I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till
anslag för budgetåret 1995/96 till Skatteförvaltningen och
godkänner den av regeringen förordade inriktningen av
besparingsåtgärderna på längre sikt. Även anslagen till vissa
övriga ändamål tillstyrks. Vidare avstyrker utskottet motioner
om dels andra anslagsnivåer än vad regeringen föreslagit, dels
en annorlunda inriktning av verksamheten. Utskottet avstyrker
också ett antal motioner om olika taxerings- och uppbördsfrågor.
En gemensam reservation beträffande motiveringen till anslaget
till skatteförvaltningen har avgivits av m, c, fp och kds.
Samtidigt har v reserverat sig till förmån för ett högre anslag.
M har också reserverat sig beträffande anslaget till ersättning
för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m., avvägningen av
resurstilldelningen mellan skattemyndigheternas och
kronofogdemyndigheternas verksamhet, befogenheten att besluta om
indrivning samt -- tillsammans med c -- preliminär F-skatt och
särskild A-skatt och skattetillägg. Vidare har reservationer
avgivits av kds beträffande tidsfrister för omprövning m.m., av
v beträffande kontrollen av aktieförsäljningar och av mp
beträffande nummerkonton i Schweiz. Dessutom har särskilda
yttranden avgivits av kds beträffande avvägningen av
resurstilldelningen mellan skattemyndigheternas och
kronofogdemyndigheternas verksamhet och av m beträffande
redovisning av socialavgifternas ändamål på skattsedeln.
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1994/95:100 bilaga 8
under littera A (s. 36--44)
1. att riksdagen till Riksskatteverket för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 486 917 000 kr,
2. att riksdagen till Skattemyndigheterna för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 6 532 463 000 kr,
5. att riksdagen till Ersättning för kostnader i ärenden och
mål om skatt m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 15 000 000 kr,
6. att riksdagen -- såvitt nu är i fråga -- godkänner
inriktningen av de besparingsåtgärder inom skatteförvaltningen
för budgetåret 1997 och 1998 som regeringen förordar,
under punkt I 1 (s. 146)
att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av
motorfordon för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr,
under punkt I 2 (s. 147)
att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Motionerna
1994/95:Sk326 av Eskil Erlandsson och Rolf Kenneryd (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att ändra reglerna om skattetillägg
i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Sk342 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder mot skattefusk.
1994/95:Sk801 av Patrik Norinder (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att skattetillägg inte skall utgå för oriktig uppgift
avseende sjukpenning under inkomstslaget näringsverksamhet.
1994/95:Sk802 av Karl-Gösta Svenson och Carl Fredrik Graf (m)
vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att Riksskatteverket i enlighet med
Riksrevisionsverkets förslag ges möjlighet till resursavvägning
mellan skatteförvaltning och exekutionsväsende,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Riksskatteverket bör få befogenhet att
besluta om och när skatter och avgifter skall bli föremål för
indrivning.
1994/95:Sk803 av Kia Andreasson (mp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att den internationellt verkar för att
Schweiz upphör med nummerkonton.
1994/95:Sk804 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
1. att riksdagen till Skattemyndigheterna för budgetåret
1995/96 anvisar 140 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om effektivare skattekontroll av
realisationsvinster vid aktieförsäljningar.
1994/95:Sk805 av Ulrica Messing m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om krav på redovisad inkomstuppgift vid
försäljning av aktier.
1994/95:Sk807 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om redovisning av sociala kostnader.
1994/95:Sk808 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en längsta tid för handläggning av
skatteärenden.
1994/95:Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
12. att riksdagen beslutar om sänkt preliminärskatteuttag i
enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Ju205 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att indriva skatteskulder.
1994/95:Ju221 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
11. att riksdagen beslutar att under Finansdepartementets
anslag A 5, Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt
m.m., för budgetåret 1995/96 anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag 10 000 000 kr högre anslag.
Utskottet
Ställningstagande
Skatteförvaltningen
I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen för
nästa budgetår, som omfattar perioden den 1 juli 1995--den 31
december 1996, anvisar ett ramanslag till Riksskatteverket (RSV)
på 486 917 000 kr och ett ramanslag till Skattemyndigheterna
på 6 532 463 000 kr. De båda anslagen till
Skatteförvaltningen har beräknats med hänsyn till de riktlinjer
för verksamheten och den inriktning av utvecklingen som bestämts
på grundval av den fördjupade prövning som redovisades i 1993
års budgetproposition. RSV och skattemyndigheterna påläggs ett
besparingskrav motsvarande 3 % av anslagen. Samtidigt tillförs
nya resurser, motsvarande 1 % av anslagen, för hanteringen av
momsen till följd av EU-medlemskapet. De nya arbetsuppgifterna
innefattar såväl grundhantering som kontroll av företagens
momsredovisning. Resurser krävs också för uppbyggnaden av en
s.k. CLO-funktion (Central Liaison Office). Överföringen av
resurser till kontrollverksamheten fortsätter, och dessutom
fullföljs den tidigare aviserade och påbörjade särskilda
satsningen på effektivare skattekontroll genom att
skatteförvaltningen tillförs resterande förstärkning upp till
nivån 200 miljoner kronor per år för detta ändamål. Behovet av
förbättringar vad gäller kontrollen av momsen kommer att ägnas
särskild uppmärksamhet.
