I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner från den
allmänna motionstiden 1995 om beskattningen av företag och deras
ägare. Utskottet avstyrker motionerna med hänvisning till bl.a.
det arbete med företagsskattefrågor som pågår i
regeringskansliet.
Vid betänkandet fogas nio reservationer (m, c, fp, v, kds) och
ett särskilt yttrande (c).
Motionerna
1994/95:Sk301 av Göran Hägglund (kds) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
kommunalskattelagen att avdrag kan medges för kapitalförluster
vid rån.
1994/95:Sk311 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en utredning om konsekvenserna av ett
friare sätt att använda skogskontomedel i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1994/95:Sk327 av Eskil Erlandsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om snabb ändring av de lagbestämmelser som gäller skatteuttag av
olika slag i samband med rån och stöld.
1994/95:Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är
i fråga
11. att riksdagen beslutar om slopad dubbelbeskattning av
utdelning och kvarhållen vinst i aktiebolag enligt de regler som
gällde 1994 med verkan från den 1 januari 1996,
12. att riksdagen beslutar om de ändringar som följer av
slopad dubbelbeskattning från den 1 januari 1996 i enlighet med
vad som anförts i motionen,
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad och
förenklad beskattning av delägare i fåmansbolag i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1994/95:Sk332 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om lindrad och förenklad beskattning av
delägare i fåmansföretag i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1994/95:Sk334 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheten att avsätta medel i
vinstreserv.
1994/95:Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 6 om behovet av enklare
skatteregler för småföretagsverksamheten,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 8 om företagsbeskattningen inom
EU,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 8 om en anpassning av det
effektiva skatteuttaget för företag i Sverige upp till nivåerna
inom EU,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 8 om eventuella tillkommande
lättnader i företagsbeskattningen,
20. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ett riktat
kreditstöd enligt vad i motionen anförts under avsnitt 8,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 8 om en avveckling av
periodiseringsfonderna,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 8 om övervinster,
vinstdisponering och framtidsfond,
23. att riksdagen beslutar att höja skattesatsen för
bolagsskatten från 28 till 30 %.
1994/95:Sk342 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förlustavdrag i näringsverksamhet.
1994/95:Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av fåmansbolagsbeskattningen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avvecklad
dubbelbeskattning på avkastning på aktier i enlighet med vad i
motionen anförts,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att göra
royalty på patenterade uppfinningar skattefria under två år i
enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om grundprinciper för företagande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förenklade regler vid beskattning av
delägande i fåmansbolag.
1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffad
dubbelbeskattning enligt vad som anförts i motionen.
1994/95:Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
11. att riksdagen i anledning av proposition 1994/95:100
beslutar om ändring i lagen om återföring av
skatteutjämningsreserv i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:T605 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om reglerna för partrederier,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att återanskaffningsfonderna för skepp bör
återinföras.
1994/95:N272 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om företagsbeskattningen,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett
investeringsbidrag för småföretag enligt vad som anförts i
motionen.
1994/95:N300 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
4. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen
anförts om återförande av SURV-avsättningar.
1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att göra royalty på patenterade
uppfinningar skattefri i två år.
1994/95:A270 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen beslutar avskaffa dubbelbeskattningen på
aktier,
7. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av lindrad och förenklad beskattning av
delägare i fåmansbolag.
Utskottet
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet ett antal under den
allmänna motionstiden 1995 väckta motioner som gäller
beskattning av företag och deras ägare.
Förutom de motioner som behandlas här bereder utskottet
ytterligare några motionsyrkanden som tar upp frågor av
betydelse för beskattning av näringsverksamhet. Det gäller
främst yrkanden om att införa ett riskkapitalavdrag och att
återinföra en rätt till kvittning av underskott i
näringsverksamhet mot annan inkomst. Utskottet behandlar
sistnämnda frågor i ett annat betänkande under våren (bet.
1994/95:SkU20). Utskottet kommer senare också att behandla ett
antal motioner om yrkesfiskarnas skatteförhållanden.
Beskattning av aktieutdelning m.m.
Den skattereform som riksdagen beslutade år 1990 innebar att
aktievinster och utdelningar skulle beskattas efter den
generella skattesats om 30 % för kapitalinkomster som infördes
genom reformen (prop. 1989/90:110, SkU30).
Med verkan fr.o.m den 1 januari 1992 sänktes beskattningen av
aktievinster o.d. samt för värdepappersfonder och avkastning på
kapitalförsäkring till 25 % (prop. 1991/92:60, SkU10).
Sänkningen beslutades av den dåvarande riksdagen som ett första
led i en allmän sänkning av kapitalskattesatsen till 25 %. Samma
riksdag beslutade under hösten 1993 att fr.o.m. den 1 januari
1994 (prop. 1993/94:50, SkU15 och prop. 1993/94:234, SkU25)
undanta utdelning på aktier i svenska aktiebolag från
beskattning hos aktieägaren och att halvera skatten på reavinst
vid försäljning av svenska aktier, dvs. till en faktisk
skattesats på 12,5 % för fysiska personer. De nya reglerna
medförde ett stort antal följdändringar i olika författningar.
