Skatteutskottets betänkande
1994/95:SKU20

Skattepolitik


Innehåll

1994/95
SkU20

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motioner från den allmänna
motionstiden rörande beskattningens allmänna utformning,
skatteuttaget m.m. Utskottet behandlar också en i
budgetpropositionen aviserad skärpning av reglerna om särskilt
grundavdrag för pensionärer med kapitalinkomster.
Utskottet avstyrker den i propositionen föreslagna ändringen
av det särskilda grundavdraget med hänvisning till de tekniska
och fördelningspolitiska problem som förslaget medför. En i
propositionen föreslagen följdändring, som innebär lättnader i
inkomstprövningen av bostadstilläggen, blir alltså inte aktuell.
Utskottet förordar att budgetförstärkningen -- totalt ca 800
miljoner kronor -- i stället inhämtas genom en ändring av det
allmänna grundavdraget. Detta avdrag sänks enligt utskottets
förslag från 0,25 till 0,24 basbelopp. Jämfört med dagens regler
innebär förslaget att grundavdraget fr.o.m. årsskiftet minskar
med 300 eller 400 kr för alla, utom för de pensionärer som är
berättigade till förhöjt, särskilt grundavdrag.
I övrigt avstyrker utskottet de föreliggande motionerna.
Till betänkandet har fogats 32 reservationer och tre särskilda
yttranden.

Propositionen

I budgetpropositionen 1994/95:100 bil. 6 B II Försäkring vid
ålderdom m.m., s. 81 punkt 1, föreslår regeringen
(socialdepartementet) att riksdagen godkänner vad regeringen
anfört om förändring av reglerna om särskilt grundavdrag för
pensionärer (s. 77--78). Mot bakgrund av det ansträngda
statsfinansiella läget anser regeringen att en avtrappning av
detta särskilda grundavdrag bör återinföras fr.o.m. inkomståret
1996 för pensionärer som vid sidan av pensionen också har
kapitalinkomster. Förslaget beräknas medföra ökade intäkter för
staten med 1 200 miljoner kronor per år. Regeringen avser att
under år 1995 lägga fram förslag till de lagändringar som
behövs.
Som en följdändring föreslår regeringen att de ökade
marginaleffekter som uppstår på grund av avtrappningen mot
kapitalinkomster skall motverkas genom lättnader i reglerna om
avtrappning bostadstillägg till pensionärer som har
förmögenhetstillgångar. Detta förslag behandlas av
socialförsäkringsutskottet tillsammans med vissa begränsningar
av bostadstilläggen (s. 77, 81, 86--91) och beräknas öka
utgifterna för bostadstillägget med ca 400 kr per år.

Motionerna

1994/95:Sk303 av Gullan Lindblad och Leif Carlson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rätten till avdrag för vissa tjänster i
hemmet.
1994/95:Sk305 av Rune Rydén och Tuve Skånberg (m, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för avdrag på
skatt för donationer till ideella ändamål, forskning m.m.
1994/95:Sk307 av Lars Stjernkvist och Inge Carlsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en översyn av reglerna för
reseavdrag för studerande.
1994/95:Sk308 av Inga Berggren m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avdragsrätten för arbetsresor bör
utvidgas till att gälla resor till och från barnomsorg.
1994/95:Sk313 av Jan Backman och Inga Berggren (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att bevara det kulturarv som
ligger i de skånska slotten och herrgårdarna.
1994/95:Sk317 av Karl-Göran Biörsmark och Elver Jonsson (fp)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
avdragsrätt för vissa gåvor till ideellt och humanitärt arbete.
1994/95:Sk318 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett omedelbart avskaffande av
sambeskattningen av förmögenhet.
1994/95:Sk320 av Ulf Kristersson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om värdet av frivilligorganisationernas
arbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en utredning för att hitta
former för avdragsrätten som är effektiva och som reducerar de
offentliga kostnaderna i motsvarande mån som skatteintäkterna
minskar.
1994/95:Sk322 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arvs- och gåvoskatten.
1994/95:Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är
i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts beträffande inriktningen av skattepolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts beträffande åtgärder i syfte att minska
skattekilen på arbete inom tjänstesektorn,
4. att riksdagen beslutar avskaffa lagen om allmän löneavgift
med verkan från den 1 januari 1996,
6. att riksdagen beslutar sänka den statliga
inkomstskattesatsen från 25 till 20 % från den 1 januari 1996
i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar om fullt inflationsskydd inom
inkomstbeskattningen från den 1 januari 1996 i enlighet med vad
som anförts i motionen,
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt
skattesats vid beskattning vid inkomst av kapital i enlighet med
vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen beslutar återinföra de regler för kvittning
av underskott i näringsverksamhet som gäller 1994 fr.o.m.
beskattningsåret 1995 i enlighet med vad som anförts i motionen,
15. att riksdagen beslutar avskaffa den statliga
förmögenhetsskatten fr.o.m. beskattningsåret 1995 i enlighet med
vad som anförts i motionen,
19. att riksdagen beslutar sänka avkastningsskatten på
pensionssparande och kapitalförsäkringar i enlighet med vad som
anförts i motionen.
20. att riksdagen avslår förslaget om avtrappning av det
särskilda grundavdraget för pensionärer.
1994/95:Sk329 av Eva Flyborg m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utvidga avdragsrätten för resor till och
från jobbet med resor till och från barnomsorg till dess att
barnet fyllt 10 år.
1994/95:Sk330 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändring i gällande lagstiftning i syfte att
skapa likvärdiga möjligheter för föräldraaktivitet vid kommunala
förskolor och vid fristående förskolor.
1994/95:Sk331 av Eva Flyborg och Erling Bager (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den nuvarande skattelagstiftningens
regler beträffande intjänande av pengar i samband med ideell
föreningsverksamhet som utförs av ungdomar under 18 år skall
undantas beskattningsrätt.
1994/95:Sk333 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c, kds) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utreda hur ett riskkapitalavdrag för
privatpersoner kan utformas.
1994/95:Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 2.4 om skattereformens
fördelningseffekter samt en snabb och samlad redovisning av
utredningsarbetet i denna fråga,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 2.2 om skattepolitikens
allmänna inriktning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 3.1 om värnskatten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 3.1 om grundavdraget,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till slopat
grundavdrag enligt vad i motionen anförts under avsnitt 3.2,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjt
grundavdrag enligt vad i motionen anförts under avsnitt 3.3,
7. att riksdagen beslutar om ett nytt skikt i skatteskalan
enligt vad i motionen anförts under avsnitt 3.4,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 7.0 om behovet av
internationell kontroll och minimiskatteregler för
kapitalbeskattningen,
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till halverad
avdragsrätt för privata pensionsförsäkringar enligt vad i
motionen anförts under avsnitt 7.1,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 7.2 om avvecklad avdragsrätt
för låneräntor,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpt
avdragstak enligt vad i motionen anförts under avsnitt 7.2,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 9.2 om förmögenhetsskatten,
27. att riksdagen beslutar att skärpa skatteskalan i
förmögenhetsbeskattningen enligt vad i motionen anförts under
avsnitt 9.2.
1994/95:Sk342 av Bengt Silfverstrand och Bo Bernhardsson (s)
vari yrkas, såvitt nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en utvärdering av
skattesystemet.
1994/95:Sk344 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en utredning om möjligheter till
ett nytt differentierat reseavdragssystem.
1994/95:Sk345 av Roland Larsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en översyn av nuvarande skatteregler för ideella
föreningar.
1994/95:Sk348 av Kerstin Warnerbring och Birgitta Carlsson (c)
vari yrkas att riksdagen beslutar medge en generell
kvittningsrätt mellan inkomst av tjänst och inkomst av
näringsverksamhet.
1994/95:Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
1. att riksdagen antar de mål och riktlinjer för
skattepolitiken som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar återinföra den rätt till kvittning
av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst som
gällde fram till den 1 januari 1995,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att införa en så kallad ungdomsskattsedel,
9. att riksdagen beslutar avskaffa den allmänna löneavgiften
på 1,5 %,
11. att riksdagen beslutar att högsta skattesats för statlig
inkomstskatt sänks till 20 % samt att grundavdraget slopas vid
den statliga inkomstbeskattningen fr.o.m. den 1 januari 1996,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av arvs- och gåvoskattereglerna
i syfte att underlätta generationsskiften i familjeföretag.
1994/95:Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen beslutar slopa dubbelbeskattningen av
riskvilligt kapital och införa möjlighet till riskkapitalavdrag
i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen beslutar om sänkt avkastningsskatt för
pensionssparande till 10 % i enlighet med vad som anförts i
motionen,
6. att riksdagen beslutar om sänkt skatt på kapitalinkomster
till 25 % i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar om återinförande av kvittningsrätt i
enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen beslutar avskaffa den allmänna löneavgiften
fr.o.m. den 1 januari 1996 i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1994/95:Sk620 av Jörgen Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en utredning av konsekvenserna av
högt bensinpris på landsbygden, speciellt kostnaderna för
arbetsresor.
1994/95:Sk631 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av
reglerna för reseavdrag i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Sk634 av Michael Stjernström m.fl. (kds, m, c, fp)
vari yrkas att riksdagen beslutar att möjlighet att kvitta
underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst, så som
gällde fram till 1 januari 1995, återinförs.
1994/95:Sk806 av Henrik S Järrel m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om dagmammors rätt att erhålla F-skattsedel
även vid vård av färre än fem barn,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad
definition av privat dagmammeverksamhet i skattehänseende i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lägre tjänstebeskattning,
22. att riksdagen beslutar att högsta skatteklass för statlig
inkomstskatt sänks till 20 %,
24. att riksdagen beslutar avskaffa den allmänna löneavgiften
på 1,5 %,
25. att riksdagen beslutar återinföra den rätt till kvittning
av underskott i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst som
gällde fram till den 1 januari 1995,
27. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
riskkapitalavdrag enligt vad som anförts i motionen.
1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
skatteväxling i enlighet med de allmänna riktlinjer som anförts
i motionen,
32. att riksdagen beslutar att grundavdraget mot inkomst av
tjänst höjs med 2 200 kr från den 1 juli 1995.
1994/95:Fi213 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om startsparande
i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Fi218 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skattepolitiken.
1994/95:Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av kapital-, inkomst- och
företagsbeskattningen,
9. att riksdagen beslutar om begränsning i indexuppräkning i
skattesystemet i enlighet med vad i motionen anförts,
10. att riksdagen beslutar att reallöneskyddet i skatteskalan
bör avskaffas i enlighet med vad i motionen anförts,
15. att riksdagen beslutar om ändring i kommunalskattelagen
vad avser kvittning av underskott i näringsverksamhet mot
inkomst av tjänst.
1994/95:Sf266 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till justering
av reglerna för reduceringar av det särskilda grundavdraget och
reglerna om förhöjd kapitalavkastning vid beräkning av
bostadstillägg till pensionärer i enlighet med vad som anförts i
motionen.
Motionsyrkandet har överlämnats till skatteutskottet såvitt
avser det särskilda grundavdraget.
1994/95:Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om översyn av de olika skatter som negativt
påverkar kulturverksamheten.
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändring i gällande skattelagstiftning i
syfte att stimulera föräldraaktivitet vid kommunala förskolor.
1994/95:T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regler för avdragsrätt för användande av
bil för resa till och från arbetet.
1993/94:N202 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av riskkapitalavdrag,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att låta kommunerna ta ut
kommunala företagsavgifter och -skatter.
1994/95:N220 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av riskkapitalavdrag.
1994/95:N274 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att rätt att kvitta underskott i
näringsverksamhet mot inkomst av tjänst återinförs.
1994/95:N275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riskkapitalavdrag.
1994/95:N300 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
3. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen
anförts om kvittningsrätt mellan näringsverksamhet och tjänst,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av
personliga investeringskonton i enlighet med vad i motionen
anförts.
1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riskkapitalavdrag för den som satsar
kapital i småföretag.
1994/95:A215 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är
i fråga
3. att riksdagen beslutar slopa den höjning av
arbetsgivaravgiften för företag på 1,5 % som trädde i kraft den
1 januari 1995.
1994/95:A270 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen beslutar avskaffa löneskatten om 1,5 %,
5. att riksdagen beslutar avskaffa den statliga
förmögenhetsskatten fr.o.m. beskattningsåret 1995,
6. att riksdagen beslutar återinföra de regler för kvittning
av underskott i näringsverksamhet som gällde 1994,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
riskkapitalavdrag i enlighet med vad som anförts i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skatteavdrag och mervärdesskatt inom den
privata tjänstesektorn.
1994/95:A271 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av s.k. ungdomsskattsedel.
1994/95:A272 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om extra arbetsgivaravgift på allt över- och
mertidsarbete samt en extra höjning på övertid över tak,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att göra en del av övertidsavgiften
progressiv.
1994/95:A288 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av en u-skattsedel.
1994/95:A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättande av ett särskilt skatteavdrag
för boende i glesbygd.
1994/95:A711 av Berndt Ekholm (s) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riskkapital och skatteregler för
småföretagare och nyföretagande.
1994/95:A816 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är
i fråga
9. att riksdagen hos regeringen begär utredning om en
reformering av skatte- och avgiftssystemet såvitt angår den
privata tjänstesektorn i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1994/95:A820 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att familjer skall ges möjlighet att köpa
hushållstjänster genom införandet av en ungdomsskattsedel för
ungdomar under 25 år.

Utskottet

Skattepolitikens inriktning m.m.
Flertalet av de aktuella motionerna innebär att riksdagens
beslut i höstas angående skattepolitikens allmänna inriktning
m.m. och beskattningen av enskilda personer skall rivas upp helt
eller delvis och att den föregående regeringens skattepolitik
skall drivas vidare. Till vissa detaljer återkommer utskottet
under särskilda rubriker nedan. Samtidigt kan nämnas att
utskottet i andra betänkanden kommer att behandla flera motioner
från den allmänna motionstiden rörande företagsbeskattning,
fastighetsbeskattning, indirekt beskattning och olika
detaljfrågor.
Enligt riksdagens beslut i höstas (prop. 1994/95:25 och FiU1
med yttranden från andra utskott, bl.a. SkU3y) skall den
ekonomiska politiken inriktas på att öka sysselsättningen och
skapa förutsättningar för god välfärd genom låg arbetslöshet,
stabila priser och hög tillväxt. Målet skall vara att sanera
statsfinanserna och stabilisera statsskulden senast år 1998. I
detta syfte beslutades kraftiga utgiftsbesparingar och
inkomstförstärkningar i statsbudgeten. Åtgärderna på
skatteområdet beräknades leda till inkomstförstärkningar för den
offentliga sektorn med en full effekt 1998 på drygt 36 miljarder
kronor. Besparingarna och inkomstförstärkningarna utformades med
sikte på att fördela de bördor som åtgärderna innebär så
rättvist som möjligt mellan olika grupper. Som ett grundläggande
syfte angavs också att återställa 1990 års skattereform med sina
principer om enkelhet, likformighet och rättvisa.
Beslutet på skatteområdet innebär bl.a. att
utdelningsinkomster och reavinster på aktier åter skall
beskattas på samma sätt som andra kapitalinkomster och med en i
stort sett enhetlig skattesats på 30 %. Vidare bibehålls
skattereduktionen för ränteutgifter på 30 %.
Förmögenhetsskatten skall behållas och ses över. En s.k.
värnskatt på 5 % skall utgå t.o.m. 1998 i form av en höjd
skattesats för statlig inkomstskatt. Samtidigt återinförs
grundavdraget vid taxeringen till statlig inkomstskatt, och
indexeringen av skatteskalan och grundavdraget begränsas. De
nyligen genomförda möjligheterna att kvitta underskott av
nystartad verksamhet mot inkomst av tjänst slopas, och det ej
avdragsgilla beloppet för resekostnader höjs från 4 000 till
6 000 kr. För att undvika en ytterligare försämring av
räntebidragen i det nyare bostadsbeståndet höjs
fastighetsskatten med 0,2 procentenheter fr.o.m. 1996. Det kan
också nämnas att den allmänna egenavgiften till sjukförsäkringen
höjs med 1 procentenhet per år fr.o.m. 1996 t.o.m. 1998, dvs.
med totalt 3 procentenheter.
Jämsides med dessa skattepolitiska frågor behandlade riksdagen
i höstas ett förslag från regeringen om en delfinansiering av
medlemskapet i EU genom en allmän löneavgift på 1,5 % (prop.
1994/95:122, SkU16). Förslaget godtogs av riksdagen. Åtgärden
beräknas ge ett netto på 6,3 miljarder kronor för år 1998. Av
finansplanen framgår också att regeringen i enlighet med de
planer som redovisades i höstas kommer att lägga fram förslag
senare i år om fastighetsskatt på jord- och skogsbruk,
industrier och kommersiella lokaler och om inkomstförstärkningar
inom miljö- och industriområdet, bl.a. i form av höjd
koldioxidskatt, vilket beräknas ge inkomstförstärkningar på 3,5
resp. 1,3 miljarder kronor år 1998. Efter dessa återstående
delar av EU-finansieringen är, anför finansministern, utrymmet
för ytterligare skattehöjningar begränsat. Finansministern
framhåller också behovet av stabila regler som tillåts att verka
under en följd av år. Inom ramen för ett i huvudsak oförändrat
skatteuttag kan i framtiden förskjutningar mellan olika skatter
aktualiseras för att skattesystemet i sin helhet skall uppfylla
kraven på en samhällsekonomiskt effektiv beskattning. Frågan om
en växling mellan skatter på arbete och miljöskatter skall
utredas av en parlamentarisk kommitté som nu tillsätts. Av
redogörelsen i övrigt i finansplanen framgår att regeringens
arbete fortsätter enligt de fastlagda riktlinjerna.
I övrigt innehåller finansplanen inte några nya förslag på
skatteområdet. Den redogörelse som lämnas för de ekonomiska
frågorna innefattar också det arbete som pågår med
skattefrågorna och en fördelningspolitisk analys (prop.
1994/95:100 bil. 1 s. 1--56). De propositioner som väntas under
våren gäller bl.a. beskattningen av vissa förmåner, ändringar i
mervärdesskatten och höjd koldioxidskatt och vattenkraftsskatt.
