I detta betänkande tillstyrker utskottet regeringens
proposition 1994/95:91 om beskattningen av europeiska ekonomiska
intressegrupperingar (EEIG) och andra inkomstskattefrågor.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1994/95:91 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till
1. lag om beskattning av europeiska ekonomiska
intressegrupperingar,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
4. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
5. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
7. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam,
8. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,
9. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig
fastighetsskatt,
10. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel,
11. lag om ändring i lagen (1990:663) om ersättningsfonder,
12. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta artister m.fl.,
13. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader,
14. lag om ändring i lagen (1993:1538) om
periodiseringsfonder,
15. lag om ändring i lagen (1993:1540) om återföring av
skatteutjämningsreserv,
16. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
17. lag om ändring i lagen (1990:684) om upphävande av lagen
(1979:609) om allmän investeringsfond,
18. lag om ändring i lagen (1990:686) om upphävande av vissa
fondförfattningar, m.m.
19. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.
Lagförslagen
Lagförslag 2.6 i propositionen gäller en ändring i 4 §
kupongskattelagen. Utskottet har i betänkande 1994/95:SkU10
tillstyrkt en annan ändring i samma paragraf (lagförslag 2.4 i
proposition 1994/95:52), men har överfört den
författningstekniska regleringen för samordning i förevarande
ärende. Med hänsyn härtill och efter vissa ytterligare
redaktionella justeringar har de vid proposition 1994/95:91
fogade lagförslagen följande lydelse.
Utskottet
I propositionen föreslås ändrade skatteregler till följd av
EG:s förordning (EEG) nr 2187/85 av den 25 juli 1985 om
europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).
Förordningen blir direkt gällande här när Sverige blir medlem i
EU, men förordningen omfattas även av EES-avtalet.
En annan proposition (prop. 1994/95:68) om EEIG behandlas för
närvarande i lagutskottet. Den gäller de civilrättsliga regler
som skall komplettera EG-förordningen.
Beträffande skattefrågorna innebär EG:s förordning att
nationella skatteregler skall tillämpas bl.a. när det gäller
fördelning av vinst, taxeringsförfarande och andra förpliktelser
som medlemsstaternas skattelagstiftning innehåller.
Förslagen i förevarande proposition innebär i allt väsentligt
att EEIG och medlemmarna i en sådan intressegruppering skall
beskattas som handelsbolag och delägare i handelsbolag. Detsamma
gäller andelar i en intressegruppering. Reglerna om
räntefördelning och expansionsmedelsberäkning skall dock inte
tillämpas. Den frågan skall övervägas ytterligare. De nya
reglerna skall tillämpas på beskattningsår som börjar den 1
januari 1995 eller senare.
Utskottet tillstyrker dessa förslag.
En av de övriga inkomstskatteändringar som föreslås i
propositionen har samband med förslagen i propositionen om
beskattning vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG,
m.m. (prop. 1994/95:52, bet. 1994/95:SkU10). Vid internationella
fusioner och andra gränsöverskridande omstruktureringar inom EU
skall de tillgångar och skulder som överlåts knytas till ett
fast driftställe för det övertagande bolaget i den stat där det
överlåtande bolaget är hemmahörande. Den bakomliggande tanken är
att denna stat inte skall förlora rätten att beskatta
avkastningen av verksamheten eller en vinst vid avyttring av
tillgångarna. För att detta syfte skall kunna uppnås krävs även
att anknytningen av tillgångarna till det fasta driftstället
inte kan upplösas utan att beskattning sker.
Som framhålls i propositionen torde redan gällande
bestämmelser föranleda uttagsbeskattning i här aktuellt fall.
Utskottet delar dock regeringens uppfattning att saken
otvetydigt bör klarläggas i lagtexten.
I propositionen föreslås även att reglerna kompletteras så att
uttagsbeskattning skall aktualiseras när en juridisk person,
exempelvis ett svenskt aktiebolag, erhåller skatterättsligt
hemvist i en annan stat på grund av dubbelbeskattningsavtal samt
att avdrag för koncernbidrag inte skall medges om mottagaren
inte beskattas för bidraget på grund av dubbelbeskattningsavtal.
Utskottet tillstyrker också dessa förslag.
