelsram för Krediter för utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (20) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

142. Medelsram för U-krediter (mom. 149)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
U-krediter börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"U231 (v), yrkande 56" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att regeringens förslag om
medelstilldelning till u-krediter -- som är bundna till
upphandling i Sverige -- innebär att ett något större belopp
ställs till förfogande än den ansvariga myndigheten, BITS, har
begärt. För de obundna biståndskrediterna föreslås däremot ett
klart lägre belopp än BITS äskat.
Utskottet kan inte instämma i den prioritering regeringen gör.

I likhet med motion U209 (fp) bedömer utskottet att en
omfördelning från bundet till obundet kreditbistånd vore
biståndspolitiskt motiverat. Utskottet tillstyrker motionärernas
förslag om att minska u-krediterna med 40 miljoner kronor. I det
följande föreslås en höjning av beloppet för biståndskrediter
med motsvarande belopp.
Utskottet föreslår sålunda att 450 miljoner kronor anvisas
till u-krediter för budgetåret 1995/96. Därmed tillstyrks motion
U209 (fp) yrkande 34. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 29) och
U231 yrkande 56 avstyrks.

dels att moment 149 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

149. beträffande medelsram för U-krediter
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 34
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (29) och med avslag
på motion 1994/95:U231 yrkande 56 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

143. Medelsram för U-krediter (mom. 149)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
U-krediter börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"U231 (v), yrkande 56" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att u-landskrediter verkar fördyrande och
snedvrider konkurrensen. Vidare bör det svenska biståndet
inrikta sig på att ge de fattigaste länderna verkligt bistånd,
inte öka deras skuldsättning ytterligare. U-krediterna är vidare
bundet bistånd knutet till upphandling i Sverige. Utskottet
anser detta vara en principiellt felaktig biståndsform.
Utskottet föreslår riksdagen att avslå regeringens begäran om
ett anslag på 510 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 till
u-landskrediter.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 56. Motionerna U206
yrkande 9 (delvis 29) och U209 yrkande 34 avstyrks.

dels att moment 149 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

149. beträffande medelsram för U-krediter
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 56
och med avslag på budgetpropositionens förslag och motionerna
1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (29) och 1994/95:U209
yrkande 34 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

144. Medelsram för U-krediter (mom. 149)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
U-krediter börjar med "Utskottet har ingen" och slutar med
"U231 (v), yrkande 56" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 525 miljoner kronor anvisas till
U-krediter för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 29).
Motionerna U209 yrkande 34 och U231 yrkande 56 avstyrks.

dels att moment 149 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

149. beträffande medelsram för U-krediter
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (29) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motion 1994/95:U209 yrkande 34 och med avslag på
motion 1994/95:U231 yrkande 56 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

145. Bistånd till Marocko (mom. 151)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
U-krediter börjar med "U-krediter till Marocko" och slutar
med "U618 (fp), yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser emellertid att situationen i Marocko inte
visar några tecken till att utvecklas i demokratisk riktning.
Respekten för mänskliga rättigheter är ringa. Den marockanska
statens krig i Västsahara fortsätter. Bistånd är föga förenligt
med denna typ av krigföring kombinerad med politiskt förtryck
och brott mot mänskliga rättigheter. Utskottet motsätter sig
därför propositionens begäran om anslag till BITS tekniska
samarbete med Marocko.
Därmed tillstyrks motion U606 (v) yrkande 4. Motion U618 (fp)
yrkande 3 är därmed tillgodosedd.

dels att moment 151 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

151. beträffande Bistånd till Marocko
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U606 yrkande 4
och med anledning av motion 1994/95:U618 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

146. Stöd till vissa indonesiska MR-organisationer (mom. 152)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
U-krediter börjar med "Som utskottet tidigare" och slutar
med "(i berörd del), besvarad" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i enlighet med vad som anförs i motion U211
(mp) yrkande 6 (delvis), att Sverige under anslaget Demokrati
och mänskliga rättigheter bör ge ett kraftigt utökat stöd till
arbete som utförs av indonesiska MR-organisationer.

Därmed tillstyrks motion U211 (mp) yrkande 6 (delvis).

dels att moment 152 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

152. beträffande stöd till vissa indonesiska
MR-organisationer
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U211 yrkande 6 i
berörd del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

147. U-krediter till Indonesien (mom. 153)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
U-krediter börjar med "Enligt utskottets uppfattning" och
slutar med "yrkande 3, avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i enlighet med vad som anförs i motion U211
(mp) yrkande 6 (delvis), att regeringen i Nordiska ministerrådet
bör verka för att Nordiska investeringsbankens (NIB:s) och
Nordiska utvecklingsfondens kreditgivning till Indonesien
stoppas till dess Indonesien visar respekt för såväl FN:s
resolutioner om Östtimors rätt till självbestämmande som de
grundläggande mänskliga rättigheterna. Regeringen bör vidare
använda Sveriges närvaro i Consultative Group for Indonesia för
att ta upp Indonesiens kränkningar av de mänskliga rättigheterna
på Östtimor och verka för att den internationella
kreditgivningen kopplas till Indonesiens efterlevnad av FN:s
resolutioner om Östtimor.
Därmed tillstyrks motionerna U211 (mp) yrkande 6 (delvis) och
U637 (fp) yrkande 3. Motion U631 (c) yrkande 9 anses
tillgodosedd med vad utskottet anfört.

dels att moment 153 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

153. beträffande U-krediter till Indonesien
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:U631 yrkande
9 och 1994/95:U637 yrkande 3 och med bifall till motion
1994/95:U211 yrkande 6 i berörd del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

148. Medelsram för Biståndskrediter (mom. 154)

Under förutsättning av bifall till reservation 142

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Biståndskrediter börjar med "Utskottet har ingen" och slutar
med "U209 (fp), yrkande 35" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare föreslagit en minskning av beloppet för
u-krediter med 40 miljoner kronor. Denna summa bör enligt
utskottets mening -- i enlighet med vad som förordas i motion
U209 -- överföras till biståndskrediterna.
Därmed tillstyrks motion U209 (fp) yrkande 35. Utskottet
föreslår sålunda att 135 miljoner kronor anvisas till
biståndskrediter för budgetåret 1995/96.

dels att moment 154 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

154. beträffande medelsram för Biståndskrediter
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 35
samt med anledning av budgetpropositionens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

149. Medelsram för Kostnader för fältpersonal
(mom. 156)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.10 Kostnader för fältpersonal börjar med "Utskottet har
ingen" och slutar med "yrkande 4 (delvis 21)" bort ha följande
lydelse:

Utskottet förordar varmt den i motion U203 rekommenderade
förändringen av administrationen av svenskt u-bistånd. Detta
innebär att den offentliga egenregiverksamheten snabbt
reduceras. Detta i sin tur medför i enlighet med motion U311 att
under första året endast 54,1 miljoner kronor behöver anvisas
för fältpersonal i offentlig regi -- dvs. en minskning med en
tredjedel initialt.

