I betänkandet behandlas regeringens förslag i
budgetpropositionen om luftfarten samt motioner som väcktes
under den allmänna motionstiden i år.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser.
Luftfartsverket (LFV) utbetalar detta resultatutjämningsbidrag
och kompenseras genom en nedsättning av utdelningskravet. Vidare
tillstyrks regeringens förslag om driftbidrag till kommunala
flygplatser i skogslänen på 15,2 miljoner kronor för nästa
budgetår, vilket innebär en halvering av anslagsnivån jämfört
med nuvarande nivå.
Utskottet tillstyrker också förslagen i propositionen om
inriktning, mål och resurser för LFV:s verksamhet under perioden
1995--1997. LFV:s investeringsplan för denna period föreslås
omfatta investeringar för totalt 3,5 miljarder kronor, vilket är
en ökning med 1,3 miljarder kronor jämfört med föregående
planperiod främst beroende på tidigareläggningar av
arbetsmarknadsskäl. De största planerade investeringarna gäller
Arlandas tredje rullbana samt flygtrafikledningssystemet. Det
föreslås också att LFV får vissa utvidgade finansiella
befogenheter. Till beredskap för civil luftfart föreslås ett
anslag på 106,3 miljoner kronor för kommande budgetår.
Beträffande övriga frågor på luftfartens område avstyrker
utskottet en rad motionsförslag bl.a. med hänvisning till
pågående utredningar.
Till betänkandet har fogats 8 reservationer, nämligen
från m-ledamöterna (1) om privatisering av SILA, LFV och Arlanda
flygplats m.m., från v-ledamoten (2) och mp-ledamoten (3) om
miljöfrågor, från c-ledamoten (4) och fp-ledamoten (5) om
driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen m.m., från
mp-ledamoten (6) om LFV:s investeringsplan samt från
m- och fp-ledamöterna (7) och v- och mp-ledamöterna (8) om
Stockholm-Bromma flygplats.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Luftfart
Luftfartsverket
Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) under denna rubrik (s. 69--74)
1. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen
om inriktning och mål för Luftfartsverkets verksamhet under
perioden 1995--1997,
2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts
om ekonomiska mål och ramar för Luftfartsverkets verksamhet
under perioden 1995--1997,
3. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen
om Luftfartsverkets investeringsplan under perioden 1995--1997,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa
utdelning för Luftfartsverket i enlighet med vad som anförts i
propositionen,
5. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen
om resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser.
Anslagsfrågor
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 74--76)
1. att riksdagen till Beredskap för civil luftfart för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
106 300 000 kr,
2. att riksdagen till Driftbidrag till kommunala flygplatser
i skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 15 200 000 kr.
Motionerna
1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tillstånd för att bygga en tredje
start- och landningsbana på Arlanda inte bör beviljas,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att stänga Bromma flygfält och
miljösanera området,
32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att alla inrikesflygplan måste ha
katalysator fr.o.m. år 1997 och att inga inrikesflygplan får
drivas med fossila bränslen fr.o.m. år 2015.
1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flygtrafik.
1994/95:T225 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ett samarbetsprojekt bör initieras
mellan Banverket och Luftfartsverket för att utarbeta en plan
för att till år 2005 ersätta tättrafikerade flygsträckor med
snabbtåg.
1994/95:T232 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
13. att riksdagen till Driftbidrag till kommunala
flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar
15 000 000 kr utöver regeringens förslag eller således
30 200 000 kr,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att av anslaget Driftbidrag till
kommunala flygplatser i skogslänen minst 20 000 000 kr skall
utgå till flygplatserna i Norrlands inland.
1994/95:T237 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas
7. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att privatisera SILA, Arlanda,
Swebus och de delar av Posten AB och SJ som redan i dag är
konkurrensutsatta,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att flygtrafiken på Bromma skall
fortsätta.
1994/95:T238 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd till
kommunala flygplatser i Norrlands inland i enlighet med vad som
anförts i motionen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att driva på arbetet inom EU med
avreglering inom flygsektorn.
1994/95:T239 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resultatutjämning mellan statliga och
kommunala flygplatser,
13. att riksdagen under anslaget Driftbidrag för kommunala
flygplatser i skogslänen (C 2) anvisar 15 000 000 kr utöver
vad regeringen anvisar eller således 30 200 000 kr.
1994/95:T630 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ett ekonomiskt
fördelningssystem som gör det möjligt att långsiktigt
upprätthålla önskvärd regional flygtrafik som inte är
företagsekonomiskt lönsam.
1994/95:T634 av Ingbritt Irhammar (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att medel för sysselsättningsskapande
åtgärder inom Kommunikationsdepartementets område bör utgå till
flygplatsen i Kristianstad.
1994/95:T635 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gemensam upphandling av Norrlandsflyget.
1994/95:T701 av Bertil Persson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bibehållande av Bromma flygplats.
1994/95:T702 av Ann-Marie Fagerström och Håkan Juholt
(båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett initiativ till miljömål
i Eurocontrolkonventionen.
1994/95:T703 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att flygtrafiken på Bromma bör
fortsätta,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att privatisera Arlanda flygplats och
därefter undersöka möjligheterna för en bolagisering och senare
privatisering av Luftfartsverket,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att privatisera SILA och göra det till
ett börsnoterat allnordiskt företag.
1994/95:T704 av Inga Berggren och Peter Weibull Bernström
(båda m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om bibehållande av Bromma
flygplats.
1994/95:T705 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Idre flygplats bör tillhöra de
mindre flygplatserna i Norrland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flygplatser i skogslänen och
flygplatser ingående i det särskilda utjämningssystemet.
1994/95:T706 av Tomas Högström och Birgit Henriksson (båda
m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de kommunala flygplatserna med
linjetrafik skall inlemmas i det system för kollektivtrafik som
utgörs av landets övriga flygplatser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Luftfartsverket bör fördela sitt
överskott till de kommunala flygplatserna i proportion till
deras verksamhet.
1994/95:T707 av Rolf Åbjörnsson m.fl. (kds) vari yrkas att
riksdagen till anslaget Driftbidrag till kommunala flygplatser i
skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar 15 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit eller således 30,2 miljoner
kronor.
1994/95:T708 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om flygplatser i skogslänen.
1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
22. att riksdagen till kommunala flygplatser i skogslänen
för budgetåret 1995/96 anvisar 15 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit.
1994/95:N298 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja
Arlanda.
Utskottet
1 Luftfartsmarknaden och luftfartsförsörjningen
1.1 Vissa allmänna luftfartsfrågor
SILA, Luftfartsverket och Arlanda flygplats
I motion T237 (m) framhålls att konkurrensutsatta verksamheter
eller verksamheter som utan problem kan konkurrensutsättas bör
privatiseras. Detta gäller bl.a. SILA, som genom ABA förvaltar
Sveriges ägarandelar i SAS, samt Arlanda flygplats.
Privatiseringen av dessa verksamheter behandlas också i motion
T703 (m). Vad gäller SILA finns enligt motionärerna inte längre
skäl för att staten skall kvarstå som delägare, och SILA bör
därför privatiseras. Efter diskussioner och samråd med
systerbolagen i Danmark och Norge bör statens samtliga aktier i
SILA säljas enligt motionärerna. Hänsyn måste härvid tas till
vad som är förmånligt för både företag och skattebetalare. Vid
en försäljning av aktierna i SILA bör eftersträvas att SAS i
första hand blir ett börsnoterat allnordiskt företag.
I fråga om Arlanda flygplats framhålls i motionerna T237 (m),
T703 (m) och N298 (m) att det vore naturligt att söka
marknadsmässig finansiering på riskkapitalmarknaden för kommande
stora investeringar i en tredje bana m.m. Enligt motionärerna
vore därför en privatisering av Arlanda flygplats en lämplig
åtgärd, men först krävs dock en utredning om
konkurrensförutsättningarna och klarläggande av regelverken.
