Utbildningsutskottets betänkande
1994/95:UBU06

Betyg i det obligatoriska skolväsendet


Innehåll

1994/95
UbU6

Sammanfattning

Regeringen föreslår (prop. 1994/95:85) ändringar i riksdagens
beslut för ett år sedan om betygssystem för grundskolan.
Utskottet tillstyrker att elev och föräldrar varje termin skall
informeras om elevens kunskapsutveckling främst muntligen, dvs.
genom utvecklingssamtal. Dessa skall kunna kompletteras med
skriftlig information om elevens studieresultat och sociala
utveckling i de enskilda fall då föräldrarna begär det. Betyg
skall sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i en tregradig
skala: Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd
(MVG). Om en elev inte når upp till kursplanens krav för
godkänd nivå får han eller hon inget betyg i ämnet.
Utskottet föreslår att utvecklingssamtalen skall åtföljas av
ett åtgärdsprogram i de fall det visar sig att en elev har
problem.
Med anledning av en motion från Vänsterpartiet föreslår
utskottet enhälligt ett tillkännagivande till regeringen om att
avgifter inte skall få tas ut, när en elev vill genomgå
prövning för att komplettera med betyg i ämne där han eller hon
saknar slutbetyg.
De tidigare regeringspartierna (m, c, fp, kds) yrkar i en
gemensam reservation avslag på propositionen i dess helhet och
vill att riksdagen skall stå fast vid sitt tidigare beslut. I
ett antal reservationer från c, fp och kds begärs ändringar i
regeringens förslag.
Sammanlagt har 7 reservationer fogats till betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:85 föreslagit att
riksdagen, med ändring av sitt tidigare beslut (bet.
1993/94:UbU1, rskr. 1993/94:82), godkänner vad regeringen anför
om ett nytt betygssystem för det obligatoriska skolväsendet.

Motionerna

1994/95:Ub7 av Margitta Edgren och Conny Sandholm (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förändringar i betygssystemet.
1994/95:Ub8 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari
yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk
utredning av konsekvenserna av en helt betygsfri skola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingssamtalens roll i
lärarutbildning och fortbildning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att prov för att komplettera
grundskolebetyg skall vara avgiftsfria.
1994/95:Ub9 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om föräldrarnas möjligheter att påverka
skolans verksamhet och inriktning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av tydliga betygskriterier,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om elevers rätt att komplettera betyg
samt att tillgodoräkna sig kompletteringar vid ansökan till
högre utbildning.
1994/95:Ub10 av Lars Tobisson m.fl. (m, c, fp, kds) vari
yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag till nytt
betygssystem för det obligatoriska skolväsendet.
1994/95:Ub11 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studieomdöme,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en femgradig betygsskala,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatoriska skriftliga omdömen.
1994/95:Ub12 av Inger Davidson och Tuve Skånberg (kds) vari
yrkas att riksdagen avslår proposition 1994/95:85 Betyg i det
obligatoriska skolväsendet.

