I betänkandet behandlas den förra regeringens skrivelse
1993/94:247 Investera i hälsa -- Prioritera för hälsa, fem
motionsyrkanden med anledning av skrivelsen och tre
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.
Utskottet anser att skrivelsen inte bör föranleda någon åtgärd
av riksdagen och avstyrker motionsyrkandena.
Regeringens skrivelse
I skrivelsen lämnar den förra regeringen en redogörelse för de
senaste årens hälsoutveckling, med utgångspunkt i
Socialstyrelsens folkhälsorapport 1994. I skrivelsen redovisas
också utvecklingen av några hälsoproblem samt görs en bedömning
av de konsekvenser för folkhälsoarbetet som de senaste årens
samhällsutveckling har fört med sig. Regeringen presenterar
också delar av det internationella folkhälsoarbetet. Skrivelsen
avslutas med en redovisning av vilka åtgärder eller insatser den
förra regeringen hade för avsikt att vidta på folkhälsoområdet.
Motioner
Motioner väckta med anledning av skrivelsen
1993/94:So67 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att utvärdera det lokala
folkhälsoarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av pengar till alkoholforskningen.
1993/94:So68 av Bo Holmberg (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att beakta behovet av
åtgärder för tidig upptäckt av diabetes typ II,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av förebyggande åtgärder och
informationsinsatser för att på sikt minska förekomsten av
diabetes,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utvärdering av vårdens styrsystem
utifrån den kommunala demokratins grundläggande principer.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994
1993/94:So415 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förebyggande vård för diabetiker.
1993/94:So423 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om friskvårdsstrategi.
1993/94:So496 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en decentraliserad effektiv förebyggande
vård av diabetiker.
Utskottet
Skrivelsen i huvuddrag
I skrivelsen anförs att en god hälsa är av stor vikt både för
oss som enskilda individer och för det samhälle vi tillhör. En
god hälsa ger förutsättningar för ett aktivt liv med fullt
deltagande i samhällsgemenskapen, medan en dålig hälsa medför
begränsningar och svårigheter att utnyttja den fulla
livspotentialen. En god hälsa har således ett stort värde i sig.
Ur samhällets perspektiv är medborgarnas hälsa en angelägen
fråga. En huvuduppgift för det allmänna bör därför enligt
skrivelsen vara att skapa sådana förutsättningar att varje
enskild individ skall kunna uppnå en god hälsa samt att sjukdom
och för tidig död undviks.
Insatser för att skapa förutsättningar för en god hälsa måste
enligt skrivelsen ses i ett långsiktigt perspektiv. Många av de
beslut som fattas i dag -- som rör exempelvis bostäder,
arbetsmiljöer, kommunikationer och avfallshantering -- påverkar
såväl vår som kommande generationers hälsa. Hälsoeffekter av
beslut inom en rad olika samhällssektorer bör därför enligt
skrivelsen i ökad utsträckning tydliggöras genom
hälsokonsekvensbeskrivningar. Att skapa goda livsmiljöer och
positiva attityder till sådant som främjar en god hälsa är
centralt, inte minst vad gäller barn och ungdom.
Insatser för att främja en god hälsa kan, heter det, med detta
synsätt ses som en investering vilken ger utdelning i form av en
mera välmående befolkning.
I skrivelsen framhålls att samtidigt som det internationella
hälsoläget totalt sett förbättrats vidgas på många håll
klyftorna mellan befolkningsgrupper, både mellan länder och inom
respektive land. I Sverige har hälsoutvecklingen förbättrats
under de senare åren, men skillnaderna i hälsa mellan olika
befolkningsgrupper har i vissa fall ökat under 1980-talet.
Folkhälsobegreppet har i detta sammanhang kommit att bli
centralt. I motsats till det till individen knutna
hälsobegreppet tar folkhälsobegreppet också hänsyn till hälsans
fördelning i en befolkning. En central princip för det svenska
folkhälsoarbetet är att minska skillnaderna mellan olika
befolkningsgruppers hälsa genom att hälsan bland de sämst
ställda i första hand skall förbättras.
I skrivelsen redovisas utvecklingen av några allvarliga
folkhälsoproblem. Det är hjärt-kärlsjukdomar, cancer, psykisk
ohälsa, självmord, olycksfallsskador, allergier, rörelseorganens
sjukdomar och sexuellt överförbara sjukdomar (STD).
