I betänkandet behandlas förslag om den statliga
turistpolitiken som regeringen lagt fram i budgetpropositionen
och proposition 1994/95:177 samt förslag som förts fram i
motioner väckta dels under allmänna motionstiden i januari 1995,
dels med anledning av proposition 1994/95:177.
Utskottet har vid sin behandling av förslagen om
inriktningen och omfattningen av turistpolitiken föreslagit
riksdagen att med anledning av propositionerna och i vissa
motioner som sin mening ge regeringen till känna att den
statliga turistpolitiken bör ha ett vidare ansvarsområde än vad
som anges i propositionen. Till turistpolitiken bör som en
mycket viktig del höra frågor om turistnäringens förutsättningar
och utvecklingsmöjligheter. Turistpolitiken bör också omfatta
frågor som avser möjligheterna för den enskilde till turism.
Denna politik bör således avse även förutsättningarna för den
enskilde att resa och för att få ett meningsfullt innehåll i
resandet, bl.a. genom kultur- och naturupplevelser och genom
rekreationsaktiviteter. Utskottet ansluter sig till regeringens
förslag att målet för turistpolitiken sammanfattningsvis skall
vara att Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland
och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Utskottet
framhåller särskilt vikten av att den samhälleliga verksamheten
inom turist- och rekreationsområdet inte enbart utnyttjas av
några få grupper utan också kommer de breda folklagren till del.
Utskottet ansluter sig till den uppfattning som regeringen och
motionärerna ger uttryck åt i vad gäller den stora
samhällsekonomiska betydelse turistnäringen har för Sverige och
i att det bör finnas utrymme för en fortsatt expansion av
turistnäringen i Sverige.
De statliga insatserna för utvecklingen av turismen och
turistnäringen skall ha sin utgångspunkt i att de generella
förutsättningarna för företagens verksamhet, inte minst inom
småföretagsområdet, bestämmer turistbranschens utveckling. Även
åtgärder inom andra politikområden har betydelse för turismen,
inte minst inom regional-, arbetsmarknads-, kultur- och
miljöområdena.
Utskottet har inte något att erinra mot vad regeringen
föreslår i fråga om statens roll och insatser när det gäller
åtgärder som direkt riktas mot turismen och turistnäringen i vad
gäller utveckling av turistnäringen, samordning av statens
insatser inom olika politikområden för att stärka turistnäringen
och samordningen mellan olika samhällssektorer av betydelse för
dennas utveckling. Staten skall också ha ett delansvar för
genomförandet och finansieringen av en övergripande
internationell marknadsföring av Sverige som turistland med
inriktning både på rekreations- och tjänsteresor.
Motioner om särskilda uttalanden om kulturturism, naturturism
m.m. avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Styrelsen för
Sverigebilden avvecklas per den 30 juni 1995 och att en ny
statlig myndighet inrättas. Utskottet föreslår att riksdagen
med anledning av regeringens förslag och förslag i vissa
motioner som sin mening skall ge regeringen till känna vad
utskottet anfört om denna nya turistmyndighet. Bl.a. skall det
av utskottet föreslagna vidare ansvarsområdet för den statliga
turistpolitiken gälla för den nya myndighetens verksamhet.
Utskottet tillstyrker propositionsförslaget om den nya
myndighetens uppgifter när det gäller samordning av statens
insatser, samverkan mellan staten, regionala organ, kommuner och
näringen, uppföljning av utvecklingen inom turistnäringen,
kunskapsutveckling, insatser för miljövård och naturskydd inom
turismen, insatser för att verka för att de handikappades behov
beaktas av branschen, m.m. Utskottet framhåller därvid att
överföringen till den nya myndigheten av de uppgifter och
åtaganden inom turistområdet som i dag åvilar Styrelsen för
Sverigebilden och som avses läggas på den nya myndigheten bör
ske på ett sådant sätt att kontinuiteten och effektiviteten i
verksamheten garanteras. Utskottet anser vidare att regeringen
noga bör pröva möjligheten att i stället för en stor styrelse
för den nya myndigheten tillsätta en mindre styrelse och en
eller flera referensgrupper till denna.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att staten
tillsammans med näringen skall gå in som delägare i ett bolag
för marknadsföring utomlands av Sverige som turistland. Vidare
föreslår utskottet att riksdagen med anledning av
regeringsförslagen om ägandet, styrelsen m.m. och förslag i
vissa motioner att bolaget -- i vart fall till en början --
skall ägas av staten till minst hälften och att staten vid ett
hälftenägarskap skall tillsätta styrelsens ordförande. Utskottet
framhåller att bolaget bör ha så liten administration som
möjligt och att verksamheten i möjligaste mån skall drivas genom
avtal med näringen. Utskottet betonar att det vid övergången
till ett nytt marknadsföringsbolag inte får bli något avbrott
eller någon nedgång i verksamheten med marknadsföring utomlands.
Den kunskap, erfarenhet och kapacitet som finns i dag bör tas
till vara.
Motioner som syftar till uttalanden om handlingsprogram för
turismens utveckling, om kunskapsutveckling, om inriktningen av
marknadsföringen och om Nämnden för Sverigeinformation utomlands
(NSU) avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under ett nytt
anslag benämnt Turistfrämjande anvisa 99 miljoner kronor,
varav 5 miljoner kronor avses för aktieteckning i det nya
marknadsföringsbolaget, 76 miljoner kronor marknadsföring
utomlands och 18 miljoner kronor den nya turistmyndigheten. Med
anledning av en motion föreslår utskottet att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att vissa
frivilligorganisationer inom turistområdet även fortsättningsvis
i rimlig utsträckning bör få del av det statliga stödet till
turismen.
Motionsyrkanden om anslagsbeloppet m.m. avstyrks.
Utskottet tillstyrker att 1 000 kronor anvisas under ett
nytt anslag benämnt Kostnader för avveckling av Styrelsen för
Sverigebilden.
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 13
(Näringsdepartementet) under huvudavsnittet A. Näringspolitik
m.m.
dels under punkt A 6. Turistfrämjande (s. 41--43)
föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad regeringen förordat om inriktningen av
turistpolitiken och avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden,
2. till Turistfrämjande för budgetåret 1995/96 anvisa ett
reservationsanslag på 99 000 000 kr,
dels under punkt A 7. Kostnader för avveckling av
Styrelsen för Sverigebilden (s. 43) föreslagit riksdagen att
till Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden för
budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.
Regeringen har i proposition 1994/95:177 Turistpolitik
(Näringsdepartementet) föreslagit riksdagen att
1. godkänna det som regeringen förordar om inriktningen av
turistpolitiken,
2. godkänna att regeringen inrättar en myndighet för
turistfrämjande,
3. godkänna att staten tecknar aktier intill ett belopp av
högst 5 000 000 kronor i ett aktiebolag med uppgift att svara
för övergripande, turistinriktad marknadsföring och information
utomlands,
4. medge att kostnaderna för aktieteckningen i
marknadsföringsbolaget får belasta tolfte huvudtitelns
reservationsanslag Turistfrämjande.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995
1994/95:Kr410 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om turistnäringen.
1994/95:Kr411 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till fortsatt utveckling
av turistfrämjandet i enlighet med vad som anförts i motionen.
1994/95:Kr601 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utarbetande av en strategi och målsättning
för rese- och turistnäringen.
1994/95:Kr602 av Krister Örnfjäder m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om marknadsföring av turismen.
1994/95:Kr603 av Jörgen Persson och Rune Berglund (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utveckling av turismen.
1994/95:Kr604 av Ingemar Josefsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av den statliga turistpolitiken
och marknadsföringen av Sverige.
1994/95:Kr605 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en ny nationell myndighet för turismens
utveckling och förvaltning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om beredningen och beredningsarbetet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den regionala nivåns roll,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sysselsättningen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om marknadsföring av turismen, såväl
nationellt som internationellt.
1994/95:Kr606 av Ola Ström (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att ge Styrelsen för Sverigebilden i uppdrag att utveckla en
strategi för att marknadsföra Sverige som turistland för
funktionshindrade.
1994/95:Kr607 av Ola Rask (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av den statliga
turistpolitiken och marknadsföringen av Sverige,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att nuvarande statliga
organisationslösning inom turistområdet bör avvecklas och
ersättas av ett organ för turistpolitiken.
1994/95:Kr608 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om värdet och behovet av en aktivare turistpolitik till gagn för
vårt land och dess nationalinkomster.
1994/95:Kr609 av Ola Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
landsbygdsturism i Sverige.
1994/95:Kr610 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett nationellt program för den
småskaliga bygdeturismen.
1994/95:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar att anslaget under tolfte
huvudtiteln A 6 skall utgå med 49 500 000 kr.
1994/95:N299 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett samordningsorgan för turistnäringen.
1994/95:A448 av Alf Svensson m.fl. (kds) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett nationellt programarbete för
bygdeturismen.
1994/95:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett samordningsorgan som kan utforma en
policy för svensk turistpolitik och ta ansvar för uppföljning
och utveckling av den småskaliga turismen.
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:177
1994/95:Kr5 av Barbro Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kultur- och turismprojektet samt
marknadsföring utomlands.
1994/95:Kr6 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det olämpliga i att inrätta ett separat
statligt bolag för marknadsföring av Sverige som turistland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjligheten att engagera arbetslösa
ungdomar i turistfrämjande verksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
turistpolitiken bör bidra till ökad regional balans vad gäller
sysselsättning, rekreation och kulturupplevelser.
1994/95:Kr7 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om användningen av de statliga resurser som
avsätts för marknadsföring av Sverige som turistland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av fasta forskningsresurser för
turismforskning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om insatser för att hindra att allemansrätten
överutnyttjas av såväl inhemsk som utländsk turism.
1994/95:Kr8 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det nya bolaget tar över Next Stop
Sweden i sin helhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att riksdagen anslår 12 miljoner kronor
utöver vad regeringen anslagit för turistsatsningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kulturturism,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ekoturism,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om allemansrätten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om marknadsföring,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nytt samordningsorgan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokal utveckling,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om forskning,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utbildning.
1994/95:Kr9 av Sven-Erik Österberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kultur- och turismprojektet samt
marknadsföring utomlands.
1994/95:Kr10 av Ola Sundell (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
turistpolitik.
1994/95:Kr11 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fortsatt verksamhet hos Styrelsen för
Sverigebilden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av en "exportrådsmodell" i fråga
om samarbetet mellan staten och näringen på turismområdet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förbättrad samordning mellan statliga
organ när det gäller verksamhet som syftar till att främja
turismen.
1994/95:Kr12 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att betona den starka kopplingen mellan
turism, kultur-, natur- och miljöpolitik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att initialt stimulera en samlande
fungerande branschverksamhet som successivt trappas av samt
inriktas på kultursatsningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Glesbygdsverket i Östersund ges en
roll som samordnare av regionalpolitiska satsningar och att
samarbetet med Mitthögskolan och databasen om turism utvecklas
vidare,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om myndighetens roll att stärka turismens
miljö- och kulturprofil, s.k. naturturism,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om turismkonsekvensbeskrivning,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kompetensuppbyggnad.
1994/95:Kr13 av Ulf Björklund och Fanny Rizell (kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att tillräckliga ekonomiska resurser
garanteras för att möjliggöra en fortsatt aktiv marknadsföring
av Sverige utomlands,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ansvarsfördelningen mellan de båda
föreslagna organisationerna blir klar och tydlig samt att
riktlinjer och direktiv noggrant övervägs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett nationellt program för den
småskaliga bygdeturismen.
Ärendets beredning
Som ett led i ärendets beredning har utskottet den 18 april
1995 hållit en offentlig utfrågning om turism med särskild
inriktning mot marknadsföringen utomlands av Sverige som
turistland.
Vid utfrågningen lämnades information av företrädare för
Styrelsen för Sverigebilden, Sveriges exportråd, Swedish Travel
& Tourism Council AB/Next Stop Sweden och dess Londonkontor,
Svenska rese- och turistindustrins samarbetsorganisation (RTS),
Svenska turistföreningen (STF), Lantbrukarnas Riksförbund LRF
Turism, Skånes turistråd, Destination Örebro AB, Liseberg AB,
Göteborg, Stockholm Convention Bureau AB, Gotlands Turistservice
och Claes Almér Unternehmensberatung, Hamburg.
Vad som förekommit vid utfrågningen framgår av bilaga till
betänkandet.
Till utfrågningen inbjöds även Marie Klockervold, Ljusnedal.
Då hon inte hade tillfälle att delta i utfrågningen har hon
lämnat sina synpunkter i en skrivelse (KrU dnr 1994/95:125) som
tas in som underbilaga till betänkandet.
Utskottet
Inledning
Nuvarande inriktning och organisation av de statliga
insatserna för turismen
Vid riksmötet 1991/92 beslutade riksdagen att målet för de
statliga insatserna inom turistområdet skulle vara att påverka
Sverigebilden utomlands genom att sprida allmän utlandsinriktad
Sverigeinformation och att bistå med sådana exportfrämjande
insatser som kommer turistbranschen i dess helhet till godo
(prop. 1991/92:100 bil. 13 s. 34--36, bet. 1991/92:KrU16, rskr.
1991/92:196).
Kulturutskottet ansåg att det inte var motiverat med någon
särskild målsättning för turistpolitiken avseende regional
utveckling och sysselsättning. Utskottet ansåg inte heller att
man tillfredsställande kunde motivera speciella insatser för det
dittillsvarande sociala målet för turistpolitiken.
En ny turistmyndighet, Styrelsen för Sverigebilden, fick
ansvaret för att besluta i frågor om de statliga insatserna för
turismen m.m. Myndigheten inrättades den 1 juli 1992 och
startade sin verksamhet under hösten 1992.
Vid riksmötet 1992/93 beslöt riksdagen att inom ramen för
statsbidraget till Styrelsen för Sverigebilden inrymma medel
till projektet Invest in Sweden, som har till uppgift att
utomlands presentera Sverige som investeringsland (prop.
1992/93:100, bet. 1992/93:KrU15, rskr. 1992/93:314).
I förordningen (1992:584) med instruktion för Styrelsen för
Sverigebilden anges myndighetens uppgifter enligt följande.
1 § Styrelsen för Sverigebilden har till uppgift att bidra
till spridandet av information om Sverige utomlands och bistå
med sådana marknadsföringsinsatser som kommer svenskt näringsliv
och då särskilt turistbranschen till godo.
Styrelsen för Sverigebilden skall fullgöra sin uppgift genom
upphandling av tjänster med inriktning på marknadsföring
utomlands av Sverige som turistland.
Styrelsen för Sverigebilden skall vidare ha ett huvudansvar
för presentationen utomlands av Sverige som investeringsland.
2 § Styrelsen för Sverigebilden skall också
1. anslå medel för långsiktig kunskapsuppbyggnad och viss
statistik med avseende på turism i den mån Styrelsen för
Sverigebilden bedömer att det behövs,
2. ansvara för internationella kontakter med avseende på
turism i den mån dessa naturligen inte faller under någon annan
myndighets eller organisations ansvarsområde,
3. besluta i vissa bidragsärenden till intresseorganisationer
med anknytning till turismen,
4. avge yttranden i ärenden med anknytning till Styrelsen för
Sverigebildens verksamhetsområde, och
5. upphandla tjänster i syfte att särskilt främja de
handikappades behov av rekreation.
3 § Styrelsen för Sverigebilden skall samordna sina insatser
avseende information med verksamheterna inom Svenska institutet
och Sveriges exportråd.
4 § Styrelsen för Sverigebilden skall verka för
turistnäringens utveckling i alla delar av landet.
Vid riksdagsbeslutet våren 1992 uttalade kulturutskottet att
turistbranschen själv var bättre skickad än en statligt
finansierad organisation att handha marknadsföringen utomlands
av Sverige som turistland. Det bolag som var under bildande
under medverkan av branschens organisationer för att producera
utlandsinriktad turistinformation borde enligt utskottets
uppfattning räkna med att få uppdrag i betydande omfattning
under rimlig tid -- i vart fall under en treårsperiod. Bolaget
fick benämningen Travel & Tourism Council AB/Next Stop Sweden
och började sin verksamhet den 1 oktober 1992. Bolaget har egna
kontor i Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Nederländerna,
Storbritannien, Frankrike och Italien samt -- tillsammans med
turistfrämjande organ i övriga Norden -- kontor i Japan och USA.
Föreliggande förslag till ny inriktning och organisation av de
statliga insatserna för turismen
Regeringen har i budgetpropositionen (bil. 13 s. 41--43))
förordat en ny inriktning av turistpolitiken avseende dels
organisationen av den övergripande marknadsföringen av Sverige
som turistland, dels organisationen av samordningen och
utvecklingen av turismen. Regeringen har i budgetpropositionen
föreslagit att Styrelsen för Sverigebilden skall avvecklas per
den 30 juni 1995. Under ett nytt anslag benämnt Kostnader för
avveckling av Styrelsen för Sverigebilden beräknas 1 000 kronor.
Under ett nytt anslag, benämnt Turistfrämjande, beräknas 99
miljoner kronor.
I proposition 177 har regeringen återkommit till riksdagen
med förslag om inriktningen av turistpolitiken, om
inrättande av en ny myndighet för turistfrämjande samt om
statens engagemang i ett nytt bolag för marknadsföring
utomlands av Sverige som turistland. När utskottet i det
följande hänvisar till "propositionen" åsyftas proposition 177.
Ett stort antal motioner har väckts dels under allmänna
motionstiden i januari i år, dels med anledning av proposition
177.
I budgetpropositionen (bil. 13) har regeringen föreslagit
riksdagen att verksamheten med att främja utländska
investeringar i Sverige skall föras från Styrelsen för
Sverigebilden till en särskild delegation. Under ett nytt anslag
benämnt Investeringsfrämjande har regeringen föreslagit
riksdagen att anvisa 97,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96
(dvs. för 18-månadersperioden den 1 juli 1995--den 31 december
1996). Riksdagen har godkänt förslaget och anvisat de begärda
medlen (bet. 1994/95:NU18, rskr. 1994/95:300). I
kompletteringspropositionen har regeringen föreslagit en
minskning av anslaget med 22,5 miljoner kronor (prop.
1994/95:150, bil. 12).
Inriktningen och omfattningen av turistpolitiken
Regeringen har i budgetpropositionen skisserat ett förslag
till inriktning av den statliga turistpolitiken. Turistnäringen
hör allmänt sett till de mest expansiva tjänstenäringarna. Den
har stor betydelse för sysselsättningen, särskilt i vissa
regionalpolitiskt prioriterade områden. För att utveckla
turismen i Sverige och utveckla branschen krävs en rad olika
åtgärder. Huvudansvaret för att utveckla näringen måste åvila
företagen. Staten kan emellertid spela en strategisk roll
framför allt när det gäller marknadsföringen utomlands av
Sverige som turistland, anförs det i budgetpropositionen.
I proposition 177 (s. 8--13) behandlas under rubriken
Inriktningen av turistpolitiken dels turistpolitikens mål och
förutsättningar, dels strategi, dels ock statens roll. I
propositionen anges att målet för turistpolitiken skall vara att
Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland för både
utländska och inhemska turister. Turistnäringen skall utvecklas
till att bli en långsiktigt konkurrenskraftig sektor. I en
långsiktigt hållbar turistpolitik skall också näringens
regionalpolitiska betydelse beaktas. En turistnäring med
lönsamma företag skapar förutsättningar för en varaktig
sysselsättning. Den bidrar också till att stärka Sveriges
ekonomiska balans med andra länder.
Då turistnäringen består av ett stort antal delnäringar och
branscher av olika slag med olika förutsättningar bör man inom
turistpolitiken utgå från förhållandena inom var och en av
dessa.
För att nå det övergripande målet behövs det en bättre
samordning mellan olika samhällssektorer av betydelse för
turistnäringen, dvs. samordning av de statliga insatserna och
samverkan mellan staten, regionala organ, kommunerna och
näringen.
Staten skall svara för vissa verksamheter som har väsentlig
betydelse för utvecklingen av turistnäringen. Staten skall också
svara för den nämnda samordningen.
En utveckling av turistnäringens olika tjänster och en
förbättrad samordning av samhällets insatser gagnar såväl den
inhemske som den utländske rekreationsresenären. Det är
angeläget att utbudet på rekreationsverksamhetens område inte
enbart utnyttjas av några få grupper utan också kommer de breda
folklagren till del, anförs det i propositionen.
Inom tjänstereseområdet, anförs det vidare, anses näringen
konkurrenskraftig, men en ytterligare utveckling bör vara
möjlig.
I propositionen redovisas utförligt förutsättningarna för
turismen i Sverige, såsom naturen, kulturen, det geografiska
läget, statens ansvar för verksamheter och tjänster av betydelse
för turismen, näringens förutsättningar, m.m.
Sverige skall marknadsföras utomlands på ett effektivt sätt
med inriktning både på rekreations- och tjänsteresor.
Strategiskt bör marknadsföringen inriktas på att framhålla bl.a.
Sveriges vidsträckta och orörda natur, kulturutbudet samt det
geografiska läget. Staten skall enligt propositionen ha ett
delansvar för genomförandet av en övergripande internationell
marknadsföring av Sverige som turistland. Det är således
motiverat att staten tar ett ansvar för den övergripande
Sverigeinformationen och deltar i finansieringen av
marknadsföringen utomlands.
Marknadsföringen utomlands skall ge en övergripande
information om landet i dess helhet med utgångspunkt i de unika
tillgångar landet har jämfört med andra länder. Att understödja
intresset för den svenska naturen bör kunna leda till en
satsning på de glest bebyggda delarna av landet. En satsning på
att även utveckla kulturturismen i dessa delar av landet bör ge
sysselsättningseffekter. En annan viktig del av marknadsföringen
är att framhålla storstädernas utbud. En kombination av
storstadsbesök och naturupplevelser bör få större betydelse.
Marknadsföringsinsatser av centrala, regionala och lokala organ
bör ske i nära samverkan. Vidare bör enligt propositionen
Sveriges närhet till och kontakter med Ryssland och de baltiska
staterna framhållas.
Eftersom naturen är en unik tillgång, är det enligt
regeringens uppfattning av avgörande betydelse för framtiden att
denna resurs vårdas.
I propositionen framhålls betydelsen av stöd från EU:s
strukturfonder för utveckling av turistnäringen i glesbygd och
områden med svag utveckling.
Slutligen utvecklas i propositionen regeringens syn på statens
roll i övrigt för utvecklingen av turistnäringen. Här framhålls
särskilt att det är de generella förutsättningarna för
företagens verksamhet som också bestämmer turistbranschens
utveckling, däribland statens insatser inom den ekonomiska
politiken, regionalpolitiken, arbetsmarknadspolitiken,
näringspolitiken inkl. småföretagsstödet och skattepolitiken.
Vidare framhålls betydelsen av att staten har ansvar för
infrastruktur, naturvård, miljöskydd, kulturutbud, utbildning,
forskning och utveckling (FoU) och statistikproduktion.
Inriktningen av den statliga turistpolitiken behandlas dels i
motioner väckta under den allmänna motionstiden -- således
innan innehållet i proposition 177 var känt -- dels i motioner
väckta med anledning av proposition 177. I motionerna tas upp
både mera övergripande frågor om turistpolitikens inriktning och
frågor inom mera speciella områden.
I motion Kr411 (m), som väcktes under allmänna motionstiden,
framhålls att en fortsatt utveckling av turismen ökar
sysselsättningen och skatteintäkterna. De mål som staten bör
definiera bör röra ökning av antalet besökare, ökning av
statliga och kommunala skatteintäkter samt nya arbetstillfällen.
Vidare bör ett samarbete mellan staten och näringen komma till
stånd. Motionärerna begär att regeringen skall lägga fram
förslag för riksdagen med denna inriktning. I motion Kr11 (m)
framhålls -- utan att något särskilt yrkande görs i denna del --
att gjorda satsningar inom regionalpolitiken inte alltid
motsvarat förväntningarna. En allmänt sund företagspolitik och
ett gott företagsklimat anses bättre främja utvecklingen av
företag med inriktning mot turismen. Motionärerna betonar också
att de kostnader som insatser inom naturskydd, kulturmiljövård,
kommunikationsplanering och fritidsanläggningar medför i varje
fall delvis måste ses som en insats för turismen.
I motionerna Kr601 (s), Kr604 (s) och Kr607 (s) yrkande 1,
väckta under allmänna motionstiden, hemställs att riksdagen
skall besluta att den statliga turistpolitiken skall syfta till
att öka antalet utländska besökare, att främja utvecklingen av
turistnäringen och att skapa arbetstillfällen.
