Utbildningsutskottets betänkande
1994/95:UBU18

Jämställdhet


Innehåll

1994/95
UbU18

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag och
bedömningar i propositionen om jämställdhet mellan kvinnor och
män inom utbildningsområdet, jämte motioner.
Utskottet betonar att skolan har ett ansvar för att aktivt
och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter
och för att motverka traditionella könsmönster. Detta ansvar är
så viktigt att det tydligare än i dag bör framgå av skollagen.
Utskottet tillstyrker därför att i lagen föreskrivs att den som
verkar inom skolan särskilt skall främja jämställdhet mellan
könen. Utskottet delar regeringens bedömning att jämställdhet
bör lyftas fram som en pedagogisk fråga i skolan.
På högskolans område föreslår utskottet att riksdagen skall
anvisa den resursförstärkning på 37,5 miljoner kronor som
regeringen begärt för inrättande av nya professurer och
forskarassistenttjänster. Vid engångssatsningen på ca 30 nya
professurer bör, i syfte att öka antalet kvinnliga professorer,
s.k. positiv särbehandling kunna tillämpas till förmån för
underrepresenterat kön, dvs. för kvinnor. Utskottet
understryker att detta inte innebär att personer utan
tillräcklig kompetens skall kunna tillsättas på grund av att de
tillhör ett visst kön.
Utskottet delar regeringens bedömning att mål för rekrytering
av professorer bör införas för att på sikt nå en jämnare
könsfördelning. Sådana rekryteringsmål avseende
könsfördelningen bör enligt utskottet ställas upp också för
andra tjänster som lärare och forskare inom högskolan än
professorer. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett
tillkännagivande till regeringen om detta.
Vidare anser utskottet att riksdagen hos regeringen bör
begära en översyn av meritvärderingen vid tillsättning av
forskartjänster med särskilt beaktande av kvinnors villkor.
Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömningar i övrigt,
bl.a. vad gäller doktorandtjänster för kvinnor, post-doktorala
stipendier för kvinnliga forskare, kvinno- och
jämställdhetsforskning och skydd mot sexuella trakasserier.
Till betänkandet har fogats 24 reservationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:164 Jämställdhet mellan
kvinnor och män inom utbildningsområdet föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i skollagen (1985:1100),
2. att riksdagen under åttonde huvudtitelns
reservationsanslag Övriga utgifter inom forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 37,5 miljoner
kronor utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen (prop.
1994/95:100, bil. 9 s. 260).
Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till detta
betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1994/95:164
1994/95:Ub38 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen beslutar om ändring i skollagen i enlighet med vad i
motionen anförts.
1994/95:Ub39 av Conny Sandholm m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en IT-satsning i skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om IT som kunskapsområde på
lärarutbildningarna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärarutbildningarnas forskning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om målbeskrivningen i
högskoleförordningens examensordning för lärarexamina,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om FRN och forskningsrådens ansvar för
och utbildning i jämställdhetsfrågor,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om en
resursförstärkning med 14,4 miljoner kronor för kvinnliga
professorstjänster och i stället omfördelar dem genom att
a) avsätta ytterligare 10,4 miljoner kronor för att i
enlighet med motionen skapa förutsättningar för nya professurer
och/eller forskartjänster inom kvinno- och
jämställdhetsforskning,
b) tilldela FRN ytterligare 3 miljoner kronor för att
utveckla och stödja genusforskningen samt
c) tilldela Fora/centra för kvinnliga forskare ytterligare 1
miljon kronor,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en studie av hur kvinnors och mäns
forskningsansökningar bedöms av prioriteringskommittéerna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om genusperspektivet i ansökningar om
medel för forskning,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Fora/centra för kvinnliga forskare,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att beslutet att omvandla
utbildningsbidragen till doktorandtjänster skall fullföljas,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare 39 miljoner kronor genom
en omfördelning inom anslagen för utbildning för att inrätta
totalt 300 nya doktorandtjänster,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att studiefinansieringstiden för
forskarstudier borde göras mer flexibel när familjesituationen
så kräver,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelningen av medel för kvinnliga
doktorandtjänster,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det resultatrelaterade
forskningsanslaget bör införas som tidigare planerat,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskarstipendierna för kvinnor,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om rekryteringsmål för alla
anställningskategorier inom den akademiska världen,
17. att riksdagen avvisar förslaget om 30 professorstjänster
för kvinnor,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nominering till forskningsråden.
1994/95:Ub40 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om praktisk arbetslivsorientering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studie- och yrkesvägledning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om invandrarkvinnor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning och forskarutbildning inom
undervisnings- och vårdsektorn,
5. att riksdagen hos regeringen begär en konsekvensanalys i
enlighet med vad i motionen anförts om doktorandtjänster,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om positiv
särbehandling vid tillsättning av professurer,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder
för inrättande av fler kvinnliga professurer i enlighet med vad
i motionen anförts.
1994/95:Ub41 av Christel Anderberg m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvotering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jämställdhet i skolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om s.k. positiv resp. negativ
särbehandling,
4. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
professorstillsättningar och tjänstetillsättningsnämndernas
arbetsmetoder i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Ub42 av Ingegerd Sahlström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om positiv särbehandling.
1994/95:Ub43 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jämställdhetspolitiken på
utbildningsområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skolstarten skall vara flexibel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att undervisningen i
informationsteknik inom lärarutbildningen och
lärarfortbildningen måste intensifieras omgående,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Skolverket bör få i uppdrag att
stimulera tillkomsten av nya läromedel som uppfyller
läroplanens krav på jämställdhet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lämplig myndighet bör ges i
uppdrag att starta projekt som syftar till att öka pojkars
intresse att söka till kvinnodominerade yrken,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att jämställdhetsplanerna bör omfatta
hela högskolans verksamhet, dvs. både anställda och studenter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att rekryteringsmål bör ställas upp
för fler tjänstekategorier inom högskolan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det är viktigt att båda könen är
representerade bland de sakkunniga i tjänsteförslagsnämnderna,
9. att riksdagen avslår regeringens modell för särbehandling
vid professorstillsättning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de postdoktorala stipendierna för
kvinnliga forskare bör omvandlas till anställning för att
berättiga till social trygghet.
1994/95:Ub44 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om krav på tillsyn och uppföljning av de
skyldigheter i jämställdhetsarbetet som den föreslagna
ändringen i skollagen medför,
2. att riksdagen avslår regeringens begäran om 37,5 miljoner
kronor utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen,
3. att riksdagen beslutar anslå 187,5 miljoner kronor för
slutförande av övergången från utbildningsbidrag till
doktorandtjänster samt inrättande av ytterligare
doktorandtjänster,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av
tjänstestrukturen vid universitet och högskolor i syfte att få
en förändring som ökar rörligheten inom den högre utbildningen
och forskningen enligt de riktlinjer som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för ökad
jämställdhet vad gäller studerandes tillgång till handledning i
grundutbildning och forskarutbildning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändring av meritvärderingen vid
tillsättning av tjänster så att kvinnor ej missgynnas,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade möjligheter för unga forskare
att få forskningsbidrag,
8. att riksdagen beslutar att en särskild
jämställdhetsansvarig alltid skall delta i
tjänstetillsättningsberedningen i samband med tillsättningen av
tjänster vid universitet och högskolor,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om positiv särbehandling av kvinnor vid
tillsättning av tjänster vid universitet och högskolor,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om speciella tillvägagångssätt vid
inrättande och tillsättning av nya professurer med anledning av
den sneda könsfördelningen bland nuvarande professorer.
1994/95:Ub45 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om genusforskning och det biologiska
perspektivet inom forskningen på skolans område,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jämställdhet i skolan som en
förutsättning och en grund för att planera skolans hela
verksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lärarrekrytering,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av lärarutbildningarna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kompetens och fortbildning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om val av sakkunniga och tillsättande av
tjänsteförslagsnämnder,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag om positiv
särbehandling,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökad andel kvinnliga forskare och
professurer inom vissa områden,
9. att riksdagen avslår regeringens förlag att öronmärka
pengar för postdoktorala stipendier för kvinnliga forskare i
enlighet med vad som anförts i motionen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvinnliga doktorandtjänster,
11. att riksdagen avslår regeringens förslag om mål för
rekrytering av professorer och anslagsberäkning i enlighet med
vad som i motionen anförts,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förutsättning för kvinnor att göra
akademisk karriär,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sexuella trakasserier,
14. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen
avslår regeringens förslag om att i högskoleförordningen införa
en bestämmelse mot sexuella trakasserier,
15. att riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare
anslag utöver budgetpropositionen under åttonde huvudtitelns
reservationsanslag Övriga utgifter inom forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1995/96 med 37,5 miljoner
kronor i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motioner från allmänna motionstiden 1995
1994/95:Ub348 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av ökad jämställdhet i
förskola och skola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jämställdhet som eget kunskapsområde
i lärarutbildningarna.
1994/95:Ub368 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att öka jämställdheten i
skolan.
1994/95:Ub377 av Marianne Andersson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om teknikundervisning på alla nivåer i
skolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att teknik skall ingå i all
lärarutbildning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Skolverkets ansvar vad gäller skolans
attityd till flickor och teknik,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
Teknikstugemodellen skall få en större spridning för att
stimulera flickors intresse för teknik.
1994/95:Ub601 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om främjande av ökad jämställdhet inom
högskolan.
1994/95:Ub603 av Sigrid Bolkéus (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om könskvotering till lärarutbildning.
1994/95:Ub622 av Barbro Westerholm och Margitta Edgren (fp)
vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utnämning av kvinnliga professorer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om representation av såväl män som
kvinnor i sakkunniggrupper,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om minst 40 % av vardera könet i
universitets och högskolors tjänsteförslagsnämnder.
1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att minst 40 % av vardera könet skall
vara representerat i högskolans interna beslutsorgan,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder
för att främja jämställdheten inom högskolan.
1994/95:Ub635 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp,
kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utredning av
genusforskning vid Linköpings universitets temainstitution.
1994/95:Ub651 av Lisbeth Staaf-Igelström och Kristina
Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om tillskapande av
ett kvinnoforskningsinstitut och att detta lokaliseras till
Karlstad.
1994/95:Ub654 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om "Big science" for "Big boys",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om helhetsanalyser med större hänsyn
till teknikens skadeverkningar, människans begränsningar när
det gäller att hantera tekniken och till mäns och kvinnors
behov av mjuka dimensioner,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konsekvenserna av ett alltför
ensidigt synsätt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ofri forskning i samverkan med
näringsliv,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hur projektansökningar avslås med
hänvisning till brist på vetenskaplig grund, utifrån den
definition av vetenskap man valt att använda,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om politikernas sak att göra den
övergripande avvägningen också vad gäller de etiska eller
"mjuka" problem som behöver lösas,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om feministiskt perspektiv,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett nytänkande inom utbildnings- och
forskarvärlden,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konflikt mellan den tertiära och den
primära kvaliteten,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att solidariteten med kommande
generationer och naturens värden skall väga tungt vid
anslagsgivning till forskning.
1994/95:Ub655 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett kvinnouniversitet i Sverige,
2. att riksdagen beslutar att från Civil-, Arbetsmarknads-
och Utbildningsdepartementen överföra minst en miljon kronor
till en kvinnofond i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Ub678 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att komma till rätta med
nuvarande underrepresentation av kvinnor i högre utbildning och
forskning.
1994/95:Ub684 av Inger Lundberg och Kristina Svensson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av en arbetsgrupp om
universitetens sociala organisation m.m.
1994/95:Ub692 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att alla forskaranslag måste
inbegripa minst 40 % av vardera könet för att få statliga
anslag beviljade,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att läkarutbildningen och alla
vårdutbildningar åläggs att ha ett könsperspektiv i
undervisningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en grupp bör tillsättas med
uppdrag att se över de forskningsanslag som ges och se om de
tillvaratar könsperspektivet enligt ovan.
1994/95:Ub695 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagstiftning som föreskriver att universitetens och
högskolornas jämställdhetsplaner skall omfatta hela
verksamheten, det vill säga även studenterna,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagstiftning till skydd för studenter mot sexuella
trakasserier.
1994/95:Ub706 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att pröva frågan om att könskvotera
platserna vid antagning till forskarutbildningen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts under avsnittet jämställdhet.
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av tydliga direktiv till
universitet och högskolor att vidta åtgärder för att åstadkomma
likvärdiga studieförutsättningar för kvinnor och män, med
speciell uppmärksamhet på skillnader i förutsättningar för
meritering till forskarutbildning,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av finansiering av yngre
forskares vetenskapliga verksamhet,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att erbjuda
likvärdiga villkor för kvinnor och män i forskarutbildning vid
universitet och högskolor.
1994/95:A802 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jämställdhetsinsatser vid högskolor
och universitet,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kunskapen om jämställdhet måste
integreras i lärarutbildning och fortbildning för lärare.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flickor och teknik,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högre utbildning och kvinnoforskning,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppföljning av medel till
sektorsövergripande forskning.
1994/95:A812 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att i 11 kap. högskoleförordningen bör inbegripas sexuella
trakasserier såsom störande beteende.
1994/95:A816 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de krav som måste ställas på ett
modernt jämställdhetsarbete i skolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att stimulera flickor att
arbeta med informationsteknologi,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jämställdhet i skolan som en
pedagogisk fråga,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vidgad försöksverksamhet med enkönade
klasser.
1994/95:A820 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att lärare och lärarkandidater måste
få fortbildning/utbildning om skillnaden mellan pojkars och
flickors agerande i undervisningssituationen,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att olika metoder bör utarbetas och
projekt startas för att främja pojkars och flickors möjlighet
att utvecklas på lika villkor,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att både flickor och pojkar i samma
utsträckning skall få stifta bekantskap med den nya
informationstekniken,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en jämn könsfördelning bör
eftersträvas vid rekryteringen till lärarutbildningen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att studie- och yrkesorientering bör
inriktas på att varje elev oberoende av kön får stöd att välja
studier eller yrke efter intresse och förmåga.

