I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens samtliga
förslag under avsnittet Post- och telekommunikation i årets
budgetproposition. Förslagen avser medelsanvisningar på
sammanlagt drygt 1,3 miljarder kronor för det förlängda
budgetåret 1995/96 med fördelning på följande ändamål:
00>Post- och telestyrelsen
90>249,0 mkr
00>Upphandling av särskilda samhällsåtaganden
90>539,6 mkr
00>Ersättning till Posten AB för rikstäckande
00>betalnings- och kassaservice
90>300,0 mkr
00>Kostnader förenade med statens ägande i SOS
00>Alarmering AB
90>210,0 mkr
I betänkandet behandlas också ca 30 motionsyrkanden. De avser
bl.a. en privatisering av Posten AB och Telia AB samt
prissättning och regionalpolitisk utveckling inom post- och
telekommunikationsområdet. Med hänvisning till främst gällande
ansvarsförhållanden och pågående beredningsarbete avstyrks
samtliga motionsyrkanden. Utskottet förutsätter dock att syftet
med flera motioner kommer att tillgodoses. Det gäller exempelvis
yrkanden om en utveckling av post- och telemarknaden som främjar
en regionalpolitiskt önskvärd samhällsutveckling.
Till betänkandet har fem reservationer fogats.
M-ledamöterna anser att Posten AB och Telia AB bör
privatiseras och att anslaget till Posten AB för rikstäckande
betalnings- och kassaservice bör minskas till 150 miljoner
kronor.
Fp-ledamoten anser att en privatisering av Telia AB bör
anstå till dess att en tillfredsställande konkurrenssituation
råder på telemarknaden. Fp-ledamoten anser vidare att statlig
upphandling bör prövas av teleinvesteringar som inte är
företagsekonomiskt lönsamma men som bedöms vara
samhällsekonomiskt eller regionalpolitiskt motiverade.
Enligt c-ledamoten bör anslaget till Posten AB för
rikstäckande betalnings- och kassaservice beräknas till 375
miljoner kronor.
Till betänkandet har ett särskilt yttrande fogats av
m-ledamöterna om angelägenheten av en fortsatt avreglering av
telemarknaden.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Post- och telekommunikation
Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) under avsnittet D. Post- och
telekommunikation (s. 77--87)
1. att riksdagen till Post- och telestyrelsen för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 248 981 000 kr (punkt D 1, s.
81--83),
2. att riksdagen till Upphandling av särskilda
samhällsåtaganden för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 539 588 000 kr (punkt D 2, s. 83--84),
3. att riksdagen till Ersättning till Posten AB för
rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kr (punkt D 3,
s. 84--85),
4. att riksdagen till Kostnader förenade med statens ägande
i SOS Alarmering AB för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 210 000 000 kr (punkt D 4, s. 85),
5. att riksdagen till Informationsteknik: Telekommunikation
m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
37 500 000 kr (punkt D 5, s. 86--87).
Motionerna
1994/95:T208 av Karl-Gösta Svenson och Jeppe Johnsson (båda m)
vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa likvärdiga konkurrensvillkor
avseende teletransmissionskostnader.
1994/95:T220 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar att under anslaget D 3. Ersättning
till Posten AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice
inom Kommunikationsdepartementet anvisa ett i förhållande till
regeringen minskat anslag med 150 000 000 kr.
1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
36. att riksdagen hos regeringen begär att den granskar
Postens omstrukturering ur ett regionalpolitiskt perspektiv,
37. att riksdagen hos regeringen begär att den granskar
telemarknadens expansion och utarbetar ett lagförslag för att
skydda glesbygdskonsumenten och privatkonsumenter i allmänhet.
1994/95:T232 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
15. att riksdagen till Ersättning till Posten AB för
rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret 1995/96
anvisar 75 000 000 kr utöver regeringens förslag eller således
375 000 000 kr.
1994/95:T237 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas
7. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att privatisera SILA, Arlanda,
Swebus och de delar av Posten AB och SJ som redan i dag är
konkurrensutsatta.
1994/95:T239 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas
14. att riksdagen avvisar regeringens förslag att under ett
nytt anslag (D 5) anvisa medel (37 500 000 kr) för
Telekommunikation,
15. att riksdagen under anslaget anvisar ytterligare
37 500 000 kr för utökade forskningsinsatser inom
informationsteknologins område,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om avgiftsuttag från aktörer verksamma på
postmarknaden.
1994/95:T801 av Elving Andersson och Agne Hansson (båda c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Postens prissättning för
tidningsdistribution på landsbygden.
1994/95:T802 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att telesamtal inom ett län högst skall debiteras enligt
regiontaxa.
1994/95:T803 av Lennart Fremling m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statlig upphandling av teleinvesteringar som
inte är företagsekonomiskt lönsamma men bedöms vara
samhällsekonomiskt lönsamma eller regionalpolitiskt motiverade.
1994/95:T804 av Jan Sandberg (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att snarast uppta förhandlingar med EU om förläggning av den nya
telemyndigheten till Sverige.
1994/95:T805 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att upprätthålla
lagstiftningens krav om oförändrad postservice i glesbygden.
1994/95:T806 av Bo Bernhardsson och Bengt Silfverstrand (båda
s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att återinföra ett prismål för
fack- och specialtidningar.
1994/95:T807 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen till Ersättning för rikstäckande
betalnings- och kassaservice för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 350 000 000 kr,
2. att riksdagen beslutar att Postverkets inlevererade
överskott skall höjas med 50 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag för budgetåret 1995/96.
1994/95:T808 av Elver Jonsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högskoleutbildningen på distans genom
telesystemets utformning kan prioriteras för Dalsland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tillräcklig kapacitet i Dalslands
AXE-nät,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om gemensamt riktnummer för hela
landskapet Dalsland.
1994/95:A404 av Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att AXE-systemet på telenätet
skyndsamt byggs ut.
1994/95:A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tydligare krav skall ställas på
Postverket för att ge god service i hela landet,
14. att riksdagen hos regeringen begär en utredning för att
undersöka om den ökade konkurrensen för Postverket inneburit
minskade möjligheter att fullgöra allmänhetens och riksdagens
krav på god service i hela landet.
1994/95:K810 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om privatisering av Telia AB.
1994/95:K811 av Mats Odell (kds) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förtydligande av telelagen så att det
klart framgår att samtrafik även skall kunna ske på nivån
optofiber, särskilt i lands- och glesbygd, där det vore alltför
kostsamt att etablera flera parallella nät.
1994/95:N298 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
7. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja
Posten,
8. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja
Telia.
1994/95:Ub903 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
försäljning av Telia AB i enlighet med vad som anförts i
motionen,
9. att riksdagen hos regeringen begär utredning om
ytterligare åtgärder för att avreglera den svenska telemarknaden
i enlighet med vad som anförts i motionen.
Inledning
I detta betänkande behandlas regeringens förslag i
budgetpropositionen under rubriken Post- och telekommunikation
samt ca 30 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden om
post- och telefrågor. I sammanhanget kan nämnas att utskottet
tidigare i vår har behandlat motionsyrkanden som omfattar
infrastruktursatsningar för flera trafikslag (Trafikpolitikens
inriktning, bet. 1994/95:TU13). Bland dessa motionsyrkanden
ingår bl.a. förslag om regionala åtgärder på teleområdet för
olika delar av landet. Vidare kan nämnas att utskottet avser att
under hösten 1995 återkomma till ämnesområdet genom att behandla
ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden om
informationsteknikens utveckling.