I motion Sk804 (yrkande 1) av Gudrun Schyman m.fl. (v)
föreslås att skattemyndigheterna tilldelas 140 miljoner kronor
mer än vad regeringen föreslagit. Ett sådant resurstillskott
behövs enligt motionärerna för att bekämpa den ekonomiska
brottsligheten och öka kontroll- och granskningsinsatserna.
Motionärerna framhåller att varje indragning av medel från
skattemyndigheterna innebär att staten går miste om ännu större
belopp.
I några motioner riktas uppmärksamheten på
skatteförvaltningens behov på kontrollområdet. Till dessa
motioner hör motion Sk342 (yrkande 3) av Bengt Silfverstrand och
Bo Bernhardsson (båda s) vari förespråkas skärpta åtgärder mot
skattefusk, bättre skattekontroll, utökade dataresurser och en
återinförd skatteflyktsklausul. Dit hör även motion Ju205
(yrkande 3) av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari begärs en bättre
momskontroll.
Utskottet vill till att börja med erinra om att, mot bakgrund
av den statsfinansiella situationen, alla möjligheter till
besparingar genom effektiviseringar måste tas till vara även
inom skatteförvaltningen. Det besparingskrav motsvarande 3 % av
anslagen som regeringen föreslagit i budgetpropositionen och som
bygger på den tidigare redovisade fördjupade prövningen finner
utskottet rimligt. Även den långsiktiga inriktningen av
besparingarna inom skatteförvaltningen synes enligt utskottets
uppfattning vara väl genomtänkt.
Samtidigt delar utskottet motionärernas uppfattning att
skattekontrollen är ett område som bör prioriteras vid
resurstilldelningen till skatteförvaltningen. Denna uppfattning
har utskottet gett uttryck för redan tidigare då utskottet
föreslagit extra resurser till skattekontrollen, och utskottet
ser följaktligen positivt på att regeringen även i årets budget
föreslår att befintliga resurser så långt det är möjligt styrs
över till denna sektor. När det gäller kontrollfrågorna och den
därmed sammanhängande frågan om bekämpningen av
skatteundandragande och ekonomisk brottslighet vill utskottet
samtidigt understryka att det givetvis bör undersökas om man med
andra medel än resursförstärkningar, t.ex. förbättrad
lagstiftning och förbättringar i organisationen, kan göra det
möjligt att effektivisera insatserna. Mot den bakgrunden
välkomnar utskottet regeringens besked att den ämnar föreslå ett
återinförande av skatteflyktslagen och skärpt skattekontroll och
utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet vid försäljniing av
värdepapper.
Momsen är en viktig men också sårbar del av beskattningen med
hänsyn till att en mycket stor del av statens skatteinkomster
bygger på denna skatteform och att systemet samtidigt visat sig
känsligt för manipulationer i skatteundandragande syfte. Mot
bakgrund av bl.a. Riksrevisionsverkets granskning av
skatteförvaltningen, som enligt propositionen resulterat i en
del kritiska synpunkter rörande bl.a. momskontrollen, vill
utskottet betona vikten av att denna sektors behov beaktas i så
stor utsträckning som möjligt.
Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att regeringens
förslag till anslag är väl avvägda. Utskottet ställer sig också
bakom den av regeringen förordade inriktningen av
besparingsåtgärderna inom skatteförvaltningen för budgetåren
1997 och 1998. Utskottets ställningstagande innebär vidare att
motionerna Sk342 och Ju205 i denna del får anses i väsentliga
delar tillgodosedda. Utskottet tillstyrker således
sammanfattningsvis propositionen i dessa delar och avstyrker de
nyss nämnda motionerna. Utskottet avstyrker även motion Sk804 i
nu aktuell del.
Anslag till ersättning för kostnader i ärenden och mål om
skatt m.m.
Regeringen föreslår vidare ett förslagsanslag på 15 000 000
kr till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m.
för samma budgetår, vilket innebär att det anslaget i
förhållande till innevarande budgetår förhöjs med så mycket som
motsvarar den längre tiden för det nya budgetåret.
I motion Ju221 (yrkande 11) av Gun Hellsvik m.fl. (m) yrkas
att riksdagen till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om
skatt anvisar 10 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit.
Utskottet biträder det förslag som regeringen har lagt fram.
Utskottet tillstyrker således budgetpropositionen i denna del
och avstyrker motion Ju221 i berörd del.
Vissa övriga anslag
Regeringen har föreslagit att riksdagen till Vissa
handikappade ägare av motorfordon respektive Exportkreditbidrag
för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på ett
formellt belopp om 1 000 kr. Utskottet har inte funnit
anledning till erinran häremot utan tillstyrker propositionen i
berörda delar.
Avvägningen av resurstilldelningen mellan
skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas
verksamhet
I motion Sk802 (yrkande 1) av Karl-Gösta Svenson och
Carl Fredrik Graf (båda m) yrkas att RSV får möjligheter att
avväga någon del av resurserna mellan skattemyndigheterna och
den del av kronofogdemyndigheternas anslag som är avsedd för
indrivning av allmänna mål. Motionärerna åberopar en rapport av
Riksrevisionsverket där ett liknande förslag lagts fram.
Utskottet delar regeringens i budgetpropositionen redovisade
uppfattning att avvägningen, för att kunna göras i ett längre
tidsperspektiv, bör ske i form av sedvanlig budgetprövning.
Utskottet avstyrker därför motionen i nu berörd del.
