I detta betänkande behandlas
dels proposition 1994/95:35 om Sveriges anslutning till
Världshandelsorganisationen m.m.,
dels två motioner som har väckts med anledning av
propositionen.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner avtalet om
upprättande av Världshandelsorganisationen (World Trade
Organization, WTO), de därtill knutna handelsavtalen samt
slutakten innefattande resultaten av Uruguayrundan, dvs. de
internationella handelsförhandlingarna inom ramen för GATT.
Förhandlingsuppgörelsen innebär att det multilaterala
regelverket utvidgas till att omfatta nya områden såsom
tjänstehandel, immaterialrätt och investeringsfrågor. Vidare
skärps GATT-reglerna bl.a. när det gäller jordbruk och teko samt
i fråga om insyn, övervakning och tvistlösning. Avtalen innebär
betydande tullsänkningar -- för i-ländernas del med i genomsnitt
38 %. Enligt beräkningar av GATT-sekretariatet kan
välfärdsvinsterna av WTO-avtalet komma att uppgå till närmare
500 miljarder US-dollar per år i början av 2000-talet.
Förhandlingsresultatet bedöms för Sveriges del som mycket
tillfredsställande.
I de två motioner (v; mp) som väckts med anledning av
propositionen behandlas frågor om hur Sverige i fortsättningen
bör agera inom handelspolitiken. Utskottet konstaterar att
Sverige som medlem i EU kommer att företrädas av EU-kommissionen
i handelspolitiska sammanhang. I motionerna betonas främst
frihandels-, miljö- och u-landsaspekter. Utskottet avstyrker
enhälligt motionerna med hänvisning till att de önskemål som
framförs i dessa i huvudsak får anses vara tillgodosedda,
eftersom de ligger i linje med den handelspolitik som regeringen
förklarat att den avser att driva. Utskottet hänvisar också till
WTO-avtalets regler om skydd för frihandeln, till att avtalet i
stor utsträckning har anpassats till u-ländernas intressen samt
till att målsättningen om en hållbar utveckling markerats i
ingressen till avtalet.
Propositionen
I proposition 1994/95:35 föreslås att riksdagen
1. godkänner avtalet om upprättande av
Världshandelsorganisationen med de till detta avtal i bilaga
1 A fogade multilaterala varuhandelsavtalen, det i bilaga 1 B
fogade Allmänna tjänstehandelsavtalet, det i bilaga 1 C fogade
avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, det i
bilaga 2 fogade avtalet om regler och förfaranden för
tvistlösning samt det i bilaga 3 fogade avtalet om
handelspolitisk granskning, jämte slutakten innefattande
resultaten av Uruguayrundan,
2. godkänner avtalet om offentlig upphandling, det
internationella mejerivaruavtalet och det internationella
nötköttsavtalet i bilaga 4 till avtalet om upprättande av
Världshandelsorganisationen.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av propositionen är
följande:
1994/95:N3 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att tillvarata u-ländernas intressen vid översynen av
TRIMs-avtalet,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om aktiv svensk medverkan för att förhindra uppkomsten
av handelsblock och förebygga handelskrig,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om svenskt agerande i såväl WTO som EU för att få
sambandet mellan ökad handel och ökade miljöstörningar på grund
av trafik kartlagt,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tekniskt och finansiellt samarbete för att genomföra
TRIPs-avtalet i u-länderna,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige såväl inom WTO som inom EU skall verka
för att WTO-avtalen genomförs på ett sätt som är ekologiskt
ansvarsfullt och befordrar u-ländernas långsiktiga utveckling.
1994/95:N4 av Eva Goës och Ronny Korsberg (båda mp) vari yrkas
att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det i den speciella miljökommittén skall finnas
representanter från miljöorganisationerna,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om djurskyddet.
Utskottet
Upprättande av Världshandelsorganisationen, m.m.
De multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för
Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), den s.k.
