Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ny central
myndighetsstruktur inom högskoleområdet. Det innebär att
Högskoleverket inrättas den 1 juli 1995 och att Kanslersämbetet
och Rådet för grundläggande högskoleutbildning läggs ned. De
uppgifter som dessa myndigheter har i dag förs över till
Högskoleverket tillsammans med de myndighetsuppgifter som
åvilar Verket för högskoleservice (VHS). Samtidigt inleds
arbetet med att föra över de serviceuppgifter gentemot
högskolorna som handhas av VHS till ett statligt helägt
servicebolag. Överklagandenämnden för högskolan och Högskolans
avskiljandenämnd behålls som egna myndigheter. Centrala
studiestödsnämndens (CSN) uppgifter när det gäller
kvalitetsbedömning av utländska utbildningar i samband med
beviljande av studiemedel för studier utomlands förs över till
Högskoleverket.
Utskottet understryker i likhet med regeringen betydelsen av
en nationell förvaltningsnivå inom universitets- och
högskoleområdet. Universitet och högskolor kommer emellertid
även i fortsättningen att lämna sina anslagsframställningar och
årsredovisningar direkt till regeringen.
Moderaterna föreslår avslag på propositionen. Mot beslutet
att lägga ned Rådet för grundläggande högskoleutbildning
reserverar sig m, c, fp och kds. Mot beslutet att föra över
vissa uppgifter från CSN till Högskoleverket reserverar sig c,
fp och kds. Till betänkandet har sju reservationer fogats.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:165 Ett högskoleverk
föreslagit
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i högskolelagen (1992:1434),
2. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa
examina,
3. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i skollagen (1985:1100),
4. att riksdagen godkänner att ett högskoleverk inrättas den
1 juli 1995,
5. att riksdagen godkänner att ett statligt helägt
servicebolag med högskolorna som företrädare för staten bildas
enligt senare beslut av regeringen,
6. att riksdagen godkänner att Verket för högskoleservice
ombildas till en uppdragsmyndighet den 1 juli 1995,
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
nedläggning av Verket för högskoleservice,
8. att riksdagen godkänner att Kanslersämbetet och Rådet för
grundläggande högskoleutbildning läggs ned med utgången av juni
1995,
9. att riksdagen till Högskoleverket för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
240 000 000 kr,
10. att riksdagen till Verket för högskoleservice,
uppdragsverksamhet, för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,
11. att riksdagen till Rådet för forskning om universitet
och högskolor för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 12 149 000 kr.
Lagförslagen återfinns som bilaga 1, 2 resp. 3 till detta
betänkande.
Motionerna
Motioner med anledning av proposition 1994/95:165
1994/95:Ub46 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Högskoleverket inte får bli en
nivå mellan regeringen och de enskilda universiteten och
högskolorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den verksamhetsform som
utvecklats inom Kanslersämbetet måste rymmas och utvecklas även
inom det nya högskoleverket,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studiemedel för utlandsstudier,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Rådet för grundläggande
högskoleutbildning skall finnas kvar som självständig
myndighet,
5. att riksdagen till Högskoleverket för budgetåret 1995/96
anvisar 60 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit
eller således 180 000 000 kr,
6. att riksdagen till Rådet för grundläggande
högskoleutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 60 000 000
kr.
1994/95:Ub47 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår proposition 1994/95:165,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
myndighetsorganisation på högskoleområdet i enlighet med vad
som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Rådet för grundläggande högskoleutbildning skall vara kvar
i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Ub48 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag vad avser Rådet
för grundläggande högskoleutbildning i enlighet med vad i
motionen anförts,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om beviljande av
studiemedel för utlandsstudier i enlighet med vad i motionen
anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om överföring av uppgifter från CSN till
Högskoleverket.
1994/95:Ub49 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Rådet för grundläggande
högskoleutbildning skall vara kvar och att öronmärkta medel
även fortsättningsvis skall anslås,
2. att riksdagen avslår propositionen i den del som rör
överföringen av ansvaret för kvalitetsbedömningen av utländska
utbildningar på eftergymnasial nivå, i samband med beviljande
av studiemedel, från CSN till det nya högskoleverket,
3. att riksdagen avslår propositionen i den del som rör
förändringen av kvalitetsbedömningen av utländska utbildningar
på eftergymnasial nivå i samband med beviljande av studiemedel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ekvivalering av utländska examina.
1994/95:Ub50 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om decentralisering av ansvar till
enskilda universitet och högskolor (eller deras samarbetsorgan)
vad avser utveckling och genomförande av olika verksamheter
inom utbildning och forskning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillsättande av en kommitté för
rationalisering av högre utbildning och forskning i Sverige.
1994/95:Ub51 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Högskoleverket och dess ansvarsfördelning.
Motioner från allmänna motionstiden 1995
1994/95:Ub607 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av ett eventuellt nytt
högskoleverk till Skaraborg.
1994/95:Ub610 av Rune Rydén och Peter Weibull Bernström (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det departementala ansvaret för
Sveriges lantbruksuniversitet och Skogs- och jordbrukets
forskningsråd.
1994/95:Ub620 av Rune Backlund och Ingbritt Irhammar (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av ett fristående
institut för värdering av svenska och utländska utbildningar.
1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Rådet för grundläggande
högskoleutbildning bör få fortsätta sin verksamhet,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskningsråds och SLU:s
departementstillhörighet,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om myndighetsstrukturen inom högskolan.
1994/95:Ub696 av Inger Davidson m.fl. (kds) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inte lägga ner Rådet för
grundläggande högskoleutbildning.
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppdrag till det nya Kanslersämbetet
att sammanställa en bruksanvisning för universitets- och
högskoleutbildningar lämpad för studenter vid studieval och för
arbetsmarknaden som vägledning vid planering av personalbehov.
1994/95:Sf636 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att satsa på att vidareutveckla
instrumenten för att jämföra svenska utbildningar med
utländska.
Utskottet
1. Förändrad central myndighetsstruktur inom högskoleområdet
Regeringen föreslår att ett högskoleverk inrättas den 1 juli
1995. Högskoleverket föreslås överta de uppgifter som
Kanslersämbetet och Rådet för grundläggande högskoleutbildning
har i dag. Enligt förslaget läggs dessa myndigheter ned vid
utgången av juni 1995. Vidare föreslås verket överta de
myndighetsuppgifter som åvilar Verket för högskoleservice
(VHS). Samtidigt inleds arbetet med att föra över de
serviceuppgifter gentemot högskolorna som handhas av VHS till
ett statligt helägt servicebolag.
Överklagandenämnden för högskolan och Högskolans
avskiljandenämnd behålls som egna myndigheter. Högskoleverket
skall emellertid svara för nämndernas kansliresurser. Rådet för
forskning om universitet och högskolor behålls t.o.m. år 1997,
varefter den verksamhet som finansieras av rådet, i enlighet
med regeringens förslag i årets budgetproposition, skall
tillgodoses genom stöd från forskningsorgan som finansierar
forskning av liknande slag (prop. 1994/95:100 bil. 9 s. 268).