Ur ett folkhälsoperspektiv är hälso- och sjukvården endast en
av flera förutsättningar för befolkningens hälsa. Levnadsvanor
och sociala villkor har enligt skrivelsen utan tvekan spelat
större roll för folkhälsoutvecklingen än sjukvårdens
insatser.Den viktigaste förklaringen till hälsans stadiga
förbättring i Sverige under lång tid har varit befolkningens
alltmer förbättrade ekonomiska villkor, heter det.
Statens roll i folkhälsoarbetet är enligt skrivelsen att
garantera långsiktighet genom att bedriva en strategisk
hälsopolitik som syftar till att skapa förutsättningar för en
god hälsa i hela befolkningen. Staten har också som uppgift att
bidra till kvalitetsutvecklingen med beslutsunderlag och
arbetsmetoder. I skrivelsen framhålls att genom att inrätta ett
särskilt Folkhälsoinstitut markerades betydelsen av att det
praktiska och åtgärdsinriktade folkhälsoarbetet skall ha en egen
plattform för att öka möjligheterna till sektorsövergripande
samarbete. Vidare skildes utvecklingsarbetet och genomförandet
av folkhälsoarbetet från tillsyn och lagtillämpning.
Socialstyrelsen har en tydligare markerad tillsynsroll över
huvudmännens folkhälsoarbete. Vid styrelsen finns också
Epidemiologiskt Centrum med ansvar för folkhälsorapporteringar
och drift av befolkningsbaserade sjukdoms- och
dödsorsaksregister. Styrelsen har till uppgift att utveckla och
genomföra återkommande och kontinuerlig uppföljning och
utvärdering av folkhälsoarbetet på den regionala och lokala
nivån utifrån styrelsens ansvarsområde. I skrivelsen anger den
förra regeringen att rollfördelningen mellan Socialstyrelsen och
Folkhälsoinstitutet har renodlat uppgifterna på
folkhälsoområdet.
Landstingens verksamhet utgör navet i det praktiska
folkhälsoarbetet och är dessutom en viktig förutsättning för att
sprida och utveckla det förebyggande hälsoarbetet inom andra
sektorer. Kommunala verksamheter som t.ex. barnomsorg,
äldreomsorg, skola, miljö- och hälsoskyddsarbete, kultur- och
fritidsverksamhet, socialtjänst och övergripande
samhällsplanering skapar villkor för folkhälsan. Även andra
aktörer som t.ex. folkrörelser, frivilliga organisationer och
företag kan bidra till folkhälsoutvecklingen.
Av den förra regeringen planerade åtgärder
Inledning
I skrivelsen anförs att trots att den allmänna trenden i
hälsoutvecklingen är positiv finns det kvarvarande hälsoproblem
vilka emellertid i princip kan förebyggas. En varningssignal är
att utvecklingen för vissa grupper är ogynnsam. Folkhälsoarbetet
måste ges en hög prioritet även i fortsättningen, enligt
skrivelsen. Speciellt viktigt är det att effektivisera den
påverkan som sker genom normbildning, kunskapsutveckling och
ekonomiska incitament.
Utveckling av hälsomål
I skrivelsen anges att den förra regeringen hade för avsikt
att tillsätta en kommitté i syfte att utarbeta underlag för
nationella hälsomål. Bakgrunden till behovet av hälsomål i
Sverige är enligt skrivelsen dels att målstyrning blivit ett
allt viktigare instrument för samhället att påverka olika
verksamheters inriktning och effektivitet, dels att det finns en
stark internationell men i Sverige eftersatt tradition på
området. Kommittén borde, enligt skrivelsen, ha tillgång till
den samlade svenska expertisen inom berörda myndigheter, framför
allt Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen, och forskningen.
Kommittén borde vidare beakta internationella erfarenheter samt,
med stöd av epidemiologiska och andra metoder, beskriva och
analysera den svenska utvecklingen samt skapa en dialog med
viktiga intressenter. Målen skall, enligt skrivelsen, kunna
tjäna som vägledning för såväl hälso- och sjukvården som för
andra sektorer där förebyggande insatser behövs.