Bland övriga aktuella frågor på skatteområdet kan här nämnas ett
förslag om avtrappning av det särskilda grundavdraget för
pensionärer med kapitalinkomster, en fråga som har samband med
andra åtgärder inom det sociala området och som utskottet
återkommer till under nästa rubrik.
Den återläggning av aktiebeskattningen som nu har genomförts
föranleder att skatteuttaget från företagen skall sänkas. Utöver
de åtgärder i denna riktning som genomfördes i höstas har 2
miljarder kronor avsatts för att reducera skatteuttaget i första
hand för de mindre och medelstora företagen. Enligt vad som
uttalades av regeringen i höstas kan dessa skattelättnader
koncentreras på försörjningen av externt riskkapital eller
utformas mer generellt, efter samråd med näringslivet. I
övervägandena ingår bl.a. frågan om ett s.k. riskkapitalavdrag
för privatpersoner som förvärvat nyemitterade aktier.
Här kan också nämnas att kommittén (1990:08) för utvärdering
av skattereformen kommer att avlämna sin slutrapport senare i
år, och företagsskatteutredningen beräknas avsluta sitt arbete
före utgången av 1995. Internt inom finansdepartementet pågår en
översyn av förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten.
Motion Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) innehåller krav på nya
riktlinjer för beskattningen (yrkande 1) och 22 andra
preciserade yrkanden om konkreta åtgärder eller särskilda
uttalanden i olika skattefrågor. Enligt motionen, som delvis
kommer att behandlas av utskottet i annat sammanhang, leder
förslagen till skattelättnader redan för budgetåret 1995/96 på
36 miljarder kronor netto, sedan hänsyn tagits till de
begränsningar av skattereduktionen för underskott av kapital som
följer av motionen. Motionärerna anser -- nu liksom tidigare --
att kravet på balans i de offentliga finanserna förutsätter att
man genomför skattesänkningar i syfte att återskapa en
tillväxtkraft som snabbt kan begränsa det offentliga
underskottet. I motionen anförs att skatteskärpningarna i
höstas uppgår till över 50 miljarder kronor och att dessa
skatteskärpningar i stor utsträckning drabbar normal- och
låginkomsttagarna. Skatteskärpningarna har enligt motionärerna
på ett dramatiskt sätt skadat ekonomins effektivitet och
tillväxtkraft. Riktlinjerna i motionen innebär att man i första
hand bör undanröja skattehöjningarna på arbete, riskkapital och
investeringar. Avsikten är att på detta sätt förbättra
förutsättningarna för investeringar och nyföretagande och skapa
väsentligt bättre förhållanden för arbetsintensiv verksamhet
inom tjänstesektorn. De aktuella förslagen innebär bl.a. att
höstens beslut om dubbelbeskattning av företag, om höjning av
arbetsgivaravgifterna med 1,5 % och om skatteskärpningar på
kapital och kapitalinkomster undanröjs och att man återgår till
en lägre avkastningsskatt på pensionssparandet (10 i stället för
15 %). Vidare föreslås särskilda skattelättnader inom den
privata tjänstesektorn i enlighet med ett utredningsförslag som
presenterades 1994 (SOU 1994:03), särskilt riskkapitalavdrag för
privatpersoner som förvärvar onoterade aktier, rätt till avdrag
för underskott i nystartad verksamhet och sänkt
fastighetsbeskattning. Motionen innehåller också uttalanden till
förmån för en ökad miljörelatering av den indirekta
beskattningen, om att EU-anpassningen av beskattningen på lång
sikt bör leda till sänkt mervärdesskatt och avståndstaganden
från planerna på en breddning av fastighetsskatten och ändringar
av det särskilda grundavdraget för pensionärer. -- Även motion
A215 av Carl Bildt m.fl. (m) innehåller ett yrkande om att
höjningen av arbetsgivaravgiften skall slopas (yrkande 3).
Motion Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c), som har hänvisats
till flera utskott och som också kommer att behandlas av
skatteutskottet i olika sammanhang, innebär bl.a. att Centern
tills vidare godtar merparten av de i höstas genomförda
skattehöjningarna. Motionen innehåller uttalanden om en
skatteväxling i form av en sänkning av arbetsgivaravgifterna med
7 miljarder kronor i utbyte mot de 2 miljarder kronor som
avsatts för att förbättra småföretagens situation och 5
miljarder kronor i form av höjd koldioxidskatt och uranskatt. I
motionen avvisas planerna på en breddad fastighetsskatt. De
riktlinjer som föreslås i motionen beträffande inriktningen av
kapital-, inkomst- och företagsbeskattningen (yrkande 8)
innebär, utöver vad som följer av det anförda, att den s.k.
värnskatten skall begränsas med ett år och alltså gälla endast
t.o.m. 1997 och att grundavdraget vid den statliga
inkomstbeskattningen skall utgå endast så länge skattesatsen
ligger kvar vid 25 %. Yrkandena 9 och 10 innebär att
indexuppräkningen i skattesystemet begränsas och att
reallöneskyddet i skatteskalan slopas, också i enlighet med
Centerns tidigare ställningstaganden i dessa frågor. Vidare
yrkas (yrkande 15) att rätten till avdrag för underskott av
nystartad verksamhet återinförs.
Motion Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) har hänvisats till
flera utskott, och de delar som hör till skatteutskottet kommer
att behandlas i olika betänkanden. I motionen anförs att syftet
med de skatteförändringar som föreslås är att främja jobb,
tillväxt och företagande. Motionen innehåller krav på att i
någon form slopa dubbelbeskattningen av aktier, att sänka
arbetsgivaravgifterna med 6,3 miljarder kronor och att skärpa
miljöbeskattningen med ytterligare 2,5 miljarder kronor. De
yrkanden som behandlas nu innebär att man skall återinföra en
rätt till avdrag för underskott i nystartad verksamhet (yrkande
25), införa ett system med riskkapitalavdrag (yrkande 27), slopa
den höjning av arbetsgivaravgifterna som genomfördes i höstas
(yrkande 24) och återgå till skattesatsen 20 % för statlig
inkomstskatt (yrkande 22). Vidare anförs i motionen att starka
sysselsättningsskäl talar för en lägre tjänstebeskattning vilket
bör beaktas inom ramen för utredningsarbetet om en
skatteväxling. Yrkande 5 i motionen innebär att riksdagen som
sin mening bör ge denna uppfattning till känna för regeringen.
Även motion Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) har hänvisats
till olika utskott och kommer att behandlas av skatteutskottet i
olika sammanhang. De riktlinjer som föreslås i motion Sk349
(yrkande 1) innebär att det totala skattetrycket långsiktigt
skall sänkas och att skatten på arbete bör begränsas genom en
växling mot skatter på energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga
naturresurser. Samtidigt bör reglerna ändras så att man skapar
ett gynnsamt klimat för småföretagare och nyföretagande, något
som enligt motionen är av största vikt i kampen mot den höga
arbetslösheten och för saneringen av statsfinanserna. För att
avkastningen på riskvilligt kapital i företag inte skall
beskattas för hårt anser motionärerna att de ändringar av
aktiebeskattningen som genomfördes under förra regeringsperioden
bör återinföras. I syfte att skapa fler jobb i den privata
tjänstesektorn förordar motionärerna att arbetsgivaravgifterna
sänks (yrkande 9) och att en lägre skatt på tjänster inom denna
sektor bör övervägas genom en s.k. ungdomsskattsedel för
hushållstjänster (yrkande 7). Även höjningarna av egenavgifterna
bör begränsas. När det gäller inkomstskatten anser motionärerna
att den av höstriksdagen beslutade höjningen av skattesatsen för
statlig inkomstskatt snarast bör återtas och att det statliga
grundavdraget skall slopas (yrkande 11). Möjligheterna till
avdrag för underskott i nystartad verksamhet bör återinföras
(yrkande 2). Fastighetsskatten bör delvis omvandlas till en
kommunal serviceavgift för olika ändamål och i övrigt omformas
till en schablonintäkt i inkomstslaget kapital. Riktlinjerna i
motionen innehåller också ett förslag om avdragsrätt för gåvor
till ideella föreningar.
Motion Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) innehåller förslag
till långtgående förändringar av den indirekta beskattningen.
Motionärerna anser att en skatteväxling bör genomföras i syfte
att skapa miljörelaterade inkomstförstärkningar som växlas mot
sänkningar av i första hand arbetsgivaravgifterna och
mervärdesskatten (yrkande 5). De konkreta yrkandena på energi-
och miljöområdet behandlar utskottet i andra sammanhang. För att
kompensera hushållen för de höjningar av energi- och
miljöskatterna som föreslås i motionen yrkar motionärerna
(yrkande 32) att grundavdraget vid inkomstbeskattningen höjs med
2 200 kr fr.o.m. den 1 juli 1995. -- I en annan motion från
samma parti -- N202 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkande 4 --
föreslås ett riskkapitalavdrag för att underlätta för ägarna att
satsa eget kapital i sitt företag. En annan åtgärd som föreslås
i denna motion är att låta kommunerna ta ut kommunala
företagsavgifter och skatter (yrkande 14).
I motion Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas bl.a.
(yrkande 1) att riksdagen ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om att skattereformen inte för närvarande kan
bedömas som fördelningspolitiskt balanserad och om att
utredningsarbetet med en fördelningspolitisk analys bör
påskyndas. De riktlinjer som läggs fram i motionen (yrkande 2)
grundar sig på statsfinansiella och fördelningspolitiska skäl
och ger enligt motionärernas egna beräkningar skattehöjningar på
drygt 17 miljarder kronor och skattesänkningar på 7 miljarder
kronor. Syftet är bl.a. att ge skatteuttaget en bättre
fördelningspolitisk profil och förstärka de miljöpolitiska
inslagen. Motionärerna vill påskynda utredningsarbetet om en
miljörelaterad skatteväxling så att konkreta steg mot en
skatteväxling kan tas redan under det kommande budgetåret.
Beträffande inkomstbeskattningen begär motionärerna uttalanden
om att värnskatten borde ha utformats som en permanent åtgärd
under överskådlig tid, med andra skatteskalor och ändringar i
fråga om grundavdraget (yrkandena 3--7). Avdragsrätten för
pensionsförsäkringar halveras (yrkande 14). De begär också
skatteskärpningar i fråga om kapital genom bättre kontroll och
minimiskatteregler inom EU, en avveckling av avdragsrätten för
räntor och skärpningar av förmögenhetsskatten (yrkandena 13, 16,
26 och 27). Kritik riktas också mot skattesänkningar i
företagssektorn och nedskärningar av anslaget till
Riksskatteverket och skattekontrollen. -- Krav på riktlinjer med
samma innebörd framställs också i motion Fi218 från samma håll
(yrkande 5). -- Vänsterpartiet kräver vidare i motion A272 av
Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkandena 3--4 en progressiv
övertidsavgift i syfte att främja en övergång till 6 timmars
arbetsdag.
Yrkande 1 i motion Sk342 av Bengt Silfverstrand och Bo
Bernhardsson om en utvärdering av skattesystemet (s) grundar sig
på en kritik av skattereformens fördelningspolitiska effekter
och mot teorierna om dynamiska effekter till följd av
skattesänkningar.
I motionerna Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin (m) yrkande 8
och A270 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) krävs att
höjningen av arbetsgivaravgiften slopas. Den sistnämnda motionen
innehåller också ett yrkande om att slopa förmögenhetsskatten
(yrkande 5).
Yrkanden om sänkt skatt på kapitalinkomster och sänkt
avkastningsskatt på pensionssparande återkommer i motion Sk350
av Göte Jonsson och Ulf Melin (m), yrkandena 5 och 6. Bland
andra yrkanden i denna motion ingår slopad dubbelbeskattning av
bolagsvinster och möjligheter till riskkapitalavdrag (yrkande
2). Yrkanden om riskkapitalavdrag framställs -- förutom i en del
av de ovannämnda motionerna -- även i motionerna A270 av Gullan
Lindblad och Göthe Knutson (m) yrkande 8, N220 av Per Westerberg
m.fl. (m) yrkande 1, Sk333 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c,
kds), N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkande 2, N202 av Birger
Schlaug m.fl. (mp) yrkande 4. Det förslag om personliga
investeringskonton som läggs fram i motion N300 av Olof
Johansson m.fl. (c) yrkande 7 har en likartad inriktning liksom
förslaget i motion Fi213 av Lars Tobisson m.fl. (m) om ett
startsparande (yrkande 2). -- I motion A711 av Berndt Ekholm (s)
yrkas att man i stället väljer andra generösa regler för
småföretagare och nyföretagande för att erbjuda bättre
möjligheter att bygga upp eget rörelse- och trygghetskapital i
företagen. Även i motion N275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) riktas
kritik mot tankarna på ett riskkapitalavdrag (yrkande 7).
Yrkanden om avdrag för underskott i nystartad verksamhet
återkommer i flera motioner, Sk350 av Göte Jonsson och Ulf Melin
(m) yrkande 7, Sk634 av Michael Stjernström m.fl. (kds, m, c,
fp), Sk348 av Kerstin Warnerbring och Birgitta Carlsson (c),
N274 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 3 och N300 av Olof
Johansson m.fl. (c) yrkande 3.
Krav på särskilda skattelättnader inom tjänstesektorn
återkommer i motionerna Sk303 av Gullan Lindblad och Leif
Carlson (m), A270 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)
yrkande 11 och A816 av Per Unckel m.fl. (m) yrkande 9.
Motionerna Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkande 7, A271 av
Alf Svensson m.fl. (kds) yrkande 4, A288 av Dan Ericsson m.fl.
(kds) yrkande 8 och A820 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkande 3
går i samma riktning som motion Sk349 av Alf Svensson m.fl.
(kds) och gäller alltså tjänster i hemmet som utförs av
ungdomar.
Tre motioner -- Sk305 av Rune Rydén och Tuve Skånberg (m,
kds), Sk317 av Karl-Göran Biörsmark och Elver Jonsson (fp) och
Sk320 av Ulf Kristersson (m) -- gäller, liksom Sk349 yrkande 1,
skattelättnader för ideella ändamål i form av en avdragsrätt för
gåvor och för ideellt frivilligarbete.
Samtliga motionsyrkanden som utskottet nu har redovisat angår
grundläggande frågor inom skattepolitiken och omfattas i princip
av den omläggning till en samhällsekonomiskt och
fördelningspolitiskt acceptabel beskattning som riksdagen
genomförde i höstas. De framställda yrkandena överensstämmer i
allt väsentligt med de motionsyrkanden som då framställdes från
olika håll eller som prövats av riksdagen vid upprepade
tillfällen under senare år i samband med de skattepolitiska
frågorna. En del av frågorna har dessutom direkt samband med
utredningsarbete som bedrivs inom särskilda kommittéer eller
internt inom finansdepartementet. Med hänsyn härtill kan
utskottet begränsa sig till att hänvisa till innehållet i sitt i
december månad avgivna yttrande till finansutskottet i dessa
frågor (SkU3y). Vad som anförts i motionerna utgör enligt
utskottets mening inte något nytt som nu bör leda till andra
bedömningar.
Med anledning av vad som anförts i motionerna vill utskottet
dock erinra om att 1990 års skattereform, som genomfördes under
bred enighet, inte bara gick ut på att begränsa de s.k.
marginalskatterna. Avsikten var att skapa ett stabilt och
rättvist system som skulle tillgodose samhällets behov av
skatteintäkter och bilda ett fast underlag för en god utveckling
av välfärden i vårt land. Som utskottet konstaterade i höstas
har utvecklingen därefter inneburit allvarliga brott mot de
grundläggande principerna för denna reform. Detta har medfört
stora skattebortfall som har fått till följd att statens
finanser har försämrats dramatiskt och att angelägna utgifter på
olika välfärdsområden har trängts ut. Den omfattande
arbetslösheten har lett till en ökad utslagning och stora
problem som hotar att bli bestående. Den borgerliga regeringens
politik har samtidigt försämrat ekonomins funktionssätt och
undergrävt statsfinanserna genom en systematisk överföring av
inkomster och förmögenhet till kapitalägare och till företagare
och andra med höga inkomster.
Det program på skatteområdet som riksdagen antog i höstas
innebär en återgång till grundtankarna i skattereformen och ger
en samhällsekonomiskt effektiv beskattning med välbehövliga
inkomstförstärkningar för den offentliga sektorn. En av
utgångspunkterna har varit att bördorna av de ekonomiska
åtstramningarna måste fördelas rättvist och bäras av alla efter
förmåga. Fördelningen måste också vara rättvis i ett längre
perspektiv. Den fördelningspolitiska analys som läggs fram i
finansplanen (prop. 1994/95:100 bil. 1 s. 5 och 50--56)
beträffande åtgärderna på skatteområdet och nedskärningarna av
transfereringar och offentlig service visar att förändringarna
ger en fördelningspolitiskt acceptabel profil. Utskottet
instämmer i uppfattningen att dessa analyser bör fördjupas och
inbegripa det material som kommer att redovisas av Kommittén för
utvärdering av skattereformen (KUSK). Utskottet utgår från att
regeringen även i fortsättningen kommer att ta vara på alla
möjligheter till en allsidig bedömning av dessa frågor och
skyndsamt redovisa de resultat som framkommer.
Många av de förslag som läggs fram i de aktuella motionerna
innebär en fortsättning av den föregående regeringens politik
och svåra brott mot principerna för skattereformen. Flertalet av
de framställda yrkandena skulle leda till betydande
skattebortfall och måste avvisas även av statsfinansiella skäl.
