Utrikesutskottets betänkande

1994/95:UU14

Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område (prop. 1994/95:100 bil. 4)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1994/95
UU14

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens
framställning i proposition 1994/95:100 bilaga 4 avseende
anslagsbehov m.m. under littera A (Utrikesförvaltningen m.m.),
anslagen B 1--5 och B 8--11 under littera B (Bidrag till vissa
internationella organisationer), anslagen D 1 (SI) och D 2 under
littera D (Information om Sverige i utlandet m.m.), anslagen E
4--E 5 under littera E (Utrikeshandel och exportfrämjande) samt
littera F (Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m.m.)
jämte motioner som väckts i anslutning till dessa delar av
propositionen.

Regeringen föreslår att totalt 4 222 895 000 kr anvisas till
ovan nämnda anslag budgetåret 1995/96.

I betänkandet godkänner utskottet regeringens förslag till
medelsramar för de olika anslagen och anslagsposterna. Utskottet
godkänner också de riktlinjer som regeringen föreslår för
användningen av anslagen och inriktningen av besparingsåtgärder
för budgetåren 1997 och 1998. Utskottet tar vidare ställning
till olika motionsyrkanden avseende principer och riktlinjer
gällande medelsanvändningen.

Till betänkandet har fogats 11 reservationer och ett särskilt
yttrande.

TREDJE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen framlägger i proposition 1994/95:100 bilaga 4
(Utrikesdepartementet) följande förslag under littera A (1--7),
B (1--5 och 8--11), D (1--2), E (4--5) och F (1--6):

1994/95:100 bilaga 4 A vari yrkas att riksdagen godkänner
inriktningen av de besparingsåtgärder inom området
Utrikesförvaltningen för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen
förordar i avsnittet ovan Förändringar inom verksamhetsområdet.

1994/95:100 bilaga 4 A 1 vari yrkas att riksdagen till
Utrikesförvaltningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 2 666 663 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 A 2 vari yrkas att riksdagen till
Kursdifferenser för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 A 3 vari yrkas att riksdagen till
Honorärkonsuler för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 26 999 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 A 4 vari yrkas att riksdagen till
Nordiskt samarbete för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 2 115 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 A 5 vari yrkas att riksdagen till
Utredningar m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 15 809 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 A 6 vari yrkas att riksdagen till
Officiella besök m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 13 770 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 A 7 vari yrkas att riksdagen till
Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 6 410 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 B 1 vari yrkas att riksdagen till Förenta
nationerna för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
351 353 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 B 2 vari yrkas att riksdagen till
Nordiska ministerrådet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 472 500 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 B 3 vari yrkas att riksdagen till
Europarådet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
36 339 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 B 4 vari yrkas att riksdagen till
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 46 460 000
kr.

1994/95:100 bilaga 4 B 5 vari yrkas att riksdagen till
Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 B 8 vari yrkas att riksdagen till Övriga
internationella organisationer m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 5 040 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 B 9 vari yrkas att riksdagen till
Fredsbevarande verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 1 341 948 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 B 10 vari yrkas att riksdagen till
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 13 823 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 B 11 vari yrkas att riksdagen till Den
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 12 633 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 D vari yrkas att riksdagen godkänner
inriktningen av de besparingsåtgärder vad avser Information om
Sverige i utlandet för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen
förordar inom detta verksamhetsområde.

1994/95:100 bilaga 4 D 1 vari yrkas att riksdagen till Svenska
institutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag
på 88 784 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 D 2 vari yrkas att riksdagen till Övrig
information om Sverige i utlandet för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 16 386 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 E 4 vari yrkas att riksdagen till
Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 8 204 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 E 5 vari yrkas att riksdagen till Bidrag
till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för budgetåret 1995/96
anvisar ett anslag på 5 118 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 F vari yrkas att riksdagen godkänner
inriktningen av de besparingsåtgärder inom det nedrustnings- och
säkerhetspolitiska området för budgetåren 1997 och 1998 som
regeringen förordar.

1994/95:100 bilaga 4 F 1 vari yrkas att riksdagen till
Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska området
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 641
000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 F 2 vari yrkas att riksdagen till
Information och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 17 000 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 F 3 vari yrkas att riksdagen till Bidrag
till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 32
360 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 F 4 vari yrkas att riksdagen till
Forskning till stöd för nedrustning och internationell säkerhet
för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 18 711 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 F 5 vari yrkas att riksdagen till
Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
anslag på 15 579 000 kr.

1994/95:100 bilaga 4 F 6 vari yrkas att riksdagen till
Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk
betydelse för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 5 248 000 kr.

Motionerna

1994/95:U301 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tillsätta en fast tjänst som ekolog vid
den svenska FN-delegationen i New York.

1994/95:U302 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om handelskontor och generalkonsulat i Murmansk.

1994/95:U304 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att ambassaden i Lima,
Peru inte bör läggas ner.

1994/95:U305 av Birgitta Wistrand (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att omfördela resurserna vid utlandsrepresentationen i USA så
att generalkonsulatet i Los Angeles bibehålls.

1994/95:U306 av Jan Backman och Rune Rydén (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Ingenjörsvetenskapsakademiens roll i
Sverigeinformationen.

1994/95:U307 av Berit Löfstedt och Pär-Axel Sahlberg (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av diplomatisk närvaro i Franska
Väst- och Centralafrika.

1994/95:U308 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheten till ytterligare besparingar
på utrikesförvaltningen genom hemmabaserade ambassadörer,
2. att riksdagen till Officiella besök m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar 1 377 000 kr mindre än regeringen föreslagit
eller således 12 393 000 kr.

1994/95:U309 av Elver Jonsson och Erling Bager (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bevarande av ambassaden i Kinshasa.

1994/95:U310 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en skyndsam översyn av
principerna för svensk utrikesrepresentation,
2. att riksdagen under tredje huvudtiteln anslag A 1.
Utrikesförvaltningen anvisar ett extra anslag om högst
50 000 000 kr att användas efter översyn av den svenska
utrikesrepresentationen.

1994/95:U311 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas
9. att riksdagen beslutar avveckla anslaget F 2. Information
och studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling.

1994/95:U312 av Peter Eriksson och Birger Schlaug (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
nedskärningar inom utrikesförvaltningen inte bör innebära total
nedläggning av någon beskickning,
2. att riksdagen under anslaget A 1. Utrikesförvaltningen
anvisar ytterligare 38 000 000 kr för att begränsa
nedskärningarna inom utlandsmyndigheterna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
ytterligare besparingar inom utlandsmyndigheterna inte bör
planeras för kommande budgetår under denna mandatperiod.

1994/95:U313 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
nordiskt samarbete på det diplomatiska området.

1994/95:U314 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas
1. att riksdagen till Information och studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret
1995/96 anvisar 3 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit
eller således 20 000 000 kr,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om höjning av F 2-anslaget till 15 000 000 kr
för budgetåret 1996/97,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioritering av grundbidragen vid
fördelning av medel under F 2-anslaget,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om mål för F 2-anslagets fördelning mellan de
sökande organisationerna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att F 2-anslaget skall rubriceras
Information, studier och forskning om fredspolitik.

1994/95:U315 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att en svensk
representation bör inrättas i Murmansk i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1994/95:U316 av Eva Zetterberg (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att återställa organisationsstödet till Transnationella
Stiftelsen, TFF, till vad som motsvarar det ursprungliga
bidragets reella värde i dag, 450 000 kr.

1994/95:U317 av Mariann Ytterberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att F 2-anslaget fr.o.m. budgetåret
1995/96 rubriceras Information, studier och forskning om
fredspolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att angivna mål bör bli vägledande för
anslagets fördelning mellan de sökande organisationerna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att grundbidragen bör prioriteras,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av ett snabbt återställande av
F 2-anslaget till den tidigare högre nivån.

1994/95:U629 av Berit Löfstedt m.fl. (s) vari yrkas
10. att riksdagen hos regeringen begär att den omfördelar
anslag inom UD:s budget så att en officiell svensk
representation kan bibehållas i Jordanien.

1994/95:U638 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Taiwans representationskontor i Stockholm,

1994/95:U704 av Per-Ola Eriksson och Lars Leijonborg (c, fp)
vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en särskild redovisning till riksdagen om
nivå och innehåll i Nordiska ministerrådets budget för år 1996
innan budgetförslaget fastställs i ministerrådet.

1994/95:U811 av Siv Holma m.fl. (v) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioritering av ett svenskt konsulat i
Murmansk.

A. Utrikesförvaltningen m.m.

Propositionen (s. 3--21)

Sveriges inträde i den europeiska unionen den 1 januari 1995
skapar nya möjligheter för Sverige att medverka i Europas
utveckling och för internationell politik i stort. I
EU-samarbetet avser regeringen att verka för att skapa en
allomfattande freds- och säkerhetsordning i Europa, säkerställa
EU:s öppenhet mot staterna i Central- och Östeuropa och de
baltiska staterna. Utrikesförvaltningens resurser kommer vidare
bl.a. att tas i anspråk för fredsbevarande styrkor, civila och
militära observatörer, diplomatiska och biståndsinriktade
insatser samt andra freds- och säkerhetsskapande insatser i
första hand genom Förenta nationerna (FN) och Organisationen för
säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Verksamheten inom ramen
för Partnerskap för fred (PFF) fordrar också svensk
uppmärksamhet. Av särskild betydelse är samarbetet i Norden och
Östersjöområdet.

Förutsättningarna för det svenska agerandet och engagemanget
på det utrikespolitiska området begränsas av det mycket
ansträngda statsfinansiella läget. Långsiktiga ambitionshöjande
åtgärder inom ett område, till följd av förändringar i omvärlden
eller av andra skäl, kommer att kräva motsvarande
kostnadssänkningar inom andra områden.
Regeringen föreslår i föreliggande proposition att
förvaltningskostnader och övrig statlig konsumtion inom
utrikesförvaltningens verksamhetsområde minskas med 231 miljoner
kronor fram t.o.m. år 1998. För budgetåret 1995/96 minskas de
berörda anslagen med sammanlagt 105 miljoner kronor. För ett år
blir besparingen 70 miljoner kronor.

Verksamhetsområdet under littera A. Utrikesförvaltningen m.m.
omfattar förvaltningskostnaderna vid Utrikesdepartementet och de
svenska utlandsmyndigheterna (A 1), kostnaderna för eventuella
kursförluster (A 2), honorärkonsuler (A 3), nordiskt samarbete
(A 4), utredningar (A 5), officella besök (A 6) samt ekonomiskt
bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. (A 7).

