I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag
under avsnittet Banverket i årets budgetproposition (prop.
1994/95:100 bil. 7). Förslagen avser Banverkets verksamhet och
anslag om totalt ca 15 miljarder kronor till järnvägens
infrastruktur under budgetåret 1995/96 vilket omfattar 18
månader. I betänkandet behandlas också 52 motioner. Dessa gäller
bl.a. Banverkets organisation, medelsanvisningar, riktlinjer för
järnvägsplaneringen, bannätets indelning, banavgifternas
utformning samt utbyggnad av olika järnvägsprojekt.
Utskottet tillstyrker samtliga regeringsförslag. Med
hänvisning till främst gällande planeringsordning och
ansvarsbestämmelser samt pågående beredningsarbete avstyrks
motionsyrkandena. Utskottet framhåller dock att syftet med flera
motionsyrkanden kan komma att tillgodoses. Det gäller exempelvis
yrkanden om Banverkets organisation, utbyggnad av olika
järnvägsprojekt och insatser för att utveckla järnvägens
infrastruktur på Nordkalotten.
Till betänkandet har åtta reservationer fogats.
Enligt m-ledamöterna bör Banverkets produktionsverksamhet
bolagiseras och konkurrensutsättas. Banverkets anslag för
administration bör reduceras med 150 miljoner kronor. Vidare bör
enligt m-ledamöterna investeringsanslaget för stomjärnvägar
reduceras med 1,2 miljarder kronor.
V-ledamoten anser att anslaget för drift och vidmakthållande
av bannätet bör höjas med 100 miljoner kronor. Anslaget till
nyinvesteringar i stomjärnvägar bör vidare höjas med 300
miljoner kronor.
Mp-ledamoten anser att anslaget för investeringar i
stomjärnvägar bör höjas med 2 miljarder kronor och att nya
planeringsförutsättningar bör anges för järnvägen som möjliggör
en kraftfull utbyggnad av järnvägstrafiken.
V- och mp-ledamöterna anser vidare att en omaxlingsstation
bör anläggas i Haparanda.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Förslag till riksdagsbeslut
Banverket
Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 7
(Kommunikationsdepartementet) i avsnitt A. Infrastruktur under
denna rubrik (s. 42--46)
1. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats
om Banverkets verksamhet,
2. att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts
om kostnadsansvar för och finansiering av Banverkets
tjänsteresor på tåg samt drift av växlar och signaler.
Vidare föreslår regeringen att riksdagen godkänner att
Banverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av
1 250 000 000 kr för budgetåret 1995/96 till de ändamål som
redovisats i propositionen under rubriken Lån i
Riksgäldskontoret (s. 47).
Anslag för budgetåret 1995/96 m.m.
Regeringen föreslår under denna rubrik (s. 47--53)
1. att riksdagen till Banverket: Administrationskostnader
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 445 992 000 kr
(punkt A 9),
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att medel
från anslaget A 9. Banverket: Administrationskostnader får
bestrida kostnader som annars skulle belasta anslaget A 10.
Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar (punkt A 9),
3. att riksdagen till Drift och vidmakthållande av statliga
järnvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
4 396 175 000 kr (punkt A 10),
4. att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 9 408 060 000 kr
(punkt A 11),
5. att riksdagen till Ersättning till Banverket för vissa
kapitalkostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 648 000 000 kr (punkt A 12),
6. att riksdagen till Järnvägsinspektionen för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 27 335 000 kr (punkt A 13),
7. att riksdagen till Banverket: Försvarsuppgifter för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
63 486 000 kr (punkt A 14).
Motionerna
1994/95:T205 av Birgitta Gidblom (s) vari yrkas (delvis)
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rendöden på våra vägar och järnvägar.
1994/95:T212 av Ragnhild Pohanka och Elisa Abascal Reyes
(båda mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av järnvägen Malung--Sälen
och Mora--Älvdalen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om elektrifiering av Västerdalsbanan.
1994/95:T213 av Kjell Ericsson m.fl. (c, m, fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bättre kommunikationer när det gäller
sträckan Stockholm--Karlstad--Charlottenberg--Oslo samt sträckan
Karlstad--Kil--Göteborg.
1994/95:T214 av Patrik Norinder och Rolf Dahlberg (båda m)
vari yrkas (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av
kommunikationer i Gävleborgs län.
1994/95:T218 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den s.k. kust-till-kust-banan.
1994/95:T220 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att under anslaget A 11.
Nyinvesteringar i stomjärnvägar inom Kommunikationsdepartementet
anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med
1 200 000 000 kr,
4. att riksdagen beslutar att under anslaget A 9. Banverket:
Administrationskostnader inom Kommunikationsdepartementet
anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med
150 000 000 kr.
1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
17. att riksdagen beslutar att omedelbart påbörja utbyggnad
av järnvägsnätet på viktigare järnvägssträckningar ute i landet
där kommunikationsstandarden är sämre än i övriga Sverige, eller
där en avlastning på järnväg från annat transportslag är akut,
18. att riksdagen beslutar om en kraftig utbyggnad av
järnvägen på sikt.
1994/95:T222 av Majléne Westerlund Panke m.fl. (s) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tågtrafikens utveckling i Västsverige.
1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär att den i samarbete
med våra grannländer utreder möjligheterna att bygga snabb- och
högfartståg,
3. att riksdagen till Drift av statliga järnvägar (A 10) för
budgetåret 1995/96 anvisar 150 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 4 546 175 000 kr,
4. att riksdagen till Nyinvesteringar i stomjärnvägar (A 11)
för budgetåret 1995/96 anvisar 300 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 9 708 060 000 kr.
1994/95:T232 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förutsättningar att erhålla medel från
EU:s infrastrukturprogram för de i motionen anförda projekten,
5. (delvis) att riksdagen hos regeringen begär en plan för
drift och underhåll av vägar och järnvägar i ett långsiktigt
perspektiv.
1994/95:T238 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om överförande av tvärbanorna till
Inlandsbanan,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om aktiv medverkan i EU för en snabbare
standardisering av järnvägsnätet.
1994/95:T239 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om strukturförändringar inom Banverket,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Inlandsbanan.
1994/95:T501 av Olle Lindström (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att investeringen i en
omaxlingsterminal i Haparanda bör ske 1995--1996,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ytterligare medel till bandelen
Boden--Morjärv bör prioriteras under 1995--1996,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ny bandel mellan Haparanda och
Karlsborg.
1994/95:T502 av Anders Svärd (c) och Karl-Erik Persson (v)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att Nobelbanan bör ingå i
Banverkets nästa revidering av stomnätsplanerna.
1994/95:T504 av Eskil Erlandsson och Helena Nilsson (båda
c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Banverket
ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av
Europabanan.
1994/95:T505 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om järnvägens speciella tekniska och
ekonomiska fördelar,
2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att järnvägspolitiken bör vara
knuten till EU-politiken,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vissa investeringar bör
senareläggas,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tydliggöra Banverkets olika
roller,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bolagisera och upphandla
Banverkets produktion och underhåll.
1994/95:T506 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utredning av Europabanan.
1994/95:T507 av Elving Andersson och Marianne Andersson
(båda c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om angelägenheten av att påskynda i
stället för senarelägga utbyggnaden av Nordlänken,
2. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av
möjligheterna att tidigarelägga utbyggnaden av Nordlänken mot
bakgrund av de beslut som fattats inom EU.
1994/95:T508 av Nils-Göran Holmqvist m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att Nobelbanan blir föremål för en
analys inför nästa trafikpolitiska beslut.
1994/95:T509 av Björn Samuelson och Gudrun Schyman (båda
v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en ny järnvägsförbindelse
Hagfors--Munkfors--Karlstad.
1994/95:T510 av Sven Bergström och Erik Arthur Egervärn
(båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av att påskynda
Atlantbaneprojektet.
1994/95:T511 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om byggandet av Götalandsbanan.
1994/95:T512 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inarbetning av sydostlänken i stomnätsplanen
1998--2007.
1994/95:T513 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändringar i reglerna för ansvarsfördelningen
mellan Banverket och SJ.
1994/95:T514 av Susanne Eberstein m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om järnvägstrafiken i Västernorrland.
1994/95:T517 av Dan Ericsson och Göran Hägglund (båda kds)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att arbetet med
förverkligandet av Götalandsbanan drivs vidare i syfte att
snarast möjligt få till stånd den nya järnvägen.
1994/95:T518 av Jörgen Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om banan mellan Östersund och Storlien.
1994/95:T519 av Margareta Sandgren m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förutsättningarna för en Europabana.
1994/95:T521 av Lena Larsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om anläggande av Riksbangård Syd inom Eslövs kommun.
1994/95:T523 av Erik Arthur Egervärn (c) och Ola Sundell
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Mittbanan i Jämtlands län.
1994/95:T524 av andre vice talman Görel Thurdin m.fl. (c,
m, fp, v, mp, kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av utbyggnaden av Ostkustbanan
längs hela Norrlandskusten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av kopplingen till Finland och
Murmansk i Ryssland i ett nordeuropeiskt perspektiv,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att målinriktat arbeta för
att ansöka hos EU om medel till Ostkustbanan i norra Sverige.
1994/95:T526 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om järnvägsinvesteringar på Nordkalotten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt upprustning av bandelen
Boden--Haparanda.
1994/95:T527 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av Ostkustbanan för
snabbtågstrafik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av Atlantbanan för
snabbtågstrafik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt utbyggnad av bansträckorna
Uppsala--Gävle,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av Arlandabanan med Norra
länken och fjärrtågsförbindelser via Arlandastationen.
1994/95:T528 av Sinikka Bohlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Atlantbanan.
1994/95:T529 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om upprustning av Västerdalsbanan samt om
banans förlängning till Sälen.
1994/95:T531 av Lennart Klockare m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Haparandabanan.
1994/95:T533 av Arne Kjörnsberg och Alf Eriksson (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om järnvägen
Herrljunga--Borås--Varberg.
1994/95:T534 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Götalandsbanan.
1994/95:T536 av Nils-Erik Söderqvist m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Älvsborgsbanan.
1994/95:T537 av Sven Bergström (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ingen ytterligare nedläggning av
järnväg skall ske,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om beredskapsbanor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en plan för järnvägens utveckling,
4. att riksdagen hos regeringen begär att Banverket får i
uppdrag att, tillsammans med SJ, upprätta ett handlingsprogram
för att främja regionala matarbanor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa en särskild frijärnväg.
1994/95:T538 av Åke Gustavsson och Catarina Rönnung (båda
s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om järnvägssträckan
Nässjö--Falköping.
1994/95:T539 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fullföljande av Stångådalsbanans
upprustning.
1994/95:T540 av Helena Nilsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Banverket.
1994/95:T542 av Göran Hägglund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i EU-sammanhang även
fortsättningsvis bör verka för att Sverige så snart som möjligt
får en höghastighetsförbindelse till den europeiska kontinenten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Banverket bör få i uppdrag att
undersöka möjligheterna att få till stånd den så kallade
Europakorridoren.
1994/95:A405 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Botniabanan och Atlantbanan.
1994/95:A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att snarast påbörja projektering och
arbete med Ostkustbanan för sträckning längs Norrlandskusten
till Haparanda,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om byggande av omaxlingsstation för
järnvägstrafik i Haparanda,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om byggande av järnvägssträckan
Karlsborg--Haparanda,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upprustning och framtida utveckling av
Inlandsbanan.