Ett annat förslag innebär begränsningar i avdragsrätten för
underskott i utländsk juridisk person. Det gäller underskott som
uppkommer vid beräkning av inkomst av utländsk juridisk person
som enligt punkt 10 andra stycket b av anvisningarna till 53 §
kommunalskattelagen skall beskattas hos delägaren. Förslaget
innebär att avdrag för sådant underskott medges endast mot
överskott av den juridiska personens verksamhet för ett senare
beskattningsår.
Till följd av EES-avtalet föreslås i propositionen att en
skyldighet införs att lämna särskild kontrolluppgift för
utomlands bosatta artister m.fl. för beräkning av
pensionsgrundande inkomst på grund av arbete i Sverige. Vidare
införs en avdragsrätt för sådana obligatoriska avgifter som på
grund av arbete i annat land påförts den skattskyldige enligt
slutligt fastställd debitering i överensstämmelse med den
konvention som avses i förordningen (1993:1529) om tillämpning
av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om social trygghet
eller till följd av att den skattskyldige omfattas av
EES-avtalet.
I propositionen föreslås också att kontinuitet skall gälla för
uttag av avkastningsskatt på pensionsmedel när
livförsäkringsföretag upplöses vid fusion eller efter en
överföring av hela försäkringsbeståndet mellan två
livförsäkringsföretag. Det innebär att en fusion eller en
inkråmsöverlåtelse skall varken öka eller minska uttaget av
avkastningsskatten. Det överlåtande företagets förpliktelser i
skattehänseende skall gå över på det övertagande företaget.
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot de ovan
nämnda förslagen och tillstyrker propositionen även i denna del.
Flera av de i propositionen framlagda lagförslagen innehåller
ändringar i paragrafer som även föreslås ändrade i andra
propositioner som lämnats till riksdagen under hösten. Ett
flertal ändringar föreslås i regeringens ekonomisk-politiska
proposition (prop. 1994/95:25, FiU1). Det gäller punkt 1 av
anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen, 2 § 3 mom. lagen
om statlig inkomstskatt, 9 § lagen om avkastningsskatt på
pensionsmedel, 9 § lagen om ersättningsfonder och 11 § lagen om
återföring av skatteutjämningsreserv. Förslagen till ändringar i
nämnda paragrafer i förevarande proposition bygger på det
förslag till ändringar i paragraferna som föreslås i den
ekonomisk-politiska propositionen. Ändringsförslagen bör därför
i förevarande ärende utformas som en ändring i det lagbeslut som
riksdagen kommer att fatta med anledning av proposition
1994/95:25 och finansutskottets betänkande FiU1.
I 1 § lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader
(lagförslag 2.13) föreslås en följdändring till EEIG-reglerna.
Utskottet tillstyrker ändringen, men förordar att denna
samordnas dels med ett ändringsförslag i samma paragraf i
proposition 1994/95:25, dels med ett förslag rörande samma
lagrum i proposition 1994/95:122 som skatteutskottet kommer att
behandla i betänkandet 1994/95:SkU16. Lagförslag 2.13 bör därför
behandlas i det nämnda betänkandet och utgår följaktligen i
förevarande ärende. Detsamma gäller lagförslag 2.9 som
innehåller ett förslag till ändring i 2 § lagen om statlig
fastighetsskatt. Samma lagrum är föremål för ändring i
proposition 1994/95:53 som skatteutskottet behandlar i
betänkandet 1994/95:SkU13. Ändringsförslaget i lagförslag 2.9
bör därför behandlas i sistnämnda ärende.
Med de justeringar som föranleds av det ovan anförda
tillstyrker utskottet de vid proposition 1994/95:91 fogade
lagförslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande europeiska ekonomiska intressegrupperingar
att riksdagen bifaller proposition 1994/95:91 i denna del,
2. beträffande övriga inkomstskatteändringar
att riksdagen bifaller proposition 1994/95:91 i denna del,
3. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av propositionerna 1994/95:52 i
denna del och 1994/95:91 i denna del och till följd av vad
utskottet ovan anfört och hemställt antar de här ovan på s.
