Utskottet behandlar i betänkandet regeringens förslag i
proposition 1994/95:100 bilaga 9 Studiestöd m.m. Förslagen
gäller bl.a. studiebidragets belopp, ett stipendium i komvux,
karenstiden vid avskrivning av studielån på grund av sjukdom,
barntillägget i svux och svuxa, CSN-kortet och reseersättningen
vid statens skolor för vuxna.
Utskottet biträder regeringens förslag. Som en följd av
socialutskottets ställningstagande när det gäller barnbidraget
föreslås dock att studiebidraget bestäms till 640 kr per månad.
Regeringens förslag om ett särskilt N/T-stöd i proposition
1994/95:139 behandlar utskottet i betänkandet 1994/95:SfU15
Särskilda utbildningssatsningar inom högskolan.
Vid detta betänkande har fogats 36 reservationer och 3
särskilda yttranden.
Propositionen
Regeringen (Utbildningsdepartementet) har i proposition
1994/95:100 bilaga 9 under littera E föreslagit riksdagen att
under åttonde huvudtiteln
(E 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret
1995/96 anvisa ett ramanslag på 265 622 000 kr,
(E 2) till Centrala studiestödsnämndens
återbetalningsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisa ett
anslag på 1 000 kr,
(E 3) till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett
förslagsanslag på 2 752 293 000 kr,
(E 4) till Studiemedel m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett
förslagsanslag på 11 053 125 000 kr,
(E 5) till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa
ett reservationsanslag på 3 932 700 000 kr,
(E 6) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 186 249 000
kr,
(E 7) till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för
budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 18 730 000
kr,
(E 8)
1. anta regeringens förslag till lag om ändring i
studiestödslagen (1973:349),
2. anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
3. till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
lärarutbildningar anvisa ett förslagsanslag på 85 580 000 kr.
Lagförslagen återfinns som bilaga 1 till betänkandet.
Motionerna
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1994/95
1994/95:Sf266 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till
reducering av studiehjälpen.
1994/95:Sf501 av Carina Moberg (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär tilläggsdirektiv för den kommitté som ser
över studiestöden för gymnasiestudier.
1994/95:Sf502 av Eva Björne (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Studiestödsberedningen även ges
uppdraget att utreda möjligheterna för vuxna studerande att
kunna ha kvar politiska uppdrag på hemorten utan att göra
ekonomiska förluster,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att vuxna studerande som saknar
familjeanknytning på hemorten ändock kan välja att vara skrivna
på hemorten och därmed fortsätta med sina politiska uppdrag.
1994/95:Sf503 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om principer för ett nytt studiestödssystem,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett samordnat studiestödssystem.
1994/95:Sf505 av Inger Lundberg och Ulrica Messing (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om översyn av det ekonomiska stödet till
gymnasieungdom.
1994/95:Sf506 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studiestöd för vuxna.
1994/95:Sf507 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om resekostnadsersättning till studerande vid
SSVH.
1994/95:Sf508 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att barntillägget bör behållas inom det
särskilda vuxenstudiestödet (svux) och det särskilda
vuxenstudiestödet för arbetslösa (svuxa) samt att stödet bör
finansieras med medel avsedda för arbetsmarknadsinsatser.
1994/95:Sf509 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att utöka antalet platser vid
Yrkesteknisk högskoleutbildning med totalt 1 000 platser under
budgetåret 1995/96,
2. att riksdagen beslutar att anvisa 145 miljoner kronor till
Utbildningsdepartementet för utbyggnad och utveckling av
YTH-utbildning och Särskilt vuxenstudiestöd för ytterligare 1
000 personer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utredning av möjligheterna till långsiktig
finansiering av en kraftfull utbyggnad av YTH-utbildningen.
1994/95:Sf511 av Lars U Granberg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den sociala snedrekryteringen till
högskolorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om reserabatt för studenter med långa resor
till och från studieorten.
1994/95:Sf512 av Rinaldo Karlsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om omprövning av anslaget till korttidsstudiestöd och
internatbidrag.
1994/95:Sf513 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att vuxenstuderande som kompletterar
grundskole- eller gymnasiestudier från början skall få besked om
ekonomiskt stöd för hela utbildningen,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avskaffa
barntillägget i svux och svuxa och således till Vuxenstudiestöd
m.m. (E 5) för budgetåret 1995/96 anvisar 280 miljoner kronor
utöver regeringens förslag,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om att återinföra
svux för studerande på YTH och således till vuxenstudiestöd
(E 5) anvisar 92,7 miljoner kronor mindre än regeringens
förslag, samt till studiemedel (E 4) för budgetåret 1995/96
anvisar 29 miljoner kronor utöver regeringens förslag,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om att införa
stipendier för fullföljt basår och således till studiehjälp m.m.
(E 3) för budgetåret 1995/96 anvisar 15 miljoner kronor mindre
än regeringens förslag,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om att inte anvisa
medel för CSN-kortet och resekostnadsersättning till studerande
vid SSV och således för bidrag till vissa studiesociala ändamål
(E 7) för budgetåret 1995/96 anvisar 128,3 miljoner kronor
utöver regeringens förslag,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av studenternas totala
ekonomiska och sociala situation,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att studenter rimligtvis har rätt till i
princip samma grundtrygghet som förvärvsarbetande,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sjukpenninggrundande inkomst för
studenter,
10. att riksdagen avslår regeringens förslag om att förlänga
karenstiden för avskrivning av studielån och således till
studiemedel (E 4) för budgetåret 1995/96 anvisar 7 miljoner
kronor utöver regeringens förslag,
11. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur
studenterna skall få ett fullgott försäkringsskydd för
arbetsskada,
12. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring av 1 kap. 2, 3 och 5 §§, 3 kap. 14 §, 4 kap. 27 §, 7
kap. 4 och 20 §§, 7 kap. 16 §, 7 kap. 7 c och 8 c §§, 7 kap. 1
och 7 §§, 8 kap. 18 § studiestödslagen (1973:349),
13. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring av 2 § lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
(1983:1030).
1994/95:Sf514 av Jörgen Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om reserabatt för studerande.
1994/95:Sf516 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att som tilläggsdirektiv ge
Studiestödskommittén i uppdrag att förutsättningslöst analysera
studielön som alternativ till dagens lånesystem,
3. att riksdagen beslutar att 85 miljoner kronor per år anslås
till studenternas reserabatter (CSN-kortet) under innevarande
budgetperiod,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att karenstiden för reducering av
studieskuld vid sjukskrivning bör behållas oförändrad,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att RFV bör ges i uppdrag att se över de
lokala försäkringskassornas metodik vid bedömning av
studieoförmåga,
6. att riksdagen beslutar att 280 miljoner kronor anslås under
innevarande budgetår för att bibehålla barntillägget inom
svux/svuxa.
1994/95:Sf517 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari
yrkas
2. att riksdagen beslutar att höja ersättningen för svux och
svuxa från 65 % till 75 % av nivån för
arbetslöshetskasseersättning,
3. att riksdagen beslutar avslå förslaget om stipendium för
elever som genomgått basåret i kommunal vuxenutbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om studiebidraget,
5. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att
avskaffa tillägget för studiehjälp till familjer med mycket små
inkomster.
1994/95:Sf518 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen till anslag E 1. Centrala studiestödsnämnden
m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar 15 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslår eller således 275 662 000 kr,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett avgiftsbelagt rabattkort.
1994/95:Sf519 av Agne Hansson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rättvisa studiesociala förhållanden för
studerande på Gotland,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag i
budgetpropositionen bilaga 9 om att ta bort CSN-rabatten,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag i
budgetpropositionen bilaga 9 om att sänka studiebidragen,
4. att riksdagen beslutar att till anslaget E 3. Studiehjälp
m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa 272 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 3 024 293 000 kr.
1994/95:Sf520 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att resestöd via CSN-kort skall erbjudas studerande även
efter den 1 juli 1995.
1994/95:Sf521 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studiestöd till gymnasieelever vid
utlandsstudier.
1994/95:Sf522 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om informationsinsatser till studerande
utomlands.
1994/95:Sf523 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tekniskt basår.
1994/95:Sf524 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar om ändring av 7 kap. 1 § första stycket
studiestödslagen (1973:349) (se motionens lagförslag).
1994/95:Sf525 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vuxenstudiestöden avseende konstruktion,
inriktning och omfattning.
1994/95:Sf526 av Arne Mellqvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten i att bevara CSN-kortet tills
nämnda utredningsuppdrag slutförts.
1994/95:Sf527 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att resekostnadsersättningen för elever vid SSVH skall
bibehållas fram till dess att Studiestödskommittén kommit med
förslag.
1994/95:Sf528 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om betydelsen av rabatterade
studieresor för studerande bosatta i glesbygd och
utbildningsanordnare i glesbygd.
1994/95:Sf529 av Lilian Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behov av studiemedel före 20 års
ålder.
1994/95:Sf530 av Sonia Karlsson och Inge Carlsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om CSN-kortet.
1994/95:Sf531 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om resestöd för studerande.
1994/95:Sf532 av Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att verka för att ge studerande goda
möjligheter för resor till och från studieplatsen.
1994/95:Sf533 av Berit Oscarsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om åldersgräns för rätt till studiemedel.
1994/95:So294 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om funktionshindrades möjligheter till
studier och studiefinansiering.
1994/95:Ub369 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att studiemedelssystemet måste ses över
med hänsyn till den kursutformade gymnasieskolan.
1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
17. att riksdagen avslår regeringens förslag om att återinföra
studiestöd till YTH-utbildningen,
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att CSN-kortet bör vara kvar och att
regeringen i stället bör återkomma till riksdagen med en annan
besparing inom studiestödet på motsvarande belopp,
30. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avskaffa
barntillägget i svux och svuxa.
1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av en översyn av
studiestödet.
1994/95:Ub905 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förändringar i studiemedelssystemet för
att undvika orimlig skuldsättning och olycklig styrning i val av
utbildning,
16. att riksdagen beslutar anslå 127 500 000 miljoner kronor
för att behålla de rabatterade tågresorna (genom CSN-kortet) som
förmån för studerande vid universitet och högskolor.
1994/95:Ub906 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas
10. att riksdagen beslutar att under anslaget littera E
Studiestöd m.m. anvisa ett i förhållande till regeringen minskat
anslag med 500 000 000 kr avseende återgång till tidigare
regler vad gäller studiebidrag och studiestöd,
11. att riksdagen beslutar att under littera E Studiestöd
anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med
80 000 000 kr avseende studiemedel för 4 500 extra
studieplatser,
12. att riksdagen beslutar att under anslaget E 3 Studiehjälp
anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med
15 000 000 kr avseende stipendier för studerande vid komvux,
13. att riksdagen beslutar att under anslaget E 5
Vuxenstudiestöd anvisa ett i förhållande till regeringen minskat
anslag med 20 000 000 kr avseende korttidsstudiestöd,
14. att riksdagen avvisar regeringens förslag om att fackliga
organisationer och handikapporganisationer skall ges möjlighet
att söka korttidsstudiestöd och internatbidrag kollektivt,
15. att riksdagen beslutar att under anslaget E 6
Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m. anvisa ett i
förhållande till regeringen minskat anslag med 87 700 000 kr
avseende timersättning vid sfi.
1994/95:Ub907 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
11. att riksdagen beslutar att fastställa nivån på
studiehjälpen (det s.k. studiebidraget) till 6 750 kr per
studerande och år budgetåret 1995/96,
12. att riksdagen till anslaget Studiehjälp m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar 267 000 000 kr utöver vad
regeringen föreslagit eller således 3 024 293 000 kr,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om CSN-kortet,
14. att riksdagen till E 7. Bidrag till vissa studiesociala
ändamål för budgetåret 1995/96 anvisar 122 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit,
17. att riksdagen till anslaget Studiemedel, E 4. anvisar
studiemedel för ytterligare 9 000 studenter eller 210 miljoner
kronor utöver vad regeringen föreslagit.
1994/95:A244 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samordning inom det studiesociala
systemet.
1994/95:A288 av Dan Ericsson m.fl. (kds) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av studiestödet i syfte att
skapa möjligheter för fler att studera bl.a. genom personliga
utbildningskonton.
1994/95:Fi211 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
20. att riksdagen avslår förslaget om sänkt studiebidrag.
1994/95:Fi216 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
15. att riksdagen till studiestöd (F 4) anvisar 36 miljoner
kronor mindre än vad regeringen föreslagit för budgetåret
1995/96.
Motioner väckta med anledning av skrivelse 1994/95:127
Ungdomsfrågor
1994/95:Kr2 av Ola Ström m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utredning av konsekvenserna av eventuellt
slopande av statsbidraget till CSN-kortet.
1994/95:Kr3 av Ewa Larsson (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om CSN-kortets bevarande.
Motioner överlämnade från utbildningsutskottet tillsammans med
yttrande 1994/95:UbU5y
1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas
13. att riksdagen avslår regeringens förslag om
basårsstipendier på 10 000 kr.
1994/95:Ub901 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
25. att riksdagen avslår regeringens förslag om stipendium
till vissa studerande inom komvux.
1994/95:Ub907 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas
18. att riksdagen till C 46. Övriga utgifter inom
grundutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar 15 miljoner
kronor mindre än vad regeringen föreslagit.
Yttrande
Utbildningsutskottets yttrande 1994/95:UbU5y återfinns som
bilaga 2 till detta betänkande.
Utskottet
Översyn av studiestödssystemet
Regeringen har den 22 december 1994 tillsatt en
parlamentariskt sammansatt kommitté (Studiestödsutredningen) med
uppdrag att dra upp riktlinjer för en reformering av
studiestödssystemet (dir. 1994:148). Kommittén skall göra en
övergripande översyn av studiestödets funktion och effekter
samt överväga behoven av förändringar utifrån ett
helhetsperspektiv. Studiestödets betydelse när det gäller att
motverka social snedrekrytering till utbildning skall särskilt
uppmärksammas. Även jämställdhetsaspekten skall beaktas.
Kommittén skall framför allt utreda förutsättningarna för ett
mer sammanhållet studiestödssystem, som innefattar stödformer
inom både Utbildningsdepartementets och
Arbetsmarknadsdepartementets områden och belysa frågan om
totalbelopp och bidragsnivåer inom ramen för ett sådant
sammanhållet studiestöd. Studiehjälpen, dvs. studiestödet för
studerande under 20 år i gymnasieskolan och annan gymnasial
utbildning, skall däremot inte behandlas. Uppdraget skall vara
slutfört senast den 1 april 1996.
Många motionärer framför synpunkter som tar sikte på
Studiestödsutredningens arbete med en reformering av
studiestödssystemet.
Motionärerna bakom Ub901 yrkande 28 av Carl Bildt m.fl. (m)
anser att studiestödssystemet är felkonstruerat. Det finns
otillräckliga incitament till effektivitet i studierna och risk
för en framtida kostnadsexplosion på grund av stora planerade
avskrivningar. Systemet är dessutom otillräckligt vad gäller att
uppmuntra ungdomar som är rädda för skuldsättning, reglerna är
svåröverskådliga och för många är det svårt att se de
privatekonomiska konsekvenserna. Enligt Beatrice Ask m.fl. (m)
bör Studiestödsutredningen beakta att studievolym numera mäts i
poäng i stället för terminer. I motion Ub369 yrkande 5 begär de
ett tillkännagivande härom. I motion Sf502 yrkandena 1 och 2 av
Eva Björne (m) anförs att Studiestödsutredningen även bör ges
uppdraget att utreda möjligheterna för vuxna studerande att
kunna ha kvar politiska uppdrag på hemorten utan att göra
ekonomiska förluster. Motionären begär också ett
tillkännagivande om att vuxna studerande som saknar
familjeanknytning på hemorten ändock bör kunna välja att ha sin
folkbokföring på hemorten och därmed fortsätta med sina
politiska uppdrag.
Fyra övergripande principer bör enligt motionärerna bakom
motion Sf503 yrkandena 1 och 2 av Andreas Carlgren m.fl. (c)
gälla i ett nytt studiestödssystem. Skuldbördan efter
studietiden måste lättas. Merparten av subventionerna skall
läggas på en stor bidragsdel. Stödet skall skapa så litet
byråkrati som möjligt och vara enkelt och överskådligt för den
enskilde. Det skall vara fullt finansierat i ett långt
perspektiv. Målsättningen bör vara att samordna de olika
systemen till ett mer enhetligt system. Systemen bör sedan
differentieras så att vuxenstudier på grundskolenivå och
gymnasienivå ges ett högre belopp. Enligt motionärerna är det
angeläget att åstadkomma ett mer rättvist och enhetligt system
för vuxenstuderande. Också i motion A244 yrkande 24 av Olof
Johansson m.fl. (c) understryks behovet av samordning mellan det
reguljära utbildningsväsendets utbildningar med studiestöd och
de utbildningar som erbjuds inom ramen för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Skillnaderna har enligt
motionärerna upplevts som godtyckliga och orättvisa och har i en
del situationer lett till kortsiktiga taktiska val.
Studiestödsutredningen och Utredningen om
arbetsmarknadspolitiken bör enligt motionärerna samverka i en
analys av dessa problem. I motion So294 yrkande 9 av Rune
Backlund m.fl. (c) anförs att studiestödssystemet rymmer många
problem för personer med funktionshinder, och motionärerna begär
ett tillkännagivande om att det behövs ett samlat studiestöd för
funktionshindrade.
Birger Schlaug m.fl. (mp) anför i motion Ub905 yrkande 15 att
det nuvarande systemet måste ersättas med ett system som inte
leder till orimlig skuldsättning med näst intill omöjliga
återbetalningsformer. Det nya studiestödssystemet får inte
heller låsas genom så hårda krav på studietakt att studenter
avskräcks från att välja mer krävande utbildningar eller att
institutioner frestas till studiemedelsvänliga kurser där
genomströmningen är överdrivet snabb. I motion Sf516 yrkande 1
av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) anför motionärerna att
Studiestödsutredningen bör få i uppdrag att förutsättningslöst
analysera studielön som alternativ till dagens lånesystem.
Samspelet mellan studiestödet och de sociala trygghetssystemen
är enligt motion Sf513 yrkandena 7, 8 och 9 av Rose-Marie
Frebran m.fl. (kds) viktigt och måste behandlas vid översynen av
studiestödssystemet. Motionärerna föreslår att den som håller en
rimlig studietakt skall få behålla sin vilande
sjukpenninggrundande inkomst, och även möjligheten att göra
studiemedlen sjukpenninggrundande bör prövas. Vidare bör enligt
yrkande 1 vuxenstuderande som kompletterar sin utbildning på
grundskole- eller gymnasienivå ges besked om ekonomiskt stöd för
hela utbildningen. I motion A288 yrkande 6 av Dan Ericsson m.fl.
(kds) begärs en översyn av studiestödet i syfte att skapa
möjligheter för fler att studera bl.a. genom personliga
utbildningskonton.
Christina Axelsson m.fl. (s) anser att det är viktigt att
Studiestödsutredningen tar hänsyn till att alla skall ha en
rejäl chans till livslångt lärande och motionärerna begär i
motion Sf506 (delvis) ett tillkännagivande med denna innebörd.
Enligt utskottets mening bör resultatet av den parlamentariskt
sammansatta Studiestödsutredningens arbete avvaktas, och
utskottet avstyrker därför de aktuella motionsyrkandena.
När det gäller en möjlighet för vuxna studerande att vara
kvarskrivna på hemorten under studier på annan ort finns det
anledning att erinra om att vistelseorten är avgörande för
folkbokföringen och att denna princip numera gäller också vid
studier. De undantag som medges avser statsråd,
riksdagsledamöter, intagna på kriminalvårdsanstalt och
värnpliktiga och är således mycket begränsade. Ett undantag med
den utformning som motionären föreslår bör enligt utskottets
mening inte övervägas, och utskottet avstyrker därför
motionsyrkandet härom.
I motion Sf513 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) tas även upp
frågan om studenternas försäkringsskydd vid arbetsskada.
Motionärerna anför att lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) i
dag endast omfattar de studenter som genomgår utbildning som är
förenad med särskild risk för arbetsskada. Motionärerna begär i
yrkande 11 att regeringen får i uppdrag att återkomma med ett
förslag om hur studenterna skall få ett fullgott skydd vid
arbetsskada.
LAF motiveras bl.a. av att den som förvärvsarbetar löper
större risk att bli skadad än andra. Utöver den allmänna fara
att komma till skada som alla människor utsätts för får den
förvärvsarbetande också bära de skaderisker som finns i
arbetslivet. Skyddet för studerande bygger på motsvarande
principer. Försäkringsskyddet har anknutits till en liknande
anordning i 6 kap. 4 § skadeståndslagen (1972:207) och gäller
under moment då eleven utför arbete som stämmer överens med
eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid
förvärvsarbete. Utbildningsstället får därvid anses som
arbetsplats. Skador i samband med ren teoriundervisning omfattas
inte av försäkringsskyddet. Enligt utskottets uppfattning bör
principen om utbildningens riskfylldhet alltjämt vara vägledande
när det gäller att avgränsa elevskyddet vid arbetsskador. En
utvidgning av detta kan enligt utskottets mening innebära att
skyddet kan komma att utsträckas till elever för vilka behovet
av särskilt arbetsskadeskydd kan ifrågasättas. Utskottet
avstyrker sålunda bifall till motion Sf513 yrkande 11.
E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m.
Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central
förvaltningsmyndighet för studiesociala frågor. CSN består av
ett huvudkontor och 24 lokalkontor, ett i varje län.
Lokalkontoren är indelade i sex regioner; Stockholm, Uppsala,
Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.
Regeringen föreslår när det gäller Centrala
studiestödsnämndens verksamhet att de mål och riktlinjer som
lagts fram för budgetperioden 1993/94--1995/96 skall ligga fast.
För extra utbildningsplatser m.m. på grund av
arbetsmarknadssituationen beräknas en ökad kostnad för
administration om 18 miljoner kronor. Regeringen föreslår att
till anslaget Centrala studiestödsnämnden m.m. anvisas ett
ramanslag på 265 622 000 kr.
I kompletteringspropositionen våren 1994 anförde regeringen
beträffande information till studerande utomlands att antalet
studerande utomlands har ökat kraftigt under senare år och att
den som väljer att studera utomlands befinner sig i en utsatt
och sårbar situation. En omständighet som bidrar till detta
förhållande är bristen på kontakter med hemlandet. Enligt
regeringens mening fanns det därför anledning att från statens
sida medverka till att de studerande ges en fortlöpande
information om Sverige. Regeringen avsåg därför att ge Centrala
studiestödsnämnden i uppdrag att närmare utreda på vilket sätt
och i vilka former sådan information kan förmedlas. Härvid
skulle i första hand möjligheten att öka spridningen på
marknaden av redan förekommande informationsmaterial prövas, och
det skulle därefter ankomma på regeringen att närmare besluta i
frågan. För detta ändamål tillfördes anslaget till Centrala
studiestödsnämnden 6,3 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Riksdagen biföll regeringens hemställan (prop. 1993/94:150
bilaga 8, SfU7y, FiU20).
Regeringen föreslår att den planerade informationsinsatsen för
studerande utomlands avbryts och beräknar därför inte någon
utgift för detta ändamål kommande budgetår.