Motionärerna bakom motion Kr6 (v) yrkande 3 delar regeringens
syn på turistpolitikens betydelse och hemställer att riksdagen
skall uttala sig särskilt beträffande turistpolitikens
möjligheter att bidra till regional balans när det gäller
sysselsättning, rekreation och kulturupplevelser. Motionärerna
anser att framför allt småföretagens verksamhet i
glesbygdsregionerna bör främjas. Stor vikt bör också läggas vid
att det finns möjligheter till rekreation och ett rikt
friluftsliv i alla delar av landet. Dessa möjligheter bör kunna
utnyttjas inte bara av turisterna utan även av den bofasta
befolkningen. Kulturinstitutionerna, t.ex. länsmuseerna, bör
kunna fylla viktiga turistpolitiska uppgifter.
I motion Kr8 (c) framhålls att turistnäringens utveckling till
stora delar är beroende av generella åtgärder som främjar
företagandet. En betydelsefull del av turistnäringen består av
småföretag, varför det är viktigt att genom åtgärder inom
skattepolitiken och näringspolitiken generellt främja
småföretagens verksamhet och därmed även den lokala utvecklingen
(yrkande 8). Motionärerna pekar på de samarbetsmöjligheter som
finns inom turistområdet mellan kommuner, privata företag och
lokala organisationer, t.ex. hembygdsföreningar och
byutvecklingsgrupper. Det lokala perspektivet bör vara en
betydelsefull del i kulturturismen (yrkande 3). En viktig del av
turistpolitiken bör också vara att främja ekoturism (yrkande 4).
Ekoturism kan enligt motionen definieras som resande under
ansvar, med förankring i lokal miljö och med hänsynstagande till
miljö och lokalbefolkning. Överutnyttjande och missbruk av
allemansrätten bör motverkas (yrkande 5).
Även i motion Kr7 (fp) yrkande 3 hemställs om insatser för att
hindra att allemansrätten överutnyttjas av såväl inhemsk som
utländsk turism.
I motion Kr12 (mp) hemställs att riksdagen -- utöver de i
propositionen föreslagna målen för turistpolitiken -- bör betona
den starka kopplingen mellan turism, kultur-, natur- och
miljöpolitik (yrkandena 1 och 4). Det är ett alltför begränsat
synsätt att enbart betrakta naturen som en tillgång för
turismen. Miljöhänsyn och information om allemansrätten måste
göras till en offensiv del av turistpolitiken.
Utskottet vill inledningsvis slå fast att den statliga
turistpolitiken bör ha ett vidare ansvarsområde än vad som anges
i propositionen. Till turistpolitiken bör som en mycket viktig
del höra frågor om turistnäringens förutsättningar och
utvecklingsmöjligheter. Turistpolitiken bör också omfatta frågor
som avser möjligheterna för den enskilde till turism. Denna
politik bör således avse även förutsättningarna för den enskilde
att resa och för att få ett meningsfullt innehåll i resandet,
bl.a. genom kultur- och naturupplevelser och genom
rekreationsaktiviteter.
I det följande tar utskottet först upp de frågor om
turistpolitikens inriktning som rör målen för den statliga
turistpolitiken i vid bemärkelse och därefter frågor om
statens roll och insatser för turismens och turistnäringens
utveckling.
Med utgångspunkt i det vidare begreppet turistpolitik som
utskottet inledningsvis slagit fast instämmer utskottet i vad
som anförs i propositionen och motionerna om att målet för
turistpolitiken sammanfattningsvis kan uttryckas i att Sverige
skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en
långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring. Som redovisas i
propositionen har Sverige de grundläggande förutsättningarna för
att dra till sig fler utländska besökare, såväl på tjänsteresor
som för rekreation. En utveckling av turistnäringen och en
samordning av samhällets insatser för turismen i stort gagnar
både utländska och inhemska turister. Utskottet vill särskilt
framhålla vikten av att den samhälleliga verksamheten inom
turist- och rekreationsområdet inte enbart utnyttjas av några få
grupper utan också kommer de breda folklagren till del.
Utskottet konstaterar att såväl regeringen som motionärerna
framhåller den stora samhällsekonomiska betydelse turistnäringen
har för Sverige. Näringen är en viktig del av tjänstesektorn och
får -- som det påpekas i propositionen -- en växande betydelse
för landets ekonomi. Detta gäller både i fråga om den inhemska
produktionen av varor och tjänster och i fråga om näringen som
en växande del i svensk export av betydelse för Sveriges
ekonomiska balans med andra länder. Turistnäringen är Sveriges
tredje största exportnäring. Näringens andel av
bruttonationalprodukten är dock mindre i Sverige än i flera
andra EU-länder. Det bör finnas utrymme för en fortsatt
expansion av turistnäringen i Sverige.
Turistnäringens företag har en huvudroll i utvecklingen av
Sverige som turistland. Som en av utgångspunkterna för statens
insatser för utvecklingen av turistnäringen bör gälla att de
generella förutsättningarna för företagandet inom olika
politikområden också bestämmer turistbranschens utveckling,
vilket framhålls i både propositionen och motionerna. Lönsamma
företag skapar förutsättningar för en varaktig sysselsättning.
Turistnäringen är en utpräglad småföretagsbransch.
Näringspolitiska insatser på småföretagsområdet är således ett
viktigt inslag i den statliga politik som har betydelse för
turistnäringens utveckling, inte minst i glesbygd.
Utskottet vill stryka under vad som framhålls i propositionen
och motionerna om att i en långsiktig turistpolitik bör också
turistnäringens regional- och sysselsättningspolitiska betydelse
beaktas. En fortsatt utveckling av turismen med ökade
besökssiffror både i vad gäller inhemska och utländska turister
är -- som framhålls både i motionerna Kr411, Kr601, Kr604, Kr605
och Kr607 från allmänna motionstiden och i motionerna Kr6 och
Kr8 -- av stor betydelse för en ökad sysselsättning och för
ökade skatteintäkter för staten och för kommunerna. Utskottet
erinrar om att satsningar på turistnäringen är en viktig del av
regionalpolitiken. Genom regionalpolitiskt stöd vid utbyggnaden
av turistanläggningar har sysselsättning åstadkommits och
ekonomin utvecklats på åtskilliga regionalpolitiskt eftersatta
orter. I sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet över 1990
års regionalpolitiska proposition (1989/90:76) framhöll
kulturutskottet turismens betydelse för regionalpolitisk
utveckling men påpekade också vikten av att regionalpolitiskt
motiverade satsningar inom turismen grundas på marknadsmässiga
bedömningar av behov och lönsamhetsförutsättningar (yttr.
1989/90:KrU7y). Utskottet erinrar om att det regionalpolitiska
stödet från EU:s strukturfonder också kan omfatta
turistnäringen. Regeringen har nyligen lämnat ett förslag till
EU-kommisssionen om användningen av strukturfondsmedel i
Målområde 6, dvs. de glest bebodda delarna av landet. Förslaget
innefattar bl.a. en satsning på turistnäringen. I sammanhanget
vill utskottet också redovisa att EU-parlamentet den 17 maj 1995
tagit ställning till riktlinjer för unionens mål och politik
inför omförhandlingen år 1996 av Maastrichtfördraget. I dessa
ingår bl.a. att den politiska uppläggningen på en rad
nyckelområden bör effektiviseras, bl.a. området turism. Det sägs
i den antagna resolutionen att "de europeiska aspekterna av
turism, bör utgöra en särskild gemenskapspolitik, försedd med en
särskild rättslig grund, och bör i det reviderade fördraget
ägnas ett eget kapitel".
Utskottet övergår nu till att behandla inriktningen av
turistpolitiken i vad avser statens roll och insatser.
Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i
propositionen om statens roll och om de statliga insatser som
behövs för att de övergripande målen för den statliga
turistpolitiken skall kunna uppfyllas. En redovisning av
propositionen i dessa avseenden har gjorts inledningsvis. Denna
roll innebär att staten genom att vidta generella åtgärder inom
olika politikområden också främjar turismens och turistnäringens
utveckling. Vidare har staten ansvar dels för samordning
av statens insatser inom olika politikområden för att stärka
turistnäringen, dels för att samordningen mellan olika
samhällssektorer av betydelse för dennas utveckling kommer till
stånd och utökas. Staten skall också ha ett delansvar för
genomförandet och finansieringen av en övergripande
internationell marknadsföring av Sverige som turistland med
inriktning både på rekreations- och tjänsteresor.
I propositionen (s. 9--13) redovisas att förutsättningarna för
turistnäringens verksamhet och utveckling påverkas av statens
insatser inom andra politikområden än inom turistpolitiken,
såsom inom den ekonomiska politiken, näringspolitiken,
valutapolitiken, regionalpolitiken, arbetsmarknadspolitiken,
infrastrukturområdet, utbildnings- och forskningspolitiken,
kulturpolitiken, natur- och miljövårdspolitiken m.m. Utskottet
har inte något att erinra mot vad som anförs i propositionen men
vill beträffande de frågor om kultur-, miljö- och naturfrågor,
vilka tagits upp i motioner, anföra även följande.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
propositionen och motionerna Kr6, Kr8 och Kr12 om kulturens och
turismens ömsesidiga betydelse för varandra. För både
rekreationsturister och tjänsteresenärer, såväl från Sverige som
från utlandet, spelar kulturupplevelserna en stor roll.
Statens insatser inom kulturområdet -- kulturmiljövården,
förvaltningen av statliga kulturbyggnader, utbudet av andra
sevärdheter och evenemang, museiverksamheten,
teaterverksamheten, stödet till det icke statliga kulturutbudet,
bl.a. regionala institutioner, stöd till hemslöjden och
hembygdsrörelsen m.m. -- motiveras först och främst av
kulturpolitiska skäl, där delaktighet och decentralisering är
viktiga inslag. Dessa kulturpolitiska insatser -- tillsammans
med insatser från regionalt och lokalt ansvariga -- är också
mycket betydelsefulla för turismens och turistnäringens
utveckling. Utskottet erinrar också om att det i 1990 års
regionalpolitiska proposition (1989/90:76 s. 144--148) uttalades
att insatser inom kulturområdet har stor betydelse för
regional utveckling, varför länsstyrelserna gavs möjlighet att
delta i finansieringen av kultursatsningar med medel ur anslaget
för regional utveckling (yttr. 1989/90:KrU7y, bet. 1989/90:AU13,
rskr. 1989/90:346).
Mot bakgrund av vad som här anförts och mot bakgrund av att
staten i enlighet med propositionen skall ta ett ansvar för
samordningen mellan olika samhällssektorer av betydelse för
turismen anser utskottet att något särskilt uttalande från
riksdagens sida i fråga om turismen och kulturområdet inte är
påkallat. Motionerna Kr6 yrkande 3 i denna del, Kr8 yrkande 3
och Kr12 yrkande 1 i denna del bör således inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i propositionen och
motionerna om att naturen är en unik tillgång för Sverige som
skall vårdas. Även för turismen är det av avgörande betydelse
för framtiden hur denna resurs skyddas och vårdas. I
propositionen konstateras att det finns en stark koppling mellan
turistpolitiken och miljöpolitiken, naturvården och
skogspolitiken. Staten har ett övergripande ansvar för
naturvården och miljöskyddet, däribland skyddet för skog,
fjällvärld och andra marker mot överutnyttjande. De olika
myndigheterna skall inom sin verksamhet beakta de miljöpolitiska
mål som riksdagen lagt fast (prop. 1993/94:11, bet.
1993/94:JoU18, rskr. 1993/94:256). Riksdagen har också
understrukit betydelsen av kommunernas samverkan i arbetet för
en hållbar utveckling. Deras arbete med dessa frågor sker i
dialog och samarbete med medborgare, näringsliv, ideella
föreningar m.fl.
I propositionen nämns att Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A)
fått regeringens uppdrag (dir. 1995:10) att snarast utreda
frågor som rör turismens och andra rekreationsverksamheters
effekter på bl.a. fjällvärlden.
Utskottet vill i sammanhanget även redovisa följande.
I regeringens skrivelse 1994/95:120 presenterades inriktningen
av det miljöpolitiska arbetet. I skrivelsen betonas att en aktiv
miljöpolitik förutsätter att varje sektor tar sitt miljöansvar.
En svensk nationalkommitté (dir. 1995:34) har nyligen
tillkallats för att medverka i arbetet med att utveckla,
fördjupa och förankra den långsiktiga handlingsplan för hållbar
utveckling, Agenda 21, som antogs vid FN:s konferens om miljö
och utveckling i Rio de Janeiro år 1992.
Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1994/95 gett
Statens naturvårdsverk (SNV) i uppdrag att utarbeta förslag till
praktiska lösningar vad gäller kommersiellt utnyttjande av
allemansrätten. Förslagen i denna fråga skall redovisas den 1
juli 1995.
EU har antagit ett treårigt handlingsprogram som började år
1993 för att främja turismen, däribland miljöturismen.
EU-kommissionen har bl.a. utlyst ett Europapris för turism och
miljö för att öka förståelsen för turistverksamhet som
respekterar både natur- och kulturmiljö och för att kunna
framhålla goda exempel och föredömen.
Utskottet vill också nämna att Världsnaturfonden (WWF) i
samverkan med näringen, myndigheter och bistånds- och
turistorganisationer utarbetat ett dokument med riktlinjer för
dels en miljöanpassad turism i enlighet med Agenda 21, dels
ekoturism. WWF:s krav överensstämmer till stora delar med vad
som anförs i motionerna.
Utskottet vill framhålla att ett stort ansvar läggs på staten
och på regionala och lokala myndigheter när det gäller att
beakta natur- och miljöhänsyn inom bl.a. turistområdet. Det
finns också ett regelverk och en växande medvetenhet och opinion
som styr och påverkar turistnäringens utveckling och agerande i
detta avseende. Utskottet anser därför att det inte är
nödvändigt att riksdagen nu gör ett särskilt uttalande om natur-
och miljöhänsyn på alla nivåer inom turistområdet. Utskottet
förutsätter därvid självfallet att turistnäringen och dess
organisationer i eget intresse utvecklar sin verksamhet i
enlighet med de krav på natur- och miljöhänsyn som samhället och
de enskilda individerna ställer i ökande utsträckning. Mot
bakgrund av det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella
yrkandena i motionerna Kr7, Kr8 och Kr12.
Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med
anledning av propositionerna samt motionerna Kr6 yrkande 3, Kr8
yrkande 8, Kr411, Kr601, Kr604 och Kr607 yrkande 1 i motsvarande
delar som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om omfattningen och inriktningen av turistpolitiken.
Organisationsfrågor
Myndighet och marknadsföringsbolag
I budgetpropositionen (bil. 13 s. 41--43) anförs att de
nuvarande formerna för samverkan mellan staten och
turistbranschens företag är mindre ändamålsenliga. Mot denna
bakgrund föreslås riksdagen godkänna att Styrelsen för
Sverigebilden avvecklas per den 30 juni 1995.
I proposition 177 föreslår regeringen att riksdagen skall
godkänna att en ny myndighet inrättas för turistfrämjande.
Den skall ha till uppgift att förbättra samordningen av olika
statliga insatser som kan medverka till att stärka
turistnäringens utveckling. Den skall också verka för att öka
samverkan mellan staten, regionala organ, kommuner och näringen.
Samordningsinsatserna skall bl.a. syfta till att stärka olika
regioners konkurrenskraft. I propositionen utvecklas
samordningsuppgifterna enligt följande.
Myndigheten bör verka för att turistnäringens intressen på ett
rättmätigt sätt blir beaktade i samhällsplaneringen och i den
statliga och kommunala verksamhet som är inriktad på tjänster av
betydelse för turismen samt stärka samverkan mellan branschens
företag och statliga och kommunala organ. Huvudsyftet skall vara
att stärka näringens konkurrenskraft. Särskild vikt bör läggas
vid samordningen av turist- och miljöpolitiken och de åtgärder
som staten vidtar inom ramen för närings-, arbetsmarknads-,
regional-, kultur-, utbildnings- och forskningspolitiken.
Myndigheten skall ges huvudansvaret för att noggrant följa
utvecklingen inom turistnäringen och svara för
kunskapsutveckling. Myndigheten skall överta beställaransvaret
för den statliga statistiken inom området. Myndigheten skall
medverka i utvecklingsarbetet inom EU och även svara för viss
teknik- och metodutveckling. Den skall svara för att särskilda
resvane- och resenärsundersökningar görs. Myndigheten bör även
göra utredningar för att stärka samordningen mellan statliga och
kommunala åtgärder och branschens tjänster. Genom att stödja
forskningsverksamhet skall myndigheten utveckla kunskaperna inom
området. Myndigheten skall verka för att skapa en ökad
förståelse för miljöskyddets och naturvårdens strategiska
betydelse för den svenska turistnäringen.
Till myndighetens uppgifter skall enligt propositionen även
höra att i samverkan med olika organ inom turistområdet utforma
ett handlingsprogram för de mest angelägna åtgärderna för
turismens utveckling.
Myndigheten skall även verka för att branschen utformar sina
tjänster med beaktande av de handikappades behov.
I myndighetens styrelse bör ingå representanter för centrala
organ, regionala organ, kommuner och näringens företag, anser
regeringen i propositionen.
Verksamheten med övergripande informationsinsatser och
marknadsföring av Sverige som turistland bör enligt
regeringens mening bedrivas i bolagsform. Denna form medger
att även andra än staten är delägare och tar ansvar för
finansieringen. Riksdagen föreslås godkänna att staten tecknar
ett belopp av högst 5 miljoner kronor i ett aktiebolag med
uppgift att svara för övergripande turistinriktad marknadsföring
och information utomlands. Minst hälften av aktierna i bolaget
bör innehas av staten. Regeringen anser att det är lämpligt att
näringens företag gemensamt innehar sin andel av aktiekapitalet
och representeras av en part. Bolaget bör enligt propositionen
vara organiserat i ett huvudkontor och ett antal utländska
marknadskontor i länder som är betydelsefulla för turismen i
Sverige och som inte lämpligen kan bearbetas från Sverige.
Bolaget förutsätts kunna samverka på vissa marknader med
motsvarande nordiska marknadsorgan. En praktisk samverkan bör
ske med andra statligt finansierade organ som är verksamma
utomlands. Det bör enligt propositionen ankomma på regeringen
att lägga fast hur statens medverkan bör vara organiserad och
att nå en överenskommelse med företrädare för näringen om
ägandet och verksamhetsinriktningen.
Viss del av Styrelsen för Sverigebildens verksamhet förutsätts
övergå till den föreslagna nya myndigheten och viss del till det
föreslagna marknadsföringsbolaget.
Med anledning av proposition 177 har väckts fem motioner
som behandlar organisationsfrågan.
Vidare tas i ett antal motioner väckta under allmänna
motionstiden upp frågor om den framtida organisationen för
utveckling av och samverkan inom turismen och för
marknadsföringen utomlands.
Enligt motion Kr411 (m), väckt under allmänna motionstiden,
bör uppgifter av renodlad myndighetskaraktär skiljas från
uppgiften att marknadsföra Sverige som turistland.
Marknadsföringen bör dessutom ske i ett utvidgat samarbete
mellan staten och näringen. Enligt motion Kr11 (m) bör Styrelsen
för Sverigebilden vara kvar och få renodlade
myndighetsuppgifter, som -- i förhållande till styrelsens
myndighetsuppgifter i dag -- utvidgas till att gälla även en
förbättrad samordning av olika statliga insatser, en ökad
samverkan mellan staten, regionala organ och kommuner samt
medverkan i utvecklingsarbetet inom EU (yrkandena 1 och 3).
Vidare bör en ny marknadsföringsorganisation byggas upp, varvid
staten bör sluta ett långsiktigt avtal med näringen om
finansieringen (yrkande 2). Motionärerna tar sin utgångspunkt i
den finansieringsmodell som används för Exportrådet där staten
och Exportföreningen har ingått ett avtal. Branschen bör
företrädas av ett representativt organ och själv avgöra hur den
vill vara företrädd i bolaget. Avgränsningen mot myndigheten
måste klargöras vid avtalsdiskussionen. Det bör övervägas om
vissa uppgifter, såsom kunskapsuppbyggnad beträffande den
utländska turismen och vissa marknadskartläggningar, kan läggas
på bolaget. Åtgärder bör vidtas för att trygga kontinuiteten i
verksamheten vid övergången till en ny organisation.
I motionerna Kr8 (c) yrkandena 1 och 7 samt Kr13 (kds)
yrkandena 1 i denna del och 2 accepteras förslagen i
propositionen om en ny myndighet och ett nytt bolag. I
motionerna framställs dock önskemål om vissa förtydliganden i
fråga om ansvarsfördelningen mellan myndigheten och bolaget.
Vidare betonas vikten av kontinuitet vid övergången till den nya
organisationen särskilt i vad avser marknadsföringen utomlands.
Enligt båda motionerna bör det nya marknadsföringsbolaget ta
över dagens utlandsorganisation för marknadsföring så att
verksamheten kan fortsätta utifrån den planering som redan
gjorts. Det får inte bli någon avmattning eller lucka i
verksamheten på grund av omorganisationen. Inte heller får den
goodwill som byggts upp utomlands äventyras. Motionärerna
förordar att utlandsorganisationen får behålla sin volym. Målet
bör vara att den skall finnas på de tio viktigaste
utlandsmarknaderna.
Enligt motion Kr6 (v) är det olämpligt att inrätta ett separat
bolag för marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland.
I stället bör resurserna koncentreras till den i propositionen
föreslagna myndigheten som bör få till uppgift att även svara
för marknadsföringen (yrkande 1).
Enligt motion Kr12 (mp) bör en ny nationell turistmyndighet
till en början verka för att stimulera en fungerande
branschsamverkan. Detta arbete bör medföra att myndighetens
befattning med sådana samverkansfrågor på sikt kan minimeras.
Ansvarsområdet bör därför efter en tid kunna inskränkas till
uppgiften att samordna statliga och kommunala kultursatsningar
till gagn för turismen (yrkande 2 i denna del) samt till
uppgiften att stärka turismens miljöprofil (yrkande 4). Vidare
anförs i motionen att Glesbygdsverket skall ges en viktig roll
som samordnare av regionalpolitiska satsningar på turistnäringen
(yrkande 3 i denna del).
Ett nationellt turistråd för både samordning och
marknadsföring begärs i motionerna Kr410 (c) och Kr603 (s), båda
i denna del. Även i motionerna Kr604 (s) i denna del, Kr607 (s)
yrkande 2, N299 (c) yrkande 5 och A807 (c) yrkande 25 begärs att
ett enda organ skall ansvara för både samordningen inom
turistområdet och den övergripande marknadsföringen. Enligt
motion Kr605 (s) bör en ny nationell myndighet inrättas för
turismens utveckling och förvaltning (yrkande 1). I myndighetens
styrelse bör de viktigaste aktörerna vara representerade, t.ex.
Kommunförbundet, näringen och frivilligorganisationerna. Till
myndighetens uppgifter bör höra marknadsföring nationellt och
internationellt, samordning samt utveckling i nära samarbete med
den regionala nivån. Den regionala nivån skall ges stor tyngd i
den nya organisationen (yrkande 3). Omorganisationen bör beredas
av Styrelsen för Sverigebilden (yrkande 2).
En stark organisation bildad av näringen och staten för
marknadsföringen av Sverige som turistland begärs i motion Kr602
(s). Enligt motion Kr608 (m) bör marknadsföringen skötas av ett
litet och effektivt kansli.
Utskottet delar uppfattningen i propositionerna och
motionerna Kr8, Kr11, Kr13 och Kr411 att den nuvarande
ansvarsfördelningen beträffande samordning och marknadsföring
inte är helt ändamålsenlig och att en renodling och uppdelning
av uppgifterna mellan två olika organ bör göras. Utskottet
behandlar i det följande först frågan om inrättandet av en ny
myndighet och därefter frågan om bildandet av ett bolag för
marknadsföring.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att Styrelsen för
Sverigebilden avvecklas per den 30 juni 1995 och att en ny
statlig myndighet inrättas. Utskottet har i det föregående
föreslagit riksdagen att slå fast att den statliga
turistpolitiken bör ha ett vidare ansvarsområde än vad som anges
i propositionen. Till turistpolitiken bör som en mycket viktig
del höra frågor om turistnäringens förutsättningar och
utvecklingsmöjligheter. Turistpolitiken bör också omfatta frågor
som avser möjligheterna för den enskilde till turism. Denna
politik bör således avse även förutsättningarna för den enskilde
att resa och få ett meningsfullt innehåll i resandet, bl.a.
genom kultur- och naturupplevelser och genom
rekreationsaktiviteter. Dessa utgångspunkter för turistpolitiken
bör således gälla för den nya myndighetens verksamhet. Utskottet
har inte något att erinra mot vad som i övrigt anförs i
propositionen i fråga om den nya myndighetens uppgifter när det
gäller samordning av statens insatser, samverkan mellan staten,
regionala organ, kommuner och näringen, uppföljning av
utvecklingen inom turistnäringen, kunskapsutveckling, insatser
för miljövård och naturskydd inom turismen, insatser för att
verka för att de handikappades behov beaktas av branschen, m.m.
