Socialförsäkringsutskottets betänkande
1994/95:SFU03

Socialförsäkringsregister


Innehåll

1994/95
SfU3

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1994/95:8 Lag om
socialförsäkringsregister. I propositionen föreslås en
författningsreglering för flertalet personregister på ADB-medium
vid Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.
Det är fråga om register som behövs för handläggningen av
ärenden om socialförsäkringsförmåner och andra förmåner.
I propositionens förslag till lag om socialförsäkringsregister
anges grundläggande regler för registren. En förutsättning för
att ett socialförsäkringsregister skall få föras är att det är
fråga om handläggning av ärenden om socialförsäkringsförmåner
och andra förmåner enligt lag eller förordning. Registerföring
får vidare endast ske om regeringen har beslutat att inrätta
registret. Ett sådant beslut skall meddelas genom förordning. I
förordningen skall -- inom ramen för lagens ändamålsbestämmelser
-- föreskrivas för vilken handläggning registret skall användas.
Regleringen ersätter de tillstånd från Datainspektionen på vilka
den nuvarande registreringen på ADB-medium vilar.
I den föreslagna lagen anges för vilka ändamål registren får
användas och vilka uppgifter som får registreras. Vidare finns
bestämmelser om sambearbetning med andra register,
registeransvar, terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter på
ADB-medium, sökbegrepp, gallring av uppgifter ur registret samt
informationsskyldighet för den registeransvarige. Regeringen
skall i vissa fall kunna meddela föreskrifter till skydd för de
registrerades personliga integritet vilka ytterligare begränsar
möjligheterna att utnyttja registret.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995.
Utskottet anser att förslaget ligger i linje med inriktningen
på att ta fram särskilda registerförfattningar för
integritetskänsliga personuppgifter. Vidare konstaterar
utskottet att den föreslagna lagen kommer att innebära ett
förstärkt skydd för de registrerade personernas integritet.
Utskottet tillstyrker propositionen men föreslår i
förtydligande syfte ett tillägg till bestämmelserna om
registerinnehåll i 9 §. En motion väckt med anledning av
propositionen avstyrks.

Propositionen

I proposition 1994/95:8 Lag om socialförsäkringsregister har
regeringen föreslagit riksdagen att anta regeringens förslag
till lag om socialförsäkringsregister.
Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till betänkandet.

Motionen

1994/95:Sf1 av Karin Falkmer och Inger René (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tilläggsdirektiv till Sjuk- och
arbetsskadeförsäkringsutredningen för att undvika system som
underlättar fusk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om upplysning om samkörning av uppgifter som
ges i samband med ansökan om förmåner i
socialförsäkringssystemet,
3. att riksdagen beslutar införa uppgift om vem som är
registeransvarig i enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet

Inledning
Huvuddelen av de offentliga ekonomiska trygghetssystemen i
form av socialförsäkringsförmåner och vissa andra förmåner
administreras av Riksförsäkringsverket (RFV) och de allmänna
försäkringskassorna. ADB-stödet är därvid av central betydelse.
Vid RFV:s ADB-avdelning i Sundsvall finns en central
dataanläggning med stordatorer och databaser. Till denna är
försäkringskassorna anslutna via ett gemensamt
kommunikationsnät. I det centrala datasystemet finns ett flertal
rikstäckande administrativa personregister. Registren används
för beräkningar, expediering av beslut och utbetalning av
förmåner från socialförsäkrings- och bidragssystemen. De används
också för samordning av ersättningar från andra myndigheter och
försäkringsinrättningar med de förmåner försäkringskassorna
administrerar. Flera av registren förs i enlighet med tillstånd
av Datainspektionen. RFV har hand om datordriften samt förvaltar
och utvecklar datasystemen. RFV är också registeransvarig
myndighet. Vidare används ADB-stödet för tillsyn, uppföljning,
utvärdering och framställning av statistik över verksamheten.
Utöver administrativa register finns ett flertal särskilda
forsknings- och statistikregister. Avsikten är att ADB-systemen
i fortsättningen skall byggas upp så att teknikstödet blir mer
användbart som stöd vid försäkringskassornas ärendehandläggning
och att uppgifter i ökad utsträckning skall lagras i lokala
register.
I proposition 1990/91:60 om offentlighet, integritet och ADB
uttalades att en målsättning bör vara att register med ett stort
antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll skall
regleras i lag. Vid behandlingen av propositionen våren 1991
uttalade konstitutionsutskottet (bet. 1990/91:KU11) att det
allmänt sett är av stor betydelse att en författningsreglering
av ADB-register kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för
de registrerades integritet i samband med nödvändig registrering
av känsliga uppgifter i myndighetsregister. Utskottet delade den
uppfattning som framfördes i propositionen om att register hos
kommunerna, landstingskommunerna, Riksförsäkringsverket och
Socialstyrelsen bör regleras i särskilda registerlagar. Likaså
ansåg utskottet att det krävs ingående överväganden i fråga om
vilka register inom dessa områden som bör lagregleras. I detta
sammanhang erinrade konstitutionsutskottet om det då nyligen
avgivna utredningsbetänkandet om lokala sjukförsäkringsregister.
Utskottet förutsatte att frågan om vilka övriga register som bör
regleras ägnades en fortlöpande uppmärksamhet från regeringens
sida och att åtgärder vidtogs för att sådana regleringar kom
till stånd.
Det nämnda utredningsbetänkandet, Lokala
sjukförsäkringsregister (SOU 1991:9), hade avgivits av
Utredningen om socialförsäkringsregister (SFRL-utredningen).
Betänkandet låg till grund för det förslag till lag om
sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna som
lades fram i proposition 1992/93:193. Lagförslaget antogs av
riksdagen (bet. 1992/93:SfU19, rskr. 1992/93:366, SFS 1993:747).
Enligt lagen får sjukförsäkringsregister föras med hjälp av ADB
för varje lokalkontors verksamhetsområde. Registren får användas
av försäkringskassorna vid handläggningen av
sjukpenningärenden och vissa andra sjukförsäkrings- och
sjuklöneärenden samt för försäkringskassornas
rehabiliteringsverksamhet. Lagen har kompletterats med en
förordning, SFS 1993:836.
SFRL-utredningen lämnade i sitt slutbetänkande
Socialförsäkringsregister (SOU 1993:11) förslag till lag om
socialförsäkringsregister.
I avvaktan på arbetet med en registerlag för
socialförsäkringsområdet har utfärdats förordningen (1993:982)
om bostadsbidragsregister, som gäller till utgången av år 1996.
Vidare har utfärdats förordningen (1994:565) om
vårdnadsbidragsregister. Övriga register förs med stöd av
tillstånd från Datainspektionen.
Datalagsutredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av
datalagen från såväl saklig som lagteknisk synpunkt. I
utredningens slutbetänkande (SOU 1993:10) föreslås en ny datalag
som omfattar behandling av personuppgifter med hjälp av ADB. För
känsliga personuppgifter eller olika slags omdömen föreslås
särskilda regler. Enligt dessa får de känsliga uppgifterna, om
samtycke saknas, ADB-behandlas bara om det finns särskilt stöd i
författning för behandlingen. I proposition 1993/94:116 om
normgivningsfrågor på dataskyddsområdet, m.m. har regeringen
anfört att utredningens förslag till en ny datalag bör anstå
till dess EU tagit ställning på integritetsskyddsområdet. I
propositionen föreslås att Datainspektionens verksamhet med
tillståndsgivning minskas genom att inspektionen ges möjlighet
att utfärda generella bransch- och sektorsföreskrifter. I
propositionen föreslås grundlagsändringar för detta ändamål. I
proposition 1993/94:217 En reformerad datalag har regeringen i
enlighet med den nämnda grundlagspropositionen föreslagit att
regeringen ges möjlighet att bemyndiga Datainspektionen att
utfärda generella föreskrifter om personregister inom bestämda
verksamheter och att register som inrättas och förs i enlighet
med sådana regler skall undantas från tillståndsplikt.
Regeringen poängterar att möjligheten till en delegerad
normgivningskompetens på integritetsskyddsområdet inte kommer
att påverka den nuvarande inriktningen på att ta fram särskilda
registerförfattningar för integritetskänsliga personuppgifter.
-- Det slutliga beslutet om grundlagsändringarna har fattats av
riksdagen den 16 november 1994 (bet. 1994/95:KU7).
Författningsreglering av socialförsäkringsregister
Propositionen
I propositionen anförs beträffande personregister på
socialförsäkringsområdet att skyddet för den enskildes
personliga integritet bör förstärkas genom att frågor som hänger
samman med integriteten regleras i en särskild lag. Förslag till
lagreglering, lag om socialförsäkringsregister, läggs fram i
propositionen.
Författningsteknisk lösning
I propositionen framhålls att de bestämmelser om
socialförsäkringsförmåner och andra förmåner som RFV och
försäkringskassorna handlägger är omfattande och i många fall
komplicerade samt att stora delar av rättsområdet ständigt
förändras. En fullständig reglering i lag av
registeranvändningen skulle således bli alltför detaljerad och
föremål för ständiga förändringar. En
socialförsäkringsregisterlag bör därför utformas så att den
lämnar kvar vissa delar av ämnet för lagen åt regeringen att
reglera. I lagen bör anges de från integritetssynpunkt viktiga
gränserna för personregistreringen. Det får sedan ankomma på
regeringen att närmare bestämma hur de i lagen givna
möjligheterna skall utnyttjas.
Beträffande frågan huruvida registrering skall ske i centrala
eller lokala register talar, enligt propositionen, i vissa
hänseenden -- främst när det gäller samordning av förmåner --
såväl effektivitetshänsyn som hänsyn till kraven på
rättssäkerhet för centrala lösningar. I många fall torde dock
integritetsskyddsintressena bli bättre tillgodosedda genom
särskilda register för varje försäkringskassa. En strävan bör på
sikt vara att inrätta lokala register när hinder inte möter med
hänsyn till effektivitets- och rättssäkerhetsintressen. Fördelar
från integritetssynpunkt kan vinnas med lokala register även om
den tekniska utrustningen inte är förlagd lokalt. Lagförslaget
har enligt propositionen utformats så att regeringen vid
inrättandet av ett socialförsäkringsregister har möjlighet att
välja att inrätta lokala register.
Register som inte omfattas av författningsregleringen
Utanför det förslag till författningsreglering som läggs fram
i propositionen faller personregister som inrättats med stöd av
annan lag. Den lagreglering som för närvarande finns avser de
lokala sjukförsäkringsregistren.
Vid vissa försäkringskassor förs med tillstånd från
Datainspektionen s.k. vårdersättningsregister för hanteringen av
räkningar från läkare och andra vårdgivare. Sådana register
omfattas inte av nu föreliggande förslag utan bör regleras i
särskild ordning.
Utanför förslaget faller också register som inrättas särskilt
för forskningsändamål eller för att framställa statistik.
Lagförslaget omfattar inte heller register som skall användas av
RFV och försäkringskassorna för enbart tillsyn, uppföljning
eller utvärdering.
Registerändamål
I propositionen anförs att, för att hindra otillbörligt
intrång i registrerade personers integritet, ändamålet med
registren uttömmande måste anges i lagen. Den som för ett
personregister är skyldig att se till att inga andra uppgifter
registreras än sådana som står i överensstämmelse med ändamålen
och att ett register inte används i strid med dessa.
Socialförsäkringsregistren bör byggas upp för att tjäna som stöd
för försäkringskassornas och RFV:s verksamhet. Av
integritetsskyddsskäl bör det inte accepteras att
socialförsäkringsregistren byggs upp i syfte att -- utöver sina
primära ändamål -- också utgöra en informationskälla för andra
intressen. Registerändamålen har därför i förslaget begränsats
till att avse behoven hos försäkringskassorna och RFV och främst
ärendehandläggningen där. Undantag föreslås dock såvitt avser
den utbetalning av pensioner som görs av Statens löne- och
pensionsverk (SPV) och Kommunernas pensionsanstalt (KPA). Ett
socialförsäkringsregister får således enligt 3 § användas
för handläggning av ärenden om förmåner som enligt lag eller
förordning ankommer på försäkringskassan eller RFV. Registret
får även användas för utbetalning av ersättning som handläggs i
lokala sjukförsäkringsregister. Ett register får vidare enligt 5
§ användas av RFV och försäkringskassan för tillsyn,
uppföljning, utvärdering och framställning av statistik.
I propositionen föreslås också att tystnadsplikt införs för
befattningshavare hos KPA.
Regleringen i övrigt
I den föreslagna lagen anges vilka uppgifter som får
registreras. Vidare finns bestämmelser om sambearbetning med
andra register, registeransvar, terminalåtkomst, utlämnande av
uppgifter på ADB-medium, sökbegrepp, gallring av uppgifter ur
registret samt informationsskyldighet för den registeransvarige.
Regeringen skall i vissa fall kunna meddela föreskrifter till
skydd för de registrerades personliga integritet vilka
ytterligare begränsar möjligheterna att utnyttja registret.
Vissa av bestämmelserna redovisas utförligare nedan.
Ikraftträdande
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1995. Ett
socialförsäkringsregister skall enligt 2 § lagförslaget få föras
endast om regeringen genom förordning har beslutat att inrätta
registret. När lagen träder i kraft upphör således
Datainspektionens möjligheter att meddela tillstånd till
inrättande och förande av sådana register. Bestämmelsen kommer
även att gälla de register för vilka tillstånd har meddelats
före ikraftträdandet. Tillståndsregistren får föras tills de
ersätts av register enligt denna lag, dock längst t.o.m. juni
1996.
Utskottets bedömning
RFV:s och försäkringskassornas handläggning av
socialförsäkringsärenden och ärenden om andra förmåner
förutsätter ett väl fungerande ADB-stöd för att grundläggande
krav på rättssäkerhet och effektivitet skall uppfyllas. Detta
innebär behov av en omfattande personregistrering på
ADB-medium. I den föreslagna lagen anges vissa ramar för vad som
skall gälla för ett personregister som avser RFV:s och
försäkringskassornas handläggning av dessa ärenden. Registret
inrättas genom en förordning utfärdad av regeringen. Därvid
skall anges bl.a. för vilken handläggning registret skall
användas. I lagen regleras vilka uppgifter som får förekomma i
registren. Vad gäller uppgifter som avses i 4 § datalagen eller
