I betänkandet tillstyrker utskottet förslaget i proposition
1994/95:54 om en ny lag om skatt på energi med de regler som är
erforderliga vid ett medlemskap i EU. Utskottet avstyrker de
motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen.
Yrkandena gäller dispensregeln för pilotprojekt, beskattningen
av vegetabiliska bränslen och motoralkoholer, en skatterabatt
för alkylatbensin och drivmedelsbeskattningen av naturgas.
Utskottet föreslår en ändring när det gäller möjligheten till
frivillig registrering för större förbrukare av bl.a. stadsgas.
I betänkandet föreslår utskottet att de tillfälliga reglerna
om kompensation till den som använder högbeskattad dieselolja i
stället för den gröna dieseloljan förlängs till den 30 juni
1995.
Vid betänkandet har fogats åtta reservationer (m, c, fp, v).
Proposition 1994/95:54
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1994/95:54 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om skatt på energi,
2. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),
3. lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter,
4. lag om ändring i lagen (1984:395) om Kustbevakningens
medverkan vid polisiär övervakning,
5. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid
återbetalning av skatter och avgifter,
6. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
I propositionen föreslås de förändringar av
energibeskattningen som dels är erforderliga vid ett eventuellt
medlemskap i EU, dels är betingade av den lagtekniska översyn
som gjorts av Energiskatteutredningen. Förslaget innebär bl.a.
att en ny lag om skatt på energi införs som ersätter nuvarande
lagar om allmän energiskatt, koldioxidskatt, svavelskatt,
bensinskatt och dieseloljeskatt. Vidare föreslås smärre
ändringar av energiskatten på elektrisk kraft med anledning av
beslutade nya regler för elmarknaden. Den nya lagstiftningen
föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. De skattesatser som
skall gälla från nämnda datum har räknats upp med beaktande av
riksdagens beslut hösten 1993 om indexering av vissa
punktskatter.
Proposition 1994/95:67
Proposition 1994/95:67 Försenade årsredovisningar m.m.
innehåller ett förslag till ändring i 20 § kommunalskattelagen
(1928:370). En ändring i samma paragraf föreslås i lagförslag 6
i proposition 1994/95:54. Den författningstekniska regleringen
av nämnda lagrum samordnas i förevarande betänkande.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
1994/95:Sk6 av Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (m) vari
yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag avseende
beskattningen av motoralkoholer och vegetabiliska bränslen,
2. att riksdagen beslutar om skatt på energi i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1994/95:Sk7 av Lars Bäckström m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag utifrån det
förslag (Scrivener) kring beskattning av biobränslen som nu är
aktuellt i Ministerrådet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av skattelagstiftningen som rör
blandbränslen.
1994/95:Sk8 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prisskillnader mellan olika typer av
bränslen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillämpning av begreppet pilotprojekt.
1994/95:Sk9 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortsatt skattelättnad och utarbetande av
föreskrifter.
1994/95:Sk10 av Ivar Virgin och Peter Weibull Bernström (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om principer för beskattning av
blandbränslen.
1994/95:Sk11 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ekonomiska styrmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beskattning av motoralkoholer och
vegetabiliska bränslen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den i propositionen föreslagna
dispensmodellen för bränslen som används i försöksverksamhet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en alternativ modell för EU-anpassning som
innebär att nuvarande bestämmelser om skatteplikt och lägre
skattebelopp i lagen om allmän energiskatt respektive i lagen om
bensinskatt överförs till den nya lagen om skatt på energi,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omfattningen av pilotprojekt,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det s.k. Scrivener-förslaget,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till klänna vad
i motionen anförts om beskattningen av vissa blandbränslen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beskattningen av alkylatbensin.
Utskottet
Inledning
I proposition 1994/95:54 lägger regeringen fram de förslag om
ändringar i energibeskattningen som föranleds av EG:s regler.
Samtidigt får energibeskattningen en ny lagteknisk och språklig
utformning. Lagarna om allmän energiskatt, koldioxidskatt,
svavelskatt, dieseloljeskatt och bensinskatt ersätts med en ny
gemensam lag om skatt på energi.
I ärendet föreslår utskottet en förlängning av de tillfälliga
reglerna om kompensation till den som använder högbeskattad
omärkt olja i stället för lågbeskattad grön olja.
Ett lagförslag ur proposition 1994/95:67 om försenade
årsredovisningar, m.m. behandlas av lagtekniska skäl i detta
sammanhang. I övrigt har propositionen behandlats av
lagutskottet i betänkandet LU11.
Skattepliktens allmänna utformning
I proposition 1994/95:54 föreslås att den nuvarande ordningen
med skatteplikt för vissa uppräknade bränslen begränsas till de
bränslen som typiskt sett används för motordrift eller
uppvärmning. De bränslen som fortsätter att vara direkt
skattepliktiga är bensin, dieselolja, eldningsolja, fotogen,
gasol, metan, naturgas och kol. Direkt skatteplikt införs för
petroleumkoks som i dag är skattefri. I fråga om övriga bränslen
görs skatteplikten beroende av hur produkten används.
Skatteplikt gäller dels för alla produkter som används för drift
av motorer, dels för alla flytande eller gasformiga kolväten som
säljs för uppvärmningsändamål. Flygbensin och flygfotogen är
undantagna från skatteplikt.
Inom EG gäller särskilda regler för hanteringen av
punktskattepliktiga varor, med krav på särskilda skatteupplag,
ledsagardokument vid förflyttning etc. Dessa regler kommer i
Sverige att tillämpas på de bränslen för vilka
minimiskattesatser fastställts inom EG, dvs. de direkt
skattepliktiga bränslena med undantag av naturgas och kol. I
övrigt behålls nuvarande svenska regler.
Skattesatserna och systemet med en årlig automatisk omräkning
förs över till den nya lagen. Av praktiska skäl blir 1995 nytt
basår. Vid beräkningen av skattesatserna har 1994 års nivåer
räknats upp med 2,6 %. När det gäller bränslen som är
skattepliktiga på grund av sin användning kommer det inte att
finnas några fastställda skattesatser. Den som säljer sådana
bränslen skall i stället ta ut skatt efter den skattesats som
gäller för motsvarande direkt skattepliktiga bränsle.
Den högre skattenivån för drivmedel kvarstår och utvidgas till
att gälla också metan och naturgas. Drivmedelsbeskattningen får
formen av en högre energiskatt. Miljöklasserna för dieselolja
och den nyligen genomförda miljöklassningen av bensin gäller
fortsättningsvis den högre skattenivå som tillämpas vid
motordrift. Det särskilda märkningssystemet för lågbeskattad
olja som inte är avsedd för motordrift förs över till den nya
lagen.
Drivmedelsbeskattningen skall i fortsättningen omfatta även
trafiktraktorer. Fordonskatten för dieseldrivna
trafiktraktorer sänks därför till den nivå som gäller för
övriga trafiktraktorer.
Skattefriheten behålls för diesel- och eldningsoljor som
förbrukas i fartyg i yrkesmässig användning och utvidgas här
till att gälla även bensin. Möjligheten för fritidsfartyg att
använda lågbeskattad olja upphör. Oljor som används i
fritidsfartyg skall således drivmedelsbeskattas. För skepp (mer
än 12 x 4 meter) i yrkesmässig användning behålls den nuvarande
ordningen med skattefria inköp. För båtar i yrkesmässig
användning gäller i stället att dessa skall köpa bränslet i
beskattat skick och få tillbaka skatten kvartalsvis efter
ansökan. En möjlighet att efter dispens få tanka yrkesbåtar
skattefritt införs dock för de fall då ordningen med
återbetalning ger upphov till stora praktiska problem. Detta
gäller särskilt myndigheter och andra som disponerar både skepp
och båtar. Även i andra situationer kan dock såväl praktiska
problem som en betydande ekonomisk belastning uppkomma som
motiverar ett undantag.