(prop. 1994/95:177 s. 14--15).
Som framhålls i motionerna Kr8, Kr11, Kr13 och Kr411 bör
överföringen till den nya myndigheten av de uppgifter och
åtaganden inom turistområdet som i dag åvilar Styrelsen för
Sverigebilden och som avses läggas på den nya myndigheten ske på
ett sådant sätt att kontinuiteten och effektiviteten i
verksamheten garanteras.
Utskottet anser att det är betydelsefullt för den nya
myndigheten att den får tillgång till bred erfarenhet och
kunskap från olika sektorer av arbetsfältet och att den lätt kan
få reaktioner från de verksamma inom turistområdet och inom
andra områden som har betydelse för turismen. Enligt utskottets
mening bör en myndighets styrelse inte vara alltför stor om den
skall kunna vara effektiv och handlingskraftig. I stället för
att uppnå den breda anknytningen och förankringen inom
turistområdet genom att inrätta en stor styrelse bör de önskade
effekterna kunna uppnås genom att en eller flera referensgrupper
knyts till en mindre styrelse. Utskottet anser att regeringen
noga bör överväga denna lösning i stället för att inrätta en
stor styrelse med representanter för alla de sektorer och
intressenter som anges i propositionen.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition
177 och motionerna Kr8 yrkande 7, Kr11 yrkande 3, Kr13 yrkande 2
och Kr411 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om inrättande av en ny myndighet för
turistfrämjande. Samtidigt avstyrker utskottet motionerna Kr6
yrkande 1, Kr11 yrkande 1, Kr12 yrkandena 2--4, Kr410, Kr603,
Kr604, Kr605 yrkandena 1--3, Kr607 yrkande 2, N299 yrkande 5 och
A807 yrkande 25 i motsvarande delar.
Utskottet övergår nu till att behandla frågan om ett
marknadsföringsbolag.
Utskottet anser att den lösning som föreslås i proposition 177
för statens medverkan i övergripande information och
marknadsföring av Sverige utomlands som turistland bör
genomföras. Verksamheten skall således drivas i bolagsform och
branschens företag inbjudas att bli delägare och medansvariga
för finansieringen av verksamheten. För att uppnå legitimitet
och markering av statens ansvar för Sverigeinformationen
utomlands bör bolaget -- i vart fall till en början -- ägas till
minst hälften av staten. Det är lämpligt att näringens företag
gemensamt innehar sin andel av aktiekapitalet och att den
representeras av en part. Om ett hälftendelägarskap blir
aktuellt bör enligt utskottets mening staten tillsätta
ordföranden i bolagets styrelse.
Marknadsföringsbolaget bör enligt utskottets mening ha en så
liten administration som möjligt. Detta kan underlättas av att
verksamheten i möjligaste mån drivs genom avtal med
turistnäringens företag.
Bolaget bör vidare eftersträva att minska kostnaderna för
utlandsorganisationen genom samverkan med befintliga
utlandsorgan och myndigheter när det gäller att t.ex. lösa
lokalfrågor.
Det är enligt utskottets mening lika viktigt vid övergången
till en ny organisation för marknadsföring som vid
omorganisationen av myndighetsfunktionerna att det inte blir
något avbrott eller någon nedgång i verksamheten och
aktiviteterna. Utskottet förutsätter att detta är utgångspunkten
vid de förhandlingar som förs mellan staten och näringen och att
resultatet av förhandlingarna blir en verksamhet med hög
professionalitet och effektivitet, anpassad efter de länder där
det nya bolaget verkar. Den kunskap, erfarenhet och kapacitet
som finns inom dagens organisation för marknadsföring bör
självfallet tas till vara.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen i enlighet med regeringens förslag godkänner att
staten tecknar aktier intill ett belopp av högst 5 miljoner
kronor i ett aktiebolag med uppgift att svara för övergripande,
turistinriktad marknadsföring och information utomlands. Vidare
föreslår utskottet att riksdagen med anledning av proposition
177 och motionerna Kr8 yrkande 1, Kr11 yrkande 2, Kr13 yrkande 1
och Kr411 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om ägandet av bolaget,
bolagsstyrelsen och utseendet av ordföranden i styrelsen, om
övergången till den nya organisationen för marknadsföring, om
inriktningen i stort av marknadsföringsbolagets verksamhet samt
om samverkan mellan bolaget, statliga aktörer utomlands och
aktörer inom turistområdet i Sverige i vad gäller
Sverigeinformation. Utskottet avstyrker motionerna Kr6 yrkande
1, Kr410, Kr602, Kr603, Kr604, Kr605 yrkandena 1--3, Kr607
yrkande 2, Kr608, N299 yrkande 5 och A807 yrkande 25 i
motsvarande delar.
Organisationsanknutna frågor
I proposition 177 (s. 15) anförs att den nya myndigheten i
samråd med olika organ inom turistområdet bör utforma ett
handlingsprogram avseende de mest angelägna åtgärderna i
fråga om turismens utveckling. Programmet bör innefatta
såväl åtgärder avseende rekreationsresor som tjänsteinriktat
resande.
I flera motioner tas upp frågan om utarbetande av
handlingsprogram för turismen eller delar av turistområdet.
Enligt motion Kr411 (m), väckt under allmänna motionstiden,
bör staten tillsammans med turist- och resenäringen utarbeta en
strategiplan som klargör prioriteringar och ansvarsområden
inom turistområdet.
En ekonomisk handlingsplan och en strategi till stöd för
turismens utveckling i vad gäller utbildning, forskning och
investeringar inom turistområdet begärs i motion Kr601 (s).
Ett nationellt program för den småskaliga bygdeturismen begärs
i motionerna Kr13 (kds) yrkande 3, Kr609 (m), Kr610 (kds)
yrkande 1 och A448 (kds) yrkande 5. Genom särskilda insatser och
programarbete bör olika former av turistisk besöksverksamhet på
landsbygden utvecklas. Den småskaliga landsbygdsturismen bör
därigenom få status och profil. Programarbetet bör bl.a. syfta
till en samlad information om utbudet på området.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt att den nya
turistmyndigheten skall ha de uppgifter som redovisas i
propositionen. Till dessa uppgifter hör att noggrant följa
utvecklingen inom turistnäringen. Myndigheten skall också på
olika sätt verka för att kunskaperna om branschen utvecklas. I
samråd med olika organ inom turistområdet skall myndigheten
utforma ett handlingsprogram avseende de mest angelägna
åtgärderna i fråga om turismens utveckling. Enligt utskottets
uppfattning bör riksdagen inte detaljstyra myndighetens arbete.
När resultatet av arbetet med ett handlingsprogram redovisats
bör en prioriteringsdiskussion tas upp och ställning tas till
vilka åtgärder som bör vidtas. Därvid kan det bli aktuellt att
förändra myndighetens ansvarsområde liksom fördelningen av
arbetsuppgifter mellan myndigheten och bolaget. Då det gäller
utvecklingen av den småskaliga bygdeturismen vill utskottet i
sammanhanget nämna att syftet med EU:s nu löpande, treåriga
aktionsplan för turism bl.a. är att stödja bygdeturism. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella
motionsyrkandena.
Den nya myndigheten för utveckling, samordning m.m. inom
turistområdet skall svara för kunskapsutveckling. Den
skall ha beställaransvaret för den statliga statistiken inom
turistområdet, medverka i utvecklingsarbetet inom EU bl.a.
beträffande statistikfrågor, svara för viss metod- och
teknikutveckling, låta genomföra särskilda resvane- och
resenärsundersökningar, genomföra utredningar för att stärka
samordning samt stödja forskningverksamhet i ämnet.
Frågor om forskning och utbildning behandlas i ett antal
motioner.
I motion Kr8 (c) tas upp frågan om behovet av forskning och
utveckling för turistnäringen. Ökade satsningar på både
forskning och utbildning skulle betyda mycket för näringens
utveckling. Kompetensutveckling i vid bemärkelse -- inte minst
ökade av språkkunskaper -- skulle innebära stimulans för
turistnäringen. Vidare bör en bättre samordning ske i fråga om
insamlandet och spridandet av kunskap i form av analyser,
faktaunderlag, statistik m.m. Motionärerna hemställer att
regeringen skall komma med förslag om en förstärkning av
forskning och utveckling för turistområdet i den kommande
forskningspropositionen (yrkande 9). Vidare föreslår
motionärerna att riksdagen skall göra ett uttalande om vikten av
ökade satsningar på utbildning inriktad på turistnäringen inom
gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och högskola (yrkande
10).
Ett antal motioner tar upp frågor som rör kunskapsutvecklingen
inom turistområdet och särskilt uppbyggnaden av resurser för
detta i Östersund. Vad som bl.a. kallas "en nationell funktion
med fasta forskningsresurser" vid Mitthögskolan och lokaliserad
till Östersund begärs i motionerna Kr7 (fp) yrkande 2, Kr10 (m)
i denna del, Kr410 (c) i denna del och Kr603 (s) i denna del.
Motionärerna redovisar de resurser för forskning, utveckling,
informationsinsamling och -spridning, m.m. som redan finns i
Östersund och som kan utvecklas vidare. De anför också att det
bör finnas en forsknings- och utvecklingsorganisation vid
högskolan där, som kan ta emot medel från EU:s strukturfonder
för regional utveckling inom turismens område. I några av
motionerna föreslås att fasta tjänster som professor i
nationalekonomi och företagsekonomi med inriktning mot turism
skall inrättas vid Mitthögskolan och placeras i Östersund.
Möjligheterna till ett utvecklat samarbete mellan
Mitthögskolan och Glesbygdsverket bör enligt motion Kr12 (mp)
tas till vara. Vidare bör Mitthögskolan ges förutsättningar för
att ytterligare utveckla användandet av den turistdatabas man
förvaltar (yrkande 3 i denna del). Det är angeläget att den nya
turistmyndigheten stimulerar miljörelaterad kompetensuppbyggnad
(yrkande 6). Detta kan enligt motionen innebära att man visar
hur turistsatsningar når en långsiktigt hållbar kvalitativ
utveckling om konsekvensbeskrivningar av turism görs vid
projekteringen (yrkande 5).
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Som motionärerna framhåller är utvecklingen av turistnäringen
beroende av bl.a. kunskaps- och kompetensutveckling. Forskning
och utbildning till gagn för turistnäringen sker inom många
olika områden av utbildningsväsendet och den statliga
forskningsorganisationen. Jämfört med flera andra näringar har
dock den utbildning och forskning som är direkt inriktad mot
turistnäringen varit förhållandevis begränsad. En koncentration
av utbildning, utveckling, forskning m.m. har under senare tid
skett till högskolan i Östersund, vilken tillsammans med
högskolan i Sundsvall/Härnösand gick upp i den nyinrättade
Mitthögskolan den 1 juli 1993. Forskning och utbildning med
anknytning till och betydelse för turistnäringen finns givetvis
även vid andra högskolor och universitet.
Förutsättningarna för verksamheten vid universitet och
högskolor ändrades kraftigt genom beslut av riksdagen vid
riksmötet 1992/93 (prop. 1992/93:1, bet. 1992/93:UbU3, rskr.
1992/93:103). Universiteten och högskolorna har givits en
betydligt ökad frihet att besluta om sin verksamhet och sin egen
organisation. Statsmakternas styrning av grundutbildningen sker
på en mycket mer övergripande nivå än tidigare genom ett
utbildningsuppdrag till varje universitet och högskola som
uttrycks i helårsprestationer inom olika utbildningsområden och
i det antal examina som skall avläggas samt genom
regeringsbeslut om vilka examina varje universitet och högskola
får utfärda. Riksdagen beslutar om vid vilka universitet och
högskolor det skall finnas fakulteter för forskning och
forskarutbildning och anvisar medel under ett särskilt anslag
för forskning och forskarutbildning för varje sådant universitet
och sådan högskola. Högskola som har fakultet beslutar om
inrättande av professurer. I årets budgetproposition föreslås
att mindre och medelstora högskolor -- efter prövning av det nya
högskoleverket -- skall ges möjlighet att inrätta professurer.
Utbildningsutskottet har tillstyrkt förslaget (bet.
1994/95:UbU12).
Riksdagen beslutar om utbildningsvolymens och
forskningresursernas omfattning och fördelningen mellan
universitet och högskolor för treårsperioder. Innevarande
budgetperiod omfattar budgetåren 1993/94--1995/96. Beslut om
nästa budgetperiod kommer att tas under år 1996.
Beredningsarbetet inför den kommande budgetperioden bör enligt
utskottets mening inte föregripas genom att riksdagen nu gör
uttalanden av exempelvis de slag som yrkas i motionerna.
Riksdagen får tillfälle att samlat besluta om prioriterings- och
fördelningsfrågor när förslag om forskningens dimensionering och
inriktning föreläggs riksdagen under år 1996.
Utbildningen inom gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen är ett kommunalt ansvarsområde. Kommunerna
förutsätts erbjuda ett brett utbud av utbildning inom ramen för
16 nationella program. De kan dessutom erbjuda specialutformade
program av kurser för att tillgodose utbildningsbehov t.ex. inom
det regionala och lokala näringslivet. Utskottet vill i
sammanhanget nämna att utskottet inhämtat att ett
utvecklingsarbete beträffande utbildnings- och läromedelsfrågor
pågår inom Svenska rese- och turistindustrins
samarbetsorganisation (RTS).
Till den nya turistmyndighetens ansvarsområde skall höra att
noggrant följa utvecklingen inom näringen och att stärka
samordningen mellan åtgärder som staten vidtar inom
turistpolitiken och inom utbildnings- och forskningspolitiken.
Myndigheten skall också verka för att öka samverkan mellan
staten, regionala organ, kommuner och näringen. I detta arbete
kommer myndigheten att ha anledning att ägna sig åt frågor som
rör dimensioneringen och inriktningen av både forskning och
utbildning av betydelse för turistnäringen. Det får ankomma på
myndigheten att -- utan några särskilda uttalanden från
riksdagens sida -- lämna de förslag till regeringen som
myndigheten finner nödvändiga inför kommande beslut om ny
budgetperiod för högskoleutbildning och forskning. Myndigheten
får också överväga de åtgärder som kan behöva vidtas för att de
ansvariga för utbildning på gymnasienivån skall få nödvändigt
underlag för att ta ställning till behovet av utbildning för
turistområdet.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet samtliga här
aktuella motionsyrkanden om forskning, forskarutbildning,
högskoleutbildning m.m. Utskottet avstyrker också förslaget att
riksdagen skall göra ett uttalande om förstärkt utbildning för
turistnäringen inom gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen.
I propositionen anges beträffande utformningen av
marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland att man
bör framhålla de strategiska fördelar som Sverige har
beträffande natur, kultur och geografiskt läge. Marknadsföringen
bör också avse de goda förutsättningarna för att genomföra
konferenser m.m. Marknadsföringen bör vidare inriktas på att
bearbeta researrangörer, bistå press och andra massmedia, sprida
reklam i massmedier och broschyrer till konsumenter samt följa
teknikutvecklingen och utnyttja informationsteknik, m.m.
I ett antal motioner tas vissa frågor rörande
marknadsföringsbolagets verksamhet upp.
I motion Kr8 (c) yrkande 6 hemställs att bolagets
marknadsföring skall vara aktiv och inriktad mot olika och
tydliga målgrupper samt att den skall grundas på
marknadsundersökningar som visar vilka målgrupperna är och vad
de önskar. Samarbetet med organisationer och operatörer bör
ökas. Vidare bör musik-, teater- och idrottsevenemang m.m.
utomlands med svenskt deltagande utnyttjas mera aktivt vid
marknadsföringen av Sverige som turistland.
Enligt motion Kr605 (s) yrkandena 4 och 5 bör marknadsföringen
både nationellt och internationellt bli mera offensiv och
särskilt inriktas mot att öka antalet besökare under lågsäsong,
speciellt i skogslänen.
Marknadsföringen bör enligt motionerna Kr7 (fp) yrkande 1 i
denna del och Kr10 (m) i denna del inriktas mera mot
betalningsstarka marknader och marknader där resenärerna har
större möjligheter att resa utanför högsäsongen.
I anslutning till förslagen i betänkandet Vår andes stämma --
och andras (SOU 1994:35) hemställs i motionerna Kr5 (s) och Kr9
(s) att Vallonbruken i Uppland och Ekomuseum Bergslagen skall
marknadsföras utomlands.
Slutligen anförs i motion Kr606 (fp) att en strategi bör
utvecklas för marknadsföring utomlands av Sverige som turistland
för funktionshindrade. Sverige är ett av de bäst
handikappanpassade länderna i världen och enastående väl lämpat
för funktionshindrade turister att besöka.
Enligt utskottets mening bör det ankomma på det nya bolaget
att ansvara för att marknadsföringen utomlands av Sverige som
turistland har hög professionalitet och utformas i dialog mellan
bolaget och aktörer och ansvariga på olika nivåer i Sverige.
Erfarenheter och kunskaper kan genom en sådan dialog förmedlas i
båda riktningarna till gagn både för marknadsföringen utomlands
och för utvecklingen av tjänster och produkter i Sverige.
Utskottet anser att riksdagen -- utöver vad som anförs i
propositionen om inriktningen av marknadsföringen -- inte bör
göra några uttalanden om detaljerna i utformningen av
marknadsföringen, varför utskottet avstyrker samtliga nu
aktuella motionsyrkanden.
I proposition 177 konstateras att staten har det samlade
ansvaret för presentationen av Sverige utomlands. Det är bl.a.
mot denna bakgrund som staten bör medverka i marknadsföringen
utomlands av Sverige som turistland även om den övergripande
marknadsföringen till stor del faller på branschintressena.
Ansvaret för den samlade presentationen av Sverige utomlands
faller på flera instanser där staten antingen är ensam ansvarig
eller där staten är medansvarig, såsom Utrikesdepartementet,
Svenska institutet, Sveriges exportråd och det kommande, nya
organet för information och marknadsföring utomlands av Sverige
som investeringsland. För att förstärka samordningen av
informationsinsatserna har regeringen inrättat en nämnd knuten
till Utrikesdepartementet, Nämnden för Sverigeinformation i
utlandet (NSU). Nämnden skall vara forum för utbyte av
synpunkter och information och fungera som rådgivande organ till
regeringen. I nämnden ingår representanter för Utrikes- och
Näringsdepartementen, Svenska institutet och Sveriges exportråd.
Verksamheten inom Nämnden för Sverigeinformation i utlandet
har uppmärksammats i två motioner. Enligt motionerna Kr7 (fp)
yrkande 1 i denna del och Kr10 (m) i denna del är det viktigt
att nämndens arbete även kommer att omfatta informationen om och
marknadsföringen av Sverige som turistland. Nämnden bör ges
förutsättningar för att verka för en rationell samordning av
olika organs verksamhet utomlands t.ex. i fråga om lokaler,
teknik, pressbearbetning och samarbete med lokala och regionala
turistorganisationer i Sverige.
Utskottet noterade redan vid föregående riksmöte att bilden av
organisationen för information om Sverige utomlands är splittrad
(bet. 1993/94:KrU30 s. 10). Utskottet redovisade att en
samarbetsgrupp mellan UD, Svenska institutet, Sveriges exportråd
och Styrelsen för Sverigebilden hade bildats. Utskottet
förutsatte att även Näringsdepartementet skulle delta i gruppens
arbete. Utskottet kan nu notera att företrädare för
Näringsdepartementet ingår i den sedermera bildade Nämnden för
Sverigeinformation i Utlandet. Självfallet bör även den nya
myndigheten för utveckling och samordning inom turistområdet bli
representerad i nämnden. Det har vid utskottsutfrågningen i
ärendet framkommit att mycket återstår att göra för att inte
presentationen av Sverige utomlands skall fortsätta att ge ett
splittrat intryck. Det har också framhållits att det är
förvirrande för avnämarna och orationellt och oekonomiskt för
Sverige om verksamhet och aktioner utomlands inte samordnas på
ett bra sätt. Det är utskottets förhoppning att den nya nämnden
skall bli ett verksamt medel för att påskynda och förbättra
samordningen av presentationen av Sverige utomlands. Utskottet
utgår från att det till nämndens uppgifter också kommer att höra
att stimulera de utomlands verksamma organen att vid aktioner
och evenemang samordna sina kontakter även med lokala och
regionala organ inom turistområdet. Utskottet anser att det inte
är nödvändigt att -- som motionärerna begär -- nu göra något
särskilt uttalande från riksdagens sida om förutsättningarna för
nämndens arbete. Utskottet avstyrker därför motionerna Kr7 (fp)
yrkande 1 i denna del och Kr10 (m) i denna del.
Anslagsfrågor
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att 99 miljoner
kronor skall anvisas under ett nytt anslag benämnt
Turistfrämjande. Medlen är beräknade för 18-månadersperioden den
1 juli 1995 -- den 31 december 1996. Eventuellt uppkommande
kostnader för avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden
föreslås få bekostas under ett annat nytt anslag benämnt
Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden. Detta
anslag föreslås föras upp med 1 000 kronor.
I proposition 177 förordas att av anslaget Turistfrämjande
om 99 miljoner kronor skall 18 miljoner kronor (dvs. 12 miljoner
kronor för en tolvmånadersperiod) avsättas för den nya
myndighetens verksamhet under budgetåret 1995/96 och att det
statliga bidraget till marknadsföringsbolaget under samma
budgetår skall uppgå till 76 miljoner kronor. Vidare hemställs
att kostnaderna för aktieteckningen i marknadsföringsbolaget,
dvs. 5 miljoner kronor, skall få belasta anslaget
Turistfrämjande.
I fem motioner behandlas anslagsfrågor.
Anslaget Turistfrämjande bör enligt motion Kr8 (c) yrkande 2
ökas med 12 miljoner kronor till 111 miljoner kronor. Ökningen
skall helt gå till marknadsföring.
Enligt motion Kr13 (kds) måste tillräckliga resurser
garanteras för en fortsatt aktiv marknadsföring utomlands av
samma omfattning som hittills (yrkande 1 i denna del). I motion
Kr608 (m) i denna del hemställs att marknadsföringen utomlands
bör ges rimliga resurser. I motionerna anges dock inte vilka
belopp som krävs för att motionärernas önskemål skall
tillgodoses.
En halvering av det av regeringen föreslagna beloppet yrkas i
motion N270 (mp) yrkande 4. Riksdagen skall således under
anslaget Turistfrämjande anvisa 49,5 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96. I motion Kr12 (mp) yrkande 2 hemställs att
det statliga anslaget på sikt bör minskas då verksamheten vid
marknadsföringsbolaget så småningom helt bör finansieras av
näringen och då myndighetens ansvar med tiden bör koncentreras
på uppgiften att stärka och samordna kultur- och naturturism.
I motion Kr6 (v) yrkande 2 slutligen hemställs att från
anslaget Turistfrämjande bör bekostas en verksamhet där
arbetslösa ungdomar engageras i turistfrämjande verksamhet,
t.ex. som guider för utländska turister. Utbildningen av dessa
ungdomar bör ske vid länsmuseerna och bekostas med sådana medel
som länsstyrelserna disponerar.
I det rådande statsfinansiella läget anser utskottet att
det inte är möjligt att förorda att medel till turistfrämjande
åtgärder anvisas utöver regeringens förslag även om det vid en
översiktlig jämförelse med vissa andra länder i Europa kan synas
vara en alltför knapp satsning. Den modell med delat finansiellt
ansvar mellan staten och näringen för marknadsföringen som
hittills prövats bör nu utvecklas vidare i enlighet med
regeringens förslag. Utskottet anser att denna modell bör kunna
ge marknadsföringsbolaget en ekonomisk bas som medger effektiv
och slagkraftig verksamhet.
Erfarenheterna av verksamheten vid den nya myndigheten resp.
inom det nya marknadsföringsbolaget under budgetåret 1995/96 får
visa i vad mån en justering av fördelningen av medlen mellan dem
behöver göras för tiden efter den 31 december 1996.
Medelsfördelningen dem emellan kan också komma att justeras om
förändringar i ansvarsfördelningen sker i framtiden.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt den av regeringen
föreslagna organisationen, där en ny myndighet bildas och där
staten tillsammans med näringen går in som delägare i ett nytt
marknadsföringsbolag. Utskottet föreslår nu med hänvisning till
det anförda att riksdagen anvisar 99 miljoner kronor under
anslaget Turistfrämjande och att riksdagen därvid avslår
motionerna Kr8 yrkande 2 i denna del, Kr12 yrkande 2 i denna
del, Kr13 yrkande 1 i denna del, Kr608 i denna del och N270
yrkande 4.
I det föregående har utskottet tillstyrkt förslaget i
proposition 177 att staten får teckna aktier intill ett belopp
av 5 miljoner kronor i ett nytt marknadsföringsbolag. Utskottet
tillstyrker nu att riksdagen medger att kostnaderna för
aktieteckningen får belasta anslaget Turistfrämjande.