uppgifter som avser omdöme eller värderande upplysning sker
regleringen genom en uttömmande uppräkning av uppgifter som får
anges. Regeringen kan i förordning ytterligare  begränsa
innehållet i och användandet av ett register.
Socialförsäkringsutskottet har inhämtat yttrande över
propositionen från konstitutionsutskottet. I yttrandet
(1994/95:KU1y) anges att konstitutionsutskottet tidigare (bet.
1990/91:KU11) har betonat betydelsen av att en
författningsreglering av ADB-register kommer till stånd i syfte
att stärka skyddet för de registrerades integritet i samband med
nödvändig registrering av känsliga personuppgifter i
myndighetsregister. Propositionens förslag om en lag om
socialförsäkringsregister ligger enligt konstitutionsutskottets
mening väl i linje med inriktningen på att ta fram särskilda
registerförfattningar för integritetskänsliga personuppgifter,
och utskottet tillstyrker därför propositionens förslag om en
reglering i författning av socialförsäkringsregister.
Socialförsäkringsutskottet delar konstitutionsutskottets
uppfattning och vill framhålla att det framlagda förslaget
kommer att innebära ett förstärkt skydd för de registrerade
personernas integritet. Det är enligt socialförsäkringsutskottet
särskilt viktigt att de stora rikstäckande registren men även
andra register med uppgifter om ett stort antal personer är noga
reglerade. Lagen skall emellertid tillämpas på alla dataregister
som avser RFV:s eller försäkringskassans handläggning av
socialförsäkringsförmåner eller andra förmåner. Med sådan
handläggning avses enligt propositionen även den verksamhet som
RFV utövar som part i mål och ärenden. Alla register som avser
handläggning av ärenden måste följaktligen inrättas genom
regeringsförordning. Detta kan komma att medföra en omfattande
förordningsverksamhet. Utskottet förutsätter att regeringen
återkommer med förslag om det skulle föreligga behov av att
överlåta beslutanderätten till Datainspektionen beträffande
register som inte innehåller särskilt integritetskänsliga
uppgifter.
Utskottet kommer nedan att närmare gå in på lagförslaget
såvitt avser registerinnehåll, sambearbetning och utlämnande på
ADB-medium samt information. I övriga delar tillstyrker
utskottet den föreslagna lagen.
Närmare om registerinnehåll
Propositionen
De materiella regler som styr försäkringskassornas och RFV:s
handläggning av ärenden skall vara utgångspunkt för vad som får
antecknas i ett personregister. Bestämmelserna om
socialförsäkringsförmåner är omfattande och i många fall
komplicerade. Det är, enligt propositionen, därför inte möjligt
att i lagen detaljreglera vad ett socialförsäkringsregister
skall få innehålla. Till skydd för den personliga integriteten
bör kraftiga begränsningar gälla. Lagens regler om innehåll bör
vara utformade så att den enskildes personliga integritet får
ett tillfredsställande skydd.
I propositionen anges att avsikten är att regeringen inom de i
lagen angivna gränserna i förordningar skall föreskriva vilka
uppgifter ett register får innehålla. Härmed avses dock inte en
detaljerad uppräkning. Med hänsyn till den mängd uppgifter det
är fråga om, flertalet av inte integritetskänsligt slag, samt
behovet av flexibilitet torde det vara nödvändigt att utforma
innehållsreglerna på ett mer allmänt sätt.
Enligt lagförslaget får uppgifter om en person antecknas i ett
socialförsäkringsregister endast under förutsättning att han
förekommer i ett sådant ärende och uppgifterna har betydelse för
handläggningen av ärendet. Härvid avses även förberedande
åtgärder i ett ärende.
I fråga om vilka uppgifter som bör få förekomma i ett register
får en avvägning göras mellan integritetsskyddsintresset å ena
sidan och intresset av en rättssäker handläggning å andra sidan.
I lagförslagets 6--12 §§ anges vilka uppgifter som får
registreras. Det gäller till att börja med uppgift om namn,
personnummer, adress m.m. Vidare föreslås att uppgifter om
medborgarskap, civilstånd samt kortfattade uppgifter om
ekonomiska och personliga förhållanden får antecknas.
Uppgifterna kan i många fall vara av känslig natur, och i lagen
bör därför föreskrivas begränsningar när det gäller
möjligheterna att registrera sådana uppgifter. Endast uppgifter
som har betydelse för rätten till och utbetalning av sådana
socialförsäkringsförmåner och andra förmåner som enligt lag
eller förordning ankommer på de allmänna försäkringskassorna kan
komma i fråga.
Vad gäller uppgifter som avses i 4 § datalagen anges i
lagförslagets 9 § uttömmande i vilken omfattning de får
förekomma i ett socialförsäkringsregister. Detsamma gäller
uppgifter som utgör omdöme eller annan värderande upplysning om
den registrerade. Inga uppgifter av nu nämnt slag får således
registreras, om de inte finns med i uppräkningen i förevarande
paragraf, dock med undantag för uppgift om vissa beslut enligt
vad som följer av 11 §. Som exempel på uppgifter som inte får
registreras nämns diagnos, sjukdomsorsak, undersökning och
behandling av läkare eller annan vårdgivare samt utredning
enligt socialtjänstlagen.
Enligt 10 § andra stycket kan regeringen i förordning
ytterligare begränsa innehållet i ett socialförsäkringsregister.
Utskottets bedömning
Allmänt om innehållsregleringen
Vilka uppgifter som får förekomma i ett
socialförsäkringsregister regleras i 6--12 §§. Vad gäller
uppgifter som avses i 4 § datalagen eller uppgifter som avser
omdöme eller värderande upplysning sker regleringen genom en
fullständig uppräkning av uppgifter som får anges. Vilka
uppgifter som får registreras kommer också att begränsas av för
vilken handläggning registret skall användas. Regeringen har
härutöver möjlighet att föreskriva begränsningar beträffande
registerinnehållet. Avsikten är att regeringen i förordning, i
vart fall på ett mer allmänt sätt, skall ange vilka uppgifter
ett register får innehålla.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen att det inte är
rimligt att i lag mer detaljerat reglera innehållet i ett
register. Med hänsyn härtill och då 9 § innebär en fullständig
reglering av särskilt känsliga uppgifter tillstyrker utskottet
den föreslagna regleringen. Utskottet vill endast föreslå
följande tillägg i 9 § lagförslaget.
Enligt 9 § får i socialförsäkringsregister anges bl.a.
förekomsten av ansökan om ett flertal olika förmåner. I
uppräkningen anges inte ansökan om t.ex. förtidspension,
handikappersättning eller vårdbidrag. Enligt utskottets mening
kan avsikten knappast ha varit att t.ex. sådana ansökningar till
skillnad mot de uppräknade inte får registreras. Mer sannolikt
är att regeringen menat att andra än de uppräknade ansökningarna
inte rör uppgift som avses i 4 § datalagen. För att det i
tillämpningen inte skall uppstå oklarhet om en viss typ av
ansökan får registreras föreslår utskottet att det i 9  § läggs
till en ny punkt enligt vilken får registreras förekomsten av
ansökan om annan förmån som avses i 1 § första stycket och den
tidsperiod för vilken sådan förmån begärs.
RFV har under hand till utskottet framfört att det i ärenden
om bostadstillägg enligt den nya lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer föreligger behov av att
registrera uppgift om att pensionären har bostad i en särskild
boendeform eller i en liknande inrättning. Enligt RFV:s mening
kan uppgiften avse en persons hälsotillstånd, och den bör därför
anges i 9 §.
Utskottet anser med hänsyn härtill att lagen bör ge utrymme
för att uppgift om sådant boende skall kunna registreras, och
utskottet föreslår att även detta anges i 9 § lagförslaget.
Flyktingstatus m.m.
I propositionen (s. 29 och 46) anges med anledning av Statens
invandrarverks remissyttrande att enligt förslaget om
registerinnehåll får inte registreras uppgift om flyktingstatus,
tortyrskador eller att någon utsatts för tortyr.
Utskottet instämmer i att uppgift om tortyrskador eller annan
uppgift om att någon utsatts för tortyr inte får registreras.
Detta följer av lagförslagets 9 §. Flyktingstatus kan däremot
inte anses vara en sådan uppgift som avses i 4 § datalagen.
Uppgift om flyktingstatus är av betydelse för rätten till en
förmån i följande avseende. Enligt 5 kap. 1 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring (AFL) har en försäkrad som är bosatt i
Sverige rätt till folkpension antingen i förhållande till det
antal år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng för
tilläggspension eller i förhållande till det antal år som
tillgodoräknas som bosättningstid i Sverige. Om den försäkrade
har beviljats asyl i Sverige skall han eller hon enligt 5 kap. 7
§ AFL även kunna tillgodoräknas bosättning i det tidigare
hemlandet. I lagrummets tredje stycke anges att med asyl avses
att den försäkrade beviljats uppehållstillstånd i Sverige med
stöd av 3 kap. 1 § 1 utlänningslagen (1989:529), eller eljest
på grund av att han ansetts som flykting enligt konventionen den
28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning, eller med
stöd av 3 kap. 1 § 2 eller 3 utlänningslagen eller motsvarande
äldre bestämmelser. Punkterna 2 och 3 avser krigsvägrare resp.
s.k. de facto-flykting.
Med hänsyn till det anförda bör, enligt utskottet, i lagen
inte anges förbud mot registrering av uppgift om flyktingstatus.
Utskottet vill samtidigt erinra om att en uppgift bara får
registreras om den är av betydelse för rätten till den förmån
handläggningen avser. I sådana fall torde det i regel vara
tillräckligt att det framgår att personen beviljats asyl i
enlighet med vad som anges i 5 kap. 7 § AFL. Vidare har
regeringen möjlighet att i förordning föreskriva begränsningar
om registerinnehåll även i detta avseende.
Risken för flyktingspionage har i propositionen berörts såväl
beträffande sökbegrepp som beträffande sekretess. Uppgift om
medborgarskap har i förslaget inte undantagits som sökbegrepp.
Medborgarskap är däremot inte tillåtet som sökbegrepp i
folkbokföringsregistren eller i de lokala
sjukförsäkringsregistren. En del av de författningar om
socialförsäkringsförmåner och bidrag som grundar sig på
internationella överenskommelser har emellertid utformats så att
de för sin tillämpning kräver att man i registret måste kunna
söka efter försäkrade med visst medborgarskap. När det gäller
risken för att någon i otillbörligt syfte söker kartlägga
utländska medborgare i vårt land erinras i propositionen om att
uppgifterna i ett socialförsäkringsregister omfattas av
socialförsäkringssekretess enligt 7 kap. 7 § sekretesslagen. Mot
bakgrund av risken för flyktingspionage och liknande
verksamheter bör det, enligt vad som anförs i propositionen,
finnas anledning för försäkringskassorna och RFV att alltid
göra en särskild prövning om hinder föreligger att bifalla en
framställning om utlämnande av sådana uppgifter om de
registrerade som har medborgarskap som utgångspunkt. För denna
bedömning har myndigheten enligt 2 kap. 14 § tredje stycket
tryckfrihetsförordningen rätt att efterforska identiteten hos
den som har gjort framställningen och vilket syfte han har med
framställningen. Enligt utskottets mening kan denna ordning även
tillämpas beträffande flyktingstatus. Utskottet vill tillägga
att beträffande uppgift som rör utlänning tillämpas även 7 kap.
14 § sekretesslagen. Enligt lagrummets första stycke gäller
sekretess för uppgift som rör utlänning, om det kan antas att
röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts
för övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av
förhållandet mellan utlänningen och utländsk stat eller
myndighet eller organisation av utlänningar.
Utskottet vill understryka vikten av att försäkringskassans
personal har goda kunskaper om de sekretessbestämmelser som
gäller i dessa frågor.