1994/95:A445 av Siv Holma (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en omaxlingsstation i Haparanda.
1994/95:A446 av Eva Persson Sellin och Jörgen Persson
(båda s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att riktlinjerna för byggnationen av
Botniabanan fastställs.
1994/95:A447 av Ulf Björklund och Inger Davidson (båda
kds) vari yrkas
2. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om Botniabanan, Inlandsbanan och
Inlandsvägen.
1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
23. att riksdagen under sjätte huvudtiteln, anslaget A 11.
Nyinvesteringar i järnvägar anslår 11 408 060 000 kr för
budgetåret 1995/96, vilket innebär en ökning med
2 000 000 000 kr jämfört med regeringens förslag.
1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en miljörelatering och sänkning av
banavgiften.
1994/95:N234 av Eva Goës (mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av järnväg och behov av
rullande materiel.
Utskottet
1 Verksamhetsfrågor
1.1 Banverkets verksamhet
Banverket har enligt sin instruktion (1978:707) som
huvuduppgift att främja järnvägens utveckling, driva och
förvalta statens spåranläggningar, ha hand om säkerhetsfrågor
för all spårtrafik i landet samt främja en miljöanpassad
järnvägstrafik.
Regeringen anger i budgetpropositionen att man delar
Banverkets bedömning om verksamhetens inriktning. Detta innebär
att verket inom givna resurser skall genomföra de åtgärder inom
järnvägsnätet som ger största möjliga samhällsekonomiska nytta.
Regeringen framhåller att Banverket har ansvar för att
järnvägens transportsystem blir effektivare och trafiksäkrare,
med hänsyn tagen till höga miljökrav och regional balans. Vidare
betonas att Banverket skall tillhandahålla en konkurrenskraftig
och kundanpassad infrastruktur. Investeringar i stom- och
länsjärnvägar skall ske i enlighet med av regeringen fastställda
planer och riksdagens beslut våren 1993. Av propositionen
framgår även att Banverket bör utveckla användandet av
miljökonsekvensbeskrivningar som en del i beslutsunderlaget. Det
anges vidare som viktigt att Banverket medverkar i arbetet med
att utforma ett miljöanpassat transportsystem.
Banverket har utvecklat de trafikpolitiska målen till sex
olika delmål om hastighet, axellast, kapacitet, driftsäkerhet,
trafiksäkerhet och miljö. Regeringen bedömer att dessa
verksamhetsmål i stort sett svarar mot omvärldens behov och krav
på järnvägssektorn. För att delmålen effektivt skall kunna styra
verksamheten framhålls dock att Banverket bör fortsätta att
utveckla och precisera målen. Vad gäller verksamhetsmålet
regional balans anges i propositionen att Banverket bör
formulera ett konkretiserat och uppföljningsbart delmål. Vidare
bör Banverket tydligare följa upp och ange hur tågtrafiken
förmår möta de nya förutsättningar som infrastrukturen
möjliggör.
Regeringen förutsätter att Banverket, med anledning av den
kritik som Riksrevisionsverket riktat mot att kostnaderna för
investeringar ofta underskattats, ser över formerna för sin
långtidsplanering samt hur osäkerheter i investeringskalkyler
redovisas. Regeringen aviserar slutligen att man avser tillsätta
en särskild utredare med uppdrag att analysera Banverkets
myndighetsuppgifter och roll samt föreslå eventuella
förändringar.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen
godkänner vad som förordats om Banverkets verksamhet.
Två motioner har väckts som behandlar Banverkets organisation.
I motion T239 (kds) framhålls att det är nödvändigt att
Banverket genomgår samma positiva förändringsprocess som skett
inom Vägverket på senare år. All produktionsverksamhet bör
därför successivt skiljas ut från Banverket och snarast läggas
under en annan huvudman. Som ett problem betecknas att mycket av
Banverkets produktion, på grund av att verksamheten sedan
urminnes tider varit monopoliserad, inte kan skötas av någon
annan aktör på marknaden. Det är därför enligt motionen
beklagligt att regeringen valt att utreda omstruktureringen som
en intern organisationsfråga för Banverket. Enligt motionen
borde i stället en fristående utredning tillsättas om Banverkets
verksamhet.
I motion T505 (m) framhålls att staten bör uppträda som
kompetent beställare och ägare av infrastrukturen. Det betyder
att Banverkets olika roller måste tydliggöras och särskiljas.
Projektering och byggande kan därmed ske i konkurrens mellan
marknadens aktörer. Enligt motionen leder bolagisering och
upphandling i konkurrens av Banverkets produktion och underhåll
till att verksamheten kan effektiviseras.
Utskottet har ingen erinran mot att Banverkets treårsplan
ligger till grund för den fortsatta verksamheten. Enligt
utskottets mening är det vidare, som anges i propositionen,
angeläget att målen för verksamheten konkretiseras ytterligare.
Först därmed möjliggörs en effektiv målstyrning och uppföljning
från riksdagens och regeringens sida. Att Banverket tydligare
skall följa upp vilka möjligheter till tågtrafik som
järnvägsnätet erbjuder ligger också i linje med vad riksdagen
tidigare uttalat om att en ökad helhetssyn skall eftersträvas
vad gäller infrastruktur och trafik.
Beträffande de motionsyrkanden som väckts kan utskottet
konstatera att Banverkets verksamhet och organisation berörs av
främst två olika utredningar, nämligen dels en intern översyn av
Banverkets verksamhet, dels en statlig utredning som nyligen
tillsatts om Banverkets myndighetsuppgifter.
Inriktningen för Banverkets interna översyn är att verkets
olika roller skall renodlas och effektiviseras. Enligt
direktiven för den interna översynen är en sådan utveckling
nödvändig för att kunna skapa jämförbara förutsättningar för
egen resp. extern verksamhet. Det gäller exempelvis vid
upphandling av produktion och vid mätningar av kostnader och
effektivitet. Syftet med översynen, som skall vara klar senast
den 30 juni 1995, är att få en ökad marknadsorientering och ett
effektivare utnyttjande av Banverkets resurser.
Av direktiven för den särskilda utredaren som regeringen
nyligen tillsatt framgår att utredaren skall föreslå utformning,
finansiering och lokalisering av förändrade myndighets- och
förvaltningsuppgifter inom järnvägssektorn, som följer av
kommande förslag till nya regler för järnvägstrafiken (dir.
1995:31). Utredaren skall vidare analysera Banverkets
myndighetsuppgifter och roll inom järnvägssektorn samt föreslå
eventuella förändringar. Förslagens inriktning skall vara att
Banverkets roll som sektorsorgan för järnvägsfrågor förstärks
och blir mer väldefinierad. Av direktiven framgår även att
utredaren skall samordna sina förslag med den interna översyn
som pågår inom Banverket samt analysera förslagens konsekvenser
för banhållningen. Uppdraget skall redovisas senast den 1
oktober 1995.
Utskottet anser att Banverkets roll som central
förvaltningsmyndighet bör tydliggöras. Det är också angeläget
att Banverkets verksamhet ses över i syfte att få en
rationellare banhållning. För detta talar inte minst rådande
statsfinansiella situation och behovet av förstärkta
underhållsinsatser för att trygga järnvägsnätets standard.
Utskottet anser att syftet med motionerna T239 (kds) och T505
(m) om att effektivisera verksamheten till väsentlig del kommer
att tillgodoses genom det utredningsarbete som nu igångsatts.
Motionsyrkandena påkallar därför ingen åtgärd från riksdagens
sida och avstyrks följaktligen. Utskottet tillstyrker att
riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om
Banverkets verksamhet.
1.2 Banverkets handläggning av järnvägsinvesteringar
I motion T540 (c) anges att kritik har riktats mot Banverkets
sätt att sköta sina kontakter i samband med utbyggnad av nya
järnvägssträckor. Inom ramen för det aviserade utredningsarbetet
bör därför undersökas hur Banverket sköter sina kontakter med
berörda medborgare. Förslag bör också lämnas om åtgärder som
förbättrar samrådsförfarandet. Vidare begärs att
miljökonsekvensbeskrivningar skall tas fram inför varje nytt
järnvägsprojekt.
Utskottet kan konstatera att den kraftiga investeringsökningen
de senaste åren ställt Banverket och planeringssystemet inför
stora arbetsuppgifter. Med hänsyn till att planberedskapen
tidigare har varit begränsad har Banverket på kort tid ställt om
sin verksamhet till helt nya förutsättningar. Enligt vad
utskottet inhämtat ingår som regel miljökonsekvensbedömningar i
Banverkets banutredningar. Vidare gäller att detta material
sänds på remiss till berörda intressenter. Banverket arrangerar
också möten och tar kontakt med enskilda intressegrupper i
samband med banutbyggnader. Mot bakgrund av de erfarenheter som
vunnits från nuvarande regelverk och den kritik som riktats mot
hanteringen av markanskaffningen genom bl.a. nuvarande
expropriationsförfarande har Banverket efterlyst en s.k. banlag
med väglagen som förebild.
Utskottet anser det angeläget med ett väl fungerande samspel
mellan den nationella planeringen för trafikens infrastruktur
och bl.a. den kommunala planeringen för markanvändningen. Detta
är av betydelse bl.a. för att uppnå ett miljöanpassat
transportsystem som är långsiktigt hållbart och förenligt med en
god livsmiljö. En förutsättning för detta samspel är ett
utvecklat och brett samarbete i samhällsplaneringen där
medborgarinflytandet kan komma till uttryck.
Enligt vad utskottet erfarit bereder regeringskansliet
frågan om en förändrad banlagstiftning. Regeringen avser att
under juni månad 1995 lämna förslag till riksdagen om en ny
lagstiftning för planering och byggande av järnvägar som
tillgodoser moderna krav på en bred planeringsprocess som är
förankrad i kommunal och regional planering och bland berörd
allmänhet. Utgångspunkten för arbetet är att åstadkomma en
allsidig och smidig prövning samt eftersträva en god förankring
i länsstyrelsernas och kommunernas planering redan i ett tidigt
skede av planeringsprocessen.
Med hänvisning till vad som nu anförts torde syftet med
motionen i allt väsentligt kunna komma att tillgodoses. Motionen
avstyrks följaktligen.
1.3 Avgränsning av kostnadsansvaret
I budgetpropositionen förordas en smärre förändring av den
avgränsning av kostnadsansvaret som gjordes år 1988 mellan
Banverket och SJ. Enligt regeringen bör den grundläggande
principen vara att ansvaret ligger hos den som i störst
utsträckning kan påverka kostnaderna. Trafikoperatören bör
vidare i så stor utsträckning som möjligt betala för
utnyttjandet av infrastrukturen via banavgifter.
Regeringen föreslår mot denna bakgrund att kostnadsansvaret
för Banverkets tjänsteresor på tåg samt energi för drift av
växlar och signaler förs över från SJ till Banverket.
Finansieringen av Banverkets ökade kostnader föreslås ske genom
att de årliga banavgifterna höjs med 60 miljoner kronor per år.
Till skillnad från vad som gäller normalt för banavgifterna
föreslås att Banverket får tillgodogöra sig denna höjning.
Utskottet anser att det är en riktig princip att
kostnadsansvar och verksamhetsansvar åtföljs. Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag.