Uruguayrundan, inleddes år 1986 och avslutades först i december
1993, varefter de överenskomna avtalen undertecknades i april
1994. I GATT-samarbetet deltar 124 länder som s.k.
avtalsslutande parter, och därutöver tillämpas GATT-avtalet av
ett trettiotal länder. Dessa länder svarar tillsammans för ca
90 % av världshandeln. Förhandlingarna i Uruguayrundan hade tre
övergripande mål, nämligen att vidareutveckla liberaliseringen
av världshandeln, att förstärka GATT:s regelverk och utvidga det
till nya områden samt att stärka GATT:s roll i utformningen av
internationell ekonomisk politik.
Förhandlingarna resulterade i ett avtal om upprättande av
Världshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO).
Övriga avtal som träffades under förhandlingarna ingår som
bilagor till WTO-avtalet. Bland dessa bilagor kan nämnas det
reviderade GATT-avtalet (som betecknas GATT 1994) samt avtal om
jordbruk, teko, tekniska handelshinder, handelsrelaterade
investeringsåtgärder (TRIMs), ursprungsregler, skyddsåtgärder,
tjänster (GATS) och immaterialrätter (TRIPs). Dessa avtal utgör
en odelbar helhet. Godkännande av WTO-avtalet innebär samtidigt
ett godkännande av samtliga andra avtal.
Härutöver träffades s.k. plurilaterala avtal, som inte är
automatiskt bindande för medlemmarna i WTO. Dessa avtal gäller
offentlig upphandling, mejerivaror och nötkött.
Avsikten är att det samlade regelverket, med några undantag,
skall träda i kraft den 1 januari 1995.
I proposition 1994/95:35 framhålls att förhandlingsresultatet
ur svensk synvinkel sammantaget måste anses som mycket
tillfredsställande. OECD (organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling) och Världsbanken har uppskattat
välfärdsvinsterna av avtalen till 200--265 miljarder US-dollar
årligen i ökad global BNP i början av 2000-talet. Enligt senare
beräkningar av GATT-sekretariatet kan välfärdsvinsterna komma
att uppgå till närmare 500 miljarder US-dollar.
Beträffande tullsänkningar som ett resultat av förhandlingarna
nämns i propositionen att i-länderna sänker tullarna med i
genomsnitt 38 %. För svensk del är sänkningen 33 % till den
genomsnittliga tullnivån 3,1 %. För EU-länderna blir motsvarande
tullnivå 3,6 %. Uppgörelserna innebär att en betydande andel av
den svenska exporten till viktiga marknader blir helt befriad
från tullar. Tullsänkningarna skall genomföras i fem lika stora
steg med början den dag då WTO-avtalet träder i kraft. Enligt
huvudregeln skall sluttullarna börja tillämpas fyra år efter
ikraftträdandet. Genom inträdet i EU blir Sverige bundet av EU:s
tullregim och de sänkningar som EU åtagit sig i förhandlingarna.
Viktiga förhandlingsframgångar anses vara att det
multilaterala regelverket utvidgas till att också omfatta nya
frågor som tjänstehandel, immaterialrätt och investeringsfrågor.
GATT-bestämmelserna har i övrigt setts över och skärps t.ex. när
det gäller jordbruk och teko samt i fråga om insyn, övervakning,
och tvistlösning.
Världshandelsorganisationen, som upprättas genom avtalet,
bildar den institutionella ramen för det nya och sammanhållna
handelsregelverket och får till uppgift att underlätta
genomförandet och tillämpningen av avtalet samt främja dess
målsättningar. WTO blir också forum för framtida
handelsförhandlingar.
