I betänkandet tillstyrker utskottet att riksdagen antar
regeringens förslag i proposition 1994/95:81 till lag om
upphävande av skeppsklarerarförordningen (1934:119).
Förordningen framstår som otidsenlig mot bakgrund av den
tekniska utvecklingen under de 60 år som gått sedan år 1934 och
föreslås upphöra att gälla vid utgången av innevarande år.
Propositionen
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i
proposition 1994/95:81 att riksdagen antar regeringens förslag
till lag om upphävande av skeppsklarerarförordningen (1934:119).
Lagförslaget har fogats som bilaga till detta
betänkande.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framhålls att en skeppsklarerares
huvudfunktion är att som ombud för eller anställd av en redare
eller tidsbefraktare se till att de handlingar som erfordras för
ett fartygs klarering lämnas korrekt ifyllda till vederbörande
myndighet. Skeppsklareraren skall dessutom underrätta
befälhavaren om vilka författningar som gäller för sjöfarten
och, om det behövs, anskaffa lots, inge handlingar för
skeppsmätning och biträda med inkassering av frakt. Han skall
även se till att sjöfartsavgifterna betalas. Vidare kan
skeppsklareraren träda in som betalningsgarant för farleds- och
fyravgifter samt bistå redaren med upphandling av tjänster och
varor av olika slag.
Enligt skeppsklarerarförordningen (1934:119) krävs det
auktorisation av Sjöfartsverket för att klarera fartyg. I
propositionen föreslås att förordningen upphävs. När den
infördes ansåg man -- framhålls det i propositionen -- att det
behövdes lagstiftning om hur redaren skulle kommunicera med
myndigheter och lösa praktiska frågor i samband med ett
hamnanlöp. Den moderna tekniken har medfört att förordningen
framstår som otidsenlig och att behovet av en offentligrättslig
reglering av skeppsklarerarverksamheten har minskat. Den
information som redare och befälhavare behöver i samband med
hamnanlöp finns tillgänglig på ett nytt sätt och kan genom
informationsteknologin överföras enklare och snabbare än förr.
Auktorisation av skeppsklarerare motiveras enligt regeringen
inte heller av något större allmänt intresse. Internationellt
sett är det ovanligt med en statlig reglering av
skeppsklarerarverksamheten.
Utskottets ställningstagande
Som framhålls i propositionen har 1934 års
skeppsklarerarförordning ett sådant innehåll att frågan om dess
upphävande numera -- till följd av reglerna i 1974 års
regeringsform -- skall underställas riksdagen. Utskottet har
ingen erinran mot regeringens förslag och tillstyrker därför att
riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om upphävande av förordningen.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
upphävande av skeppsklarerarförordningen (1934:119).
Stockholm den 6 december 1994
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt
(m), Håkan Strömberg (s), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Karin
Starrin (c), Krister Örnfjäder (s), Kenth Skårvik (fp), Hans
Stenberg (s), Karl-Erik Persson (v), Monica Green (s), Birgitta
Wistrand (m), Elisa Abascal Reyes (mp), Lena Sandlin (s), Tommy
Waidelich (s), Ulla Löfgren (m) och Carl G Nilsson (m).
Propositionens lagförslag
Bilaga
Förslag till
Lag om upphävande av skeppsklarerarförordningen (1934:119)
Härigenom föreskrivs att skeppsklarerarförordningen (1934:119)
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994.