4--29 återgivna förslagen till
1. lag om beskattning av europeiska ekonomiska
intressegrupperingar,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de
ändringarna
dels att den föreslagna ändringen i punkt 1 av anvisningarna
till 22 § utgår ur lagförslaget,
dels att övergångsbestämmelsen får följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag Utskottets förslag
1. Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1995 och den 1 januari 1995 och
tillämpas första tillämpas första
gången vid 1996 års gången vid 1995 års
taxering om inte annat taxering.
framgår av punkterna 2 och
3.
2. Ändringen i 46 § 2
mom. tillämpas redan vid
1995 års taxering. 3. De
nya föreskrifterna i punkt
1 av anvisningarna till 22
§ tillämpas inte på
händelser som inträffar
före utgången av år
1994.
dels att riksdagen antar
följande
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen (1928:370) i anvisningspunktens lydelse
enligt lagen (1994:000) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse.
Lydelse enligt proposition Föreslagen lydelse
1994/95:25 och
finansutskottets betänkande
1994/95:FiU1
punkt 1 av anvisningarna till 22 §
1. Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga -- -- --
affärshändelsen i verksamheten.
Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också -- -- -- begär
det.
Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare -- -- --
nämnda lag.
Har en tillgång tagits ut -- -- -- statlig inkomstskatt.
Uttagsbeskattning sker -- -- -- anvisningarna till 42 §.
Uttagsbeskattning skall
även ske -- under
förutsättning att
särskilda skäl mot det
inte föreligger -- 1. om
verksamheten i en
förvärvskälla har
upphört, 2. om en
näringsidkare upphört
att vara skattskyldig för
inkomst av en
förvärvskälla, 3. om
inkomst av en
förvärvskälla skall
undantas från beskattning
på grund av ett avtal om
undvikande av
dubbelbeskattning eller 4. i
fråga om tillgång som
har förts över från
en del av en
förvärvskälla till en
annan del, om inkomst av den
senare delen men inte av den
förra är undantagen
från beskattning i Sverige
på grund av avtal om
undvikande av
dubbelbeskattning. I fall som
avses i sjätte stycket 2
och 3 skall uttagsbeskattning
dock inte ske till den del
tillgångarna i
förvärvskällan
knutits till ett fast
driftställe i Sverige.
Undantas endast en del av
inkomsten från en
förvärvskälla från
beskattning på grund av
avtal om undvikande av
dubbelbeskattning, gäller
sjätte stycket 3
tillgångar som är
hänförliga till
motsvarande del av
förvärvskällan.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas
första gången vid 1996 års taxering. Lagen tillämpas inte på
händelser som inträffar före utgången av år 1994.
3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
med de ändringarna
dels att den i propositionen föreslagna ändringen i 2 § 3
mom. utgår ur lagförslaget,
dels att riksdagen antar följande
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring i
lagen om (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 2 § 3 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt i paragrafens lydelse enligt lagen
(1994:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt proposition Föreslagen lydelse
1994/95:25 och
finansutskottets betänkande
1994/95:FiU1
2 § 3 mom.
3 mom. Äger svenskt aktiebolag -- -- -- verksamhet av
något slag,
d) att, om bidrag lämnas d) att, om bidrag lämnas
från dotterföretag till från dotterföretag till
moderföretag, moderföretag,
moderföretaget skulle vara moderföretaget skulle vara
frikallat från frikallat från
skattskyldighet för skattskyldighet för
utdelning som under utdelning som under
beskattningsåret hade beskattningsåret hade
uppburits från uppburits från
dotterföretaget samt dotterföretaget,
e) att, om bidrag lämnas e) att, om bidrag lämnas
från dotterföretag till från dotterföretag till
annat dotterföretag, annat dotterföretag,
moderföretaget är moderföretaget är
investmentföretag eller investmentföretag eller
förvaltningsföretag som förvaltningsföretag som
avses i a eller avses i a eller
moderföretaget i annat fall moderföretaget i annat fall
skulle vara antingen frikallat skulle vara antingen frikallat
från skattskyldighet för från skattskyldighet för
utdelning som under utdelning som under
beskattningsåret hade beskattningsåret hade
uppburits från det givande uppburits från det givande
dotterföretaget eller dotterföretaget eller
skattskyldigt för utdelning skattskyldigt för utdelning
som under beskattningsåret som under beskattningsåret
hade uppburits från det hade uppburits från det
mottagande dotterföretaget. mottagande dotterföretaget
samt
f) att mottagaren inte enligt
avtal om undvikande av
dubbelbeskattning skall anses
ha hemvist i en främmande
stat.