2 Lån i Riksgäldskontoret
Banverket har möjlighet att låna i Riksgäldskontoret. Lånen
får användas för att finansiera investeringar i
eldriftsanläggningar och baninvesteringar i Stockholmsområdet
enligt 1983 års överenskommelse mellan SJ, Stockholms läns
landsting och staten. Banverket har också rätt till upplåning
för anskaffning av produktions- och telenätsutrustning liksom
för att kunna täcka sitt behov av rörelsekapital och för att
finansiera sina omsättningstillgångar. Banverkets låneram hos
Riksgäldskontoret får slutligen också disponeras i samband med
vissa tidigareläggningar som är betydelsefulla av
arbetsmarknadspolitiska skäl.
Med hänsyn till det beräknade finansieringsbehovet föreslår
regeringen att Banverkets upplåningsram i Riksgäldskontoret
fastställs till 1 250 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Utskottet delar regeringens uppfattning. Detta betyder att för
nästa budgetår bör den samlade upplåningsramen för Banverket hos
Riksgäldskontoret fastställas till 1 250 miljoner kronor.
3 Anslagsfrågor
Med hänsyn till den beslutade övergången till
kalenderårsbudget från och med år 1997 omfattar budgetåret
1995/96 18 månader (juli 1995--december 1996).
3.1 Anslaget A 9. Banverket: Administrationskostnader
Anslaget finansierar Banverkets kostnader för intern
administration samt samhällsmotiverad forskning.
Regeringen föreslår ett anslag på 446 miljoner kronor. Hänsyn
har tagits till bl.a. regeringens mål för utgiftsbegränsningar
av statlig konsumtion. För att ge möjlighet till ökade
underhållsinsatser föreslås att regeringen bemyndigas att få
besluta om överföring av medel från detta anslag till anslaget
för drift och vidmakthållande av statliga järnvägar.
I motion T220 (m) framhålls att genom den sänkta
ambitionsnivån för infrastrukturinvesteringar och genom
rationaliseringar bör ytterligare besparingar kunna göras inom
Banverket. För budgetåret 1995/96 föreslås därför en minskning
av anslaget med 150 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. Detta innebär att ett anslag på
296 miljoner kronor bör anvisas för Banverkets administration.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning. Härav följer att motion T220 (m) avstyrks i
denna del.
Utskottet anser vidare att regeringen bör få det begärda
bemyndigandet om medelsöverföring från
administrationsanslaget till förstärkta underhållsinsatser. Som
utskottet har framhållit tidigare år (bet. 1993/94:TU21 s. 6)
förutsätts att regeringen för riksdagen redovisar hur det
begärda bemyndigandet att omfördela medel utnyttjats och vilka
effekter som därvid uppnåtts. Någon sådan redovisning har dock
hittills inte lämnats.
3.2 Anslaget A 10. Drift och vidmakthållande av statliga
järnvägar
Anslaget finansierar Banverkets underhåll och reinvesteringar
av det statliga järnvägsnätet.
I budgetpropositionen anges att Banverket har fastställt en
långsiktig plan för drift och vidmakthållande. Driftplanen
redovisar för perioden 1994--2003 de åtgärder som planeras för
att upprätthålla kvaliteten i det svenska järnvägsnätet. De
årliga genomsnittliga kostnaderna för drift och vidmakthållande
av de statliga järnvägarna beräknas till ca 4 100 miljoner
kronor, varav den anslagsfinansierade delen utgör 3 900
miljoner kronor.
Regeringen anser att Banverkets förslag till anslagsnivå
inte kan rymmas inom statsbudgetens ramar. Regeringen anser
därför att Banverket bör ompröva sin strategi för drift och
vidmakthållande av bannätet. Utgångspunkten skall vara ett
effektiviserat underhåll inom oförändrade ramar. Regeringen
föreslår mot denna bakgrund för nästa budgetår en
medelsanvisning på 4 396 miljoner kronor.
I motion T224 (v) framhålls att underhållet bör vara så högt
att kvaliteten inte sjunker. Det långsiktiga målet måste vara en
höjning av anslaget med 1 miljard kronor, som Banverket
förordat, om en förnyad driftplan inte visar att kostnaderna kan
pressas eller finansieras på andra sätt. För nästa budgetår
föreslås i motionen en uppräkning av anslaget med 100 miljoner
kronor till totalt 4 546 miljoner kronor.
I motion T232 (c) framhålls att principen bör vara att
järnvägskapitalet förvaltas på sådant sätt att värdet av gjorda
investeringar inte urholkas. För att kunna upprätthålla en sådan
princip krävs en långsiktig strategi. I underlaget för en sådan
strategi bör ingå möjligheten att skapa ekonomiskt utrymme genom
att rationalisera verksamheten vid Banverket. Regeringen bör
därför enligt motionen återkomma till riksdagen med förslag till
en sådan strategi.
Utskottet kan konstatera att dagens järnvägsnät representerar
ett mycket stort värde som ytterligare höjs genom de omfattande
nyinvesteringar som nu pågår. Utskottet har tidigare i samband
med behandlingen av 1993 års beslut om investeringar i trafikens
infrastruktur framhållit att det är angeläget att en rimlig
balans uppnås mellan investeringar och underhållsinsatser så att
en effektiv kapitalanvändning främjas. Därmed kan gjorda
investeringar utnyttjas fullt ut. Utskottet framhöll även
i samma betänkande att det är väsentligt att infrastrukturen
underhålls så att ingen kapitalförstöring sker.
Utskottets uppfattning ligger fast. Genom särskilda
arbetsmarknadsinsatser under de senaste åren utöver ordinarie
anslagsmedel har också en angelägen förstärkning kunnat ske av
banunderhållet. För framtiden och med tanke på det
statsfinansiella utrymmet är det dock enligt utskottet angeläget
att underhållet kan effektiviseras inom oförändrade ekonomiska
ramar. Utskottet delar därför regeringens uppfattning att
Banverket bör ompröva sin strategi för drift och vidmakthållande
av bannätet. Utskottet förutsätter att regeringen, i likhet med
vad som anges i motion T232 (c), för riksdagen redovisar hur en
sådan strategi kan utformas.
Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens förslag
till medelsanvisning på 4,4 miljarder kronor för budgetåret
1995/96. Utskottet avstyrker därmed motion T224 (v) om en
förhöjd medelsanvisning. Syftet med motion T232 (c) i denna del
blir i och med utskottets ställningstagande till väsentlig del
tillgodosett. Motionen påkallar därför ingen åtgärd från
riksdagens sida varför den avstyrks i nu behandlad del.
3.3 Anslaget A 11. Nyinvesteringar i stomjärnvägar
Anslaget finansierar Banverkets nyinvesteringar i
stomjärnvägar.
Regeringen anser att, med hänsyn till det statsfinansiella
läget, måste vissa besparingar göras på detta anslag. Regeringen
föreslår mot denna bakgrund att ett ramanslag på
9 408 miljoner kronor anvisas för investeringar i
stomjärnvägar under budgetåret 1995/96. Regeringen bedömer dock
att det år 1993 antagna investeringsprogrammet kan slutföras
till år 2003. Vidare framhålls i propositionen att regeringen
avser återkomma till riksdagen med förslag om treåriga
planeringsramar för investeringar i stomnätet i samband med 1995
års kompletteringsproposition.
I motion T220 (m) framhålls att i nuläget är det motiverat att
investeringsprogrammet omprövas. Genom prioritering av påbörjade
projekt och av järnvägssträckor med stor trafik bedöms att en
nivåsänkning, i förhållande till regeringens förslag, kan
uppnås. Mot denna bakgrund föreslås att Banverkets
investeringsanslag minskas med 1 200 miljoner kronor till
8 208 miljoner kronor.
I motion T505 (m) anges att vissa investeringar bör
senareläggas eftersom det statsfinansiella läget inte tillåter
planerad investeringstakt. I sammanhanget påtalas möjligheten
att, som prövats i andra länder med framgång, utnyttja
alternativa finansieringsmöjligheter.
I motion T224 (v) framhålls att nyinvesteringar i
stomjärnvägar måste prioriteras. Att skära ned anslaget så som
regeringsförslaget innebär bedöms inte vara tillrådligt från
vare sig miljö- eller sysselsättningssynpunkt. För nästa
budgetår bör därför anslaget enligt motionen höjas med 300
miljoner kronor till 9 708 miljoner kronor.
I motion Fi212 (mp) förordas en omfattande utbyggnad av
miljövänliga transportsystem. Investeringsanslaget för
järnvägarna bör därför höjas med 2 miljarder kronor till
11 408 miljoner kronor. Finansieringen av denna resursökning
bör enligt motionen ske genom en minskning av de medel som
avsatts för utbyggnaden av stora riksvägar.
Utskottet konstaterar att regeringens förslag till
medelsberäkning bygger på förutsättningen att 1993 års
riksdagsbeslut om investeringar i järnvägens infrastruktur kan
fullföljas. Samtliga planerade investeringar enligt
stomnätsplanen beräknas sålunda kunna slutföras till år 2003
såsom riksdagen beslutat. Det statsfinansiella läget innebär
dock att investeringarna under planeringsperioden bör förskjutas
och senareläggas.
Utskottet anser det rimligt att genomförandet av det
omfattande investeringsprogrammet för järnvägens infrastruktur
anpassas till rådande statsfinansiella förutsättningar.
Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till
medelsanvisning och avstyrker följaktligen motionerna T220 (m),
T224 (v), T505 (m) och Fi212 (mp) i nu behandlad del.
3.4 Anslaget A 12. Ersättning till Banverket för vissa
kapitalkostnader
Anslaget finansierar dels statens kapitalkostnader för lån
avseende vissa investeringar i Stockholmsområdet enligt 1983 års
överenskommelse mellan SJ, Stockholms läns landsting och staten,
dels Banverkets avskrivningskostnader för
eldriftsanläggningar.
Regeringen föreslår att anslaget beräknas till 648 miljoner
kronor för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
3.5 Anslaget A 13. Järnvägsinspektionen
Anslaget finansierar kostnaderna för Järnvägsinspektionen som
är tillsynsmyndighet för landets spårtrafik.
Mot bakgrund av att beslutet att avreglera järnvägstrafiken
skall omprövas föreslår regeringen ett oförändrat anslag till
Järnvägsinspektionen på 27,3 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.
3.6 Anslaget A 14. Banverket: Försvarsuppgifter
Anslaget disponeras av Banverket för åtaganden inom den civila
delen av totalförsvaret. Medlen fördelas mellan Banverket och SJ
enligt programplanen för den civila delen av totalförsvaret.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen för
vissa försvarsuppgifter inom järnvägsområdet för budgetåret
1995/96 bör anvisas ett reservationsanslag på 63,5 miljoner
kronor.
4 Ansvars- och avgiftsfrågor m.m.
4.1 Bannätets indelning
Det statligt trafikerade järnvägsnätet uppgår till nära
11 000 km. Sedan 1988 års trafikpolitiska beslut är bannätet
-- med undantag av Inlandsbanan och Malmbanan -- indelat i två
grupper, nämligen stomjärnvägar och länsjärnvägar.
Fördelningen mellan bantyperna har betydelse för vilket
prioriteringssystem som skall tillämpas vid baninvesteringar
samt för trafikeringsrättens utformning. För länsjärnvägar
gäller att trafikhuvudmännen har trafikeringsrätt för
persontrafik samtidigt som baninvesteringar prioriteras inom det
s.k. länstrafikanslaget. På stomnätet gäller däremot att SJ --
med undantag för den av staten upphandlade trafiken -- har
ensamrätt till att utföra persontågstrafik och att
investeringarna bestäms av Banverket enligt stomnätsplanen.
