I detta betänkande behandlas
dels proposition 1994/95:100 bilaga 13
(Näringsdepartementet) littera A (näringspolitik m.m.) punkt 10
och littera E (energi),
dels proposition 1994/95:100 bilaga 15
(Miljödepartementet) littera B (kärnsäkerhet, strålskydd m.m.)
punkterna 2--4,
dels -- helt eller delvis -- 46 motioner från allmänna
motionstiden.
Sammanfattning
Sommaren 1994 tillkallades, efter förslag av näringsutskottet,
en kommission med parlamentarisk sammansättning --
Energikommissionen -- med uppgift att granska de pågående
energipolitiska programmen för omställning och utveckling av
energisystemet och analysera behovet av förändringar och
ytterligare åtgärder. Uppdraget till Energikommissionen, som
skall avlämna sin slutrapport senast den 1 september 1995, är
omfattande. Under de övergripande riktlinjerna för kommissionens
arbete ligger ett stort antal konkreta arbetsuppgifter, vilka i
princip innefattar samtliga de aspekter som kommer till uttryck
i de olika partiernas motioner om de övergripande riktlinjerna
för energipolitiken. Det breda upplägget i kommissionens arbete
och den mängd analyser som skall göras täcker in, menar
utskottet, samtliga de principiella uppfattningar som finns i
den energipolitiska diskussionen -- oavsett från vilka
utgångspunkter de framförs. Utskottet finner det därför inte
påkallat för riksdagen att nu ta ställning till de yrkanden som
framförts vad gäller den allmänna omställningen av
energisystemet.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet vidare motioner med
krav på lagstiftning beträffande kärnkraftsavvecklingen.
Företrädarna för Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet
är i en reservation eniga om att ett lagstadgat förbud mot drift
av kärnkraftsreaktorer efter år 2010 bör införas och att
förslag härom bör framläggas i sådan tid att riksdagen under
hösten 1995 kan fatta beslut om lagändringarna. Företrädaren för
Miljöpartiet begär dock i första hand att kärnkraftsavvecklingen
skall vara genomförd senast år 1998 och i andra hand senast år
2005.
Yrkanden om förbud mot fortsatt driftstillstånd för Ringhals
2, vars tillstånd löper ut den 31 december 1995, avstyrks av
utskottet med hänvisning till pågående säkerhetsmässig prövning
och till att den energipolitiska bedömningen får göras med
hänsyn tagen till det underlag som Energikommissionen
tillhandahåller. Motionerna får stöd i en reservation (mp). I en
annan reservation (c, v) anförs att en förlängning av
driftstillståndet för Ringhals 2 kan komma i fråga för en period
av högst fem år och endast under förutsättning att någon annan
reaktor stängs av under innevarande mandatperiod.
Utskottet behandlar vidare i betänkandet en rad motioner om
energiforskning, alternativa energikällor, bidrag till ny
energiteknik och frågor kring energieffektivisering. Motionerna
avstyrks bl.a. med hänvisning till att resurser avsatts inom
ramen för de pågående energipolitiska programmen och att dessa
program nu är föremål för utvärdering av Energikommissionen.
Utskottet tillstyrker de förslag som regeringen lagt fram i
budgetpropositionen om anslag till nyssnämnda ändamål. I tre
reservationer (c; v; mp) krävs högre anslag till insatser för ny
energiteknik.
Motioner om inrättande av en s.k. energiförnyelsefond, genom
uttag av en skatt på kärnkraftsbaserad el och som skulle
användas för bidrag till energiförnyelse- och
energieffektiviseringsåtgärder, avstyrks av utskottet men följs
upp i en reservation (c, v, mp). Företrädaren för Folkpartiet
anför i en annan reservation att det bör införas ett särskilt
stöd till investeringar i små elproduktionsanläggningar.
Utskottet avstyrker samtliga motioner i betänkandet. Utöver
vad som tidigare nämnts följs motionerna upp i reservationer
beträffande bl.a. export av kärnkraftsteknologi (v, mp), IAEA:s
roll (v, mp), det s.k. ITER-projektet (mp), åtgärder för
effektivare energianvändning (v, mp; c) och naturgas (v). En
förteckning över alla reservationer finns i
innehållsförteckningen (s. 83).
Proposition 1994/95:100 bilaga 13
I proposition 1994/95:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet)
framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under tolfte
huvudtiteln för budgetåret 1995/96. Under här angivna rubriker
föreslås följande:
A 10. Täckande av eventuella förluster i anledning av
Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m. (s. 45)
att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i
anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m.
för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
E. Energi (s. 107)
att riksdagen
1. godkänner den föreslagna investerings- och
finansieringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät som en ram
för perioden 1995--1997 (avsnitt 3.4),
2. godkänner att Affärsverket svenska kraftnät som en ram för
rörlig kredit under budgetåret 1995/96 får uppta riksgäldslån om
högst 100 000 000 kr (avsnitt 3.4),
3. bemyndigar regeringen att teckna borgen till bolag i vilka
Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill
ett sammanlagt belopp om 175 000 000 kr (avsnitt 3.4),
4. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 besluta
i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom
Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av
135 000 000 kr (avsnitt 3.4),
5. bemyndigar regeringen att ge Affärsverket svenska kraftnät
rätt att bilda bolag, med ett aktiekapital om högst 10 000 000
kr, inom samma beloppsram som regeringen medger att bolaget
självt får förvärva eller avyttra aktier (avsnitt 3.4).
E 1. Handlingsberedskap (s. 135)
att riksdagen till Handlingsberedskap för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 41 466 000 kr.
E 2. Åtgärder inom elförsörjningen (s. 136)
att riksdagen till Åtgärder inom elförsörjningen för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
66 372 000 kr.
E 3. Statens oljelager: Förvaltningskostnader (s. 137)
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av staten
tillhörig fast egendom under Statens oljelagers förvaltning i
enlighet med vad regeringen förordar,
2. godkänner de riktlinjer för finansiering av kostnader vid
avveckling av statliga oljelagringsanläggningar som regeringen
har angivit,
3. till Statens oljelager: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 110 900 000 kr.
E 4. Statens oljelager: Kapitalkostnader (s. 140)
att riksdagen till Statens oljelager: Kapitalkostnader för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 235 490 000
kr.
E 5. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier
inom energiområdet (s. 141)
att riksdagen till Täckande av förluster i anledning av
statliga garantier inom energiområdet för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi
(s. 142)
att riksdagen till Vissa åtgärder för effektivare användning
av energi för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag
på 130 000 000 kr.
E 7. Insatser för ny energiteknik (s. 143)
att riksdagen till Insatser för ny energiteknik för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 345 000 000 kr.
E 8. Bidrag till Energiteknikfonden (s. 144)
att riksdagen till Bidrag till Energiteknikfonden för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 72 000 000
kr.
E 9. Energiforskning (s. 145)
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda
staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning
och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade
beslut, innebär åtaganden på högst 110 000 000 kr för
budgetåret 1997, högst 70 000 000 kr för budgetåret 1998,
högst 50 000 000 kr för budgetåret 1999 samt högst
30 000 000 kr för budgetåret 2000,
2. att riksdagen till Energiforskning för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 310 100 000 kr.
E 10. Bioenergiforskning (s. 148)
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 låta
staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd
till forskning och utveckling inom bioenergiområdet som innebär
åtaganden om 35 000 000 kr för budgetåret 1997, 25 000 000
kr för budgetåret 1998, 20 000 000 kr för budgetåret 1999,
15 000 000 kr för budgetåret 2000 samt 10 000 000 kr för
budgetåret 2001,
2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 88 900 000 kr.
E 11. Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a.
Baltikum och Östeuropa (s. 149)
att riksdagen till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i
bl.a. Baltikum och Östeuropa för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 1 000 kr.
Proposition 1994/95:100 bilaga 15
I proposition 1994/95:100 bilaga 15 (Miljödepartementet)
framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under fjortonde
huvudtiteln för budgetåret 1995/96. Under här angivna rubriker
föreslås följande:
B. Kärnsäkerhet, strålskydd m.m. (s. 32)
att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder
inom området kärnsäkerhet och strålskydd för budgetåren 1997 och
1998 som regeringen förordar (delvis).
B 2. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader
(s. 33)
att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 91 583 000 kr.
B 3. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning
(s. 33)
att riksdagen till Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 95 939 000 kr.
B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet
m.m. (s. 40)
att riksdagen till Visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 20 240 000 kr.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1994/95:Sk683 av Marie Wilén m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet
(4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om teknisk utveckling.
1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller
yrkandet (19) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att målsättningen för energihushållningen skall vara minst
25 % av dagens energianvändning år 2000.
1994/95:N237 av Eva Goës m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena
att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stimulans av forskning och utveckling rörande fordon
drivna på vätgas, främst avseende produktion och distribution av
vätgas,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om initierandet av ett eller flera samarbetsprojekt med
u-länder rörande vätgas.
1994/95:N269 av Ulf Kero m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet (2)
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheter att utvinna etanol ur
skogsråvaran.
1994/95:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
8. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln E 7 skall
utgå med 365 000 000 kr,
9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare stöd till solvärmeanläggningar i
bostäder.
1994/95:N402 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige aktivt skall verka för att
kärnkraften avvecklas globalt och att IAEA:s uppgift i
fortsättningen skall vara att verka för detta.
1994/95:N403 av Alf Svensson m.fl. (kds) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kärnkraftsavvecklingen bör påbörjas under
innevarande mandatperiod,
2. hos regeringen begär förslag till en lag om förbud att
driva kärnkraftverk efter år 2010,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de årliga kontrollstationerna bör kompletteras
med modellberäkningar,
9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att offentliga beställare bör stimuleras att
efterfråga energisnåla produkter,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om normer för lägsta godtagbara effektivitetsnivå för
olika apparatgrupper,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att stimulera märkning av energisnåla
produkter för att underlätta för konsumenter att välja
energisnålt,
15. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige i FN:s organ och övriga internationella
sammanhang bör driva på för ett nytänkande.
1994/95:N404 av Lars Björkman och Birgitta Wichne (båda m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att ändra bidragsreglerna i den
riktning motionen anger.
1994/95:N405 av Eva Goës och Peter Eriksson (båda mp) vari
yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Vattenfall skall omstruktureras och delvis
utförsäljas,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de medel som frigörs genom utförsäljning av delar
av Vattenfall skall användas för gröna investeringar.
1994/95:N406 av Bengt Kronblad m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om insatser för att öka träfiberanvändningen
vid energiframställning.
1994/95:N407 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om energipolitikens strategiska betydelse för ekonomisk
tillväxt, företagande, arbete och välfärd,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elprisernas betydelse för det svenska näringslivets
konkurrenskraft,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att följa utslaget i 1980 års
folkomröstning om kärnkraft.
1994/95:N409 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en plan för renovering och viss nybyggnad av
vattenkraftverk.
1994/95:N411 av Eva Goës och Ronny Korsberg (båda mp) vari
yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en översyn av regelsystemet för statens
borgensåtagande inom energiområdet,
2. hos regeringen begär förslag till annan delegering av
tecknande av kontrakt/avtal inom energiområdet i enlighet med
vad i motionen anförts.
1994/95:N413 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ITER (International Thermonuclear Experimental
Reactor) och strålningsrisker,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fusionskraftens komplexitet,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de ekonomiska konsekvenserna,
4. hos regeringen begär en plan på avfallshanteringen och
miljökonsekvensbeskrivning i enlighet med vad i motionen
anförts,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hanteringen av ärendet och eventuellt beslut om
värdskap för ITER.
1994/95:N414 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om att en energiförnyelsefond
inrättas från och med den 1 juli 1995 med en finansiering genom
en avgift på all kärnkraftproducerad el och med en instruktion
enligt vad i motionen anförts.
1994/95:N415 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en ändamålsenlig finansiering för
småskalig elproduktion.
1994/95:N416 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (båda c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att inrätta en
energiförnyelsefond.
1994/95:N417 av Lena Klevenås (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
riksdagens godkännande av driftstillstånd och effektökning för
kärnkraftverk.
1994/95:N418 av Kjell Ericsson (c) och Sigge Godin (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
behovet av investeringsbidrag för små elproduktionsanläggningar.
1994/95:N419 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i
kärntekniklagen i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:N421 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förnyelsen av vårt energisystem och förutsättningarna
för kärnkraftsavvecklingen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alternativen till kärnkraften,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om biobränslenas möjligheter och villkor,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om möjligheten att ge investeringsbidrag till små
vindkraftverk,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om solvärmens miljöfördelar och vikten av
investeringsbidrag till solvärmeanläggningar,
8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om effektivare energianvändning och teknikupphandling,
9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nordiskt naturgassamarbete,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att spekulation i senarelagd kärnkraftsavveckling kan
leda till allvarlig energikris,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättande av "Energins förnyelsefond",
12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sysselsättning och välfärd, regionala insatser i
kärnkraftsorterna, miljö och ekonomi samt de goda
förutsättningarna att nu påbörja kärnkraftsavvecklingen.
1994/95:N424 av Lars Stjernkvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en energisparkampanj i folkbildningsregi.
1994/95:N425 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen
1. hos regeringen begär förslag om hur energieffektivisering
och energisparande skall utvecklas,
2. hos regeringen begär förslag om hur användningen av
biobränslen skall öka enligt vad som sägs i motionen,
3. till kraftvärmeproduktion med biobränslen över anslaget E
7. Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1995/96 anslår
200 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller
således 400 miljoner kronor,
4. hos regeringen begär förslag om utökning och lokalisering
av vindkraften enligt vad som sägs i motionen,
5. hos regeringen begär förslag om hur biogasanvändningen
skall utvecklas enligt vad som sägs i motionen,
6. hos regeringen begär förslag om hur vätgasanvändningen för
fordonsdrift skall utvecklas enligt vad som sägs i motionen.
1994/95:N427 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Väröhalvön är en fördelaktig etableringsort för ITER-projektet.
1994/95:N429 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om produktion av el och värme.
1994/95:N432 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
2. hos regeringen begär förslag till sådan ändring av NUTEK:s
och Byggforskningsrådets organisation att en fristående
organisation för energisystemets omställning skapas enligt vad
som sägs i motionen,
3. beslutar att två reaktorer inom kärnkraftssektorn avställs
under mandatperioden enligt vad som anförts i motionen,
4. beslutar om en avvecklingsplan för resterande reaktorer
enligt vad som anförts i motionen,
5. som sin mening ger regeringen till känna att det bör
upprättas en plan för snabbavveckling av kärnkraften vid en
katastrofsituation enligt vad som anförts i motionen,
6. som sin mening ger regeringen till känna att det bör
upprättas en beredskapsplan i händelse av stort bortfall av el
enligt vad som anförts i motionen,
8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om IAEA och avvecklingen av kärnkraft och kärnvapen,
9. beslutar förbjuda export av kärnkraftsteknologi.
1994/95:N433 av Sivert Carlsson (c) såvitt gäller yrkandena
att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ökad och utvecklad bioenergiförsörjning,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om NUTEK:s roll för att utveckla och stimulera
användningen av bioenergi.
1994/95:N434 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. hos regeringen begär sådan ändring i 5 § kärntekniklagen
att drift av kärnkraftsreaktorer förbjuds fr.o.m. den 31
december 1998,
2. vid avslag på yrkande 1, hos regeringen begär sådan ändring
i 5 § kärntekniklagen att drift av kärnkraftsreaktorer förbjuds
fr.o.m. den 31 december 2005,
3. vid avslag på yrkandena 1 och 2, hos regeringen begär sådan
ändring i 5 § kärntekniklagen att drift av kärnkraftsreaktorer
förbjuds fr.o.m. den 31 december 2010,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kärnkraftens avveckling,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kopplingen mellan kärnvapen och kärnkraft,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om entropilagarna,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fotosyntesen,
8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om exergi,
9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vårt felaktiga energisystem och energianvändning,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om energiinnehållet,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om effektivisering av och hushållning med energi,
12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att minska energianvändningen med 2 % årligen under
30 år,
13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsning på biobränslen, vindkraft, solkraft och
andra flödande och förnybara energikällor,
14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kärnkraft och fossila bränslen i ett hållbart
samhälle,
15. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att minska fossila bränslen till en nivå som
motsvarar 15 % av den mängd som användes 1990,
16. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta kraftfulla globala initiativ för att minska
mängden utsläpp från fossila bränslen,
17. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att framföra krav på internationella avgifter för
skadliga ämnen som koldioxid, kväveoxider, kolväten och
cancerogener,
18. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kärnkraftens risker från uranbrytning till
avfallshantering,
19. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om materialutmattning, försprödning och sprickor i
ålderstigna svenska reaktorer,
20. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte förnya driftstillståndet, som går ut den 31
december 1995, för Ringhals 2,
21. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Oskarshamn 1,
22. hos regeringen begär förslag om överförande av samtliga
kärnkraftverk i statlig ägo i enlighet med vad i motionen
anförts,
23. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att även efter statligt övertagande av
kärnkraftverken har de tidigare ägarna det ekonomiska ansvaret
för slutförvaring av kärnavfallet som uppstått under den tid man
ägde verken,
24. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kortsiktiga vinstintressen ej får äventyra
säkerheten,
25. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Sverige skall ta kraftfulla initiativ för en
global avveckling av kärnkraften och till konventioner när det
gäller transporter av kärnavfall,
26. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hjälp att montera ned kärnreaktorer i öst,
27. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att använda den redan utbyggda vattenkraften
effektivt,
29. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stimulera utbyggnad av solvärme och miljövänliga
solceller,
30. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att öka träbränslen och återföra askan till skogen,
31. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot helträdsuttag,
32. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om energigrödor och energiskog på åkermark,
33. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kraftfull satsning på vindenergi,
34. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vätgas som energibärare,
35. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skynda på förändringsprocessen för energibärare
till framtidens transportmedel,
36. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hur man kan ersätta kärnkraft och fossila bränslen,
37. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om potentialen hos industrins lutar,
38. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att använda rätt källa till rätt ändamål,
39. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anpassa och kombinera mångfalden av miljövänliga
energisystem,
40. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om styrmedel för en hållbar utveckling på energiområdet.
1994/95:N435 av Ronny Korsberg och Roy Ottosson (båda mp)
såvitt gäller yrkandena att riksdagen
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om införandet av särskilt investeringsbidrag för
övergång till miljögodkända pannor för vedeldning,
3. till Fonden för utveckling av småskalig
biobränsleförbränning anvisar 10 000 000 kr inom ramen för
anslag E 9 Energiforskning.
1994/95:N436 av Per Bill (m) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avskaffa 6 § lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet,
2. vid avslag på yrkande 1, avskaffar straffansvaret vid
överträdelse av 6 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
genom en ändring av 25 § samma lag.
1994/95:N437 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att minska subventionerna till vindkraftsutbyggnaden.
1994/95:N438 av Kjell Ericsson och Lennart Brunander (båda c)
vari yrkas att riksdagen beslutar att för budgetåret 1995/96
under anslaget E 7 anvisa ett till 50 miljoner kronor förhöjt
anslag för stöd till investeringar i solvärmeanläggningar för
bostäder och att finansiering förutsätts ske på sätt som
redovisas i motionen.
1994/95:N439 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om modernisering av vattenkraftsanläggningar
och effektivisering av elanvändningen.
1994/95:N440 av Tone Tingsgård och Rune Berglund (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att torvens roll i
energisystemet görs tydlig.
1994/95:N441 av Eva Goës och Bodil Francke Ohlsson (båda mp)
såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Barsebäcks ogynnsamma läge,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om evakuering,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödkylsolycka i Barsebäck 2,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökande incidenter och behov av nya rutiner,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den mänskliga faktorn,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om säkerhet och tidsmarginaler,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Baltic cable och eventuellt nya kablar,
8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utländskt uppköp av Sydkraft,
9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hot mot avvecklingen av kärnkraften,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kortsiktiga intressen före miljö och hälsa,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kommande generationer,
12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den samhällsekonomiska kostnaden.
1994/95:N442 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om alla incidenter vid Ringhalsverken,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ventilfel och den allvarliga olyckshändelsen,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behov av bättre kontroll och säkerhet,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stoppa reaktorerna,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ta Ringhals 2 ur drift från årsskiftet 1995/96,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ständiga utsläpp och deras omfattning och effekter,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lågdosstrålning och immunförsvar,
8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om problem vid evakuering,
9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om närheten till Göteborg.
1994/95:N443 av Sivert Carlsson m.fl. (c, kds) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokalisering av en eventuellt nyinrättad
myndighet med ansvar för vindkraftsfrågor till Kalmar.
1994/95:N444 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om energipolitiken.
1994/95:N448 av Ingrid Burman (v) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till utveckling av Norduppland som
försöksområde för miljö- och energiteknik.
1994/95:N449 av Dan Ericsson (kds) vari yrkas att riksdagen
avslår regeringens förslag att avbryta programmet Småskalig
förbränning av biobränslen.
1994/95:N450 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller
yrkandet (5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att omgående påbörja
avvecklingen av kärnkraften.
1994/95:N451 av Berndt Ekholm m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en samordning av myndigheternas insatser för
omställningen av energisystemet,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om regler i ellagen för byte till den mest energisnåla
resp. kostnadseffektiva lösningen i ellagen,
9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om energimärkning, energinormer och upphandling inom
stat, landsting och kommun,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om frivilliga överenskommelser med olika branscher.
1994/95:N452 av Eva Goës (mp) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte återstarta Oskarshamn 1,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att förstatliga alla reaktorer,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de höga stråldoserna i Oskarshamnsverken,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skärpta rutiner vid Oskarshamn,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Fenixprojektet,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om de sårbara reaktorerna i väst,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avveckla kärnkraften senast år 1998.
1994/95:A416 av Agne Hansson och Sivert Carlsson (båda c)
såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att överväga en
lokalisering av en ny myndighet för vindkraftens samordning,
administration och utveckling till Kalmar.
1994/95:A470 av Sven Lundberg m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet
(4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en energipolitik som ger goda
förutsättningar för den elintensiva industrin i Västernorrlands
län.
1994/95:Bo237 av Owe Hellberg m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet
(4) att riksdagen till solenergianläggningar för budgetåret
1995/96 över anslaget E 7 anvisar 45 miljoner kronor utöver vad
regeringen föreslagit eller således 50 miljoner kronor.
Utskottet
Riktlinjer för energipolitiken
Bakgrund
Vissa energipolitiska beslut
De nu gällande riktlinjerna för energipolitiken antogs av
riksdagen våren 1991 (prop. 1990/91:88, bet. NU40). Riktlinjerna
var grundade på en överenskommelse -- den s.k.
energiöverenskommelsen -- mellan företrädare för
Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet.
Enligt överenskommelsen är målet för energipolitiken att på kort
och lång sikt trygga tillgången på energi på villkor som är
konkurrenskraftiga med dem som råder i omvärlden.
Energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära.
Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i
största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst
inhemska och förnybara, energikällor samt genom en effektiv
energihushållning. I regeringsförklaringen som redovisades av
den nya regeringen i oktober 1994 (prot. 1994/95:6) angavs att
överenskommelsen kommer att fullföljas.
I energiöverenskommelsen ingick olika typer av stöd till
omställningen och utvecklingen av energisystemet. Stödprogrammen
omfattar dels insatser för ny energiteknik (investeringsbidrag
till kraftvärmeproduktion med biobränslen, vindkraftverk och
solvärmeanläggningar), dels stöd till energieffektiv teknik.
För stöden till insatser för ny energiteknik utpekades i
riksdagsbeslutet en utgiftsram om 1 300 miljoner kronor att
fördelas över en femårsperiod. Av dessa medel avsåg 1 000
miljoner kronor bidrag till investeringar i kraftvärmeproduktion
med biobränslen, 250 miljoner kronor investeringar i
vindkraftverk och 50 miljoner kronor investeringar i
solvärmeanläggningar. Därutöver beslutades att
Energiteknikfonden, som inrättades år 1988 (prop. 1987/88:90,
NU40), årligen under fem år skulle tillföras 110 miljoner
kronor. Sedan budgetåret 1993/94 disponerar Energiteknikfonden
också ett årligt anslag om ca 72 miljoner kronor motsvarande 10
kr per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter.
De förändringar som vidtogs i stödsystemet till
energieffektiv teknik i samband med 1991 års energipolitiska
uppgörelse avsågs ävenledes gälla i fem år. Detta program har en
total medelsram på 965 miljoner kronor.
Till dessa program kan också fogas det statliga
energiforskningsprogrammet. De gällande riktlinjerna för
energiforskningen framgår av riksdagens forskningspolitiska
beslut år 1993 (prop. 1992/93:170, bet. NU30). Målet är att
skapa erforderlig vetenskaplig kompetens och teknisk kunskap
inom universiteten, högskolorna och näringslivet för att
omställningen och utvecklingen av energisystemet skall kunna
genomföras. Forskningsprogrammen löper under perioden
1993/94--1995/96. Under perioden avsätts för energiforskning ca
725 miljoner kronor. I det statliga energiforskningsprogrammet
ingår också bioenergiforskning. Särskilda medel för sådan
forskning anslogs av riksdagen dels i samband med 1991 års
energipolitiska överenskommelse, dels i 1993 års
forskningspolitiska beslut. För bioenergiforskning avsätts under
budgetåren 1993/94--1995/96 ca 240 miljoner kronor. Totalt
innebär detta att ca 1 miljard kronor disponeras under perioden
för energiforskning.
Sammanlagt under perioden från år 1991 och fram till angivna
slutår för samtliga här nämnda insatser för omställningen av
energisystemet kommer staten att ha investerat ca 4
miljarder kronor. Det förutsattes i 1991 års energipolitiska
överenskommelse att regeringen årligen för riksdagen redovisar
de resultat som har uppnåtts genom de energipolitiska
programmen.