Beskattningen av kapitalinkomster m.m., skattebelastningen på
tjänsteinkomster och det totala skattetrycket har diskuterats så
ingående på senare tid att utskottet saknar anledning att på
nytt gå in på en närmare diskussion av dessa frågor. De
sammanlagda effekterna skulle enligt utskottets mening leda till
förödande effekter men det anförda gäller flertalet förslag även
om man bedömer dem var för sig. Så t.ex. står de föreslagna
skattelättnaderna för hushållstjänster m.m. i bjärt kontrast
till principerna om enhetliga och kontrollerbara regler. Enligt
utskottets uppfattning har utredningen om denna fråga inte
heller gjort troligt att positiva effekter på sysselsättningen
på något sätt kan uppväga de nackdelar som förslaget skulle
medföra i form av ett oacceptabelt skattebortfall och
snedvridningar även på arbetsmarknaden. När det gäller frågorna
om riskkapitalavdrag m.m. instämmer utskottet i och för sig i
uppfattningen att företagens behov av riskkapital bör
tillgodoses på ett bättre sätt än som sker i dag. Samtidigt vill
utskottet framhålla att ett sådant avdrag faller utanför
skattereformens principer och kan utnyttjas för ej avsedda
lättnader. Det finns andra åtgärder som kan tjäna samma syfte,
t.ex. sådana förbättrade lånemöjligheter som förutskickas i
finansplanen (s. 43). Vad som lämpligen bör göras måste också
avvägas med hänsyn till önskemålen om andra skattelättnader för
småföretagen, inom ramen för de 2 miljarder kronor som finns att
disponera för åtgärder av detta slag. De slutliga
ställningstagandena bör anstå i avvaktan på regeringens
redovisning av dessa frågor. Bland övriga frågor som tas upp i
motionerna vill utskottet särskilt nämna anpassningen till EG
som är föremål för ett fortlöpande arbete inom
regeringskansliet. Handlingsplanerna på detta område redovisas
kortfattat i finansplanen (s. 22--25, 49). Utskottet nöjer sig
med att hänvisa till denna redogörelse och finner inte heller i
övrigt skäl att förorda några nya riktlinjer för det arbete som
pågår inom regeringen beträffande skattefrågorna. Riksdagens
ställningstaganden till de förslag på skatteområdet som
regeringen har aviserat bör enligt utskottets mening anstå i
avvaktan på de propositioner som väntas senare i vår.
Under nästa rubrik behandlar utskottet frågan om en
begränsning av det särskilda grundavdraget för pensionärer eller
en alternativ inkomstförstärkning genom en justering av det
allmänna grundavdraget. I övrigt avstyrker utskottet de aktuella
motionsyrkandena.
Det särskilda grundavdraget för pensionärer, m.m.
Regeringens förslag om det särskilda grundavdraget för
pensionärer innebär att avdraget skall trappas av inte bara för
den som har pension som överstiger vissa belopp utan även för
den som har inkomst av kapital. Enligt förslaget, som motiveras
av statsfinansiella skäl, skall det särskilda grundavdraget
minskas med 65 % av kapitalinkomsten. Samtidigt föreslår
regeringen att avtrappningen av bostadstillägget för pensionärer
som har förmögenhet mildras i syfte att begränsa den totala
marginaleffekten av de olika avtrappningsreglerna. Förslaget i
sin helhet ger uppskattningsvis en budgetförstärkning på ca 800
miljoner kronor.
I motion Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas avslag på
propositionen (yrkande 20) medan motionärerna i motion Sf266 av
Rune Backlund m.fl. (c) anser att avtrappningen av det särskilda
grundavdraget i vart fall bör mildras genom ett fribelopp så att
pensionärernas sparbelopp inte beskattas hårdare än för andra
grupper.
Utskottet har förståelse för syftet med förslaget att
förstärka statsfinanserna med 800 miljoner kronor. Den
kombination av åtgärder som föreslås i propositionen riskerar
emellertid att i många fall leda till icke önskvärda
konsekvenser, bl.a. genom att de samlade marginaleffekterna blir
orimligt höga. Utskottet har därför stannat för en annan lösning
av problemet att uppnå den eftersträvade inkomstförstärkningen.
Utskottets förslag, som dessutom ger bättre fördelningspolitiska
effekter, innebär att det allmänna grundavdraget sätts ned från
0,25 till 0,24 basbelopp, vilket ger en inkomstförstärkning i
samma storleksordning som förslaget i propositionen. Åtgärden
innebär att grundavdraget minskar för alla som har sådant
avdrag. Jämfört med nuvarande regler blir nedsättningen 300
eller 400 kr, beroende på hur avrundningarna utfaller.
Resultatet har enligt utskottets uppfattning så begränsad
betydelse för den enskilde att en ändring av detta slag är att
föredra framför de åtgärder som föreslås i propositionen.
Det anförda leder till att den av regeringen föreslagna
avtrappningen av det särskilda grundavdraget mot
kapitalinkomster enligt utskottets mening inte bör genomföras.
Propositionen bör därför, med bifall till motion Sk328 av Carl
Bildt m.fl. (m) yrkande 20, avslås. Följdändringen i form av
lättnader i avtrappningen av bostadstillägget blir alltså inte
heller aktuell, och socialförsäkringsutskottet har i betänkandet
1994/95:SfU10 avstyrkt propositionen i den delen. Utskottets
förslag innebär att motion Sf266 yrkande 3 i motsvarande del är
tillgodosett. Den förordade nedsättningen av grundavdraget
innebär också att yrkandena 9 och 10 i motion Fi219 angående
begränsning av grundavdraget delvis får anses tillgodosett medan
däremot kraven i motionerna Sk341 yrkande 6 och Fi212 yrkande 32
om höjt grundavdrag avslås. Utskottets förslag går också i
motsatt riktning mot andra motioner som tagits upp i föregående
avsnitt. Utskottet redovisar sina närmare ställningstaganden i
moment 2 i hemställan.
Utskottets förslag föranleder ändringar i 48 §
kommunalskattelagen och motsvarande ändringar i 4 § lagen om
allmänna egenavgifter och 2 kap. 4 § lagen om självdeklaration
och kontrolluppgifter.
Barnomsorg
I motion Sk330 av Gunnar Goude m.fl. (mp) yrkar motionärerna
att rabatter på daghemsavgifter m.m. till föräldrar som aktivt
deltagit i förskolor i kommunal och annan regi skall behandlas
enhetligt vid beskattningen. Enligt motionärerna beskattas
föräldrar som har deltagit med sina barn i kommunala förskolor
för de rabatter som då har kunnat utgå såsom för ersättning för
utfört arbete, i motsats till vad som sker vid fristående
förskolor. Även i motion Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp)
framställs ett yrkande om ändringar i skattereglerna för att
stimulera till föräldraaktivitet vid kommunala förskolor.
Utskottet har vid sin behandling av likartade frågor våren
1992 (1991/92:SkU20 s. 14) redogjort för olika avdragsproblem
och för de särskilda skattefrågor som hänger samman med
beskattningen av föräldrakooperativ och reglerna om ekonomiska
föreningar. Utskottet förutsatte då att Riksskatteverket och
regeringen ägnar fortsatt uppmärksamhet åt dessa skattefrågor
och vidtar åtgärder för att åstadkomma de förenklingar som kan
visa sig behövliga. De aktuella motionerna rör en annan
gränsdragningsfråga än som då var aktuell, nämligen
gränsdragningen mellan skattepliktiga tjänsteinkomster på grund
av anställning eller anställningsliknande förhållanden och vad
som inte är skattepliktigt i andra fall. Utskottet kan inte
förneka att gränsdragningsproblem av denna art uppkommer i
praktiken och att det behövs en närmare vägledning för den
praktiska tillämpningen även i dessa fall. Utskottet utgår från
att Riksskatteverket uppmärksammar även denna fråga och att
regeringen kommer att följa utvecklingen även beträffande denna
fråga. Enligt utskottets mening fordras för närvarande inte
härutöver något särskilt uttalande från riksdagens sida, och
utskottet avstyrker därför motionerna.
En annan fråga om dagbarnvård tas upp i motion Sk806 av Henrik
S Järrel m.fl. (m). Motionärerna anser att dagmammor bör få rätt
att erhålla F-skattesedel även vid vård av mindre än 5 barn och
att man bör ändra definitionen av privat dagmammeverksamhet.
Som utskottet anförde vid sin behandling av motsvarande fråga
förra året (1993/94:SkU20) torde det inte vara möjligt att
avpassa reglerna om F-skattesedel för företagare till vad som
kan anses lämpligt i fråga om dagmammor och olika kommunala
regler om barnpeng m.m. Enligt vad utskottet då anförde är
skattemyndigheternas tillämpning av reglerna om F-skattebevis
ändå en fråga som bör kunna tas upp inom ramen för
Skattebetalningsutredningen. Utskottet har nu inhämtat att
frågan kommer att belysas i detta utredningsarbete. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.
Resor
I motionerna Sk308 av Inga Berggren m.fl. (m), Sk631 av Karin
Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) och Sk329 av Eva Flyborg m.fl.
(fp) yrkas att resor till och från barndaghem skall inräknas vid
bedömningen av frågan om rätt till avdrag för bilresor till och
från arbetsplatsen. Ett motsvarande yrkande framställs också i
motion T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) yrkande 5.
Att resor till och från barndaghem inte är avdragsgilla beror
på att kostnader för barn i princip inte beaktas vid
beskattningen. Utskottet vidhåller uppfattningen att det inte
finns skäl att tillskapa särskilda regler för bilresor i detta
hänseende och avstyrker motionerna.
Utskottet kan inte heller ansluta sig till uppfattningen att
avdrag bör medges för kostnader för resor på grund av studier
och avstyrker således det yrkande i detta hänseende som
framställs i motion Sk307 av Lars Stjernkvist och Inge Carlsson
(s).
I motion Sk344 av Lena Sandlin m.fl. (s) yrkas att bilavdraget
differentieras så att större hänsyn tas till kostnaderna för dem
som bor i glesbygd. Ett likartat yrkande framställs i motion
A442 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkande 15. I motion Sk620 av
Jörgen Persson m.fl. (s) begär motionärerna en utredning av
konsekvenserna av ett höjt bensinpris på landsbygden, speciellt
för arbetsresor.
Inom Finansdepartementet pågår en översyn av beskattningen av
bilförmåner och därmed sammanhängande frågor. Bilkostnaderna i
olika delar av landet kartläggs också i en särskild utredning
(dir. 1994:110). Utskottet ser med intresse fram mot resultatet
av denna översyn. I avvaktan härpå saknas anledning att
föranstalta om någon särskild åtgärd i dessa frågor, och
utskottet avstyrker alltså även dessa motioner.
Förmögenhetsskatt m.m.
I tre motioner behandlas vissa detaljfrågor beträffande
förmögenhetsskatten och arvs- och gåvoskatten.
I motion Sk318 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp)
återkommer motionärerna med krav på att sambeskattningen av
förmögenhet skall avskaffas.
Inom Finansdepartementet pågår en översyn av den närmare
utformningen av förmögenhetsskatten. Arbetet omfattar även
sambeskattningsfrågan. I avvaktan på resultatet av denna översyn
avstyrker utskottet motionen.
I motion Sk322 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp, kds)
framställs krav på att arvs- och gåvoskatten skall slopas för
arbetande kapital i småföretag eller på förbättringar av
möjligheterna att amortera skatten. Även i motion Sk349 av Alf
Svensson m.fl. (kds) yrkas en översyn av reglerna i syfte att
underlätta generationsskiften i familjeföretag (yrkande 13).
Ett betänkande med en teknisk översyn av arvs- och gåvoskatten
(SOU 1987:62) bereds fortfarande inom Finansdepartementet.
Utskottet utgår från att regeringen snarast kommer att redovisa
frågan och anser att de närmare ställningstagandena till
motionärernas förslag bör anstå i avvaktan på denna redovisning.
Utskottet avstyrker således även dessa motioner.
Ideella föreningar
I motion Sk345 av Roland Larsson (c) yrkas en översyn av
skattereglerna för ideella föreningar i syfte att lösa olika
problem som uppstår i samband med att kommunerna i allt större
utsträckning överlåter åt föreningar att sköta
idrottsanläggningar m.m. Bland de frågor som motionärerna tar
upp ingår gränsdragningen mellan vad som är att betrakta som
ideell föreningsverksamhet och som ren affärsverksamhet. Motion
Sk331 av Eva Flyborg och Erling Bager (fp) rör frågan om
beskattningen av insamlade medel som utbetalats från
idrottsföreningar till klubbmedlemmar i form av bidrag till
resor, startavgifter, utrustning m.m.
Reglerna om ideella föreningar och stiftelser har sedan länge
ingått i en särskild utredning som blivit fördröjd på grund av
oklarheter beträffande grundläggande frågor rörande den
civilrättsliga lagstiftningen om stiftelser. Dessa frågor har
numera fått sin lösning, och Stiftelse- och
föreningsskattekommittén kommer att lämna sitt förslag senare i
år. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet att några åtgärder nu
vidtas med anledning av motionerna.
Slott och herresäten, m.m.
I motion Sk313 av Jan Backman och Inga Berggren (m) yrkas att
reglerna om beskattning av större mangårdsbyggnader bör
förbättras bl.a. genom en försiktigare värdering av
bostadsförmånen, möjligheter till kvittning av underskott mot
annan inkomst och särskilda reduceringsregler för
förmögenhetsvärderingen.
Hösten 1993 genomfördes särskilda regler för beskattningen av
slott och herresäten och andra större mangårdsbyggnader på
jordbruksfastigheter (prop. 1993/94:91, SkU17). Dessa regler
innebär väsentliga fördelar jämfört med de regler som gäller för
bostadsbyggnader i allmänhet. Enligt utskottets mening finns det
inte skäl att med anledning av den aktuella motionen föranstalta
om ändringar av dessa regler. Utskottet avstyrker alltså denna
motion.
Kulturverksamhet och skattefrågor
I motion Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) yrkas en
översyn av olika skatter som negativt påverkar
kulturverksamheten, exempelvis fastighetstaxeringen,
beskattningen av bostäder och arvsskatten (yrkande 3).
Kommittén (Ku 1993:03) om kulturpolitikens inriktning, som
kommer att slutredovisa sitt arbete i höst, är oförhindrad att
belysa sådana frågor som nämns i motionen. Vad som anförs i
motionen utgör inte tillräckliga skäl för att riksdagen nu skall
ta upp dessa frågor till en särskild bedömning. Utskottet
avstyrker alltså detta motionsyrkande.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av
skattereformen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i
dessa delar, 1994/95:Sk341 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk342
yrkande 1, 1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar,
1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser inkomst av aktier,
1994/95:Fi212 yrkande 5, 1994/95:Fi218 yrkande 5 och
1994/95:Fi219 yrkande 8,
res. 1 (m)
res. 2 (c)
res. 3 (fp)
res. 4 (v)
res. 5 (mp)
res. 6 (kds)
2. beträffande det särskilda grundavdraget, det allmänna
grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkandena 6 och
7, 1994/95:Sk341 yrkandena 3--7, 1994/95:Sk349 yrkande 11,
1994/95:Fi211 yrkande 22 och 1994/95:Fi212 yrkande 32 samt
med bifall till motion 1994/95:Sk328 yrkande 20 och med
anledning av motionerna 1994/95:Fi219 yrkandena 9 och 10 och
1994/95:Sf266 yrkande 3 såvitt avser det särskilda
grundavdraget för pensionärer avslår proposition 1994/95:100
bil. 6 B II Försäkring vid ålderdom m.m. s. 81 punkt 1 och
godtar vad utskottet anfört om att i stället för den aktuella,
av regeringen föreslagna budgetförstärkningen sätta ned det
allmänna grundavdraget med 0,01 basbelopp,
res. 7 (m)
res. 8 (fp)
res. 9 (v)
res. 10 (mp)
res. 11 (kds)
3. beträffande den allmänna löneavgiften
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 4,
1994/95:Sk349 yrkande 9, 1994/95:Sk350 yrkande 8,
1994/95:Fi211 yrkande 24, 1994/95:A215 yrkande 3 och
1994/95:A270 yrkande 3,
res. 12 (m, fp, kds)
4. beträffande en progressiv övertidsavgift
att riksdagen avslår motion 1994/95:A272 yrkandena 3 och 4,
res. 13 (v)
5. beträffande skattelättnader inom tjänstesektorn
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk303, 1994/95:Sk328
yrkande 2, 1994/95:Sk349 yrkande 7, 1994/95:Fi211 yrkande 5,
1994/95:A270 yrkande 11, 1994/95:A271 yrkande 4,
1994/95:A288 yrkande 8, 1994/95:A816 yrkande 9 och
1994/95:A820 yrkande 3,
res. 14 (m)
res. 15 (fp)
res. 16 (kds)
6. beträffande avdrag för gåvor till ideella ändamål
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk305,
1994/95:Sk317, 1994/95:Sk320 och 1994/95:Sk349 yrkande 1 i
vad yrkandet inte behandlas i moment 1,
res. 17 (fp, kds)
7. beträffande avdrag för underskott på nystartad
verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 14,
1994/95:Sk348, 1994/95:Sk349 yrkande 2, 1994/95:Sk350
yrkande 7, 1994/95:Sk634, 1994/95:Fi211 yrkande 25,
1994/95:Fi219 yrkande 15, 1994/95:N274 yrkande 3,
1994/95:N300 yrkande 3 och 1994/95:A270 yrkande 6,
res. 18 (m, c, fp, kds)
8. beträffande riskkapitalavdrag m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i vad
yrkandet inte behandlas i moment 1, 1994/95:Sk333,
1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad yrkandet inte behandlas i moment
1, 1994/95:Fi211 yrkande 27, 1994/95:Fi213 yrkande 2,
1994/95:N202 yrkande 4, 1994/95:N220 yrkande 1,
1994/95:N275 yrkande 7, 1994/95:N300 yrkande 8,
1994/95:N301 yrkande 2, 1994/95:A270 yrkande 8 och
1994/95:A711 yrkande 2,
res. 19 (m, fp, mp, kds)
9. beträffande avdragsrätten för räntor
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk341 yrkandena 15 och 16,
res. 20 (v)
10. beträffande skattesatsen för kapitalinkomster
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 10 och
1994/95:Sk350 yrkande 6,
res. 21 (m)
11. beträffande EG och kapitalbeskattningen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk341 yrkande 13,
res. 22 (v)
12. beträffande slopad eller skärpt förmögenhetsskatt
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 15,
1994/95:Sk341 yrkandena 26 och 27 samt 1994/95:A270 yrkande
5,
res. 23 (m)
res. 24 (v)
13. beträffande avkastningsskatten på pensionssparande
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 19 och
1994/95:Sk350 yrkande 5,
res. 25 (m)
14. beträffande avdragsrätten för pensionsförsäkringar
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk341 yrkande 14,
res. 26 (v)
15. beträffande kommunal fastighetsskatt m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:N202 yrkande 14,
res. 27 (mp)
16. beträffande förskolor och dagmammor
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk330, 1994/95:Sk806
och 1994/95:Ub905 yrkande 1,
res. 28 (mp)
17. beträffande avdrag för resekostnader m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk307,
1994/95:Sk308, 1994/95:Sk329, 1994/95:Sk344,
1994/95:Sk620, 1994/95:Sk631, 1994/95:T210 yrkande 5 och
1994/95:A442 yrkande 15,
res. 29 (m, fp)
18. beträffande detaljutformningen av förmögenhetsskatten
och arvs- och gåvoskatten
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk318, 1994/95:Sk322
och 1994/95:Sk349 yrkande 13,
res. 30 (m, c, fp, kds)
19. beträffande ideella föreningar
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk331 och
1994/95:Sk345,
20. beträffande slott och herresäten
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk313,
21. beträffande kulturverksamhet och skattefrågor
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr285 yrkande 3,
res. 31 (m)
22. beträffande lagändringar
att riksdagen till följd av vad utskottet hemställt i moment 2
antar följande förslag till
1. Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att uttrycket "0,25 basbelopp" i 48 § 2
och 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall bytas ut mot
"0,24 basbelopp".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas
första gången vid 1997 års taxering. Äldre bestämmelser gäller
beträffande skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet för
vilken beskattningsåret har börjat före ikraftträdandet.
2. Lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter

Härigenom föreskrivs att uttrycket "25 procent" i 4 § lagen
(1994:1744) om allmänna egenavgifter skall bytas ut mot "24
procent".

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och tillämpas första
gången vid 1997 års taxering. Äldre bestämmelser gäller
beträffande skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet för
vilken beskattningsåret har börjat före ikraftträdandet.
3. Lag om ändring i lagen (1990:325) om
självdeklaration och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att uttrycket "25 procent" i 2 kap. 4 §
första stycket 1 lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter skall bytas ut mot "24 procent".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas
första gången vid 1997 års taxering.
res. 32 (m, fp, v, mp) - villk. 7--11
Stockholm den 28 mars 1995
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren
(m), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson
(m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn
Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Lars Bäckström (v), Ulla
Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Michael
Stjernström (kds), Lars U Granberg (s), Ingibjörg
Sigurdsdóttir (s) och Karin Pilsäter (fp).

Reservationer

1. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen
m.m. (mom. 1 -- m)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Målet för den ekonomiska politik som fördes av den borgerliga
regeringen 1991--1994 var att bryta den ekonomiska stagnationen
och lägga grunden för en ny period av tillväxt, företagande och
nya arbeten. Utrymmet för totala skattesänkningar var begränsat
med hänsyn till behovet att sanera de offentliga finanserna.
Budgetsaneringen förutsatte emellertid i sin tur bättre
förutsättningar för tillväxt och nya arbeten. Mot den bakgrunden
inriktades skattepolitiken under den gångna mandatperioden på
att skapa utrymme för stärkt konkurrenskraft, fungerande
kapitalförsörjning och goda förutsättningar för investeringar i
nya arbeten.
Sedan regeringsskiftet i oktober 1994 har den
socialdemokratiska regeringen i samverkan med Vänsterpartiet
beslutat om statliga skattehöjningar på drygt 52 miljarder
kronor. Till det kommer skattehöjningar i ett stort antal
kommuner och landsting på sammanlagt 4,5 miljarder kronor.
Sammanlagt fördelar sig skattehöjningarna enligt följande:
Skatt på arbete 36,8 miljarder kronor
Skatt på investeringar och kapitalbildning 11,8 miljarder kronor
Övriga skatter på produktionen 6,1 miljarder kronor
Skatt på boendet 2,5 miljarder kronor
Skattehöjningarna motsvarar en ökning av skattetrycket mätt
som andel av produktionen på mellan tre och fyra procentenheter.
Denna skattechock innebär att de tre senaste årens
skattesänkningar på knappt 15 miljarder undanröjs och att
Sveriges skatteuttag i absoluta tal höjs utöver detta med drygt
40 miljarder kronor.
De genomförda skattehöjningarna försämrar dramatiskt
förutsättningarna för att tillräckligt många nya arbeten skall
kunna växa fram under de kommande åren. Höjda skatter på arbete
leder till färre arbetstillfällen, återinförd dubbelbeskattning
diskriminerar kraftigt riskkapitalförsörjningen -- grunden för
expansion och nya företag. Den socialdemokratiska
skattepolitiken kommer därmed att försvåra den ekonomiska
återhämtningen, vilket i sin tur också försämrar
förutsättningarna för en tillräckligt snabb sanering av de
offentliga finanserna.
Den socialdemokratiska skattepolitiken strider också mot
grundtankarna i den skattereform som riksdagen beslutade år
1990. Denna reform innebar framför allt kraftigt sänkta
marginalskatter på arbetsinkomster. Marginalskatterna stiger nu
för alla och är redan nästa år uppe i 60 % i de inkomstskikt
där statlig inkomstskatt börjar utgå. Den s.k. skattekilen på
arbetsinkomster, dvs. det samlade skatteuttaget i form av
inkomstskatt, mervärdesskatt, löneskatt och skattedelen av andra
arbetsgivaravgifter och egenavgifter, höjs också kraftigt.
Löneskatterna har höjts med 1,5 procentenheter, egenavgifterna
till sjukförsäkringen (som redan är finansierad fullt ut) höjs
under mandatperioden med 3 procentenheter, den statliga
inkomstskattesatsen höjs med 5 procentenheter och
inflationsskyddet i skatteskalan urholkas. Det försämrade
inflationsskyddet leder till att allt fler träffas av den högsta
skattekilen på arbete. Denna utveckling är särskilt allvarlig
därför att skattehöjningarna dramatiskt försämrar
förutsättningarna för att tillräckligt många nya arbeten skall
kunna växa fram. Därtill kommer att de höjda skatterna på arbete
kan leda till kompensationskrav i avtalsrörelserna med risk för
att inflationen åter tar fart.
De socialdemokratiska åtgärderna strider även mot
skattereformens principer om en likformig beskattning. Genom att
åter införa dubbelbeskattningen av bolagsvinster, utan den
lindring för nyemitterat kapital som fanns tidigare,
diskrimineras riskkapitalförsörjningen kraftigt. Den löpande
avkastningen på riskvilligt kapital i bolagen beskattas fullt ut
med nästan 51 % medan riskfritt obligationssparande och
banksparande beskattas med 30 %. Delägare i mindre och
medelstora företag drabbas av ännu mer negativa effekter.
Avkastning på investerat kapital över en viss nivå kommer att
beskattas med drygt 70 %.
Enbart de genomförda skattehöjningarna på arbete på drygt 36
miljarder kronor motsvarar kostnader för uppemot 150 000
heltidsjobb. Den höjda beskattningen på det egna riskbärande
kapitalet i företagen uppgår till ca 7 miljarder kronor vilket
motsvarar kostnader för i storleksordningen 30 000 nya jobb.
Socialdemokraterna försöker göra gällande att de
skattehöjningar som genomförts i första hand betalas av hushåll
med förmögenhet och höga inkomster. Detta påstående är inte
korrekt. Den helt övervägande delen av skattehöjningarna kommer
att betalas av normal- och låginkomsttagarna. I en
genomsnittskommun ökar skatterna för vanliga hushåll med uppemot
1 000 kr per månad.
Våra analyser och värderingar skiljer sig alltså helt från
Socialdemokraternas uppfattningar, så som de har kommit till
uttryck i utskottets betänkande. Att som utskottet gör hänvisa
till att flertalet frågor som behandlas i betänkandet har
prövats tidigare och ibland flera gånger är också ett dåligt
försvar för ståndpunkter som med fog kan kritiseras.
Som framhålls i motion Sk328 är det den ekonomiska tillväxten
som avgör hur välfärden i ordets egentliga bemärkelse kan
utvecklas. Sedan den socialdemokratiska regeringen rivit upp de
reformer som genomförts de senaste åren inom den offentliga
sektorn och på skatteområdet, befinner vi oss åter i en
situation där de ekonomiska strukturerna leder till färre
arbeten, lägre tillväxt och därmed sämre välfärd än vad som vore
möjligt.
Riksdagens främsta uppgift under den innevarande
mandatperioden är att sanera de offentliga finanserna och att
skapa förutsättningar för i storleksordningen 500 000 arbeten i
den privata sektorn under återstoden av 1990-talet. Dessa bägge
uppgifter är varandras förutsättningar. Utan en trovärdig
sanering av de offentliga finanserna uppnås inte de lägre
räntenivåer som är en förutsättning för tillräckligt stora
investeringar och en återhämtad hemmamarknad. Utan en
tillräcklig tillväxt av nya arbeten i den privata sektorn
försvåras och förlängs arbetet med att åstadkomma balans i de
offentliga finanserna.
Målet för den moderata skattepolitiken är att successivt sänka
det svenska skatteuttaget till genomsnittet för motsvarande
europeiska länder. Kravet på balans i de offentliga finanserna
är överordnat men förutsätter i sig skattesänkningar i syfte att
återskapa en tillväxtkraft som snabbt eliminerar den del av det
offentliga underskottet som är konjunkturellt.
Skattestrukturen skall utformas så att den inte motverkar
tillväxt. Samtidigt som utrymmet för sänkta skatter är starkt
begränsat måste sådana skattesänkningar som förbättrar
förutsättningarna för kapitalbildning och nya arbeten
genomföras. Skattepolitiken under den innevarande mandatperioden
bör inriktas på att skapa förutsättningar för expansion såväl
inom industri och varuproduktion som inom tjänstesektorn.
Den första uppgiften blir mot denna bakgrund att undanröja de
stora skattehöjningarna på arbete, riskkapital och investeringar
som den socialdemokratiska regeringen drev igenom hösten 1994.
Det fortsatta arbetet måste sedan inriktas på att skapa bättre
förutsättningar för nya arbeten i den privata sektorn. Särskilda
åtgärder krävs också som förbättrar villkoren för de mindre och
medelstora företagen. Det kan också finnas skäl att vidta
särskilda, tidsbegränsade åtgärder som syftar till att öka
tillgången på riskvilligt kapital.
Till detta kommer behovet av att fortsätta att bringa ner den
totala skattekilen på arbete. Det bör självfallet ske generellt,
men också selektiva insatser i syfte att förbättra
förutsättningarna för den privata tjänstesektorn blir aktuella.
Vi återkommer till denna fråga i en särskild reservation.
Moderata samlingspartiet föreslår bl.a. följande
skatteförändringar:
Den kraftiga upptrappningen av egenavgiften till
sjukförsäkringen avvisas.
Löneskatterna sänks med 1,5 procentenheter genom att den
allmänna löneavgiften slopas.
Den s.k. värnskatten slopas och fullt inflationsskydd
återinförs.
Den föreslagna skatteskärpningen för pensionärer med
sidoinkomster avvisas.
Dubbelbeskattningen av avkastning på riskkapital slopas.
Kvittning av underskott i nystartade företag mot inkomst av
tjänst återinförs.
Beskattningen av delägare i fåmansbolag och egenföretagare
förenklas och lindras.
Beskattningen av kapitalinkomster sänks från 30 till 25 %.
Förmögenhetsskatten slopas.
Avkastningsskatten för pensionssparande sänks från 15 % till
10 %.
Fastighetsskatten sänks till 1,5 %.
De aviserade framtida fastighetsskattehöjningarna avvisas.
Uttaget av socialavgifter på vinstandelar slopas.
Uttaget av miljörelaterade skatter ökar under mandatperioden
med 2 miljarder kronor.
Våra förslag, som innebär skattelättnader på 36 miljarder
kronor netto redan fr.o.m. budgetåret 1995/96, preciseras i
särskilda yrkanden som kommer att behandlas av riksdagen i olika
sammanhang. Vi återkommer alltså till detaljerna. När det gäller
frågan om en miljörelaterad beskattning, en fråga som kommer att
behandlas av skatteutskottet i ett senare betänkande i vår, vill
vi dock i detta sammanhang framhålla att en självklar
utgångspunkt måste vara att det totala skattetrycket inte ökar.
Det innebär att eventuella skatteintäkter av en ökad
miljörelatering skall användas för att sänka andra skatter.
Eftersom skattebaserna för miljörelaterade skatter är betydligt
lägre än vad som gäller för skatt på arbete av olika slag kan
problemet med det alltför höga skatteuttaget på arbete inte
lösas genom i och för sig motiverade åtgärder inom ramen för en
ökad miljörelatering. Diskussionen om sänkt skatt på arbete
måste alltså föras oavsett i vilken takt inslagen av
miljöskatter ökar. På samma sätt står debatten om
miljörelatering på egna ben. Här finns bl.a. den restriktionen
att en ökad miljörelatering av beskattningen i Sverige inte bör
leda till ett så försämrat konkurrensläge att svensk industri
förläggs till andra länder med lägre miljökrav. En ökning av den
miljörelaterade beskattningen får inte heller försämra
förutsättningarna för utveckling och introduktion av ny teknik
som kan förbättra miljösituationen.
Sammanfattningsvis innebär våra förslag en återgång till den
borgerliga regeringens strävanden att bryta den ekonomiska
stagnationen och att lägga grunden för en ny period av tillväxt,
företagande och nya arbeten i Sverige. De förslag som läggs fram
i motion Sk328 innebär att det totala skattetrycket sänks genom
åtgärder som stärker vår ekonomis utvecklings- och
konkurrenskraft och skapar förutsättningar för en ekonomisk
tillväxt.
Vad som här har anförts beträffande inriktningen av
skattepolitiken bör riksdagen med bifall till motion Sk328
yrkande 1 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
Därmed tillgodoses också yrkande 2 i motion Sk350 om slopad
dubbelbeskattning av riskkapital. Riktlinjerna i övriga motioner
som behandlas i moment 1 går i motsatt riktning eller ansluter
sig delvis till regeringens skattepolitik. Vi avstyrker
motionerna i dessa delar.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av
skattereformen m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328
yrkande 1 i dessa delar och 1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad
avser inkomst av aktier samt med avslag på motionerna
1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk341
yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk342 yrkande 1, 1994/95:Fi212
yrkande 5, 1994/95:Fi218 yrkande 5 och 1994/95:Fi219 yrkande
8 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har
anförts beträffande inriktningen av skattepolitiken.
2. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen
m.m. (mom. 1 -- c)
Rolf Kenneryd (c) har
dels anfört följande:
Den bild som den socialdemokratiska regeringen försöker teckna
rörande bakgrunden till de ekonomiska problem som Sverige står
inför i dag är att dessa problem främst är en följd av den
ekonomiska politik som bedrivits under de tre senaste åren. Som
framhålls i motion Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c) är
sanningen den att fyrklöverregeringen övertog en ekonomi i djup
kris vid regeringsskiftet 1991. Det ekonomiska läget vid denna
tidpunkt kännetecknades av låg tillväxt, stigande arbetslöshet,
en begynnande fastighets- och finanskris samt försämrade
offentliga finanser. Efter en period av extrem överhettning av
ekonomin befann sig Sverige i en brant utförsbacke.
Den ekonomiska politik som fyrklöverregeringen förde tog
framför allt sikte på att långsiktigt öka tillväxten i ekonomin,
hejda den kraftiga ökningen av arbetslösheten och forma hållbara
trygghetssystem. Målsättningen var att bryta den ekonomiska
stagnationen och återupprätta Sverige som en tillväxt- och
företagarnation med en stark och växande industri.
Fyrklöverregeringen lyckades också efter långsiktigt, metodiskt
och offensivt arbete hejda den ekonomiska nedgången, en nedgång
som visat sig betydligt djupare än vad de flesta bedömare räknat
med. Nu ser vi en återhämtning i ekonomin som en följd av
fyrklöverregeringens arbete. Omläggningen av den ekonomiska
politiken 1991 lade grunden för den ökning av sysselsättningen
som nu sker och för en sundare ekonomi. Förutsättningar har
skapats för att underskotten i de offentliga finanserna skall
kunna minska.
I motion Fi219 lägger Centerpartiet fram sitt program för en
långsiktigt hållbar utveckling med sikte på att människor måste
ha arbete och en tryggad välfärd. Statsfinanserna måste saneras
utan att ge avkall på en rättvis fördelning och grundtrygghet.
Motionen innebär i förhållande till regeringens förslag en
budgetförstärkning på ca 13 miljarder kronor. Samtidigt föreslås
betydande insatser för att återupprusta miljö-, regional- och
arbetsmarknadspolitiken. På skatteområdet föreslås bl.a., för
att skapa fler jobb och främja småföretagen, en skatteväxling på
5 miljarder kronor med höjd koldioxidskatt och uranskatt i
utbyte mot sänkta arbetsgivaravgifter. Tillsammans med i
budgetpropositionen föreslagna 2 miljarder kronor för att
förbättra småföretagens situation möjliggör detta en sänkning av
arbetsgivaravgifterna med 7 miljarder kronor under budgetåret
1995/96.
Det program som Centerpartiet lägger fram i denna motion har
hänvisats till olika utskott, och de delar som behandlas av
skatteutskottet kommer också att tas upp i olika sammanhang. Vad
som nu är aktuellt är yrkande 8 i motionen om inriktningen av
kapital-, inkomst- och företagsbeskattningen och yrkandena 9 och
10 om indexuppräkningen och reallöneskyddet i skattesystemet.
Frågorna om företagsbeskattningen behandlas dock i särskilda
betänkanden rörande företagsbeskattningen, den indirekta
beskattningen, arbetsgivaravgifterna och den ekonomiska
politiken.
Enligt Centerpartiets uppfattning måste skattepolitiken vara
en väsentlig del i en ekonomisk-politisk strategi för en hållbar
tillväxt, ökad sysselsättning och bevarad välfärd.
