Näringsutskottets betänkande
1994/95:NU06

Ändring i lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, m.m.


Innehåll

1994/95
NU6
Ärendet
I detta betänkande behandlas proposition 1994/95:82 om ändring
i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
m.m.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag dels att
Stadshypotekskassan skall ges förlängd rätt att låna upp medel,
dels att Landshypotek AB skall kunna omfattas av det statliga
bankstödet.

Propositionen

I proposition 1994/95:82 föreslås att riksdagen antar
regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa,
2. lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till
banker och andra kreditinstitut.
Lagförslagen återges i bilaga.

Utskottet

Stadshypotek
Under senare år har riksdagen beslutat om ombildning av såväl
Stadshypotek som Landshypotek.
Beslutet om ombildning av Stadshypotek togs våren 1992 (prop.
1991/92:119, bet. NU32). Riksdagens beslut innebar att
Stadshypotekskassan, som svarat för upplåningen, och de 20
stadshypoteksföreningarna, vilka har handlagt utlåningen,
fusionerades. Rörelsen övertogs därefter av ett nybildat
kreditaktiebolag -- Stadshypotek AB. Enligt beslutet skulle
kassan tillåtas att fortsätta att låna upp medel åt bolaget
under en övergångsperiod t.o.m. år 1994. Låneskulden ligger kvar
i kassan och avvecklas -- under högst en tioårsperiod --
allteftersom skulderna förfaller till betalning. Det har
samtidigt förutsatts att den statliga grundfonden, som staten
har ställt som garanti för kassans förbindelser, skall kunna
trappas ned varefter låneskulden förfaller.
Stadshypotekskassan och Stadshypotek AB har i en gemensam
skrivelse till regeringen hemställt att kassan skall få bedriva
upplåning även en tid efter år 1994. Bakgrunden är följande.
Kassan bedriver sedan juni 1993 upplåning genom s.k.
benchmarklån, vilket innebär att kassan emitterar stora,
femåriga obligationslån som används för att finansiera bolagets
femårsutlåning. Genom att sälja obligationer på samma villkor
som de femåriga, men först två år före förfallodagen,
finansierar kassan bolagets tvåårsutlåning. Fördelen med
benchmarklån är att de genom sin stora volym är mycket likvida
och därmed mer attraktiva för investerare. Detta innebär att
upplåningskostnaderna blir lägre för emittenten.
Stadshypotek vill nu kunna utnyttja benchmarklån beslutade
före utgången av år 1994 för viss upplåning efter den 1 januari
1995. Det gäller dels försäljning till maj 1995 av femåriga
kassaobligationer under ett redan befintligt lån, dels
försäljning av tvååriga obligationer på basis av befintliga
benchmarklån.
I proposition 1994/95:82 meddelas att regeringen instämmer i
Stadshypoteks uppfattning att kassan bör medges en förlängd
upplåningsrätt med hänsyn till systemet med de s.k.
benchmarklånen. Det finns ett starkt samhällsekonomiskt intresse
av att ha en likvid och därmed väl fungerande
obligationsmarknad, anförs det. Enligt regeringens förslag skall
kassan ges rätt att låna upp medel för sin rörelse fram t.o.m.
juli 1997 för lån som lagts upp före utgången av år 1994. En
lagändring med denna innebörd föreslås i lagen (1992:701) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Samtidigt föreslås att
regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, skall
bemyndigas att närmare föreskriva i vilken omfattning och på
vilka villkor kassan skall kunna låna upp medel. Regeringen
betonar bl.a. att den förlängda upplåningsrätten inte skall få
förändra avvecklingstakten beträffande kassans skuld.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet har inget att erinra mot att Stadshypotekskassan
medges en förlängd upplåningsrätt under angivna villkor.
Lagförslaget tillstyrks sålunda.
Landshypotek
På motsvarande sätt som för Stadshypotek består
landshypoteksinstitutionen av ett centralt organ som svarar för
upplåningen, Sveriges allmänna hypoteksbank, och tio
landshypoteksföreningar, som handhar utlåningen. Även i detta
fall sker upplåningen med stöd av en statlig grundfond.
Våren 1994 beslutade riksdagen, på förslag av regeringen, om
en ombildning av landshypoteksinstitutionen (prop. 1993/94:216,
bet. NU27). Ombildningen, som skall genomföras den 1 januari
1995, innebär att de tio landshypoteksföreningarna ombildas till
en ekonomisk förening, som sedan tillskjuter sin rörelse som
apportegendom till ett av föreningen bildat kreditmarknadsbolag,
Landshypotek AB. Om Landshypotek så beslutar och bolaget
uppfyller vissa kapitalkrav skall verksamheten fr.o.m. år 1998
kunna drivas inom ramen för en ekonomisk förening. Fram till den
1 juli 1997 får Hypoteksbanken låna upp medel med stöd av
grundfonden. Sedan den utestående obligationsskulden så
småningom har avvecklats skall banken likvideras.
Enligt riksdagens beslut om bankstödet (prop. 1992/93:135,
bet. NU16) kan stöd lämnas dels till banker med svensk oktroj,
dels till vissa kreditinstitut med statlig anknytning. Till de
senare hör Stadshypotekskassan, Stadshypotek AB och
Hypoteksbanken. Nu föreslås i proposition 1994/95:82 att även
Landshypotek AB skall kunna omfattas av stödet. En sådan
utvidgning av stödet aviserades också i samband med beslutet om
ombildning av landshypoteksinstitutionen. Propositionen i nu
aktuell del utmynnar i ett förslag till ändring i lagen
(1993:765) om statligt stöd till banker och andra
kreditinstitut.
Även detta förslag tillstyrks av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen antar de i proposition 1994/95:82 framlagda
förslagen till
a) lag om ändring i lagen (1992:701) om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa,
b) lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt stöd till
banker och andra kreditinstitut.
Stockholm den 1 december 1994
På näringsutskottets vägnar
Per Westerberg

I beslutet har deltagit: Bo Finnkvist (s), Per Westerberg
(m), Reynoldh Furustrand (s), Mats Lindberg (s), Karin Falkmer
(m), Bo Bernhardsson (s), Sylvia Lindgren (s), Mikael Odenberg
(m), Lennart Beijer (v), Marie Granlund (s), Chris Heister (m),
Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Dag Ericson (s), Laila Bäck
(s), Kerstin Warnerbring (c) och Christer Eirefelt (fp).

Regeringens lagförslag

Bilaga

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:701) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:765) om statligt
stöd till banker och andra kreditinstitut