I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1994/95:202
med den ändringen att ikraftträdandet av de nya momsreglerna för
begagnade varor m.m. flyttas från den 1 juli 1995 till den 1
november 1995. Utskottet föreslår härutöver ett par
detaljjusteringar. De motioner som väckts med anledning av
propositionen och övriga motioner som behandlas i betänkandet
avstyrks av utskottet.
Vid betänkandet fogas 13 reservationer (m, fp, v, mp, kds) och
tre särskilda yttranden (m, fp, kds).
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1994/95:202 att riksdagen antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).
I propositionen lämnas förslag till nya regler för
mervärdesbeskattningen av handeln med begagnade varor,
konstverk, samlarföremål och antikviteter. Förslagen utgör en
anpassning till regler som nyligen antagits inom EG. Samtidigt
föreslås att reglerna i mervärdesskattelagen om rätt till avdrag
för fiktiv skatt skall slopas. Vidare föreslås att EG-anpassade
regler om beskattning av viss resebyråverksamhet arbetas in i
mervärdesskattelagen.
I propositionen lämnas vidare förslag till undantag från
mervärdesskatt i följande fall.
Skattefrihet föreslås för omsättning av vissa tjänster till en
företagare i annat EU-land om denne skulle haft rätt till
återbetalning av skatten. De tjänster som avses är värdering av
och arbete på lös egendom samt vissa transporttjänster och
tjänster som tillhandahålls som ett led i sådana
transporttjänster.
Skattefrihet föreslås även för omsättning av vissa
posttjänster.
Skattefrihet föreslås slutligen för viss omsättning av varor
som transporteras till internationella organisationer och
diplomater i andra EU-länder. Vidare skall en internationell
organisation eller diplomat som har rätt till återbetalning av
mervärdesskatt vid förvärv av vissa varor i Sverige också kunna
förvärva motsvarande varor från andra EU-länder utan skatt.
Härutöver föreslås ändringar av i huvudsak administrativ och
teknisk natur.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1995. De
särskilda bestämmelserna för resebyråverksamhet skall dock
tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 1996. Bestämmelserna om
skattefrihet för vissa tjänsteomsättningar till utländska
företagare och för omsättning av vissa posttjänster samt för
omsättningar till och förvärv av internationella organisationer
och diplomater bör dock tillämpas redan för tid fr.o.m. den 1
januari 1995.
Lagförslagen har följande lydelse.
NY SIDA STÅENDE TEXT se prop. s. 5-27 NY SIDA
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1994/95:Sk53 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen i de delar som avser
fiktiv skatt, nya regler för beskattning av omsättning av
begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter och
beskattning av resebyråverksamhet i enlighet med vad som anförts
i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
mervärdesskatten på omsättning av begagnade varor samt
resebyråverksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av ett
framtida momssystem i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Sk54 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att den förenklade
marginalbeskattningen skall omfatta handel med begagnade bilar,
2. att riksdagen beslutar att omsättning av tjänst till en
utländsk företagare i ett annat EU-land undantas från
mervärdesskatt om denne haft rätt till återbetalning av skatten.
1994/95:Sk55 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om moms på sedlar, mynt och frimärken med karaktär av
samlarföremål.
1994/95:Sk56 av Per Rosengren och Lars Bäckström (v) vari
yrkas
1. att riksdagen beslutar att de i proposition 1994/95:202
föreslagna förändringarna skall träda i kraft fr.o.m. den 1
januari 1996,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att inom EU verka för att förenkla
mervärdesskattereglerna.
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995
1994/95:Sk328 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är
i fråga
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts beträffande skattekonsekvenser av
medlemskapet i EU.
1994/95:Sk341 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 10.1 om mervärdesskatten inom
EU,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts under avsnitt 10.1 om mervärdesskatten i
Sverige.
1994/95:Sk349 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om breddad momsbas på spel, dobbel och
tidningar,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ideella föreningar som bedriver
verksamhet av typ second hand-försäljning, där överskottet går
till välgörande ändamål, skall vara momsbefriade.
1994/95:Sk601 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att alternativmedicin och alternativmedicinska
behandlingsmetoder i mervärdesskattehänseende bör jämställas med
skolmedicinen.
1994/95:Sk627 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
hantverksprodukter (slöjd) skall befrias från moms.
1994/95:Sk628 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om moms på ridlektioner.
1994/95:Sk637 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas, såvitt nu är i
fråga
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om mervärdesskatten för djurparker.
1994/95:Sk649 av Rose-Marie Frebran och Tuve Skånberg (kds)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om en lägre nivå på bokmomsen och
finansieringen av detta.
1994/95:Sk650 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att alla sporter skall beskattas lika.
1994/95:Sk651 av Michael Stjernström (kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om moms på biståndsverksamhet.
1994/95:Sk652 av Erling Bager och Elver Jonsson (fp) vari
yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning
om byggmomsen för ideella organisationer, idrottsorganisationer,
kyrkor och trossamfund.
1994/95:Sk653 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avskaffande av subventionen på ca 6
miljarder kronor vid import från EU i samband med omläggning av
systemet för momsinbetalning vid inträdet i EU.
1994/95:Sk658 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att från den 1 januari 1996 slopa
reklamskatten och införa mervärdesskatt på allmänna
nyhetstidningar.
1994/95:K217 av Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson
(m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att tilldela den som driver enskild firma
ett särskilt momsregistreringsnummer.
1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
26. att riksdagen beslutar sänka momsen för inrikes
transporter m.m. från nuvarande 12 % till 5 % från den 1 juli
1995,
27. att riksdagen beslutar att sänka momsen för livsmedel m.m.
från nuvarande 21 % till 12 % från den 1 juli 1995.
1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
6. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
beslutar om en breddad momsbas,
17. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
beslutar om neutralt momsuttag.
1994/95:Fi219 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av
mervärdesskatt på spel och lotterier och effektivare
skatteindrivning i enlighet med vad i motionen anförts.
1994/95:Kr205 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall begära undantag från
EU:s momsregelsystem vad beträffar dans och teater,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sverige skall begära undantag från
EU:s momsregler vad beträffar ridsport och initiera en
förändring av EU:s momsklassificeringssystem,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regeringen i sitt fortsatta
utredningsarbete kring moms på idrottsföreningar beaktar de
negativa konsekvenserna av moms på allmännyttig verksamhet.
1994/95:Kr413 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas,
såvitt nu är i fråga
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om moms på ideella föreningar.
Utskottet
Beskattning av begagnade varor, m.m.
Under våren 1994 antogs inom EU nya regler för beskattning av
omsättning av begagnade varor, konstverk, samlarföremål och
antikviteter (rådets direktiv 94/5/EG). Reglerna skulle ha varit
inarbetade i mervärdesskattelagen den 1 januari 1995, men detta
hanns inte med i samband med de ändringar i
mervärdesbeskattningen som beslutades inför ett svenskt
medlemskap (prop. 1994/95:57, SkU7).
I proposition 1994/95:202 föreslås nya regler fr.o.m. den 1
juli 1995 motsvarande de obligatoriska EG-reglerna för
beskattning av handel med begagnade varor, konstverk,
samlarföremål och antikviteter. Förslaget innebär i huvudsak
följande.
Den skattskyldige återförsäljarens vinstmarginal är
beskattningsunderlag. Vinstmarginalen beräknas normalt för varje
enskild vara som skillnaden mellan försäljningspriset och
inköpspriset exkl. vinstmarginalens moms. Förenklad
marginalbeskattning kan användas under vissa förutsättningar när
varor köps in eller säljs för klumpsummor. Detta innebär att
mervärdesskatten räknas på skillnaden mellan försäljningspriser
och inköpspriser under en redovisningsperiod. I sistnämnda fall
kan underskott från en period rullas vidare till en senare
period. Återbetalning av moms sker inte. Förenklad
marginalbeskattning får inte användas i handel med begagnade
motorfordon, om inte dessa köps in för att efter skrotning
säljas i delar.
Det EG-anpassade beskattningssystemet innebär vidare att de
nuvarande reglerna om rätt till avdrag för s.k. fiktiv skatt
slopas. Dessa avdragsregler har haft störst betydelse vid handel
med begagnade varor eftersom förvärvet ofta sker från personer
som inte är skattskyldiga. Slopandet får betydelse också för
viss annan handel, t.ex. när privatpersoner säljer bär, svampar
eller honung till uppköpare.