Utskottet föreslår att 54,1 miljoner kronor anvisas till
Kostnader för fältpersonal för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U311 (m) yrkande 4 (delvis 21).

dels att moment 156 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

156. beträffande medelsram för Kostnader för fältpersonal
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (21) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

150. Medelsram för Information (mom. 157)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.11 Information börjar med "Utskottet har ingen" och
slutar med "yrkande 4 (delvis 22)" bort ha följande lydelse:

Något nytt Super-SIDA eller Fenix bör enligt utskottet inte
tillskapas. I stället bör UD efter hand ta ett mera direkt
ansvar för den svenska biståndsverksamheten. I väntan på den nya
utformningen av biståndets administration, bör man avvakta med
mera omfattande informationskampanjer. Utskottet rekommenderar
därför att anslaget i denna del strykes.
Därmed tillstyrks motion U311 yrkande 4 (delvis 22).
Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 30) och U231 yrkande 57
avstyrks.

dels att moment 157 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

157. beträffande medelsram för Information
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 4 i
berörd del (22) avslår budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (30) samt
1994/95:U231 yrkande 57 och som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

151. Medelsram för Information (mom. 157)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.11 Information börjar med "Utskottet har ingen" och
slutar med "yrkande 4 (delvis 22)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 50 miljoner kronor anvisas till
Information för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U231 (v) yrkande 57. Motionerna U206
yrkande 9 (delvis 30) och U311 yrkande 4 (delvis 22) avstyrks.

dels att moment 157 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

157. beträffande medelsram för Information
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 57
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motion 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (30) och med avslag
på motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (22) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

152. Medelsram för Information (mom. 157)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2.11 Information börjar med "Utskottet har ingen" och
slutar med "yrkande 4 (delvis 22)" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att 37,5 miljoner kronor anvisas till
Information för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U206 (kds) yrkande 9 (delvis 30).
Motionerna U231 yrkande 57 och U311 yrkande 4 (delvis 22)
avstyrks.

dels att moment 157 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

157. beträffande medelsram för Information
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (30) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motion 1994/95:U231 yrkande 57 och med avslag på
motion 1994/95:U311 yrkande 4 i berörd del (22) som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

153. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten (C 2) (mom. 161)

Under förutsättning av bifall till reservation 64

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2. Anslag m.m. börjar med "Utskottet har ingen" och slutar
med "U311 (m), yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de i motionerna U203 och U311
anförda synpunkterna på svensk biståndspolitik och avstyrker
förslaget om den nya myndigheten Super-SIDA och dess riktlinjer.
Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen ger regeringen i
uppdrag att återkomma med nytt förslag i enlighet med
riktlinjerna i motionerna U203 och U311.
Utskottet föreslår i enlighet med vad som anförts ovan att
9 136,6 miljoner kronor anvisas för angivna uppgifter.

Därmed tillstyrkes kommittémotionen U311 (m) yrkande 3.
Motionerna U206 (kds) yrkande 9 (delvis 31), U209 (fp) i berörda
delar, U231 (v) i berörda delar, U232 (c) yrkande 16 och U233
(mp) i berörda delar avstyrks.

dels att moment 161 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

161. beträffande anslag till Utvecklingssamarbete genom den
nya myndigheten (C 2)
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 3
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (31),
1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar,
1994/95:U232 yrkande 16 samt 1994/95:U233 i berörda delar
till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för
budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 9 136 600 000 kr samt som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om medlens
närmare fördelning,

154. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten (C 2) (mom. 161)

Helena Nilsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2. Anslag m.m. börjar med "Utskottet har ingen" och slutar
med "U311 (m), yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår med anledning av motion U232 (c) yrkande 16
och i enlighet med vad som anförts ovan under de olika
delanslagen under C 2. att 12 061,1 miljoner kronor anvisas till
C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för
budgetåret 1995/96.
Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 31), U209 i berörda delar,
U231 i berörda delar, U233 i berörda delar och U311 yrkande 3
avstyrks.

dels att moment 161 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

161. beträffande anslag till Utvecklingssamarbete genom den
nya myndigheten (C 2)
att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag
och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (31),
1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar,
1994/95:U232 yrkande 16, 1994/95:U233 i berörda delar samt
1994/95:U311 yrkande 3 till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag om 12 061 100 000 kr,

155. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten (C 2) (mom. 161)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2. Anslag m.m. börjar med "Utskottet har ingen" och slutar
med "U311 (m), yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår i enlighet med vad som anförts ovan under
de olika delanslagen under C 2. att 12 236,1 miljoner kronor
anvisas till C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten
för budgetåret 1995/96.
Därmed tillstyrks motion U209 (fp) i berörda delar. Motionerna
U206 yrkande 9 (delvis 31), U231 i berörda delar, U232 yrkande
16, U233 i berörda delar och U311 yrkande 3 avstyrks.

dels att moment 161 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

161. beträffande anslag till Utvecklingssamarbete genom den
nya myndigheten (C 2)
att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag
och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (31),
1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar,
1994/95:U232 yrkande 16, 1994/95:U233 i berörda delar samt
1994/95:U311 yrkande 3 till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 12 236 100 000 kr,

156. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten (C 2) (mom. 161)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2. Anslag m.m. börjar med "Utskottet har ingen" och slutar
med "U311 (m), yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår med anledning av motion U231 (v) i berörda
delar och i enlighet med vad som anförts ovan under de olika
delanslagen under C 2. att 12 663,6 miljoner kronor anvisas till
C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för
budgetåret 1995/96. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 31), U209
i berörda delar, U231 i berörda delar, U232 yrkande 16, U233 i
berörda delar och U311 yrkande 3 avstyrks.

dels att moment 161 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

161. beträffande anslag till Utvecklingssamarbete genom den
nya myndigheten (C 2)
att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag
och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (31),
1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar,
1994/95:U232 yrkande 16, 1994/95:U233 i berörda delar samt
1994/95:U311 yrkande 3 till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 12 663 600 000 kr,

157. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten (C 2) (mom. 161)

Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2. Anslag m.m. börjar med "Utskottet har ingen" och slutar
med "U311 (m), yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår med anledning av motion U233 i berörda
delar och i enlighet med vad som anförts ovan under de olika
delanslagen under C 2. att 12 716,6 miljoner kronor anvisas
till C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för
budgetåret 1995/96.
Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 31), U209 i berörda delar,
U231 i berörda delar, U232 yrkande 16 och U311 yrkande 3
avstyrks.

dels att moment 161 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

161. beträffande anslag till Utvecklingssamarbete genom den
nya myndigheten (C 2)
att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag
och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (31),
1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar,
1994/95:U232 yrkande 16, 1994/95:U233 i berörda delar samt
1994/95:U311 yrkande 3 till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 12 716 100 000 kr,

158. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten (C 2) (mom. 161)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 2. Anslag m.m. börjar med "Utskottet har ingen" och slutar
med "U311 (m), yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår med anledning av motion U206 yrkande 9
(delvis 31) och i enlighet med vad som anförts ovan under de
olika delanslagen under C 2. att 12 447 miljoner kronor anvisas
till C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten för
budgetåret 1995/96. Motionerna U209 i berörda delar, U231 i
berörda delar, U232 yrkande 16, U233 i berörda delar och U311
yrkande 3 avstyrks.

dels att moment 161 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

161. beträffande anslag till Utvecklingssamarbete genom den
nya myndigheten (C 2)
att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag
och motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (31),
1994/95:U209 i berörda delar, 1994/95:U231 i berörda delar,
1994/95:U232 yrkande 16, 1994/95:U233 i berörda delar samt
1994/95:U311 yrkande 3 till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 12 447 000 000 kr samt som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om medlens
närmare fördelning,

159. Anslag till Den nya myndigheten och Styrelsen för
U-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) (C 3) (mom. 162)

Under förutsättning av bifall till reservation 14

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
C 3. Den nya myndigheten och Styrelsen för U-landsutbildning i
Sandö (Sandö U-centrum) börjar med "Utskottet har tidigare"
och slutar med "yrkande 9 (delvis 32)" bort ha följande lydelse:

Som en följd av utskottets tidigare ställningstagande rörande
myndighetsstrukturen föreslår utskottet att 620 miljoner kronor
anvisas till SIDA, SFID och Sandö U-centrum i enlighet med vad
som anförs i motion U206 yrkande 9 delvis (32) för budgetåret
1995/96.

dels att moment 162 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

162. beträffande anslag till Den nya myndigheten och
Styrelsen för U-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) (C
3)
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (32) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag till Den nya myndigheten och Styrelsen för
u-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum) för budgetåret
1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
620 000 000 kr samt som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om medlens närmare fördelning,

160. Total medelsram för biståndet (mom. 176)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Biståndsramen börjar med "Utskottets ställningstaganden i"
och slutar med "U231 (v), yrkande 8" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad som ovan förordats tillstyrker utskottet
motion U209 yrkande 16. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 33)
och U231 yrkande 8 avstyrks.

dels att moment 176 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

176. beträffande total medelsram för biståndet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U209 yrkande 16
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (33) och
1994/95:U231 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

161. Total medelsram för biståndet (mom. 176)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Biståndsramen börjar med "Utskottets ställningstaganden i"
och slutar med "U231 (v), yrkande 8" bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad som ovan förordats tillstyrker utskottet
motion U231 (v) yrkande 8. Motionerna U206 yrkande 9 (delvis 33)
och U209 yrkande 16 avstyrks.

dels att moment 176 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

176. beträffande total medelsram för biståndet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U231 yrkande 8
samt med anledning av budgetpropositionens förslag och
motionerna 1994/95:U206 yrkande 9 i berörd del (33) och
1994/95:U209 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

162. Total medelsram för biståndet (mom. 176)

Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Biståndsramen börjar med "Utskottets ställningstaganden i"
och slutar med "U231 (v), yrkande 8" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att vi har ett stort ansvar för omvärlden,
inte minst för den miljard människor i u-världen som tvingas
leva i absolut fattigdom. Vårt ansvar för de sämst ställda kan
inte begränsas till vårt eget land. Om vi skall kunna bidra till
att undanröja de diskriminerande hinder för en utveckling mot en
god livsmiljö som alla människor har rätt till, får vi inte
undandra oss detta ansvar ens i tider av ekonomiska svårigheter.
Vi får inte spara på de allra fattigaste. Mot bakgrund av detta
anser utskottet att den totala medelsramen skall höjas till 20
490 miljoner kronor för 18 månader 1995/96.
I konsekvens med vad som ovan förordats tillstyrker utskottet
sålunda motion U206 yrkande 9 (delvis 33). Motionerna U209
yrkande 16 och U231 yrkande 8 avstyrks.

dels att moment 176 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

176. beträffande total medelsram för biståndet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U206 yrkande 9 i
berörd del (33) samt med anledning av budgetpropositionens
förslag och motionerna 1994/95:U209 yrkande 16 och 1994/95:U231
yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Särskilda yttranden

1. Övergripande biståndspolitiska mål (mom. 6)

Ingrid Näslund (kds) anför:

Biståndets övergripande mål är fattigdomsbekämpning.
Fattigdomen är mest utbredd i Afrika. Enligt regeringens
proposition lever 60% av befolkningen söder om Sahara i djup
fattigdom. Halva befolkningen är analfabeter. Ett av tio födda
barn dör före ett års ålder. Medellivslängden är 51 år. Den
ekonomiska tillväxten har under en längre tid varit alltför låg
för att kompensera befolkningstillväxten. Många länder brottas
med tunga skuldbördor.
Jag anser därför att svenskt bistånd i större utsträckning
skall satsas på att stödja de fattigaste länderna i Afrika.
Trots regeringens löfte: "Afrika kommer att förbli den
viktigaste kontinenten i det svenska utvecklingsarbetet" noterar
jag med förvåning, att Afrikas andel av det totala bilaterala
anslaget nästa budgetår minskar till förmån för vissa asiatiska
mottagarländer. Ändå kan dessa uppvisa en starkare ekonomisk
tillväxt än de afrikanska och därmed ett mindre behov av
bistånd. Flera av de asiatiska länderna ger dessutom prov på en
mycket långsam utveckling mot demokrati och pluralism.
Jag anser i motsats till regeringen, att de fattigaste
länderna i Afrika, som redan är demokratier eller befinner sig i
en demokratisk process, även fortsättningsvis bör ha ett
kraftfullt ekonomiskt stöd. Angola, Eritrea, Etiopien,
Sydafrika, Moçambique, Rwanda och Burundi är exempel på stater
för vilka jag föreslår ökat eller oförändrat bistånd.

2. Nya finansieringskällor (mom. 8)

Eva Zetterberg (v) anför:

Vänsterpartiet delar i stort regeringens inriktning av
biståndspolitiken. Vi kan dock konstatera att det blir svårt att
framöver leva upp till de goda ambitionerna med ett krympande
bistånd. Från och med detta år skall Sverige också bidra till
EU:s biståndsbudget, vilket ytterligare minskar möjligheterna
till en självständig biståndspolitik.
Det är dock vår förhoppning att Sverige, trots mer begränsade
resurser, tar till vara alla möjligheter att inom EU och
internationellt verka för skuldavskrivning för de fattigaste
länderna. De förslag som FN-rapporten Global Neighbourhood lagt
fram om internationell skatt på valutatransaktioner och
vapenhandel för att få fram ökade resurser för utveckling i
världen, s.k. Tobinskatt, bör av Sverige drivas med kraft.
Kvinno- och jämställdhetsperspektivet i biståndet måste stärkas.
Rättigheter och förbättrade villkor för människor med
funktionshinder måste särskilt bevakas. Förverkligandet av FN:s
barnkonvention gäller inte bara i Sverige, utan bör i högsta
grad också vara vägledande för de svenska biståndsinsatserna.