En hållbar ekonomisk utveckling förutsätter både goda
skattemässiga villkor och stabila spelregler för företagande,
arbete och investeringar. Producenter och konsumenter måste
vidare genom skatter och avgifter få incitament som styr
verksamheter bort från en negativ miljöpåverkan och stimulerar
hushållning med knappa naturresurser.
Vi har tidigare framhållit att det i höstas inte var motiverat
att riva upp det beslut om sänkning av kapitalbeskattningen till
25 % som riksdagen beslutade under den förra mandatperioden.
Beslutet i höstas innebär emellertid att skatt på kapital nu
utgår med 30 %. Enligt Centerns uppfattning är det inte
försvarbart att årligen ändra skattesatser som påverkar såväl
företag som enskilda. En eventuell sänkning får bedömas med
hänsyn till den ekonomiska situationen inför 1997.
Riksdagen beslutade hösten 1994 att den statliga
inkomstskatten skulle höjas från 20 till 25 %. Enligt beslutet
skall höjningen vara tillfällig. Samtidigt återinfördes
grundavdraget vid den statliga taxeringen. Enligt Centerns
uppfattning är det inte försvarbart att inom några månader fatta
beslut om nya förändringar i skatteuttaget. Riksdagens beslut
bör därför ligga fast tills vidare. Vi anser emellertid att
skattesatsen bör sänkas till 20 % fr.o.m. den 1 januari 1998,
dvs. ett år tidigare än gällande beslut. I konsekvens med vårt
tidigare ställningstagande accepterar vi att grundavdraget finns
kvar så länge skattesatsen i den statliga beskattningen är
25 %.
Vad som här har anförts om kapital- och inkomstbeskattningen
bör riksdagen med anledning av motion Fi219 yrkande 8 som sin
mening ge regeringen till känna.
Centerpartiet anser i princip att indexeringen av skatteskalan
bör begränsas och att reallöneskyddet i skatteskalan bör slopas
(Fi219 yrkandena 9 och 10). I moment 2 föreslår utskottet att
grundavdraget sätts ned med 300--400 kr. Detta förslag innebär
att våra yrkanden i dessa hänseenden tills vidare kan anses
tillgodosedda.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av
skattereformen m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Fi219 yrkande
8 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i dessa
delar, 1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser inkomst av aktier,
1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk341
yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk342 yrkande 1, 1994/95:Fi212
yrkande 5 och 1994/95:Fi218 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som här har anförts om inriktningen av
kapital-, inkomst- och företagsbeskattningen.
3. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen
m.m. (mom. 1 -- fp)
Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Folkpartiet har lagt fram våra förslag till riktlinjer för den
ekonomiska politiken och skattefrågorna i motion Fi211 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp). Motionen behandlas i dessa delar av
finansutskottet. Motionen innehåller också särskilda yrkanden i
olika frågor, och en del av dessa yrkanden behandlas av
skatteutskottet i det aktuella betänkandet.
Med anledning av yrkanden om skattepolitikens allmänna
inriktning i motionerna Sk328 yrkande 1, Sk349 yrkande 1 och
Fi219 yrkande 8 samt med hänvisning till de i motion Fi211
framlagda riktlinjerna för skattepolitiken vill vi anföra
följande.
Den borgerliga regeringen genomförde ett stort antal
förbättringar av skattestrukturen och sänkningar av vissa
skatter för att förbättra villkoren för företagande och därmed
skapa förutsättningar för tillväxt och nya jobb. Dess värre har
den socialdemokratiska regeringen återställt de tidigare
skadliga skattenivåerna och skärpt skattetrycket, bl.a. genom
skärpt marginalskatt och ökade skattekilar. Många av de
förbättringar i företagsklimatet som den borgerliga regeringen
genomförde har avskaffats utan att något annat sätts i stället.
De ekonomiska effekterna kan bli en stagnation som rycker undan
grunden för en positiv utveckling av vår ekonomi. Att regeringen
på detta sätt slår sönder skattereformen och genomför avsevärda
höjningar av skattetrycket kommer att ge stora ekonomiska
skadeverkningar. Att försämra förutsättningarna för företag och
företagare medför att fler människor blir arbetslösa och att de
offentliga finanserna försämras.
Som vi framhåller i motion Fi211 är Folkpartiet liberalerna
anhängare av en generell välfärdspolitik, vilket kräver ett
betydande skatteuttag. Då är det angeläget att skatterna
utformas på ett från samhällsekonomisk synpunkt lämpligt sätt.
Det är i det perspektivet som Folkpartiets skattepolitik skall
ses.
Vi menar för vår del att skattepolitiken nu måste utformas med
kampen mot arbetslösheten som ledstjärna. De skatteförändringar
som vi föreslår syftar till att främja jobb, tillväxt och
företagande. Våra förslag på skatteområdet innebär i stora drag
att dubbelbeskattningen av inkomster av aktier avskaffas, att en
kvittningsrätt vid underskott i näringsverksamhet återinförs och
att ett system med riskkapitalavdrag införs. Den högsta
marginalskatten återgår till 50 %, och arbetsgivaravgifterna
som höjdes vid årsskiftet återgår till 1994 års nivå. Strävan
bör vara en skattekvot som endast obetydligt överstiger 50 %.
Genom att sänkningen av arbetsgivaravgifterna enligt vårt
förslag delfinansieras med höjda skatter på miljöförstöring tas
det första steget på den bredare skatteväxling som nu skall
utredas. Vad vi föreslår är alltså ett program för att stimulera
företagande och därmed de nya jobben. Det handlar om långsiktiga
förbättringar av de ekonomiska förutsättningarna för en
expansion i den privata sektorn, och en sådan expansion skapar
förutsättningar för förbättringar av de offentliga finanserna.
Det är vår bestämda uppfattning att det är i kampen för de nya
jobben som kampen mot underskotten avgörs.
Vad som här har anförts beträffande inriktningen av
skattepolitiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av
skattereformen m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk328
yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar
och 1994/95:Fi219 yrkande 8 samt med avslag på motionerna
1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser inkomst av aktier,
1994/95:Sk341 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk342 yrkande 1,
1994/95:Fi212 yrkande 5 och 1994/95:Fi218 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om
inriktningen av kapital-, inkomst- och företagsbeskattningen.
4. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen
m.m. (mom. 1 -- v)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
I finansplanen (avsnitt 5.5) hävdar regeringen att 1990 års
skattereform var fördelningspolitiskt balanserad. Som anförs i
motion Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) kan Vänsterpartiet inte
dela denna uppfattning. Tvärtom pekar det analysmaterial som
hittills är känt på att de fördelningspolitiska målen inte
uppfylldes i praktiken.
Enligt Vänsterpartiets uppfattning var grundprinciperna i 1990
års skattereform i huvudsak riktiga, men den praktiska
utformningen och finansieringen ledde till fördelningspolitiska
skevheter. Skattereformen var inte bara en omläggning utan ledde
i praktiken till en skattesänkning. Enligt våra beräkningar var
skattereformen underfinansierad med minst 20 miljarder kronor.
T.o.m. den borgerliga regeringen erkände under sin mandattid att
skattereformen var underfinansierad, med ca 15 miljarder kronor
(se prop. 1993/94:100 bil. 1.1 s. 89). Andra bedömare har
uppskattat underfinansieringen till vida större belopp. Den
kraftiga sänkningen av marginalskatterna i förening med
sparstimulerande åtgärder ledde till en sparboom hos
inkomststarka grupper. Undersökningar visar att det stegrade
sparandet 1991--1994 är mycket ojämnt fördelat och att det är de
inkomststarka grupperna som stått för merparten av det ökande
sparandet. Försvagningen av köpkraften för inkomstsvaga grupper,
tillsammans med sparboomen, gjorde att den effektiva efterfrågan
från hushållen sjönk kraftigt. Detta i sin tur förstärkte den
djupa lågkonjunktur som Sverige lidit av under en följd av år.
Som framhålls i motion Sk341 är det viktigt för kommande
skattepolitiska beslut hur man bedömer fördelningsfrågorna och
att utfallet av olika ekonomisk-politiska åtgärder värderas med
hänsyn till fördelningspolitiska effekter. Den särskilda
utvärderingskommitté -- den s.k. KUSK-utredningen -- som har
tillsatts för att studera fördelningsfrågorna har inte slutfört
sitt arbete. Det skulle vara av stort värde om utredningen kunde
intensifiera sitt arbete så att ett mer fullständigt
analysmaterial kan redovisas.
En genomgång av regeringen Bildts åtgärder på skatteområdet
under perioden 1991--1994 visar att den borgerliga
riksdagsmajoriteten beslutat om skattesänkningar för företag,
kapital, förmögenheter, arv och gåvor och att man samtidigt
genomdrivit en rad skattehöjningar för hushållen.
Skattesänkningarna uppgår till drygt 56 miljarder kronor och
skattehöjningarna till drygt 48 miljarder kronor. För 1995 avsåg
regeringen Bildt dessutom att driva igenom ytterligare
skattesänkningar och motverkande höjningar. Man avsåg att sänka
skattesatsen för kapitalbeskattningen från 30 till 25 %, att
slopa förmögenhetsskatten och att ytterligare höja
egenavgifterna. Nettot av dessa förändringar beräknades av
regeringen Bildt till en inkomstförstärkning på 3,5 miljarder
kronor. Den borgerliga regeringen lyckades på detta sätt att
minska skatternas utjämnande funktion. Tanken på ett enkelt och
enhetligt skattesystem slogs sönder, och regeringen Bildt
öppnade för avancerad skatteplanering och skatteundandragande.
Under hösten 1994 slöts en överenskommelse mellan
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som resulterade i den
ekonomisk-politiska propositionen 1994/95:25. På skatteområdet
innebär denna överenskommelse att Vänsterpartiet fick gehör för
stora och väsentliga delar av sin skattepolitik. Senare slöts en
andra överenskommelse mellan Vänsterpartiet och regeringen om
hur avgiften till EU skulle finansieras. Även denna uppgörelse
innebar att Vänsterpartiet fick gehör för väsentliga delar av
sin skattepolitik. Enligt sammanställningarna i motion Sk341 ger
dessa överenskommelser inkomstförstärkningar på sammanlagt 45
miljarder kronor.
Regeringen anför i finansplanen att utrymmet för ytterligare
skattehöjningar är begränsat. Vänsterpartiet kan biträda denna
analys men menar att statsfinansiella och fördelningspolitiska
skäl talar för att vissa ytterligare skattehöjningar är
nödvändiga. Vänsterpartiet uppskattar i nuläget detta behov till
ca 9 miljarder kronor. Det är också nödvändigt att göra en del
omläggningar i skatteuttaget för att uppnå en bättre
fördelningspolitisk profil och bättre miljöanpassning av
skatteuttaget.
I finansplanen anförs att förutsättningarna för en
miljörelaterad skatteväxling skall utredas. Enligt
Vänsterpartiets uppfattning bör detta arbete bedrivas med kraft
och skyndsamhet. Konkreta steg mot en miljörelaterad
skatteväxling bör tas redan under kommande budgetår.
Vidare har regeringen avsatt ett utrymme på 2 miljarder kronor
för sänkt företagsskatt. Vänsterpartiet är av budget- och
fördelningsskäl kritiskt till denna utfästelse från regeringens
sida. Om skattesänkningar skall göras inom företagssektorn bör
de dock styras så att de främst gynnar mindre företag.
I finansplanen konstaterar regeringen att det är viktigt att
motverka skattebrott och olika former av skatteflykt.
Vänsterpartiet instämmer och framhåller i motion Sk341 att det
därför är viktigt att inte göra fortsatta nedskärningar i
anslagen till Riksskatteverket och skattekontrollen.
Vad som här har anförts om skattepolitikens allmänna
inriktning och om skattereformens fördelningseffekter och en
snabb och samlad redovisning av utredningsarbetet i denna fråga
bör riksdagen -- med bifall till motion Sk341 yrkandena 1 och 2
-- som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av
skattereformen m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk341
yrkandena 1 och 2 och 1994/95:Fi218 yrkande 5 och med avslag
på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i dessa delar,
1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser inkomst av aktier,
1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk342 yrkande
1, 1994/95:Fi212 yrkande 5 och 1994/95:Fi219 yrkande 8
a) som sin mening ger regeringen till känna vad som här har
anförts beträffande skattereformens fördelningseffekter samt en
snabb och samlad redovisning av utredningsarbetet i denna fråga,
b) som sin mening ger regeringen till känna vad som här har
anförts beträffande skattepolitikens allmänna inriktning.
5. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen
m.m. (mom. 1 -- mp)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Enligt Miljöpartiets uppfattning måste den ekonomiska
politikens huvudmål vara en ekologiskt uthållig och socialt
ansvarsfull samhällsutveckling. För att vi skall kunna ta till
vara de förutsättningar och möjligheter som Sverige har krävs
det att ekonomin underställs ekologiska, sociala, kulturella och
demokratiska målsättningar. Motion Fi212 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) innehåller en politik inför 2000-talet som ligger i linje
med dessa grundläggande målsättningar. Detta synsätt präglar
också den skattepolitik som Miljöpartiet vill föra.
Miljöpartiet anser att beskattningen av arbete totalt sett
inte skall ökas. Den bör i stället minskas och ersättas med
främst miljörelaterade skatter. Vi anser också att inkomsttagare
i högre inkomstskikt kan tåla en högre beskattning än andra.
De höjda marginalskatterna medför emellertid problem och
tenderar att befästa och förstärka orättvisor. För att minska
dessa olägenheter kräver Miljöpartiet motverkande åtgärder.
Miljöpartiets politik innehåller en ny metod för krislösning.
Denna nya metod är skatteväxlingsmodellen. Skatteväxling innebär
att skatten på arbete växlas mot miljörelaterade skatter, främst
energiskatter. Effekterna av en skatteväxling innebär
sammanfattningsvis att det blir räntabelt för företagen att
investera på ett hållbart sätt. De ökade vinsterna kommer att
investeras på ett miljöoptimalt sätt. En skatteväxling innebär
dessutom att återvinning av material, s.k. industriella
kretslopp, gynnas eftersom återvinning kräver mer arbete och
mindre energi än produktion som baseras på jungfruliga råvaror.
För hushållen blir det mer intressant att reparera och
underhålla, vilket leder till fler jobb och ökad efterfrågan på
hållbara produkter med lång livslängd och därmed bättre
resurshushållning. Därtill kommer att skatteväxling påskyndar
utvecklingen från industrisamhälle till tjänste- och
informationssamhälle.
Som framhålls i motionen sätter en skatteväxling i gång
Sverige på ett bärkraftigt sätt -- vi får en ekonomi som
stimulerar en bättre miljöutveckling, fler jobb och ny, hållbar
teknik.
I enlighet med dessa krav yrkas i motionen miljörelaterade
inkomstförstärkningar i form av höjd koldioxidskatt, uranskatt,
vattenkraftsskatt, dieselskatt, bensinskatt, avfallsskatt, skatt
på naturgrus och avgifter på konstgödsel och bekämpningsmedel.
Motionen innehåller också krav på höjd skatt på alkohol och
tobak och höjd reklamskatt.
Samtidigt föreslås miljörelaterade skattesänkningar och
utgifter. På skatteområdet innebär detta bl.a. kraftiga
sänkningar av arbetsgivaravgifterna och mervärdesskatten. För
att kompensera glesbygdsboende föreslås ett generellt avdrag på
2 000 kr för dem som bor i glesbygd. För ungdomar och
pensionärer föreslås ett halvt avdrag. Vidare föreslås att
grundavdraget höjs med 2 200 kr utöver dagens grundavdrag.
Därigenom kompenseras hushållen för de höjda energi- och
miljöskatterna utan att styreffekten av dessa skatter går
förlorad.
I motionen yrkas bl.a. att riksdagen hos regeringen begär
förslag till skatteväxling i enlighet med de allmänna riktlinjer
som anges i motionen. Vad som här har anförts innebär att detta
yrkande bör bifallas.
Till frågan om grundavdraget återkommer jag i en särskild
reservation i detta betänkande. De förslag i övrigt som läggs
fram i motionen har styckats upp för att behandlas av riksdagen
i andra sammanhang.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av
skattereformen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi212 yrkande 5
och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 1 i dessa
delar, 1994/95:Sk341 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sk342
yrkande 1, 1994/95:Sk349 yrkande 1 i dessa delar,
1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser inkomst av aktier,
1994/95:Fi218 yrkande 5 och 1994/95:Fi219 yrkande 8 hos
regeringen begär förslag till skatteväxling i enlighet med de
allmänna riktlinjer som här har anförts.
6. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen
m.m. (mom. 1 -- kds)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Den kristdemokratiska politiken utgår från den kristna
förvaltarskapstanken som betonar människans personliga och
kollektiva ansvar för sig själv, sina medmänniskor,
efterkommande generationer samt den fysiska livsmiljön. Vår
ekonomiska politik tar utifrån förvaltarskapstanken sin
utgångspunkt i en social och ekologisk marknadsekonomi och
eftersträvar utveckling och stabilitet i samhällsekonomin. Som
framhålls i motion Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) måste detta
synsätt också avspegla sig i skattepolitiken.
Som framhålls i motion Sk349 bör ett gott samhälle byggas
utifrån en marknadsekonomi som baseras på etiska principer och
styrs av sociala och ekologiska hänsyn. Detta får också
konsekvenser för den skattepolitik som kds vill föra. En
målsättning för kristdemokratisk ekonomisk politik är att skapa
förutsättningar för nya jobb och en långsiktigt hållbar
ekonomisk utveckling. En ökad sysselsättning är en förutsättning
för att minska det resursslöseri som den alltför höga
arbetslösheten innebär. Samtidigt ökar skatteunderlaget, och de
offentliga utgifterna minskar. Därmed förbättras också
möjligheterna att förstärka välfärden, vården och den sociala
omsorgen och att åstadkomma en rättvis fördelning.
Skattepolitikens huvuduppgift är att finansiera offentlig
verksamhet och är ett viktigt instrument för att uppnå mål som
full sysselsättning, stabil och uthållig tillväxt, rättvis
fördelningspolitik, god miljö och hushållning. Skattesystemet
bör så långt som möjligt vara långsiktigt stabilt och enkelt.