Befogenheten att besluta om indrivning
I motion Sk802 (yrkande 2) av Karl-Gösta Svenson och
Carl Fredrik Graf (båda m) yrkas vidare att RSV skall få
befogenhet att besluta om och när skatter och avgifter skall bli
föremål för indrivning. Nuvarande bestämmelser, som inte ger
skattemyndigheterna någon möjlighet att avvakta med
indrivningsförfarandet, är enligt motionärernas uppfattning
alldeles för stelbenta och till förfång för många småföretag.
Utskottet vill erinra om att det sedan länge gällt en närmast
obligatorisk skyldighet för skattemyndigheterna att begära
indrivning av skatt o.d. som inte betalas. Undantagen härifrån
har varit begränsade och gällt endast fall då
skattemyndigheterna haft någon formell rätt att förfoga över
fordringen. De reformerade regler för indrivning av statliga
fordringar som riksdagen enigt antog våren 1993 har inte heller
inneburit någon väsentlig förändring i detta hänseende (prop.
1992/93:198, bet. 1992/93:SkU27). Något skäl att nu ändra
denna princip föreligger enligt utskottets mening inte.
Utskottet avstyrker följaktligen motionen även i denna del.
Kontrollen av aktieförsäljningar
I motionerna Sk804 (yrkande 3) av Gudrun Schyman m.fl. (v) och
Sk805 Ulrica Messing m.fl. (s) begärs en effektivare
skattekontroll vid aktieförsäljningar. Inom detta område ryms
enligt motionärerna stora oredovisade realisationsvinster.
Som ovan nämnts har regeringen nyligen aviserat att den kommer
att föreslå en utvidgad skyldighet att lämna kontrolluppifter
vid försäljning av värdepapper. Ett förslag härom kommer enligt
regeringens besked att läggas fram för riksdagen redan i vår.
Någon åtgärd med anledning av motionerna är således inte
påkallad, och utskottet avstyrker därför de aktuella
motionsyrkandena.
Preliminär F-skatt och särskild A-skatt
I motion Fi219 (yrkande 12) av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas
att den preliminära F-skatten och särskilda A-skatten sänks till
1994 års nivå. Den höjning som riksdagen beslutade om i höstas
drabbar enligt motionärernas mening framför allt mindre företag
med svag likviditet.
Riksdagens beslut i höstas (prop. 1994/95:92, bet.
1994/95:SkU12) innebar att uttaget av preliminär F-skatt och
särskild A-skatt normalt skall vara 110 % av den slutliga
skatten året före inkomståret för såväl juridiska som fysiska
personer. Understiger denna skatt den ursprungligen debiterade
preliminära skatten skall preliminär skatt i stället tas ut med
105 %. Tidgare gällde i dessa sammanhang 105 resp. 100 %.
Utskottet vill erinra om att den i höstas beslutade höjningen av
preliminärskatteuttaget var motiverad av vinstutvecklingen inom
näringslivet. Någon anledning att redan nu revidera den nyss
vidtagna förändringen och återgå till tidigare nivåer finns
enligt utskottets mening inte, och utskottet avstyrker därför
motionen i denna del.
Skattetillägg
I två motioner yrkas att regeln i 5 kap. 4 § taxeringslagen
att skattetillägg inte skall tas ut i vissa fall vid rättelse av
en oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller kapital,
om rättelsen har gjorts eller hade kunnat göras med ledning av
kontrolluppgift, skall utsträckas till att gälla även vissa
uppgifter som lämnas i fråga om inkomst av näringsverksamhet.
Yrkanden härom har ställts i motion Sk801 av Patrik Norinder (m)
beträffande sjukpeng i näringsverksamhet och i motion Sk326 av
Eskil Erlandsson och Rolf Kenneryd (båda c) avseende insättning
på och uttag från skogskonto.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att huvudsyftet med
reglerna om skattetillägg är att inskärpa betydelsen av att
lämna korrekta uppgifter till ledning för taxeringen. Den
åberopade bestämmelsen i 5 kap. 4 § taxeringslagen infördes
ursprungligen i den tidigare taxeringslagen i samband med
införandet av den förenklade deklarationen 1985 och tar sikte på
att löntagare och bankkunder inte skall drabbas av skattetillägg
när det främst är den kontrolluppgiftsskyldige som varit
försumlig. Den är som framgår av lydelsen inte tillämplig på
inkomst av näringsverksamhet där taxeringen bygger på
näringsidkarens eller företagets självdeklaration. Det åberopade
undantaget fyller således ett speciellt syfte och är avgränsat
till sin karaktär. Redan av denna anledning ställer utskottet
sig negativt till att det utsträcks till att omfatta även
näringsidkare som utelämnat uppgifter eller lämnat oriktiga
uppgifter i sina deklarationer.
Det bör också i detta sammanhang framhållas att det finns en
annan bestämmelse om skattetillägg som innebär att ett
skattetillägg skall utgå med endast 20 % -- mot normalt 40 %
-- av den skatt som inte påförts på grund av den oriktiga
uppgiften, om den oriktiga uppgiften rättats eller hade kunnat
rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är
tillgängligt för skattemyndigheten och som varit tillgängligt
för myndigheten före utgången av november taxeringsåret. Denna
föreskrift om ett lägre skattetillägg än normalt gäller även
beträffande inkomst av näringsverksamhet. Den tidigare något
restriktiva bestämmelsen om vad som skall anses utgöra normalt
tillgängligt kontrollmaterial mjukades upp genom ny lagstiftning
hösten 1991 (prop. 1991/92:43, bet. 1991/92:SkU7), och
utskottet anser att det inte finns någon anledning att nu
genomföra ytterligare lättnader.