1991 års energipolitiska beslut innebar att de tidigare
riktlinjerna för kärnkraftsavvecklingens inledning upphävdes. År
1980 beslutade riksdagen, på förslag av näringsutskottet i
anslutning till en socialdemokratisk partimotion, att uttala att
den sista reaktorn i Sverige skall tas ur drift senast år 2010
(prop. 1979/80:170, bet. NU70). Moderata samlingspartiets
representanter i utskottet stod inte bakom förslaget i den
delen. De anförde dock att det i fråga om avvecklingsperiodens
längd inte förelåg någon avgörande skillnad mellan propositionen
och den ifrågavarande motionen. I beslutet sades att kärnkraften
skall avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn tagen till
behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning
och välfärd samt att säkerhetssynpunkter bör vara avgörande för
i vilken ordningsföljd reaktorerna skall tas ur drift.
Uttalandet om år 2010 som slutpunkt för avvecklingsperioden
gjorde näringsutskottet efter att ha nämnt att
kärnkraftsreaktorernas tekniska livslängd enligt uppgift i
den aktuella propositionen bedömdes vara ca 25 år. Denna uppgift
kom tillbaka i olika sammanhang. Våren 1988 tog utskottet upp
den till närmare diskussion (bet. 1987/88:NU40 s. 41, 53).
Därvid konstaterades att avskrivningstiden för de svenska
kärnkraftsreaktorerna är 25 år men att anläggningarna har
konstruerats för att ha en livslängd av minst 40 år. Riksdagens
beslut om en bortre tidpunkt för kärnkraftsavvecklingen fick
emellertid inte, framhöll utskottsmajoriteten, ses som en ren
framräkning grundad på bedömningar om reaktorernas sannolika
livslängd. Grundläggande för beslutet hade varit att utifrån
folkomröstningens resultat en väl anpassad tidsram skulle anges
inom vilken omställningen av energisystemet skulle kunna äga
rum.
En första precisering av en avvecklingsplan beträffande
kärnkraften togs hösten 1987 (prop. 1986/87:158, bet. NU
1987/88:7) genom en avsiktsförklaring innebärande att en reaktor
skulle kunna tas ur drift under perioden 1993--1995 och en andra
reaktor under perioden 1994--1996. Tillförseln av ny energi och
hushållningens resultat skulle dock, tillfogades det, avgöra när
avvecklingen av reaktorerna kunde påbörjas.
En ytterligare precisering gjordes våren 1988 (prop.
1987/88:90, bet. NU40). Enligt detta beslut skulle en första
reaktor tas ur drift år 1995 och en andra år 1996, och dessa
reaktorer skulle vara en av de två reaktorerna i
Barsebäcksverket och en av de fyra i Ringhalsverket. Riksdagens
beslut präglades av oenighet. Varje oppositionsparti stod för en
egen reservation mot näringsutskottets förslag beträffande
kärnkraftsavvecklingens inledning.
1991 års energipolitiska överenskommelse bygger på den
målsättning som har nämnts inledningsvis. I beslutet sägs att
frågan om när kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken
takt den kan genomföras avgörs av resultaten av hushållningen
med el, tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion
och möjligheterna att bibehålla internationellt
konkurrenskraftiga elpriser. Frågan om vilket år kärnkraften
skall vara avvecklad -- senast år 2010 enligt riksdagens
uttalande år 1980 -- blev inte föremål för förnyad prövning
eller nytt ställningstagande under överläggningarna som föregick
överenskommelsen.
Under våren 1994 väcktes motioner angående bl.a. omställningen
av energisystemet. I sin behandling av dessa motioner erinrade
utskottet (bet. 1993/94:NU17) om de riktlinjer på vilka 1991 års
energipolitiska beslut vilar. Utskottet underströk att dessa
riktlinjer utgör basen för ett brett parlamentariskt samförstånd
i energipolitiken. Emellertid fanns det, menade utskottet,
anledning att närmare granska resultaten av de olika åtgärder
som vidtogs i samband med 1991 års energipolitiska beslut. En
sådan granskning ansågs också vara motiverad av att det skett
betydelsefulla förändringar i vår omvärld som har betydelse för
energipolitiken. Bland sådana förändringar nämndes
undertecknandet av klimatkonventionen inom ramen för FN:s
konferens om miljö och utveckling i Brasilien år 1992,
ikraftträdandet av EES-avtalet samt de då nyss avslutade
förhandlingarna om svenskt medlemskap i EU. Därtill kunde fogas
de betydelsefulla förändringarna i Central- och Östeuropa. På
förslag av näringsutskottet gav riksdagen därför regeringen till
känna att en kommission med parlamentarisk sammansättning borde
tillkallas för att granska de pågående energipolitiska
programmen för omställning och utveckling av energisystemet och
analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder.
Kommissionen borde också lägga fram förslag om program med
tidsangivelser för omställningen av energisystemet. En
utgångspunkt för kommissionens arbete skulle vara att
omställningen och utvecklingen av energisystemet -- i enlighet
med 1991 års energipolitiska beslut -- kan grundas på
långsiktigt hållbara politiska beslut.
Energikommissionen
I enlighet med riksdagens beslut tillkallades sommaren 1994
efter beslut av regeringen en kommission -- Energikommissionen
(N 1994:04) -- med uppdrag att bl.a. lägga förslag om program
med tidsangivelser för omställningen av energisystemet.
Ordförande för kommissionen är landshövding Gunnar Brodin, och i
övrigt består den av företrädare för samtliga riksdagspartier.
Kommissionen skall avlämna en slutrapport senast den 1 september
1995.
Direktiven (dir. 1994:67 och dir. 1994:120) för kommissionens
arbete är omfattande. Under de övergripande riktlinjerna för
kommissionens arbete ligger ett stort antal konkreta
arbetsuppgifter, vilka kan sammanfattas i ett tjugotal punkter.
Kommissionen skall:
1) göra en fördjupad analys av de resultat som nåtts inom
ramen för den energipolitiska överenskommelsen,
2) granska hur de senare årens omvärldsförändringar har
påverkat förutsättningarna för omställningen av energisystemet,
3) uppmärksamma den internationella utvecklingen, särskilt vad
gäller de europeiska gas- och elmarknaderna, och belysa de
förutsättningar och möjligheter som integrationen ger för den
framtida el- och energiförsörjningen,
4) bedöma förutsättningarna för uppbyggnad av ny infrastruktur
i Sverige utifrån de behov som uppkommer genom den
energipolitiska omställningen,
5) granska förutsättningarna för och behovet av
energieffektivisering och energihushållning i bl.a. fastigheter
och industriprocesser,
6) överväga styrmedel som stimulerar till ökad
energihushållning inom ramen för en avreglerad elmarknad,
7) följa utvecklingen på den svenska elmarknaden och bedöma
förutsättningarna för och behovet av ny kraftproduktion,
8) bedöma förutsättningarna för ett framtida utnyttjande av
naturgas i bl.a. kraft- och kraftvärmeproduktion samt granska
behovet av statliga åtgärder och de effekter på bl.a.
biobränslemarknaden som kan uppkomma av en utbyggnad av
naturgasdistributionen,
9) analysera konsekvenserna av en utökad handel med el till
kontinenten vad gäller det svenska elförsörjningssystemets
långsiktiga leveranssäkerhet och effekterna på de svenska
elpriserna,
10) granska resultaten av de pågående stöden inom
biobränsleområdet vad gäller bl.a. påverkan på
teknikutvecklingen inom området och bedöma stödformernas
effektivitet jämfört med andra styrmedel,
11) analysera de samhällsekonomiska, miljö- och
energipolitiska konsekvenserna som följer av en avställning av
en eller flera kärnkraftsreaktorer under 1990-talet,
12) säkerställa att genomförandet av föreslagna åtgärder sker
på ett kostnadseffektivt sätt och att de klimatpolitiska
insatserna sker i enlighet med de åtaganden Sverige gjort inom
ramen för FN:s klimatkonvention och att de koncentreras till
områden där de är effektivast,
13) integrera frågan om hur energi- och miljöskatter påverkar
möjligheterna till att realisera de energipolitiska målen,
14) analysera förutsättningarna för kraftföretagens
ersättningsmöjligheter enligt atomansvarighetslagen (1968:45)
samt redovisa förutsättningarna för utveckling av det
internationella regelverket,
15) bedöma den lämpliga avvägningen mellan satsningar på
utveckling av ny elproduktionsteknik och på forskning samt
analysera möjligheterna att utnyttja resultaten från
internationell forskning för svenska insatser på energiområdet,
16) överväga och föreslå lämpliga styrmedel för omställningen
och utvecklingen av energisystemet,
17) överväga behovet av att utveckla bättre energiprognoser.
Därutöver erhöll kommissionen efter regeringsskiftet i oktober
1994 tilläggsdirektiv som innebar att ytterligare analyser
skulle utföras som grund för genomförande av den s.k.
elmarknadsreformen.
Avreglering av elmarknaden
Riksdagen beslutade våren 1994 om en reformering av
elmarknaden i syfte att skapa förutsättningar för handel med el
i konkurrens (prop. 1993/94:162, bet. NU22). Reformens
huvudprincip är att åstadkomma en klar boskillnad mellan å ena
sidan produktion och försäljning av el och å andra sidan
överföring av el (nätverksamheten). Produktionen och
försäljningen skall ske i konkurrens, medan nätverksamheten även
fortsättningsvis skall regleras och övervakas på särskilt sätt.
Reformen skulle enligt beslutet ha trätt i kraft den 1 januari
1995. Riksdagen beslutade emellertid i december 1994 (prop.
1994/95:84, bet. NU10) att ikraftträdandet av elmarknadsreformen
skulle uppskjutas. Skälet var att det skulle skapas möjligheter
för Energikommissionen att genomföra en bredare konsekvensanalys
av de nya reglerna för elmarknaden innan reformen träder i
kraft. Regeringen beslutade i november 1994 om tilläggsdirektiv
till kommissionen (dir. 1994:120) med innebörd att den särskilt
skulle behandla utlandshandeln med el och reformens
regionalpolitiska effekter. Av tilläggsdirektiven framgick att
kommissionen -- om inte hinder förelåg som kunde innebära
låsningar för det fortsatta arbetet -- snarast borde överlämna
ett förslag i frågan.
Kommissionen avlämnade i februari 1995 ett sådant förslag till
regeringen i delbetänkandet Ny elmarknad (SOU 1995:14). Detta är
för närvarande föremål för remissbehandling. Regeringen har
meddelat att en proposition i ärendet kommer att avlämnas till
riksdagen senare under våren 1995. Utskottet avser att behandla
regeringens förslag under hösten 1995.
Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04) fortsätter sitt arbete
med syfte att den s.k. ellagen (1902:71 s. 1) skall ersättas
med en moderniserad lagstiftning (dir. 1993:93). Regeringen har
genom tilläggsdirektiv i november 1994 bl.a. angett en ny
tidsplan för arbetet (dir. 1994:119). Ellagstiftningsutredningen
skall med förtur behandla elberedskapen och redovisa sina
överväganden och förslag i den frågan särskilt. Utredningen
väntas inom kort komma att avlämna sina bedömningar och förslag
i den delen. Övriga lagstiftningsfrågor skall redovisas senast
den 1 juli 1995.
Energirapport 1994
Inledning
Enligt 1991 års energipolitiska överenskommelse skall varje år
i budgetpropositionen lämnas en redovisning av de resultat som
uppnåtts genom de energipolitiska programmen. Regeringen har
uppdragit åt Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bl.a.
att årligen utvärdera programmen för omställning och utveckling
av energisystemet samt att redovisa resultatet av utvärderingen
för regeringen. Den 1 juli 1994 överlämnades rapporten
Energirapport 1994 (NUTEK 1994:9). Rapportens huvudsakliga
innehåll refereras i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil.
13 s. 112).
1994 års rapport är vad avser utvärdering av insatser för
omställningen av energisystemet främst inriktad på vissa
verksamheter som får stöd ur Energiteknikfonden. Därutöver
redovisas också medelsanvändningen vad gäller investeringsstöden
till solvärme, vindkraft och teknik för el- och
bränsleproduktion.
I rapporten lämnas också en redovisning av den aktuella
energiförsörjningen i Sverige och en bedömning av utvecklingen
till år 2005. NUTEK:s energiprognoser gäller dels
energitillförseln och energianvändningen, dels elproduktionen
och elanvändningen. I rapporten har NUTEK arbetat med ett enda
prognosalternativ. I prognosen antas tillväxten av
bruttonationalprodukten (BNP) uppgå till 1,8 % per år och
tillväxttakten i industriproduktionen till 2,6 % per år för
perioden 1994--2005. NUTEK antar att den privata konsumtionen
ökar med i genomsnitt 2,0 % per år och att den offentliga
konsumtionen kommer att vara oförändrad. Vidare utgår NUTEK i
beräkningarna från att energibeskattningen inte förändras under
perioden. Prognosalternativet skiljer sig från de antaganden som
regeringen använder sig av i budgetpropositionens finansplan
(bil. 1) för perioden 1994--1998. Där redovisas de konsekvenser
som följer av antaganden om s.k. medelhög tillväxt. I detta
alternativ antas BNP växa med drygt 2,5 % per år under nämnda
period.
Energitillförsel och energianvändning
Prognosen för energitillförseln och energisystemets
sammansättning för år 2005 pekar inte på några dramatiska
förändringar under förutsättning att kärnkraftsproduktionen är
oförändrad. Den sammanlagda energitillförseln uppgick år 1993
till ca 440 TWh och beräknas år 2005 öka till 500 TWh. Oljans
andel av energitillförseln väntas ligga kvar på samma nivå som
år 1993 eller ca 42 %. Vattenkraft och kärnkraft förväntas
minska sin sammanlagda andel av energitillförseln från 33 till
31 %.
I NUTEK:s prognos utvecklas den inhemska energianvändningen
långsammare än BNP. Industrins efterfrågan på energi år 2005
beräknas vara 18 % högre jämfört med år 1993, samtidigt som den
totala industriproduktionen beräknas öka med 36 % under
perioden. Industrin väntas investera i ny och mer energisnål
teknik, och en strukturell förskjutning från energiintensiva
till mer energieffektiva branscher kan förväntas.
Elproduktion och elanvändning
Elproduktionen i Sverige baseras på vattenkraft och kärnkraft
samt biobränsle- eller fossilbränsleeldad värmekraft.
Vattenkraften och kärnkraften svarar tillsammans normalt för
över 90 % av elproduktionen. År 1994 uppgick elproduktionen i
Sverige till 137,5 TWh, varav vattenkraften svarade för ca 58
TWh och kärnkraften för ca 70 TWh. I tabellen nedan redovisas
den inhemska elproduktionen under perioden 1970--1994.
Den inhemska elproduktionen och nettoimporten av el (TWh)
Nettoimport av el* 4,1 0,5 - 1,8 0,3
_______________________________________________________________
Källa: Närings- och teknikutvecklingsverket och Vattenfall
AB.
* Minus = nettoexport.
Enligt NUTEK:s prognos ökar elefterfrågan i sådan takt att
det finns behov av ny kraftproduktion om ca 5 TWh år 2005. NUTEK
behandlar inte närmare frågan om hur den ökade efterfrågan skall
tillgodoses.
Vattenkraftsproduktionen för år 1993 uppgick till ca 73 TWh,
vilket är den högsta produktionen någonsin. Det följande året
däremot uppgick produktionen -- som redan nämnts -- endast till
ca 58 TWh, beroende på den torra väderleken år 1994. NUTEK
bedömer att den totala vattenkraftsproduktionen under
normalårsförhållanden kommer att uppgå till ca 64 TWh år 2005.
Elproduktionen från kärnkraften uppgick till ca 70 TWh år
1994. Till följd av avstängda reaktorer uppgick produktionen år
1993 till ca 59 TWh. Produktionsförmågan i de svenska
kärnkraftverken är omkring 72 TWh. För kärnkraften har NUTEK som
prognosförutsättning att produktionen kommer att ligga kvar på
den nuvarande nivån. Kärnkraftens totala produktionsförmåga,
inkl. risken för längre driftstopp, beräknas sålunda till ca 72
TWh år 2005.
Vindkraften svarade år 1994 för ca 0,07 TWh. För år 2005 har
NUTEK antagit att elproduktionen från vindkraftverk ökar till
0,2 TWh.
Vad gäller övriga produktionskällor räknar NUTEK med att
kraftvärmeverken har en teknisk elproduktionspotential på ca
7--8 TWh. NUTEK bedömer att elproduktionskapaciteten i
kraftvärmeverken skulle kunna öka till drygt 9 TWh fram till år
2005. Det industriella mottrycket uppskattas kunna producera el
motsvarande drygt 4 TWh år 2005. I prognosen för år 2005 uppgår
oljekondenskraftens del av elproduktionen till 2,4 TWh.
Motionerna
Under årets allmänna motionstid har det väckts ett flertal
motioner om inriktningen av energipolitiken. Ett flertal av
dessa tar sikte på avvecklingen av kärnkraften och de krav på
omställning av energisystemet som detta för med sig. Utskottet
behandlar här i ett sammanhang yrkanden i tio motioner.
I motion 1994/95:N444 (s) sägs att det hittills gjorts för
litet vad gäller förberedelser för kärnkraftsavvecklingen. För
att kunna avveckla kärnkraften krävs hushållning med
energiförbrukningen och framtagande av alternativa energikällor
men också en större satsning på forskning och teknikutveckling,
anför motionärerna. De menar att det nu krävs åtgärder för att
det skall bli möjligt att under denna mandatperiod dels stänga
av och avveckla en reaktor, dels påbörja avvecklingen av reaktor
nr 2.
Sverige måste föra en realistisk energipolitik som ger den
elintensiva industrin möjligheter till investeringar och
teknikutveckling, anförs det i motion 1994/95:A470 (s) med
rubriken Västernorrlands län. Med hänvisning till den
elintensiva industrin i detta län understryker motionärerna
nödvändigheten av att det skapas förutsättningar för etablering
av förnybara energikällor.
I kommittémotionen 1994/95:N407 (m) sägs att en god ekonomisk
och social utveckling blir omöjlig om inte energiförsörjningen
är långsiktigt tryggad till konkurrenskraftiga priser. Mot den
bakgrunden är det anmärkningsvärt, menar motionärerna, att
energifrågorna över huvud taget inte nämns när regeringen i
finansplanen (prop. 1994/95:100 bil. 1) söker ange de viktigaste
förutsättningarna för en tillväxtfrämjande politik.
Motionärernas bedömning är att elanvändningen kommer att öka
snabbare än vad som framgår av budgetpropositionen och NUTEK:s
energirapport. På tio års sikt innebär detta en elförbrukning
som klart överstiger vad dagens produktionsapparat kan klara av,
framhåller motionärerna. De anser vidare att riksdagsbeslutet år
1980 om att nedläggningen av de svenska kärnkraftverken skall
vara avslutad år 2010 strider mot utslaget i folkomröstningen.
Nämnda riksdagsbeslut bygger på den ekonomiska avskrivningstid
för reaktorerna som används av kraftbolagen. Den verkliga
tekniska livslängden är betydligt större, påpekar motionärerna.
Folkomröstningens resultat skall respekteras, men det är
möjligheterna att upprätthålla säkerhetskraven och kostnaderna i
förhållande till förutsättningarna för andra energikällor som
skall avgöra tidpunkten för avvecklingen, sägs det.
I partimotionen 1994/95:N421 (c) understryks att
kärnkraftsavvecklingen måste inledas under innevarande
mandatperiod, då den första reaktorn uppnår 25-årsgränsen. I
motion 1994/95:N419 (c) yrkas på förändringar i den s.k.
kärntekniklagen med innebörden att samtliga driftstillstånd
skall ha återkallats senast den 31 december 2010. Motionärerna
anser också att lagen bör ändras så att det inte blir möjligt
att bevilja driftstillstånd för perioder som sammantaget
överstiger 25 år. I den förstnämnda motionen hävdas att ett
eller flera kärnkraftverk redan nu kan stängas av utan
konsekvenser för vår energiförsörjning. I motionen redovisas
möjlig ersättning till kärnkraften om 70--80 TWh, vilket
motionärerna menar är betydligt mer än de senaste årens
kärnkraftproduktion. Energisystemet måste ställas om: från
fossila bränslen och kärnkraft till förnybar och miljöanpassad
energi samt med inriktning på energisparande och effektivare
energianvändning. Om avvecklingen av kärnkraften och förnyelsen
av energisystemet sker kontinuerligt och under en period av 15
år är risken för elbrist närmast obefintlig, anser motionärerna.
De varnar däremot för elbrist och dramatiska elprishöjningar om
inga åtgärder vidtas för avvecklingen av kärnkraften och
förnyelsen av energisystemet.
I Folkpartiet liberalernas näringspolitiska motion
1994/95:N274 erinras om att partiet deltog i den överenskommelse
om energipolitiken som träffades år 1991. Motionärerna påpekar
att överenskommelsen under den föregående mandatperioden har
följts och att det är av största vikt att utvecklingen och
omställningen av vårt energisystem även fortsättningsvis kan
grundas på hållbara politiska beslut. I avvaktan på resultatet
av Energikommissionens arbete framställer motionärerna inget
yrkande i energifrågan.
Minst två reaktorer bör permanent avställas under
mandatperioden, hävdas det i partimotionen 1994/95:N432 (v). För
resterande reaktorer yrkar motionärerna på att riksdagen skall
besluta om en avvecklingsplan. Avsaknaden av konkreta åtgärder
och ett ständigt ifrågasättande av startpunkt och slutdatum för
avvecklingen har undergrävt trovärdigheten av viljan att
genomföra folkomröstningens resultat, heter det i motionen.
Kärnkraften måste avvecklas i ordnade former så att en smidig
anpassning och omställning av energisystemet kan ske.
Motionärerna begär därför dels en plan för snabbavveckling av
kärnkraften vid en katastrofsituation, dels en beredskapsplan i
händelse av ett stort bortfall av el.
I motioner från Miljöpartiet de gröna framställs ett stort
antal yrkanden i energipolitiken. I motion 1994/95:N450 (mp)
begärs att avvecklingen av kärnkraften omgående skall påbörjas.
I motion 1994/95:N452 (mp) sägs att kärnkraften bör vara
avvecklad senast år 1998. För att detta skall säkerställas
kräver partiet ett lagstadgat förbud mot drift av
kärnkraftsreaktorer och att förändringar skall genomföras i
kärntekniklagen med sådan innebörd. Också i motion 1994/95:N434
(mp) yrkas på ett lagstadgat förbud mot drift av
kärnkraftsreaktorer efter den 31 december 1998. I andra hand
yrkar motionärerna på att avvecklingen skall genomföras på tio
år och på ett förbud mot drift av reaktorer efter den 31
december 2005. I tredje hand begärs att drift av
kärnkraftsreaktorer skall förbjudas efter den 31 december 2010.
Om en avveckling av kärnkraften omgående skall kunna påbörjas
och för att motverka kortsiktiga ekonomiska intressen måste
samtliga kärnkraftverk överföras i statlig ägo, hävdas det i
motionerna 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N452 (mp). I den förra
motionen sägs att kärnkraften måste ersättas av en satsning på
flödande och förnybara energikällor: biobränslen, vindkraft och
solkraft. Varken kärnkraft eller fossila bränslen är förenligt
med ett hållbart samhälle. Enligt motionärerna kan kärnkraften
och fossila bränslen i stora drag ersättas till hälften genom
effektivisering och till hälften med elkraft, värmeenergi och
drivmedel från bioenergi, vindkraft, solvärme, mottryck m.m.
Krafttag måste nu tas, anförs det -- slutligen -- i
partimotionen 1994/95:N403 (kds), för att målet om en
avveckling av kärnkraften skall kunna klaras och för att en ny
inriktning av den svenska energipolitiken skall kunna utarbetas.
Även i denna motion efterlyses lagstiftning om förbud mot att
driva kärnkraftverk efter år 2010. Målet för den svenska
energipolitiken måste vara att inhemska och förnyelsebara
energislag i kombination med ett intensifierat sparande och ökad
hushållning successivt skall ersätta kärnkraft och import av
olja och kol, anförs det i motionen.
Vissa kompletterande uppgifter
Statens administrativa styrning av kärnkraften som energikälla
sker främst med stöd av lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet, den s.k. kärntekniklagen, och förordningen (1984:14)
om kärnteknisk verksamhet. Enligt lagen (5 §) krävs tillstånd
för att bedriva kärnteknisk verksamhet. Frågor om tillstånd
prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer. Nytt tillstånd att uppföra en kärnkraftsreaktor får
inte meddelas (5 a §). Ett tillstånd får begränsas till att
avse en viss tid (7 §). När ett tillstånd meddelas eller under
ett tillstånds giltighetstid får uppställas sådana villkor som
behövs med hänsyn till säkerheten (8 §).
För fyra av de tolv kärnkraftsreaktorer som är i drift i
Sverige är driftstillstånden beviljade utan tidsbegränsning. Sju
reaktorer har driftstillstånd till år 2010, medan nuvarande
tillstånd för en reaktor -- Ringhals 2 -- gäller till den 31
december 1995.
Utskottets ställningstagande
Utskottet behandlar först i ett sammanhang motionsyrkanden om
omställningen av energisystemet och därefter kraven på
lagstiftning om kärnkraftsavveckling.
Omställningen av energisystemet
De riktlinjer för energipolitiken som riksdagen beslutade om
våren 1991 i anslutning till energiöverenskommelsen innebär att
energipolitiken skall utgå från vad natur och miljö kan bära.