I motion Sf522 av Arne Mellqvist m.fl. (s) anförs att de medel
som anvisats budgetåret 1994/95 för information till
studerande i utlandet har tillkommit genom
omprioriteringar och att det är av stor vikt att de
utlandsstuderande är väl informerade om Sverige så att så många
som möjligt återvänder.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande 1994/95:UbU5y anfört
att de utlandsstuderandes behov av information och kontakt med
hemlandet är en viktig faktor när det gäller möjligheten att
påverka denna grupp att efter avslutade studier återvända till
Sverige för att arbeta här och att det vore positivt om arbetet
med att finna former för en information som är riktad till de
utlandsstuderande skulle kunna fullföljas. Utbildningsutskottet
har emellertid bedömt att behovet av besparingar är så starkt
att planerna på en särskild informationsinsats för de
utlandsstuderande inte kan genomföras i nuvarande läge och har
därför inte någon invändning mot regeringens förslag.
Socialförsäkringsutskottet instämmer i utbildningsutskottets
bedömning av denna fråga och har således ingen erinran mot att
medel inte anvisas för ändamålet budgetåret 1995/96. Utskottet
avstyrker därför bifall till motion Sf522.
E 2. Centrala studiestödsnämndens återbetalningsverksamhet
Kostnaden för återbetalningsverksamheten skall i princip
betalas med avgifter. CSN beräknar inkomsterna från avgifter
till ca 208 miljoner kronor budgetåret 1995/96. Kostnaderna för
återbetalningsverksamheten kommer enligt CSN:s bedömning i stort
sett att täckas av inkomsterna.
Till anslaget Centrala studiestödsnämndens
återbetalningsverksamhet föreslås anvisat ett formellt belopp om
1 000 kr.
Utskottet biträder förslaget.
E 3. Studiehjälp m.m.
Från anslaget betalas utgifter enligt 3 kap. studiestödslagen
(1973:349) för studiehjälp i form av studiebidrag,
inackorderingstillägg och extra tillägg. Vidare betalas från
anslaget ersättning till svenska elever utomlands för dagliga
resor.
Studiehjälp lämnas enligt 3 kap. 5 § studiestödslagen
(1973:349) för sådan del av läsår under vilken den studerande
bedriver studier. Vidare kan studiehjälp och extra tillägg
lämnas för annan tid än läsår enligt närmare föreskrifter av
regeringen och Centrala studiestödsnämnden. För närvarande
lämnas studiebidrag i regel för tio månader under ett år.
Studiebidraget är beloppsmässigt samordnat med barnbidraget och
uppgår för närvarande till 750 kr per månad. Enligt nuvarande
regler beviljas extra tillägg med 855, 570 eller 285 kr i
månaden beroende på familjens ekonomiska situation. Det högsta
beloppet beviljas om det ekonomiska underlaget är lägre än
85 000 kr. När det ekonomiska underlaget överstiger 125 000 kr
kan tillägget inte beviljas. Extra tillägg lämnas liksom
studiebidrag normalt för tio månader under ett år. Enligt
nuvarande regler beviljas inackorderingstillägg till studerande
utanför det offentliga skolväsendet (folkhögskolor, fristående
skolor, riksinternatskolor m.fl.) med lägst 1 170 kr och högst
2 350 kr per månad beroende på avståndet mellan hemmet och
skolan.
I propositionen föreslås att studiebidrag skall lämnas endast
under tid då studier bedrivs. Eftersom läsåret i gymnasieskolan
normalt är något över nio månader föreslås att studiebidrag
lämnas för nio månader. Ändringen beräknas medföra en besparing
på 207,5 miljoner kronor budgetåret 1995/96. I annat sammanhang
har regeringen föreslagit att det allmänna barnbidraget sänks
från 750 till 625 kr per månad fr.o.m. den 1 januari 1996. En
motsvarande sänkning av studiebidraget bör enligt regeringen
genomföras. Detta innebär en ytterligare besparing på 267
miljoner kronor under den aktuella budgetperioden. Utgiften för
studiebidrag beräknas under budgetåret 1995/96 till 2 433,3
miljoner kronor.
Arbetmarknadspolitiska resurser används i annat sammanhang för
16 000 platser för ett tredje gymnasieår för ungdomar i tvåårig
gymnasieutbildning och 1 500 platser för ett gymnasialt basår i
komvux, varav 750 för studerande under 20 år. Regeringen
beräknar de tillkommande kostnaderna för studiehjälp till 97,7
miljoner kronor.
I propositionen föreslås vidare att ett stipendium på 10 000
kr skall lämnas till studerande som fullföljer sitt basår i
komvux. Kostnaden beräknas till 15 miljoner kronor under ett år.
I likhet med vad som föreslås för studiebidrag bör enligt vad
som föreslås i propositionen extra tillägg betalas ut enbart
under tid då studier bedrivs, eller för nio månader under ett
normalläsår. Besparingen uppgår till 11,4 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att inackorderingstillägget höjs från 1
170 kr till 1 190 kr per månad, vilket motsvarar det belopp som
lägst skall betalas ut till elever i gymnasieskolan som enligt 5
kap. 33 § skollagen (1985:1100) uppbär kontant stöd (1/30 av
basbeloppet). Som högst uppgår beloppet även fortsättningsvis
till 2 350 kr per månad. Kostnaden för inackorderingstillägg
beräknas till 57,7 miljoner kronor. Kostnaden för dagliga resor
till och från skolan för studerande utomlands beräknas till
560 000 kr.
Anslaget till Studiehjälp m.m. beräknas till 2 752 293 000 kr.
I flera motioner yrkas avslag på regeringens förslag om en
sänkning av studiebidragets belopp. I motion Sf266 av Rune
Backlund m.fl. (c) yrkande 9 och i motion Ub907 yrkandena 11 och
12 av Andreas Carlgren m.fl. (c) hänvisas till att motionärerna
yrkat avslag på förslaget om sänkt barnbidrag, och i motion
Sf519 yrkandena 3 och 4 av Agne Hansson (c) framhålls särskilt
behovet av goda studiesociala förhållanden för studerande på
Gotland. Också i motion Fi211 yrkande 20 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp) yrkar motionärerna avslag på förslaget om sänkt
studiebidrag. I motion Sf517 yrkande 4 av Britt-Marie
Danestig-Olofsson m.fl. (v) anför motionärerna att
studiebidraget bör följa barnbidragsnivån och de motsätter sig
att barnbidraget och studiebidraget sänks innan den aviserade
utredningen om en översyn av det familjepolitiska stödet kommit
till stånd och hunnit avsluta sitt arbete.
Socialutskottet har vid sin behandling av regeringens förslag
beträffande barnbidraget ansett att detta bidrag bör sänkas till
640 kr och att någon kompensation inte skall utgå till
ensamstående föräldrar (bet. 1994/95:SoU15).
Utskottet delar regeringens och flertalet motionärers
bedömning att barnbidragets belopp och studiebidragets belopp
bör överensstämma och anser därför att studiebidraget med
avvikelse från regeringens förslag och med avslag på
motionsyrkandena bör fastställas till 640 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att studiebidraget
anpassas till normalt läsår. Utskottet tillstyrker också den
föreslagna höjningen av inackorderingstillägget.
I motion Sf517 yrkande 5 av Britt-Marie Danestig-Olofsson
m.fl. (v) yrkas avslag på regeringens förslag att extra
tillägg skall utgå under endast nio månader. Enligt
motionärerna är förslaget helt oacceptabelt ur social synpunkt
eftersom extra tillägg utgår till familjer med mycket låga
inkomster.
Enligt utskottets mening bör även denna förmån följa det
normala läsåret. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motionen.
I motion Sf505 av Inger Lundberg och Ulrica Messing (s) tar
motionärerna upp familjepolitikens ansvar för de äldre
tonåringarna. Motionärerna anför att alltför snäva ramar för
gymnasieelevernas familjer kan leda till avhopp från
gymnasieskolan med framtida problem som följd, och de begär ett
tillkännagivande om att regeringen bör se över det samlade
familjepolitiska stödet och därvid beakta de
samhällsförändringar som innebär att gymnasieutbildningen blivit
obligatorisk för ungdomarna.
Enligt utskottets mening innebär de besparingskrav som riktas
mot bl.a. det familjepolitiska området att det inte finns något
utrymme för en förstärkning av stödet till familjer med äldre
tonåringar. Utskottet kan därför inte tillstyrka att en översyn
med detta syfte genomförs. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Sf521 av Arne Mellqvist m.fl. (s) anförs att elever
under 20 års ålder som genomför studier utomlands förutom
studiehjälpen förlorar alla övriga familjepolitiska stöd som
bidragsförskott, barnpension m.m. Riksdagen bör därför införa en
rätt för studerande vid svensk gymnasieskola att uppbära
studiehjälp i form av studiebidrag för studier utomlands
under högst ett år.
Internationaliseringsutredningen (U 1991:08) har i sitt
betänkande (SOU 1992:93) Svensk skola i världen bl.a. föreslagit
att studiebidrag och ett merkostnadstillägg skall utgå till
svenska ungdomar för högst ett års studier på gymnasial nivå
utomlands.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande instämt i att det är
önskvärt att på olika sätt underlätta för ungdomar som vill
samla erfarenheter genom studier utomlands redan på gymnasienivå
och att en möjlighet till ett års studier utomlands med
bibehållet studiebidrag är en välavvägd åtgärd för att
åstadkomma en sådan stimulans. Med hänvisning till dagens
begränsade statsfinansiella utrymme och de prioriteringar som
måste göras när det gäller nya åtaganden för staten har
utbildningsutskottet emellertid ansett att motionsyrkandet bör
avstyrkas.
Socialförsäkringsutskottet gör samma bedömning som
utbildningsutskottet och avstyrker därför bifall till motion
Sf521.
I flera motioner yrkar motionärerna avslag på regeringens
förslag om ett särskilt stipendium på 10 000 kr till de
studenter som genomför ett basår i komvux. Motionärerna
anför att det inte finns något skäl att gynna basåret i komvux
framför basårsutbildningen i högskola, särskilt som de
studerande i komvux redan har fördelen att kunna få en del av
sina studielån avskrivna om studierna fullföljs. Sådana yrkanden
framställs i motionerna Ub901 yrkande 25 av Carl Bildt m.fl.
(m), Ub907 yrkande 18 av Andreas Carlgren m.fl. (c), Ub624
yrkande 13 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sf517 yrkande 3 av
Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v), Sf513 yrkande 5 av
Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) och Ub906 yrkande 12 av Beatrice
Ask m.fl. (m).
I motion Sf523 av Arne Mellqvist m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande om att möjligheten att få stipendium bör
utvidgas så att den också gäller dem som läser in basåret vid
högskolan. Att enbart premiera de studerande i komvux framstår
enligt motionären som ofullgånget när avsikten är att väcka
intresse för utbildningsvägen.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande framhållit att det är
angeläget med en ökning av andelen naturvetenskapligt/tekniskt
utbildade studenter och att erfarenheterna av den nuvarande
basårsutbildningen inom högskolan är goda. Förslaget om ett
stipendium som skall stimulera intresset för de nya
basårsplatserna i komvux tillstyrks därför av
utbildningsutskottet.
Socialförsäkringsutskottet vill framhålla att förslaget om att
förlägga de nya basårsplatserna till komvux medför att platserna
får en betydligt bättre geografisk spridning och tillgänglighet.
Detta bör enligt utskottets mening göra det lättare för kvinnor
att påbörja en basårsutbildning. Enligt utskottets mening kan
stipendiet ses som ett bidrag till strävan att locka särskilt
kvinnor till dessa utbildningsvägar och utskottet delar därför
utbildningsutskottets bedömning att stipendiet är en lämpligt
avvägd stimulans för denna utbildningsform. Utskottet avstyrker
motionerna. Av det anförda följer att utskottet inte heller är
berett att tillstyrka att stipendium också skall lämnas vid
basårsutbildning i högskola.
I två motioner framställs yrkanden om en möjlighet till
studielån i ungdomsgymnasium.
I motion Sf501 av Carina Moberg (s) anförs att det finns barn
som är föräldralösa och som går på gymnasium, främst flyktingar.
I dessa fall skall kommunen träda in i föräldrarnas ställe, och
det innebär att eleverna får socialbidrag för att studera. För
deras självkänsla, för samhällsekonomin och för den allmänna
opinionen vore det mer rimligt om de gavs möjlighet att ta
studielån i stället. Studiestödsutredningen bör enligt
motionären få tilläggsdirektiv med uppdrag att se över
möjligheten för ungdomar mellan 18 och 20 med eget hushåll att
lånefinansiera sina gymnasiestudier. I motion Sf529 av Lilian
Virgin och Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) anförs att en möjlighet
att söka studiemedel före 20 års ålder bör övervägas. Annars kan
ungdomar, som i ekonomiskt hänseende inte är knutna till sina
föräldrar, tvingas avstå från studier. Det är viktigt med ett
heltäckande system för studiefinansiering där föräldrabalkens
bestämmelser avlöses av studiehjälp alternativt studiemedel.
Före den 1 juli 1992 fanns möjlighet att få studielån inom
studiehjälpen. Studielånet var behovsprövat. För en ogift elev
hade både elevens egna och föräldrarnas ekonomiska förhållanden
betydelse. Om den studerande fyllt 18 år kunde behovsprövningen
begränsas till den studerandes egen ekonomi, om sambandet med
föräldraekonomin var brutet och det förelåg särskilda skäl.
Riksdagen avslog vid föregående riksmöte på förslag av
utskottet i betänkande 1993/94:SfU13 motioner om rätt till
studiemedel för gymnasieelever under 20 år. Utskottet ansåg inte
att möjligheten till studielån för ungdomar under 20 år borde
återinföras och framhöll att utgångspunkten måste vara att
gymnasiestudier skall kunna genomföras utan skuldsättning.
Utskottet hänvisade till att utbildningsutskottet, vid sin
behandling tidigare år av frågan om kommunernas ansvar för dessa
elever, hade förutsatt att det i de fall då föräldrarna inte
ställer upp finns ett fungerande samhällsstöd och att
gymnasieskolornas elevvårdande och kurativa verksamhet leder
till att eleverna kommer i åtnjutande av behövligt stöd.
Utskottet anser att riksdagen nu bör vidhålla sin tidigare
inställning och avslå motionerna Sf501 och Sf529.
Utskottets ställningstaganden medför att kostnaden för
studiebidrag ökar med 32,04 miljoner kronor. Under anslaget E 3
bör därför anvisas 2 784 333 000 kr.
E 4. Studiemedel m.m.
Från anslaget betalas utgifter dels för studiemedel i form av
studiebidrag, dels för räntesubventionering och för avskrivning
av studielån som ingår som en del i studiemedel, särskilt
vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,
dels för avskrivning av studielån som ingått som en del i
studiehjälp enligt äldre bestämmelser. Från anslaget betalas
dessutom kostnader för avskrivning och inlösen av vissa
studielån med statlig kreditgaranti i enlighet med kungörelsen
(1961:384) om avskrivning av lån för studier eller på grund av
att låntagaren avlidit eller varit varaktigt
betalningsoförmögen. Under år 1995 är det maximala beloppet i
studiemedlen 6 962 kr per månad, varav 1 935 är bidrag.
Regeringen räknar med att omkring 31 000 studerande på
gymnasial nivå och 193 000 studerande på eftergymnasial nivå
kommer att få studiemedel under läsåret 1995/96. Kostnaden för
studiebidrag beräknas uppgå till 5 763 miljoner kronor
budgetåret 1995/96. Utgiften för räntesubventioner och
avskrivningar beräknas uppgå till 4 992 miljoner kronor. I
beloppet är inkluderat studielån som beviljas som en del av
särskilt vuxenstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa.
Regeringen har i annat sammanhang föreslagit att
arbetsmarknadspolitiska resurser anvisas för 3 500
högskoleplatser utöver de 4 000 extra platser som beslutats för
våren 1995 och som ligger kvar under hösten 1995. Vidare har
föreslagits resurser för 150 platser vid Sveriges
lantbruksuniversitet, 1 500 aspirantplatser, 25 000 platser i
sommaruniversitet, 1 500 basårsplatser inom högskolan samt 750
basårsplatser inom komvux. Vidare föreslås 1 000 platser under
två år inom språkområdet. Kostnaderna för studiemedel för dessa
platser beräknas uppgå till 305,1 miljoner kronor budgetåret
1995/96.
I propositionen föreslås en lagändring som syftar till att
utländska medborgare också fortsättningsvis skall kunna delta i
utbytet mellan svenska och utländska lärosäten med bibehållet
studiestöd. Behovet har uppkommit på grund av EES-avtalet.
Vidare föreslås vissa förändringar av bestämmelserna om anstånd
med återbetalning av studielån för den som uppbär
utbildningsbidrag samt för yrkesofficersaspiranter.
Möjligheten att få studiemedel vid utbildning till yrkesofficer
föreslås slopad.
I propositionen föreslår regeringen vidare att karenstiden vid
avskrivning av studielån på grund av sjukdom förlängs från 14
dagar till 30 dagar. Enligt nuvarande regler lämnas studiemedel
även för tid under vilken den studerande är sjuk. Med sjukperiod
förstås tid då den studerande på grund av sjukdom oavbrutet
varit oförmögen att bedriva studier. Sjukanmälan görs till
försäkringskassa som också godkänner sjukperioden. Motsvarande
gäller för studiehjälp, särskilt vuxenstudiestöd och svuxa.
Studielån som avser den del av en sjukperiod som följer efter en
karenstid om 14 dagar behöver inte återbetalas. Avskrivning görs
av Centrala studiestödsnämnden. I propositionen redovisas en
enkätundersökning som CSN har genomfört bland studerande som
fått reducering för sjukperioder 1989/90. Resultaten visar att
för drygt hälften var sjukperioden kortare än en månad, medan 14
% var sjuka under längre tid än 3 månader. 4 % hade studerat i
full omfattning; 55 % läste en del på egen hand, varav en del
också hade följt undervisning; 37 % studerade inte alls. Ca 15 %
hade inte alls försenats i studierna. Drygt 36 % hade tagit igen
eller räknade med att ta igen förseningen. För 28 % innebar
sjukdomen att de måste gå om en del av utbildningen. Ca 16 %
avbröt studierna. Av dem som hade studerat i viss omfattning
under sjukperioden hade 70 % inte blivit försenade. Det var
främst bland dem som varit sjuka i över tre månader som
förseningar eller avbrott inträtt. Merparten av alla som varit
sjuka under mindre tid än en månad hade klarat sig utan
studieförsening. En fjärdedel av alla som fått skuldreducering
behövde ta mer lån.
Vidare föreslås i propositionen att avskrivningen vid sjukdom
av studielån i särskilt vuxenstudiestöd eller särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa reduceras till 60 % av
lånebeloppet. Skälet är att skuldavskrivning med fullt belopp
leder till överkompensation i dessa fall.
De ändrade reglerna om avskrivning vid sjukdom beräknas
medföra en besparing på 7 miljoner kronor budgetåret 1995/96.
Regeringen anför att det åligger CSN att följa effekterna av de
nya reglerna.
I propositionen föreslås att till anslaget Studiemedel m.m.
skall anvisas ett förslagsanslag på 11 053 125 000 kr.
I motion Sf513 yrkandena 10 och 12 av Rose-Marie Frebran m.fl.
(kds) anför motionärerna att det är orimligt att förlänga
karenstiden vid avskrivning av studielån på grund av
sjukdom, och de hemställer att förslaget avslås. I motion
Sf516 yrkandena 4 och 5 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) anförs
att en ökning av karenstiden drabbar de 16--28 % av studenterna
som fått reducering och faktiskt måste gå om eller helt bryta
utbildningen. De hemställer att karenstiden behålls oförändrad
och begär ett tillkännagivande om att problemet i stället bör
lösas genom en striktare bedömning av om merskuld uppkommit.
Riksförsäkringsverket bör enligt motionärerna ges i uppdrag att
se över de lokala försäkringskassornas metodik vid bedömning av
studieoförmåga.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande anfört att åtgärder
bör vidtas för att komma till rätta med de förhållanden som
framgår av CSN:s undersökning. Med hänsyn till att nya bättre
rutiner nu utvecklas hos försäkringskassorna finns det enligt
utbildningsutskottet inte någon anledning till ett
tillkännagivande om behovet av en striktare bedömning. Problemet
med den omotiverade skuldreduceringen bör enligt
utbildningsutskottets mening rimligen kunna minskas genom en
förlängning av karenstiden eftersom merparten av dem som varit
sjukskrivna kortare tid än en månad inte försenats nämnvärt i
studierna. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag.
Socialförsäkringsutskottet ansluter sig till
utbildningsutskottets uppfattning och tillstyrker regeringens
förslag och avstyrker motionerna Sf513 yrkandena 10 och 12 och
Sf516 yrkandena 4 och 5.
I motion Sf533 av Berit Oscarsson (s) tar motionären upp
frågan om den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel.
Motionären anför att det ofta är kvinnor som söker sig till
utbildning när de blivit äldre eftersom barnen då blivit större.
Om man fyllt 45 år finns dock inte möjlighet i dag att få
studiemedel såvida det inte finns särskilda skäl. Regelsystemet
för studiemedel måste utformas så att det stimulerar till
utbildning oberoende av ålder.
Utbildningsutskottet har avstyrkt motionen med hänvisning till
Studiestödsutredningens översyn av åldersgränserna.
Socialförsäkringsutskottet vill framhålla att den praxis som
utvecklat sig när det gäller ansökningar om studiemedel efter 45
års ålder är relativt liberal, med positiva beslut upp till 55
års ålder om utbildningen är yrkesinriktad. I övrigt har
utskottet inte någon annan mening än utbildningsutskottet och
avstyrker därför motionen med hänvisning till att frågan
behandlas av Studiestödsutredningen.
I motion Ub906 yrkande 10 av Beatrice Ask m.fl. (m) tar
motionärerna upp frågan om en avpassning av studiemedlen till
utbildningens längd. Motionärerna anför att en besparing kan
uppnås om studiebidraget avpassas efter utbildningens längd och
studiestödet i komvux avpassas till studiernas omfattning.
Motionärerna yrkar att beslut fattas om dessa förändringar.
Riksdagen har i juni 1994 beslutat om bl.a. följande
förändringar (prop. 1993/94:156, SfU25). Studiebidraget i
studiemedlen fick sammanlagt uppgå till ett belopp som motsvaras
av utbildningens omfattning och längd. Vid en eventuell
försening i studierna kunde i princip endast studielån beviljas.
För studenter vid universitet och högskolor innebar det att
bidraget fr.o.m. andra studiemedelsterminen avpassades till
tidigare studieresultat i form av poäng. Vid deltidsstudier i
komvux på mer än halvtid avpassades studiestödet i förhållande
till studiernas omfattning. Studiebidraget höjdes fr.o.m. den 1
januari 1996 med ca 160 kronor per månad. Återbetalningen av
studielån ändrades så att det gavs möjlighet att välja mellan
ett inkomstrelaterat system och ett system med återbetalning i
annuiteter. Rätten till avskrivning vid 65 års ålder
avskaffades.
Riksdagen har under hösten 1994 upphävt vårens beslut (prop.
1994/95:98, SfU9, UbU2y).
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande avstyrkt motionen med
hänvisning till att det ingår i Studiestödsutredningens uppdrag
att överväga behovet av bl.a. den typ av förändringar som
motionärerna förordar.
Utskottet instämmer i utbildningsutskottets bedömning och
avstyrker motionen.
I tre motioner beräknar motionärerna kostnaden för studiemedel
med anledning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder på ett annat
sätt än regeringen. Sådana yrkanden framställs i motionerna
Ub906 av Beatrice Ask m.fl. (m) yrkande 11, Ub907 yrkande 17
av Andreas Carlgren m.fl. (c) och Fi216 yrkande 15 av Alf
Svensson m.fl. (kds).
