I detta betänkande behandlas
dels proposition 1994/95:100 bilaga 13
(Näringsdepartementet) littera A (näringspolitik m.m.) punkterna
1--5, 8, 13 och 14, littera C (teknologisk infrastruktur
m.m.) punkterna 3--11, littera D (marknads- och
konkurrensfrågor) punkterna 2 och 3 och littera F (teknisk
forskning och utveckling),
dels proposition 1994/95:100 bilaga 14
(Civildepartementet) littera E (folkrörelse- och idrottsfrågor,
kooperativa frågor m.m.) punkt 2,
dels -- helt eller delvis -- 66 motioner från allmänna
motionstiden.
Upplysningar och synpunkter i olika frågor har inför utskottet
lämnats av företrädare för Elsäkerhetsverket, Styrelsen för
ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC), Sveriges geologiska
undersökning och Svenska Uppfinnareföreningen. Utskottet har
vidare besökt Närings- och teknikutvecklingsverket. Skrivelser
har inkommit från bl.a. Försvarets forskningsanstalt och tre
marina forskningscentrum.
Sammanfattning
Näringspolitikens huvuduppgift är enligt utskottet att
medverka till en snabb förnyelse och utveckling inom
företagssektorn. Därvid måste näringspolitiken inriktas på att
underlätta framväxten av nya och tillväxten av befintliga
småföretag. Vikten av sunda och fasta spelregler för
näringslivet framhålls. För att upprätthålla välfärden i
framtiden krävs en ekologiskt uthållig tillväxt, anser utskottet
vidare.
I en gemensam reservation från företrädarna för de tidigare
regeringspartierna (m, c, fp, kds) hänvisas till den
näringspolitik som den förra regeringen bedrev; denna politik,
som nu borde fullföljas, hade till syfte att genom generella
insatser skapa goda förutsättningar för produktiva investeringar
och produktivt arbete i Sverige och därigenom en hög och stabil
ekonomisk tillväxt. I en annan reservation (v) föreslås att
regeringen skall anmodas att lämna förslag till hur medel från
miljöavgifter skall kunna fonderas för att skapa arbetsplatser i
nya, miljövänliga verksamheter. I en ytterligare reservation
(mp) begärs förslag från regeringen om hur företagens
kretsloppsanpassning skall kunna främjas.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att föra över
systemet med nyföretagarlånen från Industri- och
nyföretagarfonden till ALMI Företagspartner AB. Därvid finner
utskottet det självklart att nyföretagarlånen skall komma att
vara tillgängliga för alla typer av företag, dvs. också
kooperativa företag. Regeringens förslag avvisas i en
reservation (m), med motivering att en alltför stark
koncentration av uppgifter till ALMI ofrånkomligen kommer att
leda till mindre konkurrens och sämre förutsättningar för andra
aktörer. I en annan reservation (c, fp, kds) begärs ett
uttalande om att ALMI:s utvecklingsbolag skall anlita fristående
organ vid beredning av nyföretagarlånen.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om att
sälja statens aktier i riskkapitalbolagen Atle och Bure och
att medlen skall få användas för att förstärka
riskkapitalförsörjningen för småföretag i tidiga
utvecklingsskeden. Utgångspunkten vid försäljningen måste därvid
vara att få ett så bra pris som möjligt. I en reservation (m)
förordas att riksdagen skall godkänna försäljningen, men under
villkor att denna sker först efter år 1997. Regeringens förslag
avvisas av företrädaren för Vänsterpartiet, som i stället menar
att staten skall köpa alla aktier i Atle och Bure; därigenom
skulle bolagen äntligen kunna få den funktion som avsågs vid
inrättandet, anser reservanten.
När det gäller bistånd till småföretagen avseende
riskkapital och rådgivning avstyrker utskottet motioner om
uttalande att AP-fonden inte bör ges utökad placeringsrätt.
Motionerna följs upp i en reservation (m, c, fp, mp, kds).
Vidare avstyrks motioner om inrättande av lokala
investmentbolag, om införande av ett system med
företagsgarantier och om ökat stöd till uppfinnare och
innovatörer. I de två förstnämnda fallen följs motionerna upp i
reservationer (c) och i det sistnämnda fallet i en reservation
(c, mp). Härutöver avstyrker utskottet motioner om inrättande av
närfonder, som dock får stöd av företrädaren för Miljöpartiet.
Anslaget till småföretagsutveckling föreslås utgå med ca
242 miljoner kronor.
Beträffande kvinnors företagande tillstyrker utskottet
regeringens förslag att öka det aktuella anslaget till 200
miljoner kronor. I en reservation (m) föreslås ett lägre anslag
-- 50 miljoner kronor, medan det i en annan reservation (fp)
pläderas för en höjning till 250 miljoner kronor. Ytterligare
åtgärder för att främja kvinnors företagande förordas vidare i
en reservation (c).
Det engångsvisa anslaget på 100 miljoner kronor för uppbyggnad
av ett nätverk för tekniköverföring till små och medelstora
företag tillstyrks av utskottet. Förslaget avvisas i en
reservation (m, fp) med hänvisning till bl.a. de
teknikbrostiftelser som inrättats på förslag av den tidigare
regeringen.
När det gäller stöd till kooperativ utveckling -- under
Civildepartementets huvudtitel -- föreslås ett anslag på 9,8
miljoner kronor. I reservationer förordas både lägre (m) och
väsentligt högre (mp) anslag. Utskottet avstyrker vidare ett
antal motioner med yrkanden om uttalanden om likabehandling av
kooperativa företag och om att statsmakterna allmänt bör främja
framväxten av kooperativa företag. Härvid hänvisas till den
utredning om de kooperativa företagsformerna som nyligen
tillsatts.
Inom området teknologisk infrastruktur tillstyrker
utskottet regeringens förslag beträffande bl.a. bidrag till
Standardiseringen i Sverige (SIS), Styrelsen för ackreditering
och teknisk kontroll (SWEDAC), Elsäkerhetsverket och
Sprängämnesinspektionen.
När det gäller Sveriges geologiska undersökning (SGU)
föreslår utskottet -- med avstyrkande av regeringens förslag --
att den maringeologiska verksamheten skall bibehållas. För att
möjliggöra att verksamheten kan fortsätta under nästa budgetår
föreslås en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor. Samtidigt
anmodas regeringen att återkomma till riksdagen med förslag som
säkerställer verksamheten på längre sikt. Därvid bör även andra
berörda departement bidra till finansieringen. Som en
tillfällig, engångsvis finansiering föreslår utskottet att
regeringen skall föra över 10 miljoner kronor från
Energiteknikfondens innestående medel till statsbudgetens
inkomstsida. I reservationer förordas i stället en tillfällig,
engångsvis neddragning av anslaget till investeringsfrämjande
(c, kds) resp. en ökning av anslaget till SGU med 15 miljoner
kronor (mp). Utskottet avstyrker vidare motionsyrkanden om
inrättande av ett statligt prospekteringsbolag, vilka emellertid
följs upp i en reservation (v, mp).
När det gäller teknisk forskning och utveckling avstyrker
utskottet motioner med krav på ökade insatser inom områdena
fordonsteknik och miljöteknik. I en reservation (c) föreslås att
regionala miljöteknikcentrum skall inrättas. Regeringens förslag
till anslag på ca 1 066 miljoner kronor tillstyrks av
utskottet. I tre reservationer (m; fp; mp) föreslås minskningar
av anslaget -- med 125, 85 resp. 266 miljoner kronor, medan det
i en fjärde reservation (c) pläderas för en ökning med 38
miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker också förslag om anslag till bl.a.
informationsteknik, rymdverksamhet, den teknisk-vetenskapliga
attachéverksamheten, NUTEK och Konkurrensverket. När det
gäller NUTEK förordas i en reservation (mp) ett lägre anslag --
222 miljoner kronor i stället för 296 miljoner kronor.
Förslaget att inrätta en särskild delegation för
investeringsfrämjande med ett anslag på 97,5
miljoner kronor tillstyrks vidare av utskottet. I reservationer
(m, fp; c, kds; mp) förordas lägre anslag -- 19, 87,5 resp. 48,8
miljoner kronor. I en ytterligare reservation (v) föreslås att
riksdagen skall ges representation i delegationen.
I betänkandet behandlas slutligen några motioner som rör
träskiveindustrins vedråvaruförsörjning samt införande av
lagstiftning avseende livscykelspecifikationer. I den
sistnämnda frågan följs motionerna upp i en reservation (mp).
En förteckning över alla reservationer finns i
innehållsförteckningen (s. 121).
Proposition 1994/95:100 bilaga 13
I proposition 1994/95:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet)
framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under tolfte
huvudtiteln för budgetåret 1995/96. Under här angivna rubriker
föreslås följande:
Inledning (s. 3)
att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder
för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.
A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader (s. 30)
att riksdagen
1. till Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 295 967 000 kr,
2. medger att utgående reservation på reservationsanslaget
Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar får disponeras
i enlighet med vad som anförts under avsnittet Slutsatser.
A 2. Småföretagsutveckling (s. 32)
att riksdagen
1. till Småföretagsutveckling för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 241 550 000 kr,
2. godkänner vad regeringen förordar om överföring av medel
från Industri- och nyföretagarfonden till ALMI Företagspartner
AB och riktlinjer för finansieringsverksamheten inom berörda
organisationer,
3. godkänner vad regeringen förordar om riktlinjer för
användningen av aktier i Atle AB och Investment AB Bure samt
skapandet av en ny riskkapitalverksamhet.
A 3. Främjande av kvinnors företagande (s. 35)
att riksdagen till Främjande av kvinnors företagande för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
200 000 000 kr.
A 4. Bidrag till tekniköverföring (s. 36)
att riksdagen till Bidrag till tekniköverföring för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.
A 5. Investeringsfrämjande (s. 38)
att riksdagen
1. godkänner vad regeringen förordat om inriktningen av
åtgärder för att främja utländska investeringar m.m.,
2. bemyndigar regeringen att inrätta en delegation för
investeringsfrämjande per den 1 juli 1995,
3. till Investeringsfrämjande för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 97 500 000 kr.
A 8. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.
(s. 43)
att riksdagen till Täckande av förluster vid viss
garantigivning, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 4 000 000 kr.
A 13. Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen
(s. 51)
att riksdagen till Avgift till Europeiska Kol- och
Stålgemenskapen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 150 000 000 kr.
A 14. Avgifter till vissa internationella organisationer
(s. 52)
att riksdagen till Avgifter till vissa internationella
organisationer för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
11 200 000 kr.
C 3. Bidrag till SIS -- Standardiseringen i Sverige
(s. 68)
att riksdagen till [Bidrag till] SIS -- Standardiseringen i
Sverige för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på
54 045 000 kr.
C 4. Styrelsen för teknisk ackreditering:
Myndighetsverksamhet (s. 74)
att riksdagen
1. godkänner att den övergripande målsättningen för
myndighetsverksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser,
2. till Styrelsen för teknisk ackreditering:
Myndighetsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 20 800 000 kr.
C 5. Styrelsen för teknisk ackreditering:
Uppdragsverksamhet (s. 78)
att riksdagen
1. godkänner att den övergripande målsättningen för
uppdragsverksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser,
2. till Styrelsen för teknisk ackreditering:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på
1 000 kr.
C 6. Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till
riksmätplatserna (s. 81)
att riksdagen
1. godkänner att den övergripande målsättningen för den
mättekniska verksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara
i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser,
2. till Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till
riksmätplatser för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 10 800 000 kr.
C 7. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m.
(s. 82)
att riksdagen till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU,
m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
72 900 000 kr.
C 8. Elsäkerhetsverket (s. 84)
att riksdagen
1. godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Elsäkerhetsverkets ansvarsområde som regeringen förordat,
2. till Elsäkerhetsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 61 400 000 kr.
C 9. Sprängämnesinspektionen (s. 89)
att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1988:868) om brandfarliga och explosiva varor (lagförslaget
återges i bilaga),
2. till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 23 000 000 kr.
C 10. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m. (s. 93)
att riksdagen
1. godkänner att de långsiktiga målen för verksamheten inom
Sveriges geologiska undersöknings ansvarsområde ändras i
enlighet med vad regeringen förordat,
2. godkänner att staten säljer undersökningsfartyget,
3. till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 191 400 000 kr.
C 11. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig
forskning (s. 97)
att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning:
Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 7 330 000 kr.
D 2. Konkurrensverket (s. 102)
att riksdagen till Konkurrensverket [för budgetåret 1995/96]
anvisar ett ramanslag på 90 600 000 kr.
D 3. Konkurrensforskning (s. 105)
att riksdagen till Konkurrensforskning [för budgetåret
1995/96] anvisar ett reservationsanslag på 7 600 000 kr.
F 1. Teknisk forskning och utveckling (s. 153)
att riksdagen
1. till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 1 066 465 000 kr,
2. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som har
anförts, under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk
forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande
avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 290 000 000 kr
under budgetåret 1997, högst 260 000 000 kr under budgetåret
1998, högst 210 000 000 kr under budgetåret 1999 och högst
180 000 000 kr under budgetåret 2000,
3. medger att eventuellt anslagssparande på det tidigare
anslaget F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete får
användas enligt vad regeringen anfört.
F 2. Informationsteknologi (s. 156)
att riksdagen
1. till Informationsteknologi för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 536 500 000 kr,
2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 låta
staten ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd
till teknisk forskning och utveckling, m.m. inom IT-området som,
inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst
150 000 000 kr under budgetåret 1997, högst 125 000 000 kr
under budgetåret 1998, högst 100 000 000 kr under budgetåret
1999 och högst 90 000 000 kr under budgetåret 2000.
F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet (s. 157)
att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Sveriges
teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 48 800 000 kr.
F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (s. 158)
att riksdagen till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 8 670 000 kr.
F 5. Rymdverksamhet (s. 159)
att riksdagen
1. till Rymdverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 757 900 000 kr,
2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda
staten nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår
inom rymdverksamhet om högst 1 028 000 000 kr.
F 6. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (s. 160)
att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 8 200 000 kr.
Proposition 1994/95:100 bilaga 14
I proposition 1994/95:100 bilaga 14 (Civildepartementet)
framlägger regeringen förslag om anslag m.m. under trettonde
huvudtiteln för budgetåret 1995/96. Under här angiven rubrik
föreslås
E 2. Stöd till kooperativ utveckling (s. 61)
att riksdagen till Stöd till kooperativ utveckling för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 9 750 000
kr.
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1994/95:K224 av Alf Svensson m.fl. (kds) såvitt gäller
yrkandet (10) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av att EU:s
medlemsländer vidareutvecklar en gemensam industripolitik som
komplement till den nationella politiken, speciellt stödet till
den kostsamma högteknologiska forskningen.
1994/95:Fi212 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller
yrkandet (8) att riksdagen hos regeringen begär förslag för att
stimulera en snabbare marknadsutveckling för grön teknik.
1994/95:Fi213 av Lars Tobisson m.fl. (m) såvitt gäller
yrkandet (5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att AP-fonderna ej bör ges
utvidgade placeringsmöjligheter.
1994/95:Fö605 av Lars Bäckström (v) såvitt gäller yrkandena
att riksdagen
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av fortsatt maringeologisk verksamhet,
6. till maringeologisk verksamhet vid Sveriges geologiska
undersökning (prop. 1994/95:100 bil. 13 C 10) för budgetåret
1995/96 anvisar 13 000 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit,
7. avslår regeringens förslag om försäljning av
undersökningsfartyget Ocean Surveyor.
1994/95:Kr420 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) såvitt gäller
yrkandet (3) att riksdagen till E 2. Stöd till kooperativ
utveckling för budgetåret 1995/96 under [trettonde] huvudtiteln
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3
miljoner kronor minskat anslag.
1994/95:T224 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller
yrkandet (10) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att de svenska biltillverkarna,
NUTEK, VTI, Vägverket m.fl. bör få i uppdrag att ta fram en
miljövänlig och trafiksäker bilmodell.
1994/95:Jo687 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) såvitt gäller
yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om livscykelspecifikationer.
1994/95:Jo688 av Gudrun Lindvall och Roy Ottosson (båda mp)
såvitt gäller yrkandet (7) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om upprättande av
livscykelspecifikationer.
1994/95:N202 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att företagens verksamhet anpassas till
kretsloppssamhället,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av rådgivning och ekonomiska styrmedel för
att underlätta företagens kretsloppsanpassning,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av riskvilligt kapital,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av lokala närfonder som skall hjälpa
småföretagare med rådgivning, riskvilligt kapital och andra
resurser,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att nyföretagar- och kvinnolån skall sökas via
närfonden eller den näringslivsansvariga myndigheten,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anslå medel för uppbyggnad av nätverk ur kapital
för tekniköverföring till närfondernas uppbyggnad,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att utveckla andra former för aktivt
småföretagande, särskilt kooperativ och ekonomiska föreningar,
12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av lokal styrelse och bokföring i större
företag som framställer produkter i mer än en kommun,
13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att ta vara på ungdomens kunskaper,
skaparförmåga och miljöintresse bl.a. genom lärlingsutbildning
och bättre ersättning till företag som kan och vill ge ungdomen
praktisk yrkeskunskap och erfarenhet,
15. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förköpsrätt för anställda och kommuninvånare vid
företagsförsäljning och företagsnedläggning.
1994/95:N203 av Lennart Brunander och Kjell Ericsson (båda c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av satsningar på
regionala utvecklingscentrum.
1994/95:N204 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av villkoren för
vedråvaruförsörjningen till den svenska träskiveindustrin.
1994/95:N207 av Per Lager och Eva Goës (båda mp) vari yrkas
att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna att de långsiktiga
målen för verksamheten inom Sveriges geologiska undersöknings
ansvarsområde inte bör ändras enligt proposition 1994/95:100
bilaga 13 (motsvarar 9 000 000 kr),
2. som sin mening ger regeringen till känna att SGU:s
undersökningsfartyg inte bör säljas utan i stället bör användas
fullt ut i den värdefulla karteringen (motsvarar 4 000 000
kr).
1994/95:N209 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om stöd till Form/Design Center i Malmö.
1994/95:N211 av Rune Backlund och Ingbritt Irhammar (båda c)
vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett nationellt projekt för kvalitetsprogram i små och
medelstora företag,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förutsättningarna för att inrätta en professur med
inriktning på kvalitetssystem i små och medelstora företag.
1994/95:N213 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av ett innovatörsråd till NUTEK.
1994/95:N217 av Stig Bertilsson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en lånemodell för riskkapital till småföretag.
1994/95:N218 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om spån- och träfiberskiveindustrins råvarusituation,
2. hos regeringen begär förslag på åtgärder för att säkra
spån- och träfiberskiveindustrins tillgång till råvara.
1994/95:N219 av Ulla-Britt Hagström (kds) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktade satsningar och andra stimulansåtgärder för
innovatörer,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrade möjligheter för innovatörer att kunna
skaffa utländska patent.
1994/95:N220 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbättrade kontakter mellan de aktörer som stödjer
nyföretagandet,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riskerna med koncentration av uppgifter till ALMI,
8. beslutar att systemet med mentorskap skall utvecklas vidare
i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:N222 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av befrämjande åtgärder för
uppfinnares och innovatörers verksamhet.
1994/95:N223 av Sven-Erik Österberg (s) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att mycket nogsamt följa utvecklingen av
råvaruförsörjningen inom den svenska träskiveindustrin,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vid behov föreslå lämpliga åtgärder för att
trygga den svenska träskiveindustrins råvarubehov.
1994/95:N224 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kvinnors kooperativa företagande,
2. beslutar att av stödet till nyföretagande får 1 000 000
kr disponeras för särskilt stöd till kvinnors kooperativa
företagande.
1994/95:N225 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kooperativa företag skall kunna erhålla
nyföretagarlån från Industri- och nyföretagarfonden.
1994/95:N229 av Inga Berggren m.fl. (m, c, fp, kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett mellanhandsorgan för information till de
mindre företagen om tänkbara källor för kunskap och teknik.
1994/95:N230 av Kjell Nordström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om särskilda satsningar i Västsverige.
1994/95:N231 av Elving Andersson och Per-Ola Eriksson (båda c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om fullföljande av det
maringeologiska karteringsprogrammet.
1994/95:N232 av Siv Holma (v) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
flytta Rymdbolagets huvudkontor från Solna till Kiruna.
1994/95:N234 av Eva Goës (mp) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett förändrat synsätt inom industrin,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Agenda 21,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Railcars möjlighet,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om teknikupphandling,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om gröna arbeten och grönt näringsliv,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Life Cycle Cost,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den nya tidens "spetsteknik",
9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sänkta arbetsgivaravgifter.
1994/95:N236 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (båda mp)
såvitt gäller yrkandet (5) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om omfördelning av
NUTEK:s bidrag till elbilsköpare.
1994/95:N238 av Ann-Marie Fagerström och Håkan Juholt (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om förutsättningar för "grön"
företagsamhet.
1994/95:N240 av Ronny Korsberg och Kia Andreasson (båda mp)
vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kooperativt entreprenörskap,
2. hos regeringen begär förslag om ett särskilt
starta-vårat-stöd som ger ej arbetslösa medlemmar i nystartade
kooperativ motsvarande stöd som arbetslösa medlemmar,
3. hos regeringen begär förslag om en särskilt anpassad
stödform för att stimulera till nystart av kooperativa företag.
1994/95:N241 av Torgny Danielsson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett industriellt utvecklingscentrum i västra Värmland.
1994/95:N243 av Lars Stjernkvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utveckla de lokala och regionala
riskkapitalmarknaderna.
1994/95:N246 av Siv Holma m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att starta ett statligt
mineralutvecklingsbolag,
2. hos regeringen begär att karteringsverksamheten i de
prospekteringsintressanta områdena i Norr- och Västerbotten
tidigareläggs och slutförs år 2002.
1994/95:N247 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, c, kds) vari
yrkas att riksdagen
1. hos regeringen begär en skyndsam utredning om problemen med
volym, form och inriktning för finansiering av uppfinningar,
innovationer och expansion av innovationsföretag,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tydlighet och stabilitet i organisation och
arbetsfördelning inom de organ som syftar till att stödja
innovationsverksamhet,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om konkurrensneutralitet mellan privata och offentliga
aktörer.
1994/95:N251 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Kooperativa utvecklingscentrums kostnadseffektivitet,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Kooperativa utvecklingscentrums ekonomiska situation,
3. till E 2 Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret
1995/96 anvisar 9 750 000 kr utöver vad regeringen föreslagit
och att anvisade medel för regional utveckling, A 1
Länsstyrelserna m.m., minskas med motsvarande belopp.
1994/95:N252 av Lisbeth Staaf-Igelström (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att underlätta etablering av nya kooperativa
enheter och stöd till deras fortsatta utveckling.
1994/95:N254 av Lennart Beijer m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av fortsatt maringeologisk verksamhet,
2. till Sveriges geologiska undersökning för budgetåret
1995/96 anvisar 13 000 000 kr över anslaget C 10 för fortsatt
maringeologisk verksamhet enligt vad i motionen anförts,
3. avslår regeringens förslag om försäljning av det
maringeologiska undersökningsfartyget.
1994/95:N259 av Eva Eriksson och tredje vice talman Christer
Eirefelt (båda fp) vari yrkas att riksdagen under anslaget C 10.
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m. anslår 10 000 000 kr utöver vad
regeringen har föreslagit eller således 201 400 000 kr.
1994/95:N260 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag som möjliggör för ekonomiska föreningar
att kunna beviljas nyföretagarlån.
1994/95:N264 av Lisbet Calner m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om maringeologiska undersökningar.
1994/95:N265 av Monica Green och Marianne Carlström (båda s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om rådgivning till kooperativa
företag.
1994/95:N266 av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riktlinjer för riskfinansiering för att
främja kooperativ utveckling och kvinnligt företagande.
1994/95:N267 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rymd- och miljöforskningen.
1994/95:N268 av Lennart Klockare m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om prospekteringsbolag i Norrbotten.
1994/95:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av en näringspolitik inriktad på
hållbar utveckling med etiskt och socialt ansvar,
2. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln A 1 skall
utgå med 221 975 000 kr,
3. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln A 5 skall
utgå med 48 750 000 kr,
5. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln A 13 skall
reduceras med 150 000 000 kr,
6. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln C 10 skall
utgå med 206 000 000 kr,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den maringeologiska undersökningsverksamheten,
10. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln F 1 skall
utgå med 800 000 000 kr,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en
utredning beträffande rymdverksamheten,
12. beslutar att anslaget under tolfte huvudtiteln F 6 skall
utgå med 4 100 000 kr.
1994/95:N272 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om definitionen av småföretag,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om småföretagarpolitik,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riskkapitalförsörjningen.
1994/95:N274 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om småföretagens roll när det gäller att skapa nya jobb,
2. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att
AP-fonderna skall ges rätt att köpa aktier i småföretag,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skapa ett företagsklimat som stimulerar
nyföretagande,
9. under anslaget Investeringsfrämjande (A 5, bil. 13) anslår
82 500 000 kr mindre än vad regeringen har föreslagit eller
således 15 000 000 kr,
10. under anslaget Bidrag till tekniköverföring (A 4, bil. 13)
anslår 100 000 000 kr mindre än vad regeringen har föreslagit
eller således 0 kr,
11. under anslaget Teknisk forskning och utveckling (F 1, bil.
13) anslår 85 000 000 kr mindre än vad regeringen har
föreslagit (medel för industrirelaterade kompetenscentrum vid
högskolan och program för verkstadsteknisk forskning) eller
således 986 465 000 kr,
12. under anslaget Främjande av kvinnors företagande (A 3,
bil. 13) anslår 50 000 000 kr utöver vad regeringen har
föreslagit eller således 250 000 000 kr,
13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ALMI,
14. under anslaget C 10 Sveriges geologiska undersökning:
Geologisk undersökningsverksamhet m.m. anslår 10 000 000 kr
utöver vad regeringen har föreslagit eller således 201 400 000
kr.
1994/95:N275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en bra näringspolitik,
2. hos regeringen begär förslag om hur ekologiskt anpassad
tillväxt skall främjas enligt vad i motionen anförts,
3. hos regeringen begär förslag på hur medel från
miljöavgifterna kan fonderas för nya arbetstillfällen,
4. hos regeringen begär förslag på program om miljöteknik
enligt vad i motionen anförts,
5. hos regeringen begär en utredning kring de små och särskilt
de medelstora företagens situation enligt vad i motionen
anförts,
8. avslår regeringens förslag till riktlinjer för användningen
av aktier i Atle AB och Investment AB Bure enligt vad som
anförts i motionen,
9. beslutar att staten blir helägare av Atle AB och Investment
AB Bure enligt vad som anförts i motionen,
13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om investeringsfrämjandet,
1994/95:N280 av Per Erik Granström m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stimulans till nyrekrytering av högskole- och
civilingenjörer till små och medelstora företag,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stimulans till nybildande av företag genom
avknoppning,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillskapande av nätverk för tekniköverföring för små
och medelstora företag.
1994/95:N282 av Jan Backman m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att bibehålla den maringeologiska
verksamheten vid SGU,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att anslag skall utgå med ytterligare 8,25 miljoner
kronor för att täcka kostnaderna för ett bibehållande av den
maringeologiska verksamheten.
1994/95:N283 av Jan Björkman m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regionala utvecklingscentrum.
1994/95:N287 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen
1. hos regeringen begär förslag om utformning av regionala
miljöteknikcentrum i enlighet med vad i motionen anförts,
2. till NUTEK för utveckling av regionala miljöteknikcentrum
anslår sammanlagt 50 miljoner kronor, fördelat på 38 miljoner
kronor budgetåret 1995/96 och 12 miljoner kronor första halvåret
1997, i enlighet med vad i motionen anförts,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kompetensutveckling,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning och utveckling,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att bevaka framväxten av den nya globala
miljömarknaden genom Sveriges utländska representation,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en politik för gröna jobb.
1994/95:N288 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen
1. beslutar att under anslaget A 3. Främjande av kvinnors
företagande inom Näringsdepartementet anvisa ett i förhållande
till regeringen minskat anslag med 150 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen,
2. beslutar att under anslaget A 4. Bidrag till
tekniköverföring inom Näringsdepartementet anvisa ett i
förhållande till regeringen minskat anslag med 100 000 000 kr
i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. beslutar att under anslaget A 5. Investeringsfrämjande inom
Näringsdepartementet anvisa ett i förhållande till regeringen
minskat anslag med 75 000 000 kr i enlighet med vad som
anförts i motionen,
4. beslutar att under anslaget C 10. Geologisk
undersökningsverksamhet m.m. inom Näringsdepartementet anvisa
ett i förhållande till regeringen ökat anslag med 8 250 000 kr
i enlighet med vad som anförts i motionen,
5. beslutar att under anslaget F 1. Teknisk forskning och
utveckling inom Näringsdepartementet anvisa ett i förhållande
till regeringen minskat anslag med 125 000 000 kr i enlighet
med vad som anförts i motionen.
1994/95:N289 av Monica Green m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till kvinnors kooperativa företagande.
1994/95:N293 av Marianne Carlström m.fl. (s, c, fp, v, mp)
vari yrkas att riksdagen
1. hos regeringen begär tilläggsdirektiv till utredningen om
de kooperativa företagsformerna i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en kompetent beredning av kooperativa ärenden.
1994/95:N299 av Kjell Ericsson m.fl. (c) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning i entreprenörskap,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om invandrares förutsättningar för ny- och
småföretagande.
1994/95:N300 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av långsiktiga och stabila regler i
näringspolitiken,
5. hos regeringen begär förslag om företagsgaranti enligt vad
i motionen anförts,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala regionala investmentbolag,
7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användning av de medel som frigörs vid försäljningen
av aktierna i Atle och Bure,
9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nyföretagarlånen när dessa överförs från Industri-
och nyföretagarfonden till ALMI:s regionala bolag,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppfinnare och innovatörer,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att öka andelen kvinnligt företagande i
Sverige.
1994/95:N301 av Alf Svensson m.fl. (kds) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
1. antar de allmänna riktlinjer för näringspolitiken som
anförts i motionen,
3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skapa bättre förutsättningar för små och
medelstora företag att komma i åtnjutande av det riskkapital som
skapats genom inrättande av de s.k. riskkapitalbolagen,
6. (delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett fortsatt arbete med sikte på att minska
byråkrati och förbättra samordningen av de resurser samhället
satsar på företagande,
11. avslår regeringens förslag beträffande AP-fondernas
möjligheter att förvärva aktier i mindre och medelstora företag.
1994/95:N410 av Eva Goës m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandet (1)
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett lagförslag om livscykelspecifikation
skall utarbetas.
1994/95:A441 av Ingemar Josefsson m.fl. (s) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
2. hos regeringen begär en samlad nationell strategi och
strukturplan för näringslivet i Stockholmsregionen i enlighet
med vad som anförts i motionen,
3. hos regeringen begär utredning av möjligheten att som stöd
för små och medelstora företag i Stockholm inrätta ett projekt
"teknikimportchef att hyra".
1994/95:A466 av Patrik Norinder (m) såvitt gäller yrkandet
(12) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rymdforskning i Kiruna.
1994/95:A470 av Sven Lundberg m.fl. (s) såvitt gäller yrkandet
(5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om företagsutveckling, främst vad gäller
småföretagen i Västernorrlands län.
1994/95:A472 av Karin Pilsäter och Conny Sandholm (båda fp)
såvitt gäller yrkandet (1) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts angående betydelsen
av småföretagarvänlig politik.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen
22. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förslaget om företagsgaranti,
23. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att följa utvecklingen beträffande de särskilda
kvinnolånen för att vid behov tillföra ytterligare medel.
1994/95:A820 av Alf Svensson m.fl. (kds) såvitt gäller
yrkandet (7) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att statens stöd till start av
småföretagande måste utvecklas.
Utskottet
Allmänna riktlinjer m.m.
Näringspolitikens inriktning
Propositionen
Regeringen redovisar i inledningen av Näringsdepartementets
bilaga till budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 13) sin
syn på näringspolitikens allmänna inriktning.
Regeringens första stora uppgifter är att sanera
statsfinanserna och minska arbetslösheten. Huvuduppgiften för en
aktiv näringspolitik är att ge goda villkor för företagen att
investera och expandera. Det skall ske bl.a. genom att undanröja
hinder och bereda vägen för långsiktiga satsningar på teknologi,
kompetens och miljö, för att högre kunskapsnivå och fler
arbetstillfällen skall uppnås, anförs det. Målet är att skapa
uthållig tillväxt.
Många viktiga frågor inom näringspolitiken faller inom andra
departements ansvarsområden och berör andra delar av
statsförvaltningen än dem som Näringsdepartementet svarar för,
sägs det i propositionen. Näringspolitiken kan således sägas
vara en fråga om samordning, och Näringsdepartementets uppgift
bör vara att svara för en helhetssyn och att vara pådrivande i
frågor som rör tillväxt och förnyelse. Därtill ställer
internationaliseringen och EU-integrationen höga krav på
samarbete mellan departement, myndigheter, näringsliv och
fackliga organisationer, påpekas det.
I budgetpropositionen redovisas de delar av regeringens
näringspolitik som hunnit utformas sedan regeringen tillträdde.
Näringspolitiken har en nyckelroll i restaureringen av ekonomin,
och fler insatser kommer därför på detta område, aviseras det.
De grundläggande instrument som i första hand kommer att
användas är dels generella insatser, dels skapandet av sunda
spelregler. I praktiken kan även behov av branschinriktade
åtgärder uppstå, sägs det i propositionen. De generella
insatserna skall fokuseras mot områden där marknaden lyckas
mindre väl. Exempel på sådana områden är utvecklingen och
spridningen av teknologi, hanteringen av information,
riskkapitalförsörjningen samt utvecklingen av arbetskraftens
kompetens.
Vidare är det enligt regeringen angeläget att lagar, regler
och skatter är konsistenta och långsiktigt stabila, samtidigt
som politiken måste kunna anpassas till förändrade
omvärldsförutsättningar eller värderingar. Utgångspunkten bör
vara att ekonomins spelregler i största möjliga utsträckning
skall underlätta långsiktig planering. Inom ramen för
näringspolitiken måste staten svara för tre roller -- en
stödjande, en utvecklande och pådrivande samt en
effektivitetsfrämjande roll. Exempel på insatser inom ramen för
den första rollen är insatser för att främja nyföretagandet
liksom kapitalförsörjningen till små och medelstora företag. Den
utvecklande och pådrivande rollen innefattar bl.a. insatser för
att främja forskning och utveckling, tekniköverföring och
utveckling av miljöteknologin. Den effektivitetsfrämjande rollen
innefattar bl.a. utformning av konkurrenslagstiftning, skatter,
arbetsrätt, konkurslagstiftning och avregleringsarbete.
Små och medelstora företag kan med goda förutsättningar svara
för en stor del av tillväxten i näringslivet, heter det i
propositionen. Statens roll är härvid främst att undanröja
hinder och "flaskhalsar" som försvårar företagens utveckling.
Det gäller exempelvis att minska brister i fråga om information,
kvalificerad rådgivning, kompetensutveckling och riskkapital
samt att begränsa omfattningen av onödiga och fördyrande regler.
Motionerna
Alla oppositionspartier redovisar i parti- och
kommittémotioner sina synpunkter på hur näringspolitiken bör
utformas.
I kommittémotionen 1994/95:N220 (m) anförs -- utan yrkande om
den allmänna näringspolitiken -- att respekten för det enskilda
ägandet, konkurrensen och den fria handeln är fundament för den
moderata näringspolitiken. En god näringspolitik måste baseras
på en stram finanspolitik, som ger förutsättningar för låga
räntor och låg inflation. Näringspolitiken måste därför ses mot
bakgrund av den förda ekonomiska politiken. Statsskulden beror
inte på att skatterna är för låga, utan på att tillväxten varit
för låg, anförs det i motionen. Bara genom en expansion av det
privata näringslivet kan fler jobb skapas och arbetslösheten
bekämpas. Om Sverige i framtiden skall lyckas undvika att
tvingas konkurrera med hjälp av låga löner och låga miljökrav
måste välståndet byggas på produktion med högt kunskapsinnehåll
och hög grad av kundanpassning. Ett konkurrenstryck som driver
fram en återkommande förnyelse i företagen och av
företagsstrukturen är också av betydelse för en bevarad
konkurrenskraft, påpekar motionärerna.
De socialdemokratiska s.k. återställarna hotar
näringsklimatet, hävdas det vidare i motionen. När det gäller
näringspolitiken är det främst återställandet på det
arbetsrättsliga området som drabbar möjligheterna att driva
företag. Även uppskjutandet av genomförandet av den fria
elmarknaden drabbar företagen, liksom stoppet av vidare
privatiseringar. Den i Sverige pågående internationaliseringen
ändrar förutsättningarna för näringspolitiken, heter det vidare
i motionen. Småföretagen spelar den helt avgörande rollen för om
Sverige skall lyckas bryta den höga arbetslösheten. För att
detta skall ske måste småföretagandet ges bättre villkor. Den
borgerliga inriktningen på näringspolitiken under åren
1991--1994 gav ett bra resultat, anser motionärerna. Fortsatta
förändringar krävs dock för att näringsklimatet skall kunna
förbättras ytterligare.
Ett livskraftigt och produktivt näringsliv i hela landet är en
förutsättning för välfärden, framhålls det i partimotionen
1994/95:N300 (c). Det är härvid av yttersta vikt att samhället
konsekvent förbättrar villkoren för de små och medelstora
företagen. För att näringspolitiken skall kunna bidra till en
hållbar ekonomisk och ekologisk utveckling samt till skapandet
av många nya arbetstillfällen krävs enligt motionärerna
följande: långsiktigt stabila spelregler, lägre skatter och
avgifter, tillgång till riskvilligt kapital, ökat företagande
bland kvinnor, en småföretagsanpassad arbetsrätt och ett spritt
ägande. I flera avseenden för den socialdemokratiska regeringen
en företagsfientlig politik, anser motionärerna. Det gäller
skatte- och avgiftspolitiken, arbetsrätten, regionalpolitiken,
miljöpolitiken etc. På få områden utöver näringspolitiken går
den socialdemokratiska retoriken så totalt stick i stäv med vad
det socialdemokratiska partiet i regeringsställning åstadkommer,
heter det i motionen.