Utskottet
1 Bakgrund
Mot bakgrund av bl.a. den förändrade marknadssituationen på
post- och telekommunikationsområdet beslutade riksdagen år 1993
om ny lagstiftning samt om förändrade marknadsförutsättningar
för affärsverken Postverket och Televerket.
Den 8 juni 1993 fattade riksdagen beslut om en telelag och
en förändrad verksamhetsform för Televerket, m.m. (prop.
1992/93:200, bet. TU30, rskr. 443). Genom beslutet godkände
riksdagen den nya lagstiftningen samt ombildningen av Televerket
till ett av staten helägt aktiebolag, Telia AB. Bolagiseringen
genomfördes och telelagen (1993:597) och lagen (1993:599) om
radiokommunikation trädde i kraft den 1 juli 1993.
Den 17 december 1993 beslutade riksdagen om en postlag och
en förändrad verksamhetsform för Postverket m.m. (prop.
1993/94:38, bet. TU11, rskr. 119). Genom beslutet godkände
riksdagen den nya lagstiftningen på postområdet samt
ombildningen av Postverket till ett av staten helägt aktiebolag,
Posten AB. Bolagiseringen genomfördes och postlagen (1993:1684)
trädde i kraft den 1 mars 1994.
I samband med de båda besluten överfördes
myndighetsuppgifterna på post- och teleområdet till den
nybildade myndigheten, Post- och telestyrelsen. På postområdet
är styrelsen tillsynsmyndighet samt ansvarar för hanteringen av
obeställbara brevförsändelser. Som förvaltningsmyndighet på
telekommunikationsområdet är styrelsen funktionsansvarig för
telesystemet i Sverige, vilket innebär att myndigheten ansvarar
för att det finns ett väl fungerande allmänt
telekommunikationssystem som täcker hela landet och kan erbjudas
alla. Post- och telestyrelsen har också ansvaret för
samhällsåtaganden på post- och teleområdet gällande
totalförsvarets och funktionshindrades behov av
kommunikationstjänster.
2 Anslagsfrågor
2.1 Anslaget D 1. Post- och telestyrelsen
Från anslaget ersätts Post- och telestyrelsen för de kostnader
styrelsen har i samband med tillståndsgivning, tillsyn,
föreskrivande verksamhet och marknadsövervakning. Vidare
disponeras anslaget för arbetet med nationell och internationell
harmonisering av regler och standardisering av tekniska krav.
Styrelsen uppbär avgifter enligt post- och telelagstiftningen
och viss annan lagstiftning. Avgifterna, som inlevereras på
inkomsttitel till statsbudgeten, skall motsvara full täckning
för samtliga kostnader som uppkommer i samband med myndighetens
verksamhetsåtaganden, utom kostnader för vissa
samhällsåtaganden.
Regeringen föreslår en medelsanvisning på 248 981 000 kr för
det förlängda budgetåret 1995/96.
Regeringens förslag i denna del har inte föranlett några
motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker förslaget.
2.2 Anslaget D 2. Upphandling av särskilda samhällsåtaganden
Regeringen föreslår en medelsanvisning på nära 540 miljoner
kronor för det förlängda budgetåret 1995/96 enligt följande
fördelning:
Televerksamhet
00>Totalförsvarsområdet
90>349 734 000 kr
00>Handikappområdet
90>6 000 000 kr
Postområdet
00>Totalförsvarets behov av brevbefordran
90>36 000 000 kr
00>Befordran av blindskrift
90>40 500 000 kr
00>Handikappservice i samband med postservice
90>30 000 000 kr
00>Befordran av blindskriftsförsändelser
90>77 354 000 kr
90>539 588 000 kr
Regeringens förslag i denna del har inte föranlett några
motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker förslaget.
2.3 Anslaget D 3. Ersättning till Posten AB för rikstäckande
betalnings- och kassaservice
Från anslaget utbetalas ersättning till Posten för den
rikstäckande betalnings- och kassaservice som företaget har
förbundit sig att tillhandahålla enligt det avtal som upprättats
med staten.
Regeringen anger att inom Posten pågår en omfattande
rationalisering och strukturförändring med målet att förbättra
produktiviteten och nå ett bättre resultat. Utan att frångå
målet om en rikstäckande post- och kassaservice framhålls att en
anslagsbesparing därmed är möjlig att åstadkomma. Regeringen
föreslår mot denna bakgrund en medelsanvisning på 300 miljoner
kronor för det förlängda budgetåret 1995/96. Det innebär enligt
propositionen en reducering av anslaget med 50 miljoner kronor.
Tre motioner har väckts som behandlar regeringens förslag till
medelsanvisning.
I motion T220 (m) framhålls att inom Posten pågår sedan flera
år ett arbete med att höja produktiviteten. Genom ny
informations- och kommunikationsteknik bedöms att ytterligare
möjligheter finns att uppnå effektiviseringar. Vidare bör
beaktas att det ligger i Postens intresse att visa sin styrka
som ett rikstäckande företag. Mot denna bakgrund föreslås att
anslaget halveras till 150 miljoner kronor budgetåret 1995/96.
I motion T232 (c) efterlyses en konsekvensanalys av
regeringens förslag till medelsanvisning. I avvaktan på att
regeringen kan leda i bevis att den föreslagna neddragningen
inte försämrar service och tillgänglighet i glesbygd bedöms
besparingen som oacceptabel. Enligt motionen bör därför anslaget
räknas upp med 75 miljoner kronor till sammanlagt 375 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96.
I motion T807 (kds) anges att målet att garantera en
rikstäckande betalnings- och kassaservice kan tolkas olika av
regeringen och Posten. Likaså kan pågående rationalisering
medföra påfrestningar på service och arbetstillfällen i
glesbygden. Den föreslagna neddragningen av anslaget riskerar
därför att drabba just glesbygdsservice. Enligt motionen är det
lämpligare att besparingen kommer från en allmän
rationalisering. Mot denna bakgrund föreslås en medelsanvisning
på 350 miljoner kronor och att Postens avkastningskrav samtidigt
höjs med 50 miljoner kronor.
Utskottet kan konstatera att riksdagen har slagit fast att
alla skall ha tillgång till en väl fungerande kassaservice.
Utskottet anser att detta krav bör ligga fast. För att erbjuda
ett rikstäckande kassaservicenät till rimliga kostnader är det
samtidigt nödvändigt med en fortsatt utveckling och
effektivisering av Postens betalningsförmedlingstjänster. Av
samma skäl är det även angeläget att Posten kan utveckla och
utföra ytterligare finansiella tjänster. Med hänvisning till vad
som nu anförts förutsätter utskottet att riksdagens krav om en
rikstäckande kassaservice för alla uppfylls.
Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag
till medelsanvisning och avstyrker följaktligen motionerna T220
(m), T232 (c) och T807 (kds) i nu behandlad del.