De särskilda beskattningsnivåer som gäller för
tillverkningsindustrin m.m. behålls. Vidare gäller att skatt
inte skall tas ut för ett bränsle som i allt väsentligt har
förbrukats för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning.
Bestämmelserna om skattefrihet för kol som används i
metallurgiska processer och om nedsättning av koldioxidskatt i
vissa fall skall fortsätta att gälla.
Något undantag görs inte för den stadsgas som distribueras i
Stockholm, och denna blir därför skattepliktig till den del den
består av kolväten.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari
1995.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot den
allmänna utformning av skatteplikten som föreslås i
propositionen. I den mån frågorna inte tas upp särskilt i det
följande kan utskottet därför ställa sig bakom de förslag som
läggs fram. Utskottet tillstyrker propositionen såvitt nu är i
fråga.
Kundförluster
Enligt nuvarande regler behöver allmän energiskatt,
bensinskatt, koldioxidskatt eller dieselskatt inte redovisas på
leveranser som skett med förlust på grund av bristande
betalning. Regeln infördes den 1 januari 1984 och hade
motsvarande regler på inkomst- och mervärdesskattesidan som
förebild. Det skall röra sig om en konstaterad förlust, och
redovisningsskyldigheten skall fullgöras om betalning senare
skulle inflyta.
Av propositionen framgår att EG:s regler på området inte ger
utrymme för denna typ av skattebefrielse. Inom EG gäller att
skatt skall tas ut enligt direktivets föreskrifter så snart ett
bränsle lämnar suspensionsordningen för ett skattepliktigt
ändamål. Ett viss utrymme för undantag finns genom att skatt
inte skall tas ut för bränsle som förstörs inom
suspensionsordningen. I övrigt finns inte heller något undantag
från principen om att skatt skall tas ut vid skattepliktig
användning av bränsle som kan tillämpas i dessa fall. I
propositionen föreslås mot denna bakgrund att de nuvarande
reglerna om kundförluster slopas.
Under utskottets beredning av ärendet har en minoritet i
utskottet yrkat att propositionen avslås i denna del och anfört
att det är osäkert om EG:s regler verkligen innebär att denna
anpassning måste göras och att den dessutom står i strid med de
rättsprinciper som bör gälla på området.
Enligt utskottets mening innebär de regler som Sverige har
åtagit sig att genomföra på detta område att det inte finns
något utrymme för att ha kvar den nuvarande möjligheten till
skattebefrielse för bränslen. Detta har konstaterats såväl av
Energiskatteutredningen som av regeringen vid den fortsatta
beredningen av frågan. Mycket talar också för att man inte bör
ha en ordning där redovisningsskyldigheten bortfaller vid
bristande betalning, eftersom detta innebär en stimulans till
ett högre risktagande än annars när det gäller
kreditförsäljning. Vidare kan bränsleskatten ses som en avgift
för den miljöbelastning som uppkommer vid användning. Denna
kostnad bortfaller inte vid utebliven betalning. Utskottet kan
mot denna bakgrund ställa sig bakom förslaget om att införa en
ny princip för behandlingen av kundförluster på detta område och
tillstyrker därför propositionen även i denna del.
Dispenser för pilotprojekt
Den generella skatteplikten för alla produkter som säljs för
motordrift gäller också de alkoholer och biobränslen som i dag
är helt eller delvis skattebefriade. De svenska reglerna för
vegetabiliska bränslen, etanol och metanol har tagits upp i
samband med förhandlingarna med EU, och kommissionen har därvid
förklarat att generella undantag inte är möjliga men att
omfattningen av den svenska användningen kan anses falla inom
ramen för den möjlighet att medge undantag för pilotprojekt som
finns inom EU.
I propositionen föreslås att en dispensbestämmelse införs som
ger regeringen möjlighet att medge nedsättning av eller
befrielse från energi- och koldioxidskatt på bränslen som
används för pilotprojekt. Avsikten är att bestämmelsen skall
tillämpas på ett sådant sätt att någon faktisk förändring av
beskattningen av motoralkoholer och vegetabiliska bränslen inte
sker. Bestämmelsen är tillämplig på alla skattskyldiga och
gäller även bränslen som används för uppvärmning. Avsikten är
också att den skall tillämpas på de projekt med naturgas som
drivmedel som pågår i flera städer.
I flera motioner riktas kritik mot den föreslagna lösningen.
Enligt motionärerna kan en dispensbestämmelse inte ge den
säkerhet som krävs. De projekt med alkoholer, biobränslen eller
naturgas som drivmedel som pågår eller planeras kräver i många
fall stora investeringar och är inte möjliga att genomföra på
grundval endast av en dispensbestämmelse. Motionärerna yrkar att
nuvarande regler i stället behålls, en lösning som också
övervägts av Energiskatteutredningen. Sådana yrkanden framställs
i motionerna Sk6 yrkande 1 av Carl Fredrik Graf och Jan-Olof
Franzén (m), Sk11 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkandena 3 och 4.
Många motionärer anser också att det bör klargöras att
begreppet pilotprojekt inte utgör en begränsning när det
gäller omfattningen av den biobränsleanvändning som kan ske utan
beskattning och att det skall vara möjligt att starta nya
projekt. Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk6 yrkande 2
av Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (m), Sk11 av Rolf
Kenneryd m.fl. (c) yrkande 5 och Sk8 yrkande 2 av Ronny Korsberg
m.fl. (mp). I motion Sk9 av Anneli Hulthén m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om vikten av fortsatt skattelättnad för
naturgasbussar.
Utskottet ser inte någon anledning att göra en annan bedömning
än Energiskatteutredningen och regeringen när det gäller den
metod som skall användas för att åstadkomma en oförändrad
situation för motoralkoholer, biobränslen och naturgas som
används som drivmedel. Utskottet tillstyrker därför förslaget i
propositionen om en särskild dispensregel och avstyrker
motionsyrkandena.
Enligt utskottets mening innebär den nuvarande tillämpningen
inom EU av regeln om pilotprojekt att en omfattande produktion
av biobränslen kan ske inom ramen för en dispensbestämmelse av
denna typ. När det gäller möjligheten att starta nya projekt
framgår det av propositionen att regeln kommer att tillämpas så
att någon faktisk förändring av beskattningen på detta område
inte sker. Utskottet förutsätter att övergången till en ordning
med en dispensbestämmelse inte kommer att utgöra något hinder
för nya projekt på detta område. I den mån motionsyrkandena
beträffande omfattningen m.m. av dispensbestämmelsen inte är
tillgodosedda med det anförda avstyrker utskottet dem.
EG:s biobränsledirektiv
Inom gemenskapen diskuteras sedan 1992 ett direktiv om
begränsning av skatten på vegetabiliska bränslen. Ursprungligen
avsåg förslaget en skyldighet att reducera skatten på
biobränslen med minst 90 %. Efter behandling i EU-parlamentet
innefattar förslaget en möjlighet för respektive land att medge
en reduktion med maximalt 90 % som sedan stegas ner till 50 % år
2020. De bränslen som berörs är biobaserad etanol, metanol och
vegetabiliska oljor. Vidare skall bränslet vara utvunnet ur
jordbruksprodukter som producerats på mark som lagts i träda
enligt CAP (EU:s regler på jordbruksområdet). EU:s
finansministrar och de ansökande ländernas finansministrar har
behandlat förslaget vid ett möte nyligen.