Enligt utskottets mening bör kostnaden för studiemedel
beräknas i enlighet med de förslag som regeringen lagt fram. Som
en följd av att antalet basårsplatser i högskolan i proposition
1994/95:139 föreslås vara 1 200 i stället för 1 500 minskar dock
kostnaden för studiemedel med 5 miljoner kronor. Utskottet
avstyrker motionerna.
Det ovan anförda innebär att till anslaget E 4. Studiemedel
m.m. skall anvisas ett förslagsanslag på 11 048 125 000 kr.
E 5. Vuxenstudiestöd m.m.
Korttidsstudiestöd får beviljas arbetstagare som deltar i
studiecirklar, kurser i komvux och statens skolor för vuxna och
i vissa s.k. korta kurser vid folkhögskolor. Stöd lämnas för
studier i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på
grundskole- och gymnasienivå samt för studier som syftar till
att utveckla handikappades färdigheter och kunskaper om
handikappet. Stödet ersätter förlorad arbetsinkomst och uppgår
till 73 kr per timme. Internatbidrag beviljas deltagare i korta
kurser vid folkhögskolor och vid statens skolor för vuxna.
Bidraget kan beviljas både arbetstagare och icke arbetstagare
och uppgår till 327 kr per dygn. Möjligheten för fackliga
organisationer att söka dessa bidrag kollektivt avskaffades den
1 juli 1992.
Särskilt vuxenstudiestöd (svux) utgår vid längre tids studier
på grundskole- och gymnasienivå, vid yrkesteknisk
högskoleutbildning (s.k. YTH-utbildning) och vid vissa kurser
vid folkhögskola, även i kombination med grundvux/grund-sfi.
Urval sker efter sökandens behov av utbildning och stöd. Stödet
består av en bidragsdel och en lånedel. Den som är berättigad
till ersättning från erkänd arbetslöshetskassa eller har
uppburit sådan ersättning längsta möjliga tid får
vuxenstudiebidrag med 65 % av det utbildningsbidrag som den
studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Övriga
sökande får vuxenstudiebidrag med 32,5 % av motsvarande
utbildningsbidrag. För sökande som får det högre bidraget finns
även rätt till barntillägg, om de har vårdnaden om barn som är
under 16 år och går i grundskola. Studielån kan utges så att det
tillsammans med bidraget motsvarar vad den studerande skulle ha
erhållit i utbildningsbidrag.
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) kan utgå till
arbetslösa med motsvarande belopp som det högre särskilda
vuxenstudiestödet till dem som är berättigade till ersättning
från arbetslöshetskassa. Någon urvalsprövning sker inte, utan
stöd utgår så länge det finns medel. Stödet utges tidigast under
det kalenderår då den arbetslöse fyllt 21 år. Stöd kan lämnas
till en studerande som har förvärvsarbetat under minst tre
kalenderår före det kalenderår för vilket stödet utgår, varvid
med förvärvsarbete får jämställas vissa andra verksamheter.
Stödet medges för studier på grundskole- och gymnasienivå och
får beviljas för högst två kalenderhalvår i sänder.
Barntillägget i svux och svuxa utges för barn upp till 16 års
ålder och därefter om de fortfarande går kvar i grundskolan.
Tillägget är ett skattepliktigt bidrag och uppgår under 1995
till 992 kr per månad och barn. Barntillägget infördes 1984
delvis mot bakgrund av att det fanns ett barntillägg i
studiemedelssystemet. Studiemedlen kunde vid den tiden uppgå
till högre belopp än vuxenstudiestödet för studerande som hade
barn. Barntillägget i studiemedelssystemet avskaffades
emellertid 1989. Någon motsvarighet finns inte heller i
utbildningsbidragssystemet.
I propositionen föreslås att resurserna för korttidsstudiestöd
och internatbidrag minskas. Av tillgängliga medel under förra
budgetåret, 61 miljoner kronor, utbetalades 34,9 miljoner
kronor. Med hänsyn till detta och mot bakgrund av behovet av
besparingar i statens utgifter anser regeringen att resurserna
för korttidsstudiestöd och internatbidrag bör minskas med 40
miljoner kronor under budgetåret 1995/96.
I propositionen föreslås vidare att möjligheten återinförs för
fackliga organisationer och handikapporganisationer att göra
kollektiva ansökningar. Korttidsstudiestödets belopp räknas upp
från 73 till 75 kr per timme.
I propositionen föreslås vidare att barntillägget slopas. I
ett system där vuxenstudiestöden relateras till inkomsten är det
enligt regeringens mening knappast motiverat med hänsynstaganden
till t.ex. familjens storlek, eftersom sådana förhållanden
beaktas inom ramen för familjepolitiken. Besparingen beräknas
till 280 miljoner kronor.
Regeringen har i annat sammanhang föreslagit
arbetsmarknadspolitiska resurser för 34 500 platser under
läsåret 1995/96 utöver de för våren 1995 beslutade 13 000
platserna som ligger kvar under hösten 1995. Vidare föreslås en
förstärkning av folkbildningen motsvarande 10 000 platser i
folkhögskolan under läsåret 1995/96. Särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa till studerande vid dessa platser beräknas uppgå
till 2 687,7 miljoner kronor under de första 12 månaderna.
Regeringen beräknar också medel för särskilt vuxenstudiestöd
vid YTH-utbildningar. Riksdagen beslutade våren 1994 av
besparingsskäl att avskaffa möjligheten att erhålla svux i
YTH-utbildning fr.o.m. den 1 juli 1994 (prop. 1993/94:100, bil.
9, SfU13). Sedan det visat sig att beslutet ledde till en
drastisk minskning av antalet sökande till dessa utbildningar
har regeringen under hösten 1994 meddelat riksdagen sin avsikt
att återinföra möjligheten till svux i YTH-utbildningarna (prop.
1994/95:98, SfU9). Regeringen har härefter fattat beslut om att
återinföra denna möjlighet fr.o.m. den 1 januari 1995.
Medelsbehovet beräknas till 92,7 miljoner kronor.
Anslaget Vuxenstudiestöd m.m. beräknas i propositionen till
3 932 700 000 kronor, varav korttidsstudiestöd och
internatbidrag 54,6 miljoner kronor, särskilt vuxenstudiestöd 1
093,7 miljoner kronor och särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa 2 784,4 miljoner kronor.
I motion Ub906 yrkande 14 av Beatrice Ask m.fl. (m) avvisar
motionärerna förslaget om kollektiva ansökningar.
Enligt utskottets mening innebär förfarandet med kollektiv
ansökan om stöd en administrativ förenkling genom att antalet
ansökningar minskar. Samtidigt underlättas rekryteringen till
utbildning. Utskottet avstyrker motionen.
I motion Ub906 yrkande 13 av Beatrice Ask m.fl. (m) anför
motionärerna att ytterligare 20 miljoner kronor bör sparas på
resurser för korttidsstudiestöd och internatbidrag. De medel
som återstår bör enligt motionärerna i första hand lämnas till
handikappade och till distansundervisningen.
I motion Sf512 av Rinaldo Karlsson (s) anförs att kollektiva
ansökningar är en viktig åtgärd för att öka rekryteringen och
att en minskning av resurserna när möjligheten till ansökningar
ökar därför kan få negativa konsekvenser. Motionären begär ett
tillkännagivande om att en omprövning bör ske om detta
inträffar.
Nedgången i nyttjandet av korttidsstudiestöden är kraftig och
har sannolikt sin förklaring i ändrade regler när det gäller
kollektiva ansökningar, bidrag till uppsökande verksamhet etc.
En annan förklaring kan vara det rådande arbetsmarknadsläget.
Det förekommer t.ex. numera att personer som beviljats
korttidsstudiestöd avstår från utbildningen. En anledning till
detta kan vara att man inte går ifrån arbetet för
korttidsstudier i dagens läge. Enligt utskottets mening är det
rimligt att resurserna för detta stöd anpassas till
nyttjandegraden så att en möjlig besparing tas till vara. Någon
anledning att gå längre än vad regeringens förslag innebär finns
det enligt utskottets mening inte, och utskottet avstyrker
därför bifall till motion Ub906 yrkande 13.
Utskottet instämmer med motionären i motion Sf512 när det
gäller behovet att följa utvecklingen med anledning av den
anpassning av resurserna för korttidsstudiestöd som nu
genomförs, och utskottet förutsätter att regeringen noga följer
denna fråga. Något tillkännagivande härom till regeringen är
emellertid inte påkallat.
I motion Sf517 yrkande 2 av Britt-Marie Danestig-Olofsson
m.fl. (v) hemställer motionärerna att ersättningsnivån i svux
och svuxa höjs från 65 % till 75 % av nivån för
arbetslöshetskasseersättningen.
Enligt utskottets mening finns det i dagens statsfinansiella
läge inte utrymme för att på detta sätt höja den ersättning som
utgår i svux och svuxa. Frågan om nivåer inom dessa stöd ingår
dessutom i Studiestödsutredningens uppdrag. Utskottet avstyrker
motionen.
I motion Sf525 av Arne Mellqvist m.fl. (s) begärs ett
tillkännagivande beträffande vuxenstudiestödens konstruktion
och inriktning. Enligt motionärerna bör bl.a. ett bidrag för
rekrytering till kompetenshöjande åtgärder införas och
resursnivån bibehållas och på sikt ökas.
Som redovisats ovan är frågor som rör den framtida
utformningen av vuxenstudiestöden nu föremål för en översyn.
Studiestödsutredningen skall utreda förutsättningarna för ett
mer sammanhållet studiestödssystem och därvid belysa frågor om
nivåer m.m. Enligt utskottets mening bör resultatet av
utredningens arbete med dessa frågor avvaktas och utskottet
avstyrker därför bifall till motion Sf525.
Yrkanden om avslag på förslaget om slopat barntillägg
framställs i motionerna Ub624 yrkande 30 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp), Sf513 yrkandena 2 och 12 av Rose-Marie Frebran m.fl.
(kds) och Sf516 yrkande 6 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp). I
motion Sf508 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp) begärs
ett tillkännagivande om att barntillägget bör behållas och
finansieras med medel avsedda för arbetsmarknadsinsatser.
Utskottet delar regeringens bedömning att barntillägget inte
är förenligt med den inkomstbortfallsprincip som gäller för
vuxenstudiestöden och att familjens storlek i stället bör
beaktas inom ramen för familjepolitiken. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker motionerna Ub624 yrkande 30,
Sf508, Sf513 yrkandena 2 och 12 och Sf516 yrkande 6.
I motion Sf506 (delvis) av Christina Axelsson m.fl. (s) tar
motionärerna upp behovet av övergångsbestämmelser vid
avskaffande av barntillägget. Enligt motionärerna bör
övergångsbestämmelserna ändras så att de som i dag uppbär
barntillägg kan behålla detta tills studierna avslutats.
Regeringens förslag innebär att barntillägget upphör den 1
juli 1995. Under höstterminen 1995 tillämpas äldre bestämmelser
på studerande som före den 1 januari 1995 ansökt om särskilt
vuxenstudiestöd för hösten 1995.
Enligt utskottets mening gör sig besparingskraven också
gällande vid bedömningen av vilka övergångsregler som skall
gälla. De bestämmelser som föreslås av regeringen ger endast ett
mindre utrymme för tillämpning av de äldre reglerna under hösten
1995. Med hänsyn till behovet av ett snabbt genomslag för
besparingarna bedömer utskottet den av regeringen föreslagna
övergångsregeln som rimlig. Utskottet avstyrker därför
motionsyrkandet.
I motionerna Ub624 yrkande 17 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
och Sf513 yrkande 4 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) yrkar
motionärerna att medel inte skall beräknas för särskilt
vuxenstudiestöd i YTH-utbildningar.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande anfört att
regeringens beslut att återinföra svux i YTH-
utbildning är välgrundat och har föreslagit att medel beräknas
för detta ändamål i enlighet med regeringens förslag.
Det ankommer på regeringen att bestämma vilka utbildningar som
kan ge rätt till särskilt vuxenstudiestöd. Regeringens beslut
att återinföra särskilt vuxenstudiestöd i YTH-utbildning grundar
sig på att regeringen bedömer det angeläget att värna och
utveckla YTH-utbildningarna eftersom denna utbildningsform har
stor betydelse både för den enskildes utvecklingsmöjligheter och
för att tillgodose industrins behov av kompetens för vissa
kvalificerade funktioner. Socialförsäkringsutskottet är inte
berett att föreslå någon ändring i denna ordning och anser
därför att medel skall beräknas för särskilt vuxenstudiestöd i
YTH-utbildningar. Utskottet avstyrker motionerna Ub624 yrkande
17 och Sf513 yrkande 4.
I motion Sf509 yrkandena 1, 2 och 4 av Inger Lundberg m.fl.
(s) föreslås en utbyggnad av YTH-utbildningen. Motionärerna
anför att den yrkestekniska utbildningen kan komma att spela en
viktig roll för att säkra erfarna yrkesarbetares ställning på
arbetsmarknaden under 2000-talet. Enligt motionärerna är det
särskilt angeläget att utbildningen etableras i län med stora
grupper lågt utbildade yrkesarbetare och omfattande
omstruktureringar som t.ex. Örebro län. De föreslår att antalet
platser i yrkesteknisk högskoleutbildning ökas med totalt 1 000
under budgetåret 1995/96 och att sammanlagt ytterligare 145
miljoner kronor anslås för utbildningsplatserna och särskilt
vuxenstudiestöd. Åtgärden kan enligt motionärerna finansieras
genom en minskning av anslaget till det N/T-arvode på 12 000 kr
per månad som regeringen aviserat. Motionärerna begär också ett
tillkännagivande om att möjligheterna till en kraftfull
utbyggnad av YTH-utbildningen bör ses över.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande framhållit att
merutgiften för svux i YTH-utbildning finansieras genom
besparingar inom högskoleområdet och att ytterligare platser
kräver någon form av omfördelning. När det gäller motionärernas
förslag att medel tas från den aviserade satsningen på 9 000
platser i naturvetenskaplig och teknisk utbildning framhåller
utbildningsutskottet att det är viktigt att denna satsning
genomförs. Den innebär enligt utbildningsutskottet en möjlighet
för redan yrkesverksamma med minst fem års arbetslivserfarenhet
att få en högskoleexamen med teknisk eller naturvetenskaplig
inriktning och utgör en nödvändig satsning för att långsiktigt
öka tillväxtförmågan, särskilt bland de små och medelstora
företagen. Utbildningsutskottet är därför inte berett att
medverka till en omfördelning av de medel som regeringen
beräknat för detta ändamål och föreslår att motionsyrkandena om
ytterligare platser i YTH-utbildningen avstyrks.
Utbildningsutskottet anser inte heller att det finns skäl att i
nuvarande läge begära en översyn som syftar till en kraftig
expansion av YTH-utbildningen och avstyrker därför även yrkandet
härom.
Socialförsäkringsutskottet instämmer i utbildningsutskottets
bedömning och avstyrker därför motion Sf509 yrkandena 1, 2 och
4.
E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m.
Från anslaget betalas utgifter för timersättning vid
svenskundervisning för invandrare (sfi) och timersättning för
psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt studiesocialt stöd för
vissa kurser i teckenspråk.
I propositionen anmäler regeringen att timersättningen kommer
att räknas upp från nuvarande 73 kr till 75 kr per timme.
Anslaget beräknas till 186 249 000 kr, varav 87,7 miljoner
kronor för studerande i svenska för invandrare.
I motion Ub906 yrkande 15 av Beatrice Ask m.fl. (m) föreslås
att medel inte skall beräknas för timersättning vid undervisning
i svenska för invandrare då undervisningen kan ordnas under
icke arbetstid för de invandrare som har anställning.
Enligt utskottets mening är det viktigt att möjligheten till
undervisning i svenska kan erbjudas på villkor som gör att den
verkligen når fram till de grupper som den är avsedd för.
Utskottet är inte berett att tillstyrka någon ändring i detta
stöd och avstyrker därför motionen.
E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål
Från anslaget betalas kostnader för stöd till produktion av
studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade,
rörelsehindrade eller dyslektiker.
Vidare betalas från anslaget bidrag till vissa trafikföretag
för reserabatter för studerande samt reseersättning till
studerande vid statens skolor för vuxna. Reserabatter hos olika
trafikföretag beviljas enligt avtal som träffas mellan CSN och
trafikföretagen i fråga. Rabatterna ges till studerande med
statligt studiestöd och studerande vid landets special- och
särskolor. De studerande erhåller för ändamålet ett s.k.
CSN-kort.
Riksdagen har under våren 1994 beslutat om ett
tillkännagivande till regeringen beträffande de studerandes
reserabatter. I ärendet förelåg ett motionsförslag om att
möjligheterna borde undersökas att få till stånd ett mer
heltäckande CSN-kort som kunde gälla även för andra verksamheter
i samhället där subventioner av resor av olika slag utges.
Särskilt resebidragen inom AMS utbildningsverksamhet med dess
betydande omfattning borde enligt förslaget vara intressant och
kunna bidra till bättre villkor vid upphandlingen av rabatter.
Socialförsäkringsutskottet anförde att förslaget var väl
värt att pröva och att regeringen skyndsamt borde låta närmare
utreda möjligheterna till ett samordnat system för
resesubventioner inom olika slag av utbildningsverksamhet m.m.
Vad utskottet uttalade gav riksdagen som sin mening regeringen
till känna (bet. 1993/94:SfU13, rskr. 281).
I propositionen föreslås ett bemyndigande för Talboks- och
punktskriftsbiblioteket (TPB) att beställa sådan produktion av
studentlitteratur som förfaller till betalning under budgetåret
1997 till ett belopp av 5 miljoner kronor. Regeringen beräknar
kostnaderna för produktion av studentlitteratur för studerande
som är rörelseskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker till
18 730 000 kr.
I propositionen föreslås vidare att medel inte skall beräknas
för bidrag till CSN-kortet. Mot bakgrund av behovet av
besparingar i statens utgifter anser regeringen att statliga
bidrag inte längre skall anvisas för detta ändamål. Centrala
studiestödsnämnden bör emellertid vara oförhindrad att pröva
möjligheterna att genom avgiftsbeläggning av CSN-kortet uppnå
likartade förmåner för de studerande.
Regeringen föreslår också att reseersättningen vid statens
skolor för vuxna (SSV) tas bort. Vid en av CSN genomförd enkät
bland studerande 1989/90 uppgav drygt hälften att det skulle
vara negativt om ersättningen slopades, medan övriga ansåg att
det inte skulle ha någon större betydelse.
Anslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål beräknas i
propositionen till 18 730 000 kr. Besparingen under detta anslag
beräknas till 128,3 miljoner kronor.
I ett stort antal motioner redovisar motionärerna sin
inställning till regeringens förslag om slopat CSN-kort.
I motion Sf526 av Arne Mellqvist m.fl. (s) anför motionärerna
att utredningen om en samordning med andra resesubventioner nu
bör genomföras och att kortet bör behållas i avvaktan på
utredningens resultat. I motion Sf530 av Sonia Karlsson och Inge
Carlsson (s) pekar motionärerna på möjligheten att i stället
finansiera CSN-kortet genom en generell reducering av
studiemedlen. I motion Sf511 yrkandena 1 och 2 av Lars U
Granberg m.fl. (s) anförs att borttagandet av CSN-kortet kan
komma att försämra motivationen till utbildning och att detta
drabbar studenter som kommer från Norrbotten och Västerbotten
och går på andra högskolor och universitet i landet. Härigenom
minskar möjligheterna att komma till rätta med den stora sociala
snedrekryteringen i norra Sverige. En avveckling av reserabatten
kan också få konsekvenser för Högskolan i Luleå. Skolan
rekryterar t.ex. hälften av sina civilingenjörsstudenter från
Syd- och Mellansverige. Också i motion Sf514 av Jörgen Persson
m.fl. (s) tar motionärerna upp problemen med att den sociala
snedrekryteringen till högre studier ökar. De framhåller att ett
slopat CSN-kort gör det svårare att komma till rätta med detta
problem och att rekryteringen försvåras till skolor med ett
stort upptagningsområde som t.ex. Mitthögskolan i Östersund, där
70 % av studenterna kommer utifrån. CSN-kortet bör enligt
motionärerna behållas och finansieras genom en omfördelning inom
studiemedelssystemet. Även i motion Sf528 av Lilian Virgin och
Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) framhålls CSN-kortets betydelse för
studerande från glesbygd och för skolor i glesbygd. Ett exempel
på en sådan skola är enligt motionärerna Högskolan på Gotland
som rekryterar 60 % av eleverna från andra orter. Motionärerna
föreslår att den av riksdagen beställda utredningen genomförs så
att ett bättre underlag erhålls för bedömningen av
reserabatternas roll för glesbygden. I motion Sf531 av Lena
Sandlin m.fl. (s) tar motionärerna upp motsvarande synpunkter
och anför att Umeå universitet rekryterar 60 % av sina studenter
från regioner utanför länet, varav ca 30 % kommer från södra
eller mellersta Sverige. De anför att det är mycket angeläget
att resekostnaderna kan begränsas för studerande som har långa
avstånd mellan bostadsort och studieort. I motion Sf532 av
Ann-Marie Fagerström m.fl. (s) framhåller motionärerna att den
viktigaste invändningen är att man riskerar att öka den sociala
snedrekryteringen. Motionären vill dock härutöver särskilt
framhålla CSN-kortets betydelse för de specialiserade
utbildningar som endast finns på ett fåtal platser i landet och
att det för många nya högskolor är betydelsefullt att kunna ha
hela Sverige som upptagningsområde.
I motion Ub907 yrkandena 13 och 14 av Andreas Carlgren m.fl.
(c) anför motionärerna att CSN-kortet är viktigt för dem som har
långa resor till studieorten och att ett slopande skulle slå
ensidigt mot denna grupp. Det kan enligt motionärerna i värsta
fall leda till att trafiken på en del kollektivtrafiklinjer
läggs ner. Motionärerna hemställer att medel anslås för
CSN-kortet. I motion Sf520 av Börje Hörnlund (c) anförs att Umeå
universitet, Högskolan i Luleå samt Mitthögskolan verkar i en
region med mycket stora avstånd och en inom vissa områden låg
utbildningstradition. Motionären framhåller att en avveckling av
CSN-resestödet kommer att inverka negativt på rekryteringen till
högskolorna i Norrland och att kortet av detta skäl bör vara
kvar. I motion Sf519 yrkande 1 och 2 av Agne Hansson (c) anför
motionären att CSN-kortet har stor betydelse för de utbildningar
på Gotland som har studerande från fastlandet och att ett
slopande är särskilt besvärande för den nya
högskoleutbildningen. Planerna på en ny självständig högskola på
Gotland motverkas också. Motionären begär ett tillkännagivande
med detta innehåll och hemställer att medel anslås för
CSN-kortet.