Utskottet har noterat att regeringen anser att utrymmet för
bidrag till olika organisationer inom turistområdet kommer att
vara synnerligen begränsat inom de resurser som föreslås anvisas
under anslaget Turistfrämjande. Som anförs i motion Kr8 är
folkrörelsearbetet inom frivilligorganisationer såsom Svenska
Turistföreningen (STF) m.fl. av stort värde. Dessa
organisationers arbete betyder mycket för att stimulera
människor till turism och rekreation inom det egna landet och
för att öka deras möjligheter till en innehållsrik fritid. Vid
fördelningen av medel under anslaget bör regeringen och den nya
myndigheten beakta vad utskottet här anfört. Organisationerna
bör således även fortsättningsvis i rimlig utsträckning få del
av det statliga stödet till turismen. Detta bör riksdagen med
anledning av motion Kr8 yrkande 2 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna.
Medel från det nya anslaget Turistfrämjande bör inte användas
till drift av lokala projekt, såsom anställning av arbetslösa
ungdomar som guider. Inte heller bör riksdagen -- utöver de mera
generella riktlinjer som antagits beträffande det
regionalpolitiska stödet m.m. -- uttala sig om användningen av
de medel som länsstyrelserna disponerar. Riksdagen bör därför
avslå motion Kr6 yrkande 2.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag
att Styrelsen för Sverigebilden skall avvecklas per den 30 juni
1995. Utskottet tillstyrker nu att 1 000 kronor anvisas under
anslaget Kostnader för avveckling av Styrelsen för
Sverigebilden.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande kulturturism
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 3 i denna
del, 1994/95:Kr8 yrkande 3 och 1994/95:Kr12 yrkande 1 i denna
del,
res. 1 (mp)
2. beträffande natur- och miljöfrågor inom turismen
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr7 yrkande 3,
1994/95:Kr8 yrkandena 4 och 5 samt 1994/95:Kr12 yrkandena 1 och
4, båda yrkandena i denna del,
3. beträffande omfattningen och inriktningen av
turistpolitiken
att riksdagen med anledning av propositionerna 1994/95:100 och
1994/95:177 samt motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 3 i denna del,
1994/95:Kr8 yrkande 8, 1994/95:Kr411 i denna del, 1994/95:Kr601
i denna del, 1994/95:Kr604 i denna del och 1994/95:Kr607 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Kr11 yrkande 1 godkänner vad som
förordats i proposition 1994/95:100,
5. beträffande inrättande av en myndighet för
turistfrämjande
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:177 och
motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 7, 1994/95:Kr11 yrkande 3,
1994/95:Kr13 yrkande 2 i denna del samt 1994/95:Kr411 i denna
del och med avslag på motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 1,
1994/95:Kr12 yrkandena 2--4, 1994/95:Kr410, 1994/95:Kr603,
1994/95:Kr604, 1994/95:Kr605 yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607
yrkande 2, 1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande 25,
samtliga motioner i denna del, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
res. 2 (v)
res. 3 (mp)
6. beträffande aktieteckning i ett marknadsföringsbolag
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:177 och med
avslag på motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 1, 1994/95:Kr410,
1994/95:Kr602, 1994/95:Kr603, 1994/95:Kr604, 1994/95:Kr605
yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607 yrkande 2, 1994/95:Kr608,
1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande 25, samtliga
motioner i denna del, godkänner att staten tecknar aktier intill
ett belopp av högst 5 000 000 kronor i ett aktiebolag med
uppgift att svara för övergripande, turistinriktad
marknadsföring och information utomlands,
res. 4 (v) - villk. 2 - delvis
7. beträffande vissa bolagsfrågor
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:177 och
motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 1, 1994/95:Kr11 yrkande 2,
1994/95:Kr13 yrkandena 1 och 2, båda yrkandena i denna del, samt
1994/95:Kr411 i denna del och med avslag på motionerna
1994/95:Kr6 yrkande 1, 1994/95:Kr410, 1994/95:Kr602,
1994/95:Kr603, 1994/95:Kr604, 1994/95:Kr605 yrkandena 1--3,
1994/95:Kr607 yrkande 2, 1994/95:Kr608, 1994/95:N299 yrkande 5
och 1994/95:A807 yrkande 25, samtliga motioner i denna del, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 4 (v) - villk. 2 - delvis
8. beträffande handlingsplaner för ekonomi m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr411 i denna del och
1994/95:Kr601 i denna del,
9. beträffande programarbete för den småskaliga
bygdeturismen m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr13 yrkande 3,
1994/95:Kr609, 1994/95:Kr610 yrkande 1 och 1994/95:A448 yrkande
5,
10. beträffande uttalande om förslag om turistforskning i
nästa forskningsproposition
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr8 yrkande 9,
11. beträffande vissa forskningsresurser vid Mitthögskolan
m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr7 yrkande 2,
1994/95:Kr10 i denna del, 1994/95:Kr12 yrkande 3 i denna del,
1994/95:Kr410 i denna del och 1994/95:Kr603 i denna del,
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr12 yrkandena 5 och 6,
13. beträffande utbildning inom turistområdet m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr8 yrkande 10,
14. beträffande utformningen av marknadsföringen utomlands
av Sverige som turistland
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr5, 1994/95:Kr7
yrkande 1 i denna del, 1994/95:Kr8 yrkande 6, 1994/95:Kr9,
1994/95:Kr10 i denna del, 1994/95:Kr605 yrkandena 4 och 5 och
1994/95:Kr606,
15. beträffande Nämnden för Sverigeinformation i utlandet
att riksdagen avslår motionerna Kr7 yrkande 1 i denna del och
Kr10 i denna del,
16. beträffande medelsanvisningen till Turistfrämjande
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 och med
avslag på motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 2 i denna del,
1994/95:Kr12 yrkande 2 i denna del, 1994/95:Kr13 yrkande 1 i
denna del, 1994/95:Kr608 i denna del och 1994/95:N270 yrkande 4
till Turistfrämjande för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 99 000 000
kronor,
res. 5 (c)
res. 6 (v) - villk. 2
res. 7 (mp) - villk. 3
17. beträffande kostnaderna för aktieteckningen i
marknadsföringsbolaget
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:177 medger
att kostnaderna för aktieteckningen i marknadsföringsbolaget får
belasta reservationsanslaget Turistfrämjande under tolfte
huvudtiteln,
res. 8 (v) - villk. 2
18. beträffande bidrag till vissa organisationer inom
turistområdet
att riksdagen med anledning av motion 1994/95:Kr8 yrkande 2 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
19. beträffande anställning av arbetslösa ungdomar som
guider, m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr6 yrkande 2,
res. 9 (v)
20. beträffande medelsanvisningen till Kostnader för
avveckling av Styrelsen för Sverigebilden
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:100 till
Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden för
budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kronor.
Stockholm den 18 maj 1995
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Stig Bertilsson (m),
Ingegerd Sahlström (s), Marianne Andersson (c), Björn Kaaling
(s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica
Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s),
Jan Backman (m), Fanny Rizell (kds), Nils-Erik Söderqvist (s),
Annika Nilsson (s) och Per Lager (mp).
Reservationer
1. Kulturturism (mom. 1)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "riksdagens åtgärd"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar i allt väsentligt de allmänna synpunkter på
kulturens och turismens ömsesidiga betydelse för varandra som
framförs i propositionen. Utskottet anser emellertid att om
Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en
långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring bör den starka
kopplingen mellan turism och kulturpolitik betonas i högre grad
än vad som framgår av propositionen. Detta bör riksdagen med
bifall till motion Kr12 yrkande 1 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande kulturturism
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr12 yrkande 1 i
denna del och med anledning av motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 3
i denna del och 1994/95:Kr8 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Inrättande av en myndighet för turistfrämjande (mom. 5)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Utskottet delar" och på s. 20 slutar med
"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Kr6 att
det är olämpligt att inrätta två separata organisationer för att
främja turistnäringen. Resurserna bör i stället koncentreras
till den i propositionen föreslagna nya turistmyndigheten vilken
-- utöver de uppgifter som enligt propositionen skall läggas på
den -- även bör få ansvaret för att utomlands marknadsföra
Sverige som turistmål. Myndigheten bör kunna utveckla ett nära
samarbete med de delar av näringslivet som är engagerade i
turistverksamheten. Det bör ligga i företagens eget intresse att
samverka med den nya turistmyndigheten.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion Kr6
yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om inrättande av en ny myndighet med ansvar
för både de i propositionen föreslagna myndighetsuppgifterna och
marknadsföringen utomlands av Sverige som turistland.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande inrättande av en myndighet för
turistfrämjande
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr6 yrkande 1 i
denna del, med anledning av proposition 1994/95:177 och med
avslag på motionerna 1994/95:Kr12 yrkandena 2--4, 1994/95:Kr13
yrkande 2, 1994/95:Kr410, 1994/95:Kr411, 1994/95:Kr603,
1994/95:Kr604, 1994/95:Kr605 yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607
yrkande 2, 1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande 25,
samtliga motioner i denna del, samt motionerna 1994/95:Kr8
yrkande 7 och 1994/95:Kr11 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Inrättande av en myndighet för turistfrämjande (mom. 5)
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Utskottet delar" och på s. 20 slutar med
"motsvarande delar" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör en ny nationell turistmyndighet
inrättas. Till att börja med bör myndighetens huvuduppgift vara
att stimulera branschsamverkan. När detta arbete givit resultat
och det inte längre behövs någon stimulans från myndighetens
sida bör myndighetens arbete koncentreras på uppgiften att
samordna statliga och kommunala kultursatsningar till gagn för
turismen samt på uppgiften att stärka turismens miljöprofil.
Enligt utskottets uppfattning bör därutöver Glesbygdsmyndigheten
ges en viktig roll som samordnare av regionalpolitiska
satsningar på turistnäringen. Utskottet föreslår att riksdagen
med bifall till motion Kr12 yrkandena 2--4 i motsvarande delar
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande inrättande av en myndighet för
turistfrämjande
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr12 yrkandena
2--4, med anledning av proposition 1994/95:177 och med avslag på
motionerna 1994/95:Kr6 yrkande 1, 1994/95:Kr13 yrkande 2,
1994/95:Kr410, 1994/95:Kr411, 1994/95:Kr603, 1994/95:Kr604,
1994/95:Kr605 yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607 yrkande 2,
1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande 25, samtliga
motioner i denna del, samt motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 7 och
1994/95:Kr11 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
4. Aktieteckning i ett marknadsföringsbolag samt Vissa
bolagsfrågor (mom. 6 och 7)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "motsvarande delar"
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservation 2) föreslagit
riksdagen att besluta om inrättande av en ny turistmyndighet med
uppgift att ansvara bl.a. för marknadsföringen utomlands av
Sverige som turistland. Genom att samla både samordnings- och
utvecklingsansvaret och ansvaret för marknadsföringen hos en
organisation i stället för två som regeringen föreslagit bör de
tillgängliga resurserna kunna utnyttjas mera effektivt.
Utskottet föreslår mot denna bakgrund att riksdagen avslår
regeringens förslag att staten tillsammans med näringen tecknar
aktier i ett nytt marknadsföringsbolag.
dels att utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande aktieteckning i ett marknadsföringsbolag
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr6 yrkande 1 i
denna del avslår proposition 1994/95:177 och motionerna
1994/95:Kr410, 1994/95:Kr602, 1994/95:Kr603, 1994/95:Kr604,
1994/95:Kr605 yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607 yrkande 2,
1994/95:Kr608, 1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande
25, samtliga motioner i denna del,
7. beträffande vissa bolagsfrågor
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr6 yrkande 1 i
denna del avslår proposition 1994/95:177 och motionerna
1994/95:Kr13 yrkandena 1 och 2, 1994/95:Kr410, 1994/95:Kr411,
1994/95:Kr602, 1994/95:Kr603, 1994/95:Kr604, 1994/95:Kr605
yrkandena 1--3, 1994/95:Kr607 yrkande 2, 1994/95:Kr608,
1994/95:N299 yrkande 5 och 1994/95:A807 yrkande 25, samtliga
motioner i denna del, samt motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 1 och
1994/95:Kr11 yrkande 2,
5. Medelsanvisningen till Turistfrämjande (mom. 16)
Marianne Andersson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "I det" och på s. 28 slutar med "yrkande 4" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att förutsättningarna i Sverige för att öka
antalet turister från andra länder är goda. Rese- och
turistnäringens konkurrenskraft har ökat, det ökade miljö- och
naturintresset gör landet intressant som turistmål, landet har
rika natur- och kulturupplevelser att erbjuda och den svenska
kronans nuvarande värde gentemot andra valutor har gjort det
billigare för utländska turister att besöka Sverige. Ett sådant
strategiskt läge måste utnyttjas inte minst mot bakgrund av att
turistnäringen är en sysselsättningsintensiv bransch och att den
kan betyda mycket för utvecklingen av ekonomiskt svaga regioner
i landet. Enligt utskottets uppfattning bör därför riksdagen i
enlighet med motion Kr8 yrkande 2 i denna del under anslaget
Turistfrämjande anvisa 12 miljoner kronor utöver regeringens
förslag eller sammanlagt 111 miljoner kronor. Ökningen skall
helt gå till marknadsföring utomlands av Sverige som turistland.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande medelsanvisningen till Turistfrämjande
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr8 yrkande 2 i
denna del, med anledning av proposition 1994/95:100 och med
avslag på motionerna 1994/95:Kr12 yrkande 2 i denna del,
1994/95:Kr13 yrkande 1 i denna del, 1994/95:Kr608 i denna del
och 1994/95:N270 yrkande 4 till Turistfrämjande för
budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 111 000 000 kronor,
6. Medelsanvisningen till Turistfrämjande (mom. 16)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "I det" och på s. 28 slutar med "yrkande 4" bort ha
följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservationerna 2 och 4)
avstyrkt regeringens förslag om såväl inrättande av en
turistmyndighet som bildande av ett marknadsföringsbolag och
tillstyrkt förslag i motion Kr6 om att i stället enbart inrätta
en ny turistmyndighet som även har ansvar för marknadsföringen
utomlands. Utskottet föreslår nu att riksdagen beslutar att
anvisa 99 miljoner kronor under ett nytt anslag benämnt
Turistfrämjande, vilket skall disponeras av den av utskottet i
det föregående (reservation 2) föreslagna nya turistmyndigheten.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande medelsanvisningen till Turistfrämjande
att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:100 och med
avslag på motionerna 1994/95:Kr8 yrkande 2 i denna del,
1994/95:Kr12 yrkande 2 i denna del, 1994/95:Kr13 yrkande 1 i
denna del, 1994/95:Kr608 i denna del och 1994/95:N270 yrkande 4
till Turistfrämjande för budgetåret 1995/96 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 99 000 000
kronor,
7. Medelsanvisningen till Turistfrämjande (mom. 16)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Per Lager (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "I det" och på s. 28 slutar med "yrkande 4" bort ha
följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservation 3) tillstyrkt att
den nya turistmyndigheten till en början skall ha till
huvuduppgift att stimulera branschsamverkan med syfte att på
sikt minska behovet av statliga insatser på samverkansområdet.
Vidare anser utskottet att branschen i så stor utsträckning som
möjligt bör svara för kostnaderna för marknadsföring utomlands.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen med bifall
till motionerna Kr12 yrkande 2 i denna del och N270 yrkande 4
anvisar 49,5 miljoner kronor under det nya anslaget
Turistfrämjande.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande medelsanvisningen till Turistfrämjande
att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:Kr12 yrkande
2 i denna del och 1994/95:N270 yrkande 4, med anledning av
proposition 1994/95:100 och med avslag på motionerna 1994/95:Kr8
yrkande 2 i denna del, 1994/95:Kr13 yrkande 1 i denna del och
1994/95:Kr608 i denna del till Turistfrämjande för
budgetåret 1995/96 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 49 500 000 kronor,
8. Kostnaderna för aktieteckningen i marknadsföringsbolaget
(mom. 17)
Under förutsättning av bifall till reservation 2
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "I det föregående" och slutar med "anslaget
Turistfrämjande" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående (reservationerna 2 och 4)
förordat att marknadsföringen utomlands skall handhas av en ny
turistmyndighet och att staten således inte skall gå in som
delägare i ett nytt marknadsföringsbolag. Utskottet föreslår
därför att riksdagen avslår regeringens förslag om bestridande
av kostnader för aktieteckning i ett marknadsföringsbolag.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande
lydelse:
17. beträffande kostnaderna för aktieteckningen i
marknadsföringsbolaget
att riksdagen avslår proposition 1994/95:177,
9. Anställning av arbetslösa ungdomar som guider, m.m. (mom.
19)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Medel från" och slutar med "yrkande 2" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att turistpolitiken på olika sätt bör kopplas
starkare till sysselsättnings- och regionalpolitiken. I enlighet
med vad som anförs i motion Kr6 bör därför den nya
turistmyndigheten kunna få använda medel under anslaget
Turistfrämjande som bidrag till sådana länsmuseer m.fl. som
anställer arbetslösa ungdomar som guider för utländska turister.
Länsmuseerna bör få bidrag från länsstyrelserna till utbildning
av dessa guider. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande
lydelse:
19. beträffande anställning av arbetslösa ungdomar som
guider, m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr6 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,Särskilda yttranden
1. Avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden och Inrättande
av en myndighet för turistfrämjande (mom. 4 och 5)
Elisabeth Fleetwood, Stig Bertilsson, Lennart Fridén och Jan
Backman (alla m) anför:
Vid utskottsbehandlingen av turistpolitiken har vi strävat
efter att åstadkomma en så bred majoritet som möjligt för att
tillförsäkra näringen stabila turistpolitiska förutsättningar
för den framtida utvecklingen. Utskottets förslag beträffande en
ny turistmyndighets verksamhetsområde m.m. stämmer väl överens
med vårt förslag i motion Kr11 om ett delvis förändrat och
utvidgat verksamhetsområde i vad gäller myndighetsuppgifterna
för Styrelsen för Sverigebilden. Mot denna bakgrund har vi
avstått från att yrka bifall till förslaget i vår motion om att
bibehålla Styrelsen för Sverigebilden.
2. Uttalande om förslag om turistforskning i nästa
forskningsproposition (mom. 10)
Marianne Andersson (c) anför:
Centerpartiet har i motion Kr8 begärt att regeringen skall
föreslå ökade satsningar på turistforskning i nästa
forskningsproposition. Kulturutskottet konstaterar i betänkandet
att utbildning och forskning som är direkt riktad mot
turistnäringen är förhållandevis begränsad jämfört med vad som
är fallet för andra näringar. Utskottet framhåller också hur
viktig turistnäringens utveckling är för sysselsättning och
regional utveckling. Den nya turistmyndigheten har bland sina
uppgifter att svara för kunskapsutveckling inom turistområdet.
Jag förutsätter att myndigheten ingående belyser behovet av
turistforskning inför beredningen av nästa
forskningsproposition och att regeringen tar hänsyn till detta.
Mot denna bakgrund har jag avstått från att yrka bifall till
motionsyrkandet.
Av kulturutskottet ordnad offentlig utfrågning om
turismen
Bilaga
Tid: Tisdagen den 18 april 1995
Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset
Deltagarförteckning
Inbjudna deltagare
Från Styrelsen för Sverigebilden:
Kanslichef Jan Brännström
Från Sveriges exportråd:
VD Ulf Dinkelspiel
Från Next Stop Sweden, Swedish Travel and Tourism Council:
VD Per-Johan Orrby
Director Barbro Hunter Mc Ausland, London
Från Svenska rese- och turistindustrins samarbetsorganisation
(RTS):
Ordföranden Peter Forssman
VD Kjell Andersson
Från Svenska turistföreningen (STF):
Generalsekreterare Ingemar Liman
Från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF Turism:
VD Mats Ryning
Från Skånes turistråd:
Turistdirektör Lars Carmén
Från Destination Örebro AB:
Sylva Johansson
Från Liseberg AB:
VD Mats Wedin
Från Stockholm Convention Bureau AB:
Ordföranden Tom Beyer
VD Bengt Klaesson
Från Gotlands Turistservice:
VD Inger Harlevi
Från Claes Almér Unternehmenberatung, Hamburg:
Direktör Claes Almér
Ledamöter och suppleanter i utskottet
Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson
(s), Leo Persson (s), Stig Bertilsson (m), Marianne Andersson
(c), Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson
(fp), Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta
Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell
(kds), Nils-Erik Söderqvist (s) och Annika Nilsson (s).
______________
Nedan följer en utskrift av vad som förekommit vid
utfrågningen. Utskottet har berett deltagarna tillfälle att göra
korrigeringar och -- i begränsad omfattning - föreslå
förtydliganden i utskriften av resp. inlägg.
Ordförande Åke Gustavsson: Jag har nöjet att på
kulturutskottets vägnar hälsa alla varmt välkomna till dagens
offentliga utfrågning om turismen. Utfrågningen är föranledd
dels av ett antal motioner under den allmänna motionstiden, dels
av en proposition om turismen och ett antal följdmotioner i det
sammanhanget.
Det betonas ofta att turismen internationellt sett är inte
bara den största utan också den snabbast växande näringen. Här i
Sverige tenderar turismen att inta en allt större plats.
Per-Johan Orrby har, i en intervju i en av våra
Stockholmstidningar, sagt att han räknar med att man skall
spräcka 1989 års rekord i turismen under 1995. Det visar en del
av betydelsen av den verksamheten.
Vi tänker nu göra en ordentlig beredning av detta ärende. Vi
ser ett värde i att kunna nå en bred politisk enighet om
riktlinjerna för den svenska turistpolitiken, såsom staten kan
påverka den. Lyckas vi med det, vilket jag hoppas och tror, kan
vi också medverka till att lägga en stabil grund för
verksamheten framöver, i förhoppning om att vi kan få en positiv
utveckling av turismen. Vad som är en positiv utveckling av
turismen kan vi dock diskutera. Det är också en av
utgångspunkterna för dagens utfrågning.
Jag utgår från att alla har fått ett PM om dagens utfrågning.
Däri ingår också en lista över dem som har anmält sitt
deltagande. De inbjudna ges nu tillfälle till ett
inledningsanförande om tre minuter. Det skall alltså handla om
marknadsföring, propositionen om den nya myndigheten och det nya
bolag som skisseras.
Jan Brännström: Herr ordförande! Styrelsen för
Sverigebilden har, som tidigare har sagts här i utskottet och
som framgår av regeringens proposition, föreslagit förändringar
av den tingens ordning som gäller statens engagemang i turismen
sedan 1992. Regeringens proposition är, utifrån de förslag vi
har ställt och den diskussion som har förts på basis av de
senaste tre årens erfarenheter, i stort sett bra.
Efter att i vår fördjupade anslagsframställning förra året ha
angett tre modeller för en organisation, specificerade vi i
höstens budgetäskande vår syn på statens finansiella medverkan i
olika led av marknadsföringen. Vi hävdade att staten har ett
hundraprocentigt ansvar när det gäller de grundläggande,
imageskapande åtgärderna, i vilka kan ingå exempelvis driften av
turistkontor på prioriterade marknader. Speciell
kampanjmarknadsföring skall i grunden initieras, beslutas och
finansieras av näringen själv. Staten skall dock kunna matcha
näringens insatser, enligt vårt budgetförslag till 50 %. Staten
har dessutom kostnader för ett mindre antal rena
myndighetsuppgifter av vilka ambitioner på kunskapsområdet är
det mest betydelsefulla.
Det har under åren talats om, och talas fortfarande om, den
s.k. Exportrådsmodellen för samverkan mellan stat och
turistnäring. Jag känner Exportrådet sedan mina år där och vet
att Exportrådet genomför många s.k. exportaktioner runt om i
världen. Totalt torde man betjäna mellan 7 000 och 8 000
svenska exportföretag genom olika aktioner, men aldrig alla
samtidigt. Varje aktion samlar var för sig kanske upp till 30
deltagande företag. Staten finansierar upp till 40 % av den
samlade projektkostnaden i enskilda aktioner.
Svensk turistnäring består av drygt 20 000 företag av vilka
merparten är små och geografiskt väl spridda. Exportandelen,
dvs. service till utländska besökare, är för de flesta företag
en mindre andel av omsättningen. Dessa företag skulle vara
betjänta av en väl beprövad modell med exportaktioner, vilket
icke bara skulle ge en samlad slagkraft i enskilda
marknadsföringsprojekt utan också bidra till turistföretagens
internationalisering.
Grunden för marknadsföringsinsatser måste vara god kunskap om
olika marknader och attityder och kunskap om Sverige som resmål.