Avgörande för den ekonomiska utvecklingen i Sverige är
kombinationen av hur räntan utvecklas, hur lönerörelsen utfaller
och hur långt saneringen av statsfinanserna har kommit när nästa
lågkonjunktur inträder, framhåller motionärerna vidare. I detta
avseende är näringspolitiken en väsentlig byggsten. Företagare i
Sverige måste nu ges en tydlig politisk signal om att
näringslivsklimatet skall förbättras och att fasta spelregler
skall gälla.
Grunden för en framgångsrik kamp mot arbetslösheten är en hög
och stabil tillväxt, anförs det i motion 1994/95:N274 från
Folkpartiet liberalerna. En självklar utgångspunkt är därvid att
statsfinanserna måste saneras, så att räntenivån långsiktigt kan
pressas ned. I motionen hänvisas till den s.k. nya
tillväxtteorin, enligt vilken nya idéer, kunskaper och
innovationer ses som grunden för tillväxten, i stället för som
tidigare investeringarna. En ny syn på vad som driver tillväxten
för också med sig nya insikter om politikens möjligheter och
begränsningar. Nya idéer kan aldrig kommenderas, administreras
eller regleras fram, sägs det i motionen. En liberal politik för
tillväxt bygger på följande tre steg: (1) staten har ansvar för
att lägga en grund som ger varje individ erforderlig kunskap och
styrka, (2) det måste finnas ett allmänt klimat i samhället som
driver på förändring och stimulerar framkomst av nya idéer samt
(3) nya idéer måste tas till vara -- företagandet måste stå i
centrum.
Marknadsekonomin är den självklara basen i ett
välfärdssamhälle, heter det vidare i motionen. En grundläggande
faktor för näringslivets utveckling är att svenska företag
förmår stärka sin konkurrenskraft. Förbättringar i detta
avseende kommer ofta till stånd i miljöer som präglas av ett
högt omvandlingstryck. Ett politikområde som kan bidra till att
skapa ett konstruktivt omvandlingstryck är miljöpolitiken, ett
annat är den offentliga teknikupphandlingen. Viktigt är också
att idéer kan omvandlas till nya arbetstillfällen och växande
företag. De små företagen har stor betydelse för
sysselsättningen och intar en nyckelroll när det gäller att få
fram de nödvändiga nya arbetstillfällena. Ny teknik utvecklas
ofta i nya och små företag, anförs det i motionen. Småföretag är
vidare nödvändiga för att skapa mångfald och konkurrens.
I en annan motion -- 1994/95:A472 (fp) med rubriken Stockholms
skärgård -- begärs ett uttalande av riksdagen angående
betydelsen av en småföretagarvänlig politik. Socialdemokraterna
bedriver i regeringsställning en småföretagarfientlig politik,
anser motionärerna och erinrar om åtgärder som den tidigare
regeringen vidtog för att förbättra villkoren för
småföretagande.
En bra näringspolitik innebär en utveckling och en förändring
av svenskt näringsliv där alla sektorer måste bidra, heter det i
Vänsterpartiets motion 1994/95:N275. Följande mål bör härvid
gälla: (1) främjande av en ekologiskt hållbar produktion, (2)
förnyelse och utveckling av olika näringar, (3) utveckling i
hela landet samt (4) tillskapande av arbetsmöjligheter för både
män och kvinnor och för både låg- och högutbildade personer.
Motionärerna anser att regeringen -- till skillnad från
EU-kommissionen -- inte inser att skärpta miljökrav kan utlösa
tekniska förbättringar och innovationer och därmed leda till
ökad tillväxt. Företagen måste ta hänsyn till miljön på ett
annat sätt än vad som nu sker. Råvaru- och materialbalanser
måste upprättas och livscykel- och kvittblivningsspecifikationer
utarbetas. Allt måste utmynna i miljökonsekvensanalyser och
miljökonsekvensbeskrivningar. Svensk industri står inför flera
utmaningar -- att förändra industriproduktionen i ekologiskt
hållbar riktning, att tillvarata tillväxtmöjligheterna inom
miljöteknikområdet och att ställa om produktionen från linjär
till cirkulär, anför motionärerna. De kräver att regeringen
lägger fram konkreta förslag till hur en ekologiskt anpassad
tillväxt skall främjas och föreslår att medel från miljöavgifter
fonderas för att skapa arbetsplatser i nya miljövänliga
verksamheter.
I motionen begärs också att det skall genomföras en utredning
om de små och särskilt de medelstora företagens situation.
Dagens samhälle är i stort sett helt inriktat på storföretagen,
hävdar motionärerna. De anser att en viktig del av det
marknadsekonomiska systemet är etablering av nya företag. Den
nödvändiga ökningen av sysselsättningen kan förväntas ske främst
i småföretagen, sägs det. Nya produkter uppstår ofta i sådana
företag, varför det är viktigt att näringspolitiken stimulerar
bildandet av nya företag och utvecklingen av små och medelstora
företag, anser motionärerna.
I ytterligare en partimotion från Vänsterpatiet, 1994/95:N272,
tas upp frågor om småföretagspolitiken och definitionen av
småföretag. Med den vanligaste svenska definitionen på
småföretag -- företag med färre än 200 anställda -- kan mer än
97 % av de svenska företagen betraktas som småföretag,
konstaterar motionärerna. De anser att det är viktigt att skilja
på aktiebolag å ena sidan och enskilda firmor, handelsbolag och
kommanditbolag å den andra. Detta för att stöd skall kunna
riktas till nystartade småföretag, vilka oftast är enskilda
firmor eller handelsbolag. Det finns, påpekar motionärerna, en
positiv inställning i samhället till småföretagsamhet, och
mellan de politiska partierna finns det en bred enighet om att
små och medelstora företag kommer att spela en central och
ökande roll i ekonomin. Regeringen borde därför utforma sin
småföretagspolitik utifrån denna grundsyn.
I Miljöpartiet de grönas motion 1994/95:N270 sägs att
näringspolitiken bör inriktas på att främja en hållbar
utveckling med etiskt och socialt ansvar. Näringspolitiken måste
stå i överensstämmelse med Riodeklarationen, Agenda 21 och
berörda FN-deklarationer, heter det. Statliga insatser riktade
till företag bör begränsas till sådant företagande som bedrivs i
enlighet med kraven på en hållbar utveckling, menar
motionärerna.
I en annan partimotion från Miljöpartiet, 1994/95:N202, begärs
uttalanden om behovet av att företagens verksamhet anpassas till
kretsloppssamhället och om att denna anpassning bör underlättas
genom rådgivning och ekonomiska styrmedel. Miljöpartiets
småföretagspolitik har följande huvuddrag: (1) näringspolitiken
skall främja bl.a. ett ökat kretsloppstänkande och en småskalig
och decentraliserad samhällsstruktur, (2) företagen skall
åläggas ansvar för sina produkter under hela produktens
livslängd, (3) företagsbeskattningen skall grundas på en positiv
inställning till småföretagen och skatteväxling skall
genomföras, (4) möjligheterna att bygga upp eget kapital i
företaget och att låna kapital bör underlättas samt (5) lokala
närfonder bör byggas upp. Småföretagen bör genom gratis
rådgivning få hjälp att anpassa sig till kretsloppssamhället.
Företagens verksamhet måste enligt motionärerna uppfylla olika
krav:
de produkter som framställs måste kunna hanteras utan fara för
miljö och hälsa under hela livscykeln,
råvarorna måste komma fram genom återvinning och
återanvändning,
utsläpp eller restprodukter som är skadliga för miljö och
hälsa får inte förekomma,
energin måste komma från förnybara källor,
förpackning och transport av varor måste utformas med
beaktande av god hushållning med råvaror och energi.
I partimotionen 1994/95:N301 (kds) förordas en generell
näringspolitik som uppmuntrar företag och företagande. Den
tidigare regeringen genomförde en omläggning av näringspolitiken
i denna riktning, sägs det. Den socialdemokratiska regeringen
har dock på kort tid radikalt försämrat möjligheterna för
företag och företagande, genom att gå från en generell
näringspolitik till en mer selektiv. Ett välfärdssamhälle kräver
en samhällsekonomi i balans, och en förutsättning för en god
välfärd är en effektiv och ansvarsfull marknadsekonomi, anför
motionärerna. De förordar en marknadsekonomi baserad på etiska
principer och styrd av sociala och ekologiska hänsyn. Den
grundläggande uppgiften för staten när det gäller
näringspolitiken är att lägga fast ramar och långsiktiga
spelregler, vilka måste vara stabila och tillväxtbefrämjande,
heter det vidare. Näringspolitiken kan inte drivas för sig utan
måste vara sammankopplad med den ekonomiska politiken i övrigt.
Ett gynnsamt klimat för små- och nyföretagande är av största
vikt inför 1990-talets kamp mot den höga arbetslösheten, påpekas
det.
I en annan motion från samma parti, 1994/95:K224, efterlyses
en gemensam industripolitik mellan EU:s medlemsländer som
komplement till den nationella politiken, främst avseende stödet
till den kostnadskrävande, högteknologiska forskningen. Det vore
önskvärt om det industriella samarbetet mellan företag i olika
EU-länder kunde öka, anser motionärerna och föreslår en
vidareutveckling av åtgärder inom EU för att främja små och
medelstora företag. Detta anges kunna finansieras genom
omstrukturering av EU:s budget.
Vissa kompletterande uppgifter
Frågan om en ekologiskt anpassad tillväxt, som tas upp i flera
av de här aktuella motionerna, behandlas i budgetpropositionen,
bl.a. i finansplanen (bil. 1 s. 36). Där sägs att regeringen
kommer att föra en aktiv politik för att åstadkomma en
långsiktigt hållbar tillväxt och en god hushållning med
gemensamma resurser. Ett miljöanpassat näringsliv kan också
stärka konkurrenskraften. Producenterna bör ta ett ökat
miljöansvar för varor och produkter under hela deras livscykler,
heter det vidare. Ekonomiska styrmedel bör användas i större
utsträckning inom miljöpolitiken. En parlamentarisk utredning
kommer att tillsättas för att studera möjligheterna till en ökad
miljörelatering av skattesystemet. Vidare meddelas att ett nytt
förslag till miljöbalk kommer att föreläggas riksdagen.
Regeringen har också nyligen avlämnat en skrivelse till
riksdagen om miljön (skr. 1994/95:120), i vilken inriktningen av
det miljöpolitiska arbetet presenteras och en redovisning av
tillståndet i miljön lämnas. I avsnitt 5, med rubriken Det
ekologiskt hållbara industrisamhället, sägs bl.a. att
miljöanpassad produktion är på väg att bli ett viktigt
konkurrensmedel och att miljösektorn, både direkt och indirekt,
kan bidra till att nya arbetstillfällen skapas. Det mesta av
detta arbete bör ske på initiativ av näringslivet, men
regeringen har en roll i att driva på och underlätta denna
process, sägs det. Skrivelsen kommer att behandlas av riksdagen
senare under våren 1995. Utskottet återkommer i det följande, i
avsnitten om miljöteknik och om livscykelspecifikationer, till
denna skrivelse.
När det gäller den aktualiserade frågan om definition av
småföretag kan noteras att det inte finns någon officiellt
fastställd sådan definition. I Sverige brukar småföretag
definieras -- av t.ex. Statistiska centralbyrån -- som företag
med färre än 200 anställda. I olika statistikredovisningar
grupperas företag vanligen i olika klasser efter antalet
anställda, t.ex. 0--9, 10--19, 20--49, 50--99, 100--199,
200--499 och fler än 500 anställda. Inom EU definieras oftast
små och medelstora företag (Small and Medium Sized Enterprises,
SME) som företag med färre än 500 anställda och som inte till
mer än en viss andel ägs av större företag.
I sammanhanget kan vidare noteras att den verksamhet som ALMI
Företagspartner AB och dess regionala utvecklingsbolag bedriver,
riktar sig främst till små företag, där tyngdpunkten ligger på
företag med färre än 50 anställda. Vidare gäller att alla typer
av företag kan erhålla råd och stöd, dvs. inte endast
aktiebolag. Utskottet behandlar frågor om ALMI Företagspartner
AB i ett senare avsnitt.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är näringspolitikens huvuduppgift att
medverka till en snabb förnyelse och utveckling inom
företagssektorn. Investeringsnivån måste höjas markant för att
bygga upp en ny produktionskapacitet i nya och befintliga
branscher, i stället för den som har gått förlorad under de
senaste årens ekonomiska stagnation och tillbakagång.
Utskottet konstaterar att det på ett övergripande plan kan
sägas föreligga en betydande samsyn rörande näringspolitikens
målsättning och åtgärdernas inriktning. Detta gäller t.ex.
beträffande betoningen av att långsiktigt fasta och sunda
spelregler skall gälla för näringslivet. Likaså framhålls av
alla partier de små och medelstora företagens betydelse för att
en ökad tillväxt och en minskad arbetslöshet skall kunna uppnås.
Trots en betydande samstämmighet mellan de olika politiska
partierna på denna övergripande nivå, föreligger skillnader
avseende den konkreta utformningen av innehållet i
näringspolitiken.
Denna politik måste, anser utskottet, ha som mål att skapa
gynnsamma villkor för företagandet. Det kan ske bl.a. genom att
undanröja hinder och bereda vägen för långsiktiga satsningar på
ny teknologi, ökad kompetens och förbättrad miljö för att uppnå
nya och fler arbetstillfällen. Enligt utskottets mening måste
näringspolitiken inriktas på att underlätta framväxten av nya
småföretag och tillväxten av befintliga småföretag. I
budgetpropositionen framläggs förslag som har till syfte att
underlätta en sådan utveckling. Utskottet återkommer i det
följande till dessa förslag.
Utskottet vill vidare framhålla vikten av att det skapas sunda
och fasta spelregler för näringslivet. Det gäller t.ex. det
allmänna regelverket för företagen, skattesystemet och
energipolitiken. Insatserna inom näringspolitiken bör främst
vara av generell karaktär och avse områden där marknaden har
lyckats mindre väl. I vissa fall kan också behov av mer
selektiva, branschinriktade åtgärder uppstå.
Möjligheterna att upprätthålla välfärden i framtiden
sammanhänger med möjligheterna att skapa en uthållig tillväxt.
Därvid krävs bl.a. en ekologiskt anpassad produktion. En
misshushållning med gemensamma resurser kan äventyra de framtida
utvecklingsmöjligheterna.
I budgetpropositionen betonar regeringen vikten av en
ekologiskt uthållig tillväxt. Liknande synsätt kommer till
uttryck i de här aktuella partimotionerna från Vänsterpartiet
och Miljöpartiet. En ökad miljöanpassning hos företagen kan
innebära en konkurrensfördel, anser utskottet. Näringslivet har
huvudansvaret för att ett förändrat synsätt och agerande kommer
till stånd. Statsmakterna har dock ett ansvar för att driva på
och underlätta denna process.
I motionerna från de fyra tidigare regeringspartierna hänvisas
till den näringspolitik som den borgerliga regeringen bedrev.
Ett fullföljande av denna politik förordas för att komma till
rätta med Sveriges ekonomiska problem. Mot bakgrund av den
ekonomiska utvecklingen under de borgerliga regeringsåren med
försämrad tillväxt, ökad arbetslöshet och försämrade
statsfinanser anser utskottet inte att den tidigare förda
näringspolitiken kan göra anspråk på att ha de rätta
lösningarna.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här aktuella
motioner i berörda delar.
Besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998
Regeringen begär riksdagens godkännande av den inriktning av
besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998 inom
Näringsdepartementets område som anges i propositionen (s. 7).
I proposition 1994/95:25 om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder, m.m. aviserade regeringen sin avsikt att återkomma
till riksdagen med förslag till konkreta besparingar rörande
utgifter för statlig konsumtion. Riksdagen har godkänt i-
nriktningen och omfattningen av denna besparing (bet.
1994/95:FiU1).
Regeringen föreslår nu att myndigheternas
förvaltningskostnader och övrig statlig konsumtion inom
Näringsdepartementets verksamhetsområde skall minskas med ca 465
miljoner kronor fram t.o.m. år 1998. För budgetåret 1995/96
föreslås att de berörda anslagen skall minskas med sammanlagt
300 miljoner kronor.
De beräknade besparingarna anges i propositionen till 225
miljoner kronor för vardera av åren 1997 och 1998. För
budgetåret 1997 fördelar sig besparingarna med 70 miljoner
kronor på ett generellt effektivitetskrav och 155 miljoner
kronor på s.k. andra besparingar. Besparingarna år 1998 fördelar
sig med 50 miljoner kronor inom området teknisk forskning och
utveckling, 70 miljoner kronor på ett generellt
effektivitetskrav och 105 miljoner kronor på s.k. andra
besparingar.
Det som i propositionen benämns andra besparingar, och som
uppgår till totalt 260 miljoner kronor, utgörs enligt uppgift
från regeringskansliet till övervägande delen av ränteeffekter.
Vid försäljning av företag eller aktier inom
Näringsdepartementets område får departementet tillgodoräkna sig
en schabloniserad ränteinkomst på försäljningsbeloppet. Det
generella effektivitetskravet på totalt 140 miljoner kronor
innebär en neddragning av förvaltningsanslagen för myndigheterna
inom Näringsdepartementets område. Specificeringar avseende
budgetåret 1997 kommer att lämnas i budgetpropositionen hösten
1996. Besparingen på 50 miljoner kronor inom området teknisk
forskning och utveckling avser rymdverksamheten
(budgetpropositionen bil. 13 s. 160).
Utskottet har inget att erinra mot de redovisade
besparingsåtgärderna. Dessa tillstyrks.
Småföretagsutveckling
Riskkapitalförsörjning
ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden
Regeringen begär riksdagens godkännande av överföring av medel
från Industri- och nyföretagarfonden till ALMI Företagspartner
AB och av förändrade riktlinjer för finansieringsverksamheten
inom de nämnda organisationerna.
De förutvarande regionala utvecklingsfonderna ersattes den 1
juli 1994 av regionala utvecklingsbolag (prop. 1993/94:40, bet.
NU11). Staten innehar genom moderbolaget ALMI Företagspartner AB
lägst 51 % av aktiekapitalet i de regionala bolagen. Övriga
ägare är landsting och i förekommande fall kommuner.
Verksamheten består av information, rådgivning och finansiering.
Målgruppen är små och medelstora företag -- med färre än 200
anställda -- med tyngdpunkt på företag med färre än 50
anställda. För finansieringsverksamheten disponeras ett kapital
på ca 2,5 miljarder kronor. Dessutom äger ALMI aktier i Atle AB
och Investment AB Bure till ett värde av ca 0,4 miljarder kronor
-- avkastningen härav kan också användas i
finansieringsverksamheten.
Den tidigare Industrifonden ombildades efter riksdagsbeslut i
december 1992 (prop. 1992/93:82, bet. NU19) till Industri- och
nyföretagarfonden. Fondens verksamhet fick därvid två
huvudinriktningar. Den ena är finansiering för att stödja
utveckling av nya produkter och marknadssatsningar, den andra är
en verksamhet med nyföretagarlån. Fonden disponerar ett kapital
på ca 2,6 miljarder kronor. Dessutom äger fonden aktier i
riskkapitalbolagen Atle och Bure till ett värde av ca 0,4
miljarder kronor, vars avkastning också den kan användas i
finansieringsverksamheten.
De nyföretagarlån som Industri- och nyföretagarfonden beviljar
lämnas till nyetablerare som inte kan lösa finansieringen av
sitt företags uppbyggnad på traditionellt sätt, men som ändå
bedöms kunna bedriva en lönsam verksamhet. Lånen kan endast
sökas i samband med att helt nya aktiebolag startas av en eller
flera fysiska personer. Nyföretagaren förutsätts svara för minst
10 % av kapitalbehovet med egna medel, medan nyföretagarlånet
skall svara för högst 30 %. Det resterande behovet förutsätts
bli täckt genom normala bankkrediter. Nyföretagarlånet skall som
mest kunna uppgå till 1 miljon kronor och bör i regel inte
understiga 100 000 kr. Lånets löptid är högst 15 år med upp
till 5 års amorteringsfrihet. Lånet är ränterabatterat i fem år,
varav de två första åren är helt räntefria.
Den statliga strukturen för insatser riktade till små och
medelstora företag är onödigt komplicerad och måste för den
enskilda företagaren ofta te sig förvirrande, anförs det i
propositionen. Det hänger samman med bl.a. mångfalden av aktörer
och att deras roller kan vara både överlappande och oklara.
Regeringen strävar nu efter att förenkla och tydliggöra dessa
stukturer, meddelas det. För att inte i onödan störa
verksamheten bör denna omstrukturering ske stegvis och med
utgångspunkt i den nuvarande strukturen. Målet bör vara att dels
åstadkomma en ökad klarhet, dels decentralisera ärenden till den
regionala nivån, sägs det i propositionen.
Industri- och nyföretagarfonden arbetar, som nämnts, sedan
februari 1993 med nyföretagarlån. Sammanlagt ca 4 000 personer
har hittills startat ca 2 300 företag (aktiebolag) med hjälp av
nyföretagarlån från fonden på totalt ca 465 miljoner kronor.
Fonden beräknar att ca 5 000--6 000 personer har kunnat
beredas stadigvarande arbeten med hjälp av sådana lån. Ett
avgörande skäl för att besluten om nyföretagarlån lades på den
centrala nivån var att de regionala utvecklingsbolagen med sitt
samordnande moderbolag inte existerade vid tidpunkten för
beslutet, sägs det i propositionen. Förutsättningarna för en
ordning med regionala beslut i kombination med en koordinerad
verksamhet och en rationell fördelning av resurser över landet
anses emellertid nu vara goda. I en utvärdering av verksamheten
våren 1994 (utförd av konsultföretaget Sevenco) förordades att
beslut om nyföretagarlån skulle överföras till ALMI:s regionala
bolag.
Regeringen föreslår sålunda att alla beslut om nyföretagarlån
senast fr.o.m. den 1 januari 1996 skall fattas av ALMI:s
regionala bolag. För nyföretagarlånen, liksom beträffande
nuvarande låneformer, avses gälla att likvida medel och
utestående lånefordringar skall ägas av moderbolaget. Även
ärenden om lån till kvinnors företagande bör avgöras av ALMI,
anförs det i propositionen. Detta bör kunna ske fr.o.m. den 1
juli 1995. (Anslaget till främjande av kvinnors företagande
behandlar utskottet i det följande.) Enligt regeringen bör det
ankomma på den att efter samråd med berörda organ besluta om de
närmare formerna för dessa organisatoriska förändringar. Det är
väsentligt, betonas det i propositionen, att ALMI:s regionala
bolag tar till vara möjligheterna att anlita nyföretagarcentrum
och andra privata organ för att bereda ärenden om
nyföretagarlån.
Verksamheten med nyföretagarlån kommer att i viss utsträckning
kunna bedrivas med de finansieringsmedel och andra tillgångar
som redan finns i ALMI-koncernen, framhåller regeringen. För att
behålla en fortsatt hög nivå på verksamheten med nyföretagarlån
anses det dock vara önskvärt att vissa likvida medel jämte
utestående lånefordringar kan föras över från Industri- och
nyföretagarfonden till ALMI. Regeringen räknar med att fondens
styrelse kommer att medverka till att en sådan överföring kommer
till stånd. Det föreslås ankomma på regeringen och berörda organ
att avgöra hur stora medel som skall föras över.
Vid sidan av verksamheten med nyföretagarlån kan Industri- och
nyföretagarfonden, som tidigare redovisats, delta i finansiering
av industriella utvecklingsprojekt i främst små och medelstora
företag. I vissa fall kan det också vara aktuellt att
delfinansiera projekt i något större företag, i synnerhet
projekt vid sidan av företagens kärnverksamhet och där projekten
ger tillväxt och utveckling bland företagens underleverantörer.
I många fall är det lämpligt att sådant projektstöd, liksom
hittills, kan ges i form av garantier, anser regeringen.
Utskottet behandlar i detta avsnitt sex motioner.
Det är viktigt att stödet till företagandet bygger på
pluralism, anförs det i motion 1994/95:N220 (m). Ett mötestorg
bör skapas där uppfinnare, innovatörer, nystartare,
småföretagare, ALMI, Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK), Industri- och nyföretagarfonden och nyföretagarcentrum
m.fl. kan utbyta information med varandra. Regeringen bör
återkomma med förslag på detta område, anför motionärerna. De
vill också att riksdagen skall göra ett uttalande om riskerna
med koncentration av många uppgifter till ALMI. En sådan
koncentration leder enligt motionärerna ofrånkomligen till
mindre mångfald, mindre konkurrens och sämre förutsättningar för
andra aktörer.
I motionen föreslås vidare att riksdagen skall besluta att
systemet med mentorskap för småföretag skall vidareutvecklas så
att det omfattar hela Sverige. Äldre företagare med erfarenheter
är ofta bäst skickade att ge råd till och diskutera med dem som
planerar att starta egen verksamhet, anser motionärerna.
Regeringen borde därför snarast utarbeta förslag på detta
område.
En del av de medel som satsas på arbetslöshetsersättningar bör
kunna tas i anspråk för en lånemodell för riskkapital till
småföretag, anförs det i motion 1994/95:N217 (m). Förslaget
innebär att företagaren skall svara för t.ex. 10 % av
kapitalbehovet, staten för 60 % och banken för 30 %. Det
statliga lånet skulle belastas med marknadsmässig ränta om den
aktuella satsningen lyckas och avskrivas om den misslyckas och
misslyckandet inte beror på misskötsel av företaget.
Bildandet av lokala och regionala investmentbolag bör
stimuleras genom statliga garantier eller lån, sägs det i motion
1994/95:N300 (c). Härvid bör de regionala utvecklingsbolagen
inom ALMI kunna delta aktivt. Den möjlighet att bilda
investmentbolag som i viss mån finns inom det regionalpolitiska
området bör, enligt motionärerna, utökas till att gälla inom ett
större område. Förslaget i propositionen om att beslut om
nyföretagarlån skall decentraliseras till ALMI:s regionala bolag
är riktigt, anser motionärerna. De understyrker dock att dessa
bolag vid beredning av ärenden bör utnyttja andra organ, såsom
t.ex. nyföretagarcentrum, handelskamrar och banker.
Också i motion 1994/95:N274 (fp) framhålls vikten av att de
regionala utvecklingsbolagen tar till vara möjligheterna att
anlita kompetens utifrån, t.ex. olika nyföretagarcentrum.
Motionärerna betonar vidare betydelsen av att ALMI utvecklas i
nära samverkan med det regionala näringslivet och att beslut
fattas så nära företagen som möjligt.
Samordningen av de resurser som samhället satsar på
företagande bör förbättras, anförs det i motion 1994/95:N301
(kds). Det finns anledning att se över alla de myndigheter,
institutioner och organisationer som på olika sätt handhar
företagarfrågor och hitta former för att samordna de olika
verksamheterna på ett sätt som dels förenklar för företagen,
dels kan innebära rationaliseringar och effektiviseringar av de
olika stöd till företagen som staten står bakom, sägs det.
I motion 1994/95:N202 (mp) föreslås att lokala närfonder skall
inrättas i kommunerna. Dessa fonder, som skulle bestå av ett
nätverkskontor och av en riskmedelsfond, skulle bistå
småföretagare med rådgivning, riskvilligt kapital och andra
resurser. Riskmedelsfonden skall enligt motionärerna byggas upp
genom en årlig fondavgift som varje företag skall betala i
proportion till sin omsättning och/eller överskott. Staten
föreslås skjuta till medel -- bl.a. från det nya anslaget för
bidrag till tekniköverföring (A 4) -- i proportion till det
totala antalet anställda i företagen i resp. kommun. Hos
närfonderna skall såväl nyföretagarlån som lån för kvinnors
företagande kunna sökas. Enligt motionärerna bör riksdagen också
göra ett uttalande om behovet av riskvilligt kapital. De menar
att ägare som satsar eget kapital i ett företag bör få anstånd
med att betala skatt på detta kapital. I motionen finns också
ett yrkande om behovet av riskkapitalavdrag; detta yrkande
behandlas av skatteutskottet.
I flera av de här aktuella motionerna anförs att ALMI bör
utnyttja andra aktörer, t.ex. nyföretagarcentrum, vid
beredningen av nyföretagarlån. I propositionen (s. 34)
understryks, som tidigare redovisats, att det är väsentligt att
ALMI:s regionala bolag tar till vara möjligheterna att anlita
nyföretagarcentrum och andra privata organ för att bereda
ärenden om nyföretagarlån.
Enligt uppgift från Industri- och nyföretagarfonden fördelade
sig beredningsarbetet beträffande ärenden om nyföretagarlån i
november 1993 på de regionala utvecklingsfonderna med ca 44 %
och nyföretagarcentrum med ca 56 %. Vid årsskiftet 1994/95
svarade ALMI:s regionala utvecklingsbolag för beredningen av ca
59 %, nyföretagarcentrum för ca 25 % och fristående konsulter
för ca 16 % av ärendena. Konsulterna tar kortast tid för sina
utlåtanden -- 79 % av dessa är klara inom två veckor.
Motsvarande andelar för ALMI:s utvecklingsbolag och
nyföretagarcentrum är 46 % resp. 67 %.
Beträffande mentorskap, som tas upp i motion 1994/95:N220 (m),
kan noteras att enligt regleringsbrevet för innevarande budgetår
för anslaget Småföretagsutveckling får anslagsposten Vissa
småföretagsinsatser debiteras kostnader för bl.a. främjande av
utveckling av nätverk av mentorer.
För detta ändamål bedriver NUTEK och ALMI en
utbildningsverksamhet om mentorskap. Regeringen uppdrog i
september 1994 åt NUTEK att i samverkan med ALMI och dess
regionala utvecklingsbolag samt berörda
näringslivsorganisationer inrätta en verksamhet avseende
mentorskap för företag med tillväxtinriktning. Det angavs att
verksamheten skulle vara införd i minst tolv län senast den 1
april 1995. Därvid skulle ALMI Företagspartner Uppsala AB svara
för genomförandet av den erforderliga utbildningsverksamheten
och projektledningen. En redovisning av utbildningen skall
lämnas till Näringsdepartementet senast den 15 maj 1995. Enligt
vad utskottet har erfarit pågår den aktuella verksamheten
planenligt i de tolv länen sedan februari 1995.
När det gäller regionala riskkapitalbolag har, enligt uppgift
från Näringsdepartementet, de satsningar på sådana bolag som
gjordes under 1980-talet visat sig ha svårt att nå framgång. För
denna typ av verksamhet erfordras bl.a. finansiell uthållighet
och specialkompetens, vilket ofta, sägs det, kan vara svåra att
finna på det regionala planet.
Synpunkterna i motion 1994/95:N202 (mp) om att en ägare bör få
anstånd med att betala skatt på eget riskkapital har
beröringspunkter med det i budgetpropositionen aviserade
förslaget om riskkapitalavdrag. I motionen finns också, som
nämnts, ett yrkande om riskkapitalavdrag, vilket behandlas av
skatteutskottet. I propositionen sägs (s. 12) att regeringen
under våren 1995 kommer att överväga införandet av en möjlighet
för privatpersoner att göra avdrag för förvärv av nyemitterade
aktier i onoterade bolag.
Utskottet behandlar först frågan om mentorskap, därefter
förslagen om lokala investmentbolag resp. närfonder och
slutligen regeringens förslag om ALMI och Industri- och
nyföretagarfonden.
När det gäller den första frågan -- mentorskap --
instämmer utskottet i de synpunkter som framförs i motion
1994/95:N220 (m). Systemet med mentorskap, genom vilket erfarna
småföretagare kan förmedla erfarenheter och kunskaper till den
som planerar att starta egen verksamhet, är enligt utskottets
mening väl värt att vidareutveckla. För att kunna åstadkomma en
minskning av arbetslösheten är det nödvändigt bl.a. att nya
företag startas och befintliga småföretag utvecklas. Som
tidigare nämnts bedriver NUTEK och ALMI en utbildningsverksamhet
om mentorskap. Avrapportering av detta arbete kommer att ske
under våren 1995 och utskottet förutsätter att denna verksamhet
därefter drivs vidare.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet inte att det
för närvarande erfordras något uttalande av riksdagen i frågan.
Motion 1994/95:N220 (m) avstyrks sålunda i aktuell del.
Utskottet övergår så till förslaget om inrättande av lokala
investmentbolag i motion 1994/95:N300 (c).
Utskottet ställer sig skeptiskt till att staten skall initiera
bildandet av lokala investmentbolag på det sätt som förordas i
den aktuella motionen. Som tidigare redovisats har verksamheten
hos de bolag som bildades under 1980-talet varit mindre lyckad.
Enligt utskottets mening bör det vara en fråga för privata
intressenter att pröva om lokala investmentbolag skall komma
till stånd. Frågan om införande av riskkapitalavdrag, som har
relevans i detta sammanhang, berörs i det följande. Med det
sagda avstyrker utskottet motion 1994/95:N300 (c) i här berörd
del.
Utskottet behandlar därefter förslagen om närfonder m.m. i
motion 1994/95:N202 (mp).
Utskottet noterar härvid att ALMI-organisationen består av 23
utvecklingsbolag -- ett bolag i varje län, med undantag för
Malmöhus län och Kristianstads län som har ett gemensamt
utvecklingsbolag. Vissa utvecklingsbolag har mer än ett kontor;
totalt finns det 43 kontor i landet.
Utskottet kan inte se något skäl för att staten -- som
föreslås i motionen -- skall bygga upp ett parallellt system
till den nyligen inrättade ALMI-organisationen. Hur de regionala
utvecklingsbolagen väljer att utforma sin verksamhet anser
utskottet vara en fråga för ALMI.
Beträffande frågan om införande av riskkapitalavdrag anser
utskottet att det är bra att beredning pågår. Utskottet
konstaterar att denna fråga har varit föremål för överväganden
under en längre tid. Det finns exempel från andra länder, bl.a.
Förenta staterna, som visar att en sådan avdragsmöjlighet kan ha
stor betydelse för framväxten av nya och tillväxten hos
befintliga företag. Samtidigt är utskottet medvetet om att det
finns olika skattetekniska problem förknippade med ett
riskkapitalavdrag. Riksdagen bör inte nu göra något uttalande i
den här frågan med anledning av det aktuella yrkandet i motion
1994/95:N202 (mp).
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1994/95:N202 (mp) i
här berörda delar.
Utskottet behandlar slutligen regeringens förslag beträffande
ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden.
Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen
angående det önskvärda i att skapa större klarhet i systemet med
olika stödformer för småföretag. Det är viktigt att en person
som avser att starta ett företag kan koncentrera sig på denna
uppgift i stället för att behöva lägga ned tid på att söka upp
rätt instans. ALMI bör fungera som regional inkörsport för
småföretagare, nyföretagare och uppfinnare när det gäller
rådgivning, finansieringshjälp, tekniköverföring m.m. ALMI skall
-- vid sidan av att bistå med egna resurser på de nämnda
områdena -- förmedla kontakter till andra aktörer, privata och
offentliga, som kan tillgodose företagens eller företagarens
behov. Utskottet tillstyrker sålunda förslaget att föra över
systemet med nyföretagarlånen från Industri- och
nyföretagarfonden till ALMI Företagspartner AB.
Enligt utskottets mening är det naturligt om namnet på
stiftelsen därvid återgår till Industrifonden. Detta skulle
bättre överensstämma med den ändrade verksamhetsinriktningen.
I detta sammanhang vill utskottet ta upp frågan om de
kooperativa företagens möjligheter att erhålla nyföretagarlån.
Enligt gällande regler får Industri- och nyföretagarfonden
bevilja sådana lån endast till företag som drivs i
aktiebolagsform. De nyföretagarlån som ALMI:s regionala
utvecklingsbolag kan bevilja är däremot öppna för alla typer av
företag. Utskottet finner det självklart att nyföretagarlånen,
när de nu skall föras över till ALMI, blir tillgängliga att söka
för alla typer av företag, dvs. också kooperativa företag. Detta
bör beaktas vid utfärdande av förordningar och andra
bestämmelser. Utskottet återkommer till frågan om likabehandling
av kooperativa företag jämfört med andra företagsformer i ett
senare avsnitt.
Utskottet instämmer vidare i de synpunkter som framförs i
flera av de här aktuella motionerna om att olika aktörer skall
kunna anlitas vid beredning av ärenden om nyföretagarlån. Som
tidigare redovisats anlitas för närvarande olika organ -- ALMI:s
utvecklingsbolag, nyföretagarcentrum och fristående konsulter --
vid denna beredning. Att nyföretagarlånen förs över från
Industri- och nyföretagarfonden till ALMI:s utvecklingsbolag
skall inte innebära någon förändring härvidlag. Detta har också
uttryckligen angetts i propositionen.
Förslaget i motion 1994/95:N217 (m) om ökat statligt
risktagande i lån av samma karaktär som nyföretagarlånen kan
utskottet, redan av statsfinansiella skäl, inte tillstyrka.
Utskottet tillstyrker sålunda propositionen i berörd del och
avstyrker motionerna 1994/95:N217 (m), 1994/95:N220 (m),
1994/95:N274 (fp), 1994/95:N300 (c) och 1994/95:N301 (kds) i
motsvarande delar.
Atle AB och Investment AB Bure
Regeringen begär riksdagens godkännande av att statens
tillgångar i riskkapitalbolagen Atle och Bure efter eventuell
försäljning av aktierna skall få användas för att skapa en ny
riskkapitalverksamhet.
Riksdagen fattade hösten 1992 beslut om riktlinjer för
utskiftning av medel ur de förutvarande löntagarfonderna, som
skall användas för små och medelstora företags
riskkapitalförsörjning (prop. 1992/93:41, bet. FiU3). Sammanlagt
6,5 miljarder kronor tillfördes de två nyinrättade
portföljförvaltningsbolagen Förvaltnings AB Atle och
Förvaltnings AB Bure och sex direktinvesterande
riskkapitalbolag. Bolagen skall tillhandahålla riskkapital till
små och medelstora företag på kommersiella grunder.
Enligt regeringen har börsintroduktionen av Atle och Bure lett
till att verksamheten hos dessa bolag och merparten av deras
dotterbolag till väsentlig del styrs av de
avkastningsförväntningar som normalt ställs på noterade företag.
Det innebär att bolagen inte kan förväntas lägga någon nämnvärd
del av sitt kapital på investeringar i företag som befinner sig
i tidiga utvecklingsskeden. Atle och Bure fungerar inte på
önskvärt sätt, och den eftersträvade förstärkningen av
kapitalförsörjningen till framför allt små företag har inte
kommit till stånd, framhåller regeringen.