Utskottet

Hösten 1993 antogs genom riksdagens beslut de riktlinjer för
ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem för grundskolan,
sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan som
den dåvarande regeringen hade föreslagit (prop. 1992/93:220,
bet. 1993/94:UbU1, rskr. 1993/94:82). I nu föreliggande
proposition föreslår regeringen att riksdagen med ändring av
sitt tidigare beslut skall godkänna vad regeringen anför om ett
nytt betygssystem för det obligatoriska skolväsendet. För
särskolan föreslås inga ändringar av riksdagens beslut. -- När
det i det följande talas om grundskolan, avses även i
tillämpliga delar sameskolan och specialskolan.
Riksdagens beslut hösten 1993
Riksdagens beslut för ett år sedan innebär i huvudsak
följande.
Den grundläggande kontaktformen mellan hem och skola skall
vara muntlig information och ha karaktären av utvecklingssamtal
i högre grad än vad nuvarande kvartssamtal ger möjlighet till.
Den muntliga informationen skall ges minst en gång per termin.
Från och med vårterminen i årskurs 5 till och med höstterminen
i årskurs 7 skall läraren utöver den muntliga informationen
lämna skriftlig information till hemmen om elevens kunskaper
och prestationer. Föräldrarna skall kunna avsäga sig
rättigheten till skriftlig information. När det gäller
skriftlig information under tiden från årskurs 1 fram till
vårterminen i årskurs 5 hade riksdagen inget att erinra mot att
utvecklingssamtalen för den enskilde eleven kompletteras med
skriftlig information, om elevens föräldrar önskar det.
Nationellt reglerade betyg skall ges fr.o.m. vårterminen i
årskurs 7 i en sexgradig betygsskala med beteckningarna A, B,
C, D, E och F, där A står för det högsta betyget och F för
otillräckliga kunskaper.
I kursplanerna anges bl.a. kravnivåer som i princip alla
elever skall nå efter fem resp. nio skolår. Som stöd för
betygssystemet skall betygskriterier utarbetas i anslutning
till kursplanerna dels för kravnivån efter fem resp. nio
skolår, dels för två högre nivåer för grundskolans sista år
(god prestation resp. utmärkt prestation av högsta kvalitet).
-- I det nationella provsystemet bör ingå diagnostiska prov för
det andra och det sjunde skolåret. Vidare bör i provsystemet
ingå ämnesprov i svenska, engelska och matematik för att
kontrollera om eleven uppnått kursplanernas kunskapskrav efter
fem skolår och när slutbetyget skall sättas.
Regeringens förslag och vissa övergripande ställningstaganden
Regeringen föreslår nu följande ändringar i det tidigare
riksdagsbeslutet.
Utvecklingssamtalet skall vara skolans viktigaste sätt att
informera och informeras om elevens utveckling och skolgång. De
föräldrar som så önskar bör kunna få skriftlig information som
ett komplement till utvecklingssamtalet. Sådana skriftliga
omdömen skall dock inte ha karaktären av betyg och alltid bygga
på en överenskommelse i det enskilda fallet. Ett givet ämne i
utvecklingssamtalen bör vara skolans åtgärder och hjälpinsatser
i de fall en elev riskerar att i årskurs 5 eller 9 inte nå upp
till kravnivån i kursplanerna.
Betyg skall ges fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i en
tregradig skala: Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl
godkänd (MVG). I terminsbetygen före slutbetyget bedömer
läraren elevens resultat huvudsakligen i förhållande till
lokalt uppställda mål och kriterier. Slutbetyget kommer att
vara nationellt jämförbart genom att betygen skall sättas med
stöd av kursplanernas definition av kravnivå för årskurs 9 och
av centralt fastställda betygskriterier. Dessa senare bör
endast utarbetas för en nivå ovanför godkäntnivån, nämligen VG.
Om en elev inte når upp till kursplanens krav på godkänd nivå,
får han eller hon inget betyg i ämnet. Eleven skall dock ha
rätt att i sitt slutbetyg få ett skriftligt omdöme i ämne där
betyg saknas.
Nationella prov behövs som ett stöd för lärarens
betygsättning. Ämnesprov i svenska, engelska och matematik
skall anordnas för alla elever i slutet av årskurs 9.
Nationella prov i dessa ämnen bör också finnas tillgängliga för
att underlätta lärarnas bedömning om eleverna nått kravnivån i
årskurs 5. Proven i årskurs 5 bör dock inte vara obligatoriska.
-- Diagnostiska prov för olika årskurser liksom tillgång till
en provbank bör kunna vara stöd för lärarens arbete.
I motion 1994/95:Ub8 (v) förs ett principiellt resonemang där
motionärerna vänder sig mot förekomsten av betyg i skola.
Oavsett hur betygssystemet utformas har det en styrande effekt
på valet av innehåll, arbetssätt och arbetsformer i skolan. Det
finns enligt motionärerna anledning att tro att de pedagogiska
vinsterna med en betygsfri skola är så stora att frågan bör
utredas, varför de föreslår att regeringen tillsätter en
parlamentarisk utredning med uppdrag att utreda
konsekvenserna av en betygsfri skola (yrk. 1).
Utskottet delar såväl regeringens som motionärernas
uppfattning att varje betygssystem oavsett utformningen
påverkar arbetet i skolan. Det kan stödja eller undergräva
skolans övergripande mål. Efter ett flertal betygsutredningar
och remissomgångar kan man konstatera, vilket även regeringen
gör, att det perfekta betygssystemet sannolikt inte finns.
Utskottet anser emellertid -- liksom både den nuvarande och
den tidigare regeringen -- att det finns behov av ett
nationellt betygssystem för att ge eleverna intyg på uppnådda
kunskaper efter genomgången grundskoleutbildning. Betygen
spelar också en viss roll som instrument för urval till
gymnasieskolan.
Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning inte ta initiativ
till ett ytterligare omfattande utredande om betygen, varför
yrkandet avstyrks.
Det av riksdagen under föregående mandatperiod beslutade
betygssystemet är enligt motion 1994/95:Ub10 (m, c, fp, kds)
bättre än det nu föreslagna. Med hänvisning härtill yrkas i
motionen att riksdagen avslår regeringens förslag till nytt
betygssystem för det obligatoriska skolväsendet. Ett likartat
yrkande om avslag på propositionen framförs i motion
1994/95:Ub12 (kds), enligt vilken det vore olyckligt att utan
närmare motivering och utan samråd riva upp riksdagens tidigare
beslut.
Utan att i det här sammanhanget ta ställning till en rad
enskildheter i regeringens förslag, vilka utskottet tar upp
till behandling i det följande med anledning av ett antal
motionsyrkanden, avstyrker utskottet bifall till de nu
förevarande yrkandena om avslag på propositionen i dess helhet.
Motionsledes framförda förslag till ändringar i regeringens
förslag, m.m.
