I betänkandet behandlar utskottet förslag i
budgetpropositionen som rör ungdomsfrågor och vissa
folkrörelsefrågor. Utskottet behandlar även motionsyrkanden med
anknytning till dessa delar av propositionen, vilka väckts dels
under allmänna motionstiden, dels med anledning av regeringens
skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
under de fyra anslag som behandlas i betänkandet, dvs.
12 498 000 kronor till Ungdomsstyrelsen, 174 303 000 kronor
till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet,
7 841 000 kronor till EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa
och 23 700 000 kronor till Utveckling av ideell verksamhet.
Totalt föreslås således en medelsanvisning om 218 342 000
kronor. Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden som rör
medelsanvisningen under anslagen. Med anledning av två motioner
behandlar utskottet i avsnittet Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m. relativt ingående frågor
om stöd till föreningar som bedriver rollspel.
I betänkandet avstyrks ett antal motioner som rör övergripande
ungdomsfrågor. Motionärerna bakom dessa motioner tar upp frågor
om ungdomskultur, om mål för ungdomspolitiken, om ungdomar och
demokrati och om behovet av mötesplatser för ungdomar m.m.
Utskottet behandlar under avsnittet Övergripande
folkrörelsefrågor motionsyrkanden om folkrörelsernas roll i
samhället och om stödet till folkrörelserna och de ideella
organisationerna. Utskottet avstyrker yrkandena med hänvisning
bl.a. till två aktuella utredningar på folkrörelseområdet.
Sex reservationer och ett särskilt yttrande har fogats till
betänkandet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 14
(Civildepartementet) avsnitten D. Ungdomsfrågor och E.
Folkrörelse- och idrottsfrågor, kooperativa frågor m.m.
dels under punkt D 1 (s. 49--51) föreslagit riksdagen att
till Ungdomsstyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisa ett
ramanslag på 12 498 000 kr,
dels under punkt D 2 (51--54) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
m.m. för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på
174 303 000 kr,
dels under punkt D 3 (s. 54) föreslagit riksdagen att till
EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa för budgetåret 1995/96
anvisa ett förslagsanslag på 7 841 000 kr,
dels under punkt E 4 (s. 66--67) föreslagit riksdagen att
till Utveckling av ideell verksamhet anvisa ett
reservationsanslag på 23 700 000 kr.
Regeringsskrivelse
Regeringen (Civildepartementet) har överlämnat skrivelse
1994/95:127 Ungdomsfrågor till riksdagen.
Motioner väckta under allmänna motionstiden år 1995
1994/95:Kr415 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att statsbidragen avseende anslagen D 1 och
D 2 reduceras med det belopp som motsvarar stödet till
föreningar som bedriver rollspel.
1994/95:Kr416 av Ulrica Messing m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om föreningslivet,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts med uppgift att se över föreningslivets olika
ekonomiska förutsättningar.
1994/95:Kr418 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om rollspel.
1994/95:Kr419 av Elver Jonsson och Lennart Rohdin (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om folkrörelsernas roll för demokratins
utveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödet till ideella organisationer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att uppmuntra unga människor
till ideellt engagemang.
1994/95:Kr420 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen till D 1. Ungdomsstyrelsen för budgetåret
1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 5 miljoner kronor minskat anslag,
2. att riksdagen till D 2. Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96
under trettonde huvudtiteln anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 45 miljoner kronor minskat anslag,
5. att riksdagen till E 4. Utveckling av ideell verksamhet för
budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 5 miljoner kronor
minskat anslag.
1994/95:A273 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ungdomars fritid och behovet att för dessa
skapa tillgängliga mötesplatser,
7. att riksdagen till Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet m.m. anslår 450 000 kr utöver vad regeringen
föreslagit enligt vad i motionen anförts om att dessa pengar
skall gå direkt till nationell verksamhet.
Motion väckt med anledning av regeringens skrivelse
1994/95:127 Ungdomsfrågor
1994/95:Kr4 av Inger Davidson och Fanny Rizell (kds) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om mål för ungdomspolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om uppdraget till Ungdomsstyrelsen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att arbetet med att utarbeta förslag
utifrån Generationsutredningens slutsatser påskyndas,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att olika former för försöksverksamhet som
kan öka ungdomars möjligheter att delta i den demokratiska
beslutsprocessen bör stödjas,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ungdomskultur.
Med anledning av regeringens skrivelse har väckts fyra
motioner, nämligen 1994/95:Kr1 (2 yrkanden), 1994/95:Kr2
(5 yrkanden), 1994/95:Kr3 (4 yrkanden) och 1994/95:Kr4
(9 yrkanden). Motion 1994/95:Kr1 har överflyttats till
socialutskottet. Motion 1994/95:Kr2 har överflyttats till
arbetsmarknadsutskottet såvitt avser yrkandena 1 och 2, till
socialförsäkringsutskottet såvitt avser yrkandena 3 och 4 samt
till justitieutskottet såvitt avser yrkande 5. Motion
1994/95:Kr3 har överflyttats till socialförsäkringsutskottet
såvitt avser yrkande 1, till justitieutskottet såvitt avser
yrkande 2, till socialutskottet såvitt avser yrkande 3 och till
utbildningsutskottet såvitt avser yrkande 4. Motion 1994/95:Kr4
har överflyttats till arbetsmarknadsutskottet såvitt avser
yrkande 3, till konstitutionsutskottet såvitt avser yrkandena 6
och 7 samt till justitieutskottet såvitt avser yrkande 8.
Utskottet
Inledning
I detta avsnitt redovisas vissa nyligen fattade riksdags- och
regeringsbeslut som rör riktlinjerna för ungdomspolitiken och
verksamhetsinriktningen för Ungdomsstyrelsen. Vidare redovisas
några aktuella utredningar inom ungdomsområdet.
Riksdagen fastställde förra året den huvudsakliga inriktning
som skall gälla för ungdomspolitiken (prop. 1993/94:135,
bet. 1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354). Dessa riktlinjer för
ungdomspolitiken har följande innehåll.
1. De offentliga insatserna för ungdomar bör i första hand
vara stödjande och bygga på ungdomars, föräldrars och andra
närståendes engagemang.
2. Åtgärder inom olika områden skall präglas av en helhetssyn
på ungdomars situation och utgå från ett ungdomsperspektiv.
3. Alla ungdomar skall ha rätt till goda uppväxtvillkor som
tillgodoser både behovet av trygghet och av personlig
utveckling.
4. Ungdomar skall ges goda förutsättningar att etablera sig
som vuxna och göra egna val.
5. Ungdomars personliga ansvarstagande, medmänsklighet,
delaktighet och inflytande skall främjas.
6. Myndigheter och organisationer bör i ökad utsträckning
samverka i ungdomspolitiska frågor. Engagemanget inom den
ideella sektorn skall tas till vara.
