I betänkandet behandlar utskottet proposition 1993/94:196,
Ändringar i aktiebolagslagen m.m., i de delar som gäller
ändringar i aktiebolagens firmaregler. Övriga delar av
propositionen behandlades av riksdagen våren 1994 (bet.
1993/94:LU32, rskr. 422, SFS 1994:802).
Mot bakgrund av EG:s bolagsrättsliga direktiv beslutades
därvid ändringar i aktiebolagslagen som bl.a. innebär att
aktiebolagen fr.o.m. den 1 januari 1995 delas in i två
kategorier -- publika med ett aktiekapital på minst 500 000 kr
och privata med ett aktiekapital på minst 100 000 kr. De
publika aktiebolagen kan, till skillnad från de privata, vända
sig till allmänheten för att skaffa kapital. Fondpapper som har
getts ut av privata aktiebolag får inte bli föremål för handel
på börs eller annan organiserad marknadsplats.
I propositionen föreslås -- såvitt nu är i fråga -- att
beteckningen "publikt aktiebolag" eller förkortningarna "AB" och
"(pub)" skall ingå i ett publikt aktiebolags firma. För de
privata aktiebolagen föreslås att beteckningen "privat
aktiebolag" eller förkortningarna "AB" och "(priv)" skall ingå i
firman. Förkortningarna "(pub)" respektive "(priv)" skall
placeras sist i firman. Vidare föreslås i propositionen att ett
aktiebolags brev, fakturor och orderblanketter skall ange
bolagets firma, den ort där styrelsen skall ha sitt säte,
bolagets organisationsnummer samt om bolaget trätt i
likvidation. Registreringsmyndigheten föreslås vid vite kunna
förelägga verkställande direktören eller styrelseledamot att
fullgöra skyldigheten att lämna sådan uppgifter. De nya reglerna
är avsedda att träda i kraft den 1 januari 1995.
I betänkandet behandlar utskottet vidare två motioner som
väckts med anledning av propositionen. I en motion (m) yrkas att
inget av förslagen skall genomföras såvitt gäller de privata
aktiebolagen. I den andra motionen (v) yrkas att förslaget om
ändrade regler för bolagens firmabeteckningar inte skall
genomföras såvitt gäller de privata aktiebolagen.
I ärenden har inkommit skrivelser, bl.a. en från Sveriges
Industriförbund samt en från Företagarnas Riksorganisation,
Grossistförbundet Svensk Handel och Sveriges Köpmannaförbund.
Vidare har en uppvaktning ägt rum med företrädare för Sveriges
Industriförbund. På utskottets begäran har därefter yttrande i
ärendet avgetts av Kommerskollegium, Finansinspektionen,
Riksskatteverket, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket,
Finansbolagens förening, Föreningen Auktoriserade Revisorer
(FAR), Företagarnas Riksorganisation, Grossistförbundet Svensk
Handel, Stockholms Fondbörs AB, Svenska Bankföreningen, Svenska
Fondhandlareföreningen, Svenska Kommunförbundet, Svenska
Revisorsamfundet (SRS), Sveriges advokatsamfund, Sveriges
Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges
Köpmannaförbund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund och
Värdepapperscentralen VPC AB. Därutöver har en skrivelse
inkommit från Gemtax AB. Skrivelserna och de begärda yttrandena
har redovisats i bilagorna 3 och 4 till betänkandet.
Mot bakgrund av vad som upplysts i ärendet förordar utskottet
en annan utformning av reglerna om tilläggsbeteckning än vad som
föreslås i propositionen. Utskottet föreslår en ordning som
innebär att endast de publika aktiebolagen skall ha en särskild
tilläggsbeteckning, "(publ)", som skall åtfölja firman, såvida
det inte av bolagets firma framgår att bolaget är publikt.
Beteckningen "(publ)" skall inte ingå som en del i firman, och
de publika bolagen kan således välja att inte ändra sina firmor.
Utskottets ställningstagande innebär att två motionsyrkanden (m,
v) tillstyrks.
Propositionens förslag om skyldighet för aktiebolag att på
brev och andra handlingar ange bolagets firma m.m. tillstyrks
med en komplettering som följer av utskottets ställningstagande
beträffande firmabeteckningarna. Ställningstagandet innebär att
ett motionsyrkande (m) avstyrks.
Beträffande ikraftträdandet föreslår utskottet den ändringen i
regeringens förslag att vitesbestämmelsen i 19 kap. 2 § 3 skall
träda i kraft först den 1 juli 1995.
Propositionen
I proposition 1993/94:196 föreslår regeringen
(Justitiedepartementet) -- efter hörande av Lagrådet -- att
riksdagen antar i propositionen framlagt förslag bl.a. till lag
om ändring i aktiebolagslagen (lagförslag 1). Det fullständiga
förslaget är intaget i bilaga 2 i lagutskottets betänkande
1993/94:LU32.
Utskottet behandlar i föreliggande betänkande det i
proposition 1993/94:196 framlagda förslaget till lag om ändring
i aktiebolagslagen såvitt gäller 16 kap., 17 kap. 1 § tredje
stycket 3, 17 kap. 2 § andra stycket och 19 kap. 2 § första
stycket 3. Propositionens förslag i dessa delar framgår av
bilaga 1 till föreliggande betänkande.
Motionerna
1993/94:L15 av Sten Svensson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att i firman för de privata bolagen inte
skall behöva anges ordet "privat" eller förkortningen "priv",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att privata bolags firma, säte och
organisationsnummer inte skall behöva anges på brev,
orderblanketter eller fakturor.
1994/95:L2 av Per Rosengren (v) vari yrkas att riksdagen
avslår regeringens förslag om att privata aktiebolag skall ändra
beteckningen enligt vad i motionen anförts om krångel och
onödiga administrativa kostnader.
Utskottet
Allmän bakgrund
EES-avtalet innebär att Sverige åtagit sig att anpassa den
svenska aktiebolagsrätten till dels den primära EG-rätten i form
av i första hand Romfördraget, dels den sekundära EG-rätten i
form av i första hand EG:s bolagsrättsdirektiv. Anpassningen
till den primära EG-rätten genomfördes hösten 1992 varigenom
bl.a. aktiebolagslagens bestämmelser om bundna aktier -- som
gjorde det möjligt att förhindra att aktier kom i utländska
händer -- upphävdes fr.o.m. den 1 januari 1993 (prop.
1992/93:68, bet. LU14, rskr. 62, SFS 1238).
Enligt bilaga XXII till EES-avtalet gäller att en anpassning
till EG:s bolagsdirektiv skall vara genomförd senast två år
efter avtalets ikraftträdande, dvs. den 1 januari 1996. Om
Sverige dessförinnan blir medlem i EU gäller inga särskilda
övergångsbestämmelser. Bolagsdirektiven blir då omedelbart
tillämpliga.
Anpassningen till den sekundära EG-rätten genomfördes i
huvudsak våren 1994. Beslutet innebär bl.a. att aktiebolagen
fr.o.m. den 1 januari 1995 delas in i två kategorier -- publika
med ett aktiekapital på minst 500 000 kr och privata med ett
aktiekapital på minst 100 000 kr. De publika aktiebolagen kan,
till skillnad från de privata, vända sig till allmänheten för
att skaffa kapital. Fondpapper som har getts ut av privata
aktiebolag kan inte bli föremål för handel på börs eller annan
organiserad marknadsplats. Övriga under våren 1994 beslutade
ändringar gäller bl.a. reglerna om fusion, företrädesrätt vid
ökning av aktiekapital, nedsättning av aktiekapitalet, bolagets
bundenhet av ställföreträdares rättshandlingar och verkan av
registrering i aktiebolagsregistret. De nya reglerna träder i
huvudsak i kraft den 1 januari 1995. Särskilda bestämmelser
gäller dock för bolag som har bildats före ikraftträdandet. Ett
sådant bolag kan, om det önskar bli publikt, besluta om det
redan under år 1994. Om bolaget i stället vill bli ett privat
aktiebolag skall aktiekapitalet senast den 1 januari 1998 uppgå
till 100 000 kr (prop. 1993/94:196, bet. LU32, rskr. 422, SFS
1994:802).
Utöver de sålunda av riksdagen våren 1994 antagna förslagen
till ändringar i aktiebolagslagen behandlas i proposition
1993/94:196 ytterligare två frågor. Den ena handlar om
bolagskategoriernas firmor, och den andra gäller skyldighet för
aktiebolag att på brev, fakturor och orderblanketter lämna
uppgifter om bolagets firma, den ort där styrelsen skall ha sitt
säte, registreringsnummer samt om bolaget har trätt i
likvidation (16 kap., 17 kap. 1 § tredje stycket 3 och 2 §
andra stycket samt 19 kap. 2 § första stycket 3). På utskottets
hemställan beslutade riksdagen att uppskjuta behandlingen av
propositionen i dessa delar jämte den med anledning av
propositionen väckta motionen 1993/94:L15 till 1994/95 års
riksmöte (bet. 1993/94:LU35). Uppskovet var föranlett dels av i
ärendet inkomna skrivelser -- från Sveriges Industriförbund samt
från Företagarnas Riksorganisation, Grossistförbundet Svensk
Handel och Sveriges Köpmannaförbund -- vari kritik framfördes
mot regeringens förslag, dels av vad som framkom vid en
uppvaktning inför utskottet den 3 maj 1994 med företrädare för
Sveriges Industriförbund. Skrivelserna har intagits i bilaga
3 till betänkandet.
Under den fortsatta beredningen har utskottet begärt yttranden
från Kommerskollegium, Finansinspektionen, Riksskatteverket,
Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,
Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket,
Finansbolagens förening, Föreningen Auktoriserade Revisorer
(FAR), Företagarnas Riksorganisation, Grossistförbundet Svensk
Handel, Stockholms Fondbörs AB, Svenska Bankföreningen, Svenska
Fondhandlareföreningen, Svenska Kommunförbundet, Svenska
Revisorsamfundet (SRS), Sveriges advokatsamfund, Sveriges
Försäkringsförbund, Sveriges Industriförbund, Sveriges
Köpmannaförbund, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund och
Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. De begärda yttrandena
jämte en i ärendet inkommen skrivelse från Gemtax AB redovisas i
bilaga 4 till betänkandet.
Bolagskategoriernas firmabeteckningar
I 16 kap. 1 § aktiebolagslagen föreskrivs att aktiebolags
firma skall innehålla ordet aktiebolag. I praxis har det
emellertid ansetts vara tillräckligt att använda förkortningen
"AB". I propositionen föreslås att denna praxis skall
återspeglas i lagtexten. Vidare föreslås att i de publika
aktiebolagens firma skall ingå antingen beteckningen "publikt
aktiebolag" eller förkortningarna "AB" och "(pub)" medan det i
de privata aktiebolagens firma skall ingå beteckningen "privat
aktiebolag" eller förkortningarna "AB" och "(priv)".
Förkortningarna "(pub)" och "(priv)" skall enligt förslaget
placeras sist i firman (16 kap. 1 §).
Utgångspunkten för regeringens förslag är EG:s andra
bolagsrättsliga direktiv (77/91/EEG), det s.k.
kapitaldirektivet. Direktivet behandlar innehållet i
stiftelseurkund och bolagsordning, tillskjutande av kapital i
samband med bolagets bildande, utbetalning av bolagets medel och
bolagets förvärv av egna aktier, aktiekapitalets ökning och
nedsättning samt inlösen av aktier. Kapitaldirektivet gäller
endast för publika aktiebolag. I artikel 1 föreskrivs att namnet
på ett sådant bolag skall innehålla eller åtföljas av en
beteckning som skiljer sig från den som föreskrivs för andra
bolagsformer.
I propositionen anför regeringen att det är mycket angeläget
att bolagens beteckningar på ett tydligt sätt ger uttryck för
vilken kategori det enskilda bolaget tillhör. En ordning där
endast bolag av den ena kategorin åsätts en beteckning, medan
bolag i den andra kategorin benämns enbart "aktiebolag" kan
enligt regeringens mening inte anses uppfylla kravet på
tydlighet. En sådan ordning skulle dessutom, menar regeringen,
på ett olyckligt sätt ge begreppet "aktiebolag" en dubbel
betydelse. I vissa sammanhang skulle det sålunda beteckna enbart
bolag i den ena kategorin och i andra sammanhang skulle det
utgöra en sammanfattande benämning på bolag i båda kategorierna.
Regeringens slutsats av det sålunda anförda är att båda
kategorierna av bolag bör ges särskilda beteckningar och att
dessa beteckningar skall återfinnas i bolagens firma.
I motion 1993/94:L15 anför Sten Svensson (m) att förslagen
inte bör genomföras såvitt gäller de privata aktiebolagen. Dessa
bolag skall således, enligt motionärens mening, inte behöva ange
ordet "privat" eller "(priv)" i sina firmor (yrkande 1).
Per Rosengren (v) anser i motion 1994/95:L2 att det är
tillräckligt om de publika aktiebolagen ändrar sina
firmabeteckningar. För de privata aktiebolagen medför det,
enligt motionärens mening, krångel och onödiga administrativa
kostnader om även dessa skulle behöva ändra sina beteckningar. I
motionen yrkas att propositionens förslag såvitt gäller de
privata aktiebolagen skall avslås.
Remissinstanserna har av utskottet ombetts att i sina
yttranden -- med utgångspunkt i kapitaldirektivets artikel 1
punkt 1 -- särskilt belysa dels frågan om båda eller endast
endera av bolagskategorierna skall ha en tilläggsbeteckning,
dels frågorna hur tilläggsbeteckningen lämpligen bör
utformas under förutsättning (1) att såväl publika aktiebolag
som privata aktiebolag skall ha en tilläggsbeteckning, (2) att
endast publika aktiebolag skall ha en tilläggsbeckning och (3)
att endast privata aktiebolag skall ha en tilläggsbeteckning.
Som framgår av sammanställningen i bilaga 4 har
remissinstanserna ingen enhetlig uppfattning i frågan om båda
eller endast endera av bolagskategorierna skall ha en
tilläggsbeteckning. Också när det gäller frågorna hur
tilläggsbeteckningarna bör utformas under olika förutsättningar
varierar uppfattningarna.
Utskottet konstaterar för sin del att det enligt
kapitaldirektivets artikel 1 är ett uttalat krav att namnet på
aktiebolag som omfattas av kapitaldirektivet skall innehålla
eller åtföljas av en beteckning som skiljer sig från den som
föreskrivs för andra bolagsformer. Eftersom kapitaldirektivet
endast omfattar publika aktiebolag är det enligt utskottets
mening naturligt att i första hand förorda ändringar beträffande
denna kategori av bolag. Någon direkt skyldighet att åsätta
också de privata aktiebolagen en särskild beteckning kan enligt
utskottets mening inte anses följa av direktivet. I motsats till
regeringen anser utskottet att några påtagliga nackdelar
knappast kan vara förenade med att låta de privata aktiebolagen
i nuläget verka utan särskilda beteckningar. Utskottet anser
således att det är tillräckligt med någon form av särskiljande
beteckning endast för de publika aktiebolagen. För det fall det
fortsatta reformarbetet på aktiebolagsrättens område skulle leda
till att ett mer påtagligt behov framkommer av att åsätta också
de privata bolagen en särskild beteckning utgår utskottet från
att regeringen återkommer med erforderliga förslag.