Sambearbetning och utlämnande på ADB
Propositionen
I propositionen anges att bearbetning av uppgifter från olika
personregister i många fall behövs för att handläggningen skall
bli rättssäker och effektiv. Samtidigt kan sådan sambearbetning
innebära risker från integritetsskyddssynpunkt.
I förslaget till lag om socialförsäkringsregister finns i 13 §
ett allmänt medgivande till sambearbetning av uppgifter i olika
socialförsäkringsregister. Regeringen kan emellertid begränsa
denna möjlighet genom föreskrifter i förordning. Enligt
paragrafens andra stycke får ett socialförsäkringsregister
tillföras uppgifter från ett sjukförsäkringsregister. Som
förutsättning gäller dock att regeringen har föreskrivit att
detta får ske. Det blir vidare möjligt att tillföra ett
sjukförsäkringsregister uppgifter från ett
socialförsäkringsregister. I lagen om
sjukförsäkringsregister anges vilka uppgifter som får lämnas
till RFV. Regeringen kan emellertid föreskriva begränsningar av
denna möjlighet. En förutsättning för att uppgifterna skall få
tillföras sjukförsäkringsregister är givetvis att uppgifterna är
sådana att de enligt lagen om sjukförsäkringsregister hos de
allmänna försäkringskassorna får ingå i ett lokalt
sjukförsäkringsregister. I paragrafens tredje stycke erinras om
att det av föreskrifter i lag eller förordning eller av beslut
av Datainspektionen kan följa att ett socialförsäkringsregister
får tillföras uppgifter från andra personregister.
I förslagets 17 § regleras utlämnande på ADB-medium av
uppgifter från ett socialförsäkringsregister. Utlämnande på
ADB-medium får ske om det följer av lag eller förordning eller
uppgiften skall användas för forskning eller framställning av
statistik. Utlämnandet måste dessutom vara förenligt med
sekretessbestämmelser. I propositionen anges att den närmare
regleringen av utlämnande bör ske i de registerförordningar som
kommer att utfärdas.
Motionen
I motion Sf1 anför Karin Falkmer och Inger René (m) att
bidragsfusk är ytterst allvarligt. De anför vidare att man kan
betrakta samkörning av statliga register ur flera olika
aspekter, där integritetsaspekten är en av de viktigaste.
Samtidigt kan det inte vara rimligt att den aspekten skall
förhindra att rena bedrägerier blir möjliga. Men utgångspunkten
måste dock vara att socialförsäkringssystemen inte får vara
konstruerade på ett sätt som underlättar fusk och
överutnyttjande. Motionärerna anser att det bör vara en av de
viktigare uppgifterna för Sjuk- och arbetsskadeberedningen att
se över på vilket sätt de framtida socialförsäkringarna kan
konstrueras för att i möjligaste mån undvika missbruk och öka
den enskildes eget ansvar. Det kan t.ex. handla om ett större
mått av självrisk eller starkare koppling mellan inbetalda
premier och utbetalda förmåner. Motionärerna begär i yrkande 1
ett tillkännagivande om tilläggsdirektiv till Sjuk- och
arbetsskadeberedningen för att undvika system som underlättar
fusk. I motionen anförs vidare att RFV bör få i uppdrag att
utforma en information som innebär att den som söker en
socialförsäkringsförmån upplyses om att de uppgifter han lämnar
kan komma att samköras gentemot andra statliga register.
Därigenom ger den sökande tillstånd till samkörning. En sådan
regel bör enligt motionärernas uppfattning införas i den av
regeringen föreslagna lagen om socialförsäkringsregister, och de
begär i yrkande 2 ett tillkännagivande härom.
Utskottets bedömning
Den föreslagna lagen medger att ett socialförsäkringsregister
får innehålla i princip alla uppgifter om ekonomiska
förhållanden som behövs för att försäkringskassan skall kunna
bedöma om rätten till en förmån föreligger. Som exempel kan
nämnas uppgift om av arbetslöshetskassa utbetald ersättning.
Enligt utskottets mening kan en sådan uppgift tillföras
registret även i samband med omprövning av ett beslut som
försäkringskassan tidigare fattat. I vissa fall erfordras
uppgifter om ekonomiska förhållanden för att samordning skall
kunna ske mellan olika typer av förmåner. Det kan t.ex. vara
fallet när förtidspension beviljas retroaktivt och personen
tidigare erhållit sin försörjning genom socialbidrag. Sådan
uppgift om socialbidrag får anges enligt 9 §. Uppgifter om
personliga förhållanden som inte undantagits genom regleringen i
förslagets 9 § får också anges. Det kan gälla uppgift om
vårdnad, sammanboende, studier m.m. Inom ramen för vilka
uppgifter ett register får innehålla medger den föreslagna lagen
att uppgifter som förekommer i olika socialförsäkringsregister
får sambearbetas. Regeringen har vidare rätt att medge
sambearbetning med vissa uppgifter i ett
sjukförsäkringsregister. Vad gäller uppgifter om sådana
ekonomiska eller personliga förhållanden som förekommer i
register utanför socialförsäkringsadministrationen får sådana
tillföras socialförsäkringsregistret via ADB-medium om detta
följer av lag eller förordning eller av Datainspektionens
tillstånd.
Om samkörning av registeruppgifter skall ske i ett register
utanför socialförsäkringsadministrationen -- det får då inte
vara fråga om handläggning av ärenden om
socialförsäkringsförmåner av RFV eller försäkringskassa -- får
utlämnande ske om detta följer av lag eller förordning, och om
utlämnande inte hindras av sekretessbestämmelser. Enligt vad som
anges i propositionen skall den närmare regleringen av
utlämnande ske i de registerförordningar som kommer att
utfärdas. Utskottet vill erinra om att i den information som
allmänheten skall få om registren skall även ingå upplysning om
de begränsningar i fråga om utlämnande av uppgifter på
ADB-medium som gäller för registret.
Av det anförda följer att vad som föreskrivs i
registerförordningarna kommer att bli av avgörande betydelse för
såväl möjligheterna till sambearbetning inom
socialförsäkringsadministrationen som möjligheterna till
utlämnande av uppgifter till andra register. Utskottet har inget
att erinra mot denna ordning och tillstyrker propositionen i
dessa delar.
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande beträffande motion
Sf1 yrkande 2 hänvisat till att riksdagen under hösten 1993
(bet. 1993/94:SfU2, rskr. 1993/94:11) gav regeringen till känna
att regeringen skyndsamt borde låta göra en kartläggning av i
vilken omfattning det förekommer fusk med förmåner och bidrag av
social karaktär. Kartläggningen skall avse såväl svenska som
utländska medborgare. Först när kartläggningen är gjord kan man
enligt riksdagen bedöma om åtgärder behövs för att komma till
rätta med ett bidragsfusk. Regeringen bör redovisa resultatet av
kartläggningen för riksdagen och, beroende på vad kartläggningen
utvisar, föreslå åtgärder för att komma till rätta med ett
bidragsfusk.
Regeringen har i beslut den 14 april 1994 uppdragit åt
Riksrevisionsverket (RRV) att utföra kartläggningen. Utredningen
bör i första hand inriktas på en sådan kartläggning att den
omfattar ett antal frekventa och beloppsmässigt väsentliga
socialförsäkringsförmåner samt vissa andra sociala förmåner där
risken för att fusk kan förekomma bedöms vara hög. I
regeringsbeslutet anges några förmåner som därvid kan vara
aktuella. RRV är dock inte hindrat att tillägga omfattningen av
fusk med förmåner och bidrag av social karaktär utöver de i
beslutet angivna. RRV bör göra en analys av vad som avses med
fusk och de olika former av bidragsfusk som kan förekomma samt
gränsdragningar till andra former av överutnyttjande inom
framför allt socialförsäkringarna. Vidare bör göras en allmän
kartläggning av de olika sociala förmåner som förekommer, varvid
bör visas på vilka brister som kan förekomma och på vilket sätt
eventuella brister kan möjliggöra fusk. Av kartläggningen bör
även framgå vilka olika slag av kontroller som görs eller har
gjorts för att stävja fusk med förmåner och bidrag av social
karaktär. RRV skall bedöma ändamålsenligheten i dessa
kontroller. Kartläggningen bör slutligen visa på vilka typer av
kontroller som görs i andra länder och som kan tänkas vara av
intresse i detta sammanhang. Uppdraget skall redovisas till
regeringen före utgången av år 1994.
I yttrandet anges vidare att konstitutionsutskottet delar
motionärernas uppfattning att socialförsäkringssystemen bör
konstrueras så att de förhindrar fusk. Konstitutionsutskottet
