I detta betänkande behandlas proposition 1994/95:130 om avtal
om avräkning (nettning) vid handel med finansiella instrument
och valuta.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändring i lagen
om handel med finansiella instrument. Genom ändringen
säkerställs att villkor om slutavräkning (en form av kvittning)
som förekommer i avtal om handel med finansiella instrument och
valuta gäller mot konkursbo och borgenärer vid konkurs eller
offentligt ackord i Sverige.
Propositionen
I proposition 1994/95:130 föreslås att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument.
Lagförslaget, som har granskats av Lagrådet, återges i bilaga.
Utskottet
Vid handel på de finansiella marknaderna är det, enligt vad
som sägs i proposition 1994/95:130, relativt vanligt att det
sker en avräkning av förpliktelserna mellan olika parter, s.k.
nettning. Genom avräkningen "kvittas" betalningsförpliktelser
och leveranser av finansiella instrument och valuta mellan
parterna. Syftet är att minska antalet förpliktelser, vilket
bl.a. reducerar storleken på betalningsöverföringarna och
minskar exponeringen mot andra parter.
I internationella standardavtal om nettning föreskrivs ofta
att en avtalsparts konkursbo inte skall ha rätt att delta i
nettningsförfarandet. Det är emellertid, enligt regeringen, inte
helt klart att ett sådant villkor är giltigt enligt svensk rätt.
Är det inte giltigt finns det risk för att en konkursförvaltare
väljer att slutföra de affärer som är fördelaktiga för
konkursboet, men annullerar övriga affärer till nackdel för
berörda borgenärer.
Baselkommittén, som består av företrädare för centralbankerna
i de s.k. G 10-länderna, har beslutat om ett tillägg till sina
regler om kapitaltäckning, innebärande att nettning i större
utsträckning skall kunna godtas vid beräkningen av kapitalkraven
för kreditrisker. Inom EU har det lagts fram ett direktivförslag
med samma inriktning. I båda fallen krävs att
tillsynsmyndigheterna skall godkänna avtal om nettning för att
nettningen skall kunna resultera i lägre kapitalkrav för
instituten.
Regeringen understryker att nettning av betalnings- och
leveransförpliktelser utgör en mycket viktig funktion på de
finansiella marknaderna. Nettning kan bidra till stabilitet och
effektivitet i betalningssystemen. Juridiskt hållbara avtal om
avräkning kan reducera riskerna på de finansiella marknaderna
samt har stor betydelse för den svenska marknaden och för
svenska instituts möjlighet att delta i gränsöverskridande
handel. Mot denna bakgrund anser regeringen det vara angeläget
att svensk rätt är entydig vad gäller frågan om nettningsavtals
hållbarhet vid konkurs och offentligt ackord. Med detta syfte
föreslås nu en ändring från den 1 april 1995 i lagen (1991:980)
om handel med finansiella instrument. Ingen motion har väckts
med anledning av propositionen.
Utskottet gör samma bedömning som regeringen av vikten av
att nettning underlättas och att nettningsavtals giltighet i
samband med konkurser och ackordsförfaranden säkerställs.
Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till
lagändring.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen antar det i proposition 1994/95:130 framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med
finansiella instrument.
Stockholm den 21 februari 1995
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer
Eirefelt (fp), Bo Finnkvist (s), Bo Bernhardsson (s), Mikael
Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro
Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart
Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp),
Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s) och Sten Tolgfors (m).
Regeringens lagförslag
Bilaga
Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med
finansiella instrument