Myndigheten Statens ungdomsråd omvandlades den 1 juli 1994 och
bytte namn till Ungdomsstyrelsen. De övergripande målen för
Ungdomsstyrelsen är att myndigheten skall främja goda
uppväxtvillkor för ungdomar samt verka för att unga människor
görs delaktiga i samhällsutvecklingen. Ungdomsstyrelsen skall
arbeta sektorsövergripande och ha en kontinuerlig kontakt med
kommunerna när det gäller att följa ungdomars villkor i
samhället.
Riksdagen beslutade förra året om verksamhetsinriktning för
Ungdomsstyrelsen under perioden 1994/95--1996/97.
Ungdomsstyrelsen skall
1. kartlägga ungdomars uppväxtvillkor samt följa upp och
utvärdera ideellt och offentligt ungdomsarbete,
2. stödja utvecklingen av det ideella föreningslivets
ungdomsverksamhet,
3. stödja utvecklingen av kommunernas insatser för ungdomar,
4. föra ut kunskaper och information om ungdomars
uppväxtförhållanden och om metoder i ungdomsarbetet,
5. stödja utvecklingen av insatser på kulturområdet för
ungdomar.
Utskottet återkommer i det följande under avsnittet
Ungdomsstyrelsen till frågor som rör Ungdomsstyrelsens
arbetsuppgifter.
I ett inledande avsnitt i propositionen behandlar regeringen
övergripande frågor som rör ungdomars livsvillkor,
prioriteringar inom ungdomspolitiken och åtgärder inom
ungdomsområdet (prop. 1994/95:100 bil. 14 s. 45--49). Regeringen
överlämnade i januari 1995 skrivelse 1994/95:127 Ungdomsfrågor
till riksdagen. I skrivelsen lämnas en samlad redogörelse för
förslag och åtgärder i budgetpropositionen som särskilt rör
ungdomar. Av redogörelsen framgår att ungdomspolitiken skall
inriktas på arbete och utbildning, på att minska skillnaderna i
levnadsvillkor mellan ungdomar från olika uppväxtmiljöer samt på
att stärka ungdomars inflytande över sina liv och
samhällsutvecklingen. Av särskild betydelse är också ungdomars
möjligheter att delta i olika former av internationellt
samarbete.
I regeringsskrivelsen redovisas två projektsatsningar som
Ungdomsstyrelsen med medel ur Allmänna arvsfonden genomfört i
syfte att utveckla metoder för att öka ungdomars delaktighet och
inflytande i samhället. Dessa satsningar beskrivs närmare i det
följande i avsnittet Övergripande ungdomsfrågor.
Utskottet vill här nämna några aktuella utredningar på
ungdomsområdet.
I december 1992 tillkallade den dåvarande regeringen en
särskild utredare med uppgift att belysa ungdomars
levnadsvillkor och framtidsutsikter i ekonomiskt och socialt
hänseende. Utredningen antog namnet Generationsutredningen. I
juni 1994 redovisade utredningen sitt uppdrag i betänkandet
(SOU 1994:77) Tillvarons trösklar. Betänkandet innehåller
förslag som syftar till att utforma åtgärder som bidrar till att
generationsperspektivet bättre skall kunna beaktas och till att
underlätta ungdomars möjligheter att etablera sig i vuxenlivet.
Regeringen tillsatte i mars 1995 en utredare för att göra en
samlad översyn av de åldersgränser i samhället som berör unga
människor upp till 30 års ålder och motiven för dessa gränser
(dir. 1995:29). Utredningen har antagit namnet
Åldersgränsutredningen. Utredaren skall kartlägga rådande
förhållanden och analysera i vad mån existerande åldersgränser
orsakar problem. Mot bakgrund av en sådan analys skall utredaren
lämna förslag på sådana förändringar som kan behövas. Utredaren
skall dessutom överväga behovet av förändringar av de
åldersgränser som gäller inom statsbidragssystemet för
ungdomsorganisationer. Uppdraget skall vara avslutat senast den
1 maj 1996.
En särskild utredare tillkallades av den förra regeringen för
att utreda levnadsvillkoren i storstadsområdena. Den nuvarande
regeringen har nyligen beslutat om nya direktiv för utredningen
och att utredningen i fortsättningen skall arbeta som en
kommitté med företrädare för de tre storstadsområdena (dir.
1995:35). Kommittén skall ha till uppgift att i dialog med
berörda i områdena föreslå och initiera åtgärder som syftar till
att skapa bättre förutsättningar för bostadsområden i
storstäderna att ta till vara de olika resurser och möjligheter
som finns och som kan användas för en positiv utveckling,
särskilt vad beträffar barn och ungdom med svåra
uppväxtförhållanden. Resultatet av det samlade utredningsarbetet
skall redovisas senast den 1 juli 1997.
Övergripande ungdomsfrågor
I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden som rör
bl.a. målen för ungdomspolitiken och demokratifrågor.
I motion Kr4 (kds) behandlas målen för ungdomspolitiken
(yrkande 1). Motionärerna framhåller att det är en viktig
uppgift för hela samhället att hitta vägar för att ge ungdomar
framtidstro och vilja till engagemang samt betonar värdet i att
riksdagen antagit riktlinjer för ungdomspolitiken. I motionen
anförs att det är viktigt att förverkligandet av de av riksdagen
beslutade riktlinjerna för ungdomspolitiken inte bromsas upp.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att utformningen av
ungdomspolitiken är en viktig uppgift för samhället och att det
är av stor betydelse att ungdomars engagemang och initiativkraft
därvid tas till vara. Även innehållet i propositionen ger
uttryck för denna grundsyn. Utskottet erinrar om att
Ungdomsstyrelsen bedriver projekt, såsom satsningar på att skapa
träffpunkter för ungdomar m.m., vilka syftar till att
förverkliga de beslutade riktlinjerna för ungdomspolitiken.
Ungdomsstyrelsen har även ålagts andra uppgifter -- exempelvis
att kartlägga ungdomars uppväxtvillkor -- för att riktlinjerna
för ungdomspolitiken skall uppnås. Mot denna bakgrund anser
utskottet att vad som anförs i motionen inte erfordrar någon
riksdagens åtgärd. Motion Kr4 i här berörd del avstyrks således
(yrkande 1).
Motionärerna bakom motion Kr419 (fp) framhåller vikten av att
unga människor uppmuntras till ideellt engagemang (yrkande
3). I motionen understryks att föreningslivet lär barn och
ungdomar att samarbeta och ger dem utlopp för idealitet och
initiativkraft.
Utskottet delar de åsikter som framförs i motionen, vilka även
stämmer väl överens med innehållet i propositionen. Utskottet
vill i sammanhanget påpeka att statens bidragsgivning till
ungdomsorganisationerna är ett konkret sätt att stödja och
uppmuntra unga människors ideella engagemang. Kommunerna
bedriver också verksamhet för att uppmuntra ungdomar till
ideellt engagemang. Det råder bred enighet i de frågor som
motionärerna behandlar. Med hänsyn härtill anser utskottet att
motionen inte påkallar någon riksdagens åtgärd. Motion Kr419
avstyrks således i här berörd del (yrkande 3).
