I betänkandet behandlar utskottet anslaget till Tullverket för
budgetåret 1995/96 och de motioner från den allmänna
motionstiden som gäller tullverksamheten.
Utskottet godtar merparten av den besparing i tullverksamheten
som föreslås i propositionen till följd av att Tullverkets
arbetsvolym har minskat kraftigt vid Sveriges inträde i EU.
Narkotikakontrollen och näringslivets behov av service motiverar
dock enligt utskottet att anslagsnivån bestäms så att Tullverket
får möjlighet att behålla ca 250 fler årsarbetskrafter än enligt
förslaget i budgetpropositionen. För att statsbudgeten inte
skall försvagas anser utskottet att vissa tullrelaterade
avgifter bör höjas. Utskottet förordar också att den
besparingsplan för Tullverket för budgetåren 1995/96--1998 som
föreslås i budgetpropositionen bör skärpas så att en större del
av besparingarna genomförs redan under budgetåret 1995/96 och
att de skall vara fullt genomförda under budgetåret 1997. Detta
innebär räntevinster för staten. Utskottet föreslår också att
det skall göras en utvärdering av vilka effekter Tullverkets nya
organisation kommer att medföra för kontrollverksamheten och
tullverksamheten i övrigt.
Utskottets förslag innebär att en motion (mp) till viss del
får anses tillgodosedd genom de ändringar som utskottet
föreslår. Utskottet avstyrker övriga motioner men konstaterar
att utskottets förslag ligger i linje även med flera andra
motioner som tagit upp frågor om kontrollverksamheten och
servicefrågor.
Vid betänkandet fogas nio reservationer (m, c, fp, v, kds) och
två särskilda yttranden.
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1994/95:100 bilaga 8 under D 1 (s. 79--90)
1. att riksdagen till Tullverket för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 1 667 380 000 kr,
2. att riksdagen godkänner inriktningen av de
besparingsåtgärder inom Tullverket för budgetåret 1997 och 1998
som regeringen förordar.
Motionerna
1994/95:Sk602 av Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand (s) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
ambitionsnivån för tullens och polisens bekämpning av
narkotika-, dopingmedels- och vapeninförsel bibehålls,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sammanslagning av tullens och polisens
verksamhet.
1994/95:Sk604 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om tulltjänstemäns befogenhet att stoppa och ställa frågor till
resande i trafiken mellan EU-länder.
1994/95:Sk605 av Jerry Martinger (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att tulltjänstemän bör beredas tillgång till ADB-lagrade
uppgifter i bokningsdatorer hos flygbolag och rederier om
resande i flyg- och färjetrafiken till och från Sverige.
1994/95:Sk611 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om gränskontroll och narkotikabekämpning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökade befogenheter för tulltjänstemän och
polis,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om anslag till gränskontroll.
1994/95:Sk612 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att inordna Tullverket i Riksskatteverket.
1994/95:Sk617 av Sten Tolgfors och Ola Karlsson (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av fortsatt tullverksamhet vid
flygplatsen i Örebro.
1994/95:Sk623 av Sten Svensson (m) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Tullverkets service till
livsmedelsindustrin.
1994/95:Sk624 av Carl Fredrik Graf och Karl-Gösta Svenson (m)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förenklingar vad gäller säkerheter i
tullproceduren,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall verka inom EU för att få
till stånd en förenklad tullprocedur i handeln med tredje land,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillämpning av EU-rätten i svenska
nationella bestämmelser.
1994/95:Sk629 av Nils Fredrik Aurelius (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avskaffa reglerna om tulltillägg.
1994/95:Sk638 av Sten Andersson och Peter Weibull Bernström
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om tullens möjligheter att framöver
upptäcka illegal införsel av narkotika.
1994/95:Sk639 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om frizon på Sturup.
1994/95:Sk640 av Ingbritt Irhammar och Kerstin Warnerbring (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om befogenheter att kontrollera
citesvaror och farligt avfall m.m. vid inre gräns.
1994/95:Sk641 av Ingbritt Irhammar och Birgitta Carlsson (c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om ökade resurser till Tullverket
för efterkontroll av kommersiell import- och exportverksamhet
hos företagen.
1994/95:Sk644 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
klassning av Örebro-Bofors flygplats som internationell
flygplats.
1994/95:Sk647 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Örebro-Bofors flygplats klassificeras
som internationell flygplats.
1994/95:Sk648 av Peter Weibull Bernström och Sten Andersson
(m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett starkt gränsskydd för att
förhindra införsel av narkotika och andra droger,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bevakning av skånska hamnar.
1994/95:Sk660 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
strukturutredning om Tullverkets och polisens framtida
funktioner vad gäller gränskontrollen enligt vad i motionen
anförts,
2. att riksdagen till Tullverket för budgetåret 1995/96
anvisar 75 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.
1994/95:Sk661 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bekämpande av narkotika och andra
beroendeframkallande medel.
1994/95:Sk662 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att besparingar inom Tullverket inte får gå
ut över narkotikabekämpningen.
1994/95:Sk663 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att införa tvingande regler för flygföretag och rederier att
vid anmodan från svensk tull och polismyndighet lämna uppgift om
bokningslistor för att på så sätt kunna arbeta med effektivare
narkotikabekämpning.
1994/95:Sk664 av Sören Lekberg (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om Tullkammaren i Södertälje.
1994/95:Sk665 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tullverksamheten i Norrbotten.
1994/95:Sk666 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att Visby flygplats bör klassificeras som internationell
flygplats i gemenskapen.
1994/95:Sk667 av Margareta Israelsson och Paavo Vallius (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att Västerås
flygplats får klassas som internationell gemenskapsflygplats.
1994/95:Sk677 av Thomas Julin och Ragnhild Pohanka (mp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att avvakta med besparingar som medför
personalminskningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en konsekvensbeskrivning som tydliggör de
eventuella besparingar som samhället gör vid de planerade
personalminskningarna inom den statliga sektorn och som väger
besparingarna mot kostnader för ökad arbetslöshet och förlorad
samhällsnytta,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett väl fungerande samarbete mellan olika
myndigheter för att tillföra statskassan undanhållna avgifter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett bra gränsskydd runt hela
landet för att skydda dess invånare mot samhällsfarliga,
illegala varor som droger, vapen, radioaktiva ämnen m.m.,
5. att riksdagen till Tullverket för budgetåret 1995/96 anslår
75 000 000 kr utöver regeringens förslag.
1994/95:Sk678 av Widar Andersson och Lennart Nilsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om gränskontrollens betydelse för vår
restriktiva narkotikapolitik.
1994/95:Sk679 av Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att, med anledning av EU-medlemskapet, Tullverkets organisation
på Gotland bör bibehållas oförändrad.
1994/95:Sk680 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Kalmar läns behov av ökad andel
tullresurser för möjlighet till bibehållen tillsyn över länets
kustområden som EU:s yttre gräns.
1994/95:Sk681 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Tullverket ges sådana resurser och
direktiv att en fullgod tullverksamhet kan upprätthållas i
Lidköping och Skaraborgs län.
1994/95:Sk682 av Anders G Högmark och Jan-Olof Franzén (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av omprioriteringar i
syfte att säkerställa tullens närvaro på orter med
internationell luftfart.
1994/95:K630 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om gränskontroll och resurser för bekämpning
av narkotika.
1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
20. att riksdagen till Tullverket för budgetåret 1995/96
anvisar 100 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.
1994/95:Ju221 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Tullverkets prioriteringar avseende
narkotikakontrollen och den därtill sammanhängande kampen mot
grövre brottslighet,
13. att riksdagen beslutar att till Finansdepartementets
anslag D 1, Tullverket, för budgetåret 1995/96 anvisa ett i
förhållande till regeringen 44 307 000 kr högre anslag,
14. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar
godkänna den i motionen föreslagna ökningen av anslaget med 100
000 000 kr för Tullverket budgetåren 1997 och 1998.
1994/95:Ju809 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Tullverket.
1994/95:N450 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn och
lagförslag om tullarnas möjlighet att kontrollera och ingripa
mot radioaktiva transporter.
1994/95:A445 av Siv Holma (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en tulldirektion i Haparanda och ett
samhällsservicekontor i Karesuando.
Utskottet
Anslag
I propositionen föreslås att Tullverket för det 18 månader
långa budgetåret 1995/96 tilldelas ett ramanslag på 1,67
miljarder kronor, varav 1,11 miljarder kronor beräknat för tiden
den 1 juli 1995--den 30 juni 1996, samt att riksdagen skall
godkänna den i propositionen redovisade inriktningen av
besparingsåtgärder inom Tullverket för budgetåren 1997 och 1998.
