I betänkandet behandlar utskottet två regeringsförslag i
budgetpropositionen. Det ena avser inriktningen av besparingarna
inom Kommunikationsdepartementets område under budgetåren 1997
och 1998, medan det andra innebär att investeringsplanerna i
framtiden skall revideras vart fjärde år i stället för som nu
vart tredje år. Utskottet ställer sig bakom båda förslagen.
Vidare behandlar utskottet en rad motionsyrkanden om
trafikpolitikens inriktning, vilka samtliga avstyrks främst med
hänvisning till pågående utredningsarbete.
Utskottet behandlar också motionsyrkanden om
infrastruktursatsningar i olika delar av landet. Samtliga
motioner avstyrks av utskottet med hänvisning till gällande
arbetsfördelning för investeringsplaneringen som innebär att
riksdagen bör anvisa medel samt ange övergripande ramar och
riktlinjer för investeringsplaneringen och organisationen. Det
bör däremot normalt inte ankomma på riksdagen att ta ställning
till konkreta krav på investeringar och underhållsåtgärder i
olika delar av trafiksystemet.
Till betänkandet har m-, c-, v- och mp-ledamöterna fogat var
sin reservation om trafikpolitikens inriktning. Fp-ledamoten har
avgivit ett särskilt yttrande.
SJÄTTE HUVUDTITELN
Propositionen
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i
proposition 1994/95:100 bilaga 7 (s. 1--11) att riksdagen
godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom
Kommunikationsdepartementets område för budgetåren 1997 och 1998
som regeringen i propositionen förordar.
Vidare föreslår regeringen i avsnitt A. Infrastruktur
(s. 12--15) att riksdagen godkänner att revideringen av den
nationella väghållningsplanen, stomnätsplanen och
länstrafikanläggningsplanerna skall ske vart fjärde år med en
första revidering år 1998.
Motionerna
1994/95:T202 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av ett infrastrukturverk.
1994/95:T203 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
trafiksituationen i Västsverige i enlighet med de riktlinjer som
motionen anger.
1994/95:T206 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett BNP-relaterat procentmål för
kommunikationspolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utarbeta nya metoder med bl.a.
marknadsstyrning för att underlätta investeringsbeslut,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hanteringsordning för stora
infrastrukturprojekt,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om harmonisering av vägtrafikbeskattning
inom EU med inriktning mot en trafikrelaterad
avgiftsfinansiering,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöavgifter relaterade till påverkan
av miljön.
1994/95:T207 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Norrköping definieras som ett
nationellt logistiskt centrum,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om pågående arbete i Norrköping kring ett
logistiskt centrum att upptas i den parlamentariska
trafikkommitténs arbete som pilotprojekt för utveckling och
analys bl.a. för transportsystem till Baltikum och Finland,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om pågående arbete i Norrköping och på
vissa platser på kontinenten kring multimodala terminaler och
Europlatform.
1994/95:T208 av Karl-Gösta Svenson och Jeppe Johnsson
(båda m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en tillväxtfrämjande utbyggnad av
infrastrukturen avseende väg, järnväg och flyg.
1994/95:T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ansvaret inom regeringen för frågor om
bilism,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en bilsocial utredning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de olika transportslagens kostnader,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att anlägga en helhetssyn på
miljöområdet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om områdes- och trängselavgifter.
1994/95:T211 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioriteringar av anslag till
investeringar.
1994/95:T215 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det fortsatta utredningsarbetet av
transport- och kommunikationssektorn i Sverige skall ta hänsyn
till miljökonsekvenser, global samverkan, europeiskt samarbete,
transportrisker, ekonomiska styrmedels funktion etc.
1994/95:T216 av Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kommunikationsfrågor i Värmland.
1994/95:T219 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av fortsatta satsningar på olika
kommunikationsprojekt inom Blekinge län.
1994/95:T221 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att snarast ompröva 1992 års
trafikpolitiska beslut,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att miljöskuldsberäkningen måste
medtas och redovisas i projektkalkyler om infrastrukturen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vägtrafikens externa kostnader bör
internaliseras,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att besluta om miljöskatter för att
klara de utsläppsmål som Sverige föresatt sig.
1994/95:T222 av Majléne Westerlund Panke m.fl. (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att Sverige inom EU
kraftfullt driver kravet på renare fordon.
1994/95:T223 av Michael Hagberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av infrastruktursatsningar i
Södermanland.
1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige skall vara pådrivande i
det europeiska arbetet med miljöanpassade kommunikationer.
1994/95:T227 av Karin Olsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om infrastrukturella åtgärder i Blekinge.
1994/95:T229 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av fortsatta
infrastrukturinvesteringar i Västsverige och att detta sker
utifrån en samordnad planering.
1994/95:T232 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av investeringar i
infrastruktur,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sjöfart, luftfart, post och
telekommunikationer skall integreras i
investeringsplaneringen.
1994/95:T235 av Sören Lekberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kollektivtrafiken i Stockholms län.
1994/95:T237 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ökad marknadsstyrning av
investeringar inom trafikområdet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vissa vägprojekt bör kunna
genomföras med självfinansiering,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett bättre samband mellan
skatter/avgifter och statens utgifter för investeringar i
underhåll av infrastrukturen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur statens
intäkter och utgifter för de olika trafikslagen bättre kan
regleras så att resp. trafikslag fullt ut finansierar den egna
infrastrukturen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den parlamentariska
trafikdelegationen bör få i uppgift att se över vilka
regleringar som verkar hämmande för konkurrensen och som därför
bör avskaffas,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att med offentliga medel helt eller
delvis finansierad trafik alltid bör upphandlas i konkurrens,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om användande av ekonomiska styrmedel för
en bättre miljö,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den svenska trafikpolitiken inom EU.
1994/95:T238 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av ett fördjupat
internationellt trafik- och miljösamarbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att aktivt inom EU medverka till en
minskning av miljökonsekvenserna av bilanvändning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att aktivt medverka till skärpt
gemensam lagstiftning med ekonomiska styrinstrument,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Kommunikationskommittén bör
utveckla samhällsekonomiska kalkyler.
1994/95:T239 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att minska miljöbelastningen från
vägtrafiksektorn,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att senarelägga perioden 1999--2003 så
att de beslutade projekten genomförs före år 2003.
1994/95:T310 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (båda c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de trafikpolitiska målen.
1994/95:T505 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av uppgifter och analyser för
att kunna underlätta beslut om framtida investeringar.
1994/95:A446 av Eva Persson Sellin och Jörgen Persson
(båda s) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsningar på vägar, broar och
järnvägar i regioner där kommunikationerna är eftersatta.
1994/95:A466 av Patrik Norinder (m) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av kommunikationer.
1994/95:A470 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnaden av järnvägar, flyg och
telekommunikationer i Västernorrlands län.
1994/95:Jo238 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunikationerna och telenätet på
landsbygden.
1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utredning av sambandet mellan
samhällsnytta och investeringar i infrastruktur,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att miljöanpassa
trafiken.
1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunikationssystemen i Skåne.
1994/95:U503 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingen av det infrastrukturella
samarbetet.
Utskottet
1 Inriktningen av trafikpolitiken
1.1 Motionsförslag
I motion T206 (m) framhålls att ur kompetens-, konkurrens-
och planeringssynpunkt är det viktigt att
infrastrukturinvesteringarna hålls på en långsiktigt jämn nivå.
Även om landets ekonomiska läge är ansträngt bör på sikt
kommunikationspolitiken få ett eget mål relaterat i procent av
exempelvis BNP.