Hösten 1994 (prop. 1994/95:25, FiU1) ändrade riksdagen
tillbaka reglerna för beskattning av kapitalinkomster och därmed
aktievinster och utdelningar till läget efter 1990 års
skattereform. Kapitalinkomster beskattas följaktligen med 30 %
fr.o.m. den 1 januari 1995. Ett undantag är reavinster och
utdelning på andelar i allemansfond som beskattas med en faktisk
skattesats om 20 %.
I fyra motioner finns förslag av innebörd att skattelättnader
i fråga om utdelningar och aktievinster skall återinföras. Det
är motionerna Sk328 yrkandena 11 och 12 av Carl Bildt m.fl. (m),
Sk349 yrkande 4 av Alf Svensson m.fl. (kds), Fi211 yrkande 23 av
Lars Leijonborg m.fl. (fp) och A270 yrkande 4 av Gullan Lindblad
och Göthe Knutson (m).
Enligt motion Sk328 bör de regler som gällde under år 1994
återinföras fr.o.m. den 1 januari 1996. Enligt motion Sk349 bör
lättnaderna återinföras med hälften fr.o.m. den 1 januari 1996
och fullt ut fr.o.m. den 1 juli 1997.
I Sverige föreligger det en brist på industriellt inriktat
kapital. Det är därför av stor betydelse att skapandet av
riskvilligt kapital inte försvåras. Detta gäller för såväl små
som stora företag.
De skatteregler som gällde för utdelningar och aktievinster
under år 1994 innebar emellertid lättnader för företagens ägare
som inte med någon rimlig grad av säkerhet kan antas ha medfört
några positiva effekter på investeringar och sysselsättning.
Dessutom komplicerades regelsystemet av att det i praktiken
tillkom flera olika skattesatser för kapitalinkomsterna. Detta
förhållande och den ökade spännvidden mellan beskattningen av
inkomster av kapital och inkomster av arbete öppnade nya
möjligheter till skatteplanering.
Utskottet anser således att starka skäl talar emot ett
återinförande av de skattelättnader för utdelning och
aktievinster m.m. som gällde under år 1994. I den mån
motionärerna med de föreslagna åtgärderna syftar till att
stimulera tillgången på riskvilligt kapital vill utskottet
framhålla att de problem som framför allt de små och medelstora
företagen har när det gäller anskaffningen av riskvilligt
kapital för närvarande är föremål för beredning i
regeringskansliet. Näringsdepartementet och Finansdepartementet
avser också att analysera de små och medelstora företagens
beskattningssituation, mot bakgrund av bl.a. de synpunkter som
redovisats i regeringens näringslivs- resp. företagarråd.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna
Sk328 yrkande 11, Sk349 yrkande 4, Fi211 yrkande 23 och A270
yrkande 4.
Bolagsskattesats, reservering, m.m.
Vid 1990 års skattereform genomfördes omfattande ändringar i
företagsbeskattningen fr.o.m. 1992 års taxering. Bärande inslag
var att bolagsskattesatsen sänktes från 52 % till 30 % i
förening med att reserveringsmöjligheterna beskars.
Hösten 1993 sänktes bolagsskattesatsen ytterligare till 28 %
med verkan fr.o.m. 1995 års taxering (prop. 1993/94:50, SkU15).
Samtidigt avskaffades skatteutjämningsreserven, och
periodiseringsfond infördes som en ny allmän
reserveringsmöjlighet. Gjorda avsättningar till
skatteutjämningsreserv skulle till hälften återföras till
beskattning med början vid 1995 års taxering.
Bolagsskattesatsen ändrades inte i samband med att reglerna om
aktievinster och utdelning ändrades tillbaka till 30 % hösten
1994. Den skattefria upplösningen av skatteutjämningsreserven
begränsades dock till att avse en tiondel av gjorda
avsättningar. Återföringstiden förlängdes från fem till sju år.
Enligt den proposition som låg till grund för ändringarna fanns
det ett behov av att sänka skatteuttaget inom företagssektorn
med ca 2 miljarder kronor i förhållande till nivån enligt 1994
års regler (prop. 1994/95:25, FiU1). De skattelättnader som
gällde för ägarkapitalet under 1994 kombinerades nämligen med
skärpningar i företagsbeskattningen.
Det framgår av årets finansplan (prop. 1994/95:100 bilaga l)
att 2 miljarder kronor har avsatts till en reform som enligt
regeringens avsikt i första hand skall användas för att reducera
skatteuttaget för de mindre och medelstora företagen.
I motion Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) redovisas olika
förslag som gäller nivån på skatteuttaget i företagssektorn.