I motionerna Kr4 (kds) och A273 (v) behandlas frågor om
ungdomar och demokrati och om ungdomars behov av mötesplatser.
Motionärerna bakom Kr4 konstaterar att ungdomars deltagande i
föreningslivet har minskat under senare tid och att framför allt
de idéburna folkrörelserna och de politiska ungdomsförbunden har
tappat medlemmar. Motionärerna anser att olika former av
försöksverksamhet som kan öka ungdomars möjligheter att delta
i den demokratiska beslutsprocessen bör stödjas (yrkande 5).
I motion A273 framhålls behovet av att skapa tillgängliga
mötesplatser för ungdomar (yrkande 3 delvis). Motionärerna
anför att samhället måste satsa på ungdomars fritid bl.a. för
att motverka utslagning och kriminalitet. Motionärerna anser att
arbetslösa ungdomar borde få möjlighet att öppna ungdomsfik och
allaktivitetshus eller ungdomens hus i kommunerna samt
framhåller att sådan verksamhet även skulle ge goda möjligheter
att skapa sysselsättning åt ungdomar.
Statens ungdomsråd (numera ombildat till Ungdomsstyrelsen)
fick år 1991 i uppdrag att med medel ur Allmänna arvsfonden
utveckla metoder som ökar ungdomars delaktighet och inflytande i
samhället. Två projekt har genomförts. Det ena projektet innebar
att försöksverksamhet genomfördes i tretton kommuner i syfte att
öka ungdomars inflytande. Det andra projektet syftade till att
skapa nya träffpunkter för ungdomar. En viktig utgångspunkt har
varit att flera parter samverkar kring lösningarna. Under år
1994 övergick dessa projekt i en bredare satsning på att
utveckla ungdomars inflytande i lokalsamhället. Ungdomsstyrelsen
har under innevarande år använt 10 000 000 kronor ur Allmänna
arvsfonden för verksamheten. En utvärdering av projekten kommer
att redovisas under denna höst. Vidare har i flera kommuner
upprättats kommunala handlingsprogram för ungdomsfrågorna. I
några fall har program utarbetats tillsammans med ungdomar.
Barn- och ungdomsdelegationen har vidare under budgetåret
1993/94 ur Allmänna arvsfonden fördelat drygt 6,4 miljoner
kronor till stöd till lokaler för ungdomsverksamhet.
Som motionärerna bakom motion Kr4 anför är det angeläget att
unga människor ges möjlighet till inflytande i den demokratiska
beslutsprocessen. Detta underströk utskottet även i förra årets
betänkande om Ungdomspolitik (se bet. 1993/94:KrU31 s. 17).
Utskottet finner det därför glädjande att projekten med
försöksverksamhet, som senare i år skall utvärderas, har kunnat
fortsätta under innevarande budgetår. Utskottet har inhämtat att
regeringen avser att ta ytterligare initiativ i syfte att stödja
ungdomars möjligheter till delaktighet och inflytande, vilket
överensstämmer med ett förslag i Generationsutredningens
betänkande (se bet. s. 274--275). Utskottet anser med hänsyn
till det anförda att innehållet i motionen inte påkallar någon
åtgärd från riksdagens sida. Motion Kr4 i här berörd del
avstyrks således (yrkande 5).
Utskottet behandlade i förra årets betänkande om
ungdomspolitik satsningen på att skapa träffpunkter för ungdomar
(se bet. 1993/94:KrU31 s. 17). Utskottet framhöll därvid bl.a.
att projekt för att skapa träffpunkter för ungdomar på ett
positivt sätt kan stärka ungdomars känsla av delaktighet i
samhället och främja deras möjligheter att ta egna initiativ.
Utskottet vidhåller denna uppfattning samt vill tillägga att
projekt av nämnda slag torde utgöra ett verksamt sätt att
engagera arbetslösa ungdomar och motverka kriminalitet och
utslagning. Utskottet ser med tillfredsställelse att satsningen
på att skapa träffpunkter har kunnat fortsätta under innevarande
budgetår samt förutsätter att regeringen överväger möjligheterna
att initiera nya projekt för att skapa fler träffpunkter för
ungdomar. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att
motionen inte erfordrar någon åtgärd från riksdagens sida.
Motion A273 avstyrks således i här berörd del (yrkande 3
delvis).
Motionärerna bakom motion Kr4 (kds) anser att det är angeläget
att arbetet med att utarbeta förslag utifrån
Generationsutredningens betänkande påskyndas (yrkande 4).
Betänkandet Tillvarons trösklar har under hösten 1994
remissbehandlats och bereds för närvarande i Civildepartementet.
Vissa av förslagen i betänkandet, däribland förslaget om
introduktionsplatser på arbetsmarknaden, har redan genomförts.
Enligt utskottets mening finns det inte skäl att föregripa
regeringens fortsatta beredning av förslagen i betänkandet.
Utskottet avstyrker därför motion Kr4 i här berörd del (yrkande
4).
Ungdomsstyrelsen (D 1)
Medelsanvisningen
Ungdomsstyrelsen har, som framgår av det inledande avsnittet,
fått mer omfattande och krävande arbetsuppgifter än vad som
gällde för Statens ungdomsråd. Arbetet med att förändra
verksamheten för att möta de nya krav som ställs på myndigheten
har nyligen påbörjats. Regeringen anser därför att
Ungdomsstyrelsen bör undantas från generella besparingskrav
samt kompenseras för vissa merkostnader i samband med
organisationsförändringen. Regeringen föreslår för budgetåret
1995/96 ett ramanslag på 12 498 000 kronor.
Frågor om medelsanvisningen under anslaget tas upp i tre
motioner.
Motionärerna bakom motionerna Kr415 (m) och Kr418 (s) tar upp
stödet genom statsbidrag till föreningar som bedriver rollspel,
en fråga som utskottet behandlar under anslaget D 2. Bidrag till
nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. Förslaget i
motion Kr415 syftar även till en minskning av förevarande
anslag. Motionärerna bakom motion Kr418 föreslår att medel som
betalas ut till organisationer vilka huvudsakligen bedriver
rollspel skall upphöra att utgå. En del av de sålunda frigjorda
medlen föreslås bli omfördelade till förevarande anslag att
användas för informationskampanjer bland ungdomar om rollspels
möjligheter och begränsningar.
Motionärerna bakom motion Kr420 (m) hemställer med hänvisning
till statens sparbehov att anslaget till Ungdomsstyrelsen
bestäms till 7 498 000 kronor eller således till ett belopp
som är 5 000 000 kronor lägre än vad regeringen har föreslagit
(yrkande 1).