I motion Sk11 yrkande 6 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) framhåller
motionärerna att det vore olyckligt om Sverige nu skulle fatta
ett beslut som inte är förenligt med EG:s kommande direktiv på
biobränsleområdet och begär ett tillkännagivande härom. I motion
Sk7 yrkande 1 av Lars Bäckström m.fl. (v) tar motionärerna upp
problemet med den bristande långsiktigheten när det gäller
dispenser och yrkar att riksdagen hos regeringen begär ett
förslag som överensstämmer med det förslag som EU-kommissionen
lagt fram om lägre skatt på biobränslen.
När det gäller dessa yrkanden finns det skäl att framhålla att
Sverige som blivande medlem i EU deltar i de diskussioner som
pågår kring detta direktiv, och att regeringen härvid samråder
med riksdagen genom EU-delegationen. Enligt utskottets mening
finns det mot denna bakgrund inte någon anledning för riksdagen
att nu begära ett förslag som grundar sig på kommissionens
förslag. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Biobränslen
I motion Sk11 yrkande 1 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) anför
motionärerna att styrmedlen bör anpassas så att de påskyndar en
omställning till biobränslen, att stöd till energikällor som
konkurrerar med förnybar energi bör tas bort, att prissättningen
fullt ut bör återspegla produktions- och miljökostnader, att
miljöskatterna bör höjas och skatten på arbete sänkas. Riksdagen
bör enligt motionärerna även ge regeringen till känna (yrkande
2) att det är komplicerat att byta till biobränslen på
trafikområdet och att det därför är angeläget att styrmedel och
stimulansåtgärder är långsiktiga och konsekventa. I motion Sk8
yrkande 1 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) framhålls att
prisskillnaden mellan olika bränslen skall återspegla skillnaden
i samhällsekonomiska kostnader och begär ett tillkännagivande
med detta innehåll.
Enligt utskottets mening bygger energibeskattningen redan i
dag på principen om skattefrihet för biobränslen, och de regler
som antas i detta ärende innebär att denna skattefrihet kan
fortsätta att gälla också när Sverige blir medlem i EU. Som
framgått pågår det inom gemenskapen också ett arbete som syftar
till en lägre beskattning av biobränslen inom EU. Det finns mot
denna bakgrund inte någon anledning att rikta särskilda
tillkännagivanden till regeringen i dessa frågor. Utskottet
avstyrker motionsyrkandena.
I tre motioner tar motionärerna upp de problem som uppkommer
när skattereglerna skall tillämpas på olika former av
blandningar mellan å ena sidan alkoholer och vegetabiliska oljor
och å andra sidan dieselolja och bensin. Problemen gäller bl.a.
det faktum att vissa ämnen som tas fram på biologisk väg inte är
skattebefriade och att den miljöklassning som gäller för diesel
och bensin missgynnar dessa blandningar genom att den inblandade
dieseloljan eller bensinen så gott som alltid beskattas i den
sämsta miljöklassen, eftersom den färdiga blandningen inte kan
uppfylla de krav som uppställs. Yrkanden med denna inriktning
har framställts i motionerna Sk10 av Ivar Virgin och Peter
Weibull Bernström (m), Sk11 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) yrkande 7
och Sk7 av Lars Bäckström m.fl. (v).
Miljöklassutredningen har i delbetänkandet (SOU 1994:64) Med
raps i tankarna behandlat frågor som dessa. Av betänkandet
framgår att de blandbränslen som utredningen har undersökt visat
sig ha fördelar men också många nackdelar. Utredningen
konstaterar att miljöpåverkan vid inblandning av RME
(rapsmetylester) är dåligt känd och att mät- och kontrollmetoder
måste tas fram. För att undvika otillbörliga bränslen både vad
gäller hälsa och miljö och med hänsyn till tillverkaransvar och
hållbarhetskrav kan det enligt utredningen bli nödvändigt med
bestämmelser om dessa bränslen. Miljöklassutredningen fortsätter
sitt arbete och kommer härvid att ta upp frågan om ett särskilt
system för miljöklassning av alternativa drivmedel.
Enligt utskottets mening bör Miljöklassutredningens fortsatta
arbete med dessa frågor bedrivas med stor skyndsamhet.
Resultatet av detta arbete bör nu avvaktas. Utskottet avstyrker
motionerna.
Alkylatbensin
I motion Sk11 yrkande 8 av Rolf Kenneryd m.fl. (c) begärs ett
tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett förslag
till skatterabatt för alkylatbensin, som bl.a. används som
motorsågsbränsle.
Enligt vad utskottet inhämtat har frågan hur en stimulans för
en ökad användning av alkylatbensin kan utformas aktualiserats
inom Miljö- och naturresursdepartementet. Utskottet förutsätter
att detta arbete bedrivs skyndsamt och anser att de överväganden
som pågår i denna fråga nu bör avvaktas. Utskottet ser därför
inte någon anledning till ett tillkännagivande i frågan, utan
avstyrker motionsyrkandet.
Registrering som skattskyldig förbrukare
I propositionen föreslås att möjligheten till frivillig
registrering som skattskyldig skall finnas kvar och att den
skall gälla dels den som lagerhåller bränslen i större
omfattning, dels den som återförsäljer eller förbrukar naturgas
i större omfattning. Behovet av en särskild regel för naturgasen
beror på att denna på grund av sina fysikaliska egenskaper är
svår och dyr att hålla i lager.
Enligt utskottets mening bör möjligheten till frivillig
registrering gälla också förbrukare av andra skattepliktiga
gasformiga bränslen än naturgas. Utskottet föreslår att
bestämmelserna justeras i enlighet härmed.
Ändringarna berör 4 kap. 3 och 4 §§ och 6 kap. 10 § förslaget
till lag (1994:0000) om skatt på energi.
Kompensation för viss oljeskatt
I avvaktan på att det nuvarande märkningssystemet utreds
gäller tillfälliga regler om kompensation för dieseloljeskatten
vid användning av omärkt olja för uppvärmning och i motorredskap
o.d. Reglerna, som gäller t.o.m. utgången av år 1994, innebär
att den som förbrukar högbeskattade, omärkta, oljeprodukter för
uppvärmning eller för annan motordrift än i personbilar, bussar
och lastbilar kan ansöka om kompensation för dieseloljeskatten.
Ansökan om kompensation skall göras hos Skattemyndigheten i
Kopparbergs län. Kompensation medges för olja som köpts för
uppvärmning med ett belopp som motsvarar den dieseloljeskatt som
tagits ut för oljeprodukten samt för olja som köpts och
förbrukats i motorredskap o.d. med 1 300 kr per kubikmeter. Det
sistnämnda beloppet motsvarar dieseloljeskatten för olja,
miljöklass 3.
Enligt vad utskottet erfarit kommer den utredning som är
tillsatt för att undersöka bl.a. märk- och färgämnenas
hälsoeffekter inte att bli klar förrän under våren 1995.