Enligt gällande ordning är det regeringen som fattar beslut om
stomnätets avgränsning efter Banverkets prövning.
I motion T514 (s) behandlas järnvägsnätets klassificering i
Västernorrlands län. Enligt motionen är resandet på Ådalsbanan
(Sundsvall--Långsele) till övervägande del av interregional
karaktär. Det systemtänkande som ersatt den tidigare
objektsrelaterade planeringen gör enligt motionen att
Ådalsbanans klassificering som länsjärnväg framstår som än mer
felaktig än tidigare. Även länsjärnvägen Mellansel--Husum utgör
i och med utbyggnaden av det s.k. Husumspåret en länk i en
nationell transportkedja. Med denna motivering begärs att en
total översyn snarast möjligt görs av järnvägsnätets indelning i
Västernorrlands län.
Utskottet har tidigare år i samband med behandlingen av
liknande yrkanden förutsatt att bannätets indelning kommer att
ses över. Utskottet har därvid pekat på att med bl.a. utbyggnad
av nya länkar i järnvägssystemet och ändrat trafikmönster kan
banornas karaktär förändras över tiden, vilket kan aktualisera
omklassificeringar. Haparandabanan har under år 1994 överförts
till stomnätet för att bl.a. främja en gynnsam
godstrafikutveckling gentemot vårt nordöstra närområde.
Utskottet konstaterar att den trafikmässiga utvecklingen
även i Västernorrlands län kan komma att påkalla en omprövning
av bannätets klassificering. Genom riksdagens beslut om
investeringar i trafikens infrastruktur ingår en första etapp av
Botniabanan i stomnätsplanen för perioden 1994--2003.
Botniabanan omfattar nybyggnad av ca 20 mil järnväg på sträckan
Bollstabruk--Örnsköldsvik--Umeå samt upprustning av Ådalsbanan
på en sträcka av 12 mil mellan Sundsvall och Bollstabruk, dvs.
de bansträckningar som innefattas i motionen. I sammanhanget kan
vidare hänvisas till att en särskild statlig utredare
tillkallats för att studera Botniabanans utbyggnad (K 1994:05).
Enligt utredarens direktiv skall uppdraget redovisas senast den
15 juni 1996 (dir. 1994:47).
Utskottets förutsätter mot denna bakgrund att en omprövning
av bannätets klassificering i Västernorrlands län sker inom
ramen för normalt berednings- och uppföljningsarbete. Riksdagen
bör därför inte ta något initiativ med anledning av motionen.
Med hänvisning till vad som nu har anförts avstyrker utskottet
motionen.
4.2 Banavgifter
Sedan år 1988 betalar företag som driver trafik på statliga
järnvägar avgifter för att de utnyttjar infrastrukturen.
Avgifterna är uppdelade i en fast och en rörlig del.
De rörliga avgifterna skall avspegla de samhällsekonomiska
marginalkostnaderna och består av spåravgift, driftavgift,
rangeravgift samt dieselavgift. Dieselavgiften motsvarar den
beräknade miljökostnad som utsläpp av kvävedioxid och kolväten
från dieseldrivna fordon ger upphov till. Dieselavgiften utgör
31 öre per liter förbrukat bränsle. För fordon med viss
avgasrening och motortyp betalas halv dieselavgift.
De fasta avgifterna utgår som en årlig avgift för alla
järnvägsfordon som är i trafik. Avgiften beräknas efter
fordonens vikt och i princip enligt samma regler och belopp per
viktenhet som gäller vid beräkningen av fordonsskatten för tunga
vägtrafikfordon. För s.k. kombivagnar tas ingen fast avgift ut.
Avgifterna inlevereras genom Banverkets försorg till
statsverket. Regeringen fastställer avgifterna efter förslag
från Banverket. Banverket har i uppdrag att årligen lämna
förslag till rörliga banavgifter för nästkommande år. För
innevarande budgetår beräknas trafikavgifterna -- huvudsakligen
från SJ -- inbringa ca 700 miljoner kronor i intäkter till
statsbudgeten. Av de inbetalda banavgifterna svarar
dieselavgiften för ca 1 % eller ca 8,5 miljoner kronor.
I motion Jo628 (fp) anges att systemet med banavgifter bör
utvecklas så att de blir miljörelaterade. På sikt bör
banavgifterna enligt motionen sänkas. Sänkningen kan finansieras
genom ökad beskattning av tung landsvägstrafik. Regeringen bör
enligt motionen utreda en miljöanpassning av banavgiften och
återkomma till riksdagen med ett förslag härom.
Utskottet vill erinra om att i samband med att det nuvarande
avgiftssystemet infördes år 1988 framhölls att en
viktig utgångspunkt bör vara att det skapas incitament, såväl
för infrastrukturhållaren som för dem som utnyttjar
infrastrukturen, att bedriva verksamheten rationellt (prop.
1987/88:50 bil. 1, bet. TU19, rskr. 260). Avgiften skall därför
ta sikte på att stimulera till användning av heltåg, fler och
snabbare vagnomlopp, ökad beläggningsgrad i vagnarna, ökat
lokutnyttjande m.m. Vidare förutsattes att regeringen noga
följde vilka konsekvenser avgiftssättningen medförde och att
erforderliga korrigeringar vidtogs.
Sedan år 1988 har avgiftssystemet blivit föremål för
överväganden inom Banverket. Banverket har sålunda varje år
lämnat förslag till justering av banavgifterna som dels avsett
en samhällsekonomisk omräkning, dels en indexuppräkning av
gällande avgifter. Banverket har härvid framhållit att en
förändring av banavgifterna till en samhällsekonomiskt lämplig
nivå måste åtföljas av en justering av vägtrafikens avgifter.
Utskottet bedömer att ekonomiska styrmedel kan vara
verkningsfulla i arbetet mot ett mer långsiktigt bärkraftigt
transportsystem. Därmed kan också kostnadseffektiva lösningar
främjas samtidigt som en angelägen teknikutveckling stimuleras.
Utskottet kan konstatera att banavgifterna är av begränsad
omfattning både totalt sett och i relation till trafikföretagens
och statens kostnader för infrastrukturen. Utskottet anser mot
denna bakgrund att banavgifternas utformning bör övervägas
ytterligare.
Utskottet vill, utöver det uppföljningsansvar som Banverket
har, hänvisa till två statliga utredningar. Den första
utredningen är Trafik- och klimatkommittén (K 1993:01) som
skall lämna ett samlat förslag till åtgärder som kan reducera
utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser från
alla trafikslag (dir. 1993:40). En utgångspunkt för uppdraget är
den långsiktiga strategi som lagts fast för hur
koldioxidutsläppen från trafiken skall reduceras (prop.
1992/93:179, bet. JoU19, rskr. 361). Utredningen avser att
redovisa sitt slutbetänkande före sommaren 1995. Den andra
utredningen är den kommunikationspolitiska kommission som
tillsatts med uppdrag att utarbeta en nationell plan för
kommunikationerna i Sverige (K 1995:01). Kommissionen skall
enligt sina direktiv bl.a. analysera hur avgifter inom
transportsektorn kan utformas för att främja ett miljöanpassat
och säkert transportsystem och öka den samhällsekonomiska
effektiviteten i sektorn (dir. 1994:140). Kommissionen skall
avge ett slutbetänkande senast den 1 december 1996.
Av det anförda får förutsättas att den frågeställning som
tas upp i motionen om en ytterligare miljörelatering av
banavgifterna blir föremål för beredning. I avvaktan på
resultatet av detta arbete bör motionen inte föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida. Mot bakgrund härav avstyrks motion
Jo628 (fp) i nu behandlad del.
4.3 Ansvar för järnvägsstationer
I motion T513 (c) behandlas frågan om kostnadsansvaret för
uppförande av resecentrum. Enligt motionen har Alvesta kommun
tillsammans med Länstrafikhuvudmannen i länet, Banverket, SJ,
Landstinget, Länsstyrelsen och Växjö kommun gjort en
förprojektering av ett resecentrum. Investeringarna för hela
anläggningen är beräknad till minst 48 miljoner kr.
Enligt motionen har SJ och Banverket inte möjlighet att
medverka till finansieringen med mer än ett fåtal miljoner
kronor av en gångbro som behövs för en bekväm och säker
trafiklösning. Om bron skall bli verklighet måste därför Alvesta
kommun, tillsammans med eventuellt andra lokala intressenter,
finansiera bron. Visserligen kan statliga medel erhållas från
anslaget till länstrafikanläggningar. Länsstyrelsen har avsatt
12 miljoner kronor för detta ändamål. Reglerna för dessa medel
anges dock vara svårtillämpbara på resecentrumet i Alvesta. Det
är enligt motionärens uppfattning orimligt att kommunen,
eventuellt tillsammans med andra lokala intressenter, svarar för
huvuddelen av finansieringen av ett resecentrum, som i första
hand betjänar trafik som SJ och Banverket ansvarar för.
Huvuddelen av investeringarna bör i stället finansieras av
Banverket och SJ.
Utskottet kan konstatera att Banverket och SJ på regeringens
uppdrag den 28 december 1994 redovisat en gemensam utredning om
ansvarsfördelningen för plattformsförbindelser. I utredningen
föreslås att ett nytt statsbidragssystem införs för planskilda
plattformsförbindelser som exempelvis gångbroar. Bidragssystemet
skall utformas så att Banverket av anslagsmedel bidrar med 75 %
av investeringskostnaden. Enligt vad utskottet inhämtat bereds
förslaget inom regeringskansliet. I sammanhanget kan vidare
nämnas den prövning som pågår inom regeringskansliet av de
regler som styr järnvägstrafiken som t.ex. trafikeringsrättens
utformning. Regeringens avsikt är att återkomma till riksdagen
under år 1995 med ett förslag. Inom ramen för detta
beredningsarbete kan gränsdragningsfrågor mellan järnvägens
infrastruktur och trafikföretagen komma att behandlas.
Utskottet anser att i avvaktan på resultatet av detta arbete
bör den aktuella motionen inte föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida. Mot bakgrund härav avstyrks motion T513 (c) i
nu behandlad del.
4.4 Trafikdödade renar
I motion T205 (s) framhålls att åtgärder behöver vidtas
för att komma till rätta med tågpåkörningar av ren i
bl.a. Norrbottens län. Tågpåkörning av renar innebär ett
djurplågeri eftersom alla renar inte dör genast. Tågpersonalen
måste agera slaktare och även ta hand om delar från djuren, som
fastnat på tågen. Detta är en arbetsmiljöfråga som upplevs som
mycket obehaglig och påfrestande. Enligt motionären bör därför
ett flertal insatser vidtas som t.ex. uppförande av fler
renstängsel längs järnvägarna. Det är viktigt att renägarna
själva också tar ett ett ökat ansvar för att minska antalet
olyckor. Vidare bör informationen ökas bl.a. genom media.
Utskottet kan konstatera att problemet med trafikdödade renar
har förvärrats under senare tid. Olyckorna förorsakar framför
allt ett stort lidande för djuren men utgör även ett svårt
arbetsmiljöproblem. Olyckorna leder i många fall även till
trafikstörningar. Till bilden hör också den ekonomiska
belastning som olyckorna förorsakar Banverket. Ersättningen för
varje tågdödad ren uppgår till ca 1 400 kr. Härutöver
tillkommer kostnader för reparationer, tillsyn m.m.