hänvisar till den påbörjade kartläggningen och till att det är
först när denna kartläggning är gjord, som man kan bedöma om
åtgärder behövs för att komma till rätta med ett bidragsfusk. Om
det vid kartläggningen framkommer behov av att förändra
nuvarande möjligheter till sambearbetning av olika
personregister, utgår konstitutionsutskottet från att regeringen
överväger nödvändiga författningsregleringar. I avvaktan på
regeringens redovisning bör enligt konstitutionsutskottets
mening riksdagen inte göra några uttalanden i ämnet.
Konstitutionsutskottet avstyrker motionens yrkande 2.
Även socialförsäkringsutskottet delar motionärernas
uppfattning att socialförsäkringssystemen bör konstrueras så att
de förhindrar fusk. Vad gäller motionens yrkande 1 vill
utskottet tillägga att enligt direktiven till Sjuk- och
arbetsskadeberedningen (dir. 1993:44) bör en viktig utgångspunkt
för beredningens arbete vara  att förslagen till
försäkringslösning skall innehålla ett visst mått av
självrisk. En ytterligare utgångspunkt skall i vissa avseenden
vara att de anställda skall bära en del av försäkringskostnaden
genom en egenavgift. Utskottet anser att motion Sf1 yrkande 1
härmed får anses besvarad. Utskottet instämmer även i övrigt med
vad konstitutionsutskottet anfört, och något riksdagens
uttalande med anledning av yrkande 2 är således inte påkallat.
Socialförsäkringsutskottet avstyrker därför bifall till motion
Sf1 yrkande 2.
Information
Propositionen
I propositionen anges att informationen till allmänheten om
registren är mycket viktig. Härigenom skapas en nödvändig grund
för att få förtroende för registren. De registrerade behöver få
kunskap om dels användningen av inhämtade uppgifter, dels de
sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller och hur
bestämmelserna tillämpas. Vidare skall upplysning lämnas om
vilka rättigheter den enskilde har. Det gäller främst rätten
enligt datalagen att få registerutdrag och möjligheten att få
rättelse till stånd om någon uppgift i registret skulle visa sig
vara felaktig. Informationen skall också omfatta en orientering
om de begränsningar i fråga om terminalåtkomst, utlämnande av
uppgifter på ADB-medium, sökbegrepp och bevarande av uppgifter
som skall gälla. Informationsskyldigheten bör ligga på den
registeransvarige. Dessa bestämmelser överensstämmer med vad som
gäller för de lokala sjukförsäkringsregistren.
I propositionens lagförslag finns i 20 § bestämmelser om
informationsskyldighet i enlighet härmed. Enligt
specialmotiveringen bör informationen lämpligen ges i de
handlingar i ärenden som den enskilde får del av från
försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket i samband med
att uppgifter till ett register hämtas in från honom. Vid sidan
härav bör också en mer allmän information förekomma i annonser,
broschyrer eller anslag i RFV:s och försäkringskassans lokaler.
Registeransvaret för ett socialförsäkringsregister som förs
gemensamt för försäkringskassorna och RFV skall enligt 14 §
lagförslaget vara gemensamt för RFV och kassorna. För
försäkringskassan begränsas dock ansvaret till behandling av
uppgifter hos kassan. Vidare skall utdrag enligt 10 § datalagen
lämnas av RFV. Beträffande socialförsäkringsregister som
förs särskilt för en försäkringskassa eller för ett lokalkontor
är försäkringskassan registeransvarig. RFV har registeransvar
för socialförsäkringsregister som förs särskilt för RFV.
Motionen
I motion Sf1 yrkande 3 begär Karin Falkmer och Inger René (m)
att riksdagen beslutar att i lagförslagets bestämmelse om en
informationsskyldighet för den registeransvarige, 20 §, göra ett
tillägg innebärande att informationen även skall omfatta uppgift
om vem som är registeransvarig. Motionärerna hänvisar till en
motion av samma innebörd som riksdagen avslog i samband med
behandlingen av propositionen om lokala sjukförsäkringsregister
hos de allmänna försäkringskassorna.
Utskottets bedömning
I 21 § lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de
allmänna försäkringskassorna finns en bestämmelse om information
som motsvarar 20 § i nu föreliggande lagförslag. Vid
socialförsäkringsutskottets behandling (bet. 1992/93:SfU19) av
förslaget om sjukförsäkringsregisterlag avstyrktes en motion med
yrkande om att riksdagen skulle besluta om ett tillägg till 21 §
av innebörden att uppgift även skall lämnas om vem som är
registeransvarig. Motionärerna hänvisade till att
Datalagsutredningens betänkande innehöll förslag om att
information om ett dataregister skall innehålla uppgifter om vem
som för registret. Konstitutionsutskottet (1992/93:KU6y) ansåg i
sitt yttrande till socialförsäkringsutskottet att det kunde vara
lämpligt att det av den registeransvariga försäkringskassans
information till de försäkrade även framgick att
registeransvaret låg hos denna kassa. Det fanns emellertid
enligt utskottets mening inte anledning att i lagen ta in en
bestämmelse om detta. Socialförsäkringsutskottet delade
konstitutionsutskottets bedömning. Riksdagen följde utskottet.
I sitt slutbetänkande En ny datalag (SOU 1993:10) har
Datalagsutredningen föreslagit en underrättelseskyldighet när
personuppgifter samlas in från en enskild. Underrättelsen skall
bl.a. omfatta namn och adress på den persondataansvarige.
Bestämmelsen skall dock inte gälla i den mån ett fullgörande av
underrättelseskyldigheten skulle försvåra eller hindra en
myndighets verksamhet för kontroll eller annan tillsyn. Vidare
har utredningen föreslagit att behandling av personuppgifter
endast får ske under vissa förutsättningar, bl.a. om den
enskilde har samtyckt till behandlingen. Utredningen föreslog
också att en myndighet inte utan samtycke av den enskilde skall
kunna försälja personuppgifter som behandlas annat än i enlighet
med lag, förordning eller särskilt beslut av regeringen. Innan
samtycke lämnas skall enligt förslaget den enskilde ha fått del
av uppgift om bl.a. namn och adress på den persondataansvarige.
-- Som ovan nämnts skall frågan om en ny datalag anstå till dess
EU tagit ställning på integritetsskyddsområdet.
Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande över yrkande 3 i
motion Sf1 anfört att yrkandet om att informationsskyldigheten
även skall omfatta uppgift om vem som är registeransvarig
grundas på förslag i Datalagsutredningens slutbetänkande. I det
nu aktuella lagförslaget föreskrivs en skyldighet för den
registeransvarige att lämna allmänheten vissa uppgifter om
registret, bl.a. om rätten enligt datalagen att få
registerutdrag och möjligheten att få rättelse till stånd om
någon uppgift skulle visa sig vara felaktig. I yttrandet anförs
vidare att, i den mån det inte framgår av upplysningarna eller
av sammanhanget, det kan -- som konstitutionsutskottet anförde i
sitt yttrande i ärendet om sjukförsäkringsregister -- vara
lämpligt att informationen även omfattar uppgift om vem som är
registeransvarig. Konstitutionsutskottet vidhåller dock sin
tidigare inställning att det inte finns anledning att ta in en
särskild bestämmelse i lagen om detta. Motionens yrkande 3
avstyrks av konstitutionsutskottet.
Socialförsäkringsutskottet delar konstitutionsutskottets
uppfattning och avstyrker bifall till motion Sf1 yrkande 3.
Propositionen tillstyrks även i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande tilläggsdirektiv till Sjuk- och
arbetsskadeberedningen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf1 yrkande 1,
2. beträffande bidragsfusk
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf1 yrkande 2,
3. beträffande information om registeransvarig
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sf1 yrkande 3
antar propositionens förslag till lag om
socialförsäkringsregister såvitt avser 20 §,
res. (m)
4. beträffande lagförslaget i övrigt
att riksdagen antar propositionens förslag till lag om
socialförsäkringsregister till den del det inte berörts
under moment 3 med den ändringen att det i 9 § görs följande
tillägg:
15. huruvida den registrerade vistas eller bor i en särskild
boendeform eller i en liknande inrättning,
16. förekomsten av ansökan om annan förmån som avses i 1 §
första stycket och den tidsperiod för vilken sådan förmån
begärs.
Stockholm den 24 november 1994
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Börje Nilsson