Riksdagen har uttalat att en målsättning för utredningsarbetet
rörande beskattningen av drivmedel bör vara att en miljöstyrning
via skattesystemet också åstadkoms beträffande arbetsfordon (jfr
bet. 1993/94:SkU25). Regeringen har ännu inte lämnat något
förslag till en mer permanent lösning som åstadkommer en sådan
miljöstyrning. Med hänsyn till de anförda omständigheterna bör
de nu gällande kompensationsreglerna förlängas till den 30 juni
1995.
Kompensationen till den som köpt högbeskattad olja för drift
av motorredskap o.d. bör ske med 1 333 kr per kubikmeter vilket
innebär att indexuppräkningen av energiskattebeloppet har
beaktats.
Vad gäller förbrukning av olja i skepp föreslås i den nya
lagen om skatt på energi att avdrags- och
försäkransbestämmelserna endast skall tillämpas på lågbeskattad
olja. För det fall den som förbrukar olja i ett skepp som
används yrkesmässigt önskar köpa miljöklassad, högbeskattad,
olja bör han -- med tillämpning av de tillfälliga
kompensationsreglerna -- kunna få kompensation på
motsvarande sätt som gäller för olja som förbrukas i
motorredskap o.d.
Slutligen bör med hänsyn till de upprepade förlängningar som
skett, och de svårigheter som detta föranleder för de enskilda
att hålla sig orienterade om gällande tidsfrister m.m., en
generell möjlighet införas att ansöka om kompensation fram till
utgången av september månad 1995. Detta innebär att
skattskyldiga som fått avslag på sin ansökan med hänvisning till
att den kommit in för sent nu får en ny möjlighet att begära
kompensation. Detta bör inte förorsaka några större problem då
det sannolikt rör sig om ett fåtal fall.
Förslaget föranleder ändringar i lagen om tillfällig
kompensation för viss dieseloljeskatt. Förlängningen av det
tillfälliga kompensationsförfarandet kan beräknas medföra ökade
administrativa kostnader för beskattningsmyndigheten med 4,6
miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Lagförslagen
Elmarknadsreformen
Den elmarknadsreform som riksdagen fattade beslut om våren
1994 innebär bl.a. att överföringen av den elektriska kraften
över nätet skall ske av särskilda företag. Avsikten är att dessa
nätinnehavare inte skall vare sig sälja eller producera
elektrisk kraft utan endast ställa starkströmsledningar till
förfogande för överföring av kraften. I vissa speciella
situationer får dock nätinnehavaren köpa och sälja elektrisk
kraft. Det rör sig om dels köp av elektrisk kraft för att täcka
fysiska förluster i nätet, dels s.k. motköp för att undvika
överbelastning av viss del av nätet. Skattefrihet bör gälla för
nätinnehavarens hantering av den elektriska kraften i dessa
fall, och regeringen har föreslagit att en sådan skattefrihet
införs.
I proposition 1994/95:84 har regeringen föreslagit att
ikraftträdandet av de ändringar i ellagstiftningen som riksdagen
beslutade under våren 1994 skall skjutas upp. Förslaget
motiveras av önskemål om att skapa möjligheter för analyser av
konsekvenserna av de nya reglerna för elmarknaden.
Om ikraftträdandet av de beslutade ändringarna i
ellagstiftningen skjuts upp kan den koppling till beslutad
lydelse av bestämmelser i 1902 års lag som gjorts i förslaget
till ny lag om skatt på energi inte behållas. Den skattefrihet
som föreslagits för elektrisk kraft som förbrukas eller säljs
för förbrukning vid nätinnehavarens överföring av elektrisk
kraft på elnätet bör dock även under dessa förutsättningar
behållas. Bestämmelsen får i detta fall dock numera endast
praktisk betydelse för Svenska kraftnät, varför den kan
inskränkas till att avse överföring via storkraftnätet. Eftersom
en hänvisning inte kan göras till en definition av begreppet
nätverksamhet i 1902 års lag bör i stället i bestämmelsen i
lagen om skatt på energi direkt anges att endast sådan
överföring som sker i syfte att upprätthålla nätets funktion kan
utgöra grund för skattefrihet.
Utskottet föreslår att denna justering genomförs.
Försenade årsredovisningar
Härutöver genomförs av samordningsskäl en ändring i 20 §
kommunalskattelagen (1928:370) som föreslagits i proposition
1994/95:67 om försenade årsredovisningar, m.m. och som
tillstyrkts av lagutskottet i betänkande LU11.
Övergångsbestämmelser
Konstitutionsutskottet har bedömt att den process som föregår
ikraftträdandet av Sveriges anslutning till EU kan komma att
vara oavslutad när riksdagen tar ställning till förslaget till
anslutningslag, och utskottet har därför föreslagit att
anslutningslagen skall träda i kraft den dag regeringen
bestämmer.
De lagförslag som är aktuella här är avsedda att träda i kraft
den dag då Sveriges anslutning till EU träder i kraft. Av
praktiska skäl bör ikraftträdandet av dessa lagar knytas till
anslutningslagen. Utskottet har utformat
ikraftträdandebestämmelserna i enlighet härmed.
I lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt och
koldioxidskatt finns bestämmelser om nedsättning i vissa fall av
koldioxidskatt på bränsle som förbrukats vid industriell
tillverkning. I punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1992:880) om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt finns
en bestämmelse om avdrag för skatt på kol som använts i
metallurgiska processer. Dessa bestämmelser upphör enligt ett
tidigare beslut att gälla i och med utgången av år 1994. Regler
med ett motsvarande syfte har intagits i förslaget till lag om
skatt på energi. För att undvika ett avbrott i tillämpningen vid
ett försenat ikraftträdande bör reglerna fortsätta att tillämpas
till den nya lagens ikraftträdande.
I den mån ytterligare klargöranden krävs när det gäller ett
senare ikraftträdande har regeringen möjlighet att meddela
tillämpningsföreskrifter.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande skattepliktens allmänna utformning
att riksdagen bifaller proposition 1994/95:54 i denna del,
2. beträffande avdrag för kundförluster
att riksdagen bifaller proposition 1994/95:54 i denna del,
res. 1 (m, c, fp) - delvis
res. 2 (v) - delvis
3. beträffande dispenser för pilotprojekt
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sk6 yrkandena 1
och 2, 1994/95:Sk11 yrkandena 3--5, 1994/95:Sk8 yrkande 2 och
1994/95:Sk9 bifaller proposition 1994/95:54 i denna del,
5. beträffande biobränslen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk11 yrkandena 1 och 2
och 1994/95:Sk8 yrkande 1,
res. 5 (c)
res. 6 (v)
6. beträffande inblandning av biobränslen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk7 yrkande 2,
1994/95:Sk10 och 1994/95:Sk11 yrkande 7,
res. 7 (c)
res. 8 (v)
7. beträffande alkylatbensin
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk11 yrkande 8,
8. beträffande registrering som skattskyldig förbrukare
att riksdagen beslutar att också de som återförsäljer eller
förbrukar andra gasformiga bränslen än naturgas skall ha
möjlighet att registrera sig som skattskyldiga,
9. beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen bifaller proposition 1994/95:54 i övriga delar,
10. beträffande kompensationen för viss oljeskatt
att riksdagen förlänger den tid under vilken kompensation för
viss oljeskatt kan utgå med sex månader till den 30 juni 1995
och höjer kompensationen för motordrift till 1 333 kr per
kubikmeter fr.o.m. den 1 januari 1995,
11. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:54 och
proposition 1994/95:67 i denna del och till följd av vad
utskottet ovan anfört och hemställt
dels avslår det vid proposition 1994/95:67 fogade
förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
dels antar de vid proposition 1994/95:54 fogade förslagen
till
1. lag om skatt på energi, med den ändringen att 4 kap. 3 och
4 §§, 6 kap. 10 § och 11 kap. 9 § samt övergångsbestämmelserna
erhåller följande lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
4 kap.