2.4 Anslaget D 4. Kostnader förenade med statens ägande i SOS
Alarmering AB
SOS Alarmering AB har till uppgift att samordna samhällets
alarmeringsfunktioner och möjliggöra snabba och effektiva
hjälpinsatser. Staten betalar en årlig avtalsmässig avgift till
bolaget för vissa grundkostnader.
Regeringen föreslår en medelsanvisning på 210 miljoner kronor
för det förlängda budgetåret 1995/96.
Regeringens förslag i denna del har inte föranlett några
motionsyrkanden. Utskottet tillstyrker förslaget.
2.5 Anslaget D 5. Informationsteknik:
Telekommunikation m.m.
I propositionen anges att det finns behov av förstärkta
resurser för att uppnå målet att Sverige även fortsättningsvis
skall ha en tätposition när det gäller utveckling och användning
av informationsteknik. Regeringen framhåller att man har för
avsikt att kontinuerligt följa utvecklingen på området främst
vad gäller tillgång till och kostnader för kommunikation och
nättjänster i landets alla delar.
I sammanhanget framhålls att regeringen har gett
Riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag att se över telelagens
effekter för att utvärdera om lagstiftarens intentioner att
skapa förutsättningar för en fungerande konkurrens uppfylls.
Dessutom kommer regeringen att ta initiativ till att studera
konkurrensförutsättningarna på hela telemarknaden och hur
tillgången till goda tele- och datakommunikationer till rimliga
priser kan främjas i landets alla delar. Enligt vad utskottet
erfarit avses vidare projekt genomföras med syfte att främja
såväl en bred användning som en ökad kunskap om
informationsteknikens möjligheter och förutsättningar. Mot denna
bakgrund föreslås att 37,5 miljoner kronor anvisas över det nya
anslaget Informationsteknik: Telekommunikation m.m.
I motion T239 (kds) avvisas regeringens förslag. Enligt
motionen kan man än så länge inte peka på något som tyder på att
utvecklingen inte blir positiv även i glesbygden med ökade
investeringar och sänkta priser. Medlen föreslås i stället
överföras till Kommunikationsforskningsberedningen för utökad
forskning inom informationsteknikens område.
Enligt utskottets mening kan den nya informationstekniken
möjliggöra att vår konkurrenskraft stärks och att
levnadsstandarden och miljön förbättras. Det är därför av stor
betydelse att landets alla delar kan ta till vara de möjligheter
som teknikutvecklingen innebär. Som regeringen anger finns det
en rad olika frågor som kan behöva övervägas närmare. Det gäller
bl.a. den nya teknikens utveckling och användning samt hur en
väl fungerande konkurrenssituation skall kunna uppnås utan att
samhällsmålen hotas.
Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag
att riksdagen anvisar 37,5 miljoner kronor till anslaget
Informationsteknik: Telekommunikation m.m. för nästa budgetår.
Utskottet förutsätter att regeringen för riksdagen kommer att
redovisa hur medlen används. Utskottet avstyrker motion T239
(kds) i nu aktuell del.
3 Privatisering av Telia AB och Posten AB
3.1 Motionsförslag
Frågan om en utförsäljning och privatisering av Posten och
Telia behandlas i fyra motioner.
I motionerna T237, N298 och Ub903 (samtliga m) framhålls att
statliga verksamheter som redan i dag är konkurrensutsatta,
eller som utan problem kan konkurrensutsättas, skulle fungera
lika bra eller bättre som privat drivna företag. Genom en
privatisering får företagen dessutom tillgång till riskkapital
och bättre utvecklingsmöjligheter. Telia hör till de
verksamheter som i ett första steg bör privatiseras. Telia
behöver i samband med internationaliseringen en marknadsmässig
värdering samt nytt kapital för att offensivt kunna delta i den
fortsatta omstruktureringen av branschen. Som ett första steg
bör en minoritetspost i Telia bjudas ut i samband med en
nyemission. Senare bör företaget i övrigt bjudas ut på
motsvarande sätt. Vidare anges att Posten bedriver
konkurrensutsatt verksamhet som t.ex. Postbanken, vilka kan
komma i fråga för ägarbreddningar och privatisering. Regeringen
bör ges bemyndigande att sälja såväl Telia som Posten.
I motion K810 (fp) framhålls att effektiv konkurrens gynnar
konsumentintresset. Telemarknaden bör därför utvecklas mot
verklig konkurrens med så jämnstarka marknadspartners som
möjligt. Telia har dock ännu en alltför dominerande ställning på
den svenska telemarknaden, även om konkurrensen för närvarande
ökar. Enligt motionen bör man därför avvakta med en
privatisering av Telia till dess att en tillfredsställande
konkurrens uppnåtts på marknaden.
3.2 Utskottets ställningstagande
Post- och telekommunikationer utgör en väsentlig del av
landets infrastruktur. De har stor betydelse för näringslivets
konkurrenskraft och de enskilda människorna i landet. Det är
därför nödvändigt att se till att landets alla delar har
tillgång till en god post- och teleservice. Vidare krävs att
funktionshindrade erbjuds en god post- och teleservice.
När Postverket och Televerket bolagiserades uttalade
riksdagen mot denna bakgrund att statsmakternas behov av
styrning, kontroll och insyn måste tillgodoses på ett
tillfredsställande sätt. Ett av de skäl som den dåvarande
regeringen framförde var att genom ett statligt ägande skapas
garantier för att såväl serviceåtaganden som demokratiskt
inflytande kan säkerställas.
Mot denna bakgrund är utskottet inte berett att förorda att
Posten och Telia privatiseras. Utskottet avstyrker motionerna
T237 (m), N298 (m) och Ub903 (m) och K810 (fp) i nu aktuell del.
4 Fortsatt avreglering av telemarknaden
4.1 Motionsförslag
I motion Ub903 (m) framhålls att avregleringen och
liberaliseringen av lagstiftningen på teleområdet måste drivas
vidare. Utöver en privatisering av Telia finns det enligt
motionen skäl att analysera andra åtgärder i avreglerande syfte.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag som
syftar till en fortsatt avreglering inom
informationsteknikområdet.
I motion K811 (kds) anges att kommunala fiberoptiska nät
håller på att byggas ut på flera orter i landet. Det enda sättet
att förhindra att landsbygdskommunerna halkar efter i denna
utveckling är att säkerställa att deras datanät kan kopplas ihop
med varandra och med de nät som nu byggs i storstäderna. Detta
förhindras dock av Telias prispolitik och av att bolaget vägrar
att hyra ut ledig kapacitet. Enligt motionen bör därför
telelagen förtydligas så att det framgår att samtrafik även
skall kunna ske på nivån optofiber, särskilt i lands- och
glesbygd där det vore alltför kostsamt att etablera flera
parallella nät. Telias konkurrenter kan därmed beredas möjlighet
att hyra de outnyttjade fiber som redan i dag knyter samman alla
små och medelstora tätorter i landet.
4.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är viktigt att telemarknaden fungerar
väl så att de mål som angetts av statsmakterna uppnås. För detta
krävs bl.a. en aktiv konkurrensvårdande politik samt en
kontinuerlig uppföljning av hur de telepolitiska målen uppnås.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om det uppdrag som
regeringen har gett RRV att se över telelagen för att utvärdera
om lagstiftarens intentioner att skapa förutsättningar för en
fungerande konkurrens uppfylls.