I motionerna T237 (m) och T703 (m) framhålls vidare att
Luftfartsverket (LFV) alltmer övergått till att bedriva
verksamheten i bolagsliknande former. Motionärerna anser att
detta är en positiv utveckling och att en bolagisering bör
genomföras med syftet att i framtiden privatisera verksamheten.
I fråga om förslagen att SILA skall privatiseras konstaterar
utskottet att SAS-samarbetet baseras på ett skandinaviskt
luftfartssamarbete sedan början av 1950-talet som beslutats av
regering och riksdag och att SILA utgör grunden för det svenska
ägandet i SAS. Det finns ett särskilt mellanstatligt avtal som
reglerar det skandinaviska luftfartssamarbetet. Den nuvarande
ägarkonstruktionen innebär att svenska staten äger 50 % av SILA
som i sin tur äger ABA (AB Aerotransport). ABA:s ägarandel i
SAS-konsortierna är tre sjundedelar. Motsvarande danska resp.
norska moderbolag äger vardera två sjundedelar i
SAS-konsortierna. Det nuvarande SAS-samarbetet gäller till år
2005.
I december 1991 beslöt riksdagen att bemyndiga regeringen
att sälja statens aktier m.m. och delar av verksamheten inkl.
fast egendom i vissa angivna företag. Inom trafikutskottets
verksamhetsområde omfattar detta bemyndigande bl.a. ABA (numera
helägt av SILA). Vidare föreslår regeringen i
budgetpropositionen att den för vissa företag med statligt
ägande ges ett bemyndigande att, utan att höra riksdagen, bl.a.
omstrukturera ägandet samt köpa eller sälja aktier. Bl.a. SILA
omfattas av det begärda bemyndigandet som bereds av
näringsutskottet.
Utskottet vill för sin del framhålla att en privatisering av
SAS förutsätter att uttalad samstämmighet härom råder i Danmark,
Norge och Sverige och att en privatisering verkligen är till
gagn för SAS. Utskottet är inte berett att förorda att riksdagen
uttalar sig för en privatisering av SILA.
I fråga om förslagen om bolagisering och privatisering av
LFV och Arlanda flygplats konstaterar utskottet att ett arbete
sedan början av 1990-talet har pågått vid LFV och inom
Kommunikationsdepartementet som syftar till att utveckla
strategier för att uppnå en mer bolagsliknande organisation för
verksamheten inom LFV. I arbetet ingår bl.a. frågor om
effektivisering, redovisning och styrning av affärsverket.
Statsmakternas styrning av Luftfartsverket sker främst genom att
mål läggs fast för myndighetsuppgifter, avkastning, utdelning,
priser och soliditet (se avsnitt 2.1 nedan).
På förslag av regeringen beslutade riksdagen våren 1993 att
bemyndiga regeringen att besluta dels att ny verksamhet inom
LFV:s område överförs till bolagsform på de villkor som angavs i
propositionen, dels om förvärv och tecknande av aktier m.m. i
sådana bolag. Vidare godkände riksdagen riktlinjerna för
utarbetandet av en ny myndighetsstruktur inom luftfartsområdet
(prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. TU19, rskr. 245). En ny
effektiviserad organisation för Luftfartsverket trädde i kraft
den 1 juli 1993 där bl.a. den affärsdrivande verksamheten
divisionaliserats.
Vad gäller Arlanda flygplats framhålls i motionerna att det
vore naturligt att söka marknadsmässig finansiering på
riskkapitalmarknaden för kommande stora investeringar i en
tredje bana m.m. Därför vore enligt motionärerna en
privatisering av Arlanda flygplats en lämplig åtgärd. Utskottet
konstaterar att LFV bedömer att kommande investeringar kommer
att kunna finansieras inom ramen för affärsverket. Regeringen
föreslår också att LFV ges vissa utvidgade finansiella
befogenheter (se avsnitt 2.1 nedan).
Utskottet anser att det är en nationell angelägenhet att det
finns ett samordnat flygplatssystem i Sverige med anknytning
till det internationella flygnätet. Utskottet anser vidare att
grunden för LFV:s verksamhet bör vara affärsverksformen. Den ger
enligt utskottets mening bäst möjligheter att lösa
myndighetsuppgifter och samhällsåtaganden i övrigt med en
godtagbar effektivitet för verksamheten som helhet vid LFV. Av
det anförda följer att utskottet avstyrker motionerna T237 (m),
T703 (m) och N298 (m) om privatisering m.m. av SILA, LFV och
Arlanda flygplats.
EU-frågor
Motion T238 (fp) behandlar arbetet inom EU med avregleringar
inom flygsektorn m.m. Enligt motionen bör regeringen vara
pådrivande i EU för att flygdirektiven fullt ut skall tillämpas
samt verka för att dessa ytterligare moderniseras och förnyas
med sikte på avreglering utan skyddande nationella lagar och
regler för operatörer. Regeringen bör vidare enligt motionen i
EU driva frågor om gemensamma regler för miljö, säkerhet,
ekonomiska garantier samt operatörers fria etablerings- och
landningsrätt. I syfte att öka säkerhet och tillgänglighet samt
utveckla flygtrafiken bör regeringen inom EU driva frågan om ett
gemensamt europeiskt flygtrafikledningssystem som ersätter
dagens 55 olika system. Det skulle bl.a. verksamt bidra till en
samordnad militär och civil flygtrafikledning, som i Sverige,
samt till en satsning på högteknologisk utveckling och
standardisering på samma sätt som när det gäller tågtrafik.
Enligt motionen får dessa trafikslag därmed en neutral
konkurrenssituation gentemot landsvägstrafiken som i mycket
ringa mån besväras av tekniska regleringar i Europa.
Utskottet har tidigare under våren i betänkandet om
trafikpolitikens inriktning (bet. 1994/95:TU13) uttalat att det
är väsentligt att vi bedriver en aktiv EU-politik som utformas i
så stor politisk enighet som möjligt. Utskottet framhöll i det
sammanhanget också att en betydande samstämmighet råder i flera
EU-frågor. Utskottet vill vidare erinra om det viktiga
internationella arbete som regeringen och LFV bedriver på
luftfartsområdet. Luftfarten är internationell till sin
karaktär, och det innebär att många stora frågor på
luftfartsområdet främst regleras genom internationella
överenskommelser och internationellt samarbete. Detta gäller
exempelvis frågor om konkurrens och marknadstillträde, säkerhet,
miljö och trafikledning. Det internationella luftfartssamarbetet
bedrivs bl.a. i EU, i den internationella
luftfartsorganisationen (ICAO) och dess europeiska motsvarighet
(ECAC), mellan de skandinaviska länderna, i Eurocontrol samt
bilateralt med enskilda länder.
EU-samarbetet gäller bl.a. frågor om konkurrens och
avreglering men också frågor om miljö och säkerhet bedöms
framöver få en ökad aktualitet på luftfartsområdet.
År 1992 antogs inom EU luftfartspaket nr 3 som Sverige och
Norge anslutit sig till. Luftfartspaket 3 innebär att
luftfarten inom EU avregleras ytterligare och
lufttrafikföretag inom EU ges rätt att fritt trafikera de linjer
de önskar mellan orter inom unionen. Vidare innehåller paketet
regler om tillståndskrav för lufttrafikföretag, prissättning,
harmonisering av tekniska krav och administrativa procedurer,
erkännande av certifikat för flygpersonal samt om fördelning av
ankomst- och avgångstider vid större flygplatser. Slutligen ger
paketet möjlighet till förstärkt kontroll av
konkurrensförhållandena inom den civila luftfarten.
Luftfartspaket nr 3 trädde i huvudsak i kraft den 1 januari
1993. Övergångsbestämmelser syftar till att rätten att genomföra
flygningar inrikes i ett annat medlemsland -- fritt cabotage --
skall införas år 1997.