I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Margareta
Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Margit Gennser (m), Rune
Backlund (c), Anita Jönsson (s), Gustaf von Essen (m), Sigge
Godin (fp), Lennart Klockare (s), Ulla Hoffmann (v), Sven-Åke
Nygårds (s), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kds),
Mona Berglund Nilsson (s), Ronny Olander (s), Margareta E
Nordenvall (m) och Rolf Gunnarsson (m).

Reservation

Information om registeransvarig (mom. 3)
Margit Gennser, Gustaf von Essen, Margareta E Nordenvall och
Rolf Gunnarsson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som
börjar med "Socialförsäkringsutskottet delar" och slutar med
"denna del." bort ha följande lydelse:
I lagförslagets 20 § regleras vilken information den
registeransvarige skall se till att allmänheten får. Det ställs
därvid inga krav på att informationen även skall omfatta uppgift
om vem som är registeransvarig.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det av
informationen även bör framgå vem som är registeransvarig. Genom
att införa en bestämmelse om detta i lagen om
socialförsäkringsregister blir den registeransvarige skyldig att
ge sådan information. Utskottet vill härvid erinra om att
informationen enligt lagförslaget skall vara omfattande.
Utskottet anser därför, i likhet med vad som anförts i
motion Sf1 yrkande 3, att ett tillägg av denna innebörd bör
göras till 20 § i propositionens lagförslag.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
3. beträffande information om registeransvarig
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf1 yrkande 3
och med anledning av propositionen antar propositionens förslag
till lag om socialförsäkringsregister såvitt avser 20 § med den
ändringen att det i paragrafen görs följande tillägg:
5. vem som är registeransvarig för registret.