En fungerande samtrafik är enligt utskottets mening en
förutsättning för att det svenska telesystemet skall kunna
utnyttjas effektivt så att abonnenter i olika nät kan nå
varandra. Alla tillståndshavare är skyldiga att öppna sina nät
för samtrafik med andra tillståndshavare. Enligt vad utskottet
erfarit säljer Telia i enlighet med gällande reglering
nättjänster antingen via något av de kopplade näten eller via
uthyrda förbindelser. Vidare gäller enligt gängse
internationella definitioner att begreppet "samtrafik" omfattar
trafik i det kopplade nätet, och således inte "nivån optofiber"
som motion T811 (kds) synes avse. Av budgetpropositionen framgår
att regeringen avser att initiera en studie med uppgift att se
över konkurrensförutsättningarna på hela telemarknaden och hur
tillgången till goda tele- och datakommunikationer till rimliga
priser i landets alla delar kan främjas.
I avvaktan på resultatet av pågående och aviserat
utredningsarbete bör enligt utskottets mening motionerna Ub903
(m) och K811 (kds) i nu behandlad del inte bli föremål för någon
åtgärd från riksdagens sida. Motionsyrkandena avstyrks
följaktligen.
5 Regionalpolitisk utveckling inom postområdet
5.1 Motionsförslag
I motion T805 (c) anges att i Västerviks kommun pågår en
översyn av lantbrevbäringen som resulterat i indragningar av
s.k. avstickare från lantbrevbärarens färdväg. Dessa
förändringar upplevs som klara försämringar och i strid med
gällande lagstiftning. Vad människorna i glesbygden kräver är
inte ytterligare service, men de vill självklart behålla den
service de redan har. Mot denna bakgrund föreslås att regeringen
utnyttjar sitt ägarinflytande i Posten i syfte att bevara
postservicen i glesbygden.
I motion T239 (kds) riktas kritik mot det i
budgetpropositionen omnämnda utredningsarbete som skulle studera
förutsättningarna för en finansiering av de regionala och
sociala kostnaderna på postområdet med avgifter från de företag
som är verksamma på marknaden. Enligt motionen riskerar sådana
avgifter att slå ut nya aktörer på marknaden. Den långsiktiga
samhälleliga kostnaden i form av lägre effektivitet skulle vida
överstiga intäkterna. Dessutom är Posten så dominerande på
marknaden att företaget ändock skulle få stå för huvuddelen av
avgifterna.
I motion T221 (mp) framhålls att med goda regionala
förbindelser menas även bra postkommunikationer. Posten har den
senaste tiden lagt ner flera av sina kontor och infört
lantbrevbäring samt "post i butik". Enligt motionen bör en
noggrann utredning göras om detta förfaringssätt leder till
försämringar för glesbygd och småsamhällen.
I motion A442 (mp) framhålls att posten behöver förbättras i
glesbygden. Nedläggningarna av allt fler postkontor och den
kraftigt försämrade servicen är oacceptabla. Riksdagen bör
därför uttala tydligare krav på Posten om att en god service
skall finnas i hela landet, oavsett bostadsort. En utredning bör
vidare tillsättas för att undersöka om den ökade konkurrensen
inom området lett till försämrade möjligheter att motsvara
allmänhetens krav på god service i hela landet. Om så är fallet
kan det enligt motionen vara rimligt att genom avgifter från
konkurrerande företag se till att dessa kostnader fördelas över
branschen i dess helhet.
5.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet delar den grundsyn som kommer till uttryck i
motionerna om att utvecklingen på postmarknaden utgör en viktig
förutsättning för den regionala utvecklingen. Utskottet vill
erinra om att riksdagen mot denna bakgrund har fastställt
sociala och regionalpolitiska mål i postlagen. Det åligger
Post- och telestyrelsen att verka för att målen uppnås. Vidare
anvisas medel över statsbudgeten för upphandling av särskilda
samhällsåtaganden till förmån för bl.a. handikappade. I
sammanhanget bör också nämnas det avtal som regeringen träffat
med Posten om bl.a. upprätthållande av post- och kassaservice i
hela landet samt om ett pristak för privatpersoners inrikes
befordran av brevförsändelser.
Utskottet vill vidare erinra om att det i sitt av riksdagen
godkända betänkande 1993/94:TU11 Postlag och en förändrad
verksamhetsform för Postverket m.m. behandlade statsmakternas
styrning, kontroll och inflytande över postmarknaden. Utskottet
framhöll att vid en övergång till en avreglerad marknad
samtidigt som verksamhetsformen förändras gäller att särskilda
krav måste ställas på uppföljning och utvärdering. Utskottet
anförde mot denna bakgrund att det fanns behov av en utförlig
redovisning som belyser bl.a. måluppfyllelse och servicegrad
inom postmarknaden.
Enligt utskottets uppfattning synes utvecklingen av
postmarknaden tillgodose statsmakternas krav på en fortsatt
rikstäckande postservice. Genom inte minst lantbrevbäringen
erbjuder Posten en unik service som når i princip alla.
Utskottets uppfattning om vikten av att utvecklingen följs upp
ligger dock fast.
I sammanhanget kan nämnas att utskottet har behandlat
uppföljningen av postmarknaden i ett yttrande till
konstitutionsutskottet tidigare i vår om regeringens behandling
av riksdagens skrivelser (yttr. 1994/95:TU3y). Utskottet
konstaterade i yttrandet att regeringen redovisat att
riksdagsskrivelsen med anledning av Postverkets bolagisering är
slutbehandlad trots att någon redovisning ännu inte har lämnats
till riksdagen om bl.a. måluppfyllelse och servicegrad inom
post- och telemarknaderna. Utskottet ansåg att det är mycket
viktigt att regeringen för riksdagen årligen redovisar hur de av
statsmakterna fastställda målen uppfylls. Med hänsyn till den
korta tidsrymd som förflutit sedan post- och telemarknaderna
avreglerats hade utskottet förståelse för att någon fullständig
redovisning ännu inte hade lämnats. Enligt utskottets mening var
det dock inte tillfredsställande att regeringen inte lämnat den
av riksdagen begärda redovisningen eller angett hur detta skall
ske. Utskottet förutsätter att den av riksdagen begärda
redovisningen av hur de av statsmakterna fastställda målen
uppfylls kommer att lämnas av regeringen.
Slutligen kan även nämnas att utskottet den 20 april 1995
beslutat att föreslå att Riksdagens revisorer granskar hur
riksdagen skall kunna följa hur de politiska målen för post- och
teleområdena uppfylls efter övergången till en avreglerad
marknadssituation.
Efter denna redovisning av statsmakternas insyn och inflytande
på postområdet och postservicens betydelse för den regionala
utvecklingen övergår utskottet till de frågor som aktualiseras i
motionerna.
Beträffande motion T805 (c) kan utskottet konstatera att det
ingår i Postens ansvar att upprätthålla lantbrevbärarservice.
Enligt vad utskottet erfarit förekommer heller inga
nedläggningar av lantbrevbäringslinjer. Däremot sker en
fortlöpande anpassning av servicen till förändringar i boendet.
Detta innebär såväl utsträckning av lantbrevbäringslinjer till
nya hushåll som indragningar om underlaget blivit för litet.