Lämnar svenskt moderföretag -- -- -- men inte i annat fall.
Även i andra fall skall -- -- -- för vidarebefordrat belopp.
Avdrag för koncernbidrag -- -- -- avdrag föreligger. Lämnas
bidrag från svenskt -- -- -- inte är uppfyllda.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas
första gången vid 1996 års taxering. De nya föreskrifterna
tillämpas endast i fråga om beskattningsår som börjar den 1
januari 1995 eller senare.
4. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
5. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
7. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och
reklam,
8. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,
10. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på
pensionsmedel med de ändringarna
dels att den föreslagna ändringen i 9 § utgår ur lagförslaget,
dels att riksdagen antar följande
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om ändring i
lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1990:661) om
avkastningsskatt på pensionsmedel i paragrafens lydelse enligt
lagen (1994:000) om ändring i nämnda lag skall ha följande
lydelse.
Lydelse enligt proposition Föreslagen lydelse
1994/95:25 och
finansutskottets betänkande
1994/95:FiU1
9 §
Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt 3 §
om inte annat följer av andra och tredje styckena.
För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som
avses i 2 § första stycket 1--3 är hänförligt till annan
personförsäkring än pensionsförsäkring uppgår skatten till 30
procent av nio tiondelar av skatteunderlaget.
I det fall beskattningsåret I det fall beskattningsåret
är längre eller kortare är längre eller kortare
än 12 månader skall än 12 månader skall
skattesatsen jämkas i skattesatsen jämkas i
motsvarande mån. Sådan motsvarande mån. Sådan
jämkning skall också jämkning skall också
göras om hela göras om hela
behållningen på ett behållningen på ett
pensionssparkonto avskattas pensionssparkonto avskattas
enligt 32 § 1 mom. enligt 32 § 1 mom.
första stycket j första stycket j
kommunalskattelagen (1928:370) kommunalskattelagen (1928:370)
eller pensionsskuld som avses eller pensionsskuld som avses
i 3 § femte stycket helt i 3 § femte stycket helt
upplöses under upplöses under
beskattningsåret. beskattningsåret.
Överlåts ett helt
försäkringsbestånd
från ett
livförsäkringsföretag
till ett annat sådant
företag eller sker fusion
enligt 15 a kap. 1 eller 18
§
försäkringsrörelselagen
(1982:713) anses som om
överlåtande och
övertagande företag
utgjort en skattskyldig.
11. lag om ändring i lagen
(1990:663) om
ersättningsfonder med den
ändringen att lagens
ingress får följande
lydelse: "Härigenom
föreskrivs att 9 § lagen
(1990:663) om
ersättningsfonder i
paragrafens lydelse enligt
lagen (1994:000) om ändring
i nämnda lag skall ha
följande lydelse."
12. lag om ändring i lagen
(1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl., 14.
lag om ändring i lagen
(1993:1538) om
periodiseringsfonder, 15. lag
om ändring i lagen
(1993:1540) om
återföring av
skatteutjämningsreserv med
den ändringen att lagens
ingress får följande
lydelse: "Härigenom
föreskrivs att 11 §
lagen (1993:1540) om
återföring av
skatteutjämningsreserv i
paragrafens lydelse enligt
lagen (1994:000) om ändring
i nämnda lag skall ha
följande lydelse." 16. lag
om ändring i
mervärdesskattelagen
(1994:200), 17. lag om
ändring i lagen (1990:684)
om upphävande av lagen
(1979:609) om allmän
investeringsfond, 18. lag om
ändring i lagen (1990:686)
om upphävande av vissa
fondförfattningar, m.m.,
19. lagen (1991:1850) om
upphävande av lagen
(1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt.
Stockholm den 8 december 1994
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson
(s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m),
Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Ulla Rudin (s),
Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Lars U Granberg (s),
Nils Fredrik Aurelius (m), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Per
Rosengren (v) och Michael Stjernström (kds).