SAS har dock bland skandinaviska flygföretag fortfarande en
prioriterad ställning när det gäller luftfart till områden
utanför EU- och EFTA-områdena.
Sverige deltar vidare i EU:s luftfartssamarbete vad gäller
att begränsa problemen med utflaggning och i fråga om regler för
inhyrning av flygplan och besättningar. EU arbetar också med
relationerna till tredje land bl.a. vad gäller marknadstillträde
på luftfartsområdet. Gränskontrollfrågorna kommer vidare att få
ökad aktualitet.
Utskottet förutsätter att regeringen inom EU aktivt driver
olika luftfartsfrågor och informerar riksdagen om hur detta
skall ske.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att syftet
med motion T238 (fp) i denna del blir tillgodosett. Någon åtgärd
från riksdagens sida är inte erforderlig. Motionsyrkandet
avstyrks därför av utskottet.
Miljöfrågor
Enligt motion T224 (v) är flyget det minst effektiva
transportmedlet från energisynpunkt. Det ger dessutom upphov
till svåra miljöstörningar i form av buller och
luftföroreningar. Satsningar på snabb- och högfartståg samt
elektroniska kommunikationer kan innebära att en stor del av
inrikesflyget konkurreras ut. I Syd- och Mellansverige bör
utbyggnaden av snabbtåg påskyndas. Enligt motionen bör inga nya
flygplatser byggas och utvecklingen av nya miljövänliga
flygplanstyper stödjas, t.ex. med miljödifferentierade
landningsavgifter och bränsleskatter.
I motion T221 (mp) föreslås att alla inrikesflygplan måste ha
katalysator fr.o.m. år 1997 och att inga inrikesflygplan får
drivas med fossila bränslen fr.o.m. år 2015. Motionärerna
motsätter sig en fortsatt expansion av flyget i samma takt som
skett. I motionen sägs bl.a. att flyget under de senaste åren
ökat med 400 %. Enligt motionärerna motiveras förslagen med att
det krävs begränsningar av flygtrafikens miljöfarliga utsläpp. I
fråga om koldioxidutsläpp krävs enligt motionen minskning av
utsläppen genom begränsning av luftfarten med hjälp av
ekonomiska styrmedel, bra alternativ och miljömedvetande.
Enligt motion T225 (mp) måste flygets expansion hejdas. Flyget
är i dag en nödvändighet för många på längre sträckor men det
finns möjlighet att ersätta flera inrikessträckor med andra
trafikslag. Motionärerna föreslår ett samarbetsprojekt mellan
Banverket och LFV som syftar till att dessa i samarbete med
branschorganisationerna utarbetar en plan för att till år 2005
ersätta flygsträckor med snabbtåg. På sikt skall enligt
motionärerna det naturliga färdsättet på inrikessträckor vara
tåg.
I motion T702 (s) behandlas Eurocontrolkonventionen som
riksdagen godkände år 1994. Eurocontrolorganisationen har till
uppgift att planera och utveckla trafikledningsrutiner för
luftfart i stora delar av Europa. Enligt motionen bör Sverige
som medlemsland ta initiativ till att ett miljömål skrivs in i
Eurocontrolkonventionen.
Utskottet anser att det är angeläget att regeringen, inte
minst i internationella sammanhang, aktivt verkar för att
luftfartens negativa miljöpåverkan reduceras. Utskottet vill
erinra om att regeringen i budgetpropositionen framhåller att
LFV:s arbete med att uppnå en minskning av luftfartens negativa
miljöpåverkan även fortsättningsvis skall ha hög prioritet.
Verket skall bl.a. medverka i arbetet med att utforma ett
miljöanpassat transportsystem i enlighet med vad regeringen
angett i en särskild skrivelse till riksdagen i slutet av år
1994 (skr. 1994/95:120, bet. JoU16), (se avsnitt 2.1 nedan).
Förslag till miljöförbättrande åtgärder och alternativ till
flyget föreslås i motion T224 (v). Utskottet vill i dessa frågor
hänvisa till regeringens Kommunikationskommitté (dir. 1994:140)
som behandlar frågor om ett miljöanpassat transportsystem och
utvecklingen av de olika trafikslagen i ett helhetsperspektiv.
Beträffande förslagen i motion T221 (mp) om katalysator på
inrikesflygplan och förbud mot fossila bränslen för
inrikesflygplan vill utskottet bl.a. hänvisa till LFV:s pågående
miljöarbete. I sin treårsplan lämnar LFV en redogörelse för
detta arbete. LFV verkar för en skärpning av de internationella
normerna för buller och avgasutsläpp från flygplan. I fråga om
luftmiljö framhålls att LFV kan påverka utvecklingen mot en
bättre miljö genom att bl.a. tillämpa ekonomiska styrmedel samt
genom utformningen av miljövillkoren då verksamheten på
flygplatserna prövas enligt miljöskyddslagen. I det
internationella miljöarbetet är LFV:s inriktning att
luftfartsavgifterna skall kunna differentieras med hänsyn till
flygplanens avgasutsläpp för att på så sätt skynda på flygets
miljöanpassning.
Utskottet vill vidare erinra om att luftfarten till stora
delar är internationell och att flygplanen ofta används både i
inrikes- och utrikestrafik. Den övervägande delen av
trafikflygplanen och motorerna till sådana tillverkas utomlands.
Från svensk sida måste man därför verka internationellt för att
minska olägenheter för miljön från flyget. Detta sker bl.a. i
den internationella luftfartsorganisationen (ICAO) och dess
europeiska motsvarighet (ECAC) samt inom EU.
Eurocontrol är primärt en organisation för
flygtrafikledning. EU använder sig av Eurocontrol när det gäller
att driva frågor på flygtrafikledningssidan. Sverige arbetar
redan i dag inom EU för ekonomiska styrmedel inom flyget. Enligt
utskottets mening bör Eurocontrol kunna användas för att
praktiskt genomföra kommande beslut om ekonomiska styrmedel.
I likhet med motionärerna anser utskottet att miljöfrågorna
måste ges hög prioritet inom luftfartsområdet. Mot bakgrund av
det anförda anser dock utskottet att något initiativ från
riksdagens sida nu inte är erforderligt. Motionerna avstyrks
därför i denna del.
1.2 Upphandling av olönsam regionalpolitiskt viktig flygtrafik
Enligt motion T630 (s) måste staten bära ansvaret för att
förutsättningarna för en väl fungerande flygtrafik kan
upprätthållas i hela landet till rimliga kostnader för
trafikanterna. Motionärerna anser att avregleringen av flyget
medfört stora förändringar i fråga om såväl tillgänglighet som
priser. Statsbidragen till flygplatser i skogslänen och
upphandlingen av flygtrafik är otillräckliga. Regeringen bör
därför enligt motionärerna utarbeta ett förslag om ett
ekonomiskt fördelningssystem som gör det möjligt att långsiktigt
upprätthålla önskvärd regional flygtrafik som inte är
företagsekonomiskt lönsam. Utgångspunkten bör vara
Konkurrenskommitténs förslag (SOU 1990:58) och innebär att medel
för en samlad upphandling av viktig regional flygtrafik som inte
är företagsekonomiskt lönsam skapas genom att en avgift tas ut
på varje resa i inrikes flygtrafik.
I motion T635 (s) föreslås en gemensam upphandling av
Norrlandsflyget med anknytning till regionsjukhuset i Umeå för
att åstadkomma en väl fungerande sjukvårdsregion. I motionen
anges att bakgrunden till förslaget är kraftiga prishöjningar
och minskning av antalet dubbelturer per dag både på den nu
upphandlade linjen mellan Östersund och Umeå och övriga interna
Norrlandslinjer. Det förordas därför en samordnad upphandling
med statliga medel av flygtrafik som garanterar minst tre
dubbelturer måndag--fredag på sträckorna mellan Umeå och
Östersund, Sundsvall, Luleå, Gällivare samt Kiruna.