Landets elförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i
största möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst
inhemska och förnybara, energikällor samt genom en effektiv
energihushållning. Omställningen av energisystemet måste ske med
hänsyn till, förutom säkerhetskraven, behovet av elektrisk kraft
för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När
kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan
genomföras avgörs av resultaten av hushållningen med el,
tillförseln av el från miljöacceptabel kraftproduktion och
möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrenskraftiga
elpriser. De nämnda riktlinjerna utgör basen för ett brett
parlamentariskt samförstånd i energipolitiken.
Dessa riktlinjer var vägledande för riksdagens beslut våren
1994 att anmoda den dåvarande regeringen att låta tillkalla en
kommission med parlamentarisk sammansättning med uppgift att
granska de pågående energipolitiska programmen, analysera
behoven av förändringar och avlämna förslag till åtgärder.
Direktiven för kommissionens arbete är, som framgår av den
tidigare redovisningen, mycket omfattande. Uppdraget
innefattar i princip samtliga de aspekter som -- trots de skilda
utgångspunkter, värderingar och bedömningar som finns i den
energipolitiska frågan -- kommer till uttryck i de olika
partiernas motioner om energipolitiken. Den ytterligare
konkretion för arbetets bedrivande som utredningsdirektiven
innebar i förhållande till riksdagsbeslutet kunde göras utan att
den breda partipolitiska enigheten vad gäller kraven på
beslutsunderlag inför ett nytt energipolitiskt ställningstagande
har gått förlorad. Regeringsskiftet innebar heller inga större
förändringar vad gäller de frågeställningar som skall vägleda
kommissionens arbete. De tilläggsdirektiv som kommissionen
erhöll från den nya regeringen i oktober 1994 berörde
avregleringen av elmarknaden; i denna del har som utskottet
tidigare berört ett betänkande nu avlämnats från kommissionen
som i hög utsträckning bygger på det vilande lagförslaget.
Enligt utskottets uppfattning täcker det breda upplägget i
kommissionens arbete och den mängd analyser som skall göras in
samtliga de principiella uppfattningar som finns i den
energipolitiska diskussionen -- oavsett från vilka
utgångspunkter de framförs. De nu aktuella motionsyrkandena om
allmänna riktlinjer för energipolitiken och kraven på
omställningen av energisystemet berörs alla av regeringens
direktiv till kommissionens arbete: de samhällsekonomiska,
miljö- och energipolitiska konsekvenser som följer av en
avställning av en eller flera reaktorer under 1990-talet skall
analyseras, överväganden skall göras och förslag lämnas vad
gäller lämpliga styrmedel för omställningen och utvecklingen av
energisystemet, förutsättningarna för och behovet av
energieffektivisering och energihushållning skall granskas och
förutsättningarna för uppbyggnad av en ny infrastruktur i
Sverige utifrån de behov som uppkommer genom den energipolitiska
omställningen skall bedömas. Till detta kan fogas den
utvärdering som kommissionen skall göra av de program för
omställning och utveckling av energisystemet som initierades i
samband med 1991 års energipolitiska överenskommelse.
Mot denna bakgrund finner utskottet det inte påkallat för
riksdagen att nu ta ställning till de yrkanden som framförts vad
gäller den allmänna omställningen av energisystemet. Att
föregripa kommissionens arbete så nära inpå den tidpunkt som
dess uppdrag skall avrapporteras vore enligt utskottets
uppfattning inte lämpligt. I stället bör kommissionens
slutsatser avvaktas. I följande avsnitt återkommer dock
utskottet till frågor om bl.a. lagstiftning om
kärnkraftsavveckling, driftstillstånd för Ringhals 2, vissa
övriga frågor om enskilda kärnkraftsreaktorer, m.m. Med det
sagda avstyrker utskottet ifrågavarande yrkanden i motionerna
1994/95:N444 (s), 1994/95:A470 (s), 1994/95:N407 (m),
1994/95:N421 (c), 1994/95:N432 (v), 1994/95:N434 (mp),
1994/95:N450 (mp), 1994/95:N452 (mp) och 1994/95:N403 (kds).
Lagstiftning om kärnkraftsavveckling
Utskottet övergår så till att ta ställning till
motionsyrkandena om lagstiftning om kärnkraftsavveckling. Härvid
tar utskottet först upp kraven på lagstiftning om
kärnkraftsavveckling senast år 1998.
Utskottet avstyrker de nu aktuella yrkandena i motionerna
1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N452 (mp) om en sådan
lagstiftning.
Utskottet avvisar även andrahandsyrkandet i motion
1994/95:N434 (mp) om en lagstiftning om kärnkraftsavveckling
senast år 2005.
Utskottet behandlar slutligen kraven på lagstiftning om
kärnkraftsavveckling senast år 2010 enligt yrkandena i
motionerna 1994/95:N419 (c), 1994/95:N432 (v), 1994/95:N434 (mp)
och 1994/95:N403 (kds).
I linje med vad utskottet tidigare har anfört när det gäller
omställningen av energisystemet finns det inte heller skäl för
riksdagen att nu ta ställning till frågan om lagstiftning
beträffande kärnkraftsavvecklingen. Till denna fråga får
riksdagen anledning att återkomma när Energikommissionens arbete
har slutförts. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de
aktuella yrkandena i motionerna 1994/95:N419 (c), 1994/95:N432
(v), 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N403 (kds).
Övriga kärnkraftsfrågor
Driftstillstånd för Ringhals 2
I motion 1994/95:N417 (s) påpekas att tillstånd har beviljats
för effekthöjningar för befintliga kärnkraftverk. Frågor om
förlängning av driftstillstånd prövas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer. Driftstillståndet för
Ringhals 2 löper ut, som redan nämnts, den 31 december 1995.
Motionären vill sätta ifråga om beslutet om att tillåta högre
effektuttag är i överensstämmelse med riksdagens beslut om
avveckling av kärnkraften. Hon anser att riksdagen måste ha mer
information och inflytande i alla viktiga frågor som rör
kärnkraften och begär att riksdagen i fortsättningen skall
godkänna eventuella beslut om förlängt driftstillstånd och
effekthöjning i kärnkraftverk.
Även i två motioner från företrädare för Miljöpartiet tas upp
frågan om fortsatt driftstillstånd för Ringhals 2. I motion
1994/95:N434 (mp) yrkas på att något nytt driftstillstånd för
tiden efter den 31 december 1995 inte skall meddelas. Även i
motion 1994/95:N442 (mp) anförs invändningar mot fortsatt drift
av Ringhals 2 efter denna tidpunkt; motionärerna menar att
driftstillståndet inte skall förlängas och att reaktorn skall
tas ur drift. I motionen hänvisas till åtskilliga incidenter vid
Ringhals, och det hävdas att utsläppen av radioaktiva gaser och
ädelgaser från Ringhals vida överstiger nivåerna vid andra
reaktorer.
Den 22 december 1994 beslutade regeringen om tillstånd till
fortsatt drift med förhöjd effekt vid kärnkraftblocken Ringhals
1, Oskarshamn 3 och Forsmark 3. Regeringen bemyndigade samtidigt
Statens kärnkraftinspektion att meddela de villkor som är
nödvändiga av säkerhetsskäl. Tillståndet gäller för perioden 1
januari 1995--31 december 1996.
Säkerheten vid de svenska kärnkraftverken och övriga
kärntekniska anläggningarna övervakas av Statens
kärnkraftinspektion (SKI). Statens strålskyddsinstitut (SSI)
kontrollerar strålskyddet vid de kärntekniska anläggningarna och
att utsläpp till luft och vatten under normaldrift hålls inom
fastställda gränser. SKI och SSI redovisar årligen till
regeringen säkerhets- och strålskyddsläget vid de svenska
kärnkraftverken. I november 1994 avlämnade de två myndigheterna
en rapport till regeringen om situationen under verksamhetsåret
1993/94.
I rapporten konstateras att Ringhals 2 stod avställt mer än
sju månader från sommaren 1993. Orsaken var en spricka i en
svetsfog vid en genomföring för styrdon i reaktortanklocket.
Sprickan upptäcktes vid en föreskriven kontroll och kunde
härledas till tillverkningsfel. SKI godkände reparation av
sprickan för fortsatt drift under begränsad tid. Ett nytt
tanklock kommer att installeras under revisionsavställningen år
1996. Vid revisionsavställningen under år 1994 kontrollerades
tanklocket och ingen skadeutveckling noterades. Detta gäller
även de mindre defekter som upptäcktes vid avställningen under
år 1992.
Den sammanfattande bedömning som myndigheterna gör i rapporten
om säkerhetsläget vid samtliga svenska reaktorer är att
erfarenheterna från verksamhetsåret har bekräftat och förstärkt
de överväganden och bedömningar som gjordes i 1993 års rapport.
Sålunda har erfarenheterna pekat på vikten av en fortsatt
noggrann prövning av vissa äldre säkerhetsanalyser och
konstruktionsförutsättningar, liksom på betydelsen av fortsatt
skärpt uppmärksamhet på åldersbetingade förändringar.
Sammantaget ser de båda myndigheterna inte någon anledning att
ompröva riskbilden beträffande kärnkraftverken.
I regeringens skrivelse 1994/95:120 till riksdagen om bl.a.
inriktningen av det miljöpolitiska arbetet sägs (s. 34) att
kärnsäkerhetsarbetet i Sverige bör bedrivas med fortsatt höga
ambitioner. Arbetet bör även i fortsättningen inriktas på att
förebygga, samt vidmakthålla och förstärka skyddet mot
allvarliga tillbud och haverier. Regeringen anför också att SKI
och SSI bör vidareutveckla tillsynsrutinerna så att förmågan att
i god tid upptäcka och åtgärda säkerhetsbrister vidmakthålls och
förstärks samt att inspektionsmetoderna bör vidareutvecklas.
Dessutom bör enligt regeringen reaktorinnehavarna ytterligare se
över sitt interna säkerhetsarbete och förbättra underlaget för
säkerhetsredovisningen och för erfarenhetsrapporteringen.
Utskottet vill anföra följande med anledning av de nu
berörda motionsyrkandena.
I de synpunkter som framförs i här aktuella motioner om nytt
driftstillstånd för Ringhals 2 är två frågeställningar invävda i
varandra. I motionerna redovisas dels säkerhetsmässiga, dels
energipolitiska argument vad gäller prövningen av nytt
driftstillstånd.
Prövningen av nytt driftstillstånd från säkerhetssynpunkt görs
enligt kärntekniklagen. Underlaget för denna säkerhetsprövning
utförs och tillhandahålls av SKI, och beslut fattas av
regeringen. Från konstitutionell synpunkt är förfarandet i
enlighet med den arbetsfördelning som finns i grundlagen mellan
den lagstiftande och verkställande makten. Den säkerhetsmässiga
prövning som SKI gör och som underställs regeringen för beslut
kan jämställas med ett förvaltningsbeslut av verkställande
karaktär som regeringen konstitutionellt har att utföra under de
lagar som riksdagen har stiftat.
Vad sedan gäller den energipolitiska prövningen huruvida ett
nytt driftstillstånd skall meddelas är det en fråga som måste
bedömas mot bakgrund av dels riksdagens beslut år 1980 om att
kärnkraften skall vara avvecklad senast år 2010, dels de
uttalanden som riksdagen gjorde i samband med 1991 års
energipolitiska överenskommelse. I uppdraget till
Energikommissionen ingår att ta fram underlag för denna
energipolitiska bedömning. Med hänvisning till vad utskottet
tidigare sagt om att riksdagen nu inte bör föregripa
kommissionens ställningstaganden och till vad utskottet i övrigt
har anfört avstyrker utskottet de aktuella yrkandena i
motionerna 1994/95:N417 (s), 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N442
(mp).
Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt
I motionerna 1994/95:N452 (mp), 1994/95:N442 (mp) och
1994/95:N441 (mp) framställs ett flertal yrkanden om
kärnkraftverken i Oskarshamn, Ringhals resp. Barsebäck.
År 1997 är det 25 år sedan Oskarshamn 1 togs i drift, påpekas
det i den förstnämnda motionen. Motionärerna erinrar om de
omfattande reparationer -- i det s.k. Fenix-projektet -- som nu
pågår beträffande denna reaktor och menar att Oskarshamn 1, som
stått stilla sedan sommaren 1992, inte skall få återstartas och
att reparationerna skall avbrytas. Motsvarande krav framförs i
ett yrkande i motion 1994/95:N434 (mp). I motion 1994/95:N442
(mp), som tar sikte på kärnkraftverket i Ringhals, hävdas att
lågdosstrålningen inverkar på människans immunförsvar. Vid
Barsebäcksverket är tendensen att incidenterna ökar, anförs det
i motion 1994/95:N441 (mp). SKI måste gå in och skärpa
tillsynen, men den mänskliga faktorn kan det aldrig bortses
från, menar motionärerna. I de två sistnämnda motionerna berörs
också lokaliseringen av kärnkraftverken i Ringhals och
Barsebäck: i båda fallen utpekar motionärerna närheten till ett
tätbefolkat befolkningscentrum -- Göteborg resp.
Malmö/Köpenhamn -- som ett stort säkerhetsproblem, framför allt
från evakueringssynpunkt. Ekonomiska intressen får inte gå före
människors hälsa och miljö, påpekas det. I motion 1994/95:N441
(mp) hävdas också att kärnkraften inte kan försvaras ur
ekonomisk synvinkel: med samhällsekonomiska kalkyler skulle
elpriset ligga avsevärt över dagens nivå. Sammantaget finns i de
nu aktuella motionerna 22 yrkanden med förslag till olika
kritiska uttalanden av riksdagen om driften vid kärnkraftverken
i Oskarshamn, Ringhals och Barsebäck.
Av den rapport som SKI och SSI avlämnade till regeringen i
november 1994 angående säkerhets- och strålskyddsläget vid de
svenska kärnkraftverken under verksamhetsåret 1993/94 framgår
att Oskarshamn 1 var avställt under hela den perioden för
omfattande kontroller och renovering (projekt Fenix). Vid
föreskriven kontroll i samband med byte av isolering upptäcktes
sprickbildning i ett flertal rör innanför och utanför
reaktortanken. Orsakerna härleddes till främst mindre lämpliga
konstruktionslösningar och tillverkningsmetoder. Radioaktiva
beläggningar i reaktortanken och anslutande rörsystem har kunnat
tvättas bort så effektivt att ingående kontroller och
reparationer kan genomföras inuti tanken utan oacceptabla
stråldoser till berörd personal. Kontrollen av reaktortanken
visar enligt uppgift från OKG AB inte på något anmärkningsvärt.
SKI:s granskning av provningsresultaten är emellertid inte
slutförd. Ansökan om nytt tillstånd kommer att inlämnas till SKI
tidigast i april 1995. Vad gäller storleken på
yrkesexponeringarna framhåller SSI i nämnda rapport att
arbetsinsatserna inom projekt Fenix vid Oskarshamn 1 varit
mycket stora och därmed bidragit till förhöjda kollektivdoser.
Utsläppen från såväl Oskarshamnsverket som övriga kärntekniska
anläggningar har emellertid inte varit högre än vad som kan
betraktas som normalt, menar SSI. Alla hittillsvarande utsläpp i
Sverige från kärnkraftverk har med betryggande marginal legat
under det av SSI fastlagda normalutsläppsvärdet för kärnkraftens
normaldrift, påpekas det i rapporten.
Utskottet vill med anledning av de nu aktuella yrkandena
anföra följande. Tillsynen av kärnkraftsreaktorerna utövas av
SKI och SSI i enlighet med kärntekniklagen. De två myndigheterna
avrapporterar årligen till regeringen om sina iakttagelser och
bedömningar av säkerhetsläget. Den slutsats som myndigheterna
har dragit i sin senaste rapport, och som regeringen har
anslutit sig till, är att en samlad bedömning ger vid handen att
någon anledning inte finns att ompröva riskbilden beträffande
kärnkraftverken. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionerna 1994/95:N434 (mp), 1994/95:N441 (mp), 1994/95:N442
(mp) och 1994/95:N452 (mp) i här berörda delar.
Förbudet mot vissa förberedande åtgärder
Kärntekniklagen innehåller sedan år 1987 en bestämmelse (6 §)
enligt vilken ingen får utarbeta konstruktionsritningar, beräkna
kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana
förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en
kärnkraftsreaktor. Förbudets funktion är att motverka att
personer inom en begränsad krets -- ansvariga för kraftföretag
vilka är tänkbara som reaktorinnehavare -- föranstaltar om
resurskrävande förberedande åtgärder i syfte att uppföra en viss
kärnkraftsreaktor.
I motion 1994/95:N436 (m) begärs i första hand att den
aktuella bestämmelsen skall avskaffas, och i andra hand att
straffansvaret vid överträdelse av 6 § skall undanröjas.
Motionären menar att 6 § är onödig eftersom det av lagen (5 §)
framgår att tillstånd att uppföra fler kärnreaktorer inte får
lämnas. Han anför vidare att bestämmelsen riskerar att lägga en
"hämsko" på delar av den energipolitiska debatten. Vidare
erinras i motionen om liknande förslag i utredningsbetänkandet
Översyn av lagstiftningen på kärnenergiområdet (SOU 1991:95).
I det nämnda betänkandet föreslogs att 6 § skulle avskaffas
med hänsyn till att bestämmelsen inte kunde anses vara motiverad
av säkerhetsskäl och att den därför i princip inte hör hemma i
kärntekniklagen, vilken är att betrakta som en säkerhetslag.
Huvuddelen av förslagen i utredningsbetänkandet låg till grund
för de ändringar i kärntekniklagen som riksdagen på förslag av
regeringen beslutade om i december 1992 (prop. 1992/93:98, bet.
NU11). Utredningens förslag beträffande 6 § berördes dock inte i
den då aktuella propositionen.
Utskottet har tidigare behandlat motionsyrkanden liknande de
som framförs i nyssnämnda motion. I december 1992 väcktes två
motioner med anledning av den nyss berörda propositionen i vilka
riktades kritik mot förbudet. Utskottet (bet. 1992/93:NU11) fann
inte skäl att i det då aktuella sammanhanget behandla frågan om
6 § och avstyrkte motionerna. I en reservation (nyd) yrkades på
att paragrafen skulle avskaffas. I ett särskilt yttrande
erinrade företrädarna för Moderata samlingspartiet och
Folkpartiet om att de hade motsatt sig införandet av förbudet
och anförde att förbudet borde avskaffas; de menade emellertid
att frågan borde behandlas i ett annat sammanhang. Riksdagen
följde utskottets förslag och avslog motionerna. Liknande
ställningstaganden gjordes både våren 1993 (bet. 1992/93:NU29)
och våren 1994 (bet. 1993/94:NU17).
Riksdagen bör inte heller nu, menar utskottet, ta något
initiativ i frågan. Med detta avstyrks de aktuella yrkandena i
motion 1994/95:N436 (m).
Export av kärnkraftsteknologi
För export av kärnteknisk utrustning m.m. krävs tillstånd
enligt kärntekniklagen. Närmare föreskrifter finns i
kärnteknikförordningen, som bl.a. innehåller en lista över
utrustning och material som inte får föras ut utan tillstånd. I
partimotionen 1994/95:N432 (v) begärs att riksdagen skall
förbjuda export av kärnkraftsteknologi. Skälet är att kärnvapen
nu avvecklas och skrotas i Europa och att detta arbete enligt
motionärerna bör sammankopplas med avveckling av kärnkraft så
att avvecklings- och destruktionstekniken kan utvecklas.
Utskottet har vid tidigare tillfällen, senast våren 1994 (bet.
1993/94:NU17), behandlat och avstyrkt motsvarande yrkanden.
Härvid har hänvisats till överväganden i en utredning om export
av farliga varor enligt vilka det är etiskt oförsvarligt att
till andra länder exportera produkter som av hänsyn till risken
för allvarlig skada på person eller i miljön inte får användas i
Sverige. Avsteg skulle dock kunna vara motiverade, t.ex. när
mottagarlandet gör andra riskvärderingar än vad som görs här i
landet. Våren 1994 följdes yrkandet upp i en meningsyttring (v),
där det anfördes att en logisk följd av beslutet om avveckling
av kärnkraften måste vara att även export av kärnteknisk
utrustning upphör. Riksdagen instämde i utskottets förslag och
avslog motionen.
Enligt utskottets uppfattning har sakläget i denna fråga
inte förändrats sedan frågan senast behandlades. Utskottet
vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och avstyrker det
aktuella yrkandet i motion 1994/95:N432 (v).
Besparingsåtgärder inom området kärnsäkerhet
I budgetpropositionen (bil. 15 s. 32) redovisar regeringen
sina överväganden vad gäller den beräknade utgiftsutvecklingen
för bl.a. området kärnsäkerhet t.o.m. år 1998 med anledning av
fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition. För
budgetåren 1997 och 1998 beräknas besparingar på 9 resp. 12
miljoner kronor.
Utskottet har inte något att erinra mot de av regeringen
redovisade besparingarna inom det aktuella området och
tillstyrker sålunda regeringens förslag i denna del.
Statens kärnkraftinspektion
Statens kärnkraftinspektion (SKI) är central
förvaltningsmyndighet med uppgift att övervaka dels säkerheten
vid kärnteknisk verksamhet, dels genomförandet av den forskning
och utveckling och det program för bl.a. sådana frågor som avses
i kärntekniklagen. Därutöver handlägger SKI vissa
finansieringsfrågor på kärnavfallsområdet.
SKI är en avgiftsfinansierad myndighet. Inkomster i form av
avgifter enligt förordningen (1991:739) om vissa avgifter till
Statens kärnkraftinspektion redovisas på statsbudgetens
inkomstsida. Inkomsterna beräknas till 193 miljoner kronor under
budgetåret 1995/96. Innevarande budgetår väntas
avgiftsinkomsterna uppgå till ca 123 miljoner kronor.
De övergripande målen för SKI är följande:
att hög säkerhet uppnås i svensk kärnteknisk verksamhet och
att SKI i detta syfte tar initiativ till säkerhetshöjande
åtgärder,
att Sveriges internationella åtaganden på det kärntekniska
området uppfylls,
att kärnavfall slutförvaras på ett säkert sätt,
att tillräcklig bredd uppnås i industrins forsknings- och
utvecklingsverksamhet avseende slutförvaring av använt
kärnbränsle,
att beslutsfattare och allmänhet är väl informerade om
kärnteknisk risk och säkerhet samt om omhändertagande och
slutförvaring av använt kärnbränsle.
Regeringen anför i budgetpropositionen (bil. 15 s. 37) att
dessa övergripande mål som gällt för perioden 1992/93--1994/95
bör ligga fast och sålunda utsträckas till att omfatta även
budgetåret 1995/96.
Regeringen föreslår anslag dels till förvaltningskostnader på
ca 91,5 miljoner kronor, dels till kärnsäkerhetsforskning på ca
96 miljoner kronor. Vid beräkningen har inräknats en sammanlagd
besparing på 9 miljoner kronor motsvarande 5 % på de två anslag
som myndigheten disponerar.
Utskottet finner regeringens förslag till anslag
välavvägda och tillstyrker dessa.
Vissa internationella frågor
Regeringen föreslår vidare (bil. 15 s. 40) att ca 20 miljoner
kronor skall anvisas till anslaget Visst internationellt
samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. Från anslaget betalas
kostnader för deltagande i internationellt samarbete på
kärnenergiområdet, såsom medlemsavgift och bidrag till
Internationella Atomenergiorganet (IAEA) samt kostnader i
samband med övrigt internationellt kärnsäkerhetssamarbete.
Utskottet tillstyrker det föreslagna anslagsbeloppet.
Arbetet med att avveckla och skrota kärnvapen måste
sammankopplas med avvecklingen av kärnkraft, anförs det i
motion 1994/95:N432 (v). Motionärerna anser att IAEA borde
vara en pådrivande kraft i denna strävan. Mot denna bakgrund,
menar motionärerna, bör Sverige ta nya initiativ för att främja
IAEA:s roll på detta område. Även i motion 1994/95:N402 (mp)
ifrågasätts IAEA:s arbete. Motionärerna anser att det är helt
felaktigt och ologiskt att Sverige deltar i IAEA:s verksamhet.
Sverige borde i stället driva frågan att IAEA:s inriktning skall
ändras till att verka för en global avveckling av kärnkraften.
Motsvarande motionsyrkanden behandlades och avslogs av
riksdagen våren 1994. Utskottet (bet. 1993/94:NU17) anförde att
det är av stor vikt att det finns en effektiv internationell
organisation med uppgift att främja säkerheten vid befintliga
kärnkraftverk och motverka spridning av kärnenergi för militära
ändamål. En sådan ensidig inriktning av IAEA:s verksamhet som
hade föreslagits i motionerna skulle, menade utskottet, riskera
att leda till att många länder förlorar intresset för samarbetet
inom IAEA och att därmed den internationella insynen i och
påverkan på medlemsstaternas kärntekniska verksamhet försämras.
Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga och
avstyrker motionerna 1994/95:N432 (v) och 1994/95:N402 (mp) i
här aktuella delar.
I motion 1994/95:N434 (mp) förordas att Sverige skall ta
kraftfulla initiativ för en global avveckling av kärnkraften
och till internationella konventioner när det gäller transporter
av kärnavfall.
Utskottet har tidigare vid olika tillfällen behandlat yrkanden
om att Sverige skall ta särskilda initiativ för att åstadkomma
en internationell avveckling av kärnkraften. Senast under våren
1994 behandlades ett sådant yrkande. Utskottet (bet.
1993/94:NU17) anförde att frågor rörande internationella
förhållanden på kärnenergiområdet lämpligen bör behandlas i
internationella organ och avstyrkte det aktuella
motionsyrkandet. Detta yrkande fick stöd i en meningsyttring (v)
men avslogs av riksdagen.
Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker motion
1994/95:N434 (mp) såvitt här är i fråga.