Styrelsen för Sverigebilden har med två mycket stora
undersökningar 1992 och 1994 inlett en kartläggning av den
svenska turistmarknaden. Den visar att marknadsföringsinsatserna
måste vara selektiva mellan marknader och kanske även inom
marknader, beroende på hur väl identifierade målgrupperna är.
Två av våra största besökargrupper, tyskar och danskar, kommer
till övervägande del till Sverige för vad man kan kalla
sedvanlig sommarstugevistelse. Dessutom återkommer mer än
hälften av dem år efter år. Det betyder att viktiga insatser i
framtida marknadsföring måste vara att bearbeta målgrupper med
ett aktivt svenskt utbud som dessutom förlänger säsongen förbi
de traditionella skandinaviska sju sommarveckorna.
Ulf Dinkelspiel: Herr ordförande! Jag har egentligen bara
två kommentarer. Den första avser den grundläggande tanken att
åstadkomma samverkan mellan stat och näringsliv på detta område.
Det är min uppfattning att det är en bra modell. Jag säger det
både i min egenskap av chef för Exportrådet och utifrån mina
tidigare erfarenheter. Jag tror att det är en modell som alla
parter har att tjäna på.
Min andra kommentar avser organisationen och marknadsföringen
utomlands. Här vill jag säga rent allmänt att jag tror på
största möjliga samverkan mellan olika svenska aktörer
utomlands. När det är sagt säger mig många års erfarenhet från
utlandet att det inte finns en enda modell som en gång för alla
är given för alla marknader. Man måste söka olika modeller på
olika marknader. Men man skall ha klart för sig att varje gång
man upprättar ett kontor bygger man upp fasta kostnader. Fasta
kostnader styr också den totala medelsfördelningen. Därför bör
man eftersträva största möjliga samverkan. Däri inkluderar jag
lokalgemenskap, där det är möjligt, på svenska marknader
utomlands. Därigenom får man också en organisation som lättast
kan anpassas till förändrade omständigheter.
Jag tror att man måste vara realistisk och inse att oavsett
vilken representation vi väljer utomlands måste vi arbeta genom
lokala specialister. Det gäller på handelsområdet. Det gäller
säkert på turistområdet. Det gäller alla områden. Därför bör man
i fråga om val av marknadsföringskanal också ha detta
ytterligare led i sinnet, att man förmodligen måste se till att
en hel del av de medel som avsätts totalt går till lokala
aktörer.
Därför tror jag att det är riktigt att se satsningen på turism
ungefär som andra stora aktioner. Vi har ett snarlikt fall på
livsmedelsområdet, om än av betydligt mindre dimension, där man
utifrån en given summa pengar som avsätts för ändamålet
bestämmer hur man inom ramen för denna samlade aktion skall
fördela tillgängliga medel. Jag tycker att man skall sträva
efter att vara så litet låst som möjligt från ett budgetår till
ett annat. Det medger en inriktning av marknadsföringen som
förhoppningsvis blir så effektiv som möjligt.
Peter Forssman: Herr ordförande! RTS är en
paraplyorganisation för rese- och turistindustrin. Vi företräder
14 branschorganisationer, alltifrån hotell, restauranger,
resebyråer, researrangörer, transportörer, turistbyråer och
biluthyrare. Många företag ingår i den breda skara som RTS
representerar. RTS är en ung organisation. Som herr ordföranden
påpekade företräder vi en industri som växer i betydelse och vad
gäller sysselsättning är världens största. Den svarar för 10 %
av världens BNP. I Sverige sysselsätter industrin 200 000
människor på hel- eller deltid.
Lika väl som RTS är en ung organisation är turistpolitik med
kommersiell inriktning en ganska ny företeelse i Sverige. För
såväl branschföreträdare som politiker kan det ibland vara
ganska svårt att hitta de gemensamma nämnarna i den
mångfasetterade verksamhet som denna industri representerar. Jag
har uppfattat det som att det för många politiker har varit en
ny erfarenhet att se turistverksamhet primärt som
arbetsmarknads- och näringspolitik.
När det gamla Turistrådet avvecklades för tre år sedan
igångsattes en process som vi fortfarande bara är i början på.
Den processen har bl.a. inneburit att rese- och turistindustrins
roll i det svenska samhället och den svenska ekonomin kommit
under livlig debatt. Den turistpolitiska proposition som
regeringen nu lagt fram ser jag som ett logiskt led i denna
process. Jag uppfattar det som den första näringsinriktade
turistpolitiska proposition som har lagts fram i Sverige och som
därmed understryker rese- och turistindustrins
sysselsättningseffekter och ekonomiska betydelse.
RTS kan i allt väsentligt ställa sig bakom de mål, strategier
och strukturer som föreslås i propositionen. Vi ser ändå
regeringens förslag bara som ett led i processen. Det gäller nu
att i fortsatt dialog gå från ord till handling. Det är viktigt
att utveckla effektivast möjliga arbetsformer på
utlandsmarknaderna, precis som Ulf Dinkelspiel var inne på, i
samverkan mellan UD, Exportrådet, Svenska institutet och
turistnäringen, så att man kan minimera fasta kostnader och få
största möjliga effektivitet.
De ekonomiska förutsättningarna måste klaras ut långsiktigt.
Vi finner det oroande att Sverige fortsatt vill minska sin
insats på detta område medan konkurrentländerna ökar sina. RTS
anser att det bör finnas möjligheter att omfördela medel inom
statsbudgeten så att marknadsföring av Sverige får ett rimligt
utrymme. Vi vill också understryka att vi ser statens insatser
på detta område mer som en investering än som en kostnad.
Sammantaget välkomnar RTS propositionen. Vår bedömning är
också att det bör finnas goda förutsättningar att nå en bred
uppslutning kring den.
Kjell Andersson: Herr ordförande! Jag skall koncentrera
mig på RTS inställning till de rent organisatoriska förslagen i
propositionen. Jag vill börja med att understryka vad Peter
Forssman sade, nämligen att vi i princip stöder de förslag som
läggs fram, dvs. att Styrelsen för Sverigebilden i sin nuvarande
form läggs ned, att det inrättas en myndighet bl.a. för
samordning av statens insatser och att det inrättas ett bolag
för marknadsföring.
Det kan finnas synpunkter på att man har två organ i detta
sammanhang. Vi tycker att det finns några goda skäl för att göra
den uppdelning som är föreslagen i propositionen. Ett skäl är
att vi tror att man skulle riskera att marknadsföringsfrågorna
inte prioriterades tillräckligt om man hade en gemensam
organisation. Många av oss har erfarenheter bl.a. från
Turistrådet, som hade många olika uppgifter. Vi tror att den
lösningen inte var bra. Ett annat skäl till att vi tycker att
denna uppdelning är riktig är att vi tycker att
marknadsföringsfrågorna lämpar sig väl att hantera i ett bolag
som ägs gemensamt av näringen och staten. Däremot tycker vi inte
att de övriga uppgifter som föreslagits för myndigheten är av
den karaktären.
Låt mig börja med marknadsföringsbolaget. Vi förutsätter att
det skall vara två jämbördiga parter i bolaget. Vi anser också
att det är väsentligt att vi får kontinuitet i verksamheten, att
vi inte tappar tempo. Vi tycker alltså att det nya bolaget bör
bygga på det nuvarande Next Stop Sweden och tillvarata dess
kompetens och erfarenheter. Planeringen för 1996 pågår för fullt
redan nu. Det får inte uppstå samma vakuum som när Sveriges
turistråd lades ned.
När det gäller myndigheten vill jag säga att vi tycker att det
är riktigt att statens insatser på detta område samordnas i ett
organ. Det bör finnas ett statligt organ för dialog med
näringen. Inte minst tycker vi att det uppdrag om
kunskapsuppbyggnad som Styrelsen för Sverigebilden har fått
skall fullföljas och utvecklas. Utan statistik och fakta kan
inte måluppfyllelse mätas. Den kan inte heller jämföras med
omvärlden. För en meningsfull dialog behövs en faktabas av sådan
kvalitet att den egentligen inte kan ifrågasättas av någon.
När det gäller dessa organ tycker vi att det är väsentligt att
man, i det arbete som följer efter det att riksdagen har fattat
sitt beslut, klargör vilka roller myndigheten har och vilka
roller marknadsföringsbolaget har. Det måste bli en klar
beskrivning av uppgifterna. Vi tycker också att det är
väsentligt att de uppgifter som inte skall ligga på vare sig
bolaget eller myndigheten beskrivs, dvs. de uppgifter som i
första hand faller på regeringen och Näringsdepartementet. Det
anser vi vara de övergripande målen och strategierna. Det är vår
uppfattning att de bör formas i ett samspel mellan näringens
företrädare och regeringsföreträdare.
Slutligen måste jag kommentera det som Peter Forssman nämnde
om de ekonomiska resurserna i detta sammanhang. Vi har tidigare,
bl.a. med hänvisning till grannländerna, hävdat att statens
anslag till turistfrämjande borde ligga i storleksordningen 200
miljoner kronor. Vi har också hävdat att en sådan satsning är
lönsam för samhället. Vi tror att flera turister leder till ökad
sysselsättning och ökade skatteintäkter. Vi har samma
uppfattning i dag. Vi kan tänka oss att föreslå att den
myndighet som inrättas skulle kunna ges i uppdrag att analysera
dessa samband litet närmare. Det är vår tro att ökad turism
leder till ökad sysselsättning.
När det gäller det korta perspektivet, dvs. det budgetår vi
står inför, vill vi vädja om att man genom riksdagens behandling
inte gör någon försämring av anslagen till turistfrämjande
åtgärder. För marknadsföringen av Sverige skulle de
neddragningar som förslaget innebär medföra besvärande
konsekvenser för kontinuiteten i verksamheten.
Ingemar Liman: STF är något annorlunda än de flesta i
detta sammanhang, som ideell medlemsförening. När vi var här för
ganska exakt ett år sedan betonade STF vikten av att staten
ekonomiskt och organisatoriskt mera direkt finns med i den
svenska turismen. Samhällets ansvar för allmän
Sverigeinformation samt för basresurser och infrastruktur,
alltifrån våra turistattraktiva vidder till vårt vägnät, är
uppenbart.
STF noterar med tillfredsställelse att man i propositionen
också talar om de inhemska turisterna. De utgör mer än tre
fjärdedelar av våra besökare, inte bara hos STF. Vi gläder oss
också åt betoningen av långsiktighet, samverkan och samordning
och dessutom det samhälleliga ansvaret för att de grundläggande
resurserna natur och kultur brukas på ett hållbart och
långsiktigt sätt.
STF har i 110 år verkat för en turism som har sin grund i
upplevelser av natur och kultur. Vi har också verkat för att man
skall bruka och inte missbruka resurserna. Med generationer av
medlemmars engagemang och mycken idealitet har föreningen bl.a.
möjliggjort säker turism i väglöst land liksom ett
rikstäckande nät av prisvärt vandrarhemsboende med
internationellt kvalitetsrykte. Jag vågar faktiskt påstå här att
STF:s insatser är av fundamental betydelse för natur- och
kulturturism i Sverige. Många av dessa insatser som t.ex.
fjällinformation, fjällsäkerhet, kontroll och säkerhet i landets
gästhamnar och allmän Sverigeinformation kommer inte specifikt
våra medlemmar till del men är en samhällsnytta ovärderlig för
svensk turism. Med förvåning och ett visst mått av oro noterar
vi därför den mening i propositionen där det står att utrymmet
för bidrag till organisationer inom turistområdet kommer att
vara synnerligen begränsat. Vi undrar hur vi skall tolka det.
När det gäller den generella Sverigeinformationen vill vi
lyfta fram en för oss viktig fråga. Vart vänder man sig i dag
när man vill veta om det är bra bilväg mellan Karlstad och Orsa
via Grythyttan? Vart vänder man sig normalt om man vill ha
upplysningar om vattentemperaturer, snödjup, öppettider,
väderlek och barnpassning? Jo, i mycket stor utsträckning till
Svenska turistföreningen och dess resesäljare. Genom namn och
rykte har det blivit så, i ökad omfattning sedan Sveriges
turistråd lades ned. Upp till 60 % av våra försäljares tid går
åt till allmän turistinformation som inte leder till försäljning
hos oss och som inte direkt går att skicka vidare till annan
organisation eller företag. Det är basinformation som den
enskilde turisten absolut behöver. Turisterna tycks anse att det
skall finnas en sådan samhällelig service och att den bör finnas
också hos den ideella föreningen STF. Eftersom vi har kunskap är
vi inte ovilliga att fortsätta med dessa insatser, men som ett
komplement till andra lösningar. Det måste i så fall också till
ett samhälleligt stöd. Våra medlemmar kan rimligen inte klara av
att finansiera denna omfattande verksamhet i fortsättningen.
Sammanfattningsvis: Det finns oerhört mycket kunskap, 110 års
erfarenhet av Sverigeturism hos STF. Det bör staten tänka på när
man nu har att välja vad man skall satsa på.
Mats Ryning: Herr ordförande! Lantbrukarnas riksförbund
arbetar i dessa sammanhang med att hjälpa lantbrukare att
utveckla, marknadsföra och distribuera befintliga och nya
turistprodukter. Vi har bl.a. varit med i det projekt som kallas
Bo på lantgård, som har rönt en uppskattad framgång under senare
år.
Jag vill kommentera följande saker i propositionen. Som
tidigare har nämnts är det viktigt att det finns kontinuitet.
Det skall vara en långsiktighet. Betoningen på de inhemska
turisterna är viktig. Det är också viktigt med en överlappning
vid en organisationsförändring som blir så smidig som möjligt,
så att man inte tappar tempo.
De resurser som finns måste vara tillräckligt stora. Det finns
i dessa sammanhang många som har svårt i sin marknadsföring. De
är avsändare som inte kan betala för sig, men ändå är viktiga
turistinslag inom naturturismområdet och kulturturismområdet.
Man kan exempelvis nämna fäbodbrukarna, som är ett mycket
intressant turistiskt inslag men som har svårt att finansiellt
bidra till den allmänna marknadsföringen som skall ge en så rik
och omfattande bild av Sverige som möjligt.
I detta sammanhang kan det också vara viktigt att notera att
det finns många andra faktorer som påverkar marknadsföringen när
det gäller småskalig turistverksamhet framför allt på
landsbygden. Det är det regelverk som finns för bl.a.
småföretagare. Det kommer också in i marknadsföringen.
Skyltregler m.m. kan vara av avgörande betydelse för de små
företagen ute på landsbygden. Viktigt är naturligtvis också att
allemansrättsliga hänsyn tas såväl i de turistiska
verksamheterna som i övrigt.
Lars Carmén: En förutsättning för utvecklingen av rese-
och turistindustrin är att den har sin grund i ett utvecklat,
dynamiskt och levande samhälle. Jag vågar påstå att ingen som är
seriöst verksam inom rese- och turistindustrin förordar en
reservatsturism.
Det finns inget motsatsförhållande mellan regionalpolitik och
rese- och turistindustrin, men det finns heller inga
likhetstecken mellan regionalpolitiska resurser och en regional
utveckling av rese- och turistindustrin.
Rese- och turistindustrin skall i likhet med andra
näringsverksamheter betraktas och behandlas i ett helt
samhälleligt perspektiv. Det bör finnas överensstämmelse och
synergism mellan sysselsättningspolitik, miljöpolitik,
rekreationspolitik, kulturpolitik och turistpolitik.
Det är mycket glädjande att det finns en bred politisk
uppslutning kring behovet av en nationell turistpolitik. Enligt
min mening bör målen för denna innefatta sysselsättning och
ekonomi och inte rekreation och fritid.
Regeringen har i sin proposition tagit fasta på rese- och
turistindustrins näringspolitiska betydelse. Statliga,
infrastrukturella resurser har naturligtvis betydelse för rese-
och turistindustrin liksom för andra näringar. Det är därför
viktigt att dessa insatser sker samordnat och mot bakgrund av
kunskap om rese- och turistindustrins förutsättningar, villkor
och effekter. Skall vi ha en nationell turistpolitik värd
namnet, skall också inom denna beaktas de samhällsresurser som
innefattas i statens anslag till länsstyrelsernas
näringslivsutvecklande verksamhet, detta inte minst med hänsyn
till att man i flertalet projektansökningar åberopar "en stor
turistisk potential".
Samarbete är ett nyckelord. Alla räcker upp handen och säger i
teorin ja till samarbete, men det är i verkligheten samarbetet
skall praktiseras, och det är då de vackra tankarna sätts på
prov.
Vi måste på lokal, regional och nationell nivå skapa praktiska
samarbetsmodeller, som har sin utgångspunkt i realistiska
förväntningar, anpassade till den marknad och de segment som man
vill och kan nå. Alltför ofta utgår både produktutveckling och
marknadsföring från våra egna referensramar och låsningar vid
administrativa gränser. Utgångspunkten borde naturligtvis vara
kundens, besökarens eller turistens referensramar och
intresseområden. Det turistiska utbud som inte är tydligt och
tillgängligt har små möjligheter att nå utanför sockengränsen.
Marknadsföring måste ha en stark koppling till
produktutveckling och utbud. Den generella Sverigeinformationen
och den direkta marknadsföringen kan inte baseras på en
optimering av medfinansieringen. Det är därför ur nationell
synpunkt motiverat med större statliga marknadsföringsinsatser
än vad som nu föreslås. Det är nödvändigt att genom
kontinuerliga marknadsundersökningar definiera olika målgrupper,
deras behov, önskningar och efterfrågan av upplevelser.
Huvudansvaret för kompetensutvecklingen måste i första hand
vila på rese- och turistindustrin själv. Erfarenheten visar
emellertid att staten måste ta olika initiativ inom detta
område. Målet måste vara att ge rese- och turistindustrin nya
och bättre verktyg genom en koordinering av forskning,
analysverksamhet, rådgivning och utbildning. De statliga
resurser som avsätts för kunskapsutveckling och forskning måste
anpassas till de förändringar som sker i samhället. Det saknas
fasta forskningsresurser inom rese- och turistindustrin. Det är
inte tillfredsställande att det behov av kunskaps- och
forskningsinsatser för staten och näringen som ostridigt finns
inte har blivit tillgodosett.
Regeringen bör i detta sammanhang i den forskningspolitiska
propositionen återkomma med förslag på hur forskning och
kompetensutveckling inom rese- och turistindustrin skall kunna
stödas. Den myndighet som har föreslagits i propositionen bör ha
en central roll i denna fråga, så att resultaten och kunskapen
når en operativ verklighet.
Genom Styrelsen för Sverigebildens försorg har ett
övergripande definitions- och statistikprojekt påbörjats.
Projektets mål är att ge ett tydligare grepp om rese- och
turistindustrins innehåll och struktur samt dess ekonomiska och
sysselsättningsmässiga betydelse. Inom EU är utvecklingen av en
gemensam turiststatistik en prioriterad fråga. Det är
utomordentligt viktigt att det projektet får fortsätta.
Jag har genomgående använt uttrycket rese- och
turistindustrin. Kärt barn har många namn -- detta har formellt
ännu inte blivit döpt, men det är på tiden att så sker. Det har
verkligen gjort sig förtjänt av en egen identitet.
Sylva Johansson: Jag representerar turistbyrån i Örebro
och mina kolleger i Örebro län. Utifrån detta har jag följande
att anföra.
I en ny organisation för svensk turism bör de regionala och
lokala turistorganisationerna vid sidan av staten ges ett starkt
inflytande, detta för att skapa samordning och långsiktighet
inom svensk besöksnäring. Samarbete måste bli nyckelordet.
I dag har regionerna ytterst litet att säga till om. Ta vara
på all den kompetens som finns ute i landet i stället för att
använda regionerna som finansiärer för en centralstyrd
marknadsföring! Förslagsvis kan detta åstadkommas genom att de
anställda i den nya organisationen var och en inriktar sig
speciellt på en region.
Önskvärt vore att de personer som inriktar sig på en region
också hämtas från denna region, inte från Stockholm eller något
annat håll. Förslag på regioner är t.ex.
Närke-Västmanland-Värmland-Sörmland. På detta sätt skulle
förståelsen för regionernas speciella krav och behov kunna öka.
Utifrån dessa större regioner kan man skräddarsy paket för
grupper eller individer och presentera Sverige som det oerhört
varierade land det faktiskt är i stället för att som nu
presentera 24 stycken Sverige i miniatyr, som alla påstår sig ha
allt. Ingen tysk turist reser t.ex. 100 mil för att semestra i
Västmanland. Däremot kan man väcka intresse för en semester i
Mellansveriges anrika kulturbygder.
Ytterligare ett sätt att stärka banden till regionerna är att
lokalisera den nya organisationen till en annan plats än
Stockholm, t.ex. till Örebro, Sveriges demografiska mittpunkt,
eller till Östersund, geografisk mittpunkt och säte för stor
turismkompetens inom högskolan.
Eftersom Next Stop Sweden inriktar sig väldigt hårt på
landskap och låter landskapen betala för sitt utrymme i de olika
utlandskatalogerna, blir marknadsföringen ofta väldigt
sönderhackad. Alla vill framhäva sig så mycket som möjligt på
det katalogutrymme de har råd med. I stället för att det unika
med varje landskap tas fram, blir resultatet en enda röra av
vacker natur, sjöar och älgar. Turister bryr sig sällan om att
de befinner sig i Närke eller Värmland. Bättre vore att satsa på
de regioner jag har beskrivit, regioner som är sammanhållna av
gemensamma turistiska förutsättningar snarare än av tusenåriga,
i dag ofta tämligen inaktuella landskapsgränser.
Avslutningsvis vill jag referera ett litet brev jag fick från
en turist från Tyskland. Där påpekades att alltför många i
exempelvis Tyskland fortfarande tror att Sverige är ett väldigt
väldigt dyrt land, vilket det inte är. Vi måste alltså tänka på
det i vår framtida marknadsföring.
Mats Wedin: Det är trevligt att vara här som representant
för besöksattraktionerna. Vi är nämligen inte så många sådana
här i salen.
Vi är allmänt positiva till propositionen och de förslag som
finns vad gäller både myndighetens roll och statens ägande i
det nya marknadsföringsbolaget, som naturligtvis bör ges rejäla
resurser för att marknadsföra vårt land. Jag vill understryka
vikten av att vi har en både gemensam och kraftfull
turistpolitik, som naturligtvis, som tidigare talare har
påpekat, måste kunna marknadsanpassas för att bli bra. Det finns
en oerhört stor outnyttjad potential både i de mogna
turistmarknader som omger oss och i nya marknader som östra
Tyskland, Tjeckoslovakien, Polen och andra länder, där vi nu, i
denna "turismens gryning" i dessa länder, kan göra ett intryck.
Vi måste i turistpolitiken självfallet lyfta fram det som är
unikt i Sverige, både naturen och möjligheterna till ekoturism.
Jag tror att det är viktigt att poängtera samverkan med
storstäderna. Storstäderna är dels portar till landet för de
allra flesta, dels de största kultur- och evenemangscentrum som
landet har.
I det sammanhanget spelar besöksattraktioner som Liseberg en
stor roll. Vi spelar en stor roll i Göteborg med våra upp till 3
miljoner gäster per år. Jag tror också att samspelet mellan i
vårt fall Västsveriges och Västkustens huvudstad och
naturupplevelserna i vårt omland är oerhört viktigt. Det krävs
kraftfulla marknadsföringsinsatser, och vi som enskilda
anläggningar har väldigt svårt att själva göra de insatserna. I
Lisebergs fall är det enda undantaget Norge. Vi är nämligen
sedan många år också Norges största nöjespark.
Enligt Sverigebildens utredningar omsatte utlandsturismen 20
miljarder 1994. En satsning motsvarande 1 %, 200 miljoner, på
marknadsföring i en växande marknad som den vi har omkring oss
är i jämförelse en ganska liten peng. Den betalas dessutom helt
med ökade skatteintäkter till staten. I dagens läge, med valutan
som den är, är det dessutom rätt att satsa. Turistnäringen är
också en bransch som snabbt kan skapa massor med nya jobb, utan
några stora krav på hög utbildning eller med några långa
startsträckor. Detta är alltså en bra investering, som ger god
avkastning. Själva satsar vi på Liseberg under de kommande åren
med 200 miljoner på att bygga ut parken för att kunna ta emot
fler gäster.
Jag tror att det också är viktigt att staten med en aktiv
näringspolitik skapar förutsättningar för att
besöksattraktionerna, de kommersiella, typ nöjesparker, för sin
verksamhet får samma förutsättningar som boendet och resandet.
Jag tänker då naturligtvis på momsen. Det hör kanske inte hit,
men jag kunde inte undvika att ta tillfället i akt att nämna
det. Vi skulle därmed också få likställda förutsättningar med
Europa i övrigt.
Genom en väl utvecklad besöksnäring, med väl utvecklade
besöksattraktioner, vare sig de är skapade av naturen eller av
människan, lägger vi grunden till en god turistisk utveckling,
som kan marknadsföras rejält.