Reglerna bör utformas så att de får en bred acceptans och inte
leder till skatteundandragande och bristande skattemoral.
Både teoretiskt och erfarenhetsmässigt kan exempel ges på hur
skatter snedvrider resursanvändningen och effektiviteten i
ekonomin. Sverige har fortfarande ett av världens högsta
skattetryck. Som framhålls i motion Sk349 har det höga svenska
skattetrycket och utformningen av skattesystemet lett till svag
produktivitetsutveckling, blygsamt nyföretagande och lågt
intresse för att satsa riskvilligt kapital i svenska företag.
Skattereformen, tillsammans med en rad strategiska
skattesänkningar som genomfördes under fyrklöverregeringen,
förbättrade situationen för företagande och sparande. De massiva
skattehöjningar som den socialdemokratiska regeringen i rask
takt drivit igenom efter valet går i rakt motsatt riktning.
Det svenska skattetrycket måste långsiktigt sänkas.
Skattetrycket bör inte överstiga 50 % av BNP, och på längre
sikt måste skatterna sänkas under denna nivå. I samband med en
skatteväxling där skatter på arbete växlas mot skatter på
energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser kan
successivt krympande miljöskattebaser på ett naturligt sätt
bidra till en sänkning av skattetrycket. Som framhålls i vår
motion Sk349 får skatterna inte sänkas så att det rubbar den
samhällsekonomiska balansen eller leder till problem med
finansieringen av en god utbildning, vård och omsorg.
I motionen yrkas bl.a. att riksdagen antar de här angivna
riktlinjerna för skattepolitiken (yrkande 1). Jag yrkar bifall
till detta yrkande.
I motionen läggs fram en rad förslag i enlighet med de här
angivna riktlinjerna. Så krävs bl.a. en återgång till en maximal
marginalskatt på 50 %, en sänkning av löneskatterna och
åtgärder för att skapa fler jobb inom den privata
tjänstesektorn. Till dessa frågor och till vissa andra detaljer
återkommer jag i särskilda reservationer i detta betänkande.
Våra förslag i övrigt på skatteområdet innebär bl.a. sänkta
egenavgifter till sjukförsäkringen, sänkta fastighetsskatter som
på sikt växlas mot kommunala avgifter, slopad dubbelbeskattning
av avkastning på aktier, lättnader inom företagsbeskattningen i
syfte framför allt att skapa flera jobb i småföretagen och
mervärdesskatt även på tidningar och på spel och dobbel. Dessa
frågor och våra krav på skatteväxling behandlas i andra
betänkanden.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande riktlinjer för beskattningen, utvärdering av
skattereformen m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk349 yrkande 1
i dessa delar samt med avslag på motionerna 1994/95:Sk328
yrkande 1 i dessa delar, 1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad avser
inkomst av aktier, 1994/95:Sk341 yrkandena 1 och 2,
1994/95:Sk342 yrkande 1, 1994/95:Fi212 yrkande 5,
1994/95:Fi218 yrkande 5 och 1994/95:Fi219 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad som här har anförts
beträffande inriktningen av skattepolitiken.
7. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och
uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- m)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
En av de främsta uppgifterna för skattepolitiken i dag är att
reducera de kraftigt höjda skattekilarna på arbetsinkomster,
bl.a. genom att återgå till principen om en marginalskatt på
högst 50 %. Samtidigt bör inflationsskyddet återställas så att
inte allt fler drabbas av den högsta marginalskatten.
De krav som framställs i motionerna Sk328 yrkande 6 och Fi211
yrkande 22 om att slopa den s.k. värnskatten bör alltså bifallas
liksom också yrkande 7 i motion Sk328 om fullt inflationsskydd
inom inkomstbeskattningen från den 1 januari 1966. Även i motion
Sk349 krävs en återgång till 20 % i statlig inkomstskatt
(yrkande 11), men yrkandet innebär också att det statliga
grundavdraget skall slopas. Denna motion medför ej godtagbara
skatteskärpningar, jämfört med läget hösten 1994. Detta gäller
också flertalet av de övriga motionsyrkanden som behandlas i
detta moment. När det gäller yrkandet i motion Fi212 om en
höjning av grundavdraget (yrkande 32) bör framhållas att detta
yrkande grundar sig på ej godtagbara krav från motionärernas
sida om väsentligt högre energi- och miljöskatter.
Enighet råder om att regeringens förslag om avtrappning av det
särskilda grundavdraget för folkpensionärer med kapitalinkomster
är olämpligt och att det inte bör genomföras. Propositionen bör
alltså, med bifall till motion Sk328 yrkande 20, avslås. Därmed
är också motion Sf266 yrkande 3 i denna del tillgodosett. Vi
motsätter oss utskottets förslag att i stället inhämta en
motsvarande budgetförstärkning genom att övervältra den
föreslagna skatteskärpningen för vissa pensionärer till helt
andra grupper. Att som utskottet föreslår begränsa grundavdraget
till 0,24 basbelopp är en åtgärd som i första hand får bäras av
löntagare som redan har drabbats av alltför stora
skatteskärpningar.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande det särskilda grundavdraget, det allmänna
grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328
yrkandena 6, 7 och 20, 1994/95:Sk349 yrkande 11 i vad avser
skattesatsen för statlig inkomstskatt och 1994/95:Fi211
yrkande 22, med anledning av motion 1994/95:Sf266 yrkande 3
såvitt avser det särskilda grundavdraget för pensionärer, med
avslag på proposition 1994/95:100 bilaga 6 B II Försäkring vid
ålderdom m.m., s. 81 punkt 1, med avslag på utskottets förslag
att i stället för den i propositionen föreslagna
budgetförstärkningen sätta ned det allmänna grundavdraget med
0,01 basbelopp och med avslag på motionerna 1994/95:Sk341
yrkandena 3--7, 1994/95:Sk349 yrkande 11 i övrigt,
1994/95:Fi212 yrkande 32 och 1994/95:Fi219 yrkandena 9 och
10 begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om
en återgång till skattesatsen 20 % för statlig inkomstskatt och
om fullt inflationsskydd vid beskattningen fr.o.m. den 1 januari
1996.
8. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och
uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- fp)
Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
En av de främsta uppgifterna för skattepolitiken i dag är att
reducera de kraftigt höjda skattekilarna på arbetsinkomster.
Detta innebär bl.a. att man nu bör återgå till principen om en
marginalskatt på högst 50 % i enlighet med vad som föreslås i
motion Fi211 yrkande 22. Motsvarande yrkande finns också i
motionerna Sk328 yrkande 6 och Sk349 yrkande 11. Som framgår av
motion Fi211 finns det inte nu något utrymme för att återinföra
en full indexreglering av skattesystemet så som yrkas i motion
Sk328 yrkande 7. Folkpartiet avstyrker sådana skatteskärpningar
i form av slopat grundavdrag vid taxeringen till statlig
inkomstskatt som yrkas i motion Sk349 yrkande 11.
Enighet råder om att regeringens förslag om avtrappning av det
särskilda grundavdraget för folkpensionärer med kapitalinkomster
är illa utformat och inte bör genomföras. Propositionen bör
alltså, med bifall till motion Sk328 yrkande 20, avslås. Därmed
är också motion Sf266 yrkande 3 i denna del tillgodosett. Vi
motsätter oss utskottets förslag att i stället för den
föreslagna skatteskärpningen för vissa pensionärer införa en
höjd skatt för alla andra genom en begränsning av grundavdraget
till 0,24 basbelopp. Budgetförstärkningen bör i stället ske
genom minskade utgifter. Vi återkommer med sådana förslag i vår
motion med anledning av kompletteringspropositionen.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande det särskilda grundavdraget, det allmänna
grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328
yrkandena 6 och 20, 1994/95:Sk349 yrkande 11 i vad avser
skattesatsen för statlig inkomstskatt och 1994/95:Fi211
yrkande 22, med anledning av motion 1994/95:Sf266 yrkande 3
såvitt avser det särskilda grundavdraget för pensionärer, med
avslag på proposition 1994/95:100 bilaga 6 B II Försäkring vid
ålderdom m.m., s. 81 punkt 1, med avslag på utskottets förslag
att i stället för den i propositionen föreslagna
budgetförstärkningen sätta ned det allmänna grundavdraget med
0,01 basbelopp och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328
yrkande 7, 1994/95:Sk341 yrkandena 3--7, 1994/95:Sk349
yrkande 11 i övrigt, 1994/95:Fi212 yrkande 32 och
1994/95:Fi219 yrkandena 9 och 10 begär att regeringen lägger
fram förslag till lagstiftning om en återgång till skattesatsen
20 % för statlig inkomstskatt fr.o.m. den 1 januari 1996.
9. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och
uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- v)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk341 talar fördelningsskäl för att öka
inkomstskatten på högre inkomster. Vänsterpartiet föreslår att
inkomstskatten höjs genom två åtgärder:
1. Grundavdraget slopas för inkomster över brytpunkten.
2. Ett nytt skikt på 30 % inrättas för inkomster över
300 000 kr.
För att tillgodose fördelningspolitiska krav föreslår
Vänsterpartiet dessutom en skattesänkning för lägre inkomstskikt
genom en höjning av grundavdraget med ca 2 000 kr.
Slopandet av grundavdraget sker enligt Vänsterpartiets förslag
genom att avdraget trappas ned från en inkomstnivå på ca
170 000 kr så att det helt upphör för inkomster över
brytpunkten. Förslaget innebär att marginalskatten stiger under
brytpunkten, men marginalskatten påverkas ej över brytpunkten.
Motivet för den s.k. värnskatten är de dåliga statsfinanserna.
De dåliga finanserna är inte av tillfällig art, och det hade
därför varit motiverat att besluta att höjningen skulle ligga
kvar under överskådlig tid. Ett alternativ till en mer eller
mindre permanent höjning hade varit att knyta värnskatten till
statsskuldens storlek, så att värnskatten t.ex. kunde ligga kvar
fram till dess att Sveriges ekonomi är så stabil att det finns
statsfinansiellt utrymme att amortera ner statsskulden. Vad som
här har anförts om värnskatten bör riksdagen, med bifall till
motion Sk341 yrkande 3, som sin mening ge regeringen till känna.
Enighet råder om att regeringens förslag om avtrappning av det
särskilda grundavdraget för folkpensionärer med kapitalinkomster
är olämpligt och att det inte bör genomföras. Propositionen bör
alltså, med bifall till motion Sk328 yrkande 20, avslås. Därmed
är också motion Sf266 (yrkande 3 i denna del) tillgodosedd. Vi
motsätter oss utskottets förslag att i stället inhämta en
motsvarande budgetförstärkning genom att övervältra den
föreslagna skatteskärpningen för vissa pensionärer till helt
andra grupper. Att som utskottet föreslår begränsa grundavdraget
till 0,24 basbelopp är en åtgärd som i första hand får bäras av
löntagare som redan har drabbats av alltför stora
skatteskärpningar. Vänsterpartiet menar att inkomstbortfallet
borde täckas genom Vänsterpartiets förslag om reducerad
avdragsrätt för privata pensionsförsäkringar alternativt genom
Vänsterpartiets förslag till skärpt inkomstskatt.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande det särskilda grundavdraget, det allmänna
grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt
att riksdagen
a) med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om
värnskatten,
b) med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkandena 4--7 begär
förslag från regeringen om ändringar i skatteuttaget i enlighet
med vad som här har anförts,
c) med bifall till motion 1994/95:Sk328 yrkande 20 och med
anledning av motion 1994/95:Sf266 yrkande 3 såvitt avser det
särskilda grundavdraget för pensionärer avslår proposition
1994/95:100 bilaga 6 B II Försäkring vid ålderdom m.m., s. 81
punkt 1, och avslår utskottets förslag att i stället för den i
propositionen föreslagna budgetförstärkningen sätta ned det
allmänna grundavdraget med 0,01 basbelopp,
d) avslår motionerna 1994/95:Sk328 yrkandena 6 och 7,
1994/95:Sk349 yrkande 11, 1994/95:Fi211 yrkande 22,
1994/95:Fi212 yrkande 32 och 1994/95:Fi219 yrkandena 9 och
10.
10. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget
och uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- mp)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
I motion Fi212 yrkande 32 föreslår Miljöpartiet att
grundavdraget höjs med 2 200 kr fr.o.m. den 1 juli 1995 för att
kompensera hushållen för våra förslag till högre energi- och
miljöskatter. Jag yrkar bifall till detta förslag och avslag på
övriga motioner rörande skatteuttaget.
Enighet råder om att regeringens förslag om avtrappning av det
särskilda grundavdraget för folkpensionärer med kapitalinkomster
är olämpligt och att det inte bör genomföras. Propositionen bör
alltså, med bifall till motion Sk328 yrkande 20, avslås. Därmed
är också motion Sf266 yrkande 3 i denna del tillgodosett. Vi
motsätter oss utskottets förslag att i stället inhämta en
motsvarande budgetförstärkning genom att övervältra den
föreslagna skatteskärpningen för vissa pensionärer till helt
andra grupper. Att som utskottet föreslår begränsa grundavdraget
till 0,24 basbelopp är en åtgärd som i första hand får bäras av
löntagare som redan har drabbats av alltför stora
skatteskärpningar.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande det särskilda grundavdraget, det allmänna
grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi212 yrkande
32 och 1994/95:Sk328 yrkande 20, med anledning av motion
1994/95:Sf266 yrkande 3 såvitt avser det särskilda
grundavdraget för pensionärer samt med avslag på proposition
1994/95:100 bilaga 6 B II Försäkring vid ålderdom m.m., s. 81
punkt 1, med avslag på utskottets förslag att i stället för den
i propositionen föreslagna budgetförstärkningen sätta ned det
allmänna grundavdraget med 0,01 basbelopp och med avslag på
motionerna 1994/95:Sk328 yrkandena 6 och 7, 1994/95:Sk341
yrkandena 3--7, 1994/95:Sk349 yrkande 11, 1994/95:Fi211
yrkande 22 och 1994/95:Fi219 yrkandena 9 och 10 begär förslag
från regeringen om höjt grundavdrag i enlighet med vad som här
har anförts.
11. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget
och uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- kds)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
En av de främsta uppgifterna för skattepolitiken i dag är att
reducera de kraftigt höjda skattekilarna på arbetsinkomster,
bl.a. genom att återgå till principen om en marginalskatt på
högst 50 %. I stället bör systemet med ett slopat grundavdrag
vid den statliga beskattningen återinföras, vilket inte höjer
marginalskatten. Förslaget i motion Sk349 yrkande 11 bör alltså
genomföras. Det anförda innebär också bifall till motionerna
Sk328 och Fi211 om sänkt marginalskatt. Kds avstyrker övriga
motionsyrkanden om ändringar av skatteuttaget.
Enighet råder om att regeringens förslag om avtrappning av det
särskilda grundavdraget för folkpensionärer med kapitalinkomster
är olämpligt och att det inte bör genomföras. Propositionen bör
alltså, med bifall till motion Sk328 yrkande 20, avslås i denna
del. Därmed är också motion Sf266 yrkande 3 i denna del
tillgodosett. Kristdemokraterna vill utöver att avvisa
regeringens förslag till skattehöjning för de sämst ställda
pensionärerna genomföra förbättringar för pensionärer. I
Kristdemokraternas ekonomiska motion har anvisats 500 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96 och 800 miljoner kronor för
budgetåren 1997 och 1998. Dessa medel möjliggör en förstärkning
av bostadstillägg och pensionstillskott för de sämst ställda
pensionärerna, vilket redovisas i socialförsäkringsutskottets
betänkande 1994/95:SfU10. Med hänvisning till de
fördelningspolitiska skäl som ligger till grund för våra
ställningstaganden i det sammanhanget instämmer vi i utskottets
förslag att i stället inhämta en motsvarande budgetförstärkning
genom att begränsa det allmänna grundavdraget till 0,24
basbelopp. Förslaget innebär att detta grundavdrag blir 300
eller 400 kr lägre än enligt nuvarande regler.
dels vid moment 2 hemställt
2. beträffande det särskilda grundavdraget, det allmänna
grundavdraget och uttaget av statlig inkomstskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328
yrkandena 6 och 20, 1994/95:Sk349 yrkande 11 och
1994/95:Fi211 yrkande 22, med anledning av motion
1994/95:Sf266 yrkande 3 såvitt avser det särskilda
grundavdraget för pensionärer, med avslag på proposition
1994/95:100 bilaga 6 B II Försäkring vid ålderdom m.m., s. 81
punkt 1, och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 7,
1994/95:Sk341 yrkandena 3--7, 1994/95:Fi212 yrkande 32 och,
1994/95:Fi219 yrkandena 9 och 10 dels godtar vad utskottet
anfört om att i stället för den aktuella, av regeringen
föreslagna budgetförstärkningen sätta ned det allmänna
grundavdraget med 0,01 basbelopp, dels begär att regeringen
lägger fram förslag till ändrade regler om en återgång till
skattesatsen 20 % för statlig inkomstskatt och om slopat
grundavdrag vid taxeringen till statlig inkomstskatt i enlighet
med vad som här har anförts.
12. Den allmänna löneavgiften
(mom. 3 -- m, fp, kds)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf
(m), Jan-Olof Franzén (m), Michael Stjernström (kds) och Karin
Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Den nya löneskatt -- den s.k. allmänna löneavgiften -- som
införts vid årsskiftet i syfte att finansiera det svenska
medlemskapet i EU bör avskaffas. Denna skatt innebär att den
redan alltför höga skatten på arbete stiger ytterligare, med
alla de svåra konsekvenser som detta medför. EU-finansieringen
bör enligt vår uppfattning klaras på annat sätt. Vi hänvisar
till våra ställningstaganden till dessa frågor i höstas.
dels vid moment 3 hemställt
3. beträffande den allmänna löneavgiften
att riksdagen med bifall till motionerna, 1994/95:Sk328
yrkande 4, 1994/95:Sk349 yrkande 9, 1994/95:Sk350 yrkande 8,
1994/95:Fi211 yrkande 24, 1994/95:A215 yrkande 3 och,
1994/95:A270 yrkande 3 begär att regeringen lägger fram
förslag till lag om upphävande av den allmänna löneavgiften, med
verkan fr.o.m. den 1 januari 1996.