I motion Sf518 yrkandena 1 och 2 av Ulla Hoffmann m.fl. (v)
anför motionärerna att en studeranderabatt är viktig för
ungdomar som inte har möjlighet att studera på hemorten och att
denna möjlighet utgör en parallell till det önskemål om
geografisk rörlighet som finns inom arbetsmarknadspolitiken. Det
är enligt dessa motionärer också viktigt att ungdomar tidigt lär
sig att använda kollektiva transporter. Behovet av ett
rabattkort för gymnasiestuderande bedöms dock som litet och
tillgodoses dessutom redan genom existerande rabatter för
ungdomar. För den återstående gruppen bör det enligt
motionärerna vara möjligt att ersätta det nuvarande systemet med
en rabatt som grundar sig på den förhandlingsstyrka som ligger i
gruppens storlek. På samma sätt som inom övriga samhällssektorer
bör det vara möjligt att renodla den grupp som är intresserad av
en rabatt genom att en avgift tas ut. Att det finns ett utrymme
för en affärsmässigt betingad rabatt framgår enligt motionärerna
bl.a. av att dagens rabatt kraftigt överstiger den subvention
som lämnas. Staten bör enligt motionärerna täcka de extra
administrationskostnader som ett avgiftsbelagt kort föranleder.
De hemställer att riksdagen anslår 15 miljoner kronor för denna
merkostnad och som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om ett avgiftsbelagt kort.
I motion Ub624 yrkande 29 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs
att CSN-kortet är en viktig del av studiestödet och att
överväganden beträffande kortets framtid därför bör göras i
samband med den pågående översynen av studiestödet. Om kortet
avskaffas får det enligt motionärerna negativa konsekvenser för
friheten att välja högskola och studieort. Denna frihet är ett
viktigt utbildningspolitiskt mål. De hemställer att medel
anvisas för ändamålet och att regeringen får i uppdrag att
återkomma med en alternativ besparing. I motion Kr2 yrkande 3 av
Ola Ström m.fl. (fp) anför motionärerna att CSN-rabatten är en
viktig del av studiestödet och att överväganden beträffande
rabatten därför bör ske i samband med den pågående översynen av
studiestödet.
I motion Sf516 yrkande 3 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) anförs
att det viktigaste med CSN-rabatten på lång sikt är den
stimulans som ungdomar får att välja det miljövänliga tåget och
andra kollektiva transportmedel. Resvanorna under studietiden är
viktiga för den vuxnes inställning till kollektiva transporter.
Ett slopat CSN-kort innebär en kraftig kostnad för de studerande
och det är enligt motionärerna inte realistiskt att räkna med
ett avgiftsbelagt kort. Reserabatten har också en stor betydelse
för möjligheterna att fritt välja skola och utbildning.
Motionärerna hemställer att medel anslås för CSN-kortet. Ett
motsvarande yrkande framställs i motion Ub905 yrkande 16 av
Birger Schlaug m.fl. (mp). I motion Kr3 yrkande 1 av Ewa Larsson
(mp) anför motionären att det är märkligt att värnpliktiga får
en fri resa varje tjänstgöringsfri helg samtidigt som de
studerandes reserabatter slopas helt. Motionären föreslår att
CSN-kortet behålls.
I motion Sf513 yrkande 6 delvis av Rose-Marie Frebran m.fl.
(kds) anförs att CSN-kortet är ett för staten billigt sätt att
underlätta för studenter att läsa utanför hemorten och att detta
ökar tillgängligheten till högre utbildning och motverkar olika
typer av snedrekrytering. CSN-kortet utgör också ett stöd för
den allmänna strävan att skapa säkra och miljövänliga
transporter. Motionärerna hemställer att medel anslås för
ändamålet.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande anfört att bidraget
till de studerandes rabatter utgör ett värdefullt inslag i det
stöd som lämnas vid studier och att det i många fall kan
underlätta för studerande att välja en skola på längre avstånd
från hemorten än annars och på det sättet bidra till
rekryteringen till de högskolor som ligger utanför
storstadsregionerna. Enligt utbildningsutskottets mening är det
emellertid viktigt att en besparing av denna storleksordning nu
genomförs, och utskottet delar därför regeringens bedömning att
bidrag till de studerandes reserabatter inte längre bör anvisas.
Med hänsyn till den betydelse CSN-kortet har för rekryteringen
till skolor med ett stort upptagningsområde är det enligt
utbildningsutskottets mening viktigt att regeringen noggrant
följer utvecklingen för dessa, och utbildningsutskottet
förutsätter att så sker utan något särskilt tillkännagivande
från riksdagens sida.
Socialförsäkringsutskottet vill anföra följande.
Enligt utskottets mening måste förslaget om en besparing på
statens bidrag till studenternas reserabatter ses i ljuset av de
påfrestningar som Sveriges ekonomi är utsatt för och de
besparingar som nu genomförs på andra områden. För att
understryka allvaret i besparingskraven vill utskottet peka på
den sänkning av barnbidraget som socialutskottet nyligen
tillstyrkt.
Utskottet har övervägt möjligheten att finansiera
statsbidraget till studenternas reserabatter genom en sänkning
av studiemedlens bidragsnivå. För att uppnå en motsvarande
besparing krävs en sänkning av det månatliga studiebidraget med
ca 40 kr för alla studerande. Denna sänkning skulle i så fall
tillkomma utöver den sänkning av det maximala
studiemedelsbeloppet med 58 kr och studiebidraget med 16 kr som
följer av att uppräkningen av basbeloppet fr.o.m. i år är
reducerad. Med hänsyn till att studenterna på detta sätt redan
har fått sina studiemedel sänkta en gång i år har utskottet inte
ansett sig kunna tillstyrka ytterligare en sänkning av
studiemedlens bidragsnivå.
Utskottet vill framhålla att det endast är statsbidraget som
föreslås slopat. CSN har kvar sina möjligheter att söka rabatter
för studenterna genom förhandlingar med olika trafikföretag.
Studenterna är en betydelsefull grupp resenärer som det bör vara
intressant att påverka så att de får goda resvanor. En annan
möjlighet kan vara att avgiftsbelägga kortet för att på det
sättet få en bättre grund för förhandlingar med olika
trafikföretag. Även om ett avgiftsbelagt kort måste gälla en mer
begränsad grupp studenter öppnar det möjligheter till högre
rabatter än annars. Ett sådant kort kan ha ett stort värde för
just de grupper som har högre reskostnader. I likhet med det
nuvarande kortet kan ett sådant kort också omfatta de studerande
vid SSV. Det är emellertid inte ens självklart att studenternas
rabatter behöver vara centralt sammanhållna i form av ett
CSN-kort utan man kan också tänka sig en utveckling i motsatt
riktning där studenterna utnyttjar och berikar den
förhållandevis rikhaltiga flora av rabatter som tillhandahålls
på detta område. Även om det enligt utskottets mening är troligt
att det nuvarande CSN-kortet i sinom tid kommer att ersättas av
andra rabatter kan detta enligt utskottets mening inte utgöra
ett villkor för att bidraget nu skall kunna avskaffas.
När det gäller särskoleelever och elever i vissa specialskolor
vill utskottet framhålla att ansvaret för kostnaden för resor
till och från skolan i dessa fall ligger på kommunerna eller
staten.
Enligt utskottets mening medför de besparingskrav som nu
uppställs att det är nödvändigt att begränsa statens åtaganden
inom områden där det finns alternativa lösningar. Enligt
utskottets bedömning är de studerandes reserabatter ett sådant
område, och utskottet anser därför att regeringens förslag om
att slopa bidraget bör bifallas. Som utbildningsutskottet anfört
är det viktigt att regeringen noggrant följer utvecklingen för
de skolor som för sin rekrytering är beroende av att ha ett
stort upptagningsområde.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna. Utskottet
utgår härvid från att CSN utnyttjar sina möjligheter att söka
rabatter för studenterna genom förhandlingar med olika
trafikföretag i enlighet med vad ovan sagts.
Också regeringens förslag om slopad reseersättning vid
statens skolor för vuxna (SSV) har föranlett motionsyrkanden.
I motion Sf507 av Britta Sundin m.fl. (s) redovisas en enkät
som genomförts vid SSV i Härnösand i januari 1995. Enligt denna
skulle endast 20 % av eleverna kunna fullfölja sina program om
reseersättningen tas bort. Eleverna har i genomsnitt 37 mil till
skolorten, 26 % mer än 50 mil. De gör i genomsnitt åtta resor
per läsår. Ett eventuellt slopande av reseersättningen bör
enligt motionärerna föregås av en prövning av konsekvenserna för
distansstuderande. I motion Sf527 av Sigge Godin (fp) anför
motionären att resekostnadsersättningen för studerande vid SSV i
Härnösand bör bibehållas till dess Studiestödsutredningen
avgivit sitt förslag. I motion Sf513 yrkande 6 delvis samt
yrkandena 12 och 13 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kds) hemställs
om avslag på förslaget om slopad reserabatt.
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande anfört att det är
rimligt att reseersättningen till de studerande vid SSV slopas
samtidigt med CSN-rabatten för övriga studerande och har
tillstyrkt regeringens förslag.
I konsekvens med utskottets ställningstagande när det gäller
CSN-kortet bör enligt utskottets mening även den särskilda
reseersättningen till de studerande vid statens skolor för vuxna
slopas. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker
motionerna.
E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
lärarutbildningar
Från anslaget betalas utgifter för vuxenstudiebidrag vid
studier som leder till specialpedagogexamen och vid
påbyggnadsutbildning till en sådan examen. Under läsåret
beräknas 680 studerande komma att beviljas bidrag med i
genomsnitt 86 000 kr. Till anslaget Särskilt vuxenstudiestöd
till studerande vid vissa lärarutbildningar föreslås anvisat 85
580 000 kr.
I motion Sf524 av Arne Mellqvist m.fl. (s) föreslår
motionärerna en ändrad ekonomiprövning vid tilldelning av
vuxenstudiebidrag i dessa fall. Enligt motionärerna bör den
allmänna regeln om att stöd inte skall beviljas om det är
uppenbart att den studerande inte är i ekonomiskt behov av stöd
tillämpas också vid de nu aktuella utbildningarna. Regeln har
tillkommit bl.a. för situationer där den studerande kan bedriva
ett betalt heltidsarbete parallellt med studierna eller där den
studerande har en stor disponibel förmögenhet. Enligt
motionärernas mening bör riksdagen slopa den bestämmelse som ger
regeringen rätt att göra undantag från den allmänna
ekonomiprövningen.
Enligt utskottets mening ankommer det på regeringen att fatta
beslut i dessa fall, och utskottet är inte berett att tillstyrka
en ändring av denna ordning. Utskottet har dock erfarit att
frågan om en justering av den aktuella bestämmelsen nu
aktualiserats inom regeringskansliet. Frågan om en besparing på
denna punkt kommer således att prövas av regeringen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande en reformering av studiestödssystemet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf502 yrkande 1,
1994/95:Sf503 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf506 i denna del,
1994/95:Sf513 yrkandena 1 och 7--9, 1994/95:Sf516 yrkande 1,
1994/95:Ub369 yrkande 5, 1994/95:Ub901 yrkande 28,
1994/95:Ub905 yrkande 15, 1994/95:A244 yrkande 24,
1994/95:A288 yrkande 6 och 1994/95:So294 yrkande 9,
res. 1 (m)
res. 2 (c)
res. 3 (mp)
res. 4 (kds)
2. beträffande folkbokföring vid studier
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf502 yrkande 2,
3. beträffande studenternas försäkringsskydd vid
arbetsskada
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf513 yrkande 11,
res. 5 (kds)
4. beträffande information till studerande utomlands
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf522,
5. beträffande anslag till Centrala studiestödsnämnden
m.m.
att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 265 622 000 kr,
6. beträffande anslag till Centrala studiestödsnämndens
återbetalningsverksamhet
att riksdagen till Centrala studiestödsnämndens
återbetalningsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
anslag på 1 000 kr,
7. beträffande studiebidragets belopp
att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på
motionerna 1994/95:Sf266 yrkande 9, 1994/95:Sf517 yrkande 4,
1994/95:Sf519 yrkandena 3 och 4, 1994/95:Ub907 yrkandena 11 och
12 och 1994/95:Fi211 yrkande 20 bifaller vad utskottet anfört i
denna del,
res. 6 (m) - delvis
res. 7 (c, fp) - delvis
res. 8 (v)- delvis
res. 9 (mp) - delvis
res. 10 (kds) - delvis
8. beträffande studiebidrag under nio månader
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,
9. beträffande extra tillägg
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sf517 yrkande 5
bifaller propositionen i denna del,
res. 11 (v) - delvis
10. beträffande familjepolitikens ansvar för de äldre
tonåringarna
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf505,
11. beträffande studiebidrag för studier utomlands
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf521,
12. beträffande stipendium i komvux
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf513 yrkande
5, 1994/95:Sf517 yrkande 3, 1994/95:Sf523, 1994/95:Ub624 yrkande
13, 1994/95:Ub901 yrkande 25, 1994/95:Ub906 yrkande 12 och
1994/95:Ub907 yrkande 18 bifaller propositionen i denna del,
res. 12 (m, c, fp, mp, kds)
13. beträffande studielån i ungdomsgymnasium
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf501 och
1994/95:Sf529,
14. beträffande inackorderingstillägg
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,
15. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.
att riksdagen med anledning av propositionen till Studiehjälp
m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
2 784 333 000 kr,
res. 13 (m) - villk. res. 6 och 12
res. 14 (c, fp, mp, kds) - villk. res. 7, 9, 10 och 12
res. 15 (v) - villk. res. 8 och 11
16. beträffande studier utomlands i vissa fall
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,
17. beträffande vissa anståndsfrågor
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,
18. beträffande studiemedel vid utbildning till
yrkesofficer
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,
19. beträffande karenstid vid avskrivning av studielån på
grund av sjukdom
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf513 yrkandena
10 och 12 i denna del samt 1994/95:Sf516 yrkandena 4 och 5
bifaller propositionen i denna del,
res. 16 (mp) - delvis
res. 17 (kds) - delvis
20. beträffande avskrivning vid sjukdom av studielån i svux
och svuxa
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,
21. beträffande den övre åldersgränsen för rätt till
studiemedel
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf533,
22. beträffande en avpassning av studiemedlen till
utbildningens längd
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub906 yrkande 10,
res. 18 (m)
23. beträffande anslag till Studiemedel m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Ub906 yrkande 11, 1994/95:Ub907
yrkande 17 och 1994/95:Fi216 yrkande 15 till Studiemedel m.m.
för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
11 048 125 000 kr,
res. 19 (m)
res. 20 (c)
res. 21 (kds)
24. beträffande korttidsstudiestödets belopp
att riksdagen bifaller propositionen i denna del,
25. beträffande kollektiva ansökningar
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Ub906 yrkande 14
bifaller propositionen i denna del,
res. 22 (m, fp) - delvis
26. beträffande resurser för korttidsstudiestöd och
internatbidrag
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub906 yrkande 13,
res. 23 (m)
27. beträffande en omprövning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf512,
28. beträffande ersättningsnivån i svux och svuxa
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf517 yrkande 2,
res. 24 (v) - delvis
29. beträffande vuxenstudiestödens konstruktion och
inriktning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf525,
30. beträffande barntillägg
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf508,
1994/95:Sf513 yrkandena 2 och 12 i denna del, 1994/95:Sf516
yrkande 6 och 1994/95:Ub624 yrkande 30 bifaller propositionen i
denna del,
res. 25 (fp, mp, kds) - delvis
31. beträffande övergångsbestämmelser
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sf506 i denna del
bifaller propositionen i denna del,
32. beträffande särskilt vuxenstudiestöd i
YTH-utbildningar
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf513 yrkande 4 och
1994/95:Ub624 yrkande 17,
res. 26 (m, c, fp, mp, kds)
33. beträffande en utbyggnad av YTH-utbildningen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf509 yrkandena 1, 2 och
4,
34. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 3 932 700 000 kr,
res. 27 (m) - villk. res. 23 och 26
res. 28 (c) - villk. res. 26
res. 29 (fp, mp, kds) - villk. res. 25 och 26
res. 30 (v) -villk. res. 24
res. 31 (v) - villk. res. 25
35. beträffande svenska för invandrare
att riksdagen avslår motion 1994/95:Ub906 yrkande 15,
res. 32 (m) - delvis
36. beträffande anslag till Timersättning vid vissa
vuxenutbildningar m.m.
att riksdagen till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 186
249 000 kr,
res. 32 (m) - delvis
37. beträffande bemyndigande för Talboks- och
punktskriftsbiblioteket
att riksdagen med bifall till propositionen bemyndigar
regeringen att låta Talboks- och punktskriftsbiblioteket
beställa studielitteratur att betalas budgetåret 1997 intill ett
belopp av 5 000 000 kr,
38. beträffande CSN-kortet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf511 yrkandena 1 och
2, 1994/95:Sf513 yrkande 6 i denna del, 1994/95:Sf514,
1994/95:Sf516 yrkande 3, 1994/95:Sf518 yrkandena 1 och 2,
1994/95:Sf519 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf520, 1994/95:Sf526,
1994/95:Sf528, 1994/95:Sf530, 1994/95:Sf531, 1994/95:Sf532,
1994/95:Ub624 yrkande 29, 1994/95:Ub905 yrkande 16,
1994/95:Ub907 yrkandena 13 och 14, 1994/95:Kr2 yrkande 3 och
1994/95:Kr3 yrkande 1,
res. 33 (c, fp, mp, kds)
39. beträffande reseersättning vid statens skolor för
vuxna
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf507,
1994/95:Sf513 yrkandena 6 i denna del, 12 i denna del och 13 och
1994/95:Sf527 bifaller propositionen i denna del,
res. 34 (m, c, fp, mp, kds) - delvis
40. beträffande anslag till Bidrag till vissa studiesociala
ändamål
att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 18 730 000 kr,
res. 35 (m) - villk. res. 34
res. 36 (c, fp, mp, kds) - vilk. res. 33 och 34
41. beträffande en ändrad ekonomiprövning
att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf524,
42. beträffande anslag till Särskilt vuxenstudiestöd till
studerande vid vissa lärarutbildningar
att riksdagen till Särskilt vuxenstudiestöd till studerande
vid vissa lärarutbildningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 85 580 000 kr,
43. beträffande lagförslagen
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
antar de vid propositionen fogade förslagen till
a. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) med den
ändringen i 3 kap. 6 § att talet 625 byts mot talet 640.
b. lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa.
res. 6 (m) - delvis
res. 7 (c, fp) - delvis
res. 8 (v) - delvis
res. 9 (mp) - delvis
res. 10 (kds) - delvis
res. 11 (v) - delvis
res. 16 (mp) - delvis
res. 17 (kds) - delvis
res. 22 (m, fp) - delvis
res. 24 (v) - delvis
res. 25 (fp, mp, kds) - delvis
res. 34 (m, c, fp, mp, kds) - delvis
Stockholm den 4 april 1995
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Maj-Inger Klingvall
I beslutet har deltagit: Maj-Inger Klingvall (s), Gullan
Lindblad (m), Börje Nilsson (s), Margit Gennser (m), Bengt
Lindqvist (s), Rune Backlund (c), Anita Jönsson (s), Gustaf von
Essen (m), Sigge Godin (fp), Lennart Klockare (s), Ulla Hoffmann
(v), Sven-Åke Nygårds (s), Ulf Kristersson (m), Ragnhild Pohanka
(mp), Rose-Marie Frebran (kds), Mona Berglund Nilsson (s) och
Ronny Olander (s).
Reservationer
1. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf
Kristersson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "aktuella
motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det angeläget att beskriva de
grundläggande felen i det nuvarande studiestödssystemet.
De studiefinansieringsvillkor som olika studenter lever med är
orättvisa och godtyckliga. Studenter på samma utbildning och med
i grova drag samma bakgrund kan ha vitt skilda ekonomiska
villkor. Dessutom är reglerna svåröverskådliga. För många är det
svårt att se de framtida privatekonomiska konsekvenserna av
dessa regler. Framför allt gör existensen av tre (fyra med
utbildningsbidragen) parallellt fungerande stödformer att olika
studenter får olika villkor utan att ha skilda behov. Oftare är
det i stället motivet bakom studierna som avgör om man tvingas
studera på egen eller tillåts studera på andras bekostnad.
Studiestödet ger inte tillräckliga incitament till
effektivitet i studierna. Alltför många drar ut på studierna
alltför länge. De skaffar sig en onödigt stor skuldbörda, och de
kostar staten onödigt mycket pengar genom förbrukning även av
bidragsdelen av totalbeloppet. Den orättvisan försökte den förra
regeringen komma till rätta med genom ett peng-per-
poäng-system.
De långa studietiderna och den höga skuldsättningen gör att
Sverige bär på en framtida kostnadsexplosion i det att
avskrivningsbehoven kommer att öka dramatiskt. Höga skulder och
låg avbetalningstakt gör att återstående belopp som avskrivs vid
65 års ålder är stora. Även detta accentueras av rätten till
allmän avskrivning av skulderna vid pension. Man kalkylerar med
upp till 2 miljarder kronor per år i statlig
avskrivningskostnad, om inte reglerna förändras.
Systemen brister sannolikt vad gäller att uppmuntra
rekrytering av studiebegåvade ungdomar från hem utan
studietradition. Man kan göra gällande att de som är känsligast
för all osäkerhet vad gäller skuldsättning, återbetalning och
framtida löneutveckling, är de som inte har andra -- sociala
eller traditionella -- skäl att trots allt studera vidare.
Undersökningar visar att skuldsättningen är det dominerande
skälet när ungdomar som inte valt att läsa vidare tillfrågas om
varför de avstått.
En generellt sett för hög skuldsättning är i sig ett
samhällsproblem i så måtto att det leder till ineffektiv
användning av statliga medel och stor risk för
avskrivningskostnader. Men det är också ett individuellt problem
genom att det i kombination med återbetalningsreglerna leder
till en tydlig "akademikerskatt", ofta utan närmare koppling
till den egna skuldsättningen.
Den oundvikliga slutsatsen är att dagens studiemedelssystem är
felkonstruerat. Det förutsätter en skadligt hög inflation och
det leder till framtida skuldavskrivningar som varken är avsedda
eller önskvärda. Hänsyn tas inte heller till att studievolymen
numera mäts i poäng.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande en reformering av studiestödssystemet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub369 yrkande
5 och 1994/95:Ub901 yrkande 28 och med anledning av motionerna
1994/95:Sf502 yrkande 1, 1994/95:Sf503 yrkandena 1 och 2,
1994/95:Sf506 i denna del, 1994/95:Sf513 yrkandena 1 och 7--9,
1994/95:Sf516 yrkande 1, 1994/95:So294 yrkande 9,
1994/95:Ub905 yrkande 15, 1994/95:A244 yrkande 24 och
1994/95:A288 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
2. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1)
Rune Backlund (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "aktuella
motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Dagens studiemedelssystem måste reformeras.
Den höga skuldsättningen och återbetalningsreglerna lurar in
många studenter i en livslång skuldfälla. Detta är allvarligt
eftersom skuldsättningen är den största enskilda faktorn bakom
den sociala snedrekryteringen. Om antalet studenter skall kunna
öka på sikt är det framför allt studenter ur de samhällsgrupper
som i dag går vidare till högre studier i låg utsträckning som
behöver stimuleras.
Dagens studiestödssystem ger upphov till rättviseproblem.
Elever inom samma utbildning och med likartad bakgrund eller
samma behov har inte sällan väsentligt olika
studiefinansieringsvillkor. Följden är att vissa elever inom
samma utbildning har det mer förmånliga stödet svux, medan många
andra, ofta med samma bakgrund och samma kompetensbehov, får
hålla till godo med studiemedel. Uppdelningen av studiestödet i
studiemedel, svux/svuxa och utbildningsbidrag skapar orättvisor
som ter sig svåra att försvara. Att skapa bättre rättvisa mellan
olika studerandekategorier bör vara en huvuduppgift vid
förändringen av studiefinansieringssystemet.