I motionerna T206 (m) och T237 (m) förordas ökad
marknadsstyrning vid investeringsbeslut inom trafikområdet
liksom flerdimensionella planeringsmodeller för avvägning mellan
investeringar i olika trafikslag. Lönsamhetskravet är viktigt
vid investeringar i kommunikationssektorn. Marknadsstyrning
förordas i kombination med trafikrelaterade avgifter. Både
skatte- och avgiftsfinansiering krävs enligt motionärerna för
att styra investeringar i nya kommunikationer dit de bäst
behövs. Mot bakgrund av det besvärliga statsfinansiella läget
bör prövas om något eller några av de större väginvesteringarna
kan överlåtas till marknaden exempelvis enligt den modell som
använts vid upphandlingen av Arlandabanan. Om det finns en
kommersiell efterfrågan bör enskilda entreprenörer ges möjlighet
att bygga och ta ut avgifter för vägar. Ett enkelt och
överskådligt regelsystem för detta bör utarbetas. Motionärerna
framhåller vidare behovet av en ändrad hanteringsordning för
stora infrastrukturprojekt. Syftet är bl.a. att minska tiden
från plan till färdigställande för infrastrukturprojekt, vilket
innebär parallell ärendebehandling i myndighetsledet samt förtur
för stamvägnätsprojekt och övriga projekt över ett visst belopp.
I motion T206 (m) framhålls vidare att en del av nuvarande
skatt på fordon i vägtrafik och drivmedel bör läggas om till en
allmän vägavgift relaterad till användandet av vägarna.
Trafikskatter bör ej tas ut på ägandet av fordon. Dessa
förändringarna bör genomföras tillsammans med övriga EU-länder.
Trafiken bör belastas med miljöavgifter i förhållande till
miljöpåverkan. Nuvarande miljöavgift för dieselfordon över 3,5
ton bör avvecklas när ett annat system med miljörelaterade
avgifter införs.
Enligt motion T210 (m) behöver hanteringen på regeringsnivå
av frågor om bilismen ses över. Någon form av samordningsansvar
bör finnas inom regeringskansliet. Motionärerna anser att en
bilsocial utredning bör genomföras för att belysa effekterna av
ökade bilkostnader innan ytterligare förändringar av villkoren
för bilinnehav diskuteras. En helhetssyn bör anläggas på
miljöområdet vad avser samlade bedömningar särskilt för
vägtrafiken om miljöpåverkan, reningsteknik, skatter, avgifter
m.m. Vidare anser motionärerna att områdesavgifter inte bör
införas medan trängselavgifter kan accepteras.
I motionerna T210 (m) och T237 (m) behandlas också frågor om
trafikens kostnadsansvar, infrastruktur m.m. Nya beräkningar bör
ske avseende trafikslagens samhällsekonomiska påverkan.
Faktorerna är inte statiska. Sambandet bör bli bättre mellan
skatter/avgifter och statens utgifter för investeringar och
underhåll av infrastrukturen. Helst bör varje trafikslag betala
sina egna kostnader och inget trafikslag överbeskattas.
Långsiktigt bör trafikslagen härvid likabehandlas men vid
omställningen bör hänsyn tas till näringslivets internationella
konkurrenskraft. Motionärerna begär en översyn av förhållandet
mellan statens intäkter och utgifter för trafikslagen så att på
sikt resp. trafikslag fullt ut kan finansiera den egna
infrastrukturen. Motionärerna framhåller vidare att varje
trafikgren bör bära kostnaderna för infrastruktur och
miljöpåverkan. Ett system med miljöavgifter och
skattereduktioner skulle möjliggöra styrning mot en bättre
miljö. Miljöavgifter kan införas på miljöfarliga utsläpp och
skattesänkningar genomföras på drivmedel med låg miljöpåverkan.
Trängsel i städer bör motverkas med kringfartsleder som kan
kompletteras med avgifter på biltrafik efter utnyttjandet av
vägnätet.
I motion T237 (m) anförs att den parlamentariska
trafikdelegationen bör få i uppgift att se över vilka
regleringar som verkar hämmande för konkurrensen och därför bör
avskaffas. De regleringar som inte kan motiveras som skydd för
liv, hälsa och miljö bör avskaffas. I motionen framhålls att
trafik som helt eller delvis finansieras med offentliga medel
alltid bör upphandlas i konkurrens. Sverige bör enligt
motionärerna aktivt delta i utformningen av trafikpolitiken i
EU. Sverige bör verka för en allmän avreglering inom ramen för
samarbetet i EU. Sverige bör även framöver tillåtas använda
tunga fordon på 24 meter i nationell vägtrafik. För
rederinäringen bör Sverige i EU verka för att likvärdiga
konkurrensvillkor erhålls samt att skattemässiga fördelar och
bidrag avvecklas.
I motion Jo238 (m) framhålls att ny teknik, inte minst på
dataområdet, ger ökade möjligheter till sysselsättning på
landsbygden på grund av att telekommunikationerna ger minskat
beroende av var arbetet lokaliseras. Vidare framhålls i motionen
att bilen och kommunikationerna är nödvändiga på landsbygden.
Bilen måste dock ytterligare miljöanpassas utan att försvåra för
människor att använda den.
Enligt motion A466 (m) har goda kommunikationer en avgörande
betydelse för möjligheterna att uppnå tillväxt och regional
utveckling i hela landet. Satsningar på infrastruktur bör ske,
t.ex. är vägunderhåll och bärighetsåtgärder viktiga. Även
järnvägstrafik, luftfart och sjöfart är på olika sätt viktiga
för den regionala utvecklingen.
I motion T505 (m) framhålls svårigheterna att jämföra olika
trafikslag inför beslut bl.a. om investeringar. I motionen
begärs att regeringen ges i uppdrag att ta fram uppgifter så att
beslut om framtida investeringar underlättas. Dessutom behövs
företags- och samhällsekonomiskt sifferunderlag för jämförelser
mellan trafikslagen.
I motion T232 (c) anförs beträffande inriktningen av
investeringar i infrastruktur att utifrån en transportekonomisk
helhetssyn miljövänliga transporter bör prioriteras.
Systemlösningar bör eftersträvas både för gods- och
persontransporter och investeringar bör göras utifrån varje
regions specifika samhällsekonomiska förutsättningar.
Motionärerna framhåller att samordnade trafiklösningar är
viktiga och för långväga transporter bör järnvägs- och
sjöfartslösningar eftersträvas. Med hänvisning till riksdagens
uttalande i samband med behandlingen av betänkandet 1992/93:TU35
om investeringar i trafikens infrastruktur framhålls i motionen
att det är angeläget att sjöfart, luftfart samt post- och
telekommunikationer integreras i den fortsatta planeringen.
I motion Jo641 (c) framhålls transporternas miljöaspekter och
informationsteknologin som alternativ till transporter betonas.
Det är angeläget att vidta åtgärder för att miljöanpassa
trafiken. Miljöeffekterna och dagens krav på resurshushållning
måste alltmer vägas in vid analyser av väginvesteringarnas
betydelse för samhällsutvecklingen. Enligt motionen bör en
fördjupad analys göras av sambandet mellan samhällsnytta och
investeringar i infrastruktur. Vidare framhålls i motionen att
miljöstörande verksamhet ej bör ges ekonomiskt stöd och att
kommunerna skall kunna införa trängselavgifter.
Tjänstebilsbeskattningen bör utformas efter fordonens
miljöegenskaper. Motionärerna föreslår att fordonsskatten bör
höjas om fordonet saknar katalysatorrening av avgaserna samt att
katalysatorrening bör införas på arbetsredskap. I motionen
förordas också att sjöfarten påförs miljöavgifter och att
flygets miljöskatter utvecklas.
I motion T202 (c) framhålls att det finns ett behov av en
förbättrad sektorövergripande långsiktig strategisk planering
som grund för infrastrukturbeslut. Trafikverkens administrativa
organisation anses i motionen vara en orsak till behovet av
förbättrad samordning. I motionen föreslås därför att ett
infrastrukturverk inrättas genom sammanslagningar av flera
myndigheter och organisationer på nationell nivå vilket också
kommer att påverka systemet på lokal och regional nivå.