I ett par motioner från Centerpartiet resp. Folkpartiet
liberalerna yrkas i andra hand att vissa ändringar vidtas i det
av regeringen föreslagna betygssystemet. Vidare föreligger
några motionsyrkanden i frågor som inte berörs i propositionen,
men som har anknytning till betygsfrågan.
Utvecklingssamtalen
Regeringen anser att återkommande samtal mellan lärare, elev
och föräldrar är det bästa sättet att gemensamt analysera och
positivt bidra till ett barns utveckling. Denna kontaktform bör
utvecklas vidare mot utvecklingssamtal, som präglas av stor
öppenhet från alla deltagande parter och som ger ömsesidig
information och leder till ömsesidiga åtaganden. I
propositionen åberopas att regeringen den 3 februari 1994 har
uppdragit åt Statens skolverk att -- med utgångspunkt i
riksdagens tidigare beslut om utvecklingssamtal -- på lämpligt
sätt initiera och stödja utvecklingsarbete i skolan med att
förnya kontaktformerna mellan skola och hem.
Som redan framgått anser regeringen att utvecklingssamtalet
är skolans viktigaste sätt att informera och informeras om
elevens utveckling. Vad regeringen nu anför i frågan avviker --
som utskottet ser det -- inte från riksdagens beslut för ett år
sedan att genom bifall till ett socialdemokratiskt
motionsyrkande införa en ordning med utvecklingssamtal (mot.
1993/94:Ub1 yrk. 29, bet. 1993/94:UbU1 s. 51). Utskottet slog
då fast att den grundläggande kontaktformen mellan hem och
skola skall vara muntlig information och att denna information
bör ha karaktären av utvecklingssamtal. Även syftet med
utvecklingssamtalet såsom det då angavs av utskottet stämmer
väl överens med vad regeringen nu anför.
Utskottet anser emellertid att det kan vara på sin plats att
något utveckla hur utskottet ser på den nya ordningen med
utvecklingssamtal.
Utvecklingssamtalen skall ha sin utgångspunkt i skolans
ansvar för elevens utveckling. Alla elever har rätt att få det
stöd de behöver för att uppnå kravnivån som finns angiven i
kursplanerna. Detta kräver inte bara ett engagemang från
skolans sida, det kräver också ett ökat föräldraengagemang.
Erfarenheterna visar att ett utvecklat samarbete mellan skolans
personal och elevernas vårdnadshavare är viktigt både vad
gäller elevens studieresultat och sociala utveckling. Skolan
kan förebygga att elever slås ut. Skolmiljön, arbetssätt och
arbetsmetoder kan avpassas efter elevernas olika
förutsättningar, särskilda resurser av elevvårdskaraktär och
särskilda hjälpmedel kan sättas in.
I de fall det visar sig att en elev har problem av något slag
bör utvecklingssamtalet mynna ut i ett åtgärdsprogram såsom det
beskrivs i den tidigare läroplanen för grundskolan (Lgr 80 s.
54). "Av programmet, som bör utarbetas av skola, elev och
föräldrar tillsammans och utgå från elevens behov, skall framgå
vad det är man vill söka åstadkomma, exempelvis bättre
läsfärdighet, ökad närvaro, större motivation, bättre
samarbetsförmåga. Av programmet bör dessutom framgå med vilka
medel och metoder man vill arbeta. Det är viktigt att söka
stärka elevens självuppfattning och självtillit genom att utgå
från elevens starka sidor."
Utskottet -- som i det följande tar upp frågan om den
skriftliga informationen till hemmet -- anser att det kan vara
naturligt att skriftligen ange vad åtgärdsprogrammet
innehåller, såsom en bekräftelse på vad man är överens om i
fråga om ömsesidiga åtaganden. Elev, föräldrar och lärare
deltar som likvärdiga parter i samtalet. Var och en bör kunna
utgå från att samtliga fullgör sina åtaganden. Målet för
åtgärderna är att varje elev som inte har nått godkäntnivån i
ett ämne eller löper risken att inte nå dit skall ges det stöd
han eller hon behöver.
Av det anförda framgår att utvecklingssamtalen skall vara
förberedda mycket noggrant och vara väl strukturerade. De skall
ge klara besked om elevens studieresultat och sociala
utveckling jämförd med de krav och mål som uppställs i
läroplanen och i kursplanerna. Beteckningen utvecklingssamtal
skall uppfattas bokstavligen; samtalet skall främja elevens
utveckling.
Utskottet har med det anförda inget att erinra mot att
riksdagen än en gång slår fast att utvecklingssamtalen skall
vara den viktigaste formen för kontakterna mellan skolan och
hemmet. Därvid bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet i det föregående har anfört om att
utvecklingssamtalet i vissa fall skall mynna ut i ett
åtgärdsprogram.
I motion 1994/95:Ub8 (v) yrkande 2 föreslås att det såväl i
lärarutbildningens kursplaner som i lärarfortbildningen bör
ingå ett viktigt moment om hur man planerar, genomför och
utvärderar utvecklingssamtal. Skolans personal måste vara
väl förtrogen med dess metodik.
Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det
gäller krav på att lärarna skall vara kunniga i hur ett
utvecklingssamtal bör föras och grundligt insatta i själva
syftet med samtalet. Det finns skäl att erinra om föreskriften
i den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet
(Lpo 94) om lärarens skyldighet att genom utvecklingssamtal
främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Som
redan framgått har Skolverket i uppdrag att utveckla och förnya
kontaktformerna mellan skola och hem. Det ankommer på
högskolemyndigheterna att besluta om innehållet i
lärarutbildningen. Statsmakterna bör emellertid kunna utgå från
att deras beslut om läroplaner för skolväsendet noggrant
beaktas i lärarutbildningen. Detta gäller naturligtvis även
berörda statliga och kommunala myndigheter i fråga om lärarnas
fortbildning.
Med det anförda anser utskottet att syftet med yrkande 2 i
motion 1994/95:Ub8 är tillgodosett, varför det avstyrks.
Den skriftliga informationen till hemmet
Regeringen anser att de föräldrar som så önskar bör kunna få
skriftlig information som ett komplement till
utvecklingssamtalet. Sådana skriftliga omdömen skall dock inte
ha karaktären av betyg, och de skall alltid bygga på en
överenskommelse i det enskilda fallet.
Enligt motion 1994/95:Ub11 (c) yrkande 3 är det naturligt att
information om elevens kunskaper och utveckling utifrån
kursplanens kravnivå antar formen av ett obligatoriskt
skriftligt omdöme. Detta omdöme skall inte ersätta utan vara
ett komplement till utvecklingssamtalen.
Utskottet utgår från att motionärerna med "skriftligt omdöme"
i det här sammanhanget avser frågan om skriftlig information
vid slutet av årskurs 5.
Utskottet ansluter sig till regeringens uppfattning om
frivillighet när det gäller den skriftliga information som nu
är i fråga. Riksdagen bör sålunda ändra sitt tidigare beslut