Statens delägande i Atle och Bure i form av aktier förvaltas
av ett flertal olika instanser, främst ALMI Företagspartner AB
och Industri- och nyföretagarfonden. Enligt regeringen finns det
nu anledning att ompröva statens engagemang. Tillgångarna i form
av aktier bör utnyttjas på ett annat sätt för att förstärka
riskkapitalförsörjningen till små och medelstora företag.
De medel som försäljningen av hela eller delar av det statliga
aktieinnehavet kan ge bör framför allt användas för att kunna
erbjuda företag i tidiga utvecklingsskeden en finansiering som
stärker soliditeten och förbättrar möjligheterna för tillväxt,
anser regeringen. Verksamheten skall bedrivas av Industri- och
nyföretagarfonden. De nämnda medlen bör avgränsas från fondens
övriga medel genom bolagsbildning eller på annat sätt. Intäkter
från försäljning av aktier som innehas av ALMI bör enligt
regeringens förslag också tillfalla denna verksamhet.
I motion 1994/95:N300 meddelar Centerpartiet att det
accepterar förslaget beträffande Atle och Bure under
förutsättning att de frigjorda medlen "öronmärks" för
riskkapitalverksamhet.
Regeringens förslag avvisas däremot i partimotion 1994/95:N275
(v). Riksdagen borde i stället besluta om att staten skall bli
helägare av Atle och Bure. Motionärerna erinrar om att dessa
bolag startades med medel från löntagarfonderna i en uppgörelse
mellan den borgerliga regeringen och Ny demokrati. Bolagen har,
enligt motionärerna, egentligen aldrig fungerat som
riskkapitalbolag, men förfogar för närvarande över ett betydande
kapital -- ca 7 miljarder kronor och investeringar i olika bolag
på ca 3 miljarder kronor. Aktierna i bolagen handlas nu med en
rabatt på ca 30 %, sägs det i motionen. En försäljning kan
beräknas öka priset till ca 80--85 % av värdet. Det betyder att
den som köper bolagen kan göra ett s.k. klipp på 1--1,5
miljarder kronor, hävdar motionärerna. De anser inte att detta
är förenligt med god affärsmässighet från statens sida. Staten
föreslås i stället köpa upp Atle och Bure för att därigenom
kunna genomföra angelägna satsningar på företag i tidiga
utvecklingsskeden. Resultatet blir i sak detsamma, men
överskottet från försäljningarna kan förväntas stärka budgeten
med ca 1 miljard kronor, sägs det i motionen.
Också i en annan motion från Vänsterpartiet, 1994/95:N272,
riktas kritik mot inrättandet av de båda bolagen Atle och Bure.
Vidare anförs att åtgärder på riskkapitalområdet under den förra
regeringsperioden ensidigt inriktades på aktiebolag.
Riksdagen bör göra ett uttalande om det angelägna i att förut-
sättningar skapas för att små och medelstora företag kan komma i
åtnjutande av det riskkapital som tillförts riskkapitalbolagen,
anförs det i motion 1994/95:N301 (kds). En del av detta kapital
bör ligga i bolag utanför börsen för att kunna tillhandahållas
företag som har en långsiktig bärkraft, men som inte kan
förväntas ge omedelbar avkastning, anser motionärerna.
Statens omprövning av engagemanget i Atle och Bure måste leda
till en förstärkning av de lokala och regionala
riskkapitalmarknaderna, anförs det i motion 1994/95:N243 (s).
Staten måste också stimulera till ett ökat samarbete lokalt och
regionalt mellan banker, företag och riskkapitalbolag. Det är
angeläget, menar motionärerna, att de lösningar som väljs
anpassas efter de varierande lokala och regionala
förutsättningarna.
I motion 1994/95:A470 (s) efterlyses en utredning om
riskkapitalbolagens verksamhet i syfte att genom ändrade regler
eller ändrad organisation åstadkomma en ökning av riskvilligt
kapital. I motionen, som har rubriken Västernorrlands län,
förordas en rad olika åtgärder för att främja utvecklingen av
småföretag i detta län.
Utskottet delar de bedömningar som görs i propositionen
-- och i motionerna 1994/95:N243 (s), 1994/95:N300 (c),
1994/95:N301 (kds) och 1994/95:A470 (s) -- om det angelägna i
att de medel i riskkapitalbolagen Atle och Bure som staten står
som ägare till nu verkligen kommer småföretagen till del. Som
sägs i propositionen bör medlen användas för att tillhandahålla
kapital till företag i tidiga utvecklingsskeden för att
företagens soliditet därigenom skall stärkas. De svenska
småföretagen har en i förhållande till småföretag i andra länder
relativt låg soliditet.
Utskottet utgår således från att de medel som erhålls vid
eventuell försäljning av statens aktier i Atle och Bure används
för att förstärka riskkapitalförsörjningen för småföretag i
tidiga utvecklingsskeden. Något särskilt uttalande av riksdagen
i denna fråga anser utskottet inte erforderligt.
Utskottet förutsätter vidare att försäljningsintäkter från
såväl Industri- och nyföretagarfondens som ALMI:s aktieinnehav i
Atle och Bure skall kunna utnyttjas för den avsedda
riskkapitalverksamheten. Härvid bör beaktas att medel, enligt
vad som tidigare sagts, också skall föras över från Industri-
och nyföretagarfonden till ALMI vad avser verksamheten med
nyföretagarlån. Vid det praktiska genomförandet bör en teknik
som tar hänsyn till s.k. nettobelopp kunna tillämpas. Utskottet
förutsätter att regeringen på lämpligt sätt håller riksdagen
informerad om de åtgärder som vidtas.
När det gäller frågor om tidpunkt och former för försäljning
anser utskottet att utgångspunkten måste vara att få ett så bra
pris för aktierna som möjligt. Att i förväg ange tidpunkter för
försäljningen finner utskottet vara både omöjligt och olämpligt.
Att staten, såsom föreslås i motion 1994/95:N275 (v), skulle
köpa upp alla aktier i Atle och Bure är enligt utskottets mening
-- redan av statsfinansiella skäl -- uteslutet. Sammantaget
anser utskottet att syftet att så snart som möjligt få tillgång
till de aktuella medlen, så att de kan komma till den användning
som ursprungligen avsågs, måste avvägas mot önskemålet att
maximera priset.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörd
del och avstyrker de aktuella motionerna i motsvarande delar.
AP-fondens placeringsrätt
I finansplanen sägs (prop. 1994/95:100 bil. 1 s. 43) att
Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) bör ges ökade möjligheter
att tillföra riskkapital till de små och medelstora företagen.
Regeringen framlägger dock inget förslag i saken.
Planerna på en sådan ändring av AP-fondens placeringsrätt
avvisas i motionerna 1994/95:Fi213 (m), 1994/95:N274 (fp) och
1994/95:N301 (kds).
AP-fonden är ett exempel -- utöver löntagarfonderna -- på hur
sparande har undandragits den enskildes inflytande och kontroll,
anförs det i den förstnämnda motionen. Utifrån moderat grundsyn
är det självklart att av ideologiska skäl motsätta sig
satsningar på kollektivt eller offentligt sparande, sägs det
vidare i motionen.
Det är betecknande att den mest handfasta åtgärd som
regeringen aviserar om när det gäller riskkapitalförsörjning är
aktieköp för AP-fondsmedel, heter det i motion 1994/95:N274
(fp). Det skulle vara till nackdel för företagarklimatet i
Sverige om AP-fonden skulle ges rätt att köpa upp aktier i
småföretag, anser motionärerna.
Enligt vad som sägs i motion 1994/95:N301 (kds) är statens
uppgift att sätta ramar och övervaka spelreglerna på marknaden,
men inte att sköta företagandet. När staten agerar såväl domare
som spelare på marknaden är risken stor att konkurrensen
snedvrids och att investeringar inte görs på ett optimalt sätt,
framhålls det vidare.
Riksdagen har de tre senaste åren avslagit motionsyrkanden om
utökad placeringsrätt för AP-fonden. Vid det senaste tillfället,
våren 1994, vidhöll utskottet samma principiellt avvisande
hållning till förslaget som tidigare intagits (bet. 1993/94:NU15
s. 28). Utskottet anförde att statens roll borde vara att
främja det enskilda företagandet genom att skapa stabila och väl
fungerande spelregler. En intressekonflikt kunde uppkomma om
staten samtidigt uppträdde som företagare och som utformare av
de regler som gäller för näringslivets verksamhet, sades det
vidare. I en reservation (s), med instämmande i en
meningsyttring (v), följdes yrkandena upp.
Utskottet delar regeringens bedömning att AP-fonden bör
ges vidgade möjligheter att tillföra riskkapital till små och
medelstora företag. Detta förslag har under senare år framförts
i motioner från företrädare för Socialdemokraterna och
Vänsterpartiet. Farhågorna som redovisas i de här aktuella
motionerna avseende sammanblandning av statens olika roller på
marknaden anser utskottet vara överdrivna.
Med det anförda avstyrker utskottet de tre här aktuella
motionerna i berörda delar.
Företagsgaranti
Riksdagen bör hos regeringen begära att ett förslag om
införande av företagsgaranti läggs fram, anförs det i motion
1994/95:N300 (c).
Motionärernas syfte med den föreslagna företagsgarantin är att
skapa vinstgivande företag och nya arbetstillfällen i hela
landet genom att tillhandahålla riskkapital på ett nytt sätt.
Systemet skall, enligt motionärerna, fungera på följande sätt:
(1) riskkapitalbolag i form av holdingbolag bildas i olika
regioner i landet, (2) koncernbidrag skall kunna ges till
bärkraftiga företag vid förluster under uppbyggnadstiden, (3)
under företagets första år garanterar holdingbolaget företagets
alla betalningar, (4) inledningsvis ägar nyföretagaren 9 % av
aktierna och holdingbolaget 91 %, varefter företagaren
successivt köper de utestående aktierna i takt med ökande vinst,
(5) eventuella koncernbidrag återbetalas med ränta innan
företagaren får börja återköpa aktier, (6) holdingbolaget avgör
genom ett hembudsförfarande vem som får köpa företaget, (7)
värdering av aktier skall ske efter substansvärdet och en
försiktigt beräknad goodwill, (8) borgensansvar gäller
ömsesidigt i proportion till aktieinnehavet, (9) holdingbolaget
kan skilja nyföretagaren från företaget vid t.ex. misskötsel,
(10) under uppbyggnadsperioden skall lönen för verkställande
direktören vara relativt låg, (11) varje företag skall ha en
styrelse med en s.k. senior, dvs. en erfaren företagare, (12)
holdingbolagets styrelse bör bestå av framgångsrika företagare i
regionen, vilka förväntas ta initiativ till bildandet av
holdingbolagen samt (13) holdingbolaget skall ha en liten och
kostnadseffektiv organisation.
Motionärerna beräknar att det under en tioårsperiod skall
uppnås balans mellan å ena sida utbetalda koncernbidrag som
förlusttäckning i företag och å andra sidan inbetalningar av
amorteringar samt royalties från lönsamma företag.
Det redovisade förslaget om företagsgaranti bör utformas på
ett sådant sätt att det främjar kvinnors företagande, anförs det
i motion 1994/95:A807 (c). Kapitalmarknaden är inte sällan
avvisande till att ge lån till kvinnors företagande, hävdar
motionärerna.
Enligt uppgift från regeringskansliet innebär den praxis som
gäller för budgetbehandling att garantier måste finansieras
genom ett anslag för täckande av förluster.
Utskottet har svårt att inse fördelarna i det föreslagna
systemet med företagsgarantier framför de system som finns för
närvarande med nyföretagarlån och lån från ALMI-bolagen. Av
statsfinansiella skäl måste det för närvarande dessutom anses
uteslutet att öka statens kostnader. Utskottet avstyrker härmed
de två aktuella motionerna i berörda delar.
Stöd till uppfinnare och innovatörer
Olika åtgärder för att främja den verksamhet som uppfinnare
och innovatörer bedriver efterfrågas i fem motioner.
Centerpartiet förutsätter i motion 1994/95:N300 att det av
regeringen aviserade förslaget om riskkapitalavdrag även skall
omfatta resurser som satsas på uppfinningar och innovationer.
I motion 1994/95:N222 (c) föreslås att riksdagen skall göra
ett uttalande om inriktningen av åtgärder för att främja
uppfinnares och innovatörers verksamhet. Motionärerna utgår från
att Svenska Uppfinnareföreningen (SUF) under nästa budgetår
tilldelas medel på minst motsvarande den nivå som har utgått
under innevarande budgetår, dvs. 6 miljoner kronor. I övrigt
föreslås att de fortsatta innovationsfrämjande åtgärderna skall
ha följande inriktning: bidra till förnyelse och tillväxt genom
rådgivning och utbildning i olika nätverk, stimulera uppkomst av
en mångfald av idéer och uppfinningar genom bl.a. professionell
rådgivning samt bidra till att fler idéer kommersialiseras genom
bl.a. aktiv rådgivning.
Riksdagen bör hos regeringen begära en skyndsam utredning om
problemen med volym, form och inriktning för finansiering av
uppfinningar, innovationer och expansion av innovationsföretag,
anförs det i motion 1994/95:N247 (fp, m, c, kds). Vidare
föreslås i motionen att riksdagen skall göra uttalanden om att
det bör skapas tydlighet och stabilitet i organisation och
arbetsfördelning inom de organ som har till uppgift att stödja
innovationsverksamhet samt om att det bör råda
konkurrensneutralitet mellan privata och offentliga aktörer på
området.
Det bör inrättas ett innovatörsråd som komplement till NUTEK,
anförs det i motion 1994/95:N213 (v). NUTEK fungerar inte på ett
tillfredsställande sätt beträffande vissa slag av uppfinningar,
hävdas det i motionen. Det föreslagna rådet skulle bestå av
pensionerade innovatörer från industrin och ha till uppgift att
analysera olika uppfinningar som förkastats av NUTEK.
I motion 1994/95:N219 (kds) föreslås att riksdagen skall göra
uttalanden om ökade stimulansåtgärder för innovatörer och om
förbättrade möjligheter för innovatörer att kunna skaffa
utländska patent. En rad av de åtgärder som
Innovationsutredningen (se mer i det följande) föreslog är värda
att pröva, anser motionären och exemplifierar med ökade
utbildningsinsatser, skattebefrielse för royaltyinkomster och
ökad teknikupphandling. Ett fel med NUTEK:s nuvarande stöd är,
enligt motionären, att detta endast lämnas i början av
innovationsprocessen -- detta har medfört att många svenska
uppfinningar har sålts till utlandet. Nya riktlinjer måste
därför utformas för Innovationscentrum, NUTEK och ALMI:s
produktråd avseende deras verksamhet med kapitalförsörjning,
rådgivning, patentstrategi och utländska patent, med syfte att
tillverkning av den berörda produkten kan komma till stånd i
Sverige.
Riksdagen beslöt i juni 1994 på förslag av regeringen att
inrätta Stiftelsen Innovationscentrum den 1 juli 1994 (prop.
1993/94:206, bet. NU25). Som grund för den aktuella
propositionen låg förslag (SOU 1993:84) från
Innovationsutredningen, som hade tillsatts sommaren 1993 efter
initiativ av utskottet (bet. 1992/93:NU25). Stiftelsen har till
ändamål att ge ekonomiskt stöd till innovationer i tidiga
utvecklingsstadier som antas kunna kommersialiseras samt att på
andra sätt verka för främjandet av innovationer. Stiftelsen
disponerar ett kapital på ca 500 miljoner kronor från de
tidigare löntagarfonderna.
Beträffande verksamheten med innovationsstöd sägs i stadgarna
(3 §) bl.a. att innovationsstöd kan lämnas dels för olika former
av tekniska utvärderingar, tester, prototyper o.dyl., dels för
kommersiell utvärdering i form av enklare
marknadsundersökningar, inledande kundkontakter, kostnader för
patentombud m.m. Stödet skall i första hand ges till enskilda
personer eller nystartade företag. Om särskilda skäl föreligger
skall stöd också kunna lämnas till små och medelstora företag.
När det gäller den s.k. övriga verksamheten kan stiftelsen
enligt stadgarna finansiera åtgärder som främjar och utvecklar
enskildas och samhällets innovationsverksamhet samt kunskapen om
och inställningen till innovationers roll i samhället.
I regleringsbrevet för innevarande budgetår har inom anslaget
Småföretagsutveckling under anslagsposten Innovationsfrämjande
åtgärder, som disponeras av NUTEK, tagits upp 28 miljoner
kronor. Enligt regleringsbrevet får från denna anslagspost medel
utbetalas för följande:
bidrag till ett belopp av högst 10 miljoner kronor till s.k.
teknopooler för rådgivning m.m. åt teknikbaserade företag,
successiv ersättning till ett belopp av högst 6 miljoner
kronor för att bekosta insatser enligt avtal med Svenska
Uppfinnareföreningen om att bedriva verksamhet med s.k. lokala
rådgivare för innovatörer m.m.,
bidrag till verksamhet vid länsvisa s.k. produktråd för bl.a.
bedömning av tekniska idéer samt rådgivning till enskilda
innovatörer och företag.
Riksdagen beslöt våren 1994 om en höjning av bidraget till
produktrådens verksamhet med 5 miljoner kronor på årsbasis (bet.
1993/94:NU15 s. 35). Regeringen har dock enligt
regleringsbrevet ökat den aktuella anslagsposten med endast 3
miljoner kronor. Utskottet har i februari 1995 påtalat detta i
ett yttrande (1994/95:NU4y) till konstitutionsutskottet om
regeringens behandling av riksdagens skrivelser.
Vad gäller bidraget till SUF har Näringsdepartementet, enligt
uppgift, planer på att dra ned denna ersättning för nästa
budgetår; en neddragning med i storleksordningen 50 % övervägs.
Därvid beräknas Stiftelsen Innovationscentrum, inom ramen för
sin innovationsfrämjande verksamhet, komma att lämna bidrag till
SUF:s rådgivningsverksamhet.
Enligt uppgift från Stiftelsen Innovationscentrum har några
beslut om innehållet i den innovationsfrämjande verksamhet som
stiftelsen skall bedriva ännu inte tagits. Denna verksamhet ses
av stiftelsen snarare som ett komplement än en ersättning till
statens nuvarande insatser på området. Stiftelsens verksamhet är
vidare begränsad till en tioårsperiod, varför en finansiering av
SUF:s lokala rådgivningsverksamhet via stiftelsen endast skulle
kunna vara en tillfällig ordning, anses det.
NUTEK kan vidare förmedla ett produktutvecklingsstöd för
affärsutvecklingsprojekt i tidiga faser, s.k. såddfinansiering.
Detta finansieras via anslagen Teknisk forskning och utveckling
(F 1) och Informationsteknik (F 2), vilka behandlas i det
följande. För innevarande budgetår har NUTEK avsatt ca 53
miljoner kronor för ändamålet, varav ca 40 miljoner kronor avser
deltagande i Eureka-projekt. Genom att återbetalningsmedel från
tidigare beviljade produktutvecklingsstöd också kan disponeras
har NUTEK tillgång till ytterligare ca 25 miljoner kronor för
produktutvecklingsstöd. Vidare disponerar NUTEK under
innevarande budgetår 25 miljoner kronor från anslaget Särskilda
regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. (C 6) inom
Arbetsmarknadsdepartementets område. Av dessa medel, som är
begränsade till de regionalpolitiskt prioriterade områdena, får
NUTEK föra över högst 10 miljoner kronor till de tidigare nämnda
produktrådens verksamhet.
Riksdagen beslöt våren 1993 om inrättande av sju
teknikbrostiftelser (prop. 1992/93:170, bet. NU30). Stiftelserna
skall stödja utvecklingen av dubbelriktad kontaktverksamhet
mellan universitet/högskolor och näringslivet som leder till
ökad exploatering av forskningsresultat. Stiftelserna har
tillförts ett kapital på sammanlagt 1 miljard kronor, varav ca
0,3 miljarder kronor utgörs av aktier i Atle AB och Investment
AB Bure. Vid stiftelserna finns licensförmedlingar, vilka har
till uppgift att stödja forskare med patentering och ekonomisk
exploatering av forsknings- och utvecklingsresultat.
Stiftelserna kan också i mycket begränsad omfattning bistå
företag i tidiga utvecklingsskeden med finansiering.
I budgetpropositionen meddelas (s. 33) beträffande
innovationsfrämjande åtgärder att NUTEK och Stiftelsen
Innovationscentrum har för avsikt att avtala om ett närmare
samarbete när det gäller stöd till enskilda innovationer och
andra innovationsfrämjande åtgärder. Enligt vad utskottet har
erfarit kommer det avtal som nu har utarbetats endast att avse
samarbete rörande projektfinansiering.
Beträffande möjligheterna för innovatörer att kunna söka
utländska patent, som berörs i motion 1994/95:N219 (kds), kan
noteras att enligt Pariskonventionen kan svenska uppfinnare, som
ansökt om svenskt patent hos Patent- och registreringsverket
(PRV), därefter inom ett år från ansökningstillfället söka
patent i varje annat konventionsland. Eftersom PRV är en s.k.
PCT-myndighet (Patent Cooperation Treaty) kan PRV som ett
alternativ erbjuda en något utökad granskning, som sedan kan
ligga till grund för patentansökningar i andra länder inom 19
månader, i vissa fall ända upp till 30 månader, från den
ursprungliga ansökningsdagen. Andra liknande möjligheter finns
genom den europeiska patentkonventionen EPC (European Patent
Convention). På detta sätt kan den sökande dels förenkla
hanteringen av sin patentansökan i andra länder, dels skjuta
kostnaderna för utländska patent framför sig. Samtidigt får den
sökande möjlighet att ytterligare överväga vilka länder som är
intressanta i sammanhanget. Den största kostnaden anses uppstå
vid översättningen av patenthandlingarna till främmande språk.
Detta kräver normalt att den sökande anlitar patentombud i de
aktuella länderna.
Utskottet anser att det är angeläget att på olika sätt
stödja uppfinnare och innovatörer. För att få till stånd den
nödvändiga ökningen av arbetstillfällen är det viktigt att
processen att föra idéer vidare till kommersialisering
underlättas. Samtliga här aktuella motioner har det gemensamt
att de har som syfte att främja utvecklingen av uppfinningar och
innovationer.
Som framgått av den lämnade redovisningen finns det en rad
olika organ som har till uppgift att stödja utvecklingen av
uppfinningar och innovationer. Enligt utskottets mening är det
mycket viktigt att dessa organ samverkar på ett ändamålsenligt
sätt.
SUF:s rådgivningsverksamhet fyller enligt utskottets
uppfattning en viktig funktion. Statligt bidrag till denna
verksamhet för nästa budgetår kommer, som redovisats, att kunna
lämnas via anslaget Småföretagsutveckling. Vidare har Stiftelsen
Innovationscentrum möjlighet att lämna bidrag till SUF:s
verksamhet inom ramen för den allmänt innovationsfrämjande
verksamhet som stiftelsen skall bedriva. Enligt vad utskottet
har erfarit har stiftelsen dock ännu inte fattat beslut om
innehållet i denna verksamhet. Detta innebär ett
osäkerhetsmoment för SUF när det gäller planeringen av den
lokala rådgivningsverksamheten. Enligt utskottets mening bör
regeringen beakta detta och följa utvecklingen.
Utskottet anser vidare att SUF:s lokala rådgivare bör ha en
naturlig roll i det nätverk som avses komma att byggas upp med
hjälp av det i budgetpropositionen föreslagna, nya anslaget för
bidrag till tekniköverföring. Denna verksamhet återkommer
utskottet till i det följande.
När det slutligen gäller frågan om det av regeringen aviserade
riskkapitalavdraget också skall omfatta medel som satsas på
uppfinningar och innovationer, utgår utskottet från att, i det
fall förslag om införande av riskkapitalavdrag läggs fram, detta
också skall omfatta avdrag för aktier i bolag som bedriver sådan
verksamhet.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här aktuella
motioner i berörda delar.
Design
För designfrämjande åtgärder anvisas under innevarande
budgetår medel från anslaget Småföretagsutveckling, vilket
disponeras av NUTEK. I regleringsbrevet för innevarande budgetår
har angetts att för insatser för att främja design i små och
medelstora företag, genom främst Stiftelsen Svensk
Industridesign och sådana regionala utvecklingsbolag som
samverkar med stiftelsen, får ett belopp om högst 7 miljoner
kronor anvisas. För budgetåret 1993/94 var motsvarande belopp
högst 10 miljoner kronor.
Form/Design Center i Malmö är Sveriges enda designcenter, sägs
det i motion 1994/95:N209 (s). Verksamheten har finansierats
genom främst kommunala bidrag och utställaravgifter. Danmark,
Finland och Norge har designcentrum som uppbär statliga stöd på
ca 9 miljoner kronor årligen, påpekar motionären. Han anser att
med ett statligt bidrag om 2 miljoner kronor skulle verksamheten
i Sverige bli lika vital som i grannländerna. I motionen
refereras till vad utskottet tidigare anfört om att det är
NUTEK:s uppgift att göra erforderliga avvägningar avseende
medelsfördelning. Form/Design Center bör, enligt motionären,
betraktas som en nationell institution av riksintresse och stöd
till en sådan institution bör kunna inrymmas i det berörda
anslaget.
Riksdagen avslog våren 1994 ett liknande yrkande från samme
motionär. Utskottet anförde (bet. 1993/94:NU15 s. 41), som
redan antytts, att det är NUTEK:s uppgift att inom ramen för
anvisade medel och enligt de allmänna riktlinjer som
statsmakterna ställer upp göra erforderliga avvägningar
beträffande hur de aktuella medlen skall fördelas. I en
motivreservation (s) erinrades om att Socialdemokraterna
förespråkade ett ökat anslag till småföretagsutveckling och att
det inom ramen för detta anslag rymdes den typ av insatser som
förordades i motionen. I en meningsyttring (v) förordades ett
statligt stöd till Form/Design Center på 2 miljoner kronor.
I budgetpropositionen aviseras (s. 33) att regeringen i
fortsättningen direkt i samband med regleringsbrevet kommer att
besluta om bidrag till organisationer som arbetar med att stödja
design. Vidare avser regeringen att i förordningen (1994:1100)
om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag föra in
en möjlighet för ALMI:s utvecklingsbolag att ge bidrag för
designinsatser. Därvid kommer EU:s statsstödsregler att beaktas.
Utskottet delar motionärens syn på att design blir mer och
mer viktigt för företagen. Den ändrade ordning för
medelstilldelning som regeringen avser att införa från nästa
budgetår kan förväntas innebära en effektivisering av
medelsanvändningen. Något behov av uttalande av riksdagen i
frågan kan utskottet inte se. Därmed avstyrks motion
1994/95:N209 (s).
Vissa övriga frågor
Utskottet behandlar i detta avsnitt tre motioner som tar upp
olika utbildnings- och företagsutvecklingsfrågor.
I den första motionen, 1994/95:N280 (s), efterlyses insatser
för att stimulera nyrekrytering av civilingenjörer och
avknoppningar av företag. Det övergripande syftet med de
åtgärder som förordas i motionen är att få till stånd en ökning
av antalet små och medelstora företag i Dalarna. Möjligheter
till stimulans av nyrekrytering av högskole- och civilingenjörer
till små och medelstora företag bör tillskapas inom ramen för
existerande och föreslagna stödformer, anser motionärerna. De
menar vidare att stora företag ofta har möjligheter till
avknoppningar av projekt och produktidéer som ligger utanför den
egna kärnverksamheten och att detta bör uppmuntras.
Beträffande förslaget om stöd till rekrytering av
civilingenjörer kan noteras att det inom ramen för de
arbetsmarknadspolitiska resurserna finns utrymme för denna typ
av stöd. Hur de arbetsmarknadspolitiska medlen fördelas är en
fråga för Arbetsmarknadsverket.
Frågan om hur avknoppningar från större företag kan främjas
studeras av NUTEK. Enligt regleringsbrevet för innevarande
budgetår får anslagsposten Vissa småföretagsinsatser inom ramen
för anslaget Småföretagsutveckling debiteras kostnader för
utrednings- och försöksverksamhet avseende s.k. avknoppningar
från större företag. NUTEK har i en rapport till
Näringsdepartementet redovisat hittillsvarande resultat av detta
arbete. Ett seminarium har anordnats i samarbete mellan
Näringsdepartementet och NUTEK. Arbetet planeras att drivas
vidare.
Utskottet konstaterar att den typ av åtgärder som
efterfrågas i den här aktuella motionen redan existerar. Därmed
avstyrks motionen i berörda delar.
Utbildning i entreprenörskap bör föras in på alla stadier
i utbildningsväsendet, anförs det i motion 1994/95:N299 (c).
Företagsamhet bland ungdomar måste stimuleras på olika sätt och
eget entreprenörskap måste bli ett naturligt alternativ till
anställning, anser motionärerna. Utbildning i entreprenörskap
borde därför ges redan på grund- och gymnasieskolan, men också
på universitets- och högskolenivå. Bland invandrargrupper finns
en stor potential för ny- och småföretagande, anförs det vidare
i motionen. Vid utvecklingen av de föreslagna utbildningarna i
entreprenörskap bör därför hänsyn tas till dessa gruppers
speciella utbildningsbehov och förutsättningar.
Enligt skollagen (1985:1100) finns det inom gymnasieskolans
och den kommunala vuxenutbildningens ram möjlighet att utforma
individuella eller specialutformade program. Denna möjlighet
avser också utbildning i entreprenörskap. När det gäller
utbildning på högskole- och universitetsnivå kan noteras att de
olika universiteten/högskolorna själva bestämmer sitt kursutbud,
med beaktande av de allmänna riktlinjer som statsmakterna
utfärdar. Som exempel på utbildning för entreprenörer vid
universiteten vill utskottet nämna att Lunds universitet avser
att starta en ekonomiutbildning för unga entreprenörer hösten
1995. Utbildningen, som omfattar 60 poäng, avses leda fram till
ett särskilt diplom. Det bör vidare framhållas att utbildning i
företagsekonomi, både inom gymnasieskolan och vid
universitet/högskolor, självfallet är av relevans för
entreprenörer.
Enligt utskottets mening är den typ av utbildningsfrågor
som tas upp i motion 1994/95:N299 (c) viktiga. Utskottet vill
understryka betydelsen av att eleverna, både inom skolväsendet
och vid universiteten/högskolorna, ges goda baskunskaper. Genom
att förstärka och fördjupa dessa kunskaper kan en ökad
förståelse för företagandets villkor uppnås. Utskottet ser
således främst ett behov av fördjupning inom ramen för
befintliga ämnen snarare än ett behov av att, som föreslås i
motionen, införa nya, speciella utbildningsalternativ.
Som redovisats tidigare finns det vidare vissa möjligheter
såväl inom skolväsendet som vid universiteten/högskolorna att
anordna sådan utbildning som efterlyses i motionen.
Med det anförda avstyrker utskottet den nämnda motionen i
berörda delar.
Olika uttalanden av riksdagen om bl.a. behovet av lokala
styrelser i större företag begärs i motion 1994/95:N202 (mp).
Större företag som framställer produkter i mer än en kommun bör
enligt motionärerna ha en lokal styrelse och en separat
bokföring i varje kommun. Den lokala styrelsen och
företagsledningen skall kunna samråda med kommunens ledning och
förvaltningar i olika frågor. Vid nedläggning eller försäljning
av företag skall de anställda och kommunens invånare ges förtur
att fortsätta med verksamheten, anser motionärerna vidare.
Slutligen vill de också att riksdagen skall göra ett uttalande
om att ungdomars kunskaper, skaparförmåga och miljöintresse bör
tas till vara, bl.a. genom lärlingsutbildning och ersättning
till företag som erbjuder ungdomar yrkesutbildning.
Utskottet konstaterar att den typ av reglering av företagens
verksamhet som förordas i den här aktuella motionen skulle kräva
genomgripande förändringar av lagstiftningen, främst avseende
aktiebolagen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1994/95:N202 (mp) i här aktuella delar.
Anslaget Småföretagsutveckling
Från anslaget betalas kostnader dels för de regionala
utvecklingsbolagens verksamhet med information, rådgivning och
finansiering riktad till små och medelstora företag, dels för
vissa centrala insatser, bl.a. inom områdena
internationalisering, design och innovationsfrämjande åtgärder.
Regeringen föreslår för nästa budgetår ett anslag på ca 242
miljoner kronor. Huvuddelen av medlen skall användas för att
finansiera insatser via utvecklingsbolagen. Regeringen avser att
årligen från anslaget föra över resurser direkt till ALMI
Företagspartner AB för att delfinansiera utvecklingsbolagens
drift. NUTEK skall, sägs det i propositionen, bl.a. bedriva och
samordna vissa projekt på småföretagsområdet. Det gäller bl.a.
Sveriges medverkan i EU:s småföretagsprogram och andra frågor
som rör internationalisering samt projekt angående
innovationsfrämjande, teknikspridning, kvinnors företagande m.m.
Inom ramen för den nya strukturen med utvecklingsbolag bör
verksamheten med rådgivning och finansiering bedrivas i ungefär
samma omfattning som för närvarande, anförs det i propositionen.
Det anses dock på sikt finnas möjlighet att ytterligare
effektivisera verksamheten och därmed uppnå vissa besparingar.
Vidare får NUTEK:s samverkan med Stiftelsen Innovationscentrum
förväntas ge utrymme för vissa besparingar under detta anslag,
sägs det.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag.
Kvinnors företagande
Riksdagen beslöt i juni 1994 -- på initiativ av
arbetsmarknadsutskottet och efter förslag av finansutskottet --
om införande av särskilda företagarlån till kvinnor (bet.
1993/94:FiU20). Kammarkollegiet förde hösten 1994 över ett
belopp på 50 miljoner kronor till Industri- och
nyföretagarfonden från ett särskilt anslag som kollegiet
disponerar för ändamålet.
Lån beviljas normalt med högst 100 000 kr eller, om det finns
särskilda skäl, med högst 150 000 kr, vilket får utgöra högst
50 % av kapitalbehovet. Rörelsen skall vara helägd av en eller
flera kvinnor och kan drivas som aktiebolag, handelsbolag,
enskild firma eller kooperativ.
Ett av målen inom näringspolitiken är att få fler kvinnor att
bli företagare, anförs det i budgetpropositionen. Flertalet
enskilda beslut om företagarlån till kvinnor fattas av ALMI:s
regionala utvecklingsbolag. Under perioden juli--december 1994
har ca 450 lån beviljats till ett sammanlagt belopp på ca 40
miljoner kronor. Ca 600 nya permanenta arbetstillfällen beräknas
ha tillkommit, sägs det i propositionen.
Enligt regeringen finns det en betydande efterfrågan på de
aktuella lånen. De anslagna medlen (50 miljoner kronor för
budgetåret 1994/95) uppges vara förbrukade under första
kvartalet år 1995. Industri- och nyföretagarfonden räknar med
att det erfordras ytterligare sammanlagt 200 miljoner kronor för
en oförändrad verksamhetsnivå t.o.m. budgetåret 1995/96.
Genom en fortsatt verksamhet kan staten på ett effektivt sätt
stödja företagande bland kvinnor, anser regeringen och föreslår
ett anslag på 200 miljoner kronor för nästa budgetår. Samtliga
beslut bör fattas av ALMI:s regionala bolag och de nya medlen
bör tillföras moderbolaget. Det är samtidigt enligt regeringen
önskvärt att även Industri- och nyföretagarfondens eventuellt
kvarvarande likvida medel samt utestående lånefordringar kan
föras över till ALMI senast den 1 juli 1995. Styrelsen för
fonden har under hand förklarat sig villig att medverka i denna
förändring och har även enligt uppgift börjat förskottera medel
för verksamheten så att den kan fortgå under våren 1995.
Fem motioner innehåller yrkanden om kvinnors företagande. I
motion 1994/95:N288 (m) förordas ett oförändrat anslag för nästa
budgetår, dvs. 50 miljoner kronor. De särskilda insatserna med
kvinnors företagslån får anses vara en tillfällig åtgärd i
rådande ekonomiska läge, anser motionärerna. De menar att
inriktningen nu bör vara en normaliserad situation, där den
ordinarie marknaden för riskkapital, lån och krediter svarar för
företagens kapitalförsörjning.
Centerpartiet anför i motion 1994/95:N300 att den föreslagna
utökningen av anslaget för kvinnors företagande är riktig.
Utöver detta anser motionärerna att följande åtgärder bör
vidtas: (1) översyn av försäkringsfrågorna för egenföretagare,
t.ex. föräldraförsäkringen, (2) utbyggnad av den kvinnliga
rådgivningsverksamheten så att den finns tillgänglig i alla
kommuner och (3) förstärkning av rådgivningsinsatserna för
kvinnor hos länsstyrelserna, de regionala utvecklingsbolagen och
länsarbetsnämnderna. Dessa åtgärder borde i första hand
finansieras inom befintliga anslag. Om så erfordras bör medel
från försäljning av aktier i riskkapitalbolagen Atle och Bure
kunna användas, anser motionärerna.
Också i motion 1994/95:A807 (c) anförs att den föreslagna
ökningen av anslaget är positiv. Motionärerna förutsätter att
regeringen noga följer utvecklingen och vid behov anslår
ytterligare medel.
I motion 1994/95:N274 (fp) föreslås en ökning av anslaget med
50 miljoner kronor till totalt 250 miljoner kronor. Kvinnors
företagande har under många år varit en underskattad och
förbisedd del av svenskt näringsliv, anför motionärerna. Enligt
deras uppfattning är det av yttersta vikt att underlätta för
kvinnor att starta företag.
Kvinnors företagande finns oftast inom tjänstesektorn där
realsäkerheter saknas, konstateras det i motion 1994/95:A820
(kds). Tillgängliga finansieringsformer tar inte i tillräcklig
utsträckning hänsyn till kvinnors nyföretagande, hävdar
motionärerna. De menar att statens stöd till start av småföretag
måste utvecklas.
Utskottet anser att en viktig åtgärd inom näringspolitiken
är att särskilt stödja kvinnors företagande. Det finns en stor
utvecklingspotential bland kvinnliga företagare. Som tidigare
redovisats råder det stor efterfrågan på de särskilda
företagarlånen till kvinnor. Regeringens förslag att öka det
aktuella anslaget finner utskottet vara motiverat. Att
ytterligare höja anslaget, som föreslås i motionerna
1994/95:N274 (fp) och 1994/95:A807 (c), kan utskottet emellertid
inte förorda.