2. Bakgrund
Den nuvarande centrala myndighetsstrukturen infördes i
samband med 1993 års universitets- och högskolereform. Genom
reformen gavs universitet och högskolor stor frihet bl.a. när
det gäller studieorganisation, utbildningsutbud, antagning av
studenter och disposition av resurser. Högskolorna blev direkt
underställda regeringen. Med hänvisning till de krav som en
från staten mer fristående högskola ställer presenterade den
dåvarande regeringen under hösten 1991 förslag till riksdagen
om förändringar av myndighetsstrukturen (prop. 1991/92:76).
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och Utrustningsnämnden
för universitet och högskolor (UUH) lades ned med utgången av
juni 1992. Två nya myndigheter bildades den 1 juli 1992, Verket
för högskoleservice (VHS) och ett utvärderingssekretariat som
senare fick namnet Kanslersämbetet.
VHS har till huvudsaklig uppgift att svara för information i
samhället om verksamheten vid universitet och högskolor,
stimulera intresset för högre utbildning och forskning, svara
för administrativ utveckling samt biträda universitet och
högskolor med juridisk rådgivning och service. VHS skall vidare
följa den internationella utvecklingen inom högskoleområdet och
främja det internationella utbytet. Kanslersämbetet har till
uppgift att granska och främja kvaliteten i verksamheten vid
universitet och högskolor. Ämbetets verksamhet omfattar dels
universitet och högskolor med offentlig huvudman, dels sådana
utbildningar med enskild huvudman som regeringen erkänt som
högskolemässiga och vilkas huvudman enligt författning eller
avtal skall medverka i uppföljningar och utvärderingar av
utbildningen.
Den 1 juli 1992 inrättades även Rådet för forskning om
universitet och högskolor och Rådet för grundläggande
högskoleutbildning. Det förstnämnda rådet har till uppgift att
främja och stödja forskning och utvecklingsarbete rörande
universitet och högskolor. Det sistnämnda rådet har till
uppgift att främja och stödja insatser för att utveckla den
grundläggande högskoleutbildningens kvalitet och pedagogiska
förnyelse.
Vidare ombildades dåvarande Besvärsnämnden för
högskoleutbildning till Överklagandenämnden för högskolan med
uppgift att svara för samtliga besvärsärenden inom högskolan.
Sedan tidigare fanns Högskolans avskiljandenämnd, som prövar
frågan om avskiljande av studerande från utbildning.
Av nu föreliggande proposition framgår att Verket för
högskoleservice bl.a. i sin fördjupade anslagsframställning för
budgetåren 1994/95 och 1995/96 har påtalat problem med verkets
dubbla roll att ha uppgifter för regering och riksdag å ena
sidan (myndighetsuppgifter) och uppdrag från universitet och
högskolor å den andra (serviceuppgifter). Mot denna bakgrund
uppdrog regeringen åt VHS den 2 juni 1994 att i samverkan med
Svenska Akademiska Rektorskonferensen och De Nya Högskolornas
Rektorskonvent göra en förstudie rörande förutsättningarna för
förändrade styrformer m.m. av VHS service till universitet och
högskolor. I en rapport till regeringen i september 1994
föreslogs en ny organisation för VHS serviceuppgifter. Genom
tilläggsdirektiv till den i december 1993 tillkallade särskilde
utredaren, som har till uppgift att göra en uppföljning av 1993
års universitets- och högskolereform, uppdrog i oktober 1994
(dir. 1994:126) den då nytillträdda regeringen åt utredaren
(RUT 93) att analysera myndighetsstrukturen inom universitets-
och högskolesektorn. I uppdraget ingick bl.a. att pröva om
ytterligare uppgifter kan delegeras från regeringen till
myndighetsnivå och över huvud taget vilka uppgifter som bör
fullgöras av en central myndighet. Utredningen överlämnade den
13 januari 1995 betänkandet (SOU 1994:153) Ett nytt
högskoleverk. Betänkandet har remissbehandlats.
3. En ny myndighet
Regeringen föreslår att en ny myndighet, Högskoleverket,
inrättas den 1 juli 1995. Uppgiften för den nya myndigheten
(prop. s. 11) skall vara att svara för vad som -- utifrån
gällande principer för styrning av högskolesystemet -- är
nationella intressen. Uppgifterna skall svara mot behov eller
intressen hos statsmakterna eller centrala myndigheter och
organ. Högskoleverket skall genom utvärdering, uppföljning och
analys ta fram underlag för statsmakternas bedömningar och
beslut, på uppdrag av regeringen medverka i förverkligandet av
statsmakternas beslut, främja rättssäkerheten genom att utöva
tillsyn, svara för samhällskontakter samt på uppdrag av
regeringen i särskilda fall fatta beslut eller utfärda
föreskrifter. Verket skall vidare svara för kvalitetsbedömning
av utbildningar, besluta om offentliga högskolors rätt att
utfärda examina och stödja utvecklingen med avseende på
kvalitet och pedagogik, främja förnyelse och utvecklingsarbete
inom högskolan, vara informations- och serviceorgan vad gäller
internationella kontakter samt betjäna allmänheten och enskilda
individer inom områden som förutsätter nationell överblick
eller samordning.
Det är enligt regeringens mening viktigt att undanröja
splittringen i den nuvarande organisationen (prop. s. 14). Ett
tydligt exempel på splittring, anför regeringen, är att
Kanslersämbetet har ansvar för utvärdering, medan allmän
uppföljning åvilar VHS. Det är också en nackdel att huvuddelen
av det centrala stödet till kvalitetsutveckling och pedagogisk
utveckling inte kan utformas i anslutning till arbetet med
utvärdering och uppföljning. Inom Högskoleverket skapas bättre
förutsättningar för en allsidig behandling av frågan. Den
centrala organisationen bör göras mer effektiv genom att å ena
sidan myndighetsuppgifter och å andra sidan uppgifter som till
största delen utgör service till högskolorna inte hanteras inom
samma organ.
Utskottet behandlar till att börja med motion 1994/95:Ub47
(m) yrkandena 1 och 2, vari yrkas avslag på propositionen i
dess helhet (yrkande 1). Motionärerna avstyrker regeringens
förslag till ett nytt centralt högskoleverk med hänvisning till
att ett sådant inte står i överensstämmelse med den fortsatta
frigörelse av universitet och högskolor som motionärerna vill
verka för. I stället bör en myndighetsorganisation etableras
efter följande principer. Kanslersämbetet skall med sin
fokusering på kvalitetsfrågor svara för statens huvudåtagande
på myndighetsområdet. Ämbetet skall svara för en kontinuerlig
uppföljning och kvalitetsvärdering av universitetens och
högskolornas utbildningsutbud. Vidare bör universiteten och
högskolorna individuellt eller tillsammans ha ansvaret för alla
andra myndighetsuppgifter. I två avseenden understryks i
motionen vikten av ändamålsenliga lösningar, dels när det
gäller information till dem som söker till högre utbildning,
dels beträffande universitetens och högskolornas kontinuerliga
relationer med skola, företag och övrig arbetsmarknad. Med en
myndighetsstruktur enligt dessa principer anser motionärerna
att VHS gradvis kan avvecklas.
Utskottet, som i det följande behandlar de olika delarna i
propositionen, anser att riksdagen bör ta ställning till
samtliga förslag var för sig som regeringen förelagt riksdagen
genom propositionen jämte de motioner som utskottet tar upp i
anslutning till propositionen. Utskottet föreslår därför att
motion 1994/95:47 avslås i nu berörda delar.