Förhandlingsresultatet innebär, som redan nämnts, att viktiga
marknadsöppningar skapas för svensk industri. Samtidigt medför
avtalet att svenska konsumenter kommer att gynnas genom lägre
priser på importerade varor. Avtalet är också ett betydelsefullt
steg för att hålla tillbaka protektionistiska krafter. Med
hänsyn till de stora fördelar som står att vinna vid ett
genomförande av förhandlingsresultaten föreslår regeringen att
riksdagen skall godkänna WTO-avtalet med tillhörande avtal på
olika områden.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att
WTO-avtalet är ett viktigt led i en fortgående liberalisering av
världshandeln och ger förutsättningar för betydande
välfärdsvinster. Förhandlingsresultatet är till fördel för
näringsliv och konsumenter i Sverige. Utskottet vill också
understryka det positiva i att frihandelsträvandena genom
WTO-avtalet kunnat få genomslag på nya områden, såsom tjänster,
immaterialrätt och investeringsfrågor samt på områden som
jordbruk och teko, som traditionellt varit föremål för
omfattande handelshinder. Det fastare regelverket och den nya
organisationen ökar möjligheterna att kontrollera efterlevnaden
av avtalet och att tillförsäkra länderna att handeln sker på
rättvisa och lika villkor. Detta är till fördel särskilt för de
mindre länderna.
Mot bakgrund av vad som nu anförts tillstyrker utskottet
regeringens förslag om ett godkännande av avtalet om upprättande
av Världshandelsorganisationen och de till detta fogade
multilaterala handelsavtalen, de plurilaterala avtalen samt
slutakten innefattande resultaten av Uruguayrundan.
Sveriges agerande i Världshandelsorganisationen
Inledning
I de två motioner som väckts med anledning av propositionen
ifrågasätts inte WTO-avtalet som sådant. Motionärerna riktar i
stället in sig dels på hur Sverige skall agera när det gäller
hur WTO-avtalet skall genomföras och följas upp, dels på vilka
områden Sverige skall prioritera inom handelspolitiken. I
motionerna lyfts särskilt miljöaspekterna och hänsynstagandet
till u-länderna fram.
De frågor som regleras genom WTO-avtalet och de därtill knutna
avtalen ligger till övervägande del inom EU:s gemensamma
handelspolitik. EU:s medlemsländer företräds i handelspolitiska
sammanhang av kommissionen. Sverige får således driva sin linje
i dessa frågor i första hand inom EU, när denna organisation
skall formulera sin handelspolitik. Vad som i det följande sägs
om Sveriges agerande i handelspolitiken avser därför närmast
agerandet inom EU.
Frihandel
I motion 1994/95:N3 (v) anförs att WTO-avtalet kan bli ett
verksamt medel för att bemöta protektionistiska åtgärder av
olika slag som Förenta staterna och EG brukat tillämpa. De rika
länderna ger emellertid olika signaler i handelspolitiken, anser
motionärerna; de starka länderna omger sig med skydd samtidigt
som de kräver att de svaga skall avskaffa sina. Det bör vara
Sveriges uppgift att stödja de fattiga länderna mot
världshandelns giganter, sägs det i motionen. Sverige måste i de
fortsatta handelsförhandlingarna inom WTO delta aktivt för att
övervaka efterlevnaden av avtalet och för att uppkomsten av
handelsblock och handelskrig skall undvikas, betonar
motionärerna och föreslår ett uttalande av riksdagen i saken.
Enligt artikel XXIV i det nuvarande GATT-avtalet får
medlemsländerna sluta regionala avtal som medger förmånligare
villkor för deltagarna. Detta innebär ett avsteg från den s.k.
mest-gynnad-nation-principen. GATT-medlemmar som inte är parter
i en tullunion får enligt avtalet inte genom unionen påföras
högre tullar än vad som gällde före unionens bildande. Under
vissa förutsättningar har tredje-land möjlighet att begära
kompensation om bildandet av en tullunion innebär höjda tullar.
Genom GATT 1994 klargörs och förstärks de kriterier och
förfaranden som används för granskning och översyn av
tullunioner och frihandelsområden.
I propositionen sägs att regeringens avsikt är att Sverige
skall fortsätta att aktivt driva frihandelsintressena inom WTO.
I sin regeringsförklaring (prot. 1994/95:6) i oktober 1994
anförde den nytillträdande regeringen bl.a. att EU bör vara
öppen mot omvärlden och främja frihandel. Statsminister Ingvar
Carlsson har vidare markerat att han ser ett stort behov av att
Sverige driver på utvecklingen inom EU för att åstadkomma mindre
protektionism och friare världshandel (prot. 1994/95:28).