Enligt motion T310 (c) har regeringen nedprioriterat det
regionalpolitiska delmålet i trafikpolitiken. Motionärerna
förordar en bibehållen prioritering av det regionalpolitiska
målet för kommunikationerna i kombination med regeringens mål om
satsningar på informationsteknologin.
I motion T238 (fp) framhålls vikten av ett fördjupat
internationellt trafik- och miljösamarbete. Detta gäller bl.a.
arbetet inom EU om standardiseringsfrågor på järnvägsområdet,
flygtrafikledning och avreglering av flygtrafik. Vidare bör
sjöfartens miljöfrågor drivas inom EU. För att minska
miljökonsekvenserna av bilanvändning begärs i motionen att
regeringen inom EU aktivt verkar för skärpt gemensam
lagstiftning om ekonomiska styrinstrument och för stimulanser av
forskning och andra insatser för lägre emissioner. Motionärerna
anser vidare att Kommunikationskommittén bör utveckla
samhällsekonomiska kalkyler. Härvid framhålls att banavgifter
och vägavgifter måste avvägas utifrån ett samhällsekonomiskt
perspektiv där också miljöpåverkan åsätts ett korrekt pris.
Detta bedöms i motionen kunna förändra fördelningen av
transporter mellan trafikslagen.
Enligt motion U503 (fp) är utvecklingen av det
infrastrukturella samarbetet viktigt och därför bör förslagen
inom EU om Transeuropean Networks (TEN) vad gäller transporter
och telekommunikationer stödjas.
Enligt motion T215 (v) innebär Sveriges geografiska läge i EU
att vi måste se över våra transporter och våra möjligheter till
kommunikation inom den gemenskap som EU utgör. I detta arbete
bör vi också ta hänsyn till kommunikationerna med Östeuropa.
Enligt motionen bör regeringen i sitt fortsatta utredningsarbete
beakta en rad krav med anknytning till bl.a. miljön. Detta bör
ske i den utredning som skall utarbeta en nationell plan för
kommunikationerna i Sverige samt även i Trafik- och
klimatkommittén. Enligt motionen bör härvid betydelsen av
tidsfaktorn för transporter och dess miljökonsekvenser beaktas
samt de risker som är förenade med transport av farligt gods.
Samverkan i Europa och global samverkan för skydd av miljö och
människor betonas. Ansvarsförhållandena mellan de som utför och
de som använder transporter och kommunikationer bör klarläggas.
Vidare bör beaktas möjligheterna att använda taxor och avgifter
bl.a. som styrmedel för bättre miljö. Kraven på
kommunikationssystemen bör i allt större utsträckning ta hänsyn
till miljöpåverkan och resursutnyttjande.
I motion T224 (v) anförs att Sverige bör vara pådrivande i
det europeiska arbetet med miljöanpassade kommunikationer.
Länderna omkring Östersjön måste ha överläggningar om
snabbtågstrafik och högfartståg. En järnvägstunnel under Öresund
förordas i stället för en bro och bör ingå i ett
Nordeuropaprojekt. Enligt motionärerna bör ett
alleuropeisk-asiatiskt järnvägssystem bilda basen för
marktransporterna.
I motion T221 (mp) begärs att 1992 års trafikpolitiska beslut
omprövas i vissa delar. Det beslut som avses är riksdagens
beslut 1993 om investeringar i trafikens infrastruktur m.m.
(prop. 1992/93:176, bet. TU35, rskr. 446). Motionärerna
tillbakavisar de planerade investeringarna med hänvisning till
att beslutet anses vara undermåligt från miljösynpunkt. Särskilt
gäller detta större vägprojekt. I motionen anförs vidare att
miljöskuldsberäkningar måste medtas och redovisas i
projektkalkyler för infrastrukturprojekt. Det påpekas vidare att
vägtrafikens externa kostnader inte beaktas, vilket bör ske. I
framtiden vill motionärerna härvid att vägprojektkalkyler skall
innehålla de verkliga samhällskostnaderna bl.a. kostnader för
olyckor och miljöförstöring. För att klara de utsläppsmål som
Sverige föresatt sig framhålls i motionen att vägtrafiken
ytterligare bör minska utsläppen av giftiga ämnen och därför
förordas att en rad olika miljöskatter införs på utsläppen så
att trafiken tvingas bära sina verkliga samhällskostnader.
I motion T211 (mp) behandlas infrastrukturinvesteringar i
Västsverige med utgångspunkt från ett förslag från de fem
länsstyrelserna i S-, N-, O-, R- och P-län. Enligt motionen bör
en omfördelning av resurser ske från vägar till järnvägar och
kollektivtrafik. Motionärerna föreslår att under de närmaste
åren 28,5 miljarder kronor investeras i järnvägar och
kollektivtrafik samt 13 miljarder kronor i vägar.
I motion T239 (kds) föreslås en rad åtgärder för att minska
miljöbelastningen från trafiksektorn. För att få harmoni mellan
trafiken och vad naturen långsiktigt tål måste utsläppen av
försurande ämnen minskas radikalt. Riksdagens mål för år 2000
för utsläpp av försurande ämnen och koldioxid bör därför enligt
motionen skärpas. För transportsektorn innebär detta att, i
förhållande till år 1989, utsläppen av koldioxid bör minska med
80 %, av kväveoxid med 85 % och av svaveldioxid med 40 %.
Genom att skatteväxling införs, som innebär skattehöjningar för
miljöförstöring och energiförbrukning och skattesänkningar på
arbete, kan miljösituationen förbättras. I motionen framhålls
vidare att förnyelsebara bränslen bör främjas, t.ex.
motoralkoholer. Man bör även främja miljövänlig och energisnål
bilteknik samt återvinning. I storstäderna bör ekonomiska
styrmedel användas och satsningar på kollektivtrafik ske.
Åtgärder för ökad cykelanvändning bör vidtas för att åstadkomma
en bättre miljö.
I motion T222 (s) framhålls att Västsverige är hårt drabbat
av försurning. Enligt motionen bör Sverige därför vara
pådrivande i det europeiska arbetet med miljöanpassade
kommunikationer. Sverige bör inom EU med kraft driva kraven på
att utsläppen från fordonen bör minskas i så snabb takt som
möjligt. Enligt motionen bör EU sträva efter att införa lika
hårda bestämmelser för fordon som finns i vissa delar av USA.
I motion A446 (s) behandlas satsningar på vägar, broar och
järnvägar i regioner, särskilt skogslänen, där kommunikationerna
enligt motionärerna är eftersatta. Det framhålls att regioner
med långa avstånd och gles bebyggelse behöver goda
kommunikationer för att kunna utvecklas. Vägar, broar och
järnvägar måste förstärkas i de delar av landet där
kommunikationerna är eftersatta framhåller motionärerna.
Satsningar på järnvägstrafik, Botniabanan och förlängning av
Ostkustbanan från Sundsvall till Haparanda bör ske. Flyg, post-
och teleservicen i dessa regioner bör också främjas framhålls
det i motionen.
1.2 Utskottets ställningstagande
Enligt riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 är det
övergripande målet för trafikpolitiken att erbjuda medborgarna i
landets olika delar en tillfredsställande, säker och miljövänlig
trafikförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska
kostnader (prop. 1987/88:50 bil. 1, bet. TU13, rskr. 159).
Riksdagsbeslutet innehåller också fem delmål för trafikpolitiken
som gäller tillgänglighet, effektivitet, säkerhet, god miljö och
regional balans.
En betydande samsyn finns mellan de politiska partierna om
de övergripande trafikpolitiska målen. Denna samsyn är enligt
utskottets mening betydelsefull.