Utskottet

Inledning
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition
1994/95:164 Jämställdhet mellan kvinnor och män inom
utbildningsområdet jämte de motioner som har väckts med
anledning av den samt motioner på området från den allmänna
motionstiden under innevarande riksmöte.
I propositionen redovisar regeringen sina förslag och
bedömningar som rör jämställdhetsfrågor inom skolan, den högre
utbildningen och forskningen. Regeringen anser att utvecklingen
mot jämställdhet mellan kvinnor och män har gått alldeles för
långsamt inom utbildningsområdet. I propositionen föreslås
därför åtgärder för att påskynda utvecklingen på såväl kort som
lång sikt. Regeringen framhåller att ansvaret för att
jämställdhet uppnås ligger hos kommunerna, universiteten och
högskolorna och att åtgärderna sätts in för att förstärka de
jämställdhetsinsatser som görs av dessa. Förslagen innebär att
skollagen ändras och resurser anvisas för bl.a.
doktorandtjänster, forskarassistenttjänster och professurer.
Regeringen framhåller vidare att utbildning hör till de
faktorer som har en avgörande betydelse för livskvalitet och
chanser på arbetsmarknaden. Det är därför en central uppgift
att säkerställa att flickor och pojkar, kvinnor och män, får
utveckla alla sina möjligheter och får en lika kvalificerad
utbildning. Härigenom får båda könen samma utbildningsmässiga
förutsättningar att möta arbetsmarknadens framtida efterfrågan
och att få trygga och välavlönade arbeten.
Den bristande jämställdheten orsakar kvalitets- och
kunskapsförluster i verksamheten vid universitet och högskolor.
Regeringen pekar på att viktiga perspektiv i undervisning och
forskning på grund av kvinnornas underrepresentation på många
områden får för liten uppmärksamhet och de slutsatser som dras
av forskningsresultat blir alltför snäva. Regeringen framhåller
också att jämställdhet mellan könen även är en demokratifråga
och en maktfråga. Det är pojkarna som dominerar i skolans
klassrum och det är männen som har de högsta, mest
inflytelserika och mest välavlönade posterna.
Regeringen har haft följande rapporter som underlag för sina
ställningstaganden och förslag.
 -- Rapporten Vi är alla olika (Ds 1994:98) från
arbetsgruppen Kvinnligt och manligt i skolan. Rapporten har
remissbehandlats.
 -- Kartläggning och utvärdering av jämställdhetsprojekt vid
universitet och högskolor (Ds 1994:130).
 -- Rapport med åtgärdsförslag av Arbetsgruppen för
jämställdhet inom högre utbildning och forskning (JÄST-gruppen,
rapporten lämnad i november 1994).
Det offentliga skolväsendet
Ändring i skollagen
Enligt 1 kap. 2 § första stycket skollagen (1985:1100) skall
alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografisk hemvist
samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till
utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.
Detta innebär att ingen huvudman får utforma sitt skolväsende
så att inte alla barn och ungdomar har lika tillgång till
utbildningen. Principen om lika tillgång till utbildning
kompletteras i andra och tredje styckena i nämnda paragraf med
vissa grundläggande föreskrifter om mål och riktlinjer för
skolan. En av skolans viktiga värdegrunder är aktningen för
varje människas egenvärde. En uttrycklig bestämmelse om detta
finns i tredje stycket, där det föreskrivs att var och en som
verkar inom skolan skall främja bl.a. aktning för varje
människas egenvärde. En motsvarande föreskrift för det
offentliga skolväsendet för vuxna finns i 1 kap. 9 § andra
stycket.
Av läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet och de
frivilliga skolformerna, Lpo 94 och Lpf 94, framgår att skolan
har ett särskilt ansvar för att aktivt och medvetet främja
kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter och likaså ansvar
för att motverka traditionella könsmönster. Regeringen anser
att detta ansvar är så viktigt att det, tydligare än vad som är
fallet i dag, bör framgå redan av skollagen. Regeringen
föreslår därför en ändring av skollagen, så att det klart
framgår att ett viktigt mål för skolan skall vara att främja
jämställdhet mellan könen.
Regeringen konstaterar att den särskilda föreskriften i 1
kap. 2 § tredje stycket sista meningen om mobbning är att
betrakta som ett förtydligande av det övergripande målet att
främja varje människas egenvärde. Regeringen föreslår att det i
början av samma mening föreskrivs att den som verkar inom
skolan särskilt skall främja jämställdhet mellan könen. Vidare
föreslår regeringen att ett motsvarande tillägg görs i 1 kap. 9
§ andra stycket när det gäller det offentliga skolväsendet för
vuxna.
I motion 1994/95:Ub38 (v) framhålls att det klart skall
framgå av skollagen att skolan skall främja jämställdhet mellan
könen. Enligt motionärerna kan den föreslagna lydelsen i
skollagen misstolkas. Det måste klart framgå att "försök från
elever att utsätta andra för kränkande behandling", dvs. sista
delen av den mening som föreslås ändrad, inte enbart kopplas
till förhållandet mellan könen, utan gäller alla kränkningar.
Utskottet vill inledningsvis slå fast att på skolan läggs ett
stort ansvar för hur vårt framtida samhälle kommer att
utformas. Den utbildar morgondagens kvinnor och män. En god
förberedelse inför framtiden för flickor och pojkar är att de i
skolan får möjlighet att skaffa sig goda baskunskaper. De måste
tränas till självständighet, utveckla sin kreativa förmåga,
kunna arbeta tillsammans, kunna lära av varandra, analysera och
lösa problem, våga och vilja ta initiativ samt motiveras att
lära mera.
I allt detta har skolan en viktig uppgift i att verka för
jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhet finns
föreskriven som mål i samtliga styrdokument som gäller för
skolan, dvs. i skollagen, i läroplanerna och i kursplanerna.
I skollagens första kapitel (2 §) slås fast att eleverna
skall ha lika tillgång till utbildning -- oberoende av kön.
Läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och
de frivilliga skolformerna (Lpf 94) bygger på skollagen. I
läroplanerna finns den värdegrund formulerad som gäller för
skolan. Ett av de gemensamma värden som skolan skall gestalta
och förmedla är jämställdhet mellan kvinnor och män. Skolans
ansvar för att aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns
lika rätt och möjligheter och för att motverka traditionella
könsmönster är således redan i dag fastslaget i styrdokumenten
för skolan.
Utskottet delar regeringens uppfattning att detta ansvar är
så viktigt att det tydligare än vad som är fallet i dag bör
framgå redan av skollagen. När det gäller utformningen av och
placeringen av en sådan bestämmelse konstaterar utskottet i
likhet med regeringen att den särskilda föreskriften om
mobbning i 1 kap. 2 § tredje stycket resp. 1 kap. 9 § andra
stycket är att betrakta som ett förtydligande av det
övergripande målet att främja varje människas egenvärde. Mot
den bakgrunden bör det, i enlighet med regeringens förslag, i
samma mening föreskrivas att den som verkar inom skolan
särskilt skall främja jämställdhet mellan könen. Utskottet
anser dock att en mindre redaktionell ändring bör göras i den
föreslagna lagtexten med anledning av motionen.
Utskottet  föreslår således att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om ändring av skollagen med den ändring som
utskottet har förordat med anledning av motionen (bilaga 2).
I motion 1994/95:Ub44 yrkande 1 (mp) framhålls att det är bra
med den förstärkning som ändringen i skollagen innebär.
Motionärerna anser dock att frågan om tillsynen av skolans
jämställdhetsarbete borde ha tagits upp i propositionen. Hur
skolorna uppfyller den nya bestämmelsens krav på
jämställdhetsarbetet bör särskilt uppmärksammas i
tillsynsarbetet. Vidare bör det ställas krav på en samlad
utvärdering av kommunernas jämställdhetsarbete. Tydliga
anvisningar bör tas fram för en rullande uppföljning av hur
kommunernas jämställdhetsarbete framskrider.
Utskottet erinrar om att Statens skolverk enligt sin
instruktion bl.a. skall följa upp, utvärdera och ha tillsyn
över skolan. Uppföljning, utvärdering och tillsyn utgör därvid
olika delar av den statliga kontrollen av skolan.
Utskottet har tidigare under detta riksmöte behandlat frågor
om tillsynen av skolan. I utskottets betänkande 1994/95:UbU1
behandlades Riksdagens revisorers förslag om tillsyn av skolan.
Utskottet tillstyrkte därvid revisorernas förslag om utökad och
mer aktiv tillsyn av skolan. Även i sitt betänkande
1994/95:UbU10 har utskottet behandlat Skolverkets roll som
tillsynsmyndighet och därvid bl.a. konstaterat att regeringen i
regleringsbrev för budgetåret 1994/95 lagt fast att Skolverket
skall prioritera insatser för utökad tillsyn. I det först
nämnda betänkandet har utskottet bl.a. betonat tillsynen från
Skolverkets sida i frågor som rör hur skolhuvudmannen tar
ansvar för sin egenkontroll av skolverksamheten. Utskottet
noterade också att Skolverket under verksamhetsåret 1994/95
avser att genomföra ett projekt om tillsyn av kommunernas
egenkontroll. Syftet med detta projekt är att dels utveckla
metoder för tillsyn av kommunerna vad gäller deras skyldigheter
inom målutveckling, planering, uppföljning, utvärdering och
egentillsyn dels genomföra tillsyn över egenkontrollen i ett
antal kommuner. Inom projektets ram skall vidare utarbetas ett
stödmaterial som skall kunna användas för verkets fortsatta
tillsyn av kommunernas egenkontroll samt ett externt
informationsmaterial. Det är kommunen själv som beslutar om hur
den egna uppföljningen, utvärderingen och tillsynen skall
organiseras.
Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett nationellt mål för
skolan. I alla kommuner skall det finnas en av
kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens
skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall
särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser att vidta för
att uppnå de nationella målen. Kommunaliseringen av skolan
innebär att regering och riksdag inte längre detaljstyr
verksamheten. Däremot har statsmakterna möjlighet att följa upp
vilka resultat som nåtts, exempelvis beträffande jämställdhet.
Som utskottet inledningsvis påpekat åligger det Skolverket att
utöva den statliga kontrollen av verksamheten i skolan, dvs.
även skolornas jämställdhetsarbete. Med hänvisning till vad
utskottet har anfört finner utskottet inte att ett särskilt
uttalande i frågan är påkallat med anledning av motionen,
varför yrkandet avstyrks.
Jämställdhet som en pedagogisk fråga
Regeringen anser att jämställdhet mellan könen bör lyftas
fram som en pedagogisk fråga, som förutsätter grundläggande
kunskaper om rådande könsmönster. Ett sådant synsätt måste få
konsekvenser för en rad områden: lärarutbildning och
lärarfortbildning, forsknings- och utvecklingsarbete,
uppföljning och utvärdering, men framför allt för det dagliga
arbetet i skolan, framhåller regeringen. Rektor bör som
pedagogisk ledare i skolan ges ett särskilt ansvar för att
undervisningen planeras och läggs upp på ett sådant sätt att
eleverna oavsett kön får likvärdiga möjligheter till utveckling
och lärande.
I motion 1994/95:A816 (m) yrkandena 4 och 6 framhålls att
skolan inte skall förneka eller utplåna de könsskillnader som
kan finnas mellan flickor och pojkar vid olika åldrar, utan i
stället ta hänsyn till dem för att därigenom ge varje individ
möjlighet att utveckla sin fulla potential. I stället för att
se olikheter mellan flickor och pojkar som ett problem bör man
se olikheterna som en resurs. Jämställdhetsarbetet måste
grundas på kunskap och bli en pedagogisk fråga snarare än en
moral- eller attitydfråga, framhåller motionärerna. Enligt
motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 2 är kunskap om jämställdhet i
skolan en betydelsefull förutsättning och en grund för att
planera skolans hela verksamhet. Enligt motion 1994/95:Ub348
(fp) yrkande 1 krävs ett aktivt och målmedvetet arbete i
förskolan och skolan för att förändra attityder och
värderingar. Där läggs grunden till hur barnen, när de blir
vuxna, ser på likheter och skillnader mellan könen. I motion
1994/95:Ub43 (kds) yrkande 1 (delvis) framhålls att
utbildningsväsendet har en viktig uppgift i arbetet att skapa
ett jämställt samhälle. Skola och utbildning spelar en
avgörande roll för spridandet av kunskaper om hur ett samhälle
kan förändras. Enligt motion 1994/95:Ub368 (kds) yrkande 7 är
medvetenheten om hur situationen ser ut och hur den aktivt kan
påverkas en viktig uppgift bl.a. i skolplaner och i
jämställdhetsprogram vid de enskilda skolorna.
Utskottet vill inledningsvis notera att flera av motionerna
har väckts innan propositionen lades fram för riksdagen. I
likhet med flera motionärer vill utskottet understryka att
utbildningsväsendet har en mycket viktig uppgift i att skapa
ett jämställt samhälle. Utskottet delar också motionärernas
uppfattning att det krävs ett aktivt och målmedvetet arbete i
förskolan och skolan för att förändra attityder och
värderingar.
Utskottet delar såväl regeringens uppfattning (prop. s. 12)
som den uppfattning som uttryckts i flera motioner, nämligen
att jämställdhet i skolan bör innebära att skolan skall ge
flickor och pojkar likvärdiga villkor och förutsättningar att
upptäcka, pröva och utveckla sin fulla potential. Detta
förutsätter kunskaper om rådande könsmönster och om
könstillhörighetens betydelse för lärandet.
Utskottet vill peka på vikten av att flickor och pojkar i
undervisningen ges utrymme att utveckla sina individuella
förutsättningar utan att begränsas av könstillhörighet. Flickor
och pojkar utgör inte några enhetliga grupper. Det finns stora
skillnader mellan individer av olika kön. Olikheterna mellan
könen bör ses som en resurs i undervisningen. Alla sidor av
flickors och pojkars personlighet måste få utvecklas utan
begränsningar av vad som av tradition anses som kvinnliga och
manliga egenskaper och domäner. Undervisningen i skolan måste
alltid utgå från elevernas egna förutsättningar och
erfarenheter, men den skall också kunna tillföra det som
flickor respektive pojkar specifikt behöver och den skall
kompensera för eventuella brister.
Utskottet delar regeringens bedömning att jämställdhet bör
lyftas fram som en pedagogisk fråga. Det är rektor och lärare
som i samarbete med eleverna skall ge skolarbetet struktur och
innehåll. Ansvaret för att utveckla och förbättra
undervisningen ligger på de enskilda skolorna.
Med vad utskottet nu har anfört och med vad regeringen anför
under avsnittet om jämställdhet som en pedagogisk fråga är
enligt utskottets mening syftet med motionsyrkandena
tillgodosett. Utskottet avstyrker därför motionerna
1994/95:Ub43 yrkande 1 (delvis), 1994/95:Ub45 yrkande 2,
1994/95:Ub348 yrkande 1, 1994/95:Ub368 yrkande 7 och
1994/95:A816 yrkandena 4 och 6.
Regeringen berör också frågan om sär- och samundervisning
och pekar på att det förekommer försöksverksamhet med enkönade
grupper och klasser. Regeringen framhåller att det finns en
mycket klar utbildningspolitisk strävan att skolan skall vara
en sammanhållen skola för alla. Mot den bakgrunden är det inte
önskvärt att gå tillbaka till någon form av flick- och
pojkskolor, eller flick- och pojkklasser. Däremot bör
försöksverksamhet med olika former av enkönade grupper i
speciella sammanhang fortsätta, heter det i propositionen.
I två motioner från den allmänna motionstiden -- och således
väckta innan propositionen lades fram -- har frågor tagits upp
om sär- och samundervisning. I motion 1994/95:A816 (m) yrkande
7 framhålls att man bör utnyttja den möjlighet som finns att
bedriva undervisning i enkönade klasser där så är lämpligt.
Enligt motion 1994/95:A820 (kds) yrkande 12 bör det utarbetas
olika metoder och projekt startas för att främja pojkars och
flickors möjlighet att utvecklas på lika villkor. Vissa
undervisningsmoment inom klassens ram bör t.ex. organiseras i
särskilda flick- och pojkgrupper.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det inte är
önskvärt att gå tillbaka till någon form av flick- och
pojkskolor, eller enkönade klasser. Däremot bör
försöksverksamhet med olika former av enkönade grupper i
speciella sammanhang kunna fortsätta. Sådan försöksverksamhet
kan bidra till att öka kunskaperna om och erfarenheterna av hur
undervisningen bör utformas för att motsvara både flickors och
pojkars förutsättningar och intressen. Det finns i dag mycket
lite kunskap och forskning om effekterna av könsindelade
grupper och om sam- och särundervisning ur ett könsperspektiv.
Utskottet vill med anledning av den senare motionen peka på att
det är skolorna själva som beslutar om undervisningens
uppläggning. Det är således fullt möjligt att, om det finns
pedagogiska skäl för en sådan anordning, ge vissa
undervisningsmoment i särskilda flick- och pojkgrupper.
Motionärernas önskemål bör således kunna tillgodoses utan att
riksdagen uttalar sig i frågan. Därför avstyrker utskottet
yrkande 12 i motion 1994/95:A820.
Med hänvisning till vad utskottet anfört om enkönade klasser
bör motion 1994/95:A816 yrkande 7 avslås.
Regeringen behandlar i propositionen (s. 16) undervisningen i
naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Regeringen pekar på att
forskningen visar att det brister i kvaliteten på
undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena, särskilt i
grundskolans lägre årskurser. Undervisningen i
naturvetenskapliga ämnen på alla stadier måste förändras, om
man långsiktigt skall kunna öka flickornas intresse och
motivation för dessa ämnen. Regeringen pekar också på att olika
åtgärder har vidtagits för att öka intresset för naturvetenskap
och teknik bland flickorna, bl.a. har riksdagen sedan år 1985
anvisat särskilda medel till kommunerna för att anordna
sommarkurser för flickor i teknik. Regeringen betonar dock att
speciella projekt aldrig får ersätta åtgärder i den ordinarie
undervisningen. Skolverket och Verket för högskoleservice (VHS)
fick sommaren 1993 i uppdrag att, under en femårsperiod,
gemensamt ansvara för att initiera åtgärder inom skolans och
den högre utbildningens område som syftar till att öka
ungdomars intresse för teknik och naturvetenskap (det s.k.
NOT-projektet). Regeringen understryker att skolan i de stora
satsningarna på ny teknik, bl.a. Internet, måste lägga sig vinn
om att ge alla elever likvärdiga möjligheter att ta till sig
den nya tekniken.
Frågor om naturvetenskap, teknik och informationsteknik
(IT) har tagits upp i flera motioner. I motion 1994/95:A816
(m) yrkande 5 framhålls behovet av att stimulera flickor att
arbeta med informationsteknik. Det är viktigt att föräldrar och
skolan är observanta så att flickorna också får del av
utvecklingen inom informationstekniken. Enligt motion
1994/95:Ub377 (c) yrkande 1 måste tekniken få större inslag i
hela utbildningsväsendet. För att öka flickors intresse är det
lätt att genomföra kampanjer i förhoppningen att få snabba
resultat, men för att nå varaktighet måste man arbeta mer
systematiskt, heter det i motionen. Enligt yrkande 3 i samma
motion bör Skolverket formulera tydligare krav på utformningen
av teknikämnet utifrån flickors perspektiv. I yrkande 4 begär
motionärerna förslag om hur Teknikstugemodellen skall få större
spridning för att stimulera flickors intresse för teknik.
Stimulansmedel bör anvisas till kommuner som startar verksamhet
enligt Teknikstugemodellen. I motion 1994/95:A807 (c) yrkande
26 framhålls att skolans undervisning i teknik och
naturvetenskap måste ändras, så att den stämmer bättre överens
med flickornas intresse.
Enligt motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 1 måste ett
IT-program i skolan förverkligas. Detta är viktigt inte minst
av jämställdhetsskäl. Risken är annars att flickorna kommer på
undantag vid användningen av datorer. Skolan måste aktivt
förebygga detta, t.ex. genom att flickorna får arbeta med
datorer i särskilda grupper. I motion 1994/95:A820 (kds)
yrkande 13 framförs att både flickor och pojkar i samma
utsträckning bör få stifta bekantskap med den nya
informationstekniken. Dataprogram, dataspel etc. bör utvecklas
som inspirerar både pojkar och flickor att utnyttja datorn och
IT för områden som traditionellt uppfattas som kvinnliga eller
mjuka.
Utskottet delar regeringens uppfattning och den uppfattning
som har framförts i flera motioner, nämligen vikten av att
skolorna i de stora satsningarna på ny teknik, bl.a. Internet,
lägger sig vinn om att alla flickor och pojkar ges likvärdiga
möjligheter att ta till sig den nya tekniken. Det är viktigt
att särskild uppmärksamhet i detta sammanhang ägnas åt
flickorna så att de inte riskerar att komma efter pojkarna i
kunskaper om och användningen av t.ex. IT. Ett sätt kan vara
att ge flickorna möjlighet att i egen undervisningsgrupp
bekanta sig med den nya tekniken. Som utskottet i det
föregående har anfört är det skolorna själva, rektor
tillsammans med lärare och elever, som bestämmer hur
undervisningen skall läggas upp. Enligt utskottet finns det
skäl att i detta sammanhang framhålla att informationsteknikens
utveckling främst erbjuder nya förutsättningar för utbildning
och nya metoder i undervisningen. Informationstekniken är ett
verktyg och kan, om den används rätt, leda till en effektivare
och mer spännande undervisning som också måste komma flickorna
till del.
Utskottet vill erinra om att regeringen i januari 1995 har
tillsatt dels en kommission för att främja en bred användning
av informationsteknik (dir. 1995:1), dels Junior IT-rådet (dir.
1995:2). Kommissionen skall bl.a. lämna förslag till konkreta
insatser i skolväsendet, i vuxenutbildningen och i den högre
utbildningen samt i den utbildning som erbjuds dem som står
utanför arbetsmarknaden. Den bör enligt sina direktiv föreslå
åtgärder som motverkar att den nya tekniken leder till ökande
klyftor i samhället till följd av att vissa grupper inte är
delaktiga i utvecklingen inom informationsteknikens område.
Särskild uppmärksamhet bör riktas mot tendenser till stora
könsskillnader när det gäller IT-användning. Kommissionen skall
lämna en första rapport senast den 1 juni 1995. Uppdraget
gäller till utgången av år 1996. Beträffande rådet för att
främja barns och ungdomars användning av informationsteknik --
Junior IT-rådet -- skall det samla och förmedla kunskap om hur
barn och ungdomar kan utnyttja modern informationsteknik i
skolan och på fritiden. Rådet skall därvid bl.a. belysa hur
skolarbetet kan förändras genom en ökad användning av
informationsteknik. Rådet skall lämna förslag till åtgärder
som, på lika villkor, ger barn och ungdomar kunskap om tekniken
och dess användningsmöjligheter. Rådet skall särskilt lämna
förslag till åtgärder som främjar flickors intresse för och
kunskaper om den nya tekniken. Rådet skall slutredovisa sitt
arbete i december 1995.
Utskottet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på
undervisningen i matematikämnet. Matematik är ett ämne som
eleverna tidigt kommer i kontakt med i skolan. Mot bakgrund av
vad regeringen påpekar om brister i den naturvetenskapliga
undervisningen särskilt i grundskolans lägre årskurser, finns