Utrikesförvaltningen har under de senaste budgetåren ålagts
stora besparingar. Budgetåret 1993/94 resulterade de i att tio
utlandsmyndigheter lades ned. Härutöver drogs ett tjugotal
befattningar vid utlandsmyndigheter in, och departementets
organisation förändrades och minskades. Dessa åtgärder har lett
till att drygt 40 lokalanställda samt 70 tjänstemän,
huvudsakligen assistenter, stationerade i departementet och i
utlandet sagts upp (jfr. bet. 1993/94:UU14 s. 7--9).
Integrationen av ambassader och biståndskontor inleddes år 1993
och är nu enligt propositionen slutförd. Integrationen som på
lång sikt beräknas medföra ytterligare rationaliseringsvinster
har redan inneburit minskade kostnader genom att antalet utsända
vid berörda myndigheter kunnat minska.

Innevarande budgetår 1994/95 har besparings- och
rationaliseringskraven inriktats på att minska kostnaderna dels
för lokalförsörjningen, dels för lokalt anställda vid
utlandsmyndigheterna. Kostnadsbegränsningar har ålagts resor som
företas inom förvaltningen. Arbetet med att standardisera ADB-
och kommunikationsprogram pågår syftande till kostnads- och
effektivitetsvinster.

I propositionen sägs att arbetet för jämställdhet mellan
kvinnor och män inom utrikesförvaltningen kommer att
intensifieras. Åtgärder kommer bl.a. att vidtas för att andelen
kvinnor på chefstjänster skall öka och för att andelen kvinnor
och män skall fördelas jämnare mellan och inom olika områden i
organisationen.

Budgetåret 1995/96 står, som framgått ovan,
utrikesförvaltningen inför fortsatta besparingar; bl.a. har
anslaget A 1. Utrikesförvaltningen räknats ner med 76 miljoner
kronor. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 167 miljoner
kronor eller 11 %. För att uppnå sparbetinget under
mandatperioden aviseras i propositionen en rad åtgärder, bl.a.
nedläggning av femton utlandsmyndigheter, hemstationering av ett
fyrtiotal befattningar vid kvarvarande utlandsmyndigheter och
rationaliseringar på fastighets- och bostadsområdet vid
utlandsmyndigheterna samt förhandlingar med de fackliga
organisationerna om revidering av kostnadsersättningar i
enlighet med avtalet om utlandsbestämmelser.

Inom området Utrikesförvaltningen m.m. föreslås för budgetåren
1997 och 1998, utöver effektivitetskravet för statlig
konsumtion, en ytterligare minskning med 1 miljon kronor
avseende utredningsverksamheten. Regeringen föreslår att
inriktningen av besparingsåtgärderna för budgetåren 1997 och
1998 inom området Utrikesförvaltningen m.m. godkänns av
riksdagen.

Sammanfattning av motionerna

I ett antal motioner framförs förslag om förändringar i
utrikesförvaltningens utrikesrepresentation under budgetåren
1995/96, 1997 och 1998.

I motion U301 (mp) anförs att en hållbar och bärkraftig
utveckling för överlevnad kräver att alla beslut, förslag och
ståndpunkter underställs en granskning ur ett ekologiskt
perspektiv. Detta gäller också för det internationella
samarbetet, inte minst i FN-sammanhang. Motionärerna föreslår
därför att en tjänst med ekologisk kompetens inrättas vid
den svenska FN-delegationen i New York. Enligt motionärerna bör
en sådan tjänst inrättas under liknande former som gäller för
två speciella befattningar vid FN-delegationen, den ena som
militär rådgivare och den andra som syftar till att bistå det
svenska näringslivet.

Frågan om att upprätta handelskontor och ett konsulat i
Murmansk tas upp i tre motioner. I motion U302 (m) framhålls
att samarbetet mellan de åtta nordligaste länen i Sverige,
Norge, Finland och Ryssland innebär nya, gigantiska utmaningar.
En miljöanpassad exploatering är nyckeln till Rysslands
ekonomiska utveckling. Norge och Finland har redan öppnat
handelskontor och konsulat i Murmansk. I motion U315 (c) anförs
att frågan om svensk representation i Murmansk bör beaktas i
samband med nedläggningar och andra indragningar i
förvaltningens utrikesrepresentation. Den nuvarande lösningen
med Norges generalkonsul som svensk representant i Murmansk är
enligt motion U811 (v) yrkande 6 inte tillfredsställande. Ett
inrättande av ett svenskt konsulat bör prioriteras.

I motion U304 (m) anförs att ambassaden Lima i Peru bör
behållas. I motionen hänvisas bl.a. till att ett stort antal
svenska företag har dotterföretag i Peru och att företag som
ABB, AGA, Alfa Laval, Ericsson, Sandvik m.fl. svarar för en
avsevärd del av den svenska exporten till Peru. Härutöver är,
enligt motionären, Peru ett prioriterat samarbetsland i EU. En
nedläggning av ambassaden ger en felaktig signal, i synnerhet
som det ömsesidiga intresset för intensifierade kontakter
länderna emellan är på stark uppgång. Den peruanska ambassaden i
Stockholm täcker inte bara Sverige utan hela Norden.

I motion U305 (m) erinras om att generalkonsulatet i Los
Angeles bör behållas. Generalkonsulatet representerar 13
ekonomiskt expansiva delstater i USA. Varken bevakning från
ambassaden i Washington eller honorärkonsulernas värdefulla
verksamhet kan ersätta trovärdigheten och kunskapsresursen hos
en officiell utlandsmyndighet i denna region av USA.

Behovet av att behålla ambassaden i Kinshasa tas upp i två
motioner. I motion U307 (s) erinras om svenskt politiskt och
kommersiellt intresse i fransktalande Afrika. Det bör undersökas
i vilken mån EU-medlemskapet kan göra det möjligt för Sverige
att dra ner den egna utrikesrepresentationen. Ökat nordiskt
samarbete på plats bör eftersträvas för att minska kostnaderna.
Behovet av utlandsplacerade militärattachéer bör ses över. Deras
funktion kunde eventuellt ersättas av det arbete som sker inom
ramen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE) och Partnerskap för fred (PFF). I motion U309 (fp)
framhålls riksdagens tidigare markering av behovet av
kunskapsuppbyggnad om det fransktalande Afrika. Svenska
ambassadens betydelse för såväl svenska missionens verksamhet
som biståndsinsatserna i området betonas. Motionärerna
föreslår att andra besparingsalternativ bör övervägas som t.ex.
neddragning/nedläggning av ambassaderna i Cuba eller Guatemala.

I motion U629 (s) yrkande 10 ifrågasätts regeringens avsikt
att lägga ned ambassaden i Amman. Motionärerna pekar på att
Jordanien är en nyckelnation i den pågående fredsprocessen i
Mellanöstern. En nedläggning av ambassaden i Amman är en signal
som kan misstolkas i arabvärlden. En omfördelning inom UD:s
budget i valet av nedläggningar eller omfattning av
personalstaben på beskickningarna bör göra det möjligt att
behålla ambassaden i Amman.

Motion U638 (m) yrkande 1 berör Sveriges relationer med
Taiwan och detta lands representationskontor i Stockholm.
Taiwans representationskontor i Stockholm bör få samma
behandling som det svenska Exportrådskontoret i Taipei, dvs.
befrias från inkomstskatt och skatt på införsel av
förbrukningsvaror. Som medlem i EU bör Sverige anpassa sig till
den praxis som utvecklats bland unionens medlemsstater som t.ex.
Danmark, Tyskland, Frankrike och Österrike. Enligt motionären
medger även Norge befrielse från inkomstskatt.

Vänsterpartiet ställer sig i motion U308 bakom regeringens
förslag till besparingar de kommande budgetåren. Ytterligare
förslag bör prövas för att öka effektiviteten i förvaltningen.
Det förefaller dock olämpligt med ytterligare
personalnedskärningar. Jämställdheten inom UD är eftersatt.
Motionärerna anser att det nordiska samarbetet som finns på
flera utlandsmyndigheter bör utvecklas ytterligare.
Möjligheterna till nordisk konsulär samverkan bör utredas. Det
s.k. KSA-systemet med hemmabaserade ambassadörer bör i
besparingssyfte vidareutvecklas (yrkande 1). I yrkande 2
föreslås nedskärning i A 6-anslaget Officiella besök m.m.
med 1 377 000 kr till 12 393 000 kr för budgetåret 1995/96.

Även motion U313 (m) tar upp frågan om nordiskt samarbete inom
utrikesförvaltningen och anför att det synes rimligt att de
nordiska länderna fördelade sina utlandsrepresentationer
sinsemellan och i nära diplomatisk samverkan. Motionären
anser t.ex. att viseringar och informationsverksamhet bör kunna
utföras samnordiskt. Ett sådant samarbete skulle kunna medföra
ökade besparingar för respektive lands utrikesförvaltning.
Sverige bör ta erforderliga initiativ för att få till stånd ett
sådant samarbete.

I motion U310 (m) anförs att regeringens förslag till
besparingar inom utrikesförvaltningen bygger på föreställningen
att den rådande strukturen i princip skall bibehållas fast på en
lägre utgiftsnivå och genom att ett antal utlandsmyndigheter
avskaffas och att tjänstemännens kostnadsersättningar reduceras.
Bland annat mot bakgrund av de utrikespolitiska förändringarna i
omvärlden, det svenska EU-medlemskapet och den offentliga
sektorns finansiella kris kan detta enligt motionärerna inte
vara ett rimligt tillvägagångssätt. Frågan om den svenska
utrikesrepresentationens övergripande struktur är en fråga för
riksdagen. Regeringen bör därför tillsätta en parlamentarisk
utredning som till sommaren 1995 skall lägga fram förslag om
principerna för svensk utrikesrepresentation (yrkande 1). En
sådan utredning bör bl.a. analysera kostnader som bör belasta
andra delar av svensk förvaltning och samhällsliv, den
exportfrämjande verksamheten och samverkan mellan de nordiska
utrikesförvaltningarna samt inom EU:s ram. Ett extra anslag
om 50 miljoner kronor bör finnas i beredskap under A 1-anslaget
för att eventuellt användas efter en sådan översyn (yrkande 2).