Enligt motionen bör Sverige verka för en minimiskattesats för
bolagsskatten inom EU på lägst 30 % (yrkande 17) och anpassa det
effektiva skatteuttaget på företag i Sverige upp till nivåerna
inom EU (yrkande 18). För 1996 bör bolagsskatten enligt motionen
bestämmas till 30 % (yrkande 23). Motionärerna anser att
riksdagen bör beställa ett förslag från regeringen om ett riktat
stöd till mindre företag under inkomståret 1996 i form av ett
skattepliktigt räntebidrag knutet till inventarieanskaffning och
som "betalas ut" i form av en skattereduktion och som skall
finansieras genom höjd bolagsskatt (yrkande 20). Motionärerna
vill vidare avveckla periodiseringsfonderna (yrkande 21) och
utreda ett system för beskattning av övervinster och införa
framtidsfonder (yrkande 22).
Enligt en annan motion av Gudrun Schyman m.fl., N272, bör
riksdagen uttala sig om företagsbeskattningens betydelse för
småföretagandet (yrkande 4). I samma motion finns också ett
yrkande om investeringsbidrag till småföretag (yrkande 5)
motsvarande yrkande 20 i motion Sk341.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen avstyrkt förslag
från Vänsterpartiet om olika åtgärder i syfte att skärpa
beskattningen av företagen. I fråga om åtgärder inriktade på de
mindre företagen vill utskottet hänvisa till vad utskottet nyss
anförde om det analysarbete som pågår. Utskottet avstyrker
motionsyrkandena.
Beträffande de skattelättnader i företagssektorn som har
aviserats i proposition 1994/95:25 yrkar Marianne Andersson
m.fl. (c, m, fp) i motion Sk334 att riksdagen bör uttala sig för
att viss del av utrymmet för sänkt skatteuttag på företag skall
användas till ett system med lönebaserade vinstreserveringar.
Ett yrkande om att riksdagen bör uttala att eventuella
skattelättnader för företagssektorn skall tillkomma mindre
företag finns i motion Sk341 yrkande 19 av Gudrun Schyman m.fl.
(v).
Som utskottet nyss redovisade är avsikten att ett reducerat
skatteuttag skall vara inriktat på små och medelstora företag.
Hur detta närmare skall ske måste först få prövas i den pågående
beredningen. Utskottet avstyrker motionärernas förslag om att
riksdagen skall besluta tillkännagivanden till regeringen i
frågan.
De regler för återföring av skatteutjämningsreserv som
utskottet nyss berörde har tagits upp i två motioner av Olof
Johansson m.fl. (c). Enligt dessa motioner, Fi219 yrkande 11 och
N300 yrkande 4, skall upplösning av gjorda avsättningar till
skatteutjämningsreserv ske i enlighet med de regler som
beslutades hösten 1993.
Flera skäl talar enligt utskottets mening emot motionärernas
förslag. Ett viktigt skäl är att endast företag som har gjort
avsättningar till skatteutjämningsreserv skulle få del av den
förmån som består i att endast hälften av återföringen
beskattas. I jämförelse med dessa företag skulle företag som har
avstått från att göra avsättningar missgynnas. Åtgärden skulle
därmed leda till ett otillfredsställande resultat ur
rättvisesynpunkt. Skattebortfallet skulle också bli betydande.
Utskottet avstyrker motionsyrkandena.
Enligt motion Sk342 yrkande 2 av Bengt Silfverstrand och Bo
Bernhardsson (s) bör riksdagen beställa en översyn av reglerna
om underskottsavdrag i näringsverksamhet.
Motionärerna anser att rätten att göra underskottsavdrag i
första hand bör förbehållas nya företag, där det ofta framstår
som naturligt att de första åren inte genererar några vinster.
Enligt de regler som gällde före 1990 års skattereform fanns
tidsmässiga begränsningar i möjligheten att utnyttja en
skattemässig förlust. Fysiska personer kunde utnyttja en förlust
under en följande sexårsperiod och ett aktiebolag eller en
ekonomisk förening under en följande tioårsperiod.
Det var ett framträdande inslag i skattereformen att den
tidsmässiga begränsningen i rätten att utnyttja en skattemässig
förlust togs bort. Utskottet anser det inte vara motiverat att
överväga en inskränkning härvidlag. Givetvis måste de spärregler
som skall förhindra att möjligheten till förlustutjämning
används för skatteundandraganden i olika former vara utformade
på ett effektivt sätt. Utskottet anser emellertid att det inte
finns någon anledning att utreda frågan om en tidsmässig
inskränkning i rätten att utnyttja underskottsavdrag.
Följaktligen avstyrker utskottet motionen.
I motion T605 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) förordas att det
görs en översyn av reglerna för partrederier (yrkande 3) och att
återanskaffningsfonderna för skepp skall återinföras (yrkande
4).
Beträffande de skatteregler som har betydelse för
partrederier vill utskottet erinra om att de begränsningar
som tidigare gällde i fråga om avdrag för underskott i
rederirörelse upphävdes vid 1990 års skattereform. Den
reformering av skattereglerna för enskild näringsverksamhet som
har genomförts fr.o.m. 1995 års taxering har betydelse även för
fysiska personer som är delägare i ett partrederi. Det torde
enligt utskottets mening inte finnas ett behov av att sätta i
gång en särskild utredning om partrederiernas
skatteförhållanden.