Sveriges medlemskap i EU har lett till minskade arbetsvolymer
i tullverksamheten. En mycket stor del av Sveriges utrikeshandel
sker med andra EU-länder. Sedan den 1 januari i år förekommer
det inte längre någon tullklarering av kommersiellt gods vid
passering av inre gräns, dvs. gräns mot ett annat EU-land.
Uppskattningsvis 60--65 % av all klarering av gods och
transporter har bortfallit till följd av EU-medlemskapet.
Eftersom klareringsverksamheten utgör mer än 50 % av
Tullverkets operativa verksamhet är minskningen av verkets
arbetsbelastning därmed mycket stor. Det gäller ett
verksamhetsbortfall motsvarande ca 1/3 av tullverksamheten.
Enligt propositionen bör Tullverkets anslagsnivå minskas med
motsvarande 362,8 miljoner kronor under budgetåren
1995/96--1998. För budgetåret 1995/96 har beräknats 150 miljoner
kronor. Ytterligare 150 miljoner kronor bör enligt förslaget
sparas budgetåret 1997 och återstående 62,8 miljoner kronor
budgetåret 1998.
Minskningen av Tullverkets organisation skall enligt
propositionen inte i negativ riktning påverka Tullverkets
möjligheter att fullgöra sina övriga uppgifter, bl.a. inom
gränskontrollen och narkotikabekämpningen. I syfte att
upprätthålla en hög ambitionsnivå inom tullområdet har det
besparingsbeting på 11 % som flertalet andra myndigheter
omfattas av i årets budgetproposition inte lagts ut på
Tullverket.
Tullverket är i dag uppdelat i tre organisatoriska nivåer med
ett stort antal, ofta små, lokala myndigheter som har
totalansvar och resurser för en heltäckande tullverksamhet inom
ett givet geografiskt område. Enligt ett organisationsförslag
som Generaltullstyrelsen presenterade i samband med att verket i
december 1994 lämnade en reviderad anslagsframställning för
1995/96 skulle denna organisationsstruktur behållas. Antalet
årsarbetskrafter skulle minskas med 522 under budgetåret
1995/96.
Mot bakgrund av de förändringar som EU-medlemskapet innebär i
fråga om gränsformaliteter m.m. bör enligt propositionen
Tullverkets nuvarande organisationsstruktur ifrågasättas. Det
kommer i framtiden att ställas allt högre krav på det nya
tullverk som blir följden av en EU-anpassning. Tullverket får
med dagens organisation med ett stort antal små enheter svårt
att hålla den kompetensnivå som krävs. Dessutom innebär en
organisation med ett stort antal myndigheter en mer kostsam
administration. Genom tulldatasystemet kan enligt propositionen
Tullverket behålla en god servicenivå gentemot näringslivet även
där tullnärvaron upphör.
Enligt budgetpropositionen bör Generaltullstyrelsen på nytt
överväga organisationsstrukturen. Det bör enligt propositionen
dock inte ankomma på vare sig regeringen eller riksdagen att
exakt fastställa Tullverkets organisationsstruktur. I stället är
det trafikens och näringslivets behov av tullinsatser samt
statsmakternas krav på effektiv och rationell klarerings- och
kontrollverksamhet hos Tullverket som bör vara styrande för hur
tullverksamheten organiseras och lokaliseras. Det bör därför
ankomma på Generaltullstyrelsen att utforma den nya
organisationen.
I samband med skatteutskottets beredning av detta ärende har
generaltulldirektör Ulf Larsson informerat utskottet om den nya
organisation som verket nu planerar för fr.o.m. den 1 juli 1995.
Tullverket kommer att bestå av en central och tolv regionala
myndigheter. Antalet platser med fast bemanning av tullpersonal
kommer att minska. Det har varit en utgångspunkt för arbetet med
en ny organisation att så långt möjligt undvika en
resursminskning i kontrollarbetet.
De kostnadsberäkningar som gjorts i det nya
organisationsförslaget har haft som utgångspunkt att antalet
årsarbetskrafter, som den 1 januari 1995 uppgick till 3 297, kan
behöva minskas till 2 200.
Med anledning av budgetförslaget har väckts fyra motioner som
innehåller förslag om att riksdagen skall besluta om en högre
nivå på anslaget till Tullverket än enligt propositionen.
Enligt motion Fi216 yrkande 20 av Alf Svensson m.fl. (kds)
skall anslaget för budgetåret 1995/96 höjas med 100 miljoner
kronor utöver regeringens förslag, främst för bekämpning av
smuggling av narkotika, vapen och radioaktiva ämnen. Enligt
motionen skall anslagsnivån också för budgetåren 1997 och 1998
ligga på en nivå som är 100 miljoner kronor över nivån i
propositionen.
Med hänvisning till främst tullens betydelse i
narkotikabekämpningen hemställs i motion Sk660 yrkande 2 av
Gudrun Schyman m.fl. (v) att anslaget för budgetåret 1995/96
skall höjas med 75 miljoner kronor utöver förslaget i
propositionen. Enligt motionens yrkande 1 bör resursbehovet på
längre sikt bedömas av en strukturutredning med uppgift att se
över kontrollen vid yttre och inre gränser samt Tullverkets och
polisens funktioner. Enligt motionen finns det all anledning
till skärpt vaksamhet mot tendenser till en liberalisering av
användning av narkotika och introduktion av nya preparat och
smuggelvägar.
Även i motion Sk677 av Thomas Julin och Ragnhild Pohanka (mp)
är det tullens kontrollverksamhet rörande illegal införsel av
narkotika och vapen m.m. som utgör motiv för motionärernas
förslag om en högre anslagsnivå än vad regeringen föreslagit.
Motionärerna vill för budgetåret 1995/96 höja anslaget med 75
miljoner kronor utöver förslaget i propositionen (yrkande 5).
Motionen innehåller även ett yrkande om ett tillkännagivande
till regeringen om att avvakta med besparingar som medför
personalminskningar i tullverksamheten till dess ytterligare
erfarenheter vunnits av konsekvenserna av EU-medlemskapet och
att hithörande frågor utretts ytterligare (yrkande 1). Enligt
motionens yrkande 2 bör riksdagen även ge regeringen till känna
att det bör göras en konsekvensbeskrivning som visar de
eventuella besparingar som samhället gör vid de planerade
personalminskningarna och som väger besparingarna mot kostnader
för ökad arbetslöshet och förlorad samhällsnytta. I yrkande 4
vill motionärerna att riksdagen skall göra ett uttalande om att
Sverige skall ha ett bra gränsskydd mot samhällsfarliga,
illegala varor som droger, vapen, radioaktiva ämnen m.m.
Tullens narkotikabekämpning är ett viktigt skäl också för det
förslag i syfte att behålla ytterligare 300 tjänster inom
Tullverket som förts fram i motion Ju221 yrkande 13 av Gun
Hellsvik m.fl. (m). Motionärerna hemställer att anslaget för
budgetåret 1995/96 skall höjas med 44 307 000 kr utöver
förslaget i propositionen. Enligt yrkande 14 i samma motion bör
anslagen för budgetåren 1997 och 1998 ligga på en nivå som är
sammanlagt 100 miljoner kronor över den i propositionen
föreslagna inriktningen. Motionen innehåller även ett förslag om
ett tillkännagivande till regeringen av innebörd att Tullverkets
insatser i bekämpningen av narkotika och därmed sammanhängande
grov brottslighet skall ha fortsatt hög prioritet (yrkande 12).
Ett yrkande av innebörd att riksdagen skall uppdra åt
regeringen att återkomma med förslag om hur anställda i
Tullverket, som riskerar att friställas, kan användas för
narkotikabekämpning finns i motion Ju809 yrkande 34 av Olof
Johansson m.fl. (c). Motionärerna anför att det vore mycket
olyckligt om nedskärningarna i tullverksamheten skulle leda till
en nedprioritering av narkotikabekämpningen.
I ytterligare tio motioner finns yrkanden om att riksdagen
skall besluta om tillkännagivanden till regeringen om
dimensioneringen av Tullverkets resurser för olika ändamål.