För att stimulera fler till utbildning bör ett nytt
studiefinansieringssystem bygga på en studieersättning som ger
de studerande en minimiinkomst. Studieersättningen skall vara
beskattad. Därutöver skall den som önskar kunna komplettera
studieersättningen med ett statsgaranterat lån. Genom att
studieersättningen görs beskattad kan fribeloppsreglerna
avskaffas i sin helhet. Det blir också möjligt att införa
avdragsrätt för litteraturkostnader som i dag är betungande för
vissa utbildningar. En modell med studieersättning skulle
väsentligen minska studieskulderna vilket gör det möjligt att
behålla ett inkomstrelaterat återbetalningssystem. Det skulle
också underlätta möjligheterna att inordna de studerande i olika
trygghetssystem. Återbetalningssystemet måste ge möjlighet till
flexibla lösningar utan att det ökar statens kostnader.
Vid införande av ett nytt studiemedelssystem måste detta ses i
ett långsiktigt perspektiv. Det har konstaterats att dagens
system, med skuldavskrivning vid 65 år, i framtiden kan belasta
statsbudgeten med mellan 0,5 och 2 miljarder kronor i
avskrivningskostnader. Den utredning som nu skall se över
studiemedelssystemen måste beräkna effekterna av ett nytt system
sett över systemets livslängd.
Ytterligare aspekter på studiemedelssystemet är att det skall
vara så heltäckande som möjligt. Systemet skall kunna vara
tillämpligt för äldre studerande vid vidareutbildning och
kompetensutveckling som inte är direkt kopplad till komvux eller
högskoleutbildning. Vidare ser vi i dag att många som har
intresse av och borde studera avstår på grund av att
diskrepansen mellan t.ex. a-kassa och studiemedel är för stor.
Studiemedelssystemen måste i framtiden i högre grad än i dag
skapa incitament till vidareutbildning.
Målsättningen för utredningsarbetet bör vara att samordna de
olika system som finns till ett mer enhetligt system. Systemen
bör sedan differentieras så att vuxenstudier på grundskolenivå
och gymnasienivå ges ett högre belopp. Ett mer rättvist och
enhetligt system för vuxenstuderande är angeläget att
åstadkomma.
Studiestödssystemet rymmer många problem för personer med
funktionshinder. Dagens system kräver någon form av samordning.
I praktiken sker denna vid folkhögskolorna. Det går emellertid
inte att förutsätta att alla skolor skall göra detta. Det behövs
ett samlat studiestöd för funktionshindrade.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande en reformering av studiestödssystemet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf503
yrkandena 1 och 2, 1994/95:So294 yrkande 9 och 1994/95:A244
yrkande 24 och med anledning av motionerna 1994/95:Sf502 yrkande
1, 1994/95:Sf506 i denna del, 1994/95:Sf513 yrkandena 1 och
7--9, 1994/95:Sf516 yrkande 1, 1994/95:Ub369 yrkande 5,
1994/95:Ub901 yrkande 28, 1994/95:Ub905 yrkande 15 och
1994/95:A288 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
3. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "aktuella
motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Ett statligt ansvar för studiestödsfinansiering är inte bara
en fråga om en demokratisk rätt till den högskoleutbildning som
finansieras av medborgarna. Det är också grunden för det fria
bildningsvalet bortom arbetsmarknadens kortsiktiga
efterfrågekrav.
Bristen på högskoleutbildad arbetskraft i Sverige är
alarmerande. Endast 25 % av gymnasieungdomarna går vidare till
högre utbildning, jämfört med över 40 % i t.ex. Danmark och
Tyskland. Sverige har tappat det kompetenskapital som legat till
grund för ekonomisk och social utveckling i den svenska
välfärdsstaten. Insikten om behovet av ökad rekrytering till
högskolan har bred politisk förankring, även om de ideologiska
strategierna skiljer sig åt. Däremot saknas en helhetssyn på
villkoren för hur detta skall förverkligas. Det räcker inte att
utöka antalet studieplatser. De privatekonomiska och sociala
villkoren för att förverkliga studier måste ses som en självklar
del i en rekryteringsoffensiv utbildningspolitik.
De lånebaserade studiestödssystem som ersatt varandra under
årens lopp har för såväl stat som individ varit kostsamma och
svåröverskådliga. Man har inte heller lyckats konstruera ett
återbetalningssystem som är förenligt med social rättvisa. De
sociala, regionala och könsmässiga orättvisor som råder i
samhället återspeglas med all tydlighet i systemets struktur.
Den ideale låntagaren förutsätts vara en ung svensk man ur
medelklassen, bosatt vid utbildningsorten där han väljer
ekonomisk, naturvetenskaplig eller teknisk inriktning på
studierna. En sådan person har alla förutsättningar att på
kortast möjliga tid genomföra studierna, få ett högavlönat jobb
och sedan i jämn och hög takt återbetala skulden. En extrem
motpol skulle kunna vara en medelålders invandrad kvinna och
ensamstående mor, bosatt i glesbygd, som väljer att
vidareutbilda sig till bibliotekarie. Exemplet faller på sin
egen orimlighet, men säger något om rekryteringens villkor.
Faktum kvarstår att studiestödssystemet har en gallrande
effekt när det gäller rekryteringen och en straffande när det
gäller personlig värdering och val av livsbana. Lönenivån för en
sjuksköterska eller filosof gör att de i det nuvarande systemet
tvingas betala större del av den disponibla inkomsten under
längre tid än t.ex. civilingenjören. Lånekostnaden blir totalt
större. Systemet innebär att stat såväl som individ sitter fast
i en accelererad skuldfälla. Det stora problemet med dagens
system är räntorna.
Studiestödsutredningen bör analysera studielön som ett
alternativ till dagens lånesystem.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande en reformering av studiestödssystemet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf516 yrkande
1 och 1994/95:Ub905 yrkande 15 och med anledning av motionerna
1994/95:Sf502 yrkande 1, 1994/95:Sf503 yrkandena 1 och 2,
1994/95:Sf506 i denna del, 1994/95:Sf513 yrkandena 1 och 7--9,
1994/95:So294 yrkande 9, 1994/95:Ub369 yrkande 5,
1994/95:Ub901 yrkande 28, 1994/95:A244 yrkande 24 och
1994/95:A288 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
4. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1)
Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "aktuella
motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Vuxenstudiestödet är oöverblickbart på grund av alltför många
olika stödformer vilket också medför att elever med likartad
situation får olika stöd. Från både politiskt håll och
studenthåll finns önskemål om ett mer generellt system. Alla som
studerar på en viss nivå inom utbildningsväsendet bör ha rätt
till samma stöd. I Sverige har alla rätt till
grundskoleutbildning, men i praktiken krävs numera även
gymnasiekompetens för att ta sig in på arbetsmarknaden. Detta
motiverar särskilt förmånliga stöd för dem som i vuxen ålder
kompletterar grundskole- eller gymnasienivå. Det vore dessutom
önskvärt att den enskilde eleven i större utsträckning från
början kunde ges besked om möjligheterna att få ekonomiskt stöd
för hela utbildningen.
Högre utbildning bör vara en investering såväl för individen
som för samhället. Samtidigt skall studiefinansieringen göra det
möjligt för alla, oavsett bakgrund, att skaffa sig högre
utbildning. Studiestödssystemet bör vara så generellt som
möjligt och kunna accepteras av olika studerandegrupper. Inte
minst ur rekryteringssynpunkt är det viktigt att studenterna
uppfattar systemet som rimligt. För att uppmuntra personligt
ansvar måste systemet även vara förutsägbart. Den höga skulden
leder till att många studenter ger upp hoppet och inte räknar
med att kunna betala tillbaka sina skulder. Detta urholkar
förtroendet för systemet och undergräver känslan av personligt
ansvar för egna skulder.
En av de faktorer som mest avskräcker från högre studier har
vid många undersökningar visat sig vara en hög studieskuld, och
ungdomar från studieovana hem är mest tveksamma till att
skuldsätta sig. Man kan därför misstänka att den höga
skuldsättning som lånen i dag leder till också ökar den sociala
snedrekryteringen. Ett av de viktigaste målen för en fortsatt
reformering måste därför vara att minska skuldsättningen. Detta
kan uppnås på flera olika sätt. Viktigt är att förutsättningarna
för studenterna att ta ansvar för sin ekonomi kraftigt
förbättras bl.a. genom kvalificerad information och rådgivning.
Möjligheterna att höja det s.k. fribeloppet, dvs. det belopp man
får tjäna under ett år utan att bidraget minskas, bör också ses
över, detta för att ge studenterna möjlighet att påverka sin
ekonomi genom sidoinkomster. Ansträngningar bör också göras för
att hitta utrymme för att höja bidragsandelen. Tillgängliga
resurser bör i huvudsak satsas på bidraget, så att stora lån
inte behöver tas. Detta gör subventionerna tydliga och bör verka
rekryterande. Det gör också den enskildes lånebehov och lånets
utveckling mer förutsägbart. Ett i stort sett osubventionerat
lån skulle dessutom signalera att lånet är en form av
kompletterande finansieringskälla som endast bör utnyttjas efter
behov. Möjligheten att införa personliga utbildningskonton bör
här prövas.
En förutsättning för ett mer sammanhållet studiestödssystem är
att övriga trygghetssystem inte motverkar utan samverkar med
studiestödssystemet. Den fortsatta utredningen av
studiestödsfrågorna måste behandla samspelet mellan studiestödet
och de sociala trygghetssystemen. En översyn av studenternas
totala ekonomiska och sociala situation är angelägen. Ekonomisk
trygghet vid sjukdom, föräldraskap, vård av sjukt barn,
arbetslöshet etc. anses av de flesta vara en självklarhet.
Studenter måste ha rätt till i princip samma grundtrygghet som
förvärvsarbetande. Så långt det är möjligt bör detta åstadkommas
genom att generella system även omfattar studenterna och ger dem
samma skydd. Den som håller en rimlig studietakt, oavsett om man
har studiemedel eller inte, bör få behålla sin vilande SGI.
Dessutom bör Studiestödsutredningen se över möjligheten att göra
studiemedlen sjukpenninggrundande, vilket skulle öka den sociala
tryggheten för de studenter som inte har någon SGI.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande en reformering av studiestödssystemet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf513
yrkandena 1 och 7--9 och 1994/95:A288 yrkande 6 och med
anledning av motionerna 1994/95:Sf502 yrkande 1, 1994/95:Sf503
yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf506 i denna del, 1994/95:Sf516
yrkande 1, 1994/95:So294 yrkande 9, 1994/95:Ub369 yrkande 5,
1994/95:Ub901 yrkande 28, 1994/95:Ub905 yrkande 15 och
1994/95:A244 yrkande 24 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
5. Studenternas försäkringsskydd vid arbetsskada (mom. 3)
Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "LAF motiveras" och slutar med "Sf513 yrkande 11."
bort ha följande lydelse:
Högskolan bör ha samma ansvar som en arbetsgivare när det
gäller arbetsskadeförsäkringen. Målsättningen med lagen om
arbetsskadeförsäkring (LAF) är att arbetstagare som
drabbas av en skada skall ha rätt till ersättning för
inkomstbortfall. I dag omfattar LAF enbart de studenter som
genomgår utbildning eller moment i utbildning som är "förenad
med särskild risk för arbetsskada". Jämfört med den gamla
yrkesskadeförsäkringen har studenterna fått ett försämrat skydd.
Detta är olyckligt och regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag om hur studenterna skall få ett fullgott
försäkringsskydd för arbetsskada.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
3. beträffande studenternas försäkringsskydd vid
arbetsskada
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf513 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf
Kristersson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Socialutskottet har" och slutar med "till 640 kr."
bort ha följande lydelse:
Socialutskottet har i betänkande 1995/95:SoU15 Socialpolitik
-- inriktning och anslag föreslagit att barnbidraget sänks med
125 kr till 625 kr per månad och barn och att sänkningen
genomförs redan den 1 juli 1995 (res. m).
Utskottet anser att även studiebidraget skall sänkas med 125
kr till 625 kr och tillstyrker följaktligen propositionen i
denna del.
dels att momenten 7 och 43 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
7. beträffande studiebidragets belopp
att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Sf266 yrkande
9, 1994/95:Ub907 yrkandena 11 och 12, 1994/95:Sf519 yrkandena 3
och 4, 1994/95:Fi211 yrkande 20 och 1994/95:Sf517 yrkande 4
bifaller propositionen i denna del,
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring
i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §.
7. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43)
Rune Backlund (c) och Sigge Godin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Socialutskottet har" och slutar med "till 640 kr."
bort ha följande lydelse:
Socialutskottet har i betänkande 1994/95:SoU15 Socialpolitik
-- inriktning och anslag avstyrkt regeringens förslag om en
sänkning av barnbidraget (res. c och fp).
I konsekvens härmed bör enligt utskottets mening även
förslaget om en sänkning av studiebidraget avstyrkas.
dels att momenten 7 och 43 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
7. beträffande studiebidragets belopp
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf266 yrkande
9, 1994/95:Ub907 yrkandena 11 och 12, 1994/95:Sf519 yrkandena 3
och 4, 1994/95:Fi211 yrkande 20 och 1994/95:Sf517 yrkande 4
avslår propositionen i denna del,
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §.
8. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Socialutskottet har" och slutar med "till 640 kr."
bort ha följande lydelse:
Socialutskottet har i betänkandet 1994/95:SoU15 Socialpolitik
-- inriktning och anslag föreslagit att barnbidraget sänks med
50 kr till 700 kr per månad och barn (res. v).
Enligt utskottets mening är det i princip riktigt att
barnbidraget och studiebidraget skall följas åt när det gäller
belopp etc. De förändringar som nu beslutas på familjepolitikens
område är omfattande och drabbar i stor utsträckning
barnfamiljer. Barntillägget inom svux och svuxa slopas,
bostadsbidragen försämras, flerbarnstillägget fasas ut och
barnbidraget sänks. Enligt utskottets mening genomförs
förändringarna nu så snabbt att det är svårt att bedöma
konsekvenserna för många utsatta grupper, bl.a. för familjer med
barn. Utskottet är av denna anledning inte berett att medverka
till den sänkning av studiebidraget som regeringen föreslår.
Regeringen bör i stället återkomma med en redovisning av de
fördelningspolitiska effekterna av de besparingar som genomförs
på barnfamiljerna. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att momenten 7 och 43 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
7. beträffande studiebidragets belopp
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sf519
yrkandena 3 och 4, 1994/95:Sf266 yrkande 9, 1994/95:Sf517
yrkande 4, 1994/95:Ub907 yrkandena 11 och 12 och 1994/95:Fi211
yrkande 20,
dels avslår propositionen i denna del,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
43. beträffande lagförslagen såvitt avser studiebidragets
belopp
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §.
9. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Socialutskottet har" och slutar med "till 640 kr."
bort ha följande lydelse:
Socialutskottet har i betänkande 1994/95:SoU15 Socialpolitik
-- inriktning och anslag avstyrkt regeringens förslag om en
sänkning av barnbidraget och som sin mening givit regeringen
till känna att barnbidraget bör höjas till 1 000 kr per månad
och beskattas (res. mp).
Utskottet anser att studiebidraget bör höjas till 1 000 kr per
månad och beskattas. Regeringen bör återkomma med ett förslag
som kan träda i kraft den 1 januari 1996. Det anförda bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Enligt utskottets mening bör förslaget om en sänkning av
studiebidraget avslås i avvaktan på att regeringen återkommer
med ett förslag om ett beskattat studiebidrag.
dels att momenten 7 och 43 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
7. beträffande studiebidragets belopp
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sf266
yrkande 9, 1994/95:Ub907 yrkandena 11 och 12, 1994/95:Sf519
yrkandena 3 och 4, 1994/95:Fi211 yrkande 20 och 1994/95:Sf517
yrkande 4
dels avslår propositionen i denna del,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om att studiebidraget skall höjas till 1 000 kr
per månad och beskattas fr.o.m. den 1 januari 1996.
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §.
10. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43)
Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Socialutskottet har" och slutar med "till 640 kr."
bort ha följande lydelse:
Socialutskottet har i betänkande 1994/95:SoU15 Socialpolitik
-- inriktning och anslag avstyrkt regeringens förslag om en
sänkning av barnbidraget och som sin mening givit regeringen
till känna att barnbidraget skall sänkas med 150 kr per månad
och barn och pengarna föras över till bostadsbidraget (res.
kds).
I konsekvens härmed bör enligt utskottets mening även
förslaget om en sänkning av studiebidraget nu avslås. I
anslutning till att regeringen återkommer med ett förslag om en
sänkning av barnbidraget med 150 kr och en överföring av
pengarna till bostadsbidraget bör regeringen redovisa ett
motsvarande förslag när det gäller studiehjälpen. Det anförda
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att momenten 7 och 43 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:
7. beträffande studiebidragets belopp
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sf266
yrkande 9, 1994/95:Ub907 yrkandena 11 och 12, 1994/95:Sf519
yrkandena 3 och 4, 1994/95:Fi211 yrkande 20 och 1994/95:Sf517
yrkande 4
dels avslår propositionen i denna del,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om en delvis överföring av studiebidraget till
bostadsbidraget,
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 3 kap. 6 §.
11. Extra tillägg (mom. 9 och 43)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker
motionen." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening har det s.k. extra tillägget en
mycket viktig funktion när det gäller de allra svagaste
familjerna. Tillägget utgår med maximalt belopp till familjer
som har ett beräkningsunderlag som understiger 85 000 kr.
Regeringen räknar med en besparing på 11,4 miljoner kronor.
Enligt utskottets mening bör det undvikas att besparingskraven
på detta sätt riktas mot de allra mest utsatta grupperna. Med
hänsyn till förslagen om sänkt barnbidrag, sänkt studiebidrag,
slopat barntillägg etc. är det enligt utskottets mening inte
rimligt att detta skydd för de allra svagaste familjerna nu
försämras. Utskottet avstyrker propositionen i denna del.
dels att momenten 9 och 43 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
9. beträffande extra tillägg
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf517 yrkande 5
avslår propositionen i denna del.
43. beträffande lagförslagen såvitt avser extra tillägg
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring
i studiestödslagen (1973:349) med den ändringen att till 3 kap.
5 § första stycket fogas en mening av följande lydelse "Vidare
kan studiehjälp i form av extra tillägg utgå för annan tid än
läsår enligt närmare föreskrifter som meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer."
12. Stipendium i komvux (mom. 12)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c),
Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m),
Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Socialförsäkringsutskottet vill" och slutar med "i
högskola." bort ha följande lydelse:
Enligt socialförsäkringsutskottets mening finns det inte något
skäl att särskilt premiera basårsutbildning i komvux. Utskottet
avstyrker därför förslaget om ett särskilt stipendium för de
elever som genomgår denna utbildning. Som en följd av utskottets
ställningstagande finns det inte heller någon anledning att
överväga ett stipendium vid basårsutbildning i högskola, och
utskottet avstyrker därför även motion Sf523.
Besparingen under anslaget Studiehjälp m.m. uppgår till 15
miljoner kronor.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande stipendium i komvux
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Ub901 yrkande
25, 1994/95:Ub907 yrkande 18, 1994/95:Ub624 yrkande 13,
1994/95:Sf517 yrkande 3, 1994/95:Sf513 yrkande 5 och
1994/95:Ub906 yrkande 12 och med avslag på motion
1994/95:Sf523 godkänner vad utskottet anfört.
13. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 15)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 6 och 12
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf
Kristersson (alla m) anser att moment 15 i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse.
15. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.
att riksdagen till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 2 737 293 000 kr.
14. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 15)
Under förutsättning av bifall till reservation 7, 9 eller 10
och till reservation 12
Rune Backlund (c), Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och
Rose-Marie Frebran (kds) anser att moment 15 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse.
15. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.
att riksdagen till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 3 004 293 000 kr.
15. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 15)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 8 och 11
Ulla Hoffmann (v) anser att moment 15 i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse.
15. beträffande anslag till Studiehjälp m.m.
att riksdagen till Studiehjälp m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 3 030 693 000 kr.
16. Karenstid vid avskrivning av studielån på grund av sjukdom
(mom. 19 och 43)
Ragnhild Pohanka (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Socialförsäkringsutskottet ansluter" och slutar med
"Sf516 yrkandena 4 och 5." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening angriper regeringens förslag inte
problemet. En ökning av karenstiden skulle drabba de 16--28 % av
de sjukskrivna studenter som fått reducering och faktiskt måste
gå om eller helt avbryta utbildningen. Problemet handlar i
stället om att försäkringskassans bedömning av studieoförmåga
inte är tillräckligt kvalificerad. De som fått skuldreducering
efter sjukskrivning trots att de kunnat studera bör självfallet
inte kunna utnyttja systemet till att få rabatt.
Utskottet anser att Riksförsäkringsverket bör få i uppdrag att
se över metodiken för bedömning av studieoförmåga. Förslaget om
en förlängning av karenstiden avstyrks av utskottet.
dels att momenten 19 och 43 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:
19. beträffande karenstid vid avskrivning av studielån på
grund av sjukdom
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf516 yrkandena 4
och 5 och med anledning av motion 1994/95:Sf513 yrkandena 10 och
12 i denna del,
dels avslår propositionen i denna del,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om metodiken för bedömning av studieoförmåga.
43. beträffande lagförslagen såvitt avser karenstid vid
avskrivning av studielån på grund av sjukdom
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring
i studiestödslagen (1973:349) med den ändringen i 8 kap. 18 §
första stycket att talet 30 ersätts med talet 14.
17. Karenstid vid avskrivning av studielån på grund av sjukdom
(mom. 19 och 43)
Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Socialförsäkringsutskottet ansluter" och slutar med
"Sf516 yrkandena 4 och 5." bort ha följande lydelse:
Utskottet anser inte att det är rimligt att förlänga
karenstiden. Systemet med skuldavskrivning vid sjukdom leder
till att de som finansierar studierna med till exempel
besparingar erhåller en låg eller ingen ersättning alls. Det är
inte rimligt att den som sparat medel för att skaffa sig en
utbildning skall ta en större risk än den som finansierar
studierna med lån. Även denna problematik bör
Studiestödsutredningen se över.
Utskottet avstyrker förslaget om en förlängning av
karenstiden.
dels att momenten 19 och 43 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:
19. beträffande karenstid vid avskrivning av studielån på
grund av sjukdom
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf513 yrkandena
10 och 12 i denna del och med anledning av motion 1994/95:Sf516
yrkandena 4 och 5 avslår propositionen i denna del.
43. beträffande lagförslagen såvitt avser karenstid vid
avskrivning av studielån på grund av sjukdom
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring
i studiestödslagen (1973:349) med den ändringen i 8 kap. 18 §
första stycket att talet 30 ersätts med talet 14.
18. En avpassning av studiemedlen till utbildningens längd
(mom. 22)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf
Kristersson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Utbildningsutskottet har" och slutar med "avstyrker
motionen." bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet har i sitt yttrande anfört att de beslut
om studiemedel efter studiernas omfattning m.m. som riksdagen
fattade våren 1994 var välmotiverade. En av de förändringar som
beslutades innebar att studiebidraget i studiemedlen maximerades
till ett belopp som bestämdes med hänsyn till utbildningens
längd. Härigenom uppnåddes en viss premiering av de studenter
som genomför sina studier enligt plan, och avsikten var att på
det sättet stimulera till minskad skuldsättning. En annan
förändring gällde studerande i komvux och statlig
vuxenutbildning och innebar att stödet till studenter som inte
bedriver studier på heltid bättre avpassades till studiernas
omfattning under terminen. Eftersom studiestöd endast kan utgå
som helt eller halvt stöd väljer många studerande inom komvux
att fylla ut med kurser som de inte behöver för att komma upp
till fullt studiestöd. Genom att stödet anpassades bättre till
studiernas omfattning kunde detta problem lösas (avvik. men. m).
