I betänkandet behandlas proposition 1994/95:72 om omprövning
av beslutet om avreglering av järnvägstrafiken jämte motioner.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att genomförandet av
riksdagens beslut om avreglering av järnvägstrafiken fr.o.m. den
1 januari 1995 och därmed sammanhängande frågor skjuts upp.
Därigenom skapas rådrum för regeringen att ompröva frågan.
Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med ett
förslag under år 1995.
Till betänkandet har fogats en reservation där m-, c- och
fp-ledamöterna gemensamt framhåller att riksdagens tidigare
avregleringsbeslut bör ligga fast.
Propositionen
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i
proposition 1994/95:72 att riksdagen godkänner vad regeringen
anfört i propositionen om att skjuta upp genomförandet av
riksdagens beslut om avreglering av järnvägstrafiken och därmed
sammanhängande frågor.
Motionerna
1994/95:T2 av Rose-Marie Freban m.fl. (kds, c, fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att gjorda utfästelser om trafikering
på Mälarbanan skall säkerställas enligt överenskommelse från
september 1991 med Banverket och regionens bolag MIAB,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det överenskomna nya
trafikupplägget bör etableras senast hösten 1996.
1994/95:T3 av Göran Hägglund m.fl. (kds, m, c, fp) vari yrkas
att riksdagen avslår regeringens förslag att skjuta upp
avregleringen av järnvägstrafiken.
Utskottet
1. Bakgrund
Riksdagen godkände under förra riksmötet att järnvägstrafiken
skulle avregleras (prop. 1993/94:166, bet. TU28, rskr. 309).
Beslutet innebär bl.a. att Statens järnvägars och
trafikhuvudmännens ensamrätter till trafik på det statliga
bannätet skall avvecklas från den 1 januari 1995. I stället
skall rätten att få ansöka om tåglägen öppnas för alla som har
ekonomiska förutsättningar för att ansvara för trafik i enlighet
med det sökta trafikupplägget. I särskilda fall skall rätten att
bedriva järnvägstrafik kunna begränsas. Som en följd av denna
avreglering skall enligt riksdagens beslut en särskild
tillsynsmyndighet inrättas för att fatta beslut om
banfördelningen mellan olika trafikintressenter. Myndigheten
skall också pröva om den som ansöker om ett tågläge har
ekonomiska förutsättningar att upprätthålla den sökta trafiken
samt handlägga därtill hörande ärenden. Vidare godkände
riksdagen förslagen i propositionen avseende rullande materiel
och om SJ:s stationer och övriga s.k. gemensamma funktioner i
syfte att uppnå marknadsmässiga förutsättningar.
2. Regeringens förslag
Regeringen anser att beslutet om avreglering av
järnvägstrafiken är baserat på ett otillfredsställande underlag.
En analys av vad en total avreglering får för effekter på
järnvägstrafiken och på samhällsekonomin saknas. Regeringen
anser därför att frågan om avreglering av järnvägstrafiken bör
beredas vidare och bli föremål för noggrann analys och
omprövning innan ett slutgiltigt beslut.
Enligt propositionen kommer detta beredningsarbete inte att
hinnas med så att alla beslut kan meddelas före den 1 januari
1995. Regeringen bör därför ges erforderlig tid för att bedöma
hur arbetet skall bedrivas fortsättningsvis. Genomförandet av
avregleringen föreslås därför anstå tills vidare (punkterna 1--5
i proposition 1993/94:166). Regeringen avser återkomma till
riksdagen med en slutlig ståndpunkt under år 1995.
3. Motionsförslag
Två motioner har väckts med anledning av regeringens förslag.
I motion T3 (kds, m, c, fp) framhålls att avregleringen av
järnvägstrafiken är en angelägen reform som därför inte bör
skjutas upp.
I motion T2 (kds, c, fp) framhålls att inom ramen för
statens insatser för att förbättra miljön och förutsättningarna
för ekonomisk tillväxt görs nu stora järnvägsinvesteringar i
Mälardalen. För att den positiva samhällsekonomiska vinsten
skall kunna nås krävs ett effektivt trafikupplägg med moderna
tåg. Med tanke på den tidsplan som gäller bör trafikoperatörer
utses senast i början av år 1995 samtidigt som tågmateriel
upphandlas. Enligt motionen har dock statens agerande när det
gäller bl.a. järnvägstrafikens avreglering och tillsättandet av
en särskild utredningsman skapat oklara trafikförutsättningar.
Motionärerna framhåller mot denna bakgrund att lämnade
utfästelser om trafikeringen på Mälarbanan, enligt
överenskommelsen från år 1991 mellan Banverket och regionens
bolag Mälarbanans Intressenter AB (MIAB), måste säkerställas.
Motionärerna anser vidare att staten omedelbart måste förbereda
trafikstart och upphandla ny tågmateriel så att den trafik
MIAB:s ägare förväntar sig genom överenskommelsen kan etableras
senast hösten 1996.
4. Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att rådrum bör skapas
så att frågan om järnvägens avreglering kan bli föremål för
en noggrann analys och omprövning innan ett slutgiltigt beslut
fattas. Utskottet tillstyrker därför propositionen och avstyrker
motion T3 (kds, m, c, fp).