Enligt motion K630 yrkande 10 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s)
skall riksdagen uttala sig för en effektiv gränskontroll och
bibehållna tillräckliga resurser till tullens och polisens
bekämpning av narkotika och annan smuggling och kriminalitet. Bo
Nilsson och Bengt Silfverstrand (s) vill i motion Sk602 yrkande
1 att resurserna för tullens och polisens narkotika-,
dopingmedels-, och vapenkontroll skall bibehållas på åtminstone
nuvarande nivå. Michael Stjernström m.fl. (kds) anser i motion
Sk611 yrkandena 1 och 3 att resurser skall omfördelas från
klareringsverksamheten till ökade insatser i syfte att behålla
en god gränskontroll. I motion Sk638 av Sten Andersson och Peter
Weibull Bernström (m) och i motion Sk648 yrkande 1 av samma
motionärer hemställs att riksdagen uttalar sig för ett starkt
gränsskydd för att förhindra införsel av narkotika och andra
droger. Anneli Hulthén m.fl. (s) yrkar i motion Sk661 på ett
klargörande vad gäller ambitionsnivån för bekämpningen av
narkotika och andra beroendeframkallande medel. Enligt motion
Sk662 av Erling Bager och Eva Flyborg (fp) skall riksdagen
besluta ett tillkännagivande av innebörd att besparingar inom
Tullverket inte får gå ut över narkotikabekämpningen. I motion
Sk678 förordar Widar Andersson och Lennart Nilsson (s) ett
tillkännagivande där gränskontrollens betydelse för en
restriktiv narkotikapolitik framhålls.
I motion Sk623 yrkande 1 hemställer Sten Svensson (m) att
riksdagen skall besluta ett tillkännagivande om att Tullverkets
service till livsmedelsindustrin och annat näringsliv skall
upprätthållas inom ramen för det anslag som regeringen
föreslagit. Enligt motion Sk641 av Ingbritt Irhammar och
Birgitta Carlsson (c) bör riksdagen uttala sig för ökade
resurser till Tullverket för efterkontroll av kommersiell
import- och export. Motionärerna förutsätter att finansiering
sker genom ökade intäkter av efterkontroll.
Utskottet har i samband med ärendets beredning mottagit
uppvaktningar från Förbundet för anställda i Tullverket och
Kustbevakningen (TULL-KUST), Förbundet Mot Droger,
Föräldraföreningen Mot Narkotika, Riksförbundet Narkotikafritt
Samhälle, Hassela Solidaritet och Sydsvenska Handelskammaren.
Skrivelser har inkommit från Svenska Kommunförbundet,
Regionkommittén Falun--Borlänge, Länsstyrelsen i Kronobergs län,
Stockholms Handelskammare, Östsvenska Handelskammaren, Växjö
Flygplats AB, anställda vid tullen och privatpersoner. Flera av
uppvaktningarna och skrivelserna har avsett effekterna av
neddragningen av tullverksamheten för narkotikabekämpningen. En
annan fråga har varit att minskningen av den fasta tullnärvaron
befaras medföra påtagliga försämringar för Tullverkets service
till näringslivet.
Verksledningen inom Tullverket har framhållit att man inte kan
dela bedömningen i budgetpropositionen om att minskningen av
anslaget inte negativt skulle påverka tullens möjligheter att
fullgöra sina uppgifter, bl.a. inom narkotikabekämpningen. Man
befarar inom verket också att den nya organisationen kommer att
innebära sämre service till företagen. Verksamheten påverkas av
att Tullverket från årsskiftet fått en del nya arbetsuppgifter
inom jordbruks- och livsmedelsområdet. Arbetsvolymen har ökat i
fråga om handelspolitiskt betingade regleringar, som kvotsystem
och licenser. EU:s regelsystem är delvis betydligt mer
detaljerat än tidigare svenska tullregler. Även exportärendena
har blivit krångligare att handlägga.
Enligt TULL-KUST har EU-reglernas komplexitet hittills
underskattats. Väntetiderna har blivit längre till följd av den
mer komplicerade ärendehanteringen. TULL-KUST anser att risken
för försämringar i kontrollnivån är överhängande.
Från Sydsvenska Handelskammarens sida har också framhållits
att EU:s tullkodex och andra regler är betydligt mer
komplicerade och svårhanterliga än de tidigare svenska reglerna.
Sydsvenska Handelskammaren anser att den föreslagna besparingen
inte ger utrymme till den extra service som företagen nu behöver
för att kunna orientera sig i ett mer komplicerat regelsystem.
Sydsvenska Handelskammaren vill också ha kvar befintlig
tullkammarstruktur. Handelskammaren har därvid framhållit bl.a.
behovet av tullnärvaro vid flygplatser.
Svenska Kommunförbundet har framfört att föreslagen resursnivå
och verksamhetsinriktning för Tullverket får förödande
konsekvenser för Sveriges regionala flygplatser. Frågor rörande
klassificering av flygplatser tas upp även i skrivelserna från
Länsstyrelsen i Kronobergs län, Östsvenska Handelskammaren och
Växjö Flygplats AB.
Förbundet Mot Droger, Föräldraföreningen Mot Narkotika,
Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle och Hassela Solidaritet
har framfört bl.a. att en otillräcklig tullkontroll vid inre
gräns kan göra det frestande för svenska ungdomar som vistats i
andra europeiska länder att ta med sig narkotika hem för eget
bruk eller för försäljning på hemorten.
Utskottet vill framhålla att de beslut som riksdagen fattade
om tullverksamheten i höstas inför Sveriges medlemskap i EU
innebär att tullens funktion i fråga om kontrollen av illegal
införsel av bl.a. narkotika och andra varor som omfattas av
införselförbud har behållits även vid inre gräns i avvaktan på
att nya kontrollsystem och arbetsmetoder införts (prop.
1994/95:34, SkU8). Den restriktiva svenska narkotikapolitiken
förändras inte heller i något annat avseende till följd av
medlemskapet i EU. Vid riksdagens behandling av propositionen om
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen framhölls att det är
viktigt att Sverige nu som medlem i EU kan vara pådrivande i
kampen inom EU mot narkotikamissbruk och narkotikabrottslighet
och uppkommande tankar på legalisering av narkotika eller ett
accepterande av narkotikamissbruk som en normal företeelse i
samhället (prop. 1994/95:19, UU5). Vi skall från svensk sida
mycket tydligt gentemot vår omvärld ge uttryck för att vi är
fast beslutna att bekämpa spridningen av narkotika och att nå
fram till målsättningen med vår narkotikapolitik, dvs. att skapa
ett narkotikafritt samhälle.
Tullens insatser är enligt utskottets mening en mycket viktig
del av samhällets narkotikabekämpande verksamhet.
Narkotikakontrollen skall också i fortsättningen vara en
högprioriterad verksamhet inom Tullverket. På litet längre sikt
bör ett utbyggt samarbete i polis- och tullarbetet inom EU kunna
ge helt nya möjligheter att ytterligare effektivisera
narkotikakontrollen. Till dess ett fullgott sådant system är
uppbyggt måste tullen arbeta med i stort sett samma metoder som
tidigare för att kontrollnivån inte skall minska. Det bör också
vara möjligt att nu utveckla vissa s.k. kompensatoriska
åtgärder.
Det är vidare ett grundläggande krav på tullverksamheten att
tullmyndigheterna snabbt skall kunna tillämpa och ge företagen
information om tulltaxor, kvoter, licenskrav och andra regler
som gäller för den gränsöverskridande handeln. Kraven på
tullmyndigheterna i detta hänseende har ökat när de nu tillämpar
EU:s mer detaljerade regelsystem. Till viss del är det
sannolikt fråga om övergångsproblem. Läget är emellertid f.n.
det att tillämpningen av EU:s tulltariffer och procedurer kräver
mer tid än vad man tidigare har räknat med. Samtidigt har
näringslivet anspråk på tullen när det gäller att få
tullklarering och annan kontroll av gods utförd inom rimlig tid
och inom ett rimligt geografiskt avstånd.
För att försäkra sig om att Tullverket skall kunna bibehålla
ambitionsnivån när det gäller kontrollen över olaglig införsel
av narkotika m.m. och en god servicenivå till de företag som är
beroende av internationell handel anser utskottet att
neddragningen av tullverksamheten bör begränsas något i
förhållande till förslaget i budgetpropositionen.
Utskottet anser att en anslagsnivå för helår räknat om 75
miljoner kronor över den nivå som regeringen har föreslagit är
en rimlig avvägning. Enligt utskottets bedömning ger detta
Tullverket möjlighet att behålla ytterligare ca 250 personer i
verksamheten. Av vad verksledningen har förklarat inför
utskottet har framgått att ett bibehållet antal årsarbetskrafter
i denna storleksordning skulle ge Tullverket en bättre möjlighet
att klara vissa angelägna insatser på kontrollområdet.