Utskottet kommer således att behandla frågan om stödet till
föreningar som bedriver rollspel under anslaget Bidrag till
nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. Utskottet
vill dock redan här framhålla att rollspel tjänar olika syften
och ingalunda enbart är av destruktiv karaktär. Utskottet har
inhämtat att Ungdomsstyrelsen ägnar rollspelen uppmärksamhet och
att myndigheten avser att inom kort påbörja en kartläggning som
syftar till att fördjupa kunskapen om rollspel. Utskottet anser
att denna verksamhet även fortsättningsvis bör finansieras inom
ramen för Ungdomsstyrelsens myndighetsanslag och inte genom en
sådan omfördelning från anslaget D 2 till anslaget D 1 som
föreslås i motion Kr418. Utskottet finner att innehållet i
motionerna Kr415 och Kr418 i här berörda delar inte ger
anledning att frångå regeringens förslag till medelsanvisning.
Som ovan anförts har Ungdomsstyrelsen fått arbetsuppgifter som
är mer omfattande än de som åvilade Statens ungdomsråd.
Utskottet finner därför inte anledning att, som yrkas i motion
Kr420, frångå regeringens bedömning att Ungdomsstyrelsen bör
undantas från generella sparkrav. Utskottet har inte heller i
övrigt något att erinra mot regeringens förslag till
medelsberäkning.
Utskottet tillstyrker således regeringens förslag att
12 498 000 kronor anvisas under anslaget. Detta
ställningstagande innebär att motion Kr420 yrkande 1 samt
motionerna Kr415 och Kr418 i här aktuella delar avstyrks av
utskottet.
Motionsyrkanden om Ungdomsstyrelsens arbetsuppgifter
Motionärerna bakom motion Kr4 (kds) behandlar frågan om ett
uppdrag till Ungdomsstyrelsen att kartlägga ungdomars
uppväxtvillkor m.m. (yrkande 2). I motionen konstateras att en
av Ungdomsstyrelsens uppgifter är att kartlägga ungdomars
uppväxtvillkor samt följa upp och utvärdera ideellt och
offentligt ungdomsarbete som ett led i ett utvecklat
sektorsövergripande arbetssätt. Motionärerna förutsätter att
uppdraget till Ungdomsstyrelsen alltjämt gäller i sin helhet.
Vid redovisningen av uppdraget förväntar sig motionärerna en
utvärdering av ideellt och offentligt ungdomsarbete.
Ungdomsstyrelsen har av den föregående regeringen fått i
uppdrag att lämna en fördjupad redovisning av ungdomars
uppväxtvillkor samt förslag till åtgärder på angelägna områden.
Ungdomsstyrelsen skall särskilt analysera ungdomars etablering i
vuxenlivet samt uppmärksamma grupper av ungdomar som är i behov
av särskilt stöd för att få en bra uppväxt. Uppdraget skall ske
i nära samarbete med berörda sektorsmyndigheter. Uppdraget skall
redovisas till regeringen före utgången av maj 1996.
Ungdomsstyrelsen skall vidare -- också i enlighet med ett
uppdrag från den förra regeringen -- utvärdera i vilken
utsträckning som fördelningen av statsbidrag till
ungdomsorganisationer leder till att målen för bidragen uppnås
samt föreslå åtgärder för att förbättra bidragsgivningens
måluppfyllelse och effektivitet. Statsbidragen till
ungdomsorganisationer skall därvid analyseras i relation till
andra fritidspolitiska insatser. Uppdraget skall redovisas till
regeringen före utgången av maj 1997.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det ovan angivna
uppdraget till Ungdomsstyrelsen om en fördjupad redovisning av
ungdomars uppväxtvillkor bör ligga fast. Utskottet förutsätter
att Ungdomsstyrelsen i sin redovisning även berör frågor om
ideellt och offentligt ungdomsarbete. Enligt utskottets mening
innebär det anförda att motionskravet redan är tillgodosett.
Utskottet finner därför inte anledning att föreslå riksdagen att
vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet. Utskottet
avstyrker således motion Kr4 i här aktuell del (yrkande 2).
I motion Kr4 (kds) behandlas frågor om ungdomskultur
(yrkande 9). Motionärerna framhåller särskilt att
ungdomsorganisationerna måste ges möjlighet att förmedla kultur
och göra de unga kulturellt medvetna.
Riksdagen beslutade förra våren -- på förslag av
kulturutskottet -- att kulturen skulle räknas in bland de
projekt som Ungdomsstyrelsen skall koncentrera sig på under den
följande treårsperioden (se bet. 1993/94:KrU31 s. 11). Utskottet
anser alltjämt att det är en angelägen uppgift för
Ungdomsstyrelsen att främja insatser för att barn och ungdomar
i ökad utsträckning skall delta i kulturaktiviteter. Utskottet
delar således i allt väsentligt den uppfattning som kommer till
uttryck i motionen. Efter förslag av regeringen i
budgetpropositionen har riksdagen under anslaget Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. beräknat särskilda
medel, 15 000 000 kronor, för att stimulera barn- och
ungdomskulturen (prop. bil. 12 s. 68--73, bet. 1994/95:KrU16,
rskr. 1994/95:252). Vidare har Kulturutredningen i
tilläggsdirektiv (dir. 1994:146) getts i uppdrag att i sitt
fortsatta arbete lägga särskild vikt vid barnens och ungdomens
delaktighet i kulturen. Utskottet har också tidigare i år i
betänkandet Övergripande kulturfrågor behandlat frågor om barn-
och ungdomskultur och därvid betonat bl.a. att kulturen har stor
betydelse för barns och ungdomars utveckling (se bet.
1994/95:KrU15 s. 18--19). Med hänsyn till de initiativ som
tagits för att stärka barn- och ungdomskulturen anser utskottet
att vad som anförs i motionen inte erfordrar någon åtgärd från
riksdagens sida. Motion Kr4 i här aktuell del avstyrks således
(yrkande 9).
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
m.m. (D 2)
Anslaget disponeras för statsbidrag till ungdomsorganisationer
enligt förordningen därom (1994:641) samt för stöd till viss
annan nationell ungdomsverksamhet. Vidare omfattar anslaget stöd
för internationell verksamhet till Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer (LSU) och Stiftelsen för internationellt
ungdomsutbyte.
Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 att 174 303 000
kronor anvisas under anslaget. Av anslaget beräknas
109 422 000 kronor för juli 1995--juni 1996, vilket innebär en
minskning i förhållande till innevarande budgetår med
2 275 000 kronor.
Frågor om den totala medelsanvisningen under anslaget tas upp
i fyra motioner.
Som redovisats i det föregående behandlar två motioner frågor
om bidragsgivning till organisationer som ägnar sig åt rollspel.