I motion U312 (mp) motsätter sig motionärerna regeringens
förslag till nedskärningar i utrikesförvaltningen (yrkandena
1 och 4). De svenska beskickningarna behövs för att Sverige
skall kunna driva en självständig utrikespolitik och inte bli
beroende av EU. Ytterligare 38 miljoner kronor bör anvisas A
1-anslaget genom en minskning av E 2-anslaget (Exportfrämjande
verksamhet) så att nedläggningarna av utlandsmyndigheter kan
begränsas (yrkande 2).

Utskottet

Utskottet har genom särskild föredragning av expeditionschefen
i Utrikesdepartementet erhållit kompletterande upplysningar
bl.a. avseende utrikesförvaltningens ekonomiska och personella
resurser samt Sveriges utrikesrepresentation.

Utskottet konstaterar att utrikesförvaltningen på grund av det
statsfinansiella läget tvingats till kraftiga nedskärningar i
verksamheten. En serie besparingsåtgärder och reformer har
genomförts i utrikesförvaltningen under hela 1980-talet fram
till i dag i syfte att fortsatt kunna möta de krav som riksdag
och regering ställer på förvaltningen som ett instrument för
Sveriges utrikespolitik. Besparingsarbetet under de senare
budgetåren har bl.a. tvingat fram avveckling av flera
utlandsmyndigheter liksom personalneddragningar. Budgetåret
1992/93 lades fyra lönade myndigheter ned, och två konsulat
omvandlades till honorärkonsulat. Budgetåret 1993/94 stängdes
tio myndigheter som bemannats med utsänd personal. Ett tjugotal
befattningar drogs in, och 70 tjänstemän i såväl departementet
som i utlandet sades upp. Den nu pågående sparperioden fram till
år 1998 föreslås medföra ytterligare nedläggningar. Regeringen
har också för avsikt att minska utgifterna för ambassadkanslier,
personalbostäder och lokalanställda.

De senaste årens förändringar i omvärlden har medfört att
läget inte längre präglas av stormaktsblockens ideologiska och
säkerhetspolitiska motsättningar. Nya förutsättningar har
skapats för det internationella samarbetet. Ambitionen att
fortsätta föra en aktiv svensk utrikespolitik och att på olika
sätt främja Sveriges intressen utomlands medför ständigt nya och
ökande krav på utrikesförvaltningen i dess helhet. Detta gäller
bl.a. till följd av den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt
närområde, FN:s fredsbevarande arbete samt det faktum att
Sverige sedan den 1 januari 1995 är medlem i EU. Sveriges
medverkan i det internationella miljövårdsarbetet liksom frågor
som rör migrations- och flyktingströmmar är ytterligare några
exempel där statsmakterna ställer höga krav på kompetens och
effektivitet i utrikesförvaltningen.

Utskottet konstaterar att det innebär en anspänning för
utrikesförvaltningen att inom ramen för de resurser
statsmakterna är beredda att ställa till förfogande lösa
förelagda uppgifter. Behovet av prioriteringar ökar och
eventuella ambitionshöjningar måste prövas mycket noga.
Utskottet ser emellertid inget direkt hinder för att Sverige
skall kunna fortsätta föra en aktiv utrikespolitik i stort trots
att Sverige har en mindre representation i utlandet.

Inriktningen av de besparingsåtgärder som regeringen förordar
inom flera verksamhetsområden under tredje huvudtiteln i
budgetpropositionen, däribland revidering av tjänstemännens
ersättning för kostnader i samband med utlandsstationering,
innebär självfallet att prioriteringar i verksamheten måste
göras under såväl innevarande budgetår som de kommande åren fram
till 1998. Inte minst är detta viktigt med tanke på de
påfrestningar som hela förvaltningens personal och deras
familjer utsätts för.

Trots att vissa lönekorrigeringar medfört att
Utrikesdepartementets personal börjat närma sig de
genomsnittslöner som gäller i övriga delar av regeringskansliet,
kvarstår enligt propositionen alltjämt vissa löneskillnader
mellan kvinnor och män. Utskottet underströk senast i
betänkandet 1993/94:UU14 vikten av att takten i
jämställdhetsarbetet i departementet måste öka. Utskottet
vidhåller denna uppfattning.

Utskottet anser att det är viktigt att regering och riksdag
har en överblick över de utrikespolitiska effekter som blir
följden av de föreslagna besparingsåtgärderna. Utskottet har
erfarit att regeringsförslaget att bl.a. lägga ned tio
utlandsmyndigheter under budgetåret 1995/96 har föregåtts av
noggranna prövningar och överväganden på det utrikespolitiska
området vad avser såväl allmänpolitiska, biståndspolitiska och
handelspolitiska verksamheter som det konsulära
verksamhetsområdet samt press- och informationsverksamhet. De
krav som framförs i motion U310 (m) yrkande 1 synes således i
allt väsentligt redan vara beaktade.

Motion U310 (m) yrkande 1 kan därmed anses besvarad. Yrkande 2
avstyrks.

Vad beträffar förslagen i motionerna U302 (m), U315 (c) och
U811 (v) yrkande 6 om att upprätta ett handelskontor och
konsultat i Murmansk konstaterar utskottet att likalydande
motioner behandlats och avstyrkts i utskottsbetänkandena
1992/93:UU14 och 1993/94:UU14. Utskottet har också behandlat
samarbetet inom Barentsregionen i betänkandena 1993/94:UU6 och
1994/95:UU3. Därvid konstaterade utskottet bl.a. att samarbetet
i den euroarktiska Barentsregionen är betydelsefullt. Utskottet
har i dessa betänkanden också pekat på att nordisk konsulär
samverkan i Murmansk föreligger i och med att Norge och även
Finland upprättat lönade myndigheter där. Enligt vad utskottet
inhämtat är Sverige sedan år 1994 representerat i Murmansk av en
honorärkonsul, som är den norske utsände generalkonsuln.
Arrangemanget fungerar väl och innebär bl.a. att
honorärkonsulatet kan utfärda viseringar. Med tanke på det
sparbeting som sedan flera år åligger Utrikesdepartementet och
de nya besparingskrav som gäller fram till år 1998 anser
utskottet att det nu inte finns utrymme för att upprätta en
lönad myndighet i Murmansk. Utskottet, som generellt ser
positivt på samverkan mellan de nordiska utrikesförvaltningarna,
anser det värdefullt att utvärdera samarbetet i Murmansk för att
utröna huruvida ett sådant samarbete kan etableras på fler
orter.

Motionerna U302 (m), U315 (c) och U811 (v) yrkande 6 avstyrks
därmed.

I motionerna U304 (m), U305 (m), U307 (s), U309 (fp) och U629
(s) yrkande 10 reses invändningar mot planerade nedläggningar av
Sveriges representation i Lima, Los Angeles, Kinshasa och Amman.
Som framgått ovan sker indragningarna av besparingsskäl, och
enligt vad utskottet tidigare erfarit avser regeringen under
budgetåret 1995/96 också lägga ned myndigheterna i Tripoli,
Jeddah, Milano, Sydney, Wellington och Pyongyang. Ytterligare
fem utlandsmyndigheter avses läggas ned fram till år 1998.

Utskottet får i detta sammanhang återigen framhålla
möjligheterna till nordisk samordning utomlands, som anförs i
motionerna U313 (m), U308 (v) och U307 (s). Sådant samarbete är
etablerat, som framgått ovan, i Murmansk, men förekommer bl.a.
också i Rio de Janeiro, Islamabad, Tenerife, Marseille och Abu
Dhabi. Utskottet utesluter inte att det i ytterligare fall kan
finnas skäl att utöka denna nordiska samverkan eller att
överväga samarbete med andra medlemsstater i EU.
Besparingsvinster kan också göras genom gemensamma lokaler för
de nordiska ländernas utrikesrepresentation, något som kommer
att genomföras i samband med att Sveriges ambassad i Tyskland
flyttar från Bonn till Berlin. Härutöver finns sedan ett antal
år tillbaka det s.k. KSA-systemet med Stockholmsbaserade
ambassadörer för större verksamhetsområden, vilket påpekas i
motion U308 (v) yrkande 1. Utskottet anser med anledning av
motion U308 (v) yrkande 1 att det bör undersökas huruvida
KSA-systemet kan vidareutvecklas och förbättras så att det ger
ett mer effektivt resursutnyttjande. I detta sammanhang vill
utskottet också peka på systemet med honorära generalkonsulat
och konsulat. Utskottet utgår från att regeringen i samband med
avveckling från lönad beskickning till honorär sådan i
möjligaste mån verkar för att den honorära verksamheten kan ta
vid i direkt anslutning till avvecklingen. Vidare förutsätter
utskottet att avvecklingen sker på sådant sätt att de goda
förbindelserna mellan Sverige och respektive land kan bestå.

Utskottet vill erinra om att nedläggningarna sker i ljuset av
de kraftiga besparingskraven och efter noggrann avvägning mot
andra angelägna uppgifter för utrikesförvaltningen. Utskottet
förutsätter att regeringen därvid beaktat de förslag till
prioriteringar som framförs bl.a. i motion U307 (s) rörande
förekomsten av militärattachéer på berörda utlandsmyndigheter
och behovet av kunskapsuppbyggnad i det fransktalande Afrika som
omnämns i motion U309 (fp).

Utskottet anser därmed att motionerna U308 (v) yrkande 1 och
U313 (m) är besvarade.

Mot bakgrund av det ovan anförda biträder utskottet
regeringsförslaget om nedläggning av 15 utlandsmyndigheter fram
till år 1998. Motion U305 (m) avstyrks därmed. Utskottet kan med
hänsyn till det anförda inte heller biträda förslaget i motion
U312 (mp) om att alla nuvarande beskickningar bör finnas kvar.
Följaktligen avstyrks motion U312 (mp) yrkandena 1, 2 och 4.

Vad beträffar motionerna U307 (s) och U309 (fp) som tar upp
frågan om att behålla ambassaden i Kinshasa har utskottet genom
expeditionschefens föredragning erfarit att samtal pågår mellan
departementet och företrädare för missionsverksamheten i Zaire
om olika lösningar, varav en tänkbar lösning är att utnämna en
svensk missionär till honorärkonsul.

Utskottet anser därmed motionerna U307 (s) och U309 (fp)
besvarade.

Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion U629 (s) om
vikten av att stödja och aktivt delta i fredsprocessen i
Mellanöstern. Sveriges ambassad i Amman utgör därvid en viktig
politisk replipunkt. En nedläggning av ambassaden i Amman vid
nuvarande tidpunkt kan mot denna bakgrund ifrågasättas.

Utskottet befarar att en nedläggning av ambassaden i Lima, som
tas upp i motion U304 (m), kan medföra negativa konsekvenser av
såväl ekonomisk/kommersiell som politisk natur. En nedläggning
av ambassaden i Lima bör ses mot denna bakgrund.