I detta sammanhang bör också framhållas att regeringen nyligen
tagit initiativ till en översyn av lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter (dir. 1995:12). Denna översyn, som skall
redovisas före utgången av år 1996, kan komma att beröra även de
av motionärerna aktualiserade frågorna. Resultatet av detta
arbete bör således avvaktas innan ställning tas till
förändringar av det slag motionärerna föreslår på detta område.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.
Redovisning av socialavgifternas ändamål på skattsedeln
I motion Sk807 av Wiggo Komstedt (m) yrkas att de skilda
ändamålen med socialavgifterna bör redovisas på skattsedeln för
löntagare. Enligt motionärens mening skulle det vara en fördel
om alla skattskyldiga på detta sätt får kännedom om vilka
offentliga verksamheter som får del av skatten.
Utskottet har tidigare avstyrkt liknande yrkanden med
hänvisning till att skattsedlarna av praktiska skäl inte bör
belastas med uppgifter om annat än vad som har direkt betydelse
för den skatt som den skattskyldige skall betala. Utskottet
vidhåller denna uppfattning och vill dessutom tillägga att det
år 1993 införda systemet med egenavgifter -- som innebär att
löntagarna betalar vissa sociala avgifter själva och som nu
utvidgas till att omfatta även pensionsavgifter -- är ägnat just
att göra den skattskyldige mera medveten om kostnaden för den
sociala välfärden. Information om socialavgifternas uppdelning
på olika ändamål är dessutom tillgänglig på de lokala
skattekontoren där den intresserade kan få del av den och
tillämpa den på sina egna inkomstförhållanden. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Sk807.
Tidsfrister för omprövning m.m.
I motion Sk808 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp, kds) begärs
ett uttalande om att alla deklarationer skall vara fastställda
senast ett halvår efter det att de lämnats in. Motionärerna
föreslår dessutom en begränsning av eventuell respitränta till
ett år.
Utskottet har tidigare vid behandlingen av likartade yrkanden
intagit ståndpunkten att den nuvarande tidsfristen för
omprövning till den skattskyldiges nackdel på ett år från
utgången av taxeringsåret utgör en rimlig avvägning mellan å ena
sidan myndigheternas behov av tid för utredning och
komplettering av ärendena och å andra sidan de skattskyldigas
intresse av att så snart som möjligt få ett slutgiltigt
taxeringsbeslut. Vad gäller respitränta, som numera utgår
fr.o.m. den 11 april året efter taxeringsåret utan begränsning i
tiden, gällde tidigare en begränsning på två år. Kredit- och
rättviseskäl har emellertid ansetts tala mot en begränsning i
tiden av respiträntan, och utskottet vidhåller denna ståndpunkt.
Därtill kommer att Skattebetalningsutredningen (Fi 1993:07, dir.
1993:22), som beräknas avsluta sitt arbete senare i år, bl.a.
skall utarbeta förslag till ett samordnat system för redovisning
och inbetalning av skatter och avgifter och föreslå nya regler
för räntor och avgifter. Ett ställningstagande till eventuella
ändringar i respiträntereglerna bör enligt utskottet anstå i
avvaktan på resultatet av utredningens arbete. Utskottet
avstyrker följaktligen motion Sk808.
Nummerkonton i Schweiz
I motion Sk803 av Kia Andreasson (mp) begärs ett utalande av
riksdagen om att regeringen bör verka internationellt för att
förmå Schweiz att upphöra med systemet med nummerkonto på bank.
Enligt motionären används sådana nummerkonton i stor omfattning
för att komma undan svenska skattelagar.
Utskottet vill beträffande denna fråga understryka att
beskattningen av kapital och kapitalinkomster förutsätter ett
väl fungerande internationellt informationsutbyte. Utskottet
vill härvid betona att utskottet delar motionärens uppfattning
att det skulle vara synnerligen önskvärt med en ändrad policy i
fråga om banksekretessen hos sådana länder som attraherar
kapital av suspekt ursprung just på grund av att en långtgående
och strikt tillämpad banksekretess gör det möjligt för
kapitalets ägare att dölja de rätta förhållandena. Inom EU pågår
ett arbete med att finna metoder och system att uppnå rätt
beskattning av kapital. Schweiz är emellertid inte medlem av EU,
och utskottet hyser en stark skepsis till möjligheterna för
Sverige att förmå det landet att ändra sina gamla traditioner på
detta område. Något särskilt tillkännagivande av riksdagen till
regeringen är emellertid enligt utskottets uppfattning inte
påkallat, och utskottet avstyrker därför motion Sk803.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till Skatteförvaltningen
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8
littera A yrkandena 1, 2 och 6 i denna del och med avslag på
motionerna 1994/95:Sk804 yrkande 1, 1994/95:Sk342 yrkande 3
och 1994/95:Ju205 yrkande 3
a) till Riksskatteverket för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 486 917 000 kr,
b) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 6 532 463 000 kr,
c) godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom
skatteförvaltningen för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen
förordar,
res. 1 (m, c, fp, kds) - motiv.