Enligt järnvägslagstiftningen har den som ansvarar för
järnvägsdriften ett strikt skadeansvar. Det innebär att
Banverket normalt sett har ersättningsansvaret för
renolyckorna. Enligt gällande ansvarsfördelning är det vidare
Banverket som i princip svarar för bannätets inhägnad. Genom
Banverkets försorg och genom insatser med särskilda
sysselsättningsmedel har stängselskyddet successivt byggts ut.
Utskottet delar motionärens uppfattning att det är viktigt
att snarast minska antalet trafikdödade renar. Enligt utskottets
mening krävs en kombination av olika åtgärder som bl.a. fler
fasta och mobila stängsel samt ett närmare samarbete med
rennäringen. Utskottet vill härvid särskilt framhålla renägarnas
ansvar. I detta sammanhang bör även andra frågor bli föremål för
övervägande, som tekniska hjälpmedel och ersättningssystemets
utformning. Utskottet förutsätter att berörda myndigheter och
parter snarast vidtar mer aktiva åtgärder för att förbättra
situationen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandet i denna del.
5 Investeringsplanering och järnvägsutbyggnad
5.1 Planeringsinriktning
I motion T505 (m) konstateras att järnvägens fördelar gör sig
bäst gällande vid snabba persontransporter med hög kapacitet och
vid transporter av stora godsvolymer på långa avstånd. Det
betyder att om järnvägen skall kunna spela en större roll på
framtidens transportmarknad måste järnvägen bli
konkurrenskraftig inom dessa båda områden. Det är därför viktigt
enligt motionen att investeringsbesluten för de trafikstarka
banorna ligger fast trots den senareläggning i
investeringstakten som det statsfinansiella läget påkallat.
I motion T224 (v) framhålls att rejäla satsningar på
järnvägen skapar många meningsfulla jobb i olika led, från
industriproduktion till servicearbeten. Vidare gäller enligt
motionen att den tekniska utvecklingen på järnvägsområdet gör
att vi i dag har ett helt nytt transportmedel med betydligt
bättre prestanda. Motionärerna finner det därför angeläget att
en utredning görs om att införa högfartståg i Sverige i
kombination med dagens befintliga järnvägssystem.
Utredningsarbetet bör ske i samarbete med våra nordiska och
baltiska grannländer.
I motion T221 (mp) framhålls behovet av förändrade
planeringsförutsättningar. Enligt motionärerna är järnvägen utan
tvekan ett av de miljövänligaste transportsätt som vi i dag
känner till. Såväl järnvägsnätet, vagnarna, lastningen som
användningssättet måste dock utvecklas betydligt för att uppnå
bästa möjliga resursanvändning och minsta möjliga påverkan på
miljön. Järnvägsnätet behöver därför byggas ut över hela landet.
Utbyggnaden skall självklart anpassas efter transportbehovet,
men ske med decentralisering i åtanke. Upprustningen av
stamjärnvägsnätet bör påbörjas omedelbart och de mest angelägna
utbyggnaderna genomföras så fort som möjligt.
I motion N234 (mp) pekas på den nya tidens behov av gröna
arbeten och grönt näringsliv. Genom utbyggnad av järnvägen ökar
behovet av rullande materiel. Detta kan i sin tur leda till en
angelägen teknikupphandling och tillverkning av järnvägsmateriel
i Sverige.
Utskottet vill när det gäller de allmänna
planeringsförutsättningarna erinra om att riksdagen genom 1993
års riksdagsbeslut lagt fast en långsiktig inriktning för
järnvägsinvesteringarna. Riktlinjerna innebär en omfattande
utbyggnad av järnvägsnätet i syfte att erhålla ett effektivt,
trafiksäkert och miljövänligt transportsystem som också bidrar
till att uppfylla målet om regional balans.
För persontrafiken sker en satsning på främst snabba
transporter mellan mer befolkningstäta områden. Betydelsen av
att förbättra de trafikmässiga förutsättningarna för Sveriges
handel inom ett integrerat Europa gör att planerna i stor
utsträckning också är inriktade på att främja långväga
godstransporter med vårt närområde. Vidare skall Banverket, i
syfte att uppnå de övergripande trafikpolitiska målen, genomföra
de åtgärder på järnvägsnätet som ger största möjliga
samhällsekonomiska nytta.
Den parlamentariska kommission som tillsatts för att
utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige skall
den 15 januari 1996 i ett delbetänkande lägga fram förslag om en
ny inriktning för infrastrukturplaneringen. I avvaktan på
regeringens ställningstagande till detta förslag är utskottet
inte, vilket begärs i motion T221 (mp), berett att föreslå någon
förändring av 1993 års riksdagsbeslut om
järnvägsinvesteringarnas inriktning. Utskottet vill också
hänvisa till det statsfinansiella läget.
Utskottet vill angående motion T224 (v) erinra om att
Banverket, inför 1993 års beslut om investeringar i trafikens
infrastruktur, redovisade en skiss till höghastighetsnät
(Banverket, Rapport 1993-01-15 Inriktningen av den långsiktiga
planeringen för järnvägsnätet). Enligt Banverkets bedömning kan
ett höghastighetsnät vara samhällsekonomiskt lönsamt. Banverket
betonade dock i sin skiss att fördjupade studier är nödvändiga
för att klarlägga såväl banlösningar som möjligheterna att
finansiera hela eller delar av bankostnaden.
Enligt vad utskottet erfarit har också vissa studier
därefter igångsatts. Banverket utreder sålunda Götalandsbanan.
Vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping pågår också
studier kring möjligheterna att införa högfartståg. Utskottet
vill vidare i sammanhanget hänvisa till den revidering som skall
ske av planerna för infrastrukturinvesteringar under perioden
1998--2007. Den tidigare nämnda parlamentariska kommissionen
skall även ge förslag till åtgärder som medför att Sveriges
kommunikationer på ett ändamålsenligt sätt kan knytas samman med
de transeuropeiska nätverken. Utskottet kan därmed konstatera
att frågan om att införa högfartståg torde komma att belysas
ytterligare.
Vad utskottet nu anfört innebär att motionerna T505 (m) och
T224 (v) till väsentlig del blir tillgodosedda. Något initiativ
från riksdagen med anledning av motionen är därför inte
erforderligt. Utskottet avstyrker motionerna T221 (mp), T224
(v), T505 (m) och N234 (mp) i nu behandlade delar.
5.2 Vissa EU-frågor
I motion T505 (m) framhålls att järnvägspolitiken bör vara
knuten till EU-politiken. Detta innebär bl.a. att förbindelserna
med Europa måste prioriteras.
I motion T238 (fp) beskrivs järnvägssektorn som mycket
nationell till sin karaktär. Det gäller såväl trafikföretag som
materiel. Signalsystem, förarplatser och elsystem har t.ex.
inte någon gemensam europeisk standard. Förar- och lokbyten blir
därmed nödvändiga vid gränspassager vilket försvårar en
rationell järnvägsutveckling. Det är därför enligt motionen
angeläget att regeringen inom EU driver på en snabb utveckling
mot en standardisering så att onödiga nackdelar för
järnvägstrafiken elimineras.
I motion T232 (c) påtalas att medlemskapet i EU kommer att
innebära att Sverige får ett återflöde från EU:s strukturfonder.
Vidare finns inom EU ett program för infrastrukturinvesteringar.
För att påskynda fullföljandet av angelägna järnvägsprojekt bör
enligt motionen Sverige arbeta för att få del av dessa medel.
Medlen bör i första hand användas för utbyggnaden av Botniabanan
och Atlantbanan.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion T238
(fp) att järnvägssektorns utveckling har hämmats genom en
bristande internationell harmonisering. För att stärka
järnvägens konkurrenskraft är det därför nödvändigt med ett ökat
internationellt samarbete. Detta gäller både tekniska
standardiseringsfrågor, som behandlas i motionen, och
organisations- och marknadsfrågor liksom samarbetsformer.
Enligt vad utskottet erfarit pågår ett omfattande samarbete
såväl på myndighetsnivå som på regeringsnivå för att förbättra
järnvägens förutsättningar. Medlemskapet i EU bör ge Sverige
ökade möjligheter att påverka unionens trafikpolitik och driva
på en angelägen utveckling som främjar bl.a. den internationella
järnvägstrafiken. Utskottet förutsätter mot denna bakrund att
Sverige på ett aktivt sätt i olika fora verkar för ett ökat
internationellt samarbete på järnvägsområdet.
Utskottet kan konstatera att medlemskapet i EU innebär att
Sverige får ett återflöde från EU:s strukturfonder som beräknats
uppgå till ca 2,4 miljarder kronor per år. Det kommer, som anges
i motion T232 (c), att innebära möjligheter till ytterligare
insatser inom olika politikområden som exempelvis
trafikområdet. Härtill kommer de finansieringsmöjligheter som
kan komma till stånd för utbyggnaden av det transeuropeiska
infrastrukturnätverket (Transeuropean Networks). Utskottet
förutsätter att berörda myndigheter och intressenter aktivt
söker utnyttja dessa medel och finansieringsformer för att
genomföra angelägna infrastrukturprojekt.
Utskottet vill understryka betydelsen av att Sverige aktivt
kan driva järnvägsfrågorna inom EU i så stor politisk enighet
som möjligt. Enligt utskottets mening finns det en betydande
samsyn mellan de politiska partierna i dessa frågor, vilket
kommer att förbättra våra möjligheter att i EU få gehör för våra
förslag på järnvägsområdet.
Av det anförda följer att motionerna till väsentlig del blir
tillgodosedda. De påkallar ingen åtgärd från riksdagens sida och
avstyrks därför av utskottet.
5.3 Lokala och regionala banor
I motion T537 (c) behandlas en rad åtgärder för att utveckla
tågtrafiken på främst lokala och regionala banor. Enligt
motionären kan lokala tågföretag med sin förankring, sin
obyråkratiska och flexibla organisation samt med sina direkta
kundkontakter ofta få lönsamhet på verksamhet som tidigare
bedömts som omöjlig att driva ekonomiskt. Till bilden hör vidare
att det är svårt att med någon säkerhet bedöma vilka järnvägar
som på några års sikt har möjligheter att utvecklas till
lönsamma banor. Motionären föreslår därför att banor och andra
anläggningar som inte behövs för stunden bevaras och ges en
särskild status som "beredskapsbanor". Därmed kan enligt
motionen en acceptabel handlingsberedskap skapas till låg
kostnad. Enligt motionen bör därför inga ytterligare
järnvägsnedläggningar ske utan regeringen bör i stället
skyndsamt utreda frågan om beredskapsbanor.
Motionären efterlyser vidare en plan för länsjärnvägarnas
utveckling. Denna plan bör upprättas inom Banverket så att en
rikstäckande syn erhålls på järnvägsnätets funktion. Planen bör
även behandla frågor om trafikeringsrätten, krav på olika
operatörer, banavgiftsfrågor, åtgärder för att stimulera
underhåll och byggande av industrispår, beredskapsbanor, stöd
till lokala tågåkerier, trafikledningsfrågor m.m. Motionären
förordar, för att så snabbt som möjligt få de kunskaper som
behövs för att satsa investeringsmedel rätt, att en särskild
"frijärnväg" skapas, där man kan testa flera olika idéer
samtidigt. Projektet kan lämpligen ledas av
Kommunikationsforskningsberedningen i samarbete med Banverket,
VTI, SJ, Glesbygdsverket, NUTEK, m.fl. Samtidigt bör Banverket
och SJ ges i uppdrag att snarast upprätta ett handlingsprogram
för att främja regionala matarbanor.
