I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag
(proposition 1994/95:100 bilaga 14) till anslag för budgetåret
1995/96 till Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Stöd
till konsumentorganisationer, Konsumentforskning och Bidrag till
miljömärkning av produkter.
När det gäller den i budgetpropositionen förordade
inriktningen av besparingsåtgärder inom konsumentområdet fram
till och med år 1998 återkommer utskottet härtill senare under
våren i samband med behandlingen av den aviserade propositionen
om riktlinjer för den framtida konsumentpolitiken.
I ärendet har inkommit en skrivelse från Svenska Konsumenters
Riksförbund.
Utskottet tillstyrker bifall till propositionen i nu
behandlade delar.
Till betänkandet har fogats två särskilda yttranden (m resp.
mp).
TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionen
I proposition 1994/95:100 bilaga 14 (Civildepartementet)
föreslår regeringen
dels under littera C 1 (s. 36) att riksdagen till
Konsumentverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
101 687 000 kr,
dels under littera C 2 (s. 38) att riksdagen till Allmänna
reklamationsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 20 518 000 kr,
dels under littera C 3 (s. 40) att riksdagen till Stöd
till konsumentorganisationer för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 6 150 000 kr,
dels under littera C 4 (s. 42) att riksdagen till
Konsumentforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 3 000 000 kr,
dels under littera C 5 (s. 43) att riksdagen till Bidrag
till miljömärkning av produkter för budgetåret 1995/96 anvisar
ett anslag på 6 900 000 kr.
Utskottet
Inledning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag till
anslag på konsumentområdet för budgetåret 1995/96, dvs. för
tiden den 1 juli 1995--den 31 december 1996. Förslagen omfattar
anslag till Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden,
Stöd till konsumentorganisationer, Konsumentforskning och Bidrag
till miljömärkning av produkter (prop. 1994/95:100 bil. 14 s.
36--44). Vid jämförelser med tidigare budgetår måste beaktas att
budgetåret 1995/96 avser en 18-månadersperiod.
I budgetpropositionen upplyser regeringen att en proposition
med förslag till riktlinjer för den framtida konsumentpolitiken
kommer att överlämnas till riksdagen senare under våren 1995. I
samband med behandlingen av sistnämnda proposition kommer
utskottet att behandla det i budgetpropositionen framlagda
förslaget om inriktningen av besparingsåtgärder inom
Civildepartementets verksamhetsområde fram t.o.m. år 1998 (bil.
14 s. 7), såvitt gäller konsumentområdet.
Konsumentverket
Konsumentverket är den centrala förvaltningsmyndigheten för
konsumentfrågor med uppgift att stödja hushållen i deras strävan
att effektivt utnyttja sina resurser samt att stärka
konsumenternas ställning på marknaden. I anslutning till detta
fullgörs de uppgifter som ankommer på Konsumentombudsmannen (KO)
enligt bl.a. marknadsföringslagen (1975:1418) och
avtalsvillkorslagen (1994:1512). Konsumentverket fullgör vidare
vissa andra uppgifter enligt annan konsumenträttslig
lagstiftning.
I årets budgetproposition föreslår regeringen att riksdagen
till Konsumentverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 101 687 000 kr.
Förslaget till medelsberäkning för Konsumentverket föranleder
ingen erinran från utskottets sida, och regeringens förslag
tillstyrks således. I avvaktan på förslagen om inriktningen av
den framtida konsumentpolitiken anser utskottet, i likhet med
regeringen, att verksamheten tills vidare bör styras av de
övergripande mål för verksamheten som gäller för budgetåret
1994/95.
Allmänna reklamationsnämnden
Allmänna reklamationsnämnden har till huvudsaklig uppgift att
pröva s.k. konsumenttvister och ge rekommendationer om hur
tvisterna bör lösas. Nämndens övergripande verksamhetsmål är att
på ett snabbt och ändamålsenligt sätt pröva de konsumenttvister
som anmäls till nämnden.