det enligt utskottet anledning att uppmärksamma undervisningen
i ämnet matematik som är ett nyckelämne för att få fler flickor
att intressera sig för teknik och naturvetenskap. Det är därför
angeläget att finna metoder för att tidigt ge en bra grund och
skapa ett bestående intresse för matematik hos flickor.
Av vad utskottet har anfört framgår att utskottet har samma
uppfattning som motionärerna när det gäller villkoren för
flickor och pojkar i skolans tekniska och naturvetenskapliga
undervisning. Med hänvisning till de åtgärder som regeringen
vidtagit och till vad regeringen anför i propositionen om alla
elevers likvärdiga möjligheter att ta till sig den nya tekniken
anser utskottet att någon riksdagens särskilda åtgärd inte är
påkallad. Därför avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub39
yrkande 1, 1994/95:Ub377 yrkandena 1, 3 och 4, 1994/95:A807
yrkande 26, 1994/95:A816 yrkande 5 och 1994/95:A820 yrkande 13.
Forsknings- och utvecklingsarbete
Forsknings- och utvecklingsarbete om jämställdhet i
skolan bör enligt regeringen stödjas och stimuleras. Kunskap
och erfarenhet, forsknings- och utvecklingsresultat måste få en
vidare spridning till lärare, skolledare och andra berörda,
framhåller regeringen (s. 18). Det bedrivs i dag en inte
obetydlig genusforskning på skolområdet, främst vid
universitetens pedagogiska institutioner. Härutöver bedrivs
genusforskning också inom en rad olika forskningsdiscipliner,
framhåller regeringen. Regeringen kommer att uppdra åt
Skolverket att i sitt forskningspolitiska program initiera och
stödja forskningsinsatser, som har sin utgångspunkt i den
pedagogiska processen i klassrummet, som ett stöd för skolans
pedagogiska jämställdhetsarbete. Regeringen påpekar att det är
nödvändigt att regelbundet samla ihop och publicera
forskningsresultat på olika, för jämställdhetsarbetet relevanta
områden, och den kommer att initiera sådana åtgärder.
I två motioner, 1994/95:Ub45 (m) yrkande 1 och 1994/95:Ub41
(m) yrkande 2, tas frågan upp om genusforskning och det
biologiska perspektivet inom forskning på skolans område.
Könstillhörighetens betydelse och könsskillnader måste förstås
och ses såväl utifrån kulturella, sociala och biologiska
förklaringsmodeller som ur ett individ-, grupp- och
samhällsperspektiv. Det är enligt motionärerna snävt att bara
tala om genusforskning på skolområdet. För en allsidig
forskning på skolans område måste det biologiska perspektivet
tas med.
Utskottet har i det föregående kortfattat redovisat vad
regeringen anför om forskning och utvecklingsarbete på nu
berört område. Enligt utskottet är det viktigt att forskning
bedrivs om flickors respektive pojkars läroprocesser och
strategier för lärande och om den pedagogiska processen i
klassrummet från ett könsperspektiv. Som framgår av
propositionen bedrivs forskning om könsskillnadernas betydelse
främst vid universitetens pedagogiska institutioner. För att få
den såväl bredaste som djupaste kunskapen inom detta
kunskapsområde är även annan forskning om kön och
könsskillnader viktig. Det finns vidare ett behov av
utvecklingsarbete kopplat till teori och praktik inom
jämställdhet såsom ett tvärvetenskapligt kunskapsområde.
Kunskapsområdet skulle enligt utskottets mening gynnas av ett
arbete över institutionsgränserna i syfte att utveckla en
bredare kunskap om jämställdhetens betydelse i skolan och för
att studera inlärningsprocessen i ett vidgat perspektiv.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört om
att stödja forskningsinsatser. Utskottet konstaterar i likhet
med regeringen att det föreligger behov av ytterligare
forskning. Utskottet anser inte att riksdagen genom uttalande
bör gå närmare in på uppläggningen av viss forskning. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub41
yrkande 2 och 1994/95:Ub45 yrkande 1.
Övrigt inom skolans område
Enligt motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 4 bör Skolverket få
i uppdrag att stimulera tillkomsten av nya läromedel som
uppfyller läroplanens krav på jämställdhet. Motionärerna
framhåller att en stor del av de läromedel som används i
skolorna är förlegade och könsstereotypa. Ofta saknas
flickornas erfarenhetsvärld och kvinnors roll i
samhällsutvecklingen speglas inte.
Utskottet vill med anledning av motionen peka på att i
Skolverkets uppgift att utvärdera verksamheten i skolan ingår
också att granska och utvärdera läromedel. Det är dock framför
allt rektorer och lärare själva som har att ställa krav på
läromedlen. En medveten och kritisk granskning genomförd av
lärarna ute på fältet är av stor vikt. Utskottet utgår från att
läromedelsförlagen själva är lyhörda för de krav som ställs av
skolan och därmed tar sitt ansvar för att framställa i nu
berört hänseende fullgoda läromedel. Med hänvisning till vad
utskottet har anfört avstyrks yrkande 4 i motion 1994/95:Ub43.
Frågor om studie- och yrkesorientering (syo) m.m. tas upp
i motion 1994/95:Ub40 (c). I yrkande 1 framhålls att det i den
tidigare praktiska arbetslivsorienteringen (praon) ingick att
eleverna under en av sina praktikperioder skulle prova på att
arbeta inom en sektor av underrepresenterat kön. Regeringen bör
initiera en utvärdering av hur praon sker, med särskild
uppmärksamhet riktad på jämställdhetsaspekten. Om den inte
fungerar, bör det enligt motionärerna övervägas om den inte på
nytt bör regleras. Kursutformningen i gymnasieskolan ställer
ökade krav på studie- och yrkesorientering (syo) framhåller
motionärerna i yrkande 2. Det är viktigt att utvärdera en
kursutformad gymnasieskola och därvid utgå från ett
jämställdhetsperspektiv. Syo är viktig för att motverka en
könssegregerad arbetsmarknad. I läroplanen ingår inte någon
garanterad tid för syo. Om de könsrollsbundna valen inte
minskar bör det enligt motionärerna övervägas om inte syon bör
förstärkas och regleras. Enligt motion 1994/95:A820 (kds)
yrkande 15 bör studie- och yrkesorientering inriktas på att
varje elev oberoende av kön får stöd att välja studier eller
yrke efter intresse och förmåga. Enligt motionärerna i motion
1994/95:Ub43 (kds) yrkande 5 bör en lämplig myndighet få i
uppdrag att starta projekt som syftar till att öka pojkars
intresse att söka till kvinnodominerade yrken.
I de nya läroplanerna, för det obligatoriska skolväsendet
(Lpo 94) och för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), har
rektors ansvar för att eleverna får studie- och
yrkesorientering (syo) slagits fast. Enligt Lpo 94 har rektor
ett ansvar för "samverkan med mottagande skolor och arbetslivet
utanför skolan för att ge eleverna egna konkreta erfarenheter
av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och
yrkesinriktning". Rektor har också ett ansvar för
organisationen av syo-verksamheten. Någon nationell reglering
av praktik och arbetslivsorientering (prao) finns inte längre.
Den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet kommer
att användas i skolorna fr.o.m. nästa läsår. Utskottet vill när
det gäller praon markera vikten av att alla elever bereds
tillfälle att under sin skoltid få insikter i arbetslivet och
dess villkor och att därvid jämställdhetsaspekten för elevernas
framtida studie- och yrkesval beaktas. Utskottet förutsätter
att detta område uppmärksammas i Skolverkets arbete med
uppföljning och utvärdering av verksamheten i skolan. Utskottet
kan i detta sammanhang också konstatera att regeringen i
regleringsbrev för budgetåret 1994/95 föreskrivit att
Skolverket i uppföljningar och utvärderingar skall uppmärksamma
tendenser till könsbaserade mönster och analysera bakomliggande
orsaker samt följa elevernas val till gymnasieskolan i
förhållande till arbetsmarknadens behov.
Utskottet vill, i likhet med den uppfattning som framförts i
motion 1994/95:Ub40, framhålla att syoverksamheten i
gymnasieskolan är mycket viktig, inte minst i en kursutformad
gymnasieskola. Enligt den nya läroplanen för de frivilliga
skolformerna har rektor ett särskilt ansvar för att den studie-
och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna
får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför
val av fortsatt utbildning och yrke. En viktig uppgift är
därvid att genom information och vägledning till eleverna
motverka könsrollsbundna studie- och yrkesval, vilket också
framhålls i de båda övriga motionerna. Utskottet vill i detta
sammanhang erinra om att kommittén som följer den pågående
utvecklingen i gymnasieskolan enligt sina tilläggsdirektiv
(dir. 1994:128) bl.a. skall följa hur flickors och pojkars lika
rätt och möjligheter främjas. Kommittén skall därvid beakta
regeringens direktiv (1994:124) till samtliga kommittér och
särskilda utredare att redovisa jämställdhetspolitiska
konsekvenser.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört anser utskottet
att syftet med förevarande yrkanden i motionerna 1994/95:Ub40,
1994/95:Ub43 och 1994/95:A820 i huvudsak är tillgodosett varför
de bör avslås.
Frågan om flexibel skolstart tas upp i motion
1994/95:Ub43 (kds) yrkande 2. Motionärerna pekar på att
arbetsgruppen Kvinnligt och manligt i skolan föreslog att
antagningen till det första skolåret skulle göras flexiblare.
Detta förslag saknar motionärerna i propositionen. Det är ett
känt faktum att barn mognar i olika takt. Övergången mellan
förskola och skola bör ske vid olika åldrar för olika barn.
Skolstarten bör därför vara flexibel och ske successivt. Detta
bör enligt motionärerna riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Utskottet har tidigare under detta riksmöte behandlat
skolpliktsfrågan (bet. 1994/95:UbU10 s. 18). Utskottet erinrade
om att frågor om förlängd skolgång och sänkt skolplikt har
behandlats av utredningen om förlängd skolgång och att
utredningens betänkande -- Grunden för livslångt lärande. En
barnmogen skola (SOU 1994:45) -- för närvarande bereds inom
regeringskansliet. Utskottet fann ingen anledning att från
riksdagens sida föregripa den beredning av frågan som pågår
inom regeringskansliet och avstyrkte de då föreliggande
motionerna. Utskottet avstyrker med samma motivering även
motion 1994/95:Ub43 yrkande 2.
I motion 1994/95:Ub40 (c) yrkande 3 tas invandrarkvinnornas
utbildningsbehov upp. Även frågor om kunskaps- och
kompetensutveckling borde ha behandlats i propositionen, anser
motionärerna. Detta är inte minst intressant i ett perspektiv
av att det finns stora grupper bl.a. invandrarkvinnor som
saknar utbildning motsvarande grundskola och/eller
gymnasieskola.
Utskottet vill peka på att regeringen i propositionen (s. 20)
tagit upp vuxenutbildningsfrågor och därvid framhållit att
vuxenutbildning är av väsentlig betydelse för många
lågutbildade kvinnor och därmed också för jämställdheten på
arbetsmarknaden. I ett samhälle där livslångt lärande är en
förutsättning för att människor skall kunna utvecklas i sitt
arbete är vuxenutbildningen av den största betydelse för
kvinnors och mäns möjligheter, heter det i propositionen.
Regeringen framhåller också att vuxenutbildning är av stor
betydelse för många invandrarkvinnor. Förutom att ge möjlighet
till utbildning och till ett framtida arbete har
vuxenutbildningen en viktig roll när det gäller att ta upp och
diskutera värderingar och normer som gäller i det svenska
samhället. Regeringen pekar också på att vuxenutbildningen tar
emot en allt större andel invandrare. I den grundläggande
vuxenutbildningen är t.ex. drygt hälften av alla elever av
utländsk härkomst, varav de flesta är kvinnor.
Med hänvisning till vad regeringen har anfört om
vuxenutbildning är enligt utskottets mening syftet med yrkandet
i huvudsak tillgodosett, varför yrkandet avstyrks.
Lärarnas kunskap och kompetens
Regeringen framhåller att alla lärare bör få kunskaper om
genus, om jämställdhetsfrågor och om hur undervisningen kan
utformas så att den motsvarar båda könens förutsättningar och
intressen (prop. s. 15). Kunskapen skall ge dem kompetens att
hantera jämställdhet som en pedagogisk fråga. Fortbildning som
ger kompetens på detta område skall prioriteras.
Enligt regeringen måste universitet och högskolor
intensifiera arbetet med jämställdhetsfrågor. Ett mål bör vara
att uppnå en jämn fördelning av kvinnliga och manliga studenter
på alla utbildningsområden inom den grundläggande
högskoleutbildningen. Särskilt bör jämställdhetsarbetet
intensifieras vad gäller lärarutbildningarna. Regeringen avser
att senare ge det föreslagna nya högskoleverket (jfr prop.
1994/95:165) ett ansvar för att understödja och stimulera
utbyte av erfarenheter om insatser på jämställdhetsområdet
mellan ansvariga för lärarutbildningarna vid universitet och
högskolor.
I flera motioner behandlas lärares behov av kunskap om
jämställdhet. I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 4 granskas
målbeskrivningen i högskoleförordningens examensordning för
lärarexamina. Motionärerna menar att det inte är tillräckligt
att i målbeskrivningen ange att studenterna skall ha förmåga
att belysa jämställdhetsfrågorna. Lärarna skall i varje
situation använda jämställdhetsperspektivet i undervisningen.
Regeringen bör återkomma med förslag till en skarpare
skrivning. Enligt motion 1994/95:Ub348 (fp) yrkande 2 bör
jämställdhet bli ett eget kunskapsområde i lärarutbildningarna.
I motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 4 begärs en översyn av
lärarutbildningarna för att analysera vilka krav som bör
ställas på kunskap och kompetens hos framtida lärare. Utrymme
måste ges i lärarutbildningarna för frågor om könsskillnader,
likheter och olikheter och om könstillhörighetens betydelse i
skolsammanhang. I yrkande 5 framhålls att många lärare saknar
den kunskap som i dag finns om jämställdhet och om flickors och
pojkars olika förutsättningar. Motionärerna framhåller att
fortbildningen måste ha utgångspunkt i den enskilde lärarens
behov och inte bestå av schabloniserade kurser om manligt och
kvinnligt. Enligt motion 1994/95:A802 (fp) yrkande 17 måste
kunskapen om jämställdhet integreras i lärarutbildning och
fortbildning av lärare. -- Lärare och lärarkandidater måste få
fortbildning/utbildning om skillnaden mellan pojkars och
flickors agerande i undervisningssituationen, framhåller
motionärerna i motion 1994/95:A820 (kds) yrkande 11.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1994/95:100
bil. 9 s. 30) aviserat sin avsikt att göra en översyn av
lärarutbildningen. Utskottet har erfarit att arbetet nu har
påbörjats genom att en särskild arbetsgrupp har tillsatts inom
Utbildningsdepartementet. Arbetsgruppen skall göra en
inventering av problem och frågeställningar som hör samman med
grundutbildningen av lärare för skolan, fortbildning och
vidareutbildning av lärare samt forskning och forskarutbildning
på området. Inventeringen skall göras mot bakgrund av de
förändringar som skett i samhället, i skolan och högskolan och
av de därav förändrade kraven på lärarna vad gäller kunskaper
och kompetens för yrket. Av den promemoria som har upprättats
inom departementet inför arbetsgruppens arbete framgår att
bl.a. utvecklingen i lärarrollen vad avser jämställdhetsarbete
bör belysas vid översynen. Arbetsgruppens rapport, som skall
ligga till grund för regeringens ställningstagande till en
fördjupad utredning om lärarutbildningen, skall lämnas senast
den 1 november 1995.
Utskottet kan således konstatera att jämställdhetsfrågan är
ett område som kommer att tas upp i översynen av lärarnas
utbildning. Utskottet utgår från att de synpunkter som framförs
i de här redovisade motionerna kommer att beaktas av
lärarutbildningsutredningen. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 4, 1994/95:Ub45
yrkandena 4 och 5, 1994/95:Ub348 yrkande 2, 1994/95:A802
yrkande 17 och 1994/95:A820 yrkande 11.
I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 3 tas frågan upp om
lärarutbildning och forskning. Motionärerna hänvisar till
sin motion under den allmänna motionstiden, 1994/95:Ub624
yrkande 26, där det förordas att regeringen återkommer med
förslag om hur man kan öka lärarutbildningens eget ansvar för
forskning och utveckling. Motionärerna framhåller att detta
gäller även forskningen om jämställdhetsarbete i skolan.
Frågan om lärarutbildning och forskning har utskottet
behandlat i bet. 1994/95:UbU15 med anledning av motion
1994/95:Ub624 yrkande 26 och därvid hänvisat till att denna
fråga kommer att behandlas i översynen av lärarutbildningen.
Utskottet fann inte anledning att föregripa det
utredningsarbete som skall ske på området och avstyrkte därför
motionen. Utskottet avstyrker med samma motivering även det nu
föreliggande motionsyrkandet.
Frågor om informationsteknik (IT) och teknik i
lärarutbildning och lärarfortbildning  behandlas i tre
motioner. I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 2 framförs att IT
bör bli ett eget kunskapsområde inom lärarutbildningarna. I en
motion som handlar om flickor och teknik, 1994/95:Ub377 (c),
framhålls i yrkande 2, att teknik måste ingå i all
lärarutbildning. Enligt motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 3 bör
undervisningen i IT inom lärarutbildningen och
lärarfortbildningen intensifieras omgående. Flickor och pojkar
måste i samma utsträckning få stifta bekantskap med den nya
informationstekniken. Det är särskilt viktigt för de elever som
inte har tillgång till dator hemma eller inte omedelbart känner
ett intresse för denna relativt nya teknik att skolan snabbt
kommer igång med datorbaserad utbildning.
Utskottet har tidigare under detta riksmöte behandlat
motioner om teknik och informationsteknik i lärarutbildning och
lärarfortbildning (bet. 1994/95:UbU10 s. 28). Utskottet anförde
därvid att det enligt utskottets uppfattning är viktigt med en
god teknisk utbildning och utbildning inom IT i lärarutbildning
och lärarfortbildning. Utskottet utgick från att dessa frågor
kommer att vara en viktig del i översynen av lärarutbildningen
och avstyrkte de då förevarande motionerna. Utskottet har i det
föregående redovisat att arbetet med översynen nu har påbörjats
inom departementet. En arbetsgrupp skall göra en inventering av
aktuella frågeställningar rörande lärarnas utbildning.
Utskottet kan konstatera att en av de frågor som skall belysas
är utnyttjandet av informationsteknikens möjligheter. Utskottet
avstyrker med hänvisning härtill även de nu förevarande
motionsyrkandena.
Frågan om lärarrekryteringen behandlas i flera motioner.
I motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 3 framhålls att
lärarutbildningen måste bli mer attraktiv också för manliga
studenter. Läraryrkets utveckling är en central fråga för en
bättre skola och en viktig del i ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete. Det är viktigt att barn och ungdomar möter
både män och kvinnor i olika yrkesroller. Enligt motion
1994/95:Ub624 (fp) yrkande 11 (delvis) bör man försöka öka
antalet män inom vissa kvinnodominerade utbildningar, t.ex.
lärarutbildningen. Kampanjer har dock kort verkningstid,
framhåller motionärerna. Utbildningen och lärarna måste
förändra sitt sätt att arbeta med pedagogik och metodik. Varje
högskola har ett stort ansvar för att genomföra förändringar av
t.ex. innehåll och struktur i utbildningarna som kan leda till
bättre balans mellan kvinnor och män. Enligt motion
1994/95:A820 (kds) yrkande 14 bör en jämnare könsfördelning
eftersträvas vid rekryteringen till lärarutbildningen. I motion
1994/95:Ub603 (s) framförs uppfattningen att en utredning bör
ges i uppdrag att överväga könskvotering till
lärarutbildningen. Motionären anser att om de nuvarande
könsgränserna skall kunna brytas krävs drastiska åtgärder som
könskvotering till förslagsvis förskollärarutbildning och
grundskollärarutbildning för årskurserna 1--7.
Utskottet delar regeringens uppfattning som den framgår av
propositionen (s. 25) att universitet och högskolor bör
intensifiera arbetet med jämställdhetsfrågor och att målet bör
vara att uppnå en jämn fördelning av kvinnliga och manliga
studenter på alla utbildningsområden inom den grundläggande
högskoleutbildningen. Utskottet anser också i likhet med
regeringen att jämställdhetsarbetet särskilt bör intensifieras
vad gäller lärarutbildningarna.
Rekryteringen till lärarutbildningarna uppvisar en könsmässig
snedrekrytering med en kraftig dominans av kvinnliga
studeranden. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
lärarutbildningen måste bli mer attraktiv också för manliga
studenter och att läraryrkets utveckling är en viktig del i ett
framgångsrikt jämställdhetsarbete. Barn och ungdomar bör möta
både män och kvinnor i olika yrkesroller.
Huvudansvaret för innehållet i lärarutbildningarna ligger --
som redan framgått -- på högskolorna själva. Varje högskola har
sålunda ett stort ansvar för att genomföra förändringar av
t.ex. innehåll och struktur i utbildningarna som kan leda till
bättre balans mellan kvinnor och män. Sådana förändringar kan
vara betydelsefulla i försöken att öka antalet män inom
lärarutbildningen. Utskottet ser därför positivt på att ett
utbyte av erfarenheter vad gäller jämställdhetsarbete kommer
till stånd mellan ansvariga för lärarutbildningarna inom
universitet och högskolor. Utskottet är däremot inte berett att
tillmötesgå kravet på ett tillkännagivande om en utredning om
könskvotering inom lärarutbildningarna.
Som utskottet har redovisat har regeringen påbörjat arbetet
med en översyn av lärarutbildningen. En av de frågor som kommer
att behandlas inom ramen för detta arbete är rekryteringen till
lärarutbildningen. Utskottet utgår från att det mesta av vad
motionärerna har anfört om lärarrekrytering beaktas inom ramen
för översynen av lärarutbildningen. Med hänvisning till vad
utskottet anfört bör riksdagen avslå de förevarande
motionsyrkandena.
Grundläggande högskoleutbildning
Regeringen anför i propositionen att det under senare år har
skett en betydande expansion av den grundläggande
högskoleutbildningen. Antalet studenter, omräknat till
heltidsstudenter, har ökat med ca 30 % sedan 1990-talets
början. Läsåret 1993/94 fanns det drygt 255 000 registrerade
studenter på hel- och deltid. Allt fler kvinnor genomgår längre
utbildningar. Kvinnorna utgör i dag 65 % av dem som examineras
från utbildningar på 120--140 poängsnivån. Inom utbildningar
som omfattar mer än 140 poäng har andelen examinerade kvinnor
ökat från 35 till 42 % under åren 1984--1994.
Fortfarande är dock könsfördelningen bland studenterna mycket
ojämn inom många områden. Särskilt ojämn är den inom teknik,
vård och lärarutbildning. Regeringen understryker att alla
strävanden mot jämställdhet kräver en lokal förankring för att
få genomslag i organisationen. Denna process pågår vid landets
universitet och högskolor men måste intensifieras.
Frågor om jämställdhetsarbetet vid universitet och
högskolor -- mer allmänt sett -- tas upp i tre motioner.
Enligt motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 1 i denna del är det
viktigt att framhålla att ansvaret för att öka jämställdheten
ligger hos universiteten och högskolorna. Jämställdhetsarbetet
får inte bli beroende av centrala resurser. Motionärerna
förtydligar att engångssatsningar från centralt håll aldrig kan