Förbättrad information, kunskap och kompetens
Den förra regeringen ansåg att folkhälsovetenskap borde vara
ett prioriterat område även fortsättningsvis. I skrivelsen sägs
att Sverige i flera avseenden har mycket goda förutsättningar
för att kartlägga sjukdomsorsaker med epidemiologiska metoder.
Därför har Sverige ur globalt perspektiv ett ansvar för att
genomföra sådana studier. Den förra regeringen avsåg vidare att
uppdra åt Folkhälsoinstitutet att före utgången av maj 1995 till
regeringen inkomma med en rapport som skall visa hur arbetet
fortskrider med att utveckla metoder och modeller för att i det
hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet nå de mest
utsatta grupperna. Vidare borde Socialstyrelsen fortsätta det
påbörjade arbetet med att utveckla modeller för
kvalitetsuppföljning av folkhälsoarbetet liksom uppföljningen av
landstingens folkhälsoansvar. Uppföljningsarbetet borde omfatta
samtliga huvudmän, enligt skrivelsen.
Utveckling av metoder och modeller
Vidare anförs i skrivelsen att det befolkningsinriktade
folkhälsoarbetet behöver säkerställas i samband med en övergång
till nya organisations- och styrformer inom hälso- och
sjukvården. I skrivelsen anför den förra regeringen att
Folkhälsoinstitutet borde få i uppdrag att i samarbete med
Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet
utveckla metoder och modeller för att stödja
sjukvårdshuvudmännens folkhälsoarbete i samband med övergång
till beställare -- utförarmodeller.
Internationellt
Slutligen anförs i skrivelsen att Sveriges starka engagemang
vad gäller hälsofrågor i det internationella samarbetet bör
fortsätta.
Ny regeringsförklaring
I regeringsförklaringen den 7 oktober 1994 har den nya
regeringen anfört att det är oroande att skillnaderna i hälsa
och livsvillkor nu ökar mellan olika grupper. Folkhälsoarbetet
kommer därför att intensifieras.
Motioner
Utvärdering av vårdens styrsystem
I motion So68 av Bo Holmberg (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en utvärdering av vårdens styrsystem utifrån den kommunala
demokratins grundläggande principer (yrkande 3). Motionären
anför att man i kommuner och landsting vid införande av bl.a.
köp-sälj-system och checksystem bortsett från att kommunen är
ett folkvalt demokratiskt organ. Medborgarna reduceras därmed
till köpande konsumenter i stället för aktivt deltagande
medborgare i samhällsutvecklingen.
Utvärdering av det lokala folkhälsoarbetet
I motion So67 av Eva Zetterberg m.fl. (v) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att utvärdera det lokala
folkhälsoarbetet (yrkande 1). Motionärerna efterlyser bl.a.
en översyn av primärvårdens förebyggande arbete samt förslag
till åtgärder så att det lokala folkhälsoarbetet får en högre
prioritet.
Diabetes
I motion So68 (s) hemställs vidare att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att Folkhälsoinstitutet bör få
i uppdrag att beakta behovet av åtgärder för tidig upptäckt av
diabetes typ II (yrkande 1) samt att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av förebyggande åtgärder och informationsinsatser för
att på sikt minska förekomsten av diabetes (yrkande 2).
Motionären anknyter till skrivelsens påpekande om de sämre
villkor som gäller för särskilt äldre ur folkhälsosynpunkt.
Diabetes är enligt motionären en sjukdom som i hög grad kräver
kunskap hos de enskilda för att behandling och vård skall kunna
förhindra komplikationer för patienten. Motionären anser att en
ökad satsning på information och utbildning för förebyggande av
typ II-diabetes borde utgöra en del i det befolkningsinriktade
folkhälsoarbetet som regeringens föreslagna kommitté syftar
till.
I två motioner från den allmänna motionstiden 1994 tas också
frågor om förebyggande diabetesvård upp.
I motion 1993/94:So415 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s)
begärs ett tillkännagivande till regeringen om vad i motionen
anförts om förebyggande vård för diabetiker. Motionärerna anför
att samhällsekonomiska vinster kan påvisas när det gäller att
förebygga svårläkta sår och gangrän hos diabetiker. Studier
visar att med bra förebyggande fotvård för diabetiker kan
antalet amputationer sänkas med ca 80 %. Förutom de
samhällsekonomiska vinsterna förhindrar förebyggande insatser
stora mänskliga lidanden och bidrar till en högre livskvalitet
för de människor som berörs. I motion 1993/94:So496 av Agne
Hansson och Marianne Jönsson (c) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en decentraliserad effektiv förebyggande vård för diabetiker.