1.2.1 Trafikpolitiken inom EU
I flera av motionerna understryks, som framgår ovan,
betydelsen av att Sverige försöker påverka trafikpolitiken inom
EU.
I motion T237 (m) framhålls sålunda att Sverige bör tillåtas
använda 24 meter långa lastbilsekipage även i framtiden i
nationell trafik. Sverige bör också enligt motionen verka för
att rederinäringen får likvärdiga konkurrensvillkor.
Även i motion T238 (fp) tas EU-frågorna upp. Bl.a.
framhålls betydelsen av ett samarbete inom EU när det gäller
standardiseringsfrågor på järnvägsområdet och utvecklingen av
ett europeiskt flygtrafikledningssystem. Sverige bör enligt
motionen aktivt inom EU verka för att trafikens miljöstörningar
minskar. Regeringen bör medverka till skärpt gemensam
lagstiftning med inriktning på ekonomiska styrinstrument och
stimulanser för forskning och andra insatser för lägre
emissioner.
Enligt motion U503 (fp) bör förslagen inom EU om
Transeuropean Networks (TEN) vad gäller transporter och
telekommunikationer stödjas.
I motion T222 (s) framhålls att Sverige aktivt inom EU bör
driva kravet på renare fordon.
I motionerna T215 (v) och T224 (v) farmhålls att Sverige
måste vara pådrivande i det europeiska arbetet med miljöanpasade
kommunikationer. Sveriges geografiska läge i EU gör att vi måste
se över våra transporter och våra möjligheter till kommunikation
inom den gemenskap som EU utgör. I detta arbete bör också
kommunikationerna med Östeuropa beaktas. Länderna omkring
Östersjön måste ha överläggningar om snabbtågstrafik och
högfartståg.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att Sverige aktivt
bör delta i utformningen av EU:s trafikpolitik. Det gäller bl.a.
frågan om att Sverige även framöver bör tillåtas använda 24
meter långa fordon i nationell vägtrafik. Sverige bör vara
pådrivande i det europeiska arbetet med miljöanpassade
kommunikationer och därför inom EU med kraft bl.a. driva kraven
på att utsläppen från fordonen bör minskas så snabbt som
möjligt. Det är också enligt utskottet angeläget att
infrastrukturen i Europa byggs ut i enlighet med det förslag om
Transeuropean Networks (TEN) som utarbetas inom EU. Sverige bör
också verka för att de olika trafikgrenarna får likvärdiga
konkurrensvillkor inom EU.
Enligt utskottets mening är det väsentligt att vår
EU-politik kan utformas i så stor politisk enighet som möjligt.
När det gäller de frågor som tagits upp i motionerna och som
refererats ovan är samstämmigheten stor. Detta kommer enligt
utskottets mening att innebära att Sverige med stor kraft kan
driva dessa frågor i EU. Det är vidare självfallet så att vårt
medlemskap i EU inte får innebära att våra förbindelser med
Östeuropa försvagas. Utskottet förutsätter att regeringen kommer
att föra diskussioner med bl.a. länderna kring Östersjön om hur
infrastrukturen skall byggas ut.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att syftet
med de EU-motioner som nu behandlats blir tillgodosett. Någon
åtgärd från riksdagens sida är därför inte erforderlig.
Motionerna avstyrks därför av utskottet.
1.2.2 Övriga motionsförslag om trafikpolitikens inriktning
Övriga motioner om trafikpolitikens inriktning som behandlas
i detta avsnitt understryker framför allt betydelsen av att
trafikpolitiken ges en sådan inriktning att den kan bidra till
att skapa ekonomisk tillväxt, att den värnar om miljön och att
den tar regionalpolitiska hänsyn. I flera av motionerna betonas
vikten av att trafikpolitiken präglas av en helhetssyn, dvs. att
samtliga kommunikationsslag integreras i planeringsprocessen.
I motionerna ges också en rad förslag på trafikpolitiska
medel som kan användas för att uppnå målen. Det gäller
exempelvis skatteväxling, avregleringar, marknadsstyrning,
avgiftsstyrning och förändringar av investeringsplaneringen.
På förslag av trafikutskottet beslutade riksdagen i mars 1994
att en kommission skulle tillsättas för att utarbeta en
nationell plan för kommunikationerna i Sverige. I enlighet med
riksdagens begäran har regeringen tillsatt en parlamentarisk
kommitté som i ett helhetsperspektiv skall utreda trafik- och
informationsteknikfrågor (IT). Denna kommunikationskommitté
skall behandla bl.a. trafikeringsfrågor, miljöanpassning,
infrastrukturens utformning och investeringsplanernas
inriktning, dimensionering av trafiken, finansieringsfrågor,
regionalpolitiska effekter samt åtgärder på
informationsteknikområdet. I detta sammanhang och med hänvisning
till bl.a. riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988, anser
regeringen att det nu är tid att förbereda ett nytt samlat
kommunikationspolitiskt ställningstagande som bör utvidgas till
att omfatta informationsteknik (IT) i form av bl.a. tele- och
datakommunikationer. Regeringens avsikt är att, med bl.a. den
ovan refererade kommitténs utredning som utgångspunkt, år 1997
förelägga riksdagen ett samlat förslag om
kommunikationspolitiken. Regeringen har samtidigt i
budgetpropositionen aviserat att avsikten är att under år 1996
lägga förslag till riksdagen om ny inriktning för
infrastrukturplaneringen, bl.a. på grundval av kommitténs
delredovisning av sitt uppdrag den 15 januari 1996.
Regeringen har tillsatt flera andra utredningar som berör
kommunikationspolitikens inriktning. I november 1994 tillsattes
en utredning som skall utarbeta förslag till en långsiktig
sjöfartspolitik. Vidare har regeringen i december 1994 beslutat
om en särskild kommitté som skall utarbeta ett handlingsprogram
för ökad sjösäkerhet. Inom Kommunikationsdepartementet utarbetas
för närvarande ett informationsteknikprogram (IT-program). En
utredning om utformningen av vägtullar pågår. Trafik- och
klimatkommittén avlämnar sitt slutbetänkande den 1 juni 1995.
I stort sett samtliga de förslag som förs fram i motionerna
kommer att behandlas av de ovan refererade utredningarna.
Utskottet anser att resultatet från utredningarna och
regeringens ställningstaganden bör avvaktas. Något initiativ
från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena är därför
inte erforderligt. De avstyrks därför av utskottet.
2 Besparingar budgetåren 1997 och 1998
2.1 Regeringens överväganden
Regeringen begär i budgetpropositionen att riksdagen
godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom
Kommunikationsdepartementets område för budgetåren 1997 och 1998
som regeringen förordar.
Som motiv till förslaget anför regeringen att fortsatta
satsningar på infrastrukturen är angelägna för att dra landet
upp ur den djupa lågkonjunkturen och för att skapa strukturella
förutsättningar för att långsiktigt öka tillväxten och bibehålla
välfärden. Enligt regeringens bedömning har dock det allvarliga
statsfinansiella läget kommit att begränsa anslagsutrymmet för
dessa satsningar liksom för satsningar på andra områden.
Regeringens saneringsprogram för att komma till rätta med
budgetunderskottet i statens finanser innehåller därför förslag
till successiva minskningar av anslag inom
Kommunikationsdepartementets område.
Enligt regeringens förslag skall inom
Kommunikationsdepartementets område år 1998 en successiv
minskning av anslagen ha skett med 2,9 miljarder kronor, bl.a.
genom minskningar av vissa investeringsanslag till Vägverket och
Banverket. Därav genomförs minskningar med 1,15 miljarder kronor
budgetåret 1995/96 (beräknat på 12 månader), med drygt 1,2
miljarder kronor budgetåret 1997 och slutligen med drygt 0,5
miljarder kronor budgetåret 1998. Regeringen framhåller vidare
att genomförandet av förändringarna av investeringsanslagen
kommer att prövas varje budgetår. Således kommer en ny prövning
att ske närmast inför budgetåret 1997. Vidare kommer nuvarande
investeringsplaner för perioden 1994--2003 att revideras vilket
med regeringens tidsplan innebär att en eventuellt förändrad
inriktning för planerna skulle börja gälla år 1998.