Flygplansstandard bör vara minst motsvarande SAAB 340.
Riksdagen har godkänt att flygtrafiken mellan Östersund och
Umeå upphandlas för budgetåret 1994/95 med möjlighet att teckna
avtal för en period på högst tre år under förutsättning att
statens årliga kostnader för flygupphandlingen därmed blir
betydligt lägre (prop. 1993/94:42, bet. TU8, rskr. 114).
Regeringen godkände den 6 september 1994 förhandlarens förslag
till långsiktigt avtal om flygtrafiken mellan Östersund och Umeå
till en årlig kostnad av 5 miljoner kronor under en treårsperiod
fr.o.m. budgetåret 1994/95. Kostnaderna för upphandlingen av
denna trafik har därmed sänkts med 4,3 miljoner kronor. Enligt
budgetpropositionen kommer anslaget E 2. Köp av interregional
persontrafik på järnväg m.m. för budgetåret 1995/96 som omfattar
18 månader att belastas med 7,5 miljoner kronor för kostnaderna
i samband med upphandlingen av flygtrafiken mellan Östersund och
Umeå. Utskottet har tillstyrkt denna medelsanvisning (bet.
1994/95:TU19).
Vad gäller frågor i övrigt om trafikförsörjning i Norrlands
inland och upphandling av olönsam regionalpolitiskt viktig
flygtrafik, hänvisar utskottet till den av regeringen tillsatta
Kommunikationskommittén (dir. 1994:140) som bl.a. utreder frågor
om regional balans och trafikförsörjningen med olika trafikslag
i landets olika delar.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att någon
åtgärd från riksdagens sida inte är erforderlig. Motionerna
avstyrks därför av utskottet.
1.3 Resultatutjämning mellan statliga och kommunala
flygplatser
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som anförts i
budgetpropositionen om resultatutjämning mellan statliga och
kommunala flygplatser. Regeringen hänvisar till att riksdagen
våren 1994 beslutat (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. TU15, rskr.
159) att resultatutjämningen mellan Luftfartsverket och fem
kommunala flygplatser under åren 1994--1996 successivt skall
minskas. De fem flygplatserna är Kristianstad-Everöd,
Växjö-Kronoberg, Trollhättan, Borlänge och Kramfors. För år 1994
har verket fått en total ram för sådan utjämning på högst 30
miljoner kronor varav verket kompenseras med hälften, högst 15
miljoner kronor, genom nedsatt utdelningskrav. För åren 1995 och
1996 uppgår nedsättningen av utdelningskravet till 10 miljoner
resp. 5 miljoner kronor. Det totala utjämningsbeloppet
fastställs efter årlig förhandling. Luftfartsverket har
föreslagit att verket bör medges en total ram för
resultatutjämning på 20 miljoner kronor år 1995 och 10 miljoner
kronor år 1996. Regeringen förordar en total ram för
resultatutjämning för år 1995 på 20 miljoner kronor men att
ramen för år 1996 fastställs av regeringen när större säkerhet
kunnat nås genom de årliga förhandlingarna.
I motion T706 (m) föreslås att de kommunala flygplatserna med
linjetrafik integreras i det system för kollektivtrafik som
utgörs av landets övriga flygplatser. En likabehandling i bl.a.
ekonomiskt avseende av kommunala och statliga flygplatser med
linjefart bör ske eftersom de är delar i samma
kollektivtrafiksystem. Enligt motionärerna bör LFV fördela sitt
överskott till de kommunala flygplatserna i proportion till
deras verksamhet. Fler kommunala flygplatser än nu bör få del av
resultatutjämningsmedel, bl.a. Hässlö flygplats i Västerås.
I motion T239 (kds) avstyrks regeringens förslag om
resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser.
Enligt motion T705 (s) bör systemet för resultatutjämning
mellan statliga och kommunala flygplatser bibehållas efter 1997
för de fem utpekade kommunala flygplatserna. Särskilt nämns dess
betydelse för Dala Airport/Borlänge flygplats.
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen anfört om
resultatutjämning mellan statliga och kommunala flygplatser.
Utskottet vill hänvisa till den av regeringen tillsatta
Kommunikationskommittén (dir. 1994:140) som bl.a. utreder frågor
om regional balans och trafikförsörjningen med olika trafikslag,
däribland flyget, i landets olika delar. Av det anförda följer
att samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
1.4 Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen m.m.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen till
anslaget Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 15,2
miljoner kronor. Förslaget innebär en halvering av anslagsnivån
jämfört med budgetåret 1994/95 då riksdagen beslutade om en
fördubbling av bidraget. Eftersom utbetalning av bidraget sker
en gång per år baserat på föregående års kostnader framhåller
regeringen att den föreslagna bidragsnivån motsvarar den nivå
som hittills utbetalats. Regeringen anser att minst 10 miljoner
kronor av anslaget bör utgå till driftbidrag till flygplatserna
i Norrlands inland, dvs. Sveg, Lycksele, Vilhelmina, Arvidsjaur,
Gunnarn och Gällivare.
Riksdagen har sedan budgetåret 1987/88 beslutat om anslag
för regionalpolitiskt stöd till huvudmännen för kommunala
flygplatser i skogslänen med linjetrafik av regionalpolitisk
betydelse m.m. Beslut om bidragets fördelning fattas av
regeringen efter förslag från LFV. Medlen användes tidigare till
investeringsbidrag och driftbidrag. Fr.o.m. budgetåret 1993/94
utgår hela anslaget som driftbidrag med tonvikt på flygplatser i
Norrlands inland varvid det statliga driftstödet skall kunna
utgå med högst 75 % av den totala driftkostnaden vid
flygplatsen. Länsstyrelserna har vidare möjlighet att prioritera
investeringar i kommunala flygplatser inom ramen för anslaget
för länstrafikanläggningar.
I motion T232 (c) begärs att riksdagen till Driftbidrag till
kommunala flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96
anvisar 15 miljoner kronor utöver regeringens förslag eller
således 30,2 miljoner kronor. Motionärerna anser att av anslaget
skall minst 20 miljoner kronor utgå till flygplatserna i
Norrlands inland dvs. till Sveg, Lycksele, Vilhelmina,
Arvidsjaur, Gunnarn och Gällivare.
Enligt motionerna T238 (fp) och T708 (fp) innebär regeringens
förslag om minskat anslag helt nya förutsättningar för att
upprätthålla stödet till kommunala flygplatser i Norrlands
inland. Denna neddragning drabbar enligt motionärerna särskilt
de mindre flygplatserna och skulle medföra betydande svårigheter
för flera inlandskommuner att upprätthålla den trafik man har i
dagsläget. Flygtrafikens stora regionalpolitiska betydelse
framhålls. Med hänvisning härtill anser motionärerna att
regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som bättre
tillgodoser kraven på regionalpolitisk balans inom ramen för
stödet till de kommunala flygplatserna.
I motionerna T239 (kds), T707 (kds) och Fi216 (kds) föreslås
en oförändrad anslagsnivå till driftbidrag till kommunala
flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96 eller således
30,2 miljoner kronor.
Enligt motion T705 (s) bör Idre flygplats ingå i den
prioriterade bidragsgrupp för flygplatser i Norrlands inland
vilken i övrigt omfattar flygplatserna i Sveg, Lycksele,
Vilhelmina, Arvidsjaur, Gunnarn och Gällivare. I motionen
föreslås vidare en avgift på t.ex. 10 kr per flygbiljett för att
skapa en utjämnings- och driftfond för driftstöd till kommunala
flygplatser i skogslänen och vissa köp av regionalpolitiskt
viktig flygtrafik. Mora flygplats bör enligt motionärerna ges
bidrag från anslaget.
Utskottet tillstyrker för sin del den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen, 15,2 miljoner kronor för nästa budgetår.