För sedlar och mynt med karaktär av samlarföremål och
frimärken innebär förslaget att skatteplikt införs.
Det nuvarande undantaget för upphovsmannens eller dennes
dödsbos försäljning av ett alster av bildkonst slopas. En
frigräns införs för omsättningar inom landet som sammanlagt
understiger 300 000 kronor under beskattningsåret. En konstnär
eller dennes dödsbo kan frivilligt gå in i
mervärdesskattesystemet för omsättningar under frigränsen.
Den generella momssatsen 25 % gäller utom för import av
konstverk, samlarföremål och antikviteter där skattesatsen blir
12 %. Den lägre skattesatsen skall även gälla vid
upphovsmannens eller dennes dödsbos omsättning av konstverk.
I stället för vinstmarginalbeskattning kan en återförsäljare
välja att använda de allmänna momsreglerna. Har varan köpts från
en annan skattskyldig säljare som inte använder marginalmetoden
kan ingående skatt räknas av, i vissa fall dock först vid den
tidpunkt då skattskyldighet inträder för återförsäljarens
försäljning. Om den första säljaren beskattas enligt
marginalmetoden kan återförsäljaren dock inte få avdrag för
ingående skatt.
Moms som beräknas på vinstmarginalen får inte framgå av
faktura eller liknande handling. I fråga om gemenskapsinterna
förvärv skall det dock av fakturan framgå om säljaren i det
andra landet har beskattats enligt marginalmetoden, i vilket
fall beskattning av förvärvet inte skall ske här i landet. Den
som säljer varor såväl enligt det normala momssystemet som
enligt marginalsystemet måste redovisa så att det framgår till
vilket momssystem en transaktion hör.
Äldre bestämmelser skall under en övergångsperiod i viss
utsträckning tillämpas parallellt med de nya reglerna. Har t.ex.
avdragsrätt inträtt för ingående skatt som hänför sig till
förvärv eller införsel av varor som kan omfattas av
bestämmelserna om beskattning av vinstmarginalen skall i princip
äldre bestämmelser gälla.
Beträffande mynt, sedlar och frimärken föreslås särskilda
övergångsbestämmelser med hänsyn till att inköp av sådana varor
i vissa fall har skett under förutsättning att skattefrihet
skulle komma att gälla även för återförsäljarens omsättning.
Bl.a. föreslås en övergångsregel som innebär en schablonmässig
beräkning av vinstmarginalen när inköpspriset för varan inte
är känd. En skattskyldig återförsäljare som inte kan visa
inköpspriset för sedlar, mynt eller frimärken som förvärvats
skattefritt får beräkna detta till 50 % av försäljningspriset.
En annan kvarstående fråga är den anpassning av momsreglerna
för resebyråverksamhet som utredningen om teknisk EG-anpassning
av de indirekta skatterna har föreslagit i betänkandet (SOU
1994:88) Mervärdesskatten och EG. Dessa regler bygger delvis på
samma principer som gäller för omsättning av begagnade varor
m.m.
I propositionen föreslås att marginalmetoden införs även för
resebyråer och researrangörer. Med hänsyn till de särskilda
villkor som gäller inom denna bransch, med förskottsbetalning av
resor, utfärdande av prislistor etc., föreslås att reglerna
börjar tillämpas först den 1 januari 1996.
När det gäller resebyråverksamhet finns i EG-reglerna inte
något direkt uttalat hinder mot att momsen på vinstmarginalen
anges i faktura. Om så sker blir enligt de föreslagna reglerna
resebyråns moms på vinstmarginalen avdragsgill som ingående
skatt för en skattskyldig näringsidkare som köpt tjänsten. För
att ge köpande näringsidkare möjlighet att dra av ingående skatt
på t.ex. hotell- och resekostnader kan resebyrån också redovisa
momsen enligt de allmänna bestämmelserna i mervärdesskattelagen.
Under ärendets beredning har utskottet mottagit skrivelser
från Svenska Rese- och Turistindustrins Samarbetsorganisation
(RTS), Researrangörsföreningen (RiS), Svenska Resebyråföreningen
(SRF), Föreningen Sverige Turism, Bussresearrangörsföreningen
(BRA), Motorbranschens Riksförbund, Sveriges
Frimärkshandlarförbund, Sveriges Mynthandlares Förening,
Sveriges Konst- och Antikhandlarförening, Svenska
Antikvariatföreningen, Konstnärernas Riksorganisation (KRO),
Svenska Galleriförbundet och enskilda företag. Några av de
nämnda organisationerna har också närvarit vid uppvaktningar
inför utskottet i detta ärende.
Med anledning av propositionen har väckts fyra motioner.
I motion Sk53 yrkar Bo Lundgren m.fl. (m) att propositionen
skall avslås såvitt avser ett nytt beskattningssystem för
omsättning av begagnade varor, konstverk, samlarföremål,
antikviteter, resebyråverksamhet och slopat avdrag för fiktiv
skatt (yrkande 1). Vidare förslås i motionen att riksdagen skall
begära att regeringen återkommer med ett nytt förslag om
beskattning av begagnade varor som bygger på bibehållen fiktiv
skatt eller, i andra hand, förenklad marginalbeskattning och nya
regler för resebyråverksamhet (yrkande 2). Motionärerna
hemställer också om ett riksdagens tillkännagivande till
regeringen om att den inför förhandlingarna inom EU med
anledning av gällande övergångsordning för momsen bör ta
initiativ till en förutsättningslös utredning om hur Sverige
vill utforma det framtida momssystemet inom EU (yrkande 3).
Mer begränsade förslag finns i motion Sk54 yrkande 1 av Wiggo
Komstedt (m) som vill att bilhandeln skall kunna utnyttja den
förenklade marginalbeskattningen och i motion Sk55 i vilken Tuve
Skånberg (kds) yrkar att mynt, sedlar och frimärken inte skall
beläggas med 25 % moms.
Utskottet vill betona att de direktiv som har antagits inom EU
för begagnade varor, m.m. är ett viktigt instrument för att
komma till rätta med olikheter i ländernas momssystem som medför
konkurrenssnedvridningar i berörda branscher. Skillnader i
momssystemen i de olika länderna har i vissa fall lett till att
transaktioner har dubbelbeskattats och i andra fall blivit helt
skattefria. Ett regelsystem för begagnade varor, m.m. enligt de
principer för beskattningen som kommer till uttryck i EG:s
regler bör enligt utskottets mening införas i den svenska
lagstiftningen utan ytterligare dröjsmål. Detsamma gäller den
EG-anpassning av momsreglerna för resebyråverksamhet som
föreslås i propositionen. Att överläggningar senare kommer att
äga rum om övergångsordningen enligt sjätte
mervärdesskattedirektivet är inte ett tillräckligt skäl för att
avvakta med lagstiftning vare sig vad gäller den ifrågavarande
varuhandeln eller resebyråverksamhet.
Utskottet avstyrker därför motion Sk53 yrkandena 1--3.
När det gäller förslaget i motion Sk54 om att handeln med
begagnade transportmedel skall få använda förenklad
marginalbeskattning vill utskottet tillägga att denna metod kan
utnyttjas endast då det inte är möjligt eller i vart fall
förenat med påtagliga svårigheter att bestämma en vinstmarginal
för enskilda varor. Så är i första hand fallet om de enskilda
varornas inköpspris eller försäljningspris inte är känt eftersom
varorna köpts in eller sålts för en klumpsumma. Som påpekas i
propositionen är motorfordon i regel registrerade och därför
lätta att identifiera. De har oftast ett högt värde i jämförelse
med begagnade varor i övrigt. Utskottet instämmer i förslaget i
propositionen att begagnade motorfordon bör ställas utanför
systemet med förenklad marginalbeskattning och endast vara
tillämplig i det fall en bil förvärvas för att skrotas och
säljas i delar. Det sagda innebär att utskottet avstyrker också
motion Sk54 yrkande 1.