Tom Beyer: Stockholm Convention Bureau är ett bolag som
ägs av organisationer och företag som verkar för att dra
kongresser och konferenser till Stockholm och till Sverige. I
min profession har jag haft förmånen att arbeta med
besöksmarknadsföring i hela mitt liv. Jag har också i
mässverksamhet, genom att jag är verkställande direktör i
Stockholmsmässan, arbetat i Sveriges mässråd, som arbetar för
samtliga stora mässor i Sverige, vilka också är en viktig del av
besöksmarknaden.
Jag tänkte närmast, herr ordförande, uppehålla mig vid den del
om turismen som rör dem som inte betalar själva utan som reser
på annans bekostnad och som också är en väldigt viktig grupp
turister. Det satsas i hela världen miljarder i anläggningar och
marknadsföring för att just denna typ av turism genererar så
stora mängder pengar. De personer som på detta sätt kommer hit
på en kongress eller en mässa omsätter ohyggligt mycket mer än
de som reser runt på egen bekostnad. Det är väl, som
representanten för huvudstaden på Västkusten nämnde,
storstadsregionerna som är de primära målen när man först kommer
in på mässor eller kongresser, men man har alltid ett program
för besök i landet i övrigt före eller efter konferenserna --
detta vet alla som har åkt på konferenser.
Jag tycker att förslaget i regeringens proposition är bra, men
jag skulle vilja hemställa om att den berörda myndigheten i sitt
handlingsprogram och sina föreskrifter också tar med att
marknadsföringen delas vad gäller uppdragsresenärer, dvs. sådana
som reser på andras bekostnad, och sådana som reser på egen
bekostnad.
Slutligen vill jag, liksom många andra här redan har påpekat,
poängtera att det i det här sammanhanget krävs en långsiktighet
och dess värre också mer pengar. Alla vill ha mer pengar, men på
något sätt måste man se till att öka marknadsföringsbeloppet,
och det måste finnas en långsiktighet i den satsning som görs.
En kongress planläggs ungefär mellan fem och tio år innan den
avhålls. Det visar litet grand på vilken uthållighet och
framförhållning man måste ha.
Jag hoppas därför att resurserna skall kunna omfördelas, så
att det, i likhet med vad som är fallet i Danmark och Norge,
blir mer pengar till marknadsföring, ungefär 200 eller 250
miljoner kronor. Det är ett rimligt belopp i det här
sammanhanget.
Bengt Klaesson: Två personer som korsar Kungsträdgården i
jeans och gymnastikskor kan vara två knäkirurger från Nya
Zeeland som har en kongressledig dag. Varför börjar jag så här?
Jo, ni får inte glömma att turistmöjligheterna finns inom hela
besöksnäringen. De här nämnda knäkirurgerna spenderar upp emot
3 000 kr per dag.
Mitt arbete går ut på att få så många internationella möten
som möjligt förlagda till framför allt de svenska storstäderna,
och de här mötena skapar alltså möjligheter även i Norrland,
Småland, Gotland, etc. Här skall ni få några exempel:
I sommar fattas tre internationellt viktiga kongressbeslut. År
1999 blir det kongress för 5 000 reumatologer. Vi slåss mot
Köpenhamn, Paris och Madrid. År 2000 möts 7 000 specialister på
åderförkalkning. Vi slåss mot Glasgow, Yokohama och Sidney. År
2001 möts 9 000 immunologer. Vi slåss mot Tel Aviv, Amsterdam,
Prag och Birmingham. Samtliga dessa tre genererar i dagens
penningvärde i omsättning mer än 400 miljoner kronor. Det är tre
stora exportaffärer som direkt gynnar svenskt näringsliv och
skapar sysselsättning.
Vad behöver vi? Vi behöver en kontinuerlig, trovärdig,
övergripande Sverigemarknadsföring, som inte minst talar om
följande:
Sverige är ett land som finns. Det finns ett antal svenskar
som tror att vi är den mest kända medelpunkten på jorden. Glöm
det!
Sverige står för morgondagens turistupplevelser.
Sverige är numera mer prisvärt än vad det någonsin har varit
tidigare.
Vi måste begripa att konkurrensen där ute är både stenhård och
hänsynslös. Alla knep är tillåtna, och jag garanterar att inget
annat land kommer att tala om att Sverige har blivit betydligt
billigare och att det är ett fantastiskt land att besöka.
Det är bra att staten går in och tar ett övergripande ansvar,
bra att propositionen vidgar det traditionella turistbegreppet
och också nämner betydelsen av kongresser, mässor, idrotts- och
kulturarrangemang.
Inger Harlevi: Till att börja med vill jag uttrycka min
belåtenhet med propositionen. Den visar tydligt att ministern
tar till sig näringens synpunkter och önskemål. Det är också
glädjande att läsa i propositionen att regeringen ser turismen
som en viktig pusselbit i många olika sektorer av samhället.
Turistinformationen utomlands måste uppfattas som
konkurrensneutral och ha officiell stämpel. Annars blir vi inte
tillförlitliga. Beträffande information via telefon torde modern
teknik kunna betyda stora effektiviseringar. Nya Zeelands och
Australiens verksamheter kan tjäna som goda exempel. Det är
viktigt att den personal som finns ute på respektive
utlandsmarknad fungerar som katalysatorer för näringen, så att
produktutveckling och trendanpassning gagnar svensk turisms
utveckling.
Svensk turism består av många små företag, vars personliga
omsorger om gästen ger mycket av karaktären åt svensk turism.
Det är viktigt att dessa små aktörer känner att de allt efter
egen förmåga har möjlighet att delta i marknadsföringen. De båda
branschorganisationerna har lagt fram ett konkret förslag till
att bilda en gemensam organisation. Det är vår förhoppning att
vi därmed skall bli en självklar samtalspartner, som den
småskaliga turistnäringens företrädare.
Den nya myndigheten bör ha sitt säte i Stockholm. Det är här
den skall vara spindeln i ett stort nät. Det innebär däremot
inte att alla som producerar tjänster måste sitta i Stockholm.
Inte minst från gotländskt håll vill vi visa att det tack vare
modern teknik är möjligt att bo och verka i glesbygd och arbeta
nationellt och internationellt.
Vi är ännu långt ifrån jämbördiga med våra grannländer när det
gäller disponibla pengar för marknadsföring. Men som Peter
Forssman sade: Se turistpengarna som en investering, och betänk
att ju mer den svenska kronan dalar, desto mindre får vi för
insatserna i utlandet. Det är också min förhoppning att turismen
samverkar med andra sektorer i samhället, inte minst med övrig
exportindustri. Det ger ett positivt resultat, och effekten blir
på så sätt vida större än det ringa belopp som anvisas i
propositionen. Se till så att så mycket som möjligt av pengarna
går till marknadsföring och så litet som möjligt till
administration.
Viktigt är också att svensk turistnäring inte tappar tempo vid
övergången mellan nuvarande och kommande organisation. Vi
tappade både tempo och anseende förra gången, när Turistrådet
lades ner. Låt inte det upprepas! Sätt inte käppar i hjulet för
planerad verksamhet. Värna om kontinuiteten, och gör eventuella
förändringar successivt.
Claes Almér: Jag ser regeringens proposition som en mycket
välkommen och förtroendefull markering för turismen som näring.
Målet för regeringens turistpolitik -- en hög attraktionskraft
och en långsiktigt konkurrenskraftig näring -- har nu alla
chanser att uppnås, under förutsättning att samtliga aktörer,
offentliga som privata, med internationell, nationell, regional
och lokal verksamhet, förutsättningslöst granskar
hittillsvarande samverkansformer, med tanke på branschens
begränsade finansiella och personella resurser.
Statens uppgift bör primärt vara att skapa förutsättningar för
turistnäringen, liksom andra näringsgrenar, att utvecklas. Dessa
förutsättningar skapas nu, bl.a. genom bildandet av
samordningsmyndigheten för forskning, kompetensutveckling,
utbildning, osv. Härigenom får svensk turistnäring en bättre bas
för målgrupps- och marknadsinriktade försäljningsinsatser med
hög träffsäkerhet. Dagens diffusa kampanjtänkande får vika för
professionell kunskap och marknadssegmentering.
Alla i salen vet att dagens turistströmmar till största delen
styrs av olika valutors värdeutveckling, säkerheten i olika
regioner, den allmänna prisnivån på destinationen och det
reserelaterade skattetrycket på destinationen. Därför är det
viktigare än någonsin att turistnäringen liksom svensk klassisk
exportindustri har bra på fötterna när det gäller kunskap om
marknadsbearbetning och försäljning. Detta innebär inte att jag
generellt förkastar reklam, men så länge som svensk turistnäring
inte har konkurrenskraftiga resurser över en tidsrymd av
sju--tio år bör inte reklam utan kunskapsanvändning vara det
primära i verksamheten.
Jag hälsar även regeringens förslag till turistinformation i
utlandet välkommet. Jag ser emellertid väsentliga
besparingsmöjligheter i fördjupad samverkan mellan svenska
utlandsmyndigheter, såsom ambassader och konsulat, och andra
kontor. En annan möjlighet, som Inger Harlevi nämnde, är
insatser av modern IT-teknik, kopplat till
informationscentraler. Och varför inte förlägga dessa till
svensk glesbygd? Detta är möjligt för flygbolag och bilbolag, så
det borde också vara möjligt för turistnäringen. På det sättet
sparas väsentliga belopp.
Den operativa marknadsföringen via det planerade statliga
turistbolaget i samverkan med näringen garanterar skapandet av
bättre och mer neutrala förutsättningar än vad som är fallet i
dagens mindre lyckade situation. I dagens läge dammsuger ett
privat statsfinansierat företag marknadens samtliga små och
medelstora aktörer på medel för Sverigekampanjer, pressreleaser,
mässor, osv., något som i dagens Europa ett mycket stort antal
privata företag kan utföra. Den operativa marknadsföringen bör,
där så kan ske, koordineras med Sveriges exportråds verksamhet
och med svensk utlandsindustri och andra aktörer.
Sammanfattningsvis: Satsa på svensk turism! Här finns många
professionella aktörer. Satsa på att skapa goda förutsättningar
i samverkan med andra intressenter.
Barbro Hunter Mc Ausland: Jag representerar
utlandsmarknaderna och har arbetat mer än 20 år i Storbritannien
med svensk turism. Under fyra år var vi en del av
Londonambassaden. På Sveriges turistråds tid hade vi egna
lokaler och egen verksamhet. Vi delar sedan litet mer än två år
kontor med Exportrådet och har ett väl fungerande samarbete med
de officiella Sverigerepresentationerna, som möts månatligen på
ambassaden och där informerar varandra om aktuella projekt.
Den turistiska verksamhet jag leder lever i en helt egen
infrastruktur, ett branschunikt system. Min viktigaste uppgift
är att skapa en ökad försäljning av resor till Sverige. Mina
viktigaste samarbetspartner på marknaden är rederier, flygbolag,
press och researrangörer, som är vår branschs grossister. Jag
har kontakt med de cirka hundra nationella turistorganisationer
som finns i London, vilka alla är där för att föra fram sina
destinationer i samma nätverk som vi. Konkurrensen är stenhård.
Under 1994 investerade utländska turistråd över 250 miljoner
svenska kronor i marknadsföring enbart i Storbritannien. Det gör
man för att skapa och uppehålla efterfrågan. Danmark, Finland
och Norge satsar i dag större resurser än Sverige på utländska
marknader, vilket skapar en skev konkurrenssituation. Ett starkt
önskemål vore att få arbeta på lika villkor.
Med våra mycket begränsade resurser är vi kreativa och
kostnadseffektiva för att kunna konkurrera och upprätthålla vår
verksamhet. Vi driver en framgångsrik pressbearbetning, där
resultatet i form av resereportage i tidningar och TV genererar
efterfrågan. Liksom andra turistkontor besvarar vi många
detaljerade konsumentförfrågningar. Vi ger också service till
återförsäljarledet med produktinformation och material.
Vi arbetar i ett avgränsat nätverk. Pressbearbetningen
involverar t.ex. inte samma journalistkontakter som UD. Vår
kunskap och företagsneutralitet är viktig för
resejournalisterna. Utan våra partner i branschen kostar detta
arbete minst fem gånger så mycket. Resejournalistiken har helt
andra kommersiella inslag, och dessa är oförenliga med den
policy som UD har.
Vi har en viktig samordningsuppgift. Vi samlar Turistsverige,
så att alla aktörer visar upp sig under en gemensam identitet,
vare sig det gäller mässor, kampanjer eller utbildning för
resebyråledet. Vi besitter ett kunnande som vi ställer till de
svenska intressenternas förfogande. Vi ser dessa konsulttjänster
som en del i ett system av åtgärder, ett aggregat där varje del
stöttar den andra. Konsumentkampanjer, mässdeltagande,
pressbearbetning, researrangörskontakter, informationsmaterial
på landets språk -- allt måste finnas för att sälja de svenska
produkterna.
Med ett väl fungerande huvudkontor får vi utomlands en samlad
service för att kunna bearbeta press, säljled och konsumenter
och en ekonomihantering. Vi får bl.a. underlag för pressreleaser
och marknadsövergripande material. Huvudkontoret är den enhet
som skapar och samlar kontakter och ger oss möjligheter att
träffa svenska intressenter. Den svenska resenäringen är vår
uppdragsgivare på tio olika marknader och kan inte alltid ha
direkt kontakt med tio olika kontor.
Slutligen: Efter alla mina år på en utlandsmarknad kan jag
konstatera en sak, nämligen att det land som via sin nationella
turistorganisation är bäst på att stöda researrangörer,
resebyråer och massmedier samt har resurser att samla sin näring
i samordnade, tydliga annonskampanjer, det landet får framgång.
Per-Johan Orrby: En av delmålsättningarna för Next Stop
Sweden har varit att skapa en liten och effektiv operativ
organisation som är anpassad till sitt uppdrag. Vi har
eftertänksamt och försiktigt rekryterat handplockad kunnig
personal i Sverige och utomlands. Vi tycker faktiskt att vi har
lyckats. Det finns arbetsglädje och framtidstro i
organisationen. Alla sliter hårt med sina olika arbetsuppgifter
för att främja svensk turism.
Den balans som måste finnas mellan s.k. basverksamheter, som
säljled, press och konsumentbearbetning samt reklam och
kampanjer, fungerar väl. Varför blir då en sådan här verksamhet
ändå så kontroversiell? Jag vill framför allt peka på tre skäl
som ligger i själva förutsättningarna för vårt uppdrag.
Det första skälet är medfinansieringskravet. Vårt uppdrag från
staten har inneburit krav på 50--50-medfinansiering från
näringen på hela vår omsättning. För att man skall kunna klara
ett sådant mål krävs konsekvens. All information om
destinationer och kommersiella produkter måste betalas. Kommer
en del med utan kostnad faller systemet snart samman. Statens
pengar går endast till övergripande profilmarknadsföring. Det
handlar om prisläget, naturen, traditioner, historia,
allemansrätten etc. Resultatet blir mer kommersiella
produktioner men också en mer marknadsanpassad marknadsföring.
Det blir de som tror sig kunna få framgång -- dvs. de som har
produkter som passar på en marknad -- som satsar och är med. De
små aktörerna får bli synliga genom delar av bokningsbara
produkter eller som en del av destinationens aktiviteter och
mångfald. Att introducera ett nytt arbetssätt tar tid. Men vi
tror att den inslagna vägen är riktig. Detta arbetssätt är
internationellt vedertaget och gängse bland nationella
turistråd, som dock alltid har haft sin organisation betald av
staten. Vi har finansierat delar av organisationen med hjälp av
s.k. påslag på kampanjerna. Det har skapat onödiga problem och
ifrågasatts av många.
Det andra skälet till att det uppstår kritik är att vissa inte
tycker att en samordnad marknadsföring är viktig. De menar att
det vore bättre om de statliga pengarna användes som bidrag till
utvalda kommersiella eller regionala aktörers verksamheter, så
att deras produkter får en bredare Sverigeprofil. Resultatet
blir, som var och en förstår, en mycket splittrad identitet för
Sverige, för att inte tala om den grannlaga uppgiften att välja
de aktörer som skall få detta förtroende.
Det tredje skälet till att kritik uppstår är att man har
felaktiga förväntningar och okunskap om vårt uppdrag. Man har
kort sagt önskat allt som det gamla turistrådet gjorde och litet
till. Man har kritiserat oss för att vi inte har utfört dessa
arbetsuppgifter, dvs. uppgifter som varken staten eller näringen
har varit beredda att betala för.
Vi tror emellertid att detta nya bolag med små justeringar
framgångsrikt kan jobba vidare utifrån gjorda erfarenheter. Men
en förändringsprocess, som vi har gått igenom under de tre
senaste åren, är alltid smärtsam och har sina motståndare. Det
tar tid, och vi behöver politikers stöd och tilltro om vi skall
lyckas.
Vi har bara tagit de första stegen till att göra Sverige till
ett framgångsrikt turistland. Vår grundprodukt är bra. Den är
efterfrågad. Men vi måste i högre grad än i dag anpassa våra
produkter för internationell försäljning, och vi behöver få fler
företag och destinationer och inte minst staten att kraftfullt
engagera sig i utlandsförsäljningen. Vi behöver också liknande
konkurrensvillkor som våra nordiska grannar har, vilket många
har varit inne på.
Den proposition som nu har lagts fram andas expansion, och den
skapar nya förväntningar samtidigt som den innehåller
ytterligare nedskärningar. Statens satsningar på turismen har på
kort tid gått från en bra bit över 100 miljoner till nu
föreslagna 50. Det är viktigt att förväntningarna anpassas till
vad som är realistiskt på en sådan nivå.
Tack!
Ordföranden: Vi är nu klara med den inledande omgången.
Tanken är att vi nu skall få möjlighet att sträcka på benen och
ta en kopp kaffe i korridoren här utanför.
Min klocka är nu fem över ett. Vi ses här igen tjugo över ett,
enligt min klocka.
Ordföranden: Då får jag be er att inta era platser. Jag
tror att de flesta är informerade om att utskottets ledamöter nu
skall få tillfälle att ställa frågor. Vi skall försöka ställa
korta frågor, och förhoppningsvis får vi korta svar. Jag vill be
ledamöterna att tala om vem de riktar frågan till, så att den
inte blir så allmänt hållen.
I den mån det finns färdigskrivna anföranden kan ni lämna in
dem. Det underlättar för stenograferna när de skall skriva ut
protokollet.
Jag skall med senilitetsprincipens rätt börja med att ställa
en fråga. Jag vill rikta mig till Barbro och också till Inger.
Ni diskuterade båda två den nya organisationen och trodde att
den skulle kunna bli bra. Men Inger sade att det kan finnas en
risk att det blir en tempoförlust. Hon sade exempelvis att vi
inte får tappa tempo nu. Ni vill alla ha mer resurser; det vet
vi. Men hur vet ni att den här organisationen kan bli bättre?
Vad har ni saknat i den gamla organisationen som ni får i den
nya? Jag vill veta litet mer precist vad ni tycker.
Jag ställer frågan till just er två, eftersom Barbros uppgift
är att sälja Sverige vid ett av turistkontoren och Inger står
för en viktig del av mottagarorganisationen i Sverige. Ni har
litet olika roller i det här sammanhanget.
Barbro! Vad säger du?
Barbro Hunter Mc Ausland: Först och främst hoppas
naturligtvis vi som jobbar inom branschen utomlands att det med
den nya organisationen skall bli bättre och att uppdraget mellan
staten och näringen skall bli tydligare.
Jag jobbar mycket ihop med de svenska officiella
representanterna i London och ser var det kan finnas möjligheter
till samverkan och samordning. Det behövs, som du sade, mer
medel. I propositionen är budgeten på 50 miljoner kronor för det
första verksamhetsåret. Då är det klart och tydligt att vi inte
har samma utrymme för att genomföra kampanjer, aktiva
bearbetningar, som våra nordiska kolleger har.
Vi har alla små och effektiva kontor i jämförelse med våra
kolleger. Det är angeläget att inte förlora tempot och att
behålla kontinuiteten. Jag tror att det i den nya organisationen
är bra att marknadsundersökningarna sätts ihop med
marknadsbolaget. Jag tycker att det är viktigt att detta knyts
samman.
Det går inte att sälja en produkt enbart med kunskap eller att
med datateknik föra ut den till vårt återförsäljarled, dvs. till
våra resebyråer. De fungerar inte på det sättet. De använder
sina datorer till att boka resor, inte till att informera.
Jag ser positivt på framtiden, eftersom jag vet att Sverige
har en bra utveckling såväl för 1995 som 1996 och 1997. Det
behövs mera medel, så att man, som Tom Beyer sade, kan dra
vidare med både affärsresenärerna och turistresenärerna.
Inger Harlevi: Jag säger precis som Barbro. Jag tycker att
den nya organisationen, som det talas om i propositionen, medför
en mycket större tydlighet. I tre år har vi nu haft ett led
mellan den som har plånboken, dvs. staten, och den som skall
utföra uppdraget. Det har inte varit bra för någon. Det är
viktigt att få tillbaka litet av "myndighetsprofilen", som
Turistrådet hade. Den behövs på utlandsmarknaden. Den har våra
konkurrentländer. Det handlar om den officiella stämpeln på
turistinformationen och turistkontoret. Tydligheten när det
gäller statens roll i det hela är viktig också för oss som
levererar produkterna.
För tre år sedan sades både personal och lokaler upp. Det
innebar röra, oreda och allmän kalabalik på utlandsmarknaderna.
Varken privatkunder, researrangörer eller journalister visste
vart de skulle vända sig och hur det skulle bli. Nu är Sverige
på nytt etablerat på marknaderna. Då är det viktigt att man
fortsätter. De förändringar som man vill göra skall man göra
successivt, precis som jag sade tidigare, men man skall inte dra
i någon broms just nu.
Elisabeth Fleetwood: Jag skulle vilja rikta min fråga till
Ulf Dinkelspiel. Vi moderater har ju varit intresserade av
exportrådsmodellen också på detta område. Det finns många
aspekter, men jag skall begränsa mig till ett par.
Hur anser du att den organisationsmodellen skulle kunna
anpassas till den här verksamheten? Sedan undrar jag litet om
exportrådsmodellen i förhållande till ett utvidgat djupare
samarbete med det övriga Europa. Detta hänger ihop med det som
Barbro var inne på, nämligen samarbetet med olika
organisationer. Det handlar ju om en väv där olika verksamheter
är integrerade i varandra.
Ulf Dinkelspiel: Herr ordförande! När man talar om en
exportrådsmodell kan man konstatera att Exportrådet kan anta
många skepnader och bygga på många olika principer. Det har
växlat under de senaste fyra fem åren.
Den nuvarande exportrådsmodellen tycker jag i allt väsentligt
är bra. Det måste jag väl säga, eftersom jag själv delvis står
fadder till den proposition som ligger till grund för den. Men
även sett från min nya utgångspunkt som chef för Exportrådet
tycker jag att ett grundläggande drag är bra, nämligen samverkan
mellan stat och näringsliv. Jag tycker att det är någonting som
visat sig vara bra i exportrådsmodellen. Jag tror att det är
något som man har hämtat inspiration ifrån när det gäller
turistmodellen.
För det andra har vi samfinansieringen. Jag tror att det är
viktigt att branschen satsar egna pengar. Då får man ett prov på
aktionernas värde. Med den proposition som den dåvarande
regeringen lade fram 1992 om Exportrådet halverades anslaget
till Exportrådet från 240 till 120 miljoner kronor. Det kan
diskuteras om det var för mycket eller inte. Det byggde på
filosofin att viktigare aktioner inom ramen för ett samlat
projekt skall medfinansieras eller helfinansieras av näringen
beroende på projektens karaktär. Därmed får man ett test på att
de verkligen behövs.
Sedan vill jag gärna nämna ett tredje element i
exportrådsmodellen. Jag var litet inne på det i mitt inledande
anförande. I den proposition som ligger till grund för
Exportrådets nuvarande verksamhet trycks det mycket hårt på
samverkan med andra organ utomlands. Det betyder att Exportrådet
arbetar genom egna kontor, handelskammare i utlandet, dvs.
privata organisationer från vilka vi köper tjänster. Vi arbetar
genom ambassader, konsulat och genom delegationer. Vi arbetar
även genom konsulter utomlands, dvs. privata företag.
Jag tror att man alltmer måste se till behovet av samverkan
för att minska de fasta kostnaderna, men även därför att det
finns synergieffekter när Sverige uppträder i olika skepnader på
en marknad. Jag vill gå ett steg längre och säga att den bild
som Sverige uppvisar utomlands ofta är förvirrande för en
utlänning, och utlänningen är ofta kunden. För kunden är det
fullständigt oväsentligt om det är Turistrådet, Exportrådet,
ambassaden eller Investeringsfrämjandet som står för den här
tjänsten eller står för informationen.