Motionären bakom motion Kr415 (m) anser att medelstilldelningen
under anslaget skall minskas med det belopp som motsvarar stödet
till föreningar som bedriver rollspel. Ett liknande yrkande
framställs i motion Kr418 (s). Motionärerna bakom sistnämnda
motion anser att organisationer som huvudsakligen sysslar med
rollspel inte skall få statsbidrag.
Motionärerna bakom motion Kr420 (m) hemställer med hänvisning
till statens sparbehov att förevarande anslag skall uppgå till
ett belopp som är 45 000 000 kronor lägre än vad regeringen
har föreslagit (yrkande 2).
I motion A273 (v) hemställs att anslaget bestäms till
174 753 000 kronor, eller således till ett belopp som är
450 000 kronor högre än vad regeringen har föreslagit
(yrkande 7). Motionärerna anför att detta belopp skall gå till
LSU och i sin helhet användas för LSU:s nationella verksamhet.
Utskottet behandlar inledningsvis de motionsförslag som
innebär en minskning av anslaget.
Med anledning av motionsyrkandena som rör statsbidragen till
föreningar som bedriver rollspel vill utskottet redovisa
följande.
I förordningen (1994:641) om statsbidrag till
ungdomsorganisationer anges de kriterier som måste vara
uppfyllda för att en organisation skall kunna erhålla bidrag
samt målen för bidragsgivningen. Målen är bl.a. att främja barns
och ungdomars demokratiska fostran samt att ge barn och ungdomar
en meningsfull fritid. Det är enligt förordningen
Ungdomsstyrelsen som efter ansökan har att ta ställning till och
bedöma vilka organisationer som uppfyller dessa kriterier och i
vilken utsträckning dessas verksamhet främjar målen för
bidragsgivningen. Som i ett föregående avsnitt angetts har
Ungdomsstyrelsen i regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 getts
i uppdrag att under en treårsperiod genomföra en fördjupad
bidragsprövning av samtliga organisationer som ansöker om
grundbidrag. Därvid skall bl.a. prövas i vilken utsträckning
fördelningen av statsbidrag leder till att målen för
bidragsgivningen uppnås. Denna fördjupade prövning skall
självfallet gälla även organisationer som bedriver rollspel.
Uppdraget skall redovisas för regeringen i maj 1997.
Som motionärerna påpekar förekommer på marknaden ett brett
utbud av rollspel, varav en grupp innehåller stora inslag av
våld, droger och andra skadliga företeelser. Utskottet
konstaterar samtidigt i likhet med motionärerna bakom motion
Kr418 och som även anförts ovan att många rollspel otvivelaktigt
har positiva förtecken. Mot den bakgrunden anser utskottet att
det inte föreligger skäl att ändra målen eller kriterierna för
bidragsgivningen så att organisationer som bedriver
rollspelsverksamhet uttryckligen undantas från möjligheten att
erhålla statsbidrag för sin verksamhet. Prövningen bör enligt
utskottets mening således alltjämt ske enligt de nuvarande
bestämmelserna i den ovannämnda förordningen. Ungdomsstyrelsen
skall därvid beakta de mål för bidragsgivningen som anges i
förordningen, vilka bl.a. innefattar att statsbidragen skall
främja barns och ungdomars demokratiska fostran. Vidare vill
utskottet understryka vikten av att den kartläggning av
rollspelsverksamheten som Ungdomsstyrelsen avser att påbörja
inom kort -- och som utskottet nämnt i det föregående -- kan
företas skyndsamt. Det är angeläget att en sådan kartläggning
leder till att information om alternativa rollspel med positiva
förebilder når ut till berörda målgrupper. Utskottet finner
således att vad som anförs i motionerna Kr415 och Kr418 inte ger
anledning att frångå regeringens förslag om medelstilldelning.
Utskottet vill tillägga att regeringen avser att senare under
våren 1995 publicera en skrift över de samlade åtgärder som
vidtagits av regering och myndigheter mot våldet i samhället.
Vidare kommer en Unesco-konferens om våldet i medierna att äga
rum i Lund hösten 1995.
Enligt utskottets mening skulle en medelstilldelning på den
nivå som motionärerna bakom motion Kr420 föreslår i alltför hög
grad inskränka möjligheterna för ungdomsorganisationerna att
bedriva sin verksamhet. Utskottet -- som noterar att regeringens
förslag innebär en besparing i anslaget -- anser därför att
innehållet i motion Kr420 yrkande 2 inte ger anledning att
avvika från regeringens förslag om medelsanvisning. Riksdagen
kommer dock senare under våren att behandla ett förslag i
kompletteringspropositionen om en ytterligare besparing under
anslaget med 3 200 000 kronor.
LSU är ett paraplyorgan för ett stort antal
ungdomsorganisationer och har till syfte att i olika sammanhang
-- nationellt och internationellt -- företräda
medlemsorganisationerna. Staten ger stöd till många av de
enskilda medlemsorganisationerna inom LSU för dessas nationella
verksamhet. Detta sker i form av statsbidrag enligt förordningen
(1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Det
nationella samarbetet bör bygga på de enskilda
medlemsorganisationernas intresse och på ekonomiskt stöd från
staten. Utskottet vill framhålla att LSU innevarande budgetår
från Ungdomsstyrelsen har erhållit ett särskilt bidrag, 450 000
kronor, enligt nämnda förordning för att utveckla sin nationella
verksamhet och att LSU även för kommande budgetår hos
Ungdomsstyrelsen har möjlighet att ansöka om bidrag för denna
verksamhet. Med hänsyn härtill anser utskottet att det inte
föreligger skäl att beräkna särskilda medel till LSU:s
nationella verksamhet på sätt som föreslås i motion A273 i här
berörd del (yrkande 7).
Utskottet tillstyrker sammanfattningsvis regeringens förslag
om den totala medelsanvisningen till Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m. Utskottet anser således
att riksdagen bör anvisa 174 303 000 kronor under anslaget.
Detta ställningstagande innebär att motionerna Kr415 och Kr418 i
aktuella delar, Kr420 yrkande 2 och A273 yrkande 7 avstyrks av
utskottet.
Motionärerna bakom motion A273 (v) betonar under avsnittet om
ungdomars fritid att det är viktigt att lika stora satsningar
görs på flickors som på pojkars fritidsaktiviteter (yrkande 3
delvis). I motionen anförs att pojkars intressen i dag får
merparten av de ekonomiska resurserna och att detta måste
ändras.
Som motionärerna anför är det betydelsefullt att ägna
uppmärksamhet åt jämställdhetsfrågorna vid bidragsgivningen. Ett
av målen för statens bidrag till ungdomsorganisationerna är att
främja jämställdhet mellan könen, vilket Ungdomsstyrelsen skall
beakta vid myndighetens beslut om bidrag. I budgetpropositionen
(bil. 6 s. 282) har regeringen föreslagit en medelsanvisning om
20 559 000 kronor under anslaget Särskilda
jämställdhetsåtgärder, varav 5 000 000 kronor avser
finansiering av projektverksamhet för att öka kvinnors
inflytande i beslutande församlingar. Projekt som arbetar med
inriktning på unga kvinnor kommer att prioriteras. Riksdagen har
bifallit regeringsförslaget (bet. 1994/95:AU7, rskr.