Utskottet har under beredningen erfarit att regeringen givit
uttryck för samma synsätt och att en nedläggning av ambassaderna
i Amman och Lima således inte längre är aktuell under budgetåret
1995/96.

Utskottet anser därmed att motionerna U304 (m) och U629 (s)
yrkande 10 är besvarade.

Vad gäller förslaget i motion U301 (mp) instämmer utskottet i
motionärernas uppfattning att internationellt miljöarbete är en
viktig del i svensk utrikespolitik. Bevakningen av
miljöfrågorna, såväl av olika länders inhemska miljöfrågor som
av de stora internationella miljöproblemen, är enligt utskottets
mening en viktig uppgift för utrikesförvaltningen. Fastän
UD-personalen lägger ned ett betydande och förtjänstfullt
arbete, krävs i vissa fall en expertis som normalt endast
specialister på miljöområdet besitter. Inrättande av tjänster
inom utrikesförvaltningen faller inom Utrikesdepartementets
kompetensområde, varför utskottet inte anser att riksdagen bör
ha en mening i frågan. Utskottet förutsätter dock att den
kompetens som behövs för det globala miljösamarbetet tillgodoses
på lämpligt sätt.

Motion U301 (mp) avstyrks därmed.

Vad beträffar förslaget i motion U308 (v) yrkande 2 att minska
A 6-anslaget som utnyttjas för kostnader i samband med besök i
Sverige av statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer
konstaterar utskottet att anslaget, som är ett förslagsanslag,
kan vara svårt att exakt beräkna i förväg. Utskottet utgår från
att regeringen vidtar fortlöpande åtgärder för att hålla ner
kostnaderna.

Motion U308 (v) yrkande 2 avstyrks därmed.

Förslaget om att personalen vid Taiwans representationskontor
i Stockholm skall befrias från inkomstskatt m.m., som framförs i
motion U638 (m) yrkande 1, har tidigare behandlats av utskottet,
senast i betänkandena 1992/93:UU14 och 1993/94:UU26. Utskottet
konstaterar att det med nuvarande skattelagstiftning, som vad
avser skattebefrielse är kopplad till diplomatisk status, inte
är möjligt att tillmötesgå önskemålet om skattebefrielse för
Taiwans representation i Sverige, numera Taipei Mission in
Sweden. Sverige tillämpar inte heller reciprocitetsprincipen i
behandlingen av utländsk representation, utan följer principen
om lika behandling av all utländsk representation med
diplomatisk status genom lagen om immunitet och privilegier.

Utskottet anser därmed att motion U638 (m) yrkande 1 är
besvarad.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp under
littera A. Utskottet godkänner vidare inriktningen av de
besparingsåtgärder inom området Utrikesförvaltningen som
regeringen föreslår för budgetåren 1997 och 1998. Som
framgått ovan avstyrker utskottet således motion U312 yrkande 4.

B. Bidrag till vissa internationella organisationer

Propositionen (s. 23--37)

Medlemskap och aktivt deltagande i olika internationella och
mellanstatliga organisationer är av central betydelse för ett
litet land som Sverige. Regeringen föreslår att drygt 1 280
miljoner kronor anslås till anslagen B 1--B 5 och B 8--B 11.
Den beräknade besparingen på verksamhetsområdet för budgetåren
1997 och 1998 är ca 85 miljoner kronor.

Förenta nationernas reguljära budget för kalenderåren 1994 och
1995 fastställdes av den 48:e generalförsamlingen (1993) till
2 580 200 200 dollar. Sveriges bidragsandel för den reguljära
budgeten beräknas fr.o.m. kalenderåret 1995 öka från 1,11 % till
1,22 %. Det uttaxerade bidraget för kalenderåret 1994
(budgetåret 1993/94) uppgick till 92,8 miljoner kronor. Enligt
propositionen kan detta belopp komma att revideras i efterhand.
Ett minst lika stort belopp kan beräknas för kalenderåret 1995
(budgetåret 1994/95) till följd av den högre bidragsandelen.
För kalenderåret 1996 (budgetåret 1995/96) kan det svenska
bidraget beräknas uppgå till 93 miljoner kronor. Ett ökat antal
fredsbevarande insatser har lett till ökade kostnader. För
närvarande pågår 17 operationer. Tre av dessa finansieras över
FN:s reguljära budget. En närmare redogörelse över dessa
operationer lämnas på s. 27 i propositionen. Sveriges
bidragsandel beräknas även för de fredsbevarande operationerna
uppgå till 1,22 % fr.o.m. kalenderåret 1995. För budgetåret
1995/96 föreslår regeringen att 241 853 000 kr avsätts för att
betala Sveriges andel av FN:s fredsbevarande verksamhet.
Sveriges bidragsandel för FN:s organisation för industriell
utveckling (UNIDO) är för närvarande 1,16 %. För kalenderåret
1996 (budgetåret 1995/96) beräknar regeringen att det svenska
obligatoriska bidraget uppgår till 8 100 000 kr.
FN:s konvention mot kemiska vapen beräknas träda i kraft under
1995. I samband med ikraftträdandet kommer en internationell
kontrollorganisation att inrättas i Haag. En förberedande
kommission har i uppdrag att förbereda verksamheten. Sveriges
bidrag till den förberedande kommissionens arbete uppgick
budgetåret 1993/94 till 1 624 364 kr. Andelen för kalenderåret
1994 har enligt propositionen beräknats till 2 400 000 kr.
Enligt kommissionens beslut utgör Sveriges preliminära
bidragsandel kalenderåret 1995 686 972 gulden, motsvarande 1,22
% av totalbudgeten. Regeringen föreslår att 3 750 000 kr
avsätts för att täcka kostnaden för den svenska andelen av
budgeten för den förberedande kommissionen alternativt den
blivande kontrollorganisationen för budgetåret 1995/96. Under
anslagsposten B 1 budgeteras också för obligatoriska kostnader
till följd av bl.a. översyns- och granskningskonferenser för
internationella konventioner. Under budgetåret 1995/96 kommer en
översynskonferens för konventionen mot särskilt inhumana vapen
att äga rum. Vidare förutses i propositionen en
granskningskonferens för B-vapenkonventionen. Regeringen
föreslår att 750 000 kr avsätts för att täcka obligatoriska
kostnader.

För Nordiska ministerrådet (anslaget B 2) föreslås 472 500 000
kr. Den svenska bidragsdelen för verksamhetsåret 1995 är 40,4 %
enligt den fördelningsnyckel som tillämpas.

I och med medlemskapet i EU frånträder Sverige
EFTA-konventionen. Genom en överenskommelse mellan
medlemsstaterna bidrar Sverige till en avvecklingsbudget för
EFTA-sekretariatet under det första halvåret 1995. I enlighet
med övergångsavtalet, som reglerar övergången från EES till EU
såvitt avser EES-institutionernas roll efter den 1 januari 1995,
skall EFTA-domstolen fungera fram till den 30 juni 1995 för de
EFTA-stater som anslutit sig till EU. Beräkningen av utfallet
för detta anslag (B 5) är osäker. Regeringen föreslår att ett
belopp om 1 000 kr anslås.

Anslaget B 9. Fredsbevarande verksamhet används för att
möjliggöra svenskt deltagande i och stöd åt FN:s och OSSE:s
konfliktförebyggande, fredsbevarande och fredsfrämjande
verksamhet inklusive sanktionsövervakning, planerings- och
förhandlingsarbete, deltagande i övervaknings- eller
missionsverksamhet samt utbildning och förberedelser härför.
Från anslaget kan också bekostas svenskt deltagande i EU:s
gemensamma aktioner inom ramen för den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken (GUSP).

De frivilliga insatser som tidigare budgeterats under anslaget
B 10. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
kommer fr.o.m. budgetåret 1997 att bekostas från detta anslag (B
9). Regeringen föreslår att B 9-anslaget anvisas ett belopp om 1
341 948 000 kr.

För anslagsposten B 10 föreslår regeringen ett belopp om 13
823 000 kr. Från anslaget betalas obligatoriska kostnader för
Sveriges andel i OSSE:s reguljära budget, till den enligt
OSSE-konventionen om förlikning och skiljedom upprättade
skiljedomstolen och till OSSE:s missioner. Obligatoriska bidrag
uttaxeras enligt en på förhand fastställd fördelningsnyckel.
Sveriges andel uppgår enligt propositionen till 3,55 % av den
reguljära budgeten.

I propositionen presenteras ett nytt anslag, B 11. Den
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU. Från
anslaget, som regeringen föreslår skall uppgå till 12 633 000
kr, avser regeringen att betala obligatoriska kostnader
utgörande Sveriges andel för beslut inom GUSP. Fördelningsnyckel
fastställs i varje enskilt fall, oftast med BNP som grund.

Under samma avsnitt i propositionen upptas anslagen för
Sveriges medlemskap i Europarådet (B 3), OECD (B 4) samt
anslaget Övriga internationella organisationer m.m. (B 8).
Anslagen B 6 och B 7 behandlas av näringsutskottet.

Sammanfattning av motionen

I motion U704 (c, fp) som behandlar det nordiska samarbetet
hänvisas till att Nordiska ministerrådets budget för år 1996
fastställs först i november 1995. Beslutet föregås av behandling
vid Nordiska rådets session. Det nordiska samarbetet är av sådan
vikt att regeringen bör lämna särskild redovisning till
riksdagen vad avser budgetens nivå och innehåll innan
samarbetsministrarna antar budgetförslaget för år 1996 (yrkande
5). En sådan redovisning gör det möjligt för riksdagen i sin
helhet att ta del av och ge synpunkter på de prioriteringar som
görs av företrädare för Sverige i Nordiska ministerrådet.