När det gäller den andra frågan som motionärerna tar upp vill
utskottet erinra om att 1990 års skattereform innebar sänkt
skattesats i förening med beskurna reserveringsmöjligheter.
Fartygsfond m.fl. reserveringsformer avskaffades. En allmän
reserveringsmöjlighet som fr.o.m. 1995 års taxering ersatts med
periodiseringsfond infördes i stället. Enligt utskottets mening
bör riksdagen inte besluta att återinföra rätten till avsättning
till fartygsfond.
Utskottet avstyrker motion T605 yrkandena 3 och 4.
Skattereglerna för enskilda näringsidkare
Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag beskattas
fr.o.m. 1995 års taxering enligt nya regler (prop. 1993/94:50,
SkU15). Ett framträdande inslag i de nya reglerna är att enskild
näringsverksamhet som en person driver här i landet blir en
förvärvskälla. De nya reglerna medger vidare att vinstmedel kan
behållas i näringsverksamheten som expansionsmedel och beskattas
efter samma skattesats som för aktiebolagen, 28 %.
Expansionsmedlen kan återinvesteras i verksamheten utan att
detta medför ytterligare beskattning.
I motion Sk341 yrkande 11 av Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslås
en utredning i syfte att förenkla skattereglerna för
småföretagare. Motionärerna hänvisar till den kritik som i olika
sammanhang har riktats mot reglerna därför att de är mycket
komplicerade.
Utskottet anser att ett bekymmer med reglerna för enskild
näringsverksamhet är att de i vissa delar är komplicerade. Som
anförs i motionen och som utskottet också tidigare har
framhållit är det främst reglerna om räntefördelning och
expansionsmedel som är svårtillgängliga. Detta fick vid
genomförandet av reformen dock vägas mot bl.a. intresset av att
ge enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag samma
möjligheter att expandera verksamheten med lågbeskattade medel
som aktiebolag.
Utskottet har tidigare uttalat att tillämpningen av reglerna
bör följas upp och utvärderas. En systematisk översyn av
inkomstskatteförfattningarna pågår också i regeringskansliet.
Utskottet utgår ifrån att de möjligheter som finns att förenkla
reglerna för enskild näringsverksamhet tas till vara i dessa
sammanhang. Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte
finns ett behov av ett tillkännagivande till regeringen om en
särskild utredning. Följaktligen avstyrker utskottet motionen.
Beskattning av delägare i fåmansföretag, m.m.
I motionerna Sk328 yrkande 13 av Carl Bildt m.fl. (m), Sk332
av Eva Björne (m), Sk350 yrkande 3 av Göte Jonsson och Ulf Melin
(m) samt A270 yrkande 7 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)
hemställs att beskattningen av delägare i fåmansföretag skall
lindras och förenklas. Motionärerna nämner bl.a. principerna för
fördelning av inkomst mellan arbetsinkomster och
kapitalinkomster. Motion Sk350 innehåller i yrkande 1 även ett
förslag om att riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen
skall uttala att svensk företagsamhet skall bygga på fri
företagsamhet och privat ägande och att familjeföretagandet
skall värnas.
Fåmansföretagen berörs även i motion Sk349 yrkande 3 av Alf
Svensson m.fl. (kds). Enligt motionen bör det göras en översyn
av skattereglerna i syfte att skapa bättre förutsättningar för
företagande och nyföretagande.
Utskottet har tidigare i betänkandet berört det arbete som
pågår i regeringskansliet för att på olika sätt förbättra de små
och medelstora företagens möjlighet att utvecklas och att få
tillgång till riskvilligt kapital. Vid sidan av det nämnda
arbetet pågår inom Finansdepartementet även en översyn av olika
frågor som gäller fåmansföretagens beskattning.
Utskottet anser att det arbete som pågår bör avvaktas och ser
inte något skäl till att riksdagen skall besluta om
tillkännagivanden i enlighet med motionsyrkandena. Utskottet
avstyrker därför motionerna Sk328 yrkande 13, Sk332, Sk349
yrkande 3, Sk350 yrkandena 1 och 3 och A270 yrkande 7.
Skogskontoreglerna
I motion Sk311 yrkar Kjell Ericsson (c) att det skall utredas
om skogskontomedel kan få användas för att investera i nya
näringar i den kommun där medlen förvärvats. En sådan utredning
skulle enligt motionen även kunna omfatta möjligheten att under
vissa förutsättningar skattefritt få använda skogskontomedel
för att t.ex. investera i en ny förvärvskälla.