1994/95:181). Vidare har för innevarande budgetår under
förevarande anslag inrättats en anslagspost om 500 000 kronor
till särskilda insatser för unga flickor. Medlen används av
Ungdomsstyrelsen för information m.m. i jämställdhetsfrågor.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att stödet till denna
verksamhet skall fortsätta. Utskottet vill här även nämna att
utskottet under hösten i år kommer att behandla motionsyrkanden
som rör jämställdhet inom idrotten. Med hänvisning till det
anförda finner utskottet att vad som anförs i motionen inte
erfordrar någon riksdagens åtgärd. Motion A273 i här berörd del
avstyrks således (yrkande 3 delvis).
EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa (D 3)
Under detta anslag beräknas medlemsavgiften i EU:s
utbytesprogram Ungdom för Europa. Regeringen föreslår för
budgetåret 1995/96 ett anslag på 7 841 000 kronor, varav
5 200 000 kronor beräknas för juli 1995--juni 1996.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Övergripande folkrörelsefrågor
I tre motionsyrkanden berörs folkrörelsernas roll i
samhället m.m.
Motionärerna bakom motion Kr416 (s) betonar att
folkrörelsernas verksamhet bör uppmuntras och underlättas
(yrkande 1).
Motionärerna bakom motion Kr419 (fp) tar upp likartade frågor.
De berör särskilt folkrörelsernas roll för demokratins
utveckling (yrkande 1) och stödet till ideella organisationer
(yrkande 2). I motionen understryks att stat och kommun bör inta
en generös attityd till ideellt föreningsliv samt att
finansiellt stöd inte får stanna på central nivå utan måste
komma medlemmarna och de lokala avdelningarna till del.
Regeringen har nyligen beslutat att en kommitté tillkallas med
uppgift att utreda och föreslå åtgärder som kan öka medborgarnas
möjligheter till inflytande och delaktighet i
samhällsutvecklingen och därmed på sikt bidra till en vital
demokratisk utveckling (dir. 1995:56). Kommittén skall bl.a.
föreslå förändringar av stödformer som kan ge förutsättningar
för föreningslivet att utvecklas och förändras och som också
bidrar till ett ökat medborgarengagemang. Kommitténs uppdrag
skall vara avslutat senast den 1 oktober 1996.
Utskottet delar de uppfattningar som motionärerna framför.
Folkrörelserna och de ideella organisationerna fyller viktiga
funktioner i många människors liv och bidrar i hög grad till att
utveckla välfärden i landet. Det är betydelsefullt att detta
beaktas när det gäller att fatta beslut i frågor om stöd till
ideella organisationer. Självfallet är det därvid också viktigt
att se till att stödet sker på ett sådant sätt att medlen kommer
de slutliga användarna till del. Dessa synpunkter överensstämmer
i allt väsentligt med vad som anförs i propositionen och kommer
även till uttryck i de kommittédirektiv som angetts ovan. Det
råder således bred enighet i de frågor som berörs i motionerna.
Utskottet anser att innehållet i motionerna inte erfordrar någon
åtgärd från riksdagens sida. Motionerna Kr416 i här berörd del
(yrkande 1) och Kr419 i aktuella delar (yrkandena 1 och 2)
avstyrks således.
Motionärerna bakom motion Kr416 (s) föreslår att det tillsätts
en utredning med uppgift att se över föreningslivets olika
ekonomiska förutsättningar (yrkande 2). I motionen anförs att
de olika regler och förmåner som gäller för föreningslivet bör
ses över för att jämställas med varandra.
En översyn av föreningslivets ekonomiska villkor i olika
avseenden har nyligen ägt rum i Utredningen om bidrag till
ideella organisationer. I betänkandet (SOU 1993:71)
Organisationernas bidrag föreslår utredaren bl.a. att de olika
regler som i dag finns för idrottsrörelsen och andra
organisationer, framför allt när det gäller sociala avgifter,
bör ändras så att idrotten och andra organisationer behandlas
lika. Ärendet bereds för närvarande i Civildepartementet. Enligt
utskottets mening bör regeringens beredning av de aktuella
frågorna inte föregripas. Innehållet i motionen bör således inte
föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet avstyrker motion
Kr416 i här berörd del (yrkande 2).
Utveckling av ideell verksamhet (E 4)
Ur anslaget kan bidrag ges till ideella föreningar, ekonomiska
föreningar och stiftelser som bedriver utvecklingsarbete inom
den s.k. tredje sektorn. Bidrag kan ges till organisationer för
att utveckla formerna för lokal ideell verksamhet liksom för att
lämna information och rådgivning i dessa frågor.
Regeringen föreslår för budgetåret 1995/96 ett anslag på
23 700 000 kronor. Av anslaget beräknas 15 800 000 kronor
för juli 1995--juni 1996, vilket innebär en minskning i
förhållande till innevarande budgetår med 7 000 000 kronor.
Motionärerna bakom motion Kr420 (m) hemställer med hänvisning
till statens sparbehov att anslaget bestäms till 18 700 000
kronor, eller således till ett belopp som är 5 000 000 kronor
lägre än vad regeringen har föreslagit (yrkande 5).
Utskottet noterar att regeringens förslag om medelstilldelning
innebär en betydande minskning av anslaget i förhållande till
innevarande budgetår. Utskottet anser att vad som anförs i
motionen inte ger tillräcklig anledning att frångå regeringens
förslag om medelstilldelning. Utskottet tillstyrker således
regeringens förslag att 23 700 000 kronor anvisas under
anslaget. Detta ställningstagande innebär att motion Kr420 i här
aktuell del (yrkande 5) avstyrks. Riksdagen kommer dock senare
under våren att behandla ett förslag i
kompletteringspropositionen om en ytterligare besparing under
anslaget med 1 000 000 kronor.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande mål för ungdomspolitiken
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr4 yrkande 1,
2. beträffande frågan om unga människors ideella
engagemang
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr419 yrkande 3,
3. beträffande ungdomars möjlighet att delta i den
demokratiska beslutsprocessen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr4 yrkande 5,
res. 1 (kds)
4. beträffande mötesplatser för ungdomar
att riksdagen avslår motion 1994/95:A273 yrkande 3 i denna
del,
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr4 yrkande 4,
res. 2 (kds)
6. beträffande medelsanvisningen till Ungdomsstyrelsen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Kr415 i denna del, 1994/95:Kr418 i
denna del och 1994/95:Kr420 yrkande 1 till Ungdomsstyrelsen
för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 12 498 000 kronor,
res. 3 (m)
7. beträffande ett uppdrag till Ungdomsstyrelsen om att göra
en fördjupad redovisning av ungdomars uppväxtvillkor m.m.