Utskottet tar först upp frågan om inrättande av en ny
myndighet. Utskottet har inledningsvis redogjort för den
huvudsakliga innebörden av förslaget. I anslutning härtill
behandlas två yrkanden från den allmänna motionstiden, som
alltså väckts innan propositionen lades fram.
I Folkpartiets motion 1994/95:Ub624 yrkande 27 framförs
beträffande inrättande av en ny myndighet att den nyligen
etablerade myndighetsstrukturen borde fått chansen att komma
till rätta med "barnsjukdomarna" innan den ifrågasätts och döms
ut. För att undvika att strukturer som kan fungera slås sönder
eller läggs ihop alltför lättvindigt borde utredarna fått
längre tid på sig att analysera frågan. I motion 1994/95:Ub607
(kds) anförs att den snabba utvecklingen inom IT-teknik gör att
Högskoleverket kan ligga decentraliserat. En lokalisering till
Skövde skulle innebära en stimulans för Skaraborgs län och
Västsverige.
Som utskottet ovan redovisat har problem påtalats med den
nuvarande myndighetsstrukturen inom universitets- och
högskolevärlden. Regeringen framhöll i tilläggsdirektiven till
utredningen om uppföljning av 1993 års universitets- och
högskolereform (dir. 1994:126) att förändringarna inom
högskoleområdet medfört en rad problem både för de studerande
och för universiteten och högskolorna.
Utskottet vill i likhet med regeringen understryka vikten av
en nationell förvaltningsnivå inom universitets- och
högskoleområdet. Regeringen framhåller i propositionen
betydelsen av att det finns resurser på verksnivån för att få
genomarbetade och allsidigt belysta och hållbara
beslutsunderlag. Behovet av utvärderingar, uppföljning och
analyser som underlag för statsmakternas beslut är enligt
regeringen mycket stort. Utskottet instämmer häri. Det
erfordras en samlad och långsiktig kompetensuppbyggnad även på
den centrala nivån. Utvärderingar, uppföljningar och analyser
spelar dessutom en viktig roll för arbetet med kvalitet och
förnyelse inom den högre utbildningen och forskningen. När det
gäller att bevaka och främja allmänhetens och enskilda
individers intressen behövs en tydligare funktion på den
nationella nivån. Det kan t.ex. gälla informations- och
upplysningsverksamhet, men också rättssäkerheten.
Regeringen konstaterar att Riksdagens revisorer i ett förslag
till riksdagen (förs. 1994/95:RR9) har utvecklat sin syn på
skilda tillsynsfrågor och därvid påpekat att avreglering,
decentralisering och delegering fordrar ökad kontroll från
statsmakternas sida. I en förstudie (1994/95:5) har revisorerna
efter att ha tagit del av RUT 93:s förslag vidare förutsatt att
den nya myndigheten kommer att ha ett tillsynsansvar.
Regeringen betonar att den ökade frihet som högskolorna fått
att organisera och genomföra sin verksamhet löper risk att på
sikt ifrågasättas om inte samhällets och enskildas intressen
kan tillgodoses. Att skapa en ändamålsenlig tillsynsfunktion
måste vara ett huvudsyfte med reformeringen av den centrala
myndighetsstrukturen.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört och de
ytterligare motiveringar som regeringen anför föreslås
riksdagen godkänna att ett högskoleverk inrättas den 1 juli
1995. Vidare bör riksdagen, utan att uttala sig särskilt i
frågan, kunna utgå från att myndigheten lokaliseras till
Stockholm. Med det ovan anförda avstyrks motionerna
1994/95:Ub607 och 1994/95:Ub624 yrkande 27.
När det gäller den nya myndighetens ställning betonar
Kristdemokraterna i sin motion 1994/95:Ub46 yrkande 1 att
Högskoleverket inte får bli en nivå mellan regeringen och de
enskilda universiteten och högskolorna. Exempelvis bör all
budgetdialog ske direkt mellan högskolorna och departementet,
påpekar motionärerna. Högskolans resurser bör i så stor
utsträckning som möjligt kanaliseras via respektive högskolas
anslag i statsbudgeten.
Enligt regeringens förslag kommer högskolorna även i
fortsättningen att lämna sina anslagsframställningar och
årsredovisningar direkt till regeringen, som efter beslut av
riksdagen anvisar medel till varje enskild högskola. Som
regeringen påpekar ändrar inte regeringens nu framlagda förslag
grunderna för de genomförda reformerna såvitt avser den sedan
år 1993 gällande planerings- och ansvarsordningen. Utskottet
vill för egen del och med anledning av motionen stryka under
detta. Yrkandet bör avslås.
4. Rådet för grundläggande högskoleutbildning
Regeringen föreslår att Rådet för grundläggande
högskoleutbildning och Kanslersämbetet läggs ned med utgången
av juni 1995. De uppgifter som Kanslersämbetet och Rådet för
grundläggande högskoleutbildning har i dag förs över till
Högskoleverket.
Som utskottet tidigare har påpekat anför regeringen i
propositionen att det är viktigt att undanröja splittringen i
den nuvarande organisationen (s. 14). Det är en nackdel att
huvuddelen av det centrala stödet till kvalitetsutveckling och
pedagogisk utveckling inte kan utformas i anslutning till
arbetet med utvärdering och uppföljning. Det bör vara möjligt
för verksamheter, som har ett starkt samband, att samverka med
och stödja varandra. Inom Högskoleverket skapas bättre
förutsättningar för en allsidig behandling av frågorna.
Regeringen har i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil.
9 s. 83) erinrat om att den ökade självständighet som
universitet och högskolor fått medför ett ansvar också för
kvaliteten i verksamheten. Kvalitetsarbetet måste genomsyra
hela verksamheten. Eftersom arbetet med att stödja utvecklingen
i kvalitativt och pedagogiskt avseende är en självklar del av
högskolans egen verksamhet, är en omprövning av de centrala
insatserna för att stödja en sådan verksamhet nu motiverad,
anser regeringen. Genom Kanslersämbetets och Rådets för
grundläggande högskoleutbildning insatser har den ifrågavarande
verksamheten blivit etablerad. Regeringen anser dock att den
kvalitativa och pedagogiska utvecklingen är av så central
betydelse för den grundläggande högskoleutbildningen i sig och
för dess ställning inom högskolan som helhet att ett centralt
stöd behövs även fortsättningsvis. Detta bör ankomma på
Högskoleverket.
I motioner från de tidigare fyra regeringspartierna föreslås
att Rådet för grundläggande högskoleutbildning skall vara kvar.
I motion 1994/95:Ub47 (m) yrkande 3 understryks att rådet
fyller en viktig funktion i den pedagogiska förnyelsen.
