Näringsutskottets betänkande
1994/95:NU15

Kreditgarantier för fartygsfinansiering


Innehåll

1994/95
NU15
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1994/95:100 bilaga 13
(Näringsdepartementet) littera A (näringspolitik m.m.) avsnittet
Varvsfrågor och punkt 9,
dels en motion (delvis) från allmänna motionstiden.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen om
införande av ett kreditgarantisystem för fartygsfinansiering i
syfte att underlätta försäljningen av svenskbyggda fartyg.
Systemet är utformat i enlighet med internationella
överenskommelser och åtaganden. Utskottet konstaterar vidare med
stor tillfredsställelse att en överenskommelse träffats inom
OECD, med innebörd att i princip allt statligt stöd till
varvsnäringen skall vara avvecklat fr.o.m. den 1 januari 1996.

Propositionen

I proposition 1994/95:100 bilaga 13 (Näringsdepartementet)
framlägger regeringen förslag om införande av kreditgarantier
för fartygsfinansiering och om anslag under tolfte huvudtiteln
för budgetåret 1995/96. Under här angivna rubriker föreslås
följande:
Varvsfrågor (s. 18)
att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om att införa
ett system med kreditgarantier för fartygsfinansiering.
A 9. Räntestöd m.m. till varvsindustrin (s. 44)
att riksdagen till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000
kr.

Motionen

Den motion som behandlas här är
1994/95:N275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller
yrkandet (12) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kreditgarantier för
fartygsfinansiering.