13. En progressiv övertidsavgift (mom. 4 -- v)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion A272 bör man av arbetsmarknadspolitiska
skäl överväga att införa en extra arbetsgivaravgift på all
övertid. En sådan avgift gör all övertid dyrare och skulle
stimulera arbetsgivarna till att i stället utöka den ordinarie
arbetstiden för dem som deltidsarbetar. För arbetstid över
gällande tak bör den extra arbetsgivaravgiften höjas
ytterligare. Detta gynnar deltidsarbetande, ofta kvinnor, som
vill öka sin ordinarie arbetstid, och förslaget ger starka
incitament att omvandla övertid till nya tjänster. I kombination
med sänkt arbetsgivaravgift vid nyanställningar uppnås maximal
verkan.
Med det anförda tillstyrks motionen i denna del.
dels vid moment 4 hemställt
4. beträffande en progressiv övertidsavgift
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A272 yrkandena
3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har
anförts om en progressiv övertidsavgift.
14. Skattelättnader inom tjänstesektorn
(mom. 5 -- m)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
I motionerna Sk303, Sk328 yrkande 2, A270 yrkande 11 och A816
yrkande 9 framställs krav på särskilda skattelättnader inom
tjänstesektorn. I motionerna konstateras att den stora
skattekilen på arbete innebär särskilt negativa effekter för den
privata tjänstesektorn. Det finns ofta alternativ såsom att måla
huset eller att reparera bilen själv, att låta göra arbetet
svart eller att avstå för att tjänsten blir för dyr.
Med tanke på det statsfinansiella läget är det inte
realistiskt att överväga så stora generella sänkningar av
skattekilen på arbete som skulle erfordras för att uppnå
tillräckligt goda förutsättningar för expansion av den privata
tjänstesektorn. I stället måste selektiva åtgärder i vart fall
inledningsvis vidtas.
Det som framför allt kan komma i fråga är avdrag vid
inkomstbeskattningen för vissa tjänster och befrielse från eller
sänkt mervärdesskatt för vissa tjänster. Åtgärder skulle också
kunna företas inom ramen för de samlade löneskatterna och
egenavgifterna, men risken för snedvridningar blir då större.
Den s.k. tjänsteutredningen presenterade ett förslag (SOU
1994:43) om avdrag vid inkomstbeskattningen för vissa
hushållstjänster. Dessutom föreslogs sänkt moms på vissa
tjänster. Effekterna av att medge avdrag vid
inkomstbeskattningen och befrielse från mervärdesskatt för vissa
tjänster är dramatiska. Enbart med hänsynstagande till den
genomsnittliga kommunalskattesatsen måste den som anlitar en
person för att utföra en tjänst där nettot efter skatt skall
vara 100 kr i sin tur förtjäna 355 kr. Med en avdragsrätt
sjunker behovet av intjänad inkomst till 194 kr. Samtidigt bör
det framhållas att skattebortfallet blir försumbart, eftersom
redovisade hushålls- och omsorgstjänster i realiteten inte har
någon omfattning.
Enligt utredningens bedömningar ligger
sysselsättningspotentialen vad beträffar hushållstjänster i
intervallet 20 000--60 000 personer. Enligt utredarens mening
är den övre gränsen mer sannolik än den lägre.
Inom ramen för det familjepolitiska reformarbetet infördes
under förra mandatperioden ett första steg mot avdrag för vissa
hushålls- och omsorgstjänster, nämligen rätt till avdrag för
styrkta barntillsynskostnader upp till 20 000 kr. Detta avdrag
ledde i kombination med det samtidigt införda vårdnadsbidraget
till större valfrihet och rättvisa inom barnomsorgen. Därmed
uppnåddes också en totalt sett effektivare och därmed billigare
familjepolitik. Avdraget för barntillsynskostnader bör
återinföras.
EU:s regler om mervärdesskatt hindrar för närvarande sänkt
eller slopad mervärdesskatt på andra tjänster än dem som finns
angivna i momsdirektiven. Under den förra mandatperioden
aktualiserade regeringen hos EU-kommissionen en förändring av
reglerna så att medlemsländerna skulle kunna sänka eller slopa
mervärdesskatten på sådana tjänster som inte är utsatta för
gränsöverskridande konkurrens. Enligt vad kommissionen redovisat
har ett arbete med denna inriktning inletts. Vi utgår från att
detta arbete kommer att fullföljas. Att så sker bör följas upp
av regeringen.
Med utgångspunkten att EU-reglerna ändras bör mervärdesskatten
för vissa tjänster kunna sänkas eller slopas. Med hänsyn till
det statsfinansiella läget bör också här, liksom vad gäller
sektorer där avdrag vid inkomstbeskattningen skulle kunna bli
aktuellt, sådana sektorer väljas som i dag har liten omfattning,
som är arbetsintensiva och där det således finns ett potentiellt
utrymme för en kraftig ökning av antalet verksamma. Bl.a. är det
även i detta avseende aktuellt med hushållstjänster.
Mot den angivna bakgrunden bör regeringen förelägga riksdagen
förslag om sådana åtgärder som reducerar skattekilen inom de
delar av den privata tjänstesektorn som bedöms kunna ge stort
tillskott i form av nya arbetstillfällen. I detta sammanhang bör
också frågan om eventuella selektiva sänkningar av löneskatterna
belysas.
Vad som här har anförts innefattar bifall till motionerna
Sk303, Sk328 yrkande 2, A270 yrkande 11 och A816 yrkande 9 och
innebär också att de krav på en särskild ungdomsskattsedel som
framställs i kds-motionerna Sk349 yrkande 7, A271 yrkande 4,
A288 yrkande 8 och A820 yrkande 3 till en del kan anses
tillgodosedda.
Yrkande 5 i motion Fi211 går ut på att frågan om en lägre
tjänstebeskattning bör hänskjutas till utredningen om
miljörelaterade skatter. Som vi anfört tidigare är det inte
möjligt att den vägen uppnå tillräckliga begränsningar av de
s.k. skattekilarna.
dels vid moment 5 hemställt
5. beträffande skattelättnader inom tjänstesektorn
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk303,
1994/95:Sk328 yrkande 2, 1994/95:A270 yrkande 11 och
1994/95:A816 yrkande 9, med anledning av motionerna
1994/95:Sk349 yrkande 7, 1994/95:A271 yrkande 4,
1994/95:A288 yrkande 8 och 1994/95:A820 yrkande 3 och med
avslag på motion 1994/95:Fi211 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad som här har anförts beträffande
åtgärder i syfte att minska skattekilen på arbete inom
tjänstesektorn.
15. Skattelättnader inom tjänstesektorn
(mom. 5 -- fp)
Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Folkpartiet liberalerna pekade före valet särskilt på
tjänstesektorns roll när det gäller att skapa nya företag som
ger nya jobb. Trots att det från principiella utgångspunkter är
svårt att motivera att varor och tjänster skall beskattas olika
vill vi ändå förorda ett avsteg från principerna i det extrema
arbetsmarknadsläge som vi nu befinner oss i och i den
omställning från det industriella till det postindustriella
samhälle som pågår. Eftersom det är lättare att åstadkomma höjd
produktivitet i varusektorn än i tjänstesektorn, och eftersom
det finns möjlighet att ersätta köpta tjänster med
egenproduktion i annan utsträckning än vad man kan ersätta köp
av varor, talar mycket för att beskattningen av tjänster medför
större snedvridningar än inom varuproduktionen. Det utrymme för
skattesänkningar som kan skapas -- exempelvis genom höjda
skatter på miljöförstörande verksamhet -- bör i första hand
riktas till tjänstesektorn där utväxlingen i form av fler jobb
kan antas bli störst.
Förslaget rymmer en del problem. EU:s regler om begränsning av
antalet momsnivåer, definitions- och avgränsningsproblem gör att
vi inte nu lägger ett konkret förslag om t.ex. lägra moms på
tjänster eller lägre arbetsgivaravgift för tjänsteföretag.
Utredningen om miljörelaterade skatter bör få i uppdrag att
särskilt analysera för- och nackdelar med en lägre
tjänstebeskattning och hur det utrymme för skattesänkningar som
skapas kan utnyttjas för att stimulera företagsamhet inom
tjänstesektorn. Våra ställningstaganden innebär att övriga
motioner på detta område bör avslås.
dels vid moment 5 hemställt
5. beträffande skattelättnader inom tjänstesektorn
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi211 yrkande 5
och med avslag på motionerna 1994/95:Sk303, 1994/95:Sk328
yrkande 2, 1994/95:Sk349 yrkande 7, 1994/95:A270 yrkande 11,
1994/95:A271 yrkande 4, 1994/95:A288 yrkande 8,
1994/95:A816 yrkande 9 och 1994/95:A820 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om en
lägre tjänstebeskattning.
16. Skattelättnader inom tjänstesektorn
(mom. 5 -- kds)
Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Som framhålls bl.a. i motion Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds)
måste de nya jobb som nu skall växa fram komma från den privata
sektorn. De flesta nya arbetstillfällena måste skapas i den
privata tjänstesektorn. De nuvarande mycket höga skattekilarna
på arbete motverkar en sådan utveckling. Skattesystemet
begränsar hushållens möjligheter att köpa hushållstjänster,
vilket är ett stort samhällsekonomiskt problem som bör åtgärdas.
Som det är i dag har hushållen helt enkelt inte råd att köpa
dessa tjänster.
Vårt förslag är att man nu inför en s.k. ungdomsskattsedel.
Förslaget innebär att ungdomar upp till 25 år får möjlighet att
starta egna företag med en speciell skattsedel som berättigar
till betydligt lägre arbetsgivaravgifter/egenavgifter på de
utförda hushållstjänsterna. Tjänsterna skulle dessutom vara
momsbefriade. Med hushållstjänster menas t.ex. bilvård,
trädgårdsarbete, löpande hushållsarbete och enklare
fastighetsunderhåll. 25-årsgränsen innebär att incitamenten till
utbildning inte minskar och förhindrar dessutom risken för att
ungdomar fastnar i denna typ av skattesubventionerat arbete en
längre tid.
Det är vår övertygelse att ett system med ungdomsskattsedlar
på kort sikt skulle kunna skapa många ungdomsjobb inom
hushållssektorn.
dels vid moment 5 hemställt
5. beträffande skattelättnader inom tjänstesektorn
att riksdagen med bifall till motionerna, 1994/95:Sk349
yrkande 7, 1994/95:A271 yrkande 4, 1994/95:A288 yrkande 8
och 1994/95:A820 yrkande 3 och med avslag på motionerna
1994/95:Sk303, 1994/95:Sk328 yrkande 2, 1994/95:Fi211
yrkande 5, 1994/95:A270 yrkande 11 och 1994/95:A816 yrkande
9 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har
anförts om att införa en s.k. ungdomsskattsedel.
17. Avdrag för gåvor till ideella ändamål
(mom. 6 -- fp, kds)
Michael Stjernström (kds) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
I fyra motioner ställs yrkanden i syfte att genomföra en
avdragsrätt för gåvor till allmännyttiga ändamål av olika slag.
Vi har uppfattningen att en sådan avdragsrätt är värdefull av
många skäl, bl.a. som en värdefull stimulans av enskilda
initiativ. Yrkandena innebär att regeringen bör överväga frågan
eller tillsätta en utredning om den närmare utformningen av en
sådan avdragsrätt. Dessa yrkanden bör bifallas.
dels vid moment 6 hemställt
6. beträffande avdrag för gåvor till ideella ändamål
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk305,
1994/95:Sk317, 1994/95:Sk320 och 1994/95:Sk349 yrkande 1 i
denna del begär att regeringen överväger frågan om en
avdragsrätt för gåvor till ideella, allmännyttiga ändamål.
18. Avdrag för underskott på nystartad verksamhet (mom. 7 --
m, c, fp, kds)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c),
Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Michael Stjernström
(kds) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Hösten 1994 avskaffades den rätt till kvittning av underskott
i näringsverksamhet mot inkomst av tjänst som infördes av den
borgerliga regeringen. Kvittningsrätten gällde för nystartade
rörelser under en femårsperiod. Att denna kvittningsrätt har
slopats innebär att tillväxten av nya företag försvåras
ytterligare. I det känsliga inledningsskedet innebär
kvittningsrätten en möjlighet att omedelbart tillgodogöra sig de
avdrag som annars skulle medges mot framtida överskott.
Kvittningsrätten innebär bl.a. att kostnaden för anskaffning av
kapital minskar när företaget byggs upp.
I ett flertal motioner krävs att kvittningsrätten bör
återinföras. Vi instämmer i denna uppfattning. Regeringen bör
skyndsamt lägga fram förslag till de lagändringar som behövs för
att reglerna skall kunna återställas med verkan fr.o.m. 1996 års
taxering.
dels vid moment 7 hemställt
7. beträffande avdrag för underskott på nystartad
verksamhet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328
yrkande 14, 1994/95:Sk348, 1994/95:Sk349 yrkande 2,
1994/95:Sk350 yrkande 7, 1994/95:Sk634, 1994/95:Fi211
yrkande 25, 1994/95:Fi219 yrkande 15, 1994/95:N274 yrkande
3, 1994/95:N300 yrkande 3 och 1994/95:A270 yrkande 6 hos
regeringen begär skyndsamt förslag till lagstiftning av innebörd
att kvittningsrätten för underskott på nystartad verksamhet
återinförs med verkan fr.o.m. 1996 års taxering.
19. Riskkapitalavdrag m.m.
(mom. 8 -- m, fp, mp, kds)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf
(m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Michael
Stjernström (kds) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Försörjningen av riskkapital är synnerligen viktig, särskilt
för de mindre och medelstora företag som har en begränsad
riskkapitalmarknad att vända sig till. Det är viktigt att
stimulera enskilda sparare att inte bara investera i
fondsparande eller i etablerade företag. Mot denna bakgrund
yrkas i ett flertal motioner att ett särskilt riskkapitalavdrag
införs.
Vi instämmer i dessa krav.
Med anledning av den kritik som i motionerna N275 yrkande 7
och A711 yrkande 2 riktas mot tanken på ett riskkapitalavdrag
vill vi endast framhålla att reglerna givetvis bör utformas på
ett sätt som förebygger missbruk.
Regeringen bör snarast lägga fram förslag till riksdagen om
ett riskkapital.
dels vid moment 8 hemställt
8. beträffande riskkapitalavdrag m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328
yrkande 1 i vad yrkandet inte behandlas i moment 1,
1994/95:Sk333, 1994/95:Sk350 yrkande 2 i vad yrkandet inte
behandlas i moment 1, 1994/95:Fi211 yrkande 27, 1994/95:N202
yrkande 4, 1994/95:N220 yrkande 1, 1994/95:N301 yrkande 2
och 1994/95:A270 yrkande 8, med anledning av motionerna
1994/95:Fi213 yrkande 2, 1994/95:N300 yrkande 8 samt med
avslag på motionerna 1994/95:N275 yrkande 7 och 1994/95:A711
yrkande 2 begär att regeringen snarast lägger fram förslag till
regler om riskkapitalavdrag.
20. Avdragsrätten för räntor (mom. 9 -- v)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Vänsterpartiet anser att rätten till avdrag för skuldräntor
bör avvecklas. Med hänsyn till de många egnahemsboende med
underskottsräntor måste dock detta ske stegvis och under en
längre tidsrymd. Vad som här har anförts bör riksdagen med
bifall till motion Sk341 yrkande 15 som sin mening ge regeringen
till känna.
För att redan nu begränsa avdragsrätten föreslår
Vänsterpartiet att det införs ett strikt avdragstak gällande
bruttoräntor som överstiger 110 000 kronor per skattskyldig.
Riksdagen bör med bifall till motion Sk341 yrkande 16 hos
regeringen begära förslag i enlighet med det anförda.
dels vid moment 9 hemställt
9. beträffande avdragsrätten för räntor
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkandena
15 och 16 dels som sin mening ger regeringen till känna vad
som här har anförts om avvecklad avdragsrätt för låneräntor,
dels begär att regeringen lägger fram förslag till skärpt
avdragstak för låneräntor i enlighet med vad som här har
anförts.
21. Skattesatsen för kapitalinkomster (mom. 10 -- m)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Motionerna Sk328 yrkande 10 och Sk350 yrkande 6 grundar sig på
uppfattningen att den svenska nivån på beskattningen av
kapitalinkomster långsiktigt är för hög. Just i dagens situation
med mycket höga realräntor kan visserligen en skattesats på
30 % accepteras. Vid en normal nivå på realräntorna och vid en
låg inflationstakt bör emellertid skatten på kapitalinkomster
sänkas ned mot 15--20 %. Detta bör ske successivt, men redan
1996 bör, vid den nedgång i räntenivån som blir följden av den
ekonomiska politik Moderata samlingspartiet förordar,
skattesatsen sänkas till 25 %. De krav i detta hänseende som
framställs i motionerna bör alltså bifallas.
dels vid moment 10 hemställt
10. beträffande skattesatsen för kapitalinkomster
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328
yrkande 10 och 1994/95:Sk350 yrkande 6 begär att regeringen
lägger fram lagförslag om en skattesats på 25 % för
kapitalinkomster fr.o.m. den 1 januari 1996.
22. EG och kapitalbeskattningen (mom. 11 -- v)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
I motion Sk341 anförs att fördelnings- och statsfinansiella
skäl talar för vissa ytterligare skatteskärpningar när det
gäller beskattningen av kapital. Kapital är en lättrörlig
skattebas. Genom internationella transaktioner och
skatteplanering kan kapitalägare försöka styra beskattningen dit
där skatten är så låg som möjligt. Detta gör att det är viktigt
att Sverige i internationella sammanhang och inom EU aktivt
verkar för bättre samordning och kontroll av
skatteundandragande. Ett verksamt instrument vore att inom EU få
till stånd en minimiskattesats för kapitalbeskattningen.