Utskottet har nyligen i ett yttrande (1994/95:NU1y) över
proposition 1994/95:19 om Sveriges medlemskap i Europeiska
unionen framhållit att det är angeläget att Sverige som medlem i
EU med kraft fortsätter att driva sin traditionellt
frihandelsvänliga linje. Denna innefattar, anförde utskottet,
även att en miljömässigt hållbar utveckling skall eftersträvas
och att sociala aspekter skall beaktas.
Utskottet vill till en början understryka att det under
hela efterkrigstiden har skett en gradvis liberalisering av
världshandeln, vilket främjat den ekonomiska utvecklingen.
Internationellt samarbete inom ramen för bl.a. GATT, OECD, EG
och EFTA har här varit avgörande. Sverige har spelat en aktiv
roll i dessa sammanhang, och det har därvid varit en styrka att
det under lång tid rått en bred politisk enighet i landet om
vikten av ökad frihandel. Med anledning av Sveriges förestående
inträde i EU finns det skäl att erinra om att strävan efter ökad
frihandel är en av de grundläggande principerna inom EG. I
artikel 110 i Romfördraget uttrycks sålunda medlemsstaternas
ambitioner att bidra till en utveckling av världshandeln, till
en gradvis avveckling av restriktionerna i den internationella
handeln samt till en sänkning av tullmurarna.
Utskottet vill härutöver betona att tillkomsten av WTO i sig
är en viktig åtgärd för att motverka tendenser till
handelsblock. Med hänsyn till de uttalanden som regeringen gjort
anser utskottet att det klart framgått att Sverige som EU-medlem
aktivt kommer att driva frihandelsintressena med sikte på att
dessa även skall bli EU:s linje inom WTO. Motion 1994/95:N3 (v)
är därför tillgodosedd i denna del och avstyrks av utskottet.
U-landsaspekter
I nyssnämnda motion anförs vidare att Sverige inom WTO och EU
måste verka för att WTO-avtalen genomförs på ett sätt som
befordrar u-ländernas långsiktiga utveckling. Motionärerna
befarar att det s.k. TRIMs-avtalet (avtalet om handelsrelaterade
investeringsåtgärder) kan bli ett hinder för u-länder att bygga
upp industrier. Även om de fått längre övergångstider än
i-länderna, måste deras intressen bevakas vid den översyn som
skall göras om fem år, sägs det i motionen. Där erinras också om
att det i TRIPs-avtalet (avtalet om handelsrelaterade aspekter
av immaterialrättigheter) finns löften om tekniskt och
finansiellt samarbete för att avtalets bestämmelser skall kunna
genomföras i u-länder. Sverige måste driva på för att detta
skall infrias, anser motionärerna.
I propositionen redovisas hur u-ländernas intressen behandlats
i Uruguayrundan. Det framgår att olika åtgärder vidtagits för
att underlätta u-ländernas anpassning till WTO:s regelverk,
t.ex. genom längre övergångsperioder och infasningsmöjligheter.
Det har också ställts mindre långtgående krav på medgivanden
från u-ländernas sida i förhandlingarna om marknadstillträde när
det gäller jordbruks- och industrivaror. Tullarna sänks för
huvuddelen av i-ländernas import från u-länderna, men det
noteras i propositionen att i-ländernas genomsnittliga tullar
ändå kommer att vara något högre för import från u-länderna än
från i-länderna. Enligt vad som sägs i propositionen är
u-landsreaktionerna på slutresultatet av förhandlingarna
övervägande positiva. Kritik har dock riktats mot bl.a. att
tekorestriktionerna avvecklas för långsamt. De fattigaste
u-länderna som är nettoimportörer av livsmedel riskerar vidare
att drabbas av höjda priser. Detta har erkänts i ett
ministerbeslut, där det anvisas åtgärder för att begränsa
effekterna, t.ex. genom livsmedelsbistånd.