Det har varit en utgångspunkt för utskottets förslag att detta
inte skall innebära en försvagning i statsbudgeten. Utskottet
har noterat att nivån på vissa tullrelaterade avgifter inte
ändrats under senare år. En uppjustering av vissa avgifter kan
följaktligen vara motiverad. Inom Generaltullstyrelsen har
gjorts en översiktlig genomgång av nivåerna för vissa
offentligrättsliga avgifter. Generaltulldirektören har redovisat
för utskottet att det i fråga om tullförrättningsavgift,
tullräkningsavgift och förseningsavgift kan vara motiverat med
höjningar som motsvarar ca 33 miljoner kronor. Den största
höjningen skulle avse tullförrättningsavgiften. Därtill kommer
att Generaltullstyrelsen efter påpekanden från
Riksrevisionsverket (RRV) redan har minskat fristen för
dröjsmålsavgift för ej inbetald tullräkning, vilket har
beräknats motsvara en årlig räntevinst för staten om 16 miljoner
kronor.
En utökad avgiftsfinansiering av tullverksamheten har avvisats
i den skrivelse från Stockholms Handelskammare som utskottet har
tagit emot i detta ärende. Utskottet vill emellertid betona att
utgångspunkten för de höjningar som nu bör vara möjliga att
genomföra är att avgifterna inte har höjts på flera år.
Tullförrättningsavgiften har enligt utskottets mening en
betydelsefull funktion eftersom de ger möjlighet för Tullverket
att upprätthålla en god service till näringslivet och tillgodose
nya anspråk från trafikföretagens sida samtidigt som statens
kostnader för att upprätthålla tullkontroll av den kommersiella
trafiken dygnet runt och på helger kan få en rimlig
täckningsgrad. Enligt tullens ledning ligger täckningsramen för
avgiften i dag långt under 100 %. Vidare medför
tullförrättningsavgiften att tullens resurser kan anpassas så
att ökade servicekrav inte skall behöva gå ut över
narkotikakontroll och andra angelägna kontrollfunktioner som
tullen har.
De avgifter som kan vara motiverade att räkna upp beslutas med
undantag för förseningsavgiften av regeringen med stöd av
bemyndiganden i tullagen. Beslutanderätten rörande nivåerna på
tullförrättningsavgifterna har av regeringen delegerats vidare
till Generaltullstyrelsen. Enligt utskottets mening bör det
ankomma på regeringen att genomföra den ytterligare beredning i
fråga om höjt avgiftsuttag m.m. som erfordras. Detta bör ges
regeringen till känna.
Enligt vad utskottet har inhämtat har Generaltullstyrelsen för
avsikt att genomföra omorganisationen på en gång och alltså inte
successivt trappa ned verksamheten, vilket budgetförslaget ger
möjlighet till. Personalminskningen kommer därmed enligt de
nuvarande planerna att vara genomförd under våren 1996.
Utskottet anser att takten i besparingsplanen bör ändras så
att tyngdpunkten i besparingen i stället förläggs till
budgetåret 1995/96 då personalminskningen genomförs. Enligt
utskottets bedömning är det möjligt att öka den besparing som
skall genomföras budgetåret 1995/96 med 50 miljoner kronor.
Detta innebär en besparing på 200 miljoner kronor för det nämnda
budgetåret i stället för de 150 miljoner kronor som föreslagits
i budgetpropositionen. Under budgetåret 1997 bör enligt
utskottets mening resterande 88 miljoner kronor av den besparing
som utskottet sammanlagt förordar genomföras. Detta innebär att
besparingen blir helt genomförd under budgetåret 1997. Den
ändrade besparingsplan som utskottet förordar ger ränteeffekter
som bidrar till finansieringen av utskottets förslag om att höja
anslagsnivån.
En följd av den förskjutning i besparingstakten som utskottet
föreslår är att anslaget för budgetåret 1995/96 bör räknas ned
med 50 miljoner kronor till 1 617 380 000 kr. Enligt
utskottets bedömning kommer Tullverket för budgetåret 1995/96
ändå att förfoga över medel som täcker de ytterligare ca 250
tjänster som får behållas i organisationen.
Det är Tullverket som får avgöra var de ytterligare tjänsterna
bör placeras liksom hur den nya organisationen skall utformas.
Utskottets förslag innebär inte någon förändring när det gäller
den planerade strukturen i en ny organisation. Utskottet
förutsätter därför att den nya organisationen kommer att
innebära effektivitetsvinster i samma omfattning som regeringen
har räknat med i budgetförslaget.
Enligt utskottets mening bör det ske en skyndsam utvärdering
av effekterna för kontrollverksamheten och tullverksamheten i
övrigt av organisationsförändringen. Utskottet förutsätter att
regeringen vidtar de åtgärder som behövs för att utvärderingen
skall bli genomförd. Detta bör ges regeringen till känna.
Utskottets förslag om en höjd anslagsnivå innebär att motion
Sk677 delvis får anses tillgodosedd. I den mån yrkandena inte
kan anses vara tillgodosedda avstyrks dessa liksom de förslag
till anslagshöjningar m.m. som lagts fram i motionerna Fi216
yrkande 20, Sk660 yrkandena 1 och 2 och Ju221 yrkandena 13 och
14.
Med hänsyn till utskottets förslag om anslaget för budgetåret
1995/96 och om inriktningen av tullverksamheten för budgetåren
1997 och 1998 ser utskottet inte något behov av att riksdagen
beslutar om tillkännagivanden till regeringen rörande resurser
och prioriteringar i tullverksamheten i enlighet med vad som
hemställts i motionerna K630 yrkande 10, Sk602 yrkande 1, Sk611
yrkandena 1 och 3, Sk623 yrkande 1, Sk638, Sk641, Sk648 yrkande
1, Sk661, Sk662, Sk678, Ju221 yrkande 12 och Ju809 yrkande 34.
Utskottet avstyrker följaktligen dessa motioner även om
motionerna i inte oväsentlig mån bör anses vara tillgodosedda
genom utskottets förslag rörande anslagsnivån. Beträffande den
motion som gäller resurserna till efterkontrollverksamheten vill
utskottet tillägga att resurserna för företagskontroll kommer
att vara på en hög nivå. Tullverket har också för avsikt att
ytterligare öka insatserna i efterkontrollverksamheten. Dessutom
kommer Tullverket snart att kunna använda tulldatasystemet för
att öka effektiviteten i kontrollen. Sammantaget kommer detta
att innebära en tydlig höjning av ambitionsnivån i
efterkontrollen.
Beträffande propositionen i övrigt har utskottet inte funnit
anledning till erinran. Utskottet utgår ifrån att de brister som
tidigare har uppmärksammats i uppbördshanteringen och i
tulldatasystemet kommer att åtgärdas i den mån de inte redan är
åtgärdade.
Lokala verksamheter
Några av de motioner som väckts med anledning av
budgetförslaget innehåller förslag om att riksdagen genom
tillkännagivanden till regeringen skall uttala sig för hur
tullens verksamhet bör vara organiserad i olika delar av landet.
Peter Weibull Bernström och Sten Andersson (m) vill i motion
Sk648 yrkande 2 betona vikten av att tullen har en god bevakning
av skånska hamnar. I motion Sk664 anser Sören Lekberg (s) att en
nedläggning av tullkammaren i Södertälje försvårar möjligheterna
att åstadkomma regional balans i Storstockholmsområdet. Kristina
Zakrisson m.fl. (s) vill i motion Sk665 att det görs en
utredning om konsekvenserna för Norrbotten av neddragning av
tullverksamheten och om samordning mellan olika myndigheter.
Enligt motion Sk679 av Agne Hansson (c) bör resurser
omdisponeras så att Tullverkets organisation på Gotland
bibehålls utan någon neddragning. Enligt motion Sk680 av Sivert
Carlsson och Agne Hansson (c) bör en ökad andel tullresurser
tilldelas Kalmar län för bibehållen tillsyn över länets
kustområden. Birgitta Carlsson (c) yrkar i motion Sk681 att
Tullverket ges resurser och direktiv att upprätthålla en fullgod
tullverksamhet i Lidköping och Skaraborgs län. I motion A445
yrkande 5 hemställer Siv Holma (v) att riksdagen skall uttala
sig för att en tulldirektion och ett kontor för samhällsservice
bör inrättas i Karesuando av regionalpolitiska skäl.