Enligt utskottets mening är det inte heller nödvändigt att den
särskiljande beteckningen ingår i det publika bolagets firma.
Kapitaldirektivets artikel 1 tillåter att bolagets namn åtföljs
av en särskild beteckning. Direktivets krav torde således kunna
uppfyllas genom att bestämmelserna om aktiebolags firma i 16
kap. 1 § första stycket aktiebolagslagen kompletteras med en
särskild bestämmelse som innebär att ett publikt aktiebolags
firma skall åtföljas av en särskild beteckning. Härigenom
tillgodoses vad som föreskrivs i kapitaldirektivet samtidigt som
man undviker de olägenheter som en regelrätt firmaändring
innebär för många av de publika aktiebolagen. Med en sådan
ordning behöver inte heller ett byte av bolagskategori som regel
medföra någon formell firmaändring. När det sedan gäller valet
av tilläggsbeteckning finner utskottet att beteckningen "(publ)"
lämpligen kan väljas.
Det kan emellertid inte uteslutas att vissa publika aktiebolag
önskar ta in ordet publikt i någon form i sina firmor. För
sådana bolag kommer således själva firman att ange att bolaget
är publikt. Tilläggsbeteckningen (publ) skulle i sådana fall
inte fylla någon funktion. Utskottet föreslår därför att
skyldigheten att ange tilläggsbeteckningen (publ) inte skall
gälla om det redan av bolagets firma framgår att bolaget är
publikt. Härigenom ges också möjligheter till en alternativ
lösning för de publika aktiebolag som av någon anledning inte
önskar att firman skall åtföljas av tilläggsbeteckningen (publ).
Utskottets nu gjorda ställningstaganden innebär att utskottet
med bifall till motionerna 1993/94:L15 yrkande 1 och 1994/95:L2
förordar vissa ändringar i regeringens lagförslag. I 16 kap.
1 § första stycket aktiebolagslagen bör för publika aktiebolag
föreskrivas att firman skall åtföljas av beteckningen "(publ)"
såvida det inte redan av firman framgår att bolaget är publikt.
I förtydligande syfte föreslås också vissa ändringar i
regeringens förslag till 16 kap. 2 och 3 §§.
För att undvika vilseledande firmabeteckningar bör det i 16
kap. 1 § andra stycket föreskrivas att privata bolags firma
inte får innehålla ordet publikt och att publika bolags firma
inte får innehålla ordet privat. Med orden publikt och privat
avses i detta sammanhang även ordens olika böjningsformer och
alternativa stavningar samt förekomsten av orden i
sammansättningar med andra ord. Genom av utskottet förordade
övergångsbestämmelser behöver någon firmaändring i dessa fall
inte göras förrän vid den första ordinarie bolagsstämma som
hålls efter den 1 januari 1995.
Vidare föranleder utskottets förslag justeringar av
regeringens förslag såvitt avser 17 kap. 1 § andra stycket 3
och 2 § andra stycket. Utskottets förslag förutsätter dessutom
ett tillägg i 2 kap. 4 § samt att 14 kap. 4 och 22 §§
kompletteras med en skyldighet att i fusionsplanen ange
bolagskategori. Tillägget i 2 kap. 4 § föranleds av en
bestämmelse i kapitaldirektivet, som föreskriver att
bolagsordningen skall ange bolagsform. Kompletteringen av 14
kap. 4 och 22 §§ föranleds av bestämmelser i EG:s tredje
bolagsrättsliga direktiv, det s.k. fusionsdirektivet. Genom av
utskottet förordade övergångsbestämmelser behöver någon ändring
av bolagsordningen inte göras förrän vid första ordinarie
bolagsstämma som hålls efter den 1 januari 1995.
Utskottets förslag till lagändringar återfinns i bilaga 2
till betänkandet. Av lagtekniska skäl har utskottet framlagt två
separata lagförslag.
Utskottet utgår från att bestämmelserna om
aktiebolagsregistret i aktiebolagsförordningen (1975:1387)
kompletteras så att registret också kommer att innehålla
uppgifter om bolagens kategoritillhörighet.
Skyldigheten att ange vissa uppgifter på brev m.m.
I propositionen föreslås en särskild bestämmelse om att ett
aktiebolags brev, fakturor och orderblanketter skall ange
bolagets firma, den ort där styrelsen skall ha sitt säte samt
bolagets organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om
identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Om bolaget har
trätt i likvidation, skall detta också anges (16 kap. 4 §).
Regeln föreslås kompletterad med en särskild bestämmelse enligt
vilken registreringsmyndigheten vid vite kan förelägga
verkställande direktören eller styrelseledamot att fullgöra
skyldigheten att lämna sådana uppgifter (19 kap. 2 § första
stycket 3).
Utgångspunkten för förslaget är EG:s första bolagsrättsliga
direktiv (68/1515/EEG), det s.k. publicitetsdirektivet.
Direktivet uppställer krav på offentliggörande av uppgifter och
handlingar rörande bolag. Var och en skall genom dessa uppgifter
och handlingar kunna skaffa sig en bild av bolaget och dess
verksamhet. Publicitetsdirektivet är tillämpligt på såväl
privata som publika aktiebolag. Av publicitetsdirektivets
artikel 4 framgår att medlemsstaterna skall föreskriva att brev
och orderblanketter skall ange bl.a. bolagets nummer i
bolagsregistret, bolagets form och säte samt, i förekommande
fall, att bolaget har trätt i likvidation. Enligt artikel 6 i
publicitetsdirektivet skall medlemsstaterna föreskriva lämpliga
påföljder bl.a. för det fall att ett bolag försummar att --
såsom krävs i artikel 4 -- lämna vissa särskilda uppgifter på
bolagets brev och orderblanketter.
I motion 1993/94:L15 yrkar Sten Svensson (m) att de privata
bolagen inte skall behöva ange firma, säte och
organisationsnummer på brev, orderblanketter eller fakturor
(yrkande 2).
Utskottet finner att propositionens förslag i denna del i
huvudsak överensstämmer med publicitetsdirektivet, och i likhet
med regeringen finner utskottet att skyldigheten bör omfatta
också fakturor. Någon möjlighet att göra undantag för de privata
aktiebolagen finns inte enligt direktivet. Utskottet avstyrker
därför bifall till motion 1993/94:L15 yrkande 2.
Utskottets ovan gjorda ställningstaganden att
tilläggsbeteckningen (publ) inte skall ingår i firman innebär
dock att propositionens förslag till 16 kap. 4 §
aktiebolagslagen bör kompletteras så att det framgår att publika
bolag förutom firman också skall ange tilläggsbeteckningen
(publ) såvida det inte av bolagets firma framgår att bolaget är
publikt. Den av utskottet föreslagna kompletteringen framgår av
utskottets lagförslag 1 i bilaga 2.
Med hänsyn till den korta tid som står till buds för bolagen
att ändra sina brevpapper, orderblanketter och fakturor förordar
utskottet att bestämmelsen under en övergångstid inte skall vara
vitessanktionerad. Utskottet föreslår därför att
vitesbestämmelsen i 19 kap. 2 § 3 skall träda i kraft först den
1 juli 1995.
Fråga om ytterligare ändringar i aktiebolagslagen
Finansbolagens Förening har i sitt yttrande till utskottet
hemställt om en ändring i aktiebolagslagen som innebär att
aktiebolag som omfattas av särskild tillsyn enligt lagen
(1992:1610) om kreditmarknadsbolag skall undantas från kravet på
att vara publika bolag. Utskottet har uppmärksammat att liknande
synpunkter framförts av Stadshypotek AB i samband med
remissbehandlingen av promemorian, Ändringar av den
bolagsrättsliga lagstiftningen för bank- och försäkringsområdet
med anledning av EES-avtalet.
I promemorian, som upprättats inom Finansdepartementet,
behandlas införlivande av de bolagsrättsliga direktivens regler
genom ändringar i lagstiftningen på bank- och
försäkringsområdet. Stadshypotek har därvid hävdat att
gränsdragningen mellan publika och privata bankaktiebolag bör
göras på ett något annorlunda sätt för att den privata
bolagskategorin skall kunna bli praktiskt användbar på
finansmarknaden. Bolaget har föreslagit att det bör vara möjligt
även för ett privat bankaktiebolag att bl.a. emittera
obligationer till allmänheten. Regeringen har därefter i den
till riksdagen nyligen avlämnade propositionen 1994/95:70,
Ändringar av den bolagsrättsliga lagstiftningen för bank- och
försäkringsområdet med anledning av EES-avtalet, ansett att det
kan finnas särskilda skäl att välja något annorlunda kriterier
för de privata bolag som skall vara verksamma på bank- och
försäkringsområdet. Frågan bör dock, enligt regeringens mening,
få en allsidig belysning innan beslut om detta fattas.
Regeringen förklarar sig därför inte beredd att i propositionen
föreslå en annan ordning än den som genomförts i
aktiebolagslagen.
Enligt utskottets mening bör riksdagen avvakta resultatet av
regeringens överväganden i frågan. Utskottet finner således inte
skäl till några särskilda åtgärder från riksdagens sida med
anledning av den framställning Finansbolagens Förening gjort i
detta ärende.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande aktiebolagslagens firmaregler m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1993/94:196 i denna
del och med bifall till motion 1993/94:L15 yrkande 1 och motion
1994/95:L2 samt med avslag på motion 1993/94:L15 yrkande 2 antar
av utskottet i bilaga 2 framlagda förslag till
dels lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
dels lag om ändring i lagen (1994:802) om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385).
Stockholm den 15 november 1994
På lagutskottets vägnar
Agne Hansson
I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson
(s), Bengt Kronblad (s), Per Stenmarck (m), Carin Lundberg (s),
Rune Berglund (s), Rolf Dahlberg (m), Karin Olsson (s), Eva
Arvidsson (s), Bengt Harding Olson (fp), Inger Segelström (s),
Tanja Linderborg (v), Sven-Erik Österberg (s), Stig Rindborg
(m), Yvonne Ruwaida (mp), Birgitta Carlsson (c) och Göran R
Hedberg (m).
I proposition 1993/94:196 framlagt förslag till lydelse av
16 kap. 1--4 §§, 17 kap. 1 § tredje stycket 3 och 2 § andra
stycket samt 19 kap. 2 § första stycket 3 aktiebolagslagen
(1975:1385)
Bilaga 1
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
17 kap.
1 §
Ett beslut om att ett privat aktiebolag skall bli publikt
fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut
om ändring av bolagsordningen.
Om stämman hålls senare än sex månader efter utgången av det
senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning och
revisionsberättelse har avgivits, skall det på stämman läggas
fram uppgifter motsvarande delårsrapport enligt 11 kap. 13 och
14 §§. Uppgifterna skall avse tiden från utgången av nämnda
räkenskapsår till en dag ej tidigare än tre månader före dagen
för bolagsstämman.
Beslutet får registreras endast om
1. bolagets registrerade aktiekapital uppgår till minst
500 000 kr,
2. yttrande företes från 2. yttrande företes från
en auktoriserad eller en auktoriserad eller
godkänd revisor av vilket godkänd revisor av vilket
framgår att bolagets eget framgår att bolagets eget
kapital uppgår till minst kapital uppgår till minst
det registrerade det registrerade
aktiekapitalet. aktiekapitalet, och
3. bolagets firma uppfyller
föreskrifterna i 16 kap. 1
§ om publikt aktiebolags
firma.
Ett privat aktiebolag skall anses ha blivit publikt, när
bolagsordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för publika
aktiebolag och beslutet om övergång till publikt aktiebolag har
blivit registrerat.
2 §
Ett beslut om att ett publikt aktiebolag skall bli privat
fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut
om ändring av bolagsordningen. Beslutet är dock giltigt endast
om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande
aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna.
Beslutet får registreras
endast om bolagets firma
uppfyller föreskrifterna i
16 kap. 1 § om privat
aktiebolags firma.
Ett publikt aktiebolag skall anses ha blivit privat, när
bolagsordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för privata
aktiebolag och beslutet om övergång till privat aktiebolag har
blivit registrerat.
19 kap.
2 §
Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga verkställande
direktören eller styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt
denna lag eller annan författning att
1. till myndigheten sända in behörig redovisninghandling,
revisionsberättelse eller delårsrapport,
2. hos myndigheten göra 2. hos myndigheten göra
behörig anmälan för behörig anmälan för
registrering. registrering,
3. på bolagets brev,
fakturor och orderblanketter
lämna sådana uppgifter
som anges i 16 kap. 4 §.
Försuttet vite utdömes av registreringsmyndigheten.
Av utskottet framlagda lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen
(1975:1385),1
dels att nuvarande 16 kap. 2 § skall betecknas 16 kap. 5
§,
dels att 2 kap. 4 §, 16 kap. 1 § och 19 kap. 2 § skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 16
kap. 2--4 §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
4 §
Bolagsordningen skall ange
1. bolagets firma,
2. den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,
3. föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art,
4. aktiekapitalet eller, om detta skall kunna utan ändring av
bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp,
minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet ej
får vara mindre än en fjärdedel av maximikapitalet,
5. aktiernas nominella belopp,
6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter
och revisorer samt styrelsesuppleanter, om sådana skall finnas,
samt tiden för styrelseledamots och revisors uppdrag,
7. sättet för sammankallande av bolagsstämma,
8. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,
9. vilken tid bolagets räkenskapsår skall omfatta.
I fråga om publika
aktiebolag, vars firma inte
innehåller ordet publikt,
skall i bolagsordningen anges
beteckningen (publ) efter
firman.
Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte
arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen
(1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.
16 kap.
1 §
Aktiebolags firma skall Aktiebolags firma skall
innehålla ordet aktiebolag. innehålla ordet aktiebolag
Firman skall tydligt skilja eller förkortningen AB. Ett
sig från annan förut i publikt aktiebolags firma
aktiebolagsregistret eller skall åtföljas av
filialregistret införd, beteckningen (publ), såvida
ännu bestående firma. det inte av bolagets firma
För registrering av framgår att bolaget är
aktiebolags firma gäller i publikt.
övrigt vad som
föreskrives i firmalagen 1 Lagen omtryckt 1993:150.
(1974:156).
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Firman skall tydligt skilja
sig från annan förut i
aktiebolagsregistret eller
filialregistret införd,
ännu bestående firma.
Ett privat aktiebolags firma
får inte innehålla ordet
publikt, och ett publikt
aktiebolags firma får inte
innehålla ordet privat.
För registrering av
aktiebolags firma gäller i
övrigt vad som
föreskrivs i firmalagen
(1974:156).
Skall bolagets firma registreras på två eller flera språk,
skall varje lydelse anges i bolagsordningen.
Bolagets styrelse kan antaga
bifirma. Vad i första
stycket sägs om firma
gäller även bifirma.
Ordet aktiebolag får dock
ej intagas i bifirma.
Skriftlig handling, som
utfärdas för aktiebolag,
bör undertecknas med
bolagets firma. Har styrelsen
eller annan
ställföreträdare
för bolaget utfärdat
handling utan firmateckning
och framgår icke av dess
innehåll att den
utfärdats på bolagets
vägnar, är de som
undertecknat handlingen
solidariskt ansvariga för
förpliktelse enligt
handlingen såsom för
egen skuld. Detta gäller
dock ej, om av
omständigheterna vid
handlingens tillkomst framgick
att den utfärdades för
bolaget och den till vilken
handlingen ställts av
bolaget får behörigen
undertecknat godkännande av
handlingen utan oskäligt
dröjsmål efter det
begäran därom
framställts eller personlig
ansvarighet gjorts gällande
mot undertecknarna.