Det väsentliga för en utlänning är om han vänder sig till en
svensk instans för att få information och stöd för en uppgift.
Jag menar att det är viktigt och riktigt att turismen och
Exportrådet har olika identiteter på hemmaplan, men detta
behöver inte speglas utomlands annat än när det är funktionellt
motiverat. Det finns väldigt många modeller. Det finns inte en
modell som passar för alla marknader. Det är jag övertygad om.
Jag var inne på det tidigare.
Monica Widnemark: Jag vill ställa min fråga till Ingemar
Liman på STF. Vi vet ju att STF och många andra organisationer,
t.ex. hembygdsrörelsen, Friluftsfrämjandet,
naturskyddsorganisationer, sportfiskare och Cykelfrämjandet, har
många aktiviteter och ett stort utbud som efterfrågas av
turister i det här landet. Det gäller kanske framför allt
inhemsk turism, men även den utländska. Detta ger många
upplevelser för människor.
Jag skulle vilja fråga hur du tror att er verksamhet, era
tjänster och framför allt de kunskaper som du sade att ni har
skall kunna komma Sverigeturismen bättre till godo i framtiden
än vad som sker i dag. Finns det möjligtvis någon
samverkansmöjlighet mellan dessa organisationer? Kan staten
möjligen köpa tjänster? Kan det vara en framtid i stället för
att staten kanske bygger upp egna verksamheter? Det blir kanske
billigare om man går in och köper tjänster. Har du någon
framtida vision om detta är möjligt?
Ingemar Liman: Det är helt klart att de ideella
föreningarna är bland de absolut största turistproducenterna.
Det mesta av det som turisterna upplever i Sommarsverige är
sådant som kanske har sin grund i en hembygdsförening eller ett
spelmanslag, och det finns t.o.m. en jätteattraktion som en
handbollsklubb ligger bakom.
Svårigheten är att dessa organisationer inte har medel att
marknadsföra sig själva. Jag tror att det är mycket viktigt att
samhället kommer in här och att staten är medveten om att utan
alla dessa ideella föreningar vore det ganska tomt på
produktmarknaden i Sommarsverige.
Visst är det möjligt för staten att köpa tjänster. Det finns
ju exempel på hur staten har gått in och köpt, men jag tror att
det är ännu viktigare att man är medveten om att det här
budskapet måste komma ut. Dessa föreningar producerar, men någon
måste också hjälpa till att föra ut detta på marknaden. Det tror
jag är den största hjälpen.
Marianne Andersson: Jag har en fråga till Next Stop
Sweden. Den handlar egentligen litet om det som Sylva Johansson
tog upp -- hon var ju litet kritisk mot Next Stop Sweden -- om
att ni marknadsför landskap. Det efterlystes då att man skulle
marknadsföra regioner i stället, vilket jag tror är ganska
viktigt. På turistmässan såg vi hur varje landskap går ut för
sig. I Sverige är det väl gott och väl, men när man kommer
utomlands vet de inte så mycket om vad våra olika landskap
egentligen står för. Det är kanske litet lättare att begripa vad
västra Sverige står för.
Jag skulle vilja höra hur ni jobbar med dessa frågor på Next
Stop Sweden. Ligger det något i den underförstådda kritiken,
eller arbetar ni på något annat sätt?
Sedan gäller det också de små aktörerna, som någon tog upp
tidigare, som naturligtvis inte kan marknadsföra sig var och en
utomlands. Det begriper ju var och en. I det sammanhanget tycker
jag att det är viktigt att man talar om att dessa företeelser
finns. Någon nämnde t.ex. fäbodar, och det kan vara annat också.
Det är viktigt att tala om att just detta finns i Sverige. Det
är ett sätt att lyfta upp det som är genuint och unikt för
Sverige och som kan vara intressant. Sedan får naturligtvis de
enskilda aktörerna marknadsföra sig mer på lokal nivå.
Per-Johan Orrby: Låt mig börja med den sista frågan. På
helsidor i Stern eller andra stora medier är det mycket få saker
som man kan koncentrera sig på. Det går inte att presentera
15 000 olika rörelseidkare där. Däremot finns det en rad andra
möjligheter att vara med. Vi arbetar med något som heter
faktablad där vi presenterar olika typer av företeelser. De
finns på alla våra kontor och är översatta till det lokala
språket. Det kostar ungefär 1 000 kr att vara med för en lokal
aktör. Vi tycker att det är en rimlig penning att satsa om man
vill gå in på en utlandsmarknad.
Det finns också möjligheter att vara med i kataloger. Det
finns också en del gratistjänster. Vi ger ut något som heter
Coming events där vi berättar om olika händelser i Sverige. Det
kostar ingenting att vara med där. Det finns faktiskt en rad
olika möjligheter. En annan är att vara med i det regionala
turistrådets satsning och på det viset synas i våra kampanjer.
Den första frågan är inte alldeles lätt. Jag kan berätta att
när vi startade försökte vi ge oss på möjligheten att satsa på
aktiviteter i stället för att gå på landskap eller geografiska
områden. Vi tror att det är riktigt att presentera t.ex.
stugboende, möjligheter att paddla kanot, att bada, vandra och
spela golf och att sortera landet på det viset. Vi lyckades
tyvärr inte, utan vi hamnade i geografin, vilket på många sätt
är ganska naturligt. Våra samarbetspartner, de regionala
turistråden, ville ha sin egen identitet. Detta är alltså ett
problem. På vilket sätt skall vi sortera Sverige? Det enda jag
kan lova inför framtiden är att vi jobbar på att få det mer
aktivitetsorienterat.
Det går alldeles utmärkt att få olika landskap att gå samman
för att berätta om olika aktiviteter i den egna geografin. Det
finns många exempel på det. Stiftelsen Norrlandsturism har gått
samman och köpt utrymme i våra kampanjer och utnyttjar oss på
det viset. Det finns många möjligheter här.
Carl-Johan Wilson: Värderade ordförande! Jag vill ställa
en fråga till Ulf Dinkelspiel och Claes Almér. Båda nämnde att
det fanns besparingsmöjligheter att hitta i samarbete utomlands.
När jag hörde Ulf Dinkelspiels första inlägg nämnde han något
om lokala aktörer. Då trodde jag att han menade lokala inhemska
aktörer och att man kunde köpa in sig hos lokala företag av
olika slag. Men när han sedan svarade på Elisabeth Fleetwoods
fråga nämnde han enbart svenska organisationer. Alla hörde ju
att han också nämnde Exportrådet ett par gånger, vilket inte var
så konstigt.
Jag undrar om det är tänkbart att du kan utveckla detta med
lokala inhemska aktörer litet mera. Sverige skulle t.ex. kunna
köpa in sig med svensk personal på befintliga inhemska företag
som kan landets behov osv.
Till Claes Almér vill jag säga: Vill du kommentera det som Ulf
Dinkelspiel nu kommer att säga?
Ulf Dinkelspiel: Herr ordförande! Jag är ledsen om jag
inte uttryckte mig klart. Jag skall försöka upprepa vad jag sade
och vara tydligare. Jag talade för båda sakerna.
För det första -- och det var mitt huvudbudskap -- talade jag
både i mitt inledande anförande och i mitt svar till Elisabeth
Fleetwood för en ökad samverkan mellan olika svenska instanser
på platsen. Då nämnde jag ambassader, generalkonsulat,
handelssekreterarkontor, turistkontor, attachékontor,
investeringsfrämjande organ och de andra svenska instanser som
kan finnas, inklusive privata organisationer av typen
handelskammare och liknande.
Jag ser detta utifrån erfarenheter av Exportrådet och det är
naturligt för mig att ha Exportrådet som utgångspunkt, dels
därför att propositionen talar om behovet av samverkan för att
minska fasta kostnader, dels därför att jag i min nuvarande
befattning också arbetar i den riktningen. Nu senast söker vi
samverkan med handelskammare i Lissabon i Portugal. Detta gör vi
för att minska de fasta kostnaderna, men jag tror också att man
kan få vinster i verksamheter som är överlappande.
För det andra måste vi vara på det klara med att vi inte kan
vara aktiva på alla marknader. Vi kan framför allt inte kunna
allt. Oavsett den dimension detta får inom rimliga gränser kan
vi aldrig kunna en bransch eller en verksamhet. Jag tror att vår
representation utomlands -- det gäller vår diplomatiska
representation, vår handelsrepresentation och all annan
representation -- alltmer får inta konsultens roll i den
meningen att de får sätta sig in i den svenska uppdragsgivarens
verksamhet. Det kan vara staten, näringslivet eller stat och
näringsliv i samverkan. De får sätta sig in i verksamheten och
utifrån detta formulera de krav som skall ställas på den lokala
marknaden.
Därefter kan man fundera på om man skall utföra den här
tjänsten själv, vilket kan vara ett naturligt första steg när
det gäller att bistå svenska exportföretag på en marknad. Men
det kan också bli fråga om att köpa tjänster från lokala
aktörer. Det kan gälla lokala konsulter som kan branschen och
kanske är bättre skickade att utföra det speciella uppdraget.
Det är därför jag alltmer ser ett exportråd, och analogt ett
turistråd, orientera sig mot tanken på ett stort projekt inom
vars ram man utför ett antal aktioner. För varje enskild aktion
funderar man hur man bäst skall gå till väga för att få
uppdraget utfört. Skall det ske genom våra egna kanaler eller
genom andra kanaler eller genom en kombination av dem?
Claes Almér: Herr ordförande! Det kan bli en kort eller
lång kommentar. Jag har bott utomlands i över 20 år och arbetat
i den svenska exportindustrin som dotterbolagschef och inom den
svenska turistnäringen i 15 år som den rådgivare som Ulf
Dinkelspiel skisserar. Det finns många sådana i dag på olika
marknader i olika länder som kan ge råd och anvisningar till
svenska företag. Det kan gälla den lille kanotuthyraren eller
stora företag. Jag ansluter mig till fullo till detta.
Jag vill också svara på den första frågan om man kan tänka sig
ett samarbete med en lokal arrangör eller liknande. Det kan vara
olyckligt. Sveriges turistråd provade det i Österrike 1982--1986
då den österrikiska automobilklubben var Sveriges turistråds
officiella representant. Det var olyckligt därför att den
officiella prägeln saknades. Det är många talare här i dag som
har talat om behovet av att den finns.
Det viktiga och centrala när det gäller Exportrådet och
turismen är ju att turismen -- och det säger vi alla som sitter
i den här salen -- är en viktig exportnäring. Jag finner ingen
anledning till varför den i framtiden skall särbehandlas från
andra näringar. Vi har i många år haft en konstruktiv, positiv
och ibland turbulent dialog. Det finns olika exportföretag och
organisationer som kan hantera dessa frågor.
Ewa Larsson: Vi pratar inte bara om en viktig näring utan
vi pratar om en stor näring också. Den kommer nog att få en allt
större betydelse för Sverige. Vi vet också hur statens plånbok
ser ut. Vi skall väl tänka på det när vi pratar om finansiering.
Jag skulle vilja fråga Jan Brännström och Ingemar Liman om det
kan finnas en motsättning mellan turismen som långsiktig
konkurrenskraftig näring och en hållbar utveckling. Jag menar
att det inte skulle behöva göra det. Jan Brännström tog upp
detta med image och hur viktigt det är att staten, regeringen i
det här fallet, är med och lägger fast denna image. Jag skulle
vilja ha synpunkter från er två på vad ni tycker om t.ex.
miljömärkning på resor och turismkonsekvensbeskrivningar.
Jan Brännström: Herr ordförande! När Sverigebilden började
jobba för knappt tre år sedan var den övervägande uppgiften för
oss att upphandla marknadsföringstjänster. Det fanns väldigt
litet reglerat i vår fyrparagrafsförordning om andra uppkommande
saker av myndighetskaraktär som vi har talat om senare.
Det var dock en sak som kom upp mycket snabbt. Det var frågan
om allemansrätten och det eventuella kommersiella missbruket av
den samt hur vi skulle kunna samverka med Naturvårdsverket om
information till de utländska gäster som ju är de enda som
Sverigebilden har haft att jobba med. Det ledde till att vi
mycket tidigt fastställde en ganska klar policy i den
upphandling som vi har gjort av marknadsföring av svensk natur.
Det måste alltid finnas en adekvat beskrivning av den svenska
allemansrätten. Next Stop Sweden som är vår huvudleverantör har
skött det här jobbet alldeles utmärkt, tycker jag.
Med åren har vi märkt ett ökat intresse. Men det kräver en
statlig medverkan i denna miljöpolitiska diskussion. För
närvarande är vi i Sverigebilden inblandade dels i
Miljövårdsberedningens översyn av tillgångarna i fjällen, dels i
Naturvårdsverkets arbete som berör allemansrätten i stort.
I dagsläget är det för tidigt att säga vad vi kan se för
möjliga konflikter. En sak är ganska säker, och det är att vi i
samband med ett seminarium som vi ordnade för svensk press kring
turism och miljö har kunnat peka på att svenska turistföretag
kanske inte är lika långt framme som företag i andra länder när
det gäller miljömedvetenhet. Vi hoppas mycket av det uppdrag som
vi fick av regeringen i fjol, nämligen att vara Sveriges ombud
när det gäller Europakommissionens tävling om det stora
europeiska turist- och miljöpriset. Där skall de svenska
kandidaterna nomineras under sommaren. En slutpristävlan kommer
att ske under november månad. Vi hoppas att det i år skall tjäna
som en opinionsväckare i svensk turistnäring, och att det
framför allt under 1996--98 även skall föra fram
konkurrenskraftiga svenska turistföretag och kanske även vinnare
på miljöområdet.
Ingemar Liman: Eftersom Styrelsen för Sverigebilden i
mångt och mycket har valt att samarbeta med Svenska
turistföreningen i just dessa frågor skulle jag vilja säga att
det som Jan Brännström sade är riktigt. Det kan självfallet
uppstå en motsättning om man inte är medveten. Det är väl just
på de punkter som Jan Brännström drog upp som vi tillsammans har
strävat efter att skapa ett medvetande inom branschen, och även
hos turisterna. På det viset får man ett långsiktigt tänkande.
Det är absolut nödvändigt. Vi vet att naturen, kulturen och de
sociala livsmönstren har den stora dragningskraften på utländska
turister. Även vi svenska turister använder oss av detta när vi
turistar. Det är självklart att vi måste ha kvar den resursen
även i fortsättningen. Men om man är medveten om detta -- och
jag tror att det börjar att skapas ett ordentligt medvetande
inom svensk turism för detta -- då tänker man långsiktigt. Då
tror jag inte att det skall behöva finnas någon direkt
motsättning om man löser detta.
Fanny Rizell: Det är inte alldeles självklart vem jag
skall rikta min fråga till, men det kanske är till Peter
Forssman och Kjell Andersson. Det har nämnts litet grand i
förbigående om kunskapsfördjupning och forskning. Jag undrar vad
ni tycker om situationen på det området.
Det finns ju en del gymnasier som har program i den här
riktningen, och det har funnits en del AMU-utbildningar som har
tillgodosett vissa platsers behov av en viss utbildning i
turism. De har kanske också tillgodosett ett lokalt
sysselsättningsbehov. Men allt har inte blivit direkt positivt
bemött från marknaden, vad jag har förstått. Jag skulle vilja
höra vad ni har för önskemål i den riktningen. Det blir den nya
myndigheten som skall svara för detta. Jag tycker att det vore
intressant att höra vad ni har för syn på den saken när vi nu
träffar er.
Kjell Andersson: Detta är ett av de områden som vi har
intresserat oss en del för. Vi försöker följa de här frågorna
bl.a. i en utbildningskommitté.
Du säger att det inte har varit helt positivt när det gäller
satsningen på den gymnasiala utbildningen på det här området.
Eftersom det inte längre finns någon central myndighet som styr
dessa frågor har det uppstått en uppsjö av olika utbildningar.
Utbudet av gymnasieutbildningar står inte i någon som helst
proportion till den efterfrågan som finns. Dessutom kan man
ifrågasätta kvaliteten på de utbildningar som drivs på det här
området, bl.a. beroende på att det saknas lärare för ändamålet
och att det saknas läromedel. Vi försöker att sprida kunskap om
detta för att få en förstärkt bild av det.
När det gäller forskning på det här området kan vi konstatera
att det är ett mycket eftersatt område i vårt land. Vi har en
förhoppning om att den myndighet som nu kommer till stånd tar
upp frågan för att påverka den och för att samordna de resurser
som trots allt ändå finns, även om de är begränsade. Vi ser det
som en mycket väsentlig del av den nya myndighetens uppgift att
förstärka kunskapsfrågorna. Då bör man etablera samarbete med de
olika universitet som finns. Inom RTS har vi jobbat med ett
förslag som vi kommer att föra fram om att koppla ett
bransch- eller forskarråd till myndigheten. Det skulle ta hand
om dessa frågor och vidareutveckla dem.
Det finns alltså en vildvuxen flora på det här området i dag.
Det är en viktig uppgift för myndigheten att sortera detta.
Leo Persson: Jag vill ställa min fråga till Peter Forssman
och Claes Almér. Det är många som har talat om otillräckliga
statliga medel för marknadsföring här i dag. Det framgick av en
del av inledningsanförandena. Jag skulle vilja ställa en fråga
kring detta. Det kanske är så att det är för litet, men vad
betyder egentligen de pengar som vi satsar på marknadsföring i
utlandet reellt i förhållande till annat som påverkar Sveriges
attraktionskraft som turistland? Vad betyder t.ex. valutan,
EU-medlemskapet och mycket annat? Skulle ni kunna utveckla era
tankar kring detta litet tydligare? Hur mycket betyder dessa
marknadsföringspengar i förhållande till andra faktorer kring
detta? Hur skall vi se det krav ni har på 200 miljoner kronor
för turismen.
Peter Forssman: Det finns många aspekter på detta. Det är
ingen tvekan om att valutakurser och köpvärde i olika tjänster
har en stor betydelse. En annan viktig faktor är hur aktiva de
olika producenterna är. Hur mycket betyder SAS marknadsföring
m.m.? Var kommer till slut statens pengar in i sammanhanget?
Det finns egentligen en enkel jämförelsegrund när det gäller
de statliga pengarna. Det är att se hur andra länder gör. Andra
länder gör de facto så att de satsar mer av gemensamma statliga
pengar på marknadsföring av sina respektive länder. Om man då
skall bearbeta den holländska marknaden och märker att Sverige
är det land som kan satsa minst i konkurrensen med andra
nordiska länder måste det ha någon effekt. Jag tror att Barbro
var inne på samma aspekt.
Därmed inte sagt att det alltid går att definiera den heliga
nivån med vilken man skall uppnå detta. Organisationens egen
effektivitet, samverkan med andra offentliga myndigheter och
producenter måste också vägas in. Men jag tror nog att man kan
säga så mycket att det bör lända till eftertanke att just
Sverige väljer att satsa avsevärt mindre än konkurrerande
länder.
Det andra är också kopplat till den kontinuitetsfråga som har
varit uppe tidigare. Det är ingen tvekan om att en väsentlig
minskning av den nivå som Next Stop Sweden har opererat på under
senare år kommer att öka risken för stora omställningar och
därmed dålig kontinuitet. Där finns det i alla fall en ganska
given nivå att fundera över. Vad bör man satsa för att
säkerställa en rimlig kontinuitet? Detta är en process, och vi
kommer att lära oss gemensamt genom en dialog. Men jag tror att
det finns visst fog för att studera hur andra länder gör också.
Claes Almér: Staten är ju en av väldigt många aktörer i
det här samspelet både hemma i Sverige och utomlands. Hemma i
Sverige har vi dessutom ett antal privata företagare, regionala
organisationer och lokala organisationer. Jag tror att det är
mycket viktigt att man i stället för att enbart fokusera sig på
statens roll -- även om det är dagens samtalsämne -- skapar en
helhetssyn. Där bör vi titta på de gemensamma personella och
finansiella insatser som görs inom turistindustrin.
Samma sak gäller i utlandet. Om vi tittar på
utlandsmarknaderna är det precis som Peter Forssman säger, där
har vi flygbolag, rederier, researrangörer, resebyråer och
Stockholm Convention Bureaus perfekta agenter i utlandet. De
hjälper till att få kongresser till Stockholm. Vi har alltså ett
stort kontaktnät. Den personella och finansiella insats som
dessa aktörer gör får vi definitivt inte glömma bort i
sammanhanget. Vi måste få till stånd en helhetssyn.
Av många entusiastiska i sig kunniga ensamvirtuoser måste vi
göra en gemensam bättre spelande orkester i utlandet. Det
innebär inte bara att detta måste ske genom högre honorar. Det
kan också ske genom bättre och längre övningar.
När det gäller pengar över huvud taget tycker jag att det är
viktigt att vi inom turistindustrin också tittar på svenska och
internationella storföretag som befinner sig i kris. Det kan
vara Volvo som har beslutat sig för att "go back to business".
Det kan vara SAS för några år sedan eller andra. Vad har de
gjort? Jo, de har förutsättningslöst satt sig ner vid ett bord
och sagt att man har jobbat på ett sätt hittills, men nu måste
man vara så ärliga mot varandra att man prövar nya medel. Det
tycker jag att vi även skall göra här.
Lennart Fridén: Eftersom jag fick överta Stig Bertilssons
fråga också skall jag av hans korta och min korta fråga göra två
kort-korta frågor.
Vi står inför ett vägskäl i mångt och mycket när det gäller
turistpolitiken. Då kan det vara viktigt att kasta en snabb
blick bakåt som också har bäring framåt. Jag har en kort fråga
till Jan Brännström från Styrelsen för Sverigebilden och en till
Per-Johan Orrby.
I propositionen föreslås att Styrelsen för Sverigebilden läggs
ner. I en motion föreslås att den skall få vara kvar. Det ni har
gjort skall ju ändå ha en fortsättning. Vad är då viktigast att
fortsätta med på ert område? Vad skulle ni göra om riksdagen så
vist skulle besluta att ni fick fortsätta?
Frågan till Per-Johan Orrby är: Är det Jämtland som har
lyckats bra eller ni som har misslyckats? Om man tittar på
aktieägarna i företaget kan man se att det egentligen borde heta
Next Stop Jämtland med tanke på att ungefär hälften av dem är
från Jämtlandsföretag. Vad är det som gör att ni inte har
lyckats bättre med de andra? Eller är det bara jämtlänningarna
som varit duktiga på att bearbeta er?
Det var egentligen inte det jag skulle fråga. När det gällde
kritiken mot småföretagen sade du förut att utan kostnad faller
systemet samman. Du sade exakt så. Skulle inte en del stora
företag kunna betrakta de små som underleverantörer? Ofta är det
ju ett helt koncept och inte en enda besökspunkt man säljer. På
det sättet skulle man också kunna tala om ett samarbete inom
näringen med er hjälp.
Jan Brännström: Som jag sade i mitt förra svar har detta
under åren klassificerats som rena myndighetsuppgifter som har
legat vid sidan av vårt huvuduppdrag att upphandla
marknadsföringstjänster. Den främsta av de uppgifterna har
varit handhavandet av kunskapsuppbyggande på statistikområdet,
dvs. Styrelsen för Sverigebilden är i dag offentlig utgivare av
den del av Sveriges officiella statistik som handlar om
inkvartering. Vi är huvudfinansiär av turistdatabasen i
Östersund, och vi är medfinansiär av statistiken över antalet
campare.
På statistikens område har vi också satt i gång ett
utvecklingsarbete i samråd med de stora användarna för att få
fram de gemensamma mätgrunder som i dag saknas för att på ett
objektivt sätt kunna se turismens betydelse i den svenska
samhällsekonomin.
De uppgifter som propositionen föreslår skall skötas av en
myndighet sköts av oss i dag. De kommer fortsättningsvis att
skötas av en myndighet.
Per-Johan Orrby: Jag vet inte vad skälen är till att
Jämtland valde att satsa så mycket pengar i bolaget. Det skedde
i processen innan bolaget kom till, men det fanns väl en
ambition att man skulle ha ett större inflytande över hur
marknadsföringen skulle se ut. Med den intressentstyrelse som
bolaget har haft tror jag att de flesta har satt på sig
Sverigehatten och försökt agera för att det skall gå bra för
Sverige. Det gäller även de jämtländska representanter som
funnits med.
När det gäller medfinansiering sade jag ungefär så här: Om
näringen krävs på att de skall matcha statens pengar menar vi
att det är oerhört viktigt att vi får ta betalt för våra
tjänster. Hur skall vi annars få medfinansiering om vi inte får
ta betalt? Det är en konsekvens av dessa spelregler. På det
viset är vi tvingade att ta betalt.