Utskottet

Utskottet får med anledning av motion U704 (c, fp) yrkande 5
som avser fastställandet av Nordiska ministerrådets budget för
år 1996 anföra att anslaget B 2 behandlas på motsvarande sätt
som de övriga anslagen under littera B till andra
internationella organisationer. Det är regeringens uppgift att
förhandla med de övriga nordiska länderna inom ramen för
Nordiska ministerrådet. Utskottet har inhämtat att Nordiska
rådets svenska delegation i mitten på januari skriftligen
informerades om regeringens önskemål att spara i ministerrådets
budget. Bakgrunden är det besvärliga budgetläget och de ökade
kostnaderna för det nordiska samarbetet. Regeringen har också i
propositionen anfört att det är nödvändigt att högt prioriterade
utrikespolitiska verksamheter som Sverige bedriver omfattas av
besparingar och att vi i internationella organisationer skall
verka för en effektivare användning av resurserna. Utskottet
konstaterar att de nordiska samarbetsministrarna vid ett möte i
Köpenhamn den 13 februari 1995 fastställde ramen för Nordiska
ministerrådets budget 1996. Budgeten minskas med 10 miljoner
danska kr. En utebliven indexuppskrivning ger ytterligare en
besparing i budgeten på ca 18 miljoner danska kr. Dessutom
sparas 5 miljoner kr. på Nordiska Hälsovårdshögskolan i
Göteborg. Ministerrådets budget för 1996 omfattar 708 miljoner
danska kr i dagens penningvärde. Budgetnivån är således nu
överenskommen och ministerrådets generalsekreterare kommer på
basis av beslutet att lägga fram ett budgetförslag som de
nordiska regeringarna har att ta ställning till i juni 1995.
Sveriges andel av den totala nordiska budgeten minskar från 40,4
% i år till 38,8 % 1996. Utskottet konstaterar vidare att
regeringen informerat Nordiska rådets delegation om den
fastställda budgetramen.

Utskottet kommer senare under riksmötet att behandla de
nordiska frågorna i ett sammanhang, varför utskottet anser att
motion U704 (c, fp) yrkande 5 härmed får anses besvarad.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp under
anslagen B 1--5 och B 8--11.

D. Information om Sverige i utlandet m.m.

Propositionen (s. 157--161)

De statligt finansierade informationsinsatserna skall
komplettera den allmänna internationella nyhetsförmedlingen
genom att belysa samhällsutvecklingen samt utvecklingen inom
sektorer som högteknolgisk industri, forskning och utveckling,
det mångfacetterade kulturlivet och miljösatsningar. Inte minst
är detta av särskild vikt när Sverige numera är medlem i
Europeiska unionen. Samordningen mellan de statliga organens
informationsinsatser liksom samspelet mellan stat, näringsliv
och folkrörelser bör stärkas. För detta ändamål avser regeringen
att inom Utrikesdepartementet inrätta en nämnd för
Sverigeinformation i utlandet.

Under budgetåret 1995/96 föreslås besparingar på sammanlagt 9
miljoner kronor. För budgetåren 1997 och 1998 föreslås
ytterligare en minskning med 900 000 kr.

Svenska institutet (anslaget D 1) är en statligt finansierad
stiftelse med uppgift att handlägga frågor om information om
Sverige i utlandet.
Svenska institutet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter
för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats
ned med 3 miljoner kronor. År 1998 beräknas anslagsnivån ha
sänkts med 11 %. Till följd av det statsfinansiella läget bör
ytterligare neddragning av institutets resurser ske med 2 442
000 kr budgetåret 1995/96. Regeringen beräknar anslaget för
nästa budgetår till 88 784 000 kr.

För anslaget D 2. Övrig information om Sverige i utlandet
föreslås 16 386 000 kr för budgetåret 1995/96. Anslaget
finansierar och bidrar till särskilda, av regeringen
prioriterade, informationsinsatser främst genom de svenska
utlandsmyndigheterna. Till följd av besparingskravet föreslår
regeringen att anslaget, förutom den allmänna minskningen av
bidragsanslagen med 10 % eller 1 375 000 kr t.o.m. år 1988,
minskas med 3,5 miljoner kronor budgetåret 1995/96 bl.a. genom
indragning av bidraget till Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

Sammanfattning av motionen

Med anledning av regeringens förslag att dra in bidraget till
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) föreslås i motion U306 (m) en
omdisponering på D 2-anslaget till Ingenjörsvetenskapsakademiens
förmån. Motionärerna påpekar att verksamheten till stor del
bygger på ingångna avtal, främst vad gäller länderna i Öst- och
Centraleuropa. IVA måste få möjlighet till en skälig
övergångsperiod. Under tiden bör överläggningar upptas för att
komma fram till ett avtal som reglerar IVA:s fortsatta roll i
Sverigeinformationen utomlands.

Utskottet

Utskottet konstaterar att regeringen, som förutskickats i
propositionen, nyligen fattat beslut om att inom
Utrikesdepartementet inrätta en nämnd för Sverigeinformation i
utlandet (NSU). Nämnden skall vara ett centralt forum för utbyte
av synpunkter och information samt ett rådgivande organ till
regeringen i frågor om Sverigeinformation i utlandet.

Med anledning av motion U306 (m) som tar upp frågan om bidrag
till Ingenjörsvetenskapsakademien noterar utskottet att det
under senare år tillkommit flera nya möjligheter till
forskarkontakter och samarbete med länderna i Central- och
Östeuropa. Sålunda disponerar t.ex. Svenska institutet
innevarande budgetår medel för detta inom såväl regeringens
särskilda anslag för samarbete med Central- och Östeuropa som
via Utbildningsdepartementets huvudtitel. Till följd av kravet
på besparingar i de statliga utgifterna föreslår regeringen att
anslaget D 2 minskas med 2,8 miljoner kronor räknat på en
tolvmånadersperiod. Enligt vad utskottet inhämtat bedömer
regeringen att det krävs hårdare prioriteringar inom detta
anslag och att det bör renodlas till att avse endast särskilda,
av regeringen prioriterade informationsinsatser, genom främst de
svenska utlandsmyndigheterna. Utskottet konstaterar att
regeringen i proposition 1994/95:160 Sveriges samarbete med
Central- och Östeuropa, som nyligen lämnats till riksdagen,
planerar att lämna ett bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
för forskningssamarbete med länderna i Central- och Östeuropa.
Detta avses ske inom ramen för 75 miljoner kronor som föreslås
anslås till Svenska institutet.

Utskottet konstaterar att riksdagen därmed får anledning att
återkomma till frågan, varför motion U306 (m) kan anses
besvarad.

Riksdagen bör således tillstyrka propositionens förslag till
belopp under littera D 1 (Svenska institutet) och D 2 och
godkänna inriktningen av de besparingsåtgärder vad avser
Information om Sverige i utlandet för budgetåren 1997 och 1998
som regeringen förordat inom detta verksamhetsområde.

E. Utrikeshandel och exportfrämjande

Propositionen (s. 162--181)

Anslagen E 1--3 och E 7--9 behandlas av näringsutskottet.
Anslaget E 6. Europainformation m.m. behandlas av
konstitutionsutskottet.

Under anslaget E 4 finansieras bl.a. kostnaderna för de
nämnder som är knutna till Krigsmaterielinspektionen (KMI).
Regeringen föreslår att till ramanslaget för budgetåret 1995/96
anvisas 8 204 000 kr. Anslaget har minskats med 510 000 kr som
utgjorde engångsbelopp för ADB-utrustning budgetåret 1994/95.

Under anslaget E 5. Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska
institutet föreslår regeringen att ett anslag på 5 118 000 kr
anvisas.

Inga motioner har väckts som rör dessa E-anslag.

Utskottet

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till belopp under
anslagen E 4--5.

F. Nedrustning och säkerhetspolitiska frågor m.m.

Propositionen (s. 182--188)

Under littera F finansieras verksamhet som direkt stöder
svensk utrikespolitik samt information och kunskapsinhämtande i
nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor. Under budgetåret
1994/95 finns 60,5 miljoner kronor anvisat. För littera F
föreslår regeringen att totalt 92,5 miljoner kronor anvisas och
beräknar besparingarna för 1997 och 1998 till 3,2 miljoner
kronor.

Under anslaget F 1. Utredningar och andra insatser på det
utrikespolitiska området föreslås ett reservationsanslag för
budgetåret 1995/96 om 3 641 000 kr. Från anslaget lämnas stöd
till seminarier, utredningar, studier, publikationer m.m. av
utrikespolitisk betydelse.

Till F 2-anslaget Information och studier om säkerhetspolitik
och fredsfrämjande utveckling föreslås 17 miljoner kronor
budgetåret 1995/96 (18 månader). För perioden den 1 juli
1995--den 30 juni 1996 blir anslagets storlek 9,6 miljoner
kronor. För tiden den 1 juli 1996--den 31 december 1996 anvisas
7,3 miljoner kronor med motiveringen att hänsyn tagits till att
huvuddelen av utbetalningarna sker under andra hälften av
kalenderåret. Anslaget disponeras enligt förordningen (1993:983)
om statligt stöd för information och studier om säkerhetspolitik
och fredsfrämjande utveckling till svenska organisationer och
stiftelser som bedriver informationsverksamhet och
opinionsbildning om säkerhetspolitik och fredsfrämjande
utveckling. Bidrag lämnas i form av organisationsstöd och
projektbidrag. En beredningsgrupp utsedd av regeringen granskar
ansökningar och ger yttrande till regeringen. Som en del av
regeringens sparplan föreslås att anslaget under en kommande
treårsperiod minskas med 10 % eller 1 miljon kronor.
Anslagen F 3--6 berör forsknings- och utvecklingsarbete.
Anslagen F 3--5 omfattas av regeringens sparkrav för statlig
konsumtion.

År 1998 beräknas nivån på anslaget F 3. Bidrag till Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) ha sänkts med
2,4 miljoner kronor eller 11 %. För budgetåret 1995/96 föreslås
32 360 000 kr.

Målet med anslaget F 4. Forskning till stöd för nedrustning
och internationell säkerhet är att tillföra departementet
teknisk och vetenskaplig sakkunskap från Försvarets
forskningsanstalt (FOA) vid förhandlingar om nedrustning,
rustningsbegränsningar och internationell säkerhet. För
budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 613 000 kr och
regeringen föreslår ett anslag på 18 711 000 kr. År 1998
beräknas anslagsnivån ha sänkts med 1,3 miljoner kronor eller 11
%.

Anslaget F 5. Utrikespolitiska Institutet bekostar institutets
verksamhet att främja intresse för och kunskap om
internationella frågor samt att stödja forskningen rörande
internationell politik. År 1998 beräknas anslaget ha sänkts med
1,1 miljoner kronor eller 11 %, vilket pekar på nödvändigheten
av att institutet söker finna nya finansieringskällor. För
budgetåret 1995/96 föreslår regeringen ett anslag på 15 579 000
kr.

Under anslaget F 6. Forskningsverksamhet av särskild utrikes-
och säkerhetspolitisk betydelse föreslås det i propositionen att
ett reservationsanslag på 5 248 000 kr anvisas. Under detta
anslag stöds säkerhetspolitisk forskning med Utrikespolitiska
Institutet som den största bidragsmottagaren för ett treårigt
forskningsprogram.