I WTO-avtalets artikel XI sägs att de minst utvecklade
länderna endast skall avkrävas åtaganden och medgivanden i den
utsträckning detta är förenligt med deras egen utveckling och
deras finansiella och handelsmässiga behov samt förenligt med
deras administrativa och institutionella förmåga.
TRIMs-avtalet gäller, som nämnts, handelsrelaterade
investeringsåtgärder. Med detta avses krav som ett land ställer
på ett utländskt företag i samband med investeringar. Som
exempel kan nämnas krav på att produkterna skall ha ett visst
lokalt innehåll, att exporten skall vara av viss omfattning
eller att teknologisk kunskap skall överföras till landet.
Vidare kan det vara fråga om begränsningar av importerade
insatsvaror. I avtalet slås fast att ingen åtgärd får vidtas som
står i strid med WTO-avtalets artiklar om icke-diskriminering
eller förbud mot kvantitativa restriktioner. Alla villkor som
strider mot avtalet skall anmälas till WTO och avvecklas på två
år för i-länder, på fem år för u-länder och på sju år för de
minst utvecklade länderna. U-länderna ges möjlighet att
tillfälligt avvika från förbudet, och övergångstiden kan
förlängas för dessa länder om det föreligger särskilt svåra
omständigheter. Avtalet skall ses över inom fem år.
TRIPs-avtalet gäller, som tidigare redovisats,
handelsrelaterade aspekter av immaterialrättigheter. Avtalet
syftar till att ge ett effektivt skydd åt
immaterialrättigheterna och att motverka den omfattande handeln
med förfalskade varor. Åtskilliga u-länder inlemmas för första
gången i en övergripande och sanktionerad internationell
immaterialrättslig skyddsordning. TRIPs-avtalet är på flera sätt
utformat så att u-ländernas speciella intressen skall beaktas.
För dessa länder gäller en allmän övergångstid på fem år. För
vissa produktpatent erhåller u-länderna ytterligare fem års
övergångsperiod. Avtalet innehåller också bestämmelser om
tekniskt och finansiellt samarbete mellan i- och u-länder, bl.a.
i samband med genomförandet av avtalet i u-länderna.
I den tidigare nämnda regeringsförklaringen underströks bl.a.
att det inte råder någon motsättning mellan en aktiv
Europapolitik och ett starkt engagemang för de fattiga folken
och för ett internationellt ansvarstagande. Det betonades vidare
att EU bör vara öppet mot omvärlden och vidga sitt ekonomiska
samarbete med bl.a. u-länderna.
Statsrådet Mats Hellström besvarade i oktober 1994 en
interpellation av Marie Wilén (c) om handelspolitiken vid ett
EU-medlemskap (prot. 1994/95:16). Statsrådet berörde därvid
bl.a. handelspolitiken i förhållande till u-länderna och
framhöll att det är Sveriges strävan att de preferenssystem som
EU har för u-länder utformas på ett sådant sätt att de innebär
största möjliga marknadstillträde för dessa länder. Han nämnde
vidare att han skulle återkomma med konkreta förslag på hur man
inom ramen för GATT/WTO kan bidra till att frigöra handeln med
produkter som är av speciellt intresse för u-länderna.
Av den nu lämnade redovisningen av WTO-avtalet och de därtill
anknutna avtalen framgår, menar utskottet, att u-ländernas
intressen i flera betydelsefulla hänseenden påverkat avtalens
innehåll. U-länderna har i flera fall getts särskilda
övergångstider och undantagsregler och det förutsätts att
i-länderna skall samarbeta med u-länderna för att underlätta
deras anpassning till avtalen.
Utskottet ser mycket positivt på att det bl.a. genom de nämnda
anpassningsåtgärderna varit möjligt att få en bred anslutning
från u-ländernas sida till WTO-avtalet. Vid en bedömning av
förhandlingsresultatet för u-ländernas sida skall också beaktas
att jordbruks- och tekovaror, som är av särskilt intresse för
u-länderna, för första gången inkluderats i det internationella
handelsregelverket. Utskottet vill också framhålla att avtalen
om investeringsåtgärder och immaterialrättsligt skydd torde
kunna underlätta för u-länderna att attrahera utländska
investeringar.