Centern delar enligt motion 1994/95:Ub48 yrkande 1 inte
regeringens uppfattning att ifrågavarande insatser på central
nivå inte längre är nödvändiga. Rådets arbete har utvecklat och
förnyat det pedagogiska arbetet inom högskolan. -- Rådet bör få
fortsätta sin verksamhet och öronmärkta medel bör anslås,
enligt motionerna 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 7 och 1994/95:Ub49
(fp) yrkande 1. Det är viktigt, anför motionärerna, att den
självständiga verksamhet som rådet bedriver kan behållas. De
grundläggande högskoleutbildningarna bör ha ett självständigt
forskningsråd för utveckling av pedagogik och metodik. I
motionerna 1994/95:Ub696 (kds) yrkande 10 och 1994/95:Ub46
(kds) yrkande 4 framhålls också att rådet har stimulerat den
pedagogiska förnyelsen och medverkat till att höja
grundutbildningens status bl.a. genom att duktiga lärare genom
rådet kan attrahera resurser till institutionen. Rådet bidrar
till att ge undervisningen samma erkännande som forskningen får
genom forskningsråden, hävdar motionärerna.
Utskottet delar den uppfattning om vikten av att främja den
grundläggande utbildningens kvalitet och pedagogiska förnyelse
som motionärerna framför och som regeringen understryker både i
budgetpropositionen och i förevarande proposition. En av de
uppgifter som föreslås åvila Högskoleverket -- vilket framgår
av vad utskottet har redovisat -- är att främja förnyelse och
utvecklingsarbete inom högskolan i syfte att åstadkomma en
ständig kvalitets- och effektivitetshöjning.
Regeringen betonar vikten av att arbetet med kvalitet och
pedagogisk utveckling utformas i anslutning till arbetet med
utvärdering och uppföljning. Utskottet finner det
ändamålsenligt att de uppgifter som i dag ligger på Rådet för
grundläggande högskoleutbildning förs över till Högskoleverket.
Utskottet vill peka på vikten av studentmedverkan när det
gäller frågor om utbildningens kvalitet och pedagogisk
förnyelse. Detta bör kunna tillgodoses genom studentmedverkan i
styrelsen för Högskoleverket (prop. s. 27).
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag att
lägga ned Rådet för grundläggande högskoleutbildning med
utgången av juni 1995. Motionerna 1994/95:Ub46 yrkande 4,
1994/95:Ub47 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkande 1, 1994/95:Ub49
yrkande 1, 1994/95:Ub624 yrkande 7 och 1994/95:Ub696 yrkande 10
avstyrks.
5. Kanslersämbetet
Regeringen föreslår att Högskoleverket skall överta de
uppgifter som i dag åvilar Kanslersämbetet och att
Kanslersämbetet läggs ned med utgången av juni 1995.
Den verksamhetsform som har utvecklats inom Kanslersämbetet
bör rymmas och utvecklas vidare inom det nya högskoleverket,
enligt motion 1994/95:Ub46 (kds) yrkande 2. Det är viktigt att
slå vakt om den ambition Kanslersämbetet har haft när det
gäller att arbeta tillsammans med intressenterna och stimulera
deras kvalitetsarbete.
Utskottet har i det föregående haft anledning att peka på
behovet av resurser på nationell nivå för bl.a.
kvalitetsutveckling, rättssäkerhet och tillsyn. Utskottet delar
regeringens bedömning att det är väsentligt att utbildningens
och forskningens kvalitet granskas och bedöms i ett
internationellt perspektiv. Detta har legat till grund för
Kanslersämbetets utvärderingsinsatser. Utskottet instämmer
också med regeringen i att det är av stor betydelse att
utvärderingen även avser hur högskolan samverkar med samhälle
och arbetsliv. För utvärderingen bör den centrala myndigheten
förfoga över viss basorganisation, som har en sådan bredd och
ett sådant djup i sin kompetens att myndigheten kan hålla
samman detta arbete inom alla de huvudområden som blir
aktuella. Detta framhålls av regeringen. Utskottet fäster stort
avseende vid att de verksamhetsformer som utvecklats inom
Kanslersämbetet får sin fortsättning inom Högskoleverket i
samband med att ämbetets uppgifter förs över till verket.
Utskottet vill till sist stryka under -- vilket regeringen har
fäst uppmärksamheten på -- att högskolornas arbete med
kvalitetsutveckling samt Högskoleverkets kommande bedömning av
detta kommer att spela en viktig roll för statsmakternas beslut
rörande högre utbildning.
Som utskottet ser det är yrkandet i motion 1994/95:Ub46
yrkande 2 tillgodosett med vad utskottet har anfört. Yrkandet
bör således avstyrkas. Utskottet, som ovan framhållit vikten av
en sammanhållen central organisation, tillstyrker regeringens
förslag att lägga ned Kanslersämbetet.
6. Uppgifter för den nya myndigheten
Regeringen föreslår i propositionen bl.a. att
kvalitetsbedömningen av utländska utbildningar på
eftergymnasial nivå i samband med beviljande av studiemedel bör
göras av Högskoleverket. Detta innebär en överföring av
uppgifter från Centrala studiestödsnämnden (CSN) till den nya
myndigheten. Enligt 4 kap. 16 a § studiestödsförordningen
(1973:418) får studiemedel beviljas för studier på gymnasial
och eftergymnasial nivå i annat land än de nordiska länderna,
om utbildningen kan anses ha en godtagbar standard. Det är för
närvarande CSN:s uppgift att fatta beslut i frågorna. Sedan
reglerna för studiestöd ändrades år 1989 har antalet svenska
studenter som läser utomlands ökat kraftigt. Läsåret 1993/94
var det inte mindre än 14 000 svenska studenter som fick
studiemedel för utlandsstudier. Den fortgående kraftiga
ökningen av internationella studier, som ett alternativ till
studier i Sverige, tillsammans med de höga kraven på
kvalitetsgranskning i Sverige motiverar enligt regeringens
uppfattning en översyn av beslutsordningarna. Detta har
även påpekats av RUT 93.
I flera motioner avstyrks regeringens förslag om överföring
av uppgifter från CSN till Högskoleverket. Enligt motionerna
1994/95:Ub48 (c) yrkande 3, 1994/95:Ub49 (fp) yrkande 2 och
1994/95:Ub51 (s) bör kvalitetsbedömningen av utländska
utbildningar i samband med beviljande av studiemedel ligga kvar
på CSN. Vidare framförs i motionerna 1994/95:Ub48 (c) yrkande
2, 1994/95:Ub49 (fp) yrkande 3 och 1994/95:Ub46 (kds) yrkande 3
invändningar mot de begränsningar av svenska studenters
möjligheter att få studiemedel för studier utomlands som
motionärerna befarar.
Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och
motionerna anföra följande.
Utskottet anser det önskvärt, i likhet med regeringen, att
kvalitetsbedömningen av icke-nordiska eftergymnasiala
utbildningar sker sammanhållet och på ett sätt som är
likvärdigt med de bedömningar som görs för motsvarande
utbildningar i Sverige. Sakbedömningen bör då göras av en och
samma myndighet. Högskoleverkets ställning som kompetenscentrum
både nationellt och internationellt gör det naturligt att till
verket samla de beslutsbefogenheter som avser
kvalitetsbedömning av utbildningar.
Utskottet har inhämtat att sådana övergångsregler planeras
som garanterar de studerande rätt att fullfölja sina
utlandsstudier på de premisser som meddelats av CSN. En
särskild utredare skall överväga hur överföringen av uppgifter
från CSN till Högskoleverket skall genomföras och lägga fram de
förslag som kan föranledas därav. Som framgått ovan har antalet
svenska studenter som läser utomlands ökat kraftigt. Utskottet
har erfarit att prövningen av ifrågavarande utländska
utbildningar periodvis innebär ett mycket omfattande arbete för
CSN. Utskottet utgår från att den kompetens på området som nu
finns hos CSN utnyttjas av den nya myndigheten under ett
uppbyggnadsskede. Det bör ankomma på de båda myndigheterna att
komma överens om formerna för sådant samarbete.
Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet
motionerna 1994/95:Ub46 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkandena 2 och
3, 1994/95:Ub49 yrkandena 2 och 3 samt 1994/95:Ub51 och
tillstyrker regeringens förslag beträffande överföring av
uppgifter från CSN till den nya myndigheten.
Regeringen anser det önskvärt att till Högskoleverket samla
centrala myndighetsuppgifter som är till stöd för och främjar
universitets och högskolors internationella kontakter samt
rörlighet och utbyte för studenter, lärare och forskare. Sedan
år 1984 pågår en verksamhet med ekvivalering av utländska
högskoleutbildningar. VHS fungerar också som svensk
kontaktpunkt för vissa utbildningsprogram inom EU. Dessa
uppgifter bör övertas av Högskoleverket. Regeringen föreslår
också att Högskoleverket skall ansvara för informationen till
utlandet om svensk högre utbildning samt ha huvudansvaret för
informationen till svenska studenter om studier i utlandet. För
den senare uppgiften förutsätts Högskoleverket och CSN få ett
gemensamt informationsuppdrag.
I motion 1994/95:Ub620 (c), som väcktes under den allmänna
motionstiden och således innan propositionen lades fram,
föreslås inrättande av ett fristående institut för värdering
av svenska och utländska utbildningar. Det behövs ett
fristående institut som snabbt kan värdera både svenska och
utländska utbildningar, anser motionärerna. Institutet skall
också genom en faktabank kunna ge service åt olika
utbildningsanordnare.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag
att överföra uppgifter när det gäller godkännande av vissa
utländska utbildningar från CSN till Högskoleverket. Av
propositionen framgår att den nya myndighetens uppgift även
kommer att avse vad motionärerna förordar om uppgifter för ett
fristående institut. Enligt utskottet fyller nuvarande
ekvivaleringsverksamhet ett stort behov, främst för invandrare
som kommer till Sverige med en avslutad universitetsutbildning
och som har svårigheter på arbetsmarknaden på grund av att
arbetsgivare inte kan bedöma värdet av den aktuella
utbildningen. Utskottet erinrar om de ovan redovisade uppdragen
till Högskoleverket att svara för information till utlandet om
svensk högre utbildning och för information till svenska
studenter om studier i utlandet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Beträffande uppgifter i övrigt för den nya myndigheten
påtalas i motion 1994/95:Ub49 (fp) yrkande 4 att ekvivalering
av utländska examina bör vara en högt prioriterad uppgift för
det nya högskoleverket så att de problem som ibland uppstått
med långa väntetider kan elimineras. Vidare anförs i motion
1994/95:Sf636 (mp) yrkande 8 att instrumenten för att jämföra
svenska utbildningar med utländska bör vidareutvecklas. Det är
viktigt för att kunna tillvarata invandrarnas utländska
utbildningar. Motionärerna anser det orimligt att invandrare
som har utländsk utbildning ibland tvingas göra om hela
utbildningen. -- Det nya kanslersämbetet bör få i uppdrag att
sammanställa en bruksanvisning för universitets- och
högskoleutbildningar, enligt motion 1994/95:Ub905 (mp) yrkande
19. Ett sådant informationsmaterial skulle kunna användas av
studenter inför studie- och yrkesval och av arbetsmarknaden som
vägledning vid planering av personalbehov.
Utskottet erinrar om vad som ovan anförts om att verksamheten
med ekvivalering av utländska utbildningar fyller ett stort
behov främst för invandrare som kommer till Sverige med en
avslutad universitetsutbildning. Utskottet vill också erinra om
regeringens förslag om aspirantutbildning för arbetslösa
akademiker, i första hand arbetslösa invandrare med akademisk
utbildning, vilket utskottet har tillstyrkt i sitt betänkande
1994/95:UbU15. Utskottet utgick från att utbildningen utformas
flexibelt och med möjligheter att ta till vara deltagarnas
kunskaper och erfarenheter.
Vad gäller information till studenter och arbetsmarknad
kommer, enligt regeringens förslag, dessa uppgifter att ligga
på Högskoleverket. Det blir alltså en uppgift för
Högskoleverket att svara för information om högskolornas
samlade utbildningsutbud till ledning för presumtiva studerande
(prop. s. 25). Vidare föreslår regeringen att det
informationsuppdrag som VHS nu har och som innebär att svara
för allmän information i samhället om högskolan och dess
verksamhet förs över till Högskoleverket.
Med vad som anförts är enligt utskottets mening motionärernas
förslag i huvudsak tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför
motionerna 1994/95:Ub49 yrkande 4, 1994/95:Ub905 yrkande 19 och
1994/95:Sf636 yrkande 8.
7. Genomförande av en ny organisation
Regeringen föreslår riksdagen godkänna att ett statligt
helägt servicebolag med högskolorna som företrädare för
staten bildas enligt senare beslut av regeringen. I en
skrivelse till regeringen har Svenska Akademiska
Rektorskonferensen och Nya Högskolornas Rektorskonvent
hemställt att regeringen medger att serviceuppgifter för
högskolorna avseende samordnad antagning, upphandling, juridisk
service samt service i fråga om ADB och administrativ
utveckling får bedrivas i form av ett statligt helägt
servicebolag (aktiebolag). Regeringen anser att en särskild
utredare bör få i uppdrag att lägga fram de förslag som behövs
för slutligt ställningstagande till det av
rektorsorganisationerna föreslagna servicebolaget.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om statligt
servicebolag.
I avvaktan på att ett statligt servicebolag bildas bör,
enligt regeringens förslag, Verket för högskoleservice vara en
uppdragsmyndighet för medverkan vid antagning av studenter,
upphandling, juridisk rådgivning samt administrativ
utveckling/ADB.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Verket för
högskoleservice ombildas till en uppdragsmyndighet.
Regeringen begär bemyndigande av riksdagen att lägga ned
Verket för högskoleservice så snart en överföring av
verksamheterna till ett servicebolag kan ske.
Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att
besluta om nedläggning av Verket för högskoleservice.
När det gäller decentralisering och rationalisering av
högre utbildning och forskning förs förslag fram i motion
1994/95:Ub50 (mp) yrkandena 1 och 2. Motionärerna anser att
decentraliseringen bör fullföljas. SUNET (det för högskolor och
universitet gemensamma kommunikationsnätet), pedagogiskt
utvecklingsarbete, fortbildning av lärare etc. bör få handhas
av högskolorna själva eller av för dem gemensamma organ. Det är
viktigt, anför motionärerna, att det nya servicebolaget hålls
öppet för insyn och att styrelsen sammansätts så att även små
högskolors och mindre högskoletäta regioners intressen beaktas.
Enligt motionärerna bör en kommitté för rationalisering av
högre utbildning och forskning i Sverige tillsättas. Kommittén
bör finna bättre former för kanalisering av forskningsmedel,
rationalisering av universitetens tjänstestruktur,
modernisering av fakultetsorganisationen etc.