3. Information om mänskliga rättigheter (mom. 13)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anför:

Vi anser att mottagarlandets politiska system måste
karakteriseras av respekt för mänskliga rättigheter och
fundamentala friheter. I centrum står det demokratiska
flerpartisystemets fria yttranderätt, fri åsiktsbildning, och
fria val liksom ekonomiska rättigheter. Förutsättningen för stöd
via statsmakten är att landet är en demokrati eller har en fast
och tydlig strävan i denna riktning. Rättsstaten är central och
en fungerande rättsordning är oundgänglig. Det är därför
vår uppfattning att regeringen inte bara noga skall följa
utvecklingen vad beträffar mänskliga rättigheter och demokrati i
mottagarländerna utan också att den årligen i samband med
budgetförslaget skall lämna riksdagen en utförlig rapport om
situationen i mottagarländerna.

4. Ändrad myndighetsstruktur (mom. 28)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:

Regeringen tog i höstas initiativ till en sammanslagning av
fyra myndigheter på biståndsområdet -- SIDA, BITS, SAREC och
SwedeCorp -- till en ny myndighet. Folkpartiet liberalerna hade
som framgår av motion U209 föredragit en annan tågordning för
det biståndspolitiska reformarbetet: först en förnyad diskussion
om biståndets framtida innehåll, därefter organisatoriska
åtgärder. Med tanke på att den process som startade i höstas nu
förts mycket långt har vi avstått från att yrka avslag på
regeringens förslag i budgetpropositionen beträffande bildandet
av den nya myndigheten.
Vi har i vår motion pekat på risken för biståndets
förnyelseförmåga och utvecklingskraft om de inslag av mångfald i
biståndet skulle gå förlorade som olika arbetssätt och
myndighetskulturer innebär. Utskottet skriver nu i sitt
betänkande att det utgår från att dessa problem kommer att
beaktas när den nya myndighetsordningen utformas. Vi välkomnar
detta uttalande.

5. Ändrad myndighetsstruktur (mom. 28)

Eva Zetterberg (v) anför:

Vänsterpartiet anser att det av olika skäl är en klar fördel
om den nya biståndsorganisationen lokaliseras till Rinkeby i
Stockholm. Det är en stadsdel med mycket internationell prägel,
men som saknar statliga myndigheter på hög nivå. Stockholms stad
har erbjudit sig att komma med lämpliga förslag som
kostnadsmässigt väsentligt understiger det pris nu sannolikt får
betala för lokaler vid Sergels torg. Regeringen borde överväga
detta alternativ närmare.

6. Visst utvecklingssamarbete med Cuba (mom. 111)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:

Regeringen skrev i årets budgetproposition att beredskap bör
finnas för stöd till "de demokratiska reformprocesserna" på
Haiti och Cuba. Från folkpartiet liberalernas sida invände vi i
motion U209 mot denna formulering. Någon process av detta slag
pågår dess värre inte på Cuba. Parallellen mellan Haiti där en
demokratiskt vald president återinsatts samt allmänna val skall
hållas i juni i år och Cuba där förtrycket består föreföll oss
inte särskilt välfunnen. Vi kan nu konstatera att utskottet inte
drar någon motsvarande parallell och inte heller försöker hävda
att det pågår någon demokratisk reformprocess på Cuba. Däremot
menar utskottet att humanitära insatser som främjar
systemöppning, demokrati och mänskliga rättigheter skall kunna
genomföras. Vi delar den uppfattningen. Allt bör göras för att
medverka till att det kommunistiska förtrycket på Cuba upphör.

7. Bistånd till Kina (mom. 117)

Karl-Göran Biörsmark (fp) och Eva Zetterberg (v) anför:

Biståndet till Kina har en betydande omfattning. För det
senast utgångna budgetåret uppgick det totalt till 51,5 miljoner
kronor. Året innan utbetalades ca 247 miljoner kronor.
Vi ser mycket allvarligt på det fortsatta förtrycket och de
allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter i Kina.
Regeringen sände våren 1994 en delegation till Kina för att
studera läget beträffande mänskliga rättigheter. Härvid besöktes
bl.a. Tibet. Det är angeläget att dessa frågor bevakas noggrant
även framgent och att Sveriges protester kommer till tydligt
uttryck.
I motion U209 framförs att mer omfattande biståndsinsatser
t.ex. genom u-krediter och samarbete på regeringsnivå inte bör
förekomma förrän situationen vad gäller mänskliga rättigheter
tydligt förbättrats. Enligt vår uppfattning bör regeringen
återkomma till riksdagen med en redovisning av nya
biståndspolitiska riktlinjer vad gäller Kina i enlighet med vad
som i föreslås i motionen. I det sammanhanget kan lämpligen
också den handlingsplan för stöd till demokratisk utveckling i
Kina utarbetas som föreslås i motion U229.

8. Bistånd till Rwanda och Burundi (mom. 135)

Ingrid Näslund (kds) anför:

Med anledning av motion U205 (kds) har utskottet erfarit att
det fortsatta svenska stödet till Rwanda och Burundi kommer att
inriktas bl.a. på försoningsfrämjande och konfliktförebyggande
insatser. Det är en mycket viktig satsning, som enligt min
mening har stora möjligheter till framgång med tanke på det
stora förtroende som byggts upp från svensk sida under en mycket
lång följd av år i detta område. Det nätverk som finns på bynivå
är också en bra förutsättning.
Jag anser också att PMU har särskilt stora förutsättningar att
fortsätta det humanitära arbete de påbörjat och även
återuppbyggnadsarbete på grund av det förtroende de byggt upp
och sina kontakter med ett mycket vitt förgrenat nätverk. Jag
anser därför att de bör ges möjlighet att fortsätta sitt arbete.

9. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten
(C 2) (mom. 161)

Eva Zetterberg (v) anför:

I utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU14 reservation 11
anslöt Vänsterpartiet sig till en ökning av anslaget Information
och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling
med 3 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Detta
finansieras genom en besparing på anslaget C 2 med samma belopp.
I konsekvens därmed blir Vänsterpartiets anslag till C 2
Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten 3 miljoner kronor
lägre än vad som annars varit fallet. Sammantaget anvisar
Vänsterpartiet 1 077 miljoner kronor mer än regeringen till C 2.

10. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten
(C 2) (mom. 161)

Bodil Francke Ohlsson (mp) anför:

I utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU14 reservation 11
anslöt Miljöpartiet sig till en ökning av anslaget Information
och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling
med 3 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Detta
finansieras genom en besparing på anslaget C 2 med samma belopp.
I konsekvens därmed blir Miljöpartiets anslag till C 2
Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten 3 miljoner kronor
lägre än vad som annars varit fallet. Sammantaget anslår
Miljöpartiet 129,5 miljoner kronor mer än regeringen till C 2.7
Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda organisationer.

11. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten
(C 2) (mom. 161)

Ingrid Näslund (kds) anför:

I utrikesutskottets betänkande 1994/95:UU14 reservation 11
anslöt Kristdemokraterna sig till en ökning av anslaget
Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling med 3 miljoner kronor jämfört med regeringens
förslag. Detta finansieras genom en besparing på C 2.6
Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till återuppbyggnad
m.m. med samma belopp (jämfört med Kristdemokraternas motion). I
konsekvens därmed blir Kristdemokraternas anslag till C 2. 3
miljoner kronor lägre än vad som annars varit fallet.
Kristdemokraterna anvisar 860,4 miljoner kronor mer än
regeringen till C 2.

Bilaga 1

Vissa förkortningar
Bilaga 2

00>AfDB 19>African Development Bank 59>Afrikanska
utvecklingsbanken

00>AfDF 19>African Development Fund 59>Afrikanska
utvecklingsfonden

00>ANC 19>African National Congress 59>Afrikanska
nationalkongressen

00>AsDB 19>Asian Development Bank 59>Asiatiska
utvecklingsbanken

00>AsDF 19>Asian Development Fund 59>Asiatiska
utvecklingsfonden

00>BITS 19>Swedish Agency for 59>Beredningen för
internationellt
19>International Technical and
59>tekniskt-ekonomiskt samarbete
19>Economic Co-operation

00>CGI 19>Consultative Group on
59>Biståndskonsortiet för
19>Indonesia 59>Indonesien

00>DAC 19>Development Assistance 59>OECD:s kommitté
för bistånds-
19>Committee 59>frågor

00>EADB 19>East African Development 59>Östafrikanska
utvecklings-
19>Bank 59>banken

00>Ecosoc 19>Economic and Social Council 59>FN:s
ekonomiska och sociala 19>of the United Nations 59>råd

00>FAC 19>Food Aid Convention
59>Livsmedelshjälpskonventionen

00>FSO 19>Fund for Special Operations

00>GATT 19>General Agreement on 59>Allmänna tull- och
handels-
19>Tariffs and Trade 59>avtalet

00>HABITAT 19>United Nations Centre for 59> FN:s
boende- och
bebyggelse-
19>Human Settlements 59>center

00>IBRD 19>International Bank for
59>Världsbanken
19>Reconstruction and Development

00>ICRC 19>International Committee of
59>Internationella rödakors-
19>the Red Cross 59>kommittén

00>IDA 19>International Development
59>Internationella utvecklings-
19>Association 59>fonden

00>IDB 19>Interamerican Development
59>Interamerikanska utvecklings-
19>Bank 59>banken

00>IEFR 19>International Emergency
59>Internationella kata-
19>Food Reserve 59>stroflagret
för livsmedel

00>IFAD 19>International Fund for 59>Internationella
jordbruks-
19>Agricultural Development
59>utvecklingsfonden

00>IFC 19>International Finance
59>Internationella
finansierings-
19>Corporation 59>bolaget

00>IMF 19>International Monetary Fund
59>Internationella valutafonden

00>INSTRAW 19>United Nations International
59>Internationella forsknings- och
19>Research and Training
59>utbildningsinstitutet för
19>Institute for the 59> kvinnors
utveckling
19>Advancement of Women

00>IPDC 19>International Programme for 59>Internationella
program för
19>the Development of
59>kommunikationsutveckling
19>Communication

00>IPPF 19>International Planned
59>Internationella familje-
19>Parenthood Federation
59>planeringsfederationen

00>ITC 19>International Trade Centre 59>UNCTAD/GATT:s
inter-
59>nationella
handelscentrum

00>MIGA 19>Multilateral Investment
59>Multilaterala organet för
19>Guarantee Agency
59>investeringsgarantier

00>MPLA 19>Movimento para a Libertacão
19>de Angola

00>NDF 19>Nordic Development Fund 59>Nordiska
utvecklingsfonden

00>OECD 19>Organization for Economic 59>Organisationen
för ekonomiskt
19>Co-operation and Develop- 59>samarbete och
utveckling
19>ment

00>SADC 19>Southern African Develop- 59>Gemenskapen för
utveckling i
19>ment Community 59>södra Afrika

00>SADCC 19>Southern African Develop- 59>Konferensen för
samordnad
19>ment Coordination 59>utveckling i
södra Afrika
19>Conference

00>SAK 59>Svenska
Afghanistankommittén

00>SAREC 19>Swedish Agency for Research 59>Styrelsen för
u-landsforskning
19>Co-operation with Developing
19>Countries

00>SIDA 19>Swedish International 59>Styrelsen för
internationell
19>Development Authority 59>utveckling

00>SPA 19>World Bank Special Program 59>Världsbankens
särskilda
19>of Assistance 59>program för
Afrika

00>SWAPO 19>South West Africa People's
59>Sydvästafrikanska
folkorganisa-
19>Organization 59>tionen

00>SWEDFUND 19>Swedish Fund for Industrial 59>Fonden
för industriellt
19>Co-operation with Developing 59>samarbete
med u-länder
19>Countries

00>SwedeCorp 19>Swedish International59>Styrelsen för
internationellt
19>Enterprise Development 59>näringslivsbistånd
19>Corporation

00>UNCDF 19>United Nations Capital 59>FN:s
kapitalutvecklingsfond
19>Development Fund

00>UNCSTD 19>United Nations Centre for 59>FN:s center
för vetenskap och
19>Science and Technology for 59>teknologi för
utveckling
19>Development

00>UNCTAD 19>United Nations Conference on 59>FN:s
konferens för handel och
19>Trade and Development 59>utveckling

00>UNCTC 19>United Nations Commission 59>FN:s
kommission för multi-
19>for Transnational 59>nationella
företag
19>Corporations

00>UNDP 19>United Nations Development 59>FN:s
utvecklingsprogram
19>Programme

00>UNDRO 19>Office of the United Nations 59>FN:s
katastrofhjälpskontor
19>Disaster Relief Co-ordinator

00>UNEP 19>United Nations Environment 59>FN:s
miljöprogram
19>Programme

00>Unesco 19>United Nation Educational, 59>FN:s
organisation för
19>Scientific and Cultural 59>utbildning,
vetenskap och
19>Organization 59>kultur

00>UNFDAC 19>United Nations Fund for 59>FN:s fond för
kontroll av
19>Drug Abuse Control
59>beroendeframkallande medel

00>UNFPA 19>United Nations 59>FN:s
befolkningsfond
19>Population Fund

00>UNHCR 19>United Nations High 59>FN:s
flyktingkommissarie
19>Commissioner for Refugees

00>Unicef 19>United Nations Children's 59>FN:s
barnfond
19>Fund

00>UNIDO 19>United Nations Industrial 59>FN:s
organisation för
19>Development Organization 59>industriell
utveckling