Sverige bör erbjuda ekonomisk och teknisk hjälp för att
montera ned kärnkraftsreaktorer i Östeuropa, anförs det
vidare i nyssnämnda motion.
En redovisning av svenska insatser för ökad kärnsäkerhet i
Östeuropa görs dels i regeringens proposition 1994/95:160 (s.
65 f.) om Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa, dels i
regeringens skrivelse 1994/95:167 om det svenska miljöarbetet i
EU. I propositionen beskrivs de svenska insatserna för ökad
kärnsäkerhet och strålskydd, vilka riktas mot Litauen (och
kärnkraftverket Ignalina), Estland, Lettland samt nordvästra
Ryssland och Vitryssland. Av förslag i propositionen framgår att
83 miljoner kronor skall avsättas för dessa insatser. Därutöver
finns medel reserverade för eventuellt fortsatt bidrag till
EBRD:s (European Bank for Reconstruction and Development)
kärnsäkerhetsfond. I skrivelsen (s. 29) beskrivs det svenska
miljöarbetet inom ramen för EU-medlemskapet. EU:s stödinsatser
rörande kärnsäkerhet i Central- och Östeuropa går via programmet
TACIS (Technical Assistance to the Commonwealth of Independent
States and Georgia) och programmet PHARE (Poland and Hungary Aid
for Restructuring of the Economics). Samordning av
medlemsländernas bilaterala stöd sker genom EU:s och OECD:s
(Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling)
samarbetsgrupp G-24. Viktiga svenska frågor, framhålls det i
skrivelsen, är för närvarande säkerhetsinsatser i relation till
omdaning och effektivisering av energisystemen, prioritering av
avfallshantering, miljökrav i anslutning till uranbrytning och
annan verksamhet i kärnbränslecykeln. Propositionen och
skrivelsen behandlas av utrikesutskottet (bet. 1994/95:UU16)
resp. jordbruksutskottet (bet. 1994/95:JoU23).
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion
1994/95:N434 (mp) också i här berörd del.
ITER-projektet
Fusionsforskning bedrivs sedan drygt tio år tillbaka vid EU:s
forskningsanläggning JET (Joint European Torus) i
Storbritannien. Vid denna anläggning skall de fysikaliska
förutsättningarna för fusionsenergi kartläggas. Nästa planerade
steg i forskningsprocessen är ITER-projektet (International
Thermonuclear Experimental Reactor), en forskningsanläggning där
de tekniska förutsättningarna kan studeras.
ITER är ett samarbetsprojekt mellan EU, Förenta staterna,
Japan och Ryssland. Nu utförs detaljerade konstruktionsstudier,
och beslut om att bygga ITER kan fattas år 1998. ITER beräknas
kunna tas i drift år 2007, och avveckling skall ske efter år
2025. En viktig del i beslutsprocessen om ITER är
lokaliseringen. I ett tidigare skede planerades för att värdland
och ort skulle utses redan under år 1996. Under hösten 1994 har
planeringen ändrats, och enligt nu gällande urvalsprocess kan
det dröja till år l998 innan förläggningsplats utses. Några
länder, däribland Sverige, har uttryckt sitt preliminära
intresse för att hysa ITER-projektet. Inga konkreta erbjudanden
har dock gjorts.
ITER-projektet tas upp i tre motioner. I motion 1994/95:N427
(s) sägs att ITER-projektet med fördel kan förläggas till
Sverige. Ett neutralt land med högt tekniskt anseende i en unik
miljö borde vara intressant i detta hänseende. Motionärerna
hävdar att Västsverige och särskilt Väröhalvön kan erbjuda alla
de villkor som ställs för att konkurrera om platsen för
ITER-projektets etablering. I motion 1994/95:N407 (m) anförs --
dock utan yrkande i saken -- att Sverige bör vara aktivt inför
avgörandet om lokaliseringen av ITER-projektet.
En motsatt uppfattning framförs i motion 1994/95:N413 (mp).
Med hänsyn till att kärnavfallsfrågan inte är löst vore det
ödesdigert att satsa på detta komplexa och storskaliga projekt
som genererar ytterligare högaktivt avfall, heter det i
motionen. En konsekvensanalys och en miljökonsekvensbeskrivning
borde ha varit ett minimikrav innan klartecken till eventuellt
värdskap för ITER över huvud taget gavs. Motionärerna menar
vidare att i den fortsatta handläggningen av ärendet skall krav
på plan för avfallet och en miljökonsekvensbeskrivning
upprättas. Därefter borde ärendet skickas till riksdagen för
behandling innan ett eventuellt positivt besked kan ges.
Som underlag för ett framtida beslut om huruvida Sverige skall
erbjuda värdskap har ett omfattande utredningsarbete genomförts
för att undersöka de svenska förutsättningarna. Inledande
studier har utförts av Naturvetenskapliga forskningsrådet. Våren
1994 redovisades rapporten Förläggning i Sverige av den
internationella fusionsforskningsanläggningen ITER, som tagits
fram på uppdrag av Utbildningsdepartementet. I detta arbete har
ett stort antal experter deltagit. Tekniska, ekonomiska,
juridiska, miljö- och säkerhetsmässiga aspekter belyses och
möjliga förläggningsorter redovisas i rapporten. På
Utbildningsdepartementets uppdrag har därefter ytterligare
fördjupade studier utförts.
Anläggningskostnaderna för ITER har beräknats till ca 50
miljarder kronor och driftskostnaderna under 20-årsperioden till
ca 40 miljarder kronor. De konkreta ekonomiska krav som kan
komma att ställas på värdlandet är inte specificerade utan
kommer att avgöras i urvalsprocessen. Ett eventuellt erbjudande
om värdskap måste föregås av en analys av vilken nivå på
åtagandet som är rimligt i relation till nyttan och inkomsterna
av projektet.
ITER-projektet är uppenbarligen ett mycket stort och
komplicerat projekt. Värdskapet kan innebära väsentligt antal
nya arbetstillfällen och även spridningseffekter i övrigt i
ekonomin. Enligt utskottets uppfattning måste noggranna
överväganden göras av bl.a. de säkerhetsmässiga, tekniska och
ekonomiska konsekvenser som följer av en lokalisering till
Sverige och den förläggningsort som blir aktualiserad i detta
sammanhang. Beslut om att bygga ITER skall fattas tidigast år
1998, och vid samma tidpunkt beräknas ställning kunna tas till
lokaliseringsort. En eventuell kandidatur måste förenas med
villkor angående tillstånd för en fusionsforskningsanläggning.
Tillstånd skall prövas enligt flera lagar, och en
miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas. Något initiativ av
riksdagen angående ITER-projektet bör inte nu komma i fråga. Med
det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:N427 (s) och
1994/95:N413 (mp).
Elmarknadsfrågor
Verksamheten vid Svenska kraftnät
Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och
förvaltar sedan den 1 januari 1992 det svenska storkraftnätet
för el, inkl. de statligt ägda utlandsförbindelserna (prop.
1990/91:87, bet. NU38). Enligt instruktionen för Svenska
kraftnät har verket bl.a. till uppgift att på ett affärsmässigt
sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt,
driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem. Svenska
kraftnät skall bedriva sin verksamhet så att den bidrar till att
öka konkurrensen på elmarknaden. Våren 1992 beslutade riksdagen
om ytterligare riktlinjer för verksamheten (prop. 1991/92:133,
bet. NU30). Svenska kraftnät skall enligt beslutet ansvara för
driften av storkraftnätet och det svenska kraftsystemets
övergripande driftsäkerhet. Svenska kraftnät är vidare från den
1 januari 1995 s.k. systemansvarig myndighet enligt ellagen
(prop. 1993/94:162, bet. NU22). Verkets drift och investeringar
finansieras med inkomster från verksamheten och med upplåning
genom Riksgäldskontoret. Investeringarna påverkar inte
statsbudgeten.
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 132) lämnas förslag till
investerings- och finansieringsplan för perioden 1995--1997.
Verkets investeringar under perioden avser storkraftnätet och
viss telekommunikation. För perioden planeras investeringar för
sammanlagt 1 200 miljoner kronor, fördelat på 400 miljoner
kronor under vartdera kalenderår. Kostnaderna för
investeringarna täcks genom egen finansiering. Regeringen
bedömer att det inte finns något behov av nyupplåning i
Riksgäldskontoret för investeringsändamål under budgetåret
1995/96. Regeringen föreslår dock att Svenska kraftnät, liksom
tidigare, får ta upp riksgäldslån för rörlig kredit inom en ram
om 100 miljoner kronor. Vidare begärs tre bemyndiganden i
propositionen. Det första förslaget är att nuvarande ram om 175
miljoner kronor intill vilken regeringen är bemyndigad att
teckna borgen för bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar
statens aktier skall gälla även för budgetåret 1995/96. Också
nuvarande bemyndigande till regeringen att inom en ram om 135
miljoner kronor besluta i frågor om förvärv av aktier eller
bildande av bolag inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde
föreslås -- för det andra -- gälla för nästa budgetår. Enligt
det tredje förslaget skall regeringen bemyndigas att ge Svenska
kraftnät rätt att inom den ram om högst 10 miljoner kronor som
gäller för förvärv och avyttring av aktier även bilda bolag.
De nu redovisade förslagen tillstyrks av utskottet.
Vattenfall AB
Omstrukturering av Vattenfall AB
För att minska maktkoncentrationen och få en mer funktionell
organisation av elmarknaden bör Vattenfall AB omstruktureras och
delvis avyttras, anförs det i motion 1994/95:N405 (mp).
Motionärerna menar att Vattenfalls ambitioner att lägga under
sig allt större områden av svensk energimarknad leder till en
maktkoncentration som gör politiska initiativ svårgenomförbara
och försvagar den demokratiska kontrollen. I framtiden borde
statens verksamhet inom elenergiområdet bedrivas på följande
sätt: vattenkraftverk och fossila värmekraftverk säljs till
landstingen, medan kärnkraftverken samordnas i ett separat
affärsverk under Näringsdepartementet; detaljdistribution och
fjärrvärmeverksamhet säljs ut till lokala distributörer, t.ex.
kommunala energiverk; projekterings- och entreprenadverksamheten
inom Vattenfall ombildas till ett separat aktiebolag som får
konkurrera med andra entreprenadföretag på marknaden. De medel
som skulle tillföras staten på detta sätt bör enligt
motionärerna användas för investeringar i miljövänlig och
energisnål teknik inom energi- och kommunikationsområdena. Med
sådana "gröna" investeringar kan, menar motionärerna,
tiotusentals arbetstillfällen skapas inom området förnybar
energi: anordningar för biobränslen, vindkraftverk,
biogasanläggningar, solfångare etc. Regeringen bör, fortsätter
motionärerna, tillsätta en arbetsgrupp för att utarbeta
detaljförslag som kan föreläggas riksdagen för beslut under
innevarande riksmöte och för genomförande senast den 1 juli
1996.
Frågan om statens ägande i Vattenfall AB berörs också i motion
1994/95:N298 (m) med ett allmänt yrkande om försäljning av
statliga företag. Utskottet kommer att behandla detta och andra
yrkanden om statliga företag under hösten 1995 i anslutning till
behandlingen av förslag i budgetpropositionen (bil. 13 s. 47)
om förvaltningen av företag med statligt ägande.
Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen inte nu vidta
några åtgärder med anledning av motion 1994/95:N405 (mp).
Sålunda avstyrks ifrågavarande yrkanden i denna motion.
Täckande av eventuella förluster, m.m.
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 45) föreslår regeringen ett
formellt förslagsanslag om 1 000 kr för täckande av
eventuella förluster i anledning av Statens vattenfallsverks
borgensförbindelser, m.m. Anslaget inrättades i samband med
riksdagens beslut våren 1991 (prop. 1990/91:87, bet. NU38) om
bolagisering av Statens vattenfallsverk från årsskiftet 1991/92.
Över anslaget bestrids också utgifter i form av eventuella
kreditförluster som kan uppstå för att fullgöra Vattenfall AB:s
skyldigheter som avser riksgäldslån och statslån och som har
upptagits eller övertagits av bolaget från Statens
vattenfallsverk. I denna del ingår också det bemyndigande som
regeringen, med stöd av riksdagens beslut, gett till
Riksgäldskontoret att lämna lån till Vattenfall AB inom en ram
om 5 miljarder kronor som skall kunna utnyttjas för kortfristiga
ändamål.
Förslaget föranleder ingen erinran från utskottets sida.
I motion 1994/95:N411 (mp) begärs att en översyn skall göras
av regelsystemet för statens borgensåtagande inom
energiområdet. Syftet med en sådan översyn skulle vara att
skapa ett garantisystem som stimulerar utvecklingen av
alternativa energikällor. Dessutom, anför motionärerna, bör
riksdagen återta delegationen att teckna avtal och kontrakt på
energiområdet som nu ligger hos Vattenfall och skyndsamt
återkomma med förslag om delegering till myndighet, departement
eller motsvarande som har en oberoende ställning i förhållande
till energibranschen.
Som tidigare nämnts beslutade riksdagen våren 1991 att
överföra huvuddelen av verksamheten i dåvarande Statens
vattenfallsverk till ett aktiebolag, Vattenfall AB, och att
avskilja verksamheten i storkraftnätet till en särskild
organisation (prop. 1990/91:87, bet. NU38). Den 1 januari 1992
påbörjade Vattenfall AB sin verksamhet. Samtidigt inrättades
Affärsverket svenska kraftnät som driver och förvaltar
storkraftnätet.
Det viktigaste motivet för att föra över huvuddelen av
Vattenfalls verksamhet från affärsverk till bolag var att
effektivisera förvaltningen av statens kapital. Målet var,
anfördes det i den aktuella propositionen, att få till stånd en
ökad avkastningsförmåga inom ramen för oförändrade eller lägre
reala elpriser och en fortsatt trygg elförsörjning. Staten
skulle utöva såväl insyn i som styrning av företaget genom
styrelse och bolagsstämma. Vidare underströks att Vattenfall som
aktiebolag har en lagstadgad skyldighet att lämna en omfattande
rapportering i form av årsredovisning och delårsrapporter.
Aktiebolaget kunde också bli anmodat av ägaren att lämna
ytterligare information om sin verksamhet. Staten kunde också
påverka verksamhetens inriktning genom att föra in särskilda
föreskrifter för den fortsatta verksamheten i bolagsordningen.
Överlåtelsen reglerades i ett avtal mellan staten och
Vattenfall AB hösten 1991. I avtalet preciserades vilka
tillgångar, skulder samt rättigheter och åtaganden som skulle
överföras till Vattenfall AB. Bland annat reglerades i avtalet
övergångsperioden för Vattenfall AB:s borgensförbindelser,
riksgäldsupplåning och statslån. Övergångsperioden för
borgensförbindelserna kunde beräknas till ca tolv år; de
utestående lånen vilka borgensförbindelserna avsåg skulle vara
helt nedamorterade år 2004. För närvarande uppgår de utestående
garantibeloppen till ca 4 miljarder kronor. För riksgäldslånen
gäller en femårig övergångsperiod (1992--1996) och för
statslånen beräknades övergångsperioden till ca sju år (fram
till år 1999).
Före bolagiseringen hade regeringen ett bemyndigande från
riksdagen att teckna borgen till bolag i vilka Vattenfall
förvaltade statens aktier intill sammanlagt ca 13,6 miljarder
kronor. Bolagens behov av medel för investeringar täcktes genom
lån över kapitalmarknaden. Tecknad borgen uppgick per den 31
december 1989 till ca 12,9 miljarder kronor. I proposition
1990/91:87 föreslogs en utvidgning av ramen för
borgensförbindelser med 2 miljarder kronor upp till sammanlagt
15,6 miljarder kronor. Vid överlåtelsetidpunkten i december 1991
uppgick de utestående borgensförbindelserna till ca 8 miljarder
kronor. Borgensförbindelserna avsåg lån som 6 produktionsbolag,
17 distributionsbolag, 10 värmebolag och 4 övriga bolag hade
ingått. Några nya förbindelser för vilka staten måste ikläda sig
borgensansvar fick inte träffas efter den 1 januari 1992. Enligt
förslag i propositionen ansvarar staten under övergångsperioden
för de ingångna borgensåtagandena. Om borgensåtagandet behöver
infrias har staten rätt att kräva det nya bolaget på ersättning.
Dessa frågor reglerades i det särskilda avtalet mellan staten
och bolaget. För täckande av eventuella förluster uppförs det
tidigare nämnda förslagsanslaget om 1 000 kr på statsbudgeten.
Detta formella anslag skall också kunna utnyttjas i det fall
som kreditförluster uppstår på de s.k. riksgäldslånen. Av
proposition 1990/91:87 framgick att Vattenfalls
dittillsvarande behov av medel för investeringar och
rörelsekapital täcktes dels genom egen finansiering, dels genom
lån från Riksgäldskontoret. Efter omvandlingen till aktiebolag
sker den långsiktiga upplåningen i princip på den öppna
kreditmarknaden. Utlåning från Riksgäldskontoret till andra än
affärsverk och statliga myndigheter kräver riksdagens
godkännande. Beslutet innebar, som nämnts, att en femårig
övergångsperiod (1992--1996) skulle tillämpas på både befintliga
och nya riksgäldslån. Under denna period skulle de redan tagna
riksgäldslånen stå kvar. Dessa uppgick hösten 1991 till ca 3
miljarder kronor. Men bolaget skulle också tillåtas att ta upp
nya lån för kortfristiga ändamål i Riksgäldskontoret inom en ram
om högst 5 miljarder kronor och inom den angivna tidsperioden.
Efter femårsperioden skall riksgäldslånen vara återbetalda.
Det s.k. statskapitalet för investeringsändamål, som tidigare
anvisades till Vattenfallsverket över statsbudgeten, omvandlades
år 1988 -- i samband med riksdagens beslut om en ny ekonomisk
styrning av affärsverket (prop. 1987/88:87, bet. NU41) -- till
statslån. Dessa lån uppgick våren 1991 till ca 17,5
miljarder kronor. I proposition 1990/91:87 föreslogs att
statslånen skulle omvandlas till ett lån genom
Riksgäldskontoret. I avtalet mellan staten och det nya bolaget
regleras bl.a. räntenivåer och amorteringstid. Lånet uppgår för
närvarande till ca 9,4 miljarder kronor och kommer att vara
nedamorterat år 1999. Det formella anslaget på 1 000 kr står
även till förfogande för den händelse att kreditförluster
uppstår.
Utskottet finner det efter denna genomgång inte befogat
med en omprövning av regelsystemet för statens borgensåtagande i
Vattenfall AB. De åtaganden som staten iklätt sig avser i
huvudsak borgensåtaganden före år 1992, och dessa lån kommer att
vara helt avskrivna år 2004. Mot bakgrund av det anförda
avstyrker utskottet motion 1994/95:N411 (mp).
Vattenkraftverk
Frågor om vattenkraftverk tas upp i tre motioner. I motion
1994/95:N439 (s) hävdas att ett stort antal vattenkraftverk i
landet kommer att vara relativt ålderstigna vid den beslutade
tidpunkten för kärnkraftens avveckling -- år 2010 -- om inga
åtgärder vidtas. Motionärerna menar att såväl effekten som
energiuttaget kan höjas om ombyggnader av vattenvägar och utbyte
av maskiner görs. Med hänsyn till avvecklingen av kärnkraften är
det enligt motionärerna nu motiverat med en upprustningsplan för
vattenkraften som en del i en långsiktig energiplanering. I en
sådan borde också ingå en ökad effektivisering av all
elanvändning.
Också i motion 1994/95:N409 (s) pläderas för en renovering --
och även viss nybyggnad -- av vattenkraftverk. Motionärerna vill
att regeringen tar initiativ till att det i samråd med
kraftproducenterna upprättas en plan för renoveringar,
ombyggnader och viss nybyggnation av vattenkraftverken.
Ett uttalande av riksdagen om att vattenkraften skall användas
effektivt genom de redan utbyggda kraftverken begärs i motion
1994/95:N434 (mp). Motionärerna understryker att de ser
vattenkraften som färdigutbyggd.
Den befintliga vattenkraften svarar under ett normalår för ca
63,5 TWh. Vattenkraftsproduktionen för år 1993 uppgick, som
redan nämnts, till ca 73 TWh, vilket är den högsta produktionen
någonsin. I NUTEK:s Energirapport 1994 sägs att det finns en
teoretisk potential för nybyggnad om ca 130 TWh och en ekonomisk
utbyggnadspotential på ca 27 TWh. Emellertid finns större delen
av potentialen inom områden som är skyddade från
vattenkraftsutbyggnad genom den s.k. naturresurslagen (1987:12).
På förslag av regeringen fattade riksdagen beslut våren 1993
(prop. 1992/93:80, bet. BoU7) om skyddande av ytterligare älvar
och älvsträckor. I augusti 1994 erhöll Vattendragsutredningen (M
1993:12) tilläggsdirektiv (dir. 1994:106) om att utredningen bör
utarbeta ett program för kartläggning av vilka ytterligare
vattenområden och älvsträckor som bör skyddas mot
vattenkraftsutbyggnad. Utredningen skall inom kort avlämna sitt
slutbetänkande.
Utbyggnad av små vattenkraftverk, effektiviseringar och
förnyelse i äldre kraftanläggningar kan enligt NUTEK:s bedömning
ge ett tillskott på ca 0,4 TWh till år 2005. Den större delen
härav avser effektiviseringar och förnyelse. Enligt uppgift
bedömer kraftindustrin att investeringar i förnyelse och
modernisering av vattenkraftverk uppgår till ca 5 miljarder
kronor fram till år 2005. I detta sammanhang är syftet främst
att upprätthålla den tekniska nivån och inte att utvinna mer
kraft. I dagsläget görs bedömningen att det är svårt att få
ekonomisk lönsamhet i utbyggnad av ny kraft i dessa
vattenkraftverk.
Utskottet vill i denna fråga anföra följande.
Vattenkraften svarar för en stor del av den svenska
elproduktionen. En omfattande utbyggnad av vattenkraften är inte
möjlig mot bakgrund av skyddet för vidare vattenkraftsutbyggnad.
Investeringar för renoveringar och viss utbyggnad av befintliga
anläggningar kan också leda till miljöstörningar i strid med
naturvårds- och miljöintressen. Emellertid kan konstateras att
investeringsvolymen fram till år 2005 för förnyelse och
modernisering enligt uppgift uppgår till ca 5 miljarder kronor.
Även om dessa investeringar främst syftar till att upprätthålla
den tekniska nivån är det, menar utskottet, angeläget att de
resurser som på detta sätt satsas också kan leda till att
verkningsgraden och produktiviteten i anläggningarna ökar. Det
är vidare viktigt att förnyelse och modernisering sker i sådan
takt att kompetensen bibehålls i aktuell industri. Något skäl
för initiativ av riksdagen i den nu aktuella frågan är enligt
utskottets uppfattning inte erforderligt. Härav följer att
riksdagen bör avslå motionerna 1994/95:N409 (s), 1994/95:N439
(s) och 1994/95:N434 (mp), den sistnämnda i här berörd del.
Forskning inom energiområdet
Energiforskning
Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för
energiforskningen för budgetåren 1993/94--1995/96 (prop.
1992/93:170, bet. NU30). I budgetpropositionen (bil. 13 s. 145)
anför regeringen att dessa riktlinjer i stort sett bör ligga
fast för budgetåret 1995/96. Av statsfinansiella skäl krävs dock
besparingar även på energiforskningens område, anser regeringen
och föreslår ett anslag för nästa budgetår på ca 310 miljoner
kronor. Enligt regeringen bör Programrådet vid Studsvik, som är
ett av de ansvariga organen för energiforskningsprogrammet,
läggas ned vid utgången av innevarande budgetår. De medel som
rådet disponerar föreslås bli överförda till NUTEK och användas
för främst tillämpade forsknings- och utvecklingsinsatser på
energiområdet.
Regeringen vill vidare, i enlighet med tidigare beslut, ha
riksdagens bemyndigande att under nästa budgetår låta staten ta
på sig ekonomiska förpliktelser under kommande budgetår i
samband med stöd till forskning och utveckling inom
energiområdet. För budgetåren 1997--2000 föreslås ramar på 110,
70, 50 resp. 30 miljoner kronor.
De nu behandlade förslagen tillstyrks av utskottet.
Utskottet utgår samtidigt från att NUTEK ger den berörda
forskningen vid Studsvik möjlighet att under en viss
övergångsperiod finna även andra finansiärer.
Bioenergiforskning m.m.
Inom bioenergiforskningsområdet bedriver NUTEK programmen
Trädbränslen och dess miljöeffekter, Energiodling och ekologi,
Alternativa drivmedel, Avfall/Biogas/Miljö, Torv, Kol,
Bioenergi/klimat, Etanolutveckling samt Småskalig förbränning av
biobränslen. De två sistnämnda programmen har kommit till stånd
genom att riksdagen våren 1993 i särskild ordning anvisade 25
miljoner kronor för budgetåret 1993/94 (prop. 1992/93:179, bet.
NU28). Avsikten var att dessa program skulle pågå t.o.m.
budgetåret 1995/96. Från anslaget till bioenergiforskning
har vidare medel utbetalats till Programrådet vid Studsvik för
forskning om förgasning och förbränning.
Enligt regeringen bör nu den särskilda finansieringen av
programmet Småskalig förbränning av biobränslen upphöra. Det
skall ankomma på NUTEK att avsluta programmet vid lämplig
tidpunkt och inom ramen för det befintliga anslaget. Med
hänvisning till det tidigare nämnda förslaget om att
Programrådet vid Studsvik skall läggas ned föreslås vidare att
anslagsposten för forskning om förgasning och förbränning
överförs till NUTEK:s disposition. Regeringens överväganden
beträffande bioenergiforskningen utmynnar, efter hänsyn även
till sparkraven på statlig konsumtion, i ett förslag om att ca
89 miljoner kronor skall upptas på anslaget för nästa budgetår.