Utskottet vill med anledning av motionen klargöra att
nedläggningar av järnvägar regleras av förordningen (1978:1379)
om statens spåranläggningar. Enligt förordningen gäller att
Banverkets underhåll av en länsjärnväg får upphöra när
persontrafiken bedrivs med färre än fem dubbelturer per dag och
godstrafiken är av endast obetydlig omfattning. Innan Banverket
beslutar om att underhållet skall upphöra skall verket samråda
med SJ, trafikhuvudmannen och andra som har trafikeringsrätt.
Banverket får vidare besluta om att en länsjärnväg som inte
underhålls skall läggas ner. Beslut om nedläggning får fattas
först tre år efter ett beslut om att underhållet skall upphöra.
Inför upprivningsbeslut skall Banverket samråda med
Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap och övriga
berörda totalförsvarsmyndigheter. I sammanhanget kan vidare
erinras om att anläggningar som inte längre används utan
ersättning kan upplåtas med nyttjanderätt för turisttrafik till
museiförening eller någon annan som bedöms lämplig.
Utskottet delar motionärens uppfattning om angelägenheten av
forskning och utveckling för att effektivisera och främja
järnvägstrafiken. FoU-insatser kan verksamt bidra till att
vidareutveckla järnvägens starka sidor som t.ex. att den har låg
energiförbrukning, är ett miljövänligt transportmedel och att
den har hög kapacitet i förhållande till utrymmesbehovet.
Banverket har under år 1994 tillsammans med NUTEK och
Kommunikationsforskningsberedningen tagit fram en rapport om
forskning inom järnvägssektorn. Avsikten är att programmet skall
utgöra underlag för kommande forskningsprogram för
järnvägssektorn.
Utskottet anser mot denna bakgrund att motionen inte bör
föranleda något initiativ från riksdagens sida. Motionen
avstyrks således.
5.4 Inlandsbanan
Fyra motioner har väckts som särskilt behandlar Inlandsbanans
förutsättningar och möjligheter.
I motion A442 (mp) betraktas Inlandsbanan som en
underskattad resurs. Med en rejäl upprustning anges att banan
skulle kunna ha goda möjligheter att utvecklas till att bli en
central förbindelse mellan de norra och södra delarna av Norge
liksom för de svenska inlandskommunerna. Banan bör därför rustas
upp och diskussioner föras med norska staten och den norska
järnvägsförvaltningen om hur detta kan genomföras och
finansieras.
I motion T238 (fp) konstateras att Inlandsbanans avreglering
bl.a. har inneburit en fördubbling av godstrafiken på banan.
Samtidigt gäller att de tre tvärbanorna som förbinder
Inlandsbanan med Norra stambanan för en tynande tillvaro med
delvis nedlagd godstrafik. Enligt motionen finns det möjlighet
att skapa miljövänligare trafiklösningar om fler trafikföretag
än SJ tillåts trafikera tvärbanorna. I motionen framhålls mot
denna bakgrund att regeringen bör verka för att tvärbanorna
överförs till Inlandsbanan så att Inlandsbanan och tvärbanorna
kan utgöra ett sammanhållet system.
I motion T239 (kds) erinras om att Inlandsbanan i och med
regeringsskiftet år 1991 fick en nådatid på fem år. Den
dåvarande regeringens avsikt var enligt motionen att trafiken
efter femårsperiodens utgång skulle drivas efter strikt
kommersiella principer utan statliga bidrag. Motionärerna delar
denna uppfattning.
Enligt motion A447 (kds) bör Inlandsbanan utvecklas med stöd
från EU:s regionalpolitiska medelsarsenal. Det speciella mål
6-stödet inom EU uppges kunna utnyttjas till nya satsningar i
det svenska inlandet och i glesbygden.
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1992/93:9, bet. TU3,
rskr. 113) träffades år 1993 ett avtal om ändrat huvudmannaskap
för Inlandsbanan mellan staten och Inlandsbanan Aktiebolag
(IBAB). Avtalet innebär bl.a. att nyttjanderätten och ansvaret
för drift och underhåll av banan överförts till IBAB samt att
IBAB under perioden den 1 januari 1993--den 30 juni 1998
erhåller statliga bidrag för drift, investeringar,
banupprustning och banunderhåll.
Utskottet framhöll vid sin behandling av frågan år 1992 att
det är naturligt att en uppföljning görs såväl av trafiken som
av de nya verksamhetsformer som avsågs införas för att klara
banunderhållet och baninvesteringarna. För en uppföljning talade
också enligt utskottets mening det förhållandet att Inlandsbanan
skulle komma att kvarstå som statlig egendom.
På initiativ av utskottet har Riksdagens revisorer därefter
påbörjat en granskning av Inlandsbanan. Revisorerna har i en
granskningsrapport den 22 februari 1995 framhållit att
Inlandsbanan inte är trafikmässigt motiverad. Revisorerna
utesluter dock inte att det kan finnas andra skäl för att
behålla banan, t.ex. regionalpolitiska, kulturpolitiska eller
försvarspolitiska skäl. Revisorerna har vidare efterlyst klarare
riktlinjer för trafiken på Inlandsbanan. Riksdagsbeslutet år
1992 har enligt revisorerna lett till oklarhet om ansvaret för
banhållningen. Det statliga stödet var heller inte förknippat
med några trafikvillkor. Regeringen bör därför enligt rapporten
snarast redovisa förslag till riksdagen om Inlandsbanans
framtid. Revisorernas granskningsrapport har skickats på remiss
till berörda myndigheter och organisationer. Efter
remissbehandling kommer revisorernas slutliga ställningstagande
och förslag till åtgärder att redovisas i en skrivelse till
riksdagen.
Med hänvisning till gällande avtal och den pågående
granskningen som revisorerna utför avstyrker utskottet samtliga
nu behandlade motionsyrkanden.
5.5 Nordkalotten och Barentsregionen
I motion T524 (c, m, fp, v, mp, kds), yrkande 2, anges att med
en utbyggnad av Sallabanan mellan Finland och Ryssland till
Murmanskområdet skapas nya regionalpolitiska
utvecklingsmöjligheter. I den fortsatta infrastrukturplaneringen
är det därför viktigt att beakta de nya trafikmässiga
förutsättningar som kopplingen till Finland och Murmansk och så
småningom till transibiriska järnvägen kan innebära.
I motion T526 (c), yrkande 1, påtalas behovet av
järnvägsinvesteringar på Nordkalotten. Utvecklingen i Ryssland
med omfattande satsningar i Murmanskområdet och på Kolahalvön
kan skapa nya och betydelsefulla utvecklingsmöjligheter för
näringslivet och transportsektorn. Näringslivets struktur och de
långa avstånden i regionen motiverar ett väl utbyggt och
fungerande järnvägssystem. Järnvägsnätet på Nordkalotten måste
vidare enligt motionären betraktas som en viktig del av det
europeiska infrastrukturnätet för järnvägstrafik. Det finns
därför starka motiv att utveckla järnvägstransporterna och öka
investeringarna i järnvägsnätet. Medlemskapet i EU gör det
möjligt att få hjälp till finansiering av sådana investeringar.
Enligt motionären bör den rapport som Banverket tagit fram i
frågan -- Järnvägen -- ett viktigt transportsystem i
Barentsregionens utveckling -- ligga till grund för ett
gemensamt projektarbete mellan Sverige och Finland för
utveckling av järnvägsnätet inom hela Barentsregionen. Genom
initiativ från regeringarna i Sverige och Finland samt berörda
myndigheter i de båda länderna bör de aktuella projekten
aktualiseras inom EU.
Utskottet bedömer att de förändrade politiska förhållandena på
Nordkalotten och inom Barentsregionen skapar nya förutsättningar
för järnvägstrafiken. Som uppmärksammas i de båda motionerna
pågår det studier om hur järnvägsnätet i Finland och Ryssland
kan knytas samman och integreras. Det öst-västliga handels- och
kontaktutbytet kan därmed komma att förändras väsentligt.
Järnvägen bedöms härvid ha goda utvecklingsmöjligheter. För
detta talar att transporterna i första hand torde omfatta tung
godstrafik där järnvägen ofta är bäst lämpad. Vidare gäller att
järnvägarna är och väntas förbli det viktigaste transportmedlet
i Ryssland. Enligt utskottets mening har järnvägen särskilda
förutsättningar att göra sig gällande som ett miljövänligt
transportmedel i den känsliga arktiska miljön.
Utskottet anser därför att det är angeläget att
infrastrukturplaneringen grundas på bedömningar anpassade till
den nya situation som är under utveckling. Det är också mot den
bakgrunden som Haparandabanan i fjol överfördes till stomnätet.
Enligt vad utskottet erfarit har Länsstyrelsen i Norrbottens län
utvecklat ett omfattande samarbete med sina motsvarigheter i
Norge, Finland och Ryssland. Banverket har också påbörjat en
planering för hur järnvägens infrastruktur kan framtidsanpassas.
Banverkets norra region har exempelvis till Länsstyrelsen i
Norrbottens län lagt fram ett programförslag som innebär
investeringar på drygt 1,5 miljarder kronor. Enligt Banverket
skulle en ny kustnära länk mellan Haparanda och Kalix, som
innebär en banförkortning på ca 100 km, möjliggöra rationella
transporter och minskade transportkostnader. Den nya järnvägen
skulle vara betydelsefull för massa- och pappersfabriken i
Karlsborgsverken men även råvarutransporter från nordvästra
Ryssland skulle underlättas avsevärt. Genom en sådan utbyggnad
skulle också de investeringar som redan gjorts på bansträckan
Boden--Morjärv kunna utnyttjas i större utsträckning.
Utskottet kan konstatera att de öst-västliga
transportströmmarna på Nordkalotten för närvarande är tämligen
begränsade. En sammankoppling av järnvägsnäten i Finland och
Ryssland gör dock att regionens järnvägar i större utsträckning
kan bli en del av det europeiska infrastrukturnätet, vilket kan
leda till förbättrade utvecklingsmöjligheter för järnvägen.
Utskottet bedömer i likhet med Banverket att en ny kustnära länk
mellan Kalix och Haparanda kan vara ett intressant projekt som
kommer att prövas i den fortsatta infrastrukturplaneringen.
Utskottet förutsätter att regeringen och berörda myndigheter mot
denna bakgrund noggrant följer och söker främja utvecklingen av
regionens trafiksystem samt vidtar de åtgärder som kan bli
nödvändiga.
Utskottet vill vidare hänvisa till den parlamentariska
kommitté som tillkallats med uppdrag att utarbeta en nationell
plan för kommunikationerna i Sverige (K 1995:01). Kommittén
skall senast den 15 januari 1996 lämna ett förslag som redovisar
alternativa inriktningar av infrastrukturinvesteringarna under
perioden 1998--2007. Förslag skall även lämnas om hur Sveriges
kommunikationer på ett ändamålsenligt sätt kan knytas samman med
de transeuropeiska nätverken. Utskottet bedömer det som
naturligt att kommittén med denna utgångspunkt kommer att
behandla även trafikutvecklingen på Nordkalotten och i
Barentsregionen.