Av de uttalanden från regeringens sida som refererats framstår
det, enligt utskottets uppfattning, som otvetydigt att Sverige
kommer att verka för att berättigade u-landsintressen
tillvaratas såväl inom EU som inom WTO. Detta torde gälla vid
genomförandet av WTO-avtalet som helhet inkl. TRIPs-avtalet och
även vid den förestående översynen av TRIMs-avtalet. Detta
ligger väl i linje med vad som anförs i motion 1994/95:N3 (v).
Utskottet anser därför att några uttalanden från riksdagens sida
som efterlyses i den nämnda motionen inte är erforderliga.
Motionen avstyrks därför i här aktuella delar.
Handel och miljö
I motion 1994/95:N3 (v) framhålls också att Sverige inom såväl
WTO som EU bör verka för att WTO-avtalen genomförs på ett sätt
som är ekologiskt ansvarsfullt. Det nämns vidare att en kommitté
har upprättats inom WTO för förhandlingar om handel och miljö.
Sverige bör, enligt motionärerna, i WTO och EU driva kravet på
att sambandet mellan ökad handel och miljöstörningar på grund av
trafik skall kartläggas. I motionen påtalas att
långtradartrafiken, sjöfarten och flyget orsakar betydande
miljöstörningar.
Även i motion 1994/95:N4 (mp) tas miljöfrågorna upp.
Motionärerna anser att representanter för miljöorganisationerna
bör få ingå i den speciella miljökommitté som bildats inom WTO.
I motionen sägs vidare att arbetsprogrammet för miljökommittén
även bör omfatta frågor om djurskyddsaspekter vid handel, t.ex.
transporter och fångst av levande djur. Motionärerna hänvisar
till ett uttalande i proposition 1987/88:93 som låg till grund
för beslutet om införande av djurskyddslagen (1988:534). I
nämnda proposition sades att frågan om import av varor som har
framställts med produktionsmetoder som är förbjudna här i landet
får tas upp vid internationella förhandlingar. Det är enligt
motionärerna viktigt att detta fullföljs inom GATT/WTO.
Av den nu aktuella propositionen framgår att miljöfrågorna
inte var med som något särskilt förhandlingsområde i
Uruguayrundan, men förhandlingsresultatet visar ändå på flera
områden att hänsyn tagits till miljöaspekter. Sverige har varit
ett av de länder som aktivt verkat för att få till stånd en
seriös diskussion om handel och miljö. I ingressen till avtalet
sägs att medlemmarna skall medge ett optimalt utnyttjande av
världens resurser i enlighet med målsättningen om en hållbar
utveckling i syfte att skydda och bevara miljön. Enligt avtalen
om tekniska handelshinder och om sanitära och fytosanitära
åtgärder har medlemmarna rätt att vidta åtgärder för att skydda
bl.a. miljön samt djurs och växters liv och hälsa. Motsvarande
rätt kvarstår i WTO-avtalet. Överenskommelsen om jordbruksstödet
är utformad så att omläggning till extensiv och miljövänlig
odling uppmuntras.
Enligt regeringen finns det ett stort behov av att se över
relationen mellan handelsregler och miljöregler, så att dessa
kan samverka i strävan att uppnå en hållbar utveckling. Från
svensk sida eftersträvas, enligt vad som framhålls i
propositionen, klarare regler beträffande åtgärder för att
skydda den globala miljön. Det sägs vidare att det är viktigt
att det i GATT/WTO bereds utrymme för åtgärder som
överenskommits inom ramen för internationella miljökonventioner.
WTO:s miljökommitté skall gå igenom handelsregelverket med
avseende på miljöeffekter. Enligt vad utskottet har erfarit
ligger emellertid frågan om miljöeffekter av ökad handel och
trafik utanför kompetensområdet för GATT/WTO. Vidare gäller att
det inom FN kommer att göras en utvärdering av Uruguayrundans
effekter för miljön.