2.2 Motionsförslag
I motion T239 (kds) förordas att de beslutade vägprojekten
enligt det program som riksdagen beslutade om år 1993 och som
gäller 1994--2003 omfördelas inom perioden. Motionärerna anser
att väginvesteringarna under perioden 1995--1998 bör förskjutas
ett år till perioden 1999--2003. Järnvägsprojekten i programmet
bör slutföras före år 2003.
2.3 Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om det allvarliga statsfinansiella
läget och anser i likhet med regeringen att besparingar måste
genomföras på anslagen inom Kommunikationsdepartementets område.
Enligt regeringens bedömning kommer de aviserade besparingarna
bl.a. att innebära vissa förskjutningar av de planerade
infrastrukturinvesteringarna. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om inriktningen av besparingsåtgärderna inom
Kommunikationsdepartementets område för budgetåren 1997 och
1998.
Utskottets ställningstagande innebär en viss senareläggning
av såväl väg- som järnvägsinvesteringarna. Enligt regeringen
kommer dock samtliga planerade järnvägsinvesteringar att kunna
genomföras under tioårsperioden. Väginvesteringarna kommer att
kunna genomföras år 2004, dvs. med ett års försening. Utskottet
avstyrker motion T239 (kds) i nu behandlad del.
3 Investeringsplaneringen
3.1 Regeringens överväganden
Riksdagen har år 1993, i samband med behandlingen av
investeringsplanerna för perioden 1994--2003 för vägar och
järnvägar, beslutat att investeringsplanerna skall revideras
vart tredje år.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att
revideringen av den nationella väghållningsplanen,
stomnätsplanen och länstrafikanläggningsplanerna skall ske vart
fjärde år med en första revidering år 1998. Bakgrunden till
förslaget är enligt regeringen att en fyraårig
revideringscykel skulle vara att föredra med anledning av att
riksdagen övergått till fyraåriga mandatperioder.
Eventuella förändringar av nu gällande investeringsplaner
kommer enligt regeringen att prövas av den kommitté med uppdrag
att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige
som riksdagen särskilt beslutat om och som regeringen tillsatt.
Regeringen avser att lägga fram förslag till riksdagen om ny
inriktning för infrastrukturplaneringen under år 1996, bl.a. på
grundval av kommitténs delredovisning av sitt uppdrag den 15
januari 1996. Reviderade investeringsplaner kan därmed föreligga
våren 1998. Detta innebär en revidering fyra år efter det att
nuvarande planer började gälla.
3.2 Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att en fyraårig i
stället för en treårig revideringscykel är att föredra med
anledning av att riksdagen övergått till fyraåriga
mandatperioder. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag
om att revideringen av den nationella väghållningsplanen,
stomnätsplanen och länstrafikanläggningsplanerna skall ske vart
fjärde år med en första revidering år 1998.
4 Motionsyrkanden om infrastruktursatsningar
Riksdagen lade i slutet av budgetåret 1992/93 fast en
långsiktig plan för utbyggnaden av landets väg- och järnvägsnät.
Väg- och järnvägsinvesteringar för totalt 88 miljarder kronor
skall genomföras under den kommande tioårsperioden. Härtill
kommer 10 miljarder kronor för redan beslutade men då ännu ej
finansierade infrastruktursatsningar.
Höga krav måste enligt utskottets mening ställas på
planeringssystemet så att de projekt genomförs som uppvisar den
högsta samhällsekonomiska avkastningen. Utskottet har flera
gånger framhållit att det är angeläget att utveckla
planeringsprocessen för att uppnå detta syfte. Enligt utskottets
mening bör riksdagens och regeringens uppgift i denna
planeringsprocess framför allt vara att anvisa medel, ange de
övergripande ramarna och riktlinjerna för
investeringsplaneringen samt att se till att det skapas en
effektiv organisation för att förvalta de resurser som avsätts
för investeringar i och underhåll av trafikens infrastruktur.
Utskottet vill vidare understryka att en viktig uppgift för
riksdagen är att följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtas.
Med denna arbetsfördelning bör det däremot inte ankomma på
riksdagen att normalt ta ställning till konkreta krav på
investeringar och underhållsåtgärder i olika delar av
trafiksystemet. Den närmare planeringen av olika
infrastrukturprojekt och fördelningen av medel för dessa är en
uppgift som kräver ett omfattande berednings- och
samrådsförfarande på nationell, regional och lokal nivå. Den
mångfald av beslut som erfordras för denna planering till
främjande av den övergripande målinriktning som riksdagen
fastställer måste fattas av därtill kompetenta organ.
Utskottet behandlar i detta avsnitt motionsyrkanden som
berör åtgärder inom flera trafikslag bl.a. förslag om
infrastruktursatsningar i olika delar av landet. Motionsyrkanden
som berör ett specifikt område som exempelvis vägar eller
järnvägar behandlas senare i vår i utskottsbetänkanden för dessa
områden.
Flera motioner tar upp frågor om standarden på bl.a. olika
Europavägar. Regeringen har i budgetpropositionen föreslagit att
målstandarden enligt nu gällande nationell väghållningsplan för
perioden 1994--2003 ändras för vissa vägavsnitt från
motorvägsstandard till 13 meters standard. De aktuella
vägsträckorna som berörs av regeringens förslag är E 6 mellan
Uddevalla och norska gränsen, E 4 mellan Gävle och Sundsvall,
E 20 mellan Göteborg och Örebro samt E 22 mellan Malmö och
Karlskrona. Utskottet kommer senare i vår i sitt betänkande om
Vägverket att behandla dessa frågor.
Med hänvisning till vad som tidigare anförts om formerna
för riksdagens inflytande när det gäller utbyggnaden av
trafikens infrastruktur bör motionerna inte föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker därför samtliga
de motionsyrkanden som redovisas i följande tabell. Utskottet
bedömer att syftet med en stor del av dessa motionsyrkanden kan
komma att tillgodoses i och med att det tioåriga
investeringsprogram genomförs som riksdagen beslutade om i
slutet av budgetåret 1992/93.
Motionsyrkanden som omfattar flera trafikslag
00>Motionsnr
21>Region
51>Åtgärd/yrkande
51>
00>T203 (mp)
- yrk. 3
21>Västsverige
51>Utredning om trafiksituationen som helhet bl.a. om
E 20, regional tågtrafik och överföring av gods från väg till
järnväg.
00>T207 (kds)
- yrk. 1
21>Norrköping
51>Norrköping bör definieras som nationellt logistiskt
centrum.
00>T207 (kds)
- yrk. 2
21>Norrköping
51>Pågående arbete i Norrköping om logistiskt centrum bör
upptas i den parlamentariska trafikkommitténs arbete som
pilotprojekt för utveckling och analys, bl.a. av transportsystem
till Baltikum och Finland.
00>T207 (kds)
- yrk. 3
21>Norrköping
51>Regeringen bör ges till känna om utvecklingsarbete i
Norrköping och på vissa platser på kontinenten kring
multimodala terminaler och s.k. Europlatforms.
00>Motionsnr
21>Region
51>Åtgärd/yrkande
51>
00>T208 (m)
- yrk. 1
21>Blekinge län
51>Tillväxtfrämjande utbyggnad av infrastrukturen avseende
väg, järnväg och flyg med anknytning till sydöstra Sverige och
EU.