Även i fråga om denna forskning begärs att regeringen skall
bemyndigas att låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i
samband med stöd till den berörda forskningen. För budgetåren
1997--2001 föreslås ramar på 35, 25, 20, 15 resp. 10 miljoner
kronor.
I två motioner avvisas regeringens förslag om att programmet
för småskalig förbränning av biobränslen skall upphöra. Det är
mycket viktigt att programmet får drivas vidare under nästa
budgetår så att insatserna får genomslag också hos kommersiella
tillverkare av mindre vedkaminer, anförs det i motion
1994/95:N435 (mp). För att finansiera detta föreslår
motionärerna att 10 miljoner kronor avsätts från anslaget till
energiforskning.
I motion 1994/95:N449 (kds) framhålls att utvecklingen av
tekniker för förgasning och förbränning av biobränslen kan komma
att utgöra en avgörande faktor för möjligheterna till
omställning av energisystemet och därmed en
kärnkraftsavveckling. Därför borde det aktuella programmet få
pågå även under budgetåret 1995/96.
Utskottet vill erinra om att syftet med det aktuella
programmet har varit att av miljöskäl utveckla
förbränningstekniken för mindre anläggningar för biobränslen,
dvs. mindre panncentraler och vedpannor. Programmet har sålunda
haft begränsad relevans för omställningen av energisystemet.
Anslagsmedlen för forskning om förgasning och förbränning
används däremot till grundforskning om både storskalig och
småskalig teknik för omvandling av biobränslen till värme och
el. Dessa medel kommer enligt regeringens förslag att överföras
till NUTEK.
Med det sagda avstyrks de här berörda yrkandena i motionerna
1994/95:N435 (mp) och 1994/95:N449 (kds). Förslagen i
budgetpropositionen om anslag och bemyndigande avseende
bioenergiforskningen tillstyrks av utskottet.
Motion 1994/95:N435 (mp) innehåller också ett yrkande med
begäran om ett särskilt investeringsbidrag för övergång till
nya vedpannor. Dålig förbränning i mindre vedpannor är ett
miljö- och hälsoproblem som inte tidigare har uppmärksammats,
hävdas det i motionen. För att stimulera till investeringar i
miljögodkända vedpannor med s.k. ackumulatortankar föreslår
motionärerna -- dock utan förslag till finansiering -- att det
skall införas ett särskilt bidrag om 35 % av
investeringskostnaden.
Statens naturvårdsverk och NUTEK har på regeringens uppdrag
utrett förutsättningarna för att minska emissionerna av kolväten
vid eldning av biobränslen i villapannor, kaminer och liknande
anläggningar. De två myndigheterna har i en rapport till
regeringen i december 1993 föreslagit olika åtgärder --
beträffande både gamla och nya anläggningar -- för att begränsa
utsläppen. Rapporten bereds för närvarande inom
regeringskansliet, och förslag på området kan enligt uppgift
komma att tillställas riksdagen senare under våren 1995.
Riksdagen torde sålunda inom kort få anledning att återkomma
till denna fråga. Med det sagda avstyrker utskottet motion
1994/95:N435 (mp) i här behandlad del.
Utveckling av ny teknik för etanolframställning m.m.
I två motioner uppmärksammas forskning för utveckling av
inhemskt framställda bränslen, främst etanol.
Ett uttalande av riksdagen om möjligheter att utvinna etanol
ur skogsråvara begärs i motion 1994/95:N269 (s). Motionärerna
gläder sig åt att det särskilda programmet för utveckling av ny
teknik för etanolframställning skall fortgå även under nästa
budgetår enligt regeringens förslag. Emellertid är de bekymrade
över att programmet ges minskade resurser inom ramen för
anslaget till bioenergiforskning och menar att det i stället bör
ges en ökad prioritet.
Motion 1994/95:Sk683 (c), med rubriken Beskattningen av
drivmedel från förnybara energikällor, innehåller också ett
yrkande om den tekniska utvecklingen av biodrivmedel. Den
nuvarande inhemska produktionen av sådana drivmedel sker i små
och orationella anläggningar, framhåller motionärerna. De menar
att det nu krävs en teknisk utveckling och industriellt anpassad
produktion av olika biodrivmedel -- t.ex. etanol -- för att
deras långsiktiga konkurrenskraft skall kunna bedömas.
Statligt stöd till forskning och utveckling avseende etanol
lämnas på olika sätt. Från anslaget till bioenergiforskning
utgår stöd -- via anslagsposten Energirelaterad
transportforskning -- till forskning om ny processteknik för
etanolframställning ur cellulosahaltiga råvaror. Från
Energiteknikfonden har under en treårsperiod utbetalats bidrag
om 6 miljoner kronor till ett kollektivforskningsprogram med
Stiftelsen Svensk etanolutveckling. Syftet med detta program har
varit att utveckla tekniken för framställning av etanol ur
cellulosahaltiga råvaror.
Förutom dessa stöd beslutade riksdagen, som redan nämnts,
våren 1993 (prop. 1992/93:179 bil. 3, bet. NU28) om stöd till
ett ytterligare program för utveckling av ny teknik för
etanolframställning -- programmet Etanolutveckling. Till detta
program, som hanteras av NUTEK, har avsatts 15 miljoner kronor
per år under en treårsperiod. I programmet skall de nya
teknikerna för samtliga processteg studeras i ett sammanhang och
i en större skala än vad som gjorts i tidigare försök. Från
programmet utgår stöd till främst laboratorieutrustning och
pilotanläggningar för framställning av etanol ur
cellulosahaltiga råvaror.
I anslutning till beslutet om detta stöd betonade riksdagen
dessutom i ett uttalande till regeringen, med anledning av
motioner i frågan och på förslag av utskottet (bet.
1992/93:NU28), det angelägna i att takten ökas när det gäller
att inleda etanolproduktion i större skala.
I december 1993 beslutade vidare regeringen att medel som har
avsatts för utveckling av ny teknik för elproduktion med
biobränsle (se mer i det följande) också skall kunna disponeras
för stöd till demonstrationsanläggningar för tillverkning av
etanol ur cellulosarika råvaror.
Som framgår av den lämnade redovisningen stöder staten på
olika sätt forskning och utveckling kring etanolproduktion. Med
hänvisning härtill och till riksdagens uttalande i frågan våren
1993 avstyrker utskottet de två här aktuella motionerna i
berörda delar.
Vätgas
Ökade insatser för att stimulera utvecklingen på vätgasområdet
föreslås i tre motioner.
I motion 1994/95:N425 (v) framhålls att länder som Tyskland
och Schweiz bedriver omfattande utvecklingsarbete beträffande
vätgastekniken och att Sverige ligger långt efter i detta
hänseende. Regeringen bör enligt motionärerna utarbeta förslag
som främjar vätgasanvändningen för fordonsdrift.
I framtidens energisystem kan vätgas bli värdefull som
energibärare, anförs det i motion 1994/95:N434 (mp). Olika
energislag såsom vattenkraft, biomassa, sol- eller vindkraft kan
omvandlas till vätgas, som därefter kan lagras, påpekas det.
Valet av energibärare till framtidens transportmedel kommer att
ha stor betydelse för hela samhället, framhåller motionärerna
och föreslår två uttalanden av riksdagen i nu nämnda frågor.
Vätgas är det renaste av alla brännbara bränslen och ett
mycket attraktivt drivmedel för personbilar, sägs det i motion
1994/95:N237 (mp). Motionärerna efterlyser åtgärder för att
främja forskningen och utvecklingen på området, främst avseende
produktion och distribution av vätgas. Motionen innehåller
vidare två yrkanden, som behandlas av skatteutskottet (bet.
1994/95:SkU28), om beskattningen av vätgas resp.
klassificeringen av bilar drivna på vätgas. Slutligen begärs att
riksdagen skall uttala sig för inrättande av ett eller flera
samarbetsprojekt med u-länder rörande vätgas. Mot bakgrund av
att vätgas kan tillverkas med solen som energikälla kan u-länder
med riklig tillgång på sol ges möjligheter till exportinkomster,
framhåller motionärerna. Sverige borde därför samarbeta med ett
eller flera u-länder rörande vätgasproduktion.
Från energiforskningsprogrammet utgår visst stöd till främst
grundforskningsinsatser avseende vätgas. Vidare medverkar
Sverige aktivt i internationella samarbetsprojekt på
vätgasområdet.
Våren 1993 beslutade riksdagen om olika åtgärder mot
klimatpåverkan. Bland dessa åtgärder ingick ett stöd om 15
miljoner kronor till utveckling och teknikupphandling av
miljöanpassade fordon och drivmedel (prop. 1992/93:179, bet.
NU28). Ytterligare 15 miljoner kronor har ställts till
förfogande för detta ändamål genom beslut våren 1994 (prop.
1993/95:100 bil. 13, bet. NU17). Medlen har tillförts
Energiteknikfonden, och stöd kan utgå från dessa medel till
projekt som kan leda till användning av vätgas för fordonsdrift.
Riksdagen har tidigare vid olika tillfällen behandlat motioner
med krav på ökade insatser för att stimulera utvecklingen på
vätgasområdet. Våren 1989 anförde utskottet (bet. 1988/89:NU25)
att vätgasen på lång sikt kan komma att spela en viktig roll i
energiförsörjningen. En kombination av solen som energikälla och
-- via elektrolys -- vätgas som energibärare ter sig, fortsatte
utskottet, mycket tilltalande från såväl miljö- som
energisynpunkt. Med hänsyn bl.a. till forskningsinsatserna på
området fann utskottet inte anledning till någon åtgärd av
riksdagen i saken. Motionerna följdes upp i en reservation (fp,
c, vpk). Där begärdes att en utredning skulle tillsättas med
uppgift att kartlägga behovet av ytterligare stödinsatser på
området. Riksdagen följde utskottet. Liknande ställningstaganden
gjordes våren 1990, då motioner i frågan senast behandlades i
riksdagen (bet. 1989/90:NU40, res. c, vpk, mp).
Enligt utskottets mening bör inte heller de nu aktuella
motionerna föranleda något initiativ av riksdagen beträffande
utvecklingen på vätgasområdet. Utskottet hänvisar till de medel
som avsatts till stöd till utveckling och teknikupphandling av
miljöanpassade fordon och drivmedel. De nu berörda yrkandena i
motionerna 1994/95:N425 (v), 1994/95:N237 (mp) och 1994/95:N434
(mp) avstyrks sålunda.
Vissa regionala frågor
Motion 1994/95:N429 (s) tar sikte på etablering av en
biogaskombianläggning i Borås. Tekniken för förgasning av
biobränslen är i vissa avseenden ny, men den har under många år
utvecklats hos både leverantörer och användare, påpekar
motionärerna. De framhåller att en förstudie har visat på att
förutsättningarna för att installera en biogaskombianläggning i
Borås kommun är mycket goda och menar att det nu är hög tid att
påbörja detta projekt.
Med utgångspunkt i ett delbetänkande (SOU 1991:93) från
Biobränslekommissionen beslutade riksdagen våren 1992, på
regeringens förslag, att 625 miljoner kronor skulle avsättas för
utveckling av ny teknik för elproduktion med biobränsle (prop.
1991/92:97, bet. NU25). Medlen, det s.k. Fabelstödet, fördelas
av Programstyrelsen för främjande av biobränsleanvändningen och
skall enligt riktlinjerna fördelas till ett mindre antal
projekt.
Frågor om stöd till enskilda anläggningar är inte upp till
riksdagen att pröva. Utskottet avstyrker därför motion
1994/95:N429 (s).
Förslag om etablering av ett energicentrum i Norduppland
för utveckling av miljö- och energiteknik efterlyses i motion
1994/95:N448 (v). Ett första steg i en sammanhållen strategi för
alternativ energiproduktion bör vara att satsa på breda
forsknings- och utvecklingsinsatser inom en region, anför
motionären. Hon anser att behovet av regionalpolitiska insatser
men också närheten till universitet och relevant
energiproduktion motiverar lokalisering av en sådan verksamhet
till Norduppland.
Riksdagen har vid flera tillfällen -- senast våren 1992 (bet.
1991/92:NU25) -- på förslag av utskottet avslagit motioner av
motsvarande innebörd som den nu aktuella. Utskottet har anfört
att det närmast är en angelägenhet för respektive lokala
intressenter att ta det initiativ som erfordras för att
förslaget skall bli prövat.
Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker den nu
berörda motionen.
Utveckling och introduktion av ny energiteknik
Inledning
Från anslaget Insatser för ny energiteknik (E 7) utgår medel
för stöd till investeringar i anläggningar för vindkraftverk och
solvärmeanläggningar. Vidare överförs medel till
Energiteknikfonden. För nästa budgetår föreslår regeringen att
även medel för stöd till biobränslebaserad kraftvärmeproduktion
skall anvisas under nämnda anslag. Under budgetåren
1992/93--1994/95 har medel för detta stöd anslagits under
Jordbruksdepartementets huvudtitel.
Utskottet behandlar i följande avsnitt motioner om stöden till
kraftvärmeproduktion med biobränslen, vindkraft och solvärme och
därefter frågan om anslagets totala storlek.
Kraftvärmeproduktion med biobränslen
I samband med riksdagens energipolitiska beslut våren 1991
beslutades, som tidigare framhållits, även om ett stöd för
främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion. Bidrag
utgår för att främja investeringar i anläggningar för sådan
kraftvärmeproduktion men också för ombyggnad av befintliga
värmeverk resp. fossilbränslebaserade kraftvärmeverk till
anläggningar för kraftproduktion med biobränsle. För stödet
avsattes 1 000 miljoner kronor under en femårsperiod. Våren
1993 beslutades (prop. 1992/93:179 bil. 3, bet. NU28) om en
förlängning av stödperioden till sex år inom en oförändrad
medelsram. Vidare fattades beslut om att stöd också skall kunna
lämnas till anläggningar där det huvudsakliga bränslet består av
vissa sorterade avfallsfraktioner. Medel till stödet anvisas i
form av årliga anslag på 200 miljoner kronor. I enlighet härmed
föreslås i budgetpropositionen (bil. 13 s. 143) att 200
miljoner kronor skall avsättas för nästa budgetår.
Stödet administreras av NUTEK. Enligt uppgift har NUTEK
beviljat bidrag till 48 projekt med en total tillkommande
elproduktion från biobränslen på ca 1,6 TWh. Dessa beslut
innebär att den totala ramen på 1 000 miljoner kronor nu har
tagits i anspråk eller intecknats.
I motion 1994/95:N425 (v) föreslås att 200 miljoner kronor
utöver regeringens förslag, eller totalt 400 miljoner kronor,
skall avsättas under det aktuella anslaget för att främja en
ökad användning av biobränslen.
Enligt utskottets mening bör riksdagen för nästa budgetår
avsätta 200 miljoner kronor till det nu aktuella stödet i
enlighet med tidigare beslut. Som redovisats inledningsvis skall
Energikommissionen granska stöden inom biobränsleområdet och
bl.a. bedöma deras påverkan på teknikutvecklingen och
stödformernas effektivitet. Av det sagda följer att det berörda
yrkandet i motion 1994/95:N425 (v) avstyrks av utskottet.
Vindkraft
För stöd till investeringar i anläggningar för vindkraftverk
avsatte riksdagen genom det energipolitiska beslutet våren 1991
250 miljoner kronor för en femårsperiod eller 50 miljoner kronor
per år. Från början utgick ett bidrag på 25 % av
investeringskostnaden, men sedan den 1 januari 1993 är stödnivån
35 %. Enligt riktlinjerna för stödet lämnas bidrag till
anläggningar med en eleffekt på minst 60 kW.
I enlighet med vad som gäller för innevarande budgetår
föreslås i budgetpropositionen (bil. 13 s. 144) att 5 miljoner
kronor -- av de avsatta medlen för investeringsprogrammet --
skall tillföras Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser
avseende vindkraft. Till investeringsstödet skall sålunda 45
miljoner kronor anslås enligt regeringens förslag.
I motion 1994/95:N437 (m) begärs att subventionerna till
vindkraftsutbyggnaden skall reduceras. Motionären menar dels att
vindkraften saknar betydelse för den framtida
energiförsörjningen, dels att subventionerna till vindkraften
"sätter alla sunda marknadsprinciper ur spel". Med hänsyn
härtill och mot bakgrund av det statsfinansiella läget anser hon
att stödnivån bör minskas och vara högst 10 %.
En motsatt inställning till vindkraftens möjligheter kommer
till uttryck i flera motioner. Vindkraftens stora fördelar är
att den är förnybar och att den har ringa effekt på miljön,
anförs det i motion 1994/95:N425 (v). Där yrkas på att riksdagen
hos regeringen skall begära förslag som främjar en utökning av
vindkraften. Motionärerna menar bl.a. att investeringsbidrag
också skall lämnas till små vindkraftsanläggningar.
Liknande yrkanden om att bidrag skall utgå även till
vindkraftverk som producerar mindre än 60 kW finns i motionerna
1994/95:N404 (m) och 1994/95:N421 (c). I den sistnämnda motionen
anförs att det nu finns skäl att ompröva gränsen om 60 kW;
motionärerna föreslår att bidrag skall kunna utgå till
anläggningar med en effekt på minst 15 kW -- under förutsättning
att anläggningarna uppfyller krav på kvalitet, livslängd och
säkerhet.
Vi vill se en kraftfull satsning på vindenergi som en del i
ett kretsloppssamhälle, anför motionärerna bakom motion
1994/95:N434 (mp). De framhåller att vinden är en miljövänlig
energiresurs med stor potential.
I motionerna 1994/95:N443 (c, kds) och 1994/95:A416 (c)
föreslår riksdagsledamöter från Kalmar län att en myndighet för
vindkraftsfrågor skall inrättas och lokaliseras till nämnda län.
Med en sådan myndighet i denna region -- där enligt motionärerna
en betydande del av vindkraftsutbyggnaden kommer att ske --
skulle ett mer effektivt statligt organ för främjande av
vindkraften skapas.
Enligt utskottets mening finns det inte anledning för
riksdagen att ta initiativ till inrättande av en
vindkraftsmyndighet, än mindre ta ställning till
lokaliseringen av en sådan myndighet. De nu berörda yrkandena i
motionerna 1994/95:N443 (c, kds) och 1994/95:A416 (c) avstyrks
alltså.
Beträffande övriga motionsyrkanden om utvecklingen av
vindkraft vill utskottet anföra följande.
Riksdagen bör, enligt utskottets uppfattning, avsätta medel
för stöd till vindkraften i enlighet med regeringens förslag i
budgetpropositionen. Någon omprövning av riktlinjerna för
investeringsstödet för den avslutande stödperioden bör inte
komma i fråga. Som tidigare nämnts ingår det i
Energikommissionens uppdrag att analysera resultaten av de olika
energipolitiska programmen. Med det sagda avstyrks motionerna
1994/95:N404 (m), 1994/95:N437 (m), 1994/95:N421 (c),
1994/95:N425 (v) och 1994/95:N434 (mp) i aktuella delar.
Solvärme
I samband med energiöverenskommelsen beslutades också, som
redan nämnts, om ett femårigt stöd till investeringar i
solvärmeanläggningar inom en total ram på 50 miljoner kronor.
Den 1 januari 1993 höjdes stödnivån till 35 % av
investeringskostnaden, från att tidigare ha legat på 25 %. Den
1 juli 1994 återgick nivån till 25 %. Under budgetåren
1992/93--1994/95 har också särskilda medel utöver den avsatta
ramen om 10 miljoner kronor per år anvisats.
Boverket ansvarar för stöd till solvärme i bostäder och NUTEK
för stöd till solvärmeanläggningar inom andra
användningsområden, dvs. där mer storskalig solvärmeteknik är
aktuell. Intresset för det senare stödet har varit litet, och
riksdagen beslutade därför våren 1993 (prop. 1992/93:100 bil.
13, bet. NU28) att ytterligare medel för stöd till investeringar
i storskalig solvärmeteknik inte skulle anvisas. Dessa medel har
i stället överförts till Energiteknikfonden för
utvecklingsinsatser avseende sådan solvärmeteknik.
För nästa budgetår bör enligt regeringens förslag i
budgetpropositionen (bil. 13 s. 144) 5 miljoner kronor vardera
avsättas till stöd till investeringar i solvärmeanläggningar
resp. till utvecklingsinsatser avseende storskalig
solvärmeteknik.
Ett uttalande av riksdagen om solvärmens miljöfördelar och om
vikten av investeringsbidrag till solvärmeanläggningar
efterlyses i motion 1994/95:N421 (c).
Krav på att riksdagen skall avsätta medel utöver regeringens
förslag för stöd till investeringar i solvärmeanläggningar för
bostäder framförs i tre motioner. Ett förhöjt anslag med 45
miljoner kronor begärs i motionerna 1994/95:N438 (c) och
1994/95:Bo237 (v). Enligt dessa yrkanden skulle riksdagen
sålunda anvisa 50 miljoner kronor till det aktuella
investeringsstödet. Statens budget skulle inte påverkas negativt
av ett sådant förhöjt anslag, hävdas det i förstnämnda motion;
tvärtom skulle investeringarna förutom ökad elproduktion leda
till ökad sysselsättning och ökade momsintäkter med åtföljande
positiva effekter för statsbudgeten.
I motion 1994/95:N270 (mp) förordas en något lägre höjning
eller 20 miljoner kronor. Anslaget till stöd till investeringar
i solvärmeanläggningar i bostäder är kostnads- och
energieffektivt, anför motionärerna och föreslår alltså att det
skall upptas till 25 miljoner kronor. Enligt ett yrkande i
motion 1994/95:N434 (mp) skall riksdagen uttala sig för
utbyggnad av såväl solvärme som miljövänliga solceller.
Med hänvisning till Energikommissionens arbete avstyrker
utskottet även de här berörda motionsyrkandena. Utskottet
har vidare inget att erinra mot förslaget i budgetpropositionen
om medel för stöd till investeringar i och utveckling av
solvärme.
Insatser för ny energiteknik
Som tidigare nämnts föreslår regeringen att medel under
anslaget Insatser för ny energiteknik skall anvisas för olika
ändamål. Regeringen beräknar sålunda 200 miljoner kronor för
stödet till biobränslebaserad kraftvärmeproduktion samt 45
miljoner kronor resp. 5 miljoner kronor till investeringsstöden
avseende vindkraft resp. solvärme. Härutöver föreslås att 95
miljoner kronor skall överföras till Energiteknikfonden. Totalt
skall alltså enligt regeringens förslag det nu aktuella anslaget
upptas till ett belopp om 345 miljoner kronor.
I det föregående har redovisats motionsyrkanden med andra
förslag till medelsanvisning under anslaget Insatser för ny
energiteknik. Det gäller krav i motion 1994/95:N425 (v) på
ytterligare 200 miljoner kronor till stödet avseende
kraftvärmeproduktion med biobränslen. Vidare förordas en höjning
av medlen för investeringsstödet avseende solvärme i bostäder
med 20 miljoner kronor i motion 1994/95:N270 (mp) och med 45
miljoner kronor i motionerna 1994/95:N438 (c) och 1994/95:Bo237
(v).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till nivå på
anslaget Insatser för ny energiteknik. Därmed följer att här
aktuella yrkanden i nyssnämnda motioner avstyrks.
Energiteknikfonden
Energiteknikfonden, som berörts i det föregående, inrättades
den 1 juli 1988 (prop. 1987/88:90, bet. NU40). Från fonden
lämnas stöd för att utveckla eller förbereda kommersiell
introduktion av ny energiteknik eller ny miljöskyddsteknik.
Fonden har tidigare finansierats genom en särskild skatt på olja
och senare med medel motsvarande 10 kr per m3 olja av den
allmänna energiskatten på olja. Fr.o.m. föregående budgetår
tillförs fonden dessa medel -- av koldioxidskatten på
oljeprodukter -- via ett särskilt anslag på statsbudgeten (E 8).
Regeringen föreslår i budgetpropositionen (bil. 13 s. 144) ett
oförändrat förslagsanslag på 72 miljoner kronor för detta
ändamål. Som redan behandlats tillförs fonden dessutom medel
från anslaget Insatser för ny energiteknik.
Det nu aktuella förslaget om bidrag till Energiteknikfonden
tillstyrks av utskottet.
Energiförnyelsefond
I tre motioner begärs att en s.k. energiförnyelsefond skall
inrättas.
Förnyelsen av energisystemet kräver att många aktörer får
chans att konkurrera på lika villkor, anförs det i motion
1994/95:N421 (c). Det blir varken tekniskt eller ekonomiskt
effektivt om förnyelsen överlåts till enbart de stora aktörerna
på energimarknaden, heter det vidare. Motionärerna förordar att
en förnyelsefond skall byggas upp genom uttag av en skatt på
kärnkraftverk (2 öre per kWh). Totalt beräknas detta
inledningsvis innebära skatteintäkter på ca 2 miljarder kronor.
Medlen skulle användas för stöd till investeringar i
vattenkraftverk, vindkraftverk, solvärme- och
solcellsanläggningar samt elproduktionsanläggningar som till
minst 90 % är baserade på biobränslen. Bidrag skulle utgå med
25 % av investeringskostnaden.
Förslag om inrättande av en energiförnyelsefond framförs också
-- med delvis liknande formuleringar -- i motionerna
1994/95:N416 (c) och 1994/95:N414 (mp). Enligt dessa förslag
skulle fonden byggas upp genom uttag av skatt på
kärnkraftsproducerad el och finansiera bl.a. forsknings- och
utvecklingsinsatser inom energiförnyelse- och
energieffektiviseringsområdet. Bidrag skulle utgå med 70 % av
projekteringskostnaden.