3 §
Som upplagshavare får Som upplagshavare får
godkännas den som i en godkännas den som i en
yrkesmässig verksamhet som yrkesmässig verksamhet som
bedrivs i Sverige avser att bedrivs i Sverige avser att
1. tillverka eller bearbeta 1. tillverka eller bearbeta
bränslen, eller bränslen, eller
2. i större omfattning 2. i större omfattning
hålla bränslen i lager, a)hålla bränslen i
om han med hänsyn till sina lager, eller b)
ekonomiska förhållanden återförsälja eller
och omständigheterna i förbruka metan, om han med
övrigt är lämplig som hänsyn till sina ekonomiska
upplagshavare. förhållanden och
omständigheterna i
övrigt är lämplig som
upplagshavare.
Upplagshavares tillverkning, Upplagshavares tillverkning,
bearbetning och lagring av bearbetning och lagring av
bränslen skall äga rum i bränslen samt
godkänt skatteupplag. återförsäljning eller
förbrukning av metan skall
äga rum i godkänt
skatteupplag.
Frågor om godkännande av upplagshavare och av skatteupplag
prövas av beskattningsmyndigheten på särskild ansökan.
Regeringens förslag Utskottets förslag
4 §
Om en upplagshavare säljer bränsle, för vilket skattskyldighet
inte inträtt, till upplagshavare i Sverige eller till
upplagshavare eller varumottagare i ett annat EG-land, skall han
innan leveransen av bränslet påbörjas hos
beskattningsmyndigheten ställa säkerhet för betalning av
skatten.
Beskattningsmyndigheten får Beskattningsmyndigheten får
bestämma att upplagshavaren bestämma att upplagshavaren
skall ställa säkerhet skall ställa säkerhet
för betalning av skatten i för betalning av skatten i
samband med tillverkning, samband med tillverkning,
bearbetning och lagring av bearbetning och lagring av
bränslen. bränslen samt
återförsäljning eller
förbrukning av metan.
6 kap.
10 §
Skattskyldiga enligt 4 kap. 3, 6, 8 eller 10 § eller 12 §
första stycket 1 skall vara registrerade hos
beskattningsmyndigheten.
Hos beskattningsmyndigheten Hos beskattningsmyndigheten
kan registreras den som i en kan registreras den som i en
yrkesmässig verksamhet som yrkesmässig verksamhet som
bedrivs i Sverige i större bedrivs i Sverige i större
omfattning omfattning
1. håller bränslen 1. håller bränslen
enligt 4 kap. 12 § i lager, enligt 4 kap. 12 § i lager,
eller eller
2. återförsäljer 2. återförsäljer
eller förbrukar naturgas. eller förbrukar gasformiga
kolväten enligt 4 kap. 12
§.
11 kap.
9 §
I en deklaration som avser energiskatt på elektrisk kraft får
avdrag göras för skatt på elektrisk kraft som
1. förbrukats eller sålts för förbrukning i tåg eller annat
spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning
i omedelbart samband med sådan förbrukning,
2. förbrukats eller sålts för förbrukning för annat ändamål än
motordrift eller uppvärmning eller för användning i omedelbart
samband med sådan förbrukning,
3. förbrukats eller sålts för förbrukning vid framställning av
produkter som avses i 7 kap. 2 § andra stycket 3,
4. framställts i en kraftvärmeanläggning och förbrukats för
el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning i den egna
verksamheten i den mån avdrag inte har gjorts enligt 7 kap. 2 §
andra stycket 4,
Regeringens förslag Utskottets förslag
5. förbrukats eller 5. förbrukats eller
sålts för förbrukning sålts för förbrukning
vid sådan överföring vid sådan överföring
av elektrisk kraft på det av elektrisk kraft på
elektriska nätet som avses storkraftnätet som
i 1 § fjärde stycket utförs av den som ansvarar
lagen (1902:71 s. 1) för förvaltningen av
innefattande vissa nätet i syfte att
bestämmelser om elektriska upprätthålla nätets
anläggningar och som funktion.
utförs av den som har
nätkoncession enligt den
lagen.
(Övergångsbestämmelser)
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1995. Genom samtidigt med lagen (1994:000)
lagen upphävs med anledning av Sveriges
anslutning till Europeiska
unionen. Genom lagen
upphävs
a) lagen (1957:262) om a) lagen (1957:262) om
allmän energiskatt, allmän energiskatt,
b) lagen (1961:372) om b) lagen (1961:372) om
bensinskatt, bensinskatt,
c) lagen (1990:582) om c) lagen (1990:582) om
koldioxidskatt, koldioxidskatt,
d) lagen (1990:587) om d) lagen (1990:587) om
svavelskatt, svavelskatt,
e) lagen (1992:1438) om e) lagen (1992:1438) om
dieseloljeskatt och dieseloljeskatt och
användning av vissa användning av vissa
oljeprodukter. oljeprodukter.
2. De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om
förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet av
den nya lagen.
3. Med skatt enligt den nya lagen likställs i tillämpliga
delar skatt enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen
(1961:372) om bensinskatt, lagen (1990:582) om koldioxidskatt,
lagen (1990:587) om svavelskatt och lagen (1992:1438) om
dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter.
4. Med oljeprodukt i 2 kap. 9 § den nya lagen likställs
oljeprodukt som har försetts med märkämnen enligt bestämmelserna
i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa
oljeprodukter.
5. Bestämmelserna i 7 kap. 4 §, 9 kap. 2, 5, 7 och 8 §§ den
nya lagen tillämpas, såvitt avser växthusuppvärmning vid
yrkesmässig växthusodling, först från och med den 1 januari
1996.
6. Energiskatt och koldioxidskatt på annat bränsle än sådant
som beskattas som bensin eller oljeprodukter enligt 2 kap. 1 §
första stycket 3 b den nya lagen och som används för
växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling skall till
utgången av år 1995 tas ut efter skattesatser som svarar mot 15
procent av de skattesatser som enligt den nya lagen gäller för
ifrågavarande bränsle.
Regeringens förslag Utskottets förslag
7. Den som är registrerad som skattskyldig för skatt på
bränslen enligt de äldre bestämmelserna skall avregistreras vid
ikraftträdandet. Om denne registreras som upplagshavare eller
som skattskyldig enligt 4 kap. 12 § första stycket 1 eller 2
den nya lagen vid ikraftträdandet, inträder dock inte
skattskyldighet för lagret vid avregistreringen till den del det
består av sådana bränsleslag som omfattas av den nya
registreringen och under förutsättning att dessa bränslen
befinner sig i ett godkänt skatteupplag eller i lagret hos den
som registrerats enligt 4 kap. 12 § första stycket 1 eller 2.
8. Den som är registrerad som skattskyldig för skatt på
elektrisk kraft enligt de äldre bestämmelserna skall utan
särskild ansökan registreras som skattskyldig enligt den nya
lagen vid ikraftträdandet.
