Kulturutskottets

1994/95:KRU26

Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Bilaga 1
• Innehållsförteckning

1994/95
KrU26

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i
budgetpropositionen om den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten samt motioner som väckts i anslutning härtill.

Utskottet föreslår att det utan dröjsmål skall tillsättas en
parlamentarisk beredning med företrädare för samtliga
riksdagspartier som skall ha i uppgift att bl.a. överväga frågan
om vilka krav som skall ställas på den fortsatta public
service-verksamheten.

Utskottet godtar regeringens förslag till en 11-procentig
besparing som skall fördelas jämnt över perioden den 1 juli
1995--den 31 december 1998. Likaledes godtar utskottet
regeringens förslag till medelstilldelning för Sveriges
Television (SVT), Sveriges Radio (SR), Utbildningsradion (UR)
och Radio Sweden för andra halvåret 1995 och för kalenderåret
1996. Förslaget innebär en ändring av riksdagens beslut våren
1994 avseende medelstilldelningen för kalenderåret 1995. Ett
belopp om totalt 4 821,2 miljoner kronor (i 1992 års prisläge)
bör tilldelas de tre programföretagen för kalenderåret 1995.
Medlen bör i enlighet med den tidigare fastställda nyckeln
fördelas med 2 945,2 miljoner kronor till SVT, 1 654,2
miljoner kronor till SR och 221,8 miljoner kronor till UR.
Vidare bör Radio Sweden för samma år, 1995, tilldelas 39,846
miljoner kronor (i 1995 års prisläge). För kalenderåret 1996 bör
ett belopp om totalt 4 756,9 miljoner kronor (i 1993 års
prisläge) tilldelas de tre företagen. Medlen bör fördelas med
2 906,0 miljoner kronor till SVT, 1 632,1 miljoner kronor till
SR och 218,8 miljoner kronor till UR. Radio Sweden bör för samma
år tilldelas 40,0 miljoner kronor (i 1996 års prisläge).

Vidare tillstyrker utskottet att TV-avgiften höjs med 36
kronor till 1 476 kronor per år den 1 januari 1996 och att
TV 4:s koncessionsavgift från samma tidpunkt skall överföras
till statskassan i stället för -- som nu är fallet -- till
rundradiokontot.

I betänkandet understryks vikten av att SVT har två
nyhetsredaktioner och att konkurrensen mellan redaktionerna kan
bibehållas. Utskottet anser emellertid att den förordade
besparingen kan medföra svårigheter för SVT att upprätthålla den
nuvarande produktionen. Utskottet föreslår därför att riksdagen
skall uppdra åt regeringen att ta upp frågan om förändring av
gällande avtal beträffande sändningarna av distriktsproducerade
program. Dessa måste -- enligt utskottets uppfattning -- i
fortsättningen inte nödvändigtvis koncentreras till en kanal.
Vidare anser utskottet att kravet i nuvarande avtal att minst
40 % av allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar skall
produceras utanför Stockholm bör ändras till minst 50 %.
Utskottet anser också att det i avtalet skall anges att de
nyheter som de båda nyhetsredaktionerna producerar skall sändas
på det sättet att den ena nyhetsredaktionens produktion skall
sändas i den ena sändningskanalen och den andra
nyhetsredaktionens produktion i den andra sändningskanalen.

I betänkandet behandlas även frågor som rör programverksamhet,
TV-avgiften som fordringstyp m.m.

Till betänkandet har fogats tolv reservationer och fem
särskilda yttranden. Av innehållsförteckningen framgår vilka
frågor reservationerna avser.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 12
(Kulturdepartementet) under D. Radio och television m.m.,
avsnittet Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten (s.
128--140), föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad regeringen föreslår om besparingskrav på de
avgiftsfinansierade radio- och TV-företagen Sveriges Television
AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt
Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet,

2. godkänna regeringens förslag till ändrad medelsberäkning
avseende kalenderåret 1995 för den avgiftsfinansierade radio-
och TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB,
Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges
Radios utlandsprogramverksamhet,

3. godkänna regeringens förslag till medelsberäkning avseende
1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som
bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Sveriges
Utbildningsradio samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet,

4. anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område,

5. anta regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1989:41) om TV-avgift.

Lagförslagen har intagits som bilaga 1 till betänkandet.

Motionerna

1994/95:Kr203 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ändringar i lagen (1989:41) om
TV-avgift.

1994/95:Kr205 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att medel bör omfördelas till
novellfilmsprojekt,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att 5 miljoner kronor avsätts ur
rundradiokontot för visning av novellfilm i television,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Sveriges Radio, Sveriges Television
och Utbildningsradion inte bör drabbas av nedskärningar i
budgeten,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att samordningar inom Sveriges Television
bör genomföras så att utlandsbevakningen förbättras,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att konkurrensen inom nyhetsbevakningen
bör bevaras,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att produktionen av TV-dramatik och
barnprogram bör ökas inom Sveriges Television.

1994/95:Kr210 av Berit Andnor m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om textning av svensktalade inslag i Kanal 1
och TV 2.

1994/95:Kr216 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att de synskadade skall ha samma möjligheter som alla andra
människor att kunna få ta till sig det utbud av program som
utbjuds i radio och TV genom den nya teknik som nu finns
tillgänglig.

1994/95:Kr231 av Bengt Lindqvist (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om funktionshindrades tillgång till radio och
television i public service-kanalerna.

1994/95:Kr232 av Tanja Linderborg m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att vid förhandlingarna om ett nytt avtal
mellan staten och public service-företagen ta upp frågan om att
göra TV-programmen mer tillgängliga för funktionshindrade.

1994/95:Kr243 av Sigge Godin (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
satellitsändning av Sveriges Television och att kostnaden för
förhyrning av satellitkapacitet belastar rundradiofonden.

1994/95:Kr244 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen
(1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område.

1994/95:Kr264 av Fanny Rizell m.fl. (kds) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att folkrörelserna skall ges möjlighet att
bedriva idéburen programverksamhet via radio- och TV-sändningar,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att man inför nästa budgetår bör överväga
en annan fördelning av besparingarna mellan radion och
televisionen.

1994/95:Kr265 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

16. att riksdagen beslutar om en ändring i lagen om TV-avgift
enligt vad i motionen anförts.

1994/95:Kr267 av Henrik S Järrel (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att tillsätta en bred mediepolitisk beredning med uppdrag att
närmare klargöra förutsättningarna och formerna för statens
engagemang i de så kallade public service-företagen.

1994/95:K403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att Sveriges Televisions kanal TV 2
och Sveriges Radios kanaler P3 och P4 privatiseras i enlighet
med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktningen av public-service-uppdraget.

1994/95:K417 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående beredning av nytt avtal med de
avgiftsfinansierade etermedieföretagen,

3. att riksdagen avslår proposition 1994/95:100 vad gäller
besparingskrav för avgiftsfinansierade radio- och TV-företag
under perioden 1996--1998 och begär att regeringen återkommer
med förslag angående de ekonomiska villkoren för berörda företag
under denna period efter den beredning som föreslås i denna
motion,

4. att riksdagen avslår proposition 1994/95:100 avseende
medelsberäkningen 1996 för den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges
Radio AB, Sveriges Utbildningsradio samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet,

5. att riksdagen avslår proposition 1994/95:100 vad gäller
förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om
koncessionsavgift på televisionens område,

6. att riksdagen avslår proposition 1994/95:100 avseende
förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift.

1994/95:K418 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen med ändring av regeringens förslag godkänner
vad i motionen anförts om medelsberäkning avseende 1995 och 1996
för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten.

1994/95:Ju809 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att minska
underhållningsvåldet i TV.

1994/95:So294 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att funktionshindrades tillgång till
programutbudet i radio och television skall beaktas i public
service-kanalernas sändningar.

1994/95:N298 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja TV 2.

Ärendets beredning

Under ärendets beredning har information lämnats av
företrädare för de tre public service-företagen, Sveriges
Television AB, Sveriges Radio AB och Utbildningsradion AB.
Skrivelser i ärendet har ingetts av Sveriges Television AB,
Sveriges Radio AB, TCO:s nämnd för kultur- och mediefrågor och
Karlstads kommun. Vidare har bl.a. inkommit en skrivelse från
programledare vid TV 2 samt en skrivelse undertecknad av
enskilda konstnärliga yrkesutövare och av företrädare för en rad
organisationer, nämligen Konstnärliga och litterära
yrkesutövares samarbetsnämnd, Sveriges Författarförbund,
Svenska Teaterförbundet, Föreningen Bildkonst Upphovsrätt i
Sverige, Konstnärernas Riksorganisation, Svenska Tonsättares
Internationella Musikbyrå, Föreningen Svenska Tonsättare,
Föreningen Svenska Kompositörer Av Populärmusik, Svenska
Artisters och Musikers Intresseorganisation och Svenska
musikförläggareföreningen.

Vissa bakgrundsuppgifter

Riksdagen beslutade våren 1992 att i huvudsak godkänna de
förslag som regeringen lagt fram i proposition 1991/92:140 om
den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten 1993--1996
m.m. (bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329). Beslutet innebar
bl.a. att den tidigare koncernmodellen med ett moderbolag skulle
upphöra, att public service-företagen skulle bli självständiga
aktiebolag, att Sveriges Riksradio AB och Sveriges Lokalradio AB
skulle slås ihop till ett ljudradiobolag, benämnt Sveriges Radio
AB, att statens avtal med de tre programföretagen Sveriges
Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges
Utbildningsradio AB (UR) skulle vara fyraåriga och att public
service-uppdraget för programföretagen i huvudsak skulle förbli
oförändrat.

Regeringen träffade härefter i december 1992 avtal med de tre
public service-företagen om deras verksamhet under perioden den
1 januari 1993--den 31 december 1996.

De tre programbolagen ägs sedan den 1 januari 1994 av tre för
ändamålet bildade förvaltningsstiftelser (prop. 1992/93:236,
bet. 1992/93:KrU28, rskr. 1992/93:377).

1992 års riksdagsbeslut innebar bl.a. godkännande av
regeringens förslag om de ekonomiska förutsättningarna för
public service-företagen under avtalsperioden.

Medelstilldelningen skulle vara samlad och inte innehålla
specialdestinerade belopp. Programföretagen skulle inom
tillgänglig ekonomisk ram göra de prioriteringar som krävs för
att uppfylla de i avtalen uppställda målen.

Vidare godkände riksdagen att medelstilldelningen under
perioden 1993--1996 skulle värdesäkras med utgångspunkt i ett
särskilt index, det s.k. SR-indexet. Public service-företagen
skulle tillsammans få en reformram om 150 miljoner kronor per år
(i 1989 års prisläge) under kalenderåren 1993, 1994 och 1995.
Det uppställdes ett rationaliseringskrav på public
service-företagen om 100 miljoner kronor per år (i 1989 års
prisläge) för kalenderåren 1993 och 1994. De medel som
frigjordes genom ytterligare rationaliseringar skulle få
behållas för reforminsatser.

Riksdagen godkände vidare en s.k. fördelningsnyckel som
innebär att tillgängliga medel fördelas med 61,09 % till SVT,
34,31 % till SR och 4,60 % till UR.

Public service-verksamheten finansieras med TV-avgiftsmedel
som riksdagen anvisar från rundradiorörelsens resultatkonto
(rundradiokontot). Från år 1995 finansieras även
programverksamheten för utlandet (Radio Sweden) med avgiftsmedel
(prop. 1993/94:100 bilagorna 4 och 12, bet. 1993/94:KrU29, rskr.
1993/94:361).