res. 2 (v)
2. beträffande anslag till ersättning för kostnader i
ärenden och mål om skatt m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8
littera A yrkande 5 och med avslag på motion 1994/95:Ju221
yrkande 11 till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om
skatt m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag
på 15 000 000 kr,
res. 3 (m)
3. beträffande anslag till bidrag till vissa handikappade
ägare av motorfordon
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8
punkt I 1 till Bidrag till vissa handikappade ägare av
motorfordon för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr,
4. beträffande anslag till exportkreditbidrag
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8
punkt I 2 till Exportkreditbidrag för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
5. beträffande avvägningen av resurstilldelningen mellan
skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas verksamhet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk802 yrkande 1,
res. 4 (m)
6. beträffande befogenheten att besluta om indrivning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk802 yrkande 2,
res. 5 (m, v)
7. beträffande kontrollen av aktieförsäljningar
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk804 yrkande 3 och
1994/95:Sk805,
res. 6 (v)
8. beträffande preliminär F-skatt och särskild A-skatt
att riksdagen avslår motion 1994/95:Fi219 yrkande 12,
res. 7 (m, c)
9. beträffande skattetillägg
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk326 och
1994/95:Sk801,
res. 8 (m, c)
10. beträffande redovisning av socialavgifternas ändamål på
skattsedeln
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk807,
11. beträffande tidsfrister för omprövning m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk808,
res. 9 (kds)
12. beträffande nummerkonton i Schweiz
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk803.
res. 10 (mp)
Stockholm den 14 mars 1995
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren
(m), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m),
Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson
(s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg
(s), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp),
Michael Stjernström (kds), Lars U Granberg (s) och Per
Rosengren (v).
Reservationer
1. Anslag till Skatteförvaltningen
(mom. 1 motiveringen)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c),
Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén
(m) och Michael Stjernström (kds) anser
att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med
"Utskottet vill" och slutar på s. 5 med "aktuell del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill till att börja med erinra om att, mot bakgrund
av den statsfinansiella situationen, man även inom
skatteförvaltningen måste ta till vara alla möjligheter till
besparingar som kan göras utan att resultatet av
skatteförvaltningens arbete försämras. Det besparingskrav
motsvarande 3 % av anslagen som regeringen föreslagit i
budgetpropositionen och som bygger på den tidigare redovisade
fördjupade prövningen finner utskottet rimligt. Även den
långsiktiga inriktningen av besparingarna inom
Skatteförvaltningen är utskottet berett att ställa sig bakom.
Samtidigt delar utskottet regeringens uppfattning att
tillgängliga resurser bör disponeras så att skattekontrollen
prioriteras vid resurstilldelningen till Skatteförvaltningen.
Momsen är en viktig men också sårbar del av beskattningen med
hänsyn till att en mycket stor del av statens skatteinkomster
bygger på denna skatteform och att systemet samtidigt visat sig
känsligt för manipulationer i skatteundandragande syfte. Mot
bakgrund av bl.a. Riksrevisionsverkets granskning av
Skatteförvaltningen, som enligt propositionen resulterat i en
del kritiska synpunkter rörande bl.a. momskontrollen, vill
utskottet betona vikten av att denna sektors behov beaktas i så
stor utsträckning som möjligt.
Kampen mot ekonomisk brottslighet bör föras kraftfullt, och
regeringen bör därvid bygga vidare på den tidigare regeringens
insatser och satsa på sådana projekt som Riksåklagarens
specialoperation (RÅSOP), en ökning av myndighetssamverkan, en
förstärkning av åklagarväsendet med flera ekoåklagare och en
utveckling av ekobrottskommandot. Utskottet vill erinra om sitt
i höstas avgivna eniga yttrande till justitieutskottet angående
den ekonomiska brottsligheten där utskottet konstaterade att det
råder enighet om att alla möjligheter bör tas till vara för att
uppnå snara och märkbara förbättringar, bl.a. för att
allmänhetens förtroende för myndigheterna skall bevaras och för
att inte samhällsmoralen skall undergrävas ytterligare. I det
sammanhanget framhöll utskottet vidare att en bättre och
effektivare samverkan mellan olika myndigheter som berörs av
ekonomisk brottslighet är en viktig väg till ett bättre
resultat.
Samtidigt som man bör arbeta på att få fram bättre metoder och
system inom beskattningen för att motverka skatteundandragande
och effektivisera kampen mot ekonomisk brottslighet är det
enligt utskottets mening mycket viktigt att inte rättssäkerheten
vid beskattningen får stå tillbaka när nya åtgärder övervägs.
Mot den bakgrunden finner utskottet att regeringens beslut att
lägga ner Rättssäkerhetskommittén är mycket anmärkningsvärt.
Beslutet kan knappast tolkas på annat sätt än att regeringen
inte tar allvarligt på de rättssäkerhetsfrågor som kommittén
hade till uppgift att ta upp, såsom prejudikatbildningen på
skatteområdet, möjligheterna till förhandsbesked och tidsfrister
för eftertaxering. Det är också enligt utskottets mening viktigt
att man slår vakt om de rättssäkerhetsförbättringar som på den
förra regeringens förslag genomfördes hösten 1993. Utskottet
tänker bl.a. på de nya reglerna för skatteutredningar, anstånd
med skatteinbetalningar, ersättning för kostnader i ärenden och
mål om skatt, betalningssäkring etc. De nya utredningsdirektiven
till översynen av lagen om självdeklaration och
kontrolluppgifter m.m. är enligt utskottets mening ägnade att
inge oro genom att utformningen domineras av kontrollaspekten.
