I detta betänkande behandlas proposition 1994/95:100 bilaga 13
(Näringsdepartementet) littera A (näringspolitik m.m.) punkterna
11 och 12 moment 1.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag på 15
miljoner kronor till upprustning och drift av Göta kanal. Även
ett formellt anslag på 1 000 kr för kostnader för
omstruktureringsåtgärder m.m. beträffande statliga företag
tillstyrks. Behandlingen av förslaget i budgetpropositionen om
förvaltningen av statliga företag, jämte ett flertal motioner i
ärendet, uppskjuts däremot till hösten 1995 i avvaktan på
aviserad justering av regeringens förslag.
Propositionen
I proposition 1994/95:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet)
framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under tolfte
huvudtiteln för budgetåret 1995/96. Under här angivna rubriker
föreslås:
A 11. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och
drift av kanalen (s. 46)
att riksdagen till Medel till AB Göta kanalbolag för
upprustning och drift av kanalen för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 15 000 000 kr.
A 12. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda
företag, m.m. (s. 47)
1. att riksdagen till Kostnader för omstrukturering av vissa
statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.
Behandlingen av moment 2 under punkt A 12, om förvaltning av
företag med statligt ägande, har utskottet uppskjutit till
hösten 1995.
Utskottet
Förvaltningen av företag med statligt ägande
Riksdagen bemyndigade i december 1991 regeringen att
privatisera 34 angivna statliga företag (prop. 1991/92:69, bet.
NU10). Samtidigt beslutades att det statliga
Förvaltningsaktiebolaget Fortia skulle avvecklas.
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet motsatte sig dessa beslut.
Vidare har regeringen genom särskilda riksdagsbeslut fått
bemyndigande att sälja vissa andra statliga företag, däribland
Nordbanken, Securum och Retriva. För att finansiera kostnader
för omstruktureringsåtgärder och försäljningsaktiviteter inför
försäljningarna har formella anslag på 1 000 kr anvisats.
I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 13 s. 47) anges
att 20 av de aktuella företagen helt eller delvis har sålts
eller överförts till annan ägare under åren 1992--1994. Ett par
av företagen har avvecklats. Privatiseringarna har inbringat
sammanlagt ca 23 miljarder kronor.
Regeringen föreslår nu ett nytt bemyndigande beträffande
förvaltningen av statliga företag. Regeringen ser statligt
ägande som en viktig del av näringslivet och som skall bidra
till mångfald och konkurrens. Enligt regeringen skall de
ideologiskt motiverade utförsäljningar som genomfördes av den
förra regeringen upphöra. Staten skall emellertid ge de statliga
företagen förutsättningar att utvecklas och konkurrera på samma
villkor som privata och kooperativa företag. Därför föreslås ett
nytt bemyndigande enligt följande.
Bemyndigandet skall avse samtliga företag som finns upptagna i
regeringens skrivelse om statliga företag (skr. 1994/95:20). För
dessa företag skall regeringen -- utan att behöva höra riksdagen
-- kunna omstrukturera ägandet, köpa och sälja aktier samt delta
i eller avstå från nyemissioner. Om det blir aktuellt att minska
ägandet i något av de stora företag som producerar
infrastrukturella tjänster kommer frågan att underställas
riksdagen.
Kostnader för omstruktureringar och aktieförvärv vill
regeringen ha möjlighet att utan beslut av riksdagen kunna
finansiera via det 1 000 kr-anslag för omstrukturering och
försäljning av statliga företag som riksdagen på nytt föreslås
anvisa. Enligt regeringen skall anslaget inte utnyttjas så att
förvaltningen av statliga företag ger en nettobelastning på
statsbudgeten. Eventuella insatser skall motsvaras av
utdelningsinkomster och försäljningsintäkter.
Regeringens förslag till nytt bemyndigande kritiseras i flera
motioner från företrädare för samtliga oppositionspartier.
Krav på fortsatta privatiseringar av statliga företag -- med
delvis olika inriktning och omfattning -- framförs i motionerna
1994/95:N298 (m), 1994/95:Fi219 (c), 1994/95:N299 (c),
1994/95:N300 (c), 1994/95:Fi211 (fp), 1994/95:N274 (fp),
1994/95:Fi216 (kds) och 1994/95:N301 (kds). I flera av
motionerna erinras om de privatiseringar som genomfördes av den
tidigare regeringen och anförs att staten är olämplig som ägare
till företag som verkar på en marknad i konkurrens. Intäkterna
från försäljningarna av företag bör inte -- såsom regeringen
föreslagit -- få användas för att finansiera nya utgifter utan
bör utnyttjas för att minska statens upplåning, sägs det i några
av dessa motioner.
Regeringens förslag till nytt bemyndigande beträffande
förvaltningen av statliga företag bör avslås i avvaktan på
vidare utredning, anförs det i motion 1994/95:N270 (mp).