Sponsring får i begränsad omfattning förekomma i SVT:s och
SR:s sändningar.

Betydelse för programbolagens verksamhet har -- utöver avtalen
-- radiolagen (1966:755) och lagen (1991:1559) med föreskrifter
på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens
områden. Av betydelse i sammanhanget är också lagen (1989:41)
och förordningen (1989:46) om TV-avgift och förordningen
(1994:728) med instruktion för Granskningsnämnden för radio och
TV.

Regeringen har meddelat public service-företagen tillstånd
enligt 5 § radiolagen att under tiden den 1 januari 1993--den 31
december 1996 sända radio- och televisionsprogram i
rundradiosändning. Som villkor för sändningsrätten gäller att de
avtal som träffas mellan staten och företagen alltjämt är i
kraft.

En ny myndighetsorganisation infördes den 1 juli 1994 på
radio- och TV-området (prop. 1993/94:160, yttr. 1993/94:KrU6y,
bet. 1993/94:KU37, rskr. 1993/94:276). Beslutet innebär att
Radionämnden ersätts av en ny myndighet med något vidgade
uppgifter, benämnd Granskningsnämnden för radio och TV.
Granskningsnämnden har tillsyn över efterlevnaden av regler för
sändningarnas innehåll, både enligt de särskilda lagarna för
ljudradio- och TV-sändningar till allmänheten och enligt de
avtal som slutits efter bemyndigande i radiolagen, samt beslutar
om sanktioner vid bristande efterlevnad av angivna regler.
Granskningsnämnden finansieras dels med anvisningar från
rundradiokontot, dels via statsbudgeten.

TERACOM Svensk Rundradio AB, i fortsättningen benämnt Teracom,
är huvudman för rundradionätet. Teracom skall ge
sändningsberättigade programföretag tillgång till sändarnätet på
likvärdiga villkor. Verksamheten regleras i avtal mellan Teracom
och public service-företagen.

Public service-företagen utgör tillsammans med
Granskningsnämnden för radio och TV den s.k. rundradiorörelsen.

Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB), som ägs av SVT, SR och UR,
ansvarar för TV-avgiftsuppbörden och avgiftskontrollen. I avtal
som träffades år 1989 mellan staten och RIKAB regleras bolagets
uppgifter. Influtna avgiftsmedel placeras på räntebärande
räkning, det s.k. rundradiokontot, hos Riksgäldskontoret.

Till rundradiokontot förs även de koncessionsavgifter som TV 4
betalar. Enligt 1 § lagen (1992:72) om koncessionsavgift på
televisionens område skall ett programföretag, som enligt 5 §
radiolagen (1966:755) har tillstånd att i hela landet sända
televisionsprogram i rundradiosändning, betala koncessionsavgift
till staten under förutsättning att företaget har rätt att sända
reklam mot vederlag. Koncessionsavgiften består av en fast och
en rörlig del (2 §). Den fasta delen utgörs av en månadsavgift
på 4 167 000 kronor, ett belopp som justeras varje kalenderår
(3 §). Den rörliga delen beräknas för ett kalenderår i sänder
och är beroende av de intäkter som programföretaget erhåller för
att det sänder annonser (4 §). Avgiften betalas in till Radio-
och TV-verket som omedelbart skall överföra mottagna medel till
Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret skall genast placera medlen
på räntebärande räkning (8 §).

SVT ansvarar för förvaltningen av rundradiomedlen enligt ett
avtal som trädde i kraft den 1 januari 1993 och som gäller tills
vidare. Staten tillhandahåller genom Riksgäldskontoret det
rörelsekapital som rundradiorörelsen behöver när avgiftsmedlen
inte räcker till.

Av bilaga 3 till detta betänkande framgår bl.a.
medelstilldelningen till public service-företagen enligt
riksdagens beslut våren 1992 och regeringens förslag till
medelstilldelning i 1995 års budgetproposition. Bilaga 4 visar
saldot på rundradiokontot under vissa givna förutsättningar.

Aktuella utredningar m.m.

Genom debattskriften (Ds 1994:76) En radio och TV i
allmänhetens tjänst! (benämnd Grönboken) tog den förra
regeringen initiativ till en offentlig diskussion om vilken
omfattning och inriktning public service-verksamheten bör ha
efter den nu rådande avtalsperiodens slut. I budgetpropositionen
framhålls att remissvaren kommer att utgöra underlag vid frågans
fortsatta beredning (bil. 12 s. 136).

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har tagit
initiativ till en studie om produktivitet och måluppfyllelse
inom SVT. Ett syfte med studien är att försöka hitta metoder för
att på ett rättvist och jämförbart sätt mäta produktivitet i
förhållande till kvalitet. Studien -- som kommer att presenteras
i dagarna -- syftar även till att bidra med ytterligare
information och underlag inför den nya avtalsperioden mellan
staten och SVT.

I regeringens proposition 1994/95:170 Digitala
ljudradiosändningar föreslås att digitala ljudradiosändningar
skall kunna inledas från hösten 1995. Sändningarna bör enligt
förslaget inledningsvis förekomma i ett begränsat antal områden
i såväl storstadsregionerna som andra delar av landet. Vidare
föreslås att både radioföretag med public service-ansvar och
andra intresserade programföretag skall ges tillfälle att
medverka. Propositionen behandlas för närvarande av
konstitutionsutskottet.

Utskottet

Övergripande frågor som väckts i motioner

Inledningsvis behandlar utskottet motionsyrkanden av
övergripande karaktär, som avser public service-verksamheten
inför en ny avtalsperiod mellan staten och programföretagen.

I tre motioner behandlas frågor som rör tillsättandet av och
arbetsuppgifterna för en beredning inför en ny avtalsperiod.

Motionärerna bakom motion K417 (c) föreslår att en beredning
med bred politisk sammansättning snarast skall få regeringens
uppdrag att förbereda nya avtal med de avgiftsfinansierade
etermedieföretagen. En utgångspunkt skall därvid vara att hela
landet skall ha tillgång till ett allsidigt programutbud och att
den decentraliserade programproduktionen inom SR och SVT skall
bibehållas (yrkande 2).

Inför en ny avtalsperiod bör en mediepolitisk beredning få i
uppdrag att klargöra förutsättningarna och formerna för statens
engagemang i s.k. public service-verksamhet i strukturellt,
finansiellt och organisatoriskt hänseende, menar motionären
bakom motion Kr267 (m).

I motion K403 (m) föreslås en precisering av public
service-uppdraget som bl.a. skulle innebära att den
avgiftsfinansierade televisionen och radion skall koncentrera
sig på att tillhandahålla sådant som privata aktörer inte förmår
tillhandahålla. Public service bör, säger motionärerna, gå från
bredd till djup (yrkande 4).

Utskottet konstaterar att den snabba tekniska utveckling som
äger rum på radio- och TV-området leder till att
förutsättningarna successivt förändras för public
service-verksamheten. Nya TV-kanaler och radiostationer växer
fram och förändrar det s.k. massmedielandskapet. Utskottet
erinrar om att de synpunkter som regeringen fått med anledning
av den i det föregående nämnda Grönboken enligt regeringens
mening bör ligga till grund för den fortsatta beredningen av
frågan om vilka villkor som skall gälla efter utgången av
nuvarande avtalsperiod (jfr prop. 1994/95:100 bil. 12 s. 136).

Enligt utskottets uppfattning är frågan om public
service-verksamhetens framtid av central betydelse för
grundläggande demokratiska värden. Det är därför angeläget att
sträva efter att uppnå största möjliga politiska enighet om
villkoren för denna verksamhet. Av denna anledning anser
utskottet att frågan om vilka krav som skall ställas på den
fortsatta public service-verksamheten bör övervägas i en
parlamentarisk beredning med företrädare för samtliga
riksdagspartier.

Beredningen bör också ta ställning till vilka ekonomiska och
organisatoriska förutsättningar som bör gälla för
programföretagen under nästa avtalsperiod. Beredningens
överväganden bör enligt utskottets uppfattning vara
förutsättningslösa. Dock bör de remissyttranden som kommit in
över Grönboken -- i överensstämmelse med det synsätt som kommer
till uttryck i propositionen -- beaktas i beredningens arbete.
Med anledning av vad som framförts motionsvägen, nämligen i
motion Kr417, framstår det som naturligt att beredningen får i
uppdrag att följa upp dels effekterna av beslutet år 1992 om
sammanslagning av de två företagen Sveriges Riksradio AB och
Sveriges Lokalradio AB, dels erfarenheterna av den
decentraliserade programproduktionen inom SVT. I
beredningsarbetet bör även möjligheten övervägas att ytterligare
öka andelen lokalt producerat material jämfört med vad som nu
produceras.

Beredningen kommer således att ha omfattande arbetsuppgifter.
Med hänsyn till angelägenheten av att beredningen bör ges
möjligheter att arbeta med dessa under rimlig tid bör
beredningen tillsättas utan dröjsmål.

Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen med
anledning av motionerna Kr267, K403 yrkande 4 och K417 yrkande 2
som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet
sålunda anfört.

Frågan om utförsäljning av TV 2, P3 och P4 tas upp i
yrkande 3 i motion K403 (m). En privatisering av dessa TV- och
radiokanaler skulle -- menar motionärerna -- ge inkomster till
statskassan och medföra att utbudet i de kvarvarande kanalerna
höjs kvalitetsmässigt. I motion N298 (m) föreslås att riksdagen
skall bemyndiga regeringen att sälja TV 2 (yrkande 9).

Utskottet behandlade hösten 1994 ett förslag att privatisera
TV 2 (yttr. 1994/95:KrU4y). Utskottet hänvisade då till den
snabba tekniska utvecklingen på medieområdet och framhöll att
frågor som gäller SVT:s framtida uppdrag, finansiering,
organisation etc. skulle komma att behandlas av riksdag och
regering i samband med att nuvarande avtalsperiod löper ut och
ett nytt avtal skall träffas. Övervägandena borde -- menade
utskottet -- inte föregripas. Utskottet intar alltjämt samma
hållning i frågan. Utskottets ställningstagande innebär att de
båda motionsyrkandena avstyrks.

Medelsberäkningen m.m.

I propositionen framhålls -- med hänvisning till rådande
ekonomiska läge och de krav som ställs på omfattande minskningar
av den statliga konsumtionen -- att det är naturligt att
motsvarande krav ställs på de radio- och TV-företag som
finansieras med offentligrättsliga avgifter (bil. 12 s. 136). De
avgiftsfinansierade radio- och TV-bolagen bör därför åläggas ett
besparingskrav som motsvarar det som ställs på den statliga
konsumtionen. De resurser som anvisas till programföretagen
föreslås bli 11 % lägre i fasta priser år 1998 än enligt
riksdagens beslut år 1995. Värdesäkringen enligt SR-indexet
berörs inte av förslaget. Minskningen av anslagsnivån bör
fördelas jämnt över åren med början den 1 juli 1995.

Riksdagens beslut om medelsberäkning för kalenderåret 1995 bör
således ändras och sammanlagt för de tre programföretagen uppgå
till 4 821,2 miljoner kronor (i 1992 års prisläge), vilket
innebär att medelsanvisningen för SVT uppgår till 2 945,2
miljoner kronor, eller 61,09 %, för SR 1 654,2 miljoner kronor
eller 34,31 % och för UR 221,8 miljoner kronor eller 4,60 %. Det
anförda innebär att medelsfördelningen för tiden den 1 juli--den
31 december 1995 minskas med 80 miljoner kronor i 1992 års
prisläge. Besparingen fördelas enligt den gällande
fördelningsnyckeln och tas ut med 48,9 miljoner kronor för SVT,
med 27,4 miljoner kronor för SR och med 3,7 miljoner kronor för
UR.