Minskningen av anslaget är enligt utskottets mening nödvändig
med hänvisning till det statsfinansiella läget.
Enligt utskottets uppfattning bör, som regeringen föreslår,
minst 10 miljoner kronor av stödet utgå till driftbidrag till
flygplatserna i Norrlands inland, dvs. Sveg, Lycksele,
Vilhelmina, Arvidsjaur, Gunnarn och Gällivare. Utskottet är
således inte berett såsom begärs i motion T705 (s) att förorda
att även Idre ingår i denna prioriterade grupp. Utskottet är
inte heller berett att, som begärs i motion T705 (s), föregripa
den prövning av ansökningarna om bidrag som regeringen och LFV
gör och nu förorda att Mora får bidrag från anslaget.
Utskottets ställningstagande innebär att samtliga
motionsyrkanden avstyrks.
Utskottet vill vidare hänvisa till den av regeringen tillsatta
Kommunikationskommittén (dir. 1994:140) som bl.a. utreder frågor
om regional balans och trafikförsörjningen med olika trafikslag
i landets olika delar vilket även omfattar infrastruktur i form
av flygplatser.
2 Luftfartsverket (LFV)
2.1 Inriktning, mål och resurser för Luftfartsverkets
verksamhet under perioden 1995--1997 m.m.
Regeringens förslag
LFV föreslår i treårsplanen för perioden 1995--1997 att
regeringen fastställer övergripande mål samt mål för
myndighetsarbetet.
Som övergripande mål föreslås att LFV skall främja ett
säkert, konkurrenskraftigt och miljöanpassat flyg för att
tillgodose människors resbehov och näringslivets behov av
varutransporter genom att bedriva flygplatsverksamhet,
flygtrafiktjänst, flygsäkerhetsarbete och luftfartspolitiskt
arbete.
Som mål för myndighetsarbetet föreslås att
flygsäkerhetsstandarden skall vara lägst i nivå med och att
standarden på den inre säkerheten skall vara i nivå med den som
finns i övriga välutvecklade luftfartsnationer.
LFV redovisar i treårsplanen därutöver ett antal interna mål
för verksamheten som gäller kraftiga minskningar av utsläppen av
glykol och kväve vid verkets flygplatser samt interna mål om
minskade luftföroreningar och bullerstörningar.
Regeringen bedömer att det övergripande målet för LFV:s
verksamhet överensstämmer med den inriktning som fastställdes av
riksdagen för innevarande treårsperiod. Regeringen har ingen
erinran mot detta eller mot verkets angivna
verksamhetsinriktning under treårsperioden 1995--1997.
I fråga om målen för myndighetsverksamheten har enligt
regeringen flygsäkerhetsmålet nu kompletterats med mål för den
inre säkerheten (security). Regeringen har ingen erinran mot
dessa mål. Enligt regeringen pågår ett arbete inom LFV med att
till nästa treårsplan utarbeta verksamhetsmål även för
återstående delar av verkets myndighetsutövning, framför allt
den luftfartspolitiska. LFV:s myndighetsdelar, främst
Luftfartsinspektionen, kommer att ingå i den översyn av
inspektionsverksamheten inom Kommunikationsdepartementets område
som regeringen aviserat i budgetpropositionen.
Luftfartsinspektionens kontrollverksamhet har granskats av
Riksrevisionsverket (RRV) under år 1993. Luftfartsinspektionen
har analyserat RRV:s förslag och vidtar enligt regeringen mot
denna bakgrund åtgärder på ett flertal områden. Regeringen
kommer att få en rapport om dessa åtgärder.
Som ovan refererats (se avsnitt 1.1) anser regeringen att
Luftfartsverkets arbete med att uppnå en minskning av
luftfartens negativa miljöpåverkan även fortsättningsvis skall
ha hög prioritet. Verket skall bl.a. medverka i arbetet med att
utforma ett miljöanpassat transportsystem i enlighet med vad
regeringen nyligen angett i en särskild skrivelse till riksdagen
(skr. 1994/95:120).
Regeringen föreslår med utgångspunkt i LFV:s treårsplan för
perioden 1995--1997 följande ekonomiska mål och ramar för
verksamheten.
Regeringen har inte något att erinra mot LFV:s förslag om
höjning av totalproduktiviteten med 3 % per år under perioden.
Regeringen fäster stor vikt vid det rationaliseringsarbete som
pågår inom verket för att kunna möta en ökande verksamhetsvolym
utan ökande driftkostnader.
Regeringen framhåller att de ekonomiska målen för LFV bör
ligga fast. Detta innebär att målet för avkastning, mätt i
justerat eget kapital efter skattemotsvarighet, bör vara minst
13 % varje år under perioden. Utdelning till ägaren bestäms
årligen av regeringen i samband med fastställande av bokslutet.
Som mål för utdelningen föreslås 4 % på justerat eget kapital
per år under planperioden. Ett soliditetsmål på 30 % vid
utgången av år 1997 föreslås. Som restriktion för prishöjningar
under åren 1995--1997 anges att luftfartsavgifterna får öka med
högst 80 % av nettoprisindex, räknat fr.o.m. år 1993.
De långsiktiga ekonomiska målen hanteras enligt regeringen
inom ramen för en samlad ägarstrategi för affärsverksamheten
inom Kommunikationsdepartementets område. Frågor om avvägningar,
finansiering och kostnadsfördelning mellan de olika
kommunikationsslagen ingår enligt regeringen också som en del i
arbetet inom den parlamentariska kommitté som regeringen i
december 1994 tillsatt för att utarbeta en nationell plan för
kommunikationerna i Sverige.
Under våren 1995 avser regeringen att för första gången
besluta om slutlig utdelning från LFV för år 1994 enligt de nya
principer som fastslogs av riksdagen som följd av förslagen i
1994 års budgetproposition. Då kommer även att behandlas den
återstående särskilda skuld till staten på 50 miljoner kronor
som LFV i särskild skrivelse till regeringen påtalat att verket
har enligt sin årsredovisning. Skulden härrör från åren
1973--1975 då verket mot bakgrund av dåtida avkastningsregler av
regeringen medgavs att aktivera räntor på vissa investeringar.
Beloppet bör enligt regeringen betalas senast den 30 juni 1996.
I LFV:s plan föreslås, inräknat senare genomförd revidering,
sammanlagt investeringar för 3,5 miljarder kronor under åren
1995--1997, vilket är en ökning med ca 1,3 miljarder kronor
jämfört med innevarande planperiod. Ökningen förklaras bl.a. av
investeringar som har tidigarelagts av arbetsmarknadsskäl,
framför allt en ny regionflygplats i Värmland och en ny terminal
vid Sundsvall-Härnösands flygplats. De största investeringarna
som planeras är dock i en tredje rullbana på Stockholm-Arlanda
flygplats och i flygtrafikledningssystemet. I övrigt planeras
1995--1997 främst ersättningsinvesteringar och
miljöförbättrande åtgärder. Finansieringen av investeringarna
bedöms till 78 % kunna ske genom intern finansiering. Den
externa delen är till stor del finansieringsbidrag från AMS och
från lokala och regionala intressenter i projekten i Värmland
och Sundsvall. LFV föreslår att verket får vissa ytterligare
finansiella befogenheter för att effektivisera finansfunktionen.
Regeringen anser att LFV:s investeringsinriktning för åren
1995--1997 i huvudsak kan godkännas. Enligt regeringen bör
emellertid förslaget om ett civilt luft- och rymdfartsmuseum
ytterligare övervägas av verket och behandlas i särskild
ordning. Regeringen godkänner emellertid den föreslagna
omfattningen av investeringarna på 3,5 miljarder kronor för
perioden 1995--1997.