00>T216 (s)
21>Värmland
51>Satsningar på rv 45, 61, 62, 63, 64, E 18, länsvägar
och Norge-- Vänernbanan mellan Göteborg och Karlstad samt
Kil--Charlottenberg bör prioriteras. Snabbtåg
Stockholm--Oslo via Värmlandsbanan. Kompensation för besparingar
på enskilda vägar och på bidrag till kommunala flygplatser i
skogslänen.
00>T219 (c)
21>Blekinge
51>Satsningar bör ske på Blekinge kustbana, en anknytning
Kustbanan--Södra stambanan över Olofström, järnvägen
Karlskrona-- Alvesta, E 22, rv 29 och 30 samt lv 121.
Taxibana bör byggas på Kallinge flygplats. Samhället bör
fortsätta att satsa på telekommunikationsområdet.
00>T223 (s)
21>Södermanland
51>Statsmakterna bör stödja utbyggnaden av
regionaltågstrafik i länet och Mälardalen. Utbyggnad E 4,
E 20, "Räta linjen" samt vägförbindelser med mellersta
länsdelen. Tillämpningar på telekommunikationsområdet bör
stödjas.
00>T227 (s)
21>Blekinge
51>Åtgärder för kommunikationerna med Öst- och
Centraleuropa. Investeringar i Blekinge kustbana,
Kust-till-kust-banan, anknytning Kustbanan--Södra stambanan över
Olofström, E 22, rv 29 och 30 samt tvärled västkusten till
västra Blekinge. Ny stamväg Göteborg--Karlskrona förordas.
Taxibana bör byggas på Kallinge flygplats som bör klassas som
internationell flygplats. Blekinge bör bli eget
riktnummerområde.
00>Motionsnr
21>Region
51>Åtgärd/yrkande
51>
00>T229 (c)
21>Västsverige
51>Satsningar bör ske på Västkustbanan, Norge--Vänerlänken,
Bohusbanan, Bergslagsbanan, Kust-till-kust-banan, banan
Varberg-- Borås--Herrljunga samt att planeringen av
Götalandsbanan slutförs. Satsningar bl.a. på E 6, E 20, rv 40
och 45. De fyra trafikverken bör samordna sin
infrastrukturplanering på regional nivå i Västsverige.
00>T235 (s)
21>Stockholms län
51>Utveckling av kollektivtrafiken i Stockholms län med
utgångspunkt från Dennisöverenskommelsen. Exempel på åtgärder är
användning av miljövänlig dieselolja, miljöavgifter och
lagstiftning för att begränsa utsläpp från tung trafik. Ny
teknik viktig. Ökade resurser till kollektivtrafiken från
miljöavgifter. Staten bör ta utökat ansvar för samordning av
järnvägstrafiken i Mälardalen.
00>A470 (s)
- yrk. 1
21>Västernorrlands län
51>Satsningar på bl.a. Norra stambanan, Kustbanan,
järnvägen Sundsvall--Östersund samt snabbtåg
Sundsvall--Stockholm. Bättre vägstandard och underhåll
förordas bl.a. på mindre vägar och E 4. Telekommunikationerna
och flygplatserna Midlanda, Kramfors/Sollefteå och Örnsköldsvik
bör utvecklas. Avgift på flygbiljetter till stöd för olönsam
flygtrafik och kommunala flygplatser. Affärsverkens service får
ej försämras.
00>K630 (s)
- yrk. 8
21>Skåneregionen
51>Satsningar på E 4, E 6, E 22 och rv 23 i delvis ny
sträckning, rv 11 och 21. Västkustbanan bör gå genom
Landskrona. Statsmakterna bör medverka till regionaltågstrafik
kring Öresund. Riksbangård Syd bör prioriteras. De tre skånska
flyplatserna måste utredas noga inför den kommande tågtrafiken
till Kastrup.
Hemställan
1. beträffande trafikpolitiken inom EU
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T215 i denna del,
1994/95:T222 yrkande 1, 1994/95:T224 yrkande 1, 1994/95:T237
yrkande 10, 1994/95:T238 yrkandena 1--3 och 1994/95:U503
yrkande 10,
2. beträffande trafikpolitikens inriktning i övrigt
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:T202, 1994/95:T206
yrkandena 1 och 3--6, 1994/95:T210 yrkandena 1, 4, 6--7 och 10,
1994/95:T211 yrkande 2, 1994/95:T215 i denna del, 1994/95:T221
yrkandena 1--3 och 28, 1994/95:T232 yrkandena 1 och 2,
1994/95:T237 yrkandena 1--6 och 8, 1994/95:T238 yrkande 4,
1994/95:T239 yrkande 1, 1994/95:T310 yrkande 1, 1994/95:T505
yrkande 9, 1994/95:Jo238 yrkande 30, 1994/95:Jo641 yrkandena 13
och 15, 1994/95:A446 yrkande 5 och 1994/95:A466 yrkande 10,
res. 1 (m)
res. 2 (c)
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
3. beträffande besparingar budgetåren 1997 och 1998
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:T239 yrkande 6
godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom
Kommunikationsdepartementets område för budgetåren 1997 och 1998
som regeringen förordar,
4. beträffande investeringsplaneringen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
att revideringen av den nationella väghållningsplanen,
stomnätsplanen och länstrafikanläggningsplanerna skall ske vart
fjärde år med en första revidering år 1998,
I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Wiggo Komstedt
(m), Håkan Strömberg (s), Bo Nilsson (s), Jarl Lander (s), Jan
Sandberg (m), Ulrica Messing (s), Sivert Carlsson (c), Krister
Örnfjäder (s), Tom Heyman (m), Kenth Skårvik (fp), Hans Stenberg
(s), Karl-Erik Persson (v), Monica Green (s), Birgitta Wistrand
(m), Elisa Abascal Reyes (mp) och Lena Sandlin (s).
Reservationer
1. Trafikpolitikens inriktning i övrigt (mom. 2)
Wiggo Komstedt, Jan Sandberg, Tom Heyman och Birgitta
Wistrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "I stort" och slutar med "av utskottet" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i fråga om inriktningen av trafikpolitiken
att ur kompetens-, konkurrens- och planeringssynpunkt är det
viktigt att infrastrukturinvesteringarna hålls på en långsiktigt
jämn nivå. Även om landets ekonomiska läge är ansträngt bör på
sikt kommunikationspolitiken få ett eget mål relaterat i procent
av exempelvis BNP.
Beroende på bristande underlag finns svårigheter att
jämföra olika trafikslag inför beslut bl.a. om investeringar.
Enligt utskottets mening bör regeringen förbättra
beslutsunderlaget så att beslut om framtida investeringar
underlättas. Flerdimensionella planeringsmodeller som belyser
behov och kostnader måste vidare tillskapas för att underlätta
en avvägning mellan olika trafikslag. Detta bör bli en viktig
uppgift för regeringens kommunikationskommitté. Det finns vidare
ett behov av en ändrad hanteringsordning för stora
infrastrukturprojekt. Syftet bör bl.a. vara att minska tiden
från plan till färdigställande av infrastrukturprojekt, vilket
innebär parallell ärendebehandling i myndighetsledet samt förtur
för stamvägnätsprojekt och övriga projekt över ett visst belopp.
Utskottet förordar ökad marknadsstyrning i kombination med
trafikrelaterade avgifter. I vissa fall krävs dock
skattefinansiering. För infrastrukturinvesteringar bör införas
ökad marknadsstyrning och även självfinansiering av vägar. Mot
bakgrund av det besvärliga statsfinansiella läget anser
utskottet därför att det bör prövas om något eller några av de
större väginvesteringarna kan överlåtas till marknaden
exempelvis enligt den modell som använts vid upphandlingen av
Arlandabanan. Om det finns en kommersiell efterfrågan bör
enskilda entreprenörer ges möjlighet att bygga och ta ut
avgifter för vägar. Ett enkelt och överskådligt regelsystem för
en sådan hanteringsordning bör utarbetas.