För år 1996 föreslås medelstilldelningen för de tre
programföretagen uppgå till sammanlagt 4 756,9 miljoner kronor
(i 1993 års prisläge), vilket innebär 2 906,0 miljoner kronor
för SVT, 1 632,1 miljoner kronor för SR och 218,8 miljoner
kronor för UR.

Även medelstilldelningen till Radio Sweden föreslås bli
minskad med 11 % under perioden den 1 juli 1995--den 31 december
1998. Förslaget innebär att medelstilldelningen för kalenderåret
1995 kommer att uppgå till 39,846 miljoner kronor (i 1995 års
prisläge). Medelsanvisningen för år 1996 föreslås uppgå till
40,0 miljoner kronor (i 1996 års prisläge).

Som framgår av ett tidigare avsnitt i detta betänkande betalas
den koncessionsavgift som TV 4 erlägger in på rundradiokontot.
Avgiftens storlek beror på reklamintäkterna för TV 4. Om
intäkterna t.ex. skulle uppgå till 1,5 miljarder kronor per år
utgör avgiften ca 280 miljoner kronor. I budgetpropositionen
föreslås -- i syfte att förstärka statsbudgeten -- att
koncessionsavgift som betalas in efter den 1 januari 1996 skall
redovisas på inkomsttitel till statsbudgeten. Förslaget
föranleder en ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på
televisionens område. Enligt propositionens lagförslag skall
lagen träda i kraft den 1 januari 1995 (bil. 12.1 s. 148). Av
propositionstexten framgår att regeringen avsett att tidpunkten
för ikraftträdandet av lagen i stället skall vara den 1 januari
1996.

Den besparing som regeringen föreslagit för den
avgiftsfinansierade radion och televisionen och som redovisats i
det föregående innebär att belastningen på rundradiokontot
minskar. Regeringen anser att höjningarna av TV-avgiften därmed
bör kunna begränsas trots att TV 4:s koncessionsavgift inte
längre skall tillföras kontot. I propositionen föreslås att
TV-avgiften skall höjas med 36 kronor till 1 476 kronor fr.o.m.
den 1 januari 1996. Höjningen motsvarar knappt den ökning av
konsumentprisindex som beräknas för år 1995. Förslaget
föranleder en ändring av lagen (1989:41) om TV-avgift.

En rad motioner har väckts som rör finansiering av public
service-företagen.

Utskottet behandlar inledningsvis regeringens övergripande
besparingsförslag på de avgiftsfinansierade radio- och
TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och
Sveriges Utbildningsradio samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet. Förslaget innebär som redovisats i
det föregående en 11-procentig besparing under perioden den 1
juli 1995--den 31 december 1998 vilken föreslås bli fördelad på
sätt som närmare beskrivits i det föregående.

Motionärerna bakom motion K418 (fp) anser i likhet med
regeringen att en besparing bör kunna tas ut av de tre
företagen. Neddragningen bör, anser motionärerna, emellertid bli
mindre än den regeringen föreslagit. Under den tid som återstår
av avtalsperioden, dvs. t.o.m. år 1996, bör besparingen vara
endast hälften så stor som den regeringen föreslagit. I motionen
framhålls att det kan komma att bli nödvändigt att tillföra
programföretagen resurser utöver vad regeringen föreslagit för
åren 1997 och 1998 (yrkande 3 delvis).

I motion K417 (c) framhålls att inga avgörande förändringar av
de ekonomiska villkoren bör göras utan att konsekvenserna för de
berörda public service-företagen och mediemarknaden i stort har
redovisats (yrkande 3). Motionsyrkandet syftar på hela den
angivna perioden 1995--1998. Motionärerna anser att det ankommer
på regeringen att efter den beredning som föreslås i ett annat
yrkande i motionen -- som redovisats i det föregående --
återkomma till riksdagen med förslag beträffande de ekonomiska
villkoren för public service-verksamheten.

Motionärerna bakom motion Kr205 (mp) avstyrker regeringens
förslag och uttalar att public service-företagen inte bör
drabbas av nedskärningar (yrkande 16 delvis).

Utskottet vill inledningsvis erinra om att -- som nämnts i det
föregående -- 1992 års riksdagsbeslut innebar dels att ett
rationaliseringskrav ställdes på de tre public
service-företagen, dels att de tilldelades särskilda
reformmedel. Företagen har därefter vidtagit åtgärder för att
minska kostnaderna, rationalisera verksamheten och öka
produktionen.

Utskottets överväganden har lett till slutsatsen att det inom
programföretagen bör finnas utrymme för ytterligare
rationalisering och effektivisering av verksamheten. Att så är
fallet vinner stöd av uppgifter som lämnats av programföretagen.
Utskottet anser att det är fullt möjligt för programföretagen
att även med en besparing av den storlek som regeringen
föreslagit uppfylla de krav som det nuvarande public
service-uppdraget ställer. Genom en sådan besparing minskar
belastningen på rundradiokontot, vilket innebär att det bör vara
möjligt att undvika eller begränsa höjningen av TV-avgiften även
om koncessionsavgiften från TV 4 tillförs statskassan. Utskottet
återkommer i det följande till frågor som rör
koncessionsavgiften och TV-avgiften. Vidare kommer utskottet i
ett senare avsnitt i detta betänkande att behandla frågor som
rör besparingen och distriktsproduktionen m.m. vid SVT.

Utskottet godtar således regeringens förslag till besparing.
Resultatet av den av utskottet förordade beredningen bör inte
avvaktas. Utskottet delar även regeringens uppfattning att den
föreslagna besparingen om 11 % skall fördelas så jämnt som
möjligt över den aktuella perioden, dvs. tiden den 1 juli
1995--den 31 december 1998. Som anförts i det föregående berörs
inte värdesäkringen enligt det särskilda kompensationsindexet,
det s.k. SR-indexet. Utskottet vill tillägga att den
finansieringsform som gäller för public service-företagen --
även med hänsyn tagen till den nu föreslagna besparingen --
innebär en större säkerhet för de tre programföretagen än vad
som gäller för finansieringen av kommersiella radio- och
TV-kanaler.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet regeringens
övergripande förslag till besparing och avstyrker motionerna
Kr205 yrkande 16 i motsvarande del, K417 yrkande 3 och K418
yrkande 3 i motsvarande del.

I två motionsförslag behandlas medelsberäkningen för
kalenderåren 1995 och 1996 för de tre programföretagen och
Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet.

I motion K418 (fp) föreslås för andra halvåret 1995 och
kalenderåret 1996 en neddragning av medelsberäkningen för
programföretagen som är hälften så stor som den regeringen
föreslagit (yrkande 3 delvis).

Motionärerna bakom motion K417 (c) motsätter sig regeringens
förslag till medelsberäkning för år 1996. Motionen syftar även
till att riksdagen skall avslå regeringens förslag till
medelsberäkning för år 1995 (yrkande 4). Som angetts i det
föregående anser motionärerna att de ekonomiska villkoren för
företagen bör övervägas i den beredning som föreslås i ett annat
yrkande i samma motion.

I motion Kr205 (mp) avstyrks regeringens förslag till
medelsberäkning för åren 1995 och 1996. Förslaget i motionen
syftar till att programföretagen inte skall drabbas av någon
nedskärning (yrkande 16 delvis).

I linje med utskottets ställningstagande i det föregående till
regeringens besparingsförslag tillstyrker utskottet den
medelsberäkning som regeringen föreslagit för programföretagen
och Radio Sweden för åren 1995 och 1996. Det anförda innebär att
motionerna Kr205 yrkande 16 i denna del, K417 yrkande 4 och K418
yrkande 3 i denna del avstyrks.

1992 års riksdagsbeslut om den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten innebär -- som redovisats i det föregående --
bl.a. att tillgängliga medel fördelas enligt en s.k.
fördelningsnyckel med 61,09 % till SVT, 34,31 % till SR och 4,60
% till UR. Om programbolagen kommer överens om att fördela
ansvaret för olika gemensamma funktioner emellan sig har de
möjlighet att justera medelsfördelningen (prop. 1991/92:140 s.
81, bet. 1991/92:KrU28 s. 41, rskr. 1991/92:329).

I en motion, nämligen motion Kr264 (kds), föreslås att en
annan fördelning av besparingarna bör övervägas inför nästa
budgetår. Motionärerna anför att det kan vara svårare att
effektivisera för radion än för televisionen (yrkande 12).

Enligt utskottets uppfattning finns det -- vid fördelningen av
besparingen -- inte anledning att frångå den fördelningsnyckel
som gäller vid medelsberäkningen för de tre programföretagen.
Utskottet är således inte berett att föreslå riksdagen att göra
en förändring i detta hänseende. Motionsyrkandet avstyrks.

Regeringens förslag till ändring av lagen (1992:72) om
koncessionsavgift på televisionens område behandlas i två
motionsyrkanden. Förslaget som innebär att TV 4:s
koncessionsavgift skall överföras till statskassan i stället för
till rundradiokontot avstyrks i yrkande 5 i motion K417 (c).
I motion Kr244 (m) anförs att regeringens förslag är rimligt.
Uppenbarligen av förbiseende yrkas dock även i denna motion
avslag på förslaget.

Radio- och TV-verket fastställde i november 1993 att den fasta
delen av TV 4:s koncessionsavgift skulle uppgå till 4,44
miljoner kronor per månad år 1994. Verket har nyligen fastställt
den rörliga delen av koncessionsavgiften för 1994 till ca 166,4
miljoner kronor. Sammanlagt innebär det att TV 4:s
koncessionsavgift för 1994 uppgår till ca 219,7 miljoner kronor.

Som en konsekvens av utskottets ställningstagande till
besparing på public service-verksamheten och med hänvisning till
att belastningen på rundradiokontot genom besparingen minskar
godtar utskottet även regeringens förslag att tillföra
statskassan TV 4:s koncessionsavgift. Utskottet anser således
att riksdagen bör besluta om ändring av lagen (1992:72) om
koncessionsavgift på televisionens område. Lagändringen bör --
med avvikelse från vad som anges i propositionens lagförslag --
träda i kraft den 1 januari 1996. Det anförda innebär således
att motionerna Kr244 och K417 yrkande 5 avstyrks.

Regeringens förslag att TV-avgiften skall höjas behandlas i
två motionsyrkanden.

I motion K417 (c) yrkas avslag på regeringens förslag.
Motionärerna anser att frågan om TV-avgiftens storlek
långsiktigt bör bedömas i samband med den beredning av public
service-verksamheten som också föreslås i motionen och som
utskottet behandlat i det föregående (yrkande 6).

I motion Kr244 (m) avvisas regeringens förslag till höjning av
TV-avgiften. Uppenbarligen av förbiseende har motionärerna dock
yrkat avslag på den lag som behandlats i det föregående i
stället för på det här behandlade lagförslaget.

I yrkande 16 i motion Kr265 (v) föreslås att TV-avgiften skall
ökas med 10 kronor per kvartal under andra halvåret 1995 (till
370 kronor/kvartal) samt med ytterligare 10 kronor per kvartal
under år 1996 (till 380 kronor/kvartal).