Inte heller anser utskottet att det erfordras något uttalande
av riksdagen om åtgärder av den typ som föreslås i motion
1994/95:N300 (c). Yrkandet i motion 1994/95:A820 (kds) om att
statens stöd till nyföretagande bör utvecklas så att hänsyn tas
till behovet av stöd till kvinnors företagande anser utskottet
vara tillgodosett.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
propositionen i berörd del och avstyrker de aktuella motionerna
i motsvarande delar.
Tekniköverföring
Regeringen föreslår i budgetpropositionen ett nytt, engångsvis
anslag på 100 miljoner kronor för uppbyggnad av ett nätverk för
tekniköverföring till små och medelstora företag.
En förutsättning för att kompetensen i små och medelstora
företag skall kunna höjas är att företagens egen förmåga till
förnyelse stärks, sägs det i propositionen. I detta sammanhang
spelar ökad rekrytering av långtidsutbildade stor roll. Små och
medelstora företag behöver emellertid också, liksom stora
företag, använda sig av utomstående specialister för att lösa
tekniska eller andra problem som är förknippade med en
förändring av produkter, marknader eller organisation. De små
och medelstora företagen saknar i viss omfattning möjligheter
att identifiera problem och än mer att se vilken potential som
kan ligga i att använda ny teknik, heter det vidare.
Den berörda kompetensen finns i Sverige inom bl.a.
konsultföretag, industriforskningsinstitut, teknikcentrum,
högskolor och universitet samt hos myndigheter såsom NUTEK och
PRV, konstateras det i propositionen. Det saknas dock ett
effektivt organ för att länka samman dessa organ med små och
medelstora företag. Kraven på en förmedlingsfunktion är förutom
den geografiska närheten att den har hög trovärdighet hos
företagen både för sina allmänna insikter om småföretagande och
för sina kunskaper om teknik, arbetsorganisation och ledning.
Enligt regeringen bör staten skapa goda betingelser för
kunskapsbildningen i små och medelstora företag. Under en
treårsperiod föreslås staten bygga upp ett nätverk för
tekniköverföring bestående av specialister och förmedlare för
att stärka kunskapsförsörjningen till små och medelstora
företag. Systemet syftar till att etablera samverkan mellan ett
stort antal aktörer, t.ex. de regionala ALMI-bolagen, regionala
högskolor och teknikcentrum samt det nuvarande utbudet av
specialistkompetens vid myndigheter (bl.a. NUTEK och PRV),
universitet, högskolor och industriforskningsinstitut. NUTEK
skall i samverkan med ALMI ha huvudansvaret för att bygga upp
det föreslagna nätverket.
Synpunkter på det föreslagna anslaget framförs i tre motioner.
I ytterligare sex motioner tas upp olika frågor som rör
inriktningen på de aktuella åtgärderna.
Regeringens förslag till anslag avvisas helt i motionerna
1994/95:N288 (m) och 1994/95:N274 (fp). I båda motionerna
hänvisas till de nyligen inrättade teknikbrostiftelserna. Dessa
innebär, enligt motionärerna, en kraftfull satsning på ett
näraliggande område. Erfarenheterna av denna satsning borde
avvaktas innan eventuella ytterligare insatser görs.
I motion 1994/95:N202 (mp) anförs att medel från det aktuella
anslaget lämpar sig för uppbyggnad av de i samma motion
föreslagna lokala närfonderna. Förslaget om närfonder har
utskottet behandlat i ett tidigare avsnitt.
Resurser bör ställas till förfogande för bildande av centrum
för tekniköverföring till små och medelstora företag, anförs det
i motion 1994/95:N280 (s). Motionärerna hänvisar till ett
förslag från Företagarnas Riksorganisation och ett antal små och
medelstora högskolor om inrättande av s.k. TIPPS-centrum i
Luleå, Halmstad och Borlänge (TIPPS står för Technology Input in
Products, Processes and Systems).
I motion 1994/95:A441 (s), med rubrik Stockholmsregionen,
begärs en utredning av möjligheten att som stöd för små och
medelstora företag i Stockholm inrätta projektet
"teknikimportchef att hyra". Vidare föreslås att regeringen
skall lägga fram en strukturplan för näringslivet i
Stockholmsregionen.
Riksdagen bör göra ett uttalande om att det skall inrättas ett
mellanhandsorgan för information till de små företagen om
tänkbara källor för kunskap och teknik, anförs det i motion
1994/95:N229 (m, c, fp, kds). NUTEK har sådana uppgifter att det
skulle kunna bli det centrala organet i ett nätverk av
förmedlingscentrum, anser motionärerna. Andra offentliga organ
som borde ingå som förmedlingscentrum är de sju
teknikbrostiftelserna.
I tre motioner, 1994/95:N241 (s), 1994/95:N283 (s) och
1994/95:N203 (c), begärs uttalanden av riksdagen rörande
inrättande av regionala utvecklingscentrum. Hänvisning görs i de
tre motionerna till ett företag i Olofström i Blekinge län,
Industriellt Utvecklingscentrum (IUC), som ses som en förebild
för de föreslagna centrumen. Dessa centrum är avsedda att
fungera som kontaktnät mellan företag och olika samhällsorgan
och därigenom bidra till att teknik- och kompetensnivån i
småföretagen höjs.
Teknikbrostiftelserna, som det hänvisas till i några av
motionerna, tillkom -- som tidigare redovisats i avsnittet om
stöd till uppfinnare och innovatörer -- genom ett riksdagsbeslut
våren 1993 (prop. 1992/93:170, bet. NU30). I en reservation (s),
med instämmande i en meningsyttring (v), avvisades förslaget.
Sju teknikbrostiftelser har inrättats -- i Stockholm, Göteborg,
Uppsala, Lund, Linköping, Umeå och Luleå. Stiftelserna skall
stödja utvecklingen av dubbelriktad kontaktverksamhet mellan
universitet/högskolor och näringslivet som leder till ökad
exploatering av forskningsresultat. Stiftelserna har tillförts
ett kapital på sammanlagt 1 miljard kronor, varav ca 0,3
miljarder kronor utgörs av aktier i Atle AB och Investment AB
Bure. Avkastningen av dessa medel kan användas för att
finansiera stiftelsernas verksamhet.
Den typ av verksamhet som förordas i flera av de här aktuella
motionerna och som har till syfte att främja bl.a. samverkan
mellan näringslivet och högskolor/universitet är exempel på
verksamhet som, enligt Näringsdepartementets bedömning, det
föreslagna nätverket är avsett att bedriva.
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i
propositionen, att det är mycket angeläget att det skapas system
som kan underlätta för småföretagen att få del av kunskap och
teknikutveckling. Småföretagen har många gånger svårt -- både av
kulturella och av geografiska skäl -- att hitta fram till den
kunskap som finns hos olika organ. Småföretagen kan av naturliga
skäl inte själva bygga upp all erforderlig specialistkompetens.
Därför är det ytterst angeläget att det skapas kanaler, så att
småföretagen kan få tillgång till denna kompetens på annat sätt.
Teknikbrostiftelserna kan, enligt utskottets bedömning, ha en
roll att spela i anslutning till det föreslagna nätverket. De
kan dock inte ersätta detta, utan får snarare ses som kanaler
som nätverket kan utnyttja för att få tillgång till högskole-
och universitetsmiljön.
Många av de synpunkter och önskemål som förs fram i flera av
de här aktuella motionerna blir tillgodosedda genom det
föreslagna nätverket. Gemensamt för dessa motioner är att de
förordar olika insatser för att främja samverkan mellan
näringslivet och olika organ för att därigenom höja
kompetensnivån i småföretagen. Detta är just det syfte som det
föreslagna nätverket har.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i berörd
del och avstyrker samtliga här aktuella motioner i motsvarande
delar.
Stöd till kooperativ utveckling
Utskottet behandlar i detta avsnitt ett förslag till anslag
under Civildepartementets huvudtitel (bil. 14 s. 61) om stöd
till kooperativ utveckling. Föreskrifter om detta stöd finns i
förordningen (1993:569) om statsbidrag till kooperativ
utveckling. Statsbidrag kan ges för dels kostnadsfri information
och rådgivning till allmänheten om kooperativt företagande, dels
kooperativa projekt. Kooperativa rådet (I 1983:G) är regeringens
organ för kontakt och dialog med kooperationen. Regeringen
aviserar i propositionen sin avsikt att väsentligt öka uppdraget
för detta råd, bl.a. i fråga om initiativrätt.
Merparten av stödet går till de 20 lokala kooperativa
utvecklingscentrum (LKU) som finns geografiskt spridda i landet.
LKU tillhandahåller information om de kooperativa
företagsformerna samt ger stöd och råd till dem som vill starta
kooperativa småföretag. Som villkor för statligt bidrag gäller
att verksamheten vid ett LKU skall finansieras på annat sätt med
minst lika mycket. Detta sker genom medlemsavgifter och
konsultuppdrag. De etablerade företagen inom konsument- och
producentkooperationen deltar ofta aktivt i verksamheten på
lokal nivå. Uppdragsdelen har med åren växt i betydelse. En
utvärdering av Riksrevisionsverket (RRV) år 1993 och uppgifter
från Kooperativa rådet visar på att ett livaktigt och väl
fungerande LKU är en förutsättning för kooperativ
småföretagsutveckling, sägs det i propositionen.
Regeringen gör bedömningen att de riktlinjer som tidigare
lagts fast för stödet till kooperativ utveckling bör gälla även
för budgetåret 1995/96. Vidare bör metoder för att bättre kunna
bedöma effekterna av stödet kvalitativt prövas på försök, och
olika samarbetsprojekt mellan företagsrådgivare av olika slag
bör uppmuntras. För nästa budgetår föreslås ett anslag på ca 9,8
miljoner kronor, varav 6,5 miljoner kronor beräknats för
perioden juli 1995--juni 1996.
Riksdagen beslöt våren 1994 (bet. 1993/94:NU15) dels om en
ökning av anslaget för stöd till kooperativ utveckling med 2
miljoner kronor till 6,5 miljoner kronor för innevarande
budgetår, dels om ett uttalande om likabehandling av kooperativa
företag jämfört med andra företagsformer. Utskottet anförde
(s. 51) att det är helt oacceptabelt om statsmakterna genom
utformning av regelsystem som missgynnar den kooperativa
företagsformen åstadkommer en styrning bort från denna
företagsform. I två reservationer (m, fp, c, kds) anfördes dels
att anslaget inte borde höjas, dels att det inte behövdes något
särskilt riksdagsuttalande om likabehandling av kooperativa
företag.
Regeringen beslöt i december 1994 att bemyndiga civilminister
Marita Ulvskog att tillkalla en särskild utredare med uppdrag
att utreda de kooperativa företagens villkor i förhållande till
andra företagsformer. Utredaren, Anita Harriman (C 1995:01),
skall enligt direktiven (dir. 1994:149) utreda om de kooperativa
företagsformerna är missgynnade i jämförelse med andra
företagsformer. Om utredaren finner att det är så skall hon
föreslå de förändringar i lagar och andra författningar som
behövs för att uppnå likvärdighet mellan de olika
företagsformerna. Dessutom skall utredaren, om det behövs,
lämna förslag om andra åtgärder för att öka kunskapen om de
kooperativa företagsformerna, t.ex. i den ekonomiska
undervisningen på gymnasie- och högskolenivå.
I propositionen hänvisas, som nämnts, till RRV:s utvärdering
av stödet till LKU, som gjordes våren 1993. Av rapporten (F
1993:23) framgår att bidraget har varit mycket
kostnadseffektivt. Under år 1992 bildades omkring 300 nya
kooperativa företag med totalt minst 1 300 arbetstillfällen.
Många av dessa skulle enligt RRV:s bedömning inte ha kommit till
stånd utan LKU:s rådgivningsverksamhet. RRV ansåg dock att
samarbetet mellan LKU och andra organ som arbetar med
småföretagsrådgivning, t.ex. regionala utvecklingsfonder (nu
utvecklingsbolag) och nyföretagarcentrum, borde förbättras.
Utöver stödet till kooperativ utveckling har vissa medel för
särskilda kooperativa projekt inom det regionalpolitiska
stödområdet under ett par år ställts till förfogande via
Arbetsmarknadsdepartementets anslag Särskilda regionalpolitiska
infrastrukturåtgärder. I propositionen påpekas att en
utvärdering av de projekt som hittills slutförts med hjälp av
dessa medel pågår hos Statskontoret men att preliminära
uppgifter tyder på att åtskilliga nya småföretag och nya
arbetstillfällen har tillkommit som en följd av stödet.
Ett av de projekt som slutförts har haft till syfte att
undersöka möjligheterna att med informationsteknik som bas
utveckla nya kooperativa småföretag i glesbygd. Projektet har
varit mycket framgångsrikt och väckt intresse för andra liknande
projekt, sägs det i propositionen. Regeringen avser därför att
stödja ett större projekt där databaserad informationsteknik
skall användas som verktyg för ett nätverk av små kooperativa
företag. Intresse finns för samprojekt med såväl nordiska som
andra europeiska länder. Delfinansiering torde vara möjlig via
EU:s fonder, framhålls det.
De positiva effekterna av kooperativt småföretagande är mycket
tillfredsställande, heter det vidare i propositionen. Dessa
positiva effekter har också märkts i den regionala utvecklingen,
där t.ex. byar kunnat överleva tack vare nya arbetstillfällen
som tillkommit hos kooperativa företag.
Olika frågor om kooperativa företag tas upp i sammanlagt tolv
motioner. De gäller i huvudsak följande tre områden:
likabehandling av kooperativa företag, uttalande om att
statsmakterna allmänt bör främja framväxten av kooperativa
företag, särskilt bland kvinnor, samt frågan om anslagets
storlek.
Riksdagens enhälliga uttalande från april 1994 om
likabehandling av kooperativa företag bör följas upp genom att
riksdagen slår fast att rätten till nyföretagarlån skall ges de
kooperativa företagen på samma villkor som aktiebolagen, anförs
det i motion 1994/95:N225 (s).
Åtgärder bör vidtas för att underlätta etablering av nya
kooperativa enheter inom området social kooperation, dvs. arbete
i gränslandet mellan rehabilitering och sysselsättning för svaga
grupper, föreslås det i motion 1994/95:N252 (s). En samlad bild
av den sociala kooperationen bör inhämtas för en diskussion i
syfte att uppnå likartade förutsättningar vid nyetablering av
kooperativa företag inom det aktuella området jämfört med dem
som gäller för andra alternativ för arbetshandikappade.
Rådgivningsverksamheten via kooperativa utvecklingscentrum har
visat sig effektiv i förhållande till ett blygsamt statligt
stöd, sägs det i motion 1994/95:N265 (s). Detta stöd har dock
inte utvecklats i takt med behovet. Den kooperativa formen
förekommer inte på lika villkor hos andra organ som sysslar med
rådgivning, hävdar motionärerna. De hänvisar till att personer
som startar företag i form av ekonomisk förening inte har
tillgång till nyföretagarlån, och att arbetsförmedlingar har
avslagit ansökningar om starta-eget-bidrag när de sökande avsett
att starta ett kooperativt företag.
Riksdagen bör göra ett uttalande om vissa riktlinjer för
riskkapitalförsörjning i syfte att främja kooperativ utveckling
och kvinnors företagande, anförs det i motion 1994/95:N266 (s).
Bland annat bör det i budgetpropositionen aviserade förslaget om
riskkapitalavdrag även avse investeringar i kooperativa företag
-- såväl förlags- som medlemsinsatser. Vidare bör det inrättas
ett särskilt dotterbolag för riskkapitalförsörjning till
nykooperativa företag med medel från den i propositionen
föreslagna försäljningen av statens aktier i riskkapitalbolagen
Atle och Bure, anser motionärerna.
I motion 1994/95:N293 (s, c, fp, v, mp) begärs att regeringen
skall anmodas att lägga fram tilläggsdirektiv till utredningen
om de kooperativa företagsformerna med innebörd att konkreta
förslag för att undanröja i motionen angivna diskrimineringar av
de kooperativa företagen skall utarbetas. Det gäller sådant som
regler för nyföretagarlån, offentlig upphandling och
bankgarantin, utformningen av konkurrenslagen (1993:20) samt
skattefrågor. Riksdagen bör vidare, enligt motionärerna, anmoda
regeringen att den -- för undvikande av fortsatta ej avsedda
diskrimineringar -- skall bereda ärenden avseende kooperativa
frågor i samråd med kooperativt kompetenta handläggare samt
genom Kooperativa rådet.
Riksdagen bör besluta om en minskning av det aktuella anslaget
med 3 miljoner kronor, föreslås det i motion 1994/95:Kr420 (m).
För att åstadkomma stabilitet i de offentliga finanserna och
uppnå målet om en balanserad budget till år 1998 måste alla
verksamheter bidra, anser motionärerna.
Regeringen bör anmodas att lägga fram förslag som möjliggör
för ekonomiska föreningar att kunna beviljas nyföretagarlån,
anförs det i motion 1994/95:N260 (fp). Den nuvarande regeln att
nyföretagarlån hos Industri- och nyföretagarfonden endast kan
beviljas aktiebolag strider, enligt motionären, sannolikt mot
EU:s regler om konkurrensneutralitet.
En fördubbling av anslaget föreslås i motion 1994/95:N251
(mp). Med hänvisning till verksamhetens lokala karaktär föreslår
motionärerna att detta skall åstadkommas genom att medel förs
över från anslag för regional utveckling. Med hänvisning till
den tidigare nämnda utvärderingen av RRV föreslår motionärerna
att riksdagen skall göra ett uttalande om kostnadseffektiviteten
hos LKU. Vidare borde riksdagen göra ett uttalande om att
basverksamheten hos LKU skall garanteras för mer än ett år i
taget.
I motion 1994/95:N224 (mp) begärs ett uttalande om att ett
riktat stöd bör utgå till kvinnors kooperativa företagande. För
att möjliggöra detta bör, enligt motionärerna, 1 miljon kronor
av det stöd som lämnas till nyföretagande reserveras för
särskilt stöd till kvinnors kooperativa företagande.
I motion 1994/95:N240 (mp), slutligen, begärs i tre yrkanden
åtgärder inom olika områden i syfte att främja framväxten av
kooperativa företag. Det första gäller ett uttalande av
riksdagen om de särdrag som karakteriserar det kooperativa
entreprenörskapet. Om ett nystartat kooperativ består av
arbetslösa och icke arbetslösa personer missgynnas den senare
gruppen genom att dessa personer inte har rätt till
starta-eget-bidrag. Detta borde, enligt det andra yrkandet,
ändras genom att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
även icke arbetslösa personer skall ges rätt till ett särskilt
stöd. Vidare begärs att regeringen skall anmodas att lägga fram
förslag om en särskilt anpassad stödform i syfte att stimulera
till nystart av kooperativa företag.
Som konstateras i flera av de här aktuella motionerna är
nyföretagarlån som beviljas av Industri- och nyföretagarfonden
förbehållna aktiebolag. Nyföretagarlån som beslutas av ALMI:s
regionala utvecklingsbolag kan dock beviljas alla typer av
företag. Enligt regeringens förslag skall ansvaret för
nyföretagarlånen föras över från Industri- och nyföretagarfonden
till ALMI Företagspartner AB. Utskottet har behandlat detta
förslag i ett tidigare avsnitt. Därvid förutsatte utskottet att
nyföretagarlånen hos ALMI:s regionala utvecklingsbolag skall
vara tillgängliga för alla typer av företag, dvs. också för
kooperativa företag. Detta bör, som nämnts, beaktas när
regeringen utfärdar förordningar och andra bestämmelser. När det
gäller de särskilda företagarlånen till kvinnor och
starta-eget-bidragen finns inga regelmässiga hinder för att de
skall kunna beviljas kooperativa företag.
Utskottet vill beträffande frågan om likabehandling av
kooperativa företag hänvisa till den nyligen tillsatta
utredningen om de kooperativa företagsformerna. Utredaren har i
uppgift att dels göra en kartläggning av i vilken utsträckning
diskriminerande regler förekommer, dels föreslå erforderliga
förändringar i olika regelsystem för att undanröja sådana
eventuella diskrimineringar.
Utskottet ser ingen anledning att föregripa utredningens
arbete -- de berörda motionerna avstyrks således i aktuella
delar.
När det därefter gäller frågan om anslag ansluter sig
utskottet till regeringens förslag. Härvid kan noteras att
anslaget på utskottets initiativ våren 1994 höjdes med 2
miljoner kronor på 12-månadersbasis. Motionerna 1994/95:Kr420
(m) och 1994/95:N251 (mp), i vilka minskning resp. ökning av
anslaget föreslås, avstyrks i denna del av utskottet.
Teknologisk infrastruktur
Standardisering
Statligt bidrag utgår till standardiseringsverksamhet med SIS
-- Standardiseringen i Sverige som centralorgan. Tillsammans med
auktoriserade standardiseringsorgan för olika verksamhetsområden
verkar SIS för svensk standardisering nationellt, europeiskt och
globalt. De övergripande målen för bidraget är att
standardiseringsverksamheten skall bidra till att öppna
marknader, höja produktiviteten och konkurrenskraften hos
svenskt näringsliv samt bidra till att statens specifika ansvar
när det gäller medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö och
egendom tillgodoses.
Statskontoret har på regeringens uppdrag i rapporten
Standardiseringen och staten -- konsekvenser av
standardiseringens nya organisation (1994:13) redovisat en
analys mot bakgrund av statens behov av standardiseringen och
finansiering av verksamheten. En ny finansieringsmodell föreslås
med följande förändringar: (1) Ansvaret för att finansiera och
delta i standardiseringsarbete inom områden som rör skydd för
liv, hälsa, miljö och egendom bör läggas på de myndigheter som
företräder statens intressen. (2) Alla deltagare i
standardiseringsarbetet bör bidra till att täcka
standardiseringens administrationskostnader. (3) Bidragen till
arbetsmiljörelaterade resp. konsumentrelaterade
standardiseringsprojekt hos SIS bör avvecklas. (4) Det s.k.
allmänna bidraget till industrirelaterade industriprojekt bör
finnas kvar. (5) Ett permanent samarbetsorgan för
standardiseringspolitiska frågor bör inrättas inom
regeringskansliet.
Regeringen föreslår ett anslag på ca 54 miljoner kronor för
nästa budgetår. Därvid har ett effektivitetskrav på 5 %
tillämpats. Av anslaget avses 70 % användas för bidrag till
standardiseringsprojekt i proportion till näringslivets bidrag,
medan 30 % skall disponeras för s.k. mandaterade
standardiseringsprojekt, dvs. projekt som Sverige genom
EES-avtalet och senare EU-medlemskapet har åtagit sig att arbeta
med. Regeringen planerar att under budgetåret låta utvärdera
ändamålsenligheten med den nya finansieringsmodellen.
Regeringen bör omgående ta initiativ till ett nationellt
kvalitetsprojekt för att höja näringslivets konkurrenskraft,
anförs det i motion 1994/95:N211 (c). Projektet borde ledas av
en styrgrupp bestående av företrädare för staten,
branschorganisationer och målgruppen små och medelstora företag.
Vidare bör förutsättningarna för inrättandet av en professur med
inriktning på kvalitetssystem i små och medelstora företag
undersökas, anser motionärerna. De erinrar om att det inom EU
och i EES-avtalet ställs krav på en harmonisering av regler och
standarder samt olika typer av formella tester, provningar och
typgodkännanden för produkter avsedda för EU:s inre marknad. De
företag som har anpassat sig till kvalitetssystemet ISO 9000 har
en allt större konkurrensfördel, framhåller motionärerna.
Utskottet behandlar först frågan om ett nationellt
kvalitetsprojekt och därefter anslagsfrågan.
Riksdagen avslog såväl våren 1993 som våren 1994 yrkanden om
ett nationellt kvalitetsprojekt identiska med det här aktuella.
Utskottet anförde vid det senaste tillfället (bet. 1993/94:NU15
s. 57) att det är viktigt att de svenska företagen inser
betydelsen av kvalitetsutveckling för att upprätthålla och
förbättra konkurrenskraften. Med hänvisning till det arbete som
bedrivs via SIS och Institutet för kvalitetsutveckling ansåg
utskottet att det inte fanns något behov av ett särskilt
uttalande av riksdagen.
Kvalitetssystemet ISO 9000 har tagits fram inom ramen för ISO
(International Standardization Organization). ISO 9000 är en
serie standarder som ger en modell för företags
verksamhetsstyrning med hjälp av kvalitetssystem. I korthet är
det en samling kriterier som en kund kan åberopa vid sitt val av
leverantör eller som denne kan utnyttja för att inför kunden och
andra samarbetspartner demonstrera sin leveransförmåga. Svenska
intressenter deltar aktivt i utvecklingen av ISO 9000 genom den
allmänna standardiseringsgruppen (SIS-STG) vid SIS.
Industriforskningsinstitutet Institutet för
kvalitetsutveckling (SIQ) har till syfte att stimulera och
aktivt bidra till en positiv kvalitetsutveckling i alla delar av
det svenska samhället. Institutet bedriver verksamhet inom
områdena information, utbildning samt forskning och utveckling.
Ett nationellt svenskt kvalitetspris har instiftats av
institutet.
NUTEK har regeringens uppdrag att tillsammans med SIQ
genomföra och finansiera forsknings- och utvecklingsverksamhet
inom kvalitetsområdet. Ett tvåårigt program omfattande 4
miljoner kronor pågår under tiden den 1 juli 1994 till den 1
juli 1996. Programmet har en främjandedel, med syfte att sprida
kunskap om kvalitetsfrågor, och en forskningsdel, som innefattar
medel till förstudier för doktorander och forskarstuderande vid
de högskolor som har professurer inom kvalitetsområdet. NUTEK
genomför vidare ett program omfattande 5 miljoner kronor för
tekniköverföring till småföretag via industriforskningsinstitut.
Kvalitetsutveckling är därvid nämnt som ett möjligt område. Även
andra industriforskningsinstitut -- bl.a. Grafiska institutet,
Trätek och Institutet för Verkstadsteknisk Forskning -- arbetar
med kvalitetsutveckling hos små och medelstora företag.
Utskottet står fast vid de ståndpunkter som intogs våren
1993 och våren 1994, då liknande motioner som den här aktuella
behandlades. Kvalitetsutveckling är en viktig faktor för
företagens möjligheter att upprätthålla och förbättra
konkurrenskraften. Motion 1994/95:N211 (c) avstyrks med det
sagda.
Utskottet övergår så till frågan om anvisande av medel till
SIS -- Standardiseringen i Sverige. Regeringens förslag till
anslag tillstyrks av utskottet.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll -- SWEDAC
SWEDAC är central förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll
och mätteknik och är vidare samordnande myndighet för
marknadskontroll av produktsäkerhet. Myndigheten har även vissa
uppgifter beträffande handeln med ädelmetallarbeten och den
legala metrologin. Genom regeringsbeslut i februari 1995
ändrades namnet från Styrelsen för teknisk ackreditering till
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll.
SWEDAC har varit föremål för en fördjupad anslagsprövning. Mot
bakgrund härav föreslår regeringen att de övergripande målen för
verksamheten för budgetåren 1995/96--1998 skall vara följande:
att nationellt verka för genomförande av kontrollordningar i
öppna system, som ger tillfredsställande säkerhet och som står i
överensstämmelse med principerna inom EU och även i övrigt
godtas internationellt,
att internationellt verka för produktregler och kontrollsystem
som underlättar den fria varurörligheten och tillkomsten av
multilaterala och andra avtal om ömsesidigt godtagande av
resultat av teknisk kontroll,
att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska
verksamheten i landet,
att, med utgångspunkt i internationella åtaganden och
konsumenternas och näringslivets intresse av korrekta mätningar
och mängduppgifter, såväl nationellt som internationellt verka
för en behovsanpassad regelgivning och en effektiv tillsyn inom
verksamhetsområdena legal mätteknik och ädelmetallvaror,
att med utgångspunkt i internationella åtaganden och konsumen-
ternas och näringslivets intresse av att de produkter som finns
på marknaden är säkra, verka för att övervakningen och
kontrollen av dessa produkter sker heltäckande, effektivt och
efter enhetliga och internationellt accepterade principer.
Regeringen begär riksdagens godkännande av dessa mål. Vidare
föreslås ett anslag på 20,8 miljoner kronor för SWEDAC:s
myndighetsverksamhet för nästa budgetår. Vid anslagsberäkningen
har ett generellt effektivitetskrav på 5 % tillämpats. Vidare
har 1 miljon kronor beräknats för att täcka kostnader med
anledning av EU-medlemskapet. Planeringsramen för perioden
1995/96--1998 har beräknats till ca 48 miljoner kronor.
SWEDAC:s uppdragsverksamhet omfattar ackreditering av
laboratorier för kalibrering och provning, av certifieringsorgan
för produkter, kvalitetssystem och personal och av kontrollorgan
i tredjepartsställning. Därutöver skall SWEDAC bedöma presumtiva
anmälda organs kompetens samt utöva tillsyn.
Mot bakgrund av den genomförda fördjupade prövningen föreslår
regeringen att övergripande mål för uppdragsverksamheten skall
vara att med bibehållande av höga kvalitetskrav utveckla
ackrediteringsverksamheten och verksamheten med anmälda organ
samt ge en snabb och kostnadseffektiv service till
uppdragsgivarna. Regeringen begär riksdagens godkännande av
detta mål. För uppdragsverksamheten föreslås ett formellt anslag
på 1 000 kr.
SWEDAC ansvarar för överföring av bidrag till
riksmätplatserna. Dessa är Flygtekniska Försöksanstalten, FFV
Aerotech AB, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB,
Statens Strålskyddsinstitut och Telia Research AB.
Regeringen föreslår att det övergripande målet för SWEDAC:s
mättekniska verksamhet för den kommande planeringsperioden skall
vara att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska
verksamheten i landet. Riksdagens godkännande av detta mål
begärs. För nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag på
10,8 miljoner kronor, varvid ett produktivitets- och
effektivitetskrav om ca 4 % tillämpats.
Med anledning av att SWEDAC varit föremål för en fördjupad
prövning och som ett led i utskottets uppföljnings- och
utvärderingsarbete har företrädare för myndigheten inför
utskottet lämnat kompletterande upplysningar om verksamheten.
Utskottet tillstyrker att de övergripande målen för de
aktuella verksamheterna skall vara i enlighet med vad regeringen
har föreslagit. Vidare tillstyrks de tre förslagen till anslag.
Provnings- och mätteknisk forskning och utveckling, m.m.
Rubricerat anslag disponeras för bidrag till teknisk forskning
och utveckling av mät- och provningsteknik, normaliehållning
samt därtill anknuten standardisering och rådgivning.
Uppgifterna fullgörs av det statligt helägda bolaget Sveriges
Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP).
Följande övergripande mål gäller för verksamheten: SP skall
genom effektiv projekthantering och internationellt samarbete
utveckla tvärtekniska projekt över branschgränser,
forskningsdiscipliner och teknikområden. SP skall vidare
aktivt medverka till att resultat från forskning och utveckling
(FoU) överförs i industriella tillämpningar, med särskild
inriktning på små och medelstora företag, samt stärka mät- och
provningsteknikens betydelse för FoU-processen genom samverkan
med NUTEK, andra forskningsråd och sektorsorgan samt industri
och högskola.
Regeringen föreslår ett anslag på 72,9 miljoner kronor för
nästa budgetår, varvid ett produktivitets- och effektivitetskrav
om 3 % tillämpats. Utskottet tillstyrker förslaget.
Elsäkerhetsverket
Elsäkerhetsverket, som inrättades den 1 januari 1993, är
förvaltningsmyndighet för tekniska säkerhetsfrågor på elområdet.
Det övergripande målet för elsäkerhetsarbetet är att förebygga
skador på person och egendom orsakade av elektricitet.
Elsäkerhetsverket har genomgått en fördjupad anslagsprövning.
För planeringsperioden 1995/96--1998 föreslår regeringen att de
övergripande mål som gäller för elsäkerhetsarbetet för
budgetåret 1994/95 skall ligga fast. Målet för verksamheten med
elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) bör enligt regeringen vara
att medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk
kompatibilitet som medger att olika elektriska utrustningar,
apparater och system kan fungera på avsett sätt utan risk för
liv, personlig säkerhet och hälsa, radiokommunikation eller
näringsverksamhet. Regeringen begär riksdagens godkännande av
den angivna målsättningen.
Fr.o.m. budgetåret 1993/94 infördes en avgiftsfinansiering av
verksamheten i form av en elabonnentavgift. Elsäkerhetsverket
omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Regeringen föreslår ett anslag på 61,4 miljoner
kronor för nästa budgetår. Anslaget har räknats ned med ca 2,9
miljoner kronor, vilket vid nästa budgetårs utgång motsvarar en
real nivåsänkning med 5 %.
Även företrädare för Elsäkerhetsverket har inför utskottet
lämnat information om verksamheten vid myndigheten.
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna
övergripande målsättningen. Vidare tillstyrks förslaget om
anslag.
Sprängämnesinspektionen
Sprängämnesinspektionen är central förvaltningsmyndighet för
frågor som rör brandfarliga och explosiva varor. Det
övergripande målet för verksamheten är att förebygga att
personer och egendom kommer till skada vid hantering av sådana
varor. I budgetpropositionen meddelas att regeringen avser att
uppdra åt inspektionen att till våren 1996 i en fördjupad
anslagsframställning analysera verksamheten med avseende på
verksamhetsmål, resultat, inriktning, omfattning m.m., varvid en
viktig utgångspunkt skall vara EU-medlemskapets konsekvenser för
verksamheten. I avvaktan härpå föreslås nuvarande riktlinjer
omfatta endast budgetåret 1995/96. Myndigheten omfattas av
regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. För
nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag på 23 miljoner
kronor, vilket vid budgetårets utgång motsvarar en nivåsänkning
med 1 %.
I budgetpropositionen föreslås också en ändring i lagen
(1988:868) om brandfarliga och explosiva varor -- lagförslaget
återges i bilaga. Ändringen är föranledd av den organisatoriska
omstruktureringen av det militära försvaret, varigenom
Försvarsmaktens hantering av brandfarliga och explosiva varor
knutits till samma regler som gäller för den civila hanteringen.
Enligt regeringens uppfattning bör Sprängämnesinspektionen vara
tillståndsmyndighet för Försvarsmaktens hantering av berörda
varor. Detta kräver ändring av 13 § i nämnda lag. Anpassning
sker också i överklagandebestämmelserna i 27 och 28 §§ samma
lag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag.
Likaså tillstyrks det framlagda lagförslaget.
Sveriges geologiska undersökning
Geologisk undersökningsverksamhet
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central
förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska
beskaffenhet och mineralhantering. Det övergripande målet för
SGU:s verksamhet är att undersöka, dokumentera och beskriva
Sveriges geologi för att tillhandahålla geologisk information
som behövs, särskilt inom områdena miljö och hälsa, fysisk
planering och hushållning med naturresurser,
naturresursförsörjning, jord- och skogsbruk och totalförsvar,
samt att marknadsföra denna information. SGU är även
chefsmyndighet för Bergsstaten, som är regional
förvaltningsmyndighet för frågor om landets mineralhantering.
Riksdagen beslutade våren 1994 på förslag av regeringen (prop.
1993/94:100 bil. 13, bet. NU15) att de långsiktiga
verksamhetsmålen avseende den flyggeofysiska och maringeologiska
undersökningen skulle vara år 2004 resp. år 2060. Beträffande
det långsiktiga verksamhetsmålet för geologisk undersökning till
lands hade regeringen föreslagit att det skulle ändras från år
2020 till år 2025. För den geologiska undersökningen i
Västerbottens och Norrbottens län föreslogs målåret vara
oförändrat 2010. På initiativ av utskottet anmodades emellertid
regeringen att återkomma med förslag om nytt målår avseende den
geologiska undersökningen till lands med beaktande av att
riksdagen beslutat att öka anslaget till SGU med 15 miljoner
kronor jämfört med det förslag som regeringen hade framlagt. De
utökade medlen skulle användas för ökade insatser för kartering
av betydelse för prospektering och mineralutvinning. I en
reservation (m, fp, c, kds) förordades att ingen utökning utöver
regeringens förslag skulle göras.
Regeringens bedömning är att de riktlinjer som lades fast
våren 1991 och som kompletterades av riksdagen våren 1992 och
våren 1994 bör gälla även för budgetåren 1995/96 och 1997, dock
efter justering av vissa av de långsiktiga produktionsmålen.
Ändringarna har sin grund dels i det nämnda riksdagsbeslutet
våren 1994 om ökade ekonomiska ramar för SGU, dels i det
statsfinansiella läget.
SGU omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Med hänvisning härtill har det framlagda förslaget
om anslag för nästa budgetår räknats ned med 10,7 miljoner
kronor, vilket vid budgetårets utgång motsvarar en besparing på
5 %. Effektivitetskravet bör enligt regeringens uppfattning
läggas ut på ett sådant sätt att de extra satsningar inom
prospekteringsintressanta områden som görs under innevarande
budgetår -- med stöd av nyssnämnda riksdagsbeslut -- framdeles
dras ned till hälften. Målåret för när berörd information skall
finnas tillgänglig för 75 % av landytan förskjuts då från det
av SGU i anslagsframställningen föreslagna 2018 till 2022.
Det föreslagna besparingskravet är av en sådan storlek att det
enligt regeringens bedömning inte är rimligt att ytterligare
justera produktionsmålen. Det bör i stället bli fråga om att
någon eller några verksamheter läggs ned. Regeringen föreslår
mot den bakgrunden att den maringeologiska
undersökningsverksamheten (med målår 2060) skall avvecklas. Det
huvudsakliga motivet för denna verksamhet är, framhålls det i
propositionen, inventering av Sveriges marina sand- och
grusresurser men verksamheten har också betydelse för miljön och
den fysiska planeringen. För att få utnyttja de nämnda
resurserna krävs tillstånd, bl.a. enligt
kontinentalsockellagstiftningen. Regeringen har av miljöskäl en
mycket restriktiv hållning till denna typ av verksamhet.
Inventeringsbehovet får därför betraktas som en ren
kunskapsuppbyggnad utan direkt koppling till exploatering, heter
det i propositionen. Det kan vidare enligt regeringen anses vara
en uppgift för eventuella exploatörer att lokalisera och bedöma
marina sand- och grusförekomster för kommersiell utvinning.