Enligt utskottets mening bör de här berörda
motionsyrkandena om inrättande av en energiförnyelsefond inte
föranleda något initiativ av riksdagen. Utskottet finner skäl
att även i denna fråga hänvisa till Energikommissionens arbete.
Motionerna 1994/95:N421 (c), 1994/95:N416 (c) och 1994/95:N414
(mp) avstyrks sålunda, den förstnämnda såvitt gäller denna del.
Investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar
I två motioner berörs särskilt frågan om investeringsbidrag
till små elproduktionsanläggningar, t.ex. små vattenkraftverk.
För småskalig elproduktion bör det inrättas ett långsiktigt --
minst 7 år -- stöd till investeringar i
elproduktionsanläggningar som är under 6 500 kW och som
utnyttjar förnybara energikällor, sägs det i motion 1994/95:N418
(c, fp). Bidrag skulle utgå med 25 % av investeringskostnaden,
men även bidrag till förprojekteringskostnader (50 %) skulle
kunna lämnas. Stödet skulle införas för småskalig vattenkraft
den 1 juli 1995 och för övriga produktionsformer när nuvarande
investeringsstöd upphör. Det föreslagna stödet bör enligt
motionärerna finansieras genom en skatt på kärnkraften om 0,2
öre per kWh.
Ett liknande förslag finns i motion 1994/95:N415 (v).
Motionärerna erinrar om den s.k. vattenkraftslånefonden, som
utnyttjades under åren 1919--1982. Denna fond bidrog starkt till
utbyggnaden av vattenkraften i Sverige, påpekas det. De regler
som gällde för denna fond bör nu, enligt motionärerna, tillämpas
beträffande små produktionsanläggningar.
Med erinran om Energikommissionens arbete avstyrker
utskottet även motionerna 1994/95:N418 (c, fp) och
1994/95:N415 (v).
Effektivare energianvändning
Åtgärder för effektivare energianvändning, m.m.
I samband med det energipolitiska beslutet våren 1991 antog
riksdagen också ett femårigt program för ökad energihushållning.
Det dominerande inslaget häri är ett stöd till teknikupphandling
av energieffektiva produkter och processer, till vilket 750
miljoner kronor avsattes. Riksdagen beslutade våren 1993 (prop.
1992/93:100 bil. 13, bet. NU28) att teknikupphandlingsprogrammet
skulle förlängas med två år, dock inom en oförändrad medelsram.
I anslutning till energieffektiviseringsprogrammet har
regeringen inrättat ett rådgivande organ vid NUTEK --
Energianvändningsrådet. Dess uppgift är att svara för
samordningen av berörda sektorsmyndigheters verksamhet för
energieffektivisering. I Energianvändningsrådet ingår
företrädare för -- förutom NUTEK -- Boverket,
Kommunikationsforskningsberedningen, Konsumentverket, Statens
naturvårdsverk, Statens råd för byggnadsforskning och Vägverket.
I rapporten Programmet för effektivare energianvändning (NUTEK B
1994:8) konstaterar rådet att den specifika elförbrukningen inom
vissa energianvändningssektorer har minskat påtagligt till följd
av insatser från programmet för effektivare energianvändning. Ny
energieffektiv teknik har upphandlats, spridits och
kommersialiserats inom viktiga användningsområden. De
utvärderingar som har gjorts visar, enligt
Energianvändningsrådet, att programmet fungerar väl.
Regeringen meddelar i budgetpropositionen (bil. 13 s. 142)
att den anser att programmet bör fortsätta med nuvarande
inriktning. För nästa budgetår föreslås ett anslag på 130
miljoner kronor för insatser inom programmet.
Regeringens förslag i denna del möter inga invändningar. I ett
flertal motioner framförs dock yrkanden om vikten av
energieffektivisering m.m.
De två första yrkandena avser främst organisationsfrågor. I
motion 1994/95:N451 (s) efterlyses en samordning av
myndigheternas insatser för omställningen av energisystemet.
Motionärerna pekar på att inte bara NUTEK utan även Boverket och
Konsumentverket har ansvar för insatser för
energieffektivisering och introduktion av alternativa
energikällor. Med delvis liknande syfte framställs i motion
1994/95:N432 (v) begäran om förslag till integrering av NUTEK:s
och Byggnadsforskningsrådets berörda enheter.
Motion 1994/95:N424 (s) har rubriken Folkbildning för
energisparande. Motionärerna erinrar om den kursverksamhet i
energifrågan som olika studieförbund bedrev inför
folkomröstningen om kärnkraften år 1980 och menar att det nu
finns skäl att åter starta en energisparkampanj i
folkbildningsregi.
I Centerns partimotion 1994/95:Jo641 föreslås att riksdagen i
ett uttalande som målsättning skall ange att fram till år 2000
skall minst 25 % av dagens energianvändning minskas genom
effektiviseringsåtgärder. Enheten för effektivare
energianvändning vid NUTEK har visat på att det finns en stor
potential för energieffektivisering, anför motionärerna.
Liknande synpunkter utvecklas i motion 1994/95:N421 (c), där
riksdagen uppmanas uttala sig för betydelsen av de här aktuella
insatserna.
Regeringen bör anmodas återkomma till riksdagen med förslag
till hur energieffektivisering och energisparande skall
utvecklas, anförs det i motion 1994/95:N425 (v). Enligt
motionärerna har staten ett särskilt ansvar för att denna
utveckling kan påbörjas, vilket i sin tur kan ha en avgörande
betydelse för omdaningen av det svenska näringslivet.
Utskottet tar här vidare upp nio yrkanden i Miljöpartiets
partimotion 1994/95:N434. Sveriges energipolitik har hittills
främst gått ut på att öka tillförseln av energi, anser
motionärerna. De vill i stället stimulera till effektivisering
och utveckling av ny teknik för att kunna utnyttja
energiinnehållet bättre. Tillsammans med hushållning skulle
detta möjliggöra en successiv minskning av energianvändningen
med 2 % per år under 30 år, anför motionärerna och föreslår två
uttalanden av riksdagen i frågan. Andra yrkanden i motionen som
behandlas här går ut på uttalanden av riksdagen om fotosyntesen,
energiinnehållet, exergi (= energins arbetsinnehåll), entropi (=
storhet i termodynamiken) samt om användning av rätt energikälla
till rätt ändamål.
Slutligen behandlas här ett yrkande i motion 1994/95:N403
(kds). Enligt motionärerna bör riksdagen uttala sig för att
energiprognoserna skall kompletteras med modellberäkningar som
visar effekterna av olika insatser.
I Energikommissionens uppdrag ingår att granska de pågående
energipolitiska programmen och analysera behovet av förändringar
och ytterligare åtgärder. Dessutom skall förutsättningarna för
och behovet av energieffektivisering och energihushållning i
bl.a. fastigheter och industriprocesser studeras. Kommissionen
skall därutöver överväga styrmedel som stimulerar till ökad
energihushållning inom ramen för en avreglerad elmarknad.
Energikommissionen skall vidare överväga behovet av att det
utvecklas bättre energiprognoser.
Studieförbunden har möjlighet att genom
folkbildningsverksamhet bedriva kampanjer för att öka
medvetenheten om betydelsen av effektivare energianvändning.
Enligt utskottets mening är en effektivare
energianvändning och en ökad energihushållning viktiga
förutsättningar för att gällande energi- och miljöpolitiska mål
skall kunna uppnås. Utskottet ser med tillfredsställelse på att
programmet för effektivare energianvändning har haft positiva
effekter inom området och tillstyrker regeringens förslag till
anslag för nästa budgetår.
Som nyss redovisats skall Energikommissionen bl.a. granska
programmet för effektivare energianvändning och därvid överväga
behovet av förändringar och ytterligare åtgärder. I avvaktan på
kommissionens redovisning bör riksdagen, enligt utskottets
uppfattning, inte ta initiativ till några förändringar av vare
sig inriktningen av, organisationen av eller målet för
insatserna för effektivare energianvändning. Med det sagda
avstyrks samtliga här behandlade motionsyrkanden.
Energinormer m.m.
I två motioner behandlas frågor om energimärkning och normer
för maximal energiförbrukning i olika apparater.
Motion 1994/95:N451 (s) omfattar tre yrkanden i saken.
Motionärerna erinrar om att det i Sverige har utvecklats ett
system för märkning av energisnåla hushållsapparater -- Eloff
Strömsnål (se mer i det följande). Denna typ av märkning är ett
utmärkt sätt att tydliggöra energianvändningen för konsumenten,
påpekar motionärerna. De menar emellertid att systemet med
märkning bör kompletteras med normer för högsta tillåtna
energiförbrukning för att en snabbare utfasning av de mest
elkrävande apparaterna skall åstadkommas. I första hand borde
frivilliga avtal med olika branscher om utarbetande av normer
eftersträvas. I motionen sägs vidare att åtminstone all
upphandling inom staten, landstingen och kommunerna bör ta sikte
på så effektiv utrustning som möjligt. Med hänvisning till
den s.k. substitutionsprincipen beträffande kemikalier
efterlyses slutligen i motionen en prövning om det i ellagen
(1902:71 s. 1) bör införas bestämmelser om val av den mest
energieffektiva apparaten vid byte av utrustning, maskiner etc.
Också motion 1994/95:N403 (kds) innehåller tre yrkanden i den
nu aktuella frågan, av liknande innebörd som i den föregående
motionen. Enligt motionärerna bör offentliga beställare
stimuleras att efterfråga energisnåla produkter. Det andra
yrkandet har till syfte att främja märkning av
energiförbrukningen i olika produkter för att underlätta
konsumenternas val. I motionen begärs för det tredje att Sverige
inom EU skall verka för införande av energinormer för olika
apparatgrupper.
Enligt lagen (1992:1232) om märkning av hushållsapparater, som
antogs av riksdagen hösten 1992 (prop. 1992/93:34, bet. LU13),
får regeringen meddela föreskrifter om att vissa slag av
hushållsapparater skall märkas med information om bl.a.
energiförbrukning. Lagen innebär en anpassning till EG:s
direktiv på området. Sedan den 1 januari 1995 skall EG:s
direktiv om märkning vara i kraft hos medlemsländerna vad gäller
kyl- och frysapparater. Enligt direktivet skall märket -- med en
angiven utformning -- innehålla information om
energiförbrukning, kapacitet och ljudnivå. Ytterligare
hushållsapparater kommer att omfattas av implementeringsdirektiv
när standardiserade metoder för mätning av apparaternas
energiförbrukning har framtagits.
Det tidigare nämnda systemet för märkning av energisnåla
hushållsapparater i Sverige -- Eloff Strömsnål -- har utarbetats
av NUTEK i samarbete med Konsumentverket och Svenska
Elverksföreningen. Systemet innebär att kyl- och frysapparater,
diskmaskiner och tvätt- och torkmaskiner som uppfyller
fastställda krav på låg elförbrukning får åsättas ett särskilt
märke för strömsnåla vitvaror. Butiker som är anslutna till
systemet kan därutöver lämna information om vilka apparater som
har den lägsta elförbrukningen.
En arbetsgrupp inom Nordiska ministerrådet redovisade i
februari 1994 i rapporten Nordisk energieffektivisering i ett
europeiskt perspektiv information om
energieffektiviseringsfrågor i anknytning till EU:s aktiviteter.
I rapporten berördes bl.a. frågor om normer och märkning rörande
elförbrukningen. EU-kommissionen har försökt ingå frivilliga
avtal om normer med de europeiska organisationerna för vissa
hushållsapparater. Kommissionen har emellertid funnit att det
inte är möjligt att uppnå avtal med tillräcklig effekt och har
därför beslutat att utarbeta förslag till obligatoriska normer
för kyl- och frysapparater.
Ett förslag till EG-direktiv avseende normer för kyl- och
frysapparater framlades av EU-kommissionen i december 1994 och
är nu föremål för remissbehandling i bl.a. Sverige.
Som framgår av den lämnade redovisningen pågår i Sverige
insatser för att främja konsumenternas val av elsnåla
hushållsapparater. Vidare har Energikommissionen att överväga
frågor om styrmedel för ökad energihushållning. Med hänvisning
härtill och till pågående arbete inom EU beträffande normer för
elförbrukningen anser utskottet att riksdagen nu inte bör
vidta några åtgärder på det aktuella området. De här berörda
yrkandena i motionerna 1994/95:N451 (s) och 1994/95:N403 (kds)
avstyrks därför.
Vissa övriga frågor
I motion 1994/95:N403 (kds) krävs att Sverige i
internationella sammanhang skall driva på för att det skall
göras större satsningar i u-länderna på
energiförsörjningssystem som är baserade på ett effektivt
utnyttjande av förnybara och inhemska energikällor. Enligt
motionärerna bör Världsbanken radikalt förändra sina
prioriteringar i en sådan riktning.
Bl.a. i anslutning till uppföljningen av FN:s konferens om
miljö och utveckling i Brasilien år 1992 spelar Sverige en aktiv
roll i det globala miljöarbetet. Enligt utskottets mening
finns det inte skäl för riksdagen att i det här aktuella
sammanhanget ta upp frågan om satsningar i u-länderna på
energieffektivisering m.m. Motionen avstyrks därför i nu berörd
del.
Här behandlar utskottet vidare två yrkanden i motion
1994/95:N434 (mp) om internationella initiativ. I det
inledande avsnittet har motionärernas krav på en minskning av
användningen av fossila bränslen behandlats. Enligt två andra
yrkanden i motionen bör Sverige ta initiativ dels för att minska
de globala utsläppen från fossila bränslen, dels för att
åstadkomma internationellt samordnade avgifter för utsläppen av
koldioxid, kväveoxider etc.
Näringsutskottet hänvisar till behandlingen av dessa
frågor i jordbruksutskottet, till vars beredningsområde dessa
frågor främst hör. De två här aktuella motionsyrkandena avstyrks
därmed.
Bränsleförsörjning
Biobränsle
Användningen av biobränslen
I sex motioner föreslås olika åtgärder med syfte att främja
användningen av biobränslen.
I motion 1994/95:N406 (s) efterlyses insatser för en ökning av
träfiberanvändningen vid energiframställning. Motionärerna
påpekar att det finns ett "tredje sortiment" i skogen bestående
av det virke som blir kvar när sågtimmer och massaved har
sorterats ut; detta sortiment borde utnyttjas som bränsle.
Ett uttalande av riksdagen om biobränslenas möjligheter och
villkor föreslås i motion 1994/95:N421 (c). Sveriges skogar kan
producera mycket mer biobränslen än vad som nu sker -- men för
att nå en fördubbling av energin från biobränslen måste
betydande satsningar göras på energiskog och energigrödor på
åkermark, anförs det. Nu krävs politiska beslut för att öppna
för bioenergins fortsatta utveckling och användning, heter det i
motion 1994/95:N433 (c). Motionären vill att riksdagen skall
uttala sig dels om behovet av en ökning och utveckling av
bioenergiförsörjningen, dels om att NUTEK har en viktig roll för
att främja användningen av bioenergi.
Förslag om hur användningen av biobränslen skall öka begärs
också i motion 1994/95:N425 (v). Enligt motionärerna finns det
möjlighet att öka denna användning med minst 30 TWh genom ökat
utnyttjande av skogsråvara utan att skogsmarkens långsiktiga
produktionsförmåga därigenom skulle äventyras. Regeringen
borde anmodas återkomma till riksdagen med utarbetade förslag
med nämnda syfte.
Här behandlar utskottet också fyra yrkanden i motion
1994/95:N434 (mp). Motionärerna vill öka användningen av
trädbränslen men ställer som krav att askan skall återföras till
skogen. De anser vidare att uttag av hela träd, s.k.
helträdsuttag, skall förbjudas på mager skogsmark. Odling av
energigrödor och energiskog på åkermark skall enligt ett tredje
yrkande få ske endast lokalt i begränsad omfattning.
Motionärerna pekar slutligen på potentialen hos industrins s.k.
lutar (avlutar ingår som en del i kemikaliecykeln vid
framställning av kemisk massa).
Utskottet instämmer i vad som sägs i här behandlade
motioner om det angelägna i att öka användningen av olika
biobränslen. Mot bakgrund av att utnyttjandet av biobränslen
inte leder till ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären,
är en ökad biobränsleanvändning av central betydelse för
omställningen och förnyelsen av energisystemet.
Som redovisats inledningsvis skall Energikommissionen särskilt
studera de pågående stöden inom biobränsleområdet vad gäller
bl.a. deras påverkan på teknikutvecklingen inom området.
Stödformernas effektivitet skall också bedömas i jämförelse med
andra styrmedel.
Med hänvisning till det sagda avstyrker utskottet de
aktuella motionsyrkandena om användningen av biobränsle.
I fråga om yrkandena i motion 1994/95:N434 (mp) om
helträdsuttag och odling av energigrödor på åkermark hänvisar
utskottet till behandlingen av dessa frågor i
jordbruksutskottet, till vars beredningsområde dessa frågor hör.
Biogas
I motion 1994/95:N425 (v) begärs även förslag om hur
användningen av biogas skall kunna utvecklas. En sådan ökad
användning skulle leda till mindre utsläpp av växthusgaser
samtidigt som organiskt avfall kan nyttiggöras, påpekar
motionärerna.
Biomassa kan förgasas antingen termiskt eller genom
mikrobiologisk nedbrytning under syrefria förhållanden. Det är
endast produkten i den senare processen som brukar benämnas
biogas. Sådan gas består huvudsakligen av metan och till viss
del av koldioxid. Som råvara används biomassa som har högt
vatteninnehåll, t.ex. vissa energigrödor och den våta fraktionen
av sorterat avfall. Gasen kan användas till värmeproduktion men
också som motorbränsle.
Stöd till forskning och utveckling av biogas lämnas från
energiforskningsprogrammet och från Energiteknikfonden.
Härutöver har stöd utgått till ett stort antal
rötgas/deponianläggningar från medlen för främjande av
biobränslebaserad kraftvärmeproduktion.
Med åberopande av dessa stödinsatser avslog riksdagen våren
1994 på förslag av utskottet (bet. 1993/94:NU17) en motion av
ungefär samma innebörd som den nu aktuella.
Med samma motivering avstyrker utskottet det här berörda
yrkandet i motion 1994/95:N425 (v).
Naturgas
Ett yrkande i motion 1994/95:N421 (c) tar sikte på ett
initiativ av riksdagen beträffande planerna på ett nordiskt
naturgassamarbete. Enligt dessa planer skall naturgas överföras
från Norge via Sverige till Finland och eventuellt vidare till
Baltikum. Enligt motionärerna bör Sverige ta vara på möjligheten
att få tillgång till naturgas, inte för att ge naturgasen en
roll som alternativ till biobränslebaserad elkraft utan för att
utnyttja den som ett komplement till det övriga
energiförsörjningssystemet.
Energikommissionen skall, som redovisats i det föregående,
särskilt bedöma förutsättningarna för ett framtida utnyttjande i
Sverige av naturgas i bl.a. kraft- och kraftvärmeproduktion samt
behovet av statliga åtgärder på området. Samtidigt skall
kommissionen studera de effekter för bl.a. biobränslemarknaden
som en utbyggnad av naturgasdistributionen kan ge upphov till.
Frågor kring naturgasens framtida roll i den svenska
energiförsörjningen kommer sålunda att behandlas av
Energikommissionen. Med hänsyn härtill anser utskottet att
det berörda yrkandet i motion 1994/95:N421 (c) inte bör
föranleda något initiativ av riksdagen; det avstyrks alltså.
Torv
Torv är en inhemsk, rikt förekommande, naturlig och
förnyelsebar energiråvara, sägs det i motion 1994/95:N440 (s).
Där erinras vidare om tidigare diskussioner om torvens
klimateffekter. Med ett begränsat torvuttag och med krav på
återplantering av skog skapas emellertid, anser motionärerna,
tillräckliga säkerheter för att torven inte skall bidra negativt
till den s.k. växthuseffekten. Torvens roll i det svenska
energisystemet bör därför tydliggöras, anför motionärerna och
föreslår ett uttalande av riksdagen i saken.
Torv är en organisk jordart bildad av huvudsakligen
förmultnade växtdelar. Återbildningen av torv sker långsamt.
Sedan länge pågår en debatt om i vilken utsträckning som torven
skall ses som en förnybar resurs och om klimateffekterna vid
brytning resp. förbränning av torv genom utsläpp av
växthusgaser. Torvbränslen används främst i kraftvärme- och
fjärrvärmeproduktion. Av den totala energitillförseln år 1993 om
ca 440 TWh var ca 3 TWh baserade på torv.
Biobränslekommissionen påpekade i sitt slutbetänkande
Biobränslen för framtiden (SOU 1992:90) att potentialen för
produktion av torv är mycket stor, även om hänsyn tas till
gällande miljömässiga och tekniska restriktioner. Kommissionen
satte som en rimlig övre gräns för uttaget av torv en kvantitet
motsvarande den årliga nybildningen, som beräknades till 12--25
TWh netto. Därvid bortsågs dock från förhållandet att
klimatpolitiska hänsynstaganden kan komma att utgöra en
restriktion i framtiden. Kommissionen konstaterade att det inte
fanns tillräcklig vetenskaplig grund för att ta slutlig
ställning i frågan om torvens klimateffekter i olika
tidsperspektiv.
Enligt utskottets uppfattning saknas det skäl för
riksdagen att nu göra något uttalande om torvens roll i
energisystemet. Motion 1994/95:N440 (s) avstyrks således.
Försörjningsberedskap
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 135) framläggs två förslag
om anslag till beredskapsåtgärder inom energiområdet.
Till anslaget Handlingsberedskap (tidigare benämnt
Beredskapslagring och industriella åtgärder) föreslås riksdagen
för nästa budgetår anvisa ca 41,5 miljoner kronor. Anslaget
disponeras för åtgärder med syfte att vidmakthålla och
vidareutveckla handlingsberedskapen för att möta störningar i
energiförsörjningen i kriser och krig. Vidare föreslår
regeringen att ca 66 miljoner kronor skall anslås för
beredskapsåtgärder på elområdet; medlen skall tas upp på
anslaget Åtgärder inom elförsörjningen.
De två här aktuella förslagen om anslag tillstyrks av
utskottet.
Statens oljelager inrättades den 1 juli 1994 med uppgift
att förvalta statens civila beredskapslager av olja för
krigssituationer. Enligt riksdagens beslut (prop. 1993/94:141,
bet. NU19) skall Statens oljelager under en femårsperiod -- fram
till utgången av år 1999 -- genomföra en avveckling av de
statliga lagren. I stället skall lager byggas upp i näringslivet
under en treårsperiod med början den 1 juli 1996.
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 137) föreslås nu anslag om
ca 111 miljoner kronor resp. ca 235 miljoner kronor för
myndighetens förvaltningskostnader resp. kapitalkostnader.
Vidare begärs att regeringen skall bemyndigas att besluta om
försäljning av statliga oljelagringsanläggningar som inte längre
behövs för statlig lagring av olja. Det begärda
försäljningsbemyndigandet avser hela perioden för avvecklingen
av statens aktuella oljelager, dvs. t.o.m. år 1999. Kostnader
för sanering, miljösäkring och efterskydd av berörda
lagringsanläggningar skall enligt ett ytterligare förslag få
täckas med inkomster från försäljning av anläggningarna eller,
om dessa inkomster inte förslår, med inkomster från
oljeförsäljningar. Svårigheterna att i förväg beräkna och
budgetera kostnaderna för miljöåtgärder vid anläggningarna
motiverar enligt regeringen att försäljningsinkomsterna
redovisas netto på statsbudgeten.
Utskottet finner inte anledning till någon erinran mot
regeringens olika förslag beträffande Statens oljelager och
tillstyrker sålunda dessa.
Vissa övriga anslag
Utskottet behandlar slutligen två förslag i
budgetpropositionen (bil. 13 s. 141 och s. 149) om formella
anslag på 1 000 kr.
Det första anslaget disponeras för täckande av förluster med
anledning av lånegarantier inom energiområdet. De berörda
lånegarantierna har lämnats enligt olika förordningar, bl.a.
förordningen (1983:1107) om statligt stöd för att ersätta olja
m.m. I propositionen meddelas att under budgetåret 1993/94 har
förluster om ca 820 000 kr uppkommit till följd av infriade
garantier enligt nyssnämnda förordning.
Det andra förslaget avser stöd till energieffektiviseringar
i Östeuropa. För innevarande budgetår har under detta anslag
anvisats 87,5 miljoner kronor för stöd till åtgärder för
energieffektiviseringar i Baltikum och Östeuropa. Stöd får
lämnas till beställare i mottagarländerna genom lån till
energieffektiv teknik för distribution och användning samt till
introduktion av förnybara energislag i dessa länder. En mindre
del av medelsramen för stödprogrammet kan lämnas i form av
bidrag. Medel som återförs till anslaget skall användas för
finansiering av åtgärder inom programmet. Enligt regeringen bör
programmet under nästa budgetår drivas vidare på basis av
innestående medel och medel som återbetalas från tidigare
beviljade lån. För budgetåret 1995/96 föreslås därför endast ett
formellt anslag om 1 000 kr.