Beträffande skattesats för omsättning av mynt, sedlar och
frimärken innebär propositionen att sådan omsättning skall
beskattas med 12 % moms endast i samband med viss import av
sådana varor. Vid annan omsättning skall den vanliga
skattesatsen 25 % gälla. Utskottet har inte någon erinran mot
denna utformning av förslaget och avstyrker därför motion Sk55.
Utskottets ställningstagande ovan innebär att utskottet
tillstyrker propositionen i fråga om nya regler för beskattning
av omsättning av begagnade varor, konstverk, samlarföremål,
antikviteter, resebyråverksamhet och slopat avdrag för fiktiv
skatt. Utskottet återkommer i det följande till vissa
justeringar i den i propositionen framlagda lagtexten.
I motion Sk56 yrkande 1 föreslår Per Rosengren och Lars
Bäckström (v) att tidpunkten för ikraftträdandet av de i
propositionen föreslagna förändringarna generellt skall
bestämmas till den 1 januari 1996.
Övergången till ett helt nytt beskattningssystem kommer att
innebära vissa påfrestningar för de berörda
näringsverksamheterna. Flera av de organisationer som har
uppvaktat eller skrivit till utskottet har framhållit detta.
Utskottet anser att dessa svårigheter är ofrånkomliga vid
övergången från vårt system med bl.a. fiktiv skatt till ett helt
nytt EG-anpassat system för beskattningen av begagnade varor,
m.m. En senareläggning av ikraftträdandet riskerar att
komplicera läget genom att störningar i handeln med
ifrågavarande varor med återförsäljare i andra EU-länder kan
uppkomma. Utskottet anser emellertid att tiden från beslut i
riksdagen till ikraftträdandet är för kort för att berörda
branscher skall kunna anpassa sig till den nya situationen och
föreslår därför att ikraftträdandetidpunkten den 1 juli 1995
flyttas till den 1 november 1995.
Av det anförda följer att utskottet anser att det inte finns
förutsättningar för att senarelägga ikraftträdandet på sätt som
föreslagits i motion Sk56 yrkande 1. Utskottet avstyrker
följaktligen motionsyrkandet.
Motion Sk56 innehåller även ett yrkande om att riksdagen skall
besluta ett tillkännagivande till regeringen om att Sverige inom
EU bör verka för enklare momsregler (yrkande 2). Utskottet vill
framhålla att det pågår en beredning i regeringskansliet av de
frågor som återstår att lösa på momsområdet. Utskottet
förutsätter att regeringen i detta arbete tar till vara alla de
möjligheter som finns till att skapa bra och enkla regler och är
aktiv i detta hänseende inom de organ i EU som har ansvar för
hithörande frågor. Utskottet anser det inte vara motiverat med
ett tillkännagivande i enlighet vad som yrkats i motion Sk56
yrkande 2. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
Propositionen i övrigt
I propositionen föreslås att skattefrihet införs för
omsättning av vissa tjänster till företagare i ett annat
EU-land om de skulle haft rätt till återbetalning av skatten.
De omsättningar som avses är värdering av och arbete på lös
egendom, tillhandahållande av en transporttjänst som anses
omsatt inom landet men som har direkt samband med en
varutransport inom EU samt tjänster som anses omsatta i Sverige
men som tillhandahålls som ett led i en sådan transporttjänst.
Reglerna skall tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 1995.
Enligt motion Sk54 yrkande 2 av Wiggo Komstedt (m) bör
undantaget för omsättning av tjänster till utländska företagare
gälla generellt och alltså omfatta samtliga tjänster.
Utskottet vill framhålla att det förslag som lagts fram i
propositionen betingats av starka konkurrensskäl med hänsyn till
att samma skattebefrielse som tillämpas av övriga medlemsländer
i EU för de berörda omsättningarna också skall tillämpas här i
landet. Utskottet anser att undantaget bör införas i enlighet
med propositionen. Utskottet tillstyrker propositionen i denna
del och avstyrker motion Sk54 yrkande 2.
I propositionen föreslås också en regeländring som avser bl.a.
vissa posttjänster. Skattefrihet införs med verkan fr.o.m.
den 1 januari 1995 för transporttjänster och därtill anslutna
tjänster som ett svenskt postbefordringsföretag utför inom
landet för ett utländskt postbefordringsföretags räkning.
Skattefrihet införs också för viss omsättning av varor som
transporteras till internationella organisationer och
diplomater i andra EU-länder. Internationella organisationer
och diplomater som har rätt till återbetalning av moms vid
förvärv av varor i Sverige skall enligt förslaget kunna förvärva
motsvarande varor utan skatt från andra EU-länder. Återbetalning
av moms för internationella organisationer och diplomater skall
omfatta även motorfordon, alkohol och tobak. Bestämmelserna
innebär att den skattefrihet som tidigare åstadkommits inom
ramen för tullförfaranden kan bestå även vid det svenska
medlemskapet i EU. Även dessa bestämmelser föreslås få
retroaktiv tillämpning fr.o.m. den 1 januari 1995.
Utskottet har inte något att erinra mot de nämnda förslagen
och tillstyrker följaktligen propositionen i denna del.
Beträffande lagförslagen förordar utskottet ett
förtydligande i det framlagda förslaget till 9 a kap. 11 §. I
paragrafen, som reglerar förenklad marginalbeskattning, anges
att beskattningsunderlaget skall vara den sammanlagda
vinstmarginalen under redovisningsperioden. Avsikten är att den
mervärdesskatt som hänför sig till vinstmarginalen skall räknas
av från beskattningsunderlaget. Detta bör framgå av lagtexten.
Vidare bör med anledning av det svenska medlemskapet i EU göras
en anpassning av 5 kap. 8 § andra stycket mervärdesskattelagen
till den aktuella EG-regel som ligger till grund för denna
bestämmelse (artikel 9.3 i sjätte direktivet). I enlighet med
vad utskottet föreslagit tidigare i betänkandet skall punkt 1 av
ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ändras med hänsyn
till att ikraftträdandetidpunkten flyttas från den 1 juli 1995
till den 1 november 1995. De justeringar utskottet förordar
framgår av utskottets hemställan nedan.
Skattesatser
I några motioner från den allmänna motionstiden föreslås vissa
ändringar i skattesatserna på momsområdet. Enligt motion Sk328
yrkande 23 av Carl Bildt m.fl. (m) bör reklamskatten slopas och
den generella mervärdesskattesatsen på längre sikt sänkas ner
mot en nivå på 20 %. Ett yrkande om slopad reklamskatt finns
också i motion Sk658 i denna del av Bo Lundgren m.fl. (m).
Enligt motion Sk341 yrkande 29 av Gudrun Schyman m.fl. (v) kan
fördelningsskäl tala för ytterligare sänkt skatt på livsmedel.
Sverige bör enligt motionen verka för en uppmjukning av EU:s
direktiv så att momsen på viss tjänsteproduktion kan sänkas i
syfte att stimulera sysselsättningen. I motion Fi212 av Birger
Schlaug m.fl. (mp) finns förslag om att från den 1 juli 1995 som
ett led i en skatteväxling sänka momsen på inrikes transporter
m.m. från 12 % till 5 % (yrkande 26) och på livsmedel m.m.
från 21 % till 12 % (yrkande 27).
I årets kompletteringsproposition (prop. 1994/95:150 bilaga 7)
har regeringen lagt fram ett förslag om sänkt mervärdesskatt på
livsmedel från 21 % till 12 % fr.o.m. den 1 januari 1996.
Förslaget bereds i finansutskottet och kommer att behandlas i
riksdagen under våren. Detta innebär att förslaget i motion
Fi212 yrkande 27 om sänkt matmoms blir tillgodosett. Beträffande
skattesatserna på momsområdet i övrigt finns det enligt
utskottets mening inte f.n. anledning att överväga ytterligare
förändringar.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sk328 yrkande 23, Sk341 yrkande 29, Sk658 i denna del och Fi212
yrkandena 26 och 27. Vad gäller reklamskatten vill utskottet
nämna att frågor som rör denna skatt kommer att behandlas av
utskottet också i ett annat sammanhang under våren (bet.
1994/95:SkU28).
Skattebas, m.m.
I några av motionerna från allmänna motionstiden finns förslag
om breddad skattebas för mervärdesskatten. Alf Svensson m.fl.