2 §
[Jfr 1 § tredje stycket] Bolagets styrelse kan anta
bifirma. Vad som sägs i 1
§ om firma gäller
även bifirma. Orden
aktiebolag, privat eller
publikt eller förkortningen
AB får dock inte tas in i
en bifirma.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
[Jfr 1 § fjärde stycket] Skriftliga handlingar, som
utfärdas för ett
aktiebolag, bör
undertecknas med bolagets
firma. I fråga om publika
aktiebolag, vars firma inte
innehåller ordet publikt,
skall firman därvid
åtföljas av
beteckningen (publ). Om
styrelsen eller annan
ställföreträdare
för bolaget har utfärdat
en handling utan firmateckning
och det inte framgår av
dess innehåll att den
utfärdats på bolagets
vägnar, är de som
undertecknat handlingen
solidariskt ansvariga för
förpliktelse enligt
handlingen såsom för
egen skuld. Detta gäller
dock inte om det av
omständigheterna vid
handlingens tillkomst framgick
att den utfärdades för
bolaget och den till vilken
handlingen ställts av
bolaget får ett
behörigen undertecknat
godkännande av handlingen
utan oskäligt
dröjsmål efter det att
detta begärts eller
personlig ansvarighet gjorts
gällande mot
undertecknarna.
4 §
Ett aktiebolags brev, fakturor
och orderblanketter skall ange
bolagets firma, den ort
där styrelsen skall ha sitt
säte samt bolagets
organisationsnummer enligt
lagen (1974:174) om
identitetsbeteckning för
juridiska personer m.fl. Om
bolaget har trätt i
likvidation, skall också
detta anges. I fråga om
publika aktiebolag, vars firma
inte innehåller ordet
publikt, skall firman
åtföljas av beteckningen
(publ).
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 kap.
2 §2
Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga verkställande
direktören eller styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt
denna lag eller annan författning att
1. till myndigheten sända in behörig redovisningshandling,
revisionsberättelse eller delårsrapport,
2. hos myndigheten göra 2. hos myndigheten göra
behörig anmälan för behörig anmälan för
registrering. registrering,
3. på bolagets brev,
fakturor och orderblanketter
lämna sådana uppgifter
som anges i 16 kap. 4 §.
Försuttet vite utdömes av registreringsmyndigheten.
1. Denna lag träder, såvitt avser 19 kap. 2 §, i kraft den 1
juli 1995 samt i övrigt den 1 januari 1995.
2. Om bolagsordningen eller firman efter utgången av år 1994
strider mot de nya bestämmelserna i 2 kap. 4 § andra stycket
eller 16 kap. 1 § andra stycket skall styrelsen till första
ordinarie bolagsstämma efter lagens ikraftträdande
framlägga förslag till ändring i överensstämmelse med
bestämmelserna.
3. Utan hinder av de nya föreskrifterna i 16 kap. 1 § andra
stycket om orden publikt och privat i aktiebolags firma får
gällande firma användas fram till dess att ett registrerat
beslut om firmaändring föreligger, dock längst till utgången av
mars 1996.
2 Senaste lydelse 1994:802
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:802) om ändring
i aktiebolagslagen (1975:1385)
Härigenom föreskrivs att 14 kap. 4 och 22 §§, 17 kap.
1--2 §§ aktiebolagslagen (1975:1385) i paragrafernas lydelse
enligt lagen (1994:802) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 kap.
4 §
Styrelserna för överlåtande och, vid absorption, övertagande
bolag skall upprätta en gemensam, dagtecknad fusionsplan. Planen
skall undertecknas av styrelsen i vart och ett av bolagen. I
planen skall det för varje bolag anges
1. firma, organisationsnummer 1. firma, bolagskategori,
och den ort där styrelsen organisationsnummer och den
skall ha sitt säte, ort där styrelsen skall ha
sitt säte,
2. hur många aktier i det övertagande bolaget som skall lämnas
för ett angivet antal aktier i överlåtande bolag samt vilken
kontant ersättning som skall lämnas som fusionsvederlag,
3. den tidpunkt och de övriga villkor som skall gälla för
utlämnandet av fusionsvederlaget,
4. från vilken tid och på vilka villkor de aktier som lämnas
såsom fusionsvederlag medför rätt till utdelning i det
övertagande bolaget,
5. den planerade tidpunkten för överlåtande bolags upplösning,
6. vilka rättigheter i det övertagande bolaget som skall
tillkomma innehavare av aktier, skuldebrev och andra värdepapper
med särskilda rättigheter i överlåtande bolag eller vilka
åtgärder som i övrigt skall vidtas till förmån för de nämnda
innehavarna,
7. arvode och annan särskild förmån som med anledning av
fusionen skall lämnas till en styrelseledamot, en verkställande
direktör eller en revisor i överlåtande eller övertagande bolag.
Till fusionsplanen skall fogas
1. en kopia av bolagens årsbokslut och förvaltningsberättelser
för de senaste tre räkenskapsåren samt
2. uppgifter motsvarande delårsrapport enligt 11 kap. 13 och
14 §§, om fusionsplanen har upprättats senare än sex månader
efter utgången av det senaste räkenskapsår för vilket
årsredovisning och revisionsberättelse har lämnats. Uppgifterna
skall avse tiden från utgången av nämnda räkenskapsår till en
dag ej tidigare än tre månader före fusionsplanens upprättande.
22 §
Om ett moderbolag äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan
bolagens styrelser fatta beslut om att dotterbolaget skall gå
upp i moderbolaget. De skall därvid upprätta en fusionsplan.
Planen skall för vart och ett av bolagen ange
1. firma, organisationsnummer 1. firma, bolagskategori,
och den ort där styrelsen organisationsnummer och den
skall ha sitt säte, ort där styrelsen skall ha
sitt säte,
2. den planerade tidpunkten för dotterbolagets upplösning,
3. vilka rättigheter i moderbolaget som skall tillkomma
innehavare av skuldebrev och andra värdepapper med särskilda
rättigheter i dotterbolaget eller vilka åtgärder som i övrigt
skall vidtas till förmån för de nämnda innehavarna,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4. arvode och annan särskild förmån som med anledning av
fusionen skall lämnas till en styrelseledamot, en verkställande
direktör eller en revisor.
I fusionsplanen skall det lämnas en redogörelse för de
omständigheter som kan vara av vikt vid bedömande av fusionens
lämplighet för bolagen.
17 kap.
1 §
Ett beslut om att ett privat aktiebolag skall bli publikt
fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut
om ändring av bolagsordningen.
Om stämman hålls senare än sex månader efter utgången av det
senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning och
revisionsberättelse har avgivits, skall det på stämman läggas
fram uppgifter motsvarande delårsrapport enligt 11 kap. 13 och
14 §§. Uppgifterna skall avse tiden från utgången av nämnda
räkenskapsår till en dag ej tidigare än tre månader före dagen
för bolagsstämman.
Beslutet får registreras endast om
1. bolagets registrerade aktiekapital uppgår till minst
500 000 kr,
2. yttrande företes från 2. yttrande företes från
en auktoriserad eller en auktoriserad eller
godkänd revisor av vilket godkänd revisor av vilket
framgår att bolagets eget framgår att bolagets eget
kapital uppgår till minst kapital uppgår till minst
det registrerade det registrerade
aktiekapitalet. aktiekapitalet, och
3. bolagets firma inte strider
mot föreskrifterna i 16
kap. 1 § om publikt
aktiebolags firma.
Ett privat aktiebolag skall anses ha blivit publikt, när
bolagsordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för publika
aktiebolag och beslutet om övergång till publikt aktiebolag har
blivit registrerat.
2 §
Ett beslut om att ett publikt aktiebolag skall bli privat
fattas av bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut
om ändring av bolagsordningen. Beslutet är dock giltigt endast
om det har biträtts av samtliga vid stämman närvarande
aktieägare företrädande nio tiondelar av aktierna.
Beslutet får registreras
endast om bolagets firma inte
strider mot föreskrifterna
i 16 kap. 1 § om privat
aktiebolags firma.
Ett publikt aktiebolag skall anses ha blivit privat, när
bolagsordningen uppfyller de bestämmelser som gäller för privata
aktiebolag och beslutet om övergång till privat aktiebolag har
blivit registrerat.
I ärendet inkomna skrivelser från Sveriges Industriförbund
samt Företagarnas Riksorganisation, Grossistförbundet Svensk
Handel och Sveriges Köpmannaförbund
Bilaga 3
Sveriges Industriförbund
I rubricerade proposition föreslås bl a att aktiebolagen skall
delas in i publika och privata bolag. I firman för ett publikt
aktiebolag skall ordet "publikt" eller förkortningen "(pub)"
ingå. Firman för ett privat aktiebolag skall innehålla ordet
"privat" eller förkortningen "(priv)". Ett aktiebolags brev,
fakturor och orderblanketter skall bl a ange bolagets firma.
Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. Ett
aktiebolag som har bildats före detta datum skall anses som ett
privat aktiebolag, såvida det inte dessförinnan har beslutats
att det i stället skall vara publikt. För bolag som skall anses
som privata aktiebolag skall Patent- och registreringsverket,
PRV, självmant foga förkortningen (priv) till bolagets firma.
Med anledning av propositionen vill Sveriges Industriförbund
framföra följande synpunkter och förslag till ändringar.
Endast en bolagsform bör ha tilläggsbeteckning
En uppdelning i privata och publika aktiebolag bör ske av de
skäl som anges i propositionen. När denna uppdelning äger rum är
det av yttersta vikt att reformen genomförs dels med respekt för
de värden etablerade firmabeteckningar innefattar, dels så
smidigt som möjligt för bolagen med undvikande av allt onödigt
byråkratiskt krångel. Företagen måste också ges en rimligt lång
övergångstid för att vidta nödvändiga åtgärder. I nu nämnda
avseenden finns flera allvarliga brister i propositionen.
Regeringen har föreslagit att både de publika och de
privata aktiebolagen skall ha en tilläggsbeteckning. Ett skäl
för detta anges vara att det av beteckningarna tydligt bör
framgå vilken kategori ett bolag tillhör.
Förbundet delar i och för sig inställningen att det skall vara
klart om ett företag är privat eller publikt aktiebolag, men
menar samtidigt att det måste anses fullt tillräckligt från
tydlighetssynpunkt om endast den ena av bolagsformerna får en
tilläggsbeteckning. Detta skulle följa gällande ordning i flera
av EUs medlemsländer.
När allmänhet, kunder etc ser ett firmanamn utan något
särskilt tillägg kommer man att förstå att bolaget tillhör just
denna kategori, eftersom bolag som tillhör den andra kategorin
har en särbeteckning. Detta är en enkel inlärning och ganska
omgående lär det bli mer eller mindre en reflex att sortera
bolagen i de som har respektive inte har en tilläggsbeteckning.
För den som första gången kommer i kontakt med svenska bolag kan
det för övrigt inte anses mera upplysande att mötas av de båda
beteckningarna privat respektive publikt. Personen i fråga måste
ändå ta reda på vad respektive tillägg praktiskt innebär.
Tilläggsbeteckning på de privata bolagen
Förbundet menar sålunda att endast en aktiebolagskategori
skall ha tilläggsbeteckning och i linje med vad som tidigare
framförts bör detta gälla för de privata bolagen.
Varje inarbetat firmanamn representerar stora värden i pengar
men också i form av känsla, tradition och stolthet inför namnet.
Ett tillägg av orden privat (priv) respektive publikt (pub) kan
synas vara harmlöst. De starka reaktioner som kommit till
Förbundet med anledning av förslaget vittnar emellertid mycket
tydligt om att så inte är fallet. Oavsett om tillägget sker hos
de privata eller publika bolagen är det i namnhänseende inte
positivt för bolagen i fråga. Förbundet anser dock att de
publika sammantaget drabbas mest av ett sådant tillägg. Skälen
för detta är följande.
När aktiebolagskommittén undersökte antalet bolag i Sverige
årsskiftet 90--91 framkom att det fanns drygt 280 000
registrerade bolag (i dag närmare 300 000). 190 000 av dessa var
verksamma. 90 % av bolagen, eller 170 000, hade färre än 10
anställda. Drygt 400 bolag hade fler än 500 anställda.
Omsättningssiffror skulle ge ungefär samma bild.
(Aktiebolagskommitténs betänkande "Aktiebolagen och EG" SOU
1992:83, sid 107--108.)
Uppgifterna visar på de stora bolagens enorma betydelse. Även
om de antalsmässigt är få i förhållande till de små företagen
står de för mycket av sysselsättning och omsättning i svenskt
näringsliv.
Börsbolag och andra bolag som väljer att vara publika är utan
tvekan de mest exponerade i alla avseenden, nationellt och
internationellt. Affärsvolymen hos och korrespondensen från och
till sådana bolag kommer att vara särskilt omfattande.
Följaktligen är betydelsen av ett orubbat, inarbetat firmanamn
störst för dessa bolag.
Det bör vidare vara mera betydelsefullt för allmänheten att få
angivet att ett företag är privat än publikt. De publika kommer
nämligen att följa lagbestämmelser, som är mera krävande och
detaljstyrande än vad som skall gälla för de privata, vilka
kommer att få större frihet att skapa individuella lösningar. Så
är fallet i fråga om kapitalkrav och förmodligen beträffande
bolagets ledningsorgan jämte en rad andra regler, som nu är
föremål för behandling i Aktiebolagskommittén.
Vidare är det förhållandet att ett aktiebolag är privat
otvivelaktigt en viktig upplysning för tredje man också eftersom
det medför en kraftig begränsning av aktiernas
omsättningsbarhet. Detta gäller i synnerhet som inskränkningen
innebär en förändring jämfört med tidigare gällande rätt. Det är
därför rimligt att påbjuda att förhållandet framgår av bolagets
firma.
Förbundet vill också rikta uppmärksamheten på hur utländska
reformer av motsvarande karaktär gått till. Av
Aktiebolagskommitténs redogörelse, SOU 1992:83 sid 111--117, för
hur aktiebolag och andra bolag utan personligt ansvar växt fram
i Europa framgår, att det nästan undantagslöst varit så att det
efterhand visat sig finnas behov av en andra bolagsform -- vid
sidan av aktiebolaget -- utan personligt ägaransvar. Det har i
dessa lägen skapats en ny bolagskategori och de företag som valt
att driva verksamheten i denna form har getts en särskild
benämning. De bolag som inte gått över till den nya kategorin
har fått behålla sin ursprungliga associationsbeteckning. Detta
gäller bl a i Tyskland (Aktiengesellschaft), Frankrike (société
anonyme), Nederländerna (naamlose vennootschap) och Danmark
(aktieselskaper).
I detta avsnitt vill Förbundet slutligen kommentera vad som
sägs i propositionen sid 77 angående artikel 1 i EUs andra
bolagsdirektiv. I propositionen anges att bestämmelsen skulle
kräva att Sverige inför en särbeteckning för publika bolag.
