I detta betänkande föreslår utskottet -- på eget initiativ --
en ändring i övergångsbestämmelserna till lagen om
kreditmarknadsbolag.
Sammanfattning
Utskottet föreslår en ändring av övergångsbestämmelserna till
lagen om kreditmarknadsbolag för att göra det möjligt för vissa
finansbolag att fortsätta driva sin verksamhet till utgången av
juni 1996 eller till dess att ansökan om tillstånd
slutbehandlats av Finansinspektionen. Utskottet noterar vidare
att regeringen avser att kartlägga hur begreppet kreditinstitut
avgränsas i olika länder inom EU.
Utskottet
Bakgrund
Lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag trädde i kraft den
1 januari 1994 i samband med att EES-avtalet började gälla
(prop. 1992/93:89, bet. NU9). Lagen innehåller enhetliga regler
för sådana kreditinstitut vars verksamhet tidigare reglerades i
lagen (1963:76) om kreditaktiebolag eller lagen (1988:606) om
finansbolag. Genom lagen införlivades reglerna i EG:s
banksamordningsdirektiv. De företag som omfattas av den nya
lagen benämns kreditmarknadsbolag. För dessa bolag gäller vissa
rörelseregler såsom bestämmelser om startkapital,
kapitaltäckning, styrelse och ledning. Sålunda krävs t.ex. att
ett kreditmarknadsbolag, när verksamheten påbörjas, skall ha ett
bundet eget kapital som vid tidpunkten för beslut om tillstånd
motsvarar minst 5 miljoner ecu (för närvarande motsvarande ca 47
miljoner kronor). Om nettovärdet av tillgångarna i den planerade
verksamheten uppgår till högst 100 miljoner kronor, får
Finansinspektionen medge att bolaget har ett lägre bundet eget
kapital, dock lägst motsvarande 1 miljon ecu.
Enligt finansbolagslagen krävdes inte tillstånd för
finansieringsföretag med tillgångar vars nettovärde understeg
50 miljoner kronor, under förutsättning att företaget inte var
bankägt och inte heller bedrev finansieringsverksamhet mot
konsumenter. Detta s.k. fria utrymme för finansieringsverksamhet
togs bort i och med införandet av kreditmarknadsbolagslagen.
Punkt 5 i övergångsbestämmelserna till den nya lagen anger att
den som vid tidpunkten för lagens ikraftträdande -- den
1 januari 1994 -- drev finansieringsverksamhet som inte
fordrade tillstånd enligt finansbolagslagen fick fortsätta
verksamheten t.o.m. den 31 december 1994 eller, om ansökan om
tillstånd getts in inom denna tid, till dess ansökan har prövats
slutligt. Därutöver gäller, enligt punkt 6, att ett bolag som
bedriver verksamhet med stöd av punkt 5 får beviljas tillstånd
enligt den nya lagen även om företagets kapitalbas vid
tidpunkten för tillståndsbeslutet inte uppgår till det belopp
som krävs enligt kreditmarknadsbolagslagen. Bolagets kapitalbas
får emellertid inte efter lagens ikraftträdande understiga det
högsta belopp som kapitalbasen uppnått efter den 2 maj 1992,
dvs. tidpunkten för EES-avtalets undertecknande.
Behov av förändring
Enligt uppgifter från Finansdepartementet och
Finansinspektionen finns det ett antal företag som drev
verksamhet då lagen om kreditmarknadsbolag trädde i kraft, men
som inte har ansökt om tillstånd inom den föreskrivna tiden.
Skälet till detta kan antas vara att företagen inte
uppmärksammat att reglerna har ändrats. De företag det är fråga
om bedriver vanligen finansieringsverksamhet i form av factoring
eller leasing i förhållandevis liten skala. Finansinspektionen
har inlett en kartläggning för att få en bild av hur omfattande
denna finansieringsverksamhet är.
De aktuella företagen är småföretag som i flertalet fall
saknar möjlighet att uppbringa det startkapital som krävs enligt
kreditmarknadsbolagslagen. På grund av
ikraftträdandebestämmelsernas utformning skall de egentligen
upphöra med sin verksamhet till följd av att de inte ansökt om
undantag i rätt tid. Detta kan leda till onödig
kapitalförstörelse, negativa effekter på sysselsättningen och
försämrad service till det lokala näringslivet.