och slå fast att den skriftliga redogörelsen till eleven och
elevens vårdnadshavare om elevens utveckling och skolgång
alltid skall bygga på en överenskommelse i det enskilda fallet
samt att den inte får ha karaktären av betyg. Det kan, menar
utskottet, ibland vara lämpligt att fästa ömsesidiga åtaganden
på papper, men det bör då -- vilket redan har framgått -- vara
en sak enbart mellan läraren, eleven och föräldrarna. Utskottet
vill emellertid klarlägga att elev och föräldrar skall ha rätt
till en skriftlig redogörelse, när de önskar en sådan. Med
detta förtydligande bör riksdagen bifalla regeringens förslag.
Även i detta sammanhang vill utskottet framhålla
utvecklingssamtalet som den viktigaste kontaktformen mellan
skolan och hemmet. Utskottet erinrar om vad regeringen i
propositionen anför om att de fall särskilt måste uppmärksammas
vid de regelbundet återkommande utvecklingssamtalen där en elev
riskerar att inte nå upp till kravnivån i kursplanerna,
miniminivån, i årskurs 5 eller 9.
Med det anförda avstyrks motion 1994/95:Ub11 yrkande 3.
Betygsskalan m.m.
I det föregående har det redovisats att regeringen föreslår
att antalet betygssteg skall vara tre, Godkänd, Väl godkänd
och Mycket väl godkänd. Om en elev inte når upp till
kursplanens krav på godkänd nivå, får han eller hon inget betyg
i ämnet.
Enligt motion 1994/95:Ub11 (c) bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en femgradig
betygsskala. Det betygssteg som anger otillräckliga kunskaper
bör utmönstras ur slutbetyget från grundskolan (yrkande 2).  I
motion 1994/95:Ub7 (fp) föreslås att betygssystemet bör
innehålla en sexgradig skala, varav fyra steg över nivån
godkänd. För elev som inte når upp till kravnivån godkänd bör
en nivå "ännu icke godkänd" ges fram till slutbetyget i årskurs
9. Nivån "ännu icke godkänd" är avsedd att aktualisera barn med
särskilda behov och markera att de behöver ytterligare stöd för
att nå minst godkänd nivå. Motionärerna menar att resurser
tidigt måste sättas in i de fall då eleven behöver extra stöd
för att kunna bli godkänd.
Utskottet instämmer i regeringens förslag att betyg skall ges
i ämnen i en tregradig skala och med de i propositionen angivna
beteckningarna. Det finns enligt utskottet inga bärande skäl
för att i grundskolan såvitt avser godkäntnivån och nivåerna
ovanför den ha ett större antal betygssteg än de tre som
riksdagen tidigare har beslutat för gymnasieskolan. Riksdagen
bör sålunda bifalla regeringens förslag beträffande antalet
betygssteg och därjämte avslå motionerna 1994/95:Ub7 i denna
del och 1994/95:Ub11 yrkande 2 i denna del.
Regeringen anför att en elev som inte lyckas uppnå
kursplanens kravnivå i sitt slutbetyg skall ha rätt till ett
omdöme i det aktuella ämnet. Av detta kan framgå hur långt
eleven nått, anledningen till uteblivet betyg m.m. I ett sådant
dokument kan skolan också ge sin syn på elevens förutsättningar
för fortsatta studier.
Utskottet vill med anledning av vad regeringen föreslagit
anföra följande.
För elever som avslutar grundskolan utan att ha erhållit
betyg i ämne har skolan ett särskilt ansvar. En elev som inte
lyckats uppnå kursplanens kravnivå skall i sitt slutbetyg ha
rätt till ett omdöme i det aktuella ämnet. I omdömet skall
finnas en beskrivning av elevens tidigare kunskapsutveckling i
ämnet, hur långt han/hon har nått i sin utveckling samt de
stödåtgärder som tidigare har satts in.
Med det anförda tillstyrker utskottet vad regeringen förordat
om skriftligt omdöme i stället för betyg.
I motion 1994/95:Ub11 (c) yrkande 1 begärs att det skall
klargöras vilken juridisk status det omdöme har som nu är i
fråga. Motionärerna menar att med den exemplifiering regeringen
ger avseende innehållet i det skriftliga omdömet bör det
kunna bli föremål för sekretess.
Utskottet vill med anledning av yrkandet anföra följande.
Betygen som ges i skolan är allmänna handlingar.
Betygsdokumentet är en offentlig handling. I enlighet med vad
utskottet just har anfört har elev rätt att på detta dokument
få ett skriftligt omdöme av den art som utskottet just har
redovisat. Omdömet ges i de fall eleven inte har erhållit betyg
i det aktuella ämnet som motsvarar nivån godkänd. Det bör i det
här sammanhanget understrykas att detta omdöme -- liksom
betygsdokumentet i övrigt -- är av värde inte bara för en
presumtiv arbetsgivare i det fallet att eleven går direkt ut i
arbetslivet efter grundskolan, utan även och inte minst för
skolhuvudmannen när det gäller elevens fortsatta studier. Varje
kommun är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning för samtliga
ungdomar i kommunen fram till och med det första kalenderåret
det år de fyller 20 år. Av vad utskottet redan anfört framgår
att slutbetyget från grundskolan -- inklusive det omdöme som nu
är i fråga -- är ett viktigt underlag för elevens, föräldrarnas
och skolans ställningstagande vid valet av ämnen och fortsatt
utbildning. För att den obligatoriska skolan skall kunna
samverka med gymnasieskolan samt med arbetslivet och det
omgivande samhället i övrigt krävs en öppenhet i vad gäller
redovisningen av elevernas kunskaper och förutsättningar för
visst arbete eller fortsatta studier som enligt utskottets
uppfattning inte bör sättas i fråga.
Av det anförda framgår att ömtåliga uppgifter om eleven av
den karaktären att de faller in under sekretesslagens
bestämmelser om sekretess på skolområdet inte skall anges i det
nu ifrågavarande omdömet om eleven (jfr 7 kap. 1 § och 9 §
andra stycket sekretesslagen).
Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör riksdagen
avslå motion 1994/95:Ub11 yrkande 1.
Betygskriterier m.m.
Med anledning av ett uppdrag från den föregående regeringen
utarbetar Skolverket för närvarande betygskriterier som stöd
för tre betygssteg, ett motsvarande kravnivån (E) och två
motsvarande två nivåer (C och A) ovanför kravnivån. Kriterierna
för de två mellanliggande nivåerna avses bli utformade av
läraren.
Regeringen anser att den kravnivå som finns angiven i
kursplanerna såsom mål att uppnå i slutet av det nionde
skolåret är tillräcklig för att läraren skall kunna göra en
samlad bedömning av om eleven är godkänd eller ej i det
enskilda ämnet. Som ytterligare hjälp för lärarens
betygsättning bör betygskriterier utarbetas endast för en nivå
ovanför godkäntnivån, nämligen för nivån motsvarande betyget
Väl godkänd. Kvalitetsnivån för det högsta betyget avses
läraren kunna definiera själv.
I terminsbetygen före slutbetyget bör enligt regeringen
läraren kunna bedöma elevens resultat huvudsakligen i