Regeringen anser att de övergripande målen för nämndens
verksamhet skall gälla även för budgetåret 1995/96. När det
gäller anslaget föreslår regeringen att riksdagen skall anvisa
ett ramanslag på 20 518 000 kr.
Utskottet tillstyrker bifall till regeringens anslagsförslag
också i denna del.
Stöd till konsumentorganisationer
Genom riksdagens beslut om livsmedelspolitiken våren 1990
(prop. 1989/90:146, bet. JoU25, rskr. 327) infördes ett särskilt
stöd till ideella konsumentorganisationer. Syftet med stödets
införande var att stärka konsumenternas inflytande på
livsmedelskedjans olika led i frågor som rör
livsmedelspolitiken. Riksdagen har därefter (prop. 1992/93:100
bil. 14, bet. LU32, rskr. 229) beslutat att stödet skall kunna
användas också på andra konsumentområden samt för att i ett
initialskede stödja och stimulera uppbyggnaden av nya
organisationer. Anslaget, som innevarande budgetår uppgår till
2 100 000 kr, disponeras av Konsumentverket.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen till
stöd till konsumentorganisationer för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 6 150 000 kr.
I propositionen upplyser regeringen att Sveriges konsumentråd
-- en paraplyorganisation för frivilliga konsumentorganisationer
-- har ansökt om bidrag för sin verksamhet med 4 800 000 kr
för budgetåret 1995/96. Regeringen anser att
konsumentorganisationer spelar en viktig roll i
Europasamarbetet. I sin egenskap av frivilliga organisationer
utövar de inflytande genom andra kanaler än dem som EU-ländernas
regeringar har. Sveriges konsumentråd är medlem i den europeiska
konsumentorganisationen Bureau Européen des Unions de
Consommateurs (BEUC) och kommer att representera den svenska
konsumentrörelsen i EU:s konsumentråd, The Consumer Consultative
Council (CCC). Sveriges konsumentråd deltar också som svensk
representant i den samarbetsorganisation för konsumentdeltagande
i det europeiska standardiseringsarbetet, Association de
Normalisation Europénne pour les Consommateurs (ANEC), som
nyligen upprättats.
Enligt regeringens mening bör Sveriges konsumentråd kunna
medverka till en fördjupad diskussion och debatt om hur
konsumentskyddet skall kunna stärkas i Europa. Rådet har också
enligt regeringens mening en viktig uppgift att sprida
information om arbetet inom EU till sina medlemsorganisationer.
Regeringen anser att Sveriges konsumentråd bör få särskilt
ekonomiskt stöd bl.a. för att företräda konsumenterna i
Europaarbetet. Medel för detta har beräknats under anslaget Stöd
till konsumentorganisationer. Regeringen kommer att ange de
närmare villkoren för detta stöd. Enligt regeringens mening bör
liksom hittills också andra konsumentorganisationer kunna få
ekonomiskt stöd från anslaget.
Mot bakgrund av anslagets utvidgade användningsområde har
utskottet inga erinringar mot medelsberäkningen. Utskottet, som
utgår från att det i propositionen angivna budgetåret skall vara
1995/96, tillstyrker således bifall till regeringens förslag
också i denna del.
Konsumentforskning
Genom riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993 (prop.
1992/93:170, bet. LU48, rskr. 392) anvisades 2 100 000 kr till
forskningen på konsumentområdet. Medlen disponeras av
Konsumentverket. Vid behandlingen av förra årets
budgetproposition beslutade riksdagen att anslaget för
innevarande budgetår skulle vara oförändrat (prop. 1993/94:100,
bet. LU21, rskr. 253).
I årets budgetproposition föreslår regeringen att riksdagen
till konsumentforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett
reservationsanslag på 3 000 000 kr. Förslaget innebär,
beräknat på årsbasis, i stort sett oförändrat belopp i
förhållande till innevarande budgetår. Av propositionen framgår
att regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp för att
kartlägga konsumentforskningen. Avsikten är att kartläggningen
skall läggas till grund för ett särskilt
konsumentforskningsprogram.