Indragningar sker enligt vad utskottet erfarit med varsamhet,
och särskild hänsyn tas till handikappade och rörelsehindrade
äldre personer. I sammanhanget kan nämnas att i dessa frågor
sker ett fortlöpande samråd mellan Posten och
tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen. Utskottet vill för
sin del understryka den betydelse som lantbrevbäringen har för
den regionala utvecklingen och förutsätter att riksdagens mål om
en väl fungerande och rikstäckande postservice uppfylls.
När det gäller motion T239 (kds) vill utskottet framhålla
vikten av att en aktiv konkurrensvårdande politik förs som
möjliggör att en rikstäckande postservice tryggas även i
framtiden. Utskottet välkomnar därför att regeringen låter
utreda möjligheterna till en solidarisk finansiering av de
regionala och sociala kostnaderna genom avgifter från samtliga
företag som är verksamma inom marknaden.
Utskottet förutsätter slutligen när det gäller motionerna
T221 och A442 (båda mp) att en granskning av Postens service ur
ett regionalpolitiskt perspektiv kommer att ske genom den
förutskickade uppföljningen av hur de politiska målen på
postområdet uppfylls. I avvaktan på resultatet av detta arbete
är utskottet inte berett att överväga en förändring av gällande
krav på Posten.
Utskottet kan beträffande serviceformen Post i butik
konstatera att en utbyggnad har påbörjats som gett övervägande
positiva erfarenheter. Utbyggnaden av denna verksamhet, som
kräver tillstånd från Finansinspektionen, har dock begränsats av
gällande regler. Enligt vad utskottet erfarit bereds för
närvarande inom regeringskansliet förslag om en förändrad
reglering. Förslag till riksdagen avses lämnas under hösten
1995. Utskottet anser att det är angeläget att denna översyn av
regelsystemet kommer till stånd.
Av det anförda följer att utskottet inte finner någon
riksdagens åtgärd erforderlig med anledning av de nu aktuella
motionsyrkandena. Dessa avstyrks följaktligen.
6 Prissättning av tidningsdistribution
6.1 Motionsförslag
I motion T801 (c) framhålls att Postens prissättning för
distribution av tidningar missgynnar landsbygdsservicen. Det
innebär att tidningsföretag kan tvingas säga nej till vissa
landsbygdsboende som abonnenter eller ta ut ett högre
prenumerationspris av dessa. Posten prissättning torde också
leda till att antalet distribuerade tidningar minskar, vilket i
sig innebär att övrig postservice på landsbygden fördyras.
Enligt motionen bör Posten sträva efter att få ned kostnaderna
för landsbygdsservicen genom ökade volymer. Tillgång till
tidningar är en viktig social rättighet som alla måste kunna ha
på någorlunda likvärdiga villkor. En
marginalkostnadsprissättning för tidningar bör vidare övervägas
i stället för det nuvarande systemet. Regeringen föreslås därför
utnyttja sitt ägarinflytande och se till att Postens
prissättning för distribution av tidningar på landsbygden blir
rättvis och likformig.
I motion T806 (s) framhålls att under de senaste åren har
stora förändringar skett när det gäller distributionen av
svenska tidningar och tidskrifter. Inte minst Postverkets
bolagisering och avregleringen av postverksamheten har inneburit
helt förändrade villkor för många tidskrifter. Upphävandet av
prismålet 1992 för postens tidningsbefordran ledde vidare till
kraftigt höjda portoavgifter samt till försämrade möjligheter
att påverka utvecklingen av portokostnaderna. För adresserade
medlemstidningar och andra fack- och specialtidningar anges att
Posten i praktiken är ensam distributör. Det finns därmed inga
möjligheter för dessa tidningar att pressa priserna på en
fungerande marknad. Posten kommer också under överskådlig
framtid att vara den enda rikstäckande distributören av
facktidningar. För de berörda tidningarna och tidskrifterna är
det av avgörande betydelse att prisutvecklingen inte är för
snabb. För att säkerställa utgivningen av den betydelsefulla
fackpressen och för att hejda de mycket kraftiga prishöjningarna
föreslås att det tidigare prismålet återinförs för fack- och
specialtidningar.
6.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att enligt gällande regler för
postmarknaden är det Posten själv som fastställer sina priser
för tidnings- och tidskriftsbefordran. Detta har setts som en
förutsättning för att Posten skall kunna ta ansvar för sin
ekonomi. I sammanhanget kan nämnas att Posten numera har
uppdragit åt sitt dotterbolag Tidningstjänst AB att svara för
uppgörelser med tidningsutgivarna rörande distributionen av
morgontidningar. Det är Postens bedömning att detta kan ge vissa
samordningsvinster som kan möjliggöra en prisutveckling som är
acceptabel.
Utskottet vill vidare erinra om att Posten inte längre har
ensamrätt till någon del av sin service. Konkurrensen är
särskilt stark när det gäller distributionen av morgontidningar,
där Posten har förlorat merparten av sin distribution såväl av
lönsamhetsskäl som på grund av svårigheten att kombinera den
omfattande lantbrevbärarservicen med morgontidig utdelning. Till
bilden hör vidare att Postens distribution av tidningar och
tidskrifter under lång tid inte burit sina egna kostnader. Genom
fortsatt rationalisering av verksamheten och prisförändringar
har dock en resultatförbättring skett.
Som avspeglas i de båda motionerna har dock Postens
förändrade prissättning inneburit konsekvenser som uppfattats
som starkt negativa. Utskottet delar den oro som kommer till
uttryck i motionerna. Det är viktigt att företag och enskilda på
landsbygden har tillgång till tidningar och tidskrifter på
rimliga villkor.
Enligt vad utskottet erfarit bereds för närvarande inom
regeringskansliet olika frågor som gäller den framtida
utformningen av postmarknaden. Under hösten 1995 avses en
departementsutredning presenteras och remissbehandlas. Utskottet
förutsätter att frågor om distributionen av tidningar och
tidskrifter på glesbygden och behovet av ett prismål kommer att
behandlas i detta sammanhang så att tidningar och tidskrifter
skall kunna erbjudas på tillfredsställande villkor. I avvaktan
på resultatet av detta arbete avstyrks motionerna T801 (c) och
T806 (s).
7 Regionalpolitisk utveckling inom teleområdet
7.1 Motionsförslag
I motion T208 (m) anges att i Blekinge, och då framför allt i
Karlskrona och Ronneby, pågår en anmärkningsvärd uppbyggnad av
tjänsteföretag inom informationsteknikens område. Telias
prissättning anges dock hämma utvecklingen.
Transmissionskostnaden till Stockholm för de större tätorterna i
Blekinge är nämligen ca 15 % högre än vad Malmö har. Enligt
motionen måste näringslivet i Blekinge få konkurrera på lika
villkor med andra landsdelar och inte hämmas i sin utveckling på
grund av för liten trafikvolym. Regeringen bör därför snarast
möjligt vidta åtgärder för att komma till rätta med detta
problem.
I motion T221 (mp) framhålls att med goda regionala
förbindelser menas även bra telekommunikationer.