ersätta ett målinriktat, långsiktigt lokalt arbete, även om
sådana satsningar inom vissa områden kan påskynda utvecklingen
mot ökad jämställdhet.
I motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 15 i denna del föreslås
att jämställdhetslagen skall utvidgas till att gälla även den
högre utbildningen. Riksdagen bör också ange klarare direktiv
för det lokala jämställdhetsarbetet. Vidare anser motionärerna
att högskoleprovet måste utformas så att inte något kön
missgynnas.
Universitetens och högskolornas jämställdhetsplaner bör
enligt motionerna 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 6 och
1994/95:Ub695 (kds) yrkande 1 omfatta hela verksamheten, dvs.
både anställda och studenter. I den senare motionen begärs att
detta skall regleras i lag.
Utskottet erinrar om att enligt högskolelagen (1992:1434) och
högskoleförordningen (1993:100) har universitet och högskolor
det fulla ansvaret för innehållet i och organisationen av den
högre utbildningen. I lagens och förordningens inledande
bestämmelser anges det att jämställdhet mellan kvinnor och män
alltid skall iakttas i högskolornas verksamhet. Vidare finns i
högskoleförordningens bestämmelser om tillträde till högskolan
angivet, att vid i övrigt likvärdiga meriter, urval får ske med
hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av
studenter från kraftigt underrepresenterat kön.
Utskottet vill i likhet med regeringen betona vikten av att
jämställdhetsarbetet intensifieras vid de olika lärosätena i
syfte att uppnå en jämn könsfördelning bland studenterna på de
olika utbildningarna.
Frågan om jämställdhetslagens räckvidd har diskuterats
alltsedan den tidigare lagens tillkomst hösten 1979, varvid det
framför allt har anmärkts att lagen borde omfatta
utbildningsområdet. Regering och riksdag har emellertid ansett
-- senast våren 1994 med anledning av en proposition om
jämställdhetspolitiken (prop. 1993/94:147, yttr. UbU3y, bet.
AU17, rskr. 290--291) -- att lagen inte bör utvidgas till att
omfatta andra delar av samhällslivet än arbetslivet.
I den nu gällande jämställdhetslagen (1991:433) föreskrivs
att arbetsgivare, vilket innefattar universitet och högskolor,
årligen skall upprätta en jämställdhetsplan som bl.a. anger
vilka åtgärder för att främja jämställdheten som arbetsgivaren
avser att vidta (10 och 11 §§). Då lagen -- som nämnts -- är
en arbetsrättslig lagstiftning föreligger ingen skyldighet för
lärosätena att i sina jämställdhetsplaner även ta in åtgärder
som rör studenter.
När det slutligen gäller högskoleprovet har utskottet
inhämtat från Verket för högskoleservice att arbete pågår med
att konstruera ett sådant prov att ingen skall missgynnas på
grund av kön.
Utskottet finner inte skäl att förorda att riksdagen gör
något uttalande i här aktuella frågor. Därför avstyrker
utskottet motionerna 1994/95:Ub43 yrkandena 1 i denna del och
6, 1994/95:Ub695 yrkande 1 och 1994/95:Ub706 yrkande 15 i denna
del.
Läkarutbildningen och vårdutbildningarna bör enligt
motion 1994/95:Ub692 (fp) yrkande 2 åläggas att ha ett
könsperspektiv i undervisningen. Därmed avses att de
studerande skall uppmärksammas på vilka skillnader som kan
finnas mellan kvinnor och män i fråga om sjukdomssymptom.
Utskottet ser det som självklart att undervisningen inom de
nämnda utbildningarna skall bedrivas med ett könsperspektiv.
Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Forskning
I avsnittet om forskning lämnar regeringen inledningsvis
vissa synpunkter på frågan om jämställdhet mellan kvinnor och
män inom forskarsamhället.
En aspekt på frågan om jämställdhet, anför regeringen, låter
sig beskrivas i rent numerära termer och gäller
könsfördelningen bland forskarstuderande, lärare och forskare.
Regeringen behandlar denna aspekt i ett senare avsnitt av
propositionen.
Inom det vetenskapliga området har jämställdhetsfrågan även
en annan sida, som handlar om samhällets behov av forskning
inom områden där kvinnoaspekterna försummats och där mannens
behov, fysiologi och synsätt mer eller mindre oreflekterat
gjorts till norm. Kvinno-, jämställdhets- och genusforskning
bör därför tillmätas sitt berättigade utrymme. Dessa begrepp
kan enligt regeringen förklaras på följande sätt.
Kvinnoforskning är närmast forskning i ett kvinnoperspektiv men
används ibland om all forskning om kvinnor.
Jämställdhetsforskning innefattar inte endast kvinnor utan
syftar till ett bredare anslag utifrån en jämställdhetsaspekt.
Genusforskning har en motsvarighet i det engelska ordet "gender
research" och arbetar utifrån ett könsteoretiskt perspektiv.
Genus betecknar här kön och könsroller inte som biologiska utan
som kulturella, sociala eller historiska grundbegrepp.
Utgångspunkten för den forskning som bedrivs av kvinnor är
dock, hävdar regeringen, i allmänhet inte forskning i ett
kvinno- eller könsteoretiskt perspektiv. Icke desto mindre kan
deras forskning i en av övervägande manliga värderingar
präglad, förment allmängiltig, forskningstradition framstå som
litet vid sidan av vad som anses som vetenskapligt centralt.
Kvinnor kan t.ex. intressera sig för andra forskningsområden,
föra in andra problemställningar eller utgå från andra, kanske
tvärvetenskapliga, metoder och synsätt.
Regeringen framhåller att genom att kvinnornas närvaro inom
olika forskningsområden ökas, får deras synsätt och preferenser
bättre möjligheter att påverka inriktningen och utformningen av
verksamheten.
När det gäller forskningsområdet redovisas vissa åtgärder som
regeringen avser att vidta, nämligen i fråga om ändring av
forskningsrådens instruktioner, kvinno- och
jämställdhetsforskning och forskarutbyte med utlandet.
Forskningsrådsnämndens och forskningsrådens ansvar för
jämställdhet
Regeringen anmäler sin avsikt att i instruktionerna för
Forskningsrådsnämnden (FRN) och forskningsråden under
Utbildningsdepartementet föra in bestämmelser om att dessa inom
sina resp. verksamhetsområden särskilt skall främja
jämställdhet mellan kvinnor och män. Forskningsråden har ett
särskilt ansvar för den vetenskapliga utvecklingen inom sina
områden, anför regeringen. Detta inbegriper ett ansvar för
kvaliteten inom forskningen i alla avseenden. Kvinnors och mäns
olika erfarenheter, synsätt och arbetsmetoder gör att
forskningsproblem formuleras olika, bearbetas olika och tolkas
olika. En större bredd i angreppssättet minskar enligt
regeringen risken för fördomsbaserade felslut och är därmed en
viktig kvalitetsfaktor i forskningsarbetet.
Enligt motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 5 bör riksdagen göra
ett uttalande om att det, i samband med att ansvaret för
jämställdhet skrivs in i instruktionerna, är nödvändigt att
till forskningsråden förmedlas den kunskap som krävs för att de
effektivt skall kunna arbeta med jämställdhetsfrågor.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att
jämställdhet inom forskningen, utifrån de synpunkter som
regeringen anlagt, måste ses som ett kriterium på kvalitet när
det gäller vetenskaplig verksamhet. Därmed måste frågor om
jämställdhet beaktas i forskningsrådens arbete. Utskottet
förutsätter att råden, för att kunna leva upp till sitt ansvar
för kvaliteten inom forskningen, kommer att sätta sig in i och
också aktivt arbeta med jämställdhetsfrågor. Något särskilt
uttalande av riksdagen härom anser utskottet inte påkallat. Med
det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Kvinno- och jämställdhetsforskning
I propositionen redovisas att regeringen (i januari 1995)
tillkallat en utredare, som bl.a. skall föreslå åtgärder som
främjar kvinno- och jämställdhetsforskning (genusforskning).
Utredaren skall enligt sina direktiv (dir. 1995:8) särskilt
undersöka hur uppgifterna att utreda, skapa opinion och dela ut
bidrag för att främja kvinno- och jämställdhetsforskning bäst
kan utformas. Utredaren skall även ge förslag angående stöd
till forskare av underrepresenterat kön. Vidare skall utredaren
förutsättningslöst pröva om uppdrag att ombesörja dessa
uppgifter kan ges åt redan befintliga myndigheter eller om det
på nationell nivå bör inrättas ett särskilt forskningsstödjande
organ. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1
december 1995. Förslag som kan föranledas av arbetet kommer
enligt regeringen att beredas till budgetpropositionen för
budgetåret 1997.
Vidare erinrar regeringen om att Forskningsrådsnämnden (FRN)
sedan år 1991 har tilldelats särskilda projektmedel för att
stödja kvinno- och jämställdhetsforskning i vid bemärkelse.
Kartläggningen och utvärderingen av jämställdhetsprojekt inom
universitet och högskolor (Ds 1994:130) har enligt regeringen
vittnat om den vetenskapliga kvalitetshöjning som
genusforskning kan tillföra. Genom att inrätta
parallellprofessurer i ämnen där forskning med ett
genusperspektiv på ett fruktbart sätt kan komplettera
traditionella forskningsinriktningar kan nya
forskningshorisonter öppnas. Regeringen avser därför att ge FRN
i uppdrag att i samråd med forskningsråden granska hela
forskningsfältet och lämna förslag på ämnen inom vilka det kan
finnas anledning att inrätta professurer eller forskartjänster
med inriktning mot genusforskning.
Regeringen berör också i propositionen fora/centra för
kvinnliga forskare. Dessa fora, som finns vid samtliga
universitet i landet och vid några av högskolorna, har verksamt
bidragit till att rekrytera kvinnliga forskare och
forskarstuderande och att förbättra villkoren för dessa. Fora
har också betytt mycket för utvecklingen av forskning ur ett
könsperspektiv. Ansvaret för fora/centra för kvinnliga forskare
vilar på universiteten och högskolorna liksom all annan
institutionell verksamhet, påpekar regeringen.
Flera motioner behandlar forskningsfrågor som anknyter till
nu redovisat avsnitt i propositionen om kvinno- och
jämställdhetsforskning.
Enligt motion 1994/95:A807 (c) yrkande 28 är det ofta svårt
att hänföra forskning inom områden som kvinnors arbetsliv,
hälsa och roll i samhället till specifika sektorer. Det är
därför viktigt att den sektorsövergripande forskningen får
tillräckliga resurser och att en uppföljning görs av hur sådana
forskningsmedel fördelas. Motionärerna nämner särskilt
Forskningsrådsnämndens stöd till kvinno- och
jämställdhetsforskning som de anser bör kraftigt ökas genom
omfördelning av medel.
Utskottet anser att Forskningsrådsnämndens insatser för att
stödja kvinno- och jämställdhetsforskning är betydelsefulla.
Som framgår av det ovan redovisade arbetar för närvarande en
särskild utredare med att undersöka hur sådan forskning kan
främjas. Jämställdhet och genusforskning utgör också exempel på
frågor som enligt vad utskottet erfarit kan komma att
diskuteras i Forskningsberedningen inför nästa
forskningspolitiska proposition. Utskottet anser att resultatet
av dessa överväganden bör avvaktas, varför motionsyrkandet
avstyrks.
Utredningen om insatser för kvinno- och
jämställdhetsforskning bör enligt motion 1994/95:Ub39 (fp)
yrkande 7 få i uppdrag att föranstalta om en studie av hur
kvinnors och mäns forskningsansökningar bedöms av de s.k.
prioriteringskommittéerna. Motionärerna hävdar att studien kan
öka kunskaperna om de subjektiva, ofta omedvetna grunderna för
forskningsprioriteringar, vilka i dag medverkar till att
kvinnor har svårare att få professorstjänster trots stor
kompetens.
I motion 1994/95:Ub684 (s), som väcktes under den allmänna
motionstiden, föreslås ett tillkännagivande om att regeringen
bör tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att göra en ingående
analys av vilka maktmekanismer som i dag hindrar kvinnor på
deras väg till en professorstillsättning.
Utskottet vill hänvisa till direktiven för den särskilda
utredaren som anger att utredaren bl.a. skall undersöka hur
opinion för kvinno- och jämställdhetsforskning kan skapas samt
ge förslag om stöd till forskare av underrepresenterat kön.
Utskottet utgår från att utredaren därvid inte kan undgå att
uppmärksamma sådana förhållanden som motionärerna påtalar.
Motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 7 och 1994/95:Ub684 bör enligt
utskottets mening avslås.
Ett tvärvetenskapligt kvinnoforskningsinstitut bör enligt
motion 1994/95:Ub651 (s) tillskapas och lokaliseras till
Högskolan i Karlstad. Institutet skall enligt motionärerna
bl.a. samla forskning kring kvinnors situation och villkor och
vara basen i ett nationellt informationsnät om kvinno/mans- och
jämställdhetsforskning.
Utskottet anser att resultatet av utredningen om insatser för
kvinno- och jämställdhetsforskning bör avvaktas, särskilt som
det ingår i utredarens uppdrag att pröva om det på nationell
nivå bör inrättas ett särskilt forskningsstödjande organ med
ansvar för sådan forskning. Utskottet föreslår således att
riksdagen avslår motion 1994/95:Ub651.
Kvinnouniversitetet i Västernorrland är enligt motion
1994/95:Ub655 (mp) ett forum för kvinnors utveckling och ett
centrum för nya idéer, där helhetssyn och tvärvetenskapligt
arbetssätt är givet. Motionärerna förordar att fler
kvinnouniversitet skapas, särskilt i glesbygd (yrkande 1).
Vidare föreslås att från Civil-, Arbetsmarknads- och
Utbildningsdepartementen förs över minst 1 miljon kronor till
en kvinnofond, från vilken Kvinnouniversitetet och eventuella
nya sådana universitet kan söka bidrag (yrkande 2).
Utskottet har en positiv inställning till att kvinnor i
glesbygd får möjlighet att skaffa sig nya kunskaper, men är
inte berett att tillstyrka en sådan överföring av medel som
motionärerna föreslår. Motionen bör därför avslås av riksdagen.
I motion 1994/95:Ub40 (c) yrkande 4 anmärks att det är ett
märkligt förhållande att det inom undervisnings- resp.
vårdsektorn, där företrädesvis kvinnor studerar, inte finns
samma möjligheter till forskning och forskarutbildning som inom
andra utbildningsområden. Motionärerna anser att regeringen
noga bör studera detta inför nästa forskningspolitiska
proposition.
Utskottet vill peka på att frågan om lärarutbildning och
forskning kommer att behandlas i den översyn av
lärarutbildningen som regeringen aviserat i 1995 års
budgetproposition. Utskottet finner inte anledning att
föregripa det utredningsarbete som skall ske på området.
Behovet av ökad kvalitet och bättre forskningsanknytning i
vårdutbildningen har sedan länge diskuterats. Regeringen tar
upp dessa frågor till behandling i kompletteringspropositionen
(prop. 1994/95:150 bil. 8). Bland annat aviseras en översyn
av bestämmelserna för statsbidrag till vårdhögskoleutbildning.
Statsbidraget bör enligt regeringen framdeles kunna fördelas så
att det främjar forskningsanknytning bättre än vad som är
fallet i dag.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1994/95:Ub40 yrkande 4.
Vikten av ett genusperspektiv inom forskningen
understryks i flera motioner. Enligt motion 1994/95:Ub39 (fp)
yrkande 8 bör forskare i ansökningar om medel för forskning
avkrävas besked om hur man avser att behandla genusperspektivet
eller, i förekommande fall, varför detta inte är relevant i det
aktuella projektet. Också i motion 1994/95:Ub692 (fp) anförs
att alla forskningsprojekt bör ha s.k. könsperspektiv för att
få statliga medel beviljade, såvida man inte kan särskilt
motivera att kvinnor kan uteslutas ur studien (yrkande 1). En
grupp bör tillsättas för att i detta avseende granska de anslag
till forskningsprojekt som ges (yrkande 3).
I motion 1994/95:Ub654 (mp) yrkandena 1--10 hävdas att det är
iögonenfallande hur manligt synsätt och manliga intresseområden
får dominera inom forskningsvärlden. Motionärerna efterlyser
ett nytänkande med gehör inte bara för storskaliga
teknikutvecklingsprojekt utan också för forskning med ett
feministiskt perspektiv på de etiska och "mjuka" problem som
behöver lösas. Solidariteten med kommande generationer och
naturens värden skall väga tungt vid anslagsgivning till
forskning, menar motionärerna.
Utskottet vill referera till de uttalanden i propositionen
som regeringen gör om att forskning med ett genusperspektiv på
ett fruktbart sätt kan komplettera traditionella
forskningsinriktningar och till regeringens avsikt att ge
Forskningsrådsnämnden i uppdrag att definiera ämnen för
genusforskning. Frågorna som aktualiserats i motionerna
1994/95:Ub39 yrkande 8, 1994/95:Ub654 samt 1994/95:Ub692
yrkandena 1 och 3 är således uppmärksammade. Utskottet anser
att motionsyrkandena bör avslås.
Genusforskningen behandlas i tre motioner. I motion
1994/95:Ub45 (m) yrkande 8 ifrågasätts varför regeringen bara
vill förbehålla en ökad andel kvinnliga forskare åt
genusforskningen. Det torde finnas flera områden där det finns
kompetenta kvinnor med lämplig bakgrund för att kunna bli
professor, påpekar motionärerna. -- I motion 1994/95:A802 (fp)
yrkande 4 som väcktes under den allmänna motionstiden
efterfrågar motionärerna bl.a. förslag om fler kvinnliga
professorer och professurer i genuskunskap. -- Enligt motion
1994/95:Ub635 (fp, s, m, c, v, mp, kds) bör inför den kommande
forskningspolitiska propositionen utredas möjligheten att
inrätta ett tema för genusforskning vid Linköpings universitets
temainstitution. Temarådet där, liksom Forskningsrådsnämnden,
bör medverka.
Utskottet hänvisar till att regeringen, som nämnts i det
föregående, avser att ge Forskningsrådsnämnden i uppdrag att i
samråd med forskningsråden granska hela forskningsfältet och
därvid lämna förslag på ämnen inom vilka det kan finnas
anledning att inrätta professurer eller forskartjänster med
inriktning mot genusforskning. Det är inte utsagt att endast
kvinnor skall komma i fråga till dessa tjänster.
Forskningsrådsnämndens arbete bör enligt utskottets mening inte
föregripas. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1994/95:Ub45
yrkande 8, 1994/95:Ub635 och 1994/95:A802 yrkande 4.
I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 9 understryks vikten av
att fora/centra för kvinnliga forskare även framdeles
tilldelas öronmärkta medel. Motionärerna menar att varje ny
högskola borde stödja uppbyggandet av fora eller motsvarande
organisationsformer som ett led i sitt jämställdhetsarbete.
Utskottet anser att det är angeläget att verksamheten med
fora för kvinnliga forskare utvecklas och sprids till fler
högskolor. Det ankommer dock på högskolorna själva att besluta
om inrättandet av sådana fora. Utskottet har tidigare i vår vid
sin behandling av anslagen till högre utbildning och forskning
(bet. 1994/95:UbU15) ansett att frågan om ytterligare medel
till fora bör bedömas samlat vid behandlingen av nästa
forskningspolitiska proposition. Utskottet har alltjämt samma
uppfattning. Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Utbyte med utlandet
Regeringen anför i propositionen att för den forskare som
efter avlagd doktorsexamen tänker sig en framtida
forskarkarriär gäller det att få möjlighet till vidare
meritering. Inom många ämnesområden är den s.k. post-doc-tiden
närmast avgörande för karriären. Den nydisputerade bör, helst
under någon tid, vistas i en framgångsrik och kreativ
forskningsmiljö utomlands för att få nya impulser och vidga
sitt kompetensområde. Regeringen påpekar att på detta stadium i
forskarkarriären faller många kvinnliga doktorer bort.
För att ge bättre finansiella möjligheter för de kvinnliga
doktorer som önskar en internationell meritering, avser
regeringen att ta i anspråk medel under det i
budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bil. 9) upptagna
anslaget C 44. Utvecklingsverksamhet och internationell
samverkan. Från detta anslag bör 14 miljoner kronor för en
12-månadersperiod (21 miljoner kronor för budgetåret 1995/96)
fördelas till forskningsråden för post-doktorala stipendier för
svenska kvinnliga forskares vistelser vid utländska
forskningsinstitutioner.
Vidare avser regeringen att från nämnda anslag,
Utvecklingsverksamhet och internationell samverkan, fördela 7,5
miljoner kronor för en 12-månadersperiod (11,25 miljoner kronor
för budgetåret 1995/96) till forskningsråden för
gästprofessurer för framstående internationella kvinnliga
forskare. Framför allt bör enligt regeringen gästprofessurer
inrättas inom områden som har få svenska kvinnliga forskare,
såsom inom de naturvetenskapliga och tekniska områdena.
Gästprofessurerna bör knytas till råden på samma sätt som redan
befintliga gästprofessurer, dvs. tillåta innehavarna att under
ett års tid vistas vid ett eller flera svenska lärosäten.
Som planeringsförutsättning för båda de nämnda insatserna bör
enligt regeringen gälla att motsvarande belopp avsätts årligen
även under budgetåren 1997--1999.
I motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 9 kritiseras regeringens
avsikt att öronmärka pengar för post-doktorala stipendier för
kvinnliga forskare. En sådan särbehandling är olämplig och
innebär i sig en nedvärdering av kvinnors kompetens.
Enligt motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 15 borde syftet med
den post-doktorala meriteringen, att vidga den kvinnliga
forskarens kunskapsområde, kunna tillgodoses vid annan
institution i Sverige. Motionärerna framhåller att många
kvinnor har familj och barn, vilket kan göra det svårt med en
utlandsvistelse. Stipendierna bör därför även kunna tilldelas
kvinnor som väljer att vidaremeritera sig i ny forskningsmiljö
inom Sverige.
De post-doktorala stipendierna för kvinnliga forskare bör
enligt motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 10 omvandlas till
anställning för att berättiga till social trygghet.
Utskottet ser det som viktigt att ekonomiskt underlätta för
kvinnor i forskarkarriären att skaffa sig internationella
meriter. Därmed kan också deras förutsättningar förbättras när
det gäller att senare konkurrera med män om forskarassistent-
och forskartjänster. Regeringens avsikt med de post-doktorala
stipendierna är att de skall finansiera en i tiden begränsad
vistelse vid en utländsk forskningsinstitution. Utskottet, som
inte har något att erinra mot detta, avstyrker motionerna
1994/95:Ub39 yrkande 15, 1994/95:Ub43 yrkande 10 och
1994/95:Ub45 yrkande 9.
Forskarutbildning
Enligt en jämförelse mellan antalet examinerade från
grundutbildningen resp. från forskarutbildningen, som redovisas
i propositionen, fortsätter män till doktorsexamen i nästan
dubbelt så stor utsträckning som kvinnor. En ökning av antalet
kvinnor med doktorsexamen skulle, påpekar regeringen, av flera
skäl ha stor långsiktig betydelse. Sverige behöver fler
forskarutbildade på arbetsmarknaden generellt. Med ett större
antal kvinnor inom forskningen och undervisningen ökar
verksamhetens bredd och kvalitet.
Manliga forskarstuderande har i högre grad än kvinnliga den
mest förmånliga formen av studiefinansiering, nämligen
doktorandtjänst, framhåller regeringen vidare. En särskild
satsning för att öka andelen kvinnor bland innehavarna av
doktorandtjänster är, mot bakgrund av vad som ovan sagts, väl
motiverad.
I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9) föreslogs
ett resurstillskott om 37 miljoner kronor för budgetåret
1995/96 för studiefinansiering inom forskarutbildningen, som en
av de sysselsättningspolitiska åtgärderna. Regeringen begärde
samtidigt riksdagens bemyndigande att fördela medlen som