Förslaget till medelsberäkning för det kommande budgetåret
föranleder inga erinringar från utskottets sida. Utskottet, som
utgår från att det i propositionen angivna budgetåret skall vara
1995/96, tillstyrker bifall till regeringens förslag också i
denna del.
Bidrag till miljömärkning av produkter
Med anslaget stöd till miljömärkning av produkter, i årets
budgetproposition benämnt bidrag till miljömärkning av
produkter, finansieras sedan hösten 1989 ett system för
frivillig och enhetlig positiv miljömärkning, den s.k.
svanmärkningen. Systemet har tillkommit i nordisk samverkan och
bygger på gemensamma nordiska kriterier, vilka fastställs av ett
särskilt samordningsorgan under Nordiska ministerrådet (prop.
1989/90:25, bet. LU13, rskr. 81). Den frivilliga miljömärkningen
i Sverige organiseras och bedrivs -- inom ramen för detta system
-- av Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) och leds av
Miljömärkningsstyrelsen. Verksamheten avsågs i huvudsak bli
finansierad genom avgifter och ersättningar från de företag som
vill miljömärka sina produkter. Under uppbyggnadsskedet
förutsattes emellertid att medel skulle tillhandahållas över
statsbudgeten. Medlen avsågs bli återbetalade när systemet
ekonomiskt kunde bära detta. När anslaget inrättades beräknade
regeringen det totala behovet av medelstillskott under de fem
första åren till omkring 6 000 000 kr. Av årets
budgetproposition framgår att sammanlagt 18 600 000 kr
anslagits över statsbudgeten t.o.m. budgetåret 1994/95.
I propositionen anför regeringen att det i dag finns ett stort
antal svanmärkta produkter på marknaden varigenom konsumenterna
kan välja de minst miljöbelastande produkterna. Regeringen anser
att en officiell miljömärkning är av så stort allmänt intresse
att verksamheten tills vidare bör få fortsatt statligt stöd.
Inom EU gäller sedan våren 1992 ett gemensamt
miljömärkningssystem. Systemet har införts genom rådets
förordning (EEG) nr 880/92 av den 23 mars 1992 om ett
gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke.
EG-förordningen, som är direkt gällande i Sverige, återspeglar i
stort de principer som gäller för den nordiska miljömärkningen.
Bestämmelser som behövs för att tillämpa EG:s
miljömärkningsförordning finns i lagen (1994:1772) om
tillämpningen av det europeiska miljömärkningssystemet. Enligt
EG-förordningen skall de länder i vilka förordningen gäller utse
organ som ansvarar för de uppgifter som anges i förordningen.
Med stöd av tillämpningslagen har regeringen utsett SIS att vara
behörigt organ i Sverige fram till den 1 juli 1995.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen till
bidrag till miljömärkning av produkter anvisar ett anslag på
6 900 000 kr. Anslaget avser handhavande av såväl den nordiska
miljömärkningen som EU:s miljömärkningssystem.
Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande anslaget till Konsumentverket
att riksdagen med bifall till regeringens förslag under
trettonde huvudtiteln till Konsumentverket för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 101 687 000 kr,
2. beträffande anslaget till Allmänna reklamationsnämnden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag under
trettonde huvudtiteln till Allmänna reklamationsnämnden för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 20 518 000 kr,
3. beträffande stöd till konsumentorganisationer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag under
trettonde huvudtiteln till Stöd till konsumentorganisationer
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
6 150 000 kr,
4. beträffande konsumentforskning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag under
trettonde huvudtiteln till Konsumentforskning för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 3 000 000 kr,
5. beträffande bidrag till miljömärkning av produkter
att riksdagen med bifall till regeringens förslag under
trettonde huvudtiteln till Bidrag till miljömärkning av
produkter för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på
6 900 000 kr.