Frågan om olika intresseorganisationers deltagande i
miljökommittén har enligt uppgift varit föremål för omfattande
diskussioner. Samtliga medlemsländer utom Förenta staterna har
motsatt sig ett sådant deltagande. Mot representation för
miljöorganisationer har bl.a. anförts att det är problem att
särbehandla en typ av organisation i förhållande till andra
intresseorganisationer, såsom företrädare för jordbruks-,
industri- och konsumentintressena. Ett annat problem är att
GATT/WTO är en organisation där medlemmarna har förpliktelser
och åtaganden gentemot varandra. Denna balans skulle riskera att
rubbas om intresseorganisationer som inte har motsvarande
skyldigheter skulle delta i processen.
I handelspolitiska sammanhang betraktas frågan om djurskydd
vanligen som en miljöfråga. När det gäller handelsåtgärder till
förmån för skyddet av levande djur kan detta närmast hänföras
till frågan om produktionsmetoder. För närvarande medger
handelsregelverket inte åtgärder riktade mot en varas
tillverkningssätt, om inte detta påverkar varans egenskaper.
Detta avser närmast möjligheten att ställa krav på t.ex.
pasteurisering av mjölk eller värmebehandling av timmer. Sverige
har varit pådrivande i OECD för att påskynda analysen av
relationen mellan handel och process- och produktionsmetoder.
Arbetet inom OECD skall avrapporteras till 1995 års
ministermöte, och Sverige avser enligt uppgift att verka för att
ett underlag då skall föras över till WTO för fortsatt
behandling i miljökommittén där.
I den tidigare nämnda interpellationsdebatten nämnde
statsrådet Mats Hellström att Sverige tillsammans med de övriga
nordiska länderna varit pådrivande för att integrera
miljöaspekter i det multilaterala handelssystemet. Även i
framtiden kommer Sverige att ge hög prioritet åt frågan att
anpassa GATT-reglerna så att de underlättar multilaterala
lösningar på globala och regionala miljöproblem. Statsrådet
markerade också att Sverige och EU har en långtgående samsyn när
det gäller handel och miljö. Eftersom EU-kommissionen kommer att
föra medlemsländernas talan inom WTO kommer Sverige att delta
mycket aktivt i förberedelserna inom EU, underströk statsrådet.
Han betonade vidare att Sverige inom OECD även i framtiden
kommer att driva på för att relationen mellan handel och miljö
skall analyseras.
I samband med en redovisning i november 1994 av partiledarna i
fråga om EU-inträdet (prot. 1994/95:28) framhöll statsminister
Ingvar Carlsson att internationell samverkan krävs för att lösa
miljöproblemen. Han underströk bl.a. att trafikproblemen måste
bekämpas genom skärpta miljökrav på fordon och konkreta åtgärder
mot den ökade vägtrafiken.
Utskottet vill med anledning av de nu aktuella yrkandena i
motionerna 1994/95:N3 (v) och 1994/95:N4 (mp) anföra följande.
Enligt utskottets uppfattning måste strävan efter en
miljömässigt hållbar utveckling ges en hög prioritet vid
utformningen av handelspolitiken. Detta har också kommit till
uttryck i WTO-avtalet och i olika uttalanden från regeringens
sida. Utskottet anser mot denna bakgrund att motion 1994/95:N3
(v) är tillgodosedd på denna punkt och avstyrker därför berört
yrkande.
Beträffande frågan om representation från
miljöorganisationernas sida vill utskottet betona att det är
av värde att synpunkter från sådana organisationer, liksom från
andra intresseorganisationer, kan vägas in bl.a. när sambandet
mellan handel och miljö skall belysas. Utskottet utgår från att
Sverige såväl nationellt som internationellt kommer att verka
för öppenhet gentemot olika intressegrupper så att dessa kan
delta i en konstruktiv dialog i dessa avseenden. En direkt
representation från de aktuella organisationernas sida i WTO:s
miljökommitté är emellertid, som tidigare redovisats, förenad
med vissa problem, främst av formell natur. Utskottet avstyrker
därför motion 1994/95:N4 (mp) i denna del.