En nedläggning av den maringeologiska
undersökningsverksamheten medför vissa svårkvantifierbara,
negativa samhällseffekter, genom att kunskaperna om de lösa
avlagringarna på havsbottnen kommer att förbli bristfälliga
eller saknas helt för drygt 85 % av Sveriges havsområden, sägs
det i propositionen. En motsvarande neddragning av den
landbaserade undersökningsverksamheten skulle dock, enligt
regeringens bedömning, ge betydligt större negativa
samhällseffekter. Med hänsyn till att marknadsvärdet för SGU:s
undersökningsfartyg sannolikt är större än de lån som belastar
detta fartyg skulle en avveckling av ifrågavarande verksamhet ge
ett överskott vid en avyttring av fartyget. Regeringen begär
riksdagens godkännande att sälja fartyget.
Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag beträffande de
långsiktiga verksamhetsmålen att följande målår skulle gälla: år
2010 för den geologiska undersökningen till lands i
Västerbottens och Norrbottens län, år 2022 för den geologiska
undersökningen till lands i övrigt, år 2004 för flyggeofysisk
undersökning, samt nedläggning av den maringeologiska
verksamheten. För nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag
till SGU på 191,4 miljoner kronor.
Regeringens förslag att lägga ned den maringeologiska
verksamheten kritiseras eller avvisas i tio motioner.
Regeringen uppmanas i motion 1994/95:N264 (s) att än en gång
överväga konsekvenserna av sitt förslag. Regeringen bortser från
att de maringeologiska undersökningarna ger kunskaper som kan
utnyttjas från miljösynpunkt, på fiskets område och inom
havsforskningen, anser motionärerna. De befarar att en
nedläggning av dessa undersökningar kan medföra mycket negativa
samhällseffekter.
Den maringeologiska undersökningsverksamheten har många
uppgifter -- inventering av naturresurser, miljöövervakning,
kabelförläggning, försvarsändamål, vattenbruk och fiskenäring --
anförs det i motion 1994/95:N288 (m). Där föreslås att
verksamheten skall bibehållas. Kostnaden för detta -- 13
miljoner kronor för en 12-månadersperiod -- kan, enligt
motionärerna, delvis finansieras genom att även återstående del
av den av riksdagen våren 1994 beslutade utökningen av de
prospekteringsintressanta områdena tas bort, vilket innebär en
besparing med 7,5 miljoner kronor för en 12-månadersperiod.
Motionärernas förslag att bibehålla den aktuella verksamheten
innebär sålunda en ökad utgift med 5,5 miljoner kronor för
12-månadersperioden eller med 8,25 miljoner kronor för det
förlängda budgetåret 1995/96.
I motion 1994/95:N282 (m) framförs ett likartat förslag med
liknande motivering som i den föregående motionen.
Det maringeologiska karteringsprogrammet bör ges möjlighet att
fortsätta enligt tidigare fastlagd målsättning, och SGU:s
forskningsfartyg bör inte säljas, anförs det i motion
1994/95:N231 (c). Den maringeologiska karteringen är viktig ur
främst miljöövervakningssynpunkt och med hänsyn till
internationella konventioner som Sverige har anslutit sig till,
menar motionärerna. De hävdar att regeringens förslag innebär
ett stort slöseri med resurser och bl.a. en rasering av det
arbete som lagts ned för att åstadkomma en rimlig maringeologisk
karteringstakt av Sveriges havsområden. I motionen framställs
inget direkt anslagsyrkande, utan riksdagen föreslås göra ett
uttalande om att det maringeologiska karteringsprogrammet skall
fullföljas.
I motion 1994/95:N274 (fp) föreslås en ökning av anslaget med
10 miljoner kronor. Återstående del av den beräknade kostnaden
bör kunna klaras genom omprioriteringar inom anslaget, anser
motionärerna. De hänvisar till att den maringeologiska kartan
utgör ett viktigt underlag för biologiska inventeringar,
vattenbruk, fiskerinäring, försvaret, kabelförläggning m.m. En
avveckling skulle dessutom påverka Sveriges möjligheter till
miljökontroll i enlighet med ingångna konventioner, sägs det.
Ett likartat yrkande, med liknande motivering som i den
nyssnämnda motionen, framställs i motion 1994/95:N259 (fp).
Riksdagen bör göra ett uttalande om vikten av fortsatt
maringeologisk verksamhet, anförs det i motionerna 1994/95:N254
(v) och 1994/95:Fö605 (v). I båda motionerna föreslås också en
ökning av anslaget med 13 miljoner kronor samt att riksdagen
skall avslå regeringens förslag om försäljning av
undersökningsfartyget. Regeringen gör en mycket ofullständig
beskrivning av den maringeologiska verksamheten och dess
samhällsnytta, anser motionärerna och konstaterar följande:
Ungefär 85 % av den svenska kontinentalsockeln är ännu inte
kartlagd; kunskap om havsbottnen är viktig för fysisk planering,
i det s.k. Agendaarbetet, inom fiskenäringen, vid kabeldragning,
inom försvaret m.m.; det miljökemiska programmet, som är en del
av den maringeologiska verksamheten, ger kunskaper om
havsmiljön. Sverige har med sin extremt långa kust inte råd att
avhända sig den kunskap som den maringeologiska verksamheten
ger, hävdar motionärerna.
En ökning av anslaget till SGU med 15 miljoner kronor föreslås
i motion 1994/95:N270 (mp), varav 13 miljoner kronor är
beräknat för den maringeologiska verksamheten. Den
maringeologiska undersökningsverksamheten har just påbörjats,
och regeringens farhågor för att denna leder till exploatering
bör genast åtgärdas via lagstiftning, anser motionärerna. De
menar emellertid att verksamheten kan nyttjas för miljöändamål
och vill därför att verksamheten skall drivas vidare och att
fartyget skall behållas.
I motion 1994/95:N207 (mp) föreslås en ökning av anslaget till
SGU med 13 miljoner kronor. SGU:s maringeologiska karta belyser
geologin, bottendynamiska förhållanden och vissa
industrimineraltillgångar samt har betydelse för bl.a.
miljöövervakning, sägs det i motionen. Kartan utgör vidare
underlag för biologiska inventeringar, vattenbruk,
fiskerinäring, försvaret, kabelförläggning m.m. De konventioner
som Sverige har ratificerat och som berör miljön i havet
förutsätter att havsbottnen blir kartlagd, hävdar motionärerna.
De anser att en avveckling av den maringeologiska verksamheten
leder till en stor nationell resursförstörelse, både ekonomiskt
och kunskapsmässigt.
Förslag om statligt deltagande i prospekteringsverksamheten
framställs i motionerna 1994/95:N268 (s) och 1994/95:N246 (v).
Nedgången i prospekteringsverksamhet beror till största delen
på den borgerliga regeringens neddragningar, hävdar motionärerna
bakom den förstnämnda motionen. De anser att ett av staten hel-
eller delägt prospekteringsinvestmentbolag skulle bidra till att
småskalig gruvverksamhet kunde etableras. En lämplig placering
skulle vara i Norrbottens län. Finansiering av verksamheten
skulle enligt motionärerna kunna ske på något av följande sätt:
det föreslagna bolaget introduceras på den svenska börsen,
bolaget introduceras på någon utländsk börs eller bolaget
kapitaliseras initialt av staten och övertas senare av privata
intressen. En viktig effekt av ett nytt, statligt bolag skulle
vara att det visar på statsmakternas intresse för och tilltro
till branschens framtid, anser motionärerna.
Prospektering är grunden för den framtida brytningen av malm
och industrimineraler och är till sin natur långsiktig,
samtidigt som risktagandet är högt, anförs det i den andra här
aktuella motionen, 1994/95:N246 (v). Det är viktigt att staten
har ett avgörande inflytande över användningen av de svenska
naturtillgångarna för att förhindra rovdrift och miljöförstöring
och för att trygga sysselsättningen, anser motionärerna och
föreslår att ett statligt bolag för mineralprospektering skall
inrättas. Luleå anges som lämplig lokaliseringsort. I motionen
anförs vidare att karteringsverksamheten i de
prospekteringsintressanta områdena i Norr- och
Västerbotten bör slutföras år 2002.
Utskottet lämnar inledningsvis här vissa uppgifter om
prospekteringsverksamhet. Riksdagen beslöt våren 1992 (prop.
1991/92:100 bil. 13, bet. NU18) att statens insatser inom
mineralområdet skulle koncentreras på basverksamhet, främst i
form av grundläggande geologisk undersökningsverksamhet samt
forskning och utveckling. Beslutet innefattade vidare en
avveckling av den statliga prospekteringsverksamheten och
Nämnden för statens gruvegendom (NSG). Kritik mot regeringens
förslag framfördes i en reservation (s) och i en meningsyttring
(v). Likartade ställningstaganden gjordes våren 1993 då
riksdagen avslog motioner om statliga insatser för
prospekteringsverksamheten (bet. 1992/93:NU26). Motionerna
följdes upp i en reservation (s).
Våren 1993 beslöt riksdagen (prop. 1992/93:238, bet. NU33) om
vissa ändringar i minerallagen (1991:45). Lämplighetskravet vid
bearbetningskoncession avskaffades, med motivering att det inte
ansågs fylla någon självständig funktion och att kravet på s.k.
malmbevisning kunde anses tillgodose samma syfte som
lämplighetskravet hade haft. I en reservation (s), med
instämmande i en meningsyttring (v), föreslogs att
lämplighetskravet skulle bibehållas. En annan ändring i
minerallagen som gjordes var att giltighetstiden för
bearbetningskoncession förlängdes från 10 till 25 år. I en
meningsyttring (v) föreslogs att giltighetstiden inte skulle
förändras. Ytterligare en ändring som genomfördes var att
institutet kronoandel, enligt vilket staten har rätt att bli
hälftenägare i varje gruvprojekt, avvecklades. Utskottet ansåg
att detta skulle främja prospekteringen och därmed bidra till
utvecklingen av en livskraftig mineralindustri i Sverige. I en
meningsyttring (v) föreslogs att kronoandelsinstitutet skulle
bibehållas.
Våren 1994 behandlade utskottet åter motioner med krav på
statligt deltagande i prospekteringsverksamheten. Utskottet
hänvisade då till tidigare ställningstaganden när liknande
motioner behandlats och avstyrkte de då aktuella yrkandena.
Utskottet anförde (bet. 1993/95:NU15 s. 63) att statens roll på
det näringspolitiska området i huvudsak skall vara att skapa
generellt goda förutsättningar för näringslivet. I en
reservation (s) föreslogs att 85 miljoner kronor skulle anvisas
för utökad prospektering. Reservanterna var dock -- i motsats
till vad som anfördes i en meningsyttring (v) -- inte beredda
att förorda att ett statligt mineralutvecklingsbolag skulle
inrättas.
Av tabellen på nästa sida framgår omfattningen av
prospektering sedan början av 1980-talet.
Tabell. Antalet meddelade undersökningstillstånd och
nedlagda prospekteringskostnader åren 1982--1994
* Begreppet undersökningstillstånd ersatte fr.o.m. den 1
juli 1992 det tidigare begreppet inmutning. Antalsuppgifterna
avser nya och förlängda tillstånd.
Källa: SGU
Från mitten av 1980-talet fram till år 1993 kan en successiv
minskning av prospekteringsverksamheten konstateras (med
undantag för år 1990). Denna minskning har att döma av
uppgifterna för år 1994 nu vänts till en ökning.
Prospekteringskostnaderna har sålunda ökat från 101 miljoner
kronor år 1993 till 146 miljoner kronor år 1994, och antalet
undersökningstillstånd har ökat från 149 till 199. Intresset
från företag med i huvudsak utländskt ägande har, enligt uppgift
från SGU, ökat starkt. I stort sett hela ökningen av
prospekteringskostnaderna mellan åren 1993 och 1994 beräknas
härröra från dessa företag. Av de totala
prospekteringskostnaderna svarade de nämnda företagen för ca
hälften år 1994 jämfört med ca en tredjedel år 1993.
Enligt uppgift från SGU är Finland det enda land (med undantag
för öststaterna) som har kvar en statlig
prospekteringsverksamhet.
Utskottet behandlar först anslaget till geologisk
undersökningsverksamhet och därefter frågan om statligt
deltagande i prospektering.
Utskottet godkänner de långsiktiga verksamhetsmålen vad avser
den flyggeofysiska undersökningen och den geologiska
undersökningen till lands. När det däremot gäller den
maringeologiska verksamheten delar utskottet inte regeringens
bedömning att denna bör läggas ned.
Den maringeologiska verksamheten har enligt utskottets mening
ett vidare syfte än vad som anges i propositionen. Verksamheten
tillhandahåller information som kommer till användning inom
många områden, bl.a. miljövård, fysisk planering, försvaret och
fiskerinäringen. Beträffande det förstnämnda området kan noteras
att olika internationella konventioner ålägger Sverige att samla
in den typ av information som den maringeologiska
undersökningsverksamheten tillhandahåller. Inom den fysiska
planeringen ställs krav i lagstiftningen på att berörda kommuner
har kunskap om de geologiska förhållandena i havet. Enligt
uppgift från Försvarsmakten har den maringeologiska
informationen vidare stor betydelse för försvaret. För
fiskerinäringen är informationen av vikt bl.a. för fastställande
av föryngringsplatser.
Sammantaget anser utskottet att den maringeologiska
verksamheten är av en sådan betydelse att en nedläggning inte
bör komma i fråga. Vidare är det uppenbart att de
användningsområden som den aktuella informationen har relevans
för berör flera departements områden. Enligt utskottets mening
vore det därför naturligt om en samfinansiering mellan olika
berörda departement kunde införas. Regeringen bör anmodas att ta
fram förslag med denna innebörd.
För att förhindra att den maringeologiska verksamheten upphör
och i avvaktan på ett sådant förslag av regeringen föreslår
utskottet att anslaget till SGU ökas med 10 miljoner kronor till
201,4 miljoner kronor. Därmed kan den maringeologiska
verksamheten fortsätta under nästa budgetår. Enligt de uppgifter
utskottet erhållit torde det föreslagna beloppet inte vara
tillräckligt för att verksamheten skall kunna bedrivas under
hela det förlängda budgetåret 1995/96. Regeringen bör därför
under det kommande budgetåret återkomma till riksdagen med
förslag som säkerställer verksamheten på längre sikt.
Som en tillfällig, engångsvis finansiering av den av utskottet
föreslagna ökningen med 10 miljoner kronor föreslås att
regeringen skall föra bort ett motsvarande belopp från
Energiteknikfondens innestående medel i Riksgäldskontoret som en
besparing. De aktuella medlen från Energiteknikfonden bör föras
upp på inkomsttitel på statsbudgeten.
Utskottet vill här understryka att den föreslagna överföringen
av medel från Riksgäldskontoret inte är någon bestående
besparing. Regeringen bör som nämnts återkomma till riksdagen
med förslag om en bestående finansiering. Denna måste utformas
så att en ökning av budgetunderskottet inte uppstår.
Med det anförda blir de här aktuella motionerna i sak
tillgodosedda i berörda delar.
Utskottet övergår så till frågan om statligt deltagande i
prospektering. Utskottet konstaterar att den minskning
av prospekteringsverksamheten som pågått under senare år nu
tycks ha upphört och vänts till en uppgång. Som nämnts har
intresset från företag med i huvudsak utländskt ägande ökat
starkt. Enligt vad utskottet har erfarit övervägs inom
Näringsdepartementet vissa förändringar i regelsystemen
varigenom krav skulle uppställas på att information som dessa
företag tillägnar sig vid prospektering skall bevaras på
lämpligt sätt. Enligt utskottets mening bör de nu aktuella
yrkandena i motionerna 1994/95:N268 (s) och 1994/95:N246 (v)
inte föranleda något initiativ av riksdagen; de avstyrks
sålunda.
Geovetenskaplig forskning
Det rubricerade anslaget disponeras av SGU för att främja och
stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad
forskning. SGU genomför för närvarande en utvärdering av stödet
med hjälp av sakkunniga från Sverige, Norge och Finland.
Utvärderingen beräknas vara slutförd under våren 1995.
Myndigheten omfattas, som tidigare nämnts, av regeringens
sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Regeringen föreslår
ett anslag på 7,3 miljoner kronor för nästa budgetår, vilket
motsvarar en nivåsänkning med 3 % vid budgetårets slut.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Teknisk forskning och utveckling
Fordonsteknik
Yrkanden inom området fordonsteknik framläggs i fyra motioner.
Särskilda åtgärder till fördel för västsvenska
underleverantörer bör sättas in genom en regional förbättring av
den tidigare verkstadstekniska delegationens verksamhet, anförs
det i motion 1994/95:N230 (s). Därvid kan nytta dras av de
nätverk som skapats genom projektet Bilkomponent Västsverige,
sägs det. En fortsatt positiv utveckling av bilindustrin och
annan verkstadsindustri är avgörande för att hela Västsverige
skall kunna utvecklas, framhåller motionärerna.
De svenska biltillverkarna bör i samverkan med NUTEK, Väg- och
trafikinstitutet, Vägverket m.fl. ges i uppdrag att ta fram en
miljövänlig och trafiksäker modell, anförs det i motion
1994/95:T224 (v). Eftersom miljövänliga personbilar oftast är
små är de mindre trafiksäkra. Motionärerna hänvisar till att
Mercedes kommit relativt långt vad gäller utveckling av en liten
personbil med hög trafiksäkerhet.
Det bör ske en omfördelning av NUTEK:s bidrag till
elbilsköpare, anförs det i motion 1994/95:N236 (mp). Elbilen har
många fördelar framför den konventionellt drivna bilen, anser
motionärerna. De hävdar att det teknikupphandlingsprojekt NUTEK
startade år 1994, som var avsett att stimulera
elbilsförsäljningen, i stället har resulterat i det motsatta.
Den som köper de aktuella fordonen inom ramen för denna
upphandling får förutom det framförhandlade priset och
garantierna en rabatt på 15 000--30 000 kr, säger motionärerna.
De anser att det vore rimligt om NUTEK gav de nämnda rabatterna
till alla köpare av elbilar, så länge de anslagna medlen räcker.
I motion 1994/95:N234 (mp), med rubriken Teknikupphandling
räddar Railcar, framställs en rad yrkanden om uttalanden av
riksdagen. De rör bl.a. sådant som behovet av ett förändrat
synsätt inom industrin, att företagen skall anpassa sig till
kraven i Agenda 21, att företaget ABB Railcar AB skall kunna
fortsätta sin verksamhet med hjälp av teknikupphandling från
stat och kommuner samt behovet av s.k. gröna arbeten och ett
s.k. grönt näringsliv, vilket kan främjas genom sänkta
arbetsgivaravgifter.
Ett nytt program för fordonsteknisk forskning, som aviserades
om i den forskningspolitiska propositionen våren 1993 (prop.
1992/93:170), påbörjades budgetåret 1994/95. Staten skall anvisa
30 miljoner kronor om året under tre år, med den förutsättningen
att bilindustrin tillskjuter motsvarande belopp. Arbetet inom
programmet syftar till att skapa effektivare samverkan mellan
företag och högskolor, öka antalet examinerade doktorer inom
området samt underlätta underleverantörernas medverkan i olika
forskningsprogram.
I budgetpropositionen föreslås nu ett nytt treårigt program
för verkstadsteknisk forskning om totalt 75 miljoner kronor
under anslaget Teknisk forskning och utveckling (F 1). NUTEK
skall på regeringens uppdrag tillsammans med verkstadsindustrin
arbeta fram ett program inriktat främst mot nya eller
förbättrade tillämpningar av informationsteknik för utveckling
av produkter eller processer. Verkstadsindustrin har stor
betydelse för svensk ekonomi och sysselsättning, konstateras det
i propositionen. Under de senaste åren har de statliga
insatserna för forskning och utveckling inriktade mot denna del
av näringslivet minskat, framhålls det.
Riksdagen avslog våren 1994 motioner med krav på ökade
satsningar på forskning och utveckling inom fordonsindustrin.
Utskottet hänvisade (bet. 1993/94:NU15 s. 72) till det nyss
nämnda fordonstekniska programmet. Utskottet har vidare under
senare år behandlat motionsyrkanden om insatser för utveckling
av elbilen. Vid det senaste tillfället, våren 1994 (bet.
1993/94:NU15 s. 72), avstyrkte utskottet det då aktuella
yrkandet med hänvisning till den teknikupphandling som NUTEK
påbörjat våren 1994. Riksdagen följde utskottet.
Teknikupphandlingen av el- eller hybridbilar som organiseras
och stöds av NUTEK:s program för effektivare energianvändning
(anslaget E 6) är inriktat på utveckling av en personbil
(storleksordningen Golf) och en lätt lastbil/minibuss (ca 3,5
ton). Valet av fordonskategori är gjort av beställargrupper med
en marknadsundersökning av köpintresse som underlag. NUTEK har
stött framtagandet av upphandlingsunderlag och
kravspecifikationer och kommer att stödja utvärdering av
fordonen.
På initiativ av NUTEK bildades år 1991 samverkansgruppen
Storstädernas elfordonsgrupp -- STEG. Vidare har Svenska
elfordonssällskapet bildats med syfte att främja introduktionen
av eldrivna vägfordon i tätorterna.
Ett kommersiellt utvecklingsarbete avseende elbilar bedrivs på
olika håll i världen. Inom t.ex. Fiat, Peugeot, Renault och
Volkswagen har elbilsmodeller tagits fram.
Det kan härutöver nämnas att det inom Energiteknikfonden har
avsatts 15 miljoner kronor för utveckling och upphandling av
miljöanpassade fordon och drivmedel.
När det gäller frågan om ABB Railcar AB kan noteras att det i
november 1994 togs beslut i företagets styrelse om avveckling av
verksamheten vid företaget. Enligt uppgift kommer det att ske en
successiv nedtrappning av verksamheten från april 1995 till
årsskiftet 1995/96. I denna process hålls den berörda
länsarbetsnämnden kontinuerligt informerad.
Utskottet behandlar först de tre motionerna 1994/95:N230
(s), 1994/95:T224 (v) och 1994/95:N236 (mp) och därefter motion
1994/95:N234 (mp) om ABB Railcar AB. Beträffande de tre
förstnämnda motionerna som innehåller yrkanden om ökade
satsningar inom området fordonsteknik vill utskottet anföra
följande.
Utskottet anser att det är angeläget att det fortlöpande
bedrivs ett utvecklingsarbete inom fordonsindustrin, bl.a. för
att utveckla nya fordonstyper och tekniker i syfte att uppnå en
minskad belastning på miljön.
Både det fordonstekniska program som nu löper och det i
budgetpropositionen föreslagna, treåriga programmet för
verkstadsteknisk forskning har betydelse härvidlag. När det
gäller den teknikupphandling av el- eller hybridbilar som
organiseras och stöds av NUTEK menar utskottet att
erfarenheterna av denna bör avvaktas innan ytterligare åtgärder
vidtas.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:N230
(s), 1994/95:T224 (v) och 1994/95:N236 (mp) i aktuella delar.
Utskottet övergår så till yrkandena i motion 1994/95:N234 (mp)
om ABB Railcar AB.
Enligt utskottets mening är verksamheten hos enskilda företag
inte en fråga för riksdagen. De frågor av mer allmän karaktär
som också berörs i motionen och som gäller bl.a. miljöteknik och
livscykelspecifikationer återkommer utskottet till i det
följande. Med det anförda avstyrks motion 1994/95:N234 (mp) i
berörda delar.
Miljöteknik
I fyra motioner framställs förslag om åtgärder i syfte att
främja utvecklingen av miljövänlig företagsamhet.
Riksdagen bör göra ett uttalande om de förutsättningar som
krävs för s.k. grön företagsamhet, anförs det i motion
1994/95:N238 (s). En framgångsrik politik inom miljöteknik och
miljöanpassning förutsätter hög kompetens och omfattande
resurser till forskning och utveckling. Av de medel som anvisas
till satsningar på infrastrukturområdet bör en del kunna styras
till satsningar på miljö och informationsteknik, anser
motionärerna. De menar att det är statens uppgift att skapa de
erforderliga förutsättningarna för att företagen skall få
incitament att "göra rätt saker".
Riksdagen bör anmoda regeringen att lägga fram förslag om
inrättande av ett miljöteknikcentrum i varje län, anförs det i
motion 1994/95:N287 (c). Dessa centrum skall fungera som
pådrivare och samordnare bl.a. mellan högskolor/universitet,
uppfinnare samt befintliga och nya företag. Det övergripande
ansvaret för att utveckla dessa centrum bör ligga på NUTEK i
samarbete med länsstyrelserna, anser motionärerna. De menar att
statens uppgift är att skapa förutsättningar för miljömedveten
produktion genom satsningar på kompetensutveckling samt
forskning och utveckling. Centerpartiet utgår från att den
översyn som initierades av den tidigare regeringen i syfte att
bana väg för en hållbar utveckling och en satsning på gröna jobb
fullföljs och leder till förslag från regeringen, heter det i
motionen.
Regeringen bör anmodas att utarbeta ett program om
miljöteknik, anförs det i motion 1994/95:N275 (v). Motionärerna
anser att det bör skapas stora nationella program där olika
aktörer -- stora och små företag, entreprenörer, innovatörer,
universitet, NUTEK m.fl. -- kan samlas till gemensamma
långsiktiga och uthålliga projekt. I annat fall riskerar
Sverige, enligt motionärerna, att komma på efterkälken jämfört
med sådana länder som Japan och Tyskland, där stora satsningar
på miljöteknikområdet görs. Motionärerna refererar till en
rapport från OECD (organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling), enligt vilken den globala marknaden för
miljöteknik förutses växa med 5,5 % per år under de närmaste
åren.
Enligt ett yrkande i motion 1994/95:Fi212 (mp) skall riksdagen
hos regeringen begära förslag för att stimulera en snabbare
marknadsutveckling för grön teknik. Även i denna motion hänvisas
till den nämnda OECD-rapporten, och jämförelse görs mellan
marknadsutvecklingen för grön teknik inom OECD och i Sverige --
5,5 % resp. 3,7 %. Denna eftersläpning för Sverige innebär att
många arbetstillfällen har gått förlorade, påpekas det.
Riksdagen har under senare år avslagit motionsyrkanden om
insatser på miljöteknikområdet. Vid det senaste tillfället,
våren 1994 (bet. 1993/94:NU15), hänvisade utskottet till
tidigare ställningstagande och noterade att NUTEK i all sin
FoU-verksamhet skall medverka till att miljöaspekter och
miljökonsekvenser blir beaktade och redovisade.
Miljöteknik är, som nämns i budgetpropositionen (s. 153), ett
av de prioriterade områdena inom de s.k. utvecklingsområdena.
Enligt vad som sägs i propositionen skall NUTEK vidare etablera
industrirelaterade kompetenscentrum inom bl.a.
miljöteknikområdet.
I regeringens tidigare nämnda skrivelse till riksdagen om
miljön (skr. 1994/95:120), berörs frågor liknande dem som tas
upp i de här aktuella motionerna. I avsnitt 5, Det ekologiskt
hållbara industrisamhället (s. 26), konstateras bl.a. att
miljöanpassad produktion är på väg att bli ett viktigt
konkurrensmedel för företagen. Ett miljöanpassat näringsliv har
därför ökade förutsättningar för tillväxt och export och därmed
också för att generera sysselsättning och välstånd, heter det.
Med miljöanpassning avses därvid inte bara renare produktion
utan också att hänsyn tas till miljön i företaget som helhet,
inkl. ansvar för produktens miljöpåverkan under användning och
då den till slut kasseras eller återvinns.
En viktig uppgift för regeringen är att få näringslivet att än
mer inse betydelsen av att vara offensiv inom miljöområdet, sägs
det vidare i skrivelsen. I EU markeras betydelsen av
miljöanpassning tydligt i den vitbok som utarbetats om tillväxt,
konkurrenskraft och sysselsättning. Det påpekas även att Förenta
staternas regering arbetar på att ta fram en handlingsplan för
att göra näringslivet mer miljöanpassat och därmed
konkurrenskraftigt.
Frivillig miljöstyrning och miljörevision i industrin är
viktiga faktorer för förändringsprocessen inom industrin. I
skrivelsen hänvisas härvid till proposition 1994/95:101 om
frivillig miljöstyrning och miljörevision som har utarbetats på
grundval av de regler som tagits fram inom EU. Riksdagen har
nyligen fattat beslut i den frågan (bet. 1994/95:JoU9). Syftet
med systemet är att förbättra och utvärdera industrins
miljöarbete och ge allmänheten information om detta arbete.
Sammantaget kan miljösektorn, enligt vad som sägs i
skrivelsen, både i en direkt bemärkelse såsom vatten- och
luftrening, avfallshantering m.m. och i en vidare bemärkelse som
gäller hela näringslivet, bidra till att skapa nya
arbetstillfällen. Det mesta av detta arbete bör ske på initiativ
av näringslivet.
Jordbruksutskottet behandlar regeringens skrivelse senare
under våren 1995 (bet. 1994/95:JoU16).
Regeringen har uppdragit åt NUTEK att se över hur småföretagen
kan informeras om det nya systemet med miljöstyrning och
miljörevision. Vidare kan noteras att de organ som arbetar med
att bistå småföretag med rådgivning och kapitalförsörjning,
bl.a. ALMI Företagspartner AB, tar hänsyn till miljöaspekternas
betydelse för företagens utvecklingsmöjligheter.
Regeringen har nyligen beslutat om att tillkalla en kommitté
med uppdrag att medverka i arbetet med att utveckla, fördjupa
och förankra Agenda 21 och för att medverka inför utarbetandet
av Sveriges rapport till FN:s extra generalförsamling om hållbar
utveckling år 1997. Enligt direktiven (dir. 1995:34) skall
kommittén övervaka miljöarbetet på lokal, regional och nationell
nivå. Den skall hålla sig informerad om arbetet i
organisationer, företag och föreningar och förmedla goda exempel
vidare genom konferenser, seminarier och samtal med olika
intressenter. Ordförande i kommittén är miljöminister Anna
Lindh. Kommittén skall ha slutfört sitt arbete före den extra
generalförsamlingen hos FN.
Riksdagen beslöt i december 1994 (prop. 1994/95:25, bet. FiU1)
att 400 miljoner kronor skulle avsättas för investeringsstöd för
att öka sysselsättningen och förbättra miljön. Underlaget för
propositionen bestod till stor del av material framtaget av
Statens naturvårdsverk. Detta verk fick i mars 1995 i uppdrag av
regeringen att i samråd med länsstyrelserna och andra berörda
myndigheter ta fram underlag som beredskap för framtida,
statliga satsningar som samtidigt kan skapa sysselsättning och
förbättra miljön. I uppdraget ingår också att undersöka
möjligheterna för hur åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken kan
bidra till utveckling av ny teknik inom miljöområdet. Uppdraget
bör rapporteras till regeringen senast den 15 september 1995.
I ett samarbete mellan näringslivet,
Ingenjörsvetenskapsakademien, konsultfirman McKinsey & Company
och Världsnaturfonden har en bok, Miljödriven affärsutveckling
-- från myndighetskrav till strategiska möjligheter, tagits
fram. Boken innehåller råd om och exempel på hur företagen
strategiskt kan utnyttja nya miljökrav. Det kan vidare noteras
att företagens årsredovisningar i ökande utsträckning
kompletteras med en separat miljörapport.
Utskottet delar många av de bedömningar som görs i de här
aktuella motionerna. En utveckling på miljöteknikområdet är
viktig av flera skäl. Omsorgen om den fysiska miljön är
självfallet ett sådant skäl. Men en utveckling på detta område
är också väsentlig med hänsyn till sysselsättningen. De företag
som ligger långt framme på miljöteknikområdet kan förväntas
ta marknadsandelar på den globalt sett växande marknaden för
miljöteknik.
Enligt utskottets mening är det näringslivet självt som bör ta
på sig huvudansvaret för arbetet på detta område. Staten har
dock ett ansvar i att driva på och främja utvecklingen.
Som framgått av den tidigare lämnade redovisningen har
statsmakterna också vidtagit åtgärder på området. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1994/95:N238 (s),
1994/95:N287 (c), 1994/95:N275 (v) och 1994/95:Fi212 (mp) i
berörda delar.
Anslaget Teknisk forskning och utveckling
Rubricerat anslag disponeras av bl.a. NUTEK för att främja och
stödja teknisk forskning och utveckling. Medel anvisas till
prioriterade områden såsom basteknologierna materialteknik,
bioteknik och teknik för komplexa system samt till
utvecklingsområdena biomedicinsk teknik, produktionsteknik,
processteknik, transportteknik och miljöteknik. Under anslaget
ryms även medel för industriforskningsinstitutens ramprogram,
tvärvetenskapliga materialkonsortier, teknikbaserade
utvecklingsprojekt, deltagande i Eureka och program för
fordonsteknik, flygteknik, träråvarubaserad industri samt för
små och medelstora företag.
Fr.o.m. budgetåret 1995/96 kommer att anvisas under anslaget
även de medel som disponeras för samarbetsprojekt inom EG:s
ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration
samt för stimulansåtgärder för att öka det svenska deltagandet i
EG-projekt. Medel för dessa ändamål anvisades under budgetåret
1994/95 under anslaget Europeiskt forsknings- och
utvecklingsarbete (F 7). Från anslaget finansieras vidare viss
verksamhet vid Forskningsrådsnämnden inom området
teknisk-vetenskaplig informationsförsörjning, däribland
forsknings- och utvecklingsarbete.
NUTEK har i sin anslagsframställning föreslagit att 30
industrirelaterade kompetenscentrum skall byggas upp vid
högskolor/universitet. Medelsbehovet för detta uppgår enligt
NUTEK till 130 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Kompetenscentrum innebär en möjlighet att snabbt och brett
stärka näringslivets teknikförnyelse genom forskningssamverkan
med svenska högskolor, anförs det i propositionen. För detta
ändamål föreslås att 60 miljoner kronor skall tillföras NUTEK.
Den kompletterande finansieringen bör i första hand sökas inom
NUTEK:s befintliga budgetramar samt från alternativa finansiärer
som exempelvis Stiftelsen för strategisk forskning och
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, sägs det i
propositionen.
Verkstadsindustrin har stor betydelse för svensk ekonomi och
sysselsättning, anförs det i budgetpropositionen. Under de
senaste åren har de statliga insatserna för forskning och
utveckling inriktade på denna industri minskat, konstateras det.
NUTEK föreslås få regeringens uppdrag att tillsammans med
verkstadsindustrin arbeta fram ett treårigt program för
verkstadsteknisk forskning och utveckling, inriktat främst mot
nya eller förbättrade tillämpningar av informationsteknik för
utveckling av produkter och processer. För detta ändamål bör 25
miljoner kronor tillföras anslaget.
Ökat deltagande av små och medelstora företag i EU:s fjärde
ramprogram för forskning m.m. är särskilt angeläget, sägs det
vidare i budgetpropositionen. För stimulansåtgärder riktade till
dessa företag samt till institut, universitet och högskolor
beräknas 40 miljoner kronor för nästa budgetår.
Det aktuella anslaget omfattas av regeringens sparkrav på
utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget
räknats ned med 15,6 miljoner kronor, vilket vid budgetårets
utgång motsvarar en real nivåsänkning med 3 %.
För nästa budgetår föreslår regeringen sålunda ett anslag på
1 066,5 miljoner kronor. Regeringen vill också ha riksdagens
medgivande att eventuellt anslagssparande på det tidigare
anslaget Europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete får
användas av NUTEK för det avsedda ändamålet. Slutligen begär
regeringen riksdagens bemyndigande att låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk
forskning och utvecklingsarbete m.m. för de fyra budgetåren
1997--2000 om högst 290, 260, 210 resp. 180 miljoner kronor.
En minskning av anslaget föreslås i tre motioner medan en
ökning förordas i en fjärde motion.
Anslaget bör minskas med 125 miljoner kronor, anförs det i
motion 1994/95:N288 (m). Den i budgetpropositionen föreslagna
utgiftsökningen är i huvudsak avsedd att finansiera uppbyggnaden
av kompetenscentrum vid högskolorna, ett särskilt
verkstadstekniskt forskningsprogram och stimulansåtgärder för
viss forskningssamverkan, konstaterar motionärerna. Enligt deras
mening finns inte skäl för dessa utgiftsökningar, med hänvisning
till de satsningar som gjorts -- i samband med avvecklingen av
löntagarfonderna -- på strategisk forskning och teknikbroar m.m.
i samarbete med näringslivet. Regeringen saknar vidare, enligt
motionärerna, en motivering för den särskilda satsningen på
verkstadsteknisk forskning som troliggör att den berörda sektorn
på grund av bättre tillväxtmöjligheter eller andra skäl bör
tilldelas extra medel, samtidigt som forskning och högre
utbildning får minskade resurser.
Den förra regeringens stora satsningar på nätverks- och
forskningssamarbete, främst teknikbrostiftelserna, spelar en
central roll för utvecklingsmöjligheterna i de små och
medelstora företagen, sägs det i motion 1994/95:N274 (fp). Med
hänvisning till dessa satsningar avvisar motionärerna förslaget
om 60 miljoner kronor till industrirelaterade kompetenscentrum
samt förslaget om 25 miljoner kronor till ett program för
verkstadsteknisk forskning. Sammantaget föreslås i motionen
sålunda en minskning av anslaget med 85 miljoner kronor.
Anslaget bör reduceras med 25 % till 800 miljoner kronor,
anförs det i motion 1994/95:N270 (mp). Motionärerna hänvisar
till att teknisk forskning och utveckling har tillförts
betydande resurser genom de nyligen inrättade
forskningsstiftelserna.
I motion 1994/95:N287 (c) föreslås, som redovisats i
föregående avsnitt, att regionala miljöteknikcentrum skall
inrättas. För att finansiera dessa föreslås i samma motion en
ökning av det aktuella anslaget med 38 miljoner kronor för nästa
budgetår.
I tre av de fyra här aktuella motionerna hänvisas till de
forskningsstiftelser som på förslag av den tidigare regeringen
har inrättats.
Av de förutvarande löntagarfondsmedlen har ca 18 miljarder
kronor avsatts till olika stiftelser för att stödja forskning
och utbildning. Riksdagen beslöt våren 1993 (prop. 1992/93:171,
bet. UbU16) att avsätta 10 miljarder kronor inom följande tre
områden: (1) Stiftelsen för strategisk forskning har till
ändamål att stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk
forskning och skall främja utvecklingen av starka
forskningsmiljöer av högsta internationella klass med betydelse
för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft.