Utskottet anser att regeringens kommunikationskommitté bör
ges uppdrag att se över vilka regleringar som verkar hämmande
för konkurrensen och därför kan tas bort. De regleringar som
inte kan motiveras som skydd för liv, hälsa och miljö bör
avskaffas. Trafik som helt eller delvis finansieras med
offentliga medel bör alltid upphandlas i konkurrens.
I fråga om trafikens kostnadsansvar anser utskottet att nya
beräkningar om trafikslagens samhällsekonomiska påverkan bör ske
eftersom faktorerna inte är statiska. Sambandet bör bli bättre
mellan skatter/avgifter och statens utgifter för investeringar
och underhåll av infrastrukturen. Helst bör varje trafikslag
betala sina egna kostnader, bl.a. för infrastruktur och
miljöpåverkan, och inget trafikslag bör överbeskattas.
Långsiktigt bör trafikslagen härvid likabehandlas men vid
omställningen bör hänsyn tas till näringslivets internationella
konkurrenskraft. En översyn bör därför göras av förhållandet
mellan statens intäkter och utgifter för trafikslagen, så att på
sikt det ekonomiska förhållandet kan regleras och resp.
trafikslag fullt ut kan finansiera den egna infrastrukturen.
Utskottet anser att hanteringen på regeringsnivå av frågor
om bilismen bör ses över. Någon form av samordningsansvar bör
finnas inom regeringskansliet. En bilsocial utredning bör
genomföras för att belysa effekterna av ökade bilkostnader innan
ytterligare förändringar av villkoren för bilinnehav diskuteras.
Utskottet anser vidare att en del av nuvarande skatt på fordon i
vägtrafik och drivmedel bör läggas om till en allmän vägavgift
relaterad till användandet av vägarna. Trafikskatter bör ej tas
ut på ägandet av fordon. Dessa förändringar bör genomföras
tillsammans med övriga EU-länder. Utskottet anser att
områdesavgifter inte bör införas men att trängselavgifter kan
accepteras och användas för att finansiera nya vägar.
Enligt utskottets mening bör en helhetssyn anläggas på
miljöområdet vad avser vägtrafikens miljöpåverkan,
reningsteknik, skatter, avgifter m.m. Miljöarbetet inom EU är
viktigt. Trafiken bör belastas med miljöavgifter i förhållande
till miljöpåverkan. Ett system med miljöavgifter och
skattereduktioner möjliggör styrning mot en bättre miljö.
Miljöavgifter kan införas på miljöfarliga utsläpp och
skattesänkningar genomföras på drivmedel med låg miljöpåverkan.
Nuvarande miljöavgift för dieselfordon över 3,5 ton bör
avvecklas när ett nytt system med miljörelaterade avgifter
införs.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T206
(m), T210 (m), T237 (m) och T505 (m) tillstyrks i denna del, bör
av riksdagen ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden
avstyrks. Syftet med flera av dem torde dock bli tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande trafikpolitikens inriktning i övrigt
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T206
yrkandena 1 och 3--6, 1994/95:T210 yrkandena 1, 4, 6--7 och 10,
1994/95:T237 yrkandena 1--6 och 8 och 1994/95:T505 yrkande 9
samt med avslag på motionerna 1994/95:T202, 1994/95:T211 yrkande
2, 1994/95:T215 i denna del, 1994/95:T221 yrkandena 1--3 och 28,
1994/95:T232 yrkandena 1 och 2, 1994/95:T238 yrkande 4,
1994/95:T239 yrkande 1, 1994/95:T310 yrkande 1, 1994/95:Jo238
yrkande 30, 1994/95:Jo641 yrkandena 13 och 15, 1994/95:A446
yrkande 5 och 1994/95:A466 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Trafikpolitikens inriktning i övrigt (mom. 2)
Sivert Carlsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "I stort" och slutar med "av utskottet" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets bedömning har regeringen i
budgetpropositionen nedprioriterat det regionalpolitiska
delmålet i trafikpolitiken. Utskottet förordar en bibehållen
prioritering av det regionalpolitiska målet för
kommunikationerna i kombination med regeringens mål om
satsningar på informationsteknologin.
Utskottet anser beträffande inriktningen av investeringar i
infrastruktur att utifrån en transportekonomisk helhetssyn bör
miljövänliga transporter prioriteras. Systemlösningar bör
eftersträvas för både gods- och persontransporter, och
investeringar bör göras utifrån varje regions specifika
samhällsekonomiska förutsättningar. Samordnade trafiklösningar
är viktiga och för långväga transporter bör järnvägs- och
sjöfartslösningar eftersträvas. Med hänvisning till riksdagens
uttalande med anledning av betänkande 1992/93:TU35 om
investeringar i trafikens infrastruktur anser utskottet att det
är angeläget att sjöfart, luftfart, post- och
telekommunikationer integreras i den fortsatta planeringen.
Utskottet anser att transporternas miljöaspekter och
informationsteknologin som alternativ till transporter bör
betonas. Det är angeläget att vidta åtgärder för att
miljöanpassa trafiken. Miljöeffekterna och dagens krav på
resurshushållning måste alltmer vägas in vid analyser av
väginvesteringarnas betydelse för samhällsutvecklingen. En
fördjupad analys av sambandet mellan samhällsnytta och
investeringar i infrastruktur bör göras.
Utskottet anser vidare att miljöstörande verksamhet ej bör
ges ekonomiskt stöd och att kommunerna bör kunna få införa
trängselavgifter i tätorterna. Tjänstebilsbeskattningen bör
utformas efter fordonens miljö- och trafiksäkerhetsegenskaper.
Fordonsskatten bör höjas om fordonet saknar katalysatorrening av
avgaserna, och katalysatorrening bör införas på arbetsredskap.
Utskottet anser vidare att miljöavgifter bör införas på
sjöfarten samt att flygets miljöskatter bör utvecklas, t.ex.
genom miljörelaterade landningsavgifter och miljöklassning av
flygplan efter buller.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motionerna T232
(c) yrkandena 1 och 2, T310 (c) yrkande 1 och Jo641 (c)
yrkandena 13 och 15 tillstyrks, bör av riksdagen ges regeringen
till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet med flera av
dem torde dock bli tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande trafikpolitikens inriktning i övrigt
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:T232
yrkandena 1 och 2, 1994/95:T310 yrkande 1, Jo641 yrkandena 13
och 15 samt med avslag på motionerna 1994/95:T202, 1994/95:T206
yrkandena 1 och 3--6, 1994/95:T210 yrkandena 1, 4, 6--7 och 10,
1994/95:T211 yrkande 2, 1994/95:T215 i denna del, 1994/95:T221
yrkandena 1--3 och 28, 1994/95:T237 yrkandena 1--6 och 8,
1994/95:T238 yrkande 4, 1994/95:T239 yrkande 1, 1994/95:T505
yrkande 9, 1994/95:Jo238 yrkande 30, 1994/95:A446 yrkande 5 och
1994/95:A466 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
3. Trafikpolitikens inriktning i övrigt (mom. 2)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "I stort" och slutar med "av utskottet" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att regeringen i sitt fortsatta
utredningsarbete bör beakta en rad krav med anknytning till
bl.a. miljön. Detta bör ske i Kommunikationskommittén samt även
i Trafik- och klimatkommittén. Härvid bör betydelsen av
tidsfaktorn för transporter och dess konsekvenser för miljö,
ekonomi m.m. beaktas. Behov av åtgärder för att minimera de
risker som är förenade med transport av farligt gods bör
kartläggas. Internationell samverkan för skydd av miljö och
människor genom att skapa gemensamma regler bör framhållas.