En annan enligt utskottets mening helt felaktig och för
ekobrottsbekämpningen missriktad åtgärd är att återinföra den
tidigare s.k. skatteflyktslagen, som avskaffades för flera år
sedan efter långvarig och kraftig kritik, bl.a. därför att den
medförde svårigheter för den enskilde att förutse konsekvenserna
av olika rättshandlingar och därför att den knappast fyllde
någon vettig funktion efter skattereformen. En annan åtgärd av
regeringen som utskottet ställer sig tveksamt till är att redan
nu ompröva 1994 års ändringar i revisionsreglerna som syftade
till att avhjälpa bristerna i rättssäkerheten på detta område.
Som ovan anförts är utskottet dock berett att biträda
regeringens förslag till anslag för nästa budgetår och
besparingar på längre sikt. Motionerna bör därför enligt
utskottets uppfattning avvisas.
2. Anslag till Skatteförvaltningen (mom. 1)
Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4
med "Utskottet vill" och slutar på s. 5 med "aktuell del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
Vänsterpartiets partimotion om ekonomisk brottslighet och
skattekontroll att kraftfulla åtgärder måste sättas in mot den
ekonomiska brottsligheten med hänsyn till omfattningen och
storleken av de skador som den åsamkar samhället och enskilda
människor. Hur samhället och enskilda drabbas finns beskrivet i
det förslag av Riksdagens revisorer som utskottet enigt ställde
sig bakom i höstas.
Skattemyndigheterna spelar en mycket viktig roll både vid
bekämpandet av ekonomisk brottslighet och då det gäller att
hålla efter skatteundandragandet som hela tiden ökar i
omfattning. I tidigare gjorda beräkningar har man från
myndighetshåll räknat med ett utfall på tio gånger de satsade
resurserna när det gäller skattemyndigheterna. Om man därtill
lägger andra numera mycket välkända argument för ytterligare
resurser till kampen mot ekonomisk brottslighet är det mycket
svårt att förstå att regeringen faktiskt föreslår en minskning
av anslaget till Skattemyndigheterna med 140 miljoner kronor
under budgetåret 1995/96. Som framhålls i motionen torde detta
lägre anslag med nödvändighet innebära att både granskning och
övrig kontroll kommer att minska. Eftersom utrymmet för
ytterligare organisationsförändringar under budgetåret 1995/96
är mycket litet har utskottet svårt att se hur kampen mot
skatteundandragande och ekonomisk brottslighet skall kunna
skärpas.
Momsen är en viktig men också sårbar del av beskattningen med
hänsyn till att en mycket stor del av statens skatteinkomster
bygger på denna skatteform och att systemet samtidigt visat sig
känsligt för manipulationer i skatteundandragande syfte. Mot
bakgrund av bl.a. Riksrevisionsverkets granskning av
Skatteförvaltningen, som enligt propositionen resulterat i en
del kritiska synpunkter rörande bl.a. momskontrollen, vill
utskottet betona vikten av att denna sektors behov beaktas i så
stor utsträckning som möjligt.
I övrigt välkomnar utskottet de initiativ som tagits av
regeringen när det gäller att återinföra lagen mot skatteflykt,
ompröva den tidigare borgerliga regeringens försämringar i vad
avser skattemyndigheternas revisionsmöjligheter, skärpa
skattekontrollen och utvidga skyldigheten att lämna
kontrolluppgifter på reavinster och reaförluster. Med det
anförda tillstyrker utskottet propositionen utom såvitt avser
anslaget till Skattemyndigheterna där utskottet i stället
tillstyrker motion Sk804 yrkande 1 (v). De båda s-motionerna
Sk342 och Ju205 i denna del får anses tillgodosedda med det
anförda och avstyrks.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande anslag till Skatteförvaltningen
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 8
littera A yrkandena 1 och 6 i denna del och motion
1994/95:Sk804 yrkande 1, med anledning av motionerna
1994/95:Sk342 yrkande 3 och 1994/95:Ju205 yrkande 3 och med
avslag på proposition 1994/95:100 bilaga 8 littera A yrkande 2
a) till Riksskatteverket för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 486 917 000 kr,
b) till Skattemyndigheterna för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 6 672 463 000 kr,
c) godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom
skatteförvaltningen för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen
förordar,
3. Anslag till ersättning för kostnader i ärenden och mål om
skatt m.m. (mom. 2)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet biträder" och slutar med "berörd del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att anslaget till ersättning för kostnader i
ärenden och mål om skatt m.m. -- som för innevarande budgetår
bestämts till 10 miljoner kr -- skäligen bör uppjusteras till 25
miljoner kronor varav 16,7 miljoner kronor bör beräknas för juli
1995--juni 1996. Utskottet tillstyrker således motion Ju221 (m)
i denna del och avstyrker propositionen i motsvarande del.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2. beträffande anslag till ersättning för kostnader i
ärenden och mål om skatt m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ju221 yrkande
11 och med avslag på proposition 1994/95:100 bilaga 8 littera A
yrkande 5 till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om
skatt m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag
på 25 000 000 kr,
4. Avvägningen av resurstilldelningen mellan
skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas verksamhet
(mom. 5)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "berörd del" bort ha
följande lydelse:
Beskattning, uppbörd och slutligen indrivning kan ses som
olika led i en och samma produktionsprocess, där insatser i ett
led påverkar förutsättningarna för verksamheten i senare led.