9. Om den nya lagen inte har
trätt i kraft den 1 januari
1995 skall följande
gälla fram till den nya
lagens ikraftträdande. a)
Bestämmelserna i 2 §
lagen (1974:992) om
nedsättning av allmän
energiskatt och koldioxidskatt
skall äga fortsatt
tillämpning i fråga om
förhållanden som
hänför sig till tiden
fram till den nya lagens
ikraftträdande. b)
Bestämmelserna i punkt 3 av
övergångsbestämmelserna
till lagen (1992:880) om
ändring i lagen (1990:582)
om koldioxidskatt skall äga
fortsatt tillämpning på
kolbränslen som
förbrukats eller
försålts för
förbrukning fram till den
nya lagens ikraftträdande.
2. lag om ändring i
fordonsskattelagen (1988:327),
med den ändringen att
övergångsbestämmelserna
erhåller följande som
Utskottets förslag
betecknade lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
(Övergångsbestämmelser)
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1995. Äldre samtidigt med lagen (1994:000)
föreskrifter gäller i med anledning av Sveriges
fråga om förhållanden anslutning till Europeiska
som hänför sig till unionen. Äldre
tiden före föreskrifter gäller i
ikraftträdandet. fråga om förhållanden
som hänför sig till
tiden före
ikraftträdandet.
3. lag om ändring i lagen
(1985:426) om kemiska
produkter, med den
ändringen att
övergångsbestämmelserna
erhåller följande som
Utskottets förslag
betecknade lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
(Övergångsbestämmelser)
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1995. samtidigt med lagen (1994:000)
med anledning av Sveriges
anslutning till Europeiska
unionen.
4. lag om ändring i lagen
(1984:395) om Kustbevakningens
medverkan vid polisiär
övervakning, med den
ändringen att
övergångsbestämmelserna
erhåller följande som
Utskottets förslag
betecknade lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
(Övergångsbestämmelser)
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1995. samtidigt med lagen (1994:000)
med anledning av Sveriges
anslutning till Europeiska
unionen.
5. lag om ändring i lagen
(1985:146) om avräkning vid
återbetalning av skatter
och avgifter, med den
ändringen att
övergångsbestämmelserna
erhåller följande som
Utskottets förslag
betecknade lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
(Övergångsbestämmelser)
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1995. Äldre samtidigt med lagen (1994:000)
föreskrifter gäller med anledning av Sveriges
fortfarande i fråga om anslutning till Europeiska
förhållanden som unionen. Äldre
hänför sig till tiden föreskrifter gäller
före ikraftträdandet. fortfarande i fråga om
förhållanden som
hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.
6. lag om ändring i
kommunalskattelagen
(1928:370), med den
ändringen att 20 § och
övergångsbestämmelserna
erhåller följande som
Utskottets förslag
betecknade lydelse.
Regeringens förslag Utskottets förslag
20 §
Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla -- --
--
-- -- -- enligt 10 kap. 5 § lagen (1994:0000) om skatt på
energi;
ingående skatt enligt ingående skatt enligt
mervärdesskattelagen mervärdesskattelagen
(1994:200) för vilken det (1994:200) för vilken det
finns rätt till avdrag finns rätt till avdrag
enligt 8 kap. eller rätt enligt 8 kap. eller rätt
till återbetalning enligt till återbetalning enligt
10 kap. nämnda lag. 10 kap. nämnda lag;
avgift enligt 11 kap. 16 §
och 13 kap. 6 a §
aktiebolagslagen (1975:1385).
Regeringens förslag Utskottets förslag
(Övergångsbestämmelser)
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1995. Äldre den 1 januari 1995 såvitt
föreskrifter gäller avser avgift enligt
fortfarande i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)
förhållanden som och samtidigt med lagen
hänför sig till tiden (1994:000) med anledning av
före ikraftträdandet. Sveriges anslutning till
Europeiska unionen såvitt
avser avgift enligt lagen
(1994:0000) om skatt på
energi. Äldre
föreskrifter gäller
fortfarande i fråga om
förhållanden som
hänför sig till tiden
före ikraftträdandet.
dels antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1994:40) om tillfällig kompensation
för viss dieseloljeskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:40) om
tillfällig kompensation för viss dieseloljeskatt1
dels att rubriken till lagen skall lyda Lag om tillfällig
kompensation för viss energiskatt,
dels att 2 och 4 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §2
Den som under perioden den 9 Den som under perioden den 9
december 1993--den 31 december december 1993--den 30 juni
1994 har köpt 1995 har köpt produkt som
dieseloljeskattepliktig skall beskattas enligt 2 kap.
produkt och förbrukat denna 1 § första stycket 3 b
för annan motordrift än lagen (1994:0000) om skatt
sådan som avses i 4 § på energi och förbrukat
lagen (1992:1438) om denna för annan motordrift
dieseloljeskatt och än sådan som avses i 2
användning av vissa kap. 9 § lagen om skatt
oljeprodukter har rätt till på energi har rätt till
kompensation med 1 300 kronor kompensation med 1 333 kronor
per kubikmeter. per kubikmeter.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Den som under perioden den 15 Den som under perioden den 15
februari 1994--den 31 december februari 1994--den 30 juni
1994 har köpt 1995 har köpt produkt som
dieseloljeskattepliktig skall beskattas enligt 2 kap.
produkt för uppvärmning 1 § första stycket 3 b
har rätt till kompensation lagen om skatt på energi
med ett belopp som motsvarar för uppvärmning har
den dieseloljeskatt som tagits rätt till kompensation med
ut för oljeprodukten. ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan den
energiskatt som tagits ut
för produkten och det
skattebelopp som gäller
enligt 2 kap. 1 § första
stycket 3 a lagen om skatt
på energi.
Den som inte är Den som inte är
skattskyldig till skattskyldig till
mervärdesskatt har även mervärdesskatt har även
rätt till kompensation rätt till kompensation
för den mervärdesskatt för den mervärdesskatt
som belöper på som belöper på det
dieseloljeskatten. skattebelopp för vilket
kompensation utgår enligt
första eller andra stycket.
4 §3
Ansökan enligt 2 § Ansökan enligt 2 §
första stycket skall första stycket skall
omfatta perioden den 9 omfatta perioden den 9
december 1993--den 31 mars december 1993--den 31 mars
1994 och ges in före 1994. För tiden efter den
utgången av juni månad 31 mars 1994 skall ansökan
1994. För tiden efter den omfatta ett kalenderkvartal.
31 mars 1994 skall ansökan
omfatta ett kalenderkvartal
och ges in före utgången
av mars 1995.
Ansökan enligt 2 § andra Ansökan skall ges in
stycket skall ges in före före utgången av
utgången av mars 1995. september 1995.
Kompensation medges inte för belopp som vid varje
ansökningstillfälle understiger 300 kronor.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 såvitt avser
den period för vilken kompensation kan utgå, tidpunkten för
ansökan och kompensationsbeloppet i 2 § första stycket. I övrigt
träder lagen i kraft samtidigt med lagen (1994:000) med
anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
2. Äldre föreskrifter gäller i fråga om förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet utom såvitt avser
tidpunkten för ansökan.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1994:40
2 Senaste lydelse 1994:727
3 Senaste lydelse 1994:727
res. 1 (m, c, fp) - delvis
res. 2 (v) - delvis
Stockholm den 6 december 1994
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren
(m), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m),
Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson
(s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg
(s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m),
Ronny Korsberg (mp), Lars U Granberg (s) och Nils Fredrik
Aurelius (m).
Reservationer
1. Avdrag för kundförluster (mom. 2 och mom. 11)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c),
Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m)
och Nils Fredrik Aurelius (m) har
dels anfört följande:
I denna reservation instämmer Michael Stjernström (kds).