När det så gäller frågan om hänsynstagande till
djurskyddsaspekter i samband med handel har av den
föregående beskrivningen framgått att Sverige varit pådrivande
inom OECD för att påskynda analysen av relationen mellan handel
och produktionsmetoder. Utskottet utgår från att Sverige även
fortsättningsvis kommer att driva denna linje och ser det också
som naturligt att djurskyddsaspekter beaktas i internationella
handelspolitiska sammanhang. Även i denna del bedömer utskottet
att motion 1994/95:N4 (mp) är tillgodosedd och avstyrker därför
nu aktuellt yrkande.
Vad slutligen beträffar yrkandet i motion 1994/95:N3 (v) om
kartläggning av sambandet mellan handel och miljöstörningar
från trafiken gäller, som redan nämnts, att denna fråga
ligger utanför kompetensområdet för GATT/WTO. En rad initiativ
har emellertid tagits för att lyfta fram miljöaspekterna i
handeln. En miljökommitté har inrättats inom WTO. Inom FN:s ram
sker en viss utvärdering av Uruguayrundans effekter på miljön. I
propositionen markeras att Sverige i första hand verkar för att
det skall skapas klarare regler till skydd för den globala
miljön. Regeringen har deklarerat att Sverige inom EU kommer att
prioritera miljöfrågor och däribland den miljöpåverkan som
trafiken står för. Enligt utskottets uppfattning kan de frågor
som tas upp i motion 1994/95:N3 (v) därför väntas bli belysta i
olika sammanhang. Något särskilt initiativ från riksdagens sida
för att åstadkomma en analys speciellt inriktad på sambandet
mellan handel och trafik, är enligt utskottets mening inte
erforderlig innan resultaten av de studier som redan initierats
föreligger. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen
även i nu berörd del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande upprättande av Världshandelsorganisationen,
m.m.
att riksdagen
dels godkänner avtalet om upprättande av
Världshandelsorganisationen med de till detta avtal i bilaga
1 A fogade multilaterala varuhandelsavtalen, det i bilaga 1 B
fogade Allmänna tjänstehandelsavtalet, det i bilaga 1 C fogade
avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, det i
bilaga 2 fogade avtalet om regler och förfaranden för
tvistlösning samt det i bilaga 3 fogade avtalet om
handelspolitisk granskning, jämte slutakten innefattande
resultaten av Uruguayrundan,
dels godkänner avtalet om offentlig upphandling, det
internationella mejerivaruavtalet och det internationella
nötköttsavtalet i bilaga 4 till avtalet om upprättande av
Världshandelsorganisationen,
2. beträffande frihandel
att riksdagen avslår motion 1994/95:N3 yrkande 2,
3. beträffande u-landsaspekter
att riksdagen avslår motion 1994/95:N3 yrkandena 1, 4 och 5,
det sistnämnda i berörd del,
4. beträffande en miljömässigt hållbar utveckling
att riksdagen avslår motion 1994/95:N3 yrkande 5 i berörd del,
5. beträffande representation från miljöorganisationernas
sida
att riksdagen avslår motion 1994/95:N4 yrkande 1,
6. beträffande djurskyddsaspekter i samband med handel
att riksdagen avslår motion 1994/95:N4 yrkande 2,
7. beträffande sambandet mellan handel och miljöstörningar
från trafiken
att riksdagen avslår motion 1994/95:N3 yrkande 3.
Stockholm den 8 december 1994
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Hadar
Cars (fp), Bo Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Mats Lindberg
(s), Karin Falkmer (m), Bo Bernhardsson (s), Kjell Ericsson (c),
Sylvia Lindgren (s), Mikael Odenberg (m), Barbro Andersson (s),
Lennart Beijer (v), Chris Heister (m), Eva Goës (mp), Göran
Hägglund (kds), Dag Ericson (s) och Laila Bäck (s).