Med utgångspunkt häri har Riksrevisionsverket (RRV) i en
granskning av uppbörds- och indrivningsverksamheten pekat på
behovet av att anlägga ett helhetsperspektiv på uppbörd och
indrivning av skatter och avgifter och att verksamheten inom
skatteförvaltningen resp. kronofogdemyndigheterna inriktas på
att samordna insatserna så att de sammantaget leder till ett så
bra resultat som möjligt. De nuvarande bristerna i samordningen
ger enligt RRV effektivitetsförluster. RRV anser därför att RSV
-- i egenskap av koncernledning för såväl skatteförvaltningen
som exekutionsområdet -- bör förändra den övergripande ledningen
och styrningen i riktning mot ett ökat inslag av gemensamt
arbete vad gäller uppbörd och indrivning av skatter och
avgifter. Vidare anser RRV att RSV över huvud taget bör utveckla
målstyrningen inom exekutionsväsendet och inta en mer aktiv och
pådrivande roll.
Mot denna bakgrund föreslår RRV bl.a. att RSV skall ges vissa
möjligheter att göra resursavvägningar mellan de olika
koncerndelarna. Detta förslag ligger till grund för förslaget i
motion Sk802 (m) och utskottet ställer sig för sin del positivt
till det. Utskottet tillstyrker följaktligen motionen i denna
del.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
5. beträffande avvägningen av resurstilldelningen mellan
skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk802 yrkande 1
hos regeringen begär förslag om att Riksskatteverket i enlighet
med vad ovan anförts ges rätt att göra en avvägning av
resurstilldelningen till skattemyndigheternas och
kronofogdemyndigheternas verksamhet,
5. Befogenheten att besluta om indrivning (mom. 6)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf
(m), Jan-Olof Franzén (m) och Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "denna del" bort ha följande
lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas krav att
skattemyndigheterna bör ha befogenhet att besluta om och när
skatter och avgifter skall överlämnas för indrivning. De
nuvarande bestämmelserna är alldeles för stelbenta och torde i
många fall vara till förfång för exempelvis småföretag.
Motionärernas förslag torde även ligga väl i linje med
uppfattningen att RSV bör ges ökade ledningsfunktioner i vad
gäller samordningen av uppbörds- och indrivningsverksamheten.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna, och utskottet tillstyrker följaktligen med det anförda
motion Sk802 (m) även i denna del.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
6. beträffande befogenheten att besluta om indrivning
att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Sk802 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående en ökad befogenhet för RSV att besluta om indrivning,
6. Kontrollen av aktieförsäljningar (mom. 7)
Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Som ovan" och slutar med "aktuella motionsyrkandena" bort
ha följande lydelse:
Utskottet bedömer i likhet med motionärerna bakom motion Sk804
(v) att kontrollen av realisationsvinster vid försäljning av
aktier som köpts och sålts under samma år är i det närmaste
obefintlig och att detta förhållande medfört ett avsevärt
skatteundandragande. Utskottet delar vidare den i motionen
framförda uppfattningen att de åtgärder av lagteknisk och
praktisk natur som behövs för att komma till rätta med detta
förhållande -- bl.a. erforderlig dataregistrering av
transaktionerna -- är av relativt enkel beskaffenhet. Den i
motionen anvisade metoden, som bygger på en användning av de
uppgifter om transaktioner som finns hos VPC i kombination med
en registrering av aktuella aktiekurser, synes utskottet
användbar och värd att satsa på. Som framhålls i motionen måste
dessutom de tidigare s.k. tredjemansrevisionerna återinföras
om skattemyndigheterna skall kunna sköta kontrollen på ett
tillfredsställande sätt. Regeringen bör tillhållas att omgående
lägga fram ett förslag i enlighet med det anförda. Utskottet
föreslår att riksdagen som sin mening ger detta till känna för
regeringen.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
7. beträffande kontrollen av aktieförsäljningar
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk804
yrkande 3 och med anledning av motion 1994/95:Sk805 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
ett kontrollsystem för aktieförsäljningar,
7. Preliminär F-skatt och särskild A-skatt (mom. 8)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c),
Carl Fredrik Graf (m) och Jan-Olof Franzén (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Riksdagens beslut" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Beslutet i höstas, mot vilket m- och c-ledamöterna i
skatteutskottet reserverade sig, att höja uttaget av preliminär
F-skatt och särskild A-skatt var enligt utskottets uppfattning
felaktigt. Den prognos om näringslivets driftöverskott som
beslutet byggde på var illa underbyggd. I själva verket har
många framför allt småföretagare fortfarande en mycket svag
likviditet och de drabbas hårt av de nya reglerna. De tidigare
nivåerna på 105 % respektive 100 % uttag svarar bättre mot
bransch- och konjunkturvariationerna. Riksdagen bör därför
begära att regeringen lägger fram förslag om att återgå till de
nivåer för preliminärskatteuttaget som gällde före den senaste
höjningen. Motion Fi219 tillstyrks således i denna del.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
8. beträffande preliminär F-skatt och särskild A-skatt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi219 yrkande
12 hos regeringen begär förslag av innebörd att de nivåer som
gällde före den senaste höjningen av preliminärskatten på detta
område återställs,
8. Skattetillägg (mom. 9)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c),
Carl Fredrik Graf (m) och Jan-Olof Franzén (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "utskottet motionerna" bort
ha följande lydelse:
Av rättviseskäl och för att upprätthålla lojaliteten till
skattesystemet är det viktigt att reglerna om sanktionsavgifter
är utformade så att löntagare och företagare behandlas lika. Den
i 5 kap. 4 § taxeringslagen föreskrivna befrielsegrunden, som
gäller vid vissa fall av rättelse i fråga om inkomst av tjänst
eller kapital när kontrollmaterial finns tillgängligt för
skattemyndigheten, bör därför utsträckas till att gälla även i
inkomstslaget näringsverksamhet. Riksdagen bör med anledning av
motionerna Sk326 och Sk801 rikta ett uttalande härom till
regeringen.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
9. beträffande Skattetillägg
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk326 och
1994/95:Sk801 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört rörande en utsträckning av befrielsegrunden för
skattetillägg,
9. Tidsfrister för omprövning m.m. (mom. 11)
Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "motion Sk808" bort ha
följande lydelse:
Den nu gällande tidsfristen för ett omprövningsbeslut innebär
att ett omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel får
meddelas inom ett år efter utgången av taxeringsåret. Denna
regel är enligt utskottets mening inte tillfredsställande. Den
skattskyldige måste i rimlig tid kunna veta att deklarationen
har vunnit laga kraft. Beslut om omprövning till den
skattskyldiges nackdel bör därför endast få meddelas inom sex
månader efter utgången av taxeringsåret.