Utskottet vill understryka att de uppgifter som åvilar
Högskoleverket skall vara sådana som -- utifrån gällande
principer för styrning av högskolesystemet -- är av nationellt
intresse. När det gäller uppgifter som utgör service till
högskolorna påpekar regeringen att möjligheterna till en
rationellare hantering förbättras, om högskolorna själva tar
ett större ansvar för en gemensam serviceorganisation (prop. s.
14). Det är med denna avsikt som verksamheten inom det
planerade servicebolaget kommer att bedrivas.
SUNET är en nationell angelägenhet. Utskottet gör samma
bedömning som regeringen, nämligen att den nuvarande ordningen
med en administrativ funktion vid en central myndighet bör
bibehållas till dess att formerna för en fastare
högskolesamverkan blivit klarlagda i sin helhet. Mot bakgrund
av vad motionärerna anför om kanalisering av forskningsmedel
och modernisering av fakultetsorganisationen vill utskottet
erinra om den nu beslutade översynen av strukturen för
forskningsfinansieringen (dir. 1995:41).
Med det ovan anförda avstyrker utskottet motionen.
Departementstillhörigheten för Sveriges
lantbruksuniversitet och Skogs- och jordbrukets forskningsråd
uppmärksammas i två motioner. I motionerna 1994/95:Ub610 (m)
yrkande 1 och 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 24 föreslås riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna vad i motionerna
anförts om departementstillhörighet för Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU) och Skogs- och jordbrukets
forskningsråd (SJFR). I den förra motionen betonas att det
skulle vara till stor fördel för Lantbruksuniversitetet att
tillhöra Utbildningsdepartementets ansvarsområde; ytterligare
samordning av resurserna vid SLU:s anläggningar och berörda
universitet bör ske. I den senare motionen framförs att Skogs-
och jordbrukets forskningsråd är en viktig faktor för att öka
vårt vetande inom all miljöforskning och att detta kan vara ett
skäl som talar för att det skall ingå i samma departement som
andra forskningsråd.
I utredningen om ett nytt högskoleverk (SOU 1994:153)
påpekades (s. 31 f.) att Lantbruksuniversitetet i dag omfattas
av Kanslersämbetets kvalitetsarbete och av delar av det arbete
som VHS gör på uppdrag av statsmakterna. Lärare vid
universitetet kan få stöd från Rådet för grundläggande
högskoleutbildning. Lantbruksuniversitetet köper tjänster av
VHS på samma sätt som andra högskolor, och vissa av dess beslut
kan överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan.
Universitetets medelsbehov behandlas i riksdagens
utbildningsutskott. Lantbruksuniversitetets direkta anknytning
till jord- och skogsnäringarna har de senaste åren försvagats,
och det har utvecklats till ett "miljö- och
naturresursuniversitet" med kontaktytor åt åtskilliga håll,
framhöll utredningen.
Utskottet har i sitt betänkande 1994/95:UbU14 om anslag till
Sveriges lantbruksuniversitet anfört att verksamheten vid SLU,
enligt utskottets mening, skulle gagnas av att regeringen
redovisar en samlad syn på den högre utbildningen och
forskningen gemensam för de båda departementen.
Då det ankommer på regeringen att besluta om
regeringskansliets organisation, avstyrker utskottet
motionärernas förslag om uttalande av riksdagen i frågan.
8. Anslag
Regeringen föreslår att riksdagen till Högskoleverket anvisar
ett ramanslag på 240 000 000 kr för budgetåret 1995/96.
I motion 1994/95:Ub46 (kds) yrkandena 5 och 6 föreslås att
riksdagen till Högskoleverket skall anvisa 60 000 000 kr
mindre än vad regeringen föreslagit och i stället anvisa
60 000 000 kr till Rådet för grundläggande
högskoleutbildning för budgetåret 1995/96. Motionärerna har i
samma motion fört fram förslag om att Rådet för grundläggande
högskoleutbildning skall finnas kvar som självständig
myndighet.
Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt regeringens
förslag till en förändrad central myndighetsstruktur på
högskoleområdet, föreslår att riksdagen anvisar det av
regeringen begärda anslagsbeloppet till Högskoleverket och
avstyrker därmed motion 1994/95:Ub46 yrkandena 5 och 6.
Regeringen föreslår att riksdagen till Verket för
högskoleservice, uppdragsverksamhet, anvisar ett anslag på
1 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Regeringen föreslår att riksdagen till Rådet för forskning om
universitet och högskolor anvisar ett reservationsanslag på
12 149 000 kr budgetåret 1995/96.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
9. Lagförslagen
Som en följd av sina förslag om uppgifter för det nyinrättade
Högskoleverket föreslår regeringen vissa ändringar i
högskolelagen (1992:1434), i lagen (1993:792) om tillstånd att
utfärda vissa examina samt i skollagen (1985:1100).
Enligt nuvarande lydelse i högskolelagen föreskriver
regeringen vilka examina som får avläggas vid högskolorna. I
examensordningen, som är en bilaga till högskoleförordningen,
anges vilka examina som högskolorna får utfärda. För varje
examen anges vilka krav som skall uppfyllas för respektive
examen samt vilka högskolor som har rätt att utfärda respektive
examen. Om universitet och högskolor vill införa ytterligare
examina får de göra en framställning till regeringen.
Regeringen beslutar efter att ha hört Kanslersämbetet, som
prövar de kvalitetsmässiga förutsättningarna. Regeringen tar
även hänsyn till de ekonomiska förutsättningarna samt det
nationella behovet av en utökad examensrätt.
Regeringen föreslår att ärenden om tillämpningen av
examensordningen, dvs. om rätt för en offentlig högskola att
utfärda en viss examen, skall avgöras av Högskoleverket i
anslutning till dess ansvar för utvärdering och
kvalitetsbedömning i allmänhet. I de fall en utvidgad
examensrätt har resursmässiga konsekvenser eller på annat sätt
påverkar de av regeringen fastställda utbildningsuppdragen
skall högskolan anmäla frågan hos regeringen inom ramen för
budgetprocessen. Högskolan bör i god tid dessförinnan
underställa Högskoleverket frågan för den kvalitetsmässiga
prövningen. Beslut om återkallelse av examensrätt kan bli
aktuellt som ett resultat av uppföljnings- och
utvärderingsverksamheten. Beslut skall då fattas av
Högskoleverket.
Regeringen anför vidare att beslut om vilka examina som får
avläggas vid Sveriges lantbruksuniversitet även i
fortsättningen skall fattas av regeringen. Beslut om att föra
in nya examina i examensordningen bör också som hittills fattas
av regeringen.
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna ändringen
i 1 kap. 11 § högskolelagen innebärande att Högskoleverket
beslutar om vid vilka högskolor -- utom såvitt avser SLU --
examina får avläggas.
Prövning av enskilda utbildningsanordnares rätt att utfärda
examen skall även fortsättningsvis underställas regeringen i
enlighet med lagen om tillstånd att utfärda vissa examina.