I många skattelagar tillämpar man en ordning där en grupp
näringsidkare görs primärt skattskyldiga och åläggs att redovisa
skatten till staten enligt bestämda regler. Skatten tas till
sist ut som en del av priset när en vara eller tjänst säljs. I
mervärdesskattelagen sker en öppen debitering genom att skatten
anges på kvitto. I energiskattelagarna och i alkohol- och
tobaksskattelagarna har man inte angivit att den skattskyldige
skall debitera skatten vid försäljning utan endast att
skattskyldigheten inträder vid försäljning etc. Principen är
emellertid densamma. Skatten måste till sist ingå i priset på
den vara som säljs. Regeringsrätten har i dom RÅ 1992 ref. 48 i
mål avseende avdragsrätt för bensinskatt uttalat att
bensinskatten är av sådan karaktär "att den förutsätts bäras av
de slutliga konsumenterna, dvs. i regel bensinkunderna ehuru
skattskyldigheten av praktiska skäl lagts på leverantören".
I alla dessa lagar har man tagit hänsyn till att den
skattskyldighet som åläggs näringsidkaren inte är frivillig och
att den närmast har tillkommit för att göra det enkelt för
staten att beskatta dessa transaktioner. För de fall då den
skattskyldige näringsidkaren visserligen avyttrar sin vara men
av något skäl inte kan få betalt har en särskild regel införts
som innebär att staten tar konsekvenserna av sitt uppdrag till
näringsidkaren och bär sin del av den förlust som denne drabbats
av. Sådana förluster kan inträffa t.ex. när betalning uteblir
därför att köparen har gått i konkurs.
Vi anser att denna princip utgör en viktig del i ett
rättssamhälle där man ställer krav på enskilda och näringsidkare
att medverka vid uppbörden av olika skatter och avgifter. Vi kan
därför inte acceptera att denna regel nu tas bort.
Med det anförda avstyrker vi propositionen i denna del.
dels vid moment 2 och moment 11 hemställt
2. beträffande avdrag för kundförluster
att riksdagen avslår proposition 1994/95:54 i denna del,
11. beträffande lagförslagen såvitt avser avdrag för
kundförluster
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och
hemställt ändrar det vid proposition 1994/95:57 fogade förslaget
till lag om skatt på energi på det sättet
dels att i 7 kap. infogas en ny paragraf, 8 §, med
följande lydelse:
8 § I en deklaration som avser energiskatt, koldioxidskatt och
svavelskatt på bränslen får avdrag göras för skatt på bränsle
som sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning från köpare.
Avdrag enligt första stycket får göras med belopp som svarar
mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans
försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter
betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på det
bränsle som betalningen avser.
delsatt 11 kap. 9 § erhåller följande som Reservanternas
förslag betecknade lydelse:
Utskottets förslag Reservanternas förslag
11 kap.
9 §
9 § I en deklaration som avser energiskatt på elektrisk kraft
får avdrag göras för skatt på elektrisk kraft som
1. förbrukats eller sålts -- -- --
-- -- -- den egna verksamheten i den mån avdrag inte har
gjorts enligt 7 kap. 2 § andra stycket 4,
5. förbrukats eller 5. förbrukats eller
sålts för förbrukning sålts för förbrukning
vid sådan överföring vid sådan överföring
av elektrisk kraft på av elektrisk kraft på
storkraftnätet som storkraftnätet som
utförs av den som ansvarar utförs av den som ansvarar
för förvaltningen av för förvaltningen av
nätet i syfte att nätet i syfte att
upprätthålla nätets upprätthålla nätets
funktion. funktion,
6. sålts med förlust
för den skattskyldige, i
den mån förlusten
hänför sig till
bristande betalning från
köpare.
Reservanternas förslag
Utskottets förslag
Avdrag enligt första
stycket punkt 6 får
göras med belopp som svarar
mot så stor del av skatten
som förlusten visas
utgöra av
försäljningspriset. Har
sådant avdrag gjorts och
inflyter därefter betalning
skall redovisning åter
lämnas för skatten på
den elektriska kraft som
betalningen avser.
2. Avdrag för kundförluster (mom. 2 och mom. 11)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Avdraget för kundförluster infördes på detta område 1984 och
har stor betydelse för de berörda företagen och även
konsumenterna genom de betalningsrutiner som utvecklats. Regeln
står också i överensstämmelse med de principer som tillämpas i
andra skattelagar.
Inom EG finns inte någon uttrycklig regel som förbjuder ett
land att medge avdrag för kundförluster, och enligt vad
utskottet upplysts om i skrivelser från bl.a. Svenska
Petroleuminstitutet medges ett liknande avdrag i Tyskland.
Regeln om avdrag för kundförluster är inte odelat positiv. Den
innebär en stimulans till kreditförsäljning och är ur
miljösynpunkt tveksam. Även vid dessa förhållanden anser jag att
osäkerheten om vad som faktiskt gäller inom EG och det faktum
att ett avskaffande innebär en stor förändring för branschen
borde ha avhållit utskottet från att nu tillstyrka att regeln
avskaffas.
Jag föreslår att riksdagen avslår propositionen i denna del
och begär att regeringen återkommer med ett nytt förslag som
utförligt redovisar inte bara vad som sägs i EG:s direktiv utan
också vad som gäller i de enskilda medlemsländerna i detta
hänseende.
dels vid moment 2 och moment 11 hemställt
2. beträffande avdrag för kundförluster
att riksdagen med avslag på proposition 1994/95:54 i denna del
hos regeringen begär ett nytt förslag i enlighet med vad som
anförts ovan,
11. beträffande lagförslagen såvitt avser avdrag för
kundförluster
att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och
hemställt ändrar det vid proposition 1994/95:57 fogade förslaget
till lag om skatt på energi på det sättet,
dels att i 7 kap. infogas en ny paragraf, 8 §, med
följande lydelse:
8 § I en deklaration som avser energiskatt, koldioxidskatt och
svavelskatt på bränslen får avdrag göras för skatt på bränsle
som sålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten
hänför sig till bristande betalning från köpare.
Avdrag enligt första stycket får göras med belopp som svarar
mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans
försäljningspris. Har sådant avdrag gjorts och inflyter därefter
betalning skall redovisning åter lämnas för skatten på det
bränsle som betalningen avser.
dels att 11 kap. 9 § erhåller följande som Reservanternas
förslag betecknade lydelse:
Utskottets förslag Reservanternas förslag
11 kap.
9 §
9 § I en deklaration som avser energiskatt på elektrisk kraft
får avdrag göras för skatt på elektrisk kraft som
1. förbrukats eller sålts -- -- --
-- -- -- den egna verksamheten i den mån avdrag inte har
gjorts enligt 7 kap. 2 § andra stycket 4,
5. förbrukats eller 5. förbrukats eller
sålts för förbrukning sålts för förbrukning
vid sådan överföring vid sådan överföring
av elektrisk kraft på av elektrisk kraft på
storkraftnätet som storkraftnätet som
utförs av den som ansvarar utförs av den som ansvarar
för förvaltningen av för förvaltningen av
nätet i syfte att nätet i syfte att
upprätthålla nätets upprätthålla nätets
funktion. funktion,
6. sålts med förlust
för den skattskyldige, i
den mån förlusten
hänför sig till
bristande betalning från
köpare.