Utskottet har vid tidigare behandling av motioner som syftar
till att stärka tullens närvaro i olika regioner eller på olika
orter hänvisat till att det i första hand är Tullverket som
svarar för denna resursfördelning. Det som skall vara styrande
för hur tullverksamheten organiseras och lokaliseras är
trafikens och näringslivets behov av tullinsatser och
statsmakternas krav på effektivitet och rationell klarerings-
och kontrollverksamhet. Utskottet håller fast vid detta
ställningstagande. Samtidigt ger naturligtvis det förslag om
tullresurserna, som utskottet ovan redovisat, bättre
förutsättningar att lösa de problem som kan uppkomma på olika
platser. Exakt var de ytterligare tjänster som Tullverket nu får
behålla skall placeras är det, som utskottet tidigare anfört,
Tullverket självt som får avgöra.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna Sk648
yrkande 2, Sk664, Sk665, Sk679, Sk680, Sk681 och A445 yrkande 5.
Klassificering av flygplatser
I några motioner förordas att riksdagen skall besluta om
tillkännagivande till regeringen om Tullens närvaro vid
flygplatser. Enligt motion Sk617 av Sten Tolgfors och Ola
Karlsson (m) bör tullverksamheten -- inom ramen för befintligt
anslag -- bibehållas vid flygplatsen i Örebro. Anders Svärd (c)
yrkar i motion Sk644 och Maud Björnemalm m.fl. (s) i motion
Sk647 att Örebro-Bofors flygplats skall klassificeras som
internationell flygplats. Motsvarande yrkas beträffande Visby
flygplats i motion Sk666 av Agne Hansson (c) och i fråga om
Västerås flygplats i motion Sk667 av Margareta Israelsson och
Paavo Vallius (s). Anders G Högmark och Jan-Olof Franzén (m)
yrkar i motion Sk682 på omprioriteringar i syfte att säkerställa
tullens närvaro på orter med internationell luftfart.
Som framgått tidigare i betänkandet har frågor om
klassificering av flygplatser även tagits upp vid uppvaktning
inför utskottet och i skrivelser som utskottet har mottagit
under ärendets beredning.
Utskottet behandlade i höstas ett motionsyrkande som gällde
tullresurserna vid en viss flygplats (bet. 1994/95:SkU8).
Utskottet förklarade sig vara medvetet om att den klassificering
som tullen gör av olika flygplatser kan medföra problem för de
mindre flygplatserna. Detta borde dock enligt utskottet kunna
lösas på ett för flygplatserna acceptabelt sätt.
Med de förbättringar för tullverksamheten som utskottet har
föreslagit tidigare i detta betänkande anser utskottet att
tullen har goda förutsättningar för att kunna att lösa
eventuellt uppkommande problem med tullnärvaron på olika
flygplatser. Det är emellertid en fråga för Tullverket att
bedöma näringslivets behov av tullresurser och disponera sina
insatser med hänsyn härtill.
Beträffande klassificering av flygplatser som internationella
gemenskapsflygplatser framgår av budgetpropositionen att
regeringen den 22 december 1994 beslutat att flygplatserna
Arlanda, Landvetter och Sturup inkl. svävarterminalen i Malmö
vid ett svenskt EU-medlemskap skall utgöra internationella
gemenskapsflygplatser vid tillämpning av EU:s regler. Det
framgår vidare av propositionen att Generaltullstyrelsen har
fått regeringens uppdrag att i samråd med Luftfartsverket utreda
om ytterligare flygplatser bör ges denna benämning. Enligt vad
utskottet erfarit kommer det en redovisning till regeringen
under våren. Regeringen har följaktligen redan sin uppmärksamhet
på frågan om klassificering av flygplatser.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen
inte bör besluta om tillkännagivanden till regeringen i enlighet
med vad som yrkats i motionerna. Utskottet avstyrker
följaktligen motionerna Sk617, Sk644, Sk647, Sk666, Sk667 och
Sk682.
Tulltjänstemans kontrollbefogenheter vid inre gräns, m.m.
I flera motioner har tagits upp frågor om Tullverkets
samverkan med andra myndigheter och tulltjänstemäns befogenheter
i olika hänseenden.
Frågor om myndighetssamverkan och befogenheter har behandlats
av Yttre gränskontrollutredningen i SOU 1994:24 Varu- och
personkontroll vid EU:s yttre gräns och av
EU-gränskontrollutredningen SOU 1994:131 Skyddet vid den inre
gränsen. Dessa utredningar bereds f.n. inom regeringskansliet.
Flera av de frågor som tas upp i motionerna har beröring med
detta beredningsarbete.
När det gäller tulltjänstemännens kontrollbefogenheter vid
inre gräns yrkas i motion Sk604 av Jerry Martinger (m) att
tulltjänstemän uttryckligen skall ges befogenhet att stoppa
resande i trafiken mellan EU-länder och inleda samtal med dessa
för att kunna utröna om det kan finnas grund för kontroll. Jerry
Martinger yrkar i en annan motion, Sk605, att tulltjänstemän bör
beredas tillgång till ADB-lagrade uppgifter i bokningsdatorer
hos flygbolag och rederier om resande i flyg- och färjetrafiken
till och från Sverige. Ett yrkande om att tjänstemän hos tullen
och polisen skall få tillgång till bokningslistor finns även i
motion Sk663 av Dan Ericsson (kds). Ett allmänt hållet yrkande
om att tull och polis skall ges ökade befogenheter i
bekämpningen av internationell kriminalitet och narkotikahandel
finns i motion Sk611 yrkande 2 av Michael Stjernström m.fl.
(kds).
I motion N450 yrkande 3 hemställer Birger Schlaug m.fl. (mp)
att regeringen skall göra en översyn och lägga fram lagförslag
om tullarnas befogenheter att kontrollera och ingripa mot
radioaktiva transporter. Ingbritt Irhammar och Kerstin
Warnerbring (c) yrkar i motion Sk640 att Tullverkets
befogenheter att utföra kontroll vid inre gräns skall utvidgas
till radioaktivt avfall och annat farligt avfall och
strålkällor. Den sistnämnda motionen omfattar även befogenheter
att utföra kontroll av utrotningshotade djur och växter, dvs.
varor enligt den s.k. CITES-konventionen.
Utskottet vill erinra om att tulltjänstemännens befogenheter
när det gäller kontroller vid inre gräns har utretts i olika
omgångar och senast av EU-gränskontrollutredningen. Beredning av
utredningsbetänkandet pågår f.n. i Finansdepartementet. Till
dess att ett nytt kontrollsystem har utformats kan tullen enligt
övergångsbestämmelser i den nya tullagen utföra vissa kontroller
vid inre gräns utan att behöva åberopa brottsmisstanke. Detta
gäller för kontroll av in- och utförselförbud som anges i
bestämmelserna, dvs. avseende narkotika, injektionssprutor och
kanyler, dopingmedel, vapen och ammunition, springstiletter och
andra s.k. gatustridsvapen, krigsmateriel och strategiska
produkter, vissa kulturföremål, hundar och katter samt alkohol
och tobak som inte får tas in skattefritt. För de nämnda
varuslagen har anmälnings- och uppgiftsskyldigheten och tullens
kontrollbefogenheter behållits enligt vissa bestämmelser i gamla
tullagen. Även varusmugglingslagen gäller tills vidare vid inre
gräns.
Utskottet utesluter inte att det kan finnas skäl att överväga
kompletteringar i gällande regler och förutsätter att de frågor
som har tagits upp i motionerna kommer att bli belysta i den
fortsatta beredningen av EU-gränskontrollutredningens
betänkande.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sk604, Sk605, Sk611 yrkande 2, Sk640, Sk663 och N450 yrkande 3.
Frågor om samordning mellan tull och andra myndigheter har
tagits upp i några motioner. Bo Nilsson och Bengt Silfverstrand
(s) yrkar i motion Sk602 yrkande 2 att person- och
varukontrollen samordnas under en gemensam myndighets ansvar. I
motion Sk612 yrkar Bertil Persson (m) att Tullverket skall
inordnas i Riksskatteverket. Enligt motion Sk677 yrkande 3 av
Thomas Julin och Ragnhild Pohanka (mp) skall Tullverket och
andra myndigheter samarbeta för att driva in avgifter som
undanhållits statskassan.