Beslut i dessa ärenden får nämligen ekonomiska konsekvenser som
avser studenternas rätt till studiemedel. Den beredning som nu
utförs av Kanslersämbetet bör enligt regeringens förslag föras
över till Högskoleverket. Detta fordrar ändringar i 6 och 7 §§
i nämnda lag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Som ovan nämnts föreslår regeringen att Högskoleverket skall
svara för verksamheten med ekvivalering av utländska
högskoleutbildningar. Enligt skollagen är VHS den myndighet som
värderar utländska lärares kompetens. Ett överförande av denna
uppgift till Högskoleverket kräver ändringar i 2 kap. 4 och 4 a
§§ skollagen. I övrigt föreslås ett par ändringar av
redaktionell art.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring av
skollagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub47 yrkandena 1 och 2,
res. 1 (m)
2. beträffande inrättande av en ny myndighet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del
och med avslag på motionerna 1994/95:Ub607 och 1994/95:Ub624
yrkande 27 godkänner att ett högskoleverk inrättas den 1 juli
1995,
3. beträffande den nya myndighetens ställning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub46 yrkande 1,
4. beträffande Rådet för grundläggande högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i denna del
och med avslag på motionerna 1994/95:Ub46 yrkande 4,
1994/95:Ub47 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkande 1, 1994/95:Ub49
yrkande 1, 1994/95:Ub624 yrkande 7 och 1994/95:Ub696 yrkande 10
godkänner att Rådet för grundläggande högskoleutbildning läggs
ned med utgången av juni 1995,
res. 2 (m, c, fp, kds)
5. beträffande Kanslersämbetet och dess verksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:46 yrkande 2 godkänner att
Kanslersämbetet läggs ned med utgången av juni 1995,
res. 3 (kds)
6. beträffande överföring av uppgifter från Centrala
studiestödsnämnden till den nya myndigheten
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub46 yrkande
3, 1994/95:Ub 48 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Ub49 yrkandena 2
och 3 samt 1994/95:Ub51 godkänner vad regeringen har anfört,
res. 4 (c, fp, kds)
7. beträffande institut för värdering av svenska och
utländska utbildningar
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub620,
8. beträffande uppgifter i övrigt för den nya myndigheten
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Ub49 yrkande
4, 1994/95:Ub905 yrkande 19 och 1994/95:Sf636 yrkande 8
godkänner vad regeringen har anfört,
9. beträffande servicebolag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
att ett statligt helägt servicebolag med högskolorna som
företrädare för staten bildas enligt senare beslut av
regeringen,
10. beträffande uppdragsmyndighet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
att Verket för högskoleservice ombildas till en
uppdragsmyndighet,
11. beträffande bemyndigande
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar
regeringen att besluta om nedläggning av Verket för
högskoleservice,
12. beträffande decentralisering och rationalisering av
högre utbildning och forskning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub50,
res. 5 (mp)
13. beträffande departementstillhörighet för Sveriges
lantbruksuniversitet m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub610 yrkande 1 och
1994/95:Ub624 yrkande 24,
res. 6 (m, fp) - motiv.
14. beträffande anslagsbeloppet under Högskoleverket
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Ub46 yrkandena 5 och 6 till
Högskoleverket för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 240 000 000 kr,
res. 7 (m, c, fp, kds) - villk. 2
15. beträffande anslagsbeloppet under Verket för
högskoleservice, uppdragsverksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Verket för högskoleservice, uppdragsverksamhet för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag
på 1 000 kr,
16. beträffande anslagsbeloppet under Rådet för forskning
om universitet och högskolor
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Rådet för forskning om universitet och högskolor för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 12 149 000 kr,
17. beträffande lagförslagen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag dels
antar förslaget till lag om ändring i högskolelagen
(1992:1434), dels antar förslaget till lag om ändring i
lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina,
dels antar förslaget till lag om ändring i skollagen
(1985:1100).
Stockholm den 11 maj 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit:
Jan Björkman (s),
Beatrice Ask (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Berit Löfstedt (s),
Rune Rydén (m),
Ingegerd Wärnersson (s),
Andreas Carlgren (c),
Agneta Lundberg (s),
Ulf Melin (m),
Torgny Danielsson (s),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Tomas Eneroth (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp),
Inger Davidson (kds),
Majléne Westerlund Panke (s) och
Conny Sandholm (fp).
Reservationer
1. Avslag på propositionen (mom. 1)
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Utskottet som" och slutar med "berörda delar" bort
ha följande lydelse:
Utskottet avstyrker regeringens förslag till ett nytt
centralt högskoleverk. Ett sådant står inte i överensstämmelse
med den fortsatta frigörelse av universitet och högskolor som
enligt utskottets mening bör vara vägledande för
myndighetsorganisationen inom universitets- och
högskoleområdet.
I stället bör regeringen återkomma med ett nytt förslag. I
detta bör Kanslersämbetet med sin fokusering på kvalitetsfrågor
svara för statens huvudåtagande på myndighetsområdet. Ämbetet
skall svara för en kontinuerlig uppföljning och
kvalitetsvärdering av universitetens och högskolornas
utbildningsutbud. Alla andra myndighetsuppgifter bör
universiteten och högskolorna individuellt eller tillsammans ha
ansvaret för. VHS kan gradvis avvecklas.
Någon ändring beträffande Rådet för grundläggande utbildning
bör enligt utskottet inte heller komma i fråga.
Sammanfattningsvis anser utskottet att riksdagen bör avslå
propositionen. Riksdagen bör därjämte som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet har anfört om ett nytt
förslag till myndighetsorganisation på högskoleområdet.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub47 yrkandena 1 och 2
samt med avslag på propositionen dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om ett nytt
förslag till myndighetsorganisation på högskoleområdet, dels
anvisar ett reservationsanslag på 40 212 000 kr till
Kanslersämbetet, ett ramanslag på 111 247 000 kr till Verket
för högskoleservice, ett ramanslag på 4 956 000 kr till
Överklagandenämnden för högskolan, ett reservationsanslag på
64 730 000 kr till Rådet för grundläggande
högskoleutbildning samt ett reservationsanslag på
12 149 000 kr till Rådet för forskning om universitet och
högskolor.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub47 yrkandena 1
och 2 samt med avslag på propositionen dels som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om förslag
till ny myndighetsorganisation på högskoleområdet, dels
till Kanslersämbetet för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 40 212 000 kr,
dels till Verket för högskoleservice för budgetåret
1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
111 247 000 kr, dels till Överklagandenämnden för
högskolan för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 4 956 000 kr, dels till Rådet
för grundläggande högskoleutbildning för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
64 730 000 kr, dels till Rådet för forskning om
universitet och högskolor för budgetåret 1995/96 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
12 149 000 kr,
2. Rådet för grundläggande högskoleutbildning (mom. 4)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds)
och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9
börjar med "Utskottet delar" och på s. 10 slutar med "yrkande
10 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning om vikten av att främja den
grundläggande utbildningens kvalitet och pedagogiska förnyelse
som motionärerna framför. Rådet för grundläggande
högskoleutbildning har utvecklat och förnyat det pedagogiska
arbetet inom högskolan. Det har stimulerat den pedagogiska
förnyelsen och medverkat till att höja grundutbildningens
status bl.a. genom att duktiga lärare genom rådet kan attrahera
resurser till institutionerna. Det är därför viktigt, anser
utskottet, att den självständiga verksamhet som rådet bedriver
kan behållas. Den grundläggande högskoleutbildningen bör ha ett
självständigt forskningsråd för utveckling av pedagogik och
metodik. Rådet bidrar till att ge undervisningen samma
erkännande som forskningen får genom forskningsråden. Rådet bör
därför få fortsätta sin verksamhet och särskilda medel bör
anslås.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub46 yrkande 4,
1994/95:Ub47 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkande 1, 1994/95:Ub49
yrkande 1, 1994/95:Ub624 yrkande 7 och 1994/95:Ub696 yrkande 10
och med avslag på regeringens förslag i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
Rådet för grundläggande högskoleutbildning.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
4. beträffande Rådet för grundläggande högskoleutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub46 yrkande
4, 1994/95:Ub47 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkande 1, 1994/95:Ub49
yrkande 1, 1994/95:Ub624 yrkande 7 och 1994/95:Ub696 yrkande 10
och med avslag på regeringens förslag i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
3. Kanslersämbetet och dess verksamhet (mom. 5)
Inger Davidson (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet har" och slutar med "ned Kanslersämbetet"
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående haft anledning att peka på
behovet av resurser på nationell nivå för bl.a.