De nu redovisade förändringarna bör enligt
utbildningsutskottets bedömning kunna genomföras utan att detta
inverkar negativt på Studiestödsutredningens möjligheter till en
fri och förutsättningslös prövning av den framtida utformningen
av studiestödet, och utbildningsutskottet föreslår därför att
dessa förslag genomförs.
Socialförsäkringsutskottet instämmer i denna bedömning. Enligt
utskottets mening bör regeringen få i uppdrag att skyndsamt
återkomma med de förslag till lagändringar som krävs för att de
nya reglerna skall kunna tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1995.
Utskottet beräknar besparingen till 500 miljoner kronor
budgetåret 1995/96.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
22. beträffande en avpassning av studiemedlen till
utbildningens längd
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Ub906 yrkande 10
hos regeringen begär ett skyndsamt förslag om en avpassning av
studiemedlen efter utbildningens längd fr.o.m. den 1 juli 1995.
19. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 23)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf
Kristersson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker
motionerna." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör anslaget till studiemedel minskas
med 80 miljoner kronor avseende 1 000 platser i språkutbildning
och 3 500 högskoleplatser. Vidare har utskottet i det föregående
föreslagit en besparing på 500 miljoner kronor genom en
avpassning av studiemedlen till utbildningens längd. Slutligen
beräknas 29 miljoner kronor för studiemedel vid YTH-utbildning.
Jämfört med regeringens förslag föranleder det anförda en
minskning av kostnaden för studiemedel med 551 miljoner kronor.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
23. beträffande anslag till Studiemedel m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 11
och med anledning av regeringens förslag och motionerna
1994/95:Ub907 yrkande 17 och 1994/95:Fi216 yrkande 15 till
Studiemedel m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 10 502 125 000 kr.
20. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 23)
Rune Backlund (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrker
motionerna." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör studiemedel beräknas på grundval
av det förslag som läggs fram i motion Ub907. Även om det är
angeläget med en ökning av antalet studerande i
naturvetenskaplig och teknisk högskoleutbildning framstår det
inte som realistiskt att så många nya platser som regeringen
föreslår kommer att kunna tillskapas med bibehållen kvalitet.
Antalet nya platser i naturvetenskaplig och teknisk
högskoleutbildning bör därför begränsas till 3 000. Däremot
finns det enligt utskottets bedömning möjlighet att erbjuda
ytterligare 6 000 platser inom det humanistiska och
samhällsvetenskapliga området. Någon anledning att, som
regeringen föreslår, införa ett särskilt förmånligt studiestöd
för dessa nya platser finns det enligt utskottets mening inte,
och utskottet anser därför att 210 miljoner kronor i studiemedel
bör beräknas för dessa 9 000 platser. Slutligen beräknas 29
miljoner kronor för studiemedel vid YTH-utbildning.
Jämfört med regeringens förslag medför det anförda en ökning
av kostnaden för studiemedel med 239 miljoner kronor.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
23. beträffande anslag till Studiemedel m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub907 yrkande 17
och med anledning av regeringens förslag och motionerna
1994/95:Ub906 yrkande 11 och 1994/95:Fi216 yrkande 15 till
Studiemedel m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 11 292 125 000 kr.
21. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 23)
Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "avstyrker
motionerna." bort ha följande lydelse:
Som en konsekvens av att utskottet avstyrkt förslaget om
särskilt vuxenstudiestöd vid 9 000 N/T-platser (bet.
1994/95:SfU15, reservation 1) räknar utskottet med en
tillkommande kostnad för studiemedel om 150 miljoner kronor.
Vidare följer av den inställning som redovisas i motion Fi216
när det gäller de platser som inrättas med
arbetsmarknadspolitiska medel att kostnaden för studiemedel i
denna del kan reduceras med 54 miljoner kronor. Slutligen
beräknas 29 miljoner kronor för studiemedel vid YTH-utbildning.
Jämfört med regeringens förslag föranleder det anförda en
ökning av kostnaden för studiemedel med 125 miljoner kronor.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
23. beträffande anslag till Studiemedel m.m.
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
motionerna 1994/95:Ub906 yrkande 11, 1994/95:Ub907 yrkande 17
och 1994/95:Fi216 yrkande 15 till Studiemedel m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
11 178 125 000 kr.
22. Kollektiva ansökningar (mom. 25 och 43)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c),
Gustaf von Essen (m) och Ulf Kristersson (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "avstyrker
motionen." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det viktigt att de reducerade
medel som nu anslås för korttidsstudiestöd och internatbidrag
verkligen kommer de handikappade till del. Någon anledning att i
detta läge återinföra möjligheterna till kollektiva ansökningar
för de fackliga organisationerna finns det enligt utskottets
mening inte. När det gäller handikapporganisationerna är det
numera möjligt för dessa att vända sig till ett och samma
CSN-kontor med enskilda ansökningar oavsett var i landet
medlemmen är bosatt. Det är därför inte heller motiverat med
kollektiva ansökningar för dessa.
Med det anförda avstyrker utskottet förslaget om kollektiva
ansökningar.
dels att momenten 25 och 43 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:
25. beträffande kollektiva ansökningar
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 14
avslår propositionen i denna del,
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 5 kap. 4 §
och 6 kap. 4 och 8 §§.
23. Resurser för korttidsstudiestöd och internatbidrag (mom.
26)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf
Kristersson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Nedgången i nyttjandet" och på s. 22 slutar med
"Ub906 yrkande 13." bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att korttidsstudiestödet och
internatbidragen inte utnyttjas till fullo och föreslår av
statsfinansiella skäl en ytterligare neddragning av dessa stöd
med 20 miljoner kronor. De medel som återstår bör i första hand
gå till handikappade och till distansundervisningen.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
26. beträffande resurser för korttidsstudiestöd och
internatbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 13
godkänner vad utskottet anfört.
24. Ersättningsnivån i svux och svuxa (mom. 28 och 43)
Ulla Hoffmann (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "avstyrker
motionen." bort ha följande lydelse:
Utskottet kan acceptera att barntillägget i det särskilda
vuxenstudiestödet (svux) och i det särskilda vuxenstudiestödet
för arbetslösa (svuxa) avskaffas för att uppnå en samstämmighet
med andra studiestöd.
Utskottet kan däremot inte acceptera den låga nivå som
ersättningen då kommer att ligga på. Med tanke på att regeringen
också föreslår att vuxna utan barn över 29 år inte kommer att
beviljas bostadsbidrag föreslår utskottet att ersättningsnivån i
svux och svuxa höjs till 75 % av arbetslöshetsersättningen.
Jämfört med regeringens förslag bör utgiften för svux ökas med
168,3 miljoner kronor och för svuxa med 428,6 miljoner kronor.
dels att momenten 28 och 43 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:
28. beträffande ersättningsnivån i svux och svuxa
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf517 yrkande 2
beslutar höja ersättningsnivån i svux och svuxa till 75 % av
nivån för arbetslöshetsersättningen,
43. beträffande lagförslagen såvitt avser ersättningsnivån
i svux och svuxa
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring
i studiestödslagen (1973:349) med det tillägget att i 8 kap. 7 a
och 7 b §§ siffran 65 ersätts med siffran 75 och att i 8 kap. 8
och 8 a §§ siffran 32,5 ersätts med siffran 37,5.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Utskottet delar regeringens" och slutar med "Sf516
yrkande 6." bort ha följande lydelse:
Det särskilda vuxenstudiestödet har gjort det möjligt för
många människor att via komvux läsa in grund- och
gymnasieskolan. Detta gäller inte minst kvinnor. Barntillägget i
vuxenstudiestödet är särskilt viktigt för ensamstående kvinnor
med barn. Enligt Folkbildningsrådet skulle mellan 30 och 40 % av
kursdeltagarna på vissa folkhögskolors allmänna och för
högskolan behörighetsgivande linjer aldrig ha kunnat påbörjat
studierna utan barntillägget i svux/svuxa.
I praktiken innebär förslaget om slopat barntillägg att dörren
stängs för alla dem som försöker skaffa sig en andra chans till
ett värdigare, tryggare och mer meningsfullt liv. När
barntillägget avskaffades i studiemedels- och
utbildningsbidragssystemet var argumentet att
studiefinansieringssystemet inte skulle ta hänsyn som bör lösas
inom familjepolitikens ram. Men kompensationen uteblev.
Regeringen hänvisar än en gång till socialpolitiken. Där håller
man som bäst på att skära i de bidrag som är avgörande för
barnfamiljernas ekonomi.
I avvaktan på att den nyligen tillsatta Studiestödsutredningen
analyserat dessa förhållanden avvisar utskottet regeringens
förslag om att nu omedelbart slopa barntillägget.
dels att momenten 30 och 43 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:
30. beträffande barntillägg
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf508,
1994/95:Sf513 yrkandena 2 och 12 i denna del, 1994/95:Sf516
yrkande 6 och 1994/95:Ub624 yrkande 30 avslår propositionen i
denna del,
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
dels avslår det vid propositionen fogade förslaget till
lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 7 kap.
1, 7, 7 c, och 8 c §§,
dels antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa med den ändringen i 2 § att orden "7 a och 7 b §§"
ersätts med orden "7 a--7 c §§".
26. Särskilt vuxenstudiestöd i YTH-utbildningar (mom. 32)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c),
Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m),
Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Utbildningsutskottet har" och slutar med "Sf513
yrkande 4." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör det vara en utgångspunkt för
studiestödet att alla som läser på en viss nivå skall ha rätt
till samma stöd, och undantag från denna regel bör begränsas
till fall där ett särskilt behov föreligger. Som ett exempel
måste det finnas utrymme för att erbjuda vuxna som är i behov av
kompletterande grundskole- eller gymnasieutbildning ett stöd som
gör det möjligt för denna grupp att genomföra sina studier.
YTH-utbildningen är en högskoleutbildning, och utskottet kan
inte se att det finns något skäl att just denna utbildning nu
skall ges särskilt förmånliga stödmöjligheter. Regeringens
beslut att återinföra svux i denna utbildning bör därför
upphävas, och någon beräkning av medel för svux i denna
utbildning bör inte göras.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
32. beträffande särskilt vuxenstudiestöd i
YTH-utbildningar
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf513 yrkande
4 och 1994/95:Ub624 yrkande 17 som sin mening ger regeringen
till känna att särskilt vuxenstudiestöd inte skall medges vid
YTH-utbildning.
27. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 23 och 26
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf
Kristersson (alla m) anser att moment 34 i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:
34. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m.för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 3 820 000 000 kr.
28. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34)
Under förutsättning av bifall till reservation 26
Rune Backlund (c) anser att moment 34 i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:
34. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 3 840 000 000 kr.
29. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 25 och 26
Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran
(kds) anser att moment 34 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
34. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 4 120 000 000 kr.
30. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34)
Under förutsättning av bifall till reservation 24
Ulla Hoffmann (v) anser att moment 34 i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:
34. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 4 529 600 000 kr.
31. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34)
Under förutsättning av bifall till reservation 25
Ulla Hoffmann (v) anser att moment 34 i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:
34. beträffande anslag till Vuxenstudiestöd m.m.
att riksdagen till Vuxenstudiestöd m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 4 212 700 000 kr.
32. Svenska för invandrare (mom. 35 och 36)
Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf
Kristersson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som
börjar med "Enligt utskottets mening" och slutar med "därför
motionen." bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att timersättningen vid svenskundervisning
för invandrare avskaffas. Undervisning kan ordnas under icke
arbetstid för de invandrare som har anställning.
dels att momenten 35 och 36 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:
35. beträffande svenska för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Ub906 yrkande 15
godkänner vad utskottet anfört,
36. beträffande anslag till Timersättning vid vissa
vuxenutbildningar m.m.
att riksdagen till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 98 549
000 kr.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Socialförsäkringsutskottet vill" och på s. 29 slutar
med "ovan sagts." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening utgör CSN-kortet ett mycket viktigt
inslag i studiestödet eftersom det på ett effektivt sätt bidrar
till att studenterna får en större frihet i sitt val av
studieort och utbildning. För vissa studerandegrupper är
CSN-kortet helt avgörande för deras möjlighet att genomgå en
högskoleutbildning.
Rabatten bidrar också till att högskolor med ett
förhållandevis begränsat underlag i sitt närområde får en bättre
möjlighet att specialisera sig och därigenom utöka sitt
upptagningsområde. Många av högskolorna i norra Sverige och även
högskoleutbildningen på Gotland har en stor andel studenter med
lång resväg, bl.a. som en följd av att man sökt specialisera sig
på en viss utbildning.
CSN-kortet utgör också ett värdefullt inslag i den meningen
att de rabatter som faktiskt kommer till stånd har ett
sammanlagt värde som överstiger statens kostnad för bidraget.
Härtill kommer att rabatterna innebär en stimulans till de
studerande att använda sig av kollektiva transporter. Det är bra
att ungdomar på detta sätt lär sig att använda sig av kollektiva
transporter
Med hänsyn till att CSN-kortet har stor betydelse för
möjligheterna att på ett effektivt sätt genomföra en viktig del
av de utbildningspolitiska målen anser utskottet att kortet bör
bibehållas, och utskottet föreslår att statliga bidrag anvisas
för CSN-kortet.
Av det anförda följer att utskottet anser att riksdagens
tillkännagivande till regeringen om en skyndsam utredning av
möjligheterna till ett samordnat system för reserabatter inom
olika slag av utbildningsverksamhet alltjämt har aktualitet.
Utskottet förutsätter att regeringen återkommer med en
redovisning i denna del.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
38. beträffande CSN-kortet
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf511
yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf513 yrkande 6 i denna del,
1994/95:Sf514, 1994/95:Sf516 yrkande 3, 1994/95:Sf518 yrkandena
1 och 2, 1994/95:Sf519 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Sf520,
1994/95:Sf526, 1994/95:Sf528, 1994/95:Sf530, 1994/95:Sf531,
1994/95:Sf532, 1994/95:Kr2 yrkande 3, 1994/95:Kr3 yrkande 1,
1994/95:Ub905 yrkande 16, 1994/95:Ub907 yrkandena 13 och 14 och
1994/95:Ub624 yrkande 29 godkänner vad utskottet anfört.
34. Reseersättning vid statens skolor för vuxna (mom. 39 och
43)
Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Rune Backlund (c),
Gustaf von Essen (m), Sigge Godin (fp), Ulf Kristersson (m),
Ragnhild Pohanka (mp) och Rose-Marie Frebran (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "I konsekvens med" och slutar med "avstyrker
motionerna." bort ha följande lydelse:
Enligt en enkät som genomförts vid Statens skola för vuxna i
Härnösand i januari 1995 kommer endast ca 20 % av eleverna att
kunna fullfölja sina program om regeringens förslag om att ta
bort reseersättningen till denna grupp genomförs. Det framgår
att eleverna i genomsnitt gör åtta resor per läsår och att de i
genomsnitt bor 37 mil från skolorten. 26 % av eleverna bor mer
än 50 mil från skolan.
Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att
låta behovet av besparingar på detta sätt slå hårt mot en mindre
grupp studerande, och utskottet anser därför att
resekostnadsersättningen till studerande vid statens skolor för
vuxna bör bibehållas i avvaktan på den översyn som genomförs av
Studiestödsutredningen.
dels att momenten 39 och 43 i utskottets hemställan bort
ha följande lydelse:
39. beträffande reseersättning vid statens skolor för
vuxna
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Sf507,
1994/95:Sf513 yrkandena 6 i denna del, 12 i denna del och 13 och
1994/95:Sf527 avslår propositionen i denna del,
43. beträffande lagförslagen såvitt avser reseersättning
vid statens skolor för vuxna
att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt
dels avslår det vid propositionen fogade förslaget till
lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) såvitt avser 1 kap.
2, 3 och 5 §§, 3 kap. 14 §, 4 kap. 27 § och 7 kap. 4, 16 och 20
§§,
dels antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa med den ändringen i 2 § att orden "5 och 8 §§"
ersätts med orden "8 §", orden "8 b, 9" ersätts med orden
"8 b--9" och orden "17--20 §§" ersätts med orden "16--20 §§".
35. Anslag till Bidrag till vissa studiesociala ändamål (mom.
40)
Under förutsättning av bifall till reservation 34
Gulla Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf
Kristersson (alla m) anser att moment 40 i utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:
40. beträffande anslag till Bidrag till vissa studiesociala
ändamål
att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 24 730 000 kr.
36. Anslag till Bidrag till vissa studiesociala ändamål (mom.
40)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 33 och 34
Rune Backlund (c), Sigge Godin (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och
Rose-Marie Frebran (kds) anser att moment 40 i utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:
40. beträffande anslag till Bidrag till vissa studiesociala
ändamål
att riksdagen till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 147 030 000 kr.
Särskilda yttranden
1. Information till studerande utomlands (mom. 4)
Rune Backlund (c) och Sigge Godin (fp) anför:
Det är uppseendeväckande att de medel som riksdagen avsatt för
information till studerande utomlands budgetåret 1994/95 inte
använts. Dessa medel har tillkommit genom besparingar på andra
områden, och besparingarna genomfördes av en enig riksdag
därför att informationen till de utlandsstuderande bedömdes som
viktig.
Vi anser att regeringen hade bort redovisa hur långt arbetet
med att finna former för en information till de
utlandsstuderande avancerat. Vi ser emellertid inte heller någon
möjlighet att anvisa medel för ändamålet och har därför inte
något yrkande i denna del.
2. Barntillägg (mom. 30)
Ulla Hoffmann (v) anför:
Vid avslag på min reservation om en höjning av
ersättningsnivån i svux och svuxa avser jag att stödja
reservation 25 om bibehållet barntillägg.
3. CSN-kortet m.m. (mom. 38 och 39)
Ulla Hoffmann (v) anför:
En studeranderabatt är viktig för ungdomar som inte har
möjlighet att studera på hemorten. Denna möjlighet utgör en
parallell till det önskemål om geografisk rörlighet som finns
inom arbetsmarknadspolitiken. Det är också viktigt att ungdomar
tidigt lär sig att använda kollektiva transporter.
Behovet av ett rabattkort för gymnasiestuderande är dock litet
och tillgodoses dessutom redan genom existerande rabatter för
ungdomar. För den återstående gruppen bör det vara möjligt att
ersätta det nuvarande systemet med en rabatt som grundar sig på
den förhandlingsstyrka som ligger i gruppens storlek. En
möjlighet kan vara att renodla den grupp som är intresserad av
en rabatt genom att en avgift på högst 250 kr tas ut. Att det
finns ett utrymme för en affärsmässigt betingad rabatt framgår
bl.a. av att dagens rabatt kraftigt överstiger den subvention
som lämnas.
Innan frågan om ett eventuellt tillskott från staten för att
täcka de extra administrationskostnaderna med ett avgiftsbelagt
kort kan avgöras måste ett avtal föreligga. Jag kan därför
instämma i majoritetens beslut att inte nu medge något bidrag
och att uppmana CSN att använda sig av de möjligheter till
förhandlingar som står till buds. Till skillnad från utskottets
majoritet är jag emellertid beredda att överväga någon form av
bidrag till de administrativa kostnaderna när CSN återkommer med
en redovisning för det avtal som kan tecknas.
Jag vill erinra om att ett avgiftsbelagt rabattkort också
kommer att kunna användas av eleverna vid statens skolor för
vuxna. De kommer således att kunna resa på samma villkor som
andra studenter.
För närvarande har jag inte något yrkande i denna del.
I propositionen framlagda lagförslag
Bilaga 1
Utbildningsutskottets yttrande
1994/95:UbU5y
Bilaga 2
Vissa studiestödsfrågor
Till socialförsäkringsutskottet
Socialförsäkringsutskottet har den 14 februari 1995 berett
utbildningsutskottet tillfälle att i de delar som rör
utbildningsutskottets ansvarsområde avge yttrande över
proposition 1994/95:100, bilaga 9, littera E 1--8 Studiestöd
m.m. jämte motioner.
I det följande behandlar utbildningsutskottet vissa av de
förslag som lagts fram i propositionen och motionerna. Härutöver
behandlas motionerna 1994/95:Ub901 (m) yrkande 25, 1994/95:Ub624
(fp) yrkande 13 och 1994/95:Ub907 (c) yrkande 18 som rör
studiestödsfrågor och som utbildningsutskottet beslutat
överlämna till socialförsäkringsutskottet.
Information till studerande utomlands
I propositionen föreslår regeringen att den informationsinsats
för studerande utomlands som riksdagen anslagit medel för under
budgetåret 1994/95 avbryts och att medel inte beräknas för detta
ändamål budgetåret 1995/96.
I motion 1994/95:Sf522 av Arne Mellqvist m.fl. (s) anför
motionärerna att antalet studerande utomlands har ökat kraftigt
och att det är en fördel om man kan underlätta för dessa att
återvända till Sverige och den svenska arbetsmarknaden.
Erfarenheten visar enligt motionärerna att en bevarad kontakt
med och information om hemlandet är betydelsefull när det gäller
att uppnå detta mål. Försök har också gjorts att skapa en
fungerande studerandeorganisation för denna grupp, och
informationsinsatserna skulle enligt motionärerna kunna bidra
till att en sådan organisation kommer till stånd. Motionärerna
begär ett tillkännagivande med detta innehåll.
I kompletteringspropositionen våren 1994 anförde regeringen
att antalet studerande utomlands har ökat kraftigt under senare
år och att den som väljer att studera utomlands befinner sig i
en utsatt och sårbar situation. En omständighet som bidrar till
detta förhållande är bristen på kontakter med hemlandet. Enligt
regeringens mening fanns det därför anledning att från statens
sida medverka till att de studerande ges en fortlöpande
information om Sverige. Regeringen avsåg därför att ge Centrala
studiestödsnämnden i uppdrag att närmare utreda på vilket sätt
och i vilka former sådan information kan förmedlas. Härvid
skulle i första hand möjligheten att öka spridningen på
marknaden av redan förekommande informationsmaterial prövas, och
det skulle därefter ankomma på regeringen att närmare besluta i
frågan. För detta ändamål tillfördes anslaget till Centrala
studiestödsnämnden för budgetåret 1994/95 6,3 miljoner kronor.
Riksdagen biföll regeringens hemställan (prop. 1993/94:150 bil.
8, 1994/95:SfU7y, FiU20).
Utbildningsutskottet anser att de utlandsstuderandes behov av
information och kontakt med hemlandet är en viktig faktor när
det gäller möjligheten att påverka denna grupp att efter
avslutade studier återvända till Sverige för att arbeta här. Som
motionären framhåller finns det ett starkt intresse att en sådan
information kan komma till stånd, och det vore därför positivt
om arbetet med att finna former för en information som är riktad
till de utlandsstuderande skulle kunna fullföljas. Även om
mycket således talar för en särskild satsning på information
till de utlandsstuderande måste emellertid hänsyn tas till det
rådande statsfinansiella läget och behovet av besparingar inom
alla samhällssektorer. Enligt utbildningsutskottets bedömning är
behovet av besparingar så starkt att planerna på en särskild
informationsinsats för de utlandsstuderande inte kan genomföras
i nuvarande läge. Utskottet har därför inte någon invändning mot
regeringens förslag att medel inte beräknas för detta ändamål
och anser således att motionen bör avstyrkas av
socialförsäkringsutskottet.