Sammanfattning av motionerna

I ett antal motioner föreslås förändringar av F 2-anslagets
storlek. I yrkande 9 i motion U311 (m) föreslås att riksdagen
beslutar avveckla F 2-anslaget. Enligt motionärerna skall
enskilda organisationer inte särbehandlas vad avser verksamhet
som rör säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Det är
viktigt med en bred folklig förankring och att dessa frågor
ständigt hålls aktuella, men detta bör ske via samma kanaler som
i övrigt står till folkrörelsernas förfogande. Riksdagen får
också en bättre överblick över olika angelägna opinionsbildande
insatser.

I motion U317 (s) föreslås att F 2-anslaget fr.o.m. budgetåret
1995/96 rubriceras Information, studier och forskning om
fredspolitik (yrkande 1). Motionärerna, som erinrar om
riksdagens uttalade enpromillemål (anslagsnivå motsvarande en
promille av försvarsanslaget), anför att anslaget sedan
budgetåret 1992/93 reducerats från 24 miljoner kronor till 13
miljoner kronor för innevarande budgetår. Regeringens förslag
innebär en fortsatt nedskärning: från 13 miljoner kronor till
9,7 miljoner kronor för perioden juli 1995--juni 1996 eftersom
inga fredslotterimedel för budgetåret 1995/96 finns att tillgå.
Riksdagen bör uttala avsikten att snabbt återställa bidraget
till den tidigare högre nivån (yrkande 4). Målet med F
2-anslaget bör vara att främja bl.a. uppbyggnad av kunskaper i
fråga om konflikthantering och aktivt folkligt deltagande i
arbetet för fred, rättvisa och mänskliga rättigheter (yrkande
2). Inom de givna ramarna för verksamheten på F 2-anslaget bör
regeringen prioritera utbetalningar av grundbidrag
(organisationsstöd), något som bidrar till långsiktighet och
effektivitet hos framför allt institut och samarbetsorgan som
svarar för ett strategiskt viktigt arbete genom kunskaps- och
nätverksbyggande (yrkande 3).

Även i motion U314 (v) föreslås att anslaget skall rubriceras
Information, studier och forskning om fredspolitik (yrkande 5).
Också målen för anslaget är likalydande med motion U307 (s) och
återfinns i yrkande 4. Likaså åberopas riksdagens promillemål. I
yrkande 1 föreslås att F 2-anslaget höjs med 3 miljoner till 20
miljoner kronor för budgetåret 1995/96 och i yrkande 2 att 15
miljoner kronor anvisas för budgetåret 1996/97. I yrkande 3
begärs att grundbidraget (organisationsstödet) skall prioriteras
vid fördelning av medel under anslaget.

I motion U316 (v) begärs att regeringen skall återställa
organisationsstödet till Transnationella Stiftelsen, TFF, till
vad som motsvarar det ursprungliga bidragets reella värde i dag,
450 000 kr. Organisationsstödet sänktes från 400 000 kr till 300
000 kr under F 2-anslaget.

Utskottet

Utskottet konstaterar, liksom tidigare i betänkandet, att
utrikesförvaltningens budgetarbete fram till och med år 1998 i
alla sina verksamhetsgrenar präglas av mycket kraftiga sparkrav.
Sparåtgärderna medför också återhållsamhet för anslagen till
sådana organ som erhåller medel ur anslaget F. Nedrustning och
säkerhetspolitiska frågor m.m., bl.a. folkrörelser, enskilda
organisationer och institutioner som FOA, SIPRI och
Utrikespolitiska Institutet. Anslagsposten F 2. Information och
studier om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling
disponeras enligt förordningen (1993:983) om statligt stöd för
denna typ av verksamhet hos svenska organisationer och
stiftelser. Bidrag lämnas i form av organisationsstöd och
projektbidrag. En beredningsgrupp utsedd av regeringen granskar
ansökningar och avger yttrande till regeringen. Enligt vad
utskottet inhämtat har regeringen under innevarande budgetår
beviljat organisationsstöd till 16 organisationer uppgående till
9,6 miljoner kronor av anvisade 10 miljoner kronor. Härutöver
disponeras innevarande budgetår drygt 3 miljoner kronor från
Fredslotteriet, Svenska Penninglotteriet AB. Utskottet utgår
från att de organisationer och de projekt som av regeringen
föreslås få organisationsstöd respektive projektbidrag uppfyller
de förutsättningar som anges i förordningen. Mot bakgrund av det
anförda finner utskottet inte skäl att anlägga synpunkter på
frågan hur bidragen skall fördelas. Följaktligen avstyrks motion
U316 (v) rörande organisationsstöd till Transnationella
Stiftelsen.

Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen att det
är väsentligt att kunskap och intresse för frågor som rör fred
och säkerhetspolitik stimuleras. Enskilda organisationer har en
mycket betydelsefull roll att spela när det gäller att
överbrygga olika slags konflikter och verka för aktivt folkligt
deltagande i arbetet för att främja fred, respekt för de
mänskliga rättigheterna och demokratiutveckling. Riksdagen har
tidigare uttalat att F 2-anslaget på sikt bör öka till att
motsvara en promille av försvarsanslaget. Med hänsyn till de
hårda prioriteringar som utrikesförvaltningen för närvarande
måste göra, delar utskottet emellertid regeringens syn
beträffande storleken på F 2-anslaget under budgetperioden fram
till 1998. Utskottet delar dock inte uppfattningen som framförs
i motion U311 (m) yrkande 9 att F 2-anslaget bör avvecklas.

Med det anförda anser utskottet att motionerna U314 (v)
yrkandena 3 och 4 samt U317 (s) yrkandena 2, 3 och 4 är
besvarade. Motionerna U311 (m) yrkande 9 och U314 (v) yrkande 1
avstyrks.

Utskottet ser inte skäl att anlägga några synpunkter på hur
anslaget skall rubriceras, varför yrkande 5 i motion U314 (v)
och yrkande 1 i motion U317 (s) avstyrks.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till belopp avseende
anslagen under littera F. Utskottet godkänner också regeringens
förslag till inriktning av besparingsåtgärder inom det
nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåren 1997
och 1998. Utskottet avstyrker därmed motion U314 (v) yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer

till littera A. Utrikesförvaltningen m.m.

1. beträffande besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och
1998
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U312 yrkande 4
godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området
Utrikesförvaltningen för budgetåren 1997 och 1998 som
regeringen förordar i avsnittet Förändringar inom
verksamhetsområdet.

res. 1 (mp) - delvis

2. beträffande parlamentarisk översyn
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U310 yrkande 1 besvarad
med vad utskottet anfört,

res. 2 (m, fp, kds)

3. beträffande upprättande av handelskontor och konsulat i
Murmansk
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U302, 1994/95:U315 och
1994/95:U811 yrkande 6,

res. 3 (m) - delvis

4. beträffande nordisk samordning
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U313 besvarad med vad
utskottet anfört,
res. 3 (m) - delvis

5. beträffande Stockholmsbaserade ambassadörer
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U308 yrkande 1 besvarad
med vad utskottet anfört,

res. 3 (m) - delvis

6. beträffande Sveriges representation i Los Angeles
att riksdagen avslår motion 1994/95:U305,

res. 3 (m) - delvis

7. beträffande närvaro i franska Väst- och Centralafrika
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U307 besvarad med vad
utskottet anfört,

res. 3 (m) - delvis

8. beträffande Sveriges representation i Kinshasa
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U309 besvarad med vad
utskottet anfört,
res. 3 (m) - delvis
res. 4 (fp, v, kds)

9. beträffande Sveriges representation i Lima
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U304 besvarad med vad
utskottet anfört,

res. 3 (m) - delvis

10. beträffande Sveriges representation i Amman
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U629 yrkande 10
besvarad med vad utskottet anfört,

res. 3 (m) - delvis

11. beträffande utrikesförvaltningen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:U310 yrkande 2 och 1994/95:U312
yrkandena 1 och 2 till Utrikesförvaltningen för budgetåret
1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 666
663 000 kr,

res. 3 (m) - delvis
res. 1 (mp) - delvis

12. beträffande miljöattaché i New York
att riksdagen avslår motion 1994/95:U301,

res. 5 (mp, v)

13. beträffande kursdifferenser
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Kursdifferenser för budgetåret 1995/96 under tredje
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,

14. beträffande honorärkonsuler
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Honorärkonsuler för budgetåret 1995/96 under tredje
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 26 999 000 kr,

15. beträffande nordiskt samarbete
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Nordiskt samarbete för budgetåret 1995/96 under tredje
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 2 115 000 kr,

16. beträffande utredningar m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Utredningar m.m. för budgetåret 1995/96 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 15 809 000 kr,

17. beträffande officiella besök m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:U308 yrkande 2 till Officiella besök
m.m. för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag på 13 770 000 kr,

18. beträffande Taiwans representation i Stockholm
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U638 yrkande 1 besvarad
med vad utskottet anfört,

res. 6 (m)

19. beträffande ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i
utlandet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.
för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 6 410 000 kr,

till littera B. Bidrag till vissa internationella
organisationer

20. beträffande Förenta nationerna
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Förenta nationerna för budgetåret 1995/96 under tredje
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 351 353 000 kr,

21. beträffande Nordiska ministerrådet
att riksdagen

dels med bifall till regeringens förslag till Nordiska
ministerrådet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 472 500 000 kr

dels förklarar motion 1994/95:U704 yrkande 5 besvarad med
vad utskottet anfört,

22. beträffande Europarådet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Europarådet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 36 339 000 kr,

23. beträffande Organistionen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD)
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 46 460 000 kr,

24. beträffande Europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA)
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret
1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1
000 kr,

25. beträffande övriga internationella organisationer m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret
1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 5
040 000 kr,

26. beträffande fredsbevarande verksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Fredsbevarande verksamhet för budgetåret 1995/96 under
tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 341 948
000 kr,

27. beträffande Organisationen för säkerhet och samarbete i
Europa
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 13 823 000 kr,

28. beträffande gemensam utrikes- och säkerhetspolitik
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Den
gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU för
budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 12 633 000 kr,

till littera D. Information om Sverige i utlandet

29. beträffande Svenska institutet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Svenska institutet för budgetåret 1995/96 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 88 784 000 kr,

30. beträffande övrig information om Sverige i utlandet
att riksdagen

dels med bifall till regeringens förslag till Övrig
information om Sverige i utlandet för budgetåret 1995/96 under
tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16 386 000
kr,

dels förklarar motion 1994/95:U306 besvarad med vad
utskottet anfört,

res. 7 (m, fp, kds)

31. beträffande besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och
1998
att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder
vad avser information om Sverige i utlandet för budgetåren 1997
och 1998 som regeringen förordar inom detta verksamhetsområde,

till littera E. Utrikeshandel och exportfrämjande

32. beträffande Krigsmaterielinspektionen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1995/96 under
tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 8 204 000 kr,

33. beträffande bidrag till Stiftelsen Östekonomiska
Institutet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska Institutet för
budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett anslag
på 5 118 000 kr,

till littera F. Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor
m.m.