(kds) föreslår i motionerna Sk349 yrkande 18 och Fi216 yrkande 6
att tidningar och spel momsbeläggs. Enligt en annan motion,
Fi219 yrkande 17 av Olof Johansson m.fl. (c), bör spel och
lotterier omfattas av 25 % moms. Motionärerna vill också
effektivisera skatteindrivningen. Bo Lundgren m.fl. (m) yrkar i
motion Sk658 i denna del att mervärdesskatt införs på allmänna
nyhetstidningar fr.o.m. den 1 januari 1996. I motion Sk649 av
Rose-Marie Frebran och Tuve Skånberg (kds) förordas att
momsbefriade områden skall beläggas med 12 % moms och att
momsen på böcker också skall vara 12 %.
Utskottet vill framhålla att regeringen i
kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bilaga 1)
redovisat att den avser att lägga fram ett förslag om
mervärdesskatt på dagstidningar. Den närmare utformningen bereds
f.n. I fråga om spel och lotterier har utredningen om teknisk
EG-anpassning av de indirekta skatterna i betänkandet SOU
1994:88 inte lagt fram förslag om någon ändring eftersom
momsundantaget är konformt med EG:s regler. Bakgrunden till
detta är att spelverksamhet är föremål för olika punktskatter.
Utskottet anser att det i detta sammanhang inte finns anledning
att gå närmare in på de momsbreddningar som förordas i
motionerna.
Vad gäller den fråga om effektiviserad skatteindrivning som
tagits upp i Olof Johanssons m.fl. motion Fi219 vill utskottet
nämna att åtgärder mot fusk med mervärdesskatten uppmärksammats
bland de samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten som
regeringen redovisat i skrivelse 1994/95:217. Det framhålls i
skrivelsen som mycket angeläget att få fram regler och
arbetsmetoder för att effektivt motverka fusket.
Skattebetalningsutredningen kommer under hösten 1995 att
redovisa förslag som syftar till en effektivisering av
skatteuppbörden. Också frågan om återbetalning av överskjutande
ingående mervärdesskatt kommer att behandlas av utredningen.
Utskottet utgår ifrån att det skall vara möjligt att åstadkomma
en förbättrad momsindrivning.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sk349 yrkande 18 och Fi216 yrkande 6, Fi219 yrkande 17 samt
Sk649, Sk658 och Fi219 yrkande 17. Utskottet anser dock att
motion Fi219 yrkande 17 till viss del bör anses vara
tillgodosedd genom det arbete som pågår.
Under den allmänna motionstiden har även väckts frågor om
vissa momsundantag.
Gudrun Schyman m.fl. (v) föreslår i motion Sk341 yrkande 28
att riksdagen skall besluta ett tillkännagivande till regeringen
om ordningen för en anpassning till EG:s momsdirektiv i fråga om
undervisning, idrott och kultur. Motionärerna anför att en
överdriven och snabb anpassning till EG bör undvikas. I motion
Sk628 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) yrkas att fortsatt
momsfrihet skall gälla för ridlektioner. Enligt motion Sk650 av
Charlotta L Bjälkebring (v) skall ridning vara momsfri liksom
annan sport. Birger Schlaug m.fl. (mp) föreslår i motion Kr205
yrkande 25 att Sverige skall begära undantag från EU:s
momssystem vad beträffar dans och teater och i yrkande 26 att
Sverige skall begära undantag från EU:s momsregler vad beträffar
ridsport och initiera en förändring av EU:s
momsklassificeringssystem. I motion Sk627 av Barbro Johansson
(mp) yrkas att hantverksprodukter (slöjd) skall befrias från
moms. I motion Sk637 yrkande 1 av Dan Ericsson (kds) föreslås
momsundantag för djurparker.
Under ärendets beredning har utskottet mottagit skrivelser
från Svenska Ridsportförbundet m.fl. om moms på ridning.
De frågor om momssystemets utformning i fråga om ridning och
vissa andra frågor som tagits upp i motionerna prövas för
närvarande i den fortsatta beredningen av de förslag som lagts
fram i det tidigare nämnda betänkandet Mervärdesskatten och EG
från Utredningen om teknisk EG-anpassning av de indirekta
skatterna (SOU 1994:88). Utskottet får med hänvisning till det
pågående arbetet avstyrka motionerna. Utskottet vill emellertid
som tidigare betona vikten av noggrann och allsidig beredning
när det gäller utformningen av de förändringar som blir
nödvändiga vid en anpassning till EG:s regler i fråga om
undervisning, idrott och kultur. Ett särskilt skäl härför är att
anpassningen kan innebära en utvidgad skatteplikt på några
områden.
Den fråga om skattebefrielse för alternativmedicin och
alternativmedicinska behandlingsmetoder som tagits upp i motion
Sk601 av Gullan Lindblad (m) behandlades av riksdagen förra
våren (prop. 1993/94:225, SkU30). Ett ställningstagande till
frågan om skattefrihet för alternativmedicinska
behandlingsmetoder borde enligt det beslutet anstå av
statsfinansiella och andra skäl -- bl.a. pågående utredning om
legitimation och behörighetsföreskrifter inom hälso- och
sjukvården och näraliggande områden. Skatteutskottet förutsatte
att regeringen skulle ägna fortsatt uppmärksamhet åt de aktuella
problemen i syfte att lösa gränsdragningsfrågorna eller finna
andra lösningar som förbättrar konkurrenssituationen på detta
område. Utskottet får med hänvisning till det nämnda uttalandet
avstyrka motion Sk601.
Kommunal verksamhet
I motion Fi216 yrkande 17 av Alf Svensson m.fl. (kds)
hemställs att riksdagen skall besluta om ett neutralt momsuttag
på kommunernas konkurrensutsatta verksamhet.
Kommunernas rätt till generell återbetalning av ingående
mervärdesskatt har -- som en anpassning till EU:s regler --
fr.o.m. den 1 januari 1995 ersatts med ett system med
återbetalning som bygger på att kommunerna måste dela upp sina
verksamheter i skattefria och skattepliktiga. Systemet är avsett
att gälla under en övergångsperiod.
I kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bilaga 7) har
lagts fram förslag om ett nytt system fr.o.m. år 1996 för
konkurrenskorrigering avseende kommunernas och landstingens
kostnader för ingående mervärdesskatt. Systemet bygger på
kommunal självfinansiering. En ekonomisk reglering görs genom
att kommunerna och landstingen tillförs medel via de generella
statsbidragen. Förslaget bereds i finansutskottet och riksdagen
kommer senare under våren att ta ställning i frågan. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Fi216 yrkande 17.
Ideella föreningar
Beskattningen av omsättning i verksamhet som drivs av ideella
föreningar har tagits upp i några motioner från den allmänna
motionstiden. Enligt motion Sk349 yrkande 19 av Alf Svensson
m.fl. (kds) skall ideella föreningar som bedriver verksamhet av
typ second hand-försäljning, där överskottet går till välgörande
ändamål, vara momsbefriade. Ett liknande yrkande finns i motion
Sk651 av Michael Stjernström (kds) som i motion Kr413 yrkande 14
också har föreslagit att riksdagen skall göra ett uttalande till
regeringen om att momsplikten för föreningslivet inte skall
utökas. I motion Sk652 yrkar Erling Bager och Elver Jonsson (fp)
att regeringen bör göra en utredning om befrielse från byggmoms
för ideella organisationer, idrottsorganisationer, kyrkor och
trossamfund. Enligt motion Kr205 yrkande 27 av Birger Schlaug
m.fl. (mp) skall regeringen i sitt fortsatta utredningsarbete
kring moms på idrottsföreningar beakta de negativa
konsekvenserna av moms på allmännyttig verksamhet.
Utredningen om teknisk EG-anpassning av de indirekta skatterna
har i det tidigare nämnda betänkandet SOU 1994:88
Mervärdesskatten och EG lagt fram förslag som gäller de ideella
föreningarna, bl.a. införande av ett fribelopp.
Utredningsbetänkandet bereds f.n. i regeringskansliet. Enligt
utskottets mening bör resultatet av det pågående arbetet
föreligga innan riksdagen tar ställning i hithörande frågor.
Utskottet avstyrker med hänvisning härtill de motioner som
väckts rörande ideell föreningsverksamhet.