förhållande till lokalt uppställda mål och kriterier.
Diagnostiska prov för olika årskurser samt tillgång till en
provbank avses kunna vara stöd för lärarens arbete.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att
Skolverket bör få fortsätta sitt arbete med att utarbeta
kriterier för tre nivåer som stöd för sex betygssteg, föreslås
det i motion 1994/95:Ub7 (fp). Enligt motion 1994/95:Ub9 (mp)
yrkande 2 bör kriterier fastställas även för den av regeringen
föreslagna betygsnivån Mycket väl godkänd. Vidare anser
motionärerna att anvisningarna för betygsättningen bör göras
tydligare.
Utskottet vill med anledning av vad som anförs i
propositionen och i motionerna understryka vikten av att de
kriterier som avses bli utarbetade centralt är tydliga.
Motsvarande krav på pregnans bör ställas även på de mål för
undervisningen som uppställs lokalt och de lokalt formulerade
kriterierna. Både elever och föräldrar skall på förhand
informeras om vad som krävs och förväntas av eleverna och vad
elevernas arbete skall leda fram till. Det måste kunna göras
anspråk på skolans öppenhet i detta avseende, för att
samarbetet med arbetsliv och övriga skolformer skall kunna
fungera.
Utskottet menar liksom regeringen att den definition av
kravnivån som finns angiven i kursplanernas mål för årskurs 9
är tillräcklig för att läraren skall kunna bedöma huruvida
eleven är godkänd eller ej i det enskilda ämnet. Utskottet
instämmer även i uppfattningen att det bör räcka med centralt
utarbetade betygskriterier för en nivå ovanför godkäntnivån,
nämligen Väl godkänd. Betygskriterier för ytterligare någon
nivå kan innebära en betydande styrning av undervisningens
innehåll och arbetssätt. Utskottet anser sammanfattningsvis att
det inte finns skäl att fortsätta det omfattande arbete som
krävs för att centralt utarbeta betygskriterier för flera
betygssteg i grundskolans alla ämnen än vad regeringen har
förordat.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub7 i
denna del och 1994/95:Ub9 yrkande 2.
I motion 1994/95:Ub9 (mp) berörs frågan om samverkan mellan
skola och hem. Föräldrarna skall ges tillfälle att påverka
skolans verksamhet, arbetsplaner och uppläggningen av skolans
arbete. I motionen förordas att även de mål till vilket betygen
skall relateras skall kunna påverkas av föräldrarna (yrkande
1).
Utskottet delar i allt väsentligt motionärernas uppfattning
om föräldrarnas medverkan i skolans arbete, men menar att
önskemålet i motionen tillgodoses med vad som finns föreskrivet
i den nya läroplanen för grundskolan (Lpo 94). För att skolan
skall kunna utvecklas kvalitativt krävs att undervisningsmålen
ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att
nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i
ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i
nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.
Sålunda skall alla som arbetar i skolan samarbeta med elevernas
vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans
innehåll och verksamhet (Lpo 94 ss. 9 och 14). Det finns skäl
att även i det här sammanhanget erinra om den öppenhet i fråga
om lokalt uppställda mål för undervisningen och lokala
betygskriterier som utskottet i det föregående har strukit
under. Riksdagen bör med hänvisning till vad utskottet nu
anfört avslå yrkande 1 i motion 1994/95:Ub9.
Antalet betygstillfällen
Regeringen föreslår att betyg skall ges fr.o.m. höstterminen
i årskurs 8. Härigenom får eleverna komma i kontakt med betyg
några gånger innan de får sitt slutbetyg.
I motionerna 1994/95:Ub7 (fp) i denna del och 1994/95:Ub11
(c) yrkande 2, också i denna del, förordas däremot att betyg
skall ges från höstterminen i årskurs 7.
Utskottet föreslår att riksdagen med ändring av sitt tidigare
beslut bifaller regeringens förslag. Utskottet instämmer i
regeringens uppfattning att eleverna bör komma i kontakt med
betyg några gånger, innan de får sitt slutbetyg. Förslaget att
betyg skall ges fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 är enligt
utskottets mening väl avvägt. Förevarande motioner avstyrks
därför i berörda delar.
Nationella prov
Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av en kort
redovisning av de konsekvenser de föreslagna förändringarna i
betygssystemet kan medföra för Skolverkets arbete med
nationella prov. I sammanhanget anför regeringen bl.a. att
ämnesprov i svenska, engelska och matematik skall anordnas för
alla elever i slutet av årskurs 9. Vidare bör lärare ha
tillgång till nationella prov i dessa ämnen för att se om
eleverna har nått kravnivån i årskurs 5. Proven i årskurs 5 bör
dock inte vara obligatoriska, menar regeringen.
Alla elever, även de vid fristående skolor, bör delta i prov
i basämnena i årskurs 5, hävdas det i motion 1994/95:Ub7 (fp).
Proven, framhåller motionärerna, syftar i första hand till att
utvärdera undervisningen.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om
nationella prov och anser därmed att ämnesprov skall vara
obligatoriska endast i slutet av årskurs 9. Utskottet delar
motionärernas uppfattning vad gäller nödvändigheten av att
undervisningen utvärderas. På lokal nivå bör detta kunna
tillgodoses genom den föreslagna tillgången på nationella prov
för årskurs 5. Utskottet utgår från att dessa nyttjas i den
omfattning man lokalt bedömer som mest ändamålsenlig och är
inte berett att förorda ett obligatorium i enlighet med
motionens förslag. Det bör framhållas att Skolverkets pågående
arbete med ett nationellt provsystem syftar till att bibehålla
en likvärdig utbildning över riket och möjliggöra en mätning av
kvalitet och kunskaper i såväl det offentliga skolväsendet som
i fristående skolor. För dessa senare gäller att de som är
godkända för fullgörande av vanlig skolplikt av regeringen får
rätt att utfärda slutbetyg med samma beteckningar och enligt
samma kriterier som de offentliga skolorna på villkor att de
deltar i de ämnesprov i svenska, matematik och engelska som
skall stödja betygsättningen. Utskottet avstyrker med det
anförda bifall till motion 1994/95:Ub7 i motsvarande del.
Komplettering av betyg
Som redan framgått bör enligt propositionen den elev som i
årskurs 9 inte har nått upp till minst den kravnivå som anges i
kursplanen för ett ämne inte få betyg i ämnet. Regeringen anför
i det sammanhanget att den som senare önskar komplettera sina
kunskaper och få betyg har rätt att göra det.
Riksdagen bör, föreslås det i motion 1994/95:Ub9 (mp) yrkande
3, som sin mening ge regeringen till känna vad motionärerna
anfört om elevers rätt att komplettera betyg samt att