I fråga om LFV:s förslag om utvidgade finansiella
befogenheter biträds dessa av regeringen. Verket bör därmed i
likhet med övriga affärsverk ges rätt att ta upp även
långfristiga lån utanför Riksgäldskontoret (RGK) inom en
oförändrad total låneram på 3,5 miljarder kronor. Anbud måste
därvid enligt regeringen alltid infordras av RGK. Vidare bör den
nuvarande restriktionen att i genomsnitt högst 25 % av
kassamässigt överskott får placeras utanför RGK slopas och
ersättas med att anbud alltid måste infordras av RGK.
Beträffande LFV:s förslag om ändrade villkor för beslut om
vissa större investeringar delar regeringen LFV:s syn på att
nuvarande regler från år 1988 bör ändras. Enligt regeringen bör
LFV få rätt att självt besluta om investeringar i infrastruktur,
säkerhetssystem etc. på högst 100 miljoner kronor som följer den
huvudsakliga inriktningen i aktuell treårsplan. Om en
investering anmälts i treårsplanen och godkänts av regering och
riksdag, bör investeringen få påbörjas utan särskilt
igångsättningstillstånd från regeringen.
De utvidgade beslutsbefogenheterna för frågor om
finansiering och investeringar kräver enligt regeringen en
förbättrad information. LFV bör således regelbundet till
regeringen redovisa omfattningen av placeringar och lån som
gjorts utanför RGK. För investeringar på mer än 50 miljoner
kronor skall regeringen informeras om förestående beslut om
investeringen inte anmälts i treårsplan som godkänts av regering
och riksdag.
Regeringen hemställer i budgetpropositionen
1. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
inriktning och mål för Luftfartsverkets verksamhet under
perioden 1995--1997,
2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts om
ekonomiska mål och ramar för Luftfartsverkets verksamhet under
perioden 1995--1997,
3. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
Luftfartsverkets investeringsplan under perioden 1995--1997,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa
utdelning för Luftfartsverket i enlighet med vad som anförts i
propositionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringen föreslagit
under punkterna 1, 2 och 4 ovan.
I motion T221 (mp) begärs att tillstånd för att bygga en
tredje start- och landningsbana på Arlanda inte bör beviljas.
Motionärerna anger som skäl att en tredje start- och
landningsbana inte kan tillåtas av miljöskäl.
Utskottet anser för sin del att riksdagen även bör godkänna
vad regeringen anfört om LFV:s investeringsplan under perioden
1995--1997. Härav följer att motionsyrkandet avstyrks.
Beträffande detta motionsyrkande vill utskottet erinra om
den noggranna prövning som sker av denna typ av projekt bl.a.
från miljösynpunkt. Regeringen har år 1991 lämnat godkännande
enligt naturresurslagen för anläggandet av en tredje rullbana på
Arlanda flygplats. Vidare fastställde Koncessionsnämnden för
miljöskydd i april 1993 de närmare villkoren för verksamheten
med tre rullbanor på Arlanda flygplats. Luftfartsverket har i
vissa delar överklagat det sistnämnda beslutet till regeringen.
Tillståndsprövningen är således i alla delar ännu ej avslutad.
2.2 Stockholm-Bromma flygplats
Stockholm-Bromma flygplats som från början anlades av
Stockholms stad togs i bruk för reguljär trafik år 1936. År 1947
övergick huvudmannaskapet till staten. Staten och Stockholms
kommun tecknade år 1994 ett markupplåtelseavtal om fortsatt
verksamhet på Bromma som gäller till år 2011. Den flygtrafik,
särskilt linjetrafiken, som bedrivs på Bromma är reglerad med
hänsyn till bl.a. flygplatsens miljömässiga förutsättningar.
I motionerna T237 (m), T701 (m), T703 (m) och T704 (m)
framhålls att Bromma flygplats bör bibehållas och att
flygtrafiken på Bromma bör fortsätta. Bromma bör bibehållas
eftersom det behövs mer än en flygplats i Stockholmsområdet av
säkerhets- och kommunikationsskäl. Anläggandet av en ny
flygplats som alternativ till Bromma skulle bli alltför
kostsamt. Det centrala läget i Stockholmsområdet medför att
Bromma är ett överlägset alternativ till Arlanda för trafik med
övriga Sverige enligt motionärerna. Bromma flygplats har därför
stor betydelse för flygförbindelserna mellan Stockholm och andra
delar av Sverige inte minst Skåne. Trafiken på Bromma har också
bidragit till ökad konkurrens och lägre priser på flygmarknaden.
Utvecklingen av lågbullermotorer medför förbättrad miljö för
omgivningen enligt motionärerna.
I motion T221 (mp) föreslås att Bromma flygplats skall stängas
och området miljösaneras. Motionärerna anser att flygplatsen
ligger alldeles för nära bebyggelsen och därmed är en stor
hälsorisk.
Enligt vad utskottet erfarit har kommunfullmäktige i
Stockholms kommun beslutat att man vill avveckla Bromma
flygplats. Stockholms kommun har därför begärt att få inleda
överläggningar med Kommunikationsdepartementet beträffande det
nya Brommaavtalets varaktighet och innehåll.
Utskottet vill vidare erinra om vad kommunikationsministern
anfört om Bromma flygplats i en interpellationsdebatt i
riksdagen den 31 mars 1995. Kommunikationsministern anförde
bl.a. att regeringen har visat en öppen attityd mot Stockholms
kommun till att genomföra analyser av möjligheterna till en
förtida avveckling av Bromma flygplats. Den närmare utformningen
av en sådan analys bereds för närvarande inom regeringskansliet,
anförde kommunikationsministern. Hon sade vidare att det inte
torde bli aktuellt med en avveckling av Bromma flygplats innan
den tredje banan på Arlanda är färdig år 1999.
Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på resultatet
av de överläggningar mellan regeringen och Stockholms kommun som
nu pågår, anser utskottet att någon åtgärd från riksdagens sida
inte nu är erforderlig. Samtliga motioner avstyrks därför av
utskottet i denna del.
2.3 Kristianstads flygplats
I motion T634 (c) framhålls att medel från anslaget
Sysselsättningsskapande åtgärder inom
Kommunikationsdepartementets område bör utgå till flygplatsen i
Kristianstad.
Riksdagen beslutade i december 1994 (prop. 1994/95:25, bet.
FiU1, rskr. 145) om detta anslag som totalt omfattar 2 miljarder
kronor för budgetåret 1994/95. Enligt vad utskottet erfarit
beslutade regeringen den 22 december om regleringsbrev till
bl.a. Luftfartsverket för användningen av den del på 50 miljoner
kronor av anslaget som avsatts till åtgärder inom
luftfartsektorn. Inga medel avsattes därvid till investeringar
på flygplatsen i Kristianstad.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionen.
3 Anslag till Beredskap för civil luftfart
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att till
Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1995/96 anvisas ett
reservationsanslag på 106 300 000 kr.
Hemställan
Utskottet hemställer
Luftfartsmarknaden och luftfartsförsörjningen
1. beträffande privatisering av SILA, Luftfartsverket och
Arlanda flygplats m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T237 yrkande 7 i denna
del, 1994/95:T703 yrkandena 2 och 3 och 1994/95:N298 yrkande 4,
res. 1 (m)
2. beträffande EU-frågor
att riksdagen avslår motion 1994/95:T238 yrkande 17,
4. beträffande upphandling av olönsam regionalpolitiskt
viktig flygtrafik
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T630 och 1994/95:T635,
5. beträffande resultatutjämning mellan statliga och
kommunala flygplatser
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:T239 yrkande
12, 1994/95:T705 yrkande 2 i denna del och 1994/95:T706
godkänner vad regeringen anfört om resultatutjämning mellan
statliga och kommunala flygplatser,
6. beträffande driftbidrag till kommunala flygplatser i
skogslänen m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:T232 yrkandena 13 och 14,
1994/95:T238 yrkande 16, 1994/95:T239 yrkande 13, 1994/95:T705
yrkande 1 och yrkande 2 i denna del, 1994/95:T707,
1994/95:T708 och 1994/95:Fi216 yrkande 22 till Driftbidrag
till kommunala flygplatser i skogslänen för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 15 200 000 kr,
res. 4 (c)
res. 5 (fp)
Luftfartsverket
7. beträffande inriktning och mål för Luftfartsverkets
verksamhet under perioden 1995--1997
att riksdagen godkänner vad regeringen härom anfört,
8. beträffande ekonomiska mål och ramar för
Luftfartsverkets verksamhet under perioden 1995--1997
att riksdagen godkänner vad regeringen härom anfört,
9. beträffande utdelning för Luftfartsverket
att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa utdelning
för Luftfartsverket i enlighet med vad som anförts i
propositionen,
10. beträffande Luftfartsverkets investeringsplan
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:T221 yrkande 30
godkänner vad regeringen anfört om Luftfartsverkets
investeringsplan under perioden 1995--1997,
res. 6 (mp)
12. beträffande Kristianstads flygplats
att riksdagen avslår motion 1994/95:T634,
Anslag till Beredskap för civil luftfart
13. beträffande anslag till Beredskap för civil luftfart
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 106 300 000 kr.