Vissa kostnader för EU-inträdet
En fråga om kostnaderna för Sveriges inträde i EU har tagits
upp i motion Sk653 av Birgitta Hambraeus (c). Enligt motionen
skall statens förlust på ca 6 miljarder kronor till följd av
omläggning av systemet för momsinbetalning vid inträdet i EU tas
tillbaka från de företag som fått en motsvarande fördel.
Den sammantagna likviditetseffekten av slopad
importbeskattning och förkortade redovisningsperioder för
skattskyldiga som driver handel med EG-länder under år 1995 har
beräknats till 6,2 miljarder kronor (prop. 1994/95:57, s. 153).
Den varaktiga effekten är en årlig ränteförlust för staten på ca
0,5 miljarder kronor. När det gäller frågor som rör
finansieringen av kostnaderna för Sveriges medlemskap i EU har
regeringen nyligen i proposition 1994/95:203 lagt fram förslag
om hur detta skall ske. Utskottet kommer inom kort att behandla
dessa frågor i betänkandet 1994/95:SkU28. Utskottet finner
inte anledning för riksdagen att besluta om ett tillkännagivande
i enlighet med vad som föreslagits i motion Sk653.
Momsregistreringsnummer
Peter Weibull Bernström och Ingvar Eriksson (m) yrkar i motion
K217 yrkande 2 ett tillkännagivande till regeringen om att den
som driver enskild firma bör tilldelas ett särskilt
momsregistreringsnummer.
Ett förslag om att tilldela näringsidkare ett särskilt
företagarnummer har lagts fram av Personnummerutredningen i
betänkandet (SOU 1994:63) Personnummer -- Integritet och
effektivitet. Ett sådant företagarnummer skulle enligt
utredningsförslaget kunna användas i stället för personnummer i
olika sammanhang, t.ex. i faktura som utfärdas enligt
mervärdesskattelagen. Personnummerutredningens betänkande har
fått ett blandat mottagande i remissbehandlingen. Det framgår av
budgetpropositionen 1995 (prop. 1994/95:100 bilaga 3.1) att
den av motionärerna aktualiserade frågan inte är föremål för
ytterligare beredning. Mot bakgrund av att införande av ett
företagarnummer nyligen har utretts finns det enligt utskottets
mening inte anledning för riksdagen att besluta ett
tillkännagivande till regeringen i frågan. Följaktligen
avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande nya momsregler för begagnade varor, m.m.
att riksdagen bifaller proposition 1994/95:202 i denna del och
avslår motionerna 1994/95:Sk53 yrkandena 1--3, 1994/95:Sk54
yrkande 1 och 1994/95:Sk55,
res. 1 (m, kds) - delvis
2.beträffande ikraftträdandet av de nya momsreglerna
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:202 i denna
del beslutar att ikraftträdandetidpunkten den 1 juli 1995
flyttas till den 1 november 1995 och avslår motion
1994/95:Sk56 yrkandena 1 och 2,
res. 2 (fp, v) - delvis
3. beträffande vissa tjänster till företagare i ett annat
EU-land
att riksdagen bifaller proposition 1994/95:202 i denna del och
avslår motion 1994/95:Sk54 yrkande 2,
res. 3 (m)
4. beträffande posttjänster, internationella organisationer
och diplomater
att riksdagen bifaller proposition 1994/95:202 i denna del,
5. beträffande skattesatser, m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi212 yrkandena 26 och
27, 1994/95:Sk328 yrkande 23, 1994/95:Sk341 yrkande 29 och
1994/95:Sk658 i denna del,
res. 4 (m)
res. 5 (v)
res. 6 (mp)
6. beträffande breddad skattebas
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Fi216 yrkande 6,
1994/95:Fi219 yrkande 17, 1994/95:Sk349 yrkande 18,
1994/95:Sk649 och 1994/95:Sk658 i denna del,
res. 7 (m)
res. 8 (kds)
7. beträffande momsundantag
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk341 yrkande 28,
1994/95:Sk627, 1994/95:Sk628, 1994/95:Sk637 yrkande 1,
1994/95:Sk650 och 1994/95:Kr205 yrkandena 25 och 26,
res. 9 (v, mp)
11. beträffande vissa kostnader för EU-inträdet
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sk653,
12. beträffande momsregistreringsnummer
att riksdagen avslår motion 1994/95:K217 yrkande 2,
13. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:202 i denna
del och vad utskottet ovan anfört och hemställt antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i
mervärdesskattelagen (1994:200) med de ändringarna
dels att lagförslaget tillförs en ändring i 5 kap. 8 § av
följande lydelse:
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
5 kap. 8 §
För andra tjänster än -- -- -- -- uppehåller sig i Sverige.
Om en uthyrningstjänst som Om en uthyrningstjänst som
avser transportmedel eller avser transportmedel eller
transporthjälpmedel transporthjälpmedel
utnyttjas eller på annat utnyttjas eller på annat
sätt tillgodogörs sätt tillgodogörs
uteslutande i Sverige, skall uteslutande i Sverige, skall
den anses omsatt inom landet den anses omsatt inom landet
även om den inte är det även om den inte är det
enligt första stycket. Om enligt första stycket
uthyrningstjänsten därför att den
tillgodogörs uteslutande tillhandahållits utanför
utanför landet, skall den EG. Om uthyrningstjänsten
inte anses omsatt inom landet tillgodogörs uteslutande
även om den är det utanför EG, skall den anses
enligt första stycket. omsatt utanför EG även
om den är omsatt inom
landet enligt första
stycket.
dels att förslaget till 9 a
kap. 11 § får
följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
9 a kap. 11 §
När flera varor köps När flera varor köps
eller säljs samtidigt utan eller säljs samtidigt utan
att de enskilda varornas pris att de enskilda varornas pris
är känt, utgörs är känt, utgörs
beskattningsunderlaget av den beskattningsunderlaget av den
sammanlagda vinstmarginalen sammanlagda vinstmarginalen,
för sådana varor under minskad med den
redovisningsperioden enligt 13 mervärdesskatt som
kap., om inte annat följer hänför sig till
av tredje stycket. vinstmarginalen, för
sådana varor under
redovisningsperioden enligt 13
kap., om inte annat följer
av tredje stycket.
Om inköp eller -- -- -- -- enligt första stycket.
Första och andra -- -- -- -- säljas i delar.
dels att punkt 1 av ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna får följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
punkt 1
1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1995. den 1 november 1995.
res. 1 (m, kds) - delvis
res. 2 (fp, v) - delvis
Stockholm den 18 maj 1995
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren
(m), Sverre Palm (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd
(c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson
(fp), Inger Lundberg (s), Lars Bäckström (v), Ulla Rudin (s),
Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Michael Stjernström
(kds), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) och Inga
Berggren (m).
Reservationer
1. Nya momsregler för begagnade varor, m.m. (mom. 1 och mom.
13 i motsvarande del)
Bo Lundgren (m) Carl Fredrik Graf (m) Jan-Olof Franzén (m),
Michael Stjernström (kds) och Inga Berggren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Utskottet vill" och på s. 32 slutar med "framlagda
lagtexten" bort ha följande lydelse:
Vårt nuvarande momssystem med avdrag i vissa fall för fiktiv
skatt har fungerat bra under en lång tid. Reglerna har bidragit
till en bättre redovisning och ett minskat antal s.k. svarta
affärer. Det vore mycket olyckligt att byta till ett sämre och
krångligare system.
Om de nya regler som regeringen föreslår antas av riksdagen
finns det en risk för att handeln med bär och svamp återigen
kommer att ske utan redovisning. Slopandet av fiktivt
skatteavdrag fördyrar nämligen inköpskostnaden med 25 %. I
handeln med kapitalvaror, i synnerhet bilar, skulle det uppkomma
problem med fiktiva försäljningspriser och inköpsvärden. Detta
ger den seriösa bilhandeln konkurrensnackdelar. De nya reglerna
innebär också slopad rätt till momsavdrag vid inköp av begagnade
inventarier från personer som inte är skattskyldiga. Detta
medför kumulativa effekter, en form av dubbelbeskattning. Den
oseriösa handeln gynnas även i detta fall.