Utskottet anser att det är önskvärt att stärka samarbetet
mellan tullen och polisen. Behovet av ett sådant samarbete blir
till följd av de föreslagna neddragningarna inom tullen än mer
angeläget. Utskottet förutsätter att regeringen beaktar detta i
det fortsatta beredningsarbetet. Dessa och andra
samverkansformer som är lämpliga för myndigheternas arbete och
hur dessa skall anpassas till utvecklingen inom EU bör först
prövas i det beredningsarbete som pågår. Utskottet avstyrker
därför att riksdagen skall besluta tillkännagivanden till
regeringen i enlighet med motionerna Sk602 yrkande 2, Sk612 och
Sk677 yrkande 3.
Tullprocedurer
Carl Fredrik Graf och Karl-Gösta Svenson (m) har i motion
Sk624 tagit upp vissa frågor om tullprocedurer. De
hemställer i motionen att regeringen skall arbeta för en enklare
tullprocedur inom EU vad gäller säkerheter för eventuell
tullskuld (yrkande 1), att Sverige skall verka inom EU för en
förenklad tullprocedur i handeln med tredje land (yrkande 2) och
att Tullverkets tillämpning av Gemenskapens tullkodex inte skall
gå längre än vad EU:s regler kräver (yrkande 3).
Utskottet anser att man bör sträva efter så enkla och smidiga
tullprocedurer som det är möjligt att åstadkomma. Utskottet
utgår ifrån att ett sådant synsätt också är vägledande för
regeringens och Tullverkets arbete med tullreglerna. En
avvägning måste dock alltid göras så att kontrollintresset
beaktas i rimlig omfattning. Enligt utskottets mening finns det
inte anledning för riksdagen att göra uttalanden i dessa
hänseenden till regeringen i enlighet med vad motionärerna
yrkat. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk624 yrkandena
1--3.
I motion Sk639 hemställer Bertil Persson (m) om ett
tillkännagivande till regeringen om lämpligheten av att inrätta
en frizon vid Sturup.
Den som vill inrätta en frizon kan ansöka om tillstånd till
det enligt regler i tullagen. Av 46 § nämnda lag framgår att
regeringen prövar sådana ansökningar. Fråga om att inrätta en
frizon vid Sturup är alltså inte en fråga som riksdagen har att
ta ställning till. Utskottet avstyrker motionen.
Tulltillägg
Nils Fredrik Aurelius (m) hemställer i motion Sk629 att
riksdagen skall avskaffa tulltillägget från den 1 juli 1995.
Frågan om att slopa tulltillägget eller att avdragsgill moms
inte skall ingå i underlaget när tulltillägget beräknas har
behandlats i riksdagen vid återkommande tillfällen. Hösten 1993
bifölls en motion om att ändra reglerna så att momsen inte
skulle ingå i underlaget för tulltillägget. Denna lagstiftning
gällde under 1994. Enligt den nya tullag som riksdagen har
beslutat att gälla fr.o.m. den 1 januari 1995 ingår momsen åter
i underlaget för tulltillägget. Tulltillägg utgår dock med 10 %
på momsdelen i stället för normala 20 % (prop. 1994/95:34, bet.
SkU8, SFS 1994:1550). Utskottet anser att de nya reglerna skall
ligga fast och avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag, m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
8 i denna del och motion 1994/95:Sk677 yrkandena 1, 2, 4 och 5
och med avslag på motionerna 1994/95:K630 yrkande 10,
1994/95:Fi216 yrkande 20, 1994/95:Sk602 yrkande 1,
1994/95:Sk611 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Sk623 yrkande 1,
1994/95:Sk638, 1994/95:Sk641, 1994/95:Sk648 yrkande 1,
1994/95:Sk660, 1994/95:Sk661, 1994/95:Sk662,
1994/95:Sk678, 1994/95:Ju221 yrkandena 12--14 och
1994/95:Ju809 yrkande 34
dels till Tullverket för budgetåret anvisar ett ramanslag
på 1 617 380 000 kr,
dels godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom
Tullverket för budgetåren 1997 och 1998 som utskottet redovisat,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om höjt avgiftsuttag m.m. samt om en skyndsam
utvärdering av effekterna för kontrollverksamheten och
tullverksamheten i övrigt av organisationsförändringarna,
res. 1 (m, c, fp)
res. 2 (v)
res. 3 (kds)
2. beträffande lokala verksamheter
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk648 yrkande 2,
1994/95:Sk664, 1994/95:Sk665, 1994/95:Sk679, 1994/95:Sk680,
1994/95:Sk681 och 1994/95:A445 yrkande 5,
3. beträffande klassificering av flygplatser
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk617, 1994/95:Sk644,
1994/95:Sk647, 1994/95:Sk666, 1994/95:Sk667 och 1994/95:Sk682,
res. 4 (v)
4. beträffande tulltjänstemäns kontrollbefogenheter vid inre
gräns
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk604, 1994/95:Sk605,
1994/95:Sk611 yrkande 2, 1994/95:Sk640, 1994/95:Sk663 och
1994/95:N450 yrkande 3,
res. 5 (c)
res. 6 (v, kds)
5. beträffande samordning mellan tull och andra
myndigheter
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk602 yrkande 2,
1994/95:Sk612 och 1994/95:Sk677 yrkande 3,
6. beträffande tullprocedurer
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk624 yrkandena 1--3
och 1994/95:Sk639,
res. 7 (m, fp, kds)
res. 8 (v)
7. beträffande tulltillägg
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk629.
res. 9 (m, fp)
Stockholm den 14 mars 1995
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren
(m), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf
Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa
Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Lars Bäckström (v), Ulla
Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp) och Michael
Stjernström (kds).
Reservationer
1. Anslag m.m. (mom. 1)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c),
Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp) och Jan-Olof Franzén
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "För att försäkra sig om" och på s. 13 slutar med "i
efterkontrollen" bort ha följande lydelse:
Tullens arbetsvolym minskar kraftigt som en konsekvens av
Sveriges medlemskap i EU. De besparingar som föreslagits i
propositionen är emellertid för långtgående. Såväl
narkotikakontrollen som servicenivån gentemot företagen skulle
bli allvarligt lidande av en så kraftig neddragning som
budgetförslaget innebär.
Tullens insatser i narkotikabekämpningen minskar inte till
följd av EU-medlemskapet. Denna del av tullverksamheten skall i
fortsättningen ha hög prioritet vid såväl yttre som inre
gränser. Tullen kommer också att ha en viktig funktion när det
gäller att i samarbete med svenska myndigheter och
internationellt bekämpa den illegala handeln med bl.a.
narkotika.
Det är vidare av största vikt att Tullverket har tillräckliga
personella resurser för att verket skall kunna tillgodose
berättigade anspråk på service från näringslivets sida. Ett
aktuellt problem är tullbevakningen av flygplatser med
internationell trafik. Av de uppvaktningar och skrivelser som
utskottet har mottagit har framgått att omställningen till en ny
tullagstiftning vållar företagen åtskilliga bekymmer. Det får
inte uppkomma ett läge där svenska företag får
konkurrensnackdelar med produktion här i landet därför att
tullverksamheten inte förmår ge tillräcklig service.
Nivån på anslaget bör höjas så att tullen ges möjlighet att
behålla ytterligare ca 300 årsarbetskrafter i organisationen
utöver vad förslaget i propositionen medger. De synpunkter som
framförts till utskottet under ärendets behandling visar att en
höjning i den storleksordningen är väl avvägd. För det första
budgetåret bör riksdagen i enlighet med det anförda besluta om
ett anslag på 1 711 687 000 kr, vilket överensstämmer med
Generaltullstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret. Det
innebär att anslaget mer än väl täcker kostnaden för ytterligare
300 årsarbetskrafter i förhållande till regeringens förslag.
Beträffande åren 1997 och 1998 bör anslagsnivån fastställas så
att den motsvarar de ytterligare 300 tjänster som Tullverket
skall behålla i sin organisation.
Utskottets förslag ligger i linje med flera av de motioner som
innehåller yrkanden om tullverksamheten. Det finns mot denna
bakgrund inte någon anledning för riksdagen att besluta om
tillkännagivanden till regeringen i dessa frågor.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:
1. beträffande anslag, m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
8 i denna del och motionerna 1994/95:Fi216 yrkande 20,
1994/95:Ju221 yrkandena 12--14 och 1994/95:Ju809 yrkande 34 och
med avslag på motionerna 1994/95:K630 yrkande 10, 1994/95:Sk602
yrkande 1, 1994/95:Sk611 yrkandena 1 och 3, 1994/95:Sk623
yrkande 1, 1994/95:Sk638, 1994/95:Sk641, 1994/95:Sk648 yrkande
1, 1994/95:Sk660 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk661,
1994/95:Sk662, 1994/95:Sk677 yrkandena 1, 2, 4 och 5 och
1994/95:Sk678,
dels till Tullverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 1 711 687 000 kr,
dels godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom
Tullverket för budgetåren 1997 och 1998 som ovan redovisats,
2. Anslag m.m. (mom. 1)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "För att försäkra sig om" och på s. 13 slutar med "i
efterkontrollen" bort ha följande lydelse:
I slutet av 1994 redovisade Generaltullstyrelsen ett förslag
till organisation anpassad efter ett svenskt medlemskap i EU.