Motionärerna vill aktualisera de organisationsförändringar som
pågår beträffande den förebyggande diabetesvården. De anser att
den centralisering som pågår och innebär att fler
specialistmottagningar för diabetiker inrättas är positiv, men
den för med sig att det fysiska avståndet mellan patient och
mottagning ökar väsentligt.
Alkoholforskning
I motion So67 (v) hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
pengar till alkoholforskningen (yrkande 2). Motionärerna
vill "öronmärka" pengar för alkoholforskningen. De anför att hög
alkoholkonsumtion och alkoholmissbruk är orsaken till många
hälsoproblem, sjukdomar, sociala och psykiska problem som kostar
samhället mycket pengar. Trots detta har anslagen till
alkoholforskning från forskningsråden minskat under senare år,
enligt motionären.
Friskvårdsstrategi
I motion 1993/94:So423 av Lennart Brunander (c) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående friskvårdsstrategi. Motionären
föreslår att vi i Sverige skaffar oss en friskvårdsstrategi med
utgångspunkt från de synpunkter som tas upp i motionen.
Motionären anför att det utan tvekan är lönsamt för samhället
att förebygga och att planera samhället så att människor inte
tar skada. Det är viktigt att skapa förutsättningar för
gemenskap så att människor kan känna sig hemmastadda. För att nå
sådana mål krävs det förändringar både hos människor och i
samhällets sätt att fungera.
Tidigare behandling m.m.
I betänkandet 1993/94:SoU20 i våras behandlade utskottet
senast motionsyrkanden, (s), med olika folkhälsoaspekter (s.
36). Utskottet delade den dåvarande regeringens uppfattning att
en betydelsefull förbättring av folkhälsan totalt sett kan
uppnås, om de mest utsatta gruppernas hälsa förbättras. Flera
faktorer såsom uppväxtförhållanden, social miljö, arbetsmiljö,
fysisk miljö, men även ärftliga faktorer, påverkar hälsan.
Hälsoläget har successivt förbättrats i takt med att den
allmänna levnadsstandarden har höjts. Utskottet uttalade vidare
att det fortfarande var stora skillnader i sjuklighet och
dödlighet mellan könen, mellan sociala grupper och mellan
regioner samt att utvecklingen av olika riskfaktorer för ohälsa
fordrar uppmärksamhet. Utskottet erinrade slutligen om att
Folkhälsorapporten skulle presenteras senare under våren av
Socialstyrelsen och att den dåvarande regeringen därefter skulle
redovisa sin bedömning av befolkningens hälsoläge m.m. och sina
förslag för att åstadkomma förbättringar. Motionsyrkandena
avstyrktes.
I betänkandet 1993/94:SoU7 behandlade utskottet en motion
liknande So423 samt andra under rubriken Primärvårdsfrågor m.m.
(s. 18 f.). Utskottet ansåg bl.a. att det husläkarsystem som
infördes årsskiftet 1993/94 i huvudsak tillgodosåg de syften som
framfördes i motionerna.
Inom ramen för Socialstyrelsens programområde Aktiv
uppföljning har en arbetsgrupp utfört omfattande kartläggning
(1991--1994) av diabetesvårdens organisation och kvalitet i sju
län, nämligen Norrbotten, Västerbotten, Örebro, Västmanland,
Uppsala, Gotland och Stockholm. I arbetsgruppen ingår
representanter från Svenska Diabetesförbundet, Svensk Förening
för Diabetologi, Svenska Endokrinologföreningen, Svensk förening
för Sjuksköterskor i Diabetesvård och Socialstyrelsen. I
separata rapporter har de sex första länens diabetesvård
diskuterats. Enligt uppgift från arbetsgruppen är
helhetsintrycket bra men det föreligger vissa brister. Som
exempel nämns dels att fotvården är åsidosatt i flera avseenden,
dels undersöks tidiga tecken på njurskador i otillräcklig
omfattning. Arbetsgruppens erfarenheter kommer att sammanställas
och publiceras i en läkartidningsartikel inom kort. En konferens
om diabetesvården inom Stockholms län, med hänsyn tagen till
"Stockholms-modellen" och husläkarsystemet, äger rum i slutet av
september.