tillgodoräkna sig kompletteringar vid ansökan till högre
utbildning. De kompletterade betygens värde vid antagning till
högre utbildning skall tydligt redovisas. Möjligheten att
likställa sådana betyg med de på vanligt sätt erhållna
slutbetygen vid antagning till t.ex. gymnasieskolan bör noga
övervägas, anförs det i motionen.
Utskottet delar regeringens uppfattning att den som så önskar
bör ha rätt att komplettera sitt betyg. Vidare vill utskottet
erinra om att den dåvarande regeringen i anslutning till sitt
förslag till nytt betygssystem för grundskolan anförde att det
i ett kunskapsrelaterat betygssystem är mer naturligt att kunna
komplettera ett betyg än i ett grupprelaterat (prop.
1992/93:220 s. 84). Utskottet hade inte då något att erinra mot
att ett kompletterat betyg framdeles ges samma status som
övriga ämnesbetyg vid antagning till fortsatt utbildning (bet.
1993/94:UbU1 s.  56 f.). Utskottet har inte ändrat uppfattning
i frågan. Med det anförda är yrkande 3 i motion 1994/95:Ub9
tillgodosett, varför det bör avslås.
I motion 1994/95:Ub8 (v) yrkande 3 begärs ett uttalande av
riksdagen om att prov för att komplettera grundskolebetyget
skall vara avgiftsfria. Motionärerna anför vidare att
skolans huvudman bör ansvara för att möjligheter till
komplettering erbjuds.
Enligt 15 kap. 6 § skollagen får regeringen meddela
föreskrifter om skyldighet för den som vill genomgå särskilt
anordnad prövning i grundskolan, gymnasieskolan eller kommunal
vuxenutbildning att betala en avgift som tillfaller huvudmannen
för utbildningen. Enligt förordningen (SFS 1991:1124) om
avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet får
huvudmannen för utbildningen ta ut en avgift av den som vill gå
igenom bl.a. särskild prövning eller fyllnadsprövning i
grundskolan.
I den nya grundskoleförordningen (SFS 1994:1194), som ännu
inte har trätt i kraft, ges föreskrifter om prövning. Enligt
dessa har den som vill ha betyg från grundskolan rätt att gå
igenom prövning. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan
eller ett eller flera ämnen som ingår i utbildningen. Detta
gäller även den som tidigare har fått slutbetyg från
grundskolan (7 kap. 19 §).
Särskilt anordnad prövning kan dels avse prövning i syfte att
erhålla betyg i ämne där betyg saknas
(behörighetskomplettering), dels sådan prövning som syftar till
högre betyg i ämne där betyg redan erhållits
(konkurrenskomplettering).
Mot bakgrund av skolans grundläggande ansvar för att alla
elever efter avslutad grundskola skall äga tillfredsställande
kunskaper finner utskottet det principiellt betänkligt att en
elev, som av olika anledningar inte har erhållit betyg
motsvarande nivån godkänd i ämne och nyttjar sin rätt att
undergå särskilt anordnad prövning i ämnet för att avhjälpa
denna brist, åsamkas särskilda kostnader för själva prövningen.
Regeringen bör därför överväga och föranstalta om sådana
ändringar i berörda författningar att avgift för sådan prövning
som nu är i fråga inte skall kunna tas ut. Den övervägande
delen av ifrågavarande elever kommer normalt att kunna
komplettera sitt slutbetyg genom fortsatta studier i
gymnasieskolan eller i den kommunala vuxenutbildningen, varför
antalet särskilt anordnade prövningar som nu avses kan bedömas
bli mycket begränsat.
När det gäller s.k. konkurrenskomplettering, att en elev
undergår särskilt anordnad prövning för att höja ett betyg i
ämne, vill inte utskottet förorda centrala bestämmelser om att
sådan prövning skall vara kostnadsfri. Det bör ankomma på
skolans huvudman att bestämma huruvida avgift skall tas ut
eller inte. Riksdagen bör kunna utgå från att sådana avgifter
är skäliga.
Utskottet har erfarit att regeringen kommer att uppmärksamma
frågan om avgifter vid prövning. Som ledning för regeringens
befattning med frågan föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av motion 1994/95:Ub8 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om riktlinjer för
kommunernas uttag av avgifter vid särskilt anordnad prövning.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande utredning om betygsfri skola
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub8 yrkande 1,
res. 1 (v, mp)
2. beträffande avslag på proposition 1994/95:85
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub10 och
1994/95:Ub12,
res. 2 (m, c, fp, kds)
3. beträffande utvecklingssamtal
att riksdagen med anledning av regeringens förslag som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
4. beträffande utbildning i viss samtalsmetodik, m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub8 yrkande 2,
5. beträffande skriftlig information till hemmet
att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår motion
1994/95:Ub11 yrkande 3,
res. 3 (c, fp, kds)
6. beträffande antalet betygssteg
att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår
motionerna 1994/95:Ub7 delvis och 1994/95:Ub11 yrkande 2
delvis,
res. 4 (c, fp)
7. beträffande skriftligt omdöme i slutbetyget
att riksdagen godkänner regeringens förslag,
8. beträffande sekretessbeläggning av det skriftliga
omdömet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub11 yrkande 1,
9. beträffande betygskriterier
att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår
motionerna 1994/95:Ub7 delvis och 1994/95:Ub9 yrkande 2,
res. 5 (c, fp)
10. beträffande samverkan mellan skola och hem
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub9 yrkande 1,
11. beträffande antalet betygstillfällen
att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår
motionerna 1994/95:Ub7 delvis och 1994/95:Ub11 yrkande 2
delvis,
res. 6 (c, fp, kds)
12. beträffande nationella prov i årskurs 5
att riksdagen bifaller regeringens förslag och avslår motion
1994/95:Ub7 delvis,
res. 7 (fp, kds)
13. beträffande komplettering av betyg
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub9 yrkande 3,
14. beträffande avgiftsfri prövning
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub8 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört.
Stockholm den 8 december 1994
På utbildningsutskottets vägnar
Berit Löfstedt
I beslutet har deltagit:
Berit Löfstedt (s),
Beatrice Ask (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Eva Johansson (s),
Jan Björkman (s),
Rune Rydén (m),
Ingegerd Wärnersson (s),
Andreas Carlgren (c),
Agneta Lundberg (s),
Ulf Melin (m),
Margitta Edgren (fp),
Torgny Danielsson (s),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Tomas Eneroth (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp) och
Inger Davidson (kds).