Liknande yrkanden har tidigare avstyrkts av utskottet. Det
viktiga med skogskontot är att det ger möjlighet att utjämna
inkomster mellan olika år. Om det skulle införas en möjlighet
att utan avskattning använda skogskontomedel för olika ändamål
skulle ett i princip nytt reserveringssystem skapas. Utskottet
vill framhålla att de regler som gäller för fysiska personers
näringsverksamhet fr.o.m. 1995 års taxering ger näringsidkaren
betydligt bättre förutsättningar än vad som gällde tidigare att
expandera sin verksamhet och att driva flera olika verksamheter
som en förvärvskälla. Utskottet anser med hänsyn härtill att en
sådan utvidgning av skogskontosystemet som motionären
eftersträvar inte bör övervägas. Utskottet avstyrker motionen.
Royalty
Enligt motionerna Sk349 yrkande 5 och N301 yrkande 5 av Alf
Svensson m.fl. (kds) bör royaltyinkomster för patenterade
uppfinningar skattebefrias under de två första åren.
Ett liknande förslag fanns med i ett utredningsbetänkande från
Innovationsutredningen (SOU 1993:84). Detta och andra
skatteförslag från utredningen redovisades i förra årets
budgetproposition (prop. 1993/94:100 bilaga 13) och ansågs där
inte aktuella att genomföra. Utskottet har tidigare avstyrkt
yrkanden med samma inriktning med hänvisning till bl.a. de
allmänna förbättringar som ägt rum i företagsbeskattningen.
Utskottet finner inte skäl att ompröva det tidigare
ställningstagandet beträffande skattefrågan och avstyrker därför
motionerna Sk349 yrkande 5 och N301 yrkande 5. När det gäller
innovationsfrämjande åtgärder vill utskottet dock i sammanhanget
erinra om att det framgår av årets budgetproposition (prop.
1994/95:100 bilaga 13) att NUTEK och Stiftelsen
Innovationscentrum har för avsikt att avtala om ett närmare
samarbete i fråga om stöd till enskilda innovationer och andra
innovationsfrämjande åtgärder.
Kapitalförlust vid rån
I motion Sk301 av Göran Hägglund (kds) yrkas att det genomförs
en lagändring som medger avdrag för kapitalförluster vid rån.
Motsvarande yrkande beträffande rån och stöld finns även i
motion Sk327 av Eskil Erlandsson (c).
Utskottet har vid tidigare behandling av liknande yrkanden
inte varit främmande för att reglerna kan behöva ändras och har
förutsatt att regeringen uppmärksammar detta. Frågan ingår också
i direktiven (dir. 1994:64) till den utredning som gör en
översyn av bestämmelserna om kapitalförlust och
organisationskostnader. Utredningen skall enligt direktiven vara
klar före utgången av 1995.
Utskottet anser att resultatet av utredningsarbetet bör
avvaktas och avstyrker därför motionerna Sk301 och Sk327.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande beskattning av aktieutdelning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkandena 11
och 12, 1994/95:Sk349 yrkande 4, 1994/95:Fi211 yrkande 23
och 1994/95:A270 yrkande 4,
res. 1 (m, fp, kds)
2. beträffande nivån på skatteuttaget i företagssektorn
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk341 yrkandena 17,
18, 20--23 och 1994/95:N272 yrkandena 4 och 5,
res. 2 (v)
3. beträffande skattelättnader i företagssektorn
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk334 och
1994/95:Sk341 yrkande 19,
res. 3 (v)
4. beträffande återföring av skatteutjämningsreserv
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi219 yrkande 11 och
1994/95:N300 yrkande 4,
res. 4 (c)
5. beträffande underskottsavdrag
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk342 yrkande 2,
6. beträffande partrederier, m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:T605 yrkandena 3 och 4,
res. 5 (m)
7. beträffande skattereglerna för enskilda näringsidkare
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk341 yrkande 11,
res. 6 (v)
8. beträffande beskattningen av delägare i fåmansföretag,
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 13,
1994/95:Sk332, 1994/95:Sk349 yrkande 3, 1994/95:Sk350
yrkandena 1 och 3 och 1994/95:A270 yrkande 7,
res. 7 (m, kds)
9. beträffande skogskontoreglerna
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk311,
10. beträffande royalty
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk349 yrkande 5 och
1994/95:N301 yrkande 5,
res. 8 (kds)
11. beträffande kapitalförlust vid rån och stöld
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk301 och
1994/95:Sk327.
res. 9 (kds)
Stockholm den 21 mars 1995
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren
(m), Anita Johansson (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson
(m), Rolf Kenneryd (c), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s),
Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp),
Michael Stjernström (kds), Lars U Granberg (s), Ingibjörg
Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m), Susanne Eberstein (s)
och Per Rosengren (v).
Reservationer
1. Beskattning av aktieutdelning m.m. (mom. 1)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Isa Halvarsson (fp),
Jan-Olof Franzén (m), Michael Stjernström (kds) och Carl Erik
Hedlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "De skatteregler" och slutar med "yrkande 4" bort ha
följande lydelse:
Skattesystemet bör så långt möjligt vara neutralt, t.ex. genom
att beskattningen inte skall påverka ett företags val av
finansiering med nyemission eller lån. Avkastning av kapital bör
behandlas likvärdigt i skattehänseende. De överväganden som
gjordes hösten 1993 när den dåvarande riksdagen införde ett
system för enkelbeskattning av bolagsinkomster utgick från detta
grundläggande förhållande (prop. 1993/94:50, SkU15). Den
dubbelbeskattning som tidigare gällde innebar att avkastning på
det riskbärande egna kapitalet i aktiebolag normalt beskattades
med 51 %, medan avkastningen på riskfritt sparande beskattades
med 30 %. Detta förhållande försvårade riskkapitalförsörjningen
och därmed den expansion som kan ge de nödvändiga nya
arbetstillfällena i privat sektor.