34. beträffande utredningar och andra insatser på det
utrikespolitiska området
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Utredningar och andra insatser på det utrikespolitiska
området för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 3 641 000 kr,

35. beträffande Transnationella Stiftelsen
att riksdagen avslår motion 1994/95:U316,

res. 8 (v)

36. beträffande målet för F 2-anslagets storlek
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U317 yrkande 4 besvarad
med vad utskottet anfört,

37. beträffande fördelning av medlen under anslaget F 2
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U314 yrkande 3 och
1994/95:U317 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,

38. beträffande målen för F 2-anslaget
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U314 yrkande 4 och
1994/95:U317 yrkande 2 besvarade med vad utskottet anfört,

39. beträffande F 2-anslagets benämning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:U314 yrkande 5 och
1994/95:U317 yrkande 1,

res. 9 (v, mp)

40. beträffande information och studier om säkerhetspolitik
och fredsfrämjande utveckling
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:U311 yrkande 9 och 1994/95:U314
yrkande 1 till Information och studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling för budgetåret 1995/96 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 17 000 000 kr,

res. 10 (m)
res. 11 (v, c, fp, mp, kds)

41. beträffande bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRI)
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI) för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 32 360 000 kr,

42. beträffande forskning till stöd för nedrustning och
internationell säkerhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Forskning till stöd för nedrustning och internationell
säkerhet för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln
anvisar ett anslag på 18 711 000 kr,

43. beträffande Utrikespolitiska Institutet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Utrikespolitiska Institutet för budgetåret 1995/96 under
tredje huvudtiteln anvisar ett anslag på 15 579 000 kr,

44. beträffande forskningsverksamhet av särskild utrikes-
och säkerhetspolitisk betydelse
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och
säkerhetspolitisk betydelse för budgetåret 1995/96 under
tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 5 248 000
kr,

45. beträffande besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och
1998
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:U314 yrkande 2
godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom det
nedrustnings- och säkerhetspolitiska området för budgetåren 1997
och 1998 som regeringen förordar.

Stockholm den 23 februari 1995

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Nils T
Svensson (s), Göran Lennmarker (m), Kristina Svensson (s),
Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Anneli Hulthén (s), Helena
Nilsson (c), Lena Klevenås (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Urban Ahlin (s), Eva Zetterberg (v), Arne
Mellqvist (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp) och
Ingrid Näslund (kds).

Reservationer

1. Utrikesförvaltningen m.m. (mom. 1 och 11)

Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 11
börjar med "Utskottet anser att" och som slutar med "Yrkande 2
avstyrks.",

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 12
börjar med "I motionerna U304 (m)" och som på s. 13 slutar med
"yrkande 10 är besvarade." bort ha följande lydelse:

En svensk beskickning i utlandet har stor betydelse för olika
verksamheter utöver svensk utrikespolitik. Handel och bistånd är
knutet till en beskickning, liksom press- och
informationsverksamhet. Stöd till svenska medborgare, såväl
bosatta som på tillfälligt besök, är också en del av arbetet.
De nödvändiga rationaliseringsåtgärderna och besparingarna bör
därför göras så, att en total nedläggning/indragning av en
svensk beskickning undviks. Utskottet tillstyrker därmed motion
U312 (mp) yrkandena 1, 2 och 4. Motion U310 (m) yrkandena 1 och
2 avstyrks.

dels att momenten 1 och 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

1. beträffande besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och
1998
att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall
till motion 1994/95:U312 yrkande 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande utrikesförvaltningen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U312 yrkandena 1
och 2 och med avslag på regeringens förslag samt på motion
1994/95:U310 yrkande 2 till Utrikesförvaltningen för
budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 2 704 663 000 kr.

2. Parlamentarisk översyn (mom. 2)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) samt Karl-Göran Biörsmark (fp) och Ingrid Näslund (kds)
anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 11
börjar med "Utskottet anser att" och som slutar med "därmed
anses besvarad." bort ha följande lydelse:

De omfattande förändringar som skett och sker i vår omvärld
ställer stora krav på utformningen av Sveriges
utrikesrepresentation. Enligt utskottets uppfattning räcker den
summariska hänvisningen till olika politikområden inte till
för att ge riksdagen vederbörligt inflytande på utformningen av
vårt lands utrikesrepresentation. Utskottet delar den
uppfattning som framförs i motion U310 yrkande 1 om behovet av
en skyndsam översyn av principerna för svensk
utrikesrepresentation.

Utskottet tillstyrker motion U310 yrkande 1.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

2. beträffande parlamentarisk översyn
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U310 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
en översyn av principerna för svensk utrikesrepresentation.

3. Utrikesförvaltningen m.m. (mom. 3--11)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén,
alla (m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 11
börjar med "Yrkande 2 avstyrks." och som på s. 13 slutar med
"yrkande 10 är besvarade." bort ha följande lydelse:

En önskvärd och skyndsam översyn av principerna för svensk
utrikesrepresentation är enligt utskottets mening angelägen, och
en sådan kommer att kunna medföra kostnadskonsekvenser.

Det är främst fyra stora händelser som kan kräva insatser som
medför budgetkonsekvenser:

-- kalla krigets slut och östblockets sammanbrott
-- framväxten av nya dynamiska länder utanför den
traditionella industrivärlden
-- EU-medlemskapet
-- offentliga sektorns finansiella kris.

De nya förhållandena i Central- och Östeuropa samt den nya
säkerhetspolitiska situationen med dess fokusering på
Östersjöområdet ställer betydande krav på såväl representation
som analytisk kapacitet.

Framväxten av dynamiska ekonomier i främst Asien, men även i
Latinamerika och förhoppningsvis snart i Sydafrika ställer
större krav på kontaktytor och kompetens.

EU-medlemskapet och den framväxande gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken kommer att ställa högre krav på
Utrikesdepartementet, framför allt analytiskt och
kompetensmässigt, samtidigt som det medför lättnader på vissa
områden.

Krisen i de offentliga finanserna ställer samtidigt stora krav
på ekonomisk återhållsamhet. Detta gör det extra viktigt med en
genomtänkt strategi för förändringarna.

Frågan om den svenska utrikesförvaltningens övergripande
struktur är en fråga för riksdagen. En utredning med viss
parlamentarisk representation bör lägga fram sitt förslag om
principerna för svensk utrikesrepresentation till sommaren 1995.
Detta förslag kan efter remissbehandling leda till en
proposition med förslag till ikraftträdande den 1 januari 1996.

Under beredningstiden bör endast fortgående rationaliseringar
genomföras. Under denna tid bör också analyseras vilka kostnader
som rätteligen bör belasta andra delar av svensk förvaltning och
svenskt samhällsliv i övrigt. Ävenledes bör -- med hänsyn till
IT-teknologins framsteg -- fördelningen mellan verksamheten
utomlands och i Sverige göras, liksom möjligheten till samverkan
inom EU:s ram.

Ett reservationsanslag om 50 miljoner kronor bör finnas i
beredskap för att i särskild proposition hösten 1995 kunna
tillföras Utrikesdepartementet om utredningens resultat skulle
föranleda ett ökat medelsbehov -- dock högst upp till denna
taknivå.

Med anledning av vad som anförts får förändringar av
situationen i Murmansk, Lima, Los Angeles, Amman, Kinshasa,
Stockholm m.fl. anstå tills utredningens resultat föreligger.

Med bifall till motion U310 yrkande 2 föreslår utskottet
riksdagen att under tredje huvudtiteln anslag A 1
Utrikesförvaltningen anvisa ett anslag om högst 50 000 000 kr
att användas efter översyn av den svenska
utrikesrepresentationen.

Härmed får motionerna U302, U304, U305, U307, U308 yrkande 1,
U309, U312 yrkandena 1 och 2, U313, U315, U629 yrkande 10 och
U811 yrkande 6 anses besvarade.

dels att momenten 3--11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

3. beträffande upprättande av handelskontor och konsulat i
Murmansk
att riksdagen förklarar motionerna 1994/95:U302, 1994/95:U315
och 1994/95:U811 yrkande 6 besvarade med vad utskottet anfört,

4. beträffande nordisk samordning
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U313 besvarad med vad
utskottet anfört,

5. beträffande Stockholmsbaserade ambassadörer
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U308 yrkande 1 besvarad
med vad utskottet anfört,

6. beträffande Sveriges representation i Los Angeles
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U305 besvarad med vad
utskottet anfört,

7. beträffande närvaro i franska Väst- och Centralafrika
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U307 besvarad med vad
utskottet anfört,

8. beträffande Sveriges representation i Kinshasa
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U309 besvarad med vad
utskottet anfört,

9. beträffande Sveriges representation i Lima
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U304 besvarad med vad
utskottet anfört,

10. beträffande Sveriges representation i Amman
att riksdagen förklarar motion 1994/95:U629 yrkande 10
besvarad med vad utskottet anfört.

11. beträffande utrikesförvaltningen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U310 yrkande 2
och med anledning av regeringens förslag samt med avslag på
motion 1994/95:U312 yrkandena 1 och 2 till
Utrikesförvaltningen för budgetåret 1995/96 under
tredje huvudtiteln anvisar ett extra anslag på 50 000 000 kr,

4. Sveriges representation i Kinshasa (mom. 8)

Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva Zetterberg (v) och Ingrid
Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 13
börjar med "Vad beträffar motionerna" och som slutar med "U309
(fp) besvarade." bort ha följande lydelse:

Motionerna U307 (s) och U309 (fp) framhåller vikten av att
upprätthålla svensk diplomatisk närvaro i den fransktalande
delen av Väst- och Centralafrika.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen uttalat behovet av
kunskapsuppbyggnad om det fransktalande Afrika. En eventuell
nedläggning av den svenska ambassaden i Kinshasa skulle gå i
rakt motsatt riktning.