Utskottet kan beträffande trafiken på Mälarbanan
konstatera att den 11 september 1991 träffades ett avtal mellan
Delegationen för infrastrukturinvesteringar, Banverket och MIAB
om en utbyggnad och upprustning av järnväg och stationer på
Mälarbanan. Det totala investeringsbeloppet beräknas i avtalet
uppgå till ca 4 miljarder kronor i prisnivå 1990, varav den helt
övervägande delen finansieras med statliga medel. I
överenskommelsen anges i 11 § att MIAB åtar sig att verka för
att Mälarbanan trafikeras på i bilaga 3.1 angivet sätt så att
den tillskapade kapaciteten utnyttjas så effektivt som möjligt.
I nämnda bilaga anges bl.a. vilken typ av fordonsmateriel samt
omfattning och kvalitet på trafikupplägg som Mälarbanans
upprustning och utbyggnad skall kunna möjliggöra.
Enligt vad utskottet bedömer synes därmed inte föreligga
någon utfästelse från statens sida om hur trafikeringen skall
utformas. Inte heller synes några förpliktelser finnas om att
staten skall förbereda trafikstart eller upphandla tågmateriel.
Utskottet vill erinra om att på uppdrag av den tidigare
regeringen har en översyn skett av förutsättningarna för en
utveckling av järnvägstrafiken bl.a. i Mälardalen (K 1993:10).
Utredaren har lämnat sin slutrapport i juli 1994 (Tåget kommer,
SOU 1994:109) där han bl.a. anför att nuvarande
investeringsordning "leder lätt till att kravställare och
intressenter kan ge sken av att trafikeringen löser sig själv
för att inte i onödan belasta banutbyggnadskalkylen med
ytterligare kostnader. När sedan banutbyggnaden beslutats visar
det sig -- såsom nu är fallet -- att ingen har råd att beställa
tåg för att köra en företagsekonomisk trafik på spåren. Krav
riktas då åter mot staten". Utredaren anser att det finns ett
klart behov av stödåtgärder för trafiken i bl.a. Mälardalen
under ett uppbyggnadsskede. Mot denna bakgrund föreslås att ett
statligt villkorslåneinstitut inrättas för fordonsanskaffning.
Utskottet anser att med statens övergripande ansvar för
trafikförsörjningen finns det ett intresse av att den
samhälleliga nyttan av investeringar i trafikens infrastruktur
tas till vara. I regeringens proposition 1994/95:25 Vissa
ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. föreslås att riksdagen
anvisar 2 miljarder kronor för sysselsättningsskapande åtgärder
inom Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde. Av dessa
medel avses 300 miljoner kronor användas för att åstadkomma en
sammanhållen, effektiv och konkurrenskraftig tågtrafik som
trafikhuvudmännen helt eller delvis finansierar (1994/95:TU2y).
Det kan gälla t.ex. gälla anskaffning och ombyggnad av rullande
materiel.
Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet
motion T2 (kds, c, fp).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avreglering av järnvägstrafiken
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:T3 godkänner vad
som i propositionen anförts om att skjuta upp genomförandet av
riksdagens beslut om avreglering av järnvägstrafiken och därmed
sammanhängande frågor,
res. 1 (m, c, fp)
2. beträffande trafiken på Mälarbanan
att riksdagen avslår motion 1994/95:T2.
res. 2 (m, fp) - motiv.
Stockholm den 8 december 1994
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo
Komstedt (m), Håkan Strömberg (s), Bo Nilsson (s), Jarl Lander
(s), Jan Sandberg (m), Ulrica Messing (s), Karin Starrin (c),
Krister Örnfjäder (s), Kenth Skårvik (fp), Hans Stenberg (s),
Karl-Erik Persson (v), Monica Green (s), Birgitta Wistrand (m),
Elisa Abascal Reyes (mp), Lena Sandlin (s) och Ulla Löfgren (m).
Reservationer
1. Avreglering av järnvägstrafiken (mom. 1)
Wiggo Komstedt (m), Jan Sandberg (m), Karin Starrin (c), Kenth
Skårvik (fp), Birgitta Wistrand (m) och Ulla Löfgren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "motion T3 (kds, m, c, fp)"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att riksdagens beslut att
avreglera järnvägstrafiken från den 1 januari 1995 ligger fast.
Detta är nödvändigt om de omfattande investeringar som nu görs i
järnvägens infrastruktur skall kunna utnyttjas för en utbyggnad
av kundanpassade och kostnadseffektiva trafiksystem. Nuvarande
reglering och den oklarhet som råder om framtida
trafikeringsvillkor utgör ett allvarligt hinder inte minst för
trafikhuvudmännens anskaffning av rullande materiel. Utskottet
tillstyrker därför motion T3 (kds, m, c, fp) och avstyrker
regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande avreglering av järnvägstrafiken
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T3 avslår
proposition 1994/95:72,
2. Trafiken på Mälarbanan (mom. 2) -- motiveringen
Wiggo Komstedt (m), Jan Sandberg (m), Kenth Skårvik (fp),
Birgitta Wistrand (m) och Ulla Löfgren (m) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "motion T2 (kds, c, fp)" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att förutsättningar för en utbyggnad av
kundanpassade och kostnadseffektiva trafiksystem kan skapas
genom en avreglering av järnvägstrafiken. Om avregleringsarbetet
fullföljs kan därmed enligt utskottets mening syftet med motion
T2 (kds, c, fp) tillgodoses. Motionen bör därför inte i detta
sammanhang föranleda någon åtgärd från riksdagens varför den
avstyrks.