I propositionen framlagt lagförslag

Bilaga 1

Konstitutionsutskottets yttrande
1994/95:KU1y
Bilaga 2
Lag om socialförsäkringsregister (prop. 1994/95:8 jämte
motion)
Till socialförsäkringsutskottet
Socialförsäkringsutskottet har berett konstitutionsutskottet
tillfälle att yttra sig över propositionen 1994/95:8 om lag om
socialförsäkringsregister samt motioner som väckts med anledning
av propositionen. En motion har väckts, nämligen 1994/95:Sf1 av
Karin Falkmer och Inger René (m).
Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor
som berör utskottets ansvarsområde. Utskottets yttrande
behandlar yrkandena 2 och 3 i följdmotionen.
Propositionen m.m.
Utredningen om socialförsäkringsregisterlag (SFRL-utredningen)
överlämnade i februari 1991 delbetänkandet (SOU 1991:9) Lokala
sjukförsäkringsregister. Betänkandet låg till grund för
propositionen 1992/93:193 om sjukförsäkringsregister hos de
allmänna försäkringskassorna, som socialförsäkringsutskottet
(bet. 1992/93:SfU19) behandlade våren 1993.
Konstitutionsutskottet avgav yttrande till
socialförsäkringsutskottet (1992/93:KU6y). Riksdagen biföll
propositionens förslag om en särskild lag för dessa register,
innebärande att sjukförsäkringsregister får föras med hjälp av
automatisk databehandling för varje lokalkontors
verksamhetsområde inom den allmänna
försäkringskasseorganisationen.
SFRL-utredningen överlämnade i mars 1993 sitt slutbetänkande
(SOU 1993:11) Socialförsäkringsregister. Detta betänkande ligger
till grund för den nu aktuella propositionen 1994/95:8 om lag om
socialförsäkringsregister.
I propositionen föreslås en författningsreglering för
flertalet personregister på ADB-medium vid Riksförsäkringsverket
och de allmänna försäkringskassorna. Det är fråga om register --
benämnda socialförsäkringsregister -- som behövs för
handläggningen av ärenden om socialförsäkringsförmåner och andra
förmåner.
I propositionens förslag till lag om socialförsäkringsregister
anges grundläggande regler för registren. En förutsättning för
att ett socialförsäkringsregister skall få föras är att det är
fråga om handläggning av ärenden om socialförsäkringsförmåner
och andra förmåner enligt lag eller förordning. Registerföring
får vidare endast ske om regeringen har beslutat att inrätta
registret. Ett sådant beslut skall meddelas genom förordning. I
förordningen skall -- inom ramen för lagens ändamålsbestämmelser
-- föreskrivas för vilken handläggning registret skall användas.
Regleringen ersätter de tillstånd från Datainspektionen på vilka
den nuvarande registreringen på ADB-medium vilar.
I den föreslagna lagen anges för vilka ändamål registren får
användas och vilka uppgifter som får registreras. Vidare finns
bestämmelser om sambearbetning med andra register,
registeransvar, terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter på
ADB-medium, sökbegrepp, gallring av uppgifter ur registret samt
informationsskyldighet för den registeransvarige. Regeringen
skall i vissa fall kunna meddela föreskrifter till skydd för de
registrerades personliga integritet som ytterligare begränsar
möjligheterna att utnyttja registret.
Vad gäller sekretessfrågorna har regeringen gjort den
bedömningen att någon ändring av sekretessreglerna inte behöver
göras. I propositionen framhålls att den omständigheten att
uppgifter får lämnas ut på ADB-medium inte innebär någon
förändring av de förutsättningar för utlämnande som föreligger
enligt sekretesslagen. Endast om ett utlämnande kan ske enligt
sekretessbestämmelserna, kan det bli aktuellt att utnyttja den
möjlighet till utlämnande på ADB-medium som kan finnas. Enligt
regeringen får den nuvarande utformningen av sekretessreglerna
anses ge de registrerade personerna ett tillfredsställande
skydd.
Regeringen föreslår inte några särskilda regler om
ADB-säkerhet i lagen om socialförsäkringsregister.
Datainspektionen får med stöd av datalagen meddela de
föreskrifter som behövs från säkerhetssynpunkt.
Regeringen har vidare gjort den bedömningen att lagförslaget
stämmer överens med de internationella regler, riktlinjer och
rekommendationer om dataskydd för enskilda vid ADB-behandling av
personuppgifter som Sverige åtagit sig att följa. Lagförslaget
anses ligga i linje med den reglering av integritetsskyddet som
föreslås i det förslag till direktiv om skydd för enskilda vid
behandling av personuppgifter som lagts fram av EG-kommissionen
i oktober 1992.
Lagen om socialförsäkringsregister föreslås träda i kraft den
1 juli 1995.
Motionen
I motion 1994/95:Sf1 av Karin Falkmer och Inger René (m)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om upplysning om samkörning av uppgifter som
ges i samband med ansökan om förmåner i
socialförsäkringssystemet (yrkande 2) samt att riksdagen
beslutar införa uppgift om vem som är registeransvarig i
enlighet med vad i motionen anförts (yrkande 3).
Enligt motionen kan samkörning av olika statliga register
betraktas ur flera olika aspekter, där integritetsaspekten är en
av de viktigaste. Samtidigt kan det, enligt motionärerna, inte
vara rimligt att den aspekten skall förhindra att rena
bedrägerier blir möjliga. Motionärerna anser att utgångspunkten
dock måste vara att socialförsäkringssystemen inte får vara
konstruerade på ett sätt som underlättar fusk och
överutnyttjande. Motionärerna anser att Riksförsäkringsverket
bör få i uppdrag att utforma en information som innebär att den
som söker en socialförsäkringsförmån upplyses om att de
uppgifter han lämnar kan komma att samköras gentemot andra
statliga uppgifter. Därigenom ger enligt motionärerna den
sökande tillstånd till samkörning. En sådan regel bör enligt
motionärerna införas i den av regeringen föreslagna lagen om
socialförsäkringsregister.
Vad gäller lagförslagets bestämmelse om en
informationsskyldighet för den registeransvarige, 20 §, anser
motionärerna att ett tillägg skall göras innebärande att
informationen även skall omfatta uppgift om vem som är
registeransvarig. Motionärerna hänvisar till en motion av samma
innebörd som riksdagen avslog i samband med behandlingen av
propositionen om lokala sjukförsäkringsregister hos de allmänna
försäkringskassorna.
Bakgrund
I propositionen 1990/91:60 om offentlighet, integritet och ADB
uttalades (s. 58) att en målsättning bör vara att register med
ett stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll
skall regleras i lag. Vid behandlingen av propositionen våren
1991 uttalade konstitutionsutskottet (bet. 1990/91:KU11) att det
allmänt sett är av stor betydelse att en författningsreglering
av ADB-register kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för
de registrerades integritet i samband med nödvändig registrering
av känsliga uppgifter i myndighetsregister. Utskottet delade den
uppfattning som framfördes i propositionen om att register hos
kommunerna, landstingskommunerna, Riksförsäkringsverket och
Socialstyrelsen bör regleras i särskilda registerlagar. Likaså
ansåg utskottet att det krävs ingående överväganden i fråga om
vilka register inom dessa områden som bör lagregleras. I detta
sammanhang erinrade utskottet om det då nyligen avgivna
utredningsbetänkandet om lokala sjukförsäkringsregister.
Utskottet förutsatte att frågan om vilka övriga register som bör
regleras ägnades en fortlöpande uppmärksamhet från regeringens
sida och att åtgärder vidtogs för att sådana regleringar kom
till stånd.
I yttrande (1992/93:KU6y) till socialförsäkringsutskottet över
propositionen 1992/93:193 om sjukförsäkringsregister hos de
allmänna försäkringskassorna hänvisade
konstitutionsutskottet till utskottets tidigare uttalanden
enligt ovan. Konstitutionsutskottet ansåg att propositionens
förslag om att registerfrågorna skulle regleras i en särskild
lag fick anses stå i överensstämmelse med den målsättning som
kommit till uttryck i utskottets tidigare uttalanden om
lagreglering av register med känsligt innehåll.
Socialförsäkringsutskottet (bet. 1992/93:SfU19) hade samma
uppfattning som konstitutionsutskottet.
Datalagsutredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av
datalagen (1973:289) från såväl saklig som lagteknisk synpunkt.
I utredningens slutbetänkande (SOU 1993:10) En ny datalag
föreslogs en ny datalag som omfattar behandling av
personuppgifter med hjälp av ADB. För känsliga personuppgifter
eller olika slags omdömen föreslås särskilda regler. Enligt
dessa får de känsliga uppgifterna, om samtycke saknas,
ADB-behandlas bara om det finns särskilt stöd i författning för
behandlingen.
I propositionen 1993/94:116 om normgivningsfrågor på
dataskyddsområdet, m.m. anfördes att Datalagsutredningens
förslag till en ny datalag borde anstå till dess EU tagit
ställning på integritetsskyddsområdet. I propositionen föreslogs
bl.a att Datainspektionens verksamhet med tillståndsgivning
minskas genom att inspektionen ges möjlighet att utfärda
generella bransch- och sektorsföreskrifter och
grundlagsändringar föreslogs för detta ändamål. Riksdagen har
tidigare som vilande antagit propositionens förslag till
grundlagsändring (bet. 1993/94:KU36, rskr. 1993/94:359).
Konstitutionsutskottet har till riksdagen anmält det vilande
beslutet och tillstyrkt att riksdagen slutligt antar förslaget
(bet. 1994/95:KU7).
I propositionen 1993/94:217 om en reformerad datalag har, i
enlighet med den ovan nämnda grundlagspropositionen, föreslagits
att regeringen ges möjlighet att bemyndiga Datainspektionen att
utfärda generella föreskrifter om personregister inom bestämda
verksamheter och att register som inrättas och förs i enlighet
med sådana regler skall undantas  från tillståndplikt. I
propositionen poängteras (s. 21--22) att denna möjlighet till
delegerad normgivningskompetens på integritetsskyddsområdet inte
kommer att påverka den nuvarande inriktningen på att ta fram
särskilda registerförfattningar för integritetskänsliga
personregister. Enligt propositionen skall normgivningskompetens
för Datainspektionen inte ses som en ersättning för dessa
registerförfattningar utan som ett komplement till dem.
Propositionen har ännu inte behandlats av riksdagen.
Frågor som berörs i motionen
Fusk med sociala förmåner och bidrag
I motionen 1994/95:Sf1 berörs frågan om möjligheterna till
fusk med sociala förmåner och bidrag, s.k. bidragsfusk. Under
hösten 1993 (bet. 1993/94:SfU2, rskr. 1993/94:11) gav riksdagen
regeringen till känna att regeringen skyndsamt borde låta göra
en kartläggning av i vilken omfattning det förekommer fusk med
förmåner och bidrag av social karaktär. Kartläggningen skall
avse såväl svenska som utländska medborgare. Först när
kartläggningen är gjord kan man enligt riksdagen bedöma om
åtgärder behövs för att komma till rätta med ett bidragsfusk.
Regeringen bör redovisa resultatet av kartläggningen för
riksdagen och, beroende på vad kartläggningen utvisar, föreslå
åtgärder för att komma till rätta med ett bidragsfusk.
Regeringen har i beslut den 14 april 1994 uppdragit åt
Riksrevisionsverket (RRV) att utföra kartläggningen. Utredningen
bör i första hand inriktas på en sådan kartläggning att den
omfattar ett antal frekventa och beloppsmässigt väsentliga
socialförsäkringsförmåner samt vissa andra sociala förmåner där
risken för att fusk kan förekomma bedöms vara hög. I
regeringsbeslutet anges några förmåner som därvid kan vara
aktuella. RRV är dock inte hindrad att tillägga omfattningen av