Hösten 1994 genomfördes på förslag av den socialdemokratiska
regeringen en rad ändringar som innebär försämrade villkor för
företagande; bl.a. återinfördes dubbelbeskattningen av det egna
kapitalet. Denna åtgärd medför negativa effekter för expansion
och nyföretagande, särskilt med hänsyn till de svårigheter att
få tillgång till riskvilligt kapital som företagen har i dag.
Utskottet anser att riksdagen bör besluta om en återgång till
neutral beskattning av kapitalinkomster genom slopad
dubbelbeskattning. Enligt utskottets mening bör regeringen få i
uppdrag att lägga fram erforderliga förslag till riksdagen med
sikte på att riksdagen skall kunna ta beslut om lagstiftningen
tidigt under hösten 1995.
dels att utskottet under moment 1 bort hemställa:
1. beträffande beskattning av aktieutdelning m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk328
yrkandena 11 och 12, 1994/95:Sk349 yrkande 4, 1994/95:Fi211
yrkande 23 och 1994/95:A270 yrkande 4 hos regeringen begär ett
förslag om slopad dubbelbeskattning av bolagsinkomster enligt
vad som ovan anförts.
2. Nivån på skatteuttaget i företagssektorn (mom. 2)
Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker motionsyrkandena"
bort ha följande lydelse:
Sverige har en av industrivärldens lägsta beskattningar av
bolagsvinster. I praktiken har vi kanske det lägsta effektiva
skatteuttaget efter reserveringar.
Inom EU har en utredning, Ruding-kommissionen, föreslagit
bl.a. att bolagsskatten i medlemsländerna skall ligga på en
miniminivå på 30 %. Sverige bör verka för att detta förslag
förverkligas. Den effektiva bolagsskatten i Sverige bör också
över tiden höjas till vad som är normalt inom EU. För
inkomståret 1996 bör en process för anpassning till
internationella skatteförhållanden ske genom en höjning av
företagsskatten till 30 %. Vidare bör det system med
periodiseringsfonder som fr.o.m. 1995 års taxering ersätter
SURV-systemet avvecklas och helt återföras till beskattning. I
vilken takt och på vilket sätt detta kan ske bör avgöras efter
en särskild utredning. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Höjningen av bolagsskatten till 30 % kan under inkomståret
1996 beräknas ge ökade skatteinkomster på 2 miljarder kronor.
Detta skapar ett utrymme för bl.a. ett särskilt investeringsstöd
till mindre företag under inkomståret 1996 enligt förslaget i
Vänsterpartiets motioner Sk341 yrkande 20 och N272 yrkande 5.
Stödet bör utformas som ett räntebidrag som skall utgå vid
nyanskaffning av inventarier i enlighet med vad som närmare
utvecklas i motionerna. För att kompensera de småföretag som har
problem med banksystemet och de höga räntenivåer som bankerna
tar ut i Sverige är det angeläget att det riktade stödet kan
införas skyndsamt. Riksdagen bör hos regeringen begära förslag
till ett sådant riktat stöd som förordas i motionerna inom en
kostnadsram för statskassan på 1,3 miljarder kronor. När det
gäller åtgärder som inriktas på de små och medelstora företagen
kommer i annat sammanhang i riksdagen att prövas olika förslag
från Vänsterpartiet. Det gäller t.ex. ett förslag om att befria
enskilda firmor och jämställda företag från egenavgifter upp
till viss inkomstnivå.
Industrin har nu bra konjunkturer och går mot goda vinster.
Det finns dock en risk att erfarenheterna från 1980-talet kan
upprepas, dvs. ge ett högt uppdrivet vinstläge som inte leder
till långsiktiga investeringar. En sådan utveckling kan dessutom
försvåra förutsättningarna för en sammanhållen avtalsrörelse. I
sämsta fall kan ett högt uppdrivet vinstläge bidra till att
driva upp inflationen och brukas för spekulativa affärer. Det
bör nu i tid utredas vilka åtgärder som kan vidtas för att
förhindra en sådan utveckling. En väg som tidigare prövats är
någon form av vinstdelningsskatt eller vinstdisposition för det
som kan betecknas som "övervinster". Det bör i särskild ordning
utredas hur en sådan åtgärd kan utformas. Det bör också prövas
om en sådan vinstdisposition kan knytas till särskilda fonder --
framtidsfonder, för fortbildning och kompetensutveckling i
företagen. Inkomsterna från den av Vänsterpartiet föreslagna
höjda bolagsskatten bör under ett inledande skede kunna styras
till sådana fonder. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
detta till känna.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet motionerna
Sk341 yrkandena 17--23 och N272 yrkandena 4 och 5.
dels att utskottet under moment 2 bort hemställa:
2. beträffande nivån på skatteuttaget i företagssektorn
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk341
yrkandena 17, 18, 20--23 och 1994/95:N272 yrkandena 4 och 5
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionerna om bolagsbeskattningen, avveckling av
periodiseringsfonderna och utredning av en vinstdelningsskatt
och framtidsfonder samt att riksdagen begär att regeringen
lägger fram ett förslag om ett särskilt investeringsstöd till
mindre företag under inkomståret 1996 i enlighet med motionerna.