Utskottets förslag
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att de angivna
negativa effekterna undviks. Detta kan ske genom att den
aktuella övergångsbestämmelsen ändras så att de företag som vid
årsskiftet 1993/94 bedrev en verksamhet som inte var
tillståndspliktig enligt finansbolagslagen får fortsätta med
detta även om de lämnar in ansökan om tillstånd efter utgången
av år 1994. Perioden inom vilken ansökan skall vara inlämnad
till Finansinspektionen kan utsträckas till den 30 juni 1996. Av
punkt 6 i övergångsbestämmelserna framgår, som nämnts, att
företag som driver verksamhet med stöd av den nu berörda femte
punkten kan beviljas tillstånd även om det har ett lägre
startkapital än vad som i övrigt krävs. Utskottet föreslår att
punkt 5 i övergångsbestämmelserna ändras på det sätt som
beskrivits.
Av den lämnade beskrivningen framgår att den föreslagna
ändringen är föranledd av att berörda företag inte nåtts av
information om nödvändigheten av att ansöka om tillstånd för att
kunna fortsätta med verksamheten. Detta visar, enligt utskottets
uppfattning, det angelägna i att behovet av informationsinsatser
beaktas i samband med att nya regler införs.
Utskottet finner anledning att i detta ärende även aktualisera
vissa frågor rörande begreppet finansieringsverksamhet. Enligt
1 kap. 1 § lagen om kreditmarknadsbolag avses med
finansieringsverksamhet näringsverksamhet som har till ändamål
att lämna kredit, ställa garanti för kredit, förmedla kredit
till konsumenter eller medverka till finansiering genom att
förvärva fordringar eller upplåta lös egendom till nyttjande.
Enligt 1 kap. 2 § samma lag får finansieringsverksamhet som
huvudregel drivas bara efter tillstånd av Finansinspektionen.
Ett bolag som har fått ett sådant tillstånd kallas för ett
kreditmarknadsbolag. Enligt EG:s s.k. första
banksamordningsdirektiv (77/780/EEG) avses med ett
kreditinstitut ett företag vars verksamhet består i att från
allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel
och att bevilja krediter för egen räkning. Begreppet
kreditmarknadsbolag har alltså delvis en annan innebörd än
begreppet kreditinstitut. Det kan därför medföra vissa nackdelar
att de av EG:s bestämmelser som gäller för kreditinstitut blir
tillämpliga på samtliga bolag som bedriver tillståndspliktig
finansieringsverksamhet enligt den nu gällande
kreditmarknadsbolagslagen. Utskottet har erfarit att regeringen
överväger att låta kartlägga hur begreppet kreditinstitut
avgränsas i olika länder inom EU och om det förekommer andra
typer av institut som fullgör uppgifter som i Sverige endast får
utföras av kreditmarknadsbolag. Beroende på utfallet av en sådan
kartläggning och jämförelse kan det finnas skäl att ändra
området för tillståndspliktig finansieringsverksamhet i Sverige
eller modifiera reglerna för vissa slag av sådan verksamhet.
Utskottet utgår från att de skyddsintressen som förekommer i
olika typer av finansiell verksamhet därvid särskilt kommer att
beaktas.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen antar av utskottet framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag enligt
bilaga.
Stockholm den 31 maj 1995
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Bo
Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Bo Bernhardsson (s), Mikael
Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro
Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart
Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund
(kds), Laila Bäck (s), Eva Flyborg (fp) och Ronny Korsberg (mp).
Av utskottet framlagt förslag till
Lag om ändring i lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag
Bilaga
Härigenom föreskrivs att punkt 5 av övergångsbestämmelserna
till lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5. Den som vid tidpunkten 5. Den som vid tidpunkten
för lagens för lagens
ikraftträdande driver ikraftträdande, den 1
finansieringsverksamhet som januari 1994, drev
inte fordrar tillstånd finansieringsverksamhet som
enligt lagen (1988:606) om inte fordrade tillstånd
finansbolag får enligt lagen (1988:606) om
fortsätta verksamheten finansbolag får
under ett år räknat fortsätta verksamheten till
från tidpunkten för och med den 30 juni 1996
lagens ikraftträdande eller, om ansökan om
eller, om ansökan om tillstånd getts in inom
tillstånd getts in inom denna tid, till dess att
denna tid, till dess att ansökningen har prövats
ansökningen har prövats slutligt.
slutligt.