Telekommunikationer är på mobilsidan avreglerade vilket bör ha
gynnat konsumenterna. Det är dock mycket svårt att få något
grepp om konsekvenserna av den senaste tidens teleutveckling för
bl.a. konsumenterna och vilka externa kostnader som eventuellt
kan ha tillkommit. På sikt tror motionärerna att en total
avreglering av telemarknaden kan vara gynnsam så länge
glesbygdskommunikationerna kan tryggas till jämlika priser.
Regeringen bör därför se över teleutvecklingen och utarbeta ett
lagförslag som skyddar glesbygdskonsumenter och
privatkonsumenter i allmänhet.
I motion T802 (fp) anges att de nya telefontaxorna som
infördes vid årsskiftet innebär att dessa på sina håll kan öka
med 50 %. Detta missgynnar särskilt län med stora geografiska
avstånd och med gles befolkning. Alla medborgare bör rimligen
kunna ringa till sin residensstad och betala enbart regiontaxa.
Telias teletaxor är enligt motionen felkonstruerade och inte
rättvisa. Riksdagen bör därför uttala att telesamtal inom ett
län skall som högst debiteras enligt regiontaxa.
Enligt motion T803 (fp) är investeringar i ett modernt tele-
och datanät av största betydelse för glesbygden. Det ger
möjligheter att bygga upp ett rationellt näringsliv med
livskraftiga småföretag. En del miljöskadligt resande kan
dessutom ersättas av kontakter via telenätet. Det kan vara
samhällsekonomiskt lönsamt att göra större investeringar i
telenätet även om det inte är lönsamt för det teleföretag som
driver nätet. Enligt motionen bör därför en ordning införas som
möjliggör statlig upphandling av sådana teleinvesteringar som
inte är lönsamma från företagsekonomisk synpunkt, men från
samhällsekonomisk, eller som bedöms vara regionalpolitiskt
motiverade. Motionärerna hänvisar till det system som gäller för
statlig upphandling av företagsekonomiskt olönsam järnvägs- och
flygtrafik.
I motion T808 (fp) framhålls att teletekniken spelar stor roll
för möjligheterna att eliminera de geografiska avståndens
nackdelar. Som exempel anges att den särskilda yrkesinriktade
fort- och vidareutbildningen som Högskolan
Trollhättan--Uddevalla specialiserat sig på bedrivs med hjälp av
teletekniken eller IT-tekniken. Det är därför enligt motionären
viktigt att telesystemets utveckling prioriteras. I motionen
konstateras vidare att tjänstesamhällets utveckling till stor
del bygger på teleteknikens tillämpning. Om människor skall
kunna använda denna nya teknik erfordras både en väl utbyggd
infrastruktur och ett taxesystem som uppmuntrar och i vart fall
inte försvårar en angelägen utveckling. Mot denna bakgrund
framhålls behovet av att tillräcklig kapacitet säkerställs i
Dalslands AXE-nät.
I motionen framhålls även att de geografiskt små
riktnummerområdena i Dalsland har spelat ut sin roll. Med
nuvarande teknik anges att de också förhindrar en rimlig
taxekonstruktion genom att samtal som egentligen är av lokal
karaktär för en dalslänning kostnadsmässigt är att jämföra med
regionala samtal eller rikssamtal. Detta hämmar Dalslands
utveckling och motverkar möjligheten att arbeta hemma och därmed
utnyttja en god miljö för hem och familj. Telia bör därför
enligt motionen ompröva riktnummerindelningen för Dalsland och
säkerställa att taxorna kan sättas så att teletrafiken inom och
med länet gynnas. Ett riktnummer för Dalsland bör därvid
införas.
I motion A404 (c) framhålls att den svenska skärgården är en
ovärderlig del av vårt land. För att skärgårdsföretag skall
kunna etableras och fortleva är det nödvändigt att utbyggnaden
av AXE-systemet påskyndas.
7.2 Utskottets ställningstagande
7.2.1 Övergripande synpunkter
Utskottet vill med anledning av motionerna först framhålla att
väl fungerande telekommunikationer har mycket stor betydelse för
företagen och de enskilda människorna i landet. I likhet med vad
som gäller för postområdet har riksdagen mot denna bakgrund
fastställt sociala och regionalpolitiska mål på teleområdet.
Sådana mål anges i telelagen. Det åligger Post- och
telestyrelsen att verka för att målen uppfylls. Vidare anvisas
medel över statsbudgeten för upphandling av särskilda
samhällsåtaganden till förmån för bl.a. handikappade. I
sammanhanget kan också nämnas det avtal som regeringen tecknat
med Telia bl.a. om taxeutveckling för hushålls- och viss
företagstelefoni samt om olönsamma telefonautomater i glesbygd.
Utskottet vill vidare erinra om att det krav på uppföljning och
utvärdering som redovisats under avsnitt 5.2 även gäller
utvecklingen inom teleområdet.
7.2.2 Telesystemets utbyggnad
Utskottet kan konstatera att moderniseringen av Telias nät
drivs i snabb takt. I början av år 1995 var 81 % av
telefonikunderna anslutna till AXE. Genom den senaste tekniska
utvecklingen och rationaliseringar på installationssidan bedömer
Telia att det är möjligt att öka investeringstakten ytterligare.
Telia har därför beslutat att samtliga kunder skall vara
anslutna till AXE senast vid utgången av år 1997.
Utskottet bedömer att Sverige har ett kapacitetsstarkt och
högkvalitativt telenät för överföring av såväl tal och data som
bild. Sverige ligger också långt fram i utbyggnaden av
infrastrukturen jämfört såväl med länderna inom EU som med USA
och Japan. Genom de investeringar som Telia och andra operatörer
genomför och planerar förbättras vidare den elektroniska
infrastrukturen fortlöpande. Utskottet anser därmed att syftet
med motionerna T803 (fp), T808 (fp) och A404 (c) i nu aktuell
del torde bli tillgodosett utan att någon initiativ från
riksdagens sida är påkallat. Motionsyrkandena avstyrks
följaktligen.
7.2.3 Teleprisfrågor
Beträffande de frågor om telekostnader och riktnummerindelning
som aktualiseras i motionerna T208 (m), T802 (fp) och T808 (fp)
kan konstateras att Telia har frihet att själv bestämma sina
taxor inom ramen för det pristak som avtalats mellan regeringen
och Telia.
Telias nya taxesystem från årsskiftet 1993/94 innebär att
närtaxa gäller inom eget och angränsande riktnummerområden. För
samtal som passerar två riktnummerområden gäller regiontaxa, och
för samtal som passerar mer än två riktnummerområden gäller
fjärrtaxa. Enligt Telia innebär vidare taxeomläggningen vid
årsskiftet 1994/95 att hushållens telekostnader i genomsnitt
kommer att sjunka med 3,3 %. I sammanhanget kan nämnas att
Telias taxor underskrider det pristak som avtalats mellan
regeringen och Telia.
Taxeförändringen har medfört en förbättrad anpassning till
läns- och kommunindelningen. En fullständig anpassning av
taxesystemet till de administrativa gränserna har dock inte
bedömts möjlig med hänsyn till telenätets struktur. Det kan
tilläggas att den relativa förmån som teleabonnenter i de tre
storstadsområdena har, med avseende på det antal abonnenter som
kan nås för lokaltaxa, reduceras av att abonnemangsavgiften där
är högre än i landet i övrigt.