00>UNIFEM 19>United Nations Development 59>FN:s
utvecklingsfond för 19>Fund for Women 59>kvinnor

00>UNITA 19>Uniao National para la
Independencia Total de
Angola/National Union
for the total Liberation
of Angola

00>UNOCA 19>Office of the Coordination
for United Nations
(Humanitarian and
Economic Assistance
Programmes
relating to Afghanistan)

00>UNRWA 19>United Nations Relief and 59>FN:s
hjälporganisation för
19>Works Agency for Palestine
59>palestinaflyktingar

19>Refugees in the Near East

00>UNSO 19>United Nations Sudano- 59>FN:s
Sudano-Sahelkontor
19>Sahelian Office

00>WFP 19>World Food Programme
59>Världslivsmedelsprogrammet

00>WHO 19>World Health Organization
59>Världshälsoorganisationen

00>ZANU 19>Zimbabwe African National Union

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Propositionen2
Motionerna3
Utvecklingsarbete i en föränderlig värld21
Sammanfattning av propositionen (s. 38--42)21
Biståndsanslagen m.m.24
Sammanfattning av propositionen (s. 73--76)24
Enprocentsmålet, totalanslaget och anslagsstrukturen27
Motionerna27
Utskottet28
Mål och medel i det svenska utvecklingssamarbetet32
Sammanfattning av propositionen (s. 42--48)32
Motionerna34
Utskottet36
De viktiga delfrågorna -- biståndets roll40
Sammanfattning av propositionen (s. 48--60)40
Mänskliga rättigheter, demokrati och en fungerande stat46
Motionerna46
Utskottet47
Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnader49
Motionerna49
Utskottet49
Landsbygdsutveckling, infrastruktur och näringsliv49
Motionerna49
Utskottet50
Befolkning, sysselsättning och social frågor52
Motionerna52
Utskottet53
Kvinnor, utveckling och jämställdhet57
Motionerna57
Utskottet58
Hållbar utveckling60
Motionerna60
Utskottet61
Effektivitet och organisation inom utvecklingssamarbetet62
Sammanfattning av propositionen (s. 60--67)62
EU:s internationella utvecklingssamarbete64
Globalt samarbete genom multilaterala institutioner65
Den svenska biståndsförvaltningens organisation66
Motionerna66
Utskottet67
EU:s internationella utvecklingssamarbete70
Motionerna70
Utskottet71
Utredningar m.m.75
Sammanfattning av propositionen (s. 67--73)75
Övrigt utrednings- och analysarbete76
Motionerna76
Utskottet77
C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram78
Anslag och anslagsbelopp79
Multilateralt utvecklingssamarbete samt styrning och
finansiering av multilaterala organ79
Sammanfattning av propositionen (s. 76--79)79
FN:s ekonomiska och sociala verksamhet81
Sammanfattning av propositionen (s. 79--87)81
FN:s utvecklingsprogram (UNDP)81
Motionerna82
Utskottet83
FN:s befolkningsfond (UNFPA)83
Motionerna83
Utskottet84
FN:s barnfond (Unicef)84
Motionerna85
Utskottet85
Världslivsmedelsprogrammet (WFP)85
Motionerna86
Utskottet86
FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA)86
Motionen87
Utskottet87
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)87
Motionerna88
Utskottet88
UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC)89
Motionen89
Utskottet89
Narkotikabekämpning genom FN-systemet90
Motionerna90
Utskottet90
C 1.2 Internationella finansieringsinstitutioner91
Sammanfattning av propositionen (s. 87-101)91
Budgetering av internationella förhandlade bidrag91
Världsbanken (IBRD, IDA och IFC)91
Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) och Afrikanska
utvecklingsfonden (AfDF)94
Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) och Asiatiska
utvecklingsfonden (AsDF)94
Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)95
Övriga utvecklingsfonder96
Världsbanken och IMF97
Motionerna97
Utskottet98
C 1.3 Övrigt multilateralt samarbete103
Sammanfattning av propositionen (s. 95--101)103
Miljöinsatser103
Motionerna104
Utskottet105
Internationella familjeplaneringsfederationen (IPPF)106
Motionerna106
Utskottet106
Internationella sjöfartsuniversitet (WMU)106
Multilateral rekrytering106
FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad107
Motionen108
Utskottet108
Övriga insatser109
Motionen110
Utskottet110
Medelsanvisningen under anslaget C 1
Riktlinjer för bidrag till internationella biståndsprogram,
bemyndiganden för regeringen m.m.111
Motionerna111
Utskottet111
C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten (prop. s
102--105)112
Motionerna115
Utskottet119
C 2.1 Afrika121
Angola121
Motionerna121
Utskottet121
Botswana121
Motionen121
Utskottet121
Eritrea121
Motionerna121
Utskottet122
Etiopien122
Motionerna122
Utskottet122
Guinea-Bissau123
Motionerna123
Utskottet123
Kenya123
Motionen123
Utskottet123
Moçambique123
Motionerna123
Utskottet123
Namibia124
Motionerna124
Utskottet124
Sydafrika124
Motionerna124
Utskottet125
Tanzania125
Motionen125
Utskottet126
Zambia126
Motionerna126
Utskottet126
Zimbabwe126
Motionerna126
Utskottet126
Regionala insatser i Afrika126
Motionerna126
Utskottet127
C 2.2 Asien127
Bangladesh127
Motionen127
Utskottet127
Indien128
Motionerna128
Utskottet128
Kambodja129
Motionerna129
Utskottet129
Laos129
Motionerna129
Utskottet129
Sri Lanka130
Motionerna130
Utskottet130
Vietnam130
Motionerna130
Utskottet130
Västbanken och Gaza131
Motionerna131
Utskottet131
Regionala insatser i Asien132
Motionerna132
Utskottet132
C 2.3 Latinamerika134
Motionerna134
Utskottet134
Centralamerika och Karibien134
Motionerna134
Utskottet135
Nicaragua135
Motionerna135
Utskottet135
Sydamerika136
Motionerna136
Utskottet136
C 2.4 Bistånd till demokrati, mänskliga rättigheter och
konfliktlösning (prop. s. 126 f.)136
Motionerna137
Utskottet138
C 2.5 Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling (prop. s.
127)141
Motionen141
Utskottet141
Tekniskt samarbete och internationella kurser (prop. s. 127
f.)141
Motionen141
Utskottet142
Näringslivssamarbete (prop. s. 128--130)142
Motionerna142