Stiftelsen förfogar över ett stiftelsekapital på 6 miljarder
kronor. (2) Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra)
har till ändamål att stödja forskning av strategisk betydelse
för en god livsmiljö och utveckling av starka forskningsmiljöer
av högsta internationella klass med betydelse för Sveriges
framtida konkurrenskraft. Stiftelsen förfogar över ett
stiftelsekapital på 2,5 miljarder kronor. (3) Riksbankens
Jubileumsfond förvaltar 1,5 miljarder kronor avsett för
kulturforskning.
Våren 1994 beslöt riksdagen (prop. 1993/94:177, bet. UbU12)
att avsätta ca 8 miljarder kronor till följande sju stiftelser
och ändamål: Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling
(ca 3,3 miljarder kronor), Stiftelsen för internationalisering
av högre utbildning och forskning (960 miljoner kronor),
Stiftelsen för vård- och allergiforskning (ca 480 miljoner
kronor), Stiftelsen för internationella institutet för
industriell miljöekonomi vid Lunds universitet (ca 190 miljoner
kronor), Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning
till Östersjöregionen och Östeuropa (ca 1,2 miljarder kronor),
Stiftelsen framtidens kultur (ca 500 miljoner kronor) och
Stiftelsen Innovationscentrum (ca 500 miljoner kronor).
Vidare avsattes medel för att stimulera användningen av
informationsteknik (ca 1 miljard kronor).
Riksdagen beslöt vidare våren 1993 om inrättande av de,
tidigare nämnda, sju teknikbrostiftelserna (prop. 1992/93:170,
bet. NU30). Stiftelserna skall stödja utvecklingen av
dubbelriktad kontaktverksamhet mellan universitet/högskolor och
näringslivet som leder till ökad exploatering av
forskningsresultat. Stiftelserna har tillförts ett kapital på
sammanlagt 1 miljard kronor, varav ca 0,3 miljarder kronor
utgörs av aktier i Atle AB och Investment AB Bure.
Företrädare för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har i
riksdagen motsatt sig bildandet av samtliga nämnda stiftelser.
Utskottet anser att teknisk forskning och utveckling är av
grundläggande betydelse för möjligheterna att uppnå ökad
produktivitet, förnyelse och tillväxt i näringslivet. De nya
insatser som föreslås i budgetpropositionen -- inrättande av
industrirelaterade kompetenscentrum, ett särskilt
verkstadstekniskt forskningsprogram och stimulansåtgärder för
små och medelstora företags deltagande i EU:s fjärde ramprogram
för forskning m.m. -- finner utskottet välmotiverade.
Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag till anslag.
Därmed avstyrks berörda delar av motionerna 1994/95:N288 (m),
1994/95:N274 (fp) och 1994/95:N270 (mp), i vilka ett lägre
anslag förordas. De forskningsstiftelser som det hänvisas till i
dessa motioner kan, enligt utskottets mening, inte ersätta de
insatser som regeringen har föreslagit. Att ytterligare öka
anslaget, vilket föreslås i motion 1994/95:N287 (c), finner
utskottet inte rimligt av statsfinansiella skäl. Utskottet
tillstyrker vidare regeringens förslag om bemyndiganden och om
att få ta i anspråk nämnda anslagssparande.
Anslaget Informationsteknik
Nämnda anslag disponeras av NUTEK för att främja och stödja
teknisk forskning och utveckling inom området informationsteknik
(IT). Verksamheten bedrivs inom fyra delområden:
mikroelektronik, datavetenskap och kommunikation, IT:s
användning samt industrirelaterade kompetenscentrum. I anslaget
ingår medel för deltagande i Eureka-projekt.
Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i den
forskningspolitiska propositionen våren 1993 bör gälla även för
budgetåret 1995/96. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på
utgifter för statlig konsumtion och har räknats ned med 9,5
miljoner kronor. Vid budgetårets utgång motsvarar besparingen en
real nivåsänkning med 3 %. För nästa budgetår föreslås ett
anslag på 536,5 miljoner kronor. Regeringen begär också
riksdagens bemyndigande att under nästa budgetår låta staten ta
på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk
forskning och utveckling m.m. inom IT-området för budgetåren
1997--2000 om högst 150, 125, 100 resp. 90 miljoner kronor.
Utskottet vill i detta sammanhang uppmärksamma det arbete
med att digitalisera olika typer av information av relevans för
småföretag som bedrivs inom olika myndigheter och institutioner.
Detta arbete består av tre delar. En avser den information som
finns hos den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten; detta
arbete har enligt uppgift i huvudsak slutförts. En annan del
avser den tekniska information som finns hos Patent- och
registreringsverket (PRV) och en tredje del rör den
industrirelevanta forskningen. Enligt utskottets mening är det
för de små och medelstora företagen mycket viktigt att detta
arbete drivs vidare, liksom att annan liknande offentlig
information görs tillgänglig för dessa företag.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till anslag
och bemyndiganden avseende informationsteknik.
Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet
Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet
(STATT) är sedan år 1981 en offentlig stiftelse med svenska
staten och Ingenjörsvetenskapsakademien som huvudmän. Syftet med
verksamheten är att -- genom bevakning och rapportering om den
tekniska och industriella utvecklingen inom olika
industrinationer -- bidra till ökad produktivitet och
kunskapskraft i svenskt näringsliv.
En översyn av verksamheten vid STATT har gjorts. I rapporten
(Ds 1994:111) tas upp bl.a. verksamhetens karaktär och
inriktning, möjligheten att öka nyttan av denna samt framtida
organisationsform. Regeringen avser att efter överläggningar med
Ingenjörsvetenskapsakademien behandla frågan.
I medlen som anvisades till STATT för innevarande budgetår
ingår 8 miljoner kronor avsedda för exportfrämjande insatser
för små och medelstora företag, som riksdagen fattade beslut om
våren 1994 (bet. 1993/94:NU15 s. 82). STATT har efter samråd
med Sveriges Exportråd och i kontakt med ALMI Företagspartner AB
påbörjat uppläggningen av hur dessa medel skall användas.
Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för
statlig konsumtion och har för budgetåret 1995/96 räknats ned
med 1,5 miljoner kronor. Vid budgetårets utgång motsvarar
besparingen en real nivåsänkning med 3 %. För nästa budgetår
föreslår regeringen ett anslag på 48,8 miljoner kronor.
Sveriges utländska representation, framför allt STATT, bör ges
i uppgift att särskilt bevaka framväxten av den nya
miljömarknaden i andra länder, anförs det i motion 1994/95:N287
(c). Denna utlandsrepresentation kan tidigt fånga upp politiska
signaler och krav relaterade till utvecklingen av gröna jobb och
vidarebefordra dessa till den svenska marknaden, säger
motionärerna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag.
Enligt utskottets mening bör de bevakningsuppgifter som
aktualiseras i motion 1994/95:N287 (c) ingå som en naturlig del
i STATT:s verksamhet. Något behov av ett uttalande av riksdagen
i den frågan kan utskottet inte se. Motionen avstyrks sålunda i
berörd del.
Rymdverksamhet
Rymdstyrelsen
Rymdstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor som
gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamheten, särskilt
för forskning och utveckling. Rymdstyrelsen skall enligt sin
instruktion (1988:343) ta initiativ till att samordna och
fördela det statliga stödet till forskning och utveckling inom
svensk rymd- och fjärranalysverksamhet. Vidare skall
Rymdstyrelsen bereda ärenden rörande internationellt
rymdsamarbete samt vara kontaktorgan för internationella
organisationer.
Regeringen anser att de övergripande mål som angavs i den
forskningspolitiska propositionen våren 1993 (prop. 1992/93:170)
bör gälla även för budgetåret 1995/96. För detta budgetår har
anslaget räknats ned i enlighet med regeringens sparkrav på
utgifter för statlig konsumtion. Vid budgetårets utgång
motsvarar besparingen en real nivåsänkning med 1 %. För nästa
budgetår föreslår regeringen ett anslag på ca 8,7 miljoner
kronor.
Utskottet tillstyrker detta anslag.
Anslaget Rymdverksamhet m.m.
Under anslaget Rymdverksamhet anvisas medel för rymdforskning,
fjärranalys och industriutveckling samt för det europeiska
rymdsamarbetet inom European Space Agency (ESA) och Sveriges
bilaterala samarbete med främst Frankrike och Tyskland.
Merparten av Rymdstyrelsens utgifter inom detta anslag utgörs
av avtalsbundna bidrag till ESA, vars framtida program
diskuterades senast på ministernivå i slutet av år 1992. Det
beslöts då om fortsatt europeiskt rymdsamarbete av ungefär samma
omfattning som tidigare. Nästa möte på ministernivå planeras att
äga rum hösten 1995. En del av anslaget avser bidrag till
bilateralt samarbete. Främst samarbetar Sverige med Frankrike i
fjärranalysprogrammet SPOT. Beslut har fattats om att genomföra
satellitprojektet Odin under svensk ledning i samarbete med
Frankrike, Kanada och Finland.
Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för
statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned
med 1,4 miljoner kronor. Regeringen föreslår för nästa budgetår
ett anslag på 757,9 miljoner kronor. För budgetåret 1998
beräknar regeringen en besparing på 50 miljoner kronor, vilket
utskottet behandlade i det inledande avsnittet av betänkandet.
För budgetåret 1994/95 har regeringen, i likhet med tidigare,
av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör
stöd till rymdverksamhet, vilka innebär åtaganden för flera
budgetår. Ingående bemyndigandeskuld budgetåret 1995/96 beräknas
till 1 503 miljoner kronor och fördelar sig på budgetåren
1995/96--2000 med följande belopp: 685, 331, 189, 165 resp. 133
miljoner kronor. Regeringen begär nu riksdagens bemyndigande att
under det kommande budgetåret låta staten ta på sig ansvaret för
nya betalningar inom rymdverksamheten om högst 1 028 miljoner
kronor.
En särskild utredare, landshövding Gunnar Björk (N 1994:06),
tillkallades hösten 1994 med uppdrag att genomföra en
genomgripande översyn av den svenska rymdverksamheten. Enligt
direktiven (dir. 1994:103) skall därvid målen för den statliga
satsningen på såväl nationell som internationell rymdverksamhet
analyseras. Som grund för detta skall ligga en omvärldsanalys,
en analys av den nuvarande inriktningen samt en konsekvensanalys
av eventuella förändringar i det statliga åtagandet. Utredningen
skall genomföras så att den kan utgöra underlag för dels
regeringens ställningstagande rörande rymdverksamheten för
treårsperioden 1997--1999, dels det planerade ministerrådsmötet
inom ESA hösten 1995. Arbetet skall redovisas senast i maj 1995.
Olika frågor om rymdverksamhet tas upp i fyra motioner.
Statsmakterna bör uttala sitt stöd för och stärka sitt
engagemang i den fortsatta utvecklingen inom rymd- och
miljöforskningen, anförs det i motion 1994/95:N267 (s). Sverige
har deltagit i det europeiska rymdsamarbetet sedan starten år
1964 och har för närvarande en stark rymdforskning, företag med
avancerad rymdteknik inom vissa områden och en betydande
rymdverksamhet i Kiruna, erinrar motionärerna om. Det krävs dock
en fortsatt forskning och kompetensutveckling på området, anförs
det.
Den tidigare regeringen aktualiserade en utbyggnad av
rymdforskningen i Kiruna med stöd bl.a. av EU:s mål 6-medel,
sägs det i motion 1994/95:A466 (m). Det är viktigt att detta
initiativ tas till vara, anser motionären och hänvisar till att
rymdverksamheten i Kiruna har stor betydelse för landet, men
också för kunskapsutvecklingen i regionen.
Riksdagen bör göra ett uttalande om att Rymdbolagets
huvudkontor bör flyttas från Solna till Kiruna, anförs det i
motion 1994/95:N232 (v). Rymdverksamhet bedrivs i huvudsak i
Esrange som är beläget i Kiruna kommun, konstaterar motionären.
Hon anser att det vore en naturlig utveckling om även ledningen
för rymdverksamheten flyttade närmare denna verksamhet.
Regeringen bör anmodas att låta göra en utredning som kan
klargöra vilka belopp som staten satsat på rymdteknik och vilka
vinster som därigenom uppkommit för folkhushållet, heter det i
motion 1994/95:N270 (mp). Motionärerna begär ett uttalande av
riksdagen om en sådan utredning.
Beträffande kopplingen mellan miljö- och rymdforskning, som
nämns i motionerna 1994/95:N267 (s) och 1994/95:A466 (m), kan
noteras att den omvärldsanalys som den tidigare nämnda
utredningen skall genomföra bör omfatta bl.a. det ökade
samarbetet mellan rymdforskning och miljöforskning avseende både
fjärranalys och klimatforskning.
I den sistnämnda motionen refereras vidare till ett initiativ
på området av den tidigare regeringen. I början av september
1994 meddelade de dåvarande utbildnings-, arbetsmarknads- och
miljöministrarna att de planerade ett gemensamt initiativ för
att inom ramen för ett kommande EU-medlemskap bygga ut miljö-
och rymdforskningen. Ett forskningsinstitut avsågs bli inrättat
i Kiruna med delfinansiering från EU:s strukturfonder -- mål 6.
Ett utkast till förslag har nu tagits fram inom en
tjänstemannagrupp från Utbildnings-, Arbetsmarknads-, Närings-
och Miljödepartementen. Detta har överlämnats till den särskilde
utredare, landshövding Lars-Erik Eriksson (A 1994:12), som i
december 1994 tillkallades med uppdrag att utarbeta ett program
för användningen av medel från EU:s strukturfonder i mål
6-regionen. Förslag till utvecklingsplan för målområde 6 har
nyligen lämnats till Arbetsmarknadsdepartementet (dnr. A
1995/2356/RP). En förutsättning för bidrag från EU:s
strukturfonder är att den svenska staten lämnar ett motsvarande
bidrag. Beredning av förslaget pågår inom
Arbetsmarknadsdepartementet i syfte att eventuella förslag skall
lämnas till EU-kommissionen senast i april 1995.
När det gäller yrkandet i motion 1994/95:N232 (v) om att
riksdagen skall agera för att Rymdbolagets huvudkontor skall
flyttas från Solna till Kiruna, bör noteras att det är bolagets
styrelse som fattar beslut i sådana ärenden. Vidare gäller att
det i direktiven till utredningen om den svenska
rymdverksamheten erinras om att Kiruna har en central roll i
denna verksamhet. I utredarens uppdrag ingår att analysera
utvecklingsmöjligheten på kort och lång sikt för den
rymdanknutna verksamheten i Kiruna.
Kartläggningen av de medel som staten satsar på rymdverksamhet
och de vinster som uppkommer härav, som efterlyses i motion
1994/95:N270 (mp), kan förväntas ingå i det arbete som den
nämnda utredningen skall utföra.
Utskottet behandlar först anslaget till rymdverksamhet,
därefter frågor om insatser för utveckling av rymd- och
miljöforskningen och om lokalisering av Rymdbolagets huvudkontor
och slutligen frågan om en kartläggning av rymdverksamheten.
Regeringens förslag beträffande anslaget Rymdverksamhet
tillstyrks av utskottet.
När det gäller frågan om insatser för utveckling av rymd-
och miljöforskningen kan denna, som nämnts, förväntas ingå i
den omvärldsanalys som utredningen om rymdverksamheten skall
utföra. Vidare pågår, som tidigare beskrivits, inom
regeringskansliet beredningsarbete med anledning av förslag
avseende användning av medel från EU:s strukturfonder. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1994/95:N267 (s) och 1994/95:A466 (m), den senare i aktuell del.
Frågan om lokaliseringen av Rymdbolagets huvudkontor är
som redovisats inte en fråga för riksdagen. Motion 1994/95:N232
(v) avstyrks därmed.
När det slutligen gäller förslaget i motion 1994/95:N270 (mp)
om en kartläggning av rymdverksamheten kan utskottet
konstatera att den svenska rymdverksamheten nu är föremål för en
utredning sedan hösten 1994. Redovisning av arbetet skall ske
senast i maj 1995. Den nämnda motionen avstyrks därmed i berörd
del.
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
Från rubricerat anslag lämnas statens bidrag till
Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) grundläggande verksamhet.
Verksamheten inriktas på att följa, analysera och informera om
den tekniska och industriellt-ekonomiska utvecklingen samt att
skapa och initiera samverkan mellan olika teknikområden.
Regeringen föreslår för nästa budgetår ett anslag på 8,2
miljoner kronor.
Av alla akademiens utredningar och program framgår att den är
totalt oförstående till de krav som en hållbar utveckling
ställer på tekniken, heter det i motion 1994/95:N270 (mp).
Anslaget bör enligt motionärerna reduceras med 50 % till dess
att akademien ändrar sin inställning till de globala
överlevnadsfrågorna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag och
avstyrker den här aktuella motionen i berörd del.
Investeringsfrämjande och vissa övriga anslag
Investeringsfrämjande
Investeringsfrämjande aktiviteter som syftar till att öka den
utländska etableringen i Sverige har sedan den 1 juli 1993
bedrivits inom ramen för verksamheten hos Styrelsen för
Sverigebilden (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. KrU15).
Verksamheten, som bedrivs under projektnamnet Invest in Sweden,
har haft en tonvikt på att ge information och skapa kontakter
med japanska företag via kontor i Tokyo. Styrelsen har dessutom
bedrivit viss verksamhet i Storbritannien, Tyskland och
Frankrike. Invest in Sweden disponerar innevarande budgetår ca
10 miljoner kronor för verksamheten.
Styrelsen för Sverigebilden har genomfört en utredning om den
långsiktiga organisationen och inriktningen av statens
investeringsfrämjande. Enligt utredningsförslaget bör projektet
Invest in Sweden bedrivas fristående från Styrelsen för
Sverigebilden och baseras på en långsiktig och målmedveten
bearbetning av strategiskt viktiga grupper av marknader och
företag.
Regeringen föreslår nu i budgetpropositionen en ny form för
den investeringsfrämjande verksamheten. Riksdagen föreslås
bemyndiga regeringen att inrätta en särskild delegation för
investeringsfrämjande den 1 juli 1995. I propositionen anges
riktlinjer för verksamheten, för vilka regeringen begär
riksdagens godkännande. Ett anslag på 97,5 miljoner kronor
föreslås för nästa budgetår.
Enligt regeringens bedömning kan utländska investeringar
vitalisera det inhemska näringslivet genom att tillföra bl.a.
kapital, teknisk kompetens samt nytt industriellt och
kommersiellt tänkande. De flesta industriländer har inrättat
offentligt finansierade nationella organ för
investeringsfrämjande, sägs det i propositionen. Ett land som
inte har motsvarande verksamhet får därmed en konkurrensnackdel.
Den föreslagna delegationen för investeringsfrämjande avses
bli utsedd av regeringen och innehålla personer med erfarenheter
från bl.a. regeringskansliet, näringslivet, fackliga
organisationer och regionala organ. Delegationen, vars kansli
skall ha en relativt begränsad omfattning, skall samarbeta med
de svenska beskickningarna och med andra aktörer som t.ex.
Sveriges Exportråd och handelskamrar.
Det övergripande målet för verksamheten skall vara att genom
information och kontakter verka för att utländska företag i
olika former investerar i Sverige eller samverkar med svenska
företag i syfte att härigenom bl.a. skapa nyetableringar, öka
produktionskapaciteten, medverka till en successiv förnyelse
samt öka kompetensen. Delegationen skall enligt regeringen ha
följande uppgifter: (1) etablera sig som en central kontaktpunkt
för investeringsfrämjande, (2) utforma en strategi för att
påverka investeringsbeslut i syfte att öka investeringarna i
Sverige, (3) bedriva en aktiv informationsverksamhet i samverkan
med berörda beskickningar, regeringskansliet, NUTEK,
Exportrådet, tekniska attachéerna, olika handelskamrar samt
regionala och lokala organ, (4) bedriva verksamhet på
utlandsmarknaderna under budgetåret 1995/96 i främst Japan,
Förenta staterna och Tyskland samt (5) upprätthålla en effektiv
förmedlingsorganisation.
Delegationen skall presentera och marknadsföra Sverige som
investeringsland i ett begränsat antal länder genom riktade
insatser i form av seminarier, nyhetsbrev och generell
information. Den skall vidare lämna upplysningar, följa upp och
vägleda vid förfrågningar från utländska företag om
investeringsförutsättningar i Sverige. För att snabbt utöka den
nuvarande verksamheten och dra fördel av Sveriges EU-medlemskap
bör särskilda insatser göras under budgetåret 1995/96, anser
regeringen.
Förslaget om investeringsfrämjande är föremål för yrkanden i
fyra motioner. I tre av dessa föreslås ett minskat anslag.
Regeringens förslag till anslag är exeptionellt högt, anförs
det i motion 1994/95:N288 (m). Delegationen bör i startfasen
kunna ges ett betydligt mindre anslag, anser motionärerna och
föreslår ett belopp på 22,5 miljoner kronor, dvs. en minskning
med 75 miljoner kronor.
Även i motion 1994/95:N274 (fp) föreslås en minskning av
anslaget. Motionärerna anser att den uppgift som den föreslagna
nya delegationen skall ha är en angelägen uppgift men menar dock
att den bör kunna klaras med en mindre omfattande ekonomisk
satsning eller 15 miljoner kronor. Också för den fortsatta
verksamheten borde anslaget begränsas.
I motion 1994/95:N275 (v) föreslås att riksdagen skall få
representation i den föreslagna delegationen och att riksdagen
skall göra ett uttalande härom.
Den aktuella verksamheten bör kunna bedrivas utan en särskild
delegation och anslaget bör kunna minskas med hälften, hävdas
det i motion 1994/95:N270 (mp). Om en delegation ändå tillsätts
bör den verka i Riokonferensens anda och innehålla relevant
kompetens inom det ekologiska området, anser motionärerna.
En viktig faktor för den ekonomiska utvecklingen i Sverige är
att investeringsnivån höjs kraftigt för att möjliggöra
uppbyggnad av ny produktionskapacitet i stället för den som har
gått förlorad under de senaste åren. Utskottet ser förslaget
om inrättande av en delegation för investeringsfrämjande som en
ändamålsenlig näringspolitisk åtgärd för att bidra till ökade
investeringar. Utskottet tillstyrker sålunda det av regeringen
begärda bemyndigandet.
De riktlinjer för verksamheten som anges i propositionen har
utskottet inget att erinra mot; de tillstyrks. Enligt utskottets
mening saknas det skäl för riksdagen att vara representerad i
delegationen. Motion 1994/95:N275 (v) avstyrks alltså i denna
del.
Regeringens förslag till anslag tillstyrks också av utskottet.
Därmed avstyrks de aktuella yrkandena i motionerna 1994/95:N288
(m), 1994/95:N274 (fp) och 1994/95:N270 (mp), i vilka minskade
anslag förordas.
Vissa övriga anslag
Till det nya anslaget Avgift till Europeiska kol- och
stålgemenskapen (EKSG) föreslår regeringen att
riksdagen engångsvis skall anvisa 150 miljoner kronor.
Genom medlemskapet i EU blev Sverige anslutet också till EKSG
på samma sätt som nytillkommande EG-medlemmar blivit under 1970-
och 1980-talen, konstateras det i propositionen. Avtalet om EKSG
upphör år 2002. Som en konsekvens av medlemskapet skall den
berörda svenska industrin betala en viss årlig avgift till EKSG
som för år 1995 beräknas uppgå till 0,21 % av produktionsvärdet.
Svenska staten skall dessutom under åren 1995 och 1996 bidra
till EKSG:s fonder med totalt 16 700 000 ecu, motsvarande ca
150 miljoner kronor. Statens avgift grundas inte på några
rättsakter utan vilar på den praxis som utvecklats när nya
länder, i det här fallet framför allt Spanien och Portugal år
1986, anslutit sig till EKSG, sägs det i propositionen.
Avgiftens storlek är beroende av resp. lands andel av
världsproduktionen av stål.
Det av regeringen föreslagna anslaget avvisas i motion
1994/95:N270 (mp). Motionärerna anför att det inte av
budgetpropositionen klart framgår om Sverige i
medlemskapsförhandlingarna verkligen åtagit sig den aktuella
avgiften och att den inte finns upptagen i proposition
1994/95:40 om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i EU m.m.
I protokoll 5 till avtalet om Sveriges EU-medlemskap anges det
belopp som Sverige skall betala till Europeiska kol- och
stålgemenskapen (prop. 1994/95:19 bil. 10 s. 579). Beloppet
anges till 16 700 000 ecu. Ett särskilt avsnitt om kol- och
stålfrågor finns i propositionen (del 1 s. 375). Där anges
(s. 377) att svenska staten under åren 1995 och 1996 skall
bidra till EKSG:s fonder med totalt ca 150 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker det aktuella anslaget. Som
redovisats ingick Sveriges åtagande till EKSG i avtalet om
Sveriges EU-medlemskap. Motion 1994/95:N270 (mp) avstyrks därmed
i berörd del.
Utskottet behandlar vidare i detta avsnitt två anslag --
Avgifter till vissa internationella organisationer och
Täckande av förluster vid viss garantigivning.
Det första anslaget disponeras för avgifter för Sveriges
deltagande i olika internationella organ, bl.a. Organisationen
för intellektuell äganderätt, Eureka och COST (European
Cooperation on Science and Technology). Beträffande det andra
anslaget kan noteras att några nya åtaganden som kan leda till
utbetalningar inte görs längre.
Regeringen föreslår 11,2 miljoner kronor resp. 4 miljoner
kronor för de båda nämnda anslagen för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker förslagen.
NUTEK och Konkurrensverket
NUTEK
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) är central
förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets tillväxt och
förnyelse samt för omställning av energisystemet.
Internationaliseringen och de nya aktörer som nu finns inom
näringspolitiken innebär att NUTEK i ökande grad bör få en
inriktning mot mer generella medel och färre selektiva åtgärder,
sägs det i propositionen. Verket skall svara för statliga
insatser för att främja följande: teknisk forskning och
industriellt utvecklingsarbete, etablering och utveckling av små
och medelstora företag, en balanserad regional utveckling samt
energiförsörjning och effektiv energianvändning.
NUTEK:s verksamhet finansieras innevarande budgetår med anslag
under Jordbruks-, Arbetsmarknads- och Näringsdepartementens
huvudtitlar. Anslagen för förvaltnings- och utredningskostnader
hör i sin helhet till Näringsdepartementets område.
Regeringen anser att gällande riktlinjer för NUTEK:s
verksamhet bör gälla även för budgetåret 1995/96.
Basverksamheten för NUTEK:s utredningsverksamhet kommer fr.o.m.
budgetåret 1995/96 att i sin helhet finansieras över anslaget
NUTEK: Förvaltningskostnader (A 1). Eventuell reservation vid
utgången av budgetåret 1994/95 på det tidigare anslaget NUTEK:
Utredningar föreslås få tillföras nyssnämnda anslag för att
användas för avsett ändamål. Regeringen begär riksdagens
medgivande till detta.
NUTEK omfattas av produktivitets- och effektivitetskrav på
utgifter för statlig konsumtion med ca 13,8 miljoner kronor. Vid
budgetårets utgång motsvarar besparingen en real minskning med
5 %. Regeringen föreslår ett anslag på ca 296 miljoner kronor
för nästa budgetår.
I motion 1994/95:N270 (mp) föreslås att anslaget till NUTEK
skall skäras ned med 25 %, till 222 miljoner kronor.
Enheten för effektivare energianvändning skall dock inte drabbas
av nedskärningen, anser motionärerna.
Regeringens förslag till anslag tillstyrks av utskottet.
Därmed avstyrks den nyss nämnda motionen i berörd del. Vidare
tillstyrker utskottet att utgående reservation på NUTEK:s
utredningsanslag skall få disponeras på angivet sätt.
Konkurrensverket
Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet för
konkurrensfrågor. Det övergripande målet för Konkurrensverket är
att verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig
verksamhet till nytta för konsumenterna.
Enligt regeringen bör inte några förändringar göras
beträffande riktlinjerna för Konkurrensverkets verksamhet för
budgetåret 1995/96. Detta budgetår har anslaget räknats ned med
1,8 miljoner kronor, i enlighet med regeringens sparkrav på
utgifter för statlig konsumtion. Vid budgetårets utgång
motsvarar besparingen en real nivåsänkning med 3 %. För nästa
budgetår föreslås ett anslag på 90,6 miljoner kronor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag.
Konkurrensforskning
Anslaget disponeras av Konkurrensverket för att främja och
stödja forskningen inom konkurrensområdet. Det övergripande
målet är att ge kunskap om olika marknaders funktionssätt,
effekter av konkurrensbegränsningar samt verkningarna av olika
konkurrenspolitiska medel.
Även det nu föreslagna anslaget tillstyrks av utskottet..
Övriga frågor
Träskiveindustrins vedråvaruförsörjning
I tre motioner tas upp frågan om vedråvaruförsörjningen till
träskiveindustrin och konkurrensen med bränslesektorn om
råvaran.
Riksdagen bör hos regeringen begära en översyn av villkoren
för vedråvaruförsörjningen till den svenska träskiveindustrin,
anförs det i motion 1994/95:N204 (s). Denna industri har efter
strukturförändringar och ägarskiften vid ett par företag stärkts
väsentligt under de senaste två åren, konstaterar motionärerna.
De menar att en viktig förutsättning för en fortsatt positiv
utveckling är att industrin kan påräkna en stabil
vedråvaruförsörjning även i framtiden. Spånskive- och
träfiberskiveindustrin utsätts i allt högre grad för konkurrens
om vedråvaran från energisektorn genom de styrmedel som används,
anser motionärerna och förordar att regeringen vidtar åtgärder
som innebär att konkurrensen om vedråvaran kan ske på lika
villkor mellan tillverkningsindustrin och energisektorn.
Regeringen bör anmodas att mycket noga följa utvecklingen av
råvaruförsörjningen inom den svenska träskiveindustrin och vid
behov föreslå lämpliga åtgärder för att trygga denna industris
råvarubehov, anförs det i motion 1994/95:N223 (s).
Förutsättningarna för en effektiv och framgångsrik
träskiveindustri har väsentligt förbättrats, konstaterar
motionärerna. Också de påpekar att en viktig förutsättning för
en fortsatt positiv utveckling är att industrin kan påräkna en
stabil råvaruförsörjning i framtiden. Motionärerna refererar
till Träfiberutredningen (se i det följande), i vilken det
konstaterades en konkurrensmässig obalans till följd av
energiskattesystemet.
Även i motion 1994/95:N218 (v) föreslås att regeringen skall
anmodas att lägga fram förslag till åtgärder för att säkra spån-
och träfiberskiveindustrins tillgång till råvara. Användningen
av spån som bränsle har näst intill fördubblats under
sexårsperioden 1989--1994, konstateras det. Konkurrensen om
spånråvaran har ökat, men konkurrensen sker inte på lika villkor
för träskiveindustrin i förhållande till bränslesektorn, hävdar
motionärerna. De anser att skivindustrins situation ytterligare
har förvärrats genom avvecklingen av den s.k. träfiberlagen. För
att ge skivindustrin möjlighet att konkurrera om industrispån på
lika villkor kan, enligt motionärerna, följande åtgärder
övervägas: införande av pristak för spån som används som bränsle
eller för bränsleframställning, införande av skatt på spån som
används till bränsle, stimulering av användandet av andra
bioenergislag i stället för industrispån, förbud mot statliga
bidrag till anläggningar för bränsleframställning med
industrispån inom 20 mils radie från en träskivefabrik,
kompensation för frakter som överstiger det för fabriken normala
fångstområdet samt införande av prövningstillstånd för nya
anläggningar som använder industrispån till
bränsleframställning.
Riksdagen beslöt hösten 1991 på regeringens förslag att lagen
(1987:588) om träfiberråvara skulle avskaffas såvitt gällde
skogsindustriella anläggningar den 1 januari 1992 (prop.
1990/91:183, bet. 1991/92:NU6). Lagen, som innehöll bestämmelser
om tillståndsprövning av skogsindustrins och bränslesektorns
träfiberanvändning, hade till syfte att motverka brister i
skogsindustrins råvaruförsörjning. Beträffande spån för
eldningsändamål bibehölls prövningsplikten fram till den 1 juli
1993. Utskottet ansåg att det var befogat med en
övergångsperiod, under vilken företagen inom skivindustrin
skulle få möjlighet att anpassa sig till ändrade
marknadsförutsättningar. Utskottet utgick från att regeringen
och NUTEK skulle följa utvecklingen inom skivindustrin och övrig
skogsindustri.
I en reservation (s) begärdes att prövningsplikten för spån
för eldningsändamål skulle bibehållas tills vidare. En kortare
övergångsperiod ansågs inte tillräcklig för att skivindustrin
skulle kunna ställa om sig till ändrade marknadsförutsättningar.
I en meningsyttring (v) förordades att träfiberlagen skulle
upphävas den 1 april 1992 och att riksdagen skulle anmoda
regeringen att lägga fram ett förslag om restitution till
träskiveindustrin. Träfiberutredningen, som låg till grund för
regeringens förslag, hade i sitt betänkande Översyn av
lagstiftningen om träfiberråvara (SOU 1991:22) lagt fram ett
förslag till restitutionssystem, med innebörd att
träskiveindustrin under en femårsperiod skulle kompenseras för
den prishöjning på spånet som beror på energi- och
miljöpolitiskt motiverade stimulanser i syfte att öka
användningen av biobränslen.
En skrivelse från branschorganisationen Svenska träskivor har
nyligen inkommit till Näringsdepartementet och är nu föremål för
beredning. Innehållet i skrivelsen är av liknande karaktär som
det i de här aktuella motionerna.
Enligt uppgift från NUTEK föreligger för närvarande inga
nämnvärda problem för skivindustrins vedråvaruförsörjning sett
totalt över landet. Skivindustrins tidigare mer ogynnsamma
kostnads- och konkurrenssituation har förbättrats genom dels
krondeprecieringen, dels den minskade konkurrensen från
östländerna.
Utskottet konstaterar att det för närvarande inte
föreligger några akuta problem när det gäller träskiveindustrins
vedråvaruförsörjning. Utskottet utgår från att regeringen och
NUTEK på lämpligt sätt fortsätter att följa utvecklingen. Det
är, enligt utskottets mening, viktigt att snedvridningseffekter
på den aktuella marknaden till följd av bl.a. beskattningen
uppmärksammas. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
1994/95:N204 (s), 1994/95:N223 (s) och 1994/95:N218 (v).
Livscykelspecifikationer
I tre motioner föreslås att regeringen skall anmodas att lägga
fram förslag om införande av lagstiftning avseende
livscykelspecifikationer.
Varje produkt som tillverkas bör ha en livscykelspecifikation,
anförs det i motion 1994/95:N410 (mp). En sådan specifikation
skall ge information om effekterna av tillverkningen och
användningen av varan fram till dess att varan är uttjänt. En
livscykelspecifikation skall ge information om bl.a. vilka
naturtillgångar som utnyttjas, vilka biprodukter som alstras och
vilka risker som föreligger för den som arbetar med
tillverkningen. Vidare skall verkningsgrad vid energiutnyttjande
och miljöpåverkan vid användning specificeras. I specifikationen
skall också ingå uppgifter om förväntad teknisk livslängd och
hur skrotning skall ske. En lagstiftning om
livscykelspecifikation bör snarast införas för kapitalvaror --
även s.k. hushållskapitalvaror, föreslår motionärerna.
I motionerna 1994/95:Jo687 (mp) och 1994/95:Jo688 (mp)
föreslås på liknande sätt att krav normalt skall ställas på
tillverkarna att upprätta livscykelspecifikationer för de
produkter som tillverkas. I dessa specifikationer skall
redovisas miljöeffekter under produktens livscykel samt i vilken
utsträckning och hur återanvändning eller återvinning kan ske.
En livscykelspecifikation skall utgöra ett underlag för att krav
skall kunna ställas på varuproduktionen, säger motionärerna. De
menar vidare att hänsyn måste tas till hela livscykeln vid
tillståndsprövning av industrier.
I den tidigare nämnda skrivelsen till riksdagen om miljön
presenterar regeringen inriktningen av det miljöpolitiska
arbetet och lämnar en redovisning av tillståndet i miljön. I
skrivelsen (s. 28) berörs även livscykelanalyser. Producenterna
bör enligt regeringen ta ett ökat miljöansvar för varor och
produkter under hela deras livscykler. En strategi för en
kretsloppsanpassad varuproduktion bör utvecklas. Producentansvar
bör införas för prioriterade varor, varvid producenternas ansvar
för hela eller delar av produktens livscykel skall regleras.
Producentansvaret kan t.ex. omfatta skyldighet att upprätta
energi- och materialbalanser samt miljövarudeklarationer och att
uppnå återanvändnings- och återvinningsmål. Vidare konstateras i
skrivelsen att det i första hand är producenterna som känner
till sammansättningen av sina produkter och som har kompetensen
att utforma miljöanpassade varor som minimerar avfallsmängderna
för deponering. Det finns industriföretag, främst de större, som
redan nu arbetar aktivt med att minska produkternas
miljöpåverkan under hela livscykeln, t.ex. med s.k.
livscykelanalyser, påpekas det. Dessa företag bör tjäna som goda
exempel för andra företag, sägs det i skrivelsen.
Jordbruksutskottet behandlar, som tidigare nämnts, senare
under våren 1995 denna skrivelse (bet. 1994/95:JoU16).
Kretsloppsdelegationen (M 1993:A), som tillkallades våren
1993, har enligt sina direktiv (dir. 1993:67) till uppgift att
driva och samordna arbetet med att ange strategi, konkreta mål
och tidtabell för samt konsekvenser av tillämpningen av
producentansvar på nya varuområden i syfte att åstadkomma en
kretsloppsanpassad samhällsutveckling. Kretsloppsdelegationen
fick i februari 1995 tilläggsdirektiv med innebörd bl.a. att
producentansvaret skall vidgas till ytterligare varugrupper,
förutom förpackningar och returpapper, för vilka ett sådant
ansvar redan gäller. Förslag beträffande producentansvaret skall
lämnas för följande områden: för bilar senast den 1 mars 1995,
för elektriska och elektroniska produkter senast den 1 juni 1995
och för byggsektorn senast den 1 oktober 1995.