Avdrag enligt första
stycket punkt 6 får
göras med belopp som svarar
mot så stor del av skatten
som förlusten visas
utgöra av
försäljningspriset. Har
sådant avdrag gjorts och
inflyter därefter betalning
skall redovisning åter
lämnas för skatten på
den elektriska kraft som
betalningen avser.
3. EG:s biobränsledirektiv (mom. 4)
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Det förslag om ett biobränsledirektiv som nu behandlas inom EG
har lagts fram redan 1992 och har sedan dess undergått stora
förändringar. Det är svårt att nu bedöma när ett slutligt beslut
kan komma att fattas beträffande detta direktiv.
Om det nuvarande direktivförslaget skulle genomföras innebär
detta att Sverige måste börja ta ut skatt på biobränslen även om
det rör sig om låga skattesatser. Å andra sidan skulle ett
genomförande ha stora fördelar genom att biobränslen på detta
sätt skulle få en mångdubbelt större marknad med alla de
fördelar som detta för med sig. Sverige bör enligt min mening
verka för en utveckling i denna riktning.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna med anledning av motion Sk11 yrkande 6.
dels vid moment 4 hemställt
4. beträffande EG:s biobränsledirektiv
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk11 yrkande
6 och 1994/95:Sk7 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförts ovan.
4. EG:s biobränsledirektiv (mom. 4)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Det förslag om ett biobränsledirektiv som nu behandlas inom EG
har lagts fram redan 1992 och har sedan dess undergått stora
förändringar. Det är svårt att nu göra en bedömning av när ett
slutligt beslut kan komma att fattas beträffande detta direktiv.
Förslaget innebär att skatt skall tas ut på biobaserade bränslen
med 10 % av skatten på bensin respektive diesel under 10 år.
Sedan höjs skatten successivt för att efter 25 år nå 50 % av
nivån för fossilbränslen.
Dispensregeln för pilotprojekt som nu införs ger enligt min
mening inte den långsiktighet som är nödvändig om det skall vara
möjligt för olika aktörer att investera i de anläggningar m.m.
som behövs vid olika satsningar på biobränslen inom
transportsektorn. Det vore därför bättre att utgå ifrån
EU-kommissionens förslag till biobränsledirektiv.
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med ett förslag som
innebär att biobränsledirektivet genomförs i Sverige.
dels vid moment 4 hemställt
4. beträffande EG:s biobränsledirektiv
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Sk11 yrkande 6
och med bifall till motion 1994/95:Sk7 yrkande 1 hos regeringen
begär ett förslag som innebär att det förslag till
biobränsledirektiv som diskuteras inom EG genomförs i Sverige.
5. Biobränslen (mom. 5)
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
De senaste åren har biobränslena nära nog fördubblat sin andel
av den totala energitillförseln. I dag bidrar biobränslen,
vattenkraft och kärnkraft med i stort sett lika stora delar
energi. Men för att klara den omställning av energisystemet som
riksdag och regeringen arbetat för de senaste åren måste
växlingen från icke förnybara till förnybara energislag
intensifieras och vidgas.
Biobränsleanvändningen inom hushållssektorn och servicesektorn
måste utökas kraftigt även vid sidan av fjärrvärmen. Det enskilt
viktigaste området där det finns en stor potential är
drivmedelsområdet. Användningen av biobaserade bränslen inom
detta område måste mångdubblas de närmaste åren. För att klara
en snabb växling från främst fossila energislag till biobaserade
krävs en tydlig, enhetlig och långsiktig strategi för en
miljöinriktad politik.
Det är angeläget att anpassningen av de olika
styrmöjligheterna på detta område nu sker snabbt och med
inriktning på en långsiktig och stabil verkan. Stöd till
energikällor som konkurrerar med förnybara energikällor bör tas
bort, och prissättningen på energi måste vara utformad på ett
sådant sätt att energianvändaren får en riktig information. De
höjningar av energiskatterna som blir nödvändiga kan användas
för att sänka skatten på arbete.
Denna strategi måste följas om målsättningen med en snabb
omställning till förnybara energikällor skall uppnås.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 5 hemställt
5. beträffande biobränslen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk11 yrkandena 1
och 2 och med anledning av motion 1994/95:Sk8 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts ovan.
6. Biobränslen (mom. 5)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Det är ur miljö- och naturresurssynpunkt angeläget att
energisektorn baseras på förnyelsebara energikällor. Alla
sektorer av samhället måste ingå i denna omställning.
Den sektor där det hittills fungerat sämst, eller där
omställningen inte har påbörjats, är transportsektorn där
miljöanpassade energislag fortfarande står för en försumbar
andel. Därför är det angeläget att förändringar som berör
transportsektorn påskyndar processen mot en struktur som är
alltmer miljöanpassad.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 5 hemställt
5. beträffande biobränslen
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk11
yrkandena 1 och 2 och 1994/95:Sk8 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts ovan.
7. Inblandning av biobränslen (mom. 6)
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Om en snabb omställning till biobränslen inom transportsektorn
skall kunna uppnås måste följande brister i skattesystemet
rättas till.
ETBE är baserad på etanol och blandas i bensin för att höja
oktantalet och minska bensinens luftföroreningar. USA:s
miljömyndigheter föreskriver att minst 15 % av den ETBE som
används år 1995 skall komma från förnybara råvaror. I Sverige
beskattas ETBE som bensin och kan därför inte konkurrera med den
fossilbaserade tillsatsen MTBE. Om ETBE i stället beskattades
efter samma skattesats som drivmedelsetanol skulle den bli klart
konkurrenskraftig och vi skulle snabbt få en förnybar tillsats
till bensin.
Inblandning av etanol i dieselolja får i skattehänseende den
effekten att oljan beläggs med bensinskatt i stället för
dieseloljeskatt. Bränslet Diesohol är en sådan blandning med 15
% etanol. Det har under år 1994 prövats med goda resultat, men
en introduktion hindras nu av skattereglerna. Den rimliga
ordningen är att etanolen skattebefrias eller högst beskattas
med 80 öre per liter och att dieseloljan beskattas som diesel.
Agrolight består av 5 % rapsmetylester och 95 % diesel. Den
har visat sig vara likvärdig eller bättre än olja ur miljöklass
1. Blandningen klarar emellertid inte det kokpunktskrav som
uppställts för miljöklasserna 1 och 2. Trots att dieselolja ur
miljöklass 1 används vid tillverkningen beskattas oljedelen som
olja ur miljöklass 3.
Dessa problem kring användningen av biobränslen som drivmedel
bör lösas snarast. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 6 hemställt
6. beträffande inblandning av biobränslen
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk7 yrkande
2 och 1994/95:Sk10 och med bifall till motion 1994/95:Sk11
yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts ovan.
8. Inblandning av biobränslen (mom. 6)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Det finns i dag en rad nya metoder att blanda in olika former
av biobränslen i fossila bränslen. Aktuella är bland annat
Diesohol, ETBE och Agrolight.
Nuvarande skattelagstiftning är inte anpassad till de olika
blandningar och bränslesystem som i dag är möjliga.
Skattelagstiftningen kan i vissa fall t.o.m. utgöra ett hinder i
utvecklingen och introduktionen av nya miljövänligare
drivmedelssystem.
En översyn och modernisering av lagstiftningen bör ske utifrån
dessa perspektiv. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels vid moment 6 hemställt
6. beträffande inblandning av biobränslen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk7 yrkande 2 och
med anledning av motionerna 1994/95:Sk10 och 1994/95:Sk11
yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts ovan.