fusk med förmåner och bidrag av social karaktär utöver de i
beslutet angivna. RRV bör göra en analys av vad som avses med
fusk och de olika former av bidragsfusk som kan förekomma samt
gränsdragningar till andra former av överutnyttjande inom
framför allt socialförsäkringarna. Vidare bör göras en allmän
kartläggning av de olika sociala förmåner som förekommer, varvid
bör visas på vilka brister som kan förekomma och på vilket sätt
eventuella brister kan möjliggöra fusk. Av kartläggningen bör
även framgå vilka olika slag av kontroller som görs eller har
gjorts för att stävja fusk med förmåner och bidrag av social
karaktär. RRV skall bedöma ändamålsenligheten i dessa
kontroller. Kartläggningen bör slutligen visa på vilka typer av
kontroller som görs i andra länder och som kan tänkas vara av
intresse i detta sammanhang. Uppdraget skall redovisas till
regeringen före utgången av år 1994.
RRV har i en skrivelse den 28 juni 1994 hemställt hos
regeringen om att få företa vissa sambearbetningar av olika
ADB-register.
Sambearbetning
I följdmotionen till propositionen framhålls betydelsen av
samkörning av olika register.
Enligt 2 § datalagen (1973:289) får personregister inrättas
och föras endast av den som har anmält sig hos Datainspektionen
och fått licens. Utöver licensen behövs tillstånd av
Datainspektionen bl.a. för att inrätta och föra personregister
som skall innehålla personuppgifter som inhämtas från något
annat personregister, om inte registreringen av uppgifterna
eller utlämnandet av dessa sker med stöd av författning,
Datainspektionens beslut eller den registrerades medgivande. Med
inrättande av personregister förstås även insamling av uppgifter
som skall ingå i registret. Enligt 2 a § samma lag behövs inte
tillstånd av Datainspektionen för personregister vars inrättande
beslutas av riksdagen eller regeringen.
I propositionens förslag till lag om socialförsäkringsregister
finns i 13 § ett allmänt medgivande till sambearbetning av
uppgifter i olika socialförsäkringsregister. Regeringen kan
emellertid begränsa denna möjlighet genom föreskrifter i
förordning. Enligt paragrafens andra stycke får ett
socialförsäkringsregister tillföras uppgifter från ett
sjukförsäkringsregister. Som förutsättning gäller dock att
regeringen har föreskrivit att detta får ske. Det blir vidare
möjligt att tillföra ett sjukförsäkringsregister uppgifter från
ett socialförsäkringsregister. Regeringen kan emellertid
föreskriva begränsningar av denna möjlighet. En förutsättning
för att uppgifterna skall få tillföras sjukförsäkringsregister
är givetvis att uppgifterna är sådana att de enligt lagen om
sjukförsäkringsregister hos de allmänna försäkringskassorna
får ingå i ett lokalt sjukförsäkringsregister. Enligt
paragrafens tredje stycke kan av föreskrifter i lag eller
förordning eller av beslut av Datainspektionen följa att ett
socialförsäkringsregister får tillföras vissa uppgifter från
andra personregister. I propositionen understryks att detta
stycke inte har någon självständig betydelse utan endast tjänar
som en erinran om vad som kan vara bestämt i annan ordning.
Informationsskyldighet
I följdmotionen berörs även frågan om informationsskyldighet
för den registeransvarige.
I propositionens lagförslag finns i 20 § bestämmelser om
informationsskyldighet. Den som är registeransvarig för ett
socialförsäkringsregister skall se till att allmänheten får
information om registret. Informationen skall omfatta ändamålet
med registret och vad registret får innehålla. Informationen
skall vidare innehålla upplysning om de sekretess- och
säkerhetsbestämmelser som gäller och om rätten att få
registerutdrag och vid behov rättelse enligt datalagen. I övrigt
skall informationen innehålla upplysning om de begränsningar
beträffande terminalåtkomst, utlämnande av uppgifter på
ADB-medium, sökbegrepp och bevarande av uppgifter som gäller i
fråga om ett socialförsäkringsregister. Enligt
specialmotiveringen bör informationen lämpligen ges i de
handlingar i ärenden som den enskilde får del av från
försäkringskassorna eller Riksförsäkringsverket i samband med
att uppgifter till ett register hämtas in från honom. Vid sidan
härav bör också en mer allmän information förekomma i annonser,
broschyrer etc.
I lagen (1993:747) om sjukförsäkringsregister hos de allmänna
försäkringskassorna finns en motsvarande bestämmelse i 21 §.
Vid socialförsäkringsutskottets behandling (bet. 1992/93:SfU19)
av detta lagförslag avstyrktes en motion med yrkande om att
riksdagen skulle besluta om ett tillägg till 21 § av innebörden
att uppgift även skall lämnas om vem som är registeransvarig.
Motionärerna hänvisade till att Datalagsutredningens betänkande
innehöll förslag om att information om ett dataregister skall
innehålla uppgifter om vem som för registret.
Konstitutionsutskottet (1992/93:KU6y) ansåg i sitt yttrande till
socialförsäkringsutskottet att det kunde vara lämpligt att
det av den registeransvariga försäkringskassans information till
de försäkrade även framgick att registeransvaret låg hos denna
kassa. Det fanns emellertid enligt utskottets mening inte
anledning att i lagen ta in en bestämmelse om detta.
Socialförsäkringsutskottets majoritet delade
konstitutionsutskottets bedömning. I en reservation (nyd)
tillstyrktes motionens yrkande. Riksdagen följde utskottet.
I sitt slutbetänkande (SOU 1993:10) En ny datalag föreslog
Datalagsutredningen bl.a. en underrättelseskyldighet när
personuppgifter samlas in från en enskild. Underrättelsen skall
bl.a. omfatta namn och adress på den persondataansvarige.
Bestämmelsen skall dock inte gälla i den mån ett fullgörande av
underrättelseskyldigheten skulle försvåra eller hindra en
myndighets verksamhet för kontroll eller annan tillsyn. Vidare
har utredningen föreslagit att behandling av personuppgifter
endast får ske under vissa förutsättningar, bl.a. om den
enskilde har samtyckt till behandlingen. Utredningen föreslog
också att en myndighet inte utan samtycke av den enskilde skall
kunna försälja personuppgifter som behandlas annat än i enlighet
med lag, förordning eller särskilt beslut av regeringen. Innan
samtycke lämnas skall enligt förslaget den enskilde ha fått del
av uppgift om bl.a. namn och adress på den persondataansvarige.
Som framgått ovan kommer (se prop. 1993/94:116, bet.
1993/94:KU36) frågan om en ny datalag att anstå tills dess EU
tagit ställning på integritetsskyddsområdet.
Konstitutionsutskottets bedömning
Konstitutionsutskottet har tidigare (bet. 1990/91:KU11)
betonat betydelsen av att en författningsreglering av
ADB-register kommer till stånd i syfte att stärka skyddet för de
registrerades integritet i samband med nödvändig registrering av
känsliga personuppgifter i myndighetsregister. Propositionens
förslag om en lag om socialförsäkringsregister ligger enligt
utskottets mening väl i linje med inriktningen på att ta fram
särskilda registerförfattningar för integritetskänsliga
personuppgifter. Konstitutionsutskottet tillstyrker därför
propositionens förslag om en reglering i författning av
socialförsäkringsregister.
I motionen Sf1 berörs frågor om bidragsfusk och behovet av
samkörning av olika statliga register. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att socialförsäkringssystemen bör
konstrueras så att de förhindrar fusk. Ovan har framgått att en
kartläggning har påbörjats av i vilken omfattning det förekommer
fusk med förmåner och bidrag av social karaktär. Som riksdagen
tidigare uttalat är det först när denna kartläggning är gjord,
som man kan bedöma om åtgärder behövs för att komma till rätta
med ett bidragsfusk. Resultatet av kartläggningen redovisas för
riksdagen tillsammans med eventuella förslag till åtgärder.
Om det vid kartläggningen framkommer behov av att förändra
nuvarande möjligheter till sambearbetning av olika
personregister, utgår konstitutionsutskottet från att regeringen
överväger nödvändiga författningsregleringar. I avvaktan på
regeringens redovisning bör enligt konstitutionsutskottets
mening riksdagen inte göra några uttalanden i ämnet.
Konstitutionsutskottet avstyrker motionens yrkande 2.
Motionens yrkande om att informationsskyldigheten även skall
omfatta uppgift om vem som är registeransvarig, grundas på
förslag i Datalagsutredningens slutbetänkande. I det nu aktuella
lagförslaget föreskrivs en skyldighet för den registeransvarige
att lämna allmänheten vissa uppgifter om registret, bl.a. om
rätten enligt datalagen att få registerutdrag och möjligheten
att få rättelse till stånd om någon uppgift skulle visa sig vara
felaktig. I den mån det inte framgår av upplysningarna eller av
sammanhanget kan det -- som konstitutionsutskottet anförde i
sitt yttrande i ärendet om sjukförsäkringsregister -- vara
lämpligt att informationen även omfattar uppgift om vem som är
registeransvarig. Konstitutionsutskottet vidhåller dock sin
tidigare inställning att det inte finns anledning att ta in en
särskild bestämmelse i lagen om detta. Motionens yrkande 3
avstyrks av konstitutionsutskottet.
Stockholm den 15 november 1994
På konstitutionsutskottets vägnar
Birgit Friggebo
I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove
Johansson (s), Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Ingvar
Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger Hagård (m), Birgitta
Hambraeus (c), Björn von Sydow (s), Jerry Martinger (m), Barbro
Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v), Pär-Axel Sahlberg (s),
Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp) och
Nils-Göran Holmqvist (s).
Avvikande mening
Informationsskyldigheten
Anders Björck, Birger Hagård, Jerry Martinger och Inger René
(alla m) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken
"Konstitutionsutskottets bedömning" som börjar med "Motionens
yrkande" och slutar med "av konstitutionsutskottet" bort ha
följande lydelse:
I motionen yrkas att informationsskyldigheten för den
registeransvarige även skall omfatta uppgift om vem som är
registeransvarig och att en bestämmelse om detta skall föras in
i 20 § propositionens förslag till lag om
socialförsäkringsregister.
Mot bakgrund av att informationen enligt lagförslaget skall
vara omfattande delar konstitutionsutskottet motionärernas
uppfattning att det även bör framgå vem som är registeransvarig.
Genom att införa en bestämmelse om detta i lagen om
socialförsäkringsregister blir den registeransvarige skyldig att
ge sådan information. Konstitutionsutskottet anser därför, i
likhet med vad som anförts i motionen Sf1 yrkande 3, att ett
tillägg av denna innebörd bör göras till 20 § i propositionens
lagförslag.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionen 2
Utskottet 2
Inledning 2
Författningsreglering av socialförsäkringsregister 4
Propositionen 4
Författningsteknisk lösning 4
Register som inte omfattas av författningsregleringen
5
Registerändamål 5
Regleringen i övrigt 5
Ikraftträdande 6
Utskottets bedömning 6
Närmare om registerinnehåll 7
Propositionen 7
Utskottets bedömning 8
Allmänt om innehållsregleringen 8
Flyktingstatus m.m. 9
Sambearbetning och utlämnande på ADB 10
Propositionen 10
Motionen 11
Utskottets bedömning 11
Information 13
Propositionen 13
Motionen 14
Utskottets bedömning 14
Hemställan15
Reservation (m)16
Bilaga 1 I propositionen framlagt lagförslag 17
Bilaga 2 Konstitutionsutskottets yttrande 22