3. Skattelättnader i företagssektorn (mom. 3)
Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Som utskottet" och slutar med "i frågan" bort ha följande
lydelse:
Det är viktigt att stärka de mindre företagens roll i den
svenska ekonomin. Det gäller att få i gång nya företag, men
också att skapa förutsättningar för existerande företag att
utvecklas. I den ekonomisk-politiska proposition (prop.
1994/95:25) som regeringen lämnade till riksdagen i höstas
aviserades att 2 miljarder kronor skulle sättas av till att
sänka skatteuttaget i företagssektorn. Av statsfinansiella skäl
är det mycket tveksamt att genomföra en sådan skattesänkning. Om
man av närings- och sysselsättningspolitiska skäl skall överväga
detta bör skattelättnaderna i främsta rummet komma den mindre
företagsamheten till godo. Regeringen har i finansplanen gett
uttryck för ett liknande synsätt. Riksdagen bör redan nu se till
att det utrymme på 2 miljarder kronor som regeringen har
reserverat för skattesänkningar inom företagssektorn verkligen
kommer att satsas på de små och medelstora företagen. Riksdagen
bör därför som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts i motion Sk341 angående inriktningen på de eventuella
skattelättnader som kan komma att utgå till företagssektorn.
dels att utskottet under moment 3 bort hemställa:
3. beträffande skattelättnader i företagssektorn
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande
19 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om att eventuella skattelättnader i företagssektorn skall
tillkomma mindre företag och avslår motion 1994/95:Sk334.
4. Återföring av skatteutjämningsreserv (mom. 4)
Rolf Kenneryd (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Flera skäl" och på s. 7 slutar med "avstyrker
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Det är angeläget att företagens kapitalförsörjning inte i
rådande ekonomiska läge utsätts för ytterligare påfrestningar.
Riksdagens beslut från i höstas om att beskatta 90 % av
skatteutjämningsreserver som återförs till beskattning bör
ändras. I stället bör riksdagen återgå till de ursprungliga
reglerna enligt vilka endast hälften av gjorda avsättningar
skall återföras till beskattning. Detta innebär att utskottet
tillstyrker motionerna F219 yrkande 11 och N300 yrkande 4. Det
bör ankomma på regeringen att skyndsamt återkomma med ett
lagförslag till riksdagen.
dels att utskottet under moment 4 bort hemställa:
4. beträffande återföring av skatteutjämningsreserv
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fi219
yrkande 11 och 1994/95:N300 yrkande 4 hos regeringen begär
förslag om återföring av skatteutjämningsreserv i enlighet med
vad utskottet anfört.
5. Partrederier, m.m. (mom. 6)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Jan-Olof Franzén och Carl
Erik Hedlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Beträffande de" och slutar med "och 4" bort ha följande
lydelse:
Nyanskaffningar i rederinäringen är mycket kapitalkrävande.
Särskilt för de mindre rederierna är kapitalanskaffningen ett
mycket stort problem. Skattereglerna i samband med
kapitalkrävande investeringar i rederiverksamhet bör analyseras
närmare av en utredning som bör lägga fram förslag till lämpliga
åtgärder. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottet under moment 6 bort hemställa:
6. beträffande partrederier, m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:T605
yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om utredning rörande investeringar i
rederiverksamhet.
6. Skattereglerna för enskilda näringsidkare (mom. 7)
Per Rosengren (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet anser" och slutar med "utskottet motionen" bort
ha följande lydelse:
De enskilda näringsidkarna har länge varit en skattemässigt
missgynnad företagargrupp i förhållande till de juridiska
personerna -- aktiebolagen. Materiellt sett har läget dock
förbättrats avsevärt genom den reformering av beskattning av
enskild näringsverksamhet som riksdagen beslutade om fr.o.m.
1995 års taxering.
Ett problem är att de nya reglerna för de enskilda
näringsidkarna är mycket komplicerade. Detta gäller bl.a.
reglerna för expansionsmedel och räntefördelning. I samband med
riksdagens beslut riktade bl.a. Lagrådet kritik mot reglernas
komplexitet. Lagrådet ansåg att ytterligare ansträngningar
skulle gjorts för att förenkla systemet (se proposition
1993/94:50 s. 171). Detta var och är en allvarlig kritik. Med
de regler som införts blir småföretagen ännu mer beroende av
redovisningsfirmor. Komplexiteten i lagstiftningen gör att
småföretagarna i större utsträckning kommer att behöva köpa
kvalificerad rådgivning.