I den aktuella regeln anges följande angående motsvarigheten
till publika bolag:
"Namnet på ett sådant bolag skall innehålla eller åtföljas av
en beteckning som skiljer sig från den som föreskrivs för andra
bolagsformer."
Förbundet anser att den ifrågavarande artikeln är uppfylld om
endast de privata bolagen får ett tillägg. Genom att de publika
bolagen då saknar tilläggsbeteckning skiljer de sig rimligtvis
från andra bolagsformer. Tillägget "privat" markerar att bolaget
följer de regler som gäller för denna associationsform och att
bolag endast har beteckningen "aktiebolag" anger att de lyder
under bestämmelserna för publika bolag.
Tilläggsbeteckningen för privata bolag bör i
förkortningshänseende vara "(pr)". Ordet "priv" kan för en
engelsman ge associationer till "toalett"; "privy". Varje
förkortning som innehåller en vokal är för övrigt riskabel med
tanke på utländska betydelser.
Aktiemarknadsbolag automatiskt publika
Alla bolag som inte beslutar att vara publika blir automatiskt
privata enligt propositionen. Samtliga de bolag som vill bli
publika skulle därmed behöva fatta beslut om detta på en
bolagsstämma, som går av stapeln före 1 januari 1995.
De allra flesta ordinarie bolagsstämmor äger rum innan
Riksdagen kommer att behandla propositionen. Visserligen har ett
antal bolag i sin kallelse tagit med frågan om att bli publikt
bolag. Detta gäller dock långt ifrån alla. Många har inte hunnit
ta med ärendet på dagordningen, eftersom propositionen lades
först i slutet av mars. Åtskilliga anser det också olämpligt att
behandla ett ärende på stämman, när frågan ännu inte är beslutad
av Riksdagen.
Att i höst ordna en extra bolagsstämma för att behandla enbart
frågan om bolaget skall vara publikt är inte rimligt, bl a med
tanke på de kostnader detta förorsakar.
Förbundet anser därför att Riksdagen i en särskild bestämmelse
i lagen bör ange att alla bolag som vid lagens ikraftträdande är
aktiemarknadsbolag automatiskt är publika bolag. Härigenom
undanröjs väsentliga kostnader och besvär för
aktiemarknadsbolagen, som helt enkelt måste vara publika för att
handel skall kunna ske i deras fondpapper.
Sammanfattning
Industriförbundet yrkar mot bakgrund av ovanstående att
endast de privata aktiebolagen skall ha en tilläggsbeteckning
och att förkortningen skall vara ("pr)" samt att alla bolag
som vid lagens ikraftträdande är aktiemarknadsbolag genom en
lagregel automatiskt, och således utan bolagsstämmobeslut, blir
publika bolag.
Företagarnas Riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel
och Sveriges Köpmannaförbund
Sammanfattning
Vi anser inte att de blivande privata aktiebolagen skall
behöva tynga sitt bolagsnamn med att i detta ange den nya
bolagskategorin. Inte heller skall de behöva ange firman och den
ort där styrelsen har sitt säte på brev, orderblanketter och
fakturor.
Bakgrund
I nämnda proposition föreslås att aktiebolagsformen delas upp
i två typer av aktiebolag, privata och publika aktiebolag.
Endast de publika bolagen skall kunna vända sig till allmänheten
för att skaffa riskkapital. Vidare skall, enligt förslaget, i
firman för ett publikt bolag ordet "publikt" eller förkortningen
"pub" ingå. På motsvarande sätt skall i firman för ett privat
bolag ordet "privat" eller förkortningen "priv" ingå. Syftet med
tilläggen är att de nya bolagsformerna skall kunna särskiljas.
Den nya firman liksom bolagets säte och organisationsnummer
skall även anges på bolagets brev, orderblanketter och fakturor.
Det innebär för de privata bolagen att även dessa måste skriva
antingen "privat" eller "priv" tillsammans med bolagsnamnet i
dessa handlingar, samt säte och organisationsnummer.
Propositionsförslaget föranleder därmed en ändring av såväl
utseende som text samt nytryck av dessa handlingar. I dag krävs
endast, enligt mervärdeskattelagen, att organisationsnumret
anges i samband med faktureringen.
EGs bolagsdirektiv gäller uttryckligen endast för de blivande
publika bolagen. Det innebär att firman inte behöver ändras för
de privata bolagen av detta skäl. Kravet på särskiljningsförmåga
uppfylls om det av firman för de betydligt färre större bolagen
framgår att det är dessa som får sprida sina aktier till
allmänheten.
Sverige hade i februari 1992 264 000 st aktiebolag med ett
aktiekapital under 500 000 kr, dvs den gräns som föreslås för
bolag som vill ha möjlighet att bli publika. Detta innebär att
firmaändringarna i vart fall berör omkring 264 000 privata
aktiebolag. Vid samma tidpunkt fanns knappt 20 000 aktiebolag
med över 500 000 kr i aktiekapital.
Synpunkter
Propositionsförslaget innebär att ytterligare krav ställs på
de mindre bolagen. För det första tvingas dessa ändra ett
inarbetat namn. Ofta är namnen gamla och bärare av en viss
tradition. Därmed är de även väl kända. Företagen är i allmänhet
familjeföretag. Att lägga till "priv" sist i firman medför att
det nya namnet i de flesta personers öron låter konstigt och
onaturligt. Ändringen framstår därför som omotiverad. Den
riskerar därför att av många, såväl företagare som andra, att
upplevas som "klåfingrig". Särskilt som ändringen inte är
nödvändig av hänsyn till EU. Till detta kommer att bolagsnamnet
blir längre och besvärligare att skriva.
Konsekvenserna för de mindre företagen blir mycket ingripande.
Dessa måste i onödan framställa nya trycksaker med ny logotyp
m.m. för att ange den nya firman, sätet och organisationsnumret
på brev, orderblanketter och fakturor.
Detta innebär kostnader för såväl framtagning av logotyp med
ny firma som tryckkostnader för nytt brevpapper och andra
handlingar.
Dessutom kommer ändring av skyltar m.m. att behöva ske i
flertalet fall.
Vidare måste en omregistrering hos PRV ske för samtliga bolag.
Beslut om den nya firman måste fattas på bolagstämma. I
flertalet fall blir det nödvändigt att för detta ändamål hålla
en extra sådan.
Med antagandet att kostnaden för framtagandet och ändringen av
dessa handlingar uppgår till 5 000 kr per privat bolag blir
kostnaden för de 264 000 aktiebolagen med ett aktiekapital under
500 000 kr så hög som 1,32 miljarder kr.
Antas kostnaden i stället bli den dubbla, vilket förefaller
mer realistiskt, innebär den ökade uppgiftsskyldigheten en
kostnad på drygt 2,6 miljarder kr. Till dessa belopp kommer
kostnader för omskyltning vilket kan uppgå till ansenliga belopp
i flertalet fall.
Enbart registreringskostnaden för en firmaändring hos PRV
kostar i dagsläget 800 kr. Något undantag som innebär att avgift
inte skall tas ut föreslås inte uttryckligen i propositionen.
Sammantaget innebär alltså propositionsförslaget att avsevärda
kostnader i onödan läggs på småföretagen.
Förkortningen "AB" är en praktisk och vedertagen förkortning
som om förslaget genomförs måste ändras till "priv AB". Att
alltid behöva uttala detta förefaller -- förutom
kostnadsaspekten -- onödigt.
Det förtjänar erinras om att dessa åtgärder -- om förslaget
genomförs -- påtvingas de mindre företagen utan att några
problem eller andra olägenheter har antytts eller påståtts
föreligga. Detta sker samtidigt som flertalet av de mindre
företagen inte har några utländska affärsförbindelser vilka
tvångsvis, genom stadgande i lag, behöver informeras.
Innan några missförhållanden visats bör lagstiftaren utgå från
att aktiebolagen informerar varandra om de nu aktuella
förhållandena i de fall parterna inte på annat sätt fått denna
information. Skall informationen lämnas kan det räcka med en
allmän föreskrift om att den skall tillhandahållas i samband med
avtals ingående.
Kostnaderna för ändringen har i princip inte uppmärksammats i
propositionen. Detta måste anses strida mot regeringens
generella direktiv att alltid, innan nya regler införs, särskilt
belysa hur dessa påverkar mindre företag. Att så inte skett är
anmärkningsvärt. Finns ingen samordning mellan
statsrådsberedningen och departementen?
Av propositionen framgår endast att "vissa kostnader, t ex
ändringar i bolagsordningen kan antas uppvägas av de fördelar en
närmare anpassning av svensk bolagsrätt får för svenskt
näringsliv". Kravet på att utreda kostnaderna för lagändringar
som berör mindre företag kan med denna utredning inte anses vara
tillgodosett.
Kostnaderna för informationsåtgärder till de berörda företagen
skall dessutom inte betalas av staten utan av företagen genom
registreringsavgifter.
Sammanfattningsvis anser Företagarnas Riksorganisation,
Grossistförbundet Svensk Handel och Sveriges Köpmannaförbund att
namnet för de blivande privata aktiebolagen inte skall behöva
ändras på grund av det förslag till ny lagstiftning för
aktiebolagen som nu presenterats.
Genom att namnet ändras för de betydligt färre blivande
publika aktiebolagen uppfylls EUs krav på särskiljningsförmåga
mellan bolagsformerna. En sådan lösning har också valts i
Finland. Detta bör riksdagen ta fasta på. Direktiven gäller
efter uppdelningen av aktiebolagen i två kategorier endast de
publika bolagen. Överhuvudtaget bör utskottet noga undersöka om
dessa krav bör införas. Den som vill investera i ett publikt
bolag, torde upptäcka att bolaget är publikt, även om "pub" inte
anges i namnet.
Sverige bör med hänvisning till EU alltså inte ändra
vedertagna och inarbetade beteckningar som inte behöver ändras,
om inte ändringen föranleds av några påvisade missförhållanden.
Visar det sig senare att sammanblandning uppstår och att detta
beror av att firman för de privata bolagen inte ändrats bör i så
fall ett tillägg då göras. Dessförinnan finns ingen anledning
att i detta avseende anpassa aktiebolagslagen.
Remissyttranden över det i proposition 1993/94:196 framlagda
förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen såvitt gäller
bolagens firmabeteckningar jämte motion 1993/94:L15
Bilaga 4
På lagutskottets begäran har yttrande över propositionen
avgivits av Kommerskollegium, Finansinspektionen,
Riksskatteverket, Stockholms universitet Juridiska
fakultetsnämnden, Konkurrensverket, Patent- och
registreringsverket, Finansbolagens Förening, Föreningen
Auktoriserade Revisorer FAR, Företagarnas Riksorganisation,
Grossistförbundet Svensk Handel, Stockholms Fondbörs AB, Svenska
Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska
Kommunförbundet, Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges
advokatsamfund, Sveriges Industriförbund, Sveriges
Försäkringsförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges
Redovisningskonsulters Förbund SRF och Värdepapperscentralen VPC
AB. Därutöver har yttrande inkommit från Gemtax AB.
Remissinstanserna har därvid anfört följande.
Kommerskollegium
1). Kommerskollegium anser att båda bolagskategorierna bör ha
tilläggsbeteckning. Anledningen till detta är att om enbart den
ena bolagskategorin åsätts beteckning så kommer begreppet
"aktiebolag" att få en dubbel betydelse. I vissa sammanhang
kommer ordet att beteckna enbart den ena bolagskategorin och i
andra sammanhang kommer den att utgöra en sammanfattande
benämning på bolag i båda kategorierna.
2 a). Kollegiet anser att i de publika aktiebolagens firma bör
ingå antingen beteckningen "publikt aktiebolag" eller
förkortningarna "AB" och "(pu)". I de privata aktiebolagens
firma bör ingå beteckningen "privat aktiebolag" eller
förkortningarna "AB" och "(pr)". "(pu)" och "(pr)" bör för
tydlighetens skull placeras sist i firman. Att kollegiet
föreslår förkortningarna "(pu)" och "(pr)" i stället för
"(priv)" och "(pub)" beror på att dessa förkortningar är
neutrala och inte leder till några onödiga associationer som
både "(priv)" och "(pub)" gör.
2 b). Skall enbart publika aktiebolag ha en tilläggsbeteckning
så bör i deras firma ingå antingen beteckningen "publikt
aktiebolag" eller förkortningen "PAB".
2 c). Skall enbart privata aktibolag ha en tilläggsbeteckning
så bör i deras firma ingå antingen beteckningen "privat
aktiebolag" eller förkortningen "PAB".
För det fall man skulle komma fram till att enbart den ena
bolagskategorin skall ha tilläggsbeteckning, så bör de publika
bolagen ha sådan. Dessa bolag lär rimligen ha ett eget intresse
av att utåt visa att de är publika. Däremot kan man tänka sig
att en del privata bolag, för det fall enbart dessa skall
använda tilläggsbeteckning, i bedrägligt syfte eller av slarv
"glömmer bort" att använda sin tilläggsbeteckning och på så sätt
ger intrycket av att vara publika.
Finansinspektionen
Finansinspektionen anser att kravet i artikel 1 i EG:s s.k.
kapitaldirektiv (77/91/EEG) på särskiljande beteckning mellan
olika bolagsformer är uppfyllt genom att en av de två nya
bolagsformerna har ett särskilt tillägg till sin firma utöver
beteckningen aktiebolag. Enligt inspektionens uppfattning är det
av störst värde som upplysning till allmänheten att privata
bolag har en särskild tilläggsbeteckning bl.a. med hänsyn till
att dessa bolag inte har samma krav på informationsgivning och
insyn som publika marknadsnoterade bolag. För de privata
aktiebolagen kan vi i Sverige vidare fritt införa andra regler
eftersom EG:s bolagsdirektiv gäller endast för de publika
aktiebolagen. Inspektionen förordar därför att endast kategorin
privata aktiebolag skall ha en tilläggsbeteckning. Denna bör
vara "privat" eller "priv" i firmanamnet.
I fråga om vilken eller vilka tilläggsbeteckningar som skall
finnas vid olika alternativa lösningar ansluter sig inspektionen
till förslagen på beteckningar och förkortningar enligt
propositionen. Inspektionen anser vidare att det är en viktig
upplysning för allmänheten och bolagens kunder att även privata
bolags firma, säte och organisationsnummer anges på brev,
fakturor och orderblanketter. Bolagen bör emellertid ha en
rimlig övergångstid för att kunna minska kostnaderna för
anpassningen till de nya kraven.
Riksskatteverket
Sammanfattning
Fråga 1. Enligt RSV:s mening bör tilläggsbeteckningen endast
avse de publika aktiebolagen.
Fråga 2.a) Enligt RSV:s mening bör publika bolag få ha
beteckningen publikt i firman eller tillägget (pub) sist i
firman och privata bolag endast få ha tillägget (pr) sist i
firman.
Fråga 2.b) Enligt RSV:s mening bör publika bolag få ha
beteckningen publikt i firman eller tillägget (pub) sist i
firman.
Fråga 2.c) Enligt RSV:s mening bör privata bolag endast få
ha tillägget (pr) sist i firman.
Fråga 1. Skall båda eller endast endera av
bolagskategorierna ha tilläggsbeteckning?
-- Enligt RSV:s mening bör tilläggsbeteckningen endast avse
de publika aktiebolagen.