Utskottet gör bedömningen att det även med oförändrad
TV-avgift för senare hälften av år 1995 kommer att finnas ett
icke obetydligt överskott på rundradiokontot. Någon höjning av
TV-avgiften behöver därför inte göras för andra halvåret 1995.
Den av regeringen föreslagna höjningen med 9 kronor per kvartal
för år 1996 leder enligt utskottets bedömning till att
resultatet på rundradiokontot med stor sannolikhet blir klart
positivt. Det finns därför inte anledning att -- som
motionärerna bakom motion Kr265 föreslår -- mer än fördubbla
ökningen av avgiften.

Det anförda innebär att utskottet tillstyrker regeringens
förslag till ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift och
avstyrker motionerna Kr265 yrkande 16 och K417 yrkande 6.

Sveriges Televisions distriktsproduktion m.m.

Utskottet behandlar i detta avsnitt frågor som rör
nyhetsredaktionerna vid SVT samt frågor om
distriktsproduktionen m.m. vid företaget. Denna behandling
sker med utgångspunkt dels i en motion, dels i en skrivelse från
SVT.

Inledningsvis erinrar utskottet om att avtalet mellan staten
och SVT reglerar bl.a. övergripande organisationsfrågor vid
företaget såsom den regionala indelningen, kanalstrukturen, den
regionala produktionen m.m. (8 §). Bl.a. stadgas att SVT skall
ha en distriktsorganisation (9 §). Vidare skall företaget ha
separata nyhetsredaktioner för de två kanalerna. Regionala
nyhetssändningar skall förekomma i minst samma utsträckning som
under verksamhetsåret 1992 (10 §). Enligt 12 § skall minst 40 %
av allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar produceras utanför
Stockholm. Sändningarna skall koncentreras till en kanal.

I SVT:s skrivelse till utskottet tas upp frågor om företagets
organisation m.m. I sammanfattning innehåller skrivelsen
följande.

En beskrivning lämnas av SVT:s möjligheter att uppnå den av
regeringen föreslagna besparingen (som anges till 350 miljoner
kronor i 1995 års prisläge) dels i en strukturellt ny
organisation, dels i en oförändrad organisation.

Ett beslut av riksdagen föranleder programföretaget att
påkalla förhandlingar om ändringar i avtalet. De önskade
förändringarna rör företagets inre organisation. SVT föreslår
dels att kravet i 10 § att företaget skall ha två separata
nyhetsredaktioner skall upphävas, dels att kravet i 12 § att
sändningarna av distriktsproducerade program skall koncentreras
till en kanal skall utgå. Till viss del skulle man kunna hävda
-- anförs det i skrivelsen -- att de förslag som SVT avser lägga
fram kan rymmas inom ramen för nuvarande avtal. SVT:s styrelse
har dock, eftersom förslagen har en sådan principiell och
allmängiltig vikt, velat underställa kulturutskottet frågan för
behandling.

Av besparingen (350 miljoner kronor i 1995 års prisläge) kan
105 miljoner kronor sparas inom ramen för den nuvarande
företagsorganisationen. Ytterligare 200 miljoner kronor kan
frigöras om de avtalsmässiga bindningarna i fråga om
nyhetsorganisationen och kanalstrukturen upphör. Den återstående
besparingen på 45 miljoner kronor kan åstadkommas genom en
förändrad produktions- och utsändningsverksamhet. Om SVT inte
ges möjlighet att genomföra de önskvärda strukturella
förändringarna måste, anförs det, 245 miljoner kronor sparas i
det direkta programarbetet. Olika exempel på hur besparingen
skulle kunna tas ut lämnas.

För att åstadkomma den nämnda besparingen om 200 miljoner
kronor, som uppges vara organisationsberoende, anges följande
besparingsområden.

En gemensam ledningsfunktion med gemensam utbudsplanering och
sändningsverksamhet.

En gemensam sändningsorganisation där en större andel av
programmen kan sändas över VHF-nätet och Teracom-kostnaderna kan
minskas.

Minskning av utländska programinköp.

Samordning av nyhetsverksamheten med bl.a. en renodling av
Aktuellts uppdrag och slopande av dubbelbevakningen av
händelsenyheter.

Regional samverkan med bl.a. sambruk av personal och resurser.

Ökad samverkan och bättre planering i Stockholmsregionen.

Sammanhållen utvecklings- och utbildningsverksamhet i en
enhet.

I motion Kr205 (mp) behandlas frågor som rör främst
nyhetsredaktionerna vid SVT. Motionärerna föreslår att
samordningen när det gäller utrikesnyheterna skall ökas (yrkande
17). Vidare framhålls i motionen att det är viktigt att
konkurrensen och mångfalden i nyhetsbevakningen bevaras (yrkande
18).

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet
framhålla följande.

Viss samordning av Aktuellts och Rapports utlandsbevakning har
redan gjorts. Således sköter t.ex. Rapport all administration av
de båda programmens utlandskorrespondenter. På en del platser i
världen finns endast en SVT-korrespondent som då gör inslag i
båda nyhetsprogrammen.

Den andra frågan som motionärerna tar upp syftar till att
konkurrensen inom nyhetsbevakningen skall bevaras.

Utskottet anser att nyhetsförmedlingen är en viktig del av
public service-uppdraget och därmed en central uppgift för SVT.
De två existerande nyhetsredaktionerna bidrar till att
upprätthålla en mångfald som är av största betydelse för
yttrandefriheten. Det är därför angeläget att de båda
redaktionerna finns kvar. I konsekvens härmed anser utskottet --
i likhet med motionärerna -- att det är angeläget att
konkurrensen mellan de två redaktionerna kan bibehållas.
Utskottet är således inte berett att aktualisera frågan om en
ändring i avtalet mellan staten och SVT i detta avseende.

Av det anförda framgår att båda motionskraven redan är
tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena.
Utskottet vill tillägga att det är naturligt att frågan om den
framtida organisationen av nyhetsförmedlingen kommer att prövas
i samband med beredningen inför en ny avtalsperiod.

Då det gäller förslag i SVT:s skrivelse rörande
avtalsändringar som rör annat än nyhetsredaktionerna vill
utskottet anföra följande.

Utskottet vill inte förneka att den av utskottet förordade
besparingen kan medföra svårigheter för SVT att -- kvalitativt
och kvantitativt -- fullt ut upprätthålla den nuvarande
produktionen. Enligt utskottets uppfattning är det därför
motiverat att riksdagen uppdrar åt regeringen att med SVT ta upp
frågan om förändring av innehållet i gällande avtal i vad avser
sändningarna av distriktsproducerade program.

Det ankommer inte på kulturutskottet att tolka gällande
avtal. Med hänvisning till vad som anförts i SVT:s tidigare
redovisade skrivelse utgår utskottet emellertid från dels
att distrikten skall ha minst samma självständighet i
programbesluten som i dag, dels att distrikten skall ha
större möjlighet än i dag att påverka SVT:s utbud i båda
kanalerna, dels att distrikten skall ges större möjligheter
än hittills att påverka företagsledningsfrågor, dels att
samtliga distrikt skall producera allmäntelevision, varmed avses
all produktion utom nyheter.

De nyheter som de båda separata nyhetsredaktionerna producerar
skall sändas på det sättet att den ena nyhetsredaktionens
produktion skall sändas i den ena sändningskanalen och den andra
nyhetsredaktionens produktion i den andra sändningskanalen.

Utifrån de i det föregående angivna utgångspunkterna anser
utskottet att kravet i nuvarande avtal att minst 40 % av
allmänproduktionen i SVT:s rikssändningar skall produceras
utanför Stockholm bör ändras till minst 50 %, en produktionsnivå
som i realiteten redan är uppnådd. Vidare anser utskottet att
sändningarna av distriktsproducerade program i fortsättningen
inte nödvändigtvis måste koncentreras till en kanal.

Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om SVT:s distriktsproduktion och sändningarna av
distriktsproducerade program, m.m.

Programverksamhet m.m.

I detta avsnitt behandlar utskottet tre motionsyrkanden om
produktion av novellfilm, TV-dramatik och barnprogram. Därefter
behandlas ett flertal yrkanden om funktionshindrades tillgång
till programinnehållet i radio och TV samt motionsyrkanden om
våldsinslag i TV och möjligheten att göra folkrörelseproducerade
program i radio och TV.

Motionärerna bakom motion Kr205 (mp) anser att en satsning
på novellfilm skulle kunna ge yngre lovande regissörer
möjlighet att ta ett steg i riktning mot långfilm och större
produktioner. Därför föreslås att SVT skall omfördela medel inom
sin budget för produktion av novellfilm (yrkande 14). I motionen
föreslås vidare att 5 miljoner kronor skall avsättas för nämnda
ändamål (yrkande 15).

I SVT:s båda kanaler satsas medel på filmproduktioner av
kortare format. Redan nu avsätts -- enligt SVT -- betydligt mer
än 5 miljoner kronor för sådan produktion. Här kan särskilt
nämnas projektet "Filmare på väg" som sedan år 1988 bedrivs av
TV 2 tillsammans med Dramatiska institutet och Svenska
Filminstitutet. Hittills har 43 filmer producerats i s.k.
novellformat. Projektets huvudsyfte är att ge unga oprövade
filmare en chans att pröva sina talanger med mindre projekt som
visas för en stor TV-publik och förhoppningsvis ger framtida
möjligheter att göra långfilm.

Utskottet konstaterar att de båda motionsyrkandenas syfte
redan är tillgodosett. Vidare erinrar utskottet om den s.k.
fördelningsnyckeln som -- vilket nämnts i det föregående --
innebär att SVT erhåller 61,09 % av tillgängliga medel på
rundradiokontot. Utskottet erinrar även om programföretagens
självständighet när det gäller programverksamhet och om att
programföretagen -- med utgångspunkt i vad som sägs i avtalen
med staten -- själva avgör hur medelstilldelningen skall
användas. Utskottet anser att motionsyrkandena inte bör
föranleda någon ändring av riksdagens tidigare beslut om
fördelningsnyckeln eller av gällande avtal. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena 14 och 15 i
motion Kr205.

I samma motion, nämligen motion Kr205, föreslås en ökning av
SVT:s produktion av dramatik och barnprogram, som enligt
motionärerna är alltför liten. Det är av största vikt, menar
motionärerna, att det finns ett väl fungerande licensfinansierat
public service-företag som förmår ange tonen i förhållande till
de reklamfinansierade TV-kanalerna (yrkande 19).

I sin anslagsframställning för år 1996 redovisar SVT att ca
120 miljoner kronor återstår av de reformmedel som företaget
tilldelats genom riksdagens beslut beträffande programföretagens
ekonomiska förutsättningar för avtalsperioden (prop.
1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28 s. 41, rskr. 1991/92:329). SVT
kommer -- uppges det -- att använda reformmedlen bl.a. för att
öka produktionen av och kvaliteten på svenska program, i
synnerhet den s.k. gestaltande produktionen och för att stärka
programutbudet för barn och ungdom. Motiven för en höjning av
den gestaltande produktionen och produktionen för barn och
ungdom har ytterligare förstärkts, anför SVT. De kommersiella
kanaler som i dag sänder på svenska har i princip valt bort
opera, balett, invandrarprogram, seriös teater och kvalitativa
barn- och ungdomsprogram. Samtidigt har utbudet av utländsk
fiktion flerdubblats. Inom programområdena dramatik, musik, barn
och ungdom blir en fortsatt stor produktion av program på
svenska helt avgörande för att möta satelliternas och de
kommersiella TV-företagens i första hand i utlandet inköpta
programutbud, anför SVT.