Vad som har anförts i motionen angående behovet av
internationell kontroll och minimiskatteregler för
kapitalbeskattningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels vid moment 11 hemställt
11. beträffande EG och kapitalbeskattningen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande
13 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har
anförts om behovet av internationell kontroll och
minimiskatteregler för kapitalbeskattningen.
23. Slopad eller skärpt förmögenhetsskatt
(mom. 12 -- m)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Den svenska arvs- och förmögenhetsbeskattningen har gjort att
ett stort antal förmögna svenskar har emigrerat och tagit med
sig tusentals arbetstillfällen, sin kompetens, sitt
entreprenörskap och sin inspirationsförmåga. Skattereglerna har
på det sättet medfört att Sverige har förlorat mer än rätten att
beskatta dessa personers förmögenhet och avkastningen av
förmögenheten. Vi har förlorat jobben, och detta har drabbat de
i dag arbetslösa.
Ett annat skäl för att helt slopa förmögenhetsskatten är att
förmögenhetsskatt inte skall tas ut på s.k. arbetande kapital.
Om förmögenhetsskatten på övriga tillgångar behålls medför detta
snedvridningar som försämrar den ekonomiska utvecklingen.
Vi instämmer i vad som anförts i motion Sk328 i dessa
hänseenden och i kravet på att förmögenhetsskatten slopas
fr.o.m. beskattningsåret 1995.
dels vid moment 12 hemställt
12. beträffande slopad eller skärpt förmögenhetsskatt
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328
yrkande 15 och 1994/95:A270 yrkande 5 och med avslag på motion
1994/95:Sk341 yrkandena 26 och 27 begär att regeringen lägger
fram förslag till lag om slopande av förmögenhetsskatten med
verkan fr.o.m. taxeringsåret 1996.
24. Slopad eller skärpt förmögenhetsskatt
(mom. 12 -- v)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk341 bör förmögenhetsskatten reformeras
så att den fungerar på ett mer ändamålsenligt sätt. Promemorian
Ds 1990:91 bör få utgöra grundvalen för en sådan översyn.
I avvaktan på att en ny förmögenhetsbeskattning kan införas
föreslås i motionen att en progressiv skatteskala införs med tre
steg: den befintliga nivån 1,5 %, ett skikt på 2,5 % för
förmögenheter över 1 600 000 kr och ett skikt på 3 % för
förmögenhet över 3 600 000 kr. Motionärernas förslag bör
genomföras fr.o.m. inkomståret 1996.
dels vid moment 12 hemställt
12. beträffande slopad eller skärpt förmögenhetsskatt
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkandena
26 och 27 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk328 yrkande
15 och 1994/95:A270 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad som här har anförts om förmögenhetsskatten.
25. Avkastningsskatten på pensionssparande (mom. 13 -- m)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Hösten 1994 höjdes den schabloniserade avkastningsskatten på
pensions- och kapitalförsäkringar. Redan den tidigare
skattenivån var så hög att ett betydande utflöde av kapital till
utlandet ägde rum. Denna utveckling kommer nu att accentueras.
Detta är negativt från samhällsekonomiska utgångspunkter.
Avkastningsskatten bör sänkas från 15 % till 10 % så som
föreslås i motionerna.
dels vid moment 13 hemställt
13. beträffande avkastningsskatten på pensionssparande
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328
yrkande 19 och 1994/95:Sk350 yrkande 5 begär att regeringen
lägger fram förslag till lagstiftning angående sänkning av
avkastningsskatten på pensionssparande till 10 %.
26. Avdragsrätten för pensionsförsäkringar
(mom. 14 -- v)
Lars Bäckström (v) har
dels anfört följande:
Inbetalningar till pensionsförsäkringar och till det
individuella pensionssparandet är avdragsgilla vid
inkomstbeskattningen och utbetalningar beskattas som inkomst av
tjänst. Avdragsrätten är maximerad till 1 basbelopp, men den som
har inkomster som överstiger 10 basbelopp kan få avdrag med upp
till 2 basbelopp. I vissa fall gäller ännu högre avdragsgränser.
De samlade avdragen för pensionsförsäkringarna uppgår till ca 10
miljarder kronor.
Som anförs i motion Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) kan det
ifrågasättas om det är samhällsekonomiskt motiverat att
subventionera denna sparform på detta sätt. Subventionen är
utformad så att den är mest fördelaktig för dem som har de
högsta inkomsterna, och det finns även andra skäl som talar för
att avdragsrätten för inbetalningar till pensionssparande bör
avvecklas.
En avveckling är dock inte oproblematisk. En fullständig
avveckling av avdragsrätten förutsätter att beskattningen vid
uttag slopas. Ett annat skäl till en viss subvention är den
konkurrens om pensionssparandet som förekommer från utlandet. I
ett flertal länder beskattas t.ex. pensionssparande och livbolag
enligt extra förmånliga regler.
Enligt Vänsterpartiets uppfattning är det dock
samhällsekonomiskt motiverat att dra ned på subventionsgraden.
En halvering av avdragsrätten kan ske med olika metoder. Med en
rimlig teknisk konstruktion kan en halvering av avdragsrätten
beräknas ge en inkomstförstärkning på ca 0,9 miljarder kronor.
Riksdagen bör med bifall till motion Sk341 yrkande 14 begära
förslag till halverad avdragsrätt för privata
pensionsförsäkringar enligt vad som här har anförts.
dels vid moment 14 hemställt
14. beträffande avdragsrätten för pensionsförsäkringar
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande
14 hos regeringen begär förslag till halverad avdragsrätt för
privata pensionsförsäkringar i enlighet med vad som här har
anförts.
27. Kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 15 -- mp)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Miljöpartiet anser att kommunerna bör få en vidgad
beskattningsrätt. De bör t.ex. kunna beskatta bensin och andra
fossila bränslen, utsläpp av förorenat vatten från hushåll och
företag, produktion av vattenkraft och uttag av vissa råvaror.
Därigenom ges betydligt bättre möjligheter till sänkt skatt på
arbete även i den kommunala sektorn. Som anförs i motion N202 av
Birger Schlaug m.fl. (mp) bör företagen kunna åläggas att betala
avgifter eller skatter till kommunerna för att kompensera för de
resurser man utnyttjar och de kostnader som kommunerna har för
detta. Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till
motion N202 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 15 hemställt
15. beträffande kommunal fastighetsskatt m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N202 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts
om behovet av att låta kommunerna ta ut kommunala
företagsavgifter och skatter.
28. Förskolor och dagmammor (mom. 16 -- mp)
Ronny Korsberg (mp) har
dels anfört följande:
Motionerna Sk330 av Gunnar Goude m.fl. (mp) och Ub905 av
Birger Schlaug m.fl. (mp) går ut på att värdet av föräldrarnas
arbete i föräldraaktiva förskolor skall undantas från
beskattning. Föräldrarnas insatser i de föräldraaktiva
förskolorna innebär att avgifterna och taxorna i sådan förskolor
kan bli lägre än i andra förskolor. Motionärerna uppger att den
ekonomiska förmån som detta innebär för föräldrarna behandlas på
olika sätt i kommunala förskolor och i föräldrakooperativ eller
andra fristående skolor. Förmåner av detta slag i de kommunala
förskolorna betraktas enligt motionärerna såsom en skattepliktig
förmån av tjänst, dvs. som inkomst av arbete, i motsats till vad
som gäller för föräldrakooperativen.
De ekonomiska fördelarna med föräldraaktiva förskolor är
uppenbara. Föräldraaktivitet bör eftersträvas även av andra
skäl, som egentligen är ännu viktigare. Föräldrarna är delaktiga
och kan själva påverka utformningen av verksamheten. Föräldrarna
får en bra kontakt med andra familjer, andra familjers barn och
med personalen vid det gemensamma dagiset. Föräldragruppen vid
en sådan förskola utgör också en viktig del av samhällets
sociala skyddsnät. Man hjälper varandra när problem uppstår i
någon familj. Barnen känner varandra inte bara som dagiskamrater
utan också som barn i olika familjer. Barnen får en vidgad,
naturlig vuxenkontakt. En föräldraaktiv förskola erbjuder också
på ett naturligt sätt de fördelar som kontakter med familjer
från andra kulturer innebär.
Det kan inte accepteras att oklara skatteregler motverkar en
önskvärd utbyggnad av föräldraaktiva förskolor. Som anförs i
motionerna bör föräldrar som utför arbete vid "sin" kommunala
förskola kunna tillgodoräkna sig den ekonomiska vinsten av egna
insatser utan att detta betraktas som en skattepliktig förmån
eller som inkomst av arbete, på samma sätt som gäller inom
föräldrakooperativen. Regeringen bör därför se över reglerna i
syfte att skapa likvärdiga möjligheter för föräldraaktivitet vid
kommunala förskolor som vid fristående förskolor.
Vad som här har anförts bör riksdagen, med bifall till
motionerna Sk330 och Ub905 yrkande 1 som sin mening ge
regeringen till känna.
Motion Sk809 gäller en fråga om F-skattesedlar och dagmammor
som kommer att belysas av Skattebetalningsutredningen (Fi
1993:07). I avvaktan härpå bör motionen avslås.
dels vid moment 16 hemställt
16. beträffande förskolor och dagmammor
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk330 och
1994/95:Ub905 yrkande 1 samt med avslag på motion
1994/95:Sk806 som sin mening ger regeringen till känna vad som
här har anförts om en översyn av skattelagstiftningen i syfte
att skapa likvärdiga möjligheter för föräldraaktivitet vid
kommunala förskolor som vid föräldrakooperativ och andra
fristående förskolor.
29. Avdrag för resekostnader m.m.
(mom. 17 -- m, fp)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf
(m), Jan-Olof Franzén (m) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
I motionerna Sk308, Sk329, Sk631 och T210 framställs yrkanden
om att resor till och från barndaghem i samband med arbetsresa
skall få inräknas vid beräkning av tidsvinst och kostnader för
bilresor. Vi instämmer i uppfattningen att dessa resor har ett
nära samband med förvärvsarbetet och att det är rimligt att
förändra reglerna i denna riktning.
dels vid moment 17 hemställt
17. beträffande avdrag för resekostnader m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk308,
1994/95:Sk329, 1994/95:Sk631 och 1994/95:T210 yrkande 5
samt med avslag på motionerna 1994/95:Sk307, 1994/95:Sk344,
1994/95:Sk620 och 1994/95:A442 yrkande 15 som sin mening ger
regeringen till känna vad som här har anförts om ändrade regler
för bilresor till och från barndaghem.
30. Detaljutformningen av förmögenhetsskatten och arvs- och
gåvoskatten (mom. 18 -- m, c, fp, kds)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c),
Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Michael Stjernström
(kds) och Karin Pilsäter (fp) har
dels anfört följande:
Som anförs i motion Sk318 bör sambeskattningen av förmögenhet
slopas omedelbart. I sak torde det inte finnas några delade
meningar om detta. Det finns enligt vår uppfattning ingen
anledning att avvakta resultatet av den översyn som pågår inom
Finansdepartementet. Vi tillstyrker alltså motionen.
Motionerna Sk322 och Sk349 gäller frågorna om arvs- och
gåvoskatten på s.k. arbetande kapital. Som framhålls i
motionerna medför arvs- och gåvoskatten fortfarande stora
problem för små och medelstora företag. I realiteten innebär
reglerna att ett generationsskifte många gånger inte kan
genomföras och att företaget alltså måste läggas ned eller
avyttras. Yrkandena i motionerna innebär att regeringen
skyndsamt skall lägga fram förslag som löser problem. Vi
instämmer i dessa yrkanden.
dels vid moment 18 hemställt
18. beträffande detaljutformningen av förmögenhetsskatten
och arvs- och gåvoskatten
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk318,
1994/95:Sk322 och 1994/95:Sk349 yrkande 13 som sin mening
ger regeringen till känna vad som här har anförts om
sambeskattningen av förmögenhet och om arvs- och
gåvobeskattningen av kapital.
31. Kulturverksamhet och skattefrågor
(mom. 21 -- m)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
I motion Kr285 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) begär
motionärerna en översyn av olika skatter som påverkar
kulturverksamheten negativt. Som exempel nämns
fastighetstaxeringen av kulturbyggnader, värderingen av
bostadsförmåner i sådana hus, frågan om avlyftning av
mervärdesskatt för bostadsbyggnad som klassats som
kulturbyggnad, effekter av arvsbeskattningen när kulturmiljöer
måste hållas samman och bildande av familjestiftelser för
kulturvård. I motionen framhålls också att inkomstbeskattningen
upplevs som ett av de största hindren för nyskapande. Vi
instämmer i motionärernas uppfattning: Dessa frågor behöver
belysas och vi anser att de lämpligen bör tas upp av kommittén
(Kr 1993:03) om kulturpolitikens inriktning.
Vad som här har anförts om en översyn av de olika skatter som
negativt påverkar kulturverksamheten bör riksdagen, med bifall
till motion Kr285 yrkande 3, som sin mening ge regeringen till
känna.
dels vid moment 21 hemställt
21. beträffande kulturverksamhet och skattefrågor
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr285 yrkande 3
begär en översyn av olika skatter som negativt påverkar
kulturverksamheten.
32. Lagändringar (mom. 22 -- m, fp, v, mp; villk. 7--11)
Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf
(m), Lars Bäckström (v), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg
(mp) och Karin Pilsäter (fp) hemställer -- för det fall att
utskottets hemställan i moment 2 i vad avser sänkning av det
allmänna grundavdraget avslås av riksdagen (jfr reservationerna
7--11) -- att utskottets hemställan i moment 22 avslås.
Särskilda yttranden
1. Kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 15 -- v)
Lars Bäckström (v) anför:
I motion Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 24 begär
Vänsterpartiet en utredning av frågan om fastighetsskatten kan
överföras till det kommunala beskattningsområdet bl.a. för att
finansiera den infrastruktur (gatuhållning, va-nät m.m.) som
krävs för fastigheterna. Detta yrkande kommer att behandlas i
annat sammanhang, och vi saknar därför anledning att nu gå in
närmare på dessa frågor.
2. Kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 15 -- kds)
Michael Stjernström (kds) anför:
I motion Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkas bl.a. att
delar av fastighetsskatten på sikt skall växlas mot kommunala
fastighetsavgifter för att täcka kostnader för brandförsvar,
gator och annan kommunal service som är direkt kopplad till
fastigheten. Detta yrkande kommer att behandlas i ett annat
betänkande. Vi saknar därför anledning att nu gå in närmare på
dessa frågor.
3. Förskolor och dagmammor (mom. 16 -- m)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) anför:
I motion Sk806 framställs ett yrkande som går ut på att
dagmammor skall ha rätt att få F-skattsedel även om de vårdar
mindre än 5 barn. De sociala förmånerna i vissa kommuner
påverkas av frågan om dagmamman har F-skattsedel eller inte.
Vid sin behandling av ett motsvarande yrkande förra året
överlämnade utskottet frågan till Skattebetalningsutredningen
(Fi 1993:07). Utredningen kommer att lämna sitt förslag tidigt i
höst. Vi utgår alltså från att utredningen inom kort kommer att
belysa frågan och möjligheterna att lösa det aktuella problemet.
Vi har därför inte något särskilt yrkande med anledning av
motionen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning1
Propositionen1
Motionerna2
Utskottet9
Skattepolitikens inriktning m.m.9
Det särskilda grundavdraget för pensionärer, m.m.16
Barnomsorg17
Resor18
Förmögenhetsskatt m.m.19
Ideella föreningar20
Slott och herresäten, m.m.20
Kulturverksamhet och skattefrågor20
Hemställan21
Reservationer24
1. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen
m.m. (mom. 1 -- m)24
2. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen
m.m. (mom. 1 -- c)28
3. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen
m.m. (mom. 1 -- fp)30
4. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen
m.m. (mom. 1 -- v)32
5. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen
m.m. (mom. 1 -- mp)34
6. Riktlinjer för beskattningen, utvärdering av skattereformen
m.m. (mom. 1 -- kds)35
7. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och
uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- m)37
8. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och
uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- fp)38
9. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget och
uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- v)39
10. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget
och uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- mp)40
11. Det särskilda grundavdraget, det allmänna grundavdraget
och uttaget av statlig inkomstskatt (mom. 2 -- kds)41
12. Den allmänna löneavgiften (mom. 3 -- m, fp, kds)42
13. En progressiv övertidsavgift (mom. 4 -- v)43
14. Skattelättnader inom tjänstesektorn (mom. 5 --m)43
15. Skattelättnader inom tjänstesektorn (mom. 5 --fp)45
16. Skattelättnader inom tjänstesektorn (mom. 5 -- kds)46
17. Avdrag för gåvor till ideella ändamål (mom. 6 -- fp,
kds)47
18. Underskott på nystartad verksamhet (mom. 7 -- m, c, fp,
kds)47
19. Riskkapitalavdrag m.m. (mom. 8 --m,fp,mp,kds)48
20. Avdragsrätten för räntor (mom. 9 -- v)49
21. Skattesatsen för kapitalinkomster (mom. 10 -- m)49
22. EG och kapitalbeskattningen (mom. 11 -- v)50
23. Slopad eller skärpt förmögenhetsskatt (mom. 12 -- m)50
24. Slopad eller skärpt förmögenhetsskatt (mom. 12 -- v)51
25. Avkastningsskatten på pensionssparande (mom. 13 -- m)51
26. Avdragsrätten för pensionsförsäkringar (mom. 14 -- v)52
27. Kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 15 -- mp)52
28. Förskolor och dagmammor (mom. 16 -- mp)53
29. Avdrag för resekostnader m.m. (mom. 17 --m,fp)54
30. Detaljutformningen av förmögenhetsskatten och arvs- och
gåvoskatten (mom. 18 -- m, c, fp, kds)54
31. Kulturverksamhet och skattefrågor (mom. 21 -- m)55
32. Lagändringar (mom. 22 -- m, fp, v, mp; villk. 7--11)56
Särskilda yttranden56
1. Kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 15 -- v)56
2. Kommunal fastighetsskatt m.m. (mom. 15 -- kds)56
3. Förskolor och dagmammor (mom. 16 -- m)56