Ansvarsförhållandena mellan dem som utför och dem som använder
transporter och kommunikationer bör klarläggas. Vidare bör
utredningarna beakta möjligheterna att använda taxor och
avgifter som styrmedel för bättre miljö. Kraven på
kommunikationssystemen bör i allt större utsträckning ta hänsyn
till miljöpåverkan och resursutnyttjande. Särskilt bör beaktas
miljöpåverkande utsläpp och nyttjandet av de ändliga
naturtillgångar som transporter och kommunikationer kräver i
dagsläget. Utskottet anser vidare att det fortsatta
utredningsarbetet bör kompletteras med ett kunskapsinriktat
synsätt tillsammans med det traditionella handlingsinriktade
synsättet.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T215 (v)
tillstyrks i denna del, bör av riksdagen ges regeringen till
känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet med flera av dem
torde dock bli tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande trafikpolitikens inriktning i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T215 i denna del
samt med avslag på motionerna 1994/95:T202, 1994/95:T206
yrkandena 1 och 3--6, 1994/95:T210 yrkandena 1, 4, 6--7 och 10,
1994/95:T211 yrkande 2, 1994/95:T221 yrkandena 1--3 och 28,
1994/95:T232 yrkandena 1 och 2, 1994/95:T237 yrkandena 1--6 och
8, 1994/95:T238 yrkande 4, 1994/95:T239 yrkande 1, 1994/95:T310
yrkande 1, 1994/95:T505 yrkande 9, 1994/95:Jo238 yrkande 30,
1994/95:Jo641 yrkandena 13 och 15, 1994/95:A446 yrkande 5 samt
1994/95:A466 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
4. Trafikpolitikens inriktning i övrigt (mom. 2)
Elisa Abascal Reyes (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "I stort" och slutar med "av utskottet" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att riksdagens beslut år 1993 om
investeringar i trafikens infrastruktur m.m. bör omprövas i
vissa delar. Investeringarna bör ges en annan inriktning
eftersom det trafikpolitiska beslutet är undermåligt från
miljösynpunkt. Särskilt gäller detta beträffande större
vägprojekt. Eftersom miljökonsekvenserna av transportsätt som
drivs med fossila bränslen är mycket allvarliga krävs en
medveten strategi för att förändra våra kommunikationer. De
fördelar som bil och flyg erbjuder är emellertid så pass
uppskattade och etablerade att det krävs alternativ som inte
stör samhällets funktion och utveckling. Investeringar i
järnvägar och kollektivtrafik bör öka medan investeringar i
vägar bör reduceras.
Utskottet anser vidare att miljöskuldsberäkningen bör
medtas och redovisas i projektkalkyler för infrastrukturprojekt.
Det bör påpekas att vägtrafikens externa kostnader inte beaktas,
vilket bör ske. Utskottet anser att vägprojektkalkyler i
framtiden skall innehålla de verkliga samhällskostnaderna, bl.a.
kostnader för olyckor och miljöförstöring. För att klara de
utsläppsmål som Sverige föresatt sig bör vägtrafiken ytterligare
minska utsläppen av giftiga ämnen och därför anser utskottet att
en rad olika miljöskatter bör införas på utsläppen så att
trafiken tvingas bära sina verkliga samhällskostnader.
Vad utskottet nu anfört, vilket innebär att motion T221
(mp) yrkandena 1--3 och 28 tillstyrks, bör av riksdagen ges
regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks. Syftet
med flera av dem torde dock bli tillgodosett.
dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande trafikpolitikens inriktning i övrigt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T221 yrkandena
1--3 och 28 samt med avslag på motionerna 1994/95:T202,
1994/95:T206 yrkandena 1 och 3--6, 1994/95:T210 yrkandena 1, 4,
6--7 och 10, 1994/95:T211 yrkande 2, 1994/95:T215 i denna del,
1994/95:T232 yrkandena 1 och 2, 1994/95:T237 yrkandena 1--6 och
8, 1994/95:T238 yrkande 4, 1994/95:T239 yrkande 1, 1994/95:T310
yrkande 1, 1994/95:T505 yrkande 9, 1994/95:Jo238 yrkande 30,
1994/95:Jo641 yrkandena 13 och 15, 1994/95:A446 yrkande 5 samt
1994/95:A466 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Trafikpolitikens inriktning i övrigt (mom. 2)
Kenth Skårvik (fp) anför:
Folkpartiet liberalerna står bakom majoritetsskrivningen i
betänkandet. I avvaktan på att de utredningar som tillsatts på
trafikområdet skall bli klara finner vi inga skäl till att ha en
annan syn på trafikpolitikens inriktning än den som redovisas i
majoritetens skrivning. Vi vill dock passa på att i detta
yttrande framhålla hur Folkpartiet liberalerna i stort ser på
trafikpolitiken.
Vi liberaler vill skapa ett samhälle där människor, idéer
och varor kan resa, förmedlas och transporteras snabbt och
effektivt. Kommunikationer är samhällskroppens blodomlopp och
nervsystem. Väl utbyggda kommunikationer inom Sverige är
nödvändiga för näringsliv och sysselsättning i alla delar av
landet.
En liberal trafikpolitik strävar efter att undanröja hinder
för individens fria val av kommunikation. Ett av hindren är
tillgången till olika alternativ, bil, tåg, flyg, tele och IT.
Ett annat hinder för det fria valet är differensen mellan den
kostnad som individen möter och den verkliga totalkostnaden för
de olika alternativen. Miljökostnaderna är långt ifrån klarlagda
och ofullständigt fördelade. Beskattningen innehåller klara
snedvridningseffekter. Riskerna för skador måste minimeras vid
alla typer av kommunikation.
Riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 står Folkpartiet
liberalerna bakom. Vi förutsåg i en reservation redan då att de
åtgärder för att förverkliga beslutet som föreslogs av den
dåvarande regeringen inte skulle komma att leda till målet. Det
har dessvärre visat sig vara sant.
Staten har ett övergripande ansvar för att kommunikationerna
fungerar tillfredsställande. Insatser i kommunikationssystemen
är i princip av två slag -- dels åtgärder för att undanröja
flaskhalsproblem, dels offensiva insatser för att stimulera en
önskvärd utveckling. Trafikens miljöpåverkan varierar starkt.
Ökad användning av ekonomiska styrmedel leder på sikt till lägre
total miljöbelastning. Den fria konkurrensen garanterar låga
kostnader för trafikanterna. Monopol är hindersamma och bör
undanröjas. Statens övergripande ansvar innebär inte att staten
har något försteg som trafikutövare. Tvärtom är det angeläget
att rollerna som ansvarig myndighet och operatör klart skiljs
åt. Säkerhetsarbetet måste bli effektivare.
Goda kommunikationer med utlandet är en förutsättning för
Europasamarbetet. Resor till och från arbetet, serviceställen
och fritidsaktiviteter är viktiga för ett fungerande vardagsliv,
där informationstekniken får en allt större betydelse.
Innehållsförteckning
Sammanfattning1
Propositionen1
Förslag till riksdagsbeslut1
Motionerna2
Utskottet6
1 Inriktningen av trafikpolitiken6
1.1 Motionsförslag6
1.2 Utskottets ställningstagande11
1.2.1 Trafikpolitiken inom EU11
1.2.2 Övriga motionsförslag om trafikpolitikens
inriktning12
2 Besparingar budgetåren 1997 och 1998.13
2.1 Regeringens överväganden13
2.2 Motionsförslag14
2.3 Utskottets ställningstagande14
3 Investeringsplaneringen14
3.1 Regeringens överväganden14
3.2 Utskottets ställningstagande15
4 Motionsyrkanden om infrastruktursatsningar15
Hemställan19
Reservationer20
Särskilt yttrande25