Studiestöd till gymnasieelever vid utlandsstudier
I motion 1994/95:Sf521 (s) tar motionärerna upp situationen
för elever under 20 års ålder som genomför studier utomlands.
Under utlandsstudierna har dessa inte rätt till olika
familjepolitiska stöd som bidragsförskott, barnpension m.m. De
har inte heller rätt till studiehjälp. Enligt motionärernas
mening finns det skäl att införa en möjlighet för studerande vid
svensk gymnasieskola att uppbära studiehjälp i form av
studiebidrag för studier utomlands under högst ett år, och de
begär ett tillkännagivande med detta innehåll.
Internationaliseringsutredningen (U 1991:08) har i sitt
betänkande (SOU 1992:93) Svensk skola i världen bl.a.
föreslagit att studiebidrag och ett merkostnadstillägg skall
utgå till svenska ungdomar för högst ett års studier på
gymnasial nivå utomlands.
Utbildningsutskottet anser i likhet med motionärerna att det
är önskvärt att på olika sätt underlätta för ungdomar som vill
samla erfarenheter genom studier utomlands redan på gymnasienivå
och kan instämma i att en möjlighet till ett års studier
utomlands med bibehållet studiebidrag är en välavvägd åtgärd för
att åstadkomma en sådan stimulans. Utskottet har emellertid
också att beakta dagens begränsade statsfinansiella utrymme och
de prioriteringar som därför måste göras när det gäller nya
åtaganden för staten. Enligt utskottets mening finns det inte
ekonomiskt utrymme för denna åtgärd, och utskottet anser därför
att socialförsäkringsutskottet bör avstyrka motionsyrkandet.
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
I propositionen har regeringen föreslagit att resurser anvisas
för 16 000 platser för ett tredje gymnasieår för ungdomar som
genomfört en tvåårig gymnasieutbildning och 1 500 platser för
ett gymnasialt basår i komvux. Vidare föreslås 3 500
högskoleplatser utöver de 4 000 extra platser som beslutats för
våren 1995 och som ligger kvar under hösten 1995. Resurser
föreslås också för 150 platser vid Sveriges
lantbruksuniversitet, 1 500 aspirantplatser, 25 000 platser i
sommaruniversitet samt för 1 500 basårsplatser inom högskolan.
Härtill kommer 1 000 platser under två år inom språkområdet. För
dessa platser beräknas kostnaden för studiehjälp till 97,7
miljoner kronor och för studiemedel till 296,4 miljoner kronor
under perioden juli 1995--juni 1996.
I motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 17 yrkar motionärerna som
en följd av sin inställning när det gäller antalet platser i
högskolan att studiemedel beräknas för ytterligare 9 000
studerande. I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 11 beräknas av
motsvarande skäl studiemedel för 4 500 färre studenter än vad
regeringen föreslår.
Enligt utbildningsutskottets mening bör de av regeringen
framlagda förslagen ligga till grund för beräkningen av medel
för studiehjälp och studiemedel. I proposition 1994/95:139 om
särskilda utbildningssatsningar inom högskolan har regeringen,
efter samråd med universitet och högskolor om deras möjlighet
att erbjuda ytterligare studerande behörighetsgivande basår,
beslutat beräkna resurser för 1 200 i stället för 1 500
studerande. Denna förändring bör beaktas vid beräkningen av
medel för studiestöd. Med denna justering föreslår utskottet
att propositionen tillstyrks och motionsyrkandena avstyrks.
Stipendium vid basår
För att ytterligare stimulera till deltagande i den nya
basårsutbildningen i komvux föreslås i propositionen att ett
särskilt stipendium på 10 000 kronor skall tilldelas de
studerande som fullföljer basåret med godkänt resultat.
Kostnaderna för stipendier beräknas till 15 miljoner kronor
perioden juli 1995--juni 1996.
I flera motioner motsätter sig motionärerna planerna på ett
stipendium i komvux och hemställer att medel inte beräknas för
detta ändamål. Motionärerna ifrågasätter bl.a. om det finns
anledning att premiera just denna typ av förberedande
utbildning. Sådana yrkanden framställs i motionerna
1994/95:Ub901 (m) yrkande 25, 1994/95:Ub906 (m) yrkande 12,
1994/95:Ub907 (c) yrkande 18, 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 13,
1994/95:Sf517 (v) yrkande 3 och 1994/95:Sf513 (kds) yrkande 5.
I motion 1994/95:Sf523 (s) anförs att möjligheten att få
stipendium bör utvidgas så att den också gäller dem som läser in
basåret vid högskola. Att enbart premiera de studerande i komvux
framstår enligt motionären som ofullgånget, när avsikten är att
väcka intresse för utbildningsvägen.
Utbildningsutskottet anser att det är angeläget med en ökning
av andelen naturvetenskapligt/tekniskt utbildade. För detta
ändamål finns inom högskolan möjlighet att genom ett s.k. basår
få behörighet till naturvetenskapliga och tekniska studier.
Erfarenheterna av denna satsning är goda och regeringen har
därför föreslagit att en utvidgning av basårsplatserna
genomförs. De nya platserna förläggs till komvux för att nå en
bättre geografisk spridning, och stipendiet är avsett att
stimulera till intresse för denna utbildningsmöjlighet. Enligt
utskottets mening utgör det föreslagna stipendiet en lämplig
stimulans för denna typ av utbildning.
När det gäller yrkandet om stipendier vid basår i högskola har
regeringen i proposition 1994/95:139 bl.a. föreslagit att
studielån som erhålls vid basår i högskolan skall skrivas av
till hälften sedan den efterföljande högskoleutbildningen
avslutats. Härigenom tillgodoses enligt utskottets mening i allt
väsentligt syftet med detta motionsyrkande.
Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att
socialförsäkringsutskottet tillstyrker regeringens förslag om
ett stipendium vid basår i komvux och avstyrker de aktuella
motionsyrkandena.
Studiemedel efter studiernas omfattning
I motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 10 hemställer motionärerna
om en återgång till de regler som riksdagen fattade beslut om
våren 1994 vad gäller studiemedel, dvs. att studiebidraget
avpassas efter utbildningens längd och att studiestödet till
studerande i komvux anpassas till studiernas omfattning.
Riksdagen har i juni 1994 beslutat om bl.a. följande
förändringar (prop. 1993/94:156, 1994/95:SfU25). Studiebidraget
i studiemedlen fick sammanlagt uppgå till ett belopp som
motsvaras av utbildningens omfattning och längd. Vid en
eventuell försening i studierna kunde i princip endast studielån
beviljas. För studenter vid universitet och högskolor innebar
det att bidraget fr.o.m. andra studiemedelsterminen avpassades
till tidigare studieresultat i form av poäng. Vid deltidsstudier
i komvux på mer än halvtid avpassades studiestödet i förhållande
till studiernas omfattning. Studiebidraget höjdes fr.o.m. den 1
januari 1996 med ca 160 kr per månad. Återbetalningen av
studielån ändrades så att det gavs möjlighet att välja mellan
ett inkomstrelaterat system och ett system med återbetalning i
annuiteter. Rätten till avskrivning vid 65 års ålder
avskaffades.
Riksdagen har under hösten 1994 upphävt vårens beslut (prop.
1994/95:98, 1994/95:SfU9, 1994/95:UbU2y).
Enligt utbildningsutskottets mening ingår det i
Studiestödskommitténs uppdrag att överväga behovet av bl.a. den
typ av förändringar som motionären förordar, och utskottet
föreslår att socialförsäkringsutskottet avstyrker
motionsyrkandet med hänvisning härtill.
Åldersgränserna
I motion 1994/95:Sf533 (s) anför motionären att det ofta är
kvinnor som söker sig till utbildning när de blivit äldre
eftersom barnen då blivit större. För den som fyllt 45 år finns
dock inte möjlighet att få studiemedel såvida det inte finns
särskilda skäl. Regelsystemet för studiemedel måste enligt
motionären utformas så att det stimulerar till utbildning
oberoende av ålder, och i motionen begärs ett tillkännagivande
med detta innehåll.
I motion 1994/95:Sf529 (s) anförs att en möjlighet att söka
studiemedel före 20 års ålder bör övervägas. Annars kan
ungdomar, som i ekonomiskt hänseende inte är knutna till sina
föräldrar, tvingas avstå från studier. Det är enligt
motionärerna viktigt med ett heltäckande system för
studiefinansiering där föräldrabalkens bestämmelser avlöses av
studiehjälp alternativt studiemedel.
De åldersgränser som i dag gäller inom de olika stödsystemen
varierar. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel är 45
år och gränsen för rätt till svux och svuxa är 50 år. Om det
finns särskilda skäl kan dock stöd beviljas till den som är
äldre än 45 resp. 50 år. Den praxis som utvecklats här har i
vissa delar kommit att bli förhållandevis liberal. I
arbetsmarknadsutbildningen finns ingen formell övre gräns. I
Studiestödskommitténs uppdrag ingår att se över åldersgränserna
i de olika stödsystemen och överväga om de är ändamålsenliga.
Även de nedre åldersgränserna varierar mellan stödsystemen och
ingår därför i Studiestödskommitténs uppdrag.
Enligt utbildningsutskottets mening bör Studiestödskommitténs
översyn av åldersgränserna nu avvaktas och utskottet föreslår
därför att även dessa motionsyrkanden avstyrks med hänvisning
till kommitténs arbete. När det gäller yrkandet om studiemedel
före 20 års ålder vill utskottet dock tillägga att finansiering
av gymnasiestudier med lån bör undvikas och att andra lösningar
bör användas i dessa fall.
Studiestöd under sjukdom
I propositionen föreslås att karenstiden för avskrivning av
studielån på grund av sjukdom höjs från 14 till 30 dagar. I
propositionen redovisas i korthet följande bakgrund. Antalet
studerande som fått skuldavskrivning har under de senaste åren
varierat mellan 1 200 och 1 800 per termin, och kalenderåret
1993 avskrevs 9,1 miljoner kronor. Centrala studiestödsnämnden
har genomfört en enkätundersökning bland studerande som fått
reducering för sjukperioder 1989/90. Av resultatet framgår att
cirka 15 % inte hade försenats alls i studierna och att drygt 36
% hade tagit igen eller räknade med att ta igen förseningen. För
28 % innebar sjukdomen att de måste gå om en del av
utbildningen och ca 16 % avbröt studierna. Det var främst
bland dem som varit sjuka i över tre månader som förseningar
eller avbrott inträtt. Merparten av alla som varit sjuka under
mindre tid än en månad hade klarat sig utan studieförsening. En
fjärdedel av alla som fått skuldreducering behövde ta mer lån.
Vidare föreslås i propositionen att avskrivningen av studielån
i särskilt vuxenstudiestöd eller särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa reduceras till 60 % av lånebeloppet. Skälet är att
skuldavskrivning med fullt belopp leder till en överkompensation
i dessa fall.
I motion 1994/95:Sf513 (kds) yrkandena 10 och 12 anför
motionärerna att det är orimligt att förlänga karenstiden, och
de hemställer att förslaget avslås. I motion 1994/95:Sf516 (mp)
yrkandena 4 och 5 anförs att en ökning av karenstiden drabbar de
16--28 % av studenterna som fått reducering och faktiskt måste
gå om eller helt bryta utbildningen. De hemställer att
karenstiden behålls oförändrad och begär ett tillkännagivande om
att problemet i stället bör lösas genom en striktare bedömning
av om merskuld uppkommit. Riksförsäkringsverket bör enligt
motionärerna ges i uppdrag att se över de lokala
försäkringskassornas metodik vid bedömning av studieoförmåga.
Utbildningsutskottet delar regeringens bedömning att åtgärder
bör vidtas för att komma till rätta med de förhållanden som
framgår av Centrala studiestödsnämndens undersökning. Hos
försäkringskassorna utvecklas nu rutiner för registrering och
kontroll av sjukdomsfall med inriktning mot en väsentligt ökad
kvalitet i bedömningen. Läkarutlåtandena skall enligt vad som
redovisas i propositionen i första hand ge upplysningar om
graden av funktionsnedsättning med utgångspunkt i den enskildes
sysselsättning. Särskilda resurser satsas på en betydande
utökning av antalet förtroendeläkare. Mot denna bakgrund finns
det enligt utbildningsutskottets mening inte någon anledning
till ett tillkännagivande om behovet av en striktare bedömning
eller att ge Riksförsäkringsverket i uppdrag att se över
försäkringskassornas metodik.
Problemet med den omotiverade skuldreduceringen bör rimligen
kunna minskas genom en förlängning av karenstiden. Merparten av
dem som varit sjukskrivna under kortare tid än en månad har inte
försenats i studierna eller har inte försenats nämnvärt i
studierna. Enligt utskottets mening bör regeringens förslag
genomföras.
Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att
socialförsäkringsutskottet tillstyrker förslaget om förlängd
karenstid och avstyrker motionsyrkandena.
Utskottet tillstyrker även förslaget om reducerad avskrivning
av lån i svux och svuxa.
Yrkesteknisk utbildning
I propositionen beräknar regeringen bl.a. medel för särskilt
vuxenstudiestöd för studerande vid de yrkestekniska
utbildningarna (YTH-utbildning) fr.o.m. den 1 januari 1995. I
propositionen beräknas medelsbehovet i denna del till 92,7
miljoner kronor under anslaget E 5 Vuxenstudiestöd. Under
anslaget E 4 Studiemedel minskar i stället medelsbehovet med 29
miljoner kronor.
I motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 17 motsätter sig
motionärerna regeringens beslut att återinföra svux vid
YTH-utbildningen och hemställer att medelsberäkningen görs utan
hänsyn till denna åtgärd. Också i motion 1994/95:Sf513 (kds)
yrkande 4 framställs ett sådant yrkande.
I motion 1994/95:Sf509 (s) yrkandena 1, 2 och 4 anför
motionärerna att den yrkestekniska utbildningen kan komma att
spela en viktig roll för att säkra erfarna yrkesarbetares
ställning på arbetsmarknaden under 2000-talet. Enligt
motionärerna är det särskilt angeläget att utbildningen
etableras i län med stora grupper lågt utbildade yrkesarbetare
och omfattande omstruktureringar som t.ex. Örebro län. De
föreslår att antalet platser i yrkesteknisk högskoleutbildning
ökas med totalt 1 000 under budgetåret 1995/96 och att
sammanlagt ytterligare 145 miljoner kronor anslås för
utbildningsplatserna och särskilt vuxenstudiestöd. Åtgärden kan
enligt motionärerna finansieras genom en minskning av anslaget
till det N/T-arvode på 12 000 kr per månad som regeringen
aviserat. Motionärerna begär också ett tillkännagivande om att
möjligheterna till en kraftfull utbyggnad av YTH-utbildningen
bör ses över.
Riksdagen beslutade våren 1994 av besparingsskäl att avskaffa
möjligheten att erhålla svux i YTH-utbildning fr.o.m. den 1
juli 1994 (prop. 1993/94:100, bil. 9, bet. SfU13). Sedan det
visat sig att beslutet ledde till en drastisk minskning av
antalet sökande till dessa utbildningar har regeringen under
hösten 1994 meddelat riksdagen sin avsikt att återinföra
möjligheten till svux i YTH-utbildningarna (prop. 1994/95:98,
bet. SfU9). Regeringen har härefter fattat beslut om att
återinföra denna möjlighet fr.o.m. den 1 januari 1995.
Enligt utbildningsutskottets mening är möjligheten till svux i
de yrkestekniska utbildningarna en viktig förutsättning för att
personer med yrkeserfarenhet skall kunna välja att på detta sätt
fördjupa sina teoretiska kunskaper. Detta framgår också av den
drastiska minskning av antalet sökande som inträffade sedan
möjligheten till svux avskaffats. Enligt utskottets mening är
beslutet att återinföra svux i YTH-utbildning välgrundat, och
utskottet anser att medel för detta ändamål bör beräknas i
enlighet med regeringens förslag.
När det gäller motionärernas förslag om ytterligare 1 000
platser i YTH-utbildning finns det anledning att framhålla att
merutgiften för svux i YTH-utbildning finansieras genom
besparingar inom högskoleområdet och att ytterligare platser
kräver någon form av omfördelning. Motionärerna har här
föreslagit att medel tas från den satsning på 9 000 platser i
naturvetenskaplig och teknisk utbildning på högskolenivå som
regeringen sedermera lagt fram ett preciserat förslag om i
proposition 1994/95:139 om särskilda utbildningssatsningar inom
högskolan. Enligt utskottets mening är det viktigt att denna
satsning genomförs. Den innebär en möjlighet för redan
yrkesverksamma med minst fem års arbetslivserfarenhet att få en
högskoleexamen med teknisk eller naturvetenskaplig inriktning
och utgör en nödvändig satsning för att långsiktigt öka
tillväxtförmågan, särskilt bland de små och medelstora
företagen. Utskottet, som kommer att behandla förslagen i
proposition 139 i annat sammanhang, är inte berett att medverka
till en omfördelning av de medel som regeringen beräknat för
detta ändamål och föreslår därför att socialförsäkringsutskottet
avstyrker motionsyrkandena om ytterligare platser i
YTH-utbildningen.
Utskottet anser inte heller att det finns skäl att i nuvarande
läge begära en översyn som syftar till en kraftig expansion av
YTH-utbildningen och anser därför att även detta yrkande bör
avstyrkas av socialförsäkringsutskottet.
CSN-kortet
Reserabatter hos olika trafikföretag beviljas enligt avtal som
träffas mellan CSN och trafikföretagen. Rabatterna ges till
studerande med statligt studiestöd och studerande vid landets
special- och särskolor, och de studerande erhåller för ändamålet
ett s.k. CSN-kort. Under budgetåret 1994/95 uppgår anslaget för
detta ändamål till 81,2 miljoner kronor.
Riksdagen har under våren 1994 beslutat om ett
tillkännagivande till regeringen beträffande de studerandes
reserabatter. I ärendet förelåg ett motionsförslag om att
möjligheterna borde undersökas att få till stånd ett mer
heltäckande CSN-kort som kunde gälla även för andra verksamheter
i samhället där subventioner av resor av olika slag utges.
Särskilt resebidraget inom AMS utbildningsverksamhet med dess
betydande omfattning borde enligt förslaget vara intressant och
kunna bidra till bättre villkor vid upphandlingen av rabatter.
Socialförsäkringsutskottet anförde att förslaget var väl värt
att pröva och att regeringen skyndsamt borde låta närmare utreda
möjligheterna till ett samordnat system för resesubventioner
inom olika slag av utbildningsverksamhet m.m. Vad utskottet
uttalade gav riksdagen som sin mening regeringen till känna
(bet. 1993/94:SfU13).
I propositionen gör regeringen bedömningen att behovet av
besparingar i statens utgifter medför att statliga bidrag inte
längre bör anvisas till de studerandes reserabatter och föreslår
att medel inte beräknas för detta ändamål. Centrala
studiestödsnämnden bör emellertid enligt vad som anförs vara
oförhindrad att pröva möjligheterna att genom avgiftsbeläggning
av CSN-kortet uppnå likartade förmåner för de studerande.
I flera motioner motsätter sig motionärerna regeringens
förslag.
I motion 1994/95:Sf526 (s) anförs att CSN-kortet bör vara kvar
i avvaktan på den utredning som riksdagen begärt. I motion
1994/95:Sf530 (s) föreslår motionärerna att CSN-kortet skall
bibehållas och finansieras genom en generell reducering av
studiemedlen. Många motionärer tar också upp de problem som kan
uppkomma för vissa högskolor. I motion 1994/95:Sf511 (s)
yrkandena 1 och 2 anförs att Högskolan i Luleå har verksamhet i
Luleå, Piteå, Kiruna och Skellefteå och är av stor betydelse för
länets utveckling. En avveckling av reserabatten kan enligt
motionärerna få negativa konsekvenser för högskolan, som
rekryterar hälften av sina civilingenjörsstudenter från Syd- och
Mellansverige. Den sociala snedrekryteringen är enligt
motionärerna stor i norra Sverige, och regeringen bör därför
noggrant följa utvecklingen, om CSN-kortet skulle tas bort.
Också i motion 1994/95:Sf514 (s) anförs att den sociala
snedrekryteringen till högre studier kommer att öka om
CSN-kortet tas bort. Åtgärden försvårar också rekryteringen till
de mer avlägsna skolorna. Vid Mitthögskolan i Östersund kommer
enligt motionärerna 70 % av studenterna utifrån. Även dessa
motionärer föreslår att CSN-kortet behålls och finansieras med
en omfördelning inom studiemedelssystemet. I motion
1994/95:Sf528 (s) anförs att de rabatterade resorna betyder
mycket för studerande från glesbygd och för studieorter i
glesbygd. Högskolan på Gotland rekryterar 60 % av eleverna från
andra orter. Den av riksdagen beställda utredningen om
samordnade reserabatter bör därför genomföras och ge svar på
frågan om reserabatternas roll för glesbygden. I motion
1994/95:Sf531 (s) anförs att en avveckling av resestödet kommer
att negativt påverka rekryteringen till högskolorna i Norrland.
Umeå universitet rekryterar enligt motionärerna 60 % av sina
studenter från regioner utanför länet, varav ca 30 % kommer från
södra eller mellersta Sverige. Det är enligt dessa motionärer
mycket angeläget att resekostnaderna kan begränsas för
studerande som har långa avstånd mellan bostadsort och
studieort. I motion 1994/95:Sf532 (s) anförs att det är
olyckligt ur många aspekter om CSN-kortet slopas. Den viktigaste
invändningen är dock enligt dessa motionärer att man riskerar
att öka den sociala snedrekryteringen. Flera av de s.k.
prestigeutbildningarna finns endast på få platser i landet,
och många nya högskolor har specialiserat sig på vissa
inriktningar. För dessa är det enligt vad som anförs
betydelsefullt att kunna ha hela Sverige som upptagningsområde.
I motion 1994/95:Ub907 (c) yrkandena 13 och 14 föreslås att
medel beräknas för ändamålet och anförs att CSN-kortet är
viktigt för dem som har långa resor till studieorten och att ett
slopande skulle slå ensidigt mot denna grupp. I värsta fall kan
det enligt motionärerna leda till att trafiken på en del
kollektivtrafiklinjer läggs ner. I motion 1994/95:Sf520 (c)
anförs att Umeå universitet, Högskolan i Luleå samt
Mitthögskolan verkar i en region med mycket stora avstånd, och
delar av regionen kännetecknas av en låg utbildningsnivå. En
avveckling av CSN-resestödet kommer enligt motionärerna att
inverka negativt på rekryteringen till högskolorna i Norrland,
och CSN-kortet bör därför vara kvar. I motion 1994/95:Sf519 (c)
yrkandena 1 och 2 hemställer motionären om avslag på regeringens
förslag och begär ett tillkännagivande om att ett borttagande av
CSN-rabatten drabbar utbildningarna på Gotland med elever från
fastlandet. Särskilt besvärande är det för högskoleutbildningen
på Gotland, och planerna på en självständig högskola på Gotland
skulle enligt motionärerna motverkas, om CSN-rabatten slopas.