anvisades under anslaget C 47. Övriga utgifter inom forskning
och forskarutbildning. Efter närmare överväganden anser
regeringen nu att en jämnställdhetsaspekt bör anläggas vid
fördelningen av dessa resurser. Av de aktuella medlen bör
därför 30 miljoner kronor avsättas för att öka antalet
doktorandtjänster som innehas av kvinnor. Som
planeringsförutsättning bör gälla att motsvarande belopp skall
avsättas årligen för samma ändamål under budgetåren 1997--1999.
Enligt regeringen bör doktorandtjänsterna i första hand
fördelas till de forskningsområden där processen från
grundutbildningsexamen till doktorsexamen resulterar i en
markant underrepresentation av kvinnor.
Regeringen nämner i sammanhanget att det föreslagna nya
Högskoleverket (prop. 1994/95:165) skall ha ett övergripande
ansvar för uppföljning och utvärdering av jämställdhetsarbetet
inom universitet och högskolor. Under förutsättning av
riksdagens beslut om inrättande av det nya verket med den
angivna uppgiften avser regeringen att ge verket i uppdrag att,
efter fördjupad analys, fördela de nu aktuella medlen till
universitet och högskolor.
Invändningar mot regeringens sätt att gå till väga för att
öka antalet kvinnor på doktorandtjänster anförs i motion
1994/95:Ub45 (m) yrkande 10. En sådan särbehandling, där
kvinnligt kön är kriterium för att erhålla doktorandtjänst,
innebär en nedvärdering av kvinnors kompetens.
I motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 9, som väcktes under den
allmänna motionstiden, föreslås att frågan om att könskvotera
platserna vid antagning till forskarutbildning skall prövas.
Motionärerna menar att en ökad rekrytering av kvinnliga
doktorander i förlängningen ger fler kvinnliga handledare,
docenter och professorer.
Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag i
budgetpropositionen om medel för studiefinansiering inom
forskarutbildningen och om bemyndigande att fördela dessa
resurser (bet. 1994/95:UbU15). Den bedömning som regeringen nu
gör att huvudparten av medlen skall användas för kvinnliga
doktorandtjänster kan utskottet ställa sig bakom. Det är enligt
utskottets mening angeläget att extra åtgärder vidtas för att
stimulera kvinnor att avlägga doktorsexamen. Med fler
disputerade kvinnor som kan rekryteras som lärare vid
universitet och högskolor ökar på sikt möjligheterna att
åstadkomma en jämnare könsfördelning inom lärarkåren. Utskottet
föreslår med det anförda att riksdagen avslår motion
1994/95:Ub45 yrkande 10.
Syftet med motion 1994/95:Ub706 yrkande 9 är enligt
utskottets mening tillgodosett, varför också detta yrkande bör
avslås.
Frågor rörande utbildningsbidrag och doktorandtjänster
behandlas i tre motioner.
Enligt motion 1994/95:Ub40 (c) yrkande 5 är det svårt att se
den logiska överensstämmelsen mellan å ena sidan regeringens
förslag i budgetpropositionen att återinföra utbildningsbidrag
och å andra sidan nu föreliggande förslag att fler
doktorandtjänster skall delas ut. Motionärerna befarar att
flera hundra kvinnliga doktorander får utbildningsbidrag i
stället för doktorandtjänster. De anser att regeringen bör
redovisa den samlade konsekvensen av förslagen ur ett
jämställdhetsperspektiv.
Tidigare beslut att omvandla utbildningsbidragen till
doktorandtjänster bör fullföljas, anförs det i motion
1994/95:Ub39 (fp) yrkande 10. Motionärerna anser att även
återstående 7 miljoner kronor utav de 37 miljoner kronor som
regeringen avsatt för studiefinansiering inom
forskarutbildningen skall fördelas till fler doktorandtjänster.
Därutöver bör, enligt yrkande 11 i samma motion, ytterligare 39
miljoner kronor tillföras för 300 nya doktorandtjänster genom
en omfördelning inom anslagen för utbildning. -- I motion
1994/95:Ub44 (mp) yrkande 3 föreslås att riksdagen anslår 187,5
miljoner kronor för att slutföra övergången från
utbildningsbidrag till doktorandtjänster samt öka antalet
sådana tjänster. -- Förslagen motiveras i båda motionerna med
att doktorandtjänsten ger den sociala trygghet som framför allt
kvinnliga studerande med familj och barn behöver under
studietiden.
Ytterligare aspekter på studiefinansieringen inom
forskarutbildningen tas upp i motion 1994/95:Ub39. Enligt denna
bör studiefinansieringstiden för forskare göras mer flexibel
när familjesituationen så kräver (yrkande 12). Vidare bör
medlen för kvinnliga doktorandtjänster i första hand gå till
att finansiera den avslutande studietiden för de doktorander
som fått de två första åren finansierade genom
Forskningsrådsnämndens särskilda medel för kvinnoforskning
(yrkande 13).
Utskottet har tidigare (bet. 1994/95:UbU13) -- mot bakgrund
av det allvarliga statsfinansiella läget -- tillstyrkt
regeringens förslag i budgetpropositionen om återinförande av
utbildningsbidrag som finansieringsform för doktorander.
Utskottet har också tillstyrkt regeringens förslag till
medelsanvisning och därvid avstyrkt motionsyrkanden om
resurstillskott vilka motsvarar dem som nu behandlas (bet.
1994/95:UbU15). I sammanhanget vill utskottet hänvisa till att
regeringen i budgetpropositionen räknar med att förslag om ett
nytt och mer flexibelt system för studiefinansieringen inom
forskarutbildningen skall kunna läggas fram i nästa
forskningspolitiska proposition. Det nya systemet bör enligt
regeringen utformas så att det uppmuntrar doktoranderna att
avlägga examen och främjar effektiviteten i
forskarutbildningen.
I övrigt hänvisar utskottet till vad i det föregående anförts
om ökning av antalet kvinnor på doktorandtjänster.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub39
yrkandena 10, 11, 12 och 13, 1994/95:Ub40 yrkande 5 samt
1994/95:Ub44 yrkande 3.
Prestationsrelaterade fakultetsanslag, enligt de
principer som riksdagen godkände våren 1994, bör enligt motion
1994/95:Ub39 (fp) yrkande 14 införas som tidigare planerats.
Dessa skulle bl.a. ha till syfte att premiera
jämställdhetsarbete inom fakulteten genom ett system med
viktning av avhandlingsarbete från underrepresenterat kön vid
tilldelning av medel. Denna reform för ökad jämställdhet rivs
nu upp av regeringen, anmärker motionärerna.
Utskottet vill erinra om att motionsförslag om införande av
prestationsrelaterade fakultetsanslag nyligen har avstyrkts av
utskottet i samband med behandlingen av anslagen till högre
utbildning och forskning (bet. 1994/95:UbU15). Utskottet har
inte ändrat uppfattning i frågan utan avstyrker också motion
1994/95:Ub39 yrkande 14.
Lärare och forskare vid universitet och högskolor
I propositionen redovisas att antalet lärare vid svenska
universitet och högskolor uppgår till drygt 14 000. Bland
dessa är männen i klar majoritet. Drygt 70 % av lärarna är
män. Endast 7 % av professorerna, 21 % av lektorerna och
24 % av forskarassistenterna är kvinnor. Bilden är något
annorlunda när det gäller högskoleadjunkter, där 42 procent är
kvinnor. Regeringen påpekar att det för anställning som adjunkt
inte krävs doktorsexamen.
Enligt regeringen framträder ett välkänt mönster tydligt inom
alla fakulteter med allt färre kvinnor ju högre upp i hierarkin
man kommer. Fördelningen mellan kvinnor och män bland
universitets- och högskolelärarna har ändrats ytterst litet de
senaste åren. Detta beror bl.a. på att åldersstrukturen bland
de nu verksamma lärarna inneburit att pensionsavgångarna varit
begränsade. Till följd av den pågående expansionen av den högre
utbildningen kommer ett stort nyrekryteringsbehov att uppstå.
Universitet och högskolor får härigenom ett särskilt tillfälle
att åtgärda den sneda könsfördelningen i lärarkåren, framhåller
regeringen. Genom aktiva systematiska åtgärder av olika slag
bör fler kompetenta kvinnor kunna tillsättas inom alla
anställningskategorier.
Resursförstärkning för nya professurer och
forskarassistenttjänster
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen under
åttonde huvudtitelns reservationsanslag Övriga utgifter inom
forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar
37,5 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i
budgetpropositionen (prop. 1994/95:100, bil. 9 s. 260).
Av dessa särskilt anvisade medel avser regeringen att avsätta
14,4 miljoner kronor för en 12-månadersperiod (21,6 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96) för inrättande av nya
professurer i syfte att åstadkomma en jämnare könsfördelning.
De nya professurerna finansieras i övrigt till lika delar
genom anslagsöverföringar från berörda forskningsråd och genom
omfördelning inom befintliga medel vid de lärosäten där
tjänsten inrättas. Enligt regeringens bedömning bör från såväl
universitetens och högskolornas fakultetsanslag som från
forskningsrådens anslag disponeras en summa på vardera 10
miljoner kronor för en 12-månadersperiod (15 miljoner kronor
för budgetåret 1995/96). -- Sammantaget avsätts således under
12-månadersperioden 34,4 miljoner kronor för de nya
professurerna.
Vidare bör enligt regeringen av de särskilt anvisade medlen
avsättas 10 miljoner kronor för en 12-månadersperiod (15
miljoner kronor för budgetåret 1995/96) för inrättande av
forskarassistenttjänster för personer som tillhör det
underrepresenterade könet. För dessa tjänster bör under samma
tid disponeras totalt 10 miljoner kronor av universitetens och
högskolornas fakultetsanslag och totalt 10 miljoner kronor av
de anslag som föreslagits forskningsråden -- i båda fallen för
en 12-månadersperiod (15 miljoner kronor för budgetåret
1995/96). Som planeringsförutsättning bör gälla att motsvarande
belopp, dvs. totalt 30 miljoner kronor, skall kunna disponeras
årligen under ytterligare sex år.
Resterande medel skall enligt regeringens förslag tilldelas
forskningsråden i form av ett engångsbelopp för viss
administration.
Enligt motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 15 bör riksdagen avslå
regeringens förslag om resursförstärkning med 37,5 miljoner
kronor för nya professurer och forskarassistenttjänster i syfte
att uppnå en jämnare könsfördelning. Motionärerna erinrar om
att de motsatt sig de neddragningar på anslag till forskning
och forskarutbildning som föreslagits i budgetpropositionen och
som enligt deras mening går emot Sveriges långsiktiga
kunskapsintressen. Syftet att bättre ta till vara kvinnliga
akademikers kompetens och rekrytera bland kvinnliga forskare är
lovvärt. Vad motionärerna vänder sig emot är det inkonsekventa
synsätt som regeringen visar gentemot forskningen generellt. En
ryckig och illa genomtänkt forskningspolitik gynnar inte några
jämställdhetssträvanden.
Även i motion 1994/95:Ub44 (mp) yrkas avslag på regeringens
begäran om 37,5 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i
budgetpropositionen (yrkande 2).
I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 6 hemställs att riksdagen
avslår regeringens förslag om en resursförstärkning med 14,4
miljoner kronor för kvinnliga professorstjänster och i stället
omfördelar dem genom att dels avsätta ytterligare 10,4 miljoner
kronor för att skapa förutsättningar för nya professurer
och/eller forskartjänster inom kvinno- och
jämställdhetsforskning, dels tilldela Forskningsrådsnämnden
ytterligare 3 miljoner kronor för att utveckla och stödja
genusforskningen och dels tilldela Fora/centra för kvinnliga
forskare ytterligare 1 miljon kronor.
Utskottet har under hand erfarit att medel finns beräknade
för här avsedda jämställdhetsåtgärder under anslaget C 45.
Vissa särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.,
anslagposten Till regeringens disposition.
Regeringen föreslår i den sedermera framlagda
kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 8) att
anslaget C 45. Vissa särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m. skall minskas med 37,5 miljoner kronor till
följd av motsvarande ökning av anslaget C 47. Övriga utgifter
inom forskning och forskarutbildning, enligt förslaget i nu
förevarande proposition. Detta gäller under förutsättning av
riksdagens bifall till sistnämnda förslag.
Mot bakgrund av de redovisade förhållandena anser utskottet
-- som inte har något att erinra mot medelsanvändningen -- att
riksdagen bör anvisa 37,5 miljoner kronor till en ny
anslagspost för jämställdhetsåtgärder under anslaget Övriga
utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret
1995/96. Motionerna 1994/95:Ub44 yrkande 2 och 1994/95:Ub45
yrkande 15 avstyrks därmed. När det gäller yrkande 6 i motion
1994/95:Ub39 anser utskottet i och för sig att de alternativa
forskningsändamål som motionärerna vill ytterligare stödja är
angelägna. Frågan om sådana resursförstärkningar får dock
prövas samlat vid behandlingen av nästa forskningspolitiska
proposition, varför utskottet avstyrker även detta
motionsyrkande.
Inrättandet av nya professurer
Enligt regeringen går utvecklingen mot en jämnare
könsfördelning inom professorskåren utomordentligt långsamt;
det totala antalet kvinnor är fortfarande anmärkningsvärt
litet. Regeringen anser att det därför behövs en extraordinär
insats för att på kort sikt åstadkomma en betydande ökning av
detta antal. Genom den resursförstärkning som regeringen
föreslagit och som behandlats i föregående avsnitt uppskattar
regeringen att 30 nya professurer kan inrättas.
Den engångssatsning som nu görs bör enligt regeringen tas
till vara på det sätt som i ett nationellt perspektiv ter sig
som mest ändamålsenligt. Det är därför angeläget att
inrättandet av de nya professurerna sker i samverkan mellan
forskningsråden och universitet och högskolor. Forskningsråden
-- Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR),
Medicinska forskningsrådet (MFR), Naturvetenskapliga
forskningsrådet (NFR) och Teknikvetenskapliga forskningsrådet
(TFR) -- bör ges ansvaret för att i samråd med universitet och
högskolor fastställa inriktning och placering av de nya
professurerna. Härvid skall ämnen väljas där könsfördelningen
bland professorerna nu är ojämn och där en förstärkning också
är motiverad från forskningens och forskarutbildningens
utgångspunkter. Vid valet av ämnen för de nya professurerna
skall även beaktas att det finns kvalificerade presumtiva
sökande som tillhör det underrepresenterade könet.
Regeringen framhåller att vid behov bör s.k. positiv
särbehandling kunna tillämpas vid tillsättningen av de nya
professurerna. Med positiv särbehandling avses att en tjänst
tillsätts med en kompetent sökande av underrepresenterat kön,
även om vederbörande är mindre kvalificerad än medsökande av
det andra könet.
Vidare meddelar regeringen att universiteten och högskolorna
skall svara för utlysning och tillsättning av professurerna. I
utlysningen skall anges att ett syfte med professurerna är att
utjämna könsfördelningen bland professorerna och att positiv
särbehandling till förmån för det underrepresenterade könet
således kan komma att tillämpas.
De uttalanden regeringen gör om tillämpning av s.k. positiv
särbehandling vid tillsättningen av nya professurer bemöts
med stark kritik i flera motioner.
Sålunda anförs i motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 7 att
förfarandet, att vid tillsättning av tjänster inte ställa
kunskaper och kompetens i första rummet, måste anses som direkt
stötande. Regeringens synsätt är nedvärderande mot kvinnor och
mot de forskningsinstitutioner där ett viktigt vetenskapligt
arbete utförs, anmärker motionärerna. De menar att regeringens
attityd dessvärre ger signaler om att kvinnor måste bedömas
enligt särskilda regler, dvs. inte klarar sig på egna meriter.
I stället för att välja kvotering bör man enligt motionen
(yrkande 12) ta itu med de mer grundläggande problemen. Dit hör
traditioner, nätverk, kultur m.m. men också de brister som
finns i definition av kompetens, kunskap etc. Inte minst
otydligheter vid utannonsering av tjänster skapar utrymme för
godtycke och omedveten könsdiskriminering.
I motion 1994/95:Ub40 (c) yrkande 6 anförs att regeringens
avsikt att tillämpa positiv särbehandling riskerar att
undergräva kvinnliga professorers status. Därmed motverkas
också jämställdhetsarbetet inom högskolan. -- Enligt motion
1994/95:Ub39 (fp) yrkande 17 kommer en sådan tillämpning av
regeln i jämställdhetslagen om positiv särbehandling av
underrepresenterat kön, som regeringen avser att göra, att
skapa fler problem än den löser. Motionärerna anser att
underrepresenterat kön bör kunna ges företräde om två sökande
har likvärdig meritering. -- Den särbehandling som regeringen
föreslår behövs inte, hävdas det i motion 1994/95:Ub43 (kds)
yrkande 9, eftersom det inte råder någon brist på kompetenta
kvinnor i universitetsvärlden. Vad som behövs är att se till
att kvinnor med likvärdig, men inte nödvändigtvis samma,
kompetens som män i större omfattning får tjänster som
professor.
Riksdagen bör enligt motion 1994/95:Ub44 (mp) yrkande 9 göra
ett tillkännagivande om att strikt kvotering vid tillsättning
av tjänster är direkt olämplig. Om däremot sökande endast
obetydligt skiljer sig i merithänseende kan tjänsten tillsättas
med hänsyn till underrepresenterat kön, anser motionärerna.
Även i motion 1994/95:Ub41 (m) begärs uttalanden mot kvotering
som enligt motionärerna bygger på bristande tilltro till
kvinnors förmåga och övertro på regleringar (yrkande 1).
Motionärerna anser vidare att regeringens uttalanden om positiv
särbehandling signalerar att kvinnor måste hjälpas så att
jämställdhetsmålen kan nås (yrkande 3).
I motion 1994/95:Ub42 (s) reagerar motionärerna för
formuleringen "mindre kvalificerad" i propositionen, då det
gäller positiv särbehandling av underrepresenterat kön. De
anser att med positiv särbehandling bör avses att en tjänst
tillsätts med sökande av underrepresenterat kön, om sökanden är
tillräckligt kvalificerad för tjänsten. Med en mindre snäv syn
på de kriterier som ligger till grund för meritvärderingarna
behövs det ingen lägre kvalifikationsgrund för kvinnor,
framhåller motionärerna.
Utskottet vill först med anledning av vad som anförts i
propositionen och motionerna klarlägga sin syn på innebörden av
begreppet positiv särbehandling. Enligt utskottets mening bör
det understrykas att positiv särbehandling inte innebär att
personer utan tillräcklig kompetens skall kunna tillsättas på
grund av att de tillhör ett visst kön. Vad det gäller är att
bland professorskompetenta sökande välja en person som tillhör
ett underrepresenterat kön, trots att det finns mer
kvalificerade sökande av det andra könet. Utskottet anser att
praxis vid tillämpningen av ifrågavarande lagregler får avgöra
hur stor skillnaden i kvalifikation får vara vid positiv
särbehandling.
Utskottet anser att man i sammanhanget inte kan bortse från
att meriter över huvud taget kan vara svåra att värdera och
jämföra och att, som påtalats bl.a. i utredningar, kvinnors
meriter ofta undervärderas eller inte blir synliga.
Vidare kan utskottet konstatera att de särskilda
professurerna enligt regeringen skall utlysas inom ämnesområden
där det redan finns kvalificerade kvinnliga forskare som kan
tänkas söka tjänsterna. Uppgiften att välja ut dessa områden
ges till forskningråden, i samråd med universitet och
högskolor.
Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt
resursförstärkningen för nya professurer för att åstadkomma en
jämnare könsfördelning, finner inte skäl att föreslå att
riksdagen skall uttala sig mot en tillämpning av positiv
särbehandling vid tillsättningen av de nya tjänsterna.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen
bör avslå motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 17, 1994/95:Ub40
yrkande 6, 1994/95:Ub41 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Ub42,
1994/95:Ub43 yrkande 9, 1994/95:Ub44 yrkande 9 och 1994/95:Ub45
yrkandena 7 och 12.
I flera motioner läggs fram förslag till åtgärder för att
öka andelen kvinnor på professorstjänster.
Det finns enligt motion 1994/95:Ub40 (c) yrkande 7 åtgärder
som bättre än de som regeringen har presenterat leder fram till
en jämnare könsfördelning. I motionen lyfts fram ett par
modeller, såsom att en extra professur inrättas om en
kompetensförklarad kvinna som sökt en professorstjänst inte får
den, eller att en rikslista på docentkompetenta kvinnliga
forskare upprättas till ledning för bedömningen av behovet av
nya professurer. I stället för regeringens förslag om positiv
särbehandling bör det enligt motionärerna utvecklas ett system
där inslag ur de båda modellerna kombineras.
I motionerna 1994/95:Ub601 (c) yrkande 11 och 1994/95:A807
(c) yrkande 27 föreslås till främjande av ökad jämställdhet
inom högskolan att exempelvis ett antal nya professorstjänster
inrättas på områden där det finns många kompetenta kvinnor och
där kvinnorepresentationen är speciellt låg. Enligt motion
1994/95:Ub622 (fp) yrkande 2 bör kvinnor som
kompetensförklarats för professur under de senaste åren och som
fortfarande är aktiva forskare utnämnas till professorer.
Den bästa strategin är sannolikt, enligt motion 1994/95:Ub44
(mp) yrkande 10, att aktivt söka kvinnor som är mycket
kompetenta och framstående forskare (men ännu ej innehar
professur) och inrätta professurer inom deras specialområden.
Tjänsterna skall utlysas i vanlig ordning och tillsättas på
vanligt sätt, påpekar motionärerna.
Utskottet förutsätter att forskningsråden vid bestämningen av
inriktningen av de nya professurerna väljer de ämnesområden där
kvinnorepresentationen är låg, men att de även särskilt beaktar
att det inom området finns kvalificerade presumtiva kvinnliga
sökande. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
1994/95:Ub40 yrkande 7, 1994/95:Ub44 yrkande 10, 1994/95:Ub601
yrkande 11, 1994/95:Ub622 yrkande 2 och 1994/95:A807 yrkande
27.
Mål för rekrytering av professorer
Regeringen anför att resurstillskottet för nya professurer är
en engångsåtgärd för att på kort sikt åstadkomma en förbättring
på den nivå där snedfördelningen mellan kvinnor och män är
kraftigast. För att uppnå slutmålet -- en jämn könsfördelning
på alla nivåer inom lärarkåren inom högskolans alla
ämnesområden -- krävs däremot ett långsiktigt och systematiskt
arbete. Därför avser regeringen att införa rekryteringsmål, där
det ankommer på universiteten och högskolorna själva att ta
ansvar för att jämställdhetsarbetet ger synliga resultat.
Enligt regeringens bedömning bör det således för varje
universitet och högskola anges mål avseende könsfördelningen
bland de nyrekryterade professorerna under kommande
treårsperiod. Målet ges formen av ett särskilt åtagande under
anslaget för forskning och forskarutbildning
(fakultetsanslaget). Målen bör första gången anges i
budgetpropositionen för budgetåret 1997. Måluppfyllelsen bör
årligen redovisas i resultatredovisningen i högskolans
årsredovisning. Slutredovisningen bör göras efter
treårsperiodens slut. Processen upprepas inför varje
treårsperiod ända tills bägge könens andel av professurerna vid
högskolan uppgår till minst 40 %.
Genom att rekryteringsmålen formuleras för professorer -- den
högsta nivån i högskolans hierarki -- åstadkommer man en
gynnsam effekt för kvinnor på alla nivåer inom
forskarkarriären, betonar regeringen. Rekryteringsmålen
underlättar för statsmakterna att följa och utvärdera hur målen