Utskottet anser det angeläget att utvecklingen mot ett
"rundare Sverige" kan fortsätta. Utskottet förutsätter att Telia
kommer att se över olika gränsdragningsfrågor för
riktnummerindelningen. Riksdagen bör dock inte besluta om Telias
taxestruktur. Enligt vad utskottet erfarit räknar Telia med att
antalet avståndsklasser kommer att minska ytterligare i
framtiden. Med AXE-systemets färdigställande år 1997 blir
taxorna därmed allt mindre avståndsberoende. Utskottet vill även
hänvisa till den möjlighet som finns att med s.k. 020-nummer
underlätta kontakter till viktiga regionala samhällsorgan när
telesystemets områdesgränser inte stämmer överens med de
administrativa gränserna.
Vad gäller motion T208 (m) kan utskottet erinra om att
priserna på uthyrda förbindelser enligt telelagen skall vara
kostnadsbaserade. Detta innebär bl.a. att förbindelser i
kostnadseffektiva trafiktäta stråk kan betinga ett lägre pris än
förbindelser i icke lika trafiktäta stråk. I sammanhanget kan
vidare nämnas den studie som enligt budgetpropositionen kommer
att utföras för att se över hur tillgången till goda tele- och
datakommunikationer till rimliga priser i landets delar kan
främjas.
Med hänvisning till vad som nu har anförts avstyrker
utskottet motionerna T208 (m), T802 (fp) och T808 (fp) i nu
behandlad del.
7.2.4 Översyn av teleutvecklingen
Utskottet konstaterar att det förslag som väckts i motion T221
(mp) om att se över teleutvecklingen torde tillgodoses med det
krav som riksdagen tidigare angett om att en uppföljning och
utvärdering skall ske av telemarknadens utveckling. I
sammanhanget kan även hänvisas till att regeringen har givit RRV
i uppdrag att se över telelagens effekter. I avvaktan på
resultatet av detta arbete är utskottet inte berett att överväga
någon förändring av telelagen.
Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet
motionen i nu aktuell del. Syftet med den torde dock bli helt
eller delvis tillgodosett.
8 Lokalisering av internationell telemyndighet
8.1 Motionsförslag
I motion T804 (m) anges att den europeiska telemarknaden
kommer att avregleras år 1998. EU kommer därför med stor
sannolikhet att etablera en europeisk myndighet, motsvarande
Post- och telestyrelsen, någonstans i Europa. Om denna myndighet
lokaliseras till Sverige skulle det medföra fördelar för EU
genom bl.a. de erfarenheter av avregleringen som vunnits i vårt
land. Regeringen föreslås därför snarast ta upp diskussioner med
EU om att förlägga telemyndigheten till Sverige.
8.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att EU:s ministerråd har fattat
beslut om att senast den 1 januari 1998 liberalisera såväl
teleinfrastrukturen som alla teletjänster. Förslag har i samband
därmed redovisats om att samtidigt inrätta en särskild europeisk
telemyndighet. Enligt vad utskottet erfarit är frågan
fortfarande under beredning. Diskussioner pågår såväl om behovet
av en ny federal myndighet som om en sådan organisation skall
byggas upp för länderna inom EU eller om den skall omfatta en
större krets av europeiska länder.
Utskottet delar motionärens uppfattning att Sverige intar en
internationell tätposition när det gäller den teletekniska
utvecklingen. Inom landet finns ett kapacitetsstarkt och
högkvalitativt telenät för olika IT-tjänster. Sverige har också
vunnit viktiga erfarenheter från den internationellt sett unika
avreglering som skett av telemarknaden i vårt land. Detta talar
för att miljön i Sverige skulle kunna vara särskilt gynnsam och
stimulerande för en framtida telemyndighet. Utskottet
förutsätter därför att regeringen följer frågan och verkar för
att en eventuell telemyndighet lokaliseras till Sverige.
Med hänvisning till det anförda påkallar motionen enligt
utskottets mening inte någon åtgärd från riksdagens sida varför
den avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Post- och
telestyrelsen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Post-
och telestyrelsen för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 248 981 000 kr,
2. beträffande anslag till Upphandling av särskilda
samhällsåtaganden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Upphandling av särskilda samhällsåtaganden för budgetåret
1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 539 588 000 kr,
3. beträffande anslag till Ersättning till Posten
AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:T220 yrkande 6, 1994/95:T232
yrkande 15 och 1994/95:T807 till Ersättning till Posten AB för
rikstäckande betalnings- och kassaservice för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 300 000 000 kr,
res. 1 (m)
res. 2 (c)
4. beträffande anslag till Kostnader förenade med
statens ägande i SOS Alarmering AB
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Kostnader förenade med statens ägande i
SOS Alarmering AB för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 210 000 000 kr,
5. beträffande anslag till Informationsteknik:
Telekommunikation m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:T239 yrkandena 14 och 15 till
Informationsteknik: Telekommunikation m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
37 500 000 kr,
6. beträffande privatisering av Telia AB och Posten AB
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T237 yrkande 7 i denna
del, 1994/95:N298 yrkandena 7 och 8, 1994/95:Ub903 yrkande 8 och
1994/95:K810 yrkande 4,
res. 3 (m)
res. 4 (fp)
7. beträffande fortsatt avreglering av telemarknaden
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Ub903 yrkande 9 och
1994/95:K811 yrkande 8,
8. beträffande regionalpolitisk utveckling inom
postområdet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkande 36,
1994/95:T239 yrkande 16, 1994/95:T805 och 1994/95:A442 yrkandena
13 och 14,
9. beträffande prissättning av tidningsdistribution
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T801 och 1994/95:T806,
10. beträffande telesystemets utbyggnad
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T803, 1994/95:T808
yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:A404 yrkande 2,
res. 5 (fp)
11. beträffande teleprisfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T208 yrkande 4,
1994/95:T802 och 1994/95:T808 yrkande 3,
12. beträffande översyn av teleutvecklingen
att riksdagen avslår motion 1994/95:T221 yrkande 37,
13. beträffande lokalisering av internationell
telemyndighet
att riksdagen avslår motion 1994/95:T804.
Stockholm den 16 maj 1995
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt
(m), Håkan Strömberg (s), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan
Sandberg (m), Ulrica Messing (s), Sivert Carlsson (c), Krister
Örnfjäder (s), Tom Heyman (m), Hans Stenberg (s), Karl-Erik
Persson (v), Monica Green (s), Birgitta Wistrand (m), Elisa
Abascal Reyes (mp), Lena Sandlin (s) och Torsten Gavelin (fp).
Reservationer
1. Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och
kassaservice (mom. 3)
Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet kan" och på s. 8 slutar med "behandlad del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att inom Posten pågår sedan flera
år ett arbete med att höja produktiviteten. Genom ny
informations- och kommunikationsteknik har vidare Posten
möjligheter att ytterligare effektivisera sin verksamhet.