De förslagna nya momsreglerna kan göra det lockande för
företag att flytta vissa verksamheter från Sverige. Detta
problem uppkommer därför att reglerna i vissa hänseenden är
olika i medlemsländerna trots EU:s ambition att harmonisera
momsområdet. Införandet av de nya momsreglerna på
resebyråtjänster medför en konkurrenssnedvridning i förhållande
till vad som exempelvis gäller i Danmark på grund av det
övergångsvisa undantag som Danmark har förhandlat sig till. Det
skulle kunna leda till att svenska resebyråföretag etablerar
huvudkontor i Danmark för att på så sätt nedbringa sina
skattekostnader. Införandet av skatt på frimärkshandel i
kombination med de föreslagna reglerna om begagnade varor skulle
innebära mycket stora konkurrens- och redovisningsproblem för
den reguljära handeln med samlarfrimärken. Risken är också här
att en stor del av denna handel skulle hamna utanför landets
gränser.
Det är nu synnerligen viktigt att Sverige på ett aktivt sätt
utnyttjar sitt medlemskap i EU för att vi skall kunna behålla
ett väl fungerande momssystem som är avsevärt mycket mer
lätthanterligt för de skattskyldiga och skattemyndigheterna än
EU:s motsvarande regler. Inför förhandlingarna inom EU om den
övergångsordning som för närvarande gäller för mervärdesskatten
bör regeringen snarast ta initiativ till en förutsättningslös
utredning om hur Sverige vill utforma det framtida momssystemet
inom EU. Utredningen bör vara färdig med sitt arbete till den 1
januari 1996 och regeringen bör därefter så snart som möjligt
återkomma med ett nytt förslag när det gäller de förhållanden
som ovan berörts.
I avvaktan på att utrednings- och förhandlingsarbetet pågår
bör nuvarande regler om fiktiv skatt, omsättning av begagnade
varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter och beskattning
av resebyråverksamhet behållas. Det innebär att propositionen
bör avslås i dessa delar. Utskottet tillstyrker följaktligen
motion Sk53 yrkandena 1--3.
dels att utskottet under moment 1 och moment 13 i
motsvarande del bort hemställa
1. beträffande nya momsregler för begagnade varor, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk53 yrkandena
1--3 och med anledning av motionerna 1994/95:Sk54 yrkande 1
och 1994/95:Sk55 avslår proposition 1994/95:202 i fråga om
fiktiv skatt, nya regler för beskattning av omsättning av
begagnade varor, konstverk, samlarföremål och antikviteter och
beskattning av resebyråverksamhet och hos regeringen begär
förslag om mervärdesskatten på omsättning av begagnade varor och
resebyråverksamhet samt en utredning om ett framtida momssystem
i enlighet med vad som anförts i motion 1994/95:Sk53,
13. beträffande lagförslagen i fråga om nya momsregler för
begagnade varor, m.m.
att riksdagen avslår det vid proposition 1994/95:202 fogade
förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen
(1994:200) såvitt avser 3 kap. 11 och 23 §§, 5 kap. 11 §, 7
kap. 1 och 2 §§, 8 kap. 2, 5, 7, 9, 12, 16 e och 18 §§, 10 kap.
2, 6, 7, 11 och 12 §§, 11 kap. 7 §, 13 kap. 16 §, 14 kap. 3 och
17 §§, 19 kap. 13 § samt införande av paragraferna 1 kap. 2 a
och 2 b §§ och 3 kap. 30 f § och de nya kapitlen 9 a och 9 b.
2. Ikraftträdandet av de nya momsreglerna (mom. 2 och mom. 13
i motsvarande del)
Isa Halvarsson (fp) och Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "Övergången till" och slutar med "följaktligen
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Flera organisationer och skattskyldiga som berörs av de nya
momsreglerna har invänt att de inte kommer att hinna med att
sätta sig in i de nya komplicerade reglerna till den 1 juli
1995. Problem uppkommer också för Riksskatteverket vad gäller de
utbildnings- och informationsinsatser som enligt
Riksskatteverket är helt nödvändiga för att systemet skall kunna
tillämpas på ett tillfredsställande sätt.
Utskottet har förståelse för de aspekter som redovisats från
de skattskyldiga och från Riksskatteverkets sida. Det är enligt
utskottets bedömning ej möjligt att tillämpa de nya reglerna
redan fr.o.m. den 1 juli 1995. För att ge en rimlig tid för
omställning och utbildning inför övergången till det nya och
betydligt mer komplicerade beskattningssystemet bör reglernas
tillämpning därför generellt skjutas upp till årsskiftet.
Reglernas komplexitet måste också åtgärdas. Skattereglerna
måste vara överskådliga, enkla och administrativt lättskötta. De
ifrågavarande momsreglerna är ett tydligt exempel på regler som
är alltför komplexa för att de skall motsvara nämnda krav.
Sverige bör inom EU vara mycket aktivt i dessa frågor. Det
arbete som tycks pågå inom EU för att förenkla regler bör
Sverige på alla sätt stödja och driva på.
dels att utskottet under moment 2 och moment 13 i
motsvarande del bort hemställa
2. beträffande ikraftträdandet av de nya momsreglerna
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:202 i denna
del och med bifall till motion 1994/95:Sk56 yrkandena 1 och 2
beslutar att ikraftträdandetidpunkten den 1 juli 1995 flyttas
till den 1 januari 1996 och att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om att inom EU
verka för att förenkla mervärdesskattereglerna,
13. beträffande lagförslagen i fråga om ikraftträdandet av
de nya momsreglerna
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:202 i denna
del antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) med den ändringen
att punkt 1 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
får följande som reservanternas förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Reservanternas förslag
Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 juli 1995. den 1 januari 1996.
3. Vissa tjänster till företagare i ett annat EU-land (mom. 3)
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Inga
Berggren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 2" bort ha
följande lydelse:
Enligt regeringens förslag införs momsundantag för vissa
tjänster till en företagare i annat EU-land om denne skulle ha
haft rätt till återbetalning av skatten. Undantaget avser
tjänster i samband med varutransporter.
För att undvika krångel även på andra områden bör det
föreslagna undantaget omfatta även andra tjänster som
tillhandahålls en utländsk företagare, t.ex. även hotell- och
konferenstjänster.
dels att utskottet under moment 3 bort hemställa
3. beträffande vissa tjänster till företagare i ett annat
EU-land
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:202 i denna
del och motion 1994/95:Sk54 yrkande 2 hos regeringen begär
förslag om ett generellt undantag för tjänster till utländska
företagare i enlighet med motionen.
4. Skattesatser, m.m. (mom. 5)
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Inga
Berggren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34
börjar med "I årets" och slutar med "(bet. 1994/95:SkU28)"
bort ha följande lydelse:
Med utgångspunkten att balans uppnås i den svenska ekonomin
och att kronan successivt kommer att apprecieras blir det
alltmer angeläget att ta ställning till vilken nivå som bör
gälla för vår mervärdesbeskattning. Sverige kan inte i längden
ha en i förhållande till övriga Europa hög mervärdesbeskattning.
Långsiktigt är det nödvändigt att sänka den generella
mervärdesskattesatsen ner mot en nivå på 20 % om inte svenska
företag skall få stora konkurrensnackdelar. Det är i
EU-perspektivet också nödvändigt att eliminera den
konkurrensstörning som reklamskatten skapar genom att slopa
denna skatt.
Konjunkturläget kan något år framåt i tiden vara betydligt
ogynnsammare än i dag. Det finns därför all anledning att redan
nu börja utforma en hållbar strategi för hur anpassning av
momsnivåerna skall ske. I det sammanhanget måste givetvis vägas
in behovet av differentiering och lämplig nivå för de momssatser
som skall ligga under den generella nivån. Avgörande för
tillväxten i den svenska ekonomin är att det skapas
förutsättningar för en expansion i den privata tjänstesektorn.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget kan det här finnas
anledning till olika selektiva åtgärder. En sådan åtgärd vid
sidan av lättnader på inkomstskattesidan kan vara sänkt eller
slopad moms på vissa tjänster.
Utskottet anser att det som anförts i motion Sk328 yrkande 23
om skattekonsekvenser till följd av medlemskapet i EU bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottet under moment 5 bort hemställa
5. beträffande skattesatser, m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk328 yrkande
23 och 1994/95:Sk658 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionerna anförts om skattekonsekvenser av
medlemskapet i EU och avslår motionerna 1994/95:Fi212
yrkandena 26 och 27 och 1994/95:Sk341 yrkande 29.