för jämställdhet mellan kvinnor och män uppfylls. Varje
högskoleenhet ges samtidigt ett ökat lokalt ansvar och nya
möjligheter att anpassa verksamheten utifrån lokala behov och
förutsättningar.
I motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 11 görs invändningar mot
regeringens planer på att införa mål för rekrytering av
professorer. Motionärerna hänvisar till att det redan i dag
finns krav på att jämställdhetsplaner skall upprättas, vilket
även gäller inom universitet och högskolor. Ytterligare ett
kriterium som bedömningsgrund för resurstilldelningen bör inte
införas.
Enligt motion 1994/95:Ub624 (fp), som väcktes under den
allmänna motionstiden, är det ett rimligt mål för varje
universitet och högskola att minst en femtedel av de
professorer som utses fram till sekelskiftet skall vara kvinnor
(yrkande 11 i denna del).
Utskottet ser det som positivt att regeringen har för avsikt
att införa mål för rekrytering av professorer. Enligt
utskottets mening skapar sådana mål incitament till aktiva
jämställdhetsinsatser inom universitet och högskolor för att på
sikt komma till rätta med den ojämna könsfördelningen bland
professorerna. Målen kompletterar därmed jämställdhetslagens
bestämmelser. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion
1994/95:Ub45 yrkande 11. Då syftet med yrkande 11 i motion
1994/95:Ub624 måste anses vara tillgodosett genom de av
regeringen planerade åtgärderna, avstyrker utskottet detsamma i
nu berörd del.
Rekryteringsmål bör enligt motion 1994/95:Ub43 (kds)
yrkande 7 ställas upp för fler tjänstekategorier inom
högskolan. Sådana mål bör finnas inte bara för professorer utan
även för t.ex. doktorander och forskarassistenter. I motion
1994/95:Ub39 (fp) yrkande 16 anförs att rekryteringsmål bör
formuleras och tillämpas på alla anställningskategorier för att
öka andelen kvinnor inom den akademiska världen. Motionärerna
syftar här på den sneda könsfördelningen bland universitets-
och högskolelärarna.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att mål för
rekrytering inte bör begränsas till att enbart avse de högsta
tjänsterna. För att universitet och högskolor i framtiden skall
kunna uppnå jämställdhetsmålet i vad avser professorstjänsterna
måste de genom olika åtgärder öka rekryteringsunderlaget. Detta
har regeringen också betonat i propositionen. Åtgärderna måste
omfatta såväl grundutbildningen som forskarutbildningen samt
kvinnors villkor under den fortsatta akademiska karriären.
Enligt utskottets mening bör mål för rekrytering, i syfte att
nå en jämnare könsfördelning på fler nivåer, formuleras också
för andra tjänster som lärare och forskare inom högskolan än
professorer.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 16 och 1994/95:Ub43 yrkande 7
som sin mening ge regeringen till känna.
Meritvärderingen vid tillsättningen av tjänster, m.m.
I motioner har framlagts förslag som syftar till att ge
kvinnor och män likvärdiga förutsättningar inom
forskarutbildningen och i den fortsatta forskarkarriären.
Sålunda begärs i motion 1994/95:Ub44 (mp) yrkande 6 att
riksdagen gör ett tillkännagivande om att meritvärderingen
vid tillsättning av tjänster bör ändras så att kvinnor ej
missgynnas. Motionärerna framhåller att de år man genomgår
forskarutbildning sammanfaller med den tid i livet när man
vanligtvis skaffar barn. Självfallet innebär detta att
kvinnorna får andra förutsättningar än männen att genomföra en
forskarutbildning på förväntad tid och att genom egen forskning
meritera sig för forskarassistenttjänst. Motionärerna hävdar
att genom att konkurrensen om forskarassistenttjänster är hård
och meriter ofta endast räknas för de fem första åren efter
doktorsexamen så är många kvinnor näst intill utan möjlighet
att gå vidare mot ett arbete som självständig forskare vid ett
svenskt universitet. Meriteringskraven bör därför ändras så att
en fördröjning genom barnafödande inte lägger onödiga hinder i
vägen för kvinnorna vid konkurrens om tjänster i den fortsatta
forskarkarriären. -- Motsvarande yrkanden framställs i
motionerna 1994/95:Ub678 (mp) i denna del och 1994/95:Ub905
(mp) yrkande 20.
Utskottet erinrar om att utskottet i det föregående
tillstyrkt en resursförstärkning för nästa budgetår som bl.a.
skall disponeras för nya forskarassistenttjänster vid
universitet och högskolor i syfte att åstadkomma en jämnare
könsfördelning. Som tidigare nämnts är endast 24 % av
forskarassistenterna kvinnor. Det är angeläget att denna andel
ökar markant, vilket i förlängningen ger fler kvinnliga
professorer. Utskottet anser därför att ytterligare åtgärder
bör vidtas för att förbättra möjligheterna för kvinnor att
fortsätta inom forskarkarriären. De problem som motionärerna
pekat på i fråga om skillnader mellan män och kvinnor i
förutsättningar för meritering utgör enligt utskottets mening
en viktig utgångspunkt för en översyn.
Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionerna
1994/95:Ub44 yrkande 6, 1994/95:Ub678 i denna del och
1994/95:Ub905 yrkande 20 som sin mening bör ge regeringen till
känna att en översyn av meritvärderingen vid tillsättning av
forskartjänster bör göras med särskilt beaktande av kvinnors
villkor.
Likvärdiga villkor för kvinnor och män i
forskarutbildningen efterfrågas i motionerna 1994/95:Ub44
(mp) yrkandena 5 och 7, 1994/95:Ub678 (mp) i denna del och
1994/95:Ub905 (mp) yrkandena 22 och 23. Motionärerna pekar
särskilt på behovet av åtgärder när det gäller kvinnliga
studerandes tillgång till handledning i forskarutbildningen. De
hävdar att kvinnor oftare än män väljer egna avhandlingsämnen,
som inte direkt faller inom någon handledares projekt. Detta
kan medföra att kvinnornas studieförhållanden blir sämre med
mindre resurser och hjälp. Det är viktigt, anför motionärerna,
att kvinnor inte drabbas av konkurrenshinder redan i ingången
till sina forskarstudier. Därtill bör forskarstuderande få
ökade möjligheter att söka egna forskningsmedel, så att de inte
helt är hänvisade till handledarnas resurser och välvilja.
Utskottet vill hänvisa till det arbete som pågår inför nästa
forskningspolitiska proposition, bl.a. i Forskningsberedningen.
När det särskilt gäller studiefinansieringen inom
forskarutbildningen har regeringen, som utskottet nämnt i det
föregående, inför nämnda proposition aviserat ett förslag om
ett nytt och mer flexibelt system, som bör utformas så att det
främjar effektiviteten i forskarutbildningen. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionsyrkandena.
I motionerna 1994/95:Ub44 (mp) yrkande 4 och 1994/95:Ub678
(mp) i denna del begärs en utredning av tjänstestrukturen vid
universitet och högskolor. Motionärerna menar att en hierarki
av olika typer av tidsbegränsade tjänster i forskarkarriären
under professorsnivå skulle öka rörligheten bland
universitetens och högskolornas forskande personal och också
gynna möjligheterna att på någorlunda kort sikt få en rimlig
fördelning mellan män och kvinnor bland forskare och lärare.
Utskottet är inte berett att förorda att en sådan utredning
som motionärerna begärt skall tillkallas. Motionsyrkandena bör
därför avslås av riksdagen.
Tjänsteförslagsnämndernas sammansättning, m.m.
I propositionen redovisas att regeringen avser att göra vissa
ändringar i högskoleförordningen (1993:100) för att främja
jämställdhetsarbetet generellt och för att stödja högskolornas
arbete med att uppnå de rekryteringsmål som kommer att införas.
Sålunda bör reglerna om befordringsgrunder för lärare
kompletteras med en bestämmelse som tydliggör att det vid behov
är tillåtet med positiv särbehandling till förmån för sökande
av det kön som är underrepresenterat inom den aktuella
kategorin av anställda inom universitetet eller högskolan.
Vidare bör enligt regeringen reglerna om
tjänsteförslagsnämndernas sammansättning samt om val av
sakkunniga ändras. Båda könen skall vara representerade i
tjänsteförslagsnämnderna. Bland de sakkunniga skall, om inte
synnerliga skäl föreligger, båda könen vara representerade. En
bestämmelse bör införas om krav på redovisning av hur
tjänsteförslagsnämnderna har beaktat jämställdhetsaspekten vid
bedömningen av sökande till ledigförklarad anställning.
Enligt motion 1994/95:Ub45 (m) yrkande 6 bör man för att
komma till rätta med den könsmässiga snedfördelningen när det
gäller professorstjänster kunna se över hur val av sakkunniga
och tillsättande av tjänsteförslagsnämnder sker. En lösning kan
vara att ställa krav på kvinnlig kompetens vid sådana val och
tillsättanden. Motionärerna anser också att
tjänsteförslagsnämndernas arbete och metoder kan behöva
utvecklas, bl.a. vid upprättande av kravprofil för tjänst och
meritprofil för sökande. -- I motion 1994/95:Ub41 (m) yrkande 4
begärs en översyn av professorstillsättningar och
tjänsteförslagsnämndernas arbetsmetoder. I ett system med klara
kriterier, där manliga nätverk och slumpmässiga fördelar inte
fäller utslaget, skulle alla och i synnerhet kvinnorna få en
bättre möjlighet att komma till sin rätt, anför motionärerna.
Sakkunnigsystemet för tillsättning av professurer och andra
forskartjänster bör enligt motion 1994/95:Ub622 (fp) ändras så
att såväl män som kvinnor måste vara representerade i
sakkunniggruppen (yrkande 3). Vidare bör vartdera könet inom
fem år vara representerat med minst 40 % i universitets och
högskolors tjänsteförslagsnämnder (yrkande 4).
I motion 1994/95:Ub43 (kds) yrkande 8 framhålls att det inte
räcker med att reglera att båda könen skall vara representerade
i tjänsteförslagsnämnderna; en jämn fördelning mellan kvinnor
och män i dessa nämnder bör eftersträvas. Det är ytterst
viktigt att båda könen är representerade också bland de
sakkunniga för att få en allsidig bedömning av de sökandes
kompetensprofil.
Utskottet anser att de ändringar i högskoleförordningen som
regeringen aviserar är angelägna att genomföra. Enligt
utskottets mening kan kvinnors och mäns olika värderingar i
skilda avseenden påverka den bedömning av en sökandes
vetenskapliga och andra meriter som görs vid
tjänstetillsättningar. Därför är det betydelsefullt att båda
könen är representerade med en så jämn fördelning som möjligt i
tjänsteförslagsnämnder och bland sakkunniga. Utskottet utgår
från att en regel om att tjänsteförslagsnämnderna skall
redovisa hur de beaktat jämställdhetsaspekten kommer att
medföra att deras arbetsmetoder anpassas därefter. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:Ub41 yrkande 4,
1994/95:Ub43 yrkande 8, 1994/95:Ub45 yrkande 6 och
1994/95:Ub622 yrkandena 3 och 4.
I motion 1994/95:Ub44 (mp) yrkande 8 förordas att en
särskild jämställdhetsansvarig vid resp. universitet och
högskola skall delta i beredningen av varje
tjänstetillsättning. En sådan ordning bör gälla inte bara vid
tillsättning av professurer utan också vid tillsättning av
tjänster som lektorer och forskarassistenter.
Utskottet vill betona att samtliga personer som har att ta
ställning i ett tjänstetillsättningsärende också skall ta
ansvar för att jämställdhetsaspekten tillgodoses.
Motionsyrkandet avstyrks därmed.
Ytterligare frågor om könsfördelningen i högskole- och
forskningsorgan tas upp i två motioner. Enligt motion
1994/95:Ub624 (fp) yrkande 10 bör det inom fem år finnas minst
40 % av vartdera könet i alla interna beslutsorgan inom
högskolan. I motion 1994/95:Ub39 (fp) yrkande 18 anförs om
forskningsråden att de i dag har en klart manlig dominans i sin
sammansättning. En översyn borde göras av reglerna om
tillsättning av ledamöter i forskningsråden, anser
motionärerna.
Utskottet erinrar om att universitet och högskolor i
högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100)
åläggs att i all sin verksamhet iaktta jämställdhet mellan
kvinnor och män. Det ankommer därmed på högskolemyndigheterna
att se till att jämställdhetsmålet uppnås i vad avser
representationen i de interna beslutsorganen.
När det gäller forskningsråden anser utskottet att de
åtgärder som regeringen avser att vidta för att främja
jämställdheten inom forskarsamhället på sikt kan förväntas leda
till en mer jämställd sammansättning av råden. Utskottet utgår
från att jämställdhetsaspekten kommer att beaktas i fråga om de
ledamöter av råden som utses av regeringen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 18 och 1994/95:Ub624 yrkande
10.
Sexuella trakasserier
Regeringen anmäler att man avser att i högskoleförordningen
(1993:100) föra in en skyldighet för universitet och högskolor
att verka för att studenter inte utsätts för sexuella
trakasserier. Bakgrunden är att undersökningar har visat att
sådana trakasserier förekommer. Regeringen erinrar om att --
förutom brottsbalkens bestämmelser om ofredande och sexuellt
ofredande -- det finns en regel om skydd mot sexuella
trakasserier i 6 § jämställdhetslagen (1991:433). Lagen är
emellertid en arbetsrättslig lagstiftning och omfattar inte
elever och studenter.
I motion 1994/95:Ub45 (m) betonas att sexuella trakasserier
självfallet inte kan accepteras. Ytterligare föreskrifter -- i
detta fall i högskoleförordningen -- är emellertid inget sätt
att komma till rätta med problemen. Motionärerna menar att
befintliga regelverk, nämligen brottsbalken och
jämställdhetslagen, skall tillämpas (yrkande 13). Riksdagen bör
därför enligt yrkande 14 i samma motion göra ett uttalande om
att det inte bör införas någon för högskolan särskild
bestämmelse mot sexuella trakasserier.
Enligt motion 1994/95:Ub706 (v) yrkande 15 i denna del bör
jämställdhetslagen, och därmed regeln i denna lag mot sexuella
trakasserier, utvidgas till att gälla också för den högre
utbildningen. Lagstiftningen mot sexuella trakasserier bör
skärpas. -- I motion 1994/95:A812 (mp) yrkande 2 begärs ett
uttalande om att sexuella trakasserier bör inbegripas i
högskoleförordningens bestämmelser om störande beteende. --
Enligt motion 1994/95:Ub695 (kds) yrkande 2 bör riksdagen hos
regeringen begära förslag till lagstiftning till skydd för
studenter mot sexuella trakasserier.
Utskottet finner det för sin del angeläget att stryka under
att man under inga förhållanden får ha överseende med sexuella
trakasserier, än mindre acceptera dem. Universitet och
högskolor måste bemöda sig om att komma till rätta med de
problem som föreligger. Flera av lärosätena har också utarbetat
åtgärdsprogram för att förebygga och motverka sexuella
trakasserier. Det är enligt utskottets mening en betydelsefull
markering att i högskoleförordningen nu skrivs in en skyldighet
för universitet och högskolor att arbeta för att studenter inte
utsätts för sådana trakasserier. Utskottet utgår från att
regeringen uppmärksamt kommer att följa den fortsatta
utvecklingen.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1994/95:Ub45 yrkandena 13 och 14, 1994/95:Ub695
yrkande 2, 1994/95:Ub706 yrkande 15 i denna del och
1994/95:A812 yrkande 2.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslaget
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub38 antar
regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
såvitt avser 1 kap. 2 § tredje stycket och 1 kap. 9 § andra
stycket med den ändringen att lagrummen erhåller den i bilaga 2
som Utskottets förslag betecknade lydelsen,
2. beträffande tillsynen av skolans jämställdhetsarbete
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub44 yrkande 1,
3. beträffande jämställdhet som en pedagogisk fråga
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub43 yrkande 1
(delvis), 1994/95:Ub45 yrkande 2, 1994/95:Ub348 yrkande 1,
1994/95:Ub368 yrkande 7 och 1994/95:A816 yrkandena 4 och 6,
4. beträffande sär- och samundervisning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A816 yrkande 7 och
1994/95:A820 yrkande 12,
5. beträffande naturvetenskap, teknik och
informationsteknik att riksdagen avslår motionerna
1994/95:Ub39 yrkande 1, 1994/95:Ub377 yrkandena 1, 3 och 4,
1994/95:A807 yrkande 26, 1994/95:A816 yrkande 5 och
1994/95:A820 yrkande 13,
6. beträffande forsknings- och utvecklingsarbete
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub41 yrkande 2 och
1994/95:Ub45 yrkande 1,
res. 1 (m)
7. beträffande läromedel
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub43 yrkande 4,
8. beträffande studie- och yrkesorientering (syo) m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub40 yrkandena 1 och
2, 1994/95:Ub43 yrkande 5 och 1994/95:A820 yrkande 15,
9. beträffande flexibel skolstart
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub43 yrkande 2,
10. beträffande invandrarkvinnornas utbildningsbehov
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub40 yrkande 3,
11. beträffande lärares behov av kunskap om jämställdhet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 4,
1994/95:Ub45 yrkandena 4 och 5, 1994/95:Ub348 yrkande 2,
1994/95:A802 yrkande 17 och 1994/95:A820 yrkande 11,
12. beträffande lärarutbildning och forskning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub39 yrkande 3,
res. 2 (fp)
13. beträffande informationsteknik (IT) och teknik i
lärarutbildning och lärarfortbildning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 2,
1994/95:Ub43 yrkande 3 och 1994/95:Ub377 yrkande 2,
14. beträffande lärarrekrytering
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub45 yrkande 3,
1994/95:Ub603, 1994/95:Ub624 yrkande 11 (delvis) och
1994/95:A820 yrkande 14,
15. beträffande jämställdhetsarbetet vid universitet och
högskolor, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub43 yrkandena 1 i
denna del och 6, 1994/95:Ub695 yrkande 1 och 1994/95:Ub706
yrkande 15 i denna del,
16. beträffande könsperspektiv i läkarutbildningen och
vårdutbildningar
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub692 yrkande 2,
17. beträffande Forskningsrådsnämndens och forskningsrådens
ansvar för jämställdhet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub39 yrkande 5,
18. beträffande Forskningsrådsnämndens stöd till kvinno-
och jämställdhetsforskning
att riksdagen avslår motion 1994/95:A807 yrkande 28,
19. beträffande uppgifter för utredningen om insatser för
kvinno- och jämställdhetsforskning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 7 och
1994/95:Ub684,
20. beträffande kvinnoforskningsinstitut
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub651,
21. beträffande kvinnouniversitet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub655,
res. 3 (mp)
22. beträffande forskning och forskarutbildning inom
undervisnings- och vårdsektorn
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub40 yrkande 4,
23. beträffande genusperspektiv inom forskningen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 8,
1994/95:Ub654 yrkandena 1--10 och 1994/95:Ub692 yrkandena 1 och
3,
res. 4 (mp)
24. beträffande genusforskning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub45 yrkande 8,
1994/95:Ub635 och 1994/95:A802 yrkande 4,
res. 5 (m)
25. beträffande fora för kvinnliga forskare
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub39 yrkande 9,
res. 6 (fp)
26. beträffande post-doktorala stipendier för kvinnliga
forskare
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 15,
1994/95:Ub43 yrkande 10 och 1994/95:Ub45 yrkande 9,
res. 7 (m)
res. 8 (kds)
27. beträffande ökning av antalet kvinnor på
doktorandtjänster
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub45 yrkande 10 och
1994/95:Ub706 yrkande 9,
res. 9 (m)
28. beträffande utbildningsbidrag och doktorandtjänster,
m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkandena
10, 11, 12 och 13, 1994/95:Ub40 yrkande 5 och 1994/95:Ub44
yrkande 3,
res. 10 (c, fp)
res. 11 (mp)
29. beträffande införande av prestationsrelaterade
fakultetsanslag
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub39 yrkande 14,
res. 12 (c, fp)
30. beträffande resursförstärkning för nya professurer och
forskarassistenttjänster
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 6, 1994/95:Ub44
yrkande 2 och 1994/95:Ub45 yrkande 15 under åttonde
huvudtitelns reservationsanslag Övriga utgifter inom
forskning och forskarutbildning för budgetåret 1995/96
anvisar 37,5 miljoner kronor utöver vad som föreslagits i
budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU15),
res. 13 (fp)
31. beträffande s.k. positiv särbehandling vid
tillsättningen av nya professurer
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 17,
1994/95:Ub40 yrkande 6, 1994/95:Ub41 yrkandena 1 och 3,
1994/95:Ub42, 1994/95:Ub43 yrkande 9, 1994/95:Ub44 yrkande 9
och 1994/95:Ub45 yrkandena 7 och 12,
res. 14 (m, c, fp, mp, kds)
32. beträffande åtgärder för att öka andelen kvinnor på
professorstjänster
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub40 yrkande 7,
1994/95:Ub44 yrkande 10, 1994/95:Ub601 yrkande 11,
1994/95:Ub622 yrkande 2 och 1994/95:A807 yrkande 27,
res. 15 (c)
res. 16 (mp)
33. beträffande mål för rekrytering av professorer
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub45 yrkande 11 och
1994/95:Ub624 yrkande 11 i denna del,
res. 17 (m)
34. beträffande rekryteringsmål för fler lärar- och
forskartjänster
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub39
yrkande 16 och 1994/95:Ub43 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
res. 18 (m)
35. beträffande meritvärderingen vid tillsättningen av
tjänster
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Ub44
yrkande 6, 1994/95:Ub678 i denna del och 1994/95:Ub905 yrkande
20 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
36. beträffande likvärdiga villkor för kvinnor och män i
forskarutbildningen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub44 yrkandena 5 och
7, 1994/95:Ub678 i denna del samt 1994/95:Ub905 yrkandena 22
och 23,
res. 19 (mp)
37. beträffande utredning av tjänstestrukturen vid
universitet och högskolor
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub44 yrkande 4 och
1994/95:Ub678 i denna del,
res. 20 (mp)
38. beträffande tjänsteförslagsnämndernas sammansättning
m.m. att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub41 yrkande
4, 1994/95:Ub43 yrkande 8, 1994/95:Ub45 yrkande 6 och
1994/95:Ub622 yrkandena 3 och 4,
39. beträffande en särskild jämställdhetsansvarig vid
beredning av tjänstetillsättningar
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub44 yrkande 8,
res. 21 (mp)
40. beträffande könsfördelningen i högskolans beslutsorgan
och i forskningsråden
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 18 och
1994/95:Ub624 yrkande 10,
res. 22 (fp)
41. beträffande skydd mot sexuella trakasserier
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub45 yrkandena 13 och
14, 1994/95:Ub695 yrkande 2, 1994/95:Ub706 yrkande 15 i denna
del och 1994/95:A812 yrkande 2.
res. 23 (m)
res. 24 (v, mp, kds)
Stockholm den 11 maj 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit:
Jan Björkman (s),
Beatrice Ask (m),
Berit Löfstedt (s),
Eva Johansson (s),
Rune Rydén (m),
Ingegerd Wärnersson (s),
Andreas Carlgren (c),
Agneta Lundberg (s),
Ulf Melin (m),
Torgny Danielsson (s),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Tomas Eneroth (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp),
Inger Davidson (kds),
Majléne Westerlund Panke (s) och
Conny Sandholm (fp).