När det gäller respiträntan anser utskottet att debiterad
skatt efter avgörande i skattedomstol inte bör belastas med
ränta med mer än 12 månader från det att deklarationen lämnades
in. Mer än 12 månaders räntebelastning på den av
Skattemyndigheten hos länsrätten yrkade höjningen av skatten bör
således skattebetalaren inte behöva räkna med, även om ärendet
är komplicerat eller rättsläget oklart eller länsrätten av annan
anledning arbetar långsamt. Med en sådan tidsgräns skulle
skattebetalarnas ekonomiska handlingsfrihet kringskäras mindre
än i dag och behovet av att reservera likvida medel för en skatt
som kanske aldrig påförs minska. En sådan tidsgräns underlättar
också för den skattskyldige att använda medlen på annat sätt,
t.ex. för satsningar i produktiva investeringar av mer
långsiktig karaktär, avbetalning på lån etc. Vidare skulle
skattemyndigheterna stimuleras att snabbare avgöra rutinmål.
Härigenom ökar sannolikheten för att medel finns när det
slutliga avgörandet kommer, en eventuell konkurs kan kanske
undvikas, och staten torde således inte förlora på en dylik
tidsgräns.
Vad nu anförts bör enligt utskottets uppfattning riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
följaktligen motion Sk808.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
11. beträffande tidsfrister för omprövning m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk808 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
tidsfrister för omprövning och tid under vilken respitränta
utgår.
10. Nummerkonton i Schweiz (mom. 12)
Ronny Korsberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "motion Sk803" bort ha
följande lydelse:
Den schweiziska banksekretessen gör det möjligt att använda
nummerkonton i schweiziska banker för att gömma undan ett
kapitalinnehav. Många begagnar sig härav för att slippa att
betala skatt i Sverige eller dölja kriminellt åtkomna pengar.
Som framhålls i motionen har bl.a. Sverige haft dåliga
erfarenheter när det gällt att få fram uppgifter om pengar som
misstänkts härröra från mutor och som stoppats undan i
schweiziska banker. Det finns anledning att tro att andra länder
har haft liknande erfarenheter och att det därför kan finnas en
jordmån för ett internationellt agerande för att förmå Schweiz
att ändra policy i fråga om sin banksekretess. Sverige bör ta de
erforderliga initiativen, och utskottet tillstyrker således
motion Sk803 (mp).
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande nummerkonton i Schweiz
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört rörande den schweiziska banksekretessen.
Särskilda yttranden
1. Avvägningen av resurstilldelningen mellan
skattemyndigheternas och kronofogdemyndigheternas verksamhet
(mom. 5)
Michael Stjernström (kds) anför följande.
Kristdemokraterna har i en partimotion om skattepolitiken
(1994/95:Sk349) föreslagit åtgärder för att öka effektiviteten
i skatteindrivningen och därigenom öka skatteintäkterna med
netto 3 miljarder kronor t.o.m. 1998. Motionen behandlas av
lagutskottet i betänkandet 1994/95:LU23 som beräknas bli
föremål för behandling och beslut i kammaren den 7 april.
2. Redovisning av socialavgifternas ändamål på skattsedeln
(mom. 10)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) anför följande.
Skatte- och avgiftsbetalarna i vårt land har ett berättigat
krav på att få upplysning om hur mycket var och en betalar för
den välfärd som finansieras genom socialavgiftssystemet. Många
skattskyldiga drar härvid en självklar parallell med de
principer som gäller på marknaden i övrigt och som innebär att
den som tillhandahåller en vara eller en tjänst måste uppge
priset för varan eller tjänsten innan en affär kan göras upp.
För att få ökad förståelse för de besparingar som enligt alla
insiktsfulla bedömare kommer att bli nödvändiga om Sverige skall
återvinna sunda statsfinanser, måste skatte- och
avgiftsbetalarna på lämpligt sätt delges information om hur
mycket var och en betalar för de olika välfärdsområdena som
täcks av socialavgifterna. På samma sätt som för närvarande sker
på skattsedlarna för de skattebetalare som betalar F-skatt
skulle man på skattsedlarna för alla löntagare kunna ange hur
socialavgifterna fördelar sig på olika ändamål. Med dagens
ADB-teknik torde en sådan information på skattsedlarna inte
vålla några större tekniska eller praktiska svårigheter.
Motionärens uppslag saknar således inte välgrundade motiv och vi
avser att även i fortsättningen följa hur skattemyndigheterna
sköter informationen om skatterna och avgifterna till
allmänheten. För dagen avstår vi dock från att ställa något
yrkande.