Utskottets bedömning
Utskottet har inga principiella invändningar mot den
redovisning och de bedömningar som den förra regeringen gjort i
skrivelsen. I regeringsförklaringen har den nya regeringen
anfört att det är oroande att skillnaderna i hälsa och
livsvillkor nu ökar mellan olika grupper. Folkhälsoarbetet
kommer därför att intensifieras. Enligt regeringsförklaringen
skall en delegation tillsättas för att vidareutveckla politiken
för jämställdhet. Delegationen skall särskilt uppmärksamma bl.a.
frågor om kvinnors hälsa.
Regeringens skrivelse bör enligt utskottet inte föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida.
Frågan om en utvärdering av vårdens styrsystem ligger enligt
utskottet inom ramen för Hälso- och sjukvårdsutredningens och
Prioriteringsutredningens uppdrag. Motion So68 (s) yrkande 3
avstyrks därför.
Vad gäller olika insatser mot diabetes vidhåller utskottet sin
tidigare inställning att inte ställa sig bakom motionskrav om
att satsningar bör göras på vissa sjukdomar eller att vården av
dessa bör organiseras på visst sätt. Att bedöma behovet av
resurser för olika sjukdomar är i första hand en fråga för
sjukvårdshuvudmännen. Inom ramen för sin uppföljnings- och
tillsynsverksamhet arbetar Socialstyrelsen med frågor om
diabetesvårdens organisation och kvalitet. Motionerna So68 (s)
yrkandena 1 och 2, So415 (s) och So496 (c) avstyrks därför.
Motion So423 (c) om en allmän friskvårdsstrategi anser
utskottet i huvudsak vara tillgodosedd genom det folkhälsoarbete
som aviseras i regeringsförklaringen. Motionen avstyrks.
I skrivelsen lämnas redogörelser för det lokala
folkhälsoarbetet och rollfördelningen mellan olika nivåer i
samhället. Utskottet anser inte att det finns skäl att nu göra
en utvärdering av det lokala folkhälsoarbetet. Motion So67 (v)
yrkande 1 avstyrks. Inte heller anser utskottet att riksdagen
bör ta något initiativ med anledning av yrkande 2 i samma
motion. Yrkandet avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skrivelsen
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:247 till
handlingarna,
2. beträffande utvärdering av vårdens styrsystem
att riksdagen avslår motion 1993/94:So68 yrkande 3,
3. beträffande insatser mot diabetes
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:So68 yrkandena 1 och
2, 1993/94:So415 och 1993/94:So496,
4. beträffande friskvårdsstrategi
att riksdagen avslår motion 1993/94:So423,
5. beträffande det lokala folkhälsoarbetet
att riksdagen avslår motion 1993/94:So67.
res. (v)
Stockholm den 17 november 1994
På socialutskottets vägnar
Sten Svensson
I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Bo Holmberg
(s), Jan Andersson (s), Göte Jonsson (m), Hans Karlsson (s),
Roland Larsson (c), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö
(m), Barbro Westerholm (fp), Birgitta Ahlqvist (s), Stig
Sandström (v), Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m), Thomas
Julin (mp), Chatrine Pålsson (kds), Conny Öhman (s) och Mariann
Ytterberg (s).
Reservation
Det lokala folkhälsoarbetet (mom. 5)
Stig Sandström (v) anser
dels att det avsnitt i betänkandet på s. 8 som börjar med
"I skrivelsen lämnas" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion So67 (v) att
Folkhälsoinstitutet bör få i uppdrag att kartlägga det lokala
folkhälsoarbetet och komma med förslag till åtgärder för att det
lokala folkhälsoarbetet skall få en högre prioritet. Utskottet
anser också att pengar bör "öronmärkas" för alkoholforskningen,
eftersom hög alkoholkonsumtion och alkoholmissbruk är orsaken
till många hälsoproblem, sjukdomar, sociala och psykiska problem
som kostar samhället mycket pengar. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med anledning
av motion So67 (v).
dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa:
5. beträffande det lokala folkhälsoarbetet
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:So67
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.