Förslaget innebar en personalreducering på 520 tjänster under
budgetåret 1995/96. I budgetpropositionen höjde regeringen
sparkraven till en nivå som motsvarar en neddragning med 1 100
tjänster. Mot den bakgrund som utskottet beskrivit ovan måste de
mycket långtgående besparingar som regeringen föreslår i
budgetpropositionen betraktas som bristfälligt underbyggda och
ofullständigt beredda.
Såväl narkotikakontrollen som servicenivån gentemot företagen
skulle bli allvarligt lidande av en så kraftig neddragning som
budgetförslaget innebär. Den minskning i klareringsarbetet som
EU-medlemskapet innebär kan inte motivera en så snabb
personalminskning som regeringens förslag innebär. Vad gäller
bortfallet av klarering bör även framhållas att det under
utskottets beredning framkommit att det i redovisningen av
klareringsarbetet i praktiken ingått ett betydande inslag av
kontrollverksamhet.
Under beredningen av ärendet har utskottet vidare noterat att
nivån på vissa tullrelaterade avgifter inte ändrats under senare
år. En uppjustering kan följaktligen vara motiverad. De avgifter
som kan vara motiverade att räkna upp beslutas med undantag för
förseningsavgiften i princip av regeringen med stöd av
bemyndigande i tullagen. Utskottet förutsätter att regeringen
fattar de beslut som erfordras i detta avseende.
Även om utskottet anser att regeringen föreslagit alltför
långtgående och snabba neddragningar av tullens anslag delar
utskottet regeringens bedömning att betydande besparingar kan
och bör göras inom Tullverket som en följd av det svenska
medlemskapet i EU. Enligt utskottets uppfattning bör en
strukturutredning tillsättas som får till uppgift att göra en
totalöversyn av den yttre och inre gränskontrollen samt
Tullverkets och Polisens olika funktioner.
I avvaktan på resultatet av utredningen bör tullverksamheten
tillföras medel som innebär att personal kan hållas kvar i en
sådan utsträckning att det senare skall vara möjligt att
begränsa neddragningen av antalet årsarbetskrafter till ca 500
tjänster. Riksdagen bör ta ställning till hur tullverksamheten
skall dimensioneras budgetåren 1997 och 1998 först när detta
utredningsarbete är klart. Under budgetåret 1995/96 bör
anslaget höjas med 75 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit i budgetpropositionen.
Utskottets ställningstagande i dessa avseenden innebär ett
tillgodoseende av de flesta av de motioner som gäller tullens
resurser för narkotikabekämpningen m.m.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:
1. beträffande anslag, m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
8 i denna del och motionerna 1994/95:Sk660 yrkandena 1 och 2,
1994/95:Sk677 yrkandena 1, 2, 4 och 5, 1994/95:K630 yrkande 10,
1994/95:Sk602 yrkande 1, 1994/95:Sk611 yrkandena 1 och 3,
1994/95:Sk638, 1994/95:Sk641, 1994/95:Sk648 yrkande 1,
1994/95:Sk661, 1994/95:Sk662, 1994/95:Sk678, 1994/95:Ju221
yrkande 12, 1994/95:Ju809 yrkande 34 och med avslag på
motionerna 1994/95:FiU216 yrkande 20, 1994/95:Sk623 yrkande 1
och 1994/95:Ju221 yrkandena 13 och 14,
dels till Tullverket för budgetåret anvisar ett ramanslag
på 1 742 380 000 kr,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om en strukturutredning som skall göra en
totalöversyn av den yttre och inre gränskontrollen samt
Tullverkets och Polisens olika funktioner och utgöra underlag
för riksdagens senare ställningstagande i fråga om inriktningen
av tullverksamheten budgetåren 1997 och 1998,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om vissa tullrelaterade avgifter,
3. Anslag m.m. (mom. 1)
Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "För att försäkra sig om" och på s. 13 slutar med "i
efterkontrollen" bort ha följande lydelse:
Tullens arbetsvolym minskar kraftigt som en konsekvens av
Sveriges medlemskap i EU. De besparingar som föreslagits i
propositionen är emellertid för långtgående. Såväl
narkotikakontrollen som servicenivån gentemot företagen skulle
bli allvarligt lidande av en så kraftig neddragning som
budgetförslaget innebär.
Tullens insatser i narkotikabekämpningen minskar inte till
följd av EU-medlemskapet. Denna del av tullverksamheten skall i
fortsättningen ha hög prioritet vid såväl yttre som inre
gränser. Hotbilden för sydvästra Sverige måste beaktas. Tullen
kommer också att ha en viktig funktion när det gäller att i
samarbete med svenska myndigheter och internationellt bekämpa
den illegala handeln med bl.a. narkotika.
Det är vidare av största vikt att Tullverket har tillräckliga
personella resurser för att verket skall kunna tillgodose
berättigade anspråk på service från näringslivets sida. Ett
aktuellt problem är tullbevakningen av flygplatser med
internationell trafik. Av de uppvaktningar och skrivelser som
utskottet har mottagit har framgått att omställningen till en ny
tullagstiftning vållar företagen åtskilliga bekymmer. Det får
inte uppkomma ett läge där svenska företag får
konkurrensnackdelar med produktion här i landet därför att
tullverksamheten inte förmår ge tillräcklig service.
Enligt utskottets mening måste det göras en skyndsam
utvärdering av effekterna för kontrollen av bl.a. narkotika och
tullverksamheten i övrigt. Utskottet förutsätter att regeringen
vidtar de åtgärder som behövs för att utvärderingen blir
genomförd. Det är angeläget att regeringen noga följer
konsekvenserna av besparingarna.
Motionen från Kristdemokraterna innehåller förslag om höjning
av anslagsnivån på 100 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
En sådan nivåhöjning skulle ge tullen möjlighet att behålla
ytterligare minst 300 årsarbetskrafter i organisationen utöver
vad förslaget i propositionen medger. De synpunkter som
framförts till utskottet under ärendets behandling visar att en
höjning i den storleksordningen är väl avvägd. För det första
budgetåret bör riksdagen i enlighet med det anförda besluta om
ett anslag på 1 767 380 000 kr. Beträffande åren 1997 och
1998 bör anslagsnivån fastställas så att den motsvarar de
ytterligare minst 300 tjänster som Tullverket skall behålla i
sin organisation eller i dagsläget ca 100 miljoner kronor.
Utskottets förslag ligger i linje med flera av de motioner som
innehåller yrkanden om tullverksamheten. Det finns mot denna
bakgrund inte någon anledning för riksdagen att besluta om
tillkännagivanden till regeringen i dessa frågor.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:
1. beträffande anslag, m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
8 i denna del och motionerna 1994/95:FiU216 yrkande 20 och
1994/95:Sk611 yrkandena 1 och 3 och med avslag på motionerna
1994/95:Ju221 yrkandena 12--14, 1994/95:Ju809 yrkande 34,
1994/95:K630 yrkande 10, 1994/95:Sk602 yrkande 1,
1994/95:Sk623 yrkande 1, 1994/95:Sk638, 1994/95:Sk641,
1994/95:Sk648 yrkande 1, 1994/95:Sk660 yrkandena 1 och 2,
1994/95:Sk661, 1994/95:Sk662, 1994/95:Sk677 yrkandena 1, 2, 4
och 5 och 1994/95:Sk678,
dels till Tullverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 1 767 380 000 kr,
dels godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom
Tullverket för budgetåren 1997 och 1998 som ovan redovisats,
4. Klassificering av flygplatser (mom. 3)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Med de förbättringar" och på s. 15 slutar med "och
Sk682" bort ha följande lydelse:
I motion Sk682 framhålls flera skäl för att upprätthålla en
god tullservice vid flygplatser med internationell trafik. Ett
viktigt skäl är att utvecklingen av en orts eller en regions
näringsliv kan vara avhängigt av möjligheten att utnyttja
flyget. En god bevakning av flygplatser med internationell
trafik är naturligtvis också nödvändig i narkotikabekämpningen.
Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionen bör
besluta ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att
upprätthålla en god tullnärvaro på flygplatser där det
förekommer internationell trafik.
dels att utskottet under moment 3 bort hemställa:
3. beträffande klassificering av flygplatser
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Sk682 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om
tullnärvaro vid flygplatser och avslår motionerna 1994/95:617,
1994/95:Sk644, 1994/95:Sk647, 1994/95:Sk666 och 1994/95:Sk667,
5. Tulltjänstemäns kontrollbefogenheter vid inre gräns (mom.
4)
Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet utesluter" och slutar med "yrkande 3" bort
ha följande lydelse:
De övergångsbestämmelser som togs in i den nya tullag som
riksdagen beslutade i höstas ger Tullverket befogenhet att också
i fortsättningen vid inre gräns, dvs. vid en gräns mot ett annat
EU-land, kontrollera olaglig införsel av bl.a. narkotika och
vapen. Motion Sk640 syftar till att övergångsbestämmelserna
skall kompletteras så att tullen vid inre gräns skall kunna
ingripa mot olaglig införsel av utrotningshotade djur och
växter, farligt avfall, radioaktivt avfall och strålkällor.
Utskottet instämmer i att tulltjänstemän bör utrustas med dessa
befogenheter även när det gäller sådana varor som förs in från
ett annat EU-land. Utskottet tillstyrker därför motion Sk640.
Därmed bör motion N450 yrkande 3 anses vara tillgodosedd.
Beträffande övriga motioner rörande gränskontrollen utgår
utskottet från att det pågående beredningsarbetet kommer att ge
ett underlag för ett senare ställningstagande till de eventuellt
ytterligare åtgärder som kan visa sig vara nödvändiga.
dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:
4. beträffande tulltjänstemäns kontrollbefogenheter vid
inre gräns
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk640 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
komplettering av övergångsbestämmelserna till tullagen och
avslår motionerna 1994/95:Sk604, 1994/95:Sk605, 1994/95:Sk611
yrkande 2, 1994/95:Sk663 och 1994/95:N450 yrkande 3,
6. Tulltjänstemäns kontrollbefogenheter vid inre gräns (mom.
4)
Lars Bäckström (v) och Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet utesluter" och slutar med "yrkande 3" bort
ha följande lydelse:
Den internationella narkotikahandeln och annan kriminalitet
tenderar att bli alltmer organiserad och vittförgrenad.
Samhället måste svara upp mot detta genom bl.a. större samverkan
mellan tull och polis, utvecklad och datoriserad polisiär
underrättelsetjänst, gränsöverskridande polisiärt samarbete samt
bättre yttre gränskontroll. Detta bör i enlighet med yrkande 2 i
motion Sk611 ges regeringen till känna.
Tullen saknar i dag möjlighet att få del av flygbolagens
passagerarlistor. För att kunna bedriva en effektiv spaning mot
försök att smuggla narkotika m.m. bör övervägas en lagändring i
syfte att tillskapa en skyldighet för flygbolag och rederier att
tillställa tullmyndigheterna sina passagerarlistor. Utskottet
tillstyrker motion Sk663, vilket samtidigt innebär att motion
Sk605 tillgodoses.
Beträffande de övriga motioner som väckts i fråga om
befogenheter för tulltjänstemän förutsätter utskottet att de
frågor som tas upp kommer att bli belysta i det arbete som nu
pågår i regeringskansliet kring de utredningar som har behandlat
dessa frågor.
dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:
4. beträffande tulltjänstemäns kontrollbefogenheter vid
inre gräns
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk611
yrkande 2 och 1994/95:Sk663 och med anledning av motion
1994/95:Sk605 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om det fortsatta beredningsarbetet och avslår
motionerna 1994/95:Sk604, 1994/95:Sk640 och 1994/95:N450 yrkande
3,
7. Tullprocedurer (mom. 6)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf
(m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén (m) och Michael
Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet anser" och på s. 17 slutar med "yrkandena
1--3" bort ha följande lydelse:
Sveriges medlemskap i EU innebär stora möjligheter för svenskt
näringsliv att minska sina kostnader för den EU-interna handeln.
Detta förbättrar konkurrensläget på den europeiska marknaden för
svenska företag. Vissa förfaranden kräver numera säkerheter i en
större utsträckning än tidigare, vilket leder till ökade
kostnader och komplicerar tullproceduren. I motion Sk624 nämns
som exempel krav på generella säkerheter resp. särskilda
säkerheter för tullager. Sverige bör inom EU arbeta för att
tullprocedurerna görs enklare. När det gäller t.ex. generella
säkerheter borde sådana komma i fråga i huvudsak endast i
samband med en eventuell tullskuld. Det är också angeläget att
vi inte genom åtgärder i Sverige ytterligare komplicerar
regelverket. Tullprocedurerna får inte utformas på ett sätt som
innebär att man i regelgivning och tullmyndigheternas
tillämpning ställer upp krav som går utöver vad EU-rätten
kräver. Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sk624 om
tillkännagivanden till regeringen rörande dessa frågor.
dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:
6. beträffande tullprocedurer
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk624 yrkandena
1--3 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tullprocedurer m.m. och avslår motion
1994/95:Sk639,
8. Tullprocedurer (mom. 6)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet anser" och på s. 17 slutar med "yrkandena
1--3" bort ha följande lydelse:
Det har under utskottets beredning av tullfrågorna blivit
alltmer uppenbart att EU:s regelverk på tullområdet är ytterligt
komplicerat. EU-inträdet har i vissa avseenden förflyttat
Sverige långt tillbaka i tiden när det gäller handelsregleringar
av olika slag. Detta är naturligtvis hindersamt och kostsamt för
svenska företag.
Utskottet anser därför att det finns all anledning för Sverige
att inom EU kraftfullt verka för en avbyråkratisering och
förenkling av utrikeshandeln mot tredje land. Sverige bör
naturligtvis inte heller bygga ut EU:s komplicerade regelverk
med egna tillägg som medför ytterligare administrativt krångel.
Vad som utskottet anfört ovan bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:
6. beträffande tullprocedurer
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Sk624 yrkandena
2--3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts om krångel i utrikeshandeln m.m. och avslår motionerna
1994/95:Sk639 och 1994/95:Sk624 yrkande 1,
9. Tulltillägg (mom. 7)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf
(m), Isa Halvarsson (fp) och Jan-Olof Franzén (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Frågan om" och slutar med "avstyrker motionen" bort
ha följande lydelse:
Tulltillägg drabbar företagen på ett sätt som inte står i
rimlig proportion till en begången förseelse. Det handlar så
gott som alltid om ouppsåtliga fel i tulldeklarationer som
upprättats under tidspress. Sveriges inträde i EU har samtidigt
inneburit att importörerna fått en mängd nya regler att hålla
reda på. Dessutom har inlämningsfristen för tulldeklarationer
minskat från 15 till 9 dagar. De skäl som talar emot
tulltillägget som sanktionsform har alltså om möjligt blivit
ännu starkare på senare tid. Det finns också anledning att
uppmärksamma att cheferna för tullverken inom EU nyligen har
gjort ett uttalande som riktar sig mot administrativa sanktioner
som vissa medlemsländer tillämpar. Tulltillägget bör avskaffas.
Utskottet tillstyrker därför motion Sk629.
dels att utskottet under moment 7 bort hemställa:
7. beträffande tulltillägg
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk629 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om att
avskaffa tulltillägget.
Särskilda yttranden
1. Lokala verksamheter (mom. 2)
Lars Bäckström (v) anför:
Jag biträder utskottets uppfattning att Tullverket självt bör
avgöra hur resurserna skall fördelas mellan olika regioner. Med
det förslag som Vänsterpartiet har lagt om anslagsnivån för
budgetåret 1995/96 kommer Tullverket att ges bättre möjligheter
att upprätthålla bemanningen och därmed kontroll och service på
olika orter i landet.
2. Klassificering av flygplatser (mom. 3)
Jan-Olof Franzén (m) anför:
Jag har tillsammans med en annan motionär i motion Sk682
framhållit vikten av att tullnärvaron säkras på orter med
internationell luftfart. Mot bakgrund av att tullen nu får
behålla fler tjänster än enligt propositionen anses i
betänkandet att det finns goda förutsättningar för att kunna
lösa eventuellt uppkommande problem med tullnärvaron på olika
flygplatser. Jag kommer uppmärksamt att följa denna fråga. Om
det inte blir förbättringar kommer jag att ta upp frågan på nytt
i riksdagen.