Med hänvisning till vad som nu anförts avstyrker utskottet
de båda motionsyrkandena. Syftet med dem torde dock bli
tillgodosett.
5.6 Omaxlingsstation i Haparanda
Förslag om utbyggnad av en omaxlingsstation i Haparanda har
förts fram i fyra motioner. Med en omaxlingsanläggning
möjliggörs att särskilt anpassade godsvagnar smidigt kan omföras
mellan den finsk-ryska spårvidden på 1 524 mm och den
europeiska spårvidden på 1 435 mm genom byte av axelpar.
Omlastningen sker i dag med en portalkran med lyftkapacitet på
70 ton i Torneå resp. 30 ton i Haparanda samt med truckar.
I motion A442 (mp) föreslås att en omaxlingsstation byggs i
Haparanda. En sådan skulle väsentligt underlätta
järnvägstrafiken på Nordkalotten och innebära en förbättring av
kommunikationerna mellan Sverige, Finland och Ryssland.
Godsflödet på sträckan skulle kunna öka kraftigt och
näringslivet i norra Sverige erhålla klara fördelar.
I motion A445 (v) framhålls att det finns en lång rad
angelägna infrastrukturprojekt i Norrbotten som behöver
genomföras. Till dessa hör utbyggnaden av en omaxlingsstation i
Haparanda.
I motion T501 (m) anges att en hämmande faktor för snabba
och effektiva transporter på Nordkalotten är skillnaden i
spårbredd mellan den svenska och finska järnvägen. För att
undanröja detta problem bör en omaxlingsterminal snarast byggas
i Haparanda. Godsflödena skulle därmed kunna fördubblas till
gagn för näringslivet inte minst i norra Sverige.
I motion T531 (s) föreslås att på lång sikt bör en gemensam
svensk-finsk omaxlingsstation byggas i Haparanda.
Utskottet har i föregående avsnitt förutsatt att regeringen
noggrant följer utvecklingen vad gäller utbyggnaden av
trafiksystemet på Nordkalotten samt vidtar de åtgärder som kan
bli nödvändiga. Till dessa åtgärder hör frågan om hur en
rationell hantering av godstrafiken via Haparanda kan ordnas.
Enligt vad utskottet erfarit avser Banverket studera hur
godstrafiken mellan Sverige och Finland kan lösas på ett mer
effektivt sätt än vad dagens omlastningssystem innebär. I
arbetet med att studera omlastningsproblematiken ingår bl.a. att
bedöma godsutvecklingen och vilka särskilda hanteringskrav som
olika godstyper för med sig vid en övergång mellan två
spårsystem. En omaxlingsstation kan därvid vara en tänkbar
lösning för vissa godstransporter men även andra tekniska
lösningar kan vara möjliga. Utredningsarbetet beräknas vara
avslutat under juni månad 1995.
Utskottet anser det angeläget att klargöra hur en rationell
och kostnadseffektiv hantering av godstrafik kan skapas vid
övergången mellan olika spårsystem i Haparanda och Torneå. Med
hänvisning till pågående beredningsarbete bör de aktuella
motionerna inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.
Motionerna avstyrks följaktligen i nu behandlad del.
5.7 Investeringar i enskilda järnvägsprojekt m.m.
Utskottet kan konstatera att ett stort antal motioner har
väckts om investeringar i olika järnvägar. Utskottet anser att
det stora intresset som riktats mot järnvägens infrastruktur
avspeglar den klara viljeinriktning som finns för upprustning
och investeringar i järnvägsnätet. Utskottet bedömer också för
egen del att det bland motionerna finns en rad exempel på
angelägna investeringar. De många förslag som finns om
utbyggnader ställer därför krav på ett väl utvecklat
planeringssystem som förmår peka ut de objekt som är lämpligast
och som uppvisar den högsta samhällsekonomiska nyttan.
Utskottet har flera gånger framhållit att det är angeläget
att utveckla planeringsprocessen för att uppnå detta syfte.
Riksdagen lade år 1993 också fast en långsiktig plan för
utbyggnaden av landets väg- och järnvägsnät. Väg- och
järnvägsinvesteringar för totalt 98 miljarder kronor skall
genomföras under den kommande tioårsperioden. Investeringar
skall göras i stomjärnvägar för 32 miljarder kronor. Till detta
kommer investeringar i länsjärnvägar som finansieras från
anslaget för länstrafikanläggningar. Efter beslut av riksdagen
har också regeringen som tidigare angetts tillkallat en
parlamentarisk kommission för att utarbeta en nationell plan för
kommunikationerna i Sverige. Enligt utskottets mening bör
riksdagens och regeringens uppgift framför allt vara att anvisa
medel, ange de övergripande ramarna och riktlinjerna för
investeringsplaneringen samt att se till att det skapas en
effektiv organisation för att förvalta de resurser som avsätts
för investeringar i och underhåll av trafikens infrastruktur.
Utskottet vill vidare understryka att en viktig uppgift för
riksdagen är att följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtas.
Med denna arbetsfördelning bör det däremot inte ankomma på
riksdagen att normalt ta ställning till konkreta krav på
investeringar och underhållsåtgärder i olika delar av
järnvägssystemet. Den närmare planeringen av olika
infrastrukturprojekt och fördelningen av medel för dessa är en
uppgift som kräver ett omfattande berednings- och
samrådsförfarande på nationell, regional och lokal nivå. Den
mångfald av beslut som erfordras för denna planering till
främjande av den övergripande målinriktning som riksdagen
fastställer måste fattas av därtill kompetenta organ.
Utskottet har i tidigare avsnitt behandlat motionsyrkanden
som främst gäller allmänna och principella planeringsfrågor.
Övriga motionsyrkanden med huvudsakligen detaljerade
förslag om investeringar och underhållsinsatser i järnvägsnätet
har sammanställts i följande tabell. Utskottet bedömer att
syftet med en stor del av dessa motionsyrkanden kommer att
tillgodoses i och med att det tioåriga investeringsprogram
genomförs som riksdagen beslutade om år 1993. Med den revidering
som skall ske av planerna för perioden 1998--2007 ges också
förutsättningar att bedöma nya järnvägsprojekt som t.ex.
Nobelbanan.
Med hänvisning till vad som tidigare anförts om formerna för
riksdagens inflytande när det gäller utbyggnaden av trafikens
infrastruktur bör motionerna inte föranleda någon åtgärd från
riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför samtliga de
motionsyrkanden som redovisas i följande tabell.
00>T501 (m)
- yrk. 2
27>Haparandabanan
61>Upprustning av bansträckan Boden--Morjärv under
1995--1996.
00>T501 (m)
- yrk. 3
27>Haparandabanan
61>Investeringar i ny bansträckning Karlsborg-- Haparanda.
00>T526 (c)
- yrk. 2
27>Haparandabanan
61>Upprustning av bansträckan Boden--Haparanda.
00>T531 (s)
- delvis
27>Haparandabanan
61>På kort sikt bör bangården i Haparanda byggas om samt en
utredning göras om dels lämpliga åtgärder för övergång mellan
olika spårvidder, dels ny bana Kalix--Haparanda. På lång sikt
föreslås bl.a. elektrifiering och banutbyggnad.
00>T524 (c,m,fp,v,
mp,kds)
- yrk. 1,3
27>Botniabanan
61>Banutbyggnad längs hela Norrlandskusten och prövning av
EU-finansiering.
00>A405 (c)
- yrk. 14 delvis
27>Botniabanan
61>Finansiering med stöd av EU.
00>A442 (mp)
- yrk. 4,7
27>Botniabanan
61>Banutbyggnad längs hela Norrlandskusten.
00>A446 (s)
- yrk. 6
27>Botniabanan
61>Riktlinjer för utbyggnad bör fastställas.
00>A447 (kds)
- yrk. 2 delvis
27>Botniabanan
61>Banutbyggnad och finansiering med stöd av EU.
00>T518 (s)
27>Mittbanan
61>Baninvesteringar Öster- sund--Storlien.
00>T519 (s)
27>Europabanan
61>Banutbyggnad Stockholm-- Köpenhamn för höghastighetståg
bör utredas.
00>T542 (kds)
- yrk. 12
27>Europabanan
61>Sverige bör i EU-sammanhang verka för en
höghastighetsförbindelse till den europeiska kontinenten.
Banutbyggnad Stockholm-- Köpenhamn för höghastighetståg bör
vidare utredas.
00>T521 (s)
27>Skåne
61>Lokalisering av Riksbangård Syd till Eslövs kommun.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Banverkets verksamhet
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:T239 yrkande 9
och 1994/95:T505 yrkandena 7 och 8 godkänner vad som anförts i
propositionen om Banverkets verksamhet,
res. 1 (m)
2. beträffande Banverkets handläggning av
järnvägsinvesteringar
att riksdagen avslår motion 1994/95:T540,
3. beträffande avgränsning av kostnadsansvaret
att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
kostnadsansvar för och finansiering av Banverkets tjänsteresor
på tåg samt drift av växlar och signaler,
4. beträffande lån i Riksgäldskontoret
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
att Banverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av
1 250 000 000 kr för budgetåret 1995/96 till de ändamål som
redovisats i propositionen,
5. beträffande anslaget Banverket:
Administrationskostnader
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:T220 yrkande 4 till Banverket:
Administrationskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 445 992 000 kr,
res. 2 (m)
6. beträffande bemyndigande att omföra medel
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar
regeringen att besluta att medel från anslaget A 9. Banverket:
Administrationskostnader får bestrida kostnader som annars
skulle belasta anslaget A 10. Drift och vidmakthållande av
statliga järnvägar,
7. beträffande anslaget Drift och vidmakthållande av
statliga järnvägar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:T224 yrkande 3 och 1994/95:T232
yrkande 5 i denna del till Drift och vidmakthållande av
statliga järnvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 4 396 175 000 kr,
res. 3 (v)
8. beträffande anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:T220 yrkande 2, 1994/95:T224
yrkande 4, 1994/95:T505 yrkande 4 och 1994/95:Fi212 yrkande 23
till Nyinvesteringar i stomjärnvägar för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 9 408 060 000 kr,
res. 4 (m)
res. 5 (v)
res. 6 (mp)
9. beträffande anslaget Ersättning till Banverket för
vissa kapitalkostnader
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Ersättning till Banverket för vissa kapitalkostnader för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 648 000 000
kr,
10. beträffande anslaget Järnvägsinspektionen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Järnvägsinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 27 335 000 kr,
11. beträffande anslaget Banverket: Försvarsuppgifter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Banverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 63 486 000 kr,
12. beträffande bannätets indelning
att riksdagen avslår motion 1994/95:T514,
13. beträffande banavgifter
att riksdagen avslår motion 1994/95:Jo628 yrkande 13,
14. beträffande ansvar för järnvägsstationer
att riksdagen avslår motion 1994/95:T513,
15. beträffande trafikdödade renar
att riksdagen avslår motion 1994/95:T205 i denna del,
16. beträffande planeringsinriktning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T221 yrkandena 17 och
18, 1994/95:T224 yrkande 2, 1994/95:T505 yrkande 1 och
1994/95:N234 yrkande 8,
res. 7 (mp)
17. beträffande vissa EU-frågor
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T232 yrkande 4,
1994/95:T238 yrkande 14 och 1994/95:T505 yrkande 2 i denna del,
18. beträffande lokala och regionala banor
att riksdagen avslår motion 1994/95:T537,
19. beträffande Inlandsbanan
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T238 yrkande 13,
1994/95:T239 yrkande 10, 1994/95:A442 yrkande 9 och 1994/95:A447
yrkande 2 i denna del,
20. beträffande Nordkalotten och Barentsregionen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T524 yrkande 2 och
1994/95:T526 yrkande 1,
21. beträffande omaxlingsstation i Haparanda
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T501 yrkande 1,
1994/95:T531 i denna del, 1994/95:A442 yrkande 5 och
1994/95:A445 yrkande 3,
res. 8 (v, mp)
22. beträffande investeringar i enskilda järnvägsprojekt
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:A405 yrkande 14,
1994/95:A442 yrkandena 4 och 7, 1994/95:A446 yrkande 6,
1994/95:A447 yrkande 2 i denna del, 1994/95:T212 yrkandena 2 och
3, 1994/95:T213 yrkande 2, 1994/95:T214 i denna del,
1994/95:T218 yrkande 3, 1994/95:T222 yrkande 2, 1994/95:T501
yrkandena 2 och 3, 1994/95:T502, 1994/95:T504, 1994/95:T506,
1994/95:T507, 1994/95:T508, 1994/95:T509, 1994/95:T510,
1994/95:T511, 1994/95:T512, 1994/95:T517, 1994/95:T518,
1994/95:T519, 1994/95:T521, 1994/95:T523, 1994/95:T524
yrkandena 1 och 3, 1994/95:T526 yrkande 2, 1994/95:T527,
1994/95:T528, 1994/95:T529, 1994/95:T531 i denna del,
1994/95:T533, 1994/95:T534, 1994/95:T536, 1994/95:T538,
1994/95:T539 och 1994/95:T542.