Stockholm den 20 april 1995
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt
(m), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan Sandberg (m), Ulrica
Messing (s), Sivert Carlsson (c), Krister Örnfjäder (s), Tom
Heyman (m), Kenth Skårvik (fp), Hans Stenberg (s), Karl-Erik
Persson (v), Monica Green (s), Elisa Abascal Reyes (mp), Lena
Sandlin (s), Claes-Göran Brandin (s) och Ulla Löfgren (m).
Reservationer
1. Privatisering av SILA, Luftfartsverket och Arlanda
flygplats m.m. (mom. 1)
Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Ulla Löfgren
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet vill" och på s. 7 slutar med "Arlanda flygplats"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att konkurrensutsatta verksamheter eller
verksamheter som utan problem kan konkurrensutsättas bör
privatiseras. Detta gäller bl.a. SILA, som genom ABA förvaltar
Sveriges ägarandelar i SAS, samt Arlanda flygplats. Vad gäller
SILA finns enligt utskottets mening inte längre skäl för att
staten skall kvarstå som delägare, och SILA bör därför
privatiseras. En sådan privatisering förutsätter diskussioner
och samråd med systerbolagen i Danmark och Norge. Vidare måste
hänsyn tas till vad som är förmånligt för både företag och
skattebetalare. Vid en försäljning av aktierna i SILA bör enligt
utskottets mening eftersträvas att SAS i första hand blir ett
börsnoterat allnordiskt företag.
I fråga om LFV vill utskottet understryka att verket alltmer
övergått till att bedriva verksamheten i bolagsliknande former.
Utskottet anser att detta är en positiv utveckling och därför
bör en bolagisering övervägas med syftet att därefter också
privatisera verksamheten vid LFV. Utskottet anser att första
steget i en sådan process kan vara att privatisera Arlanda
flygplats. Utskottet bedömer att det vore naturligt att söka
marknadsmässig finansiering på riskkapitalmarknaden för de
kommande stora investeringarna i en tredje bana m.m. Enligt
utskottets mening är därför en privatisering av Arlanda
flygplats en lämplig åtgärd, men först krävs dock en utredning
om konkurrensförutsättningarna och klarläggande av regelverken.
Innan en försäljning av Arlanda kan genomföras krävs någon form
av strukturåtgärder.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T237
(m) yrkande 7 i denna del, T703 (m) yrkandena 2 och 3 och N298
(m) yrkande 4 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande privatisering av SILA, Luftfartsverket och
Arlanda flygplats m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T237 yrkande
7 i denna del, 1994/95:T703 yrkandena 2 och 3 och 1994/95:N298
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
2. Miljöfrågor (mom. 3)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet anser" och på s. 10 slutar med "denna del" bort
ha följande lydelse:
I fråga om miljö- och energifrågor anser utskottet att
flyget är det minst effektiva transportmedlet från
energisynpunkt samt att det dessutom ger upphov till svåra
miljöstörningar i form av buller och luftföroreningar. Enligt
utskottets mening kan kraftfulla satsningar på snabb- och
högfartståg och elektroniska kommunikationer innebära att en
stor del av inrikesflyget konkurreras ut. I Syd- och
Mellansverige bör därför utbyggnaden av snabbtågen påskyndas.
Utskottet anser att förbud bör införas mot byggande av nya
flygplatser. Vidare bör utvecklingen av nya miljövänliga
flygplanstyper stödjas t.ex. med miljödifferentierade
landningsavgifter och bränsleskatter.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T224 (v)
yrkande 17 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till
känna. Syftet med övriga motionsyrkanden blir till väsentlig del
tillgodosett. De påkallar ingen åtgärd från riksdagens sida,
varför de avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande miljöfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T224 yrkande 17
samt med avslag på motionerna 1994/95:T221 yrkande 32,
1994/95:T225 yrkande 7 och 1994/95:T702 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Miljöfrågor (mom. 3)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet anser" och på s. 10 slutar med "denna del" bort
ha följande lydelse:
Flyget har under de senaste åren ökat med 400 %. Det
omfattande flygresandet kan ifrågasättas såväl från energi- som
miljösynpunkt. Utskottet anser att eftersom flygtrafiken svarar
för en mycket stor andel av avgasutsläppen bör flygets vidare
expansion bromsas. En miljömedveten politik och satsningar på
alternativ till flyget är förutsättningar för att komma till
rätta med flygets miljöproblem. Luftfarten bör belastas med sina
samhällsekonomiska och miljömässiga kostnader. Enligt utskottets
mening bör ekonomiska styrmedel användas i syfte att minska
koldioxidutsläppen från flygtrafiken. Från och med år 2015 bör
inga inrikesplan drivas med fossila bränslen.
Utskottet anser att omfattande satsningar på
järnvägstrafiken måste göras i syfte att stärka järnvägens
konkurrenskraft gentemot luftfarten. Satsningen på
järnvägssträckan Stockholm--Göteborg har lett till att järnvägen
där tagit marknadsandelar från luftfarten. På samma sätt bör
järnvägstrafiken på persontrafikområdet kunna öka sina
marknadsandelar på andra inrikessträckor. Järnvägen kan dock
inte ersätta flyget överallt. Flyget är motiverat på många
längre sträckor, där det saknas underlag för järnvägstrafik. Det
är dock möjligt att ersätta flera inrikessträckor med tåg.
Utskottet förordar att Banverket och Luftfartsverket igångsätter
ett samarbetsprojekt som syftar till att i samarbete med
branschorganisationerna utarbeta en plan för att till år 2005
ersätta tättrafikerade flygsträckor med snabbtåg. På sikt skall
det naturliga färdsättet på inrikessträckor vara med tåg.
I motion T702 (s) behandlas Eurocontrolkonventionen som
riksdagen godkände år 1994. Konventionen anger att
Eurocontrolorganisationen kommer att ha en egen budget, att dess
uppgifter kommer att vara trafikledning och utveckling inom
luftfarten samt att organisationens tjänstemän kommer att ges
diplomatisk immunitet. Med tanke på det stora inflytande
Eurocontrolorganisationen kommer att få är det viktigt att ett
miljömål blir en del i Eurocontrolkonventionen. Detta
överensstämmer väl med Agenda 21 som anger att myndigheter bör
ta del av miljötänkande. Sverige bör som medlemsland ta
initiativ till att ett miljömål skrivs in i konventionen.
Utskottet anser att detta skulle vara värdefullt för att minska
flygets miljöproblem i Europa och tillstyrker därför
motionsförslaget.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T221
(mp) yrkande 32, T225 (mp) yrkande 7 och T702 (s) tillstyrks,
bör av riksdagen ges regeringen till känna. Syftet med motion
T224 (v) yrkande 17 blir tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande miljöfrågor
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T221 yrkande
32, 1994/95:T225 yrkande 7 och 1994/95:T702 samt med anledning
av motion 1994/95:T224 yrkande 17 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
4. Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen m.m.