Även i Vänsterpartiets partimotion 1994/95:N275 avvisas
regeringens förslag till bemyndigande. Där föreslås också att
det nuvarande bemyndigandet, vilket riksdagen som nämnts
beslutade om hösten 1991 på förslag av den förra regeringen,
skall återkallas. Statligt ägande kan vara en rimlig motvikt
till den privata maktkoncentrationen, heter det i motionen.
Som ett underlag för den fortsatta beredningen av ärendet
beslutade näringsutskottet att bereda de övriga utskott som
närmast berörs av förslaget i budgetpropositionen --
finansutskottet, socialutskottet, trafikutskottet,
arbetsmarknadsutskottet och bostadsutskottet -- att yttra sig
över förslaget jämte motioner i de delar som berör resp.
utskott. För att få en belysning av förslaget ur konstitutionell
synvinkel bereddes vidare konstitutionsutskottet tillfälle att
avge yttrande i ärendet.
Då emellertid utskottet senare erfarit att regeringen
avser att justera sitt förslag beträffande förvaltningen av
företag med statligt ägande har utskottet beslutat uppskjuta
behandlingen av detta förslag jämte alla motioner i frågan till
hösten 1995, när justeringen avses föreligga. Regeringens
förslag till anslag för kostnader för omstruktureringsåtgärder
m.m. för nästa budgetår bör dock riksdagen nu bifalla.
AB Göta kanalbolag
I samband med riksdagens beslut om bolagisering av Domänverket
behandlades även frågan om det framtida ansvaret för AB Göta
kanalbolag (prop. 1991/92:134, bet. NU33). Riksdagen ansåg det
vara en statlig angelägenhet att ansvara för upprustning och
drift av Göta kanal. I linje härmed har riksdagen för vartdera
av de tre senaste budgetåren anvisat 15 miljoner kronor till
bolaget. Även för det förlängda budgetåret 1995/96 bedöms 15
miljoner kronor vara tillräckligt för att nödvändig upprustning
och drift av kanalen skall klaras. Sålunda föreslås i
budgetpropositionen (bil. 13 s. 46) ett sådant anslag för nästa
budgetår.
Utskottet tillstyrker även regeringens nu aktuella förslag
till anslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förvaltningen av företag med statligt
ägande
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 12 moment 1 till Kostnader för omstrukturering av
vissa statligt ägda företag, m.m. för budgetåret 1995/96 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
2. beträffande AB Göta kanalbolag
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 11 till Medel till AB Göta kanalbolag för
upprustning och drift av kanalen för budgetåret 1995/96 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
15 000 000 kr.
Stockholm den 20 april 1995
På näringsutskottets vägnar
Christer Eirefelt
I beslutet har deltagit: Christer Eirefelt (fp), Bo
Finnkvist (s), Mats Lindberg (s), Bo Bernhardsson (s), Mikael
Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Chris
Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson
(s), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s),
Lars G Linder (s) och Sten Tolgfors (m).
Särskilda yttranden
1. Förvaltningen av företag med statligt ägande (mom. 1)
Christer Eirefelt (fp), Mikael Odenberg (m), Kjell Ericsson
(c), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kds)
och Sten Tolgfors (m) anför:
Vi anser att statens främsta uppgift inom näringspolitiken är
att ange generella ramar och regelsystem för företagens
verksamhet. Med en privatisering av statliga företag uppnås
en tydligare ägarroll, kommersiellt mer kompetenta företag och
en ökad aktiespridning tillika med en breddad
riskkapitalmarknad. Vi menar att den privatisering av statliga
företag som inleddes under den förra regeringen bör fortsätta.
Vidare gäller att om regeringens förslag i budgetpropositionen
hade fullföljts skulle riksdagen i ett slag ha frånhänt sig
inflytandet över de statliga företagen. För att få en belysning
av förslaget ur konstitutionell synvinkel beslutade därför
utskottet att bereda konstitutionsutskottet tillfälle att yttra
sig över förslaget. Som framgår av betänkandet har utskottet
emellertid senare, i avvaktan på en aviserad förändring av
regeringens förslag, beslutat uppskjuta behandlingen av ärendet
inklusive alla motioner till hösten 1995. Vi får sålunda då
anledning att återkomma till frågan.
2. Förvaltningen av företag med statligt ägande (mom. 1)
Lennart Beijer (v) anför:
Vänsterpartiet anser givetvis att det nuvarande bemyndigandet
om försäljning av statliga företag bör återkallas. Även det
aktuella förslaget till nytt bemyndigande i budgetpropositionen
är ocacceptabelt. Jag menar därför att det är välbetänkt att
frågan om bemyndigande återförs till regeringen och emotser ett
förslag med tydliga avgränsningar. I förslag till nytt
bemyndigande bör klart framgå vilka förändringar i de statliga
företagen, som skall bli föremål för riksdagens behandling.
Vänsterpartiet motsätter sig exempelvis inte smärre förändringar
som inte förändrar ägarbilden i avgörande grad. Däremot måste
det alltid vara en riksdagsfråga om ett helägt statligt företag
skall släppa in nya ägarintressen eller om staten skall gå från
ett majoritetsägande till att äga t.ex. 49 % av aktierna i ett
företag.