Reservationer

1. Utredning om betygsfri skola (mom. 1)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) och Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkandet avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att betygen bör avskaffas
i grundskolan. Utskottet hänvisar till de skäl som anförs till
detta i motionen och nöjer sig här med att som sin uppfattning
framhålla att förekomsten av betyg, oavsett hur ett
betygssystem utformas, ger skolan felaktiga signaler och att
betygen är ett hinder för pedagogisk förnyelse.
De pedagogiska vinsterna med en betygsfri skola är så stora
att frågan nu bör utredas med i direktiv klart uttalat syfte
att betygen bör avskaffas. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1994/95:Ub8 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
1. beträffande utredning om betygsfri skola
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub8 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

2. Avslag på proposition 1994/95:85 (mom. 2)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf
Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
och Inger Davidson (kds)  anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4
börjar med "Utan att" och slutar med "dess helhet" bort ha
följande lydelse:
Utskottet konstaterar att regeringen lagt fram ett förslag
till ett nytt betygssystem för det obligatoriska skolväsendet
utan att redovisa något underlag i form av föregående utredning
eller analys. För den tidigare regeringens förslag (prop.
1992/93:220), vilket riksdagen i allt väsentligt godtog, gavs
en omfattande motivering. Det grundades på såväl
Betygsberedningens slutbetänkande (SOU 1992:86) som
Läroplanskommitténs huvudbetänkande (SOU 1992:94). Det finns
enligt utskottet inte anledning att här gå närmare in på
motiven för riksdagens tidigare väl genomarbetade beslut i
betygsfrågan.
Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sin tidigare
mening att den grundläggande kontaktformen mellan hem och skola
skall vara muntlig information, att skriftlig information skall
föreskrivas fr.o.m. årskurs 5 samt att betyg skall ges fr.o.m.
vårterminen i årskurs 7 i skalan A--F.
Utskottet föreslår således att riksdagen med bifall till
motionerna 1994/95:Ub10 och 1994/95:Ub12 avslår regeringens
förslag om betyg i det obligatoriska skolväsendet och som sin
mening ger regeringen till känna att det arbete som påbörjats
för genomförande av ett mål- och kunskapsrelaterat betygssystem
i enlighet med vad riksdagen tidigare har beslutat skall
fortsätta.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
2. beträffande avslag på proposition 1994/95:85
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub10 och
1994/95:Ub12 avslår propositionen och som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. Skriftlig information till hemmet (mom. 5)
Andreas Carlgren (c), Margitta Edgren (fp) och Inger Davidson
(kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "yrkande 3" bort
ha följande lydelse:
Utskottet finner det liksom motionärerna naturligt att
information om elevens kunskaper och utveckling utifrån
kursplanens kravnivå antar formen av en obligatorisk skriftlig
information. Denna skall inte ersätta utan vara ett komplement
till utvecklingssamtalet. Till skillnad från riksdagens beslut
för ett år sedan bör det klart anges att denna skriftliga
information inte skall ha karaktären av betyg. Genom ett
obligatorium i enlighet med vad utskottet nu förordar åläggs
skolan att inför slutet av årskurs 5 ge ett klart besked om
elevens kunskapsutveckling. Detta gynnar enligt utskottets
mening i första hand elever som behöver särskilt stöd.
Vad utskottet har anfört om skriftlig information till hemmet
bör riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub11 yrkande 3
och med avslag på regeringens förslag som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
5. beträffande skriftlig information till hemmet
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub11 yrkande 3
och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

4. Antalet betygssteg (mom. 6)
Andreas Carlgren (c) och Margitta Edgren (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8
börjar med "Utskottet instämmer" och slutar med "denna del"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som föreslås i motionerna
att den enda ändring riksdagen nu bör företa i förhållande till
sitt tidigare beslut är att utmönstra det betygssteg i
slutbetyget som anger otillräckliga kunskaper/ej godkänd.
Betygssteget Ännu icke godkänd markerar skolans resultatansvar
fram till slutbetyget. Slutbetyget bör således ges i en
femgradig skala. Utskottet -- som i det följande tar upp frågan
om antalet betygstillfällen --  står i övrigt fast vid
riksdagens beslut om en sexgradig betygsskala. Vad utskottet nu
anfört om betygsskalan bör riksdagen med bifall till motionerna
1994/95:Ub11 yrkande 2 och 1994/95:Ub7 i motsvarande delar och
med avslag på regeringens förslag som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
6. beträffande antalet betygssteg
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub7 och
1994/95:Ub11 yrkande 2 i motsvarande delar och med avslag på
regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

5. Betygskriterier (mom. 9)
Andreas Carlgren (c) och Margitta Edgren (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9
börjar med "Utskottet menar" och på s. 10 slutar med "yrkande
2" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som uttrycks i motion
1994/95:Ub7, nämligen att Skolverket bör få fortsätta sitt
arbete med att utarbeta kriterier för tre nivåer. Härvid vill
utskottet än en gång stryka under vad som just har betonats av
utskottet, nämligen att kriterierna skall vara tydliga och på
förhand kända.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motion 1994/95:Ub7 i denna del och med anledning av motion
1994/95:Ub9 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
9. beträffande betygskriterier
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub7 i denna del
och med anledning av motion 1994/95:Ub9 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. Antalet betygstillfällen (mom. 11)
Andreas Carlgren (c), Margitta Edgren (fp) och Inger Davidson
(kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet föreslår" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas förslag att riksdagen
skall göra en ändring i sitt tidigare beslut när det gäller
antalet betygstillfällen. Utskottet anser att grundskolan skall
vara fri från regelrätta betyg under de sex första åren. Från
och med höstterminen i årskurs 7 bör betyg inom ramen för ett
nationellt betygssystem ges. Riksdagen bör alltså uttala sig
för att betyg skall ges ett år tidigare än vad regeringen har
föreslagit. Utskottet menar sålunda att det är av värde att
skolan ger en mer preciserad information om elevens
skolsituation vid fler betygstillfällen än vad regeringen
föreslagit. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna
1994/95:Ub7 och 1994/95:Ub11 yrkande 2 i nu berörda delar och
föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört om antalet betygstillfällen. Riksdagen
bör därjämte avslå regeringens förslag i motsvarande del.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
11. beträffande antalet betygstillfällen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub7 och
1994/95:Ub11 yrkande 2 i motsvarande delar och med avslag på
regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