Utskottet

Kreditgarantier för fartygsfinansiering
Bakgrund
Riksdagen biföll våren 1994 näringsutskottets hemställan om
skapande av internationell konkurrensneutralitet och införande
av kreditgarantier för den svenska varvsnäringen (bet.
1993/94:NU15). Utskottet anförde att regeringen borde anmodas
att under våren 1994 noga pröva om åtgärder kunde vidtas för att
åstadkomma likvärdiga garantivillkor för den svenska
varvsnäringen i förhållande till dem som gäller i jämförbara
konkurrentländer. Vidare ansåg utskottet att regeringen borde
göra en översyn av konkurrensvillkoren i övrigt för svensk
varvsnäring och återkomma till riksdagen med förslag som syftar
till att branschen får likvärdiga konkurrensförhållanden med
varvsindustrin inom OECD (Organsationen för ekonomiskt samarbete
och utveckling). I en reservation (m, fp, c, kds) avvisades
förslagen om uttalanden av riksdagen; där anfördes att det
förhandlingsarbete som då pågick inom OECD under svenskt
ordförandeskap och med syfte att helt avveckla
varvssubventionerna, allvarligt skulle försvåras om sådana
uttalanden gjordes.
Förhandlingarna inom OECD resulterade i juli 1994 i en
överenskommelse mellan Europeiska gemenskapen, Finland, Förenta
staterna, Japan, Republiken Korea (Sydkorea), Norge och Sverige.
Överenskommelsen innebär i princip att allt statligt stöd till
varvsnäringen skall vara avvecklat fr.o.m. den 1 januari 1996.
Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) fick i juni 1994
regeringens uppdrag att göra en översyn av de svenska var-
vens och deras underleverantörers konkurrenssituation. Av
rapporten Varv och underleverantörer (NUTEK R 1994:56) framgår
att det för närvarande råder överkapacitet inom världens samlade
varvsindustri och att den internationella konkurrensen är hård.
Dessutom förekommer statliga subventioner i betydande
utsträckning.
Exportkreditnämnden utredde, på regeringens uppdrag, under
våren 1994 frågan om kreditgarantier för fartygsfinansiering. I
nämndens rapport till regeringen -- Särskilda garantier för
finansiering av svenskbyggda fartyg -- anförs att
varvsnäringen är i behov av särskilda statliga kreditgarantier
men att ett system för sådana garantier inte bör inrättas vid
nämnden.
Regeringens förslag
Mot bakgrund av riksdagens beslut och föreliggande
förhållanden finns det enligt regeringens bedömning skäl att
införa ett kreditgarantisystem i syfte att underlätta
försäljningen av svenskbyggda fartyg. Det i budgetpropositionen
föreslagna systemet skall långsiktigt bära sina kostnader och
utformas utan inslag av statlig subvention. En avgift måste
därför tas ut för att täcka statens kostnader för administration
och för eventuella förluster från beviljade garantier. Avgiften
avses utgå med 1,5--2 % av det garanterade beloppet. Det
betonas i propositionen att garanti bör lämnas endast om de
ekonomiska förutsättningarna för en försäljning är goda.
Enligt förslaget bör garanti beviljas i samband med
försäljning av fartyg som helt eller delvis är baserade på ny
teknik och som har ett högt förädlingsvärde samt när
försäljningen huvudsakligen är inriktad på nya marknader.
Garanti bör ställas för ett belopp som uppgår till högst 80 %
av det kontrakterade försäljningspriset och för lån som har en
löptid på högst 12 år. Detta innebär, konstateras det i
propositionen, att garantisystemet skall utformas i enlighet med
internationella överenskommelser och åtaganden. Systemet skall
kunna omfatta såväl försäljning till svensk beställare som
försäljning på export.
Det samlade beloppet för utestående beviljade garantier vid
varje given tidpunkt skall begränsas till högst 300 miljoner
kronor. Regeringen skall närmare utforma systemet med
kreditgarantier. NUTEK bör enligt förslaget ansvara för
garantigivningen i samverkan med Riksgäldskontoret, och det bör
tills vidare ske inom ramen för befintliga resurser. Eventuella
förluster till följd av garantier till svensk varvsindustri
skall belasta Riksgäldskontorets anslag för garantiverksamhet.
Motionen
I motion 1994/95:N275 (v) tas frågan om kreditgarantier för
fartygsfinansiering upp. Riksdagen bör göra ett uttalande i
ärendet, anser motionärerna. De noterar med tillfredsställelse
att en överenskommelse kommit till stånd med andra varvsnationer
om borttagande av allt statligt stöd från den 1 januari 1996.
Interpellationssvar i riksdagen
Näringsminister Sten Heckscher besvarade i januari 1995 en
interpellation av Lennart Beijer (v) om svensk varvsnärings
konkurrensvillkor (prot. 1994/95:50). I sitt svar hänvisade
näringsministern när det gäller frågan om konkurrensneutralitet
till överenskommelsen inom OECD. Beträffande kreditgarantier för
fartygsfinansiering erinrade statsrådet om förslaget i
budgetpropositionen.
Utskottets ställningstagande
När utskottet våren 1994 behandlade motionsyrkanden om
konkurrensvillkoren för varvsindustrin framhöll utskottet att
det är mycket viktigt att olika industrigrenar erhåller
konkurrensneutralitet i förhållande till motsvarande
industrigrenar i konkurrentländerna. Samtidigt ansåg utskottet
att det vore önskvärt om alla länder följde Sveriges exempel och
avskaffade varvssubventionerna.
Utskottet konstaterar nu med stor tillfredsställelse att en
överenskommelse träffats inom OECD, med innebörd att i princip
allt statligt stöd till varvsnäringen skall vara avvecklat
fr.o.m. den 1 januari 1996.
Vidare delar utskottet regeringens bedömning att det bör
införas ett kreditgarantisystem i syfte att underlätta
försäljningen av svenskbyggda fartyg. Det system som regeringen
föreslår är utformat i enlighet med internationella
överenskommelser och åtaganden.
Som tidigare nämnts skall systemet långsiktigt bära sina
kostnader och utformas utan inslag av statlig subvention. I
propositionen sägs att en avgift bör utgå med 1,5--2 % av det
garanterade beloppet. Utskottet noterar därvid att det i ett
självfinansierat system i huvudsak bör råda överensstämmelse
mellan de försäkringspremier som tillämpas och de risker som
tas. Utskottet har dock inget att erinra mot att de i
propositionen angivna procentsatserna utgör ett riktmärke för
nivån på avgifterna. Som regeringen anför bör garanti lämnas
endast om de ekonomiska förutsättningarna för en försäljning är
goda. Det får ankomma på regeringen att närmare utforma systemet
med kreditgarantier för fartygsfinansiering. Någon anledning för
riksdagen att göra ett sådant uttalande som begärs i motion
1994/95:N275 (v) kan utskottet inte se; motionen avstyrks
sålunda.
Räntestöd till varvsindustrin
Våren 1989 beslöt riksdagen (prop. 1988/89:100 bil. 14, bet.
NU22) att avskaffa dåvarande räntestöd till varvsindustrin
fr.o.m. den 1 januari 1990. Fram till detta datum kunde
räntestöd utgå såväl till inhemska beställare som vid export.
Även kreditgarantier upphörde som stödform vid denna tidpunkt. I
stället skulle s.k. kontantstöd kunna utgå under perioden
1990--1992 för order som tecknades före utgången av år 1992.
Ansökningar om sådant stöd skulle ha inkommit till NUTEK före
den 15 januari 1993. Därefter upphörde även denna stödform.
Regeringen föreslår nu ett anslag på 40 miljoner kronor för
det förlängda budgetåret för nämnda stöd. Kostnaderna hänför sig
till tidigare beviljade stöd. Löptiden för lån med räntestöd har
maximalt kunnat uppgå till 15 år. Statens utgifter sjunker
successivt och kommer att upphöra helt år 2004.
Utskottet tillstyrker det aktuella förslaget till anslag.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande kreditgarantier för fartygsfinansiering
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 littera A i denna del och med avslag på motion 1994/95:N275
yrkande 12 godkänner det som anges i propositionen om införande
av ett system med kreditgarantier för fartygsfinansiering,
2. beträffande räntestöd till varvsindustrin
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 bilaga
13 punkt A 9 till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för
budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 40 000 000 kr.
Stockholm den 21 februari 1995
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer
Eirefelt (fp), Bo Finnkvist (s), Bo Bernhardsson (s), Mikael
Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson (c), Barbro
Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart
Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp),
Göran Hägglund (kds), Laila Bäck (s) och Sten Tolgfors (m).