Historiskt sett har Sverige på statlig nivå inte skapat
särskilt mycket kontakter med länderna i denna del av Afrika i
jämförelse med de betydligt större insatser som gjorts och görs
i de före detta brittiska och portugisiska kolonierna.
Språkförhållandena har naturligtvis spelat en stor roll när det
gäller hur kontakterna skapats.

I det fransktalande Afrika finns i dag ett betydande politiskt
och kommersiellt intresse från Sveriges sida. Inte minst i den
demokratiseringsprocess som pågår söker man efter kontakter och
erfarenheter från olika håll -- inte minst då från Sverige.

Det bör också framhållas att den svenska ambassaden i Kinshasa
har mycket stor betydelse för den omfattande verksamhet som den
svenska missionen bedriver i området. De svenska
biståndsinsatserna har rötter mer än 100 år bakåt i tiden i
denna del av Afrika.

Mot denna bakgrund vore det mycket olyckligt om ambassaden i
Kinshasa läggs ned. Innan ett sådant beslut fattas borde man i
första hand avvakta resultatet av den översyn av principerna för
svensk utrikesrepresentation som föreslås i motion U310 och som
utskottet tidigare tillstyrkt.

Med det ovan anförda tillstyrker utskottet motionerna U307 (s)
och U309 (fp). Regeringen bör ges till känna vad utskottet
anfört om att behålla den svenska ambassaden i Kinshasa.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

8. beträffande Sveriges representation i Kinshasa
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U309 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Miljöattaché i New York (mom. 12)

Bodil Francke Ohlsson (mp) och Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 13
börjar med "Fastän UD-personalen lägger" och som slutar med
"(mp) avstyrks därmed." bort ha följande lydelse:

Att miljökonsekvensbedömning och utredning kommer in på tidigt
stadium i ett ärendes hantering och följer det löpande, är av
största vikt för att få ett godtagbart såväl kortsiktigt som
långsiktigt resultat. Alla förslag, ståndpunkter och beslut bör
underställas en granskning ur ekologiskt perspektiv. En ekolog
eller FN-tjänsteman med ekologisk utbildning, som deltar i
FN-delegationens arbete under samma förutsättningar som militär
expertis och näringslivsexpertis redan gör, skulle i projekt med
svenskt deltagande göra en ovärderlig insats för att hindra en
ofta oreparerbar miljöpåverkan. Utskottet anser därför, med
tillstyrkande av motion U301 (mp), att riksdagen som sin mening
bör ge regeringen till känna vad i motionen anförts om att
tillsätta en fast tjänst som ekolog vid den svenska
FN-delegationen i New York.

dels att i moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

12. beträffande miljöattaché i New York
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U301 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att
tillsätta en fast tjänst som ekolog vid den svenska
FN-delegationen i New York.

6. Taiwans representation i Stockholm (mom. 18)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14
börjar med "Utskottet konstaterar att" och som slutar med
"yrkande 1 är besvarad." bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det är angeläget att fördjupa och
stärka relationerna mellan Sverige och Taiwan. Ett sätt är att
ge Taiwans representation i Sverige, Taipei Mission in Sweden,
samma behandling som kommer det svenska Exportrådskontoret i
Taiwan (Exportrådet Taipei) till del, dvs. befrielse från
inkomstskatt samt skattefri införsel av förbrukningsvaror. Som
nybliven EU-medlem kan Sverige genom ett sådant beslut anpassa
sig till den praxis som tillämpas i flera andra medlemsländer,
vilka beviljar Taiwans representation befrielse från
inkomstskatt.

Utskottet tillstyrker därmed motion U638 (m) yrkande 1.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

18. beträffande Taiwans representation i Stockholm
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U638 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Övrig information om Sverige i utlandet (mom. 30)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m), Karl-Göran Biörsmark (fp) samt Ingrid Näslund (kds)
anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 18
börjar med "Med anledning av" och som slutar med "kan anses
besvarad." bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i de sparkrav regeringen anger för
anslaget D 2. Övrig information om Sverige i utlandet. Utskottet
anser emellertid att inom den angivna ramen 16 386 000 kr skall
rymmas även de medel som krävs för att
Ingenjörsvetenskapsakademien skall kunna fullfölja ingångna
avtal främst vad gäller länderna i Öst- och Centraleuropa. IVA
måste få möjlighet till en skälig övergångsperiod. Under denna
tid bör överläggningar upptas för att komma fram till ett avtal
som reglerar IVA:s fortsatta roll i Sverigeinformationen
utomlands.

Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion
U306 (m) ger regeringen till känna vad som anförts om medel till
IVA inom ramen för anslaget D 2.

dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

30. beträffande övrig information om Sverige i utlandet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1994/95:U306 till Övrig information om
Sverige i utlandet för budgetåret 1995/96 under tredje
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16 386 000 kr samt
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
Ingenjörsvetenskapsakademiens roll i Sverigeinformationen.

8. Transnationella Stiftelsen (mom. 35)

Eva Zetterberg (v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21
börjar med "Enligt vad utskottet" och som slutar med "till
Transnationella Stiftelsen." bort ha följande lydelse:

Utskottet finner dock att det på en punkt är starkt motiverat
med en annan medelstilldelning än regeringen. Det gäller
anslaget till TFF, Transnationella Stiftelsen. TFF bedriver
forskning och deltar som en viktig part i fredsprocessen i
framför allt f.d. Jugoslavien. Utskottet anser därför att
organisationsstödet bör återställas till det ursprungliga
bidragets reella värde i dag dvs. 450 000 kr för budgetåret
1995/96. Utskottet tillstyrker därmed motion U316 (v).

dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

35. beträffande Transnationella Stiftelsen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U316 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. F 2-anslagets benämning (mom. 39)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 22
börjar med "Utskottet ser inte" och som slutar med "U317 (s)
avstyrks." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser av de skäl som framgår av motionerna U314 (v)
och U317 (s) att F 2-anslaget i fortsättningen bör benämnas
Information, studier och forskning om fredspolitik. Därmed
tillstyrker utskottet yrkande 5 i motion U314 (v) och yrkande 1
i motion U317 (s).

dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

39. beträffande F 2-anslagets benämning
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:U314 yrkande
5 och 1994/95:U317 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

10. Information och studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling (mom. 40)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 22
börjar med "Utskottet delar den" och som slutar med "yrkande 1
avstyrks." bort ha följande lydelse:

F 2-anslaget avser statligt stöd till information och studier
om säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Enligt
utskottets mening skall enskilda organisationer inte
särbehandlas när det gäller den del av verksamheten som omfattar
säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling. Det är viktigt
med en bred folklig förankring och att dessa frågor ständigt
hålls aktuella, men detta bör ske via samma kanaler som i övrigt
står till folkrörelsernas förfogande. Härigenom får riksdagen en
bättre överblick och möjlighet ges till en rättvisare fördelning
av medel för olika insatser inom detta område. Utskottet delar
den uppfattning som framförs i motion U311 (m) yrkande 9 att F
2-anslaget bör avvecklas. Med det anförda tillstyrker utskottet
motion U311 (m) yrkande 9. Motionerna U314 (v) yrkandena 1, 3
och 4 samt U317 (s) yrkandena 2--4 avstyrks.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

40. beträffande information och studier om säkerhetspolitik
och fredsfrämjande utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U311 yrkande 9
och med avslag på regeringens förslag samt motion 1994/95:U314
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om avveckling av F 2-anslaget.

11. Information och studier om säkerhetspolitik och
fredsfrämjande utveckling (mom. 40)

Eva Zetterberg (v), Helena Nilsson (c), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kds) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21
börjar med "Utskottet konstaterar" och som på s. 22 slutar med
"yrkande 1 avstyrks.",

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 21
börjar med "Utskottet tillstyrker regeringens" och som slutar
med "U314 (v) yrkande 2." bort ha följande lydelse:

För att få statsbudgeten i balans krävs att vi minskar
utgifter på det som är möjligt. Men dessa nedskärningar måste
göras med varsamhet. Vad gäller anslag till försvars- respektive
fredsorganisationer finns en tydlig obalans i regeringens
budgetsförslag.

Med tanke på världssituationen, de krig och konflikter som
faktiskt pågår, vore det naturligt med det omvända förhållandet
att stora summor satsades på freds- och konfliktforskning.

Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen att det
är väsentligt att kunskap och intresse för frågor som rör fred
och säkerhetspolitik stimuleras. Enskilda organisationer har en
mycket betydelsefull roll att spela när det gäller att
överbrygga olika slags konflikter och verka för aktivt folkligt
deltagande i arbetet för att främja fred, respekt för de
mänskliga rättigheterna och demokratiutveckling. Riksdagen har
tidigare uttalat att F 2-anslaget på sikt bör öka till att
motsvara en promille av försvarsanslaget.

Med hänsyn till de hårda prioriteringar som
utrikesförvaltningen för närvarande måste göra anser utskottet
det inte möjligt att nu kraftfullt höja detta anslag. Utskottet
föreslår därför enbart att F 2-anslaget justeras i enlighet med
penningvärdet, dvs. med ytterligare 3 miljoner för budgetåret
1995/96, = 20 miljoner totalt. Motion U311 (m) yrkande 9, att F
2-anslaget bör avvecklas, avslås därmed. Följaktligen tillstyrks
motion U314 (v) yrkande 1. Motionerna U314 (v) yrkandena 2, 3
och 4 samt U317 (s) yrkandena 2, 3 och 4 anses besvarade.

dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

40. beträffande information och studier om säkerhetspolitik
och fredsfrämjande utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:U314 yrkande 1
och med anledning av regeringens förslag samt med avslag på
motion 1994/95:U311 yrkande 9 till Information och studier om
säkerhetspolitik och fredsfrämjande utveckling för budgetåret
1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 20 000 000 kr.

Särskilt yttrande

Nordiska ministerrådets budget

Helena Nilsson (c), Karl-Göran Biörsmark (fp), Ingrid Näslund
(kds) samt Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars
Hjertén (alla m) anför:

Utskottet anser att det nordiska samarbetet är av sådan vikt
att regeringen bör lämna särskild redovisning vad avser
budgetens nivå och innehåll innan samarbetsministrarna antar
budgetförslaget. Detta förslag till förändring gör det möjligt
för riksdagen att ge synpunkter på de prioriteringar som görs av
företrädare för Sverige i Nordiska ministerrådet. Denna
förändring ger riksdagen inflytande oavsett om den nordiska
budgeten måste innehålla besparingar eller utgiftsökningar.