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr4 yrkande 2,
8. beträffande uttalande om ungdomskultur
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr4 yrkande 9,
9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till nationell
och internationell ungdomsverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Kr415 i denna del, 1994/95:Kr418 i
denna del, 1994/95:Kr420 yrkande 2 och 1994/95:A273 yrkande 7
till Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 174 303 000
kronor,
res. 4 (m)
res. 5 (v)
10. beträffande satsningen på flickors och pojkars
fritidsaktiviteter
att riksdagen avslår motion 1994/95:A273 yrkande 3 i denna
del,
11. beträffande medelsanvisningen till EU:s utbytesprogram
Ungdom för Europa
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till EU:s
utbytesprogram Ungdom för Europa för budgetåret 1995/96 under
trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 7 841 000
kronor,
att riksdagen beslutar att lägga skrivelsen till handlingarna,
13. beträffande uttalanden om folkrörelsernas roll i
samhället m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr416 yrkande 1 samt
1994/95:Kr419 yrkandena 1 och 2,
14. beträffande tillsättande av utredning med uppgift att se
över föreningslivets olika ekonomiska förutsättningar
att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr416 yrkande 2,
15. beträffande medelsanvisningen till Utveckling av ideell
verksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motion 1994/95:Kr420 yrkande 5 till Utveckling av
ideell verksamhet för budgetåret 1995/96 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 23 700 000
kronor.
res. 6 (m)
Stockholm den 27 april 1995
På kulturutskottets vägnar
Åke Gustavsson
I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Stig
Bertilsson (m), Ingegerd Sahlström (s), Björn Kaaling (s),
Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Charlotta L
Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa
Larsson (mp), Annika Nilsson (s), Erik Arthur Egervärn (c),
Birgitta Wistrand (m) och Tuve Skånberg (kds).
Reservationer
1. Ungdomars möjlighet att delta i den demokratiska
beslutsprocessen (mom. 3)
Tuve Skånberg (kds) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Som motionärerna" och slutar med "(yrkande 5)" bort ha
följande lydelse:
Utskottet konstaterar i enlighet med vad som anförs i motionen
att ungdomars framtidstro i stor utsträckning formas av deras
framtidsutsikter. En positiv framtidstro motiverar engagemang,
utbildning och ansvar samt stimulerar till delaktighet i
samhället. Att hitta vägar för att ge ungdomar framtidstro och
vilja till engagemang är därför en uppgift för hela samhället.
Ungdomar behöver tidigt uppmuntras till samhällsansvar genom att
de får inflytande och får delta aktivt i skolan, på
arbetsplatsen, i närmiljön och i ideellt arbete m.m. Ungdomarna
är själva den viktigaste resursen i allt utvecklingsarbete, och
utvecklingarbetet måste därför utgå från ungdomarnas egna
perspektiv. Genom att visa tillit till och stödja ungdomars egna
aktiviteter stimulerar man deras kreativitet och ansvarskänsla.
För att åstadkomma en god samverkan, ett bra
resursutnyttjande samt möjligheter att följa upp och utvärdera
insatser för ungdomar bör den grundläggande inriktningen för
ungdomspolitiken vara fastlagd. Det var därför enligt utskottets
mening värdefullt att riksdagen förra året antog de riktlinjer
för ungdomspolitiken som den dåvarande regeringen hade
föreslagit. Dessa riktlinjer förmedlar grundläggande värderingar
om demokrati, medmänsklighet och människovärde och betonar
vikten av en sektorsövergripande helhetssyn. Riktlinjerna ger
god vägledning för statliga och kommunala insatser för ungdomar.
Utskottet vill även betona värdet av att riksdagen förra året
fastställde en verksamhetsinriktning för den statliga
ungdomsmyndigheten, numera benämnd Ungdomsstyrelsen, och att den
förra regeringen beslutade om vissa nya arbetsuppgifter för
myndigheten. Dessa beslut skapar ökade förutsättningar för att
kunna bedriva en effektiv ungdomspolitik.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts ser utskottet mycket
positivt på den projektverksamhet som Ungdomsstyrelsen bedrivit
med medel från Allmänna arvsfonden och som bl.a. innefattat
försöksverksamhet i 13 kommuner för att öka ungdomars
inflytande. Sådana projekt utgör ett konkret sätt att
förverkliga riktlinjerna för ungdomspolitiken. Utskottet anser
därför i likhet med motionärerna att det är utomordentligt
betydelsefullt att stödja olika former av försöksverksamhet som
kan öka ungdomars möjligheter att delta i den demokratiska
beslutsprocessen, t.ex. ungdomsfullmäktige och ungdomsråd som
prövats på några ställen i landet. Utskottet finner att
riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad i
motionen har anförts om åtgärder för att öka ungdomars
möjligheter att delta i den demokratiska beslutsprocessen.
Utskottet tillstyrker således motion Kr4 i här berörd del
(yrkande 5).
dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha
följande lydelse:
3. beträffande ungdomars möjlighet att delta i den
demokratiska beslutsprocessen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr4 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Betänkandet Tillvarons" och slutar med "(yrkande 4)" bort
ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att det är långt kvar när det gäller att
ge ungdomar en självklar plats i samhället, men att flera
viktiga steg ändå har tagits för att skynda på utvecklingen.
Generationsutredningen har i sitt betänkande Tillvarons trösklar
presenterat förslag som syftar till att på olika sätt underlätta
ungdomars etablering i samhället. Enligt utskottets mening är
det av omistligt värde att åtgärder vidtas för att ungdomars
framtidstro och engagemang skall tas till vara. Det är därför,
som motionärerna påpekar, angeläget att arbetet med att utarbeta
förslag utifrån Generationsutredningens betänkande påskyndas.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker således motion Kr4 i här berörd del
(yrkande 4).
dels att utskottets hemställan under moment 5 bort ha
följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr4 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Medelsanvisningen till Ungdomsstyrelsen (mom. 6)
Stig Bertilsson, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta
Wistrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Som ovan" och slutar med "av utskottet" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill betona att det i det rådande ekonomiska läget
är både sakligt och psykologiskt viktigt att alla sektorer
bidrar till saneringen av statsfinanserna. Mot den bakgrunden
föreligger det enligt utskottets mening inte tillräckliga skäl
att undanta Ungdomsstyrelsen från generella sparkrav. Utskottet
instämmer således i vad motionärerna bakom motion Kr420 anför om
medelsanvisningen under förevarande anslag.