Naturvårdsverket har vidare i mars 1995 fått regeringens
uppdrag att under hösten 1995 lämna en redovisning över det
faktiska genomförandet av fattade beslut avseende
producentansvaret. Regeringen beslutade också vid samma tidpunkt
att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att ta fram ett
förslag till en skatt som syftar till att minska mängden avfall
som deponeras och att allsidigt utreda konsekvenserna av
införandet av en sådan skatt. Utredaren skall redovisa
resultatet av sitt arbete senast den 31 mars 1996, så att en
skatt skall kunna införas den 1 januari 1997.
Enligt utskottets mening bör producenterna ta ett ökat
miljöansvar för sina produkter under hela deras livscykler.
Statsmakterna har ett ansvar att utforma regler och bestämmelser
som främjar en sådan utveckling. Samtidigt bör viss försiktighet
iakttas med lagstiftningsinstrumentet. Enligt utskottets mening
har statsmakternas hittillsvarande agerande präglats av en
lämplig avvägning. Detta synsätt innebär att utskottet inte är
berett att nu förorda införande av lagstiftning om
livscykelspecifikationer, vilket föreslås i de här aktuella
motionerna 1994/95:N410 (mp), 1994/95:Jo687 (mp) och
1994/95:Jo688 (mp). Motionerna avstyrks sålunda i berörda delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
Allmänna riktlinjer m.m.
1. beträffande näringspolitikens inriktning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K224 yrkande 10,
1994/95:N202 yrkandena 1 och 2, 1994/95:N270 yrkande 1,
1994/95:N272 yrkandena 1 och 2, 1994/95:N274 yrkandena 1 och 6,
1994/95:N275 yrkandena 1--3 och 5, 1994/95:N300 yrkande 1,
1994/95:N301 yrkande 1 och 1994/95:A472 yrkande 1,
res. 1 (m, c, fp, kds)
res. 2 (v)
res. 3 (mp)
2. beträffande besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och
1998
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 i denna del godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder
för budgetåren 1997 och 1998 som anges i propositionen,
Småföretagsutveckling
3. beträffande mentorskap
att riksdagen avslår motion 1994/95:N220 yrkande 8,
4. beträffande lokala investmentbolag
att riksdagen avslår motion 1994/95:N300 yrkande 6,
res. 4 (c)
5. beträffande närfonder m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:N202 yrkandena 3, 5 och 6,
res. 5 (mp)
6. beträffande ALMI Företagspartner AB och Industri- och
nyföretagarfonden
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 2 moment 2 och med avslag på motionerna
1994/95:N217, 1994/95:N220 yrkandena 6 och 7, 1994/95:N274
yrkande 13, 1994/95:N300 yrkande 9 och 1994/95:N301 yrkande 6 i
denna del godkänner vad som anges i propositionen om överföring
av medel från Industri- och nyföretagarfonden till ALMI
Företagspartner AB samt om riktlinjer för
finansieringsverksamheten inom berörda organisationer,
res. 6 (m)
res. 7 (c, fp, kds)
7. beträffande Atle AB och Investment AB Bure
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 2 moment 3 och med avslag på motionerna
1994/95:N243, 1994/95:N272 yrkande 3, 1994/95:N275 yrkandena 8
och 9, 1994/95:N300 yrkande 7, 1994/95:N301 yrkande 3 och
1994/95:A470 yrkande 5 godkänner vad som anges i propositionen
om riktlinjer för användningen av aktier i Atle AB och
Investment AB Bure samt om skapandet av en ny
riskkapitalverksamhet,
res. 8 (m)
res. 9 (v)
res. 10 (mp) - villk. res. 5
9. beträffande företagsgaranti
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N300 yrkande 5 och
1994/95:A807 yrkande 22,
res. 12 (c)
10. beträffande stöd till uppfinnare och innovatörer
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N213, 1994/95:N219,
1994/95:N222, 1994/95:N247 och 1994/95:N300 yrkande 10,
res. 13 (m, fp) - motiv.
res. 14 (c, mp)
11. beträffande design
att riksdagen avslår motion 1994/95:N209,
12. beträffande nyrekrytering av civilingenjörer och
avknoppningar av företag
att riksdagen avslår motion 1994/95:N280 yrkandena 2 och 3,
13. beträffande utbildning i entreprenörskap
att riksdagen avslår motion 1994/95:N299 yrkandena 1 och 2,
res. 15 (c)
res. 16 (mp)
14. beträffande lokala styrelser i större företag, m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:N202 yrkandena 12, 13 och
15,
res. 17 (mp)
15. beträffande anslaget Småföretagsutveckling
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 2 moment 1 till Småföretagsutveckling för
budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 241 550 000 kr,
16. beträffande kvinnors företagande
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 3 och med avslag på motionerna 1994/95:N274 yrkande
12, 1994/95:N288 yrkande 1, 1994/95:N300 yrkande 11,
1994/95:A807 yrkande 23 och 1994/95:A820 yrkande 7 till
Främjande av kvinnors företagande för budgetåret 1995/96
under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
200 000 000 kr,
res. 18 (m)
res. 19 (c)
res. 20 (fp)
17. beträffande tekniköverföring
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 4 och med avslag på motionerna 1994/95:N202 yrkande
7, 1994/95:N203, 1994/95:N229, 1994/95:N241, 1994/95:N274
yrkande 10, 1994/95:N280 yrkande 4, 1994/95:N283, 1994/95:N288
yrkande 2 och 1994/95:A441 yrkandena 2 och 3 till Bidrag till
tekniköverföring för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 100 000 000 kr,
res. 21 (m, fp)
res. 22 (mp) - villk. res. 5
18. beträffande stöd till kooperativ utveckling
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
14 punkt E 2 och med avslag på motionerna 1994/95:Kr420 yrkande
3, 1994/95:N202 yrkande 10, 1994/95:N224, 1994/95:N225,
1994/95:N240, 1994/95:N251, 1994/95:N252, 1994/95:N260,
1994/95:N265, 1994/95:N266, 1994/95:N289 och 1994/95:N293 till
Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret 1995/96 under
trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
9 750 000 kr,
res. 23 (m)
res. 24 (mp)
Teknologisk infrastruktur
19. beträffande nationellt kvalitetsprojekt
att riksdagen avslår motion 1994/95:N211,
20. beträffande SIS -- Standardiseringen i Sverige
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt C 3 till Bidrag till SIS -- Standardiseringen i
Sverige för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett anslag på 54 045 000 kr,
21. beträffande Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll -- SWEDAC
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkterna C 4--C 6
a) godkänner att den övergripande målsättningen för
myndighetsverksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i
enlighet med vad som anges i propositionen,
b) till Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 20 800 000 kr,
c) godkänner att den övergripande målsättningen för
uppdragsverksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara i
enlighet med vad som anges i propositionen,
d) till Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,
e) godkänner att den övergripande målsättningen för den
mättekniska verksamheten inom SWEDAC:s ansvarsområde skall vara
i enlighet med vad som anges i propositionen,
f) till Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:
Bidrag till riksmätplatser för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 10 800 000 kr,
22. beträffande provnings- och mätteknisk forskning och
utveckling, m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt C 7 till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU,
m.m. för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 72 900 000 kr,
23. beträffande Elsäkerhetsverket
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt C 8
a) godkänner den övergripande målsättning för verksamheten
inom Elsäkerhetsverkets ansvarsområde som anges i propositionen,
b) till Elsäkerhetsverket för budgetåret 1995/96 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 61 400 000 kr,
24. beträffande Sprängämnesinspektionen
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt C 9
a) antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor,
b) till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1995/96
under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 23 000 000
kr,
25. beträffande geologisk undersökningsverksamhet
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt C 10 momenten 1 och 3, med bifall till motionerna
1994/95:N259 och 1994/95:N274 yrkande 14, med anledning av
motionerna 1994/95:Fö605 yrkandena 5--7, 1994/95:N207,
1994/95:N231, 1994/95:N254, 1994/95:N264, 1994/95:N270
yrkandena 6 och 7, 1994/95:N282 och 1994/95:N288 yrkande 4 och
med avslag på motion 1994/95:N246 yrkande 2
a) beträffande de långsiktiga målen för verksamheten inom
Sveriges geologiska undersöknings ansvarsområde
dels godkänner att det långsiktiga målet för den
geologiska undersökningen till lands skall vara i enlighet med
vad som anges i propositionen,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört angående den maringeologiska undersökningen,
b) avslår proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt C 10 moment
2,
c) till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 201 400 000 kr och
därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
d) beslutar att från Energiteknikfondens innestående medel i
Riksgäldskontoret engångsvis för budgetåret 1995/96 föra över
10 000 000 kr till inkomsttitel på statsbudgeten,
res. 25 (c, kds)
res. 26 (mp)
26. beträffande prospektering
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N246 yrkande 1 och
1994/95:N268,
res. 27 (v, mp)
27. beträffande geovetenskaplig forskning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt C 11 till Sveriges geologiska undersökning:
Geovetenskaplig forskning för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 7 330 000 kr,
31. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt F 1 och med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande
10, 1994/95:N274 yrkande 11, 1994/95:N287 yrkande 2 och
1994/95:N288 yrkande 5
a) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret
1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 1 066 465 000 kr,
b) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i
propositionen, under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk
forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande
avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 290 000 000 kr
under budgetåret 1997, högst 260 000 000 kr under budgetåret
1998, högst 210 000 000 kr under budgetåret 1999 och högst
180 000 000 kr under budgetåret 2000,
c) medger att eventuellt anslagssparande på det tidigare
anslaget Europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete (F 7) får
användas enligt vad som anges i propositionen,
res. 32 (m)
res. 33 (c) - villk. res. 31
res. 34 (fp)
res. 35 (mp)
32. beträffande anslaget Informationsteknik
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt F 2
a) till Informationsteknik för budgetåret 1995/96 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
536 500 000 kr,
b) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i
propositionen, under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk
forskning och utveckling, m.m. inom informationsteknikområdet
som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på
högst 150 000 000 kr under budgetåret 1997, högst
125 000 000 kr under budgetåret 1998, högst 100 000 000 kr
under budgetåret 1999 och högst 90 000 000 kr under budgetåret
2000,
33. beträffande teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt F 3 och med avslag på motion 1994/95:N287 yrkande 5
till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 48 800 000 kr,
res. 36 (c) - villk. res. 31
34. beträffande Rymdstyrelsen
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt F 4 till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 8 670 000 kr,
35. beträffande anslaget Rymdverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt F 5
a) till Rymdverksamhet för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 757 900 000 kr,
b) bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som anges i
propositionen, under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig
nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inom
rymdverksamhet på högst 1 028 000 000 kr,
36. beträffande rymd- och miljöforskningen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N267 och 1994/95:A466
yrkande 12,
38. beträffande kartläggning av rymdverksamheten
att riksdagen avslår motion 1994/95:N270 yrkande 11,
39. beträffande bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt F 6 och med avslag på motion 1994/95:N270 yrkande 12
till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret
1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag på
8 200 000 kr,
res. 38 (mp)
Investeringsfrämjande och vissa övriga anslag
40. beträffande investeringsfrämjande
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 5 och med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande
3, 1994/95:N274 yrkande 9, 1994/95:N275 yrkande 13 och
1994/95:N288 yrkande 3
a) godkänner den inriktning av åtgärder för att främja
utländska investeringar m.m. som anges i propositionen,
b) bemyndigar regeringen att inrätta en delegation för
investeringsfrämjande per den 1 juli 1995,
c) till Investeringsfrämjande för budgetåret 1995/96 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
97 500 000 kr,
res. 39 (m, fp)
res. 40 (c, kds) - villk. res. 25
res. 41 (v)
res. 42 (mp)
41. beträffande avgift till Europeiska Kol- och
Stålgemenskapen
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 13 och med avslag på motion 1994/95:N270 yrkande 5
till Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen för
budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 150 000 000 kr,
42. beträffande avgifter till vissa internationella
organisationer
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 14 till Avgifter till vissa internationella
organisationer för budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett ramanslag på 11 200 000 kr,
43. beträffande täckande av förluster vid viss
garantigivning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 8 till Täckande av förluster vid viss
garantigivning, m.m. för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4 000 000 kr,
NUTEK och Konkurrensverket
44. beträffande NUTEK
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 1 och med avslag på motion 1994/95:N270 yrkande 2
a) till Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 295 967 000 kr,
b) medger att utgående reservation på reservationsanslaget
Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar får disponeras
i enlighet med vad som anges i propositionen,
res. 43 (mp)
45. beträffande Konkurrensverket
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt D 2 till Konkurrensverket för budgetåret 1995/96
under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 90 600 000
kr,
46. beträffande konkurrensforskning
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt D 3 till Konkurrensforskning för budgetåret 1995/96
under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
7 600 000 kr,
Övriga frågor
47. beträffande träskiveindustrins vedråvaruförsörjning
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:N204, 1994/95:N218 och
1994/95:N223,
48. beträffande livscykelspecifikationer
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Jo687 yrkande 1,
1994/95:Jo688 yrkande 7 och 1994/95:N410 yrkande 1.
res. 44 (mp)
Stockholm den 4 april 1995
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer
Eirefelt (fp), Bo Finnkvist (s), Per Westerberg (m) (mom.
1--17), Bo Bernhardsson (s), Sylvia Lindgren (s), Barbro
Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart
Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m) (mom. 18--48), Eva
Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s), Sten Tolgfors
(m), Carl Erik Hedlund (m) (mom. 1--17) och Kerstin Warnerbring
(c).
Reservationer
1. Näringspolitikens inriktning (mom. 1)
Christer Eirefelt (fp), Per Westerberg (m), Chris Heister (m),
Göran Hägglund (kds), Sten Tolgfors (m), Carl Erik Hedlund (m)
och Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 24 med "Enligt utskottets" och slutar på s. 25 med "berörda
delar" bort ha följande lydelse:
Näringspolitiken måste ses mot bakgrund av den ekonomiska
politik som förs. Denna måste innebära en stram finanspolitik,
som ger förutsättningar för låga räntor och låg inflation. En
sanering av statsfinanserna måste genomföras.
Utskottets inställning till hur näringspolitiken bör inriktas
och utformas tar sin utgångspunkt i grundsynen att
marknadsekonomin är det enda ekonomiska system som kan
åstadkomma tillväxt, meningsfulla arbeten och resurser för
välståndsutveckling i hela landet. Näringspolitiken skall,
enligt utskottets mening, inriktas på att ange de ramar inom
vilka företagen fritt skall få verka. Det är därvid av avgörande
betydelse att näringslivet ges långsiktigt fasta
planeringsförutsättningar och att detaljstyrning och
byråkratiska inslag avskaffas.
Från denna utgångspunkt delar utskottet den inställning till
näringspolitiken som redovisas i de här aktuella motionerna från
företrädare för de tidigare regeringspartierna. I motionerna
hänvisas till den näringspolitik som bedrevs av den tidigare
regeringen. Denna hade till syfte att genom generella insatser
skapa goda förutsättningar för produktiva investeringar och
produktivt arbete i Sverige, som skulle möjliggöra en hög och
stabil ekonomisk tillväxt. En lång rad strukturella reformer
vidtogs på olika områden, t.ex. skatte- och avgiftspolitiken,
arbetsrätten, forskning och utbildning, konkurrensområdet och
infrastrukturområdet. Den politik som hittills bedrivits av den
socialdemokratiska regeringen, och som bl.a. karakteriseras av
s.k. återställare, försämrar näringslivsklimatet.
Utskottet vill särskilt framhålla vikten av att
näringspolitiken utformas så att villkoren för de små och
medelstora företagen förbättras. Dessa företag intar en
nyckelroll när det gäller möjligheterna att åstadkomma den
nödvändiga ökningen av sysselsättningen. Denna
sysselsättningsökning kan främst förväntas komma till stånd inom
tjänstesektorn. Därvid bör beaktas de möjligheter som en öppning
för privata initiativ i kommuner och landsting kan ge till
småföretag att utveckla och expandera egna verksamheter.
När det gäller frågan om en ekologiskt anpassad tillväxt vill
utskottet betona att den höga ekonomiska tillväxt som krävs
måste kombineras med kravet på en miljömässigt uthållig
utformning. Hög tillväxt är inte uthållig eller på sikt
välfärdsfrämjande om den sker på bekostnad av landets
långsiktiga produktionsmöjligheter eller nationalförmögenheten.
Riksdagen bör genom ett uttalande lägga fast att
näringspolitiken skall ges en sådan inriktning som här förordas.
Med detta blir motionerna från Moderata samlingspartiet,
Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna
tillgodosedda och tillstyrks i aktuella delar av utskottet. De
övriga motionerna från Vänsterpartiet och Miljöpartiet avstyrks
i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande näringspolitikens inriktning
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:K224 yrkande
10, 1994/95:N274 yrkandena 1 och 6, 1994/95:N300 yrkande 1,
1994/95:N301 yrkande 1 och 1994/95:A472 yrkande 1 och med avslag
på motionerna 1994/95:N202 yrkandena 1 och 2, 1994/95:N270
yrkande 1, 1994/95:N272 yrkandena 1 och 2 och 1994/95:N275
yrkandena 1--3 och 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
2. Näringspolitikens inriktning (mom. 1)
Lennart Beijer (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som
börjar med "Med det" och slutar med "berörda delar" bort ha
följande lydelse:
När det gäller frågan om hur en ekologiskt anpassad produktion
skall främjas anser utskottet, i likhet med vad som anförs i
motion 1994/95:N275 (v), att regeringen bör anmodas att lämna
förslag till hur medel från miljöavgifter skall kunna fonderas
för att skapa arbetsplatser i nya, miljövänliga verksamheter.
Detta bör vara ett verksamt medel för att uppnå den av utskottet
efterfrågade ekologiska anpassningen av produktionen.
Utskottet tillstyrker med detta den nämnda motionen i nu
berörd del och avstyrker samtliga övriga motioner i här aktuella
delar.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande näringspolitikens inriktning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N275 yrkande 3
och med avslag på motionerna 1994/95:K224 yrkande 10,
1994/95:N202 yrkandena 1 och 2, 1994/95:N270 yrkande 1,
1994/95:N272 yrkandena 1 och 2, 1994/95:N274 yrkandena 1 och
6, 1994/95:N275 yrkandena 1, 2 och 5, 1994/95:N300 yrkande 1,
1994/95:N301 yrkande 1 och 1994/95:A472 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Näringspolitikens inriktning (mom. 1)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som
börjar med "Med det" och slutar med "berörda delar" bort ha
följande lydelse:
När det gäller frågan om hur företagens kretsloppsanpassning
skall kunna främjas anser utskottet, i likhet med vad som anförs
i motion 1994/95:N202 (mp), att det behövs lagar och regler för
att göra de krav som måste ställas på företagen tydliga. Vidare
bör ekonomiska styrmedel utnyttjas. Småföretagen bör också ges
hjälp -- genom gratis rådgivning -- att anpassa sig till
kretsloppskraven och att minimera hälso- och miljörisker.
Regeringen bör anmodas att återkomma till riksdagen med förslag
på dessa områden.
Med det anförda tillstyrker utskottet den nämnda motionen i nu
berörd del och avstyrker samtliga övriga motioner i här aktuella
delar.
dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha
följande lydelse:
1. beträffande näringspolitikens inriktning
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N202 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1994/95:K224 yrkande 10,
1994/95:N202 yrkande 1, 1994/95:N270 yrkande 1, 1994/95:N272
yrkandena 1 och 2, 1994/95:N274 yrkandena 1 och 6, 1994/95:N275
yrkandena 1--3 och 5, 1994/95:N300 yrkande 1, 1994/95:N301
yrkande 1 och 1994/95:A472 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Lokala investmentbolag (mom. 4)
Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som
börjar med "Utskottet ställer" och slutar med "berörd del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion
1994/95:N300 (c), att den möjlighet som för närvarande finns
inom det regionalpolitiska området att bilda lokala
investmentbolag bör utökas till att gälla inom ett större
område. ALMI:s regionala utvecklingsbolag bör kunna delta i
bildandet av sådana investmentbolag, varvid statliga garantier
eller lån bör kunna tillhandahållas.
Riksdagen bör göra ett uttalande av här angiven innebörd.
Härigenom blir den nämnda motionen tillgodosedd; den tillstyrks
sålunda i denna del.
dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha
följande lydelse:
4. beträffande lokala investmentbolag
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N300 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Närfonder m.m. (mom. 5)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 30 med "Utskottet noterar" och slutar på s. 31 med "berörda
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion
1994/95:N202 (mp), att regeringen bör anmodas att lägga fram
förslag om inrättande av lokala närfonder. Dessa fonder skall
utgöras av dels ett nätverkskontor, dels en riskmedelsfond.
Fonderna bör kunna lämna garantier eller gå i borgen för upp
till 25 % av små behov av riskkapital och kunna riskera upp
till 200 000 kr per projekt. Riskmedelsfonden bör byggas upp
genom en årlig fondavgift som varje företag betalar i proportion
till sin omsättning och/eller överskott. Staten bör skjuta till
ett grundkapital, t.ex. från det i budgetpropositionen
föreslagna anslaget för bidrag till tekniköverföring, till
vilket utskottet återkommer i det följande. Närfonderna bör ges
möjlighet att bevilja nyföretagarlån och de särskilda lånen till
kvinnors företagande.
Regeringen bör lägga fram förslag om inrättande av närfonder i
enlighet med vad utskottet här har anfört. Därigenom skulle
motion 1994/95:N202 (mp) bli tillgodosedd såvitt gäller den nu
berörda frågan.
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha
följande lydelse:
5. beträffande närfonder m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N202 yrkandena 5
och 6 och med avslag på motion 1994/95:N202 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
6. ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden
(mom. 6)
Per Westerberg, Chris Heister, Sten Tolgfors och Carl Erik
Hedlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 31 med "Utskottet delar" och slutar på s. 32 med
"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening, och i likhet med vad som anförs i
motion 1994/95:N220 (m), måste regeringens strävan att
koncentrera alltför mycket uppgifter till en enda institution,
ALMI, avvisas. En sådan koncentration leder ofrånkomligen till
mindre mångfald, mindre konkurrens och sämre förutsättningar för
andra aktörer.
ALMI bör, menar utskottet, ha en funktion som inkörsport för
småföretagen när det gäller stöd, finansieringshjälp,
teknikspridning m.m. Därför måste ALMI ha breda kontaktytor med
olika aktörer -- hel- eller halvprivata riskkapitalbolag,
NUTEK:s teknikutveckling, teknikbrostiftelserna, Industri- och
nyföretagarfonden, myndigheter som t.ex. Arbetsmarknadsverket
och olika näringslivsorganisationer.
Industri- och nyföretagarfonden har hittills, enligt
utskottets mening, skött verksamheten med nyföretagarlån på ett
förnämligt sätt med snabba beslut, mycket små personalresurser
och med betydande integritet. Att nu avbryta denna verksamhet
och delvis undanröja förutsättningarna för olika
nyföretagarcentrum, som finns på nästan alla större orter i
Sverige, skulle vara ett mycket oklokt beslut. Motsvarande
gäller också beträffande de särskilda lånen för kvinnors
företagande. Den verksamhet dessa nyföretagarcentrum bedriver är
av hög kvalitet. Som ett uttryck för detta kan nämnas att den
andel av utlåtanden beträffande nyföretagarlån som kommer från
nyföretagarcentrum och som leder till positiva beslut hos
Industri- och nyföretagarfonden är hög -- 62 procent.
Förslaget i -- -- -- (= utskottet) -- -- -- inte tillstyrka.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion
1994/95:N220 (m) i berörd del och avstyrker propositionen och
övriga här aktuella motioner i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande ALMI Företagspartner AB och Industri- och
nyföretagarfonden
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N220 yrkandena 6
och 7 avslår proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 2 moment
2 och motionerna 1994/95:N217, 1994/95:N274 yrkande 13,
1994/95:N300 yrkande 9 och 1994/95:N301 yrkande 6 i denna del
och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
7. ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden
(mom. 6)
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 31 med "Utskottet instämmer" och slutar på s. 32 med
"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar vidare de farhågor för en alltför stark
koncentration till ALMI som kommer till uttryck i flera av de
här aktuella motionerna, t.ex. 1994/95:N300 (c), 1994/95:N274
(fp) och 1994/95:N301 (kds). Enligt utskottets mening finns det
klara fördelar ur konkurrens- och effektivitetssynpunkt med en
mångfald. Det är således mycket viktigt att ALMI:s
utvecklingsbolag verkligen anlitar fristående organ, såsom
nyföretagarcentrum, handelskamrar och fristående konsulter vid
beredning av nyföretagarlån. Sammanblandning av beredande och
beslutande uppgifter skall så långt möjligt undvikas.
Riksdagen bör göra ett uttalande av här angiven innebörd.
Därmed tillgodoses de nämnda motionerna i berörda delar och
tillstyrks sålunda av utskottet. Även motion 1994/95:N220 (m)
blir i sak tillgodosedd i denna del. Med den angivna
preciseringen tillstyrker utskottet det som regeringen förordar
om ALMI och Industri- och nyföretagarfonden.
Förslaget i -- -- -- (= utskottet) -- -- -- inte tillstyrka.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande ALMI Företagspartner AB och Industri- och
nyföretagarfonden
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 2 moment 2, med bifall till motionerna 1994/95:N274
yrkande 13, 1994/95:N300 yrkande 9 och 1994/95:N301 yrkande 6
i denna del, med anledning av motion 1994/95:N220 yrkandena 6
och 7 och med avslag på motion 1994/95:N217 godkänner vad
utskottet anfört om överföring av medel från Industri- och
nyförtagarfonden till ALMI Företagspartner AB samt om riktlinjer
för finansieringsverksamheten inom berörda organisationer.
8. Atle AB och Investment AB Bure (mom. 7)
Per Westerberg, Chris Heister, Sten Tolgfors och Carl Erik
Hedlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 33 med "Utskottet delar" och slutar på s. 34 med
"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill först konstatera att det generellt bör gälla
att ett företag självt skall kunna generera det vinstkapital som
erfordras för företagets utveckling. Ett stort problem för de
svenska småföretagen är den låga soliditeten. Åtgärder för att
komma till rätta med detta problem hör främst hemma inom
skatteområdet.
Utskottet är i princip positivt till en försäljning av statens
aktier i Atle och Bure. Det är dock mycket angeläget att rätt
tidpunkt för försäljning väljs. Härvid bör beaktas att bolagen
ännu inte kan anses ha funnit sina roller. Enligt
bolagsordningarna kan bolagens inriktning på kapitalförsörjning
till små och medelstora företag i praktiken inte ändras före
utgången av år 1997. Fram till denna tidpunkt kommer eventuella
försäljningar av aktier att vara förenade med betydande
investmentbolagsrabatter. Bland annat av detta skäl anser
utskottet att någon försäljning inte bör komma i fråga före
nämnda tidpunkt. Därefter bör tidpunkten för försäljningen
väljas med utgångspunkt från strävan att få ett så bra pris för
aktierna som möjligt.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här aktuella
motioner i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande Atle AB och Investment AB Bure
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 2 moment 3 och med avslag på motionerna 1994/95:N243,
1994/95:N272 yrkande 3, 1994/95:N275 yrkandena 8 och 9,
1994/95:N300 yrkande 7, 1994/95:N301 yrkande 3 och 1994/95:A470
yrkande 5 godkänner vad utskottet anfört om riktlinjer för
användningen av aktier i Atle AB och Investment AB Bure samt om
skapandet av en ny riskkapitalverksamhet.
9. Atle AB och Investment AB Bure (mom. 7)
Lennart Beijer (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 33 med "Utskottet delar" och slutar på s. 34 med
"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör riksdagen avslå regeringens
förslag om försäljning av statens aktier i Atle och Bure. I
stället bör staten, i enlighet med vad som föreslås i motion
1994/95:N275 (v), köpa alla aktier i Atle och Bure. Därigenom
skulle bolagen äntligen kunna få den funktion när det gäller
riskkapitalförsörjning till små och medelstora företag som
avsågs vid inrättandet. Den verksamhet som bolagen i praktiken
har bedrivit har i efterhand bekräftat riktigheten i den kritik
som bl.a. Vänsterpartiet framförde vid bildandet av bolagen.
Att -- som regeringen föreslår -- nu sälja statens aktier
betraktar utskottet, redan av statsfinansiella skäl, som
uteslutet. Med en sådan försäljning skulle staten medverka till
att enskilda skulle kunna göra stora vinster på statens
bekostnad.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om inköp
av utestående aktier i Atle och Bure. Med det anförda
tillstyrker utskottet motionerna 1994/95:N275 (v) och
1994/95:N272 (v) i berörda delar och avstyrker propositionen och
övriga motioner i nu aktuell del.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande Atle AB och Investment AB Bure
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N272 yrkande
3 och 1994/95:N275 yrkandena 8 och 9 och med avslag på
proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 2 moment 3 och
motionerna 1994/95:N243, 1994/95:N300 yrkande 7, 1994/95:N301
yrkande 3 och 1994/95:A470 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
10. Atle AB och Investment AB Bure (mom. 7)
Under förutsättning av bifall till reservation 5
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som
börjar med "Med det" och slutar med "motsvarande delar" bort ha
följande lydelse:
De medel som erhålls vid försäljningen av aktierna bör, enligt
utskottets mening, även kunna användas för att delfinansiera
inrättandet av närfonder. I reservation 5 anges närmare hur
dessa närfonder skall fungera. Närfonderna skall främja
företagens kretsloppsanpassning.
Med nämnda tillägg tillstyrker utskottet propositionen i
berörd del och avstyrker de aktuella motionerna i motsvarande
delar.
dels att utskottets hemställan under moment 7 bort ha
följande lydelse:
7. beträffande Atle AB och Investment AB Bure
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 2 moment 3 och med avslag på motionerna 1994/95:N243,
1994/95:N272 yrkande 3, 1994/95:N275 yrkandena 8 och 9,
1994/95:N300 yrkande 7, 1994/95:N301 yrkande 3 och 1994/95:A470
yrkande 5 godkänner vad utskottet anfört om riktlinjer för
användningen av aktier i Atle AB och Investment AB Bure samt om
skapandet av en ny riskkapitalverksamhet.
11. AP-fondens placeringsrätt (mom. 8)
Christer Eirefelt (fp), Per Westerberg (m), Chris Heister (m),
Eva Goës (mp), Göran Hägglund (kds), Sten Tolgfors (m), Carl
Erik Hedlund (m) och Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening skall ett företag självt kunna
generera det vinstkapital som erfordras för företagets
utveckling. Ett stort problem för de svenska småföretagen är den
låga soliditeten. Åtgärder för att komma till rätta med detta
problem hör främst hemma på skatteområdet. Lönsamheten hos
företagen måste upp på en internationell nivå.
När det gäller förslaget om utökad placeringsrätt för
AP-fonden intar utskottet samma principiellt avvisande hållning
som gjordes senast våren 1994. Statens roll bör vara att främja
det enskilda företagandet genom att skapa stabila och väl
fungerande spelregler. En intressekonflikt uppkommer om staten
samtidigt uppträder som företagare och som utformare av de
regler som gäller för näringslivets verksamhet. Riksdagen bör
redan nu genom ett uttalande till regeringen klargöra att någon
förändring av AP-fondens placeringsrätt inte bör komma i fråga.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet
motionerna 1994/95:Fi213 (m), 1994/95:N274 (fp) och 1994/95:N301
(kds) i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under moment 8 bort ha
följande lydelse:
8. beträffande AP-fondens placeringsrätt
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Fi213 yrkande
5, 1994/95:N274 yrkande 2 och 1994/95:N301 yrkande 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
12. Företagsgaranti (mom. 9)
Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som
börjar med "Utskottet har" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion
1994/95:N300 (c), att regeringen bör anmodas att lägga fram ett
förslag om införande av företagsgaranti. Avsikten är att det i
olika regioner i landet skall bildas holdingbolag, vilka skall
garantera ett nybildat företag under uppbyggnadstiden.
Företagaren skall därefter successivt kunna köpa upp företaget.
I motionen redovisas mer i detalj hur systemet skall utformas.
Med det anförda tillstyrks motion 1994/95:N300 (c) i berörd
del. Med ett beslut av riksdagen i enlighet härmed blir även
motion 1994/95:A807 (c) i huvudsak tillgodosedd -- det
föreslagna systemet med företagsgarantier skall självfallet
också kunna avse kvinnors företagande.
dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande företagsgaranti
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N300 yrkande 5
och med anledning av motion 1994/95:A807 yrkande 22 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
13. Stöd till uppfinnare och innovatörer (mom. 10,
motiveringen)
Christer Eirefelt (fp), Per Westerberg (m), Chris Heister (m),
Sten Tolgfors (m) och Carl Erik Hedlund (m) anser att den del av
utskottets yttrande på s. 40 som börjar med "Utskottet anser"
och slutar med "det följande" bort ha utgått.
14. Stöd till uppfinnare och innovatörer (mom. 10)
Eva Goës (mp) och Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 39 med "Utskottet anser" och slutar på s. 40 med
"berörda delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening behöver ytterligare åtgärder vidtas
för att främja uppfinnares och innovatörers verksamhet. Sålunda
bör riksdagen, i linje med vad som begärs i motionerna
1994/95:N300 (c) och 1994/95:N222 (c), göra ett uttalande om att
det av regeringen aviserade förslaget om riskkapitalavdrag också
skall omfatta medel som satsas på uppfinningar och innovationer.
Vidare anser utskottet att Svenska Uppfinnareföreningen bör
tillförsäkras medel under nästa budgetår på minst samma nivå som
under innevarande budgetår. Att förlita sig på stöd från
Innovationscentrum är inte tillräckligt, eftersom det rör sig om
en självständig stiftelse, till vilken statsmakterna inte kan ge
direktiv om medelsdispositioner. I övrigt bör de
innovationsfrämjande åtgärderna inriktas på ökad rådgivning och
utbildning och ökad samverkan mellan nationella och
internationella organisationer.
Med ett sådant uttalande av riksdagen som utskottet förordar
blir de nu nämnda motionerna helt tillgodosedda i berörda delar;
de tillstyrks sålunda. Det sagda överensstämmer delvis med vad
som anförs i motion 1994/95:N219 (kds). Övriga här aktuella
motioner avstyrks av utskottet i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan under moment 10 bort ha
följande lydelse:
10. beträffande stöd till uppfinnare och innovatörer
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N222 och
1994/95:N300 yrkande 10, med anledning av motion 1994/95:N219
och med avslag på motionerna 1994/95:N213 och 1994/95:N247 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Utbildning i entreprenörskap (mom. 13)
Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörda
delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör ökade satsningar på utbildning i
entreprenörskap göras. Som anförs i motion 1994/95:N299 (c)
måste förståelse för företagandets vikt och villkor grundläggas
i ett tidigt skede. Därför bör utbildning i entreprenörskap ges
redan inom grund- och gymnasieskolan. Även på universitets- och
högskolenivå bör möjligheterna till utbildning i entreprenörskap
utökas. Statsmakterna skulle t.ex. kunna utfärda riktlinjer för
en utbildning i entreprenörskap som leder fram till en akademisk
examen.
Vid utvecklingen av de utbildningar i entreprenörskap som
utskottet förordar bör hänsyn tas till invandrargruppernas
speciella utbildningsbehov och förutsättningar. Likaså bör
hänsyn tas till de särskilda behov av stöd, rådgivning och
tillgång på riskkapital som invandrare har i samband med
startande av nya företag. Många invandrare kommer från kulturer
med en hög grad av egenföretagare, varför det hos dessa grupper
finns en stor potential för ny- och småföretagande.
Riksdagen bör anmoda regeringen att återkomma med sådana
förslag som utskottet förordat. Därmed blir motion 1994/95:N299
(c) helt tillgodosedd i berörda delar; den tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha
följande lydelse:
13. beträffande utbildning i entreprenörskap
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N299 yrkandena 1
och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
16. Utbildning i entreprenörskap (mom. 13)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörda
delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det viktigt att utbildning i
entreprenörskap kan tillhandahållas inom skolväsendet och inom
universitets- och högskoleutbildningen. Som redovisats finns
också dessa möjligheter enligt gällande regelsystem.
När det gäller den andra frågan som tas upp i motion
1994/95:N299 (c), nämligen behovet av utbildning, stöd,
rådgivning och tillgång på riskkapital som invandrare har i
samband med startande av nya företag, delar utskottet de
bedömningar som görs i motionen. Många invandrare kommer från
kulturer med en hög grad av egenföretagare, varför det hos dessa
grupper finns en stor potential för ny- och småföretagande.
Riksdagen bör anmoda regeringen att återkomma med förslag
beträffande invandrare som avser att starta företag, i enlighet
med vad utskottet förordat. Därmed blir den nämnda motionen
tillgodosedd i denna del och tillstyrks av utskottet. I den
andra här aktuella delen avstyrks motionen.
dels att utskottets hemställan under moment 13 bort ha
följande lydelse:
13. beträffande utbildning i entreprenörskap
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N299 yrkande 2
och med avslag på motion 1994/95:N299 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
17. Lokala styrelser i större företag, m.m. (mom. 14)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "aktuella delar" bort
ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening, och i enlighet med vad som anförs i
motion 1994/95:N202 (mp), bör åtgärder vidtas för att en bättre
samverkan mellan samhället och staten skall kunna uppnås. En
sådan åtgärd är att företag som framställer produkter i mer än
en kommun bör åläggas att ha en lokal styrelse och en separat
bokföring i varje berörd kommun. Den lokala styrelsen och
företagsledningen skall kunna samråda med kommunens ledning och
förvaltningar, t.ex. om planerade nya eller ändrade verksamheter
och om miljöfrågor. Vidare bör de anställda och kommuninvånarna
vid nedläggning eller försäljning av företagets verksamhet ges
förtur att driva den vidare. Riksdagen bör anmoda regeringen att
utreda hur dessa syften skall kunna uppnås och återkomma med
förslag härom.
Regeringen bör vidare ta fram förslag som syftar till att ge
ungdomar bättre möjligheter att utveckla sina yrkeskunskaper.
Företag som medverkar till detta bör ges särskild ersättning.
Med ett uttalande av riksdagen av den innebörd som utskottet
här förordar blir motion 1994/95:N202 (mp) helt tillgodosedd i
berörda delar; den tillstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under moment 14 bort ha
följande lydelse:
14. beträffande lokala styrelser i större företag, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N202 yrkandena
12, 13 och 15 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
18. Kvinnors företagande (mom. 16)
Per Westerberg, Chris Heister, Sten Tolgfors och Carl Erik
Hedlund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 44 med "Utskottet anser" och slutar på s. 45 med
"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en viktig åtgärd inom näringspolitiken är
att särskilt stödja kvinnors företagande. Det finns en stor
utvecklingspotential bland kvinnliga företagare. Enligt
utskottets mening är det angeläget att fler kvinnor blir
företagare.