Utskottet
Särskilda miljöinsatser (prop. s. 130 f.)143
Motionerna143
Utskottet143
Forskningssamarbete (prop. s. 131 f.)144
Motionerna144
Utskottet144
Särskilda program (prop. s. 132 f.)145
Motionerna145
Utskottet145
C 2.6 Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd till
återuppbyggnad m.m. (prop. s. 133 f.)145
Motionerna146
Utskottet147
C 2.7 Bistånd genom folkrörelser och andra enskilda
organisationer (prop. s. 135--137)149
Motionerna150
Utskottet151
C 2.8 Stöd till ekonomiska reformer och skuldlättnad (prop. s.
138--140)153
Motionerna154
Utskottet154
C 2.9 Krediter för utveckling154
Motionen154
Utskottet155
U-krediter (prop. s. 140 f.)155
Motionerna155
Utskottet156
Biståndskrediter (prop. s. 141 f.)157
Motionen157
Utskottet158
C 2.10 Kostnader för fältpersonal (prop. s. 142)158
Motionen158
Utskottet158
C 2.11 Information158
Motionerna159
Utskottet159
C 2. Anslag m.m. (prop. s. 143 f.)159
Motionerna160
Utskottet160
C 3. Den nya myndigheten och Styrelsen för u-landsutbildning i
Sandö (Sandö U-centrum) (prop. s. 144--150)161
Motionerna162
Utskottet163
C 4. Bidrag till EG:s gemensamma bistånd (prop. s.
150--152)163
Utskottet164
C 5. Swedfund International AB (prop. s. 152 f.)165
Utskottet165
C 6. Nordiska afrikainstitutet (prop. s. 153 f.)165
Motionerna166
Utskottet166
C 7. Övrigt (prop. s. 154--156)167
Utskottet167
Biståndsramen168
Motionerna168
Utskottet168
Hemställan168
Reservationer185
1. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1.) (m)
2. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1.) (c)
3. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1.) (fp)
4. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1.) (v, mp)
5. Enprocentsmålet m.m. (mom. 1.) (kds)
6. Höjning av avräkning av asylkostnaderna (mom. 2) (c, fp, v,
mp)
7. Höjning av avräkning av asylkostnaderna (mom. 2) (kds)
8. Biståndsanslagens struktur (mom. 3) (m)
9. Landprogrammen (mom. 4) (m, c)
10. Fond för miljöinsatser (mom. 5) (mp)
11. Biståndspolitikens inriktning (mom. 7) (m)
12. Ekonomiska reformprogram (mom. 15) (m)
13. Ändrad myndighetsstruktur (mom. 28) (m)
14. Ändrad myndighetsstruktur (mom. 28) (kds)
15. Särskild biståndspolitisk enhet i Södra Afrika (mom.
30) (m)
16. Utformning och ledning av biståndet (mom. 31) (m)
17. Ansvarsfördelning inom regeringskansliet för
världsbanksfrågor (mom. 32) (v)
18. Ansvarsfördelning inom regeringskansliet för
världsbanksfrågor (mom. 32) (kds)
19. Förhandlingar mellan EU och ACP-länderna (mom. 40)(mp)
20. Loméavtalet (mom. 41) (v)
21. Biståndspolitisk utredning (mom. 43) (fp)
22. Bidrag till UNDP (mom. 48) (m)
23. Bidrag till UNDP (mom. 48) (c)
24. Bidrag till UNDP (mom. 48) (v)
25. Bidrag till UNFPA (mom. 49) (fp)
26. Bidrag till UNFPA (mom. 49) (kds)
27. Bidrag till Unicef (mom. 50) (m)
28. Bidrag till Unicef (mom. 50) (c)
29. Bidrag till Unicef (mom. 50) (fp)
30. Bidrag till Unicef (mom. 50) (v)
31. Bidrag till WFP (mom. 51) (c)
32. Bidrag till WFP (mom. 51) (kds)
33. FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA)
(mom. 52) (m)
34. Bidrag till UNHCR (mom. 53) (m)
35. Bidrag till UNHCR (mom. 53) (c)
36. Bidrag till UNHCR (mom. 53) (fp, mp)
37. Bidrag till UNHCR (mom. 53) (v)
38. Bidrag till UNHCR (mom. 53) (kds)
39. Bidrag till ITC (mom. 54) (c)
40. Bidrag till Narkotikabekämpning genom FN-systemet (mom.
55) (c)
41. Bidrag till Narkotikabekämpning genom FN-systemet (mom.
55) (kds)
42. Världsbankens organisation m.m. (mom. 56) (v, mp)
43. En särskild parlamentarisk nämnd för världsbankfrågor m.m.
(mom. 57) (c, v, mp)
44. Utredning om riktlinjer för Sveriges agerande i
Världsbanken och IMF (mom. 58) (v, mp)
45. Strukturanpassningsprogrammen (mom. 62) (c, v, mp)
46. Skuldsanering (mom. 63) (v, mp)
47. Påfyllnad av IDA:s budget (mom. 64) (v, mp)
48. Världsbankens stöd till dammprojekt (mom. 65) (v, mp)
49. Bidrag till internationella finansieringsinstitutioner
(mom. 66) (m)
50. Bidrag till miljöinsatser (mom. 68) (c, kds)
51. Bidrag till IPPF (mom. 69) (c)
52. Bidrag till IPPF (mom. 69) (fp, mp)
53. Bidrag till IPPF (mom. 69) (kds)
54. Bidrag till FN:s aktioner för fred och återuppbyggnad
(mom. 70) (kds)
55. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram
(C 1) (mom. 75) (c)
56. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram
(C 1) (mom. 75) (fp)
57. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram
(C 1) (mom. 75) (v)
58. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram
(C 1) (mom. 75) (mp)
59. Anslag till Bidrag till internationella biståndsprogram
(C 1) (mom. 75) (kds)
60. Anslagsstruktur för Sydafrika, Västbanken/Gaza och
Kambodja (mom. 78) (m)
61. Särskild anslagspost för programavveckling (mom. 79) (m)
62. Medelsram för Angola (mom. 80) (v)
63. Medelsram för Angola (mom. 80) (kds)
64. Medelsram för Botswana (mom. 81) (m)
65. Medelsram för Eritrea (mom. 82) (fp, v)
66. Medelsram för Eritrea (mom. 82) (kds)
67. Medelsram för Etiopien (mom. 84) (fp)
68. Medelsram för Etiopien (mom. 84) (kds)
69. Medelsram för Guinea-Bissau (mom. 85) (m)
70. Medelsram för Guinea-Bissau (mom. 85) (kds)
71. Medelsram för Kenya (mom. 86) (m)
72. Medelsram för Moçambique (mom. 87) (m)
73. Medelsram för Moçambique (mom. 87) (v)
74. Medelsram för Namibia (mom. 88) (m)
75. Medelsram för Namibia (mom. 88) (fp)
76. Medelsram för Namibia (mom. 88) (v)
77. Medelsram för Namibia (mom. 88) (kds)
78. Medelsram för Sydafrika (mom. 89) (m)
79. Medelsram för Sydafrika (mom. 89) (fp)
80. Medelsram för Sydafrika (mom. 89) (v)
81. Medelsram för Sydafrika (mom. 89) (kds)
82. Medelsram för Tanzania (mom. 91) (m)
83. Medelsram för Zambia (mom. 92) (fp)
84. Medelsram för Zambia (mom. 92) (kds)
85. Medelsram för Zimbabwe (mom. 93) (m)