Enligt lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska
personer m.fl. ska RSV föra ett register över tilldelade
organisationsnummer. RSV för även det centrala skatteregistret.
Båda dessa register innehåller samtliga av PRV registrerade
aktiebolag.
Vid nyregistrering av ett aktiebolag skrivs ett meddelande om
tilldelat organisationsnummer ut av RSV. Detta distribueras utan
kostnad till bolaget. Särskilt bevis kan utfärdas vid ansökan
(se bilaga 1). Sådant bevis är avgiftsbelagt enligt
avgiftsförordningen (1992:191).
RSV får varje vecka från PRV avisering om de förändringar som
skett i aktiebolagsregistret. Aviseringarna medför en del
manuellt arbete på skattemyndigheterna (SKM). Vid ändring av
firman ska SKM registrera nya s.k. sökord. Dessa används då man
med hjälp av namn på ett aktiebolag vill söka reda på
organisationsnumret. Om sökord saknas eller är felaktigt
försvåras möjligheten att med enbart namnet ta reda på ett
bolags organisationsnummer. Rutinerna för att på detta sätt söka
reda på organisationsnummer används dagligen i stor omfattning
av SKM.
PRV får betalt för de aviseringar som man gör till RSV.
Betalningen baseras på det antal uppgifter som aviseras. Om
samtliga bolag ska ändra firma innebär detta en fördyring för
skatteförvaltningen dels genom extraarbetet med sökordssättning
dels genom ökad betalning till PRV för aviserade firmaändringar.
Enligt 11 kap. 5 § mervärdesskattelagen (1994:200) ska ett
momsregistrerat företag ange sitt registreringsnummer på sina
fakturor. Registreringsnumret består av länskod,
organisationsnummer och löpnummer (ex. 12-556999-9999-01).
Löpnumret behöver dock inte anges i fakturorna. Företag, som
inte är momsregistrerade, ska ange sitt organisationsnummer på
fakturorna. Om Sverige ansluter sig till EU ska alla
momsregistrerade företag, som exporterar varor till eller
importerar varor från ett annat EU-land, ersätta länskoden i
sitt momsregistreringsnummer med ett landstillägg (ex.
SE556999999901).
I detta sammanhang ska löpnumret anges.
De publika bolagen är sannolikt både momsregistrerade och har
export-/importverksamhet med något EU-land. De kommer därför att
"tvingas" ändra sina fakturor vid Sveriges ev. inträde i EU.
Fråga 2.a) Hur bör tilläggsbeteckningen lämpligen utformas
under förutsättning att såväl publika som privata aktiebolag
skall ha en tilläggsbeteckning?
Enligt RSV:s mening bör publika bolag få ha beteckningen
publikt i firman eller tillägget (pub) sist i firman.
Det kommer endast att finnas ett begränsat antal publika
aktiebolag. Det beräknas inte vara något större merarbete för
SKM att åsätta dessa ändrade sökord.
Enligt RSV:s mening bör privata bolag endast få ha tillägget
(pr) sist i firman.
Om tilläggsbeteckningen läggs sist i firman behöver inga nya
sökord sättas. Dessa firmaändringar kan emellertid inte -- utan
tillfälliga ändringar i ADB-systemen -- skiljas från "riktiga"
ändringar.
Fråga 2.b) Hur bör tilläggsbeteckningen lämpligen utformas
under förutsättning att endast publika aktiebolag skall ha en
tilläggsbeteckning?
Enligt RSV:s mening bör publika bolag få ha beteckningen
publikt i firman eller tillägget (pub) sist i firman.
Fråga 2.c) Hur bör tilläggsbeteckningen lämpligen utformas
under förutsättning att endast privata aktiebolag skall ha en
tilläggsbeteckning?
Enligt RSV:s mening bör privata bolag endast få ha tillägget
(pr) sist i firman.
RSV:s förslag till alternativ lösning
Det är inte helt osannolikt att det uppkommer behov av att i
masshantering kunna skilja på publika och privata aktiebolag.
Detta kan t.ex. avse riktad information till en av kategorierna.
Att endast göra detta med hjälp av firman är inte
tillförlitligt. I skatteregistret har varje juridisk person
åsatts en kod för juridisk form. Koden för aktiebolag är 49. Om
man låter den ena typen av bolag behålla sin nuvarande kod och
ger den andra typen en ny kod skapas gynnsamma förutsättningar
för att ADB-mässigt kunna skilja på de olika typerna.
Det är inte nödvändigt att låta firmabeteckningen innehålla
information om ett aktiebolag är publikt eller privat. I stället
skulle man kunna skapa en särskild kod motsvarande den för
juridisk form som ger upplysning om detta. Förslaget till
aktiebolagslagens 16 kap. 4 § skulle då kunna få följande
lydelse
Ett aktebolags brev, fakturor och orderblanketter skall ange
bolagets firma, typ av aktiebolag (publikt eller privat),
den ort där styrelsen har sitt säte samt bolagets
organisationsnummer enligt lagen (1974:174) om
identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Om bolaget har
trätt i likvidation, skall också detta anges.
Stockholms universitet Juridiska fakultetsnämnden
I alla EU-länder förekommer två typer eller två kategorier av
aktiebolag. Denna uppdelning återfinns också i de bolagsdirektiv
som rådet har antagit. Vissa direktiv är tillämpliga på båda
typerna eller kategorierna av bolag, andra är bara tillämpliga
på en.
Då i flera hänseenden olika regler gäller för de båda typerna
eller kategorierna av bolag är det viktigt att det av bolagens
firmor framgår vilken typ eller kategori av bolag det är fråga
om. I art 1 p 1 i andra bolagsdirektivet, som bara gäller
"stora" eller publika aktiebolag, föreskrivs därför att
"(n)amnet på ett sådant bolag skall innehålla eller åtföljas av
en beteckning som skiljer sig från den som föreskrivs för andra
bolagsformer."
Av stadgandets lydelse följer att den nationella lagstiftaren
själv kan bestämma vilken bolagskategoris firmor som skall
ändras eller förses med något tillägg. Väljer riksdagen att
behålla de privata bolagens firmor oförändrade måste de publika
bolagens firmor förses med något tillägg. Det är dock också
möjligt att låta de publika aktiebolagen få behålla sina firmor
medan alla privata bolag t ex byter ut ordet aktiebolag (AB) mot
någon annan beteckning. Det är således inte nödvändigt att båda
bolagskategoriernas firmor förses med tillägg.
Vilken lösning som väljs blir rimligen beroende av olika
praktiska överväganden såsom hur många bolag som måste
komplettera sin firma, vilken kategori av bolag som har lättast
att ändra sina firmor och vilka negativa effekter en ändring
typiskt sett får för de olika kategorierna.
Andra bolagsdirektivet ger inte någon vägledning när det
gäller att bestämma hur tilläggsbeteckningen skall utformas. Av
direktivet följer endast att tillägget måste uppfylla kravet att
särskilja bolag av de olika kategorierna. Det finns inte någon
särskild tilläggsbeteckning som fakultetsnämnden förordar.
Konkurrensverket
1. Skall båda eller endast endera av bolagskategorierna ha
tilläggsbeteckning?
Konkurrensverket anser att endast endera av bolagskategorierna
skall ha tilläggsbeteckning.
En ändring av firmabeteckningen medför kostnader för de
berörda företagen. Såvida inte andra starka skäl talar för att
båda bolagskategorierna skall ha tilläggsbeteckning anser
Konkurrensverket således att kostnaderna minimeras om endast en
bolagskategori skall ha en tilläggsbeteckning. Enligt
Konkurrensverket bör införandet av ett krav på
tilläggsbeteckning vara förenat med en generöst tilltagen
övergångstid.
I regeringens proposition 1993/94:196 s. 77) anförs att en
ordning där endast bolag av den ena kategorin åsätts en särskild
beteckning, medan bolag i den andra kategorin benämns enbart
"aktiebolag" inte kan anses uppfylla kravet på tydlighet.
Konkurrensverket anser att kravet på tydlighet är uppfyllt även
om en bolagskategori åsätts en tilläggsbeteckning och att det
även med en sådan ordning tillräckligt tydligt framgår om
företaget i fråga tillhör den ena eller den andra kategorin.
Med hänsyn till detta svar på lagutskottets fråga finner
Konkurrensverket skäl att även anföra följande beträffande
frågan om vilken bolagskategori som enligt verket bör åsättas
tilläggsbeteckning.
Det finns i och för sig skäl som talar för att de stora
bolagen, dvs. de bolag som väljer att bli publika, får särskilt
höga kostnader av att behöva göra en tilläggsbeteckning till sin
firma.
Enligt Konkurrensverket har emellertid de stora publika
bolagen bättre ekonomiska förutsättningar än de privata bolagen
att bära de kostnader som kan förväntas följa av en
tilläggsbeteckning. De bolag som kan förväntas välja att
tillhöra kategorin privata bolag är antalsmässigt långt fler än
de som kan förväntas välja kategorin publika bolag. Det i
Finland framlagda förslaget till aktiebolagslag innebär att
enbart de bolag som motsvarar publika bolag får en särskild
beteckning. En ordning där enbart de publika bolagen åsätts en
särskild tilläggsbeteckning synes bättre överensstämma med det
s.k. kapitaldirektivet (77/91/EEG) än en ordning där enbart de
privata åsätts en särskild tilläggsbeteckning.
2. Hur bör tilläggsbeteckningen lämpligen utformas under
förutsättning a) att såväl publika som privata aktiebolag skall
ha en tilläggsbeteckning? b) att endast publika aktiebolag skall
ha en tilläggsbeteckning? c) att endast privata aktiebolag skall
ha en tilläggsbeteckning?
Utformningen av tilläggsbeteckningen har från
konkurrenssynpunkt inte någon större betydelse.
Konkurrensverket anser emellertid, under förutsättning att
endast publika aktiebolag skall ha en tilläggsbeteckning, att
det i de publika aktiebolagens firma skall ingå antingen
beteckningen "publikt aktiebolag" eller förkortningen "PAB". När
endast en bolagskategori skall åsättas tilläggsbeteckning anser
Konkurrensverket att kravet på tydlighet är tillfyllest med
denna beteckning. Dessutom har samma beteckning föreslagits i
Finland.
Patent- och registreringsverket
Frågan om hur tilläggsbeteckningarna skall utformas för att
särskilja de två aktiebolagskategorierna har Patent- och
registreringsverket (PRV) belyst i sitt remissvar över
Aktiebolagskommitténs delbetänkande (SOU 1992:83)
Aktiebolagslagen och EG. PRV ser ingen anledning att nu
modifiera sitt ställningstagande i firmafrågan.
PRV menar alltså att det bör vara tillräckligt med
obligatoriska firmatillägg för de publika aktiebolagen och att
standardförkortningen för dem bör vara "(publ)" och inte
"(pub)".
Utskottet har i remissen fäst uppmärksamheten på art. 1.1 i
EG:s andra bolagsdirektiv (77/91/EEG). PRV vill, med hänvisning
till sista stycket i den åberopade bestämmelsen, anmärka att det
där ställs krav på särskild beteckning för de bolag som omfattas
av direktivet men, naturligt nog, inte för andra bolag. Av de
svenska aktibolagstyperna skall de publika bolagen falla under
direktivets tillämpningsområde. Det blir därför ofrånkomligt att
introducera särskilda firmatillägg för dessa publika bolag.
PRV kan däremot inte se någon väsentlig nackdel med att de
privata aktiebolagen får verka utan särskild tilläggsbeteckning.
En obligatorisk firmaändring för alla de aktiebolag som står
utanför aktiemarknaden skulle däremot lätt kunna framstå som en
kostsam byråkratisk överloppsgärning. Även om själva
registreringsåtgärden inte skulle belasta ett bolag ekonomiskt
-- utan främst föranleda praktiska problem för PRV -- så uppstår
behov för bolagen att ändra firmatryck i brevpapper, broschyrer
m.m.
Eftersom beslut i riksdagen kan väntas först någon gång under
hösten 1994 med ikraftträdande den 1 januari 1995, vill PRV peka
på några särskilda komplikationer som kan uppstå.
Skulle riksdagen stanna för att samtliga bolag, privata såväl
som publika, skall ha obligatoriska tilläggsbeteckningar, kommer
PRV att ha mycket kort tid till förfogande för de nödvändiga
registreringsåtgärderna. PRV ser inga andra praktiska
möjligheter än att vid årsskiftet automatiskt foga
tilläggsbeteckningen "(priv)", eller motsvarande, till firmorna
för alla de aktibolag som då inte anmält och fått registrerad
status som publikt bolag. För att en sådan obligatorisk
massändring av firmor skall kunna genomföras friktionsfritt är
det önskvärt att övergångsbestämmelser undviks som ger bolagen
särskilda möjligheter att redan före ikraftträdandet anmäla att
ordet "privat" tagits in i firman. Övergångsbestämmelser med
sådan innebörd skulle medföra risk för en massanhopning av
anmälningar under de sista veckorna före årsskiftet, något som
alldeles i onödan skulle försvåra PRV:s hantering.
Det finns även anledning att peka på problem som kan uppstå
för aktiemarknadsbolag och för de bolag som, utan att vara
aktiemarknadsbolag, beslutat om att vara publika bolag från och
med den 1 januari 1995 och fått detta registrerat under sista
halvåret 1994 med stöd av punkt 1 andra stycket
övergångsbestämmelserna. Närmare bestämt kan problem uppstå för
de av dessa bolag som vill ta in ordet publikt i firman (och
därmed vill undvika faställd förkortning) och som beslutar om
sådan firmaändring vid bolagsstämma kanske under november eller
december 1994. Den försening som uppstått i lagstiftningsärendet
kan leda till att ärenden om namnändring anmäls sent till PRV.
Även om PRV kommer att satsa för fullt på att klara
registreringen av det nya namnet, kan det inträffa att ärendet
är bristfälligt och att registrering därför inte kan ske förrän
efter komplettering. Det kan komma att medföra att registrering
sker först efter årsskiftet 1994/95.
I sådana fall blir följden att PRV vid årsskiftet sist i
bolagets firma lägger till den förkortning för publika bolag som
riksdagen kan komma att besluta om. Denna förkortning tas sedan
bort i och med att PRV registrerar den anmälda namnändringen,
där ordet publikt ingår i firman.
Publika bolag som inte vill ha den förkortning som kan bli
aktuell i firman utan i stället vill besluta om att ta in ordet
publikt i bolagets namn får begränsad tid på sig för att planera
och hålla bolagsstämma. Dessutom kostar det stora pengar för
aktiemarknadsbolag att hålla extra bolagsstämma.
En möjlig lösning vore därför att ge de publika bolagen en
övergångstid på förslagsvis 6 månader. Flera bolag skulle med en
sådan lösning kunna ta upp namnfrågan på ordinarie bolagsstämma
under våren 1995. Denna lösning har emellertid flera nackdelar.
Bl.a. kommer det inte direkt framgå av firman att bolaget är ett
publikt aktiebolag.
För att ge de publika bolagen handlingsutrymme så att de utan
att dra på sig stora kostnader kan undvika att få en oönskad
förkortning lagd till firman föreslår PRV att beslut om att
lägga till ordet publikt någonstans i firman skall under en
övergångstid få fattas av styrelsen. Även om detta normalt är
ett bolagsstämmobeslut, menar PRV att styrelsen i detta
speciella fall skulle kunna få fatta beslutet om namnändring och
låta registrera det enligt gängse regler. Styrelseprotokoll får
då ersätta bolagsstämmoprotokoll i registreringsärendet.
Eventuellt kan det nu föreslagna förfarandet kompletteras med en
bestämmelse att namnfrågan skall tas upp på nästa ordinarie
bolagsstämma som då skall bekräfta styrelsens beslut.
Det kan inte uteslutas att många aktiebolag kommer att anmäla
att bolaget vill bli publikt bolag så snart som namnfrågan
klarnat. Det gäller bolag som har 500 000 kr eller mera i
aktiekapital. PRV har märkt ett ökat intresse från dessa bolag
att bli publika, kanske av statusskäl. Detta kan innebära att
betydligt flera än något enstaka tusental bolag kan vilja bli
publika bolag. Det är därför inte säkert att PRV kommer att
hinna registrera alla dessa ärenden före årsskiftet.
Konsekvensen här blir att bolaget kommer att tills vidare
betraktas som ett privat aktiebolag och får beteckningen för
detta lagd till firman, trots att bolaget före årsskiftet har
anmält beslut om att bli publikt bolag per den 1 januari 1995.
Detta är ett förhållande som kanske kan accepteras eftersom det
inte rör sig om bolag vars aktier i dagsläget är föremål för
handel på börs etc.
Slutligen vill verket, bl.a. mot bakgrund av uppgifter i
motionen 1993/94:L15, erinra om att någon registreringsavgift
inte behöver betalas för de fall där PRV automatiskt lägger till
förkortningar för publikt eller privat bolag i firman. Önskar
bolaget ta in ordet publikt eller privat i namnet, skall
registeringsavgiften vara 800 kr.
Finansbolagens Förening
I propositionen föreslås att aktiebolagen skall delas in i
två kategorier, publika aktiebolag och privata aktiebolag. De
publika aktiebolagen skall, till skillnad från de privata
aktiebolagen, kunna vända sig till allmänheten för
kapitalanskaffning. Aktiekapitalet skall i ett publikt
aktiebolag uppgå till minst 500.000 kr och i ett privat till
minst 100.000 kr. I firman för publika aktiebolag skall ordet
"publikt" eller förkortningen "pub" ingå medan motsvarande för
ett privat aktiebolag skall vara "privat" eller "priv". Detta
för att de nya bolagsformerna skall kunna särskiljas.
Företagarnas Riksorganisation har, med instämmande av
Grossistförbundet Svensk Handel och Sveriges Köpmannaförbund,
anfört att inte de blivande privata aktiebolagen utan endast de
publika aktiebolagen skall ange sin bolagskategori i firman.
Motsvarande synpunkter har anförts i motionen 1993/94:L15.
Sveriges Industriförbund har anfört att endast de privata
aktiebolagen skall ha en tilläggsbeteckning i firman och att
denna skall vara "PR". Vidare har föreslagits att alla bolag som
vid lagens ikraftträdande är aktiemarknadsbolag automatiskt
skall bli publika bolag.
Finansbolagens Förening är av uppfattningen att EGs andra
bolagsdirektiv bör tolkas som att minimidirektiv.
En inarbetad firma representerar stora räcker såväl monetärt
som i form av goodwill. Betydelsen av att behålla bolagets firma
ograverad torde vara särskilt stor inom större aktiebolag, vilka
vanligen är verksamma inom exportindustrin. Dessa bolag svarar
också för en betydande del av omsättning och sysselsättning i
näringslivet. Även mindre bolag har behov av att inte den
inarbetade firman ändras.
Mot bakgrund härav och då firmaändring är förenat med
avsevärda kostnader, såväl kortsiktigt som långsiktigt och
oavsett bolagskategori, förordar Finansbolagens Förening en
ordning där det inte av firman utan genom särskild markering i
bolagsregistret skall framgå vilken kategoritillhörighet ett
bolag har. Sådan registrering kan ske efter anmälan av bolaget.
En sådan åtgärd är enligt föreningens förmenande fullt
tillräcklig eftersom det för tredje man saknar såväl praktisk
som juridisk betydelse att kategoritillhörigheten framgår av
firman.
Framställning
I anslutning till vad som i propositionen 1993/94:196 och
Lagutskottets betänkande 1993/94:LU32 anförts om aktiebolags
rättighet eller möjlighet att refinansiera verksamheten genom
att vända sig till allmänheten får föreningen uppmärksamma
Lagutskottet på vad som är föreskrivet avseende
kreditmarknadsbolag.
Av 3 kap 1 § andra stycket lagen (1992:1610) om
kreditmarknadsbolag framgår att sådana bolag i sin verksamhet
får låna upp medel, bl a genom att ge ut obligationer och andra
jämförbara fordringsrätter.
Bestämmelsen tillkom efter det att finansbolagens
upplåningsmöjligheter förändrades genom att de s.k.
marknadsbevisprogrammen praktiskt taget helt raderades ut i
följd av den s.k. finanskrisen år 1990. Bestämmelsens syfte var
och är att finansbolagen skall kunna få till stånd en oberoende
finansiering av sin verksamhet (jfr prop 1990/91:154).
Möjligheten och rättigheten till refinansiering på detta sätt,
som bl.a. omfattade såväl bostadsinstitutens som finansbolagens
verksamhet, överfördes därefter till kreditmarknadsbolagslagen.
Genom regeringens och Lagutskottets förslag till lag om
ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) 1 kap 4 § förvägras
kreditmarknadsbolagen att använda sig av en kodifierad rättighet
såvida de inte ombildas till publika bolag. Finansbolagens
Förening finner anmärkningsvärt att lagstiftaren på detta sätt
först tillskriver kreditmarknadsbolagen en rättighet för att
därefter ändra förutsättningarna för dess utnyttjande.
Av propositionen och Lagutskottets betänkande (s 75 respektive
s 10) kan utläsas att gränsen mellan de båda bolagskategorierna
bör dras på ett sådant sätt att reglerna för de publika bolagen
i allmänhet kommer att gälla för större företag med stor
ägarspridning.
Med andra ord är ägandestrukturen i företagen av avsevärd
betydelse för kategoritillhörighet. Emellertid har flertalet av
de allra största kreditmarknadsbolagen på marknaden
förhållandevis små ägarkretsar, i vissa fall endast ett fåtal
ägare varav en är dominerande. Så är exempelvis fallet
beträffande Volvofinans AB, ABB Credit Finans AB och Telefinans
AB. För att sådana bolag skall få emittera obligationer måste de
således byta från en bolagskategori, vilken företrädesvis är
avsedd för bolag med begränsat antal delägare, till den kategori
som avser bolag med stor ägarspridning.
Det kan inte vara rimligt att sådana bolag som därtill är
kreditinstitut som lyder under särskild tillsyn och är föremål
för särskild reglering skall behöva bli publika bolag för att
kunna använda sig av denna kodifierade rättighet. Mot bakgrund
av att vare sig EES-avtalet eller ett medlemskap i EU medför
någon formell skyldighet för Sverige att införa en ytterligare
bolagsform anser föreningen att det inte föreligger hinder mot
att medge vissa undantag från principen om att endast publika
bolag skall ha möjlighet till kapitalanskaffning genom att vända
sig till allmänheten.
Föreningen instämmer i att behovet av särskilda regler
beträffande bolagets ledning och organisation kan vara större i
fråga om större bolag med vid ägarspridning. Föreningen kan dock
inte finna något som helst samband mellan ett sådant behov och
ett kreditmarknadsbolags rätt att ge ut obligationer för sin
refinansiering.
Som ovan anförts är det ägandestrukturen i bolaget som är av
avgörande betydelse för kategoritillhörighet. Av vad anledning
föranleder detta särskilda regler beträffande
obligationsutgivning?
Mot bakgrund av ovanstående förordar föreningen en ordning med
innebörden att aktiebolag som omfattas av särskild tillsyn,
t.ex. enligt lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag (se även 3
§ kreditmarknadsbolagslagen), skall undantas från kravet på att
byta bolagskategori för att kunna låna upp kapital på ovan
beskrivet sätt, dvs valet av bolagskategori skall av detta skäl
ankomma på sådant aktiebolag inte på lagstiftaren.
För att möjliggöra detta förutsätts att regeringens och
Lagutskottets förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) omarbetas i berörda delar. Förslagsvis sker detta
genom att författningsförslagets 1 kap 4 § ges ändrad lydelse.
Detta låter sig endera göras genom att lokutionen "...
skuldebrev eller" utmönstras ur lagförslaget. Härigenom undantas
emission av obligationer och paragrafens lydelse omfattar endast
sådana värdepapper som direkt eller indirekt knyter an till
ägandet av bolaget. Således skulle lagstiftarens intentioner att
skapa särregler för aktiebolag med stor ägarspridning uppfyllas.
Alternativt intas ett femte stycke vari anges att aktiebolag
som är föremål för särskild tillsyn och har en lagligen reglerad
rättighet att utge skuldebrev skall kunna gör detta även i
egenskap av privat aktiebolag.
Finansbolagens Förening hemställer således om att Lagutskottet
utreder förutsättningarna för ändring av föreliggande förslag
avseende aktiebolagslagen samt presenterar nytt
författningsförslag i enlighet med vad som ovan anförts.
Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR
FARs ställningstagande
FAR avstår från att yttra sig.
Företagarnas Riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel
och Sveriges Köpmannaförbund
Sammanfattning
Organisationernas uppfattning är att inte någon av
aktiebolagskategorierna skall behöva ha någon tilläggsbeteckning
i firman. Uppfattningen baseras på en såväl formell som en
teleologisk tolkning, dvs tolkning utifrån det övergripande
syftet, av direktiven.
De företag som genom tilläggsbeteckning i firman önska sprida
kännedom om att bolagets aktier spritts bland allmänheten bör
istället erbjudas en frivillig möjlighet att göra detta.
1. Frågan om båda eller endast endera av bolagskategorierna
skall ha tilläggsbeteckning
Kravet på att namnet skall innehålla eller åtföljas av en
beteckning som skiljer sig från den som föreskrivs för andra
bolagsformer framgår av andra bolagsdirektivet, det s k
kapitaldirektivet. Detta direktiv gäller för publika bolag men
inte för privata bolag. Vidare riktas direktivet uttryckligen
mot bolagsformer, inte företagsformer eller kategorier av bolag.
Sverige kan följaktligen inte anses bryta mot direktivet om vi
låter samtliga aktiebolag behålla nuvarande firma utan krav på
tilläggsbeteckning.
Inledningsvis är det värt notera att skillnaderna mellan de
nya aktiebolagskategorierna inte anses bli större än att de
associationsrättsliga reglerna för dessa bolag kan rymmas inom
en och samma lagstiftning. Detta förhållande antas följaktligen
inte försvåra för den som söker information om vilka regler som
gäller för båda de nya bolagskategorierna. Tilläggsbeteckningar
underlättar heller inte för dem som önskar information om ett
aktiebolag. För båda de nya aktiebolagskategorierna gäller att
offentliga upplysningar tillhandahålls av PRV med hjälp av
bolagets organisationsnummer från ett och samma register,
aktiebolagsregistret. Det är i den identiteten bolagets "akt"
finns registrerad. Någon risk för att personer av olika
nationaliteter som söker information på grund av avsaknad av
tilläggsbeteckning ska komma orsakas rättsförluster eller
olägenheter finns således inte.
Inte heller för investerare och analytiker finns något behov
som motiverar att olika tilläggsbeteckningar tvångsvis införs.
Att tydlighet skulle kräva tilläggsbeteckningar bör således inte
kunna hävdas. Frågan om tilläggsbeteckning får därför i första
hand anses vara av status- och imagehöjande karaktär för vissa
bolag.
Andemeningen i EUs direktiv måste rimligen vara att underlätta
för företag och investerare att mötas. Är informationen värd att
lämna genom tilläggsbeteckning, på brevpapper m m kommer det att
ske frivilligt.
De företag som genom tilläggsbeteckning i firman önskar sprida
kännedom om att bolagets aktier spritts bland allmänheten bör
därför erbjudas en frivillig möjlighet att göra detta.
Det förhållandet att bolagskategorierna inte kommer att
uppfattas som olika bolagsformer styrks av att det i förslaget
till "Lag om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande
omstruktureringar inom EG", SOU 1994:100, med bolag enligt
legaldefinitionen avses svenskt aktiebolag m m. Inte heller i
författningskommentaren omtalas kategorierna utan endast
benämningen aktiebolag används. Eftersom lagförslaget även
behandlar fusioner får det antas att utredningen kommit i
kontakt med Aktiebolagskommitténs arbete.
Skäl
Skälen till att inte någon av de nya bolagskategorierna skall
tvingas att till sin nuvarande firma lägga en tilläggsbeteckning
eller byta förkortning är flera.
Firman, vilken ofta innehåller ordet aktiebolag eller
förkortningen AB, är inte sällan en del av företagets logotyp.
Den är därmed väl inarbetad och noga vald. Logotypen
representerar därigenom också ett stort ekonomiskt värde.
Tvingas bolag ta fram en ny sådan är det en onödig kostnad som
företagen inte uppfattar medför något positivt för dem eller
deras intressenter.
Beteckningen "AB" är praktisk och väl känd. Särskilt för
familjeföretag, vilka i allmänhet är mindre bolag, är
firmanamnet bärare av tradition och stolthet. Även dessa skulle
tvingas ändra firma om båda bolagskategorierna skall ha en
tilläggsbeteckning.
Skyltar, som även de ofta innehåller ordet aktiebolag eller
förkortningen AB, måste sannolikt bytas för att dessa inte skall
anses vilseledande eller missförstånd skall kunna uppkomma. Även
det är en onödig kostnad som inte medför något positivt för
bolagen.
Samtliga aktiebolags bolagsordning måste ändras.
Någon praktisk skillnad i omsättningsbarhet för privata bolags
aktier uppkommer inte i och med uppdelningen i två kategorier.
Endast ett fåtal bolags aktier, förutom de som handlas med på
fondbörsen, omsätts i dag bland allmänheten. Vilka dessa är
torde inte hos någon behöva råda något tvivel om.
I frågan om kostnader bör erinras om att även lagrådet
särskilt påpekade att "en ändring av tryck på brevpapper inte
sällan kan medföra betydande besvär eller kostnader". Därför bör
en tidsbegränsad övergångsbestämmelse övervägas.
Några missförhållanden har inte visats föreligga eller ens
antytts, i vart fall inte som berör de privata bolagen.
Frågan berör enligt PRV cirka 296 000 aktiebolag. Betydligt
färre än 1 000 av dessa kan förväntas bli publika. Det är dessa
som har intresse av att söka sprida sina aktier till
allmänheten. Övriga 295 000 aktiebolag kan förväntas bli privata
bolag. Varken dessa bolag eller deras intressenter kan, som ovan
redovisats, förväntas ha någon nytta av en tilläggsbeteckning.
Tvärtom orsakas de privata bolagen betydande kostnader som inte
kan anses motiverade av att vissa större bolag genom firman
önskar informera om att de bytt kategori och vänder sig till
allmänheten för att söka riskkapital. Andra informationskanaler
finns att tillgå för detta ändamål som inte berör övriga bolag.
Anses bolagskategorierna tvångsvis behövas skiljas åt kan det
i så fall ske genom ett tillägg till organisationsnumret. Så
har, enligt uppgift, frågan om redovisning av moms hanterats.
Avslutningsvis bör erinras om att det finska förslaget i samma
fråga som innebär att bolag som önskar bli publika i så fall
använder tilläggsbeteckningen PAB alltjämt ligger kvar.
Förslaget har inte mött några invändningar från näringslivet och
anses, enligt uppgift från finska justitiedepartementet,
okontroversiellt. Övriga bolag, de privata, behåller
"aktiebolag" eller förkortningen "AB".
Med hänvisning till inställningen i huvudfrågan avstår
organisationerna från att yttra sig i frågan om hur
tilläggsbeteckningarna lämpligen bör utformas under olika
förutsättningar.
Ikraftträdande
Det synes orealistiskt att anta att företagen kan uppfylla
lagens krav redan från kommande årsskifte efter att beslut om
ändringarna först skall fattas av riksdagen. En övergångsperiod
bör därför medges om minst ett år. Detta har även, som nämnts,
påpekats av lagrådet.
Stockholms Fondbörs AB
Enligt Fondbörsens uppfattning är det väl förenligt med det
aktuella EG-direktivet att endast en av de båda
bolagskategorierna erhåller en tilläggsbeteckning. Fondbörsen
föreslår därför att de svenska lagreglerna utformas i enlighet
därmed.
Frågan om vilken kategori som lämpligen bör få en
tilläggsbeteckning och den närmare utformningen av denna ligger
enligt Fondbörsens mening vid sidan av de intressen börsen har
att bevaka. Fondbörsen avstår därför från att yttra sig i denna
del.
Svenska Fondhandlareföreningen och Svenska Bankföreningen
Föreningarna anser det opåkallat att beteckningarna för de
båda bolagsformerna måste tas med i firma resp förkortningar för
de båda bolagskategorierna. Rättslikheten inom t ex den nordiska
aktiebolagsrätten borde enligt föreningarnas uppfattning inte
drivas så långt att detta krav på ganska otympliga förkortningar
vidhålls. Man kan lätt konstatera att de mycket likalydande
förkortningarna prb och pub kan förväxlas. Det borde enligt
föreningarna vara tillräckligt att det av endera
bolagskategoriens firma resp förkortning framgår dess
kategoritillhörighet medan den andra bolagsformen borde få
betecknas med den enkla beteckningen aktiebolag.
Föreningarna var således inne på samma slag av lösningar som
Industriförbundet och Företagarnas Riksorganisation lagt fram
för utskottet, dock utan att då ange vilkendera bolagsformen som
skulle tvingas komplettera sin firmabeteckning med förkortningen
resp vilken som skulle kunna undvara detta.
Till den i yttrandet över aktiebolagskommitténs betänkande
framförda uppfattningen kan nu läggas att föreningarna alltjämt
anser att endast en av bolagsformerna bör tvingas ha en
förkortning i sin firma och att det bör gälla för de privata
aktiebolagen. Visserligen kommer dessa att bli antalsmässigt
långt flera, men det är beträffande denna typ av bolag som olika
begränsningar gäller, t ex rätten att utnyttja kapitalmarknaden
för kapitalanskaffning. Det är därför beträffande dessa bolag
som en "varningssignal" bestående i en förkortning kan vara
motiverad. Till detta kommer att de publika bolagen i många fall
har internationellt inarbetade firmabeteckningar, varför det kan
medföra problem att ändra dessa.
Föreningarna instämmer således i vad Industriförbundet i denna
del anfört i skrivelse till lagutskottet den 20 april 1994,
liksom också i övrigt i vad förbundet anfört i skrivelsen.
När endast tilläggsbeteckning beträffande en bolagskategori
skall förekomma behöver man inte längre vara bunden till
förkortningen priv utan skulle kunna tillåta en enklare
förkortning, varvid det borde kunna stå ett berört bolag fritt
att välja förkortningen PAB eller AB pr.
Om de publika bolagen trots det sagda kommer att nödgas ha en
tilläggsbeteckning i firman bör man välja en förkortning som är
neutral och som inte kan ge upphov till associationer av något
slag. Av detta skäl anser föreningarna att i så fall
förkortningen pbl bör användas i stället för pub.
För att underlätta för bolagen att tillföra en beteckning till
sin firma bör det övervägas om det vore möjligt att PRV med
automatik tillför en sådan. Under alla förhållanden måste
självklart avgiften hos PRV för handläggning av registerändring
av detta slag slopas.
Svenska Kommunförbundet
Svenska Kommunförbundet finner det ändamålsenligt och lämpligt
att aktiebolagen indelas i två kategorier. Vi anser emellertid
att beteckningarna publika och privata aktiebolag -- som hämtats
från lagstiftningen i Storbritannien -- i grunden är missvisande
och ägnade att leda till missförstånd. Adjektivet "publik"
används inte i dagligt tal. Ordet betyder "offentlig" eller
"allmän". Begreppet leder lätt tankarna till "det allmänna" --
dvs. stat och kommun -- , vilket uppenbarligen inte varit
avsikten med lagförslaget. I juridiskt språkbruk brukar man
dessutom med publik egendom avse egendom, vars begagnande
principiellt är öppet för allmänheten (se Sundberg, Allmän
förvaltningsrätt, 1955, sid 33). Även beteckningen "privat" är
vilseledande, eftersom den absoluta merparten av alla offentligt
ägda företag kommer att hänföras till denna kategori. För
allmänheten kommer det att framstå som egendomligt att
exempelvis det av kommunen helägda bostadsföretaget skall ha
ordet "privat" i sin firma. De kontakter vi har haft med
kommuner och kommunala företag i anledning av propositionen
pekar också entydigt på att risken för missförstånd är stor. Vi
är således av uppfattningen att utgångspunkten bör vara att
finna andra benämningar än de av riksdagen beslutade för de båda
bolagskategorierna.
Svenska Kommunförbundet övergår så till de frågeställningar
som lagutskottet särskilt begärt att få belysta.
Svenska Kommunförbundet anser det lämpligaste vara att endast
de privata aktiebolagen åsätts tilläggsbeteckning.
I artikel 1 i EG:s andra bolagsdirektiv, vilket enbart gäller
för motsvarigheten till publika aktiebolag, anges följande:
"Namnet på ett sådant bolag skall innehålla eller åtföljas av en
beteckning som skiljer sig från den för andra bolagsformer." Vi
finner att direktivets krav bör vara uppfyllda om endast de
privata aktiebolagen får tilläggsbeteckning. Genom att de
publika aktiebolagen då saknar tilläggsbeteckning skiljer de sig
från de privata. Genom att kalla dessa bolag enbart för
"aktiebolag" skulle man också uppnå bättre överensstämmelse med
kontinentaleuropeiska länder, där begrepp som
"Aktiengesellschaft" och "sociéte anonyme" används för att
beteckna den större aktiebolagskategorin.
Som redan framkommit, förordar Svenska Kommunförbundet att
enbart de privata aktiebolagen åsätts tilläggsbeteckning.
Eftersom ordet "privat" kan leda till missförstånd, föreslår vi
i enlighet med vad Patent- och registreringsverket tidigare
föreslagit i stället benämningen "begränsat" aktiebolag med
förkortningen "begr". Den större aktiebolagskategorin skulle
således benämnas "aktiebolag" och den mindre kategorin
"begränsat aktiebolag". Behålls benämningen "privat" bör
förkortningen vara "pr".
Svenska Kommunförbundet har i övrigt ingen erinran mot
förslaget.
Svenska Revisorsamfundet SRS
Revisorsamfundet anser att båda bolagskategorierna bör ha
tilläggsbeteckning i den mån det är nödvändigt att alls ha
tilläggsbeteckningar. Regeringens överväganden i prop
1993/94:196 (avsnitt 5.3) om tilläggsbeteckningar tillstyrks i
allt väsentligt av revisorsamfundet, frågan om benämningar
behandlas i det följande.
Härutöver vill revisorsamfundet anföra följande med anledning
av vad som främst anförs i de remitterade skrivelserna.
Ändringarna i aktiebolagslagen innebär att en kategoriindelning
av aktiebolagen införs, starka skäl kan anföras för att detta
bör komma till uttryck i bolagets firma. Med hänsyn till de skäl
som anförs av såväl Industriförbundet som Företagarnas
Riksorganisation m.fl. organisationer mot att någon av formerna
skall ha tilläggsformer anser revisorsamfundet att det kan
finnas skäl att överväga om kategoriindelningen behöver komma
till uttryck i bolagets firma, en möjlighet skulle kunna vara
att knyta tilläggsbeteckningen till bolagets
registreringsnummer.
Däremot anser revisorsamfundet inte att någon av
organisationerna anfört tillräckliga skäl för att enbart den ena
kategorin skall ha tilläggsbeteckning. Tvärtom har en sådan
ordning betydande nackdelar. Genom att Sverige valt att införa
en kategoriindelning och inte två bolagsformer är det tydligare
om kategoritillhörigheten anges för båda formerna, detta har
särskild betydelse internationellt för att undvika förväxlingar
med förhållandena i de länder som valt att införa två
bolagsformer (t.ex. Danmark, Frankrike och Tyskland). Den
omständighet att Finland valt endast ha tilläggsbeteckning på
publika bolag utgör dessutom ett starkt skäl mot att endast ha
tilläggsbeteckningar på privata bolag som Industriförbundet
förordar. Härtill kommer de praktiska konsekvenserna av att
tilläggsbeteckningarna åtminstone i dagligt tal torde komma att
utelämnas i viss utsträckning. Om endast en form har
tilläggsbeteckning innebär detta en större risk för förväxlingar
än om båda har det eftersom det i det senare fallet klart
framgår att firman inte har angetts fullständigt.
Revisorsamfundet delar dock organisationernas uppfattning att
övergångstiden i förslaget inte är tillräcklig för att undvika
merkostnader och byråkratiskt krångel för företagen. Med hänsyn
härtill förordar revisorsamfundet att företagen under en
förhållandevis lång övergångstid skall kunna använda den gamla
firman för att på så sätt kunna undvika kostnader för nytryck av
trycksaker, brevpapper och dylikt.
Revisorsamfundet anser att regeringens förslag till
benämningar är väl avvägda. Mot bakgrund av att Norge valt att
föreslå tillägget "offentlig" för de publika bolagen finns
anledning att överväga en ändrad tilläggsbeteckningen från
publik till offentliga. Ytterligare ett skäl skulle kunna vara
att det härigenom blir enklare att finna adekvata förkortningar
som särskiljer tilläggen. Revisorsamfundet anser dock inte att
skälen är så starka att en ändring av tilläggsbeteckningen är
nödvändig.
När det gäller förkortningar anser revisorsamfundet att det
väsentliga är att "AB" ingår i förkortningen med tillägg för
några bokstäver för att ange tilläggsform. När det gäller de
föreslagna tilläggen anser revisorsamfundet på de skäl
Industriförbundet anger att "pr" bör användas framför "priv".
Sveriges advokatsamfund
1. Tilläggsbeteckning för båda eller endast endera av
bolagskategorierna
Samfundet anser att aktiebolagslagen skall föreskriva
tilläggsbeteckning endast för publika aktiebolag.
Enligt samfundets mening överensstämmer detta bäst med
innehållet i artikel 1. i EGs andra bolagsdirektiv. Den nämda
artikeln -- liksom hela andra direktivet -- gäller för publika
bolag men inte för den bolagskategori som i propositionen
benämns privata aktiebolag. Det är i och för sig tillräckligt
att endast s k publika aktiebolag i sin firma har beteckning som
skiljer dem från andra bolagsformer.
Det förhållandet att de publika aktiebolagen är de som får
söka sprida sina aktier m m till allmänheten och över huvud
söka erhålla riskkapital etc hos allmänheten, har betydelse för
frågan om krav på tilläggsbeteckning. Även det förhållandet att
de aktiebolag som för närvarande har ett aktiekapital över
500.000 kr utgör knappt 20.000 medan antalet övriga aktiebolag
uppgår till omkring 260.000 bör tillmätas vikt vid bedömningen
av om tilläggsbeteckning skall anges för bara den ena av
bolagskategorierna eller för dem båda. Även kostnadsskäl talar
för att tilläggsbeteckning föreskrivs endast för den ena
bolagskategorin. Då antalet publika bolag kommer att bli
betydligt lägre än antalet privata bolag är det alltså också
från ekonomisk synpunkt rimligast att krav på tilläggsbeteckning
föreskrivs endast för de publika bolagen.
Samfundet har alltså samma principiella uppfattning i denna
fråga som samfundet angett redan vid sitt yttrande över
aktiebolagskommitténs förslag. (Yttrandet bifogas.)
I propositionen anges (sid 77): "Regeringen anser det
överhuvudtaget vara mycket angeläget att bolagens beteckningar
på ett tydligt sätt ger uttryck för vilken kategori det enskilda
bolaget tillhör. En ordning där endast bolag av den ena
kategorin åsätts en särskild beteckning, medan bolag i den andra
kategorin benämns enbart "aktiebolag" kan inte anses uppfylla
kravet på tydlighet. En sådan ordning skulle dessutom på ett
olyckligt sätt ge begreppet "aktiebolag" en dubbel betydelse. I
vissa sammanhang skulle det sålunda beteckna enbart bolag i den
ena kategorin och i andra sammanhang skulle det utgöra en
sammanfattande benämning på bolag i båda kategorierna.
Till detta vill samfundet anföra följande.
Inledningsvis kan konstateras att vi i Sverige redan i dag för
vissa bolag, nämligen handelsbolag, har den ordning som
propositionen vill undvika. "Handelsbolag" är i dag den i lag
givna beteckningen på dels kommanditbolag, dels
handelsbolag som inte är kommanditbolag. Begreppet
"handelsbolag" har således en dubbel betydelse, syftande på två
olika kategorier bolag. Såvitt samfundet har sig bekant har
denna ordning inte vållat några påtagliga besvär i det praktiska
livet.
Så långt frågan om att begreppet har en dubbel betydelse.
Nästa fråga är om det är påtagliga nackdelar med att det
dubbeltydiga begreppet kan finnas i båda bolagskategoriers
firma, men i den ena utan tillägg. Så kan, åtminstone
teoretiskt, fallet vara med handelsbolagen. Man kan nämligen
tänka sig att ett kommanditbolag i sin firma har, utöver ordet
"kommanditbolag", ordet "handelsbolag". Detta skulle knappast
kunna anses vilseledande, eftersom bolaget ju, enligt lagens
beteckning, är ett handelsbolag. Nu torde detta emellertid vara
ovanligt, om det ens förekommer, och några säkra slutsatser
härav kan därför knappast dragas.
Emellertid menar samfundet att i propositionen överskattas
betydelsen av tydlighet i firmabeteckningar när där framhålls
att envar av kategorierna av aktiebolag skall ha en
tilläggsbeteckning. Den viktigaste upplysningen firman anger är
att bolaget är ett aktiebolag; med allt vad det innebär om
ansvar för skulder etc. De skillnader som skulle finnas mellan
ett publikt aktiebolag och ett privat aktiebolag är inte av den
arten att det har någon betydelse i de vanligaste förekommande
affärskontakter (eller andra kontakter) utomstående, dvs
firmaläsaren, har med ett aktiebolag. De situationer, där
skillnaderna har betydelse, torde vara så speciella att
firmaläsare som är involverade i dessa situationer får förväntas
ha kapacitet att komma ihåg att ett aktiebolag som inte har
någon tilläggsbeteckning är ett privat aktiebolag.
I ett avseende skulle man kunna tänka sig att skillnaden har
betydelse i även vanliga affärskontakter, nämligen skillnaden i
lägsta aktiekapital. Tilläggsbeteckningen "privat" eller
"(priv)" skulle då utgöra en varningssignal: "OBS! Detta
aktiebolags lägsta aktiekapital kan vara endast 100.000 kronor!"
Samfundets erfarenhet av det praktiska affärslivet föranleder
emellertid antagandet att de problem som kan uppstå pga att ett
aktiebolag har endast 100.000 kronor i aktiekapital, inte
undanröjs av tilläggsbeteckningen "(priv)". Den oförsiktige lär
inte bry sig om den. Den försiktige lär inte heller bry sig om
den, eftersom den är otillräcklig som underlag för att bedöma
risken av att göra affärer med aktiebolaget.
Sammanfattningsvis menar samfundet att tydligheten inte
fordrar att det finns en tilläggsbeteckning i firman för även
privata aktiebolag.
Samfundet vill också hänvisa till att en ordning, där endast
det publika aktiebolaget har tilläggsbeteckning skulle
överensstämma med förhållandena i Storbritannien och Irland.
Såvitt samfundet har sig bekant har den ordningen där inte
orsakat några problem.
2. Tilläggsbeteckningens utformning i olika alternativ
Samfundet vidhåller sin uppfattning redovisad i sitt yttrande
över aktiebolagskommitténs förslag. Samfundet förordar således
att tillägget skall var "PAB" (dvs publikt aktiebolag). I
propositionen har gjorts gällande att förkortningen inte är
tillräckligt klargörande mot bakgrund av att regeringen förordar
att den andra kategorin av bolag benämns privata bolag. Denna
invändning bortfaller -- eller minskar i vart fall betydligt i
styrka -- för det fall att ingen tilläggsbeteckning föreskrivs
för privata aktiebolag. Samfundet pekar på att i Storbritannien
beteckningen plc står för public limited company. I "plc" skulle
"p" kunna tänkas stå för "private" likaväl som "public", men
enligt vad samfundet har sig bekant har detta inte orsakat några
problem.
För det fall det av samfundet framlagda förslaget "PAB" inte
skulle genomföras, vill samfundet anföra följande.
Tilläggsbeteckningen bör utformas så att den inte
internationellt ger anledning till missförstånd eller till
vantolkningar. Av den anledningen finner samfundet det vara
mindre välbetänkt att för publika bolag använda en förkortad
tilläggsbeteckning såsom "pub" eller liknande.
Tilläggsbeteckningen för publika aktiebolag bör vara antingen
ordet "publikt" eller förkortningen "(publ)", vilket sistnämnda
bör utgöra firmans avslutningsord, på motsvarande sätt som
förkortningen "plc" ingår i ett engelskt publikt bolags firma.
Därest även privata aktiebolag anses böra ha en
tilläggsbeteckning torde denna böra utformas på det sätt som i
propositionen angetts, i brist på bättre alternativ. Det
förhållandet att förkortningen "(priv)" kan ge anledning till
icke önskvärda associationer på det sätt som angetts i
Industriförbundets skrivelse till Lagutskottet den 20 april
1994, talar för att man bör undvika att ha särskild
tilläggsbeteckning för de privata aktiebolagen.
Även den av Industriförbundet föreslagna tilläggsbeteckningen
"pr" synes ha mindre särskiljande karaktär, vilket har betydelse
i det fall att såväl publika som privata aktiebolag skall ha
tilläggsbeteckning. Däremot torde denna förkortning kunna
förekomma om Riksdagens beslut slutligt blir att endast privata
aktiebolag skall ha tillägsbeteckning.
Samfundet anser alltså -- för det fall "PAB" inte godtas --
att tilläggsbeteckningen för ett publikt aktiebolag bör vara
ordet "publikt", alternativt förkortningen "(publ)". Detta bör
gälla både om såväl publika som privata aktiebolag skall ha
tilläggsbeteckning som i det fall att endast publika aktiebolag
skall ha sådan beteckning. Tilläggsbeteckningen för privata
aktiebolag bör vara "privat" eller förkortningen "(priv)" om
båda bolagskategorierna skall ha tilläggsbeteckning. Beslutar
Riksdagen att endast privata aktiebolag skall ha
tilläggsbeteckning, bör denna vara ordet "privat" eller
förkortningen "(pr)".
3.Särskilt angående motionen 1993/94:L15
Vad ovan återgetts under 1. utgör yttrande över vad motionären
i sin hemställan upptagit under punkten 1.
I fråga om vad motionären i sin hemställan anfört under
punkten 2. konstaterar samfundet att propositionens förslag i
denna del -- 16 kap 4 § -- överensstämmer med artikel 4 i EGs
första bolagsdirektiv (publicitetsdirektivet) i vad gäller
skyldighet att uppta vissa uppgifter beträffande bolag i brev
och på orderblanketter. Eftersom enligt
mervärdesskattelagstiftningen skyldighet föreligger för den som
är skattskyldig för mervärdesskatt att på faktura ange namn,
adress och sitt registreringsnummer, eller organisationsnummer
föreligger redan på grund härav för de flesta aktiebolag den i
propositionen föreslagna skyldigheten i detta avseende.
Samfundet anser att propositionens förslag till 16 kap 4 §
aktiebolagslagen bör genomföras.
Sveriges Industriförbund
Förbundet gav i samband med en uppvaktning av Lagutskottet in
en skrivelse i ärendet. Skrivelsen bilägges. I skrivelsen
argumenterar förbundet utförligt för sin uppfattning. Vår
tidigare inställning kvarstår och vi hänvisar till vad som där
sägs.
Till de direkta frågor som utskottet ställer har förbundet
följande kommentarer.
Fråga 1: Av de skäl som anförs i vår tidigare skrivelse är det
olyckligt att överhuvud taget någon bolagskategori skall
behöva ha en tilläggsbeteckning. Ett tillägg till firmanamnet är
negativt för alla företag som drabbas av kravet. Med hänsyn
härtill och då det dessutom måste anses fullt tillräckligt för
att särskilja bolagen bör kravet på tilläggsbeteckning under
alla förhållanden begränsas till den ena bolagskategorin. I vår
tidigare skrivelse redovisas varför det bör vara de privata
bolagen som ges tillägget.
Det finns dock först anledning att fråga sig om EGs regler
verkligen kräver att beteckningen skall framgå av själva
firman. Det kan också hävdas att det är tillräckligt att
särbeteckningen läggs i anslutning till t ex
organisationsnumret och således inte till själva firman.
Mycket skulle vara vunnet om firmanamnen lämnades orörda.
Lagutskottet bör därför först noga överväga den lösning som
Förbundet nyss pekat på.
Fråga 2a): Om både de publika och privata bolagen ges en
tilläggsbeteckning bör denna vara "(pbl)" respektive "(pr)". De
förslag som finns i propositionen är direkt olämpliga.
Fråga 2b): Om endast de publika bolagen skall ha en
tilläggsbeteckning bör denna vara "(pbl)".
Fråga 2c): Skall bara de privata bolagen ha tilläggsbeteckning
bör denna vara "(pr)".
I övrigt vill förbundet starkt framhålla vikten av att
reglerna i förslagets 16 kap 4 § om att aktiebolags brev,
fakturor och orderblanketter skall innehålla vissa uppgifter
träder i kraft vid en sådan tidpunkt att hänsyn har tagits till
bolagens situation. Det är praktiskt omöjligt att samtliga
aktiebolag -- och här kommer det verkligen att gälla alla bolag
-- redan till 1995-01-01 kan trycka om eller förse alla brev,
orderblanketter och fakturor med nya uppgifter. Riksdagens
beslut kommer knappast förrän i november månad, varför
förberedelsetiden fram till årsskiftet blir alldeles för kort.
För att dessutom kunna utnyttja befintliga lager av brevpapper
m m och därigenom minska kostnaderna för reformen får inte
övergångstiden vara för kort. Förbundet menar att en lämplig
ikraftträdandetidpunkt är 1996-01-01. Om det i propositionen
ansågs att våra åtaganden i förhållande till EU kräver att
lagstiftningen träder i kraft 1995-01-01 måste rimligtvis
förskjutningen av handläggningen av förslaget leda till att det
nu är högst berättigat att ikraftträdandet skjuts framåt i
tiden.
Sveriges Försäkringsförbund
Enligt Försäkringsförbundets mening bör det vara tillräckligt
att endast den ena kategorin av aktiebolag har en
tilläggsbeteckning. Förbundet avstår dock från att yttra sig
över vilken kategori som lämpligen bör få en sådan beteckning.
Av denna anledning avstår vi vidare från att yttra oss över
fråga två, dvs utformningen av tilläggsbeteckningen/arna.
Förbundet ifrågasätter utifrån rent språkmässiga grunder om
det inte vore bättre att välja beteckningen enskild för de
privata bolagen.
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF
De drygt 1 000 ledamöterna i vårt förbund har som huvudsaklig
uppgift att såsom redovisningskonsulter hjälpa småföretagare med
redovisningsfrågor och beskattningsfrågor. Cirka 100 000
företagare anlitar våra ledamöter för dessa tjänster.
Ledamöterna har omfattande erfarenhet av praktiska aspekter
för blivande privata bolag i de frågor skrivelsen rör.
Ställningstagande
1. Ska båda eller endast endera av bolagskategorierna ha
tilläggsbeteckning?
SRF yrkar att bägge kategorierna ska ha tilläggsbeteckning.
Bland småföretagare är det vanligt med missförstånd
beträffande vilken motpart man har att göra med. Vanan finns
inte här såsom i större företag att formellt kontrollera
motparten. I stora företag får det å andra sidan följder för
fler intressenter och med större belopp om problem uppstår på
grund av agerande fel förutsättningar. Orutinerade småplacerare
kan t.ex. finna värdet på en placering helt annorlunda om det
visar sig att en allmänt erbjuden emittering gjorts av ett icke
publikt bolag.
SRF:s yrkande blir än viktigare i den takt kommande
regleringar differentieras mellan privata och publika bolag.
2. Hur bör tilläggsbeteckningen utformas?
a) Om såväl publika som privata aktiebolag ska ha en
tilläggsbeteckning
SRF yrkar att ordet aktiebolag/förkortningen AB och därefter
kategorin inom parentes med gemena bokstäver alltid ska anges
sist i bolagets firma. Om kategorin anges som förkortning ska
den stå inom parentes och anges med gemena bokstäver.
Som tilläggsbeteckningar tillstyrks privata respektive
publika. Som förkortningar tillstyrks Industriförbundets förslag
för privata bolag, (pr), med iakttagande av varningen för
vokaler i förkortningar för internationellt bruk. SRF lämnar
inget förslag för publika bolag, då denna kategori normalt inte
hanteras av våra ledamöter.
b) Om endast publika aktiebolag ska ha en tilläggsbeteckning
I enlighet med yttrande under a) lämnar SRF inget förslag i
denna del.
c) Om endast privata aktiebolag ska ha en tilläggsbeteckning
I enlighet med yttrande under a) yrkas att orden aktiebolag
(privat) alltid ska anges sist i bolagets firma. Om
förkortningar används för ett eller bägge orden görs det i
formen AB och (pr).
3. Övrigt
Utöver de frågor vi ombeds ta ställning till i skrivelsen tar
SRF härmed upp kostnadsfrågan för firmaändring.
Övergångsreglerna i propositionen 1993/94:196 innebär att
bolag som önskar verka som privata bolag inte behöver hålla
extra bolagsstämma under 1994 för ändring av firma i
bolagsordningen. Inte heller behöver dessa bolag besluta om
ändring av firma vid kommande ordinarie bolagsstämma om inte
t.ex. annan ändring gör det lämpligt att även införa den nya
firman i bolagsordningen.
Emellertid kan det i de minsta bolagen komma att gå flera år
innan sådant övrigt ändringsbehov uppkommer. Eftersom ändringen
är resultatet av lagändring, och inte följden av ett beslut
bolaget självt fattat, bör registreringsmyndighet underlåta att
ta ut registreringsavgift för ändring av tilläggsbeteckning.
SRF yrkar att den reglering som är nödvändig genomförs för att
registreringsmyndighet ska kunna underlåta att ta ut
registreringsavgift för ändring av tilläggsbeteckning för
privata bolag.
Värdepapperscentralen VPC AB
Värdepapperscentralen VPC AB har beretts tillfälle att yttra
sig över ovan nämnd frågeställning. VPC avstår från yttrande, i
sin egenskap av registeransvarig för cirka 500 aktiebolags
aktieböcker.
VPC tar däremot tillfället i akt att i egenskap av mindre
aktiebolag framföra följande.
Av EG:s andra bolagsdirektiv framgår bland annat vikten av att
firmanamnet på ett bolag, som är bundet av EG:s direktiv,
särskiljer bolaget från andra inom landet existerande
bolagsformer. Detta ger enligt VPC:s uppfattning möjlighet att
välja huruvida båda eller endera av bolagsformerna skall erhålla
en särskild beteckning för att särskilja bolagsformerna.
VPC ansluter sig till den uppfattning som framförts av Sten
Svensson i motion till riksdagen 1993/94:L15 samt av
Företagarnas Riksorganisation, Grossistförbundet Svensk Handel
och Sveriges Köpmannaförbund och anser att det är orimligt att
samtliga bolag ska tvingas förändra sin firma. VPC anser vidare
i likhet med nyss nämnda förslagsställare att de blivande
publika bolagen borde åläggas en skyldighet att ändra sin firma
genom ett tillägg till namnet. Rörande detta tillägg föreslår
VPC att i stället för "pub" kunde t.ex. den internationellt mer
gångbara förkortningen "pbl" användas.
Gemtax AB
Den helt dominerande delen av svenska aktiebolag är
fåmansbolag utan ambition att vända sig till allmänheten för att
skaffa riskkapital. Ett mycket litet antal bolag, i första hand
börsbolagen, kan bli aktuella att klassificera som publika
enligt de nya EU-anpassade reglerna.
Det normala aktiebolaget kommer alltså att vara privat, det
publika är undantaget. Om det verkligen är nödvändigt att man
direkt av företagsnamnet skall kunna utläsa om ett bolag är
privat eller publikt, är det för mig därför självklart att det
är undantagsföretagen, de publika, som skall markera sin särart.
De företag som genom att uppfylla vissa krav vill kunna få
rätt att sprida sina aktier till allmänheten är säkert också
beredda att markera sin särställning genom en namnändring. Att
däremot tvinga hundratusentals småföretag att till mycket stora
kostnader genomföra en namnändring för att visa att de inte
tillhör undantagen vore absurt.
Mitt förslag är alltså att de privata aktiebolagen behåller
namntillägget "Aktiebolag", "AB". De publika får, om det anses
behövligt, helt enkelt den något längre beteckningen "Publikt
aktiebolag" förkortat "PAB" eller "PUBAB".