7. Nationella prov i årskurs 5 (mom. 12)
Margitta Edgren (fp) och Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet har" och slutar med "motsvarande del"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill liksom motionärerna erinra om att
jämförbarheten i betygssystemet upprätthålls genom nationella,
riksgiltiga prov. Dessa skall baseras på den kunskapssyn och
styra mot de mål som anges i skolans styrdokument. Proven
syftar i första hand till att utvärdera undervisningen, och de
gör det möjligt för skolhuvudmannen att veta för vilka elever
extra resurser måste sättas in. Därför bör de nationella proven
i basämnena vara obligatoriska för alla elever. Eftersom
timplanerna medger stor frihet att fördela timmarna är det inte
möjligt att ge nationellt prov för alla skolors elever i åk 5.
Det bör ankomma på lärarna att bedöma när eleverna skall
genomgå det obligatoriska provet utifrån den timplan skolan
arbetar efter. Detta bör gälla också för elever i fristående
skolor vilka godkänts för fullgörande av skolplikten. Utskottet
tillstyrker därmed förevarande motion i nu berörd del och
föreslår att riksdagen med anledning av regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört
om nationella prov i årskurs 5.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande nationella prov i årskurs 5
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub7 i denna del
och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
Särskilda yttranden
1. Avslag på proposition 1994/95:85 (mom. 2)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anför:
Av utskottets betänkande framgår att vi i en gemensam
borgerlig reservation yrkat avslag på propositionen. Vi anser
att riksdagen genom ett tillkännagivande till regeringen skall
klargöra att det nya betygssystem som riksdagen fattade beslut
om för ett år sedan skall införas enligt planerna. Vi avstår
ifrån att genom en rad andrahandsyrkanden markera
åsiktsskillnader i detaljer vad gäller utskottsmajoritetens
yttrande och vad gäller motionsförslag som ligger i linje med
det förra riksdagsbeslutet om betyg.
Vår grundläggande uppfattning är att målen för skolans
arbete, framför allt när det gäller undervisningen är så
betydelsefulla att en kontinuerlig uppföljning och bedömning av
varje elevs studieresultat behövs. Vi anser också att ett nära
samarbete mellan skolans personal och föräldrarna måste
eftersträvas. Skriftliga omdömen och betyg tidigare än i dag
är nödvändiga om skolan skall klara de stora utmaningar vad
gäller kunskapsbehoven som det moderna samhället ställer.
Nationella kriterier i första hand för avgångsbetygen behövs
för att skapa rättvisa och jämförbarhet mellan olika skolor.
För skriftliga omdömen behövs inte nationella riktlinjer.
Sådana omdömen bör utformas lokalt och vara en del av skolornas
pedagogiska utvecklingsarbete.
Antalet betygssteg är viktigt. En minskning av antalet steg
från 6 till 3 steg innebär att betygen som pedagogiskt
hjälpmedel försämras, samtidigt som risken för orättvisor ökar.
I ett målrelaterat betygssystem måste en avvägning göras mellan
antalet steg och de svårigheter som är förknippade med att
nationellt fastställa kriterier för många nivåer. Vår
uppfattning är dock att 6 steg snarast borde ses som ett
minimum.
Den ökade frihet och det ansvar som under senare år getts
till kommunerna och skolorna förutsätter tydliga och bestämda
nationella mål och uppföljning. Det nationella provsystem som
beskrivs i den förra regeringens proposition och i utskottets
förra betänkande om betygen i grundskolan har flera viktiga
uppgifter. Enligt vår uppfattning förfuskas ambitionerna i den
nu förelagda propositionen och av utskottets majoritet genom
att skolorna inte längre åläggs att ens genomföra ämnesprov i
svenska, engelska och matematik i årskurs 5.
Särskilt olyckligt är detta mot bakgrund av att
uppnåendemålen och därmed ämnesproven i årskurs 5 avsågs utgöra
grund för elevers rätt till extra stöd. Det var också skälet
till att skolorna skulle komplettera utvecklingssamtalen med
skriftliga omdömen i vilka föräldrarna skulle få information om
eleven nått de nationellt fastställda målen, alternativt hur
skolan fortsättningsvis avsåg att arbeta för att eleven skulle
nå dit. Det finns en stor risk för att varken skolor, elever
eller föräldrar vet om mål och resultat överensstämmer,
alternativt att informationen kommer så sent att brister inte
hinner rättas till.
2. Antalet betygssteg (mom. 6)
Inger Davidson (kds) anför:
Enligt min mening får regeringens förslag att minska antalet
betygssteg till endast tre negativa konsekvenser för eleverna.
Det gäller inte minst de elever som har svårt att nå betyget
"godkänd".
Grundskolan är obligatorisk och alla barn, som inte går i
särskolan, kommer alltså att delta i grundskolans undervisning.
Då är det viktigt att skolan som helhet uttrycker de
grundvärden och den människosyn som finns angivna i läroplanen.
Betygssystemet är en av de faktorer som medverkar till eller
motverkar uppbyggnaden av elevernas självkänsla. Om även elever
med inlärningssvårigheter skall få en chans att stärka sin
självkänsla genom att nå en viss kompetens får inte avståndet
mellan betygsstegen vara för stort. Då minskar motivationen
eftersom uppgiften känns oöverkomlig. I dag lämnar många elever
skolan med känslan av totalt misslyckande. Ett betygssystem med
så trubbig utformning, som det nu föreslagna kommer inte att
förbättra situationen för dessa elever vilket var en av
grundtankarna i det system som riksdagen röstade fram under
föregående riksmöte.
3. Skriftligt omdöme i slutbetyget (mom. 7)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf
Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
och Inger Davidson (kds) anför:
Med anledning av vad utskottet anfört beträffande omdöme för
elever som avslutar grundskolan utan att ha erhållit betyg i
ämne, vill vi göra följande markering utan att avge reservation
i det här sammanhanget. För att understryka grundskolans ansvar
för dessa elever anser vi att den avlämnande skolan skall
utarbeta ett omdöme i varje ämne där eleven saknar betyg.
Skolan skall dock inte lämna något sådant omdöme, om eleven
inte önskar få det.
Vi avser att återkomma i frågan.