Stockholm den 7 mars 1995
På lagutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson
(s), Bengt Kronblad (s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s),
Rune Berglund (s), Stig Rindborg (m), Karin Olsson (s), Eva
Arvidsson (s), Birgit Henriksson (m), Bengt Harding Olson (fp),
Inger Segelström (s), Tanja Linderborg (v), Sven-Erik Österberg
(s), Henrik S Järrel (m), Yvonne Ruwaida (mp) och Birgitta
Carlsson (c).
Särskilda yttranden
1. Ytterligare besparingar på konsumentområdet
Rolf Dahlberg, Stig Rindborg, Birgit Henriksson och Henrik S
Järrel (alla m) anför:
Nuvarande mål för den statliga konsumentpolitiken lades fast
av riksdagen år 1986 (prop. 1985/86:121, LU43, rskr. 292). I
början av oktober 1994 överlämnade den dåvarande regeringen till
riksdagen proposition 1994/95:16 Den framtida konsumentpolitiken
med förslag till nya mål för konsumentpolitiken. Förslagen
byggde på Konsumentpolitiska kommitténs betänkande (SOU 1994:14)
Konsumentpolitik i en ny tid. Sedan den nuvarande regeringen
tillträdde återkallades propositionen (skr. 1994/95:30).
Regeringen anförde därvid att man hade för avsikt att återkomma
med förslag till olika åtgärder som den fortsatta beredningen
kunde ge anledning till. Med anledning av skrivelsen väcktes en
motion med yrkande om att riksdagen skulle godkänna de förslag
som framlagts i den återkallade propositionen. Motionen avslogs
emellertid på utskottets hemställan senare under hösten 1994
(bet. 1994/95:LU14). Företrädarna för Moderata samlingspartiet,
Centerpartiet och Folkpartiet reserverade sig mot beslutet och
ansåg att de förslag som hade lagts fram i propositionen borde
genomföras.
Först i årets budgetproposition återkommer regeringen till
frågan om den framtida konsumentpolitiken och uttalar därvid sin
avsikt att senare under våren framlägga förslag till riksdagen
om nya riktlinjer. Enligt uppgift kommer en proposition att
överlämnas till riksdagen den 31 mars 1995. Detta innebär att
riksdagen inte förrän i mitten av juni innevarande år slutligt
kan fatta erforderliga beslut om den framtida
konsumentpolitiken.
Med hänsyn till den ovisshet som råder om den framtida
konsumentpolitiken är de ställningstaganden som gjorts från vår
sida i detta ärende beträffande anslagen på konsumentområdet för
budgetåret 1995/96 ytterst preliminära. Enligt vår mening kan
man nämligen med nya konsumentpolitiska riktlinjer, innefattande
bl.a. åtgärder i syfte att minimera det offentliga engagemanget
och renodla myndighetsuppgifterna, skapa utrymme för ytterligare
besparingar på konsumentområdet redan under budgetåret 1995/96.
Vi ämnar återkomma med förslag i dessa frågor senare under
innevarande vår i samband med behandlingen av den
konsumentpolitiska propositionen.
2. Anslagen på konsumentområdet
Yvonne Ruwaida (mp) anför:
Av budgetpropositionen framgår att regeringen senare under
våren kommer att framlägga förslag om den framtida
konsumentpolitiken. Enligt uppgift kommer en proposition att
överlämnas till riksdagen den 31 mars 1995.
Jag vill härmed klargöra att de ställningstaganden som gjorts
från min sida i detta ärende beträffande anslagen på
konsumentområdet är att betrakta som preliminära. Enligt min
mening finns det skäl att överväga ökade anslag till
Konsumentverket med 5 miljoner kronor och stöd till
konsumentorganisationer med 1 miljon kronor för budgetåret
1995/96. Beträffande finansieringen av de ökade anslagen vill
jag hänvisa till vad företrädare för Miljöpartiet anfört i
motion 1994/95:Fi212.
Jag ämnar återkomma med närmare förslag i samband med
behandlingen av den konsumentpolitiska propositionen.