Stockholm den 14 mars 1995
På trafikutskottets vägnar
Monica Öhman
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt
(m), Håkan Strömberg (s), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan
Sandberg (m), Ulrica Messing (s), Sivert Carlsson (c), Krister
Örnfjäder (s), Tom Heyman (m), Kenth Skårvik (fp), Hans Stenberg
(s), Karl-Erik Persson (v), Monica Green (s), Birgitta Wistrand
(m), Elisa Abascal Reyes (mp) och Lena Sandlin (s).
Reservationer
1. Banverkets verksamhet (mom. 1)
Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "Banverkets
verksamhet" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Banverkets olika roller måste definieras
tydligare och särskiljas. Projektering och byggande bör ske i
konkurrens mellan marknadens aktörer. Enligt utskottets mening
bör därför det utredningsarbete som nu igångsatts inriktas mot
att Banverkets produktions- och underhållsverksamheter
bolagiseras och konkurrensutsätts. Först därmed tryggas att
verksamheten kan dra full nytta av de möjligheter som
marknadsmässiga lösningar erbjuder.
Vad utskottet nu har anfört, vilket innebär att motion T505
(m) i nu behandlad del tillstyrks, bör av riksdagen ges
regeringen till känna. Syftet med motion T239 (kds) blir i och
med utskottets ställningstagande till väsentlig del
tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande Banverkets verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T505 yrkandena 7
och 8, med anledning av vad regeringen anfört om Banverkets
verksamhet samt motion 1994/95:T239 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "denna del"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, med hänvisning till det statsfinansiella
läget och till att investeringarna i stomjärnvägsnätet skall
minska i omfattning, att Banverkets administrationsanslag kan
reduceras. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion T220
(m) att riksdagen för nästa budgetår bör anvisa 296 miljoner
kronor.
dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande anslaget Banverket:
Administrationskostnader
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T220 yrkande 4
och med anledning av regeringens förslag till Banverket:
Administrationskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 295 992 000 kr,
3. Anslaget Drift och vidmakthållande av statliga järnvägar
(mom. 7)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottets uppfattning" och på s. 15 slutar med
"behandlad del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att om de satsningar som nu görs på
järnvägsnätet skall ge full utdelning måste de åtföljas av
underhåll och reinvesteringar som säkrar fortsatt hög och jämn
kvalitet på spåren. De långsiktiga målet måste därför vara en
höjning av anslaget med 1 miljard kronor. I avvaktan på en
förnyad driftplan förordar utskottet att 100 miljoner kronor
anvisas utöver regeringens förslag. Utskottet tillstyrker därmed
motion T224 (v) i nu behandlad del. Syftet med motion T232 (c) i
denna del blir i och med utskottets ställningstagande till
väsentlig del tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande anslaget Drift och vidmakthållande av
statliga järnvägar
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T224 yrkande 3,
med anledning av regeringens förslag och motion 1994/95:T232
yrkande 5 i denna del till Drift och vidmakthållande av
statliga järnvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 4 546 175 000 kr,
4. Nyinvesteringar i stomjärnvägar (mom. 8)
Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta Wistrand
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 16 slutar med
"behandlad del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det nödvändigt att genomförandet av det
omfattande investeringsprogrammet för järnvägens infrastruktur
anpassas till rådande statsfinansiella förutsättningar och att
vissa investeringar därför senareläggs. Utskottet tillstyrker
därför motionerna T220 (m) och T505 (m) i nu behandlad del.
Detta innebär att ett anslag på 8 208 miljoner kronor bör
anvisas för investeringar i stomjärnvägar för nästa budgetår och
att alternativa finansieringsmöjligheter utanför statsbudgeten
bör prövas. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna T224 (v)
och Fi212 (mp) i nu behandlad del.
Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T220 yrkande
2 och 1994/95:T505 yrkande 4, med anledning av regeringens
förslag och med avslag på motionerna 1994/95:Fi212 yrkande 23
och 1994/95:T224 yrkande 4 dels till Nyinvesteringar i
stomjärnvägar för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
8 208 060 000 kr, dels som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört,
5. Nyinvesteringar i stomjärnvägar (mom. 8)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 16 slutar med
"behandlad del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det nödvändigt att nyinvesteringar i
stomjärnvägar prioriteras. Utskottet tillstyrker därför motion
T224 (v) i denna del. Detta innebär att ett anslag på 9 708
miljoner kronor bör anvisas för investeringar i stomjärnvägar.
Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Fi212 (mp), T220 (m)
och T505 (m) i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T224 yrkande 4
med anledning av regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1994/95:Fi212 yrkande 23, 1994/95:T220 yrkande 2 och
1994/95:T505 yrkande 4 till Nyinvesteringar i stomjärnvägar
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 9 708 060 000
kr,
6. Nyinvesteringar i stomjärnvägar (mom. 8)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 16 slutar med
"behandlad del" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en utveckling mot ett miljöanpassat
transportsystem kräver en väsentligt höjd investeringsram för
att möjliggöra en kraftfull utbyggnad och kvalitetshöjning av
järnvägssystemet. Utskottet tillstyrker därför motion Fi212 (mp)
i denna del. Detta innebär att ett anslag på 11 408 miljoner
kronor bör anvisas för investeringar i stomjärnvägar. Utskottet
avstyrker följaktligen motionerna T220 (m), T224 (v) och T505
(m) i nu behandlad del.
dels att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande anslaget Nyinvesteringar i stomjärnvägar
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi212 yrkande 23,
med anledning av regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1994/95:T220 yrkande 2, 1994/95:T224 yrkande 4 och
1994/95:T505 yrkande 4 till Nyinvesteringar i stomjärnvägar
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
11 408 060 000 kr,
7. Planeringsinriktning (mom. 16)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Utskottet vill" och på s. 22 slutar med "behandlade
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet kan konstatera att järnvägstrafiken har försummats
under många decennier. Trots de ökade investeringsanslagen de
senaste åren krävs därför ytterligare insatser om ett
miljöanpassat och långsiktigt bärkraftigt transportsystem skall
kunna utvecklas. Utskottet anser det därför nödvändigt att nya
planeringsförutsättningar anges för järnvägssystemet. Riktlinjer
som gör det möjligt att utveckla järnvägen för att skapa bästa
möjliga resursanvändning och minsta möjliga påverkan på miljön.
Järnvägsnätet måste därför byggas ut över hela landet. Genom en
sådan järnvägsutbyggnad ökar också behovet av rullande materiel,
vilket kan ligga till grund för en angelägen teknikupphandling
och tillverkning av järnvägsmateriel.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna N234
(mp) och T221 (mp) tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges
regeringen till känna. Syftet med motion T224 (v) i denna del
blir i och med utskottets ställningstagande till väsentlig del
tillgodosett. Motion T505 (m) avstyrks i denna del. Utskottets
ställningstagande innebär också att flertalet av de motioner som
behandlas i avsnittet 5.7 kommer att tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under mom. 16 bort ha
följande lydelse:
16. beträffande planeringsinriktning
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N234 yrkande
8 och 1994/95:T221 yrkandena 17 och 18, med anledning av motion
1994/95:T224 yrkande 2 samt med avslag på motion 1994/95:T505
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
8. Omaxlingsstation i Haparanda (mom. 21)
Karl-Erik Persson (v) och Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Utskottet har" och slutar med "behandlad del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att en omaxlingsanläggning
snarast uppförs i Haparanda. Därmed kan en rationell
godshantering skapas samtidigt som goda utvecklingsmöjligheter
erbjuds. Det bör ankomma på regeringen att ta sådana initiativ
att projektet kan genomföras.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att syftet med
motionerna 1994/95:A442 (mp), 1994/95:A445 (v), 1994/95:T501 (m)
och T531 (s) blir tillgodosett i nu behandlad del, bör av
riksdagen ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under mom. 21 bort ha
följande lydelse:
21. beträffande omaxlingsstation i Haparanda
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:A442 yrkande
5, 1994/95:A445 yrkande 3, 1994/95:T501 yrkande 1 och
1994/95:T531 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen2
Förslag till riksdagsbeslut2
Banverket2
Anslag för budgetåret 1995/96 m.m.2
Motionerna3
Utskottet9
1 Verksamhetsfrågor9
1.1 Banverkets verksamhet9
1.2 Banverkets handläggning av
järnvägsinvesteringar11
1.3 Avgränsning av kostnadsansvaret12
2 Lån i Riksgäldskontoret12
3 Anslagsfrågor13
3.1 Anslaget A 9. Banverket: Administrations-
kostnader13
3.2 Anslaget A 10. Drift och vidmakthållande
av statliga järnvägar13
3.3 Anslaget A 11. Nyinvesteringar i stomjärnvägar15
3.4 Anslaget A 12. Ersättning till Banverket
för vissa kapitalkostnader16
3.5 Anslaget A 13. Järnvägsinspektionen16
3.6 Anslaget A 14. Banverket: Försvarsuppgifter16
4 Ansvars- och avgiftsfrågor m.m.16
4.1 Bannätets indelning16
4.2 Banavgifter17
4.3 Ansvar för järnvägsstationer19
4.4 Trafikdödade renar20
5 Investeringsplanering och järnvägsutbyggnad21
5.1 Planeringsinriktning21
5.2 Vissa EU-frågor22
5.3 Lokala och regionala banor23
5.4 Inlandsbanan25
5.5 Nordkalotten och Barentsregionen26
5.6 Omaxlingsstation i Haparanda27
5.7 Investeringar i enskilda järnvägsprojekt m.m.28
Hemställan33
Reservationer35