Utskottet tillstyrker även de två nu aktuella förslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
Riktlinjer för energipolitiken
1. beträffande omställningen av energisystemet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N403 yrkande 1,
1994/95:N407 yrkandena 1, 2 och 7, 1994/95:N421 yrkandena 1, 2,
10 och 12, 1994/95:N432 yrkandena 3, 5 och 6, 1994/95:N434
yrkandena 5, 9, 13--15, 18, 19, 24, 36, 39 och 40, 1994/95:N444,
1994/95:N450 yrkande 5, 1994/95:N452 yrkande 10 och
1994/95:A470 yrkande 4,
2. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast
år 1998
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N434 yrkandena 1, 22
och 23 och 1994/95:N452 yrkandena 2 och 11,
res. 1 (mp)
3. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast
år 2005
att riksdagen avslår motion 1994/95:N434 yrkande 2,
res. 2 (mp) - villk. res. 1
4. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast
år 2010
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N403 yrkande 2,
1994/95:N419, 1994/95:N432 yrkande 4 och 1994/95:N434 yrkandena
3 och 4,
res. 3 (c, v, mp) - villk. res. 1 och 2
Övriga kärnkraftsfrågor
5. beträffande driftstillstånd för Ringhals 2
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N417, 1994/95:N434
yrkande 20 och 1994/95:N442 yrkandena 1, 2, 4 och 5,
res. 4 (c, v) - motiv. - villk. res. 3
res. 5 (mp)
6. beträffande vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N434 yrkande 21,
1994/95:N441 yrkandena 1--12, 1994/95:N442 yrkandena 3 och 6--9
och 1994/95:N452 yrkandena 1, 3, 5 och 6,
res. 6 (c, v) - motiv. - villk. res. 3
res. 7 (mp) - villk. res. 1, 2 eller 3
7. beträffande förbudet mot vissa förberedande åtgärder
att riksdagen avslår motion 1994/95:N436,
8. beträffande export av kärnkraftsteknologi
att riksdagen avslår motion 1994/95:N432 yrkande 9,
res. 8 (v, mp)
9. beträffande besparingsåtgärder inom området
kärnsäkerhet
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
15 littera B i denna del godkänner inriktningen av de
besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 inom området
kärnsäkerhet som anges i propositionen,
10. beträffande Statens kärnkraftinspektion
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
15 punkterna B 2 och B 3 för budgetåret 1995/96 under fjortonde
huvudtiteln anvisar
a) till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader
ett ramanslag på 91 583 000 kr,
b) till Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning ett ramanslag på 95 939 000 kr,
11. beträffande visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
15 punkt B 4 till Visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m. för budgetåret 1995/96 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 20 240 000 kr,
12. beträffande IAEA:s roll
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N402 och 1994/95:N432
yrkande 8,
res. 9 (v, mp)
13. beträffande global avveckling av kärnkraften
att riksdagen avslår motion 1994/95:N434 yrkande 25,
res. 10 (v, mp)
14. beträffande kärnkraftsreaktorer i Östeuropa
att riksdagen avslår motion 1994/95:N434 yrkande 26,
res. 11 (v, mp)
15. beträffande ITER-projektet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N413 och 1994/95:N427,
res. 12 (mp)
Elmarknadsfrågor
16. beträffande verksamheten vid Svenska kraftnät
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 littera E momenten 1--5
a) godkänner investerings- och finansieringsplanen för
Affärsverket svenska kraftnät som en ram för perioden 1995--1997
i enlighet med vad som anges i propositionen,
b) godkänner att Affärsverket svenska kraftnät som en ram för
rörlig kredit under budgetåret 1995/96 får uppta riksgäldslån om
högst 100 000 000 kr,
c) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 teckna
borgen till bolag i vilka Affärsverket svenska kraftnät
förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp om
175 000 000 kr,
d) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 besluta
i frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom
Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram av
135 000 000 kr,
e) bemyndigar regeringen att ge Affärsverket svenska kraftnät
rätt att bilda bolag, med ett aktiekapital om högst 10 000 000
kr, inom samma beloppsram som regeringen medger att bolaget
självt får förvärva eller avyttra aktier,
17. beträffande omstrukturering av Vattenfall AB
att riksdagen avslår motion 1994/95:N405,
res. 13 (m) - motiv.
res. 14 (mp)
18. beträffande täckande av eventuella förluster
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 10 till Täckande av eventuella förluster i
anledning av Statens vattenfallsverks borgensförbindelser,
m.m. för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag på 1 000 kr,
19. beträffande statens borgensåtagande inom energiområdet
m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:N411,
res. 15 (mp)
20. beträffande vattenkraftverk
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N409, 1994/95:N434
yrkande 27 och 1994/95:N439,
Forskning inom energiområdet
21. beträffande energiforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt E 9
a) till Energiforskning för budgetåret 1995/96 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
310 100 000 kr,
b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda
staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning
och utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fattade
beslut, innebär åtaganden på högst 110 000 000 kr för
budgetåret 1997, högst 70 000 000 kr för budgetåret 1998,
högst 50 000 000 kr för budgetåret 1999 samt högst
30 000 000 kr för budgetåret 2000,
res. 16 (v, mp) - motiv
22. beträffande anslaget till bioenergiforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt E 10 och med avslag på motionerna 1994/95:N435 yrkande
3 och 1994/95:N449
a) till Bioenergiforskning för budgetåret 1995/96 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
88 900 000 kr,
b) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 låta
staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd
till forskning och utveckling inom bioenergiområdet som,
inräknat redan fattade beslut, innebär åtaganden på högst
35 000 000 kr för budgetåret 1997, högst 25 000 000 kr för
budgetåret 1998, högst 20 000 000 kr för budgetåret 1999,
högst 15 000 000 kr för budgetåret 2000 samt högst
10 000 000 kr för budgetåret 2001,
23. beträffande investeringsbidrag för övergång till nya
vedpannor
att riksdagen avslår motion 1994/95:N435 yrkande 2,
24. beträffande utveckling av ny teknik för
etanolframställning m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk683 yrkande 4 och
1994/95:N269 yrkande 2,
25. beträffande vätgas
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N237 yrkandena 1 och
2, 1994/95:N425 yrkande 6 och 1994/95:N434 yrkandena 34 och 35,
res. 17 (v, mp)
26. beträffande biogaskombianläggning i Borås
att riksdagen avslår motion 1994/95:N429,
27. beträffande energicentrum i Norduppland
att riksdagen avslår motion 1994/95:N448,
Utveckling och introduktion av ny energiteknik
28. beträffande kraftvärmeproduktion med biobränslen
att riksdagen avslår motion 1994/95:N425 yrkande 3 i denna
del,
res. 18 (v)
29. beträffande inrättande av en vindkraftsmyndighet
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N443 och 1994/95:A416
yrkande 2,
30. beträffande utvecklingen av vindkraft
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N404, 1994/95:N421
yrkande 4, 1994/95:N425 yrkande 4, 1994/95:N434 yrkande 33 och
1994/95:N437,
res. 19 (c, fp, v, mp)
31. beträffande solvärme
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N270 yrkande 9,
1994/95:N421 yrkande 7, 1994/95:N434 yrkande 29, 1994/95:N438
i denna del och 1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna del,
res. 20 (c, v)
res. 21 (mp)
32. beträffande insatser för ny energiteknik
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt E 7 och med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande
8, 1994/95:N425 yrkande 3 i denna del, 1994/95:N438 i denna del
och 1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna del till Insatser för ny
energiteknik för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 345 000 000 kr,
res. 22 (c) - villk. res. 20
res. 23 (v) - villk. res. 18 och 20
res. 24 (mp) - villk. res. 21
33. beträffande Energiteknikfonden
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt E 8 till Bidrag till Energiteknikfonden för
budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 72 000 000 kr,
34. beträffande energiförnyelsefond
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N414, 1994/95:N416 och
1994/95:N421 yrkande 11,
res. 25 (c, v, mp)
35. beträffande investeringsbidrag till små
elproduktionsanläggningar
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N415 och 1994/95:N418,
res. 26 (c, v, mp) - motiv. - villk. res. 25
res. 27 (fp)
Effektivare energianvändning
36. beträffande åtgärder för effektivare energianvändning,
m.m.
att riksdagen
a) med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt E 6
till Vissa åtgärder för effektivare användning av energi för
budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 130 000 000 kr,
b) avslår motionerna 1994/95:Jo641 yrkande 19, 1994/95:N403
yrkande 7, 1994/95:N421 yrkande 8, 1994/95:N424, 1994/95:N425
yrkande 1, 1994/95:N432 yrkande 2, 1994/95:N434 yrkandena 6--8,
10--12 och 38 och 1994/95:N451 yrkande 3,
res. 28 (v, mp)
res. 29 (c)
37. beträffande energinormer m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N403 yrkandena 9--11
och 1994/95:N451 yrkandena 6, 9 och 10,
38. beträffande satsningar i u-länderna
att riksdagen avslår motion 1994/95:N403 yrkande 15,
39. beträffande internationella initiativ
att riksdagen avslår motion 1994/95:N434 yrkandena 16 och 17,
Bränsleförsörjning
40. beträffande användningen av biobränslen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N406, 1994/95:N421
yrkande 3, 1994/95:N425 yrkande 2, 1994/95:N433 yrkandena 1 och
2 och 1994/95:N434 yrkandena 30--32 och 37,
res. 30 (c, v, mp)
43. beträffande torv
att riksdagen avslår motion 1994/95:N440,
Försörjningsberedskap
44. beträffande anslag till beredskapsåtgärder
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkterna E 1 och E 2 för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar
a) till Handlingsberedskap ett reservationsanslag på
41 466 000 kr,
b) till Åtgärder inom elförsörjningen ett
reservationsanslag på 66 372 000 kr,
45. beträffande Statens oljelager
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkterna E 3 och E 4
a) bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av staten
tillhörig fast egendom under Statens oljelagers förvaltning i
enlighet med vad som anges i propositionen,
b) godkänner de riktlinjer för finansiering av kostnader vid
avveckling av statliga oljelagringsanläggningar som anges i
propositionen,
c) till Statens oljelager: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 110 900 000 kr,
d) till Statens oljelager: Kapitalkostnader för budgetåret
1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
235 490 000 kr,
Vissa övriga anslag
46. beträffande förluster med anledning av lånegarantier
inom energiområdet
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt E 5 till Täckande av förluster i anledning av
statliga garantier inom energiområdet för budgetåret 1995/96
under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000
kr,
47. beträffande stöd till energieffektiviseringar i
Östeuropa
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt E 11 till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i
bl.a. Baltikum och Östeuropa för budgetåret 1995/96 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1 000 kr.
Stockholm den 6 april 1995
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Bo
Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Mikael Odenberg (m), Sylvia
Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Chris
Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson
(s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds),
Laila Bäck (s), Lars G Linder (s) och Torsten Gavelin (fp).
Reservationer
1. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 1998
(mom. 2)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som
börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "sådan
lagstiftning" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion 1994/95:N434 (mp) har riskerna med
kärnkraften visat sig vara alltför stora -- såväl vid drift som
vid gruvbrytning, anrikning och avfallshantering. Kopplingen
mellan kärnkraft och kärnvapen är väldokumenterad. De äldsta
reaktorerna i Sverige är ålderstigna och närmar sig nu gränsen
för sin tekniska livslängd. Riskerna med materialutmattning,
försprödning och sprickor ökar därmed kraftigt.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i nämnda motion
att det är möjligt att genomföra en kärnkraftsavveckling inom
tre år utan otillbörliga konsekvenser. Under hösten 1993 stod
fem -- och under en kortare period sex -- kärnkraftsreaktorer
stilla. Sverige kunde ändå klara energiförsörjningen beroende på
att vi, i likhet med Norge, har ett elöverskott.
Överföringsförmågan har byggts ut, vilket underlättar en
snabbavveckling.
En avveckling av kärnkraften under tre år kommer att medföra
en snabb omställning av trafik- och energipolitiken för att
hålla nere koldioxidutsläppen m.m. Detta kräver en politisk
enighet och satsning på dessa områden. För att en avveckling av
kärnkraften omgående skall kunna påbörjas och för att motverka
kortsiktiga ekonomiska intressen måste vidare, i enlighet med
vad som sägs i motionerna 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N452
(mp), samtliga kärnkraftverk överföras i statlig ägo. En
avveckling på tre år innebär också att regeringens tidigare
löften om att avvecklingen skulle inledas år 1995 uppfylls.
Enligt utskottets mening bör regeringen anmodas att under
hösten 1995 återkomma till riksdagen med förslag om sådan
ändring i kärntekniklagen att drift av kärnkraftsreaktorer
förbjuds efter den 31 december 1998. Regeringen bör också lägga
fram erforderliga förslag för överföring av samtliga reaktorer i
statlig ägo. Med det sagda tillstyrks de aktuella yrkandena i
motionerna 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N452 (mp).
dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha
följande lydelse:
2. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast
år 1998
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N434
yrkandena 1, 22 och 23 och 1994/95:N452 yrkandena 2 och 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2005
(mom. 3)
Under förutsättning av avslag på reservation 1
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som
börjar med "Utskottet avvisar" och slutar med "år 2005" bort
ha följande lydelse:
Om inte riksdagen, som tidigare förordats, vill ställa sig
bakom kravet på en treårig kärnkraftsavveckling till år 1998,
anser utskottet att riksdagen hos regeringen bör begära en sådan
ändring av kärntekniklagen att drift av kärnkraftsreaktorer
förbjuds efter den 31 december 2005. Riksdagen skulle därigenom
bifalla det här berörda yrkandet i motion 1994/95:N434 (mp).
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast
år 2005
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N434 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010
(mom. 4)
Under förutsättning av avslag på reservationerna 1 och 2
Kjell Ericsson (c), Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 25 med "I linje" och slutar på s. 26 med "och 1994/95:N403
(kds)" bort ha följande lydelse:
Det har nu gått 15 år sedan riksdagen år 1980, med
utgångspunkt i resultatet från folkomröstningen, fattade beslut
om att kärnkraften skall vara avvecklad senast år 2010. Trots
att sålunda hälften av den utmätta perioden för
kärnkraftsavvecklingen nu har passerat har ännu inga konkreta
åtgärder vidtagits för att genomföra denna avveckling. Det är
uppenbart, menar utskottet, att så länge beslutet om
kärnkraftsavveckling endast grundas på ett riksdagsuttalande --
och inte på lagstiftning -- kommer inga sådana åtgärder att
vidtas. Detta har också bekräftats av ledande företrädare för
kraftindustrin men också av representanter från andra delar av
näringslivet.
Mot denna bakgrund instämmer utskottet i kraven på
lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 i motionerna
1994/95:N419 (c), 1994/95:N432 (v), 1994/95:N434 (mp) och
1994/95:N403 (kds). Som sägs i förstnämnda motion bör
kärntekniklagen ändras så att tillstånd att driva en
kärnkraftsreaktor kan återkallas om detta är ett led i
genomförandet av riksdagens beslut om en avveckling av
kärnkraften senast år 2010. Vidare bör en ändring i lagen
genomföras av innebörd att nytt tillstånd att bedriva
kärnteknisk verksamhet inte får meddelas för tid som överstiger
25 år från det att reaktorn togs i kommersiell drift. Det bör
även av lagen uttryckligen framgå att samtliga driftstillstånd
skall ha återkallats senast den 31 december 2010.
Regeringen bör också återkomma till riksdagen med förslag
avseende ersättningsfrågor i samband med kärnkraftens
avveckling.
Enligt utskottets mening bör regeringen lägga fram förslag
till ändringar i kärntekniklagen i enlighet med det nu sagda.
Förslagen bör framläggas i sådan tid att riksdagen under hösten
1995 kan fatta beslut om lagändringarna.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till
vad utskottet nu anfört. Därigenom blir motionerna 1994/95:N419
(c), 1994/95:N432 (v), 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N403 (kds)
helt eller väsentligen tillgodosedda i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast
år 2010
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N403 yrkande
2, 1994/95:N419 och 1994/95:N434 yrkande 3 och med anledning av
motionerna 1994/95:N432 yrkande 4 och 1994/95:N434 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Driftstillstånd för Ringhals 2 (mom. 5, motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Kjell Ericsson (c) och Lennart Beijer (v) anser att den del av
utskottets yttrande på s. 27 som börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "och 1994/95:N442 (mp)" bort ha följande
lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat förändringar i
kärntekniklagen för att säkerställa en kärnkraftsavveckling
senast år 2010. Bland begärda förändringar ingår en ändring i
lagen av innebörd att nytt tillstånd att bedriva kärnteknisk
verksamhet inte skall få meddelas för tid som överstiger 25 år
från det att reaktorn togs i kommersiell drift. För Ringhals 2
innebär denna lagändring att en eventuell förlängning av
tillståndet kan meddelas endast för en period av ca 5 år (till
år 2000).
Enligt utskottets mening får en förlängning av
driftstillståndet för Ringhals 2 meddelas endast under
förutsättning att någon annan reaktor stängs av under
innevarande mandatperiod. Dock gäller, som redan nämnts, att en
sådan förlängning får omfatta en tid av högst 5 år.
Med det nu sagda som bakgrund avstyrks här berörda yrkanden i
motionerna 1994/95:N417 (s), 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N442
(mp).
5. Driftstillstånd för Ringhals 2 (mom. 5)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "och 1994/95:N442
(mp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den oro som framförs i motion 1994/95:N442
(mp) med anledning av de många incidenter som inträffat vid
kärnkraftsreaktorerna i Ringhals. Krångel med styrstavar,
ånggeneratorbyten, bränsle- och ventilproblem talar för att
driften bör stoppas och att det i stället bör satsas på
energieffektivisering och förnybara bränslen.
Utskottet anser därför -- i likhet med vad som anförs i
motionerna 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N442 (mp) -- att
Ringhals 2 bör tas ur drift den 31 december 1995. Regeringen bör
under hösten 1995 för riksdagen lägga fram erforderliga förslag
som möjliggör en sådan nedläggning av driften i Ringhals 2.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande driftstillstånd för Ringhals 2
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N434 yrkande
20 och 1994/95:N442 yrkandena 1, 2, 4 och 5 och med anledning av
motion 1994/95:N417 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
6. Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt (mom. 6,
motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Kjell Ericsson (c) och Lennart Beijer (v) anser att den del av
utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat ändringar i
kärntekniklagen för att säkerställa en kärnkraftsavveckling
senast år 2010. Så snart begärda lagändringar har trätt i kraft
bör regeringen med stöd av dessa pröva driften vid samtliga
kärnkraftsreaktorer. Något skäl för riksdagen att nu ta
ställning i berörda frågor -- utöver vad som har gjorts i det
föregående -- finns inte enligt utskottets uppfattning. Samtliga
här berörda motionsyrkanden avstyrks därför.
7. Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt (mom. 6)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1, 2 eller
3
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:
Oskarshamn 1 har varit ur drift sedan den 26 augusti 1992 för
översyn och genomgår numera en helrenovering, det s.k.
Fenixprojektet. Detta har hittills kostat ca 2,5 miljarder
kronor, inkl. kostnader för stilleståndet. Oskarshamn 1 blir om
två år 25 år och är Sveriges äldsta kärnkraftsreaktor. Utskottet
har i det föregående förordat ändringar i kärntekniklagen för
att säkerställa kärnkraftsavvecklingen. Enligt utskottets
uppfattning och med bifall till de aktuella yrkandena i
motionerna 1994/95:N434 (mp) och 1994/95:N452 (mp) bör
regeringen så snart begärda lagändringar har trätt i kraft med
stöd av dessa återkalla tillståndet för Oskarshamn 1.
Utskottet tillstyrker också de yrkanden som framförs i
motionerna 1994/95:N441 (mp), 1994/95:N442 (mp) och 1994/95:N452
(mp) om att riksdagen bör ge regeringen till känna vad som i
nämnda motioner anförs om den bristande säkerheten vid de
svenska kärnkraftsreaktorerna, om de förhöjda stråldoserna, om
de många incidenterna och om behovet av ytterligare
säkerhetsåtgärder. Vidare ansluter sig utskottet till de
bedömningar som görs i motionerna 1994/95:N441 (mp) och
1994/95:N442 (mp) angående det olämpliga i, framför allt från
evakueringssynpunkt, att kärnkraftverken i Ringhals och
Barsebäck är belägna i närheten av tätbefolkade regioner --
Göteborg resp. Malmö/Köpenhamn. Utskottet biträder också den
uppfattning som framförs i motion 1994/95:N441 (mp) om att
ekonomiska intressen inte får gå före människors hälsa och miljö
och att det utländska ägandet av svenska kärnkraftverk är ett
hot mot kärnkraftsavvecklingen.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N434 yrkande
21, 1994/95:N441 yrkandena 1--12, 1994/95:N442 yrkandena 3 och
6--9 och 1994/95:N452 yrkandena 1, 3, 5 och 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Export av kärnkraftsteknologi (mom. 8)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "motion
1994/95:N432 (v)" bort ha följande lydelse:
För närvarande avvecklas och skrotas kärnvapen i Europa. Såsom
anförs i motion 1994/95:N432 (v) bör detta arbete sammankopplas
med avveckling av kärnkraft så att avvecklings- och
destruktionstekniken kan utvecklas. Utskottet tillstyrker mot
denna bakgrund yrkandet i nyssnämnda motion om att export av
kärnkraftsteknologi skall förbjudas. Regeringen bör lägga fram
förslag härom.
dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande export av kärnkraftsteknologi
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N432 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. IAEA:s roll (mom. 12)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som
börjar med "Utskottet har" och slutar med "aktuella delar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den uppfattning som i detta
sammanhang framförs i motionerna 1994/95:N432 (v) och
1994/95:N402 (mp) om att Sverige måste ta nya initiativ för att
ändra inriktningen av IAEA:s verksamhet till att avse en global
avveckling av kärnkraften. Riksdagen bör genom ett uttalande
ställa sig bakom vad utskottet här har anfört och därigenom
bifalla här aktuella yrkanden i de två nämnda motionerna.
dels att utskottets hemställan under moment 12 bort ha
följande lydelse:
12. beträffande IAEA:s roll
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N402 och
1994/95:N432 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
10. Global avveckling av kärnkraften (mom. 13)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som
börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "i fråga"
bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N434 (mp) anser
utskottet att Sverige bör ta kraftfulla initiativ för en global
avveckling av kärnkraften och till internationella konventioner
för transporter av kärnavfall. Utskottet tillstyrker därmed det
aktuella yrkandet i motion 1994/95:N434 (mp).
dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha
följande lydelse:
13. beträffande global avveckling av kärnkraften
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N434 yrkande 25
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
11. Kärnkraftsreaktorer i Östeuropa (mom. 14)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som
börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "berörd del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den uppfattning som framförs i
motion 1994/95:N434 (mp) om att Sverige bör erbjuda ekonomisk
hjälp för att montera ned kärnreaktorer i vårt östra närområde.
Regeringen bör lägga fram förslag härom för riksdagen. Med detta
tillstyrker utskottet det aktuella yrkandet i motion
1994/95:N434 (mp).
dels att utskottets hemställan under moment 14 bort ha
följande lydelse:
14. beträffande kärnkraftsreaktorer i Östeuropa
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N434 yrkande 26
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. ITER-projektet (mom. 15)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som
börjar med "ITER-projektet är" och slutar med "och 1994/95:N413
(mp)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning vore det ödesdigert att nu satsa
på ITER-projektet, som är ett komplext och storskaligt projekt
som genererar ytterligare högaktivt avfall. En plan för
avfallshanteringen och en miljökonsekvensbeskrivning måste
upprättas innan ett klartecken för ITER-projektet kan ges.
Därefter måste, anser utskottet, ärendet underställas riksdagens
prövning. Med det sagda tillstyrker utskottet motion
1994/95:N413 (mp) och avstyrker motion 1994/95:N427 (s).
dels att utskottets hemställan under moment 15 bort ha
följande lydelse:
15. beträffande ITER-projektet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N413 och med
avslag på motion 1994/95:N427 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
13. Omstrukturering av Vattenfall AB (mom. 17, motiveringen)
Per Westerberg, Mikael Odenberg, Chris Heister och Ola
Karlsson (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på
s. 36 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med
"denna motion" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör frågan om en försäljning av
Vattenfall AB sättas in i annat perspektiv än vad som görs i
motion 1994/95:N405 (mp). Som anförs i motion 1994/95:N298 (m)
behöver Vattenfall tillföras nytt riskkapital för offensiva
satsningar runt Östersjön och i Sverige. Som tidigare nämnts
kommer sistnämnda motion att behandlas under hösten 1995
tillsammans med förslag och övriga motioner om förvaltningen av
företag med statligt ägande. Med det sagda avstyrks motion
1994/95:N405 (mp).
14. Omstrukturering av Vattenfall AB (mom. 17)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna motion"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör en snabb omstrukturering ske
av Vattenfall AB i enlighet med vad som anförs i motion
1994/95:N405 (mp). Det innebär att vattenkraftverk och fossila
värmekraftverk säljs till landstingen, att kärnkraftverken
samordnas i ett separat affärsverk under Näringsdepartementet
och att detaljdistribution och fjärrvärmeverksamhet säljs ut
till lokala distributörer, t.ex. kommunala energiverk. De medel
som tillförs staten genom den partiella utförsäljning av
Vattenfall som föreslås i motionen, bör användas för
investeringar i miljövänlig och energisnål teknik inom energi-
och kommunikationsområdena, s.k. gröna investeringar. Med sådana
investeringar kan tiotusentals arbeten skapas inom området
förnybar energi. Regeringen bör lägga fram förslag i enlighet
med vad som skisseras i nyssnämnda motion. Denna tillstyrks
alltså av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha
följande lydelse:
17. beträffande omstrukturering av Vattenfall AB
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N405 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Statens borgensåtagande inom energiområdet m.m. (mom. 19)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som
börjar med "Utskottet finner" och slutar med "motion
1994/95:N411 (mp)" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning måste riksdagen tillförsäkras
ett starkt inflytande i Vattenfall AB:s verksamhet så länge
bolaget kvarstår i statlig ägo. Riksdagen bör därför återta
beslutanderätten från bolaget vad gäller rätten att teckna
kontrakt och ingå avtal på energiområdet. Även om statens
borgensåtagande i Vattenfall kommer att upphöra strax efter
sekelskiftet, bör regeringen av riksdagen anmodas att göra en
generell översyn av regelsystemen för statliga garantier på
energiområdet i syfte att stimulera utvecklingen av alternativa
energikällor och energibärare. Mot denna bakgrund tillstyrker
utskottet de yrkanden som framförs i motion 1994/95:N411 (mp).
dels att utskottets hemställan under moment 19 bort ha
följande lydelse:
19. beträffande statens borgensåtagande inom energiområdet
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N411 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
16. Energiforskning (mom. 21, motiveringen)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser att den del av
utskottets yttrande på s. 40 som börjar med "Utskottet utgår"
och slutar med "andra finansiärer" bort ha utgått.