Utskottet erinrar om att det ankommer på programföretagen att
själva avgöra hur resurserna skall fördelas mellan olika
programtyper. Det anförda visar emellertid -- anser utskottet --
att motionsyrkandet i allt väsentligt redan är tillgodosett.
Utskottet vill tillägga att program av hög kvalitet -- det må
gälla barnprogram, gestaltande program eller andra program --
torde utgöra ett verksamt konkurrensmedel i förhållande till
andra kanaler. Med det anförda avstyrks motion Kr205 yrkande 19.

Frågor om funktionshindrades tillgång till radio och TV
behandlas i ett flertal motioner.

I tre motionsyrkanden, nämligen yrkande 1 i motion Kr231 (s)
och yrkande 14 i motion So294 (c) samt i motion Kr216 (fp),
erinras om att 1989 års handikapputredning i sitt slutbetänkande
(SOU 1992:52) Ett samhälle för alla anfört att det genom den
tekniska utvecklingen och övergången till digitala sändningar
blir möjligt att sända handikappanpassade program utan att
inskränka på andra sändningar. Handikapputredningen föreslår
därför att det genom avtal mellan programföretagen och staten
skall reserveras sändningsutrymme för denna typ av sändningar. I
de tre motionerna framhålls att det är nödvändigt att regeringen
i kommande avtal med såväl public service-företagen som med
andra marksända kanaler beaktar handikapputredningens förslag
och att SVT åläggs uppgiften att göra sitt utbud tillgängligt
även för synskadade.

Ett likartat yrkande framförs av motionärerna bakom motion
Kr232 (v) som också hänvisar till bl.a. Handikapputredningens
betänkande (yrkande 1).

Av demokrati- och informationsskäl bör enligt motionärerna
bakom motion Kr210 (s) strävan vara att inslag i TV textas i
största möjliga utsträckning (yrkande 1).

Utskottet har vid flera tillfällen -- senast våren 1994 --
utförligt behandlat frågan om de avgiftsfinansierade
programföretagens skyldighet att göra programmen tillgängliga
för funktionshindrade. Våren 1994 anförde utskottet bl.a.
följande (bet. 1993/94:KrU29 s. 9--10).

Inför den nu gällande avtalsperioden mellan staten och
programföretagen anförde utskottet bl.a. att programföretagen
under avtalsperioden skulle åläggas ett särskilt ansvar när det
gäller program om och för funktionshindrade. Utskottet
underströk bl.a. vikten av att hänsyn skulle tas även till
utvecklingsstörda, vilka i många fall kan tillgodogöra sig
mycket av utbudet om det utformas på ett för dem lämpligt sätt.
Beträffande resurserna till programinsatser för
funktionshindrade ansåg utskottet att de borde vara minst
oförändrade under avtalsperioden jämfört med verksamhetsåret
1992. Vidare anförde utskottet att det samordningsansvar som
åvilade moderbolaget under då gällande avtalsperiod varit
värdefullt och att nödvändigheten av att en samordning kommer
till stånd även under den nya avtalsperioden var uppenbar.
Utskottet utgick från att programföretagen skulle åstadkomma en
frivillig samordning, innebärande att de sinsemellan skulle dela
upp insatserna för funktionshindrade. Slutligen uttalade
utskottet att det är angeläget att vart och ett av
programföretagen i sitt arbete framgent utarbetar en plan över
tilltänkta insatser när det gäller handikappåtgärder. Planerna
borde enligt utskottet vara rullande och presenteras i
anslutning till den ekonomiska redovisning som resp.
programbolag skall avge i de årliga anslagsframställningarna
(bet. 1991/92:KrU28 s. 23--26).

Enligt avtalen mellan staten och programföretagen skall
programföretagen ta särskild hänsyn till olika grupper av
funktionshindrade. Vidare sägs att de sinsemellan får fördela
ansvaret för olika slags insatser för funktionshindrade. I
avtalen sägs också att programföretagens samlade resurser för
program om och för funktionshindrade under ett verksamhetsår,
uttryckt i fast prisläge, skall vara minst oförändrade i
jämförelse med verksamhetsåret 1992. Slutligen skall resp.
programföretag i enlighet med avtalen i sin anslagsframställning
särskilt redovisa en flerårig plan för insatser för
funktionshindrade.

De tre programföretagen har i november 1994 träffat en
överenskommelse gällande programverksamheten om och för
funktionshindrade. Överenskommelsen innehåller bl.a. följande.

1. Inom SVT följs den internationella utvecklingen inom
området och prövas kontinuerligt nya metoder för att göra
TV-programmen mer tillgängliga för funktionshindrade. Inte minst
digitalteknikens möjligheter kommer att studeras. Under de
senare åren har hörselhandikappades och dövas behov av insatser
prioriterats. Text-TV:s satsningar har haft stor betydelse för
höselhandikappade och nyhetssändningarna på teckenspråk har
utökats. Under år 1995 kommer nya insatser att inriktas på i
första hand synskadades behov. Därutöver kommer -- för
hörselskadade och döva -- programtextning att ytterligare utökas
och fler sändningar på teckenspråk att produceras.

Text-TV-utbudet utgör en viktig service för de
hörselhandikappade. Programtextningen avser i första hand
textning av svenska program vid den första sändningen. Text-TV
svarar även, i samarbete med kanalerna, för urval och textning
av svenska program i repris. Under år 1994 text-TV-textades i
genomsnitt 18 timmar svenska program varje vecka. Härtill skall
läggas ca tio timmar textade repriser per vecka och drygt fem
timmar direktkommenterad sport. Hösten 1994 textades för första
gången samtliga valprogram vid både förstasändningen och
reprisen. Under år 1995 planeras en utökning av textningen med
ca två timmar per vecka.

Nyhetsprogrammet på teckenspråk för döva, Nyhetstecken, kommer
att utökas under år 1995 med sändningar hela året, således även
under sommaren.

När det gäller synskadades tillgång till TV-programmen kan
nämnas att ett projekt med syntetiskt tal skall utvärderas under
år 1995. Vidare har försök gjorts med ett system för
syntolkning, benämnt Audetel. En separat ljudkanal utnyttjas för
en muntlig beskrivning av TV-bilden. SVT avser att under år 1995
utvärdera försöket praktiskt, tekniskt och ekonomiskt.

2. SR startade förra året ett nyhetsprogram på lätt svenska
för förståndshandikappade. Vid SR pågår fortbildning i
handikappfrågor för journalister. Målet är att tydliggöra
handikappaspekter så att dessa naturligt integreras i all
programverksamhet. I överenskommelsen uppges vidare att Talboks-
och punktskriftsbiblioteket tillåts banda SR:s sändningar som
innehåller uppläsningar utan att ersättning utgår till SR.
Vidare framhålls att det inom SR pågår ett omfattande
förändringsarbete i syfte att förbättra hörbarheten i SR:s
kanaler. Den nya digitala sändningstekniken (DAB) kommer att
möjliggöra hög teknisk ljudkvalitet och bl.a. eliminera brus och
störningar som kan förekomma i dagens sändningar. Radio Data
System (RDS) kan användas för att förbättra hörbarheten för
hörselskadade, t.ex. genom att ge lyssnaren möjlighet att själv
ställa in nivån mellan tal och musik.

3. UR:s egenproducerade program för vuxna textas. UR har egna
sidor i Text-TV. För unga döva på mellan- och högstadiet görs
serien Nu. Under år 1994 sändes Nu vet jag, en serie med syfte
att träna och utveckla döva barns teckenspråk. För vuxna döva
sänds under åren 1994 och 1995 serien Bra att veta, en serie i
samhällskunskap. Vidare kan nämnas att kursböcker till UR:s
språkkurser för vuxna i regel finns tillgängliga som talbok och
på punktskrift. Inom UR görs s.k. attitydprogram om handikapp
för både radio och TV. Programmen riktar sig till en allmän
publik men kanske främst till personer som lever i närheten av
de handikappade.

I detta sammanhang bör nämnas att regeringen nyligen -- som
redovisats i det föregående -- i proposition 1994/95:170
Digitala ljudradiosändningar föreslagit att både radioföretag
med public service-ansvar och andra intresserade programföretag
skall kunna inleda digitala ljudradiosändningar hösten 1995.
Enligt propositionen ger den digitala sändningstekniken, DAB,
bättre ljudkvalitet och har större tålighet mot störningar än
den nuvarande analoga sändningstekniken. Om det frekvensutrymme
som i dag används för analoga sändningar i stället skulle
användas för sändningar med DAB-teknik skulle ett betydligt
större antal program med olika innehåll kunna sändas samtidigt
än vad som är möjligt för närvarande. De tekniska
begränsningarna skulle då få mindre betydelse för möjligheterna
att bedriva radiosändningar.

Utskottet erinrar inledningsvis om programföretagens
självständighet och om att det ankommer på dessa att inom givna
ekonomiska ramar göra de prioriteringar som krävs för att
uppfylla målen med verksamheten. Public service-företagen avgör
således själva vad som skall sändas med beaktande av vad som
stadgas i radiolagen och i avtalen med staten. Enligt avtalen
mellan staten och de avgiftsfinansierade programföretagen skall
-- som redovisats i det föregående -- särskild hänsyn tas till
funktionshindrade.

Enligt utskottets uppfattning är de frågor som motionärerna
tar upp av sådan betydelse att de självklart måste bli föremål
för en grundlig beredning innan en ny avtalsperiod med
programföretagen påbörjas. Den tekniska utvecklingen torde komma
att innebära stora fördelar för funktionshindrade på både radio-
och TV-området. Utskottet förutsätter därför att
funktionshindrades behov beaktas vid de försök med digital
ljudradiosändning som föreslås starta inom kort. Utvecklingen av
digitala TV-sändningar ligger tidsmässigt något efter den som
gäller radioområdet. Även på TV-området torde dock tekniken
kunna innebära stora möjligheter för distribution av olika
programtyper.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna
Kr210 yrkande 1, Kr216, Kr231 yrkande 1, Kr232 yrkande 1 och
So294 yrkande 14 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion Ju809 (c) krävs åtgärder för att minska
underhållningsvåldet i TV (yrkande 9). Motionärerna bakom
motionen framhåller att det är angeläget att minska det
underhållningsvåld som sänds på tider då barn tittar på TV.
Regeringen bör söka nå gemensamma överenskommelser härom med de
olika programbolagen i Sverige.

Enligt 13 § avtalet mellan staten och SVT skall SVT -- i fråga
om innehållet i sändningarna -- ta hänsyn till televisionens
särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och
utformning samt tiden för sändning av programmen. Med uttrycket
"ljudradions och televisionens särskilda genomslagskraft" avses
-- som dåvarande utbildningsministern framhöll i proposition
1990/91:149 om radio- och TV-frågor -- att medierna vänder sig
till hemmen och till en stor allmän publik, där alla åldrar är
företrädda, samt att programmen kan påverka lyssnare och tittare
starkt. Det är därför -- anförde utbildningsministern --
naturligt att de ansvariga för sändningarna iakttar varsamhet
med program som har sådan karaktär att man kan förstå att delar
av publiken kommer att uppröras eller skrämmas (prop. s. 142).