Reservationer

1. Forsknings- och utvecklingsarbete (mom. 6)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill peka på vikten av generella och allmängiltiga
kunskaper om könsskillnader och könsmönster.
Könstillhörighetens betydelse och könsskillnader måste förstås
och ses såväl utifrån kulturella, sociala och biologiska
förklaringsmodeller som ur ett individ-, grupp- och
samhällsperspektiv. Skolan skiljer sig från annan verksamhet i
samhället eftersom den arbetar med flickor och pojkar i ständig
utveckling och mognad. Enligt utskottets uppfattning är det för
snävt och otillräckligt att, som regeringen gör, endast
framhålla genusforskning på skolområdet. Utskottet anser det
viktigt att ett allsidigt FoU-arbete bedrivs inom skolans
område och att således även det biologiska perspektivet
beaktas. Vad utskottet har anfört om allsidigt FoU-arbete bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
6. beträffande forsknings- och utvecklingsarbete
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub41 yrkande
2 och 1994/95:Ub45 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,
2. Lärarutbildning och forskning (mom. 12)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Frågan om" och slutar med "föreliggande
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Frågan om lärarutbildning och forskning kommer visserligen
att behandlas i en översyn av lärarutbildningen som regeringen
aviserat i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9
s. 30). Utskottet vill emellertid understryka vikten av att
dessa frågor också behandlas i beredningsarbetet inför nästa
forskningsproposition. Utskottet anser det angeläget att vägar
därvid anvisas för att öka lärarutbildningarnas eget ansvar för
forskning och utveckling, vilket också bör omfatta forskning om
jämställdhetsarbete i skolan. Utskottet tillstyrker med
hänvisning härtill motion 1994/95:Ub39 yrkande 3 och föreslår
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om lärarutbildning och forskning.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande lärarutbildning och forskning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub39 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
3. Kvinnouniversitet (mom. 21)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Utskottet har" och slutar med "av riksdagen" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att kvinnouniversitet -- av det slag som
startats i Västernorrland -- kan ha stor betydelse för kvinnor,
särskilt i glesbygd, genom det nätverk för kunskapsförmedling
och erfarenhetsutbyte som organisationen erbjuder. Det är
därför enligt utskottets mening angeläget att fler
kvinnouniversitet startas och att verksamheten kan få statligt
stöd. En speciell kvinnofond bör bildas genom överföring av
medel från Civil-, Arbetsmarknads- och Utbildningsdepartementen
till ett sammanlagt belopp av minst 1 miljon kronor. Ur fonden
bör kvinnouniversitet, det befintliga och eventuella nya, kunna
söka bidrag. Regeringen bör återkomma till riksdagen med
förslag om bildande av och resursöverföring till en sådan
kvinnofond.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till
yrkande 1 och med anledning av yrkande 2 i motion 1994/95:Ub655
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
21. beträffande kvinnouniversitet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub655 yrkande 1
och med anledning av motion 1994/95:Ub655 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

4. Genusperspektiv inom forskningen (mom. 23)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30
börjar med "Utskottet vill referera" och slutar med "bör
avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett
feministiskt perspektiv på forskning -- med den innebörden att
etiska och "mjuka" problem uppmärksammas -- måste släppas fram
inom den traditionellt manligt dominerade forskarvärlden.
Särskilt bör vid anslagsgivning till forskning solidariteten
med kommande generationer och naturens värden väga tungt.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1994/95:Ub654 yrkandena 7 och 10 samt med anledning av övriga
motionsyrkanden om genusperspektiv inom forskningen som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
23. beträffande genusperspektiv inom forskningen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub654 yrkandena
7 och 10 samt med anledning av motionerna 1994/95:Ub39 yrkande
8, 1994/95:Ub654 yrkandena 1--6, 8 och 9 och 1994/95:Ub692
yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

5. Genusforskning (mom. 24)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Utskottet hänvisar till" och slutar med "yrkande 4"
bort ha följande lydelse:
Utskottet vill, med anledning av regeringens planer på att
inrätta professurer eller forskartjänster med inriktning mot
genusforskning, peka på att det finns en rad områden vid sidan
av genusforskningen där kvinnor har kompetens och lämplig
bakgrund för att kunna bli professor. Detta bör enligt
utskottet beaktas av Forskningsrådsnämnden vid dess inventering
av forskningsfältet för att finna ämnen för professors- eller
forskartjänster.
Riksdagen bör med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 8
och med avslag på motionerna 1994/95:Ub635 och 1994/95:A802
yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
nu anfört.
dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
24. beträffande genusforskning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 8
och med avslag på motionerna 1994/95:Ub635 och 1994/95:A802
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

6. Fora för kvinnliga forskare (mom. 25)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Utskottet anser att" och slutar med "avstyrks
därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med motionärerna i att det är angeläget
att fora för kvinnliga forskare byggs upp vid varje ny högskola
som ett led i högskolans jämställdhetsarbete. De nya
högskolorna bör därför framdeles få del av de särskilda medel
som under åttonde huvudtiteln anslås för fora för kvinnliga
forskare. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
motionsyrkandet gör ett uttalande av denna innebörd.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
25. beträffande fora för kvinnliga forskare
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub39 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

7. Post-doktorala stipendier för kvinnliga forskare
(mom. 26)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "Utskottet ser det" och slutar med "yrkande 9" bort
ha följande lydelse:
Utskottet kan inte acceptera att medel öronmärks för
post-doktorala stipendier för kvinnliga forskare. En sådan
särbehandling finner utskottet olämplig. Därigenom är man
bunden till ett visst urval, vilket i sig innebär en
nedvärdering av kvinnor och deras kompetens. -- Utskottet anser
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 9 bör
göra ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med vad
utskottet anfört. Övriga motionsyrkanden om post-doktorala
stipendier avstyrks.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
26. beträffande post-doktorala stipendier för kvinnliga
forskare
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 9
och med avslag på motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 15 och
1994/95:Ub43 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

8. Post-doktorala stipendier för kvinnliga forskare
(mom. 26)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "Utskottet ser det" och slutar med "yrkande 9" bort
ha följande lydelse:
Utskottet har samma inställning som uttrycks i motion
1994/95:Ub43 yrkande 10, nämligen att de post-doktorala
stipendierna bör omvandlas till lön vid anställning för att
berättiga till social trygghet. Detta bör riksdagen med bifall
till nämnda motionsyrkande ge regeringen till känna. Övriga
motionsyrkanden om post-doktorala stipendier bör avslås.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
26. beträffande post-doktorala stipendier för kvinnliga
forskare
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub43 yrkande 10
och med avslag på motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 15 och
1994/95:Ub45 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

9. Ökning av antalet kvinnor på doktorandtjänster (mom. 27)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33
börjar med "Utskottet har tidigare" och på s. 34 slutar med
"bör avslås" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka att positiv särbehandling vid
tillsättning av doktorandtjänster är olämpligt. Att kvinnligt
kön skall vara kriterium för erhållande av vissa sådana
tjänster innebär enligt utskottets mening en nedvärdering av
kvinnors kompetens. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 10 och med avslag på
motion 1994/95:Ub706 yrkande 9 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
27. beträffande ökning av antalet kvinnor på
doktorandtjänster
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 10
och med avslag på motion 1994/95:Ub706 yrkande 9 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

10. Utbildningsbidrag och doktorandtjänster, m.m. (mom. 28)
Andreas Carlgren (c) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34
börjar med "Utskottet har tidigare" och på s. 35 slutar med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att tidigare beslut
om att omvandla utbildningsbidragen till doktorandtjänster bör
fullföljas. Det är enligt utskottets mening svårt att se den
samlade konsekvensen av ett återinförande av
utbildningsbidragen och nu föreliggande regeringsförslag att
fler doktorandtjänster skall delas ut till kvinnor. Utskottet
anser att även återstående 7 miljoner kronor utav de 37
miljoner kronor som regeringen särskilt avsatt för
studiefinansiering inom forskarutbildningen skall fördelas till
doktorandtjänster. Därutöver bör genom omfördelning inom
anslagen för högre utbildning och forskning ytterligare medel
tillföras för fler nya doktorandtjänster. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag till hur en sådan
omfördelning kan göras.
Utskottet vill framhålla som en av många fördelar med
doktorandtjänsten att den ger den sociala trygghet som framför
allt kvinnliga studerande med familj och barn behöver under
studietiden. För att ytterligare underlätta studierna för dessa
studerande anser utskottet att det bör övervägas att göra
studiefinansieringstiden för forskare mer flexibel när
familjesituationen så kräver.
Enligt utskottets mening bör det vidare övervägas att i
första hand fördela medlen till kvinnliga doktorander som fått
de två första åren finansierade genom Forskningsrådsnämndens
särskilda medel för kvinnoforskning. Därigenom frigörs medel
hos nämnden för nya satsningar på kvinnoforskning.
Vad utskottet ovan anfört i fråga om medel för
doktorandtjänster, studiefinansieringstid och fördelningen av
medlen bör riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub39
yrkandena 10--13 och 1994/95:Ub40 yrkande 5 samt med anledning
av motion 1994/95:Ub44 yrkande 3 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
28. beträffande utbildningsbidrag och doktorandtjänster,
m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub39
yrkandena 10, 11, 12 och 13 och 1994/95:Ub40 yrkande 5 samt med
anledning av motion 1994/95:Ub44 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