17. Vätgas (mom. 25)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 43 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks
sålunda" bort ha följande lydelse:
Många forskare och tekniker har intygat att vätgasen har
förutsättningar att bli en väsentlig energibärare i framtiden.
Vätgasen har många fördelar: den är miljövänlig, flexibiliteten
i användningen är stor, den är möjlig att lagra (även
storskaligt), den kan transporteras på betryggande sätt etc.
Intresset för vätgasen som energibärare är stort i flera
länder. I bl.a. Tyskland och Schweiz utförs ett omfattande
forsknings- och utvecklingsarbete på området. För att inte
Sverige skall komma på efterkälken i denna fråga anser
utskottet, i linje med vad som föreslås i motionerna
1994/95:N425 (v), 1994/95:N237 (mp) och 1994/95:N434 (mp), att
en utredning bör tillsättas med uppgift att kartlägga
vätgasforskningens nuvarande läge och behovet av ytterligare
stödinsatser på området. I detta uppdrag bör också ingå att
studera tänkbara samarbetsprojekt i frågan med berörda u-länder.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ge regeringen till
känna som sin mening. Med ett sådant uttalande skulle nämnda
motioner bli väsentligen tillgodosedda i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under moment 25 bort ha
följande lydelse:
25. beträffande vätgas
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:N237
yrkandena 1 och 2, 1994/95:N425 yrkande 6 och 1994/95:N434
yrkandena 34 och 35 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
18. Kraftvärmeproduktion med biobränslen (mom. 28)
Lennart Beijer (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "av utskottet"
bort ha följande lydelse:
Som framgått av den lämnade redovisningen är stödet för
främjande av biobränslebaserad kraftvärmeproduktion nu
intecknat, trots att det återstår mer än två år av den avsedda
stödperioden. Det är sålunda uppenbart att det finns ett behov
av ökade medel för att främja kraftvärmeproduktion med
biobränslen. Utskottet instämmer därför i förslaget i motion
1994/95:N425 (v) om en fördubbling -- till 400 miljoner kronor
-- av de medel som för nästa budgetår skall avsättas för nämnda
ändamål.
dels att utskottets hemställan under moment 28 bort ha
följande lydelse:
28. beträffande kraftvärmeproduktion med biobränslen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N425 yrkande 3 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
19. Utvecklingen av vindkraft (mom. 30)
Kjell Ericsson (c), Lennart Beijer (v), Eva Goës (mp) och
Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 46 som
börjar med "Riksdagen bör" och slutar med "aktuella delar" bort
ha följande lydelse:
Vindkraften har två stora fördelar -- den är förnybar och den
har endast en begränsad effekt på miljön. Enligt utskottets
mening är det angeläget att incitamenten för en fortsatt
utbyggnad av vindkraften stärks. Utskottet instämmer därför i
vad som anförs i motionerna 1994/95:N421 (c), 1994/95:N425 (v)
och 1994/95:N404 (m) om att investeringsbidrag också bör kunna
utgå för vindkraftsanläggningar som har en effekt under 60 kW.
Regeringen bör lägga fram förslag härom. I avvaktan på ett
sådant förslag tillstyrks att riksdagen avsätter medel för stöd
till vindkraften i enlighet med vad som redovisas i
budgetpropositionen.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till
vad utskottet här har anfört. Med ett sådant uttalande skulle
nyssnämnda motioner bli tillgodosedda i berörda delar. Det sagda
ligger också i linje med vad som begärs i motion 1994/95:N434
(mp). Utskottet avstyrker däremot motion 1994/95:N437 (m).
dels att utskottets hemställan under moment 30 bort ha
följande lydelse:
30. beträffande utvecklingen av vindkraft
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N404,
1994/95:N421 yrkande 4 och 1994/95:N425 yrkande 4, med anledning
av motion 1994/95:N434 yrkande 33 och med avslag på motion
1994/95:N437 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
20. Solvärme (mom. 31)
Kjell Ericsson (c) och Lennart Beijer (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "av solvärme" bort ha
följande lydelse:
Som sägs i motionerna 1994/95:N438 (c) och 1994/95:Bo237 (v)
och i övrigt i enlighet med vad som anförs i motion 1994/95:N421
(c) bör 45 miljoner kronor utöver regeringens förslag, eller
totalt 50 miljoner kronor, anvisas till investeringsstödet
avseende solvärmeanläggningar i bostäder. Intresset för detta
stöd är stort, och det är väsentligt -- menar utskottet -- att
fortsatta investeringar i denna miljövänliga energiform främjas.
Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad
utskottet här har anfört och därmed tillgodose nu berörda
motionsyrkanden.
dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha
följande lydelse:
31. beträffande solvärme
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N421 yrkande
7, 1994/95:N438 i denna del och 1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna
del och med anledning av motionerna 1994/95:N270 yrkande 9 och
1994/95:N434 yrkande 29 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
21. Solvärme (mom. 31)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "av solvärme" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör riksdagen, såsom föreslås i
motion 1994/95:N270 (mp) och i enlighet med vad som sägs i
motion 1994/95:N434 (mp), anvisa 25 miljoner kronor till
investeringsstödet avseende solvärmeanläggningar i bostäder.
Intresset för detta stöd är stort, och det är väsentligt --
menar utskottet -- att fortsatta investeringar i denna
miljövänliga energiform främjas.
Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad
utskottet här har anfört och därmed tillgodose nu berörda
motionsyrkanden.
dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha
följande lydelse:
31. beträffande solvärme
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N270 yrkande
9 och 1994/95:N434 yrkande 29 och med anledning av motionerna
1994/95:N421 yrkande 7, 1994/95:N438 i denna del och
1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
22. Insatser för ny energiteknik (mom. 32)
Under förutsättning av bifall till reservation 20
Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motioner
avstyrks" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad utskottet tidigare anfört och i linje med
vad som begärs i motionerna 1994/95:N438 (c) och 1994/95:Bo237
(v) bör riksdagen till anslaget Insatser för ny energiteknik
anvisa 390 miljoner kronor. Jämfört med regeringens förslag
innebär det en höjning med 45 miljoner kronor att tillföras
investeringsstödet avseende solvärme.
dels att utskottets hemställan under moment 32 bort ha
följande lydelse:
32. beträffande insatser för ny energiteknik
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt E 7, med bifall till motionerna 1994/95:N438 i denna
del och 1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna del, med anledning av
motion 1994/95:N270 yrkande 8 och med avslag på motion
1994/95:N425 yrkande 3 i denna del till Insatser för ny
energiteknik för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 390 000 000 kr.
23. Insatser för ny energiteknik (mom. 32)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 18 och 20
Lennart Beijer (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motioner
avstyrks" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad utskottet tidigare anfört bör riksdagen
till anslaget Insatser för ny energiteknik anvisa 590 miljoner
kronor. Jämfört med regeringens förslag innebär det en höjning
med 245 miljoner kronor, fördelat med 200 miljoner kronor för
stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen och 45 miljoner
kronor till investeringsstödet avseende solvärme. Med det sagda
tillstyrker utskottet motionerna 1994/95:N425 (v), 1994/95:Bo237
(v) och 1994/95:N438 (c) i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under moment 32 bort ha
följande lydelse:
32. beträffande insatser för ny energiteknik
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt E 7, med bifall till motionerna 1994/95:N425 yrkande 3
i denna del, 1994/95:N438 i denna del och 1994/95:Bo237 yrkande
4 i denna del och med anledning av motion 1994/95:N270 yrkande 8
till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1995/96
under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
590 000 000 kr.
24. Insatser för ny energiteknik (mom. 32)
Under förutsättning av bifall till reservation 21
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "motioner
avstyrks" bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad utskottet anfört och som begärs i motion
1994/95:N270 (mp) bör riksdagen till anslaget Insatser för ny
energiteknik anvisa 365 miljoner kronor. Jämfört med regeringens
förslag innebär det en höjning med 20 miljoner kronor att
tillföras investeringsstödet avseende solvärme.
dels att utskottets hemställan under moment 32 bort ha
följande lydelse:
32. beträffande insatser för ny energiteknik
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt E 7, med bifall till motion 1994/95:N270 yrkande 8, med
anledning av motionerna 1994/95:N438 i denna del och
1994/95:Bo237 yrkande 4 i denna del och med avslag på motion
1994/95:N425 yrkande 3 i denna del till Insatser för ny
energiteknik för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 365 000 000 kr.
25. Energiförnyelsefond (mom. 34)
Kjell Ericsson (c), Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 49 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "denna del"
bort ha följande lydelse:
De gällande energipolitiska stöden för främjande av
omställningen av energisystemet löper ut vid utgången av nästa
budgetår. Det finns därför skäl, menar utskottet, att redan nu
överväga hur det fortsatta stödet till introduktion av förnybara
energiformer skall vara utformat.
De förslag som framförs i här aktuella motioner om inrättande
av en energiförnyelsefond finner utskottet tilltalande. Som
föreslås i dessa motioner bör fonden byggas upp genom en skatt
på främst kärnkraftsbaserad el. Intäkterna bör inte inordnas i
statsbudgeten, utan fondens verksamhet och finansiering bör
administreras vid sidan därav.
Fondens huvuduppgifter bör vara att genom bidrag stödja
investeringar som syftar till energihushållning, effektivare
energianvändning och alternativ energiproduktion, såsom bl.a.
solenergianläggningar, vindkraftverk, mindre vattenkraftverk
samt anläggningar för kraftvärmeproduktion baserade på
biobränslen.
Enligt utskottets mening bör regeringen anmodas att i
anslutning till beredningen av Energikommissionens
slutbetänkande utarbeta förslag till riksdagen om en
energiförnyelsefond med utgångspunkt i vad utskottet här har
anfört. Motionerna 1994/95:N421 (c), 1994/95:N416 (c) och
1994/95:N414 (mp) skulle därmed bli väsentligen tillgodosedda,
den förstnämnda såvitt här är i fråga.
dels att utskottets hemställan under moment 34 bort ha
följande lydelse:
34. beträffande energiförnyelsefond
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:N414,
1994/95:N416 och 1994/95:N421 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
26. Investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar
(mom. 35, motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 25
Kjell Ericsson (c), Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
att den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med "Med
erinran" och slutar med "och 1994/95:N415 (v)" bort ha följande
lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat att en
energiförnyelsefond skall inrättas med uppgift bl.a. att främja
investeringar i elproduktionsanläggningar baserade på förnybar
energi. Från denna fond skall bidrag också utgå till
investeringar i små elproduktionsanläggningar i enlighet med vad
som begärs i de här aktuella motionerna. Något särskilt
initiativ av riksdagen med anledning av dessa motioner är därför
inte erforderligt, och de avstyrks följaktligen.
27. Investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar
(mom. 35)
Torsten Gavelin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 49 som
börjar med "Med erinran" och slutar med "och 1994/95:N415 (v)"
bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 1994/95:N418
(c, fp) och 1994/95:N415 (v) om att det bör införas ett särskilt
stöd till investeringar i små elproduktionsanläggningar. En inte
oväsentlig del av det framtida tillskottet av el i Sverige kan
erhållas från sådana anläggningar. För att främja denna
tillförsel krävs dock någon form av investeringsstöd.
Enligt utskottets mening bör regeringen lägga fram förslag om
ett sådant investeringsstöd för små elproduktionsanläggningar i
enlighet med vad som begärs i de nyssnämnda motionerna. Dessa
tillstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under moment 35 bort ha
följande lydelse:
35. beträffande investeringsbidrag till små
elproduktionsanläggningar
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N415 och
1994/95:N418 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
28. Åtgärder för effektivare energianvändning, m.m. (mom. 36)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "behandlade
motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Som sägs i motion 1994/95:N434 (mp) har Sveriges energipolitik
hittills främst utgått från att tillförseln av energi till
industrin, lokaler, hushåll och transporter skall öka. Denna
ensidiga inriktning måste brytas. Nu krävs i stället ökad
energieffektivisering och utveckling av teknik som utnyttjar
energiinnehållet på ett bättre sätt. Varken kärnkraft eller
användning av fossila bränslen är förenligt med ett hållbart
samhälle baserat på solen som den främsta källan för vår
energitillförsel.
I enlighet med förslag i nyssnämnda motion bör energipolitiken
utformas med utgångspunkt i att energianvändningen skall minska
med 2 % per år under de närmaste trettio åren. Endast med en
sådan målsättning kommer det avgörande arbetet för ökad
energieffektivisering att påbörjas.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ställa sig bakom
vad utskottet här har anfört. Därmed skulle motion 1994/95:N434
(mp) i nu aktuella delar bli väsentligen tillgodosedd. Det sagda
ligger också delvis i linje med vad som i denna del anförs i
motionerna 1994/95:Jo641 (c), 1994/95:N421 (c), 1994/95:N424 (s)
och 1994/95:N425 (v). Regeringens förslag till anslag till
programmet för effektivare energianvändning tillstyrks av
utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 36 bort ha
följande lydelse:
36. beträffande åtgärder för effektivare energianvändning,
m.m.
att riksdagen
a) (= utskottet),
b) med bifall till motion 1994/95:N434 yrkandena 10--12 och
38, med anledning av motionerna 1994/95:Jo641 yrkande 19,
1994/95:N421 yrkande 8, 1994/95:N424, 1994/95:N425 yrkande 1,
1994/95:N434 yrkandena 6--8 och med avslag på motionerna
1994/95:N403 yrkande 7, 1994/95:N432 yrkande 2 och
1994/95:N451 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
29. Åtgärder för effektivare energianvändning, m.m. (mom. 36)
Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "behandlade
motionsyrkanden" bort ha följande lydelse:
Hittillsvarande erfarenheter från insatserna inom ramen för
programmet för effektivare energianvändning visar på att det
finns en stor potential för energieffektivisering. Som sägs i
motion 1994/95:Jo641 (c) innebär detta att arbetet med
effektiviseringar måste prioriteras före utbyggnaden av ny
kraftproduktion. I enlighet med förslaget i nyssnämnda motion
och i anslutning till vad som anförs i motion 1994/95:N421 (c)
bör riksdagen som en målsättning ange att minst 25 % av den
nuvarande nivån på energianvändningen skall minskas fram till år
2000 genom olika energihushållningsåtgärder.
Med det anförda tillstyrker utskottet de aktuella yrkandena i
motionerna 1994/95:Jo641 (c) och 1994/95:N421 (c). Det sagda
ligger delvis i linje med vad som sägs i motion 1994/95:N434
(mp). Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks med
hänvisning till Energikommissionens arbete. Utskottet
tillstyrker slutligen förslaget om anslag till programmet för
effektivare energianvändning.
dels att utskottets hemställan under moment 36 bort ha
följande lydelse:
36. beträffande åtgärder för effektivare energianvändning,
m.m.
att riksdagen
a) (= utskottet),
b) med bifall till motionerna 1994/95:Jo641 yrkande 19 och
1994/95:N421 yrkande 8, med anledning av motion 1994/95:N434
yrkandena 11 och 12 och med avslag på motionerna 1994/95:N403
yrkande 7, 1994/95:N424, 1994/95:N425 yrkande 1, 1994/95:N432
yrkande 2, 1994/95:N434 yrkandena 6--8, 10 och 38 och
1994/95:N451 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
30. Användningen av biobränslen (mom. 40)
Kjell Ericsson (c), Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "av biobränsle" bort
ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör regeringen nu anmodas att med
utgångspunkt i Energikommissionens redovisning utarbeta förslag
som främjar utvecklingen och användningen av biobränslen. Med
ett sådant uttalande blir motionerna 1994/95:N421 (c),
1994/95:N425 (v) och 1994/95:N433 (c) helt eller delvis
tillgodosedda såvitt här är i fråga. Det sagda ligger också
väsentligen i linje med vad som i denna del anförs i motionerna
1994/95:N406 (s) och 1994/95:N434 (mp).
dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha
följande lydelse:
40. beträffande användningen av biobränslen
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N421 yrkande
3, 1994/95:N425 yrkande 2 och 1994/95:N433 yrkande 1, med
anledning av motionerna 1994/95:N406, 1994/95:N433 yrkande 2 och
1994/95:N434 yrkandena 30 och 37 och med avslag på motion
1994/95:N434 yrkandena 31 och 32 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
31. Biogas (mom. 41)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som
börjar med "Med samma" och slutar med "motion 1994/95:N425 (v)"
bort ha följande lydelse:
Biogasproduktionen kan komma att spela en inte oväsentlig roll
i den framtida energiförsörjningen, inte minst genom att den kan
vara baserad på ett flertal olika insatsvaror såsom naturgödsel,
hushållsavfall, särskilda grödor m.m. Det är enligt utskottets
uppfattning angeläget att biogasproduktionen ges ett mer
kraftfullt och mer konsekvent stöd. Riksdagen bör uttala sig
till förmån för sådana satsningar och därigenom bifalla motion
1994/95:N425 (v) i här aktuell del.
dels att utskottets hemställan under moment 41 bort ha
följande lydelse:
41. beträffande biogas
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N425 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
32. Naturgas (mom. 42)
Lennart Beijer (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som
börjar med "Frågor kring" och slutar med "avstyrks alltså" bort
ha följande lydelse:
Naturgas är det minst miljökrävande fossila bränslet. Vidare
gäller att i alla elförsörjningssystem måste det finnas tillgång
till reservkapacitet, som till väsentlig del måste baseras på
fossila bränslen. Enligt utskottets mening är det därför
naturligt att Sverige noga utreder förslaget om en
naturgasledning från Norge. Som sägs i motion 1994/95:N421 (c)
får dock naturgasen inte ses som ett alternativ till
biobränslebaserad kraft utan endast som ett komplement.
Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ansluta sig till
genom ett uttalande till regeringen. Av det sagda följer att
utskottet tillstyrker motion 1994/95:N421 (c) i här behandlad
del.
dels att utskottets hemställan under moment 42 bort ha
följande lydelse:
42. beträffande naturgas
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N421 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Avregleringen av elmarknaden
Per Westerberg (m), Mikael Odenberg (m), Kjell Ericsson (c),
Chris Heister (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds) och
Torsten Gavelin (fp) anför:
Beslutet att i sista stund uppskjuta elmarknadsreformen var
djupt olyckligt. Det åstadkom förvirring och praktiska problem i
en situation när långsiktighet och klara spelregler är viktigare
än någonsin. När Energikommissionens delbetänkande nu föreligger
är det också lätt att konstatera att de socialdemokratiska
farhågor som föranledde uppskovet var obefogade.
Energikommissionen underströk det angelägna i att beslut om
ikraftträdande kan fattas under våren 1995. Ändå väljer
regeringen nu att framlägga propositionen i sådan tid att
riksdagen inte hinner behandla förslaget förrän under hösten
1995. Detta är enligt vår mening mycket otillfredsställande.
2. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010
(mom. 4)
Göran Hägglund (kds) anför:
I detta betänkande behandlas en rad viktiga energipolitiska
frågeställningar. Detta görs samtidigt som den av riksdagen
beställda Energikommissionen är inne i ett avgörande skede. Inom
några månader skall kommissionen avge sitt betänkande där dessa
frågor prövas i ett större sammanhang. Kommissionens uppgift är
att säkerställa omställningen av energiprogrammen innebärande en
avveckling av kärnkraften.
Vi Kristdemokrater står sjävfallet fast vid vår energipolitik
såsom den uttrycks i den energipolitiska motionen 1994/95:N403
(kds). Vi har dock vid behandlingen av detta betänkande haft
inställningen att kommissionens förslag skall avvaktas innan
beslut fattas. Kommissionen är viktig för att säkerställa ett
underlag för beslut som innebär att verkliga förändringar och
förbättringar av energipolitiken sker.
3. Förbudet mot vissa förberedande åtgärder (mom. 7)
Per Westerberg (m), Mikael Odenberg (m), Chris Heister (m),
Ola Karlsson (m) och Torsten Gavelin (fp) anför:
I enlighet med vad företrädare för Moderata samlingspartiet
och Folkpartiet liberalerna tidigare har anfört anser vi att 6 §
i kärntekniklagen om förbud mot vissa förberedande åtgärder för
att uppföra en kärnkraftsreaktor bör avskaffas. Vi menar att
riksdagen inte nu bör ta något initiativ i frågan men
förutsätter att Energikommissionen behandlar frågan som en del i
de allmänna överväganden som skall göras vad gäller kärnkraften
och i den översyn av kärntekniklagen som kommissionens förslag
kommer att föranleda.
4. Omstrukturering av Vattenfall AB (mom. 17)
Lennart Beijer (v) anför:
Vänsterpartiet vill ha ett näringsliv med olika ägarformer,
privat, kooperativt och samhällsägt. Statligt ägande är främst
motiverat inom strategiska sektorer av näringslivet. Vattenfall
AB bör förbli ett statligt företag mot bakgrund av sin
strategiska betydelse i energipolitiken. Det är också av
nationellt intresse att viktigare beslut om organisationen och
verksamheten i Vattenfall underställs riksdagen för godkännande.
Den kommande omställningen av energisystemet i Sverige med
övergång till förnybara inhemska energislag och avveckling av
kärnkraften förutsätter ett starkt samhällsinflytande över
bolagets verksamhet.
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Proposition 1994/95:100 bilaga 132
Proposition 1994/95:100 bilaga 154
Motionerna5
Utskottet14
Riktlinjer för energipolitiken14
Bakgrund14
Vissa energipolitiska beslut14
Energikommissionen17
Avreglering av elmarknaden18
Energirapport 199419
Inledning19
Energitillförsel och energianvändning20
Elproduktion och elanvändning20
Motionerna21
Vissa kompletterande uppgifter23
Utskottets ställningstagande24
Omställningen av energisystemet24
Lagstiftning om kärnkraftsavveckling25
Övriga kärnkraftsfrågor26
Driftstillstånd för Ringhals 226
Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt28
Förbudet mot vissa förberedande åtgärder29
Export av kärnkraftsteknologi30
Besparingsåtgärder inom området kärnsäkerhet30
Statens kärnkraftinspektion31
Vissa internationella frågor31
ITER-projektet33
Elmarknadsfrågor34
Verksamheten vid Svenska kraftnät34
Vattenfall AB35
Omstrukturering av Vattenfall AB35
Täckande av eventuella förluster, m.m.36
Vattenkraftverk38
Forskning inom energiområdet39
Energiforskning39
Bioenergiforskning m.m.40
Utveckling av ny teknik för etanolframställning m.m.41
Vätgas42
Vissa regionala frågor44
Utveckling och introduktion av ny energiteknik44
Inledning44
Kraftvärmeproduktion med biobränslen45
Vindkraft45
Solvärme46
Insatser för ny energiteknik47
Energiteknikfonden48
Energiförnyelsefond48
Investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar49
Effektivare energianvändning49
Åtgärder för effektivare energianvändning, m.m.49
Energinormer m.m.51
Vissa övriga frågor53
Bränsleförsörjning53
Biobränsle53
Användningen av biobränslen53
Biogas54
Naturgas55
Torv55
Försörjningsberedskap56
Vissa övriga anslag57
Hemställan57
Reservationer
1. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 1998
(mp)64
2. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2005
(mp)65
3. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010 (c, v,
mp)65
4. Driftstillstånd för Ringhals 2 (c, v)66
5. Driftstillstånd för Ringhals 2 (mp)67
6. Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt (c, v)67
7. Vissa enskilda kärnkraftsreaktorer i övrigt (mp)67
8. Export av kärnkraftsteknologi (v, mp)68
9. IAEA:s roll (v, mp)69
10. Global avveckling av kärnkraften (v, mp)69
11. Kärnkraftsreaktorer i Östeuropa (v, mp)69
12. ITER-projektet (mp)70
13. Omstrukturering av Vattenfall AB (m)70
14. Omstrukturering av Vattenfall AB (mp)71
15. Statens borgensåtagande inom energiområdet m.m. (mp)71
16. Energiforskning (v, mp)72
17. Vätgas (v, mp)72
18. Kraftvärmeproduktion med biobränslen (v)72
19. Utvecklingen av vindkraft (c, fp, v, mp)73
20. Solvärme (c, v)73
21. Solvärme (mp)74
22. Insatser för ny energiteknik (c)74
23. Insatser för ny energiteknik (v)75
24. Insatser för ny energiteknik (mp)76
25. Energiförnyelsefond (c, v, mp)76
26. Investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar
(c, v, mp)77
27. Investeringsbidrag till små elproduktionsanläggningar
(fp)77
28. Åtgärder för effektivare energianvändning, m.m. (v,
mp)78
29. Åtgärder för effektivare energianvändning, m.m. (c)79
30. Användningen av biobränslen (c, v, mp)79
31. Biogas (v, mp)80
32. Naturgas (v)80
Särskilda yttranden
1. Avregleringen av elmarknaden (m, c, fp, kds)81
2. Lagstiftning om kärnkraftsavveckling senast år 2010
(kds)81
3. Förbudet mot vissa förberedande åtgärder (m, fp)82
4. Omstrukturering av Vattenfall AB (v)82