Granskningsnämnden (tidigare Radionämnden), som har i uppdrag
att i efterhand övervaka att avtalet följs, har på senare tid
vid ett tillfälle funnit anledning att fälla SVT för brott mot
13 § (beslut 74/95). Nämnden beaktar vid sin prövning av ärenden
särskilt tidpunkten för sändningen samt om förvarning om
programmets karaktär har lämnats eller ej. Särskild försiktighet
bör iakttas med sådana inslag på tider då barn kan förväntas ta
del av programmen.

Våldsskildringsrådet har bl.a. i uppdrag att samordna statliga
myndigheters åtgärder mot skadliga verkningar av
våldsskildringar i rörliga bilder. Rådet följer utbudet av
våldsskildringar i de rörliga bildmedierna och de förändringar
som där kan iakttas. I sin skriftserie har rådet låtit publicera
rapporten Våldsskildringar i TV-nyheter av docenten Birgitta
Höijer vid Institutionen för journalistik, kommunikation och
medier vid Stockholms universitet. Enligt Höijer visas
successivt alltmer våld i TV-nyheterna. Våldets konsekvenser har
börjat visas i närbilder. Vidare görs vissa inslag som s.k.
action-filmer. Redaktionerna gör egna rekonstruktioner av
våldshändelser när bilder saknas.

Under hösten 1994 remitterade Våldsskildringsrådet nämnda
skrift till TV-företagen i landet och bad om synpunkter på den.
Rådet bad samtidigt om synpunkter på frågan om det övergripande
ansvaret för programverksamheten, vilka uttryck det tagit sig
med tanke på det totala utbudet av våldsskildringar i kanalerna
och effekten därav.

I sitt svar till Våldsskildringsrådet påpekar SVT att
Granskningsnämndens praxis -- som redovisats i det föregående --
utgör en av grundvalarna för SVT:s hållning till våldsinslag.
Vidare framhålls det självklara i att SVT som ett public
service-företag har ett särskilt ansvar för sin publik. SVT
strävar efter att upprätthålla en intern policy som utformats
genom återkommande diskussioner på redaktioner, inom
kanalledningarna och vid särskilda seminarier för producenter
och progamansvariga chefer. Inom EBU, den europeiska
radiounionen, har gemensamma riktlinjer antagits för hur
medlemsföretagen bör förhålla sig till våldsskildringar i
TV-programmen.

Utskottet som våren 1994 behandlade en motion med likartat
syfte som den nu aktuella anförde bl.a. följande.

Självfallet är det angeläget att ansvariga för sändningarna
iakttar varsamhet med program som kan skrämma eller eljest ha
skadlig inverkan på publiken. Samtidigt är det viktigt att
erinra om att det kan finnas fog för att våldsinslag visas,
främst i program av nyhets- och samhällskaraktär. Utskottet
utgår från att programföretagen vinnlägger sig om att -- då det
gäller att sända program med våldsinslag -- beakta vilken
betydelse sändningstiden har för publikens ålderssammansättning
och till nödvändigheten av att i vissa fall informera om att
sådana inslag ingår i programmet.

Utskottet, som alltjämt intar samma ståndpunkt, utgår från att
frågan om mediets genomslagskraft kommer att beaktas i
anslutning till beredningen inför en ny avtalsperiod. Utskottet
är -- med hänsyn till programbolagets självständighet och de
regler som styr verksamheten -- inte berett att tillstyrka
motion Ju809 yrkande 9.

Utskottet vill tillägga att regeringen avser att inom kort
publicera en skrift över de samlade åtgärder som vidtagits av
regering och myndigheter mot våldet i samhället. Vidare kommer
en Unesco-konferens om våldet i medierna att äga rum i Lund
hösten 1995.

I motion Kr264 (kds) föreslås att folkrörelserna skall ges
möjlighet att bedriva idéburen programverksamhet i radio- och
TV-sändningar. Med hjälp av SVT bör folkrörelserna ges
möjlighet att själva utforma sändningar till en sorts
allemans-TV (yrkande 11).

Under 1970- och 1980-talet förekom en programform, benämnd
allemansradio, inom Sveriges Lokalradio AB (ett av
programföretagen inom den dåvarande Sveriges Radio-koncernen).
Enskilda personer fick med hjälp av personal vid resp.
lokalradiostation självständigt utforma radioprogram.

Med närradio avses en radiosändning med begränsad räckvidd
av ljudradioprogram till allmänheten. Närradion, som
introducerades år 1979, är framför allt de lokala ideella
föreningarnas radio och är tänkt som språkrör för dessa.

Sedan den 1 april 1993 tillåts s.k. privat lokalradio,
dvs. privata reklamfinansierade ljudradiosändningar. Hittills
har ett 80-tal lokalradiotillstånd fördelats efter auktion.
Bakom några av lokalradiostationerna återfinns idrottsklubbar,
konsumentföreningar och ett studieförbund.

Från mitten av 1980-talet tillåts radio- och TV-sändningar
via kabel. Kabelnätsägare vars kabelnät når fler än 100
bostäder har enligt lagen (1991:2027) om kabelsändningar till
allmänheten skyldighet att kostnadsfritt tillhandahålla en kanal
för egensändningar av televisionsprogram från lokala
kabelsändarföretag. Ett lokalt kabelsändarföretag skall enligt
samma lag vara en sådan svensk juridisk person som har bildats
för att bedriva lokala kabelsändningar och som kan antas låta
olika intressen och meningsriktningar komma till tals i sin
verksamhet. Ett lokalt kabelsändarföretag skall i sin
sändningsverksamhet sträva efter vidaste möjliga yttrandefrihet
och informationsfrihet. Bland de lokala kabelsändarföretagen
märks lokal-TV-företag av skiftande sammansättning, t.ex.
föreningar/organisationer, institutioner, företag, tidningar och
kommuner/landsting.

Avtalen mellan staten och de tre public service-företagen
stadgar att företagen skall bedriva sin verksamhet självständigt
i förhållande till staten, olika intresseorganisationer och
andra maktgrupper i samhället.

Utskottet konstaterar att utvecklingen på medieområdet har
underlättat möjligheterna för bl.a. folkrörelserna att göra sig
hörda i radio och TV genom närradion, den privata lokalradion
och kabel-TV. Den snabba tekniska utvecklingen på radio- och
TV-området med bl.a. digitaliseringen kommer -- som berörts i
det föregående -- att leda till att sändningsmöjligheterna
kommer att vara ännu fler inom överskådlig framtid.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion
Kr264 yrkande 11.

Särskilda frågor

I detta avsnitt behandlar utskottet motioner som behandlar
frågor om satellitsändning av SVT:s program och om TV-avgiften
som fordringstyp.

I motion Kr243 (fp) föreslås att SVT skall ges ekonomiska
möjligheter att redan under innevarande år förhyra
satellitkapacitet i syfte att erbjuda bättre service till de
svenska hushåll som i dag har dåliga mottagningsförhållanden.
Även utlandssvenskar skulle kunna ta del av SVT:s kanaler
efter det att vissa upphovsrättsliga frågor lösts. Om den i
propositionen föreslagna besparingen på public service-företagen
inte görs bör utrymme finnas i rundradiofonden för att redan
innevarande år förhyra satellitkapacitet, anför motionären.

SVT skall enligt avtalet med staten sända TV-program i två
rikstäckande kanaler. Med rikstäckning avses att minst 99,8 % av
den fast bosatta befolkningen i landet kan nås av sändningarna
(5 §).

Sändarnäten för radio och TV är uppbyggda av 54 stora
stationer. Eftersom terrängen i landet delvis är kuperad har
storstationerna kompletterats med över 600 små stationer, s.k.
slavstationer, som tar emot och återutsänder programmen lokalt.

Det är möjligt att ersätta det nuvarande marknätet med
satellitsändningar. För detta krävs emellertid att samtliga
hushåll har egna parabolantenner eller är anslutna till
kabelnät som är försedda med parabolantenner. En annan
möjlighet är att SVT -- liksom TV 4 -- kan utnyttja en
kombination av satellitöverföring och markbunden överföring.

Frågan om den geografiska täckningen berörs i Grönboken, vari
framhålls att slavsändarna drar höga kostnader och tar i anspråk
frekvensutrymme som skulle kunna användas för nya radio- eller
TV-sändningar. Ett billigare och mer frekvenssnålt alternativ
till slavsändare -- i varje fall för televisionen -- skulle
kunna vara att hushåll i glesbygd tog emot programmen från
satellit, anförs det.

Enligt utskottets uppfattning är det naturligt att de fördelar
och nackdelar som kan finnas med satellitsändning övervägs i
anslutning till att ett nytt avtal med public service-företagen
bereds. I anslutning härtill bör även hänsyn tas till ekonomiska
faktorer och till möjligheten att uppnå rikstäckning. Likaså bör
de problem av upphovsrättslig natur som nämns i motionen
övervägas liksom möjligheten att ta emot SVT:s program
utomlands, främst i Europa. Enligt utskottets uppfattning
erfordrar motionen inte någon riksdagens åtgärd. Motionen
avstyrks således.

I motion Kr203 (fp) behandlas frågan om TV-avgiften som
fordringstyp. Motionären ifrågasätter att TV-avgiften
jämställs med en skatt och att RIKAB:s fordran när det gäller
obetalda TV-avgifter handläggs som allmänt mål vid
kronofogdemyndigheten. I motionen föreslås att reglerna för
indrivning av oguldna TV-avgifter skall ändras på en rad punkter
så att TV-avgiften i indrivningssammanhang behandlas som övriga
fordringar. Ett avgiftsärende bör således behandlas som enskilt
mål och inte som allmänt mål.

Utskottet har inhämtat att en skrivelse från Svenska
inkassoföreningen av innehåll som i stort sett överensstämmer
med det förslag som finns i motionen har inkommit till
regeringen. Den fråga som motionären tar upp är således föremål
för regeringens överväganden. Enligt utskottets uppfattning bör
resultatet av regeringens beredning av frågan inte föregripas.
Motionen avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en beredning inför en ny avtalsperiod

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:K403 yrkande
4, 1994/95:K417 yrkande 2 och 1994/95:Kr267 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande utförsäljning av TV 2, P3 och P4

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:K403 yrkande 3 och
1994/95:N298 yrkande 9,
res. 1 (m)

3. beträffande besparingskrav på de avgiftsfinansierade
radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio
AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:K417 yrkande 3,
1994/95:K418 yrkande 3 i denna del och 1994/95:Kr205 yrkande 16
i denna del godkänner regeringens förslag,
res. 2 (v, mp)
res. 3 (c)
res. 4 (fp)

4. beträffande medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och
1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som
bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:Kr205 yrkande
16 i denna del, 1994/95:K417 yrkande 4 och 1994/95:K418 yrkande
3 i denna del godkänner regeringens förslag,
res. 5 (v, mp)
res. 6 (c)
res. 7 (fp)

5. beträffande fördelningen av besparingarna

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 12,

6. beträffande ändring i lagen om koncessionsavgift på
televisionens område

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:K417 yrkande 5
och 1994/95:Kr244 antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område
med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms
till den 1 januari 1996,
res. 8 (c)

7. beträffande ändring i lagen om TV-avgift

att riksdagen med avslag på motionerna 1994/95:K417 yrkande 6
och 1994/95:Kr265 yrkande 16 antar regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift,
res. 9 (m)
res. 10 (c)
res. 11 (v)

8. beträffande nyhetsredaktionerna vid Sveriges Television

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkandena 17 och 18,

9. beträffande Sveriges Televisions distriktsproduktion och
sändningarna av distriktsproducerade program, m.m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
res. 12 (m, c, fp, v, kds)

10. beträffande en satsning på novellfilm

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkandena 14 och 15,

11. beträffande en ökning av Sveriges Televisions produktion
av dramatik och barnprogram

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr205 yrkande 19,

12. beträffande funktionshindrades tillgång till radio och
TV

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:So294 yrkande 14,
1994/95:Kr210 yrkande 1, 1994/95:Kr216, 1994/95:Kr231 yrkande 1
och 1994/95:Kr232 yrkande 1,

13. beträffande åtgärder för att minska underhållningsvåldet
i TV

att riksdagen avslår motion 1994/95:Ju809 yrkande 9,

14. beträffande möjligheten att bedriva idéburen
programverksamhet i radio- och TV-sändningar

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr264 yrkande 11,

15. beträffande förhyrning av satellitkapacitet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr243,

16. beträffande TV-avgiften som fordringstyp

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr203.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en
bordläggning.