I motion 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 29 anförs att CSN-kortet
är en viktig del av studiestödet och att överväganden
beträffande kortet därför bör göras i samband med den pågående
översynen av studiestödet. Ett avskaffande strider också mot
målet om frihet för studenterna att välja högskola och
studieort. CSN-kortet bör därför vara kvar, och regeringen bör
återkomma med förslag om en motsvarande besparing inom
studiestödet. I motion 1994/95:Kr2 (fp) yrkande 3 framställs ett
liknande yrkande.
I motion 1994/95:Sf513 (kds) yrkandena 6, 12 och 13 hemställer
motionären att regeringens förslag avslås. De begär ett
tillkännagivande om att CSN-kortet är ett för staten billigt
sätt att underlätta för studenter som läser utanför hemorten,
vilket ökar tillgängligheten till högre utbildning och motverkar
olika typer av snedrekrytering. Dessutom innebär CSN-rabatten
ett stöd för den allmänna strävan att skapa säkra och
miljövänliga transporter.
I motion 1994/95:Sf518 (v) yrkandena 1 och 2 begär
motionärerna ett tillkännagivande om att någon form av
avgiftsbelagt kort bör kunna införas, och motionärerna föreslår
att 15 miljoner kronor anslås för administrationen av ett sådan
kort.
I motion 1994/95:Sf516 (mp) yrkande 3 anförs att ett slopat
CSN-kort innebär rejält ökade resekostnader för studenterna. Att
avgiftsbelägga kortet är enligt motionärerna inte något
realistiskt alternativ. En slopad rabatt strider också mot
grundtanken om frihet för studenterna att välja lärosäte. Det
viktigaste argumentet på lång sikt är dock enligt motionärerna
den stimulans som rabatten ger att välja det miljövänliga tåget.
De hemställer att medel anslås för CSN-kortet. I motion
1994/95:Ub905 (mp) yrkande 16 framställs ett motsvarande
yrkande. I motion 1994/95:Kr3 (mp) yrkande 1 anförs att det är
märkligt att värnpliktiga får ökade reseförmåner, när rabatten
för studenter helt och hållet dras in. CSN-kortet bör behållas.
Enligt utbildningsutskottet utgör bidraget till de studerandes
rabatter ett värdefullt inslag i det stöd som lämnas vid
studier, och utskottet anser att det i många fall kan underlätta
för studerande att välja en skola på längre avstånd från
hemorten än annars. Som motionärerna framhåller har kortet
härigenom viss betydelse för att underlätta rekryteringen till
de högskolor som ligger utanför storstadsregionerna.
De besparingar som nu genomförs som en följd av det ansträngda
statsfinansiella läget gäller snart sagt alla delar av samhället
och avser även utbildningsområdet och studiestödet. De
satsningar som ändå genomförs finansieras dels genom
besparingar, dels genom överföring av medel som är avsedda för
arbetsmarknadspolitiska insatser. Regeringens förslag
beträffande CSN-kortet representerar en besparing på ca 120
miljoner kronor under budgetåret 1995/96.
Enligt utbildningsutskottets mening är det viktigt att en
besparing av denna storleksordning nu genomförs, och utskottet
delar regeringens bedömning att bidrag till de studerandes
reserabatter inte längre bör anvisas. Med hänsyn till den
betydelse CSN-kortet har för rekryteringen till skolor med ett
stort upptagningsområde är det enligt utskottets mening viktigt
att regeringen noggrant följer utvecklingen för dessa, och
utskottet förutsätter att så sker utan något särskilt
tillkännagivande från riksdagens sida.
Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att
socialförsäkringsutskottet tillstyrker propositionen och
avstyrker motionerna.
Statens skolor för vuxna
I propositionen föreslås också att den reseersättning som
utgår till studerande vid statens skolor för vuxna (SSV) i
Norrköping och Härnösand avskaffas. Enligt vad som anförs i
propositionen visar en utredning som företagits av Centrala
studiestödsnämnden 1989/90 att drygt hälften av de tillfrågade
ansåg att det skulle vara negativt om ersättningen slopades och
att övriga ansåg att detta inte skulle ha någon större
betydelse.
I motion 1994/95:Sf527 (fp) motsätter sig motionärerna
regeringens förslag. Enligt motionärerna visar en enkät vid SSV
i Härnösand i januari 1995 att endast 20 % av eleverna skulle
kunna fullfölja sina program om reseersättningen tas bort.
Eleverna har i genomsnitt 37 mil till skolorten; 26 % har mer än
50 mil. Eleverna gör i genomsnitt 8 resor per läsår.
Resekostnadsersättningen för studerande vid SSV i Härnösand bör
enligt motionärerna bibehållas till dess Studiestödskommittén
avgivit sitt förslag. I motion 1994/95:Sf507 (s) anförs med
samma motivering att ett beslut att slopa reseersättningen bör
föregås av en prövning av konsekvenserna för distansstuderande.
De studerande vid statens skolor för vuxna erhåller
reseersättningen som ett komplement till det studiestöd som de
uppbär. Enligt utbildningsutskottets mening är det rimligt att
det särskilda resebidrag som utgår till denna grupp avskaffas
när rabatterna för övriga studerandes resor nu föreslås bli
slopade. Utskottet förutsätter dock att regeringen följer
utvecklingen och vid behov vidtar åtgärder.
Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att
propositionen tillstyrks även i denna del och att motionerna
avstyrks.
Stockholm den 16 mars 1995
På utbildningsutskottets vägnar
Jan Björkman
I beslutet har deltagit:
Jan Björkman (s),
Beatrice Ask (m),
Bengt Silfverstrand (s),
Berit Löfstedt (s),
Eva Johansson (s),
Rune Rydén (m),
Ingegerd Wärnersson (s),
Andreas Carlgren (c),
Agneta Lundberg (s),
Ulf Melin (m),
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),
Tomas Eneroth (s),
Hans Hjortzberg-Nordlund (m),
Gunnar Goude (mp),
Inger Davidson (kds),
Majléne Westerlund Panke (s) och
Conny Sandholm (fp).
Avvikande meningar
1. Arbetsmarknadspolitiska insatser
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser att den del av utskottets
yttrande som börjar med "Enligt utbildningsutskottets" och
slutar med "motionsyrkandena avstyrks." bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets mening bör anslaget till studiemedel minskas
med 80 miljoner kronor avseende 1 000 platser i språkutbildning
och 3 500 ytterligare högskoleplatser som regeringen lämnat
förslag om.
Utskottet föreslår att socialförsäkringsutskottet med bifall
till motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande 11 och med avslag på
propositionen i denna del och motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande
17 beräknar medel i enlighet med det anförda.
2. Arbetsmarknadspolitiska insatser
Andreas Carlgren (c) anser att den del av utskottets yttrande
som börjar med "Enligt utbildningsutskottets" och slutar med
"motionsyrkandena avstyrks." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör studiemedel beräknas på grundval
av det förslag som läggs fram i motion 1994/95:Ub907 (c).
Även om det är angeläget med en ökning av antalet studerande i
naturvetenskaplig och teknisk högskoleutbildning framstår det
inte som realistiskt att så många nya platser som regeringen
föreslår kommer att kunna tillskapas med bibehållen kvalitet.
Antalet nya platser i naturvetenskaplig och teknisk
högskoleutbildning bör därför begränsas till 3 000. Däremot
finns det enligt utskottets bedömning möjlighet att erbjuda
ytterligare 6 000 platser inom det humanistiska och
samhällsvetenskapliga området. Någon anledning att, som
regeringen föreslår, införa ett särskilt förmånligt studiestöd
för dessa nya platser finns det enligt utskottets mening inte,
och utskottet anser därför att studiemedel bör beräknas för
dessa 9 000 platser.
Utskottet föreslår att socialförsäkringsutskottet med bifall
till motion 1994/95:Ub907 (c) yrkande 17 och med avslag på
propositionen i denna del och motion 1994/95:Ub906 (m) yrkande
11 beräknar medel i enlighet med det anförda.
3. Stipendium vid basår
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf
Melin (m), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Hans
Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm
(fp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med
"Utbildningsutskottet anser" och slutar med "aktuella
motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör de olika basårsutbildningarna så
långt möjligt vara likvärdiga ur ekonomisk synpunkt. Någon
anledning att särskilt premiera studerande som väljer att
genomföra sitt basår i komvux finns det inte, och utskottet
anser därför att förslaget om ett särskilt stipendium på 10 000
kr för dem som genomför sitt basår i komvux bör avslås.
Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att
socialförsäkringsutskottet, med bifall till motionerna
1994/95:Ub901 (m) yrkande 25, 1994/95:Ub906 (m) yrkande 12,
1994/95:Ub907 (c) yrkande 18, 1994/95:Ub624 (fp) yrkande 13,
1994/95:Sf517 (v) yrkande 3 och 1994/95:Sf513 (kds) yrkande 5,
avstyrker propositionen i denna del. Härigenom tillgodoses i
viss utsträckning även motion 1994/95:Sf523 (s).
4. Studiemedel efter studiernas omfattning
Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans
Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser att den del av utskottets
yttrande som börjar med "Enligt utbildningsutskottets" och
slutar med "hänvisning härtill." bort ha följande lydelse:
Enligt utbildningsutskottets mening var de beslut om
studiemedel efter studiernas omfattning m.m. som riksdagen
fattade våren 1994 välmotiverade. En av de förändringar som
beslutades innebar att studiebidraget i studiemedlen maximerades
till ett belopp som bestämdes med hänsyn till utbildningens
längd. Härigenom uppnåddes en viss premiering av de studenter
som genomför sina studier enligt plan, och avsikten var att på
det sättet stimulera till minskad skuldsättning. En annan
förändring gällde studerande i komvux och statlig
vuxenutbildning och innebar att stödet till studenter som inte
bedriver studier på heltid bättre avpassades till studiernas
omfattning under terminen. Eftersom studiestöd endast kan utgå
som helt eller halvt stöd väljer många studerande inom komvux
att fylla ut med kurser som de inte behöver för att komma upp
till fullt studiestöd. Genom att stödet anpassades bättre till
studiernas omfattning kunde detta problem lösas.
De nu redovisade förändringarna bör enligt
utbildningsutskottets bedömning kunna genomföras utan att detta
inverkar negativt på Studiestödskommitténs möjligheter till en
fri och förutsättningslös prövning av den framtida utformningen
av studiestödet, och utbildningsutskottet anser därför att dessa
förslag, som innebär besparingar, bör kunna genomföras i
avvaktan på att kommittén slutför sitt arbete.
Med det anförda föreslår utskottet att motion 1994/95:Ub906
(m) yrkande 10 tillstyrks av socialförsäkringsutskottet.
5. Studiestöd under sjukdom
Inger Davidson (kds) anser att den del av utskottets yttrande
som börjar med "Utbildningsutskottet delar" och slutar med
"avstyrker motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Den undersökning av sjukdomsfall med skuldavskrivning som
regeringen hänvisar till avser förhållandena under 1989/90, och
det kan enligt utskottets mening ifrågasättas om undersökningen
verkligen kan anses rättvisande när det gäller dagens
förhållanden.
Reglerna om skuldavskrivning ger också upphov till andra
problem. Ett sådant är att studenter som genomför sina studier
utan lån inte kan få någon skuldavskrivning. Som en följd härav
har denna grupp ett mycket sämre skydd vid sjukdom.
Hela systemet med skuldavskrivning bör enligt utskottets
mening behandlas av Studiestödskommittén i dess arbete med den
framtida utformningen av studiestödet. I avvaktan på att
kommittén slutför sitt arbete bör bestämmelserna om karenstid
inte ändras, och utskottet anser därför att regeringens förslag
om en förlängning av karenstiden från 14 dagar till 30 dagar bör
avslås.
Med det anförda föreslår utskottet att
socialförsäkringsutskottet, med anledning av motion
1994/95:Sf513 (kds) yrkandena 10 och 12, avslår propositionen i
denna del.
6. Studiestöd under sjukdom
Gunnar Goude (mp) anser att den del av utskottets yttrande som
börjar med "Utbildningsutskottet delar" och slutar med
"avstyrker motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets bedömning medför en förlängning av
karenstiden till 30 dagar att en stor del av dem som i dag är
berättigade till skuldavskrivning på grund av sjukdom kommer att
förlora denna möjlighet. Av den undersökning som Centrala
studiestödsnämnden genomfört framgår att 16--28 % av dem som
fått reducering faktiskt måste gå om eller helt bryta
utbildningen. Karenstiden bör med hänsyn härtill behållas
oförändrad, och problemet i stället lösas genom en striktare
bedömning av om merskuld uppkommit eller ej.
Med det anförda föreslår utskottet att
socialförsäkringsutskottet med bifall till motion 1994/95:Sf516
yrkandena 4 och 5 avstyrker propositionen i denna del och
föreslår riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna
att Riksförsäkringsverket bör få i uppdrag att se över de lokala
försäkringskassornas metodik vid bedömning av studieoförmåga.
7. Yrkesteknisk utbildning
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds)
och Conny Sandholm (fp) anser att den del av utskottets yttrande
som börjar med "Enligt utbildningsutskottets" och slutar med
"regeringens förslag." bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet anser att det bör vara en utgångspunkt
för studiestödet att alla som läser på en viss nivå skall ha
rätt till samma stöd, och undantag från denna regel bör
begränsas till fall där ett särskilt behov föreligger. Som ett
exempel måste det finnas utrymme för att erbjuda vuxna som är i
behov av kompletterande grundskole- eller gymnasieutbildning ett
stöd som gör det möjligt för denna grupp att genomföra sina
studier.
YTH-utbildningen är en högskoleutbildning, och utskottet kan
inte se att det finns något skäl att just denna utbildning nu
skall ges särskilt förmånliga stödmöjligheter. Regeringens
beslut att återinföra svux i denna utbildning bör därför
upphävas, och någon beräkning av medel för detta ändamål bör
därför inte göras.
Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att
socialförsäkringsutskottet med bifall till motionerna
1994/95:Ub624 yrkande 17 och 1994/95:Sf513 yrkande 4 och med
avslag på propositionen inte beräknar medel för svux i
YTH-utbildning.
8. CSN-kortet
Andreas Carlgren (c), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kds)
och Conny Sandholm (fp) anser att den del av utskottets yttrande
som börjar med "Enligt utbildningsutskottet " och slutar med
"avstyrker motionerna." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening utgör CSN-kortet ett mycket viktigt
inslag i studiestödet eftersom det på ett effektivt sätt bidrar
till att studenterna får en större frihet i sitt val av
studieort och utbildning. För vissa studerandegrupper är
CSN-kortet helt avgörande för deras möjlighet att genomgå en
högskoleutbildning.
Rabatten bidrar också till att högskolor med ett
förhållandevis begränsat underlag i sitt närområde får en bättre
möjlighet att specialisera sig och därigenom utöka sitt
upptagningsområde. Många av högskolorna i norra Sverige och
även högskoleutbildningen på Gotland har en stor andel studenter
med lång resväg, bl.a. som en följd av att man sökt specialisera
sig på en viss utbildning.
CSN-kortet utgör också ett värdefullt inslag i den meningen
att de rabatter som faktiskt kommer till stånd har ett
sammanlagt värde som överstiger statens kostnad för bidraget.
Härtill kommer att rabatterna innebär en stimulans till de
studerande att använda sig av kollektiva transporter.
Med hänsyn till att CSN-kortet har stor betydelse för
möjligheterna att på ett effektivt sätt genomföra en viktig del
av de utbildningspolitiska målen anser utskottet att det är
olämpligt att nu slopa kortet, och utskottet föreslår därför att
socialförsäkringsutskottet avstyrker regeringens förslag i denna
del. Härigenom tillgodoses i allt väsentligt de aktuella
motionsyrkandena.
9. CSN-kortet
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser att den del av
utskottets yttrande som börjar med "Enligt utbildningsutskottet"
och slutar med "avstyrker motionerna." bort ha följande lydelse:
Enligt utbildningsutskottets mening är det oundvikligt med
besparingar om det skall vara möjligt att sanera statens
finanser. Samtidigt är det viktigt att högre utbildning
stimuleras så att vi med hjälp av kunskap och kompetens kan
åstadkomma en långsiktig tillväxt som kan ge sysselsättning och
utgöra en fast grund för välfärdsstatens åtaganden.
För många ungdomar är det omöjligt att studera på hemorten. En
studeranderabatt gör att ungdomar uppmuntras att röra på sig och
senare också att ta jobb på andra orter än hemorten. Billiga
resor under studietiden tangerar alltså en av den svenska
arbetsmarknadspolitikens kännetecken, nämligen att åstadkomma
geografisk rörlighet. Det finns också ett betydande intresse av
att ungdomar tidigt lär sig kollektivresandets, inte minst
miljömässiga, fördelar.
Enligt utskottets mening har CSN-kortet mindre betydelse för
ungdomar i gymnasieåldern bl.a. därför att de redan har en rätt
till rabatt hos SJ. Denna grupp studerande är också mindre
beroende av långväga resor för att kunna genomföra sina studier.
Gymnasieungdomar bör följaktligen inte utgöra något problem i
dessa sammanhang.
För den återstående gruppen studerande bedömer utskottet att
det bör vara möjligt att ersätta det nuvarande CSN-kortet med
någon form av avgiftsbelagt kort. Ett sådant kort skulle ha den
fördelen att det huvudsakligen används av dem som mera
regelmässigt behöver det, och det bör kunna bli förmånligare att
använda detta kort än att betala fullpris. Härigenom uppnås ett
större mått av rättvisa mellan olika studerandegrupper.
Administrationen av ett avgiftsbelagt kort blir något dyrare,
och den merkostnaden bör staten enligt utskottets mening bidra
med.
Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att
socialförsäkringsutskottet med anledning av propositionen och
övriga motionsyrkanden tillstyrker förslaget i motion
1994/95:Sf518 (v) yrkandena 1 och 2 om ett avgiftsbelagt
CSN-kort.
10. Statens skolor för vuxna
Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Ulf
Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson (kds)
och Conny Sandholm (fp) anser att den del av utskottets yttrande
som börjar med "De studerande" och slutar med "motionerna
avstyrks." bort ha följande lydelse:
Enligt en enkät som genomförts vid Statens skola för vuxna i
Härnösand i januari 1995 kommer endast ca 20 % av eleverna att
kunna fullfölja sina program om regeringens förslag om ta bort
reseersättningen till denna grupp genomförs. Det framgår att
eleverna i genomsnitt gör åtta resor per läsår och att de i
genomsnitt bor 37 mil från skolorten. 26 % av eleverna bor mer
än 50 mil från skolan.
Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att
låta behovet av besparingar på detta sätt slå hårt mot en mindre
grupp studerande, och utskottet anser därför att
resekostnadsersättningen till studerande vid statens skolor för
vuxna bör bibehållas i avvaktan på att den översyn som genomförs
av Studiestödskommittén slutförs.
Utskottet föreslår att socialförsäkringsutskottet med bifall
till motionerna 1994/95:Sf527 (fp) och 1994/95:Sf507 (s)
avstyrker regeringens förslag i denna del.
Särskilda yttranden
1. Studiemedel efter studiernas omfattning
Andreas Carlgren (c), Inger Davidson (kds) och Conny Sandholm
(fp) anför:
När regeringen under hösten 1994 rev upp de beslut om
studiemedel efter studiernas omfattning som vi medverkat till
under våren 1994 motsatte vi oss detta. Dessa beslut var
välmotiverade och syftade dels till att komma till rätta med en
del problem inom komvux, där det visat sig att studenterna på
grund av de stelbenta reglerna för studiestöd tog kurser som
de inte behövde, dels till att skapa en stimulans för de
högskolestuderande att genomföra sina studier enligt plan och på
det sättet hålla nere sina studieskulder. Genom dessa förslag
tillskapades också ett utrymme för en höjning av
studiemedelsbeloppet.
Vi har inte ändrat ståndpunkt när det gäller dessa förslag,
men anser att det skulle kunna få negativa effekter om förslagen
på nytt skulle antas av riksdagen. En sådan ryckighet i
beslutsfattandet är vi inte beredda att medverka till, och vi
anser därför att Studiestödsutredningens överväganden i dessa
frågor nu bör avvaktas.
Av dessa skäl har vi valt att inte tillstyrka förslaget i
motion 1994/95:Ub906 yrkande 10 om att delar av de förändringar
som regeringen nyligen rivit upp på nytt skall genomföras.
2. Statens skolor för vuxna
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:
En förutsättning för att Vänsterpartiet skall kunna medverka
till att reseersättningen behålls för de studerande vid statens
skolor för vuxna är att den besparing som regeringen föreslagit
i denna del kan genomföras på något annat sätt. Då vi inte har
kunnat finna någon alternativ besparingsmöjlighet är vi inte nu
beredda att stödja yrkandena om att reseersättningen skall
bibehållas.
Vänsterpartiets förslag om ett avgiftsbelagt CSN-kort omfattar
också studerande vid statens skolor för vuxna.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 2
Utskottet 9
Översyn av studiestödssystemet 9
E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m. 11
E 2. Centrala studiestödsnämndens
återbetalningsverksamhet 12
E 3. Studiehjälp m.m. 12
E 4. Studiemedel m.m. 16
E 5. Vuxenstudiestöd m.m. 19
E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m. 24
E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål 24
E 8. Särskilt vuxenstudiestöd till studerande vid vissa
lärarutbildningar 29
Hemställan 30
Reservationer 34
1. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1) 34
2. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1) 36
3. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1) 37
4. En reformering av studiestödssystemet (mom. 1) 38
5. Studenternas försäkringsskydd vid arbetsskada (mom.
3) 40
6. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43) 40
7. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43) 41
8. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43) 42
9. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43) 42
10. Studiebidragets belopp (mom. 7 och 43) 43
11. Extra tillägg (mom. 9 och 43) 44
12. Stipendium i komvux (mom. 12) 44
13. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 15) 45
14. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 15) 45
15. Anslag till Studiehjälp m.m. (mom. 15) 45
16. Karenstid vid avskrivning av studielån på grund av
sjukdom (mom. 19 och 43) 46
17. Karenstid vid avskrivning av studielån på grund av
sjukdom (mom. 19 och 43) 46
18. En avpassning av studiemedlen till utbildningens längd
(mom. 22) 47
19. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 23) 48
20. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 23) 48
21. Anslag till Studiemedel m.m. (mom. 23) 49
22. Kollektiva ansökningar (mom. 25 och 43) 50
23. Resurser för korttidsstudiestöd och internatbidrag
(mom. 26) 50
24. Ersättningsnivån i svux och svuxa (mom. 28 och
43) 51
25. Barntillägg (mom. 30 och 43) 51
26. Särskilt vuxenstudiestöd i YTH-utbildning (mom.
32) 52
27. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34) 53
28. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34) 53
29. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34) 53
30. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34) 53
31. Anslag till Vuxenstudiestöd m.m. (mom. 34) 54
32. Svenska för invandrare (mom. 35 och 36) 54
33. CSN-kortet (mom. 38) 54
34. Reseersättning vid statens skolor för vuxna (mom. 39
och 43) 55
35. Anslag till Bidrag till vissa studiesociala ändamål
(mom. 40) 56
36. Anslag till Bidrag till vissa studiesociala ändamål
(mom. 40) 56
Särskilda yttranden 57
1. Information till studerande utomlands (mom. 4) 57
2. Barntillägg (mom. 30 (>)) 57
3. CSN-kortet m.m. (mom. 38 och 39) 57
Bilaga 1 Propositionens lagförslag 59
Bilaga 2 Utbildningsutskottets yttrande 69