kvalitetsutveckling, rättssäkerhet och tillsyn. Utskottet
fäster stort avseende vid att de verksamhetsformer som
utvecklats inom Kanslersämbetet får sin fortsättning i den nya
myndighetsorganisationen. Den verksamhet som Kanslersämbetet
bedriver är främst en utvärderings- och utvecklingsverksamhet,
som ställer andra krav på arbetssätt, organisation och
personella resurser än verksamhet vid en traditionell
myndighet. Arbetet har i huvudsak bedrivits i program och
projekt med kvalificerade medarbetare från universitet,
högskolor och externa miljöer engagerade i en
nätverksorganisation. Denna verksamhetsform bör rymmas och
utvecklas vidare inom det nya Högskoleverket.
Utskottet föreslår att riksdagen dels godkänner att
Kanslersämbetet läggs ned, dels med bifall till motion
1994/95:Ub46 yrkande 2 och med anledning av regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om att det nuvarande Kanslersämbetets verksamhet skall
få fortsätta under i huvudsak bibehållna verksamhetsformer inom
den nya myndigheten.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
5. beträffande Kanslersämbetet och dess verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub46 yrkande 2
och med anledning av regeringens förslag dels godkänner att
Kanslersämbetet läggs ned med utgången av juni 1995, dels
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om den nuvarande verksamheten vid Kanslersämbetet,
4. Överföring av uppgifter från Centrala studiestödsnämnden
till den nya myndigheten (mom. 6)
Andreas Carlgren (c), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm
(fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet anser" och på s. 12 slutar med "nya
myndigheten" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att kvalitetsbedömningen av utländska
utbildningar i samband med beviljande av studiemedel skall
ligga kvar på CSN. Som framgått ovan har antalet svenska
studenter som läser utomlands ökat kraftigt under senare år.
Utskottet har erfarit att prövningen av dessa utländska
utbildningar periodvis innebär ett mycket omfattande arbete och
att CSN byggt upp en bred kompetens på området.
Enligt utskottets bedömning kan regeringens förslag komma att
begränsa möjligheterna för svenska studenter att få studiemedel
för utlandsstudier. Det är inte nödvändigt att utländsk
utbildning alltid skall kunna ekvivaleras med svensk
utbildning. Tvärtom anser utskottet det vara angeläget att
främja internationaliseringsprocessen genom att underlätta
svenska studenters möjligheter till utlandsstudier.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motionerna 1994/95:Ub46 yrkande 3, 1994/95:Ub48 yrkandena
2 och 3, 1994/95:Ub49 yrkandena 2 och 3 samt 1994/95:Ub51 och
med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört om bibehållna uppgifter för
Centrala studiestödsnämnden.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
6. beträffande överföring av uppgifter från Centrala
studiestödsnämnden till den nya myndigheten
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub46 yrkande
3, 1994/95:Ub48 yrkandena 2 och 3, 1994/95:Ub49 yrkandena 2 och
3 samt 1994/95:Ub51 och med avslag på regeringens förslag som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
5. Decentralisering och rationalisering av högre utbildning
och forskning (mom. 12)
Gunnar Goude (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "utskottet motionen"
bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag till myndighetsorganisation innebär
ytterligare ett steg i riktning mot decentraliserat ansvar för
högre utbildning och forskning vid universitet och högskolor.
Utskottet anser att decentraliseringen bör föras vidare genom
att flera angelägenheter handhas av högskolorna själva eller av
för dem gemensamma organ. Exempel på sådana funktioner är SUNET
(det för universitet och högskolor gemensamma
kommunikationsnätet), pedagogiskt utvecklingsarbete,
fortbildning av lärare etc. Utskottet föreslår att en kommitté
tillsätts som får i uppdrag att utarbeta förslag till en
effektivisering av högre utbildning och forskning. Kommittén
bör finna bättre former för kanalisering av forskningsmedel,
rationalisering av universitetens tjänstestruktur,
modernisering av fakultetsorganisationen, mer ändamålsenliga
placeringar av olika yrkesutbildningar etc. Kommittén skall ha
den dubbla funktionen att dels stimulera och underlätta för
universitet och högskolor i deras rationaliseringsarbete, dels
arbeta fram underlag för de beslut som kan krävas från regering
och riksdag för att bistå universiteten och högskolorna i deras
strävan.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1994/95:Ub50 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om decentralisering och rationalisering av
högre utbildning och forskning.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande decentralisering och rationalisering av
högre utbildning och forskning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub50 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
6. Departementstillhörighet för Sveriges lantbruksuniversitet
m.m. (mom. 13, motiveringen)
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m) och Conny Sandholm (fp) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Då det" och
slutar med "i frågan" bort ha följande lydelse:
Med det anförda och med instämmande i vad som har anförts i
frågan av motionärerna anser utskottet att övervägande skäl
talar för att Sveriges lantbruksuniversitet och Skogs- och
jordbrukets forskningsråd skall tillhöra
Utbildningsdepartementets ansvarsområde. Då det ankommer på
regeringen att organisera regeringskansliet föreslår utskottet
emellertid inget uttalande av riksdagen i frågan, varför
motionerna bör avslås.
7. Anslagsbeloppet under Högskoleverket (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds)
och Conny Sandholm (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkandena 5 och 6"
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt regeringens förslag
till nedläggning av Rådet för grundläggande högskoleutbildning.
Som en följd av detta bör riksdagen anvisa 60 miljoner kronor
till Rådet för grundläggande högskoleutbildning för budgetåret
1995/96 och göra en motsvarande neddragning av anslaget till
Högskoleverket. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall
till motion 1994/95:Ub46 yrkandena 5 och 6 och med avslag på
regeringens förslag till Rådet för grundläggande
högskoleutbildning anvisar 60 miljoner kronor och till
Högskoleverket anvisar 180 miljoner kronor.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14. beträffande anslagsbeloppet under Högskoleverket
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub46 yrkandena 5
och 6 och med avslag på regeringens förslag dels till
Högskoleverket för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 180 000 000 kr,
dels till Rådet för grundläggande högskoleutbildning
för budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 60 000 000 kr,
Regeringens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)
Bilaga 1
Regeringens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda
vissa examina
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Bilaga 3