Utskottet ser dock de särskilda företagarlånen till kvinnor
som en tillfällig stimulansåtgärd. I stället bör långsiktigt
eftersträvas en situation där den ordinarie marknaden för
riskkapital, lån och krediter försörjer företagen med kapital.
Mot denna bakgrund och med hänsyn till rådande ekonomiska läge
förordar utskottet -- i likhet med vad som anförs i motion
1994/95:N288 (m) -- ett anslag till kvinnors företagande för
nästa budgetår på 50 miljoner kronor, vilket innebär en ökning
av de tillgängliga medlen för utlåning. Skulle det visa sig att
efterfrågan på medel kommer att överstiga tillgången, får
regeringen återkomma till riksdagen.
Den nämnda motionen tillstyrks sålunda i berörd del. Av detta
följer att såväl propositionen som motionerna 1994/95:N274 (fp)
och 1994/95:A807 (c), i vilka en ökning av anslaget förordas,
avstyrks av utskottet. Detsamma gäller motionerna 1994/95:N300
(c) och 1994/95:A820 (kds), i vilka uttalanden om ytterligare
åtgärder för att främja kvinnors företagande begärs.
dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha
följande lydelse:
16. beträffande kvinnors företagande
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 3, med bifall till motion 1994/95:N288 yrkande 1 och
med avslag på motionerna 1994/95:N274 yrkande 12, 1994/95:N300
yrkande 11, 1994/95:A807 yrkande 23 och 1994/95:A820 yrkande 7
till Främjande av kvinnors företagande för budgetåret
1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 50 000 000 kr.
19. Kvinnors företagande (mom. 16)
Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 44 med "Utskottet anser" och slutar på s. 45 med
"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion
1994/95:N300 (c), att regeringens förslag om en utökning av det
aktuella anslaget till 200 miljoner kronor är riktigt. Utöver
denna förbättring av riskkapitalförsörjningen för kvinnors
företagande bör dock ytterligare åtgärder vidtas. Den
traditionella näringspolitiken har, enligt utskottets mening,
varit alltför ensidigt inriktad på mäns företagande och de
branscher, inom vilka företag av tradition startas och drivs av
män. Regeringen bör därför anmodas att framlägga förslag till
åtgärder i enlighet med vad som skisseras i nyssnämnda motion.
Åtgärderna gäller främst en utbyggnad och förstärkning av
rådgivningen hos olika organ till kvinnliga företagare.
Åtgärderna bör i första hand finansieras inom ramen för
befintliga anslag, men i andra hand kan medel från försäljningen
av statens aktier i riskkapitalbolagen Atle och Bure komma i
fråga.
Med det anförda tillstyrker utskottet såväl propositionen som
den nämnda motionen i berörda delar. Yrkandet i motion
1994/95:A807 (c) ligger väl i linje med vad utskottet förordar,
medan övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha
följande lydelse:
16. beträffande kvinnors företagande
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 3 och motionerna 1994/95:N300 yrkande 11 och
1994/95:A807 yrkande 23 och med avslag på motionerna
1994/95:N274 yrkande 12, 1994/95:N288 yrkande 1 och
1994/95:A820 yrkande 7
dels till Främjande av kvinnors företagande för
budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 200 000 000 kr,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
20. Kvinnors företagande (mom. 16)
Christer Eirefelt (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 44 med "Utskottet anser" och slutar på s. 45 med
"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Kvinnors företagande har, som påpekas i motion 1994/95:N274
(fp), under många år varit en underskattad och förbisedd del av
svenskt näringsliv. Den förra regeringen vidtog dock åtgärder
för att ändra på detta. Den verksamhet med särskilda
företagarlån till kvinnor som Industri- och nyföretagarfonden
har bedrivit har visat sig lyckosam. Enligt utskottets mening är
det av yttersta vikt att underlätta för kvinnor att starta
företag.
Utskottet föreslår därför att anslaget för detta ändamål
upptas med 50 miljoner kronor utöver regeringens förslag på 200
miljoner kronor. Därmed blir den nämnda motionen helt
tillgodosedd i berörd del och tillstyrks sålunda. Motion
1994/95:A807 (c) blir också i sak tillgodosedd. Av det sagda
följer att förslaget i motion 1994/95:N288 (m) om en minskning
av anslaget avstyrks av utskottet. Detsamma gäller yrkandena i
motionerna 1994/95:N300 (c) och 1994/95:A820 (kds) om uttalanden
om ytterligare åtgärder på området.
dels att utskottets hemställan under moment 16 bort ha
följande lydelse:
16. beträffande kvinnors företagande
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 3, med bifall till motion 1994/95:N274 yrkande 12 och
med avslag på motionerna 1994/95:N288 yrkande 1, 1994/95:N300
yrkande 11, 1994/95:A807 yrkande 23 och 1994/95:A820 yrkande 7
till Främjande av kvinnors företagande för budgetåret
1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 250 000 000 kr.
21. Tekniköverföring (mom. 17)
Christer Eirefelt (fp), Per Westerberg (m), Chris Heister (m),
Sten Tolgfors (m) och Carl Erik Hedlund (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motsvarande
delar" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motionerna 1994/95:N288 (m) och
1994/95:N274 (fp) anser utskottet att riksdagen bör avvisa
regeringens förslag om ett nytt anslag på 100 miljoner kronor
för tekniköverföring. Att försöka uppnå ökad samverkan mellan
näringslivet och högskolor/universitet har mycket stor betydelse
för utvecklingsmöjligheterna i små och medelstora företag. Denna
uppfattning låg bakom den förra regeringens förslag om
inrättande av teknikbrostiftelserna. Erfarenheterna av den
verksamhet som dessa stiftelser bedriver bör avvaktas innan
beslut om eventuella ytterligare insatser fattas.
Vidare vill utskottet erinra om den verksamhet med att
digitalisera olika typer av information av relevans för
småföretagen som påbörjades under den tidigare regeringen.
Digitaliseringen syftar till att göra den aktuella informationen
enkelt tillgänglig i hela landet. Denna verksamhet, som bedrevs
inom ramen för IT-kommissionen, bestod av tre delar. En avsåg
den information som finns hos den teknisk-vetenskapliga
attachéverksamheten (STATT), en annan del den tekniska
information som finns hos Patent- och registreringsverket (PRV)
och en tredje del rörde den industrirelevanta forskningen. Denna
verksamhet bör fullföljas. Utskottet anser slutligen att det av
rent statsfinansiella skäl finns anledning att vara restriktiv
med beslut om nya utgifter.
Med det anförda tillstyrker utskottet de båda nyss nämnda
motionerna i berörda delar och avstyrker propositionen och
övriga här aktuella motioner i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha
följande lydelse:
17. beträffande tekniköverföring
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N274 yrkande
10 och 1994/95:N288 yrkande 2 avslår proposition 1994/95:100
bilaga 13 punkt A 4 och motionerna 1994/95:N202 yrkande 7,
1994/95:N203, 1994/95:N229, 1994/95:N241, 1994/95:N280 yrkande
4, 1994/95:N283 och 1994/95:A441 yrkandena 2 och 3.
22. Tekniköverföring (mom. 17)
Under förutsättning av bifall till reservation 5
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som
börjar med "Med det" och slutar med "motsvarande delar" bort ha
följande lydelse:
I likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N202 (mp) anser
utskottet att det är lämpligt att medel tas i anspråk från det
nya anslaget för tekniköverföring för att bygga upp sådana
lokala närfonder som förespråkas i reservation 5. Med detta
tillägg tillstyrker utskottet propositionen i berörd del liksom
nyssnämnda motion i denna del. De övriga här aktuella motionerna
avstyrks i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan under moment 17 bort ha
följande lydelse:
17. beträffande tekniköverföring
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 4, med bifall till motion 1994/95:N202 yrkande 7 och
med avslag på motionerna 1994/95:N203, 1994/95:N229,
1994/95:N241, 1994/95:N274 yrkande 10, 1994/95:N280 yrkande 4,
1994/95:N283, 1994/95:N288 yrkande 2 och 1994/95:A441 yrkandena
2 och 3
dels till Bidrag till tekniköverföring för budgetåret
1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 100 000 000 kr,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
23. Stöd till kooperativ utveckling (mom. 18)
Chris Heister, Ola Karlsson och Sten Tolgfors (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som
börjar med "När det" och slutar med "av utskottet" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion
1994/95:Kr420 (m), att i den sanering av de offentliga
finanserna som krävs måste alla verksamheter bidra. När det
gäller den här aktuella verksamheten föreslår utskottet en
minskning av anslaget med 3 miljoner kronor till ca 6,8 miljoner
kronor. Därmed tillstyrker utskottet den nämnda motionen i
berörd del. Av det sagda följer att motion 1994/95:N251 (mp) i
motsvarande del avstyrks.
dels att utskottets hemställan under moment 18 bort ha
följande lydelse:
18. beträffande stöd till kooperativ utveckling
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
14 punkt E 2, med bifall till motion 1994/95:Kr420 yrkande 3 och
med avslag på motionerna 1994/95:N202 yrkande 10, 1994/95:N224,
1994/95:N225, 1994/95:N240, 1994/95:N251, 1994/95:N252,
1994/95:N260, 1994/95:N265, 1994/95:N266, 1994/95:N289 och
1994/95:N293 till Stöd till kooperativ utveckling för
budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 6 750 000 kr.
24. Stöd till kooperativ utveckling (mom. 18)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som
börjar med "När det" och slutar med "av utskottet" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening och i likhet med vad som anförs i
motion 1994/95:N251 (mp) bör det aktuella anslaget fördubblas
och utgå med 19,5 miljoner kronor. Som framkommit genom RRV:s
utvärdering är stödet till LKU mycket kostnadseffektivt. Enligt
vad utskottet har erfarit har flera LKU behov av att öka antalet
rådgivare, vilket möjliggörs genom det nu förordade högre
anslaget. Med ett beslut av riksdagen av här angiven innebörd
blir den nämnda motionen helt tillgodosedd; den tillstyrks
sålunda. Motionerna 1994/95:N202 (mp), 1994/95:N224 (mp) och
1994/95:N240 (mp) med krav på olika förslag för att främja
kooperativa företag blir också till stor del tillgodosedda genom
ett sådant beslut.
dels att utskottets hemställan under moment 18 bort ha
följande lydelse:
18. beträffande stöd till kooperativ utveckling
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
14 punkt E 2, med bifall till motion 1994/95:N251, med anledning
av motionerna 1994/95:N202 yrkande 10, 1994/95:N224 och
1994/95:N240 och med avslag på motionerna 1994/95:Kr420 yrkande
3, 1994/95:N225, 1994/95:N252, 1994/95:N260, 1994/95:N265,
1994/95:N266, 1994/95:N289 och 1994/95:N293 till Stöd till
kooperativ utveckling för budgetåret 1995/96 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 19 500 000 kr.
25. Geologisk undersökningsverksamhet (mom. 25)
Göran Hägglund (kds) och Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som
börjar med "Som en" och slutar med "inte uppstår" bort ha
följande lydelse:
Som en tillfällig, engångsvis finansiering av den av utskottet
föreslagna ökningen med 10 miljoner kronor föreslås att en
motsvarande engångsvis neddragning görs av anslaget till
investeringsfrämjande (A 5), vilket utskottet behandlar i ett
senare avsnitt. Regeringen bör som nämnts återkomma till
riksdagen med förslag om en bestående finansiering. Denna måste
utformas så att en ökning av budgetunderskottet inte uppstår.
dels att utskottets hemställan under moment 25 bort ha
följande lydelse:
25. beträffande geologisk undersökningsverksamhet
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt C 10 momenten 1 och 3, med bifall till motionerna
1994/95:N259 och 1994/95:N274 yrkande 14, med anledning av
motionerna 1994/95:Fö605 yrkandena 5--7, 1994/95:N207,
1994/95:N231, 1994/95:N254, 1994/95:N264, 1994/95:N270 yrkandena
6 och 7, 1994/95:N282 och 1994/95:N288 yrkande 4 och med avslag
på motion 1994/95:N246 yrkande 2
a) (= utskottet),
b) (= utskottet),
c) (= utskottet).
26. Geologisk undersökningsverksamhet (mom. 25)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som
börjar med "För att" och slutar med "berörda delar" bort ha
följande lydelse:
Utskottet förordar, i likhet med vad som anförs i motion
1994/95:N270 (mp), en ökning av anslaget till SGU med ca 15
miljoner kronor till 206 miljoner kronor. Med en sådan
förstärkning möjliggörs en fortsatt maringeologisk verksamhet.
Riksdagen bör sålunda besluta om ett anslag på 206 miljoner
kronor. Med detta tillstyrker utskottet den nämnda motionen i
berörd del. Även övriga här aktuella motioner blir i sak
tillgodosedda i motsvarande delar. Utökningen av anslaget är
finansierad inom ramen för det balanserade budgetförslag som
Miljöpartiet har lagt fram i sin ekonomisk-politiska motion.
dels att utskottets hemställan under moment 25 bort ha
följande lydelse:
25. beträffande geologisk undersökningsverksamhet
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt C 10 momenten 1 och 3, med bifall till motion
1994/95:N270 yrkandena 6 och 7, med anledning av motionerna
1994/95:Fö605 yrkandena 5--7, 1994/95:N207, 1994/95:N231,
1994/95:N254, 1994/95:N259, 1994/95:N264, 1994/95:N274 yrkande
14, 1994/95:N282 och 1994/95:N288 yrkande 4 och med avslag på
motion 1994/95:N246 yrkande 2,
a) (= utskottet),
b) (= utskottet),
c) till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersökningsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 206 000 000 kr.
27. Prospektering (mom. 26)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som
börjar med "Utskottet övergår" och slutar med "avstyrks sålunda"
bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör staten ha ett avgörande
inflytande över användningen av de svenska naturtillgångarna.
Utskottet anser därför, i likhet med vad som anförs i motionerna
1994/95:N246 (v) och 1994/95:N268 (s), att riksdagen bör anmoda
regeringen att vidta åtgärder så att ett statligt
prospekteringsbolag kan inrättas. Luleå skulle vara en lämplig
och naturlig lokaliseringsort för ett sådant bolag.
Med det anförda tillstyrker utskottet de båda här aktuella
motionerna i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under moment 26 bort ha
följande lydelse:
26. beträffande prospektering
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:N246 yrkande
1 och 1994/95:N268 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
28. Fordonsteknik (mom. 28, motiveringen)
Christer Eirefelt (fp), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m)
och Sten Tolgfors (m) anser att den del av utskottets yttrande
på s. 65 som börjar med "Både det" och slutar med "åtgärder
vidtas" bort ha följande lydelse:
Det fordonstekniska program som nu löper har betydelse
härvidlag. När det gäller det i budgetpropositionen föreslagna
programmet för verkstadsteknisk forskning anser utskottet att
detta inte bör komma till stånd. Den förra regeringen genomförde
stora satsningar på nätverks- och forskningssamarbete, bl.a.
genom teknikbrostiftelserna. Erfarenheterna av dessa satsningar
bör avvaktas innan ställning tas till förslag om inrättande av
nya, kostnadskrävande program. Utskottet återkommer till frågan
i avsnittet om anslaget till teknisk forskning och utveckling.
29. ABB Railcar AB (mom. 29)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar de bedömningar som görs i motion 1994/95:N234
(mp) om att statsmakterna bör vidta åtgärder för att främja en
utveckling av näringslivet i riktning mot s.k. gröna arbeten. I
det fall som aktualiseras i motionen och som rör ABB Railcar AB
i Örnsköldsvik kan det gälla att genom teknikupphandling från
stat eller kommuner samt genom sänkta arbetsgivaravgifter ge
förutsättningar för att verksamheten kan drivas vidare. Vidare
måste det komma till stånd ett ändrat synsätt inom industrin så
att den agerar i enlighet med de krav som Agenda 21 ställer.
Härvid bör livscykelkostnader tas fram och satsningar på s.k.
spetsteknik göras.
Riksdagen bör genom ett uttalande anmoda regeringen att vidta
åtgärder så att en utveckling i den riktning som utskottet
angett kommer till stånd. Därmed blir motion 1994/95:N234 (mp)
helt tillgodosedd i berörda delar och tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 29 bort ha
följande lydelse:
29. beträffande ABB Railcar AB
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N234 yrkandena
1--7 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
30. Miljöteknik (mom. 30, motiveringen)
Christer Eirefelt (fp), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m),
Göran Hägglund (kds) och Sten Tolgfors (m) anser att den del av
utskottets yttrande på s. 68 som börjar med "Som framgått" och
slutar med "berörda delar" bort ha följande lydelse:
På initiativ av den tidigare regeringen har inrättats olika
stiftelser som är av betydelse också för den nu aktuella frågan.
Det som här främst avses är inrättandet av
teknikbrostiftelserna, Stiftelsen Innovationscentrum och de
strategiska stiftelserna, särskilt Stiftelsen för
miljöstrategisk forskning (Mistra). Enligt utskottets mening bör
erfarenheterna av dessa stiftelsers verksamhet avvaktas innan
beslut om nya, kostnadskrävande insatser tas.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1994/95:N238 (s), 1994/95:N287 (c), 1994/95:N275 (v) och
1994/95:Fi212 (mp) i berörda delar.
31. Miljöteknik (mom. 30)
Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörda delar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion
1994/95:N287 (c), att riksdagen bör anmoda regeringen att lägga
fram förslag om inrättande av regionala miljöteknikcentrum.
Dessa centrum -- som bör finnas i varje län -- skall fungera som
pådrivare och samordnare bl.a. mellan högskolor/universitet,
uppfinnare samt befintliga och nya företag. Det övergripande
ansvaret för att utveckla dessa centrum bör ligga på NUTEK i
samarbete med länsstyrelserna. Finansieringen återkommer
utskottet till i det följande avsnittet.
I utvecklingen av en marknad för miljöteknik har statsmakterna
en roll att spela med att skapa erforderliga förutsättningar för
näringslivet. Det rör sådant som att utbildning,
kompetensutveckling och informationsteknik görs tillgänglig i
hela landet. Vidare krävs satsningar på forskning och
utveckling. Statens uppgift är sammanfattningsvis att skapa
förutsättningar för miljömedveten produktion genom forskning och
utveckling, skatteväxling, avgifter på miljöfarliga produkter
m.m.
Riksdagen bör genom ett uttalande ställa sig bakom vad
utskottet här har anfört. Med detta tillstyrker utskottet motion
1994/95:N287 (c) i berörda delar. Med ett sådant uttalande blir
även de övriga här aktuella motionerna i stor utsträckning
tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under moment 30 bort ha
följande lydelse:
30. beträffande miljöteknik
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N287 yrkandena 1,
3, 4 och 6 och med anledning av motionerna 1994/95:Fi212 yrkande
8, 1994/95:N238 och 1994/95:N275 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
32. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (mom. 31)
Chris Heister, Ola Karlsson och Sten Tolgfors (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "nämnda
anslagssparande" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening, och i likhet med vad som anförs i
motion 1994/95:N288 (m), finns det inte skäl för de
utgiftsökningar som föreslås i budgetpropositionen under det här
aktuella anslaget. Den tidigare regeringen genomförde, som
redovisats, kraftfulla satsningar på strategisk forskning genom
inrättande av forsknings- och teknikbrostiftelser i samarbete
med näringslivet. Erfarenheterna av dessa stiftelsers arbete bör
avvaktas innan ställning tas till nya, kostnadskrävande
insatser. När det gäller det verkstadstekniska
forskningsprogrammet kan utskottet inte finna det motiverat att
just denna sektor, på grund av bättre tillväxtförutsättningar
eller av andra skäl, skulle tilldelas extra medel samtidigt som
forskning och högre utbildning får minskade resurser.
Utskottet anser, mot bakgrund av det anförda, att anslaget bör
dras ned med 125 miljoner kronor; ett anslag på ca 941 miljoner
kronor bör således anvisas av riksdagen. Därmed tillstyrker
utskottet motion 1994/95:N288 (m) i berörd del. Även motion
1994/95:N274 (fp) blir därmed delvis tillgodosedd. De övriga här
aktuella motionsyrkandena avstyrks av utskottet. Regeringens
förslag om bemyndigande och medgivande att få ta i anspråk
nämnda anslagssparande tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha
följande lydelse:
31. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt F 1, med bifall till motion 1994/95:N288 yrkande 5, med
anledning av motion 1994/95:N274 yrkande 11 och med avslag på
motionerna 1994/95:N270 yrkande 10 och 1994/95:N287 yrkande 2
a) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret
1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 941 465 000 kr och därvid som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
b) (= utskottet),
c) (= utskottet).
33. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (mom. 31)
Under förutsättning av bifall till reservation 31
Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "nämnda
anslagssparande" bort ha följande lydelse:
Som anförs i reservation 31 bör regionala miljöteknikcentrum
inrättas. För att finansiera dessa bör riksdagen besluta om en
ökning av det nu aktuella anslaget med 38 miljoner kronor.
Vidare bör riksdagen uttala att det för första halvåret 1997
kommer att erfordras ytterligare 12 miljoner kronor. Utskottet
tillstyrker därmed motion 1994/95:N287 (c) i berörd del och
avstyrker de övriga här aktuella motionerna, i vilka minskningar
av anslaget förordas. Regeringens förslag om bemyndigande och
medgivande att få ta i anspråk nämnda anslagssparande tillstyrks
av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha
följande lydelse:
31. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt F 1, med bifall till motion 1994/95:N287 yrkande 2 och
med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande 10, 1994/95:N274
yrkande 11 och 1994/95:N288 yrkande 5
a) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret
1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 1 104 465 000 kr och därvid som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
b) (= utskottet),
c) (= utskottet).
34. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (mom. 31)
Christer Eirefelt (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "nämnda
anslagssparande" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion
1994/95:N274 (fp), att riksdagen bör avvisa regeringens förslag
om inrättande av industrirelaterade kompetenscentrum och om
tillskapande av ett verkstadstekniskt forskningsprogram.
Erfarenheterna av den förra regeringens stora satsningar på
nätverks- och forskningssamarbete, främst genom
teknikbrostiftelserna, bör avvaktas innan ställning tas till
nya, kostnadskrävande insatser.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att det
aktuella anslaget skall dras ned med 85 miljoner kronor och utgå
med ca 981 miljoner kronor. Den nyssnämnda motionen tillstyrks
därmed av utskottet i berörd del. Även motion 1994/95:N288 (m)
blir därigenom till viss del tillgodosedd. De övriga här
aktuella motionsyrkandena avstyrks av utskottet. Regeringens
förslag om bemyndigande och medgivande att få ta i anspråk
nämnda anslagssparande tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha
följande lydelse:
31. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt F 1, med bifall till motion 1994/95:N274 yrkande 11,
med anledning av motion 1994/95:N288 yrkande 5 och med avslag på
motionerna 1994/95:N270 yrkande 10 och 1994/95:N287 yrkande 2
a) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret
1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 981 465 000 kr,
b) (= utskottet),
c) (= utskottet).
35. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (mom. 31)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 71 som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "nämnda
anslagssparande" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening, och i likhet med vad som anförs i
motion 1994/95:N270 (mp), bör det aktuella anslaget minskas med
25 % till 800 miljoner kronor. Genom de nyligen inrättade olika
forskningsstiftelserna har teknisk forskning och utveckling
tillförts betydande belopp.
Riksdagen bör således besluta om ett anslag på 800 miljoner
kronor, varigenom den nämnda motionen blir helt tillgodosedd i
berörd del. Den tillstyrks sålunda av utskottet. De övriga här
aktuella motionerna avstyrks av utskottet i motsvarande delar.
Regeringens förslag om bemyndigande och medgivande att få ta i
anspråk nämnda anslagssparande tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 31 bort ha
följande lydelse:
31. beträffande anslaget Teknisk forskning och utveckling
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt F 1, med bifall till motion 1994/95:N270 yrkande 10 och
med avslag på motionerna 1994/95:N274 yrkande 11, 1994/95:N287
yrkande 2 och 1994/95:N288 yrkande 5
a) till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret
1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 800 000 000 kr och därvid som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
b) (= utskottet),
c) (= utskottet).
36. Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet (mom. 33)
Under förutsättning av bifall till reservation 31
Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 72 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörd del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion
1994/95:N287 (c), att STATT bör ges i uppdrag att särskilt
bevaka framväxten av den globala miljömarknaden. Detta bör
riksdagen göra ett uttalande om. I anslutning till de regionala
miljöteknikcentrum som har förordats i reservation 31 kan ett
sådant kontaktnät ha stor betydelse. Utskottet tillstyrker
sålunda den nämnda motionen i berörd del.
dels att utskottets hemställan under moment 33 bort ha
följande lydelse:
33. beträffande teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt F 3 och motion 1994/95:N287 yrkande 5
dels till Bidrag till Stiftelsen Sveriges
teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet för budgetåret 1995/96
under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
48 800 000 kr,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
37. Rymdbolagets huvudkontor (mom. 37)
Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 75 som
börjar med "Frågan om" och slutar med "avstyrks därmed" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening förefaller det naturligt om
Rymdbolagets huvudkontor flyttas från Solna till Kiruna.
Rymdverksamhet bedrivs i huvudsak i Esrange som är beläget i
Kiruna. Utskottet är medvetet om att det är Rymdbolagets
styrelse som har att fatta beslut om huvudkontorets
lokalisering. Ett uttalande av riksdagen kan dock ses som en
markering av statsmakternas uppfattning i frågan. Utskottet
tillstyrker motion 1994/95:N232 (v).
dels att utskottets hemställan under moment 37 bort ha
följande lydelse:
37. beträffande Rymdbolagets huvudkontor
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N232 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
38. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (mom. 39)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 76 som
börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "berörd
del" bort ha följande lydelse:
Det aktuella anslaget bör enligt utskottets mening, och i
likhet med vad som anförs i motion 1994/95:N270 (mp), halveras.
Visar det sig att Ingenjörsvetenskapsakademien tillägnar sig en
förståelse för de krav som en hållbar utveckling ställer på
tekniken, kan ett återställande av anslagsnivån bli aktuellt.
Den nämnda motionen tillstyrks därmed i berörd del.
dels att utskottets hemställan under moment 39 bort ha
följande lydelse:
39. beträffande bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt F 6 och med bifall till motion 1994/95:N270 yrkande 12
till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret
1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett anslag på
4 100 000 kr och därvid som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.
39. Investeringsfrämjande (mom. 40)
Christer Eirefelt (fp), Chris Heister (m), Ola Karlsson (m)
och Sten Tolgfors (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 77 med "En viktig" och slutar på s. 78 med "anslag
förordas" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionerna
1994/95:N288 (m) och 1994/95:N274 (fp), att den föreslagna
verksamheten bör kunna bedrivas med ett väsentligt lägre anslag
än vad regeringen föreslår. Regeringens förslag innebär en
tiodubbling av anslaget, vilket utskottet inte finner motiverat.
Utskottet föreslår i stället ett anslag på 19 miljoner kronor
för verksamheten. Den allmänna inriktningen på verksamheten som
anges i propositionen bör kunna utgöra utgångspunkt för
delegationen, med beaktande av den av utskottet förordade lägre
anslagsnivån. Det bör ankomma på regeringen att på lämpligt sätt
modifiera de angivna riktlinjerna.
Riksdagen bör besluta i enlighet med det anförda. Därmed blir
de nämnda motionerna väsentligen tillgodosedda i berörda delar.
De övriga här aktuella yrkandena i motionerna 1994/95:N275 (v)
och 1994/95:N270 (mp) avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha
följande lydelse:
40. beträffande investeringsfrämjande
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 5 och motionerna 1994/95:N274 yrkande 9 och
1994/95:N288 yrkande 3 och med avslag på motionerna
1994/95:N270 yrkande 3 och 1994/95:N275 yrkande 13
a) godkänner den inriktning av åtgärder för att främja
utländska investeringar m.m. som utskottet angivit,
b) (= utskottet),
c) till Investeringsfrämjande för budgetåret 1995/96 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
19 000 000 kr.
40. Investeringsfrämjande (mom. 40)
Under förutsättning av bifall till reservation 25
Göran Hägglund (kds) och Kerstin Warnerbring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 78 som
börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "anslag
förordas" bort ha följande lydelse:
I reservation 25 har en engångsvis, tillfällig neddragning --
med 10 miljoner kronor -- av det nu aktuella anslaget för nästa
budgetår förordats för att finansiera en fortsatt maringeologisk
verksamhet. Utskottet föreslår således att riksdagen skall
besluta om ett anslag till investeringsfrämjande på 87,5
miljoner kronor. Det bör ankomma på regeringen att på lämpligt
sätt modifiera de angivna riktlinjerna.
dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha
följande lydelse:
40. beträffande investeringsfrämjande
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 5 och med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande
3, 1994/95:N274 yrkande 9, 1994/95:N275 yrkande 13 och
1994/95:N288 yrkande 3
a) godkänner den inriktning av åtgärder för att främja
utländska investeringar m.m. som utskottet angivit,
b) (= utskottet),
c) till Investeringsfrämjande för budgetåret 1995/96 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
87 500 000 kr.
41. Investeringsfrämjande (mom. 40)
Lennart Beijer (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 77 som
börjar med "De riktlinjer" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
De riktlinjer för verksamheten som anges i propositionen kan
utskottet i huvudsak tillstyrka. Dock bör, i likhet med vad som
anförs i motion 1994/95:N275 (v), riksdagen ges representation i
delegationen. Detta bör riksdagen göra ett uttalande om. Därmed
tillstyrker utskottet den nämnda motionen i berörd del.
dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha
följande lydelse:
40. beträffande investeringsfrämjande
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 5, med bifall till motion 1994/95:N275 yrkande 13 och
med avslag på motionerna 1994/95:N270 yrkande 3, 1994/95:N274
yrkande 9 och 1994/95:N288 yrkande 3
a) godkänner den inriktning av åtgärder för att främja
utländska investeringar m.m. som utskottet angivit,
b) (= utskottet),
c) (= utskottet).
42. Investeringsfrämjande (mom. 40)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på
s. 77 med "En viktig" och slutar på s. 78 med "anslag
förordas" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening, och i likhet med vad som anförs i
motion 1994/95:N270 (mp), bör den aktuella verksamheten kunna
bedrivas utan en särskild delegation. Vidare bör anslaget kunna
minskas kraftigt; ett anslag på ca 48,8 miljoner kronor bör vara
till fyllest. Skulle en delegation ändå komma att inrättas, bör
den innehålla relevant kompetens inom det ekologiska området.
Riksdagen bör besluta i enlighet med vad utskottet förordar.
Därmed blir den nämnda motionen helt tillgodosedd i berörd del
och tillstyrks av utskottet. De övriga här aktuella motionerna
avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 40 bort ha
följande lydelse:
40. beträffande investeringsfrämjande
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 5 momenten 1 och 3, med bifall till motion
1994/95:N270 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1994/95:N274
yrkande 9, 1994/95:N275 yrkande 13 och 1994/95:N288 yrkande 3
a) godkänner den inriktning av åtgärder för att främja
utländska investeringar m.m. som utskottet angivit,
b) avslår proposition 1994/95:100 bilaga 13 punkt A 5 moment
2,
c) till Investeringsfrämjande för budgetåret 1995/96 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
48 750 000 kr.
43. NUTEK (mom. 44)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 79 som
börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "angivet sätt"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion
1994/95:N270 (mp), att en neddragning av anslaget till NUTEK kan
göras. Riksdagen bör sålunda besluta om ett anslag på ca 222
miljoner kronor. Enheten för effektivare energianvändning får
dock inte drabbas av nedskärningen. Utskottet tillstyrker med
det angivna den nämnda motionen i berörd del. Vidare tillstyrker
utskottet att utgående reservation på NUTEK:s utredningsanslag
skall få disponeras på angivet sätt.
dels att utskottets hemställan under moment 44 bort ha
följande lydelse:
44. beträffande NUTEK
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 1 och med bifall till motion 1994/95:N270 yrkande 2
a) till Närings- och teknikutvecklingsverket:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 221 975 000 kr och därvid
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b) (= utskottet).
44. Livscykelspecifikationer (mom. 48)
Eva Goës (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 83 som
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörda
delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motionerna
1994/95:N410 (mp), 1994/95:Jo687 (mp) och 1994/95:Jo688 (mp),
att regeringen bör anmodas att lägga fram förslag om införande
av lagstiftning avseende livscykelspecifikationer.
Målet med detta förslag bör vara att en livscykelspecifikation
skall ge följande information: (a) produktens syfte, (b) vilka
naturtillgångar utnyttjas, vilka biprodukter alstras och vilka
risker föreligger för den som arbetar med tillverkningen, (c)
verkningsgrad vid energiutnyttjande och miljöpåverkan vid
användning, (d) traditionell varudeklaration, (e) tekniska
garantier, (f) förväntad teknisk livslängd, (g)
serviceanvisningar, (h) serviceavsikter och (i)
skrotningsspecifikation. Införandet av en lagstiftning om
livscykelspecifikationer kan ske stegvis; det kan vara lämpligt
att börja med kapitalvaror, inkl. hushållskapitalvaror.
Med ett sådant beslut av riksdagen som här förordas blir de
tre motionerna helt tillgodosedda i berörda delar; de
tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under moment 48 bort ha
följande lydelse:
48. beträffande livscykelspecifikationer
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Jo687 yrkande
1, 1994/95:Jo688 yrkande 7 och 1994/95:N410 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Mentorskap (mom. 3)
Per Westerberg, Chris Heister, Sten Tolgfors och Carl Erik
Hedlund (alla m) anför:
Vi vill understryka vikten av att systemet med mentorskap
vidareutvecklas. Det gäller dels den av den tidigare regeringen
initierade verksamhet som NUTEK och ALMI bedriver och som
redovisats i betänkandet, dels den verksamhet på området som
Stiftelsen Svenska Jobs & Society byggt upp med stöd från
Näringsdepartementet under den gångna mandatperioden.
2. Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen (mom. 41)
Eva Goës (mp) anför:
Jag vill erinra om Miljöpartiets ståndpunkt att Sverige inte
borde ha blivit medlem i EU. Om Sverige inte hade varit
EU-medlem hade belastningen på statsbudgeten med den här typen
av avgifter undvikits.
Regeringens lagförslag
Bilaga
Innehåll
Ärendet1
Sammanfattning1
Proposition 1994/95:100 bilaga 134
Proposition 1994/95:100 bilaga 147
Motionerna7
Utskottet18
Allmänna riktlinjer m.m.18
Näringspolitikens inriktning18
Propositionen18
Motionerna19
Vissa kompletterande uppgifter23
Utskottets ställningstagande24
Besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 199825
Småföretagsutveckling26
Riskkapitalförsörjning26
ALMI Företagspartner AB och Industri- och
nyföretagarfonden26
Atle AB och Investment AB Bure32
AP-fondens placeringsrätt34
Företagsgaranti35
Stöd till uppfinnare och innovatörer36
Design40
Vissa övriga frågor41
Anslaget Småföretagsutveckling43
Kvinnors företagande43
Tekniköverföring45
Stöd till kooperativ utveckling47
Teknologisk infrastruktur51
Standardisering51
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll -- SWEDAC53
Provnings- och mätteknisk forskning och utveckling, m.m.54
Elsäkerhetsverket55
Sprängämnesinspektionen55
Sveriges geologiska undersökning56
Geologisk undersökningsverksamhet56
Geovetenskaplig forskning63
Teknisk forskning och utveckling63
Fordonsteknik63
Miljöteknik65
Anslaget Teknisk forskning och utveckling68
Anslaget Informationsteknik71
Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet72
Rymdverksamhet72
Rymdstyrelsen72
Anslaget Rymdverksamhet m.m.73
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien75
Investeringsfrämjande och vissa övriga anslag76
Investeringsfrämjande76
Vissa övriga anslag78
NUTEK och Konkurrensverket79
NUTEK79
Konkurrensverket79
Konkurrensforskning80
Övriga frågor80
Träskiveindustrins vedråvaruförsörjning80
Livscykelspecifikationer82
Hemställan83
Reservationer
1. Näringspolitikens inriktning (m, c, fp, kds)91
2. Näringspolitikens inriktning (v)92
3. Näringspolitikens inriktning (mp)93
4. Lokala investmentbolag (c)93
5. Närfonder m.m. (mp)94
6. ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden
(m)94
7. ALMI Företagspartner AB och Industri- och nyföretagarfonden
(c, fp, kds)95
8. Atle AB och Investment AB Bure (m)96
9. Atle AB och Investment AB Bure (v)97
10. Atle AB och Investment AB Bure (mp)98
11. AP-fondens placeringsrätt (m, c, fp, mp, kds)98
12. Företagsgaranti (c)99
13. Stöd till uppfinnare och innovatörer (m, fp)99
14. Stöd till uppfinnare och innovatörer (c, mp)99
15. Utbildning i entreprenörskap (c)100
16. Utbildning i entreprenörskap (mp)101
17. Lokala styrelser i större företag, m.m. (mp)101
18. Kvinnors företagande (m)102
19. Kvinnors företagande (c)103
20. Kvinnors företagande (fp)104
21. Tekniköverföring (m, fp)104
22. Tekniköverföring (mp)105
23. Stöd till kooperativ utveckling (m)106
24. Stöd till kooperativ utveckling (mp)106
25. Geologisk undersökningsverksamhet (c, kds)107
26. Geologisk undersökningsverksamhet (mp)107
27. Prospektering (v, mp)108
28. Fordonsteknik (m, fp)108
29. ABB Railcar AB (mp)109
30. Miljöteknik (m, fp, kds)109
31. Miljöteknik (c)110
32. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (m)110
33. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (c)111
34. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (fp)112
35. Anslaget Teknisk forskning och utveckling (mp)113
36. Teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet (c)113
37. Rymdbolagets huvudkontor (v, mp)114
38. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (mp)114
39. Investeringsfrämjande (m, fp)115
40. Investeringsfrämjande (c, kds)115
41. Investeringsfrämjande (v)116
42. Investeringsfrämjande (mp)116
43. NUTEK (mp)117
44. Livscykelspecifikationer (mp)118
Särskilda yttranden
1. Mentorskap (m)118
2. Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen (mp)118