5. Skattesatser, m.m. (mom. 5)
Lars Bäckström (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34
börjar med "I årets" och slutar med "(bet. 1994/95:SkU28)"
bort ha följande lydelse:
Fördelnings- och arbetsmarknadsskäl talar för sänkningar av
vissa momssatser. De stora budgetunderskotten begränsar dock
möjligheterna till skattesänkningar. Möjligheterna till en
miljöinriktad skatteväxling samt förslag om skärpningar av vissa
andra skatter, bl.a. på företag, kapital och högre inkomster,
liksom de inkomstförstärkningar som följer av en arbetslinje i
den ekonomiska politiken, kan dock skapa ekonomiskt utrymme för
sänkningar på momsområdet.
När det gäller en eventuell sänkning av mervärdesskatten på
livsmedel talar fördelningsskäl för sänkt moms på mat. En sänkt
matmoms måste dock finansieras genom sådan åtgärder som angetts
ovan. Utskottet finner det ej möjligt att tillstyrka sänkningar
av mervärdesskatten på livmedel som finansieras genom sänkta
ersättningsnivåer i arbetslöshetsersättningar eller allmänna
socialförsäkringar.
Om man främst skall se till sysselsättningen talar detta för
att en eventuell momssänkning borde tas ut genom en reducerad
mervärdesskatt på viss tjänsteproduktion. Eftersom Sverige nu är
medlem i EU tvingas Sverige dock följa EU:s direktiv kring
mervärdesskatten, och EU:s momsdirektiv förbjuder för närvarande
en generell sänkning av momsen på tjänster. Enligt utskottets
mening vore det en fördel om det under 1990-talet kunde skapas
en möjlighet att sänka momsen på viss tjänsteproduktion i syfte
att stimulera sysselsättningen. Utskottet instämmer med det ovan
anförda i Vänsterpartiets motion om att regeringen inom EU bör
verka för direktiv som möjliggör en sådan utveckling. I enlighet
med vad som föreslagits i motion Sk341 yrkande 29 bör detta ges
regeringen till känna.
dels att utskottet under moment 5 bort hemställa
5. beträffande skattesatser, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk341 yrkande 29
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om mervärdesskatten och avslår motionerna
1994/95:Fi212 yrkandena 26 och 27, 1994/95:Sk328 yrkande 23
och 1994/95:Sk658 i denna del.
6. Skattesatser, m.m. (mom. 5)
Ronny Korsberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34
börjar med "I årets" och slutar med "(bet. 1994/95:SkU28)"
bort ha följande lydelse:
Genom medlemskapet i EU förhindras den mest miljöoptimala
momssänkningen, dvs. helt momsfri kollektivtrafik och momsfria
miljömärkta produkter. Emellertid bör, som ett led i en
skatteväxling med höjda energiskatter, skattesatsen för inrikes
persontransporter i enlighet med förslaget i Miljöpartiets
motion sänkas till 5 %, vilket är den lägsta möjliga
skattesatsen enligt EU:s regler. Regeringen bör snarast lägga
fram ett förslag till riksdagen med denna innebörd.
Miljöpartiet föreslog i januari att mervärdesskatten på
livsmedel skulle sänkas till 12 %. Regeringen har därefter lagt
fram ett förslag som innebär detta. Riksdagen kommer inom ett
par veckor att fatta beslut om denna momssänkning. Miljöpartiets
förslag om sänkt matmoms blir därmed tillgodosett.
dels att utskottet under moment 5 bort hemställa
5. beträffande skattesatser, m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Fi212 yrkandena
26 och 27 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om mervärdesskatten på persontransporter och avslår
motionerna 1994/95:Sk328 yrkande 23, 1994/95:Sk341 yrkande
29 och 1994/95:Sk658 i denna del.
7. Breddad skattebas (mom. 6)
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Inga
Berggren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34
börjar med "Utskottet vill" och på s. 35 slutar med "i
motionerna" bort ha följande lydelse:
Det råder för närvarande i momshänseende en
konkurrenssnedvridning mellan dags- och veckotidningar. Denna
snedvridning förstärks av att det i den praktiska tillämpningen
är svårt att avgränsa vad som menas med allmän nyhetstidning.
Förekomsten av olika former av tidningsbilagor leder också till
konkurrenssnedvridning.
Enligt föreliggande medlemsavtal med EU får Sverige under en
övergångsperiod tillämpa nollskattesats på allmänna
nyhetstidningar, men inte på övriga tidskrifter. Med hänsyn till
den konkurrenssnedvridning som råder och då det inte är möjligt
att skattebefria andra tidskrifter än allmänna nyhetstidningar
bör även dessa bli föremål för mervärdesbeskattning. Denna
åtgärd bör i enlighet med de förslag från Moderaterna som prövas
i annat sammanhang kombineras med slopad reklamskatt och
reducerat presstöd för att begränsa de snedvridningar som annars
skulle uppkomma mellan tidningar med respektive utan presstöd.
dels att utskottet under moment 6 bort hemställa
6. beträffande breddad skattebas
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk658 i denna del
och med anledning av motionerna 1994/95:Fi216 yrkande 6 och
1994/95:Sk349 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till
känna vad i motion 1994/95:Sk658 anförts om mervärdesskatt på
allmänna nyhetstidningar och avslår motionerna 1994/95:Fi219
yrkande 17 och 1994/95:Sk649.
8. Breddad skattebas (mom. 6)
Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34
börjar med "Utskottet vill" och på s. 35 slutar med "i
motionerna" bort ha följande lydelse:
Några områden har i dag ingen moms, t.ex. spel, lotterier och
dagstidningar. Beträffande dagstidningar har regeringen aviserat
en momsbeläggning. När det gäller spel och lotteri kan
skatteuttaget justeras genom spel- och lotteriskatt, men från
principiell synpunkt bör momsreglerna omfatta även detta.
Regeringen bör verka för regler som medför att momsbasen
utvidgas till spel och lotterier.
dels att utskottet under moment 6 bort hemställa
6. beträffande breddad skattebas
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fi216 yrkande
6 och 1994/95:Sk349 yrkande 18 och med anledning av motion
1994/95:Fi219 yrkande 17 som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionerna 1994/95:Fi216 och 1994/95:Sk349
anförts om breddad momsbas och avslår motionerna 1994/95:Sk649
och 1994/95:Sk658 i denna del.
9. Momsundantag (mom. 7)
Lars Bäckström (v) och Ronny Korsberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35
börjar med "De frågor" och på s. 36 slutar med "några områden"
bort ha följande lydelse:
Riksdagen bör undvika att göra en överdriven och snabb
EG-anpassning av de momsregler som återstår att anpassa. Viktiga
kvarstående områden är undervisning, idrott och kultur. En
generell kulturmoms skulle t.ex. medföra en lång rad
komplikationer, då den berör mycket vitala delar av kulturlivet,
och frågan bör därför inte hastas fram.
Ett belysande exempel på de svårigheter som Sverige ställs
inför finns när det gäller ridsporten. Eftersom fler flickor än
pojkar ägnar sig åt ridning skulle flickornas idrottsutövande
vid en momsbeläggning drabbas av ökade kostnader samtidigt som
andra mer pojkdominerade idrotter åtnjuter momsfrihet. Ett
sådant resultat bör undvikas. Enligt utskottets mening bör
riksdagen i ett tillkännagivande till regeringen betona att de
aspekter på undervisnings-, idrotts- och kulturområdena som har
tagits upp i Vänsterpartiets resp. Miljöpartiets motioner Sk341
och Kr205 och motionerna Sk628 och Sk650 beaktas vid den
beredning som pågår inom regeringskansliet på dessa områden.
Beredningen bör även belysa de frågor om hantverksprodukter som
tagits upp i motion Sk627.
dels att utskottet under moment 7 bort hemställa
7. beträffande momsundantag
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk341
yrkande 28 och 1994/95:Kr205 yrkandena 25 och 26 samt
1994/95:Sk627, 1994/95:Sk628 och 1994/95:Sk650 som sin
mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om
anpassning av momsreglerna till EU:s regelsystem inom områden
som berör undervisnings-, idrotts- och kulturområdena och avslår
motion 1994/95:Sk637 yrkande 1.