Det är inte rimligt att en småföretagare skall behöva lägga
ned mycket tid och stora kostnader för att ha möjlighet att
rätta sig efter komplicerade skatteregler. En utredning bör ges
i uppdrag att se över reglerna i syfte att få fram enklare
system för småföretagsamheten. Detta bör riksdagen ge regeringen
till känna.
dels att utskottet under moment 7 bort hemställa:
7. beträffande skattereglerna för enskilda näringsidkare
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande
11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en översyn av skattereglerna för enskild näringsverksamhet.
7. Beskattningen av delägare i fåmansföretag, m.m. (mom. 8)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Jan-Olof Franzén (m),
Michael Stjernström (kds) och Erik Hedlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet har" och på s. 9 slutar med "yrkande 7" bort ha
följande lydelse:
Reglerna för beskattning av fåmansföretag måste reformeras så
att de ger bättre förutsättningar för företagande och
nyföretagande. En utgångspunkt måste vara att det som inte kan
betecknas som arbetsinkomst skall beskattas som kapitalinomst.
Reglerna bör reformeras vad beträffar såväl utdelningar som
reavinster. De spärregler som är nödvändiga bör begränsas på ett
sådant sätt att inte expansion och tillväxt motverkas.
Regeringen bör se till att hithörande frågor får en skyndsam
behandling.
dels att utskottet under moment 8 bort hemställa:
8. beträffande beskattningen av delägare i fåmansföretag,
m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk328
yrkande 13, 1994/95:Sk332, 1994/95:Sk349 yrkande 3,
1994/95:Sk350 yrkandena 1 och 3 och 1994/95:A270 yrkande 7
begär en översyn och förslag till ändrade regler för
beskattningen av fåmansföretag i enlighet med vad som ovan
anförts.
8. Royalty (mom. 10)
Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Ett liknande" och slutar med "innovationsfrämjande
åtgärder" bort ha följande lydelse:
Innovationer tas inte tillräckligt väl om hand i Sverige.
Varken enskilda innovatörers verksamhet eller den forskning som
sker inom företagen ges nödvändig stimulans. Förutom ett allmänt
bra investerings- och företagsklimat måste olika åtgärder vidtas
för att främja svenska innovationer. En åtgärd bör vara att
medge skattefrihet under två år för royalty på patenterade
uppfinningar. Detta skulle höja innovationstakten, snabbare
omsätta innovationer på marknaden och minska incitamenten att
placera royaltyinkomster utomlands. Utskottet förutsätter att en
sådan åtgärd kan genomföras skyndsamt. Riksdagen bör med bifall
till motionerna från Kristdemokraterna Sk349 yrkande 5 och N301
yrkande 5 ge regeringen detta till känna.
dels att utskottet under moment 10 bort hemställa:
10. beträffande royalty
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk349
yrkande 5 och 1994/95:N301 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionerna anförts om att göra
royalty på patenterade uppfinningar skattefri i två år.
9. Kapitalförlust vid rån och stöld (mom. 11)
Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet har vid" och slutar med "och Sk327" bort
ha följande lydelse:
Hittillsvarande rättspraxis tycks innebära att det endast är
banker som kan få avdrag för förlust av pengar vid t.ex. ett
rån. Regeringen tillsatte i juni förra året en utredning som
skall se över kapitalförlustbegreppet, bl.a. skattefrågorna i
samband med att andra näringsidkare än banker förlorar pengar
vid rån eller stöld. Dessa skattefrågor bör enligt utskottets
mening utredas med förtur, så att det blir möjligt att ändra
lagstiftningen med verkan fr.o.m. den 1 juli 1995. Utskottet
tillstyrker följaktligen motionerna Sk301 och Sk327.
dels att utskottet under moment 11 bort hemställa:
11. beträffande kapitalförlust vid rån och stöld
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk301 och
1994/95:Sk327 hos regeringen begär förslag till ändring av
skattereglerna i samband med rån och stöld i enlighet med vad
utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Beskattning av aktieutdelning m.m. (mom. 1)
Rolf Kenneryd (c) anför:
Riksdagen beslutade under hösten 1994 om en rad förändringar
inom skatteområdet. I flera fall rörde det sig om förändringar
av regler, som varit i kraft under kort tid. Centerpartiet
reserverade sig mot en rad av dessa beslut.
Med hänvisning till behovet av att undvika alltför stor
ryckighet i olika skatteregler och till att det i högkonjunktur
är lättare att fördra skevheter i skattesystemet, har vi
övergångsvis accepterat merparten av de beslutade
förändringarna. Det gäller bl.a. beskattning av
aktieutdelningar.
Vår principiella inställning är emellertid alltjämt att den
s.k. dubbelbeskattningen av aktier skall elimineras. Vi avser
att under senare riksmöten återkomma med förslag härom.