11. Utbildningsbidrag och doktorandtjänster, m.m. (mom. 28)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34
börjar med "Utskottet har tidigare" och på s. 35 slutar med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1994/95:Ub44 yrkande
3 att riksdagen skall anvisa 187,5 miljoner kronor för att
slutföra övergången från utbildningsbidrag till
doktorandtjänster samt avsevärt öka antalet doktorandtjänster.
Liksom motionärerna vill utskottet framhålla att en
doktorandtjänst ger den sociala trygghet som framför allt
kvinnliga studerande behöver under studietiden.
Riksdagen bör således med bifall till nämnda motion, med
anledning av motion 1994/95:Ub39 yrkandena 10 och 11 samt med
avslag på övriga här behandlade motionsyrkanden besluta att ett
nytt anslag, benämnt Utgifter för doktorandtjänster, förs upp
på riksstaten för nästa budgetår med angivet belopp.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
28. beträffande utbildningsbidrag och doktorandtjänster,
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub44 yrkande 3,
med anledning av motion 1994/95:Ub39 yrkandena 10 och 11 samt
med avslag på motionerna 1994/95:Ub39 yrkandena 12 och 13 och
1994/95:Ub40 yrkande 5 till ett nytt anslag, benämnt Utgifter
för doktorandtjänster, under åttonde huvudtiteln för
budgetåret 1995/96 anvisar 187 500 000 kr,

12. Införande av prestationsrelaterade fakultetsanslag
(mom. 29)
Andreas Carlgren (c) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35
börjar med "Utskottet vill erinra" och slutar med "yrkande 14"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas åsikt att prestationsrelaterade
fakultetsanslag, enligt de principer som riksdagen godkände
våren 1994, bör införas som tidigare planerats. Dessa har som
syfte bl.a. att premiera jämställdhetsarbetet inom fakulteten
genom ett system med viktning av avhandlingsarbete från
underrepresenterat kön vid tilldelning av medel. De utgör
därmed ett incitament till att öka antalet avhandlingar från
kvinnor. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
motionsyrkandet som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om prestationsrelaterade fakultetsanslag.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
29. beträffande införande av prestationsrelaterade
fakultetsanslag
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub39 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

13. Resursförstärkning för nya professurer och
forskarassistenttjänster (mom. 30)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37
börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "detta motionsyrkande"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är positivt
att regeringen avser att ge Forskningsrådsnämnden (FRN) i
uppdrag att föreslå inom vilka ämnen det finns anledning att
inrätta professurer eller forskartjänster med inriktning mot
kvinno- och jämställdhetsforskning (genusforskning). För att
skapa förutsättningar för att dessa tjänster skall kunna
inrättas bör enligt utskottet avsättas 10,4 miljoner kronor
till nya tjänster. Vidare bör FRN tillföras ytterligare 3
miljoner kronor till stöd och utveckling av genusforskning.
Slutligen bör fora för kvinnliga forskare, som spelar en viktig
roll när det gäller att förmedla genuskunskap, tillföras 1
miljon kronor utöver vad som tidigare anvisats.
Utskottet föreslår att riksdagen, som regeringen begärt och
med avslag på motionerna 1994/95:Ub44 yrkande 2 och
1994/95:Ub45 yrkande 15, anvisar 37,5 miljoner kronor till en
ny anslagspost för jämställdhetsåtgärder under anslaget Övriga
utgifter inom forskning och forskarutbildning för budgetåret
1995/96.
Utskottet föreslår därjämte att av de nya medlen skall
sammanlagt 14,4 miljoner kronor, som beräknats för
professorstjänster åt kvinnor, omfördelas för genusforskning i
enlighet med vad utskottet i det föregående redovisat. Detta
bör riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub39 yrkande 6
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
30. beträffande resursförstärkning för nya professurer och
forskarassistenttjänster
att riksdagen dels med bifall till regeringens förslag
och med avslag på motionerna 1994/95:Ub44 yrkande 2 och
1994/95:Ub45 yrkande 15 under åttonde huvudtitelns
reservationsanslag Övriga utgifter inom forskning och
forskarutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 37,5
miljoner kronor utöver vad som föreslagits i
budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU15),
dels med anledning av motion 1994/95:Ub39 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

14. S.k. positiv särbehandling vid tillsättningen av nya
professurer (mom. 31)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp),
Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Utskottet vill först" och slutar med "yrkandena 7
och 12" bort ha följande lydelse:
Utskottet har starka invändningar mot att regeringens avsikt
i fråga om tillsättningen av de nya professurerna genomförs,
nämligen att positiv särbehandling skall tillämpas till förmån
för underrepresenterat kön, i detta fall kvinnor. Enligt
utskottets mening bör kunskap och kompetens fälla utslaget vid
professorstillsättningarna. Dock skall vid likvärdig kompetens
underrepresenterat kön ges företräde. Som utskottet ser det
finns det risk för att kvinnor som får tjänster därför att de
tillhör det underrepresenterade könet och inte därför att de är
mest meriterade kan bli bemötta med misstro. En tillämpning av
positiv särbehandling kan därför enligt utskottets mening i
stället för att gynna jämställdhetssträvandena tvärtom skada
dessa. Förfarandet innebär också i sig en nedvärdering av
kvinnors kompetens som inte kan anses vara förenligt med
strävandena mot jämställdhet mellan könen.
Utskottet anser att det är viktigt att ta itu med de mer
grundläggande problemen bakom den sneda könsfördelningen bland
professorer. Dit hör bl.a. traditioner, nätverk och kulturer
där manliga intressen dominerar, men också de brister som finns
i definition av kompetens och kunskap. Inte minst otydligheter
vid utannonsering av tjänster kan enligt utskottet skapa
utrymme för godtycke och omedveten könsdiskriminering.
Utskottet har den uppfattningen att man utan att tillgripa
positiv särbehandling kan rekrytera kvinnor till
professorstjänster. Kompetenta kvinnor finns inom
forskarvärlden. Vad som behövs är att se till att kvinnor med
likvärdig, men inte nödvändigtvis samma, kompetens som män i
större omfattning får tjänster som professor.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1994/95:Ub41 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Ub44 yrkande
9 och 1994/95:Ub45 yrkande 12, med anledning av motionerna
1994/95:Ub39 yrkande 17, 1994/95:Ub40 yrkande 6, 1994/95:Ub43
yrkande 9 och 1994/95:Ub45 yrkande 7 samt med avslag på motion
1994/95:Ub42 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
31. beträffande s.k. positiv särbehandling vid
tillsättningen av nya professurer
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub41
yrkandena 1 och 3, 1994/95:Ub44 yrkande 9 och 1994/95:Ub45
yrkande 12, med anledning av motionerna 1994/95:Ub39 yrkande
17, 1994/95:Ub40 yrkande 6, 1994/95:Ub43 yrkande 9 och
1994/95:Ub45 yrkande 7 samt med avslag på motion 1994/95:Ub42
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
15. Åtgärder för att öka andelen kvinnor på
professorstjänster (mom. 32)
Andreas Carlgren (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "yrkande 27"
bort ha följande lydelse:
Utskottet finner de förslag till åtgärder för att öka antalet
kvinnliga professorer som lagts fram i motion 1994/95:Ub40
yrkande 7 väl värda att pröva. En möjlig modell är att om en
kvinna i konkurrens söker en tjänst som professor och blir
kompetensförklarad, men inte får tjänsten, inrättas en
professur för henne (den norska modellen). En annan möjlig
modell är att varje docentkompetent kvinnlig forskare ges
möjlighet att anmäla sig till en rikslista, som sedermera kan
användas av sakkunniga vid bedömning av behovet av nya
professurer på områden, där det kvinnliga inslaget är särskilt
lågt (den franska modellen).
Utskottet anser att riksdagen med bifall till nämnda
motionsyrkande och med anledning av övriga här aktuella
motionsyrkanden bör göra ett tillkännagivande om att regeringen
bör återkomma med förslag om ett system för att åstadkomma
jämnare könsfördelning bland professorer, där inslag ur de båda
modellerna kombineras.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
32. beträffande åtgärder för att öka andelen kvinnor på
professorstjänster
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub40 yrkande 7
samt med anledning av motionerna 1994/95:Ub44 yrkande 10,
1994/95:Ub601 yrkande 11, 1994/95:Ub622 yrkande 2 och
1994/95:A807 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

16. Åtgärder för att öka andelen kvinnor på
professorstjänster (mom. 32)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "yrkande 27"
bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som förordas i motion
1994/95:Ub44 yrkande 10 om åtgärder för att nå en jämnare
könsfördelning bland professorer. Utskottet anser alltså att
det gäller att aktivt söka kvinnor som är mycket kompetenta och
framstående forskare (men ännu ej innehar professur) och
inrätta professurer inom deras specialområden. Tjänsterna skall
dock utlysas i vanlig ordning och tillsättas på vanligt sätt.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till nämnda
motionsyrkande och med anledning av övriga här aktuella
motionsyrkanden som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
32. beträffande åtgärder för att öka andelen kvinnor på
professorstjänster
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub44 yrkande 10
samt med anledning av motionerna 1994/95:Ub40 yrkande 7,
1994/95:Ub601 yrkande 11, 1994/95:Ub622 yrkande 2 och
1994/95:A807 yrkande 27 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

17. Mål för rekrytering av professorer (mom. 33)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Utskottet ser det" och slutar med "berörd del" bort
ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör det inte för universitet och
högskolor införas mål avseende könsfördelningen bland
nyrekryterade professorer. Utskottet kan inte heller acceptera
att dessa mål ges formen av särskilda åtaganden under anslagen
för forskning och forskarutbildning och därmed kan utgöra grund
för bedömning av resurstilldelningen. Utskottet vill erinra om
att det enligt jämställdhetslagens bestämmelser redan åligger
universitet och högskolor att upprätta jämställdhetsplaner där
åtgärder för att uppnå en jämnare könsfördelning skall
redovisas.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1994/95:Ub45 yrkande 11 och med avslag på motion 1994/95:Ub624
yrkande 11 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
33. beträffande mål för rekrytering av professorer
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 11
och med avslag på motion 1994/95:Ub624 yrkande 11 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

18. Rekryteringsmål för fler lärar- och forskartjänster
(mom. 34)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "till känna" bort
ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig avvisande till regeringens planer på
att införa mål avseende könsfördelningen bland nyrekryterade
professorer. I linje härmed kan utskottet inte heller acceptera
att rekryteringsmål avseende könsfördelningen uppställs för
fler lärar- och forskartjänster inom högskolan. Utskottet
avslår således motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 16 och
1994/95:Ub43 yrkande 7.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
34. beträffande rekryteringsmål för fler lärar- och
forskartjänster
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub39 yrkande 16 och
1994/95:Ub43 yrkande 7,

19. Likvärdiga villkor för kvinnor och män i
forskarutbildningen (mom. 36)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43
börjar med "Utskottet vill hänvisa" och slutar med "utskottet
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill betona vikten av att villkoren för kvinnor och
män i forskarutbildningen görs likvärdiga. Som motionärerna
påtalat är kvinnorna, särskilt när det gäller tillgången till
handledning i utbildningen, många gånger sämre ställda än
männen. Redan det faktum att det övervägande antalet lärare och
handledare är män kan förklara en del av svårigheterna för
kvinnor. Det finns också skillnader i val av avhandlingsämne
mellan manliga och kvinnliga studenter. Kvinnor väljer oftare
än män avhandlingsämnen som inte finns representerade i den
pågående forskningen vid institutionerna. Detta kan medföra att
kvinnornas studieförhållanden blir sämre med mindre resurser
och hjälp.
Mot bakgrund av de redovisade förhållandena anser utskottet
att åtgärder bör vidtas för att förbättra
handledningssituationen i forskarutbildningen för kvinnor. Det
bör vidare enligt utskottets mening övervägas att öppna
möjligheter för forskarstuderande att söka egna
forskningsmedel, så att de inte helt är hänvisade till
handledarnas resurser. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motionsyrkandena gör ett tillkännagivande till
regeringen i enlighet med vad utskottet nu anfört.
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
36. beträffande likvärdiga villkor för kvinnor och män i
forskarutbildningen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub44
yrkandena 5 och 7, 1994/95:Ub678 i denna del samt 1994/95:Ub905
yrkandena 22 och 23 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

20. Utredning av tjänstestrukturen vid universitet och
högskolor (mom. 37)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43
börjar med "Utskottet är inte" och slutar med "av riksdagen"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en hierarki av
flera tidsbegränsade tjänster under professorsnivå skulle öka
rörligheten bland universitetens och högskolornas forskande
personal. Detta skulle också gynna möjligheterna att i ett
någorlunda kort tidsperspektiv få en rimlig fördelning mellan
män och kvinnor bland forskare och lärare vid universitet och
högskolor. Utskottet anser därför att riksdagen med bifall till
motionsyrkandena hos regeringen bör begära en utredning av
tjänstestrukturen vid universitet och högskolor.
dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
37. beträffande utredning av tjänstestrukturen vid
universitet och högskolor
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub44 yrkande
4 och 1994/95:Ub678 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

21. En särskild jämställdhetsansvarig vid beredning av
tjänstetillsättningar (mom. 39)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44
börjar med "Utskottet vill betona" och slutar med "avstyrks
därmed" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i likhet med motionärerna förorda att
föreskrifter utfärdas om att universitet och högskolor alltid
skall låta en särskild jämställdhetsansvarig delta i
beredningen av tjänstetillsättningsärenden. Denna person bör
bevaka jämställdhetsaspekten vid tillsättning av såväl
professurer som tjänster som lektorer, adjunkter och
forskarassistenter. Detta bör riksdagen med anledning av
motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
39. beträffande en särskild jämställdhetsansvarig vid
beredning av tjänstetillsättningar
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub44 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

22. Könsfördelningen i högskolans beslutsorgan och i
forskningsråden (mom. 40)
Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44
börjar med "Utskottet erinrar om" och på s. 45 slutar med
"yrkande 10" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att föreskrifter bör införas om att båda
könen bör vara representerade i högskolans interna
beslutsorgan. Universiteten och högskolorna bör ha som mål att
det inom fem år skall finnas minst 40 % av vartdera könet i
beslutsorganen. Även privata och stiftelseägda högskolor bör
uppmuntras att nå detta mål.
Vidare bör enligt utskottets mening en översyn göras av de
regler som styr tillsättningen av ledamöter i forskningsråden i
syfte att åstadkomma en jämnare könsfördelning bland dessa.
Råden har i dag en klart manlig dominans i sin sammansättning.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
motionsyrkandena ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om könsfördelningen i högskolans beslutsorgan och i
forskningsråden.
dels att moment 40 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
40. beträffande könsfördelningen i högskolans beslutsorgan
och i forskningsråden
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub39 yrkande
18 och 1994/95:Ub624 yrkande 10 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

23. Skydd mot sexuella trakasserier (mom. 41)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45
börjar med "Utskottet finner det" och slutar med "yrkande 2"
bort ha följande lydelse:
Utskottet, som betonar att sexuella trakasserier inte kan
accepteras, vill framhålla att den lagstiftning som finns till
skydd mot sådana trakasserier, nämligen i brottsbalken och i
jämställdhetslagen, skall tillämpas för att komma till rätta
med problemen. Ytterligare skrivningar, att universitet och
högskolor har en skyldighet att verka för att studenter inte
utsätts för sexuella trakasserier, behövs inte.
Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion
1994/95:Ub45 yrkande 13, med anledning av motion 1994/95:Ub45
yrkande 14 samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub695 yrkande
2, 1994/95:Ub706 yrkande 15 i denna del och 1994/95:A812
yrkande 2 bör som sin mening ge regeringen till känna att det
inte bör införas någon för högskolan särskild bestämmelse mot
sexuella trakasserier.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
41. beträffande skydd mot sexuella trakasserier
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub45 yrkande 13,
med anledning av motion 1994/95:Ub45 yrkande 14 samt med avslag
på motionerna 1994/95:Ub695 yrkande 2, 1994/95:Ub706 yrkande 15
i denna del och 1994/95:A812 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört.

24. Skydd mot sexuella trakasserier (mom. 41)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Gunnar Goude (mp) och
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45
börjar med "Utskottet finner det" och slutar med "yrkande 2"
bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1994/95:Ub706
om att lagstiftningen mot sexuella trakasserier bör skärpas.
Lagregeln i jämställdhetslagen till skydd mot sådana
trakasserier bör, genom en utvidgning av lagens
tillämpningsområde till att omfatta den högre utbildningen,
framdeles också gälla för studenter. Ett likartat yrkande finns
i motion 1994/95:A812 (mp) yrkande 1 som behandlas av
arbetsmarknadsutskottet.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1994/95:Ub706 yrkande 15 i denna del, med anledning av motion
1994/95:Ub695 yrkande 2 samt med avslag på motionerna
1994/95:Ub45 yrkandena 13 och 14 och 1994/95:A812 yrkande 2 hos
regeringen begär förslag till sådana lagändringar.
dels att moment 41 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
41. beträffande skydd mot sexuella trakasserier
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub706 yrkande 15
i denna del, med anledning av motion 1994/95:Ub695 yrkande 2
samt med avslag på motionerna 1994/95:Ub45 yrkandena 13 och 14
och 1994/95:A812 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört.

Regeringens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 och 9 §§ skollagen
(1985:1100)1  skall ha följande lydelse.

Av utskottet framlagt förslag till ändring av 1 kap. 2 §
tredje stycket och 9 § andra stycket i regeringens förslag till
lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Bilaga 2
Regeringens förslag                     Utskottets förslag
                              1 kap.
                                2 §
Alla barn och ungdomar -- -- -- anordnas i landet.
Utbildningen skall -- -- -- elever med särskilda behov.
Verksamheten i skolan skall             Verksamheten i skolan skall
utformas i                              utformas i
överensstämmelse med                    överensstämmelse med
grundläggande demokratiska              grundläggande demokratiska
värderingar. Var och en som             värderingar. Var och en som
verkar inom skolan skall                verkar inom skolan skall
främja aktning för varje                främja aktning för varje
människas egenvärde och                 människas egenvärde och
respekt för vår                         respekt för vår
gemensamma miljö.                       gemensamma miljö.
Särskilt skall den som                  Särskilt skall den som
verkar inom skolan främja               verkar inom skolan 1.
jämställdhet mellan                     främja jämställdhet
könen samt bemöda sig om                mellan könen samt 2.
att hindra varje försök                 bemöda sig om att hindra
från elever att utsätta                 varje försök från
andra för kränkande                     elever att utsätta andra
behandling.                             för kränkande
                                        behandling.
                                9 §
Det offentliga skolväsendet för vuxna -- -- -- anordnas i
landet.
Verksamheten inom det                   Verksamheten inom det
offentliga skolväsendet                 offentliga skolväsendet
för vuxna skall utformas i              för vuxna skall utformas i
överensstämmelse med                    överensstämmelse med
grundläggande demokratiska              grundläggande demokratiska
värderingar. Var och en som             värderingar. Var och en som
verkar inom det                         verkar inom det
skolväsendet skall                      skolväsendet skall
främja aktning för varje                främja aktning för varje
människas egenvärde och                 människas egenvärde och
respekt för vår                         respekt för vår
gemensamma miljö.                       gemensamma miljö.
Särskilt skall den som                  Särskilt skall den som
verkar inom skolväsendet                verkar inom skolväsendet 1.
främja jämställdhet                     främja jämställdhet
mellan könen samt bemöda                mellan könen samt 2.
sig om att hindra varje                 bemöda sig om att hindra
försök från elever                      varje försök från
att utsätta andra för                   elever att utsätta andra
kränkande behandling.                   för kränkande
                                        behandling.