(mom. 6)
Sivert Carlsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "av
flygplatser" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att flyget för vissa regioner i landet är
det mest realistiska alternativet. Regeringens förslag om
minskat anslag till driftbidrag till kommunala flygplatser i
skogslänen kommer att medföra försämrad flygtrafik och service
eller höjda kommunala kostnader. Utskottet föreslår därför en
oförändrad nivå i förhållande till budgetåret 1994/95 för
anslaget. Enligt utskottets mening bör därför för budgetåret
1995/96 anvisas 15 miljoner kronor utöver regeringens förslag,
vilket innebär ett anslag på 30,2 miljoner kronor till
driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen. Utskottet
anser att av anslaget minst 20 miljoner kronor skall utgå till
flygplatserna i Norrlands inland, dvs. till Sveg, Lycksele,
Vilhelmina, Arvidsjaur, Gunnarn och Gällivare.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T232
(c) yrkandena 13 och 14, T239 (kds) yrkande 13, T707 (kds) och
Fi216 (kds) yrkande 22 tillstyrks, bör av riksdagen ges
regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet
med flera av dem torde dock bli tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande driftbidrag till kommunala flygplatser i
skogslänen m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T232
yrkandena 13 och 14, 1994/95:T239 yrkande 13, 1994/95:T707 och
1994/95:Fi216 yrkande 22, med anledning av regeringens förslag
samt med avslag på motionerna 1994/95:T238 yrkande 16,
1994/95:T705 yrkande 1 och yrkande 2 i denna del och
1994/95:T708
dels till Driftbidrag till kommunala flygplatser i
skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 30 200 000 kr,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
5. Driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen m.m.
(mom. 6)
Kenth Skårvik (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottets ställningstagande" och slutar med "av
flygplatser" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag om
minskat anslag helt nya förutsättningar för att upprätthålla
stödet till kommunala flygplatser i Norrlands inland. Denna
neddragning drabbar särskilt de mindre flygplatserna och skulle
medföra betydande svårigheter för flera inlandskommuner att
upprätthålla den trafik man har i dagsläget. Flygtrafiken har
stor regionalpolitisk betydelse. Med hänvisning härtill anser
utskottet att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som
bättre tillgodoser kraven på regionalpolitisk balans inom ramen
för stödet till de kommunala flygplatserna.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T238
(fp) yrkande 16 och T708 (fp) tillstyrks, bör av riksdagen ges
regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande driftbidrag till kommunala flygplatser i
skogslänen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T238 yrkande 16
och 1994/95:T708, med anledning av regeringens förslag samt med
avslag på motionerna 1994/95:T232 yrkandena 13 och 14,
1994/95:T239 yrkande 13, 1994/95:T705 yrkande 1 och yrkande 2 i
denna del, 1994/95:T707 och 1994/95:Fi216 yrkande 22
dels till Driftbidrag till kommunala flygplatser i
skogslänen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 15 200 000 kr,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Luftfartsverkets investeringsplan (mom. 10)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "ej avslutad" bort
ha följande lydelse:
Beträffande detta motionsyrkande anser utskottet i likhet
med motionärerna att en tredje start- och landningsbana på
Arlanda flygplats inte kan tillåtas av miljöskäl. Enligt
utskottet bör därför inte tillstånd för att bygga en tredje
start- och landningsbana på Arlanda beviljas. Motionsförslaget
tillstyrks därför av utskottet. Vad regeringen i övrigt anfört
beträffande LFV:s investeringsplan under perioden 1995--1997
föranleder ingen kommentar från utskottets sida.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T221 (mp)
yrkande 30 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande Luftfartsverkets investeringsplan
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T221 yrkande 30
och med anledning av vad regeringen anfört om Luftfartsverkets
investeringsplan under perioden 1995--1997 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Stockholm-Bromma flygplats (mom. 11)
Wiggo Komstedt (m), Jan Sandberg (m), Tom Heyman (m), Kenth
Skårvik (fp) och Ulla Löfgren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Enligt vad" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Det avtal som staten och Stockholms kommun tecknade år 1994
om fortsatt verksamhet på Bromma till år 2011 kommer enligt
utskottets mening att få stor betydelse för Stockholmsområdets
och övriga landets kommunikationer. Enligt vad utskottet erfarit
har Stockholms kommun beslutat inleda överläggningar med
Kommunikationsdepartementet beträffande det nya Brommaavtalets
varaktighet och innehåll. Utskottet anser att det är olyckligt
att frågan om Bromma flygplats framtid återigen har
aktualiserats.
Utskottet anser att Bromma flygplats bör bibehållas och att
flygtrafiken på Bromma bör tillåtas fortsätta. Ett bibehållande
är angeläget eftersom det behövs mer än en flygplats i
Stockholmsområdet av säkerhets- och kommunikationsskäl. En ny
flygplats som alternativ till Bromma skulle bli alltför kostsam
att anlägga enligt utskottets bedömning. Det centrala läget i
Stockholmsområdet innebär att Bromma är ett överlägset
alternativ till Arlanda för trafik med övriga Sverige. Bromma
flygplats har stor betydelse för flygförbindelserna mellan
Stockholm och andra delar av Sverige. Trafiken på Bromma har
också bidragit till ökad konkurrens och lägre priser på
flygmarknaden. Utvecklingen av bl.a. lågbullermotorer som
används i trafiken på Bromma medför förbättrad miljö för
omgivningen.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T237
(m) yrkande 12, T701 (m), T703 (m) yrkande 1 och T704 (m)
tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till känna.
Motion T221 (mp) yrkande 31 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande Stockholm-Bromma flygplats
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T237 yrkande
12, 1994/95:T701, 1994/95:T703 yrkande 1 och 1994/95:T704 samt
med avslag på motion 1994/95:T221 yrkande 31 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Stockholm-Bromma flygplats (mom. 11)
Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Enligt vad" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Enligt vad utskottet erfarit har Stockholms kommun beslutat
inleda överläggningar med Kommunikationsdepartementet
beträffande det nya Brommaavtalets varaktighet och innehåll.
Utskottet anser att flygplatsen ligger alldeles för nära
bebyggelsen och därmed är en stor hälsorisk. Mot denna bakgrund
anser utskottet att Bromma flygplats bör stängas och området
miljösaneras. Regeringen bör därför i de kommande
överläggningarna med kommunen ta initiativ till att en
avveckling av Bromma snarast skall kunna ske.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T221 (mp)
yrkande 31 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen till
känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha
följande lydelse:
11. beträffande Stockholm-Bromma flygplats
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T221 yrkande 31
samt med avslag på motionerna 1994/95:T237 yrkande 12,
1994/95:T701, 1994/95:T703 yrkande 1 och 1994/95:T704 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen2
Luftfart2
Luftfartsverket2
Anslagsfrågor2
Motionerna2
Utskottet5
1 Luftfartsmarknaden och luftfartsförsörjningen5
1.1 Vissa allmänna luftfartsfrågor5
SILA, Luftfartsverket och Arlanda flygplats5
EU-frågor7
Miljöfrågor8
1.2 Upphandling av olönsam regionalpolitiskt
viktig flygtrafik10
1.3 Resultatutjämning mellan statliga och
kommunala flygplatser11
1.4 Driftbidrag till kommunala flygplatser i
skogslänen m.m.12
2 Luftfartsverket (LFV)13
2.1 Inriktning, mål och resurser för Luftfarts-
verkets verksamhet under perioden 1995--1997 m.m.13
Regeringens förslag13
Utskottets ställningstagande16
2.2 Stockholm-Bromma flygplats17
2.3 Kristianstads flygplats18
3 Anslag till Beredskap för civil luftfart18
Hemställan18
Reservationer20