Stockholm den 4 maj 1995

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Stig
Bertilsson (m), Marianne Andersson (c), Björn Kaaling (s),
Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica Widnemark
(s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s), Jan
Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kds), Nils-Erik
Söderqvist (s) och Gunnar Hökmark (m).

Reservationer

1. Utförsäljning av TV 2, P3 och P4 (mom. 2)

Stig Bertilsson, Lennart Fridén, Jan Backman och Gunnar
Hökmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet behandlade" och slutar med "motionsyrkandena
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att
genomföra en privatisering av TV 2, P3, och P4 i enlighet med
vad som anförs i motionerna K403 yrkande 3 och N298 yrkande 9.
En sådan privatisering som där föreslås motverkar en för
mediafriheten och mångfalden skadlig dominans och underlättar
för en öppen konkurrens samtidigt som den ger väsentligt bättre
förutsättningar för kvaliteten inom den licensfinansierade
radion och televisionen.

Det är naturligt att en privatisering genomförs i den nya
mediamiljö som uppkommit genom etableringsfrihet, konkurrens och
mångfald. Det behöver då inte ankomma på public
service-verksamheten att inom sig stå för den mångfald och bredd
som finns genom andra kanaler. I stället blir det viktigare att
koncentrera sig på kvalitet och att ge publiken ett programutbud
att välja på som den annars inte får.

Den av utskottet i det föregående förordade beredningen bör i
sitt arbete utgå från de krav som ställs på public
service-verksamheten då kraven på kvalitet ställs före dominans
över publiken och då verksamheten koncentreras till färre men
resursmässigt starkare kanaler.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:

2. beträffande utförsäljning av TV 2, P3 och P4

att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:K403 yrkande
3 och 1994/95:N298 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. Besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio- och
TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet (mom. 3)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottets överväganden" och på s. 12 slutar med
"motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Verksamheten vid de tre programföretagen SVT, SR och UR
finansieras med mottagaravgifter och belastar således inte
statsbudgeten. Enligt utskottets uppfattning är det därför
felaktigt att -- som regeringen gör -- i besparingshänseende
likställa public service-verksamheten med statlig verksamhet.
Vidare anser utskottet att den föreslagna besparingen på ett
orimligt sätt skulle försvåra och bakbinda programföretagens
verksamhet. Etermedia är den kanske viktigaste kulturbäraren.
Televisionen sprider nyheter, kultur och underhållning direkt i
hemmen med såväl bild som ljud. För många utgör detta den enda
kontakten med ett kulturellt utbud. För andra är radion och TV:n
den viktigaste länken till alla former av kultur. Utskottet
anser därför att nedskärningar inte bör göras av
medelstilldelningen till de tre programföretagen SVT, SR och UR.
Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen med bifall
till motionerna Kr205 yrkande 16 (delvis), med anledning av
motion K417 yrkande 3 och med avslag på regeringens förslag och
motion K418 yrkande 3 (delvis) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande besparingskrav på de avgiftsfinansierade
radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio
AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr205 yrkande 16
i denna del, med anledning av motion 1994/95:K417 yrkande 3 och
med avslag på regeringens förslag och motion 1994/95:K418
yrkande 3 i denna del ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio- och
TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet (mom. 3)

Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottets överväganden" och på s. 12 slutar med
"motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör -- i enlighet med vad som
uttrycks i yrkande 3 i motion K417 (c) -- grundläggande
konkurrens- och programpåverkande besparingar inte genomföras
utan en samlad bedömning av konsekvenserna för public
service-verksamheten. Eftersom konkurrensen med kommersiellt
finansierade media har avgörande betydelse för allmänradion och
allmän-TV bör inga avgörande förändringar av de ekonomiska
villkoren genomföras utan att konsekvenserna för berörda företag
och mediemarknaden i stort redovisas. Det kan -- enligt
utskottets uppfattning -- inte vara rimligt att medieföretag i
allmänhetens tjänst skall ha osäkrare och mer oförutsägbara
arbetsförutsättningar än övriga medieföretag. En samlad
bedömning bör göras inom den av utskottet i det föregående
förordade beredningen. Regeringen bör därefter återkomma till
riksdagen i frågan.

Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen med bifall
till motion K417 yrkande 3, med anledning av motion Kr205
yrkande 16 (delvis) och med avslag på regeringens förslag och
motion K418 yrkande 3 (delvis) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande besparingskrav på de avgiftsfinansierade
radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio
AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K417 yrkande 3,
med anledning av motion 1994/95:Kr205 yrkande 16 i denna del och
med avslag på regeringens förslag och motion 1994/95:K418
yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

4. Besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio- och
TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet (mom. 3)

Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottets överväganden" och på s. 12 slutar med
"motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Utskottets överväganden har lett till slutsatsen att det inom
programföretagen bör finnas utrymme för ytterligare
rationalisering och effektivisering av verksamheten. Att så är
fallet vinner stöd av uppgifter som lämnats av public
service-företagen. Enligt utskottets mening kan emellertid en
besparing av den storleksordning som regeringen föreslagit
resultera i en sådan åderlåtning av programföretagens resurser
att det medför såväl en minskning av omfattningen av och
variationsrikedomen i programutbudet som en försämring av
programmens kvalitet. Utskottet har därför stannat för att
föreslå riksdagen en besparing som för andra halvåret 1995 och
för kalenderåret 1996 är endast hälften så stor som den av
regeringen föreslagna. För de två resterande kalenderåren,
1997 och 1998, accepterar utskottet regeringens sparkrav.
Utskottet vill dock tillägga att frågan om besparingskraven för
de två sistnämnda kalenderåren kan komma att aktualiseras på
nytt om programföretagen skulle få svårigheter att hävda
kvalitetskraven.

Det anförda innebär att utskottet med bifall till motion K418
yrkande 3 (delvis), med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motionerna K417 yrkande 3 och Kr205 yrkande 16
(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande besparingskrav på de avgiftsfinansierade
radio- och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio
AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K418 yrkande 3 i
denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1994/95:K417 yrkande 3 och 1994/95:Kr205 yrkande
16 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996 för den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av
Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges
Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet (mom. 4)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "I linje" och slutar med "del avstyrks" bort ha
följande lydelse:

I linje med utskottets ställningstagande i det föregående
(res. 2) bör således inte någon besparing tas ut för tiden den 1
juli 1995--den 31 december 1996. Det anförda innebär att
riksdagen med bifall till motion Kr205 yrkande 16 i denna del,
med anledning av motion K417 yrkande 4 och med avslag på
regeringens förslag och motion K418 yrkande 4 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och
1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som
bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr205 yrkande 16
i denna del, med anledning av motion 1994/95:K417 yrkande 4 och
med avslag på regeringens förslag och motion 1994/95:K418
yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

6. Medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996 för den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av
Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges
Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet (mom. 4)

Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "I linje" och slutar med "del avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör -- i likhet med vad som
anförts i motion K417 (c) -- de ekonomiska villkoren för
programföretagen övervägas i den beredning som utskottet i det
föregående förordat skall tillsättas. Regeringen bör därefter
återkomma till riksdagen i frågan. Utskottet anser mot den
bakgrunden att en besparing inte bör tas ut för andra halvåret
1995 och för kalenderåret 1996. Det anförda innebär att
utskottet med bifall till motion K417 yrkande 4, med anledning
av motion Kr205 yrkande 16 i denna del och med avslag på
regeringens förslag och motion K418 yrkande 3 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och
1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som
bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K417 yrkande 4,
med anledning av motion 1994/95:Kr205 yrkande 16 i denna del och
med avslag på regeringens förslag och motion 1994/95:K418
yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

7. Medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996 för den
avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som bedrivs av
Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges
Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet (mom. 4)

Carl-Johan Wilson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "I linje" och slutar med "del avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (res. 4) förordat en mindre
besparing på public service-verksamheten än den som regeringen
föreslagit. I överensstämmelse därmed föreslår utskottet att
besparingen för den tid som återstår av avtalsperioden, nämligen
andra halvåret 1995 och kalenderåret 1996, skall vara hälften så
stor som den av regeringen föreslagna besparingen.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen med bifall till
motion K418 yrkande 3 (delvis), med anledning av regeringens
förslag och med avslag på motionerna K417 yrkande 4 och Kr205
yrkande 16 (delvis) som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och
1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som
bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K418 yrkande 3 i
denna del, med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1994/95:K417 yrkande 4 och 1994/95:Kr205 yrkande
16 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

8. Ändring i lagen om koncessionsavgift på televisionens
område (mom. 6)

Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Som en konsekvens" och slutar med "yrkande 5
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Som anförts i det föregående bör den beredning, som utskottet
i det föregående föreslagit skall tillsättas, bl.a. ta ställning
till ekonomiska förutsättningar för de tre programföretagen. I
det sammanhanget är det naturligt att även diskutera frågor som
rör TV 4:s koncessionsavgift. I likhet med motionärerna bakom
yrkande 5 i motion K417 (c) anser utskottet att riksdagen bör
avslå regeringens förslag att överföra koncessionsavgiften till
statskassan.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:

6. beträffande ändring i lagen om koncessionsavgift på
televisionens område

att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:K417 yrkande
5 och 1994/95:Kr244 avslår regeringens förslag,

9. Ändring i lagen om TV-avgift (mom. 7)

Stig Bertilsson, Lennart Fridén, Jan Backman och Gunnar
Hökmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet gör" och slutar med "yrkande 6" bort ha
följande lydelse:

Utskottet erinrar om att TV-avgiften har höjts vid ett flertal
tillfällen under senare år. Enligt utskottets uppfattning är det
inte rimligt att belasta avgiftsbetalarna med ytterligare
höjningar. Utskottets beräkningar visar att även om TV-avgiften
inte höjs kommer rundradiokontot att visa ett positivt saldo vid
utgången av år 1996. Utskottet anser således att regeringens
förslag skall avslås av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande ändring i lagen om TV-avgift

att riksdagen med anledning av motion 1994/95:K417 yrkande 6
avslår regeringens förslag och motion 1994/95:Kr265 yrkande 16,

10. Ändring i lagen om TV-avgift (mom. 7)

Marianne Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet gör" och slutar med "yrkande 6" bort ha
följande lydelse:

Den av utskottet i det föregående förordade beredningen om
public service-verksamhetens framtid och de tre
programföretagens ekonomiska och organisatoriska förutsättningar
bör även långsiktigt bedöma frågan om TV-avgiftens storlek.
Utskottets beräkningar visar att även om TV-avgiften inte höjs
kommer rundradiokontot -- bl.a. på grund av den ingående
koncessionsavgiften från TV 4 -- att visa ett betydande
överskott vid utgången av år 1996. Utskottet anser mot den
bakgrunden -- i likhet med motionärerna bakom yrkande 6 i motion
K417 (c) -- att TV-avgiften inte skall ändras nu. Det anförda
innebär att regeringens förslag och motion Kr265 yrkande 16
avstyrks av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande ändring i lagen om TV-avgift

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:K417 yrkande 6
avslår regeringens förslag och motion 1994/95:Kr265 yrkande 16,

11. Ändring i lagen om TV-avgift (mom. 7)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet gör" och slutar med "yrkande 6" bort ha
följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att TV 4:s
koncessionsavgift från den 1 januari 1996 skall tillföras
statskassan i stället för rundradiokontot. I syfte att uppväga
denna minskning av rundradiokontot bör TV-avgiften höjas mer än
vad regeringen föreslagit. Utskottet förordar därför -- i
enlighet med förslaget i yrkande 16 i motion Kr265 (v) -- en
ökning med 10 kronor per kvartal från den 1 juli 1995 samt
ytterligare en höjning om 10 kronor per kvartal från den 1
januari 1996.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande ändring i lagen om TV-avgift

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr265 yrkande 16,
och med avslag på motion 1994/95:K417 yrkande 6 antar
regeringens förslag till lag om ändring i 7 § lagen (1989:41) om
TV-avgift med den ändringen att paragrafen erhåller i bilaga 2
såsom Reservantens förslag betecknade lydelse,

12. Sveriges Televisions distriktsproduktion och
sändningarna av distriktsproducerade program, m.m. (mom. 9)

Stig Bertilsson (m), Marianne Andersson (c), Lennart Fridén
(m), Carl-Johan Wilson (fp), Charlotta L Bjälkebring (v), Jan
Backman (m), Fanny Rizell (kds) och Gunnar Hökmark (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "distriktsproducerade
program, m.m." bort ha följande lydelse:

SVT aktualiserar i sin skrivelse frågan om en långtgående
omorganisation av företaget, som bl.a. skulle få till följd att
nuvarande kanalstruktur slopas. Gällande avtal mellan staten
och SVT löper ut om drygt ett och ett halvt år, dvs. den 31
december 1996. Utskottet har i det föregående förordat att en
parlamentarisk beredning med företrädare för samtliga
riksdagspartier skall ges möjlighet att utan dröjsmål påbörja
arbetet med att bl.a. överväga public service-verksamhetens
ekonomiska och organisatoriska förutsättningar m.m. inför en
kommande avtalsperiod. Enligt utskottets uppfattning bör
konsekvenserna av sådana stora strukturförändringar som SVT
föreslår inom public service-företagen grundligt analyseras inom
ramen för den nämnda beredningens arbete. Beredningens arbete
bör självfallet inte föregripas. Utskottet är därför inte berett
att föreslå att riksdagen tar ett initiativ till en ändring av
avtalet mellan staten och SVT.

dels att utskottets hemställan under 9 bort utgå,

Särskilda yttranden

1. Sveriges Televisions distriktsproduktion och sändningarna
av distriktsproducerade program, m.m. (mom. 9)

Marianne Andersson (c) anför:

Mer än 50 % av allmänproduktionen i Sveriges Televisions
rikssändningar produceras redan nu utanför Stockholm. Jag
förutsätter att denna nivå kommer att bibehållas under
innevarande period utan ändring av nuvarande avtalstext.

2. Sveriges Televisions distriktsproduktion och sändningarna
av distriktsproducerade program, m.m. (mom. 9)

Charlotta L Bjälkebring (v) anför:

I likhet med utskottet anser jag att minst 50 % av
allmänproduktionen i SVT:s sändningar skall produceras utanför
Stockholm, att distriktens roll skall stärkas och att distrikten
skall ges större möjlighet än hittills att påverka
företagsledningsfrågor. Trots denna min uppfattning anser jag --
i överensstämmelse med vad som anförs i reservation 12 -- att
det är oklokt att under löpande avtalsperiod ändra i gällande
avtal mellan staten och SVT och att som skäl härför ange en
minskad medelstilldelning från rundradiokonotot. Det hade enligt
min mening varit klokare att vänta med att ändra avtalet och i
stället invänta resultatet av den parlamentariska beredningens
arbete. Först därefter -- när frågan ingående prövats -- kan
riksdagen ta ställning till omfattningen av medelstilldelningen
till public service-företagen i förhållande till de uppdrag som
skall gälla enligt de nya avtalen.

3. Åtgärder för att minska underhållningsvåldet i TV (mom. 13)

Marianne Andersson (c) anför:

Som framgår av Centerns motion 1994/95:Ju809 har det genom
olika undersökningar påvisats att våldsutbudet i medierna ökat.
Vi menar att det är uppenbart att barn tagit efter det våld de
sett på TV. Det är därför viktigt att våldsutbudet begränsas i
medierna och att vi klarar ut vilka etiska principer som skall
gälla. Ett förebyggande arbete handlar inte minst om
attitydfrågor.

Jag utgår självfallet från att regeringen genom sina
myndigheter och andra organ såsom Våldsskildringsrådet vidtar
åtgärder i syfte att åstadkomma en bred opinion mot våldet i
medierna och i samhället i stort.

4. Åtgärder för att minska underhållningsvåldet i TV (mom. 13)

Charlotta L Bjälkebring (v) anför:

Vänsterpartiet anser att Våldsskildringsrådets uppgifter att
bekämpa otillåtna våldsskildringar, utvärdera samhällets
insatser, stödja organisationer och grupper som engagerar sig i
frågorna m.m. är synnerligen viktiga. Det är angeläget att
rådets insatser får bästa tänkbara effekt på den allmänna
opinionen i kampen mot skadliga våldsskildringar. Vi utgår
därför från att regeringen vidtar åtgärder för att göra rådets
verksamhet mer synlig.

5. Möjligheten att bedriva idéburen programverksamhet i
radio- och TV-sändningar (mom. 14)

Charlotta L Bjälkebring (v) och Fanny Rizell (kds) anför:

Vi konstaterar att den digitala tekniken bl.a. innebär att
möjligheter kommer att skapas för att sända flera program
samtidigt utan att frekvensutrymmet för den skull behöver ökas.
Vidare kan en fjärde markbunden TV-kanal, M 4, komma att tas i
bruk i Sverige inom överskådlig framtid. Vi anser att det är
naturligt att möjligheten för folkrörelserna att sända program i
radio och TV övervägs i anslutning till att den nya tekniken och
M 4 tas i bruk.

I propositionen framlagda lagförslag

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på
televisionens område

Bilaga 1

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift
Bilaga 1

I reservation 11 framlagt lagförslag

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift
skall ha följande lydelse

Regeringens förslag Reservantens förslag

7 §1

TV-avgiften är 1 476 kronor TV-avgiften är 1 520 kronor
för ett år. Den skall för ett år. Den skall
betalas i fyra poster om 369 betalas i fyra poster om 380
kronor. kronor.

Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall
betalas senast sista vardagen före avgiftsperiodens början.

För innehav av TV-mottagare under tiden före den första
avgiftsperioden skall avgiften betalas med så stort belopp i
förhållande till årsavgiften som motsvarar innehavstiden.
Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.

Denna lag träder i kraft Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1996. den 1 juli 1995.

Vid vart och ett av de två
närmaste
betalningstillfällena
därefter skall dock avgift
betalas med ett belopp som
är tio kronor lägre
än vad som följer av 7
och 23 §§.

1 Senaste lydelse 1993:827.

Bilaga 3

Rundradiokontot 1996 vid bifall till regeringens förslag, dvs. höjd
TV-avgift med 36 kr/år till 1 476 kr/år, koncessionsavgift från TV 4 till
statsbudgeten och besparing på programföretagen i enlighet med regeringens
förslag (beräkningar gjorda inom Kulturdepartementet)

Bilaga 4

Inkomster (mkr) Utgifter (mkr)

Ingående balans 226,0 Programföretagen, prognos
(prisläge 1996) 5272,6
TV-avgifter
(3 341 000 betalare Radio Sweden 40,0
x 1476 kr =) 4931,3
Granskningsnämnden 5,1 ca
Koncessionsavgift från ______
TV 4 - 5317,7

Teracom, överföring 240,0 Utgående balans 129,6

" , direktav-
kastningskrav 5,0

Räntor 45,0
______
5447,3

Om TV-avgiften inte höjs blir inkomsten
120,3 mkr lägre.

Rundradiokontot 1996 med oförändrad TV-avgift (1 440 kr/år), bibehållen
koncessionsavgift från TV 4, besparing på programföretagen i enlighet
med regeringens förslag (beräkningar gjorda inom Kulturdepartementet)

Inkomster (mkr) Utgifter (mkr)

Ingående balans 226,0 Programföretagen, prognos
(prisläge 1996) 5272,6
TV-avgifter
(3 341 000 betalare Radio Sweden 40,0
x 1440 kr = ) 4811,0
Granskningsnämnden 5,1 ca
Koncessionsavgift ______
för TV 4 280,0 5317,7

Teracom, överföring 240,0 Utgående balans 289,3

" , direktav-
kastningskrav 5,0

Räntor 45,0
______
5607,0

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 3
Ärendets beredning 5
Vissa bakgrundsuppgifter 5
Aktuella utredningar m.m. 7
Utskottet 8
Övergripande frågor som väckts i motioner 8
Medelsberäkningen m.m. 10
Sveriges Televisions distriktsproduktion m.m. 14
Programverksamhet m.m. 16
Särskilda frågor 23
Hemställan 24
Reservationer
1. Utförsäljning av TV 2, P3 och P4 (m) 26
2. Besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio-
och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB
och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet (v, mp) 26
3. Besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio-
och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB
och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet (c) 27
4. Besparingskrav på de avgiftsfinansierade radio-
och TV-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB
och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet (fp) 28
5. Medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996
för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som
bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet (v, mp) 29
6. Medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996
för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som
bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet (c) 30
7. Medelsberäkningen för kalenderåren 1995 och 1996
för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som
bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och
Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios
utlandsprogramverksamhet (fp) 30
8. Ändring av lagen om koncessionsavgift på
televisionens område (c) 31
9. Ändring av lagen om TV-avgift (m) 31
10. Ändring av lagen om TV-avgift (c) 32
11. Ändring av lagen om TV-avgift (v) 32
12. Sveriges Televisions distriktsproduktion och
sändningarna av distriktsproducerade program, m.m. (m, c,
fp, v, kds) 33
Särskilda yttranden
1. Sveriges Televisions distriktsproduktion och
sändningarna av distriktsproducerade program, m.m. (c)
33
2. Sveriges Televisions distriktsproduktion och
sändningarna av distriktsproducerade program, m.m. (v)
33
3. Åtgärder för att minska underhållningsvåldet i TV
(c) 34
4. Åtgärder för att minska underhållningsvåldet i TV
(v) 34
5. Möjligheten att bedriva idéburen programverksamhet
i radio- och TV-sändningar (v, kds)
34
Bilagor
Bilaga 1
I propositionen framlagda lagförslag 35
Bilaga 2
I reservation 11 framlagt lagförslag
37
Bilaga 3
Medelstilldelningen till public service-företagen
38
Bilaga 4
Rundradiokontot 1996 39