Utskottet anser dessutom att Posten har ett eget intresse av att
utgöra ett rikstäckande företag. Detta betyder att målet om en
väl fungerande och rikstäckande kassaservice kan upprätthållas
till en lägre anslagsnivå. Enligt utskottets mening bör mot
denna bakgrund anslaget beräknas till 150 miljoner kronor för
det förlängda budgetåret 1995/96.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
yrkande 6 i motion T220 (m) och avstyrker följaktligen
motionerna T232 (c) och T807 (kds) i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande anslag till Ersättning till Posten
AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T220 yrkande 6,
med anledning av regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1994/95:T232 yrkande 15 och 1994/95:T807 till
Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och
kassaservice för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 150 000 000 kr,
2. Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och
kassaservice (mom. 3)
Sivert Carlsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet kan" och på s. 8 slutar med "behandlad del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att regeringens förslag till
medelsanvisning innebär en betydande neddragning av anslaget.
Trots detta har regeringen inte redovisat någon konsekvensanalys
av sitt besparingsförslag. Utskottet anser att i avvaktan på att
regeringen kan visa att den föreslagna neddragningen inte
försämrar service och tillgänglighet i glesbygd bör anslaget
bibehållas oförändrat. Anslaget bör därför räknas upp med 75
miljoner kronor till sammanlagt 375 miljoner kronor för det
förlängda budgetåret 1995/96.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
yrkande 15 i motion T232 (c) och avstyrker följaktligen
motionerna T220 (m) och T807 (kds) i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande anslag till Ersättning till Posten
AB för rikstäckande betalnings- och kassaservice
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T232 yrkande 15,
med anledning av regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1994/95:T220 yrkande 6 och 1994/95:T807 till
Ersättning till Posten AB för rikstäckande betalnings- och
kassaservice för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 375 000 000 kr,
3. Privatisering av Telia AB och Posten AB (mom. 6)
Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som
börjar med "När postverket" och slutar med "aktuell del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget med en fortsatt privatisering
av konkurrensutsatt statlig verksamhet. Telia hör till de
verksamheter som i ett första steg bör privatiseras. Telia
behöver för sin utveckling en marknadsmässig värdering samt en
acceptabel kapitalförsörjning för att kunna utvecklas vidare och
delta i den fortsatta internationella omstruktureringen. Vidare
bör konkurrensutsatt verksamhet inom Posten som t.ex. Postbanken
komma i fråga för ägarbreddning och privatisering. Utskottet
anser att regeringen bör ges bemyndigande att sälja såväl Telia
som Posten.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T237,
N298 och Ub903 (samtliga m) tillstyrks i nu behandlad del, bör
av riksdagen ges regeringen till känna. Motion K810 (fp)
avstyrks i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande privatisering av Telia AB och Posten AB
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T237 yrkande
7 i denna del, 1994/95:N298 yrkandena 7 och 8 och
1994/95:Ub903 yrkande 8 samt med avslag på motion
1994/95:K810 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
4. Privatisering av Telia AB och Posten AB (mom. 6)
Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som
börjar med "När Postverket" och slutar med "aktuell del" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening krävs en effektiv konkurrens innan
statlig verksamhet kan privatiseras. Telemarknaden bör därför
utvecklas mot verklig konkurrens med så jämnstarka
marknadspartners som möjligt. Även om konkurrensen för
närvarande tenderar att öka har dock Telia ännu en alltför
dominerande ställning på den svenska telemarknaden. Utskottet
anser därför att en privatisering av Telia bör anstå tills dess
att en tillfredsställande marknadssituation uppnåtts. Utskottet
är mot denna bakgrund inte heller berett att för närvarande
förorda en privatisering av Posten.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att yrkande 4 i
motion K810 (fp) tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen
till känna. Motionerna T237, N298 och Ub903 (samtliga m)
avstyrks i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande privatisering av Telia AB och Posten AB
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K810 yrkande 4
samt med avslag på motionerna 1994/95:T237 yrkande 7 i denna
del, 1994/95:N298 yrkandena 7 och 8 samt 1994/95:Ub903 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Telesystemets utbyggnad (mom. 10)
Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med ""Utskottet bedömer" och slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse.
Utskottet bedömer att Sverige har ett kapacitetsstarkt och
högkvalitativt telenät som kommer att förstärkas ytterligare
genom de investeringar som nu planeras. Som framhålls i motion
T803 (fp) kan det dock vara samhällsekonomiskt lönsamt att göra
teleinvesteringar även om det inte är lönsamt för det
teleföretag som driver nätet. Detta gäller även i en situation
med ett färdigutbyggt AXE-system med den fortsatta utveckling
som kan förutses inom området. Utskottet anser därför att en
prövning bör ske av möjligheten att statens trafikupphandling
utvidgas till att innefatta även telekommunikationsnätet. Det
skulle kunna betyda att teleinvesteringar som inte är lönsamma
från företagsekonomisk synpunkt men som är motiverade från
samhällsekonomisk eller regionalpolitisk synpunkt kan upphandlas
av staten.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T803 (fp)
tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna. Syftet
med motionerna T808 (fp) och A404 (c) i nu aktuell del torde bli
tillgodosett utan att något initiativ från riksdagens sida är
påkallat. Dessa motionsyrkanden avstyrks följaktligen.
dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande telesystemets utbyggnad
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T803 och med avslag
på motionerna 1994/95:T808 yrkandena 1 och 2 samt 1994/95:A404
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
Särskilt yttrande
Fortsatt avreglering av telemarknaden (mom. 7)
Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand
(alla m) anför:
Vi anser att avregleringen och liberaliseringen av
lagstiftningen på teleområdet måste drivas vidare kraftfullt.
Med hänsyn till pågående beredningsarbete har vi dock avstått
från att nu kräva ytterligare åtgärder. Resulterar dock inte
detta översynsarbete i konkreta förslag om hur telemarknaden kan
vidareutvecklas återkommer vi till frågan.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen2
Post- och telekommunikation2
Motionerna2
Inledning5
Utskottet5
1 Bakgrund5
2 Anslagsfrågor6
2.1 Anslaget D 1. Post- och telestyrelsen6
2.2 Anslaget D 2. Upphandling av särskilda
samhällsåtaganden6
2.3 Anslaget D 3. Ersättning till Posten AB för rikstäckande
betalnings- och kassaservice6
2.4 Anslaget D 4. Kostnader förenade med statens
ägande i SOS Alarmering AB8
2.5 Anslaget D 5. Informationsteknik: Telekommu-
nikation m.m.8
3 Privatisering av Telia AB och Posten AB9
3.1 Motionsförslag9
3.2 Utskottets ställningstagande10
4 Fortsatt avreglering av telemarknaden10
4.1 Motionsförslag10
4.2 Utskottets ställningstagande10
5 Regionalpolitisk utveckling inom postområdet11
5.1 Motionsförslag11
5.2 Utskottets ställningstagande12
6 Prissättning av tidningsdistribution14
6.1 Motionsförslag14
6.2 Utskottets ställningstagande14
7 Regionalpolitisk utveckling inom teleområdet15
7.1 Motionsförslag15
7.2 Utskottets ställningstagande17
7.2.1 Övergripande synpunkter17
7.2.2 Telesystemets utbyggnad17
7.2.3 Teleprisfrågor17
7.2.4 Översyn av teleutvecklingen18
8 Lokalisering av internationell telemyndighet19
8.1 Motionsförslag19
8.2 Utskottets ställningstagande19
Hemställan19
Reservationer21
Särskilt yttrande24