86. Medelsram för Zimbabwe (mom. 93) (fp)
87. Medelsram för Zimbabwe (mom. 93) (v)
88. Medelsram för Regionala insatser i Afrika (mom. 94) (m)
89. Medelsram för Regionala insatser i Afrika (mom. 94) (c)
90. Medelsram för Regionala insatser i Afrika (mom. 94) (v)
91. Medelsram för Indien (mom. 97) (v)
92. Medelsram för Indien (mom. 97) (kds)
93. Medelsram för Kambodja (mom. 99) (m)
94. Medelsram för Kambodja (mom. 99) (v)
95. Medelsram för Laos (mom. 101) (m)
96. Medelsram för Laos (mom. 101) (v)
97. Medelsram för Laos (mom. 101) (kds)
98. Medelsram för Sri Lanka (mom. 102) (m)
99. Medelsram för Sri Lanka (mom. 102) (v)
100. Medelsram för Sri Lanka (mom. 102) (kds)
101. Medelsram för Vietnam (mom. 103) (m)
102. Medelsram för Vietnam (mom. 103) (fp)
103. Medelsram för Vietnam (mom. 103) (v)
104. Medelsram för Västbanken och Gaza (mom. 104) (m)
105. Medelsram för Latinamerika (mom. 109) (m)
106. Medelsram för Nicaragua (mom. 113) (v)
107. Medelsram för Nicaragua (mom. 113) (kds)
108. Utbyggnad av Bio-Bio-floden (mom. 115) (v, mp)
109. Medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga
rättigheter och konfliktlösning (mom. 116) (m)
110. Medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga
rättigheter och konfliktlösning (mom. 116) (c)
111. Medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga
rättigheter och konfliktlösning (mom. 116) (v)
112. Medelsram för Bistånd till demokrati, mänskliga
rättigheter och konfliktlösning (mom. 116) (kds)
113. Bistånd till Indonesien (mom. 120) (v, mp)
114. Ekonomiskt samarbete med Indonesien (mom. 121) (v, mp)
115. Omförhandlingar av investeringsskyddsavtal (mom. 122) (v,
mp)
116. Medelsram för Tekniskt samarbete och kapacitetsutveckling
(mom. 123) (m)
117. Medelsram för Tekniskt samarbete och internationella
kurser (mom. 124) (v)
118. Medelsram för Näringslivssamarbete (mom. 125) (v)
119. Medelsram för Näringslivssamarbete (mom. 125) (kds)
120. Medelsram för Särskilda miljöinsatser (mom. 127) (c)
121. Medelsram för Särskilda miljöinsatser (mom. 127) (fp)
122. Medelsram för Särskilda miljöinsatser (mom. 127) (v)
123. Medelsram för Särskilda miljöinsatser (mom. 127) (mp)
124. Medelsram för Särskilda miljöinsatser (mom. 127) (kds)
125. Medelsram för Forskningssamarbete (mom. 129) (c)
126. Medelsram för Forskningssamarbete (mom. 129) (v)
127. Medelsram för Särskilda program (mom. 131) (c)
128. Medelsram för Särskilda program (mom. 131) (v)
129. Medelsram för Särskilda program (mom. 131) (kds)
130. Medelsram för Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd
till återuppbyggnad m.m. (132) (v)
131. Medelsram för Katastrof- och flyktingbistånd samt stöd
till återuppbyggnad m.m. (132) (kds)
132. Medelsram för Bistånd genom folkrörelser och andra
enskilda organisationer (mom. 139) (c, fp)
133. Medelsram för Bistånd genom folkrörelser och andra
enskilda organisationer (mom. 139) (mp)
134. Medelsram för Bistånd genom folkrörelser och andra
enskilda organisationer (mom. 139) (kds)
135. Ungdomars frivilliga biståndsarbete (mom. 140) (v)
136. Konkurrensupphandling (mom. 142) (m)
137. Medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och
skuldlättnad (mom. 147) (c)
138. Medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och
skuldlättnad (mom. 147) (fp)
139. Medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och
skuldlättnad (mom. 147) (v)
140. Medelsram för Stöd till ekonomiska reformer och
skuldlättnad (mom. 147) (kds)
141. Medelsram för Krediter för utveckling (mom. 148) (m)
142. Medelsram för U-krediter (mom. 149) (fp)
143. Medelsram för U-krediter (mom. 149) (v)
144. Medelsram för U-krediter (mom. 149) (kds)
145. Bistånd till Marocko (mom. 149) (v, mp)
146. Stöd till vissa indonesiska MR-organisationer (mom.
152) (v, mp)
147. U-krediter till Indonesien (mom. 153) (v, mp)
148. Medelsram för Biståndskrediter (mom. 154) (fp)
149. Medelsram för Kostnader för fältpersonal (mom. 156) (m)
150. Medelsram för Information (mom. 157) (m)
151. Medelsram för Information (mom. 157) (v)
152. Medelsram för Information (mom. 157) (kds)
153. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten (C 2) (mom. 161) (m)
154. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten (C 2) (mom. 161) (c)
155. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten (C 2) (mom. 161) (fp)
156. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten (C 2) (mom. 161) (v)
157. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten (C 2) (mom. 161) (mp)
158. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten (C 2)(mom. 161) (kds)
159. C 3. Den nya myndigheten och Styrelsen för
U-landsutbildning i Sandö (Sandö U-centrum)(mom. 162) (kds)
160. Total medelsram för biståndet (mom. 176) (fp)
161. Total medelsram för biståndet (mom. 176) (v)
162. Total medelsram för biståndet (mom. 176) (kds)
Särskilda yttranden264
1. Övergripande biståndspolitiska mål (mom. 6) (kds)
2. Nya finansieringskällor (mom. 8) (v)
3. Information om mänskliga rättigheter (mom. 13) (m)
4. Ändrad myndighetsstruktur (mom. 28) (fp)
5. Ändrad myndighetsstruktur (mom. 28) (v)
6. Visst utvecklingssamarbete med Kuba (mom. 111) (fp)
7. Bistånd till Kina (mom. 117) (fp, v)
8. Bistånd till Rwanda och Burundi (mom. 135) (kds)
9. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten
(C 2) (mom. 161) (v)
10. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten
(C 2) (mom. 161) (mp)
11. Anslag till Utvecklingssamarbete genom den nya myndigheten
(C 2) (mom. 161) (kds)
Bilagor269
Bilaga 1.
Tabell 1. Biståndsanslagen. C 1 - C 7.269
Tabell 2. C 1. Bidrag till internationella
biståndsprogram.271
Tabell 3. C 2. Utvecklingssamarbete genom den nya
myndigheten.273
Bilaga 2.276
Vissa förkortningar276