10. Alternativmedicin (mom. 8)
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Inga
Berggren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med "Den fråga" och slutar med "motion Sk601" bort ha
följande lydelse:
Som framhålls i motion Sk601 är det inte minst med hänsyn till
människors valfrihet när det gäller medicin och
behandlingsmetoder i vården berättigat att alternativmedicinen
jämställs med skolmedicinen i momshänseende. Utskottet
tillstyrker förslaget i motion Sk601 om ett tillkännagivande
till regeringen i frågan.
dels att utskottet under moment 8 bort hemställa
8. beträffande alternativmedicin
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk601 som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
alternativmedicinska behandlingsmetoder i
mervärdesskattehänseende bör jämställas med skolmedicinen.
11. Kommunernas konkurrensutsatta verksamhet (mom. 9)
Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36
börjar med "I kompletteringspropositionen" och slutar med
"yrkande 17" bort ha följande lydelse:
Det är viktigt från konkurrenssynpunkt och statsfinansiellt
att momsuttaget på kommunernas konkurrensutsatta verksamhet är
neutralt. Det system som skall reglera kommunernas momshantering
måste uppfylla detta grundläggande krav. Riksdagen bör i
enlighet med motion Fi216 yrkande 17 lägga fast detta genom ett
tillkännagivande till regeringen.
dels att utskottet under moment 9 bort hemställa
9. beträffande kommunernas konkurrensutsatta verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi216 yrkande 17
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om
momsuttaget på kommunernas konkurrensutsatta verksamhet.
12. Ideella föreningar (mom. 10)
Ronny Korsberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37
börjar med "Utredningen om" och slutar med "ideell
föreningsverksamhet" bort ha följande lydelse:
Den allmännyttiga verksamhet som föreningar, t.ex.
idrottsföreningar, bedriver blir inte längre momsbefriad om EU:s
momsregler strikt följs. Regeringen bör i sitt fortsatta arbete
beakta de negativa konsekvenser detta skulle få på sådan
ekonomiskt marginell, men ur klubb- och föreningssynpunkt
oerhört viktig, verksamhet. Detta bör med bifall till
Miljöpartiets motion Kr205 ges regeringen till känna. Därmed
tillgodoses till viss del de övriga motioner som väckts rörande
ideell verksamhet.
dels att utskottet under moment 10 bort hemställa
10. beträffande ideella föreningar
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr205 yrkande 27
och med anledning av motionerna 1994/95:Sk349 yrkande 19,
1994/95:Sk651, 1994/95:Sk652 och 1994/95:Kr413 yrkande 14
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motion 1994/95:Kr205 om ideella föreningar.
13. Ideella föreningar (mom. 10)
Michael Stjernström (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37
börjar med "Utredningen om" och slutar med "ideell
föreningsverksamhet" bort ha följande lydelse:
En ännu så länge oklar fråga är hur Sverige i framtiden skall
behandla ideella föreningar i momshänseende. För t.ex. ideella
föreningar som driver second hand-verksamhet, loppmarknader
etc., där verksamheten är beroende av skänkta varor och där
överskottet går till nödlidande på olika håll i världen, skulle
en momsplikt innebära stora avbräck och upplevas som djupt
orättvis.
Utredningen Mervärdesskatten och EU (SOU 1994:88) har
föreslagit att endast föreningar som driver verksamhet i "skälig
omfattning" får vara skattefria. Något stöd för en sådan
begränsning av de ideella föreningarnas skattebefrielse är svårt
att utläsa av EG:s momsdirektiv. Enligt sjätte direktivet är det
endast i de fall då skattebefrielsen medför att en motsvarande
kommersiell verksamhet missgynnas i konkurrenshänseende som
medlemsländerna har möjlighet att införa begränsningar av
skattebefrielsen för allmännyttiga verksamheter.
I Danmark och Storbritannien utgår ingen moms på denna typ av
allmännyttig verksamhet. Danmark tillämpar redan EG:s direktiv
så att försäljning av skänkta begagnade varor till förmån för
allmännyttig verksamhet undantas från moms och det oavsett
försäljningens omfattning. Storbritannien tolkar direktivet så
att det vid försäljning av skänkta varor till förmån för
allmännyttiga ändamål inte finns någon egentlig vinst eller
marginal att beskatta. Det finns ingenting i EG:s direktiv eller
deklarationer som tvingar oss i Sverige att ändra vår
lagstiftning vad beträffar ideella organisationers befrielse
från mervärdesskatt på omsättning av skänkta begagnade varor.
I olika sammanhang har poängterats värdet av frivilliga och
ideella insatser. För att få ett ökat engagemang i u-landsfrågor
är det viktigt att ta vara på människors vilja och praktiska
möjligheter att verkligen göra insatser.
Biståndsorganisationerna gör i sitt insamlande av begagnade
saker samtidigt en viktig miljöinsats som bör uppmuntras.
Flera EU-länder har en skattesituation liknande den svenska. I
Finland har man, trots sitt inträde i EU, beslutat att inte
momsbelägga idrottsrörelsens verksamheter. Att EU-medlemskapet
med nödvändighet skulle kräva en förändring av momsreglerna för
ideella organisationer är således mycket tveksamt.
De ideella organisationerna är redan i dag hårt pressade
ekonomiskt. Kommunala besparingar har lett till såväl minskade
bidrag som höjda avgifter på lokalhyror etc. Utvecklingen
tvingar lokala föreningar att skära i verksamheten och/eller ta
ut ökade avgifter av sina medlemmar. Det finns all anledning att
värna de ideella organisationernas möjligheter att bedriva en
bred verksamhet, speciellt i en tid när vi ser en ökning av
våld, missbruk och andra problem bland unga. Att lägga
ytterligare administrativa och ekonomiska bördor på
föreningslivet, genom ökad momsplikt, är att direkt motverka
denna strävan.
Riksdagen bör med bifall till motionerna Sk349, Sk651 och
Kr413 uttala sig för att momsplikten ej utökas inom
föreningslivet.
dels att utskottet under moment 10 bort hemställa
10. beträffande ideella föreningar
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sk349 yrkande
19, 1994/95:Sk651 och 1994/95:Kr413 yrkande 14 och med
anledning av motionerna 1994/95:Sk652 och 1994/95:Kr205
yrkande 27 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts om momsfri verksamhet i ideella föreningar.
Särskilda yttranden
1. Ikraftträdandet av de nya momsreglerna (mom. 2)
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Inga
Berggren (alla m) anför:
Moderaterna föreslår i motion Sk53 att riksdagen avslår
huvuddelen av de förslag till nya momsregler som regeringen har
lagt fram och beställer ett nytt förslag. Detta förslag innebär
att nya regler kan träda i kraft tidigast någon gång under 1996.
2. Momsundantag (mom. 7)
Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp),
Jan-Olof Franzén (m), Michael Stjernström (kds) och Inga
Berggren (m) anför:
Det finns all anledning för regeringen att vinnlägga sig om en
mycket noggrann prövning av hur nya momsregler skall utformas på
områdena för undervisning, idrott och kultur för att passa in i
EG:s regelsystem och samtidigt ta hänsyn till de principer som
vi i dessa sammanhang länge värnat om här i landet. Vi anser
t.ex. att en tillämpning av EG:s regler som innebär utvidgad
momsplikt inom ridsporten skulle leda till diskriminering därför
att det är en tjejsport framför andra. Att flickornas
sportutövning blir momsbelagd medan pojkarnas är momsfri kan
naturligtvis inte accepteras.
3. Kommunernas konkurrensutsatta verksamhet (mom. 9)
Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Inga
Berggren (alla m) anför:
Det är från konkurrenssynpunkt angeläget att det system som
skall gälla för kommunernas momshantering inte ger incitament
för kommunerna att själva utföra olika arbeten i stället för att
köpa in dessa från privata företag. Systemet måste givetvis
också ges en sådan utformning att det inte leder till orättvisor
mellan kommunerna själva. Dessa frågor behandlas numera i
finansutskottet. Vi kommer att bevaka den fortsatta behandlingen
i riksdagen och framföra våra krav på hur systemet skall se ut.