Utskottet tillstyrker förslaget i motion Kr420 yrkande 1 om
medelsanvisningen till Ungdomsstyrelsen. Utskottet anser att
riksdagen bör anvisa 7 498 000 kronor under anslaget, eller
således ett belopp som är 5 000 000 kronor lägre än vad
regeringen har föreslagit. Detta ställningstagande innebär att
motionerna Kr415 och Kr418 i här aktuella delar avstyrks av
utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 6 bort ha
följande lydelse:
6. beträffande medelsanvisningen till Ungdomsstyrelsen
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr420 yrkande 1,
med anledning av regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1994/95:Kr415 i denna del och 1994/95:Kr418 i denna
del till Ungdomsstyrelsen för budgetåret 1995/96 under
trettonde huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 7 498 000
kronor,
4. Medelsanvisningen till Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m. (mom. 9)
Stig Bertilsson, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta
Wistrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "av utskottet"
bort ha följande lydelse:
För att uppnå stabilitet i de offentliga finanserna och klara
det avgörande målet om en balanserad budget till år 1998 måste
alla verksamheter bidra. Enligt utskottets mening finns det
utrymme för en betydligt större besparing under anslaget än som
föreslås i propositionen, vilket även framgår av den föreslagna
besparingen i kompletteringspropositionen. Med hänsyn härtill
anser utskottet, i likhet med motionärerna bakom motion Kr420,
att anslaget bör bestämmas till ett lägre belopp än vad
regeringen har föreslagit.
Utskottet tillstyrker sammanfattningsvis förslaget i motion
Kr420 yrkande 2 om den totala medelsanvisningen till Bidrag till
nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. Utskottet
anser att riksdagen bör anvisa 129 303 000 kronor under
anslaget, eller således ett belopp som är 45 000 000 kronor
lägre än vad regeringen har föreslagit. Detta ställningstagande
innebär att motionerna Kr415 och Kr418 i här aktuella delar och
motion A273 yrkande 7 avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till nationell
och internationell ungdomsverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr420 yrkande 2,
med anledning av regeringens förslag samt med avslag på
motionerna Kr415 i denna del, Kr418 i denna del och A273 yrkande
7 till Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 129 303 000
kronor,
5. Medelsanvisningen till Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m. (mom. 9)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "LSU är" och slutar med "av utskottet" bort ha
följande lydelse:
LSU har traditionellt i huvudsak arbetat med internationella
frågor. Sedan ett par år tillbaka bedriver dock LSU även arbete
med nationella frågor. Denna verksamhet består av information
till medlemsorganisationerna och utbildning på förbundsnivå m.m.
Nämnda arbetsområden har blivit allt viktigare sedan Statens
ungdomsråd ombildades till Ungdomsstyrelsen. Arbetet har
utvecklats mycket positivt och har nu blivit en naturlig del av
LSU:s ordinarie verksamhet. För att arbetet med nationell
verksamhet skall kunna fortsätta är det nödvändigt att LSU även
framdeles ges stöd för nämnda verksamhetsgren. Med hänsyn
härtill anser utskottet att det bör beräknas särskilda medel om
450 000 kr till LSU:s nationella verksamhet på sätt som
föreslås i motion A273 i här berörd del (yrkande 7).
Utskottet tillstyrker sammanfattningsvis förslaget i motion
A273 yrkande 7 om medelsanvisningen till Bidrag till nationell
och internationell ungdomsverksamhet m.m. Utskottet anser att
riksdagen bör anvisa 174 753 000 kronor under anslaget, eller
således ett belopp som är 450 000 kronor högre än vad
regeringen har föreslagit. Detta ställningstagande innebär att
motionerna Kr415 och Kr418 i här aktuella delar och Kr420
yrkande 2 avstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under moment 9 bort ha
följande lydelse:
9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till nationell
och internationell ungdomsverksamhet m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A273 yrkande 7,
med anledning av regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1994/95:Kr415 i denna del, 1994/95:Kr418 i denna del
och 1994/95:Kr420 yrkande 2 till Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m. för budgetåret 1995/96
under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
174 753 000 kronor.
6. Medelsanvisningen till Utveckling av ideell verksamhet
(mom. 15)
Stig Bertilsson, Lennart Fridén, Jan Backman och Birgitta
Wistrand (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet noterar" och på s. 15 slutar med
"1 000 000 kronor" bort ha följande lydelse:
I det rådande statsfinansiella läget bör alla sektorer bidra
till saneringen av statsfinanserna och omprioriteringar göras så
att anslagen används på bästa sätt. Enligt utskottets mening har
dessa omständigheter inte i tillräcklig utsträckning beaktats i
propositionsförslaget till medelsanvisning, vilket också framgår
av att regeringen i kompletteringspropositionen föreslår en
ytterligare besparing under anslaget. Utskottet anser att
riksdagen med bifall till motion Kr420 yrkande 5 bör anvisa
18 700 000 kronor under anslaget, eller således ett belopp som
är 5 000 000 kronor lägre än vad regeringen har föreslagit,
dels att utskottets hemställan under moment 15 bort ha
följande lydelse:
15. beträffande medelsanvisningen till Utveckling av ideell
verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr420 yrkande 5
och med anledning av regeringens förslag till Utveckling av
ideell verksamhet för budgetåret 1995/96 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 18 700 000
kronor.
Särskilt yttrande
Mötesplatser för ungdomar (mom. 4)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Under de senaste åren har stora nedskärningar skett på
fritids- och kulturområdet. Detta har lett till att många
fritidsgårdar, ungdomscaféer och ungdomshus har tvingats stänga,
vilket har drabbat de allra flesta ungdomar. Mot bakgrund av
behovet av mötesplatser för ungdomar är det angeläget att den
beskrivna utvecklingen bryts och att det från samhällets sida
avsätts ekonomiska resurser som gör det möjligt att bevara och
tillskapa mötesplatser för ungdomar.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Regeringsskrivelse 2
Motioner väckta under allmänna motionstiden år 1995 2
Motion väckt med anledning av regeringens skrivelse
1994/95:127 Ungdomsfrågor 3
Utskottet 4
Inledning 4
Övergripande ungdomsfrågor 6
Ungdomsstyrelsen (D 1) 8
Medelsanvisningen 8
Motionsyrkanden om Ungdomsstyrelsens arbetsuppgifter
9
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
m.m. (D 2) 10
EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa (D 3) 13
Övergripande folkrörelsefrågor 13
Utveckling av ideell verksamhet (E 4) 14
Hemställan 15
Reservationer
1. Ungdomars möjlighet att delta i den demokratiska
beslutsprocessen (kds) 16
2. Förslag utifrån Generationsutredningens betänkande
(kds) 18
3. Medelsanvisningen till Ungdomsstyrelsen (m) 18
4. Medelsanvisningen till Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m. (m) 19
5. Medelsanvisningen till Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet m.m. (v) 19
6. Medelsanvisningen till Utveckling av ideell verksamhet
(m) 20
Särskilt yttrande
Mötesplatser för ungdomar (v) 21