Om man sedan ser till de mindre aktörerna kommer de med på
många olika sätt. Jag berättade om faktablad. Det finns också
olika kampanjer som vi har gjort tillsammans med de stora
transportörerna där mindre aktörer har kommit med därför att de
har stöttat helheten på ett mycket bra sätt. De aktörerna har
betalt ett lågt pris som övriga aktörer har accepterat. Vi menar
att alla små aktiviteter i Turistsverige har möjlighet att komma
fram på ett bra sätt i de produktioner som vi gör.
Lennart Fridén: Låt mig fylla på med en kort fråga till
Jan Brännström. Det du sade innebär i stort sett att det
viktigaste för Styrelsen för Sverigebilden har varit de rena
myndighetsuppgifter ni har haft. Du kan inte föregripa ett
riksdagsbeslut, men om det blir så att riksdagen beslutar att ni
skall vara kvar, vad skulle du då ha för ambitioner för den
totala verksamheten?
Jan Brännström: Det framgår ju ganska klart av
propositionen vilka uppgifter man tänker lägga på myndigheten. I
vårt budgetäskande i höstas talade vi om den samverkan som vi
menar krävs mellan stat och näring -- det låg i och för sig
utanför vårt uppdrag då -- för att under statligt ledarskap
skapa en strategigrund och en långsiktig plan för utveckling av
svensk turism så att man har ett strategiskt grunddokument att
utgå ifrån. Jag menar att det skulle vara den nya myndighetens
eller Sverigebildens största uppgift som fortsatt myndighet.
Monica Widnemark: Nu har vi talat om myndigheter och bolag
fram och tillbaka, men snart kommer vi till den punkten att den
här propositionen blir färdigbehandlad i riksdagen. Tiden går
fort, och det sker väl någon gång i månadsskiftet maj--juni.
I propositionen står det att den föreslagna myndigheten, som
jag har förstått att alla här tycker är bra, bör utforma ett
handlingsprogram avseende de mest angelägna åtgärderna i fråga
om turismens utveckling i samråd med olika organ inom
turistområdet. Då skulle jag vilja ställa en fråga till RTS. Vad
har ni för visioner när detta med myndighet eller bolag är
färdigbehandlat? Vad har ni för visioner om turismens utveckling
i ett eventuellt handlingsprogram? Det skulle vara roligt att
höra.
Peter Forssman: Det handlingsprogram som RTS har lagt fram
och som gäller nu syftar egentligen till att skapa en struktur
för svensk turism som mycket påminner om inslag i den här
propositionen. Vi tyckte att det måste finnas en struktur i
botten som kan medge en utveckling av industrin. Det tror vi att
den här strukturen kan genom att en myndighet tar hand om vissa
frågor och att marknadsföringen koncentreras som en gemensam
angelägenhet för staten och industrin. Vad gör man sedan?
Jag tror att man måste identifiera nya marknader och
identifiera bearbetningen på de olika marknader man har. Man
måste alltså fördjupa kunskapen om vad kunder som kommer hit
vill ha. Då måste man utnyttja all den kompetens som finns att
tillgå hos operatörer och andra myndigheter.
Sedan måste det utvecklas effektivare system för enskilda
producenter att synas ute på marknaden. Sitter man en bit
utanför Sverige är det nästan omöjligt att upptäcka alla de små
attraktioner som finns att tillgå vid första ögonkastet. Man
måste successivt gaffla in seendet så att även de kommer med.
Det betyder också att det måste till en bättre rollfördelning
när det gäller den allmänna Sverigebilden. Det kan kanske liknas
vid att man i stora företag brukar skilja ut corporated
image-marknadsföring, dvs. vad det är för bild man vill ge och
vilka de grundläggande attraktionsvärdena är, innan man börjar
marknadsföra olika produkter.
Ulf Dinkelspiel var inne på att det tyvärr är ganska vanligt
att Sverigebilden är förvirrande på olika marknader. Budskapen
om Sverige är inte koordinerade utan pekar i olika riktningar.
Då är det naturligtvis svårt att få fram en attraktiv bild av
Sverige. Det krävs inte bara en samordning för att utnyttja
resurser effektivt utan även en samordning för att formulera
värdebudskap om Sverige som sådant för att ha det som plattform
när det gäller marknadsföring av produkter.
Det råder inget tvivel om att en bättre samordning mellan
nationella, regionala och lokala institutioner måste till. I
slutändan är det ändå den lokala attraktionen, den lokala
producenten, som skall fram på banan.
Det var inte så visionärt. Det var kanske ett frågetecken
därvidlag, men det är viktigt.
Marianne Andersson: Jag skall lämna visionerna och vara
litet mer jordnära. Det handlar om pengar.
Sverige är ju faktiskt billigt nu, i alla fall för
utlänningar. Exportföretagens kunder har ju upptäckt detta. Men
alla våra potentiella turister har ju inte riktigt förstått att
det är på det sättet. Jag undrar hur vi skall kunna tala om det
på ett bra sätt. Vi har bra produkter och de är prisvärda.
Jag vill ställa en fråga till Next Stop Sweden, till Ulf
Dinkelspiel och även till Claes Almér. Hur gör ni för att tala
om detta utan att samtidigt säga att det är eländigt i Sverige?
Det är det ju ändå inte. Jag förstår att detta kan vara en
balansgång, men det är viktigt att vi talar om det. Det är ju nu
vi har chansen att locka hit många människor när kronans värde
är som det är. Då kommer de förhoppningsvis även hit när kronans
värde blir bättre.
Ulf Dinkelspiel: Herr ordförande! Jag tror att det enkla
receptet är att framställa bilden så som man uppfattar den och
som man tror att den är, annars kommer man ingenstans. Jag är
personligen övertygad om att Sverige har en fundamentalt god
situation. Förändringarna i Europa, Sveriges EU-medlemskap,
förändringarna i Central- och Östeuropa med tre nya grannländer
och växande marknader -- vår handel med de baltiska länderna är
i dag lika stor som vår samlade handel med Sovjetunionen,
inklusive Baltikum, för tre år sedan --, GATT-avtalet, det
förhållandet att svenskt näringsliv kanske är bättre slimmat än
på mången god dag samt kronans försvagning på gott och ont gör
att svensk exportindustri är konkurrenskraftig. Situationen är
fundamentalt god.
Sedan har vi strukturella obalanser som vi naturligtvis måste
tala om, men vi behöver kanske inte lyfta fram dem i det här
sammanhanget. De rör inte exporten så mycket. Hur för man då
sedan ut budskapet? Jag tror att det görs genom de olika
aktörerna, genom de svenska företag som är verksamma utomlands.
De manifesterar sig på olika sätt. Jag skall ärligt säga att min
egen tro på att man genom allmänna Sverigemanifestationer kan
bidra mycket till att förstärka bilden är begränsad. Jag tror
att det samlade intrycket av det svenska näringslivets
uppträdande utomlands, och inte minst ansträngningarna att väcka
svenska företag och tala om för dem att de är konkurrenskraftiga
nu, är oändligt mycket viktigare än allmänna
Sverigemanifestationer.
Mitt korta svar är att det inte finns något enkelt recept.
Per-Johan Orrby: Vi har ju en rad aktiviteter som har till
syfte att berätta att det har blivit prisvärt att semestra i
Sverige. Vi jobbar på alla fronter. Vi jobbar med hjälp av
resepressen, med hjälp av vår annonsering, med hjälp av våra
kataloger osv. Detta är oerhört viktigt. Vi har en otrolig chans
just nu. Det har blivit 20--30 % billigare att semestra i det
här landet. Vi har egentligen inte tillräckligt med resurser för
att kunna berätta det på utlandsmarknaderna. Alla producenter,
vare sig de säljer bilar eller annat, har ju en häftig
annonsering där de berättar vad produkten kostar.
På samma sätt försöker vi med de resurser vi har att berätta
vad produkten kostar. Det tar naturligtvis litet tid att få ut
det här budskapet om man skall jobba direkt mot alla
konsumenter. Men vi kan konstatera att ökningstakten när det
gäller antalet utländska besökare hela tiden ökar. Det första
året fick vi en uppgång på ca 6 % och det andra året på 10 %.
Vi kanske inte skall tro att det håller i sig i år, men i
januari och februari har genomsnittsökningen av antalet
kommersiella gästnätter varit 31 %. Det är en ordentlig
uppgång. Jag försäkrar att vi gör så gott vi kan för att försöka
berätta att det har blivit inte billigt -- vi vill inte använda
det uttrycket -- utan prisvärt. Det är det uttrycket vi
använder. Det har blivit prisvärt att komma till Skandinavien.
Claes Almér: Jag vill kommentera två saker. Jag anser att
Ulf Dinkelspiels inlägg när han säger att det samlade
intrycket av svenska företag i utlandet och deras verksamhet är
avgörande är riktigt. Jag stöder det helhjärtat. Det är detta
som är det viktiga. Det står för kontinuitet och trovärdighet i
utlandet. Där ingår naturligtvis vår turism som en naturlig och
integrerad del tillsammans med den klassiska industriexporten.
Jag har en begränsad tilltro till allmänna Sverigekampanjer.
Det är de svenska företagens roll som är viktig. Jag kan ge
konkreta exempel på detta. Jag skulle kunna ge exempel från
vartenda land i Europa som jag är verksam i. Men jag skall
begränsa mig till att svara på hur det ser ut i Tyskland.
Om vi tittar på researrangörsledet, dvs. producentledet, i
Tyskland finns det ungefär 40 finska eller Finlands-tyska
researrangörer som arbetar mot den finska marknaden från
Tyskland tillsammans med Silja Line, Viking Line, Finnair osv.
Det är likartat när det gäller Norge och Danmark. Men när det
gäller den svenska marknaden är antalet tyvärr mycket begränsat,
en handfull bara. Det beror på att man i Sverige har en mycket
stark tilltro till allmänna kampanjer som ofta måste ha en viss
tyngd för att synas.
Men det viktigaste är, om vi återigen tittar på Finland,
samarbete med den finska exportindustrin, det finska
flygbolaget, finska rederier och ett utvecklat samarbete med
resebyråledet. Detta skapar en trovärdighet och en kontinuitet
över många år. Där får man en samlad bild av Finland i utlandet.
Carl-Johan Wilson: Värderade ordförande! Jag vill ställa
en fråga till Sylva Johansson. Sylva Johansson talade i början
om regioner och ville ha mer samarbete inom regioner än inom län
när det gäller marknadsföring. Min erfarenhet är att t.o.m.
kommuner kämpar hårt för att komma högst upp på listan. Det är
nästan omöjligt att samordna informationen för några kommuner i
ett län. Har Sylva Johansson ett recept för hur man skall kunna
samordna och sammanjämka olika ambitioner i de regioner som hon
förordar?
Sylva Johansson: Jag har nog inget recept. Däremot har jag
erfarenhet av hur vi arbetar i Örebro län. Vi är tolv kommuner
som har ett informellt samarbete. Vi har märkt att sedan Örebro
läns turistråd lades ner har detta samarbete förstärkts. Då kan
man fråga sig varför det har förstärkts. Jo, för att vi i länet
är nära marknaden. Vi har tillsammans oerhörda kunskaper. När
man då får känna att man är delaktig i ett arbete är det mycket
lätt att ge det bästa ifrån sig och göra det bästa och känna
detta teamwork som vi alla vet är oerhört viktigt.
Örebro län är ett litet län. Vi har ju mycket fint, t.ex.
järnhanteringen i Bergslagen, men alla är inte intresserade av
att titta på gamla järnverk. Därför märker vi att vi får många
förfrågningar om ett bredare utbud som sträcker sig över olika
landskap, som jag nämnde tidigare. När man då försöker att bygga
vidare på det nära samarbetet mellan kommunerna i länet och gå
över gränserna måste det ändå vara vårt mål att tillfredsställa
turistens önskemål. Vi kan inte säga: "Det här erbjuder vi. Take
it or leave it." Vi måste uppfylla turistens önskemål och genom
detta samarbete nå det optimala.
Det klarar vi av om vi är nära varandra och har detta
teamwork. Jag har arbetat så, och jag vet att det ger resultat.
Varför tror ni att vi i lilla Örebro län har kunnat få det fina
pris som vi fick? Det är genom ett stort samarbete.
Carl-Johan Wilson: Nu var det ju länet som Sylva Johansson
höll sig inom. Det var ju större regioner hon ville ha. Jag tror
att det är en fin framgång att man kan nå så här långt i Örebro,
men det är ju bättre om det kommer turister än om man får pris.
Då undrar jag om det är tänkbart att få en samordning. Skulle
Östergötlands län vara berett att betala en satsning där det på
första raden står: "Gläd er åt att turista i Småland"? Jag minns
i slutet av 50-talet när jag jobbade i Gränna. Då var det ett
väldigt väsen bland grännaborna därför att Visingsös turistchef
hade satt upp en skylt i hamnen där det stod: "Välkommen till
Visingsö!" Sådana olojala yttringar fick inte finnas i Gränna.
Jag tror att det är ett mycket stort problem att få samordning
till stånd.
Sylva Johansson: Jag tycker inte att man skall se
problemen. Jag tycker att man skall se möjligheterna.
Ordföranden: Vi har möjlighet att också ställa frågan till
turistchefen i det landskap eller de två län, vilket man nu
väljer, som är mest homogena, i alla fall om vi skall se på vart
man är på väg i regionala sammanhang. Jag tänker på Lars Carmén,
och han har vinkat så han kanske vill kommentera detta.
Lars Carmén: Du vill ha ett recept, och det skall du och
alla andra få.
För några år sedan plockade vi bort alla administrativa
gränser i det övergripande utbudet i Skåne. Det finns ju 33
kommuner så det blir en massa mil administrativ gräns. I stället
har man tillsammans -- jag menar verkligen tillsammans -- tagit
fram ett antal fruktbärande teman som inte utgår från våra
referensramar utan från de tänkta besökarnas referensramar. Så
tror vi att man skall arbeta. Det är alldeles för många
administrativa gränser som lägger hinder i vägen för ett
praktiskt samarbete.
Kulturutskottet är välkommet på ett studiebesök i Skåne.
Ewa Larsson: Tiden går. Jag har en fråga till Bengt
Klaesson. Som stockholmare tycker jag att det vore mycket bra om
vi fick hit några mässor och att det blir ett positivt resultat
när vi försöker locka hit dem.
Jag tycker också att det är viktigt med en organisation med
tydliga spelregler. Även om man har en organisation med tydliga
spelregler beror det ju också på hur de olika näringarna i
organisationen ser på varandra och på samarbetsmöjligheterna.
Jag undrar hur t.ex. Bengt Klaesson ser på
utvecklingsmöjligheterna. Om vi nu lyckas få hit en
förkalkningsmässa till Stockholm, som jag hoppas, hur ser du på
att koppla det till den förnämliga åldringsvård som är utbyggd i
övre halvan av Sverige, t.ex. på ålderdomshemmet i Jämtland?
Där har man jobbat tillsammans med de äldre och projekterat
ålderdomshemmet. Det finns ju så unika ställen i övre halvan av
Sverige som använt skattemedel till att bygga ut detta. Hur ser
du på kopplingen mellan det stora och det lilla?
Bengt Klaesson: När vi gör en s.k. bid för att slåss om
att få hit olika typer av kongresser finns det två saker som är
oerhört värdefulla. Det ena är s.k. för- och efterturer. De kan
bestå av att dels sola insidan, dvs. att se något, dels att göra
s.k. studieturer.
Tack gode Gud att Nobel föddes här! Det har betytt väldigt
mycket för oss i olika sammanhang. Att vi har mycket fin
forskning och är framstående inom vissa områden gör att vi kan
locka hit världskongresser. Vi står oss slätt utan
Norrlandsområdena med midnattssolen och midnattsljuset. Vi står
oss slätt om vi inte har duktiga forskare som arbetar på
framstående sjukhus och kan visa upp sina produkter. Detta i
kombination gör att Stockholm ligger bland de 10--20 bästa
kongresstäderna i världen. Det skall vi inte glömma.
Ewa Larsson: Sedan hade jag en fråga från Charlotta.
Hinner jag ställa den till Ulf Dinkelspiel?
Han är ju gammal EU-kännare och proffs på det. I hur stor
omfattning kan EU:s strukturfonder komma svensk turistnäring
till del? Sedan lägger jag till en egen fråga. Har
kulturturismen något att hämta där?
Ulf Dinkelspiel: Herr ordförande! Jag önskar att jag kunde
ge ett precist svar på detta. Strukturfonderna kan självfallet
användas för insatser inom regionerna som tar sikte på att öka
turismen. Om det är möjligt att använda dem för andra insatser
för att indirekt främja regionerna kan jag inte svara på.
Fanny Rizell: Jag vill ställa en mycket kort fråga till
Kjell Andersson. Jag återvänder till ditt inledningsanförande.
Du sade att bolaget och myndigheten skulle ha väldigt pregnanta
roller och att regeringens och departementets roller också
behövde definieras eller beskrivas.
Vad är det i deras roller som inte har varit tydligt? Vad
skulle ni vilja poängtera? Vad är viktigt?
Kjell Andersson (RTS): Jag går tillbaks till det Monica
Widnemark sade om visioner förut. Jag skall försöka koppla ihop
frågorna.
Det vi nu pratar om är som Peter Forssman sade bara en process
på vägen fram mot en nationell samling kring att utveckla denna
industri. Vi har förebilder i andra länder, som Irland och
Australien, där man på ett gynnsamt sätt har tagit tag i
frågorna. Det är den visionen vi har framför oss i
fortsättningen. Vi diskuterar i och för sig organisationsfrågor
före mål och strategier, men det är acceptabelt eftersom vi
måste ändra de organisatoriska förutsättningarna.
När det gäller gränsdragningarna kan jag säga att vi vill att
det skall åvila regeringen och departementet att ta tag i denna
typ av övergripande visioner och strategier. När det gäller de
två organen är vi angelägna om att gränserna klaras ut för att
inga missförstånd skall uppstå. Jag kan inte precisera
gränserna, men jag tror att det är väsentligt att man i den fas
som nu följer tänker igenom frågan så att det inte uppstår
onödiga konflikter när vi nu väljer formen bolag och myndighet.
Detta innebär inte att regeringen har släppt sitt ansvar i
frågan. Regeringen måste ha det övergripande ansvaret att
tillsammans med näringen formulera de långsiktiga målen. Vi vill
kunna sätta kvantitativa mål för framtiden. Det kan gälla en
ökning av turismen, t.ex. en fördubbling på sju år. Den typen av
mål vill vi komma till i framtiden.
Det var kanske litet mångordigt, men det är en viktig
slutpunkt. Detta är för oss bara början av en process som vi
hoppas startar i och med propositionen.
Ordföranden: Därmed har vi gått igenom de frågeställningar
som utskottet har valt att prioritera. Vi beräknade att vi
skulle sluta vid den här tiden. Jag skall avslutningsvis bara
göra något konstaterande.
Turism och reseverksamhet är ju en oerhört mångfasetterad sak.
Jag satt och tittade på en utredning som beställts av Styrelsen
för Sverigebilden. På frågan "Varifrån kom idén till resan?"
uppskattar jag att ungefär 80 % antingen svarade "Tidigare
besök", "Släkt eller vänner i Sverige" eller "Rekommendation av
släkt, vänner eller annan i familjen". Långt ned på listan
kommer "Reklaminsatser", som vi har ägnat mycket tid åt.
Reklam är oerhört viktigt för att få till stånd det första
besöket, men resultatet betonar också sambandet mellan olika
organisationer. I de fall tidigare besök är anledning till resan
har det inte varit helt oviktigt hur mottagningsorganisationen
fungerat, dvs. hur man upplevt att det är att vara i Sverige. Av
dessa siffror att döma har det fungerat ganska hyggligt. Jag
tror att det både för marknaden och för oss som verkar politiskt
är viktigt att också hålla sådana faktorer i huvudet.
Det ställdes också en fråga om vilka orter och områden
turisten hade besökt under vistelsen i Sverige. Min blygsamhet
förbjuder mig att tala om vilket landskap som toppade listan.
Med detta ber jag att få tacka er för att ni hade vänligheten
att komma till dagens utfrågning. I den mån ni inte redan känner
till det vill jag säga att avsikten enligt nuvarande planering
är att beslut i anledning av propositionen skall fattas den 7
juni.
Tack så mycket! Härmed är dagens offentliga utfrågning
avslutad.
Underbilaga
Skrivelse från Marie Klockervold, Ljusnedal, som inbjudits
till utfrågningen men som inte hade tillfälle att delta i denna.
95-04-14
RIKSDAGENS KULTURUTSKOTT
TACK för Er inbjudan till offentlig utfrågning om turism!
Trots god vilja och starkt engagemang har jag, Marie
Klockervold, inte möjlighet att delta i denna utfrågning. Då
utlandsturismen och dess marknadsföring är mycket viktig för
Sverige och då inte minst för Norrlandsturismen både sommar- och
vintersäsong vill jag göra följande inlägg:
Sluta marknadsföra den lilla röda stugan vid en stilla insjö!
Det finns alltför få sådana, och de som finns ger inte sådana
inkomster till Sverige att de motiverar den stora
marknadsföringsinsats som görs. Idyller är bra men ekonomin
viktigare. Koncentrera bildval och marknadsföring på hotell och
stugbyar -- gärna med betoning på mindre anläggningar med
relativt lugnt läge, vacker omgivning och med utflyktsmål och
rekreationsmöjligheter i närheten. Detta för att bäst motsvara
utlänningarnas önskemål.
Om inte Sverige blir tydligare i destinationshänvisningar
kommer vi att få se en alltmer strid ström husbilar från
utlandet fullproppade med livsmedel inkl. drycker från
hemlandet. Dessa gäster utnyttjar vår allemansrätt kostnadsfritt
och vi får ta hand om avfall och latrin. I Norge är detta ett så
stort problem att man diskuterar en hög husbilsavgift vid
infarter i Norge! Generell marknadsföring behövs men jag önskar
följande destinationshänvisningar för att utlandsturismen ska
generera mer pengar till företag och enskilda och därmed till
staten!
En Sverigekarta med uppdelning i landskap. Dessa landskap ges
lämpliga illustrationer som t.ex. kanotister, seglare, badare,
fjällvandrare, renar, myskoxar, björnar, älgar m.m. Samt det
viktigaste: ytterligare en uppdelning i de områden som
marknadsförs tillsammans med namn och telefonnummer till de
turist- och bokningsbyråer där den presumtive gästen kan
beställa en områdesbroschyr och boka sitt boende. Respektive
kommuns näringslivsavdelning bör snabbt efter förfrågan kunna ta
fram aktuellt underlag för denna Sverigesida.
Marknadsför dessutom hårt att Sveriges regering har för avsikt
att sänka matmomsen ca 10 %. Sverige behöver mycket positiva
artiklar om detta som kompensation för all negativ propaganda
när turistmomsen höjdes; då stod att läsa i utländsk press att
nu inför Sverige en turistmoms på 25 %! Texten formulerades som
om höjningen skedde från noll.
På grund av trängsel och placering av längdspår mestadels nere
i dalgångar i Alperna, har Norrland (och då speciellt
Funäsdalsfjällen genom Nordic Skisystemet) stora möjligheter att
kunna locka européer till Sverige även vintertid. Detta bör
också uppmärksammas i den generella marknadsföringen av Sverige!
Hoppas ni får en givande dag!
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionerna 3
Motionerna 4
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1995 4
Motioner väckta med anledning av proposition 1994/95:177
5
Ärendets beredning 7
Utskottet 8
Inledning 8
Nuvarande inriktning och organisation av de statliga
insatserna för turismen 8
Föreliggande förslag till ny inriktning och organisation
av de statliga insatserna för turismen 9
Inriktningen och omfattningen av turistpolitiken 10
Organisationsfrågor 17
Myndighet och marknadsföringsbolag 17
Organisationsanknutna frågor 22
Anslagsfrågor 27
Hemställan 29
Reservationer 31
1. Kulturturism (mp) 31
2. Inrättande av en myndighet för turistfrämjande (v) 32
3. Inrättande av en myndighet för turistfrämjande
(mp) 33
4. Aktieteckning i ett marknadsföringsbolag samt Vissa
bolagsfrågor (v) 33
5. Medelsanvisningen till Turistfrämjande (c) 34
6. Medelsanvisningen till Turistfrämjande (v) 35
7. Medelsanvisningen till Turistfrämjande (mp) 35
8. Kostnaderna för aktieteckningen i
marknadsföringsbolaget (v) 36
9. Anställning av arbetslösa ungdomar som guider, m.m.
(v) 36
Särskilda yttranden 37
1. Avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden och
Inrättande av en myndighet för turistfrämjande (m) 37
2. Uttalande om förslag om turistforskning i nästa
forskningsproposition (c) 37
Bilaga
Av kulturutskottet ordnad offentlig utfrågning om turismen
38
